de sätt att förstå ett fenomen, blir lärarens / bibliotekariens uppgift i undervisningen att hjälpa elever att ändra sin förståelse för informationssökning som faktasökning till mera varierade sätt att förstå och att kunna tillämpa olika synsätt i olika situationer. Tidigare fenomenografisk forskning har visat, att olika uppfattningar av ett fenomen kan göras till undervisningsinnehåll i syfte att möta och utmana den lärandes sätt att tänka om fenomenet ifråga (t ex Lybeck, 1981; Pramling, 1994; Tullberg, 1998) Tillämpade på undervisning i informationssökning skulle Bruces kategorier av informationskompetens eller Limbergs kategorier av gymnasisters uppfattningar av informationssökning kunna göras till undervisningsinnehåll. Läraren / bibliotekarien skulle då kunna utnyttja forskningsresultat om olika sätt att förstå informationssökning, låta eleverna pröva och dela sina olika sätt att erfara fenomenet och tillsammans med eleverna analysera olika erfarenheter och tillämpningar av olika uppfattningar i olika situationer. (Limberg, 2000a, s 204).
5.4.5 Metakognition Flera forskare pekar på metakognitionens betydelse för att eleverna skall lära sig att söka och använda information effektivt (Fitzgerald, 1999; Kuhlthau, 1995; Stigmar, 1998, 2001; Tallaksen Rafste, 1997). Herring lyfter fram att Marlands lista i nio steg (1981, jfr ovan kap. 5.3.2) bygger på frågor som eleverna skall ställa till sig själva och därmed uppmuntrar elever att tänka om sitt eget lärande (Herring, 1996, s 20). Forskare som är inne på betydelsen av metakognition redovisar hur man försökt bygga in moment av reflexion i undervisningen om informationssökning. Sådana moment har handlat om att få högstadieelever att kunna förutse vad de har att vänta sig under sökprocessen och att göra dem beredda på att de kan stöta på motsägelsefull information. Jacobson & Ignacio redovisar en studie, där målet var att elever skulle lära sig reflektera över informationssökning och informationsan-
5 Undervisning i informationssökning
113