FredAktion 2015/2016 by PeaceWorks

FredAktion. PeaceWorks รฅrskrรถnika #2015/2016 | ungas fredsarbete

innehåll. vi är PeaceWorks. 2 ordföranden har ordet. 3 årsmöte 2015 & 2016. 4

FredAktion ges ut av PeaceWorks - en religiöst och partipolitisk obunden fredsorganisation av och för unga. Redaktörer: Daniel Ogalde & Sofia Jedeman Medarbetare: Amanda Andéasson, Anna Bokinge, Edvin Arnby, Elin Bonnier, Fanny Pelin, Jenni Wirman, Joelle Golmann, Kajsa Stenberg, Maria Sand, Martin Bernerstedt, Nathalie Jakupovic, Nicole Modigh, Niklas Andersson, Ottilia Eriksson, Sanna Falk, Sara Lahdenperä, Sofia Gadelii Grafisk form: Julia Gilander Framsida & Illustrationer: Arina Flensmark PeaceWorks Sweden Götgatan 22a 118 46 Stockholm Kontakta redaktionen: info@peaceworks.se

femårsstrategin.

medlemmar. #var besvärlig.

17 18

finansiering. vi får 90-konto.

19 20

intern kompetensutveckling.

stöd till ungas organisering. medlemsföreningar. fredsfondens projektstöd. självkänsla på cykel. PeaceWorks Stockholm & Malmö. Colombia calling. att skapa fred i Colombia. Driv.

22 22 24 25 27 28 28 29

skolan. Världens koll.

31 33

internationella utbyten för unga. Turkiet kallar. volontärhjärtan som bultar för barnen. jag är kär i Colombia. årets volontärstipendiater. du kan göra vad du vill. att komma till Sverige är som att komma hem. en glimt av ung energi. the real deal, the real India. praktikantprogrammet. vi föddes alla in i konflikten. resebrev från världen.

34 35 37 39 41 42 43 44 45 47 49 50

informationsverksamheten. 51 hur ska man bemöta fördomar? 53 #fredshäng - internationella kvinnodagen. 54 #soffan 55 #Sveriges hela historia. 56 #soffan - kvinnor, fred och säkerhet. 57 hållbar utveckling i #soffan. 58 sex, otrohet och jämlikhet. 59 miljö. vi blir vegan.

60 60

ekonomi.

vi är PeaceWorks.

g & fredsarbete

ganiserin plattform #1 för ungas or

strategi. vision. PeaceWorks vision är en hållbar värld i fred, där unga är aktiva samhällsmedborgare. Detta samhälle kännetecknas av fred och hållbar utveckling, global rättvisa och solidaritet, över och förbi konstruerade nationella, kulturella, sociala och ekonomiska gränser.

PeaceWorks är en plattform för ungas engagemang i arbetet för en hållbar värld i fred. Genom att stärka ungas organisering samt förmåga till kritisk reflektion och självreflektion, lokalt och globalt, främjas förutsättningar för ungas deltagande och påverkan i samhället. För att lyckas med detta ska PeaceWorks stärka ungas möjligheter att: 1. driva egna organisationer. 2. delta i interkulturella volontärutbyten. 3. tillgodogöra sig relevanta praktiska verktyg, metoder och kunskaper.

principer. 1. Ungperspektiv: PeaceWorks drivs av och med unga. 2. Jämlikhet: PeaceWorks utgår från alla människors lika värde och drivs av alla medlemmars deltagande samt inflytande. 3. Ickevåld: PeaceWorks arbete utgår från ickevåld. 4. Kritisk reflektion: PeaceWorks drivs av kritisk reflektion för att synliggöra, utmana och motverka diskriminerande maktstrukturer. 5. Alla behövs: PeaceWorks utgångspunkt är att alla behövs och kan göra skillnad i arbetet för en hållbar värld i fred.

FredAktion 2016 | 2

vi är PeaceWorks.

ordförande har ordet. Wow, ännu ett verksamhetsår har nu fått sitt slut - ett minst sagt händelserikt år. Årets har präglats av både framgångar, lärdomar och en del förändringar, alltid med ett bibehållet hjärta. Några höjdpunkter under året: PeaceWorks som vegan! I september 2015 under ett av styrelsens totalt 7 sammanträden, beslutas det att PeaceWorks blir vegan. Efter många diskussioner fram och tillbaka beslutade vi oss för att ta steget och bli en vegansk organisation, i syfte att främja en mer rättvis och hållbar värld. Läs mer på sidan 60. Vi tillsätter vår första ekonomichef I december 2016 får PeaceWorks-familjen ett viktigt tillskott. I takt med att PeaceWorks verksamhet växer ställs allt högre krav på ekonomi-, budget- och bokföringshantering. I januari 2016 började vår nya fantastiska kollega Lina hos oss som ekonomichef, vilket var ett betydelsefullt steg i verksamhetsutvecklingen. Ny struktur för ökat engagemang. I januari 2016 i samband med Vårfred spånar styrelse och personal fram en ny strategi för hur vi ska öka det lokala engagemanget i Sverige, genom att bland annat decentralisera verksamheten för att öka det lokala ägandeskapet och möjliggöra för ungdomar att starta upp och driva projektgrupper inom PeaceWorks, utan att behöva starta upp och driva egna föreningar. Utbildning för fred i Colombia. Under våren 2016 möts ett femtiotal ungdomar i Bogotá i syfte att få ökad kännedom om sina egna rättigheter och samtidigt verktyg för att kräva dem genom att bl.a. starta och driva sina egna projekt för fred och förändring. Mer om detta kan du läsa på sida 28. Fokus nyanlända I mars tar styrelsen beslut om en ny verksamhetssatsning på nyanlända ungdomar. Genom språkanpassat metodmaterial inleds samarbete med kommunen för att se hur vi under nästkommande år kan bli en plattform för ungas aktörskap, bortom begränsningar av majoritetssamhällets språkliga ramar. PeaceWorks går ur ICYE. I april 2016 under ett extrainsatt årsmöte tar vi det historiska beslutet att gå ur International Cultural Youth Exchange (ICYE), en global volontärfederation som PeaceWorks varit en del av sedan 90-talet. Beslutet, som i sig inte var enkelt, grundar sig i att vi vill kvalitetssäkra de volontärutbyten som vi erbjuder. Det gör vi genom att istället satsa på ett fördjupat samarbete med några av våra

3 | FredAktion 2016

vi är PeaceWorks.

partnerorganisationer. Målet är att mer effektivt arbeta för våra mål och samtidigt öka volontärernas positiva erfarenheter av sina utbyten. Med andra ord kommer PeaceWorks fortsätta att erbjuda volontärutbyten runt om i världen samtidigt som vi sänker kvantiteten, men ökar kvalitén. PeaceWorks Academy bildas. Under våren 2016 tar PeaceWorks fram PeaceWorks Academy - vår alldeles egna inspiratörsskola med unga som målgrupp. Genom PeaceWorks Academy vill vi komma ut i samhällets alla hörn och kanter för att motverka rasism, sexism, kolonialitet, åldersmakt och militarism. Uppstart är beräknad att förverkligas under hösten 2017. Vi får 90-konto! I slutet av året beviljar Svensk Insamlingskontroll oss 90-konto. Det innebär en kvalitetsstämpel för seriösa insamlingsorganisationer. Mer om det på sida 20.

Och tack för mig! Personligen måste jag säga att det bästa av allt med året som gått är den sanslöst positiva vibe som jag fått ta del av genom att få se och träffa alla fantastiska och inspirerande människor som engagerat sig på sitt sätt för världsfreden. Jag är ödmjukt tacksam över att ha fått vara en del av PeaceWorks i hela fem års tid som ledamot, vice ordförande och ordförande. Jag överlämnar nu, med stort förtroende, ordförandeskapet till fantastiska Anna Bokinge. Även om jag nu mera inte kommer sitta i styrelsen, är jag ändå en sann PeaceWorker i hjärtat och i praktiken. Tillsammans är vi PeaceWorks. Tillsammans förändrar vi. Tillsammans fortsätter vi framåt mot vår vision. Vi ses! Fanny Pelin, ordförande.

årsmöte 2015-2016. Under verksamåret 2015-2016 har PeaceWorks haft ett ordinarie årsmöte samt kallat till ett extrainsatt årsmöte. Är du intresserad av att läsa mer om vilka beslut som fattas under våra årsmöten? Årsmötesprotokoll finns tillgängligt på vår hemsida och väntar på att bli läst av dig! Årsmötet 2015. Den 29 augusti 2015 höll PeaceWorks sitt årsmöte. Under denna intensiva och spännande dag deltog alla som ingick i röstlängden i intressanta överläggningar om hur PeaceWorks ska arbeta och fungera under det kommande året. Resultat från året som gått gick också igenom. Styrelsen hade inför årsmötet arbetat fram propositioner om en lokal föreningspolicy, förändringar i PeaceWorks stadgar och en femårsstrategi. Femårsstrategin ska fungera som kompassriktning för PeaceWorks framtida arbete till och med år 2020.

Genom konstruktiva diskussioner mellan deltagarna på årsmötet beslutades det att den lokala föreningspolicyn, förändringarna i PeaceWorks stadgar och femårsstrategin kunde bifallas. Extrainsatt årsmöte 2016 Den 16 april 2016 hölls ett extrainsatt årsmöte för att diskutera och ta beslut i frågan om medlemsskapet inom volontärnätverket ICYE (International Cultural Youth Exchange). Frågan har uppkommit eftersom nätverket till viss del saknar det tydliga fredsfokus som PeaceWorks efterfrågar. PeaceWorks har därför diskuterat ett utträde och att istället satsa mer på de nätverk och organisationer där ett tydligt fredsfokus finns och intensifiera dessa samarbeten för att i slutändan öka kvalitén för organisationens volontärer. Deltagarna beslutade enhälligt att PeaceWorks Sweden utträder ur ICYE.

FredAktion 2016 | 4

femårsstrategin.

PeaceWorks femårsstrategi. 2015 - 2020

På årsmötet 2014 togs beslut om att en femårsstrategi ska ersätta den tidigare strategiska kompassriktningen i syfte att möjliggöra en mer långsiktig planering för organisationen. Femårsstrategin innehåller förtydliganden av centrala begrepp inom PeaceWorks, samt fem strategiska fokusområden som organisationen ska planera sin verksamhet utifrån, de kommande fem åren.

Att vara en fredsorganisation kan innebära många olika saker. Det konventionella begreppet fred har länge beskrivits som motsatsen till krig, eller som avsaknaden av det. PeaceWorks står inte bakom denna definition. Fred handlar om mycket mer än väpnade konflikter och direkt våld. Världen är inte en rättvis plats. Resurser fördelas ojämlikt mellan och inom länder. Ojämlika maktstrukturer, såväl globala som lokala, är ett uttryck för våld som inte syns på samma direkta sätt som krig. Dessutom finns en betydande förklaring till de många våldsamma konflikterna i dagens samhälle i det osynliga våldet. Genom KLIMATET historien har konflikter, såväl som krig RUNT VÅLDET och folkuppror, uppkommit som ett svar på orättvisor. Istället för att se fred som avsaknad av väpnad konflikt, har PeaceWorks en bredare definition av fred som innebär avsaknad av alla våldsformer. Precis som i fallet för fred, finns det många olika defintioner av våld. För att förstå våld utifrån ett PeaceWorks-perspektiv, använder vi oss av en våldstriangel bestående av tre hörn; direkt våld, strukturellt våld och kulturellt våld. Våldet kan starta i vilket hörn som helst, men tenderar därefter att sprida sig till andra hörn i triangeln. Ett sätt att förstå våldets tre dimensioner är genom isbergsmetaforen. Det direkta och synliga våldet är exempelvis krig och mobbing vilket utgör isbergets topp. Det

5 | FredAktion 2016

KULTURELLT VÅLD SÅSOM ATTITYDER SOM

DEN SYNLIGA VÅLDET TOPPEN AV BERGET

STRUKTURELLT VÅLD SÅSOM RASISM OCH- HAT

DET OSYNLIGA VÅLDET UNDER YTAN 2/3 AV VÅLDET

DIREKT VÅLD SÅSOM KRIG OCH MOB BNING

femårsstrategin.

strukturella våldet utgör den delen av isberget som döljer sig under vattenytan. Det våldet är inte lika direkt eller synligt eftersom det inte är en person eller flera personer som utför en direkt handling, utan handlar om en struktur som fattigdom och rasism. Det strukturella våldet bär upp toppen av isberget; det direkta våldet. Det kulturella våldet utgör klimtatet som omger isberget och tillåter, naturaliserar och reproducerar alla övriga våldsformer genom föreställningar och attityder. Våld handlar alltså om både krig, makt och attityder. Även om maktordningar och attityder ibland inte upplevs som våld på samma direkta sätt som krig och slagsmål, kan konsekvenserna vara av samma eller större omfattning än som vid direkt våld. Det är strukturellt våld när handelsstrukturen i världen gör att kaffepriset sjunker så mycket att kaffeodlarnas löner minskas och de tvingas in i fattigdom. Det faktum att vi prioriterar det lägre priset på kaffe, före kaffeodlarnas livsvillkor är istället ett uttryck för kulturellt våld, vilket gör det möjligt för det strukturella våldet att reproduceras. Normkritiskt förhållningssätt utifrån ett intersektionellt perspektiv Eftersom en så stor del av våldet är osynligt, är det desto viktigare att synliggöra det. Om vi vill göra motstånd mot våldet, är det nödvändigt att rikta

strålkastarna mot våldets ursprung och inte på våldets offer. Detta är lättare sagt än gjort, eftersom mycket utav våldet byggs upp och reproduceras av attityder som i sin tur är kopplade till normer. En norm är en osynlig regel som blivit så normal för oss att vi inte ser den. Därför är just synliggörandet av normer avgörande i PeaceWorks arbete för fred. Det är vad vårt normkritiska förhållningssätt handlar om. Den som kan gå lägger sällan märke till att det är en norm att kunna gå. Den som inte kan blir däremot påmind om normen varje dag, eftersom samhället är uppbyggt efter personer som kan gå och inte tvärtom. Många gånger när vi försöker motverka diskriminering, fastnar vi lätt i ett toleranstänk, vilket utgår från att någon ska tolerera någon annan i syfte att främja förståelse och empati gentemot personer eller grupper som definierats som annorlunda. Problemet är att detta tänk baseras på själva fördomen. Istället för att tolerera ickenormen försöker vi, med ett normkritiskt perspektiv, reflektera över och se de privilegier och normer i samhället som diskriminerar människor. Eftersom maktordningar tenderar att samverka är det avgörande för PeaceWorks att tillämpa ett intersektionellt perspektiv i våra satsningar och verksamhet.

. n e d å r m o s u k val av fo Utifrån ett normkritisk och intersektionellt perspektiv ska PeaceWorks de kommande fem åren fokusera sin verksamhet och sina satsningar på följande 5 tematiska fokusområden: 1. ungas organisering och inflytande 2. antirasism 3. feminism 4. ickevåld 5. global rättvisa

FredAktion 2016 | 6

femårsstrategin.

Våldsuttryck: åldersmaktsordningen. Att unga idag har bristande tillgång till beslutsfattande plattformar med möjlighet att påverka sina livsvillkor. Därför är PeaceWorks en ungdomsorganisation som arbetar för att stärka ungdomars organisering och inflytande.

7 | FredAktion 2016

femårsstrategin.

1. ungas organisering och inflytande. Det finns en åldersmaktsordning som bygger på normen att kunskapen, det rätta beslutsfattandet och de legitima livserfarenheterna tillhör vuxenlivet och inte de som definieras som unga. Detta leder till att ungas aktörskap osynliggörs samt att unga stängs ute, vilket i sin tur leder till att de får ärva lösningar som de inte har fått vara med att påverka. Det innebär en kränkning av deras rätt att delta samtidigt som deras chans att påverka marginaliseras. För att nå långsiktig fred behöver förutsättningar för ungas organisering skapas och den farliga exkluderingen av unga människor på samtliga beslutsfattande nivåer bekämpas. Unga upplever idag en låg politisk systemtilltro och ett stort avstånd till politiker och det politiska systemet. Möjligheten att göra sin röst hörd i samhällsfrågor och i politiska sammanhang hänger ihop med den politiska systemtilltron; liksom till sin egen politiska självtilltro. Unga i storstadsregionerna och unga med föräldrar som har en universitetsubildning har större politisk självtilltro än andra unga. Bland olika grupper av unga sticker arbetslösa ut som den grupp med lägst upplevelse av att kunna påverka sin tillvaro. Samtidigt anser unga i stor utsträckning att det är viktigt att göra sin röst hörd och påverka sådant som en upplever är fel. Det finns också ett betydande intresse för samhällsfrågor, globalt som lokalt, bland unga. Unga försvarare av mänskliga rättigheter antar ofta en aktiv roll för att hitta lösningar på konflikter genom att organisera och främja en fredskultur utifrån ickevåldsprinciper, kring teman såsom vapenvägran, antimilitarism och feminsm. Tyvärr är det just dessa unga, i våldsamma samhällen, som är särskilt utsatta för hot och våld. Trots den särskilt utsatta situation som unga försvarare av mänskliga rättigheter försätts i får de sällan det skydd och den uppmärksamhet som andra dominerande organiserade vuxengrupper får av det internationella biståndet. Ungdomsorganisationer saknar också ofta de nationella och internationella stödnätverk som mer “etablerade” människorättsförsvarare såsom kvinnoorganisationer och barnrättsorganisationer kan räkna med när de står inför hot och

säkerhetsrisker. Ungas organisering i etablerade sammanhang såsom inom föreningar och politiska partier är en sjunkande trend i Sverige. Organiseringen inom förenigslivet är också den, precis som den politiska självtilltron, beroende av föräldrarnas utbildningsnivå. De som är mest föreningsaktiva idag är de som har universitetsutbildade föräldrar. De som är mest frånvarande inom föreningslivet i Sverige är tjejer som är utlandsfödda. Medan den etablerade organiseringen inte tycks upplevas som lika relevant för unga, blir det allt vanligare att unga använder internet och debattforum som plattformer för att uttrycka sina åsikter och sitt engagemang. Det tyder på att det finns ett stort samhällsengagemang som varken kanaliseras genom de etablerade politiska kanalerna eller genom föreningslivet. Samtidigt innebär det att mediala plattformar och internet spelar en allt större roll för ungas politiska deltagande.

PeaceWorks ska arbeta för att fånga upp ungas engagemang och stärka ungas organisering och inflytande genom att: • arbeta med uppsökande metoder för att engagera unga och öka den lokala förankringen och synligheten. • förbättra och utveckla vår närvaro på internet för att plocka upp ungas engagemang. • skapa trygga rum och mötesplatser som är relevanta för unga, där det finns utrymme att tänka fritt och organisera sig. • främja möjligheterna för organisering på lika villkor. Föräldrars utbildningsnivå, ungas bakgrund och kön ska inte vara hinder för organisering. • öka PeaceWorks tillgänglighet gentemot unga där föreningsengagemanget idag är lågt.

FredAktion 2016 | 8

femårsstrategin.

Våldsuttryck: rasmaktsordningen. Att vithetsnormen fortlever och skapar ojämlika förutsättningar och förhållanden för människor. Därför är PeaceWorks en antirasistisk organisation som arbetar för att synliggöra, göra motstånd mot och transformera vithetsnormer.

9 | FredAktion 2016

femårsstrategin.

2. antirasism. Dagens Sverige är ett rasifierat samhälle, på en strukturell och institutionell nivå, såväl som på en vardaglig nivå människor emellan. Detta rimmar illa med den globala Sverigebilden och den svenska självbilden av att vara ett föregångsland vad gäller humanitet och solidaritet. Trots att rasism finns överallt i samhället, som en underliggande maktfaktor, är den ofta osynlig och omedveten. I vissa fall är den till och med godtrogen. Rasismen grundar sig till stor del i vithetsnormen. På samma sätt som maskulinitet skapas som den överordnade positionen gentemot feminitet inom könsmaktsordningen, skapas vithet som en överordnad position gentemot ickevithet inom rasmaktsordningen. Eftersom vithet är en stark norm som har naturaliserats är den ofta osynlig och omedveten. Därför blir den sällan ifrågasatt. För att förstå rasistiska strukturer och rasistiskt våld idag, är rasismens historia en västentlig grundsten. Det finns nämligen en historiskt betingad rasism som är inbyggd i samhällets strukturer och i vardagen. Vithetsnormen går långt tillbaka i tiden. Själva idén om en vit ras formulerades under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Den ”ariska rasen” uppfattades och framställdes som den ”renaste” och ”ädlaste” av alla vita folk på jorden. Flera svenska forskare bidrog på ett avgörande sätt till framväxten av rastänkandet. Carl von Linné, en av

Sveriges mest kända vetenskapsmän som lyfts fram för sina framstående upptäckter inom biologin, var den förste forskaren som delade in olika grupper av människor i de raser som kom att bli den gängse uppdelningen. Linné delade in mänskligheten i fyra raser som alla gavs olika egenskaper utifrån utseende. Till stor del stämmer dessa beskrivningar överens med de rasistiska stereotyper som lever kvar än idag. Den vita europén hamnade högst upp i hierarkin och ju mörkare huden var, desto längre ner hamnade individen. Denna indelning efterföljdes därefter av olika raslagar i Sverige. Detta är en del av vår historia som har inverkan på vårt samhälle än idag. Sverige och svenskar står inte utanför världen, historien, rastänkandet och den vithetsnorm som fortfarande råder världen över. Många människor upplever rasism sin vardag, samtidigt som en större majoritet upplever sig själva vara antirasister. Den process i vilken människor sorteras utifrån rasistiska föreställningar vad gäller utseende, religion och ras, kallas för rasifiering. Den som utsätts för denna process blir rasifierad. Den grupp som idag är särskilt utsatta för både våld, hatbrott och diskriminering är rasifierade personer, som på grund av sitt utseende därmed tillskrivs en viss rastillhörighet och därmed föreställda egenskaper som förknippas med den.

PeaceWorks ska arbeta antirasistiskt genom att: • förbättra förutsättningarna för människor att möta och motverka rasism i vardagen och kunna ta debatterna när de uppstår. • synliggöra, utmana och transformera rasistiska strukturer och attityder. • utveckla och tillgängliggöra utbildningar och metodmaterial som utmanar rasismen. • stödja unga som bedriver eller vill bedriva antirasistisk verksamhet.

FredAktion 2016 | 10

femårsstrategin.

Våldsuttryck: könsmaktsordningen. Att samhället är indelat i ett hierarkiskt tvåkönssystem inom vilket män som social grupp och maskulinitet premieras och kvinnor som social grupp, femininitet, andra kön och andra sexuella uttryck än det heterosexuella, underordnas. Därför är PeaceWorks en feministisk organisation som arbetar för att synliggöra, göra motstånd mot och transformera mansnormen samt tvåkönsnormen med dess inneboende hierarkier. 11 | FredAktion 2016

femårsstrategin.

3. feminism. Vårt samhälle är uppbyggt utifrån tron på två kön och det är genom den tro, som en stor del av sexismen hämtar sin näring. Att göra motstånd mot sexismen handlar om att synliggöra heteronormer och könsmaktsstrukturer i vardagen, det vill säga de system av idéer och föreställningar som överordnar särskilda former av sexualitet och könsuttryck framför andra sexualiteter och könsuttryck. I den patriarkala könsmaktsordningen är inte enbart män överordnade kvinnor. Särskilda grupper av män är också överordnade andra grupper av män och särskilda grupper av kvinnor är överordnade andra grupper av kvinnor. Transpersoner avviker från flera normer – heteronormen och tvåkönsnormen – vilket kan innebära särskilt stor utsatthet för diskiminering. Maskulinitet och feminitet präglas därmed av en statusordning där en särskild hegemonisk, dominerande, maskulinitet överordnas andra maskuliniteter och feminiteter. Den hegemoniska maskuliniteten utgör ett kulturellt ideal och närhet till idealet innebär hög status. Vad som betraktas som hegemoniskt är föränderligt över tid, geografisk plats och andra sammanhang. Den hegemoniska maskulinitetens nära koppling till heterosexualiteten leder till att feminina, homo- och bisexuella män betraktas som omanliga. Genom att många män strävar efter att uppnå det hegemoniska idealet och många i deras omgivning värderar den hegemoniska manligheten, upprätthålls idealet.

PeaceWorks ska arbeta feministiskt genom att: • förbättra förutsättningarna för människor att möta och motverka sexism i vardagen och kunna ta debatterna när de uppstår. • synliggöra, utmana och transformera sexistiska strukturer och attityder. • utveckla och tillgängliggöra utbildningar och metodmaterial som utmanar sexismen. • stödja unga som bedriver eller vill bedriva feministisk verksamhet.

Undersökningar visar att det finns ett samband mellan könsstereotypa attityder och en syn på jämställdhet som mindre viktigt. Ju mer könsstereotypa attityder du har, desto större är benägenheten att blunda för sexismen. Därför är det avgörande att synliggöra och arbeta med attityder och föreställningar i det feministiska arbetet. Med hjälp av en feministisk dekolonial och intersektionell analys kan vi synliggöra heteronormen och maskulinitetsnormer, samt hur det kommer sig att vissa grupper av kvinnor utsätts för dubbelt förtryck.

FredAktion 2016 | 12

femårsstrategin.

Våldsuttryck: militarism. Att den konventionella konfliktlösningen idag fokuserar på våld utifrån ett patriarkalt förhållningssätt. Därför är PeaceWorks en ickevåldsorganisation som arbetar för att synliggöra betydelsen av samt möjligheterna med ickevåld. 13 | FredAktion 2016

femårsstrategin.

4. ickevåld. I tusentals år har människan praktiserat våld utan resultat i form av fred och rättvisa. Vi lever i en militaristisk världsordning. Militarism är ett synsätt som bygger på att våld och vapen kan lösa konflikter och främja säkerhet. Militarismen styrs även av ekonomiska intressen. Mot bakrund av detta investerar stater i militär utveckling för mångmiljardbelopp. Genom att köpa vapen och övervakningssystem ska fiender skrämmas och beskydd ska skapas för civila om och när fienden anfaller. Samtidigt är det främst just civila som drabbas negativt av krig. Tron på att våld kan lösa konflikter hänger ihop med maskulinitetsnormer, då män tillskrivs rollen som beskyddare och kvinnor rollen som offer i behov av mäns beskydd. Att bära vapen produceras därigenom som något manligt. Att män tillskrivs rollen som beskyddare skapar i sin tur en positionering av män i det offentliga rummet, och därmed marginaliseras kvinnor till det privata. Genom militarismen skapas också ett “vi” och “dom” - en grupp ska försvara sig mot en annan grupp. Detta är i sin tur kopplat till rasmaktsordningen. Kriget mot terrorismen är ett exempel på hur västvärlden ges legitimitet att med våld utanför västvärlden försvara sig mot “de andra” och göra dessa mer civiliserade, eftersom västvärlden framställs som just demokratiska och civiliserade och “de andra” som ociviliserade. Militarismen är beroende av unga killar som är beredda att ge sina liv för att försvara sitt land. I många fall är det de socio-ekonomiskt utsatta unga som rekryteras, antingen frivilligt eller genom tvång.

På dessa sätt upprätthåller militarismen flera maktordningar samtidigt; såväl könsmaktsordningen som rasmaktsordningen och klassamhället. I arbetet mot militarism krävs därför enligt PeaceWorks både ickevåld och en intersektionell analys. PeaceWorks menar att fredliga mål kräver fredliga medel. Vi tror att det är hög tid att ge det intersektionella ickevåldet en seriös chans. Ickevåld är en användbar och heltäckande metod mot alla former av våld som historiskt har bidragit till det som våldet inte har lyckats med: att bekämpa social orättvisa. Trots det är ickevåld fortfarande en osynliggjord metod i en militaristisk världsordning där normen är just våld. Precis som med fred och våld, finns det olika definitioner av ickevåld. PeaceWorks utgår från att ickevåld handlar om att göra motstånd mot våld, utan att samtidigt orsaka fysisk eller psykisk skada på individer. Det innebär att det behövs ett ickevåldsamt handlande tillsammans med ett motstånd mot våldet för att det ska vara ickevåld. Samhällsförändrande ickevåldsarbete för fred uppstår inte ur tomma intet: det planeras och organiseras. Människor sluter sig samman i grupper, rörelser bildas och aktioner sjösätts. Ickevåld kan göras på flera olika sätt såsom genom medföljning, protester, demonstrationer, bojkott och blockad för att förhindra att någon utövar våld. För att lyckas förändra ett samhälle behövs förutom ett ickevåldsligt motstånd också alternativ. Det konstruktiva ickevåldet handlar om just detta och om att bygga upp den förändring som är syftet med motståndet, samtidigt som vi gör motstånd. Parallellt med att försöka övervinna ett rådande förtryck, skapar vi det samhälle vi vill se. Vi monterar ner samtidigt som vi bygger upp.

PeaceWorks ska bedriva ickevåld genom att: • främja förutsättningarna för unga att möta och motverka våld genom ickevåld i vardagen. • synliggöra, utmana och transformera militaristiska strukturer och attityder. • utveckla och tillgängliggöra utbildningar och metodmaterial som utmanar militarismen. • stödja unga som bedriver eller vill bedriva ickevåldsarbete.

FredAktion 2016 | 14

femårsstrategin.

Våldsuttryck: kolonialitet. Att kolonialismens maktstrukturer lever kvar på flera olika sätt, såväl genom rasistiska och koloniala föreställningar som genom orättvisa handelsavtal. Därför är PeaceWorks en organisation för global rättvisa som arbetar för att synliggöra och göra motstånd mot koloniala strukturer såväl lokalt som globalt. 15 | FredAktion 2016

femårsstrategin.

5. global rättvisa. Idag finns ett utbrett engagemang för att främja global rättvisa genom att synliggöra, utmana och motverka all typ av kolonialitet. För att ojämlika förhållanden ska motverkas världen över måste såväl den globala, nationella och lokala hierarkiska indelningen av människor synliggöras och ifrågasättas. Ett första viktigt steg för att lyckas, tror PeaceWorks, är genom att börja med att utgå från oss själva. Genom en kritisk (själv)reflektion kan vi lättare arbeta mot maktstrukturer som låser fast människor i förtryck. Sverige har historiskt sett lovordats internationellt för att stå för ett solidariskt bistånd och för att värna om människors rättigheter. Det är en bild som lever kvar i allra högsta grad. Sällan nämns att Sverige var aktiv i slavhandeln och kolonialismen. I nästan 100 år mellan 1784 och 1878 hade Sverige en slavkoloni i Karibien, Saint-Barthélemy. Svenskar var också aktiva i koloniseringen av Kongo, både som handelsfolk, missionärer och soldater. Att Sápmis, Lapplands ursprungsbefolkning samerna, sedan hundratals år har utsatts för svensk kolonialpolitik i form av assimilering, tvångsstereliseringar, avhysningar och rasism, är ytterligare ett exempel.

Industrialiseringsprocessen i Europa byggde bland annat på att europeiska kolonialmakter plundrade de kolonialiserade länderna på råvaror och resurser. När de kolonialiserade länderna blev självständiga, fanns varken de politiska eller ekonomiska förutsättningarna för utveckling och industrialisering. Även om de flesta idag ser tillbaka på kolonialismen med avsky, sker samma typ av utsugningsförhållanden idag genom exempelvis orättvisa handelsavtal. Även om kolonialismen som historisk företeelse är över betyder det inte att koloniala maktstrukturer är förbi. PeaceWorks pratar därför om kolonialitet, inte som ett post-system utan som en fortsättning. Ett återkommande problem är att när fattigdom väl synliggörs, studeras ofta den grupp som är utsatt, diskriminerad och fattig. Om fokus uteslutande ligger på grupperna som utsätts för förtrycket synliggörs inte hela bilden. Därmed osynliggörs det faktum att det handlar om strukturer och attityder som vi tillsammans är med och reproducerar. Människor och länder är sammankopplade och beroende av varandra. För att skapa global rättvisa måste vi kritiskt ifrågasätta och göra motstånd mot det våld som skapar ojämlika förhållanden och som reproducerar koloniala och rasistiska föreställningar såväl lokalt som globalt. Överallt finns gränser och murar som människor kan bryta ner och ta sig förbli genom att jobba tillsammans, oavsett om det är på orten där vi bor, i resten av landet eller någon annanstans i världen. På så vis kan vi i PeaceWorks genom våra samarbeten bygga broar mellan människor.

PeaceWorks ska främja global rättvisa genom att: • förbättra förutsättningarna för unga att möta och motverka kolonialitet i vardagen. • främja förutsättningarna för unga att synliggöra, utmana och transformera koloniala strukturer och attityder. • utveckla och tillgängliggöra utbildningar och metodmaterial som utmanar kolonialitet. • stödja unga som bedriver eller vill bedriva verksamhet för global rättvisa. • erbjuda lokala, nationella och internationella utbyten som möjliggör ömsesidiga möten mellan människor.

FredAktion 2016 | 16

26 år

medlemmar.

medlemmar. Våra medlemmar är ovärderliga för oss! PeaceWorks har en demokratisk uppbyggnad och det är medlemmarna som påverkar i vilken riktning vi ska utvecklas. Du som medlem har alltså stor möjlighet att påverka och tycka till om vad vi ska arbeta med. Du kan vara medlem i PeaceWorks på flera olika sätt och väljer själv hur aktiv du vill vara. Oavsett vad du väljer att göra med ditt medlemskap hos oss stödjer du som medlem vårt arbete för en hållbar värld i fred. Som medlem får du varje månad ett medlemsbrev med information om vad som händer i PeaceWorks och aktiviteter möjlighet att engagera Tjejer du har Odefinierat Killar dig i. Till exempel kan du delta i vårt debattforum #soffan, komma på våra filmkvällar eller delta i någon av våra utbildningar i till exempel antirasism, global rättvisa eller projektledning. Som medlem får du också löpande information om möjligheter att åka som volontär utomlands och att göra praktik i Sverige eller i Colombia. När du blir medlem i PeaceWorks blir du samtidigt medlem i en eller flera av våra föreningar som finns i Stockholm, Malmö, Uppsala, Halmstad och Göteborg. Föreningarna är startade och drivs av engagerade unga som håller i aktiviteter och driver projekt inom samhällsfrågor de är intresserade utav. Du väljer själv om du vill involvera dig mer i föreningen du valt eller om du vill vara en mer passiv medlem, oavsett så stödjer du därigenom andra ungas organisering. Brinner du själv för en fråga extra mycket? Finns det orättvisor i samhället du vill jobba emot? Som medlem finns det då även möjligheten att starta din egna förening!

antal medlemmar. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

2014

2015

Antal Medlemmar

17 | FredAktion 2016

Under 26 år

Tjejer

Killar

Över 26 år

Odefinierat

Jämfört med år 2014 har antalet medlemmar i PeaceWorks ökat med cirka 36 procent, och vid årets slut hade PeaceWorks totalt 5410 medlemmar jämfört med 3983 medlemmar under år 2014. Av dessa var 4049 tjejer, 1357 killar och fyra som inte identifierade sig som något av dessa alternativ. Fler och fler blir alltså medlemmar i PeaceWorks vilket betyder att fler unga har haft möjligheten att få stöd i sitt engagemang för en mer fredlig värld på olika sätt. PeaceWorks är en ung organisation och under år 2015 var 4786 av våra medlemmar under 26 år gamla, vilket är hela 88 procent.

medlemmar.

#var besvärlig. årets fredsturné.

Text: Elin Bonnier

Det har varit en minst sagt spännande sommar för min del. Efter tre års universitetsstudier och jobb, skulle jag äntligen få lite sommarlov och vila upp mig. Riktigt så blev det inte – det blev en sommar på resande fot tillsammans med en grupp människor från Sveriges olika håll som jag aldrig tidigare träffat. Varje sommar skickar PeaceWorks ut volontärer på sin fredsturné som tillsammans med en eventkoordinator åker runt till festivaler för att uppmuntra unga att engagera sig i fredsfrågor och rekrytera nya medlemmar. I år besökte vi i fredsturnén Varberg Calling For Peace, Peace and Love i Borlänge, Emmabodafestivalen, We Are Sthlm och Malmöfestivalen. Varje fredsturné har ett tema vilket i år var #varbesvärlig i syfte att uppmuntra unga att ifrågasätta när ens egna eller andras rättigheter kränks och att inte bry sig om att hela tiden eftersträva en ”god stämning” bara för att. Kampanjen uppskattades – många ungdomar kände igen sig! På festivalerna hade vi även olika aktiviteter, bland annat kunde en pärla sitt antirasistiska armband, instagramma sin mest besvärliga min och skriva vad en vill förändra på vimplar som sedan hängdes upp i tältet.

och hur vi tillsammans övade på de olika frågorna som vi eventuellt skulle komma att behöva svara på. Nu i efterhand är det rätt häftigt att se hur mycket vi utvecklats och lärt oss under sommarens festivaler. Veckan efter Varberg begav vi oss till Borlänge för Peace and Love som lyckades gå av stapeln under sommarens varmaste vecka. Mängder med vatten, godis, kalla duschar och glada tillrop lyckades hålla vår energinivå uppe. Arbetet i tältet varvade vi med konserter som Timbuktu, Veronica Maggio och Ola Salo. Härefter skulle det dröja några veckor innan vi åter igen packade våra väskor för vad jag skulle vilja kalla festivalernas festival, Emmabodafestivalen. Jag skulle ljuga om jag skulle påstå att Emmaboda inte krävde mer energi av oss än de tidigare festivalerna men jag kan samtidigt med handen på hjärtat säga att jag gärna skulle gjort om det igen för oj vad kul vi hade! En hyllning till världens bästa festivalgrannar, Rainbow Bakery måste också ges - under vår vecka i Emmaboda åt vi vår kroppsvikt av deras fantastiska pizzor och chokladbollar. Stadsfesterna We Are Sthlm och Malmöfestivalen fick avsluta sommarens fredsturné. Det har med andra ord varit en intensiv sommar men samtidigt en väldigt rolig sådan. För mig är Fredsturnén massvis med skratt, givande samtal, nya fantastiska människor i mitt liv och dans natten lång till grym musik.

Vårt första stopp på fredsturnén var Varberg Calling For Peace där det hölls ett fredsläger. Jag ler lite för mig själv när jag tänker tillbaka på hur nervösa vi faktiskt var

FredAktion 2016 | 18

finansiering.

finansiering. Under året 2015-2016 har PeaceWorks arbetat för att lägga en grund för en mer diversifierad finansiering. Vi har fått igång vår webbshop, genomfört crowdfunding-kampanjer (insamlingskampanjer), sökt produktsponsring, blivit beviljade 90-konto och har fortsatt att lägga kraft på att söka bidrag kopplade till våra viktiga projekt. Kolla gärna på vår film från Colombia som producerades för att få in stöd för ungas fredsarbete och utbildning i Bogotá: https://www.youtube.com/watch?v=G4gn6Qnkdz4

19 | FredAktion 2016

finansiering. Under verksamhetsåret 2015/2016 har PeaceWorks fått bidrag från följande bidragsgivare: MUCF (Myndigheten för Ungdom och Civilsamhällesfrågor) Under året har vi fått fyra projektstöd från MUCF. Ett inom ramen för Ungas Organisering i Malmö för att stärka ungdomars aktörskap för fred och säkerhet lokalt, ett inom ramen för arbete mot rasism i Malmö, Statsbidraget så att vi kan fortsätta stödja och arbeta aktivt med ungt engagemang och med våra föreningar runt om i landet samt ett jämställdhetsprojekt under våren 2016 med tema maskulinitet som kommer att drivas från Stockholm. Vi fick även beviljat flera EVS (European Voluntary Service)projekt från MUCF, det vill säga möjligheten att ta emot europeiska volontärer till Sverige som sedan hjälper till på olika sociala projekt runt om i landet så som Mullsjö Folkhögskola och Staffansgården.

Folke Bernadotteakademin För upprättandet och genomförandet av en fredsskola i Bogotá, Colombia samt för en utbildningsserie och ett freds- och kulturläger i Malmö Forum Syd Av Forum Syd har vi under året fått stöd för att fortsätta bedriva praktikantprogrammet där vi skickar unga praktikanter mellan 20-30 år till Colombia för en finansierad halvårspraktik hos våra partnerorganisationer, samt inom infobidraget för vårt andra projektår inom ”Världens Koll” där vi utbildar unga inspiratörer som i sin tur är ute i skolor och håller workshops om maktstrukturer, globalisering, demokratifrågor och internationella samarbeten. Malmö Stad Ett mindre bidrag för att genomföra projektet #Sverigeshelahistoria tillsammans med flera andra organisationer.

Arvsfonden Tack vare stöd ur Arvsfonden har vi under året kunnat driva vårt tredje projektår inom ramen för vårt antirasistiska skolprojekt Låt Stå. Mer om Låt stå hittar du på www.latsta.com

. o t n o k 0 9 r å f vi Svensk Insamlingskontroll beviljar oss 90-konto!

• Vad är ett 90-konto?

90-konto är en kvalitetsstämpel för seriösa insamlingsorganisationer. Den insamlingsorganisation som uppfyller högt ställda krav kan få 90-konto.

• Vem godkänner kontot?

Svensk Insamlingskontroll är en ideell förening som granskar och godkänner de utvalda organisationer som har ett 90-konto.

Ge en gåva. Bankgiro: 900-5356

• Vilka kan få ett 90-konto?

Enbart föreningar, stiftelser och trosamfund kan beviljas 90-konto så länge de uppfyller och följer Svensk Insamlingskontrolls hårt ställda krav.

• Vilka är det som har ett konto idag?

År 2015 fanns det 426 organisationer i Sverige med godkänt 90-konto. En siffra som revideras årligen.

FredAktion 2016 | 20

intern kompetensutveckling.

intern kompetensutveckling. Under året som gått har personal och praktikanter på våra kanslier fått löpande kompetensutveckling för att öka den egna kompetensen inom ickevåld, feminism, antirasism, ungas säkerhetssituation och global rättvisa. Flera PeaceWorks-kontor har infört konceptet ”kapacitetsfrukost”. En torsdag i månaden äter vi frukost medan vi lyssnar på en föreläsning och har sedan en gemensam diskussion. De flesta av dessa tillfällen har även varit öppna för våra medlemmar, inspiratörer och andra aktiva PeaceWorkers. Håll utkik i vårt kalendarium på hemsidan för öppna frukostevent under kommande verksamhetsår!

Under året som gått har vi bland annat haft föreläsningar och diskussioner om: • • • • • • • • • •

Antirasism och kommunikation Sveriges mörka historia

Sveriges rasbiologiska institut Antirasism – afrofobi

Stress inom den ideella sektorn Jämställda läger

Kolonialitet och feminism

Demokrati, kolonalitet, makt och globalisering Sänkt rösträttsålder till 16 år? Sexism och reklam

Vi har både nyttjat intern kompetens, men också haft inbjudna experter från andra organisationer. 21 | FredAktion 2016

stöd till ungas organisering.

stöd till ungas organisering. PeaceWorks skapar lokalt engagemang som sprider fred och du kan vara med! Vi erbjuder en stabil plattform för ungas engagemang i lokala och globala frågor och stödjer dig som vill engagera dig att hitta just din väg till fred. Här kan du läsa mer om några av de projekt vi stöttat i Sverige under året. Hör av dig till oss om du vill få mer inspiration och information om våra föreningar, eller om du vill starta upp en ny förening eller driva projekt tillsammans med oss.

medlemsföreningar. EmpowerWorks Ort: Stockholm Beskrivning: Fokuserar på kvinnors rättigheter och bedriver verksamhet i Hallonbergen i Stockholm där de lär nyanlända kvinnor att cykla. De driver också kulturella projekt med fokus på att stärka kvinnors självkänsla. Kontakt: empowerworks@peaceworks.se Fellowship of PeaceWorks Ort: Stockholm Beskrivning: En ungdomsförening som jobbar med fred, antirasism, feminism, global rättvisa med fokus på antirasism. Kontakt: fellowship@peaceworks.se Ekolibria Ort: Uppsala Beskrivning: Arbetar med att sprida kunskap bland unga om miljöfrågor med fokus på en djupgående förståelse för hur miljö och människan samverkar. Kontakt: ekolibria@peaceworks.se The Challenge Group Ort: Uppsala Beskrivning: En grupp studenter i Uppsala är initiativtagare till denna förening som fokuserar på att sprida information och väcka debatt kring FNs arbete, främst rörande fred och säkerhetsfrågor och användande av veton. Kontakt: challengegroup@peaceworks.se

World Citizen Ort: Halmstad Beskrivning: Arbetar för att alla ska bli världsmedborgare. De vill främja en öppnare, fredligare och mer hållbar värld. Föreningens syfte är att sprida information och medvetenhet om fred, jämställdhet, hållbarhet, ökad medvetenhet om en öppnare värld där man värnar om varandra och där djuren och naturen är av största värde, inte vinst, titlar och framgång. De använder konst och kultur som verktyg. Kontakt: worldcitizen@peaceworks.se Världsbutiken REKO Ort: Halmstad Beskrivning: Driver Världsbutiken REKO med försäljning av varor som är rättvist handlade och bidrar till utveckling i olika länder. Samtidigt som de driver butiken sysslar de med opinionsbildning och informationsspridning om etisk konsumtion och rättvis handel. Kontakt: ikuhalmstad@peaceworks.se Fundación Amiga Ort: Malmö Beskrivning: Kopplade till Scandinavian Institute i Malmö, SI, som har volontärliknande verksamhet och kontakt med ett projekt i Esmeralda, Ecuador samt en organisation i Indien. Anordnar aktiviteter och kurser för hemkommande volontärer. Kontakt: fundacionamiga@iku.nu

FredAktion 2016 | 22

stöd till ungas organisering.

Got a Smile Ort: Göteborg Beskrivning: Arbetar med olika större kulturella evenemang såsom musikevents, konserter och workshops för att bidra till kulturella möten och barns förbättrade hälsa. Kontakt: gotasmile@peaceworks.se Artreflection Ort: Göteborg Beskrivning: Vill få barn och unga att reflektera över världen och ge nya perspektiv och kulturellt utbyte mellan olika delar inom och utanför Sverige. Genom hanteverk och konst lockas barn och unga att på ett lekfullt sätt reflektera över kulturer livsvanor och olika verkligheter. Kontakt: artreflection@peaceworks.se Global Playground Ort: Stockholm Beskrivning: Arbetar för att främja en bättre framtid och värld för oss alla. Global Playground kombinerar sitt fokus på miljö och hållbar utveckling med konst och kultur. De anordnar föredrag och konferenser, guidade ekoturer samt driver en egen urban odling mitt i centrala Stockholm. Kontakt: globalplayground@peaceworks.se Open Umbrella Ort: Växjö Beskrivning: Föreningens syfte är att skapa mötesplatser och möjligheter for personer med olika kulturella bakgrunder och interessen. De ordnar möten, diskussioner, temakvällar och internationella middagar i Växjö. Kontakt: openumbrella@peaceworks.se

23 | FredAktion 2016

NYKOMLINGAR PeaceWorks Stockholm Ort: Stockholm Beskrivning: En plattform för att samla upp och möjliggöra för engagemang hos unga i Stockholm. Föreningen håller i utbildningar och temakvällar och vill verka som platsen där unga enklare ska kunna genomföra sina egna tankar om projekt och aktiviteter kopplade till PeaceWorks temaområden: organisering, antirasism, feminism, global rättvisa och icke-våld. Kontakt: stockholm.forening@peaceworks.se PeaceWorks Malmö Ort: Malmö Beskrivning: En plattform för att samla upp och möjliggöra för engagemang hos unga i Malmö. Föreningen håller i utbildningar och temakvällar och vill verka som platsen där unga enklare ska kunna genomföra sina egna tankar om projekt och aktiviteter kopplade till PeaceWorks temaområden: organisering, antirasism, feminism, global rättvisa och icke-våld. Kontakt: malmo.forening@peaceworks.se

stöd till ungas organisering.

fredsfondens projektstöd.

Text: Sanna Falk

PeaceWorks erbjuder en Fredsfond för lokala ungdomsföreningar som vill driva särskilda projekt och behöver finansiering. Här kan du läsa om två av de projekt i Sverige vi har stöttat under året. Ekolibria Projekt: DIY stand at the Science Fair SciFest

The Challenge Group Projekt: Stop Illegitime Vetoes Under våren 2015 startades podcasten The Veto Cast upp av föreningen The Challenge Group och fram till september sändes 6 podcastavsnitt där användandet av veton i FNs säkerhetsråd problematiseras. Vetot bör enligt FN användas endast för att beskydda vetoländernas egna nationella säkerhet och suveränitet, men The Challenge Group lyfter fram att detta inte efterlevs utan snarare används för att skydda politiska intressen och skapa allianser. Syftet med projektet The Veto Cast har varit att informera om de negativa konsekvenserna som missbrukandet av vetoröster har, och att visa på hur ett frivilligt begränsande av vetot skulle bidra till en fredligare värld. Podcasten tar oss med på en resa som beskriver bakgrunden till vetot och hur det påverkat konflikterna i Rwanda, Syrien, Burma samt relationen mellan Ryssland och Ukraina.

Den 5 mars 2016 hölls den årliga Vetenskapsfestivalen SciFest på Uppsala universitet med temat Framtida städer. Föreningen Ekolibria deltog genom att anordna en interaktiv station där deltagarna fick lära sig hur de kan skapa sina egna miljövänliga deodoranter med bara tre ingredienser: cocosolja, bakpulver och potatismjöl. Syftet med projektet var att lyfta frågan om problematiken med kommersiell kosmetika och att öka engagemanget hos unga för frågor kring hållbarhet. Intresset för att få göra sin egna deodorant var stort bland deltagarna på festivalen och det ledde till många intressanta diskussioner om produkter vi använder varje dag och deras koppling till miljöförstörelse. För få veta mer om Ekolibrias arbete i Uppsala, följ deras Facebooksida: https://www.facebook. com/ekolibria/?fref=ts

Om du vill lyssna på podcasten finns den tillgänglig på iTunes, Soundcloud och The Challenge Groups egna hemsida: http:// stopillegitimatevetoes.org/podcast

FredAktion 2016 | 24

stöd till ungas organisering.

. l e k y c å p a l s n ä k själv

lär känna föreningen EmpowerWorks. Text: Sanna Falk

EmpowerWorks jobbar för att öka nyanlända kvinnors självbestämmande, självkänsla och integration i samhället. Genom föreningens cykelkurser har en mötesplats etablerats för kvinnor i Hallonbergen där deltagarna har möjlighet att skapa sig ett sammanhang och, såklart, att lära sig cykla. Det behöver inte vara svårt att engagera sig. Agnes åkte som volontär via PeaceWorks 2009 till Ghana och ett projekt som arbetade med kvinnors empowerment (makt och självbestämmande), vilket ledde till att Agnes intresse för kvinnors deltagande och självkänsla ökade. Tillsammans med två vänner, Mathilda och Helena, bestämde hon sig för att starta en föreningen för att kunna jobba med dessa frågor. Till en början var tanken att arbeta internationellt, men medan trion försökte konkretisera vad de ville göra, kom de fram till att de hellre ville försöka göra skillnad för kvinnor i sin närhet. Med tiden växte tanken fram att använda cykling för att stärka nyanlända kvinnors självkänsla och de kom i kontakt med svenska för invandrare i Sundbyberg. Sedan dess erbjuds möjligheten för kvinnor där att delta i EmpowerWorks cykelkurser.

25 | FredAktion 2016

Varje termin anordnar föreningen en tio veckors lång cykelkurs, ett projekt de kallar för ”Freedom on wheels”. Namnet leker med kopplingen som föreningen gör mellan cykling, självkänsla och integration. ”Vi tror att lära sig cykla handlar om så mycket mer än att bara lära sig cykla. Det handlar om att känna förtroende för omgivningen, att känna att man själv har kontroll och att lära sig hur cykeln fungerar. Vi riktar oss till just nyanlända kvinnor, för att vi ser att den här gruppen behöver lite extra stöd, för att de ibland inte kommer ut så mycket utanför skolan och hemmet”, förklarar Agnes. Hon definierar empowerment som självbestämmande, att ha makt och kontroll över sig själv och sin egna framtid och utveckling. Förhoppningen är att den ökade självkänslan många får av att lära sig cykla ska få ringar på vattnet, att fler ska känna att de faktiskt kan lära sig någonting nytt och att de kan ta kontrollen, inte bara över cykeln, utan också över sina liv. ”Just det med cykeln har blivit en sådan symboliskt viktig sak. Det handlar inte bara om att lära sig någonting helt nytt som man kanske aldrig har fått göra innan, utan också om att själv kunna transportera sig och ta sig fram med egen maskin”.

stöd till ungas organisering.

Många deltagare har cyklat lite innan, ofta när de var barn, men andra har ingen förkunskap alls. Just den här dagen är fem kvinnor på plats för lektionen och Agnes berättar att de som är med i år är väldigt motiverade. ”När de kommer hit, då vill de bara cykla!”. Och det märks. Efter några kortare hälsningsfraser går tjejerna in i cykelförrådet för att hitta en cykel för dagen och tar sig snabbt ner till parkeringsplatsen där de kommer öva idag. Eftersom att alla ligger på olika nivåer tillbringar deltagarna lektionen på lite olika sätt. Två tjejer som redan lärt sig att cykla väldigt bra åker iväg på en tur runt området tillsammans med en instruktör och de som är mest nybörjare på cykeln får hjälp med att lära sig tramprörelserna. Det verkar vara det svåraste för många i början. ”Det är en rörelse som man aldrig gör annars, det är ju bara när man cyklar. Vi borde ha en träningscykel för att kunna öva bara på att trampa!” säger en av instruktörerna. Efter en fikapaus i skuggan byggs en slalombana upp och de som vill får öva på att svänga med cykeln. En tjej cyklar iväg med en instruktör för att hon vill öva på att sträcka ut handen för att signalera vilket håll hon ska svänga åt. För de som lärt sig att cykla blir att lära sig att hantera trafiken nästa steg att gå vidare till. En av tjejerna berättar att hon tycker att det är roligt att vara med på lektionerna för att det är kul att lära sig cykla, men också för att det är ett tillfälle att få prata mer svenska och träffa folk från olika länder. I slutet av varje kurs ordnar Agnes och de andra instruktörerna en picknick vid en sjö i närheten av området där de brukar öva, där alla får ta med sig något att äta eller dricka. Agnes förklarar hur det blivit ett mål att alla i slutet av kursen ska kunna cykla till picknicken och att de flesta brukar kunna det helt på egen hand. Vid avslutningstillfället får dessutom alla deltagare ett diplom på att de lärt sig att cykla. ”Det är jätteviktigt att de får bevis på att de lärt sig någonting” säger Agnes.

Vill du bidra till EmpowerWorks arbete? Föreningen har just nu behov av fler fungerande cyklar och cykelhjälmar. De behöver också hjälp med reparationer av flera cyklar som de har ståendes men som inte går att använda. Om du vill engagera dig tillsammans med EmpowerWorks under en längre tid finns även möjligheten att delta som cykelinstruktör under kommande kurser! För mer information, kontakta: empowerworks@peaceworks.se

FredAktion 2016 | 26

stöd till ungas organisering.

lm o h k c o t S s k r o PeaceW & PeaceWorks Malmö. Text: Ottilia Eriksson

Under våren 2016 fick två organisationer inom PeaceWorks nytt liv, PeaceWorks Stockholm och PeaceWorks Malmö. Tanken med organisationerna är att de ska fungera som en plattform för medlemmars lokala arbete i Stockholmsregionen och i Malmöregionen. Som ny medlem i PeaceWorks kan det vara svårt att se på vilket sätt en kan delta i arbetet med PeaceWorks fem temaområden; ungas organisering och inflytande, antirasism, feminism, ickevåld och global rättvisa. De olika föreningar som är kopplade till PeaceWorks har sina olika hjärtefrågor, men för dem som velat engagera sig lokalt inom PeaceWorks som organisation fanns det förut få möjligheter. Med hjällp av PeaceWorks Stockholm och PeaceWorks Malmö kan nu medlemmar enklare komma med sina idéer, söka pengar och få hjälp att genomföra lokala aktiviteter i sina områden. PeaceWorks Stockholm och PeaceWorks Malmö har också ett extra stort intresse av att ordna saker på lokalkontoren och hålla i aktiviteter som personalen inte alltid har tid för. Exempel på sådana aktiviteter i både Stockholm och Malmö har varit filmtorsdagar och infokvällar för de som är intresserade av att åka som volontärer. Många aktiva inom PeaceWorks Stockholm och PeaceWorks Malmö har tidigare varit praktikanter på PeaceWorks som nu vill sprida PeaceWorks budskap och jobba för fred genom att skapa ett större engagemang bland unga i Stockholm och Malmö. ”Genom att engagera mig i PeaceWorks Stockholm kan jag känna mig som en fredsarbetare genom att sprida PeaceWorks vision. Att jobba för fred handlar om att motverka våld och det finns tusen sätt att göra det på. Vissa gånger kan det vara att titta på och diskutera en film för att se rasistiska strukturer i samhället, en annan dag kan det vara att uppmana en ung person att åka som volontär och genom det få massa nya perspektiv på världen.”

27 | FredAktion 2016

. g n i l l a c a i b Colom

stöd till ungas organisering.

Text: Joelle Golmann

Sedan några år tillbaka är PeaceWorks verksam i Colombia i syfte att stärka ungdomars deltagande och inflytande. Ungefär samtidigt startar en formell fredsprocess i landet som under året leder till ett fredsavtal. Tiden just nu kännetecknas av hoppfullhet, men också av rädsla för att gå miste om det som så många nu drömmar om: fred. Vår verksamhet i Colombia har tagit stormsteg under året. Genom våra fredsutbildningar främjar vi förmågan till kritisk reflektion och kapacitet att omsätta teorier om ickevåld, samverkande maktstrukturer och normkritik i praktiska och konkreta motståndsstrategier. Under året sjösattes flera lokala ungdomsprojekt med ekonomiskt och metodologiskt stöd av PeaceWorks. Men arbetet med att genom motstånd skapa förändring är något som inte begränsas till våra utbildningar. Under året har vår könspodd Sin Censura sänts varannan vecka. Varje vecka - nytt tema, med den gemensamma

nämnaren att våga prata om ämnen som är tabubelagda eller bara skadligt tagna för givet. För det är när vi tar något för givet som vi glömmer att fråga oss varför. Utan varför är det svårt att se hur normer i samhället privilegierar vissa på bekostnad av andra. Och utan att se är det svårt att förändra! Även genom vårt debattforum #elsillon har vi under året som gått kämpat för att lyckas med just detta synliggörandet. Här är fokus på ungdomars aktörskap för fred i Colombia – något som alltför sällan når fram till strålkastaren i detta fantastiska land fyllt av ungdomars lust, vilja och förmåga till förändring. Den 2 oktober 2016 är det folkomröstning i landet. Då ska det colombianska folket rösta för eller emot det fredsavtal som förhandlats fram. Ta del av denna historiska process löpande och om PeaceWorks verksamhet i Colombia på vår hemsida. Mer om PeaceWorks verksamhet i Colombia hittar du på www.peaceworks.se/colombia.

. ia b m lo o C i d e r f a p a att sk

Text: Joelle Golmann

Är fred ett realistiskt alternativ i ett land där en väpnad konflikt drabbat generationer? I sådana fall, hur kan den nås? Colombia står idag inför stora utamningar. Tillsammans med sina lokala samarbetspartners står PeaceWorks i frontlinjen när det gäller arbetet med ungdomars roll i fredsbyggandet. ”Fred börjar hos var och en av oss. Om vi ska vara fredens generation så måste vi även anta det ansvaret”, säger Ajax Bastidas som är en av våra utbildningsdeltagarna. Att utbilda för fred i ett land som präglats av våld är inte lätt, men just därför är det så viktigt. Vi behöver lära oss att tänka i termer av fred istället för krig och för det krävs utbildning. ”Målet med våra utbildningssatsningar har varit att skapa ett forum där ungdomars erfarenheter, kunskap och synpunkter värderas och blir en del av

undervisningen och där de genom den teoretiska och praktiska kunskapen blir aktiva fredsaktörer”, säger Joelle Golmann, organisationsutvecklare i PeaceWorks. I Colombia är utbildning kostsamt och i förlängningen en klassfråga. De som deltog i PeaceWorks utbildningssatsningar under året härstammade från Bogotas alla samhällskikt. ”Våra utbildningssatsningar har blivit en mötesplats mellan ungdomar som kommer från mer utsatta förhållanden och de som kommer från välbärgade omständigheter. På det sättet utbyts inte bara erfarenheter och kunskap utan vi bygger även broar dem emellan”, menar Joelle Golmann. Deltagarna avslutar utbildningen genom att starta fredsprojekt som finansieras av PeaceWorks. ”Jag tar med mig mycket från PeaceWorks, men framför allt vetskapen att vi är många som arbetar för fred och att vi kan lyckas”, säger Catalina Carmona, utbildningsdeltagare.

FredAktion 2016 | 28

stöd till ungas organisering.

Driv.

cept.

n vårt utbildningsko

Genom utbildning får vi verktyg till förändring och möjlighet att skapa nya bilder av världen. Kunskap om samhällets strukturer tillsammans med konkreta verktyg leder till att vi kan skapa förändring. PeaceWorks utbildningar grundas i utbildningskonceptet Driv. som är anpassat för att passa en ung målgrupp. Teori blandas med diskussioner, interaktiva övningar och konkreta verktyg utformade efter en metodik baserad på erfarenhetslärande. Deltagarna är aktiva genom hela utbildningen, får prova på saker själva, diskutera, vända på begrepp, lära sig att samarbeta och arbeta tillsammans. PeaceWorks kunniga utbildare vägleder deltagarna genom processen och bidrar med normkritiska perspektiv och tankar för självreflektion i samtliga övningar.

Utbildningar. Driv projekt - projektledning. Vill du lära dig att driva ett eget projekt för att skapa en rättvisare värld? Vår projektledarutbildning tar dig från idé till verklighet. Genom interaktiva övningar, diskussioner och grupparbete får du själv prova på att skapa ett projekt med formulerat mål, syfte, tidsplan, marknadsföring och allt där emellan. Finns även på spanska. Starta förening. Att skapa långsiktig och hållbar förändring på lokal nivå kan göra stor skillnad för den stora samhällsförändringen. Genom vår utbildning Starta förening får en nya perspektiv på samhällsförändring men även praktiska verktyg för hur du kan engagera dig. Som deltagare får du lära dig om de olika delarna i en ideell förening och prova på att starta sin alldeles egna. Finns även på spanska. Volontär- och fältförberedelse. Detta är utbildningen för dig som vill resa utomlands väl förberedd. Genom att åka på ett interkulturellt utbyte får vi nya perspektiv och större förståelse för varandra. Personliga möten suddar ut tanken om ett ”vi och dom”. Vår förberedelseutbildning ger dig verktygen för att få ett utvecklande och givande utbyte som bidrar till ökad förståelse för andra kulturer, där

29 | FredAktion 2016

självreflektion och ömsesidighet är en central del. Utbildningen tar upp frågor om kulturkrockar, globala maktstrukturer och ger praktiska verktyg för hur du kan bidra till att bryta ojämlika maktförhållanden. Globala maktstrukturer. Många är vi som någon gång känt att vi vill rädda världen, bidra till förändring i ”fattiga” länder och påverka globala orättvisor. Utbildningen ger metoder för hur unga kan påverka sin livssituation och stödja andra unga i ett annat land för att tillsammans skapa global förändring utan att reproducera maktstrukturer, genom långsiktiga, hållbara och rättvisa internationella samarbeten. Antirasism. Här lyfts och problematiseras frågor om rasism i dagens Sverige, svenskhet, vithetsnormen och ojämlika maktstrukturer lyfts. Våra utbildare erbjuder särskilt stöd till lärare och annan personal som arbetar med unga. Ickevåld. Fred skapar fred och genom ickevåldsmetoder kan vi bidra till en långsiktig fred fri från all typ av våld. Utbildningen ger både teori och praktiskt stöd för dig som vill driva igenom en ickevåldsaktion. Finns även på spanska.

stöd till ungas organisering.

Snack & verkstad. Publikationer. Driv. – så startar du förening och driver projekt. Ett metodmaterial för ungas organisering och projektledning. Läsaren får konkreta verktyg för att själva starta och driva förening och projekt. ¡Hagale! Así montas una organización y ejecutas proyectos. Detta är vår spanska version av Driv, kontextanpassad till Colombia för ungas organisering och projektledning. Läsaren får konkreta verktyg för att själva starta och driva förening och projekt. Fredsaktörer – så driver ni en ickevåldsaktion för fred. Metodmaterialet passar dig som vill veta mer om olika teorier kring fred och hur du kan skapa en egen ickevåldsaktion för att uppmärksamma och utmana orättvisor. Koll På Läget – så driver ni ett projekt för global rättvisa. Materialet visar dig hur du kan vara en del av en förändring genom att skapa långsiktiga, hållbara och rättvisa internationella samarbeten. Låt Stå – antirasism på schemat. Ett metodmaterial anpassat för lärare på högstadie- och gymnasieskolor där frågor om rasism i dagens Sverige, svenskhet, vithetsnormen och ojämlika maktstrukturer lyfts och problematiseras.

Alla PeaceWorks utbildningar inleds med en mer teoretisk del, kallad Snack, vilken följs av den kreativa och skapande delen, Verkstad. För att skapa förändringar anser PeaceWorks att det är viktigt att synliggöra och prata om de ojämlikheter som finns i samhället idag. Under Snack diskuteras därför maktstrukturer och normer för att bidra till att deltagarna kan skapa projekt som synliggör, utmanar och bryter ojämlika maktstrukturer. Efter diskussioner och kunskapsutbyten leder utbildningarna in till Verkstad som är en mer praktisk del. Här får tankar och idéer som dykt upp under utbildningens gång, möjlighet att konkretiseras till realistiska och genomförbara projekt, föreningar och aktioner.

Antal utbildningar under året: 3 11 5 12 20 43

Projektledning Globala maktstrukturer Föreningsutbildningar Volontärförberedande Skräddasydda workshops Låt Stå - antirasism

Totalt: 94

Vi har flertalet utbildingar och metodmaterial inom Driv.konceptet. Vårt material kan beställas på vår hemsida peaceworks.se. Är ni intresserade av någon utbildning eller har övriga frågor? Varmt välkomna att kontakta: utbildning@peaceworks.se

FredAktion 2016 | 30

skolan.

skolan. PeaceWorks har under året som gått arbetat aktivt med att vara en stöttande roll för skolan för att underlätta deras arbete med att motverka våld. Under året som gått har vi fortsatt utbilda skolpersonal inom antirasism genom vårt metodmaterial Låt Stå – antirasism på schemat. Behovet av utbildningen är stort och vi ser mycket positiva resultat efter att lärare och annan personal fått en heldagsutbildning av oss. Vi har under året samarbetat nära vissa skolor i Malmö- och Stockholms-området, t.ex. Täljegymnasiet i Södertälje. Vi har i det samarbetet riktat oss till lärare men också direkt till elever och skolans elevkår. Samarbetet fick goda resultat och kommer att fortsätta nästa år. Utöver vårt antirasistiska arbete i skolan har vi under året erbjudit skolor workshops inom global rättvisa genom våra inspiratörer.

Låt Stå - antirasism på schemat. Under året som gått har vårt antirasistiska projekt Låt Stå gått in i den avslutande fasen. Vi har fortsatt hålla utbildningar i högt tempo och även stöttat ungdomar som via projekt velat bidra till ett samhälle med mindre rasism. Låt Stå har nu blivit en del av PeaceWorks ordinarie antirasistiska verksamhet och står på egna ben. Efter ett intensivt andra år i projektet fortsatte det tredje året på samma spår. Utifrån den antirasistiska metodboxen fortsatte vi att utbilda lärare i hur de kan arbeta mot rasism. I och med att vi nu hade mer erfarenhet och nya värdefulla kunskaper från alla de lärare vi mött, kunde utbildningen vidareutvecklas och bli ännu bättre. Omkring 550 lärare och pedagoger utbildades och tolv ungdomsdrivna projekt genomfördes. Vi märkte tydligt hur efterfrågan att diskutera dessa frågor var fortsatt stor från både lärare och ungdomar. Många känner att samhällsklimatet och den verklighet de lever i gör att de behöver stöd i att kunna ta diskussioner och skapa möjligheter för ett mindre rasistiskt samhälle.

31 | FredAktion 2016

Inspiration från ung till ung Eftersom PeaceWorks arbetar mycket med ung-tillung-metoden startades höstterminen 2015 med att nio stycken ”inspiratörer” utbildades. De fick först två heldagsutbildingar, där att från rasismens historia och normkritik till pedagogik och kommunikation med skolor, diskuterades. Deras uppdrag var sedan att ta sina kunskaper vidare genom att hålla tvåtimmars workshops för skolelever under terminens gång. Ung-tillung-metoden är viktig dels för att vi tror att kunskapen och engagemanget finns bland unga men också för att det kan ge en extra dynamik när någon som är i snarlik ålder som skolelever är de som faktisk håller i utbildningarna. Under början av 2016 utbildades en ny grupp inspiratörer och de är alla mellan 17 och 27 år. Under året utbildade inspiratörerna 410 skolelever runt om i hela landet. Mer antirasism! Sedan början av 2013 har projektet finansierats av Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- & civilsamhällsfrågor (MUCF) men är sedan juli 2016 en del av PeaceWorks ordinarie verksamhet.

skolan.

projekt PeaceWorks har

stöttat:

”Storasyskon”. Projekt för inklusion och extra stöd i skolmiljö, genomfört av fyra elever på Mullsjö folkhögskola. Nådde cirka 50 personer. ”Antirasism – en kväll för allas lika värde”. En kunskaps- och engagemangskväll genomfört av fyra elever på Mullsjö folkhögskola. Nådde cirka 3500 personer. http://www.jp.se/article/sevarlden mednyaogon/, http://www.jkpglive.se/kvallforallas likavardepamullsjofolkhogskola/ ”All in streetfootball”. Malmö. Kombinerad fotbollsturnering och föreläsning om rasism utifrån ett idrottsperspektiv. Nådde cirka 35 personer. ”Festival illegal”. Göteborg. Festival med poesi, musik, samtal, föreläsningar, teater etc. Fokus på asylrätt, migrationspolitik och papperslösas situation. Nådde cirka 6600 personer. ”Procivitas för alla”. Malmö. Elever på skolan startade upp en process med målet att skolan inom några år ska ha en dragningskraft till nya grupper och att skolan ska återspegla Malmö så som det ser ut demografiskt. Nådde cirka 600 personer.

”Ungdomsdialog och opinionscafé”. Malmö. Mötesplats och plattform för unga som inte ingår i normen, genomfört av representanter från Malmös unga muslimer. Nådde cirka 40 personer. ”OP Gemenskap”. Södertälje. Elevdrivet projekt med syfte att stärka elevdemokratin och känslan av samhörighet på Täljegymnasiet. Nådde cirka 100 personer. ”Catwalk väggar”. Södertälje. Elevdrivet projekt för att via den sociala miljön öka tryggheten på Täljegymnasiet. Pågående projekt. ”Barnens dag i Tjällmo”. Tjällmo. En aktivitetsdag för barn i antirasistisk anda. Nådde cirka 10000 personer. ”Save the roma children – fotoutställning”. Stockholm. Unga romer genomförde en fotoutställning på Mall of Scandinavia med fokus på romska barn i Europa. Nådde cirka 3000 personer. ”Unga Romer – fotoutställning”. Stockholm. Unga romer genomförde en fotoutställning på Mall of Scandinavia med fokus romers situation generellt och en historisk koppling till romsk kultur. Nådde cirka 3000 personer.

resultat för hela projektet: Har nått cirka 83000 personer Har utbildat cirka 1500 lärare på 60 skolor Har utbildat cirka 700 ungdomar 98 % har tyckt att utbildningen varit bra eller mycket bra 22 ungdomsdrivna projekt har genomförts

”Den tydliga kopplingen till läroplanen och att PeaceWorks arbetar med både lärare och elevgrupper gör att arbetet blir en del av den dagliga verksamheten i skolan och inte ett projekt som sker bredvid undervisningen. Det gör att möjligheterna för att arbetet mot rasism fortsätter när själva projekttiden är slut är mycket högre än vid ”vanliga” s.k. värdegrundsprojekt som tenderar att ske skilt från undervisningen. ” - Vivi Havia, Verksamhetsutvecklare Södertälje kommun

FredAktion 2016 | 32

skolan.

Världens koll.

Text: Niklas Andersson

Under hösten 2015 kom Världens koll igång på allvar. Genom detta projekt har vi fortsatt att lyfta ungas röster i våra partnerländer och att prata med unga i Sverige om global rättvisa, maktstrukturer samt möjligheter att tillsammans med andra göra förändringar för ett rättvisare samhälle. Utöver informationsspridning generellt är kärnan i projektet att via inspiratörer sprida kunskap och information om projektets centrala frågor via utbildningar i gymnasieskolor. Därför har sammanlagt 17 inspiratörer utbildats, som i sin tur utbildat 410 skolelever över hela landet. De utbildningar som inspiratörerna genomför i skolklasserna är en blandning av föreläsning och interaktiva övningar. En central del är att låta unga röster från våra samarbetsländer komma till tals, varför en del av utbildningen utgår från filmklipp från intervjuer med ungdomar från Colombia. Stort fokus ligger generellt på frågor som berör demokrati, normer och maktstrukturer, rasism och kolonialism, ekonomisk ojämlikhet samt internationell solidaritet. Under hösten 2016 fortsätter informationsspridningen och några av inspiratörerna kommer fortsätta hålla utbildningar på gymnasieskolor. Aleyna Kaya, som själv går på gymnasiet, är en av inspiratörerna. Vi pratade med henne om projektet och upplevelserna av det här året. Hur kommer det sig att du ville bli inspiratör för PeaceWorks?

Tidigare så visste jag ingenting om PeaceWorks men förra året tipsade en vän mig om organisationen och eftersom att jag är en person som brinner för mänskliga rättigheter och älskar att jobba med människor, tyckte jag att PeaceWorks lät som ett perfekt ställe att volontärarbeta på. När jag även fick reda på att PeaceWorks framförallt är en organisation av och för unga fick det mig att genast vilja vara med och bli inspiratör då jag tycker det är viktigt att ungdomar kan ta för sig och samtidigt bli tagna på allvar. Hur var din upplevelse av utbildningsdagarna på PeaceWorks? Och vad var det viktigaste du tog med dig därifrån?

Utbildningsdagarna var rätt intensiva men lärorika! Jag har lärt mig massor och kände definitivt att jag utvecklades. Det viktigaste jag tagit med mig har nog varit att jobba effektivt under en kort period, speciellt när vi på projektledarutbildningen (Driv.) fick starta upp olika projekt och driva fram idéer och lösningar på bara två dagar.

33 | FredAktion 2016

Hur har det varit att hålla utbildningar ute i skolklasserna? Det har varit intressant och lärorikt för min del. Jag kände att jag blev mer självsäker och insåg att detta är något jag brinner för! Att nå ut till ungdomar och prata om viktiga saker såsom rasism exempelvis kändes så sjukt bra.

Berätta om ditt bästa minne från att hålla utbildningar i klass!

Ett var när jag besökte Klara Södra Gymnasium där läraren var jättepeppad inför workshopen och dessutom oerhört trevlig vilket gav mig en rejäl kick, men även att några elever efter lektionen kom fram till mig och visade stöd efter att några stökiga elever försökte sabba workshopen. Jag blev då otroligt rörd eftersom att jag fick det bekräftat att det fanns de som verkligen lyssnade och brydde sig om vad jag hade att säga! Ett annat minne är från Gullviva Gymnasium där jag och eleverna trots heta diskussioner kunde hitta en mittpunkt och runda av på ett fint sätt och att jag även kunde prata mindre formellt och trots det få fram budskapet. Stämningen mellan mig och eleverna var riktigt bra och jag fick ett oerhört trevligt bemötande, mycket skratt och en hel del handuppräckningar! Demokrati och kolonialism är två centrala begrepp i utbildningen du håller i skolklasserna, men vad betyder dessa ord för dig?

För mig innebär demokrati att alla människor lever i ett samhälle med religionsfrihet, åsiktsfrihet och fred. Att alla trots sexualitet, kön, religion eller bakgrund ska känna sig trygga och välkomna i det land de lever i, människors lika värde helt enkelt. Demokrati för mig är något som ska gå hand i hand med fred, som ska hänga ihop med trygghet och utgå från en regering som inte styr folket, utan jobbar för dem. Jag tycker att kolonialism är hemskt och trots att vissa tror att det är något som endast funnits i vårt förflutna så är den hemska sanningen att kolonialism fortfarande sker än idag. Kolonialism för mig är maktmissbruk, utnyttjning, orättvisa och krig. Läs gärna mer på peaceworks.se eller hör av er till niklas.andersson@peaceworks.se för mer information.

internationella utbyten för unga.

internationella utbyten för unga. PeaceWorks har under året fortsatt ett aktivt arbete för att skapa möjligheter för unga att få göra internationella utbyten. Vi har skickat iväg volontärer genom det EU-finansierade programmet EVS (European Voluntary Service) och tagit emot volontärer till Sverige genom samma program. Utöver detta program har vi genom nätverket ICYE tagit emot volontärer till Sverige från t ex Kenya, Ryssland, Honduras och skickat iväg svenska volontärer världen över. Vi har även skickat iväg tolv praktikanter till Colombia via praktikantprogrammet som finansieras av Forum Syd. Volontärerna och praktikanterna har fått utbildningar innan avfärd för att vara rustade inför kommande uppdrag, utmaningar och möjligheter. Vi på PeaceWorks har hela tiden funnits som ett stöd för mottagande organisationer, samordnande parter, volontärer och praktikanter, och har arbetat aktivt med att skapa ett tryggt, professionellt och ett bra utbyte för alla. Vi har under året fördjupat samarbetet med vissa länder såsom Peru och Tanzania.

Länder som volontärer åkt till mellan 1 juli 2015 - 30 juni 2016: Nigeria Tanzania Kenya Mozambique Indonesien Nepal Vietnam Indien Honduras Ecuador Colombia Costa Rica Peru Bolivia Mexiko Moldavien Österrike Tyskland Polen

1 7 20 1 2 1 13 10 2 3 3 5 6 2 2 3 1 1 1

Totalt:

Antal volontärer i Sverige 2015-2016: Antal 2 1 1 1 1 2 1 1 2 1 3 1 1 1

Från Taiwan Uganda Mexiko Honduras Costa Rica Kenya Ryssland Serbien Tyskland Ungern Tjeckien Frankrike Island Spanien

Totalt: 19

82 är antal personer för ovanstående länder men vissa har alltså åkt till flera länder.

FredAktion 2016 | 34

internationella utbyten för unga.

Text: Jenni Wirman | Foto: Jessica Zhang

Turkiet kallar. Vi kommunicerar genom de små Skyperutorna, hon i Turkiet, och jag hemma i Sverige. Jessica har hunnit tillbringa 10 månader i Ankara, metropolen i landet där Europa och Asien möts. Hon är på ett EVS-utbyte på organisationen Guckobir, och i sommar består hennes uppgifter av både engelskundervisning och badmintonträning för barnen på organisationens skola. Jessica har lång erfarenhet av ideellt engagemang på bland annat Röda Korsets Ungdomsförbund, och lyfter det som en starkt bidragande faktor till varför hon valde att åka iväg på EVS. ”Jag har känt att det vore skönt att kunna göra det här på heltid och inte behöva bolla det med studier,

35 | FredAktion 2016

extrajobb och allt. Jag kände att jag i och med EVS kunde få åka och göra precis det jag ville under ett år.” Jessica valde att åka till Turkiet eftersom hon tyckte att landet kändes väldigt annorlunda från Sverige i och med att den dominerande religionen är islam och dess geografiska läge med förbindelse till två världskontinenter. Hon hade inga särskilda förväntningar inför den nya erfarenheten, men kände ändå att året inte riktigt blev som hon hade tänkt sig. För att fylla sitt schema upptäckte Jessica att man måste våga ta initiativ då volontäruppgifterna annars tog slut väl fort. Utbytet har också inneburit att hon fått prova på att själv undervisa barn. Det var inget hon hade räknat med, men en utmanande uppgift som har varit mycket spännande. Att EVS-utbytet inte riktigt blev som hon först tänkt sig tycker Jessica är något positivt som har lett till en stor stor personlig utveckling. Jag frågar Jessica om hon har något tips

internationella utbyten för unga.

till den som funderar på att åka på ett EVS-utbyte och hon svarar direkt: ”Jag tycker definitivt att de ska ta steget och åka, det är en sjukt bra möjlighet, särskilt eftersom EVSprogrammet är kostnadsfritt! Speciellt det här med att få leva i en annan kultur som gör att man måste släppa sina förutfattade meningar och vara öppen för det nya. Man måste också anpassa sina förväntningar efter det som erbjuds och ta mycket egna initiativ. Gå också ut och lär känna människorna och språket!”

Vad är EVS för något? EVS (European Voluntary Service) är ett EU-finansierat utbytesprogram som ger dig möjlighet till att jobba som volontär i ett annat land. EU-programmet betalar för resa, fickpengar och boende. Vem kan bli EVS-volontär? Du måste vara mellan 17 och 30 år för att kunna delta. Du behöver också kontakta en sändande organisation som skickar iväg dig, samt en mottagande organisation i ditt värdland som arrangerar projektet. PeaceWorks är både en sändande och mottagande organisation i Sverige som årligen tar emot och skickar ut flera EVSvolontärer. Vilka länder kan jag åka till? Du kan framförallt åka till EU:s medlems- och grannländer. Hur länge kan jag vara borta med EVS? I de allra flesta fall kan du vara borta mellan 2-12 månader. Vad kan jag göra som volontär? Du kan delta i projekt med barn och ungdomar, hemlösa, eller hjälpa till att restaurera hus, syssla med teater och mycket mer. Genom att leta i databasen för godkända EVS-organisationer kan du se vilka projekt som finns tillgängliga. Tips: Håll utkik på PeaceWorks hemsida. Där publicerar vi möjliga EVS-utbyten och internationella kurser med teman som t.ex. mänskliga rättigheter, jämlikhet och migration. Dessa kurser är oftast helt gratis!

FredAktion 2016 | 36

internationella utbyten för unga.

volontärhjärtan som bultar för barnen. Text: Kajsa Stenberg | Foton: Moa Åkersten, Johanna Larsson & Rebecka Berg

Det går inte en dag utan att de blir påminda om sina liv i Nyansiongo, Kenya. Tillbaks i Sverige kan de fortfarande relatera till sina kenyanska vardagssysslor. Trots att de nu befinner sig i en helt annan miljö är volontärutbytet i Kenya på många sätt fortfarande närvarande i deras sinnen. Moa, Ellen, Ebba, Johanna, Elin, Johanna och Rebecka valde att gå Globallinjen på Mullsjö Folkhögskola. På kursen studerar de mänskliga rättigheter, kultur och etnicitet, global rättvisa och hållbar utveckling. I kursen ingår att eleverna åker till något av PeaceWorks samarbetsländer för att delta i ett kulturutbyte på skolor och sociala projekt med barn och unga. Sedan tre år har utbytet gjorts i den lilla staden Nyansiongo i Kenya.

minns ett citat från Inger som var långvolontär i Kenya 2014, där hon menade att det hon kunde sakna mest från Kenya var dessa stunder vid tvättbaljan i solnedgången. Ett tag efter middagen var det sängdags. De sov i sina sängar, under sina myggnät, till ljudet av grannens stereo. Sen vaknade de upp till andra ljud – en tupp som gol klockan fem och sedan kyrkans mycket ljudliga morgonpsalmer. Johanna och en annan Mullsjö-elev var volontärer på ett litet sjukhus i Nyansiongo. De fick en riktigt snabb start då de under den första timmen bevittnade en förlossning. Efter en invänjningsperiod på sjukhuset började de gå runt på olika avdelningar tillsammans med läkare och sjuksköterskor och bland annat anteckna testresultat, ge vaccin i munnen på barn och sortera mediciner. De gjorde även besök i andra byar för att hjälpa till med HIV-tester. Det som volontärerna observerade i början var hur lite avskildhet för patienterna det fanns på kliniken. Samtidigt fascinerades dom över hur patienternas anhöriga spelade en stor roll genom att komma med mat och pyssla om sina sjuka släktingar – något vi kanske inte tycker oss se lika tydligt i Sverige. Vissa dagar var det riktigt långa köer och andra dagar knappt några patienter alls. När det var som lugnast gick de ner till sjukhusets apotek och snackade med apotekaren som blev en bra vän och stöttepelare för dem.

”Det går inte en dag utan att jag tänker på barnen i Nyansiongo”

Nyansiongo är en liten stad, eller större by som ligger i ett område med kullar, frodig grönska och slingrande röda grusvägar i sydvästra Kenya. På vägarna är det främst motorcyklar en ser förutom människor, djur och matatos (minibussar).

”Det går inte en dag utan att jag tänker på barnen i Nyansiongo”, säger Ellen som tillsammans med Ebba var volontär på en låg- och mellanstadieskola. Deras roll var att assistera i undervisningen, leka och hitta på aktiviteter med barnen. De blev som en slags fritidsledare där de dessutom kunde lägga in interaktiva och lärorika aktiviteter med teman som mänskliga rättigheter och barnkonventionen. ”För oss handlade det om att vara ett par extra ögon och se att alla mår bra.” Rutiner, vardagsliv och en tupp För volontärerna på skolan startade dagarna med att de gick upp klockan sju och åt frukost bestående av te och mandazi – ett slags friterade degknyten. Sedan gick de till sin skola Ensakia Primary School och hjälpte till att servera barnen uji – en slags välling. Efter arbetsdagens slut gick de hem och förberedde lektioner, skrev dagbok, bloggade, läste böcker eller spelade spel. Mörkret faller på kring sextiden så de var ofta hemma på kvällen. En annan syssla var att tvätta kläderna, något som kunde ta en eller två timmar i början men som de blev proffs på. Jag

37 | FredAktion 2016

Att våga sjunga och se religionen i vitögat Jag frågar dem när de kände att de anpassat sig till livet i Nyansiongo. ”Det var nog när vi mötte människor på gatorna som vi faktiskt lärt känna, som visste våra namn, som vi kunde småprata med. Rykten sprids snabbt när volontärer kommer till byn så visst blir man känd”, säger Johanna. Ellen tyckte att första veckan var jobbig och dagarna var så långa innan de kommit in i rutinerna och känt sig bekväma med uppgifter och med kollegorna. ”Det var först när jag började vågade sjunga glatt med i sångerna med barnen i skolan, utan att känna mig töntig, som jag började känna mig hemma!” säger hon och skrattar. Något som överraskade och chockade några av volontärerna var hur stark och viktig religionen är i Kenya (kristendom). På gott och ont. ”Det kunde vara jobbigt att inte själv vara religiös, att känna

internationella utbyten för unga.

sig andefattig men också att få sin egen icketro och föreställningar starkt ifrågasatta” säger Moa som också berättar att hennes värdfamilj alltid bad bordsbön. Samtidigt tycker de flesta av volontärerna att det är häftigt att se hur tron engagerar så många människor genom hela livet. Det är ingen idé att döma folk för sin tro (eller icke-tro) utan ofta mycket mer konstruktivt att vara nyfiken och ställa frågor om sådant som för en troende kanske är självklart. Men visst blir en väldigt frustrerad ibland när en absolut inte håller med om vissa åsikter eller syn på människan som baseras på en religiös övertygelse. Det är en del av utmaningen med ett kulturutbyte och det finns inga givna lösningar. Inspiration och att bära med sig Kenya Mullsjö-volontärerna är ganska ense om att de inspirerats av att träffa så många välkomnande och hjälpsamma människor. Hövlighet var också något som de fascinerades av. ”Det är inte samma egocentrism som i Sverige, påpekar Moa”. Dessutom finns ett uttryck – ”sawa sawa” – som betyder ungefär att det kommer att lösa sig, oroa dig inte. Det kanske kan vara ett bra tips till stressade svenskar med stort kontrollbehov?

Perspektiv på mat har också förändrats något. I Nyansiongo tycktes människor uppskatta maten på ett annat sätt och all mat på tallriken åts upp.” Nu får jag dåligt samvete när jag tar för mycket mat!” säger Moa. Ellen, Moa och de andra bär med sig många nya perspektiv från sin tid i Kenya och de har blivit djupt berörda av att ha levt i en annan kultur under tre månad. Ellen berättar att hon bär Kenya inom sig fortfarande: ”Nu när jag är tillbaks i Sverige och utför vissa uppgifter tänker jag fortfarande väldigt mycket på hur jag skulle ha gjort eller reagerat i Kenya. Jag tänker mycket på vad de gör just nu, vad gör barnen på skolan och hur går det för dem?”. Som volontär kan det vara smärtsamt att lämna de man varit mycket nära under en tid, att känna en tomhet och hjälplöshet att inte kunna vara där för barnen längre. Erfarenheterna från utbytet i Kenya har dock skapat ett vidare engagemang och en glöd hos Mullsjö-volontärerna och livet går vidare både här i Sverige och i Kenya.

Bästa tipsen till andra som vill åka som volontärer: 1. Läs på innan om landet, dess historia och kultur! 2. Våga prata, fråga och ta för dig! 3. Ta hand om dig själv! Vill du veta mer om utbyten i Kenya eller om Mullsjö folkhögskolas Globala kurs, hör av dig till oss! info@peaceworks.se FredAktion 2016 | 38

internationella utbyten för unga.

jag är kär i Colombia. Text: Kajsa Stenberg

Fredrika var sex månader i Colombia under 2015. En tid som ledde till att hon nu ser Colombia som sitt andra hemland och att en dröm hon haft sedan barnsben blivit sann. När Fredrika var liten ville hon åka som volontär till Afrika och klappa lejon. Som tur är förändrades drömmen lite när hon blev äldre, klappa lejon ville hon inte längre men hon ville fortfarande åka på ett volontärutbyte. Under gymnasiet hade Fredrika utvecklat en kritisk syn på världen och globala maktstrukturer och kände därför att hon ville göra ett utbyte som var schyst för alla. Eftersom PeaceWorks jobbar med just utbyten där volontärer åker både från och till Sverige och dessutom är en ideell organisation som inte tar ut vinst kände Fredrika att det var en bra organisation att åka med.

personalen jobbar en dag var i veckan blev Fredrika med tiden den person som var mest kontinuerligt på projektet. ”Jag fick ta mycket ansvar och har lärt mig att våga, till exempel våga prata inför folk på ett språk jag inte kan och ta mig an nya uppgifter. Jag kände mig så otroligt välkomnad av alla som bodde i området runt projektet och som kom ut och hälsade på mig när jag gick runt där.”

”... jag har också träffat de mest vänliga människor och människor som har sån kämpaglöd.”

Från början var det inte projektet som lockade Fredrika utan Colombia i sig. Hennes föräldrar var skeptiska, mest på grund av säkerhetsläget men det var inget som Fredrika tycker ska hindra en att åka dit.

”Jag var på en mässa och lyssnade på alla de där volontärföretagen som pratade om volontärresor men det kändes lite skevt. Så träffade jag PeaceWorks och då kände jag, de här kan jag åka med!”

”Det finns så mycket fördomar om Colombia. Vissa saker stämmer men det är både och, Colombia är allt, det händer förstås jättehemska saker men jag har också träffat de mest vänliga människor och människor som har sån kämpaglöd.”

Projektet i Colombia som Fredrika kom till heter Casa B och är ett kulturcenter där människorna i området tillsammans kan delta i olika aktiviteter. Projektet ligger i ett utsatt område i Bogotá och på projektet försöker de att skapa en dialog mellan stadens ledning och befolkningen. Där fick Fredrika göra en mängd olika saker som att vara i biblioteket och upprätta ett utlåningssystem av böckerna, så och vattna i den ekologiska trädgården och leka med barnen på projektet. Eftersom den fasta

Förutom alla trevliga människor hon lärt känna tar hon upp mat och dans som anledningar att åka till Colombia. Även de nya tankar en kan få av att vara i en ny kultur där saker fungerar annorlunda.

39 | FredAktion 2016

Precis som de flesta av PeaceWorks volontärer bodde Fredrika i en värdfamilj. Hon tycker att det var ett bra sätt att komma in i kulturen och språket. Tillsammans med värdfamiljen firade hon jul och nyår på colombianskt sätt men kunde också prata

internationella utbyten för unga.

om tv-serien Orange Is the New Black vilket visade sig vara ett gemensamt intresse. Att Fredrika var nöjd med sitt utbyte märktes också när hon kom hem. Hon rekommenderar alla att åka som volontärer och nu har en av hennes vänner bestämt sig för att åka med PeaceWorks till Peru. ”Jag tänkte åka och hälsa på henne och ta en sväng förbi Colombia samtidigt. Det känns som att jag har en plats där, en plats som är tom när jag inte är där. Jag hoppas att Colombia alltid kommer att vara mitt andra hemland.”

Fredrikas tips till dig som vill bli volontär: - Stressa inte upp dig, du kan inte ha koll på allting och även om du inte hunnit förbereda dig så mycket som du hoppats så blir det bra när du kommer fram. - Välj att vara ute så lång tid som möjligt. Tiden går fort när du väl är på plats och du får en annan upplevelse av att verkligen komma in i landet. - Res i landet, gärna med personer som är därifrån, då får du en annan bild än du får som turist.

FredAktion 2016 | 40

internationella utbyten för unga.

årets . r e t ia d n e ip t s r ä t n volo Paula och Jonatan åker i augusti 2016 iväg till Colombia respektive Honduras på långutbyten. Som långvolontärer ansökte de om vårt Volontärstipendium – och fick utdelning!

Jonatan åker på volontärutbyte till Honduras under sex månader. Han ska bo och volontära på ett center för barn och unga i staden Marcalá. Varför väljer du ett utbyte i Honduras? Jag har länge haft en känsla att jag skulle vilja integrera mig i ett samhälle som är olikt min vardag, i ett annat levnadssätt med andra normer. I en tid av stora samhällsklyftor likväl folkströmningar är det ofta jag funderar på hur jag som medborgare i ett välställt land kan hjälpa. En fundering som jag tror bara kan besvaras av att uppleva världens strukturer från ett nytt perspektiv.

Paula ska under ett år volontära på PeaceWorks kontor i Bogotá och hjälpa till att driva workshops om normkritik och mänskliga rättigheter för barn och unga i Bogotá. Varför väljer du ett utbyte i Colombia? Jag vill uppleva ett utbyte i ett land fullt av liv, färger och glädje! Vad ser du mest fram emot under din kommande volontärtid? Att få jobba med barn och ungdomar och på Peaceworks kontor i Bogota, att lära mig massa nytt och att kunna känna mig hemma i en ny stad. Vad hoppas du på att lära dig? Spanska, om fredsarbete, om Colombia och hur livet ser ut på andra ställen på jorden.

41 | FredAktion 2016

Jag har läst en termin spanska nu och känner mig redo att resa till ett spansktalande land. Därför blev Latinamerika ett enkelt val. Att jag valde Honduras berodde på att jag har ett gott intryck av organisationen som tar emot mig i landet och att projektet tilltalar mig. Vad ser du mest fram emot under din kommande volontärtid? Ett väldigt underhållande halvår i Honduras där jag hoppas få lära känna nya människor och att få vänner på en annan kontinent. Det känns även väldigt spännande att allt kommer att ske på spanska och att jag kommer kunna ha med de kunskaperna resten av livet. Vad hoppas du på att lära dig? Att inte vara beroende av vissa människor, materiella ting eller en speciell levnadsstandard. Det finns så mycket annat att få uppleva här i världen! Genom att utmana mig själv och inte få använda min frihet som jag är van vid hoppas jag på att bli stärkt på många sätt.

internationella utbyten för unga.

. l l i v u d d a v a r ö du kan g

Text: Ottilia Eriksson | Foto: YingTing Chen

Visste du att PeaceWorks även tar emot volontärer till Sverige? YingTing från Taiwan kommer att vara i Sverige i ett år och har nu tillbringat åtta månader på Löftadalens folkhögskola i Åsa på västkusten. ”Jag förväntade mig faktiskt att inte överleva vintern, men när jag kom insåg jag att det inte var så farligt och att jag faktiskt älskar snö”, säger hon med ett leende när vi tar kaffe och slår oss ned vid köksbordet. På folkhögskolan YingTing gör sitt utbyte har hon mest jobbat med engelska och matteundervisning och så ansvarar hon för fika varje dag tillsammans med en volontärkollegan Nancy från Kenya. ”Det jag kommer ta med mig är att du kan göra vad du vill. Till en början var det svårt att veta vad som var möjligt att göra innan jag kände till skolan och landet.” Utan pekpinnar och konkreta uppgifter kan det ibland vara svårt att känna sig ”nyttig” på sitt projekt, menar hon. Men sedan insåg hon att mycket av det volontärarbete som hon utförde behövde komma från hennes egna idéer, motivation och energi. Vilket gav utslag! Hon har organiserat flera kulturkvällar och ett internationell temavecka på skolan, som blev väldigt lyckad. YingTing har hunnit med en hel del, hon har hållit i flera lektioner där hon pratat om Taiwan för klasserna på skolan och bjöd in alla att fira det kinesiska nyåret. Då bjöd hon på lyckokakor och lärde de som ville skriva kalligrafi. Hon bjöd även in PeaceWorks övriga volontärer till Löftadalen för några dagars workshop och diskussioner om Sverige och hur det är att vara volontär. ”Till vissa pass bjöd vi även in en SFI-klass så kunde vi tillsammans diskutera upplevelsen av Sverige och att hamna i ett nytt land.” YingTing hade varit i Europa en gång innan hon kom till Sverige, då var hon i Spanien under en kortare resa men nu har hon utnyttjat tiden väl och inte bara rest runt i Sverige under sina månader här, hon har också varit i Danmark, London, Rom och Polen.

”Det är så många lov på en folkhögskola, jag har hunnit med så mycket!” Dessutom har hon hunnit med att se Abisko, Kiruna och Piteå. ”Jag valde att åka till Sverige eftersom det är berömt för att vara ett välfärdssamhälle. Jag är intresserad av ideella organisationer och utbildning och hoppas ta med mig erfarenheterna jag fått i Sverige hem.” I Taiwan har YingTing läst statsvetenskap och jobbat för en ideell organisation. Nu hoppas hon kunna ta med sig konceptet med folkhögskolor till Taiwan. Där finns inte skolor som på samma sätt låter elever fördjupa sig i något de är intresserade av under ett år. ”Många säger att det är deras bästa år, jag tror att det är bra att få den tiden att utveckla ett intresse.” YingTing skulle gärna stanna längre i Sverige och lämna något för nästa års volontärer att jobba vidare på. Precis som andra volontärer upplever hon att det är först när en varit ganska länge i ett land som en verkligen kan börja förstå det och själv agera och inte bara titta på. ”Även om det är svårt i början så kan du göra väldigt mycket bara du själv tror på det, till och med när du är i ett nytt land och inte vet hur saker fungerar. Du får testa och se vad som går.” Förutom den nya insikten finns det vissa andra saker YingTing vill ta med sig: ”Osthyvel! Och de svenska efterrätterna, i Sverige bakar folk så mycket, jag gillar det. Ärtsoppa vill jag också lära mig att göra.” Så tittar hon på klockan och måste gå mot centralen, YingTing ska tillbaka till Löftadalen. ”Det börjar bli vackert nu när vintern är över, då är västkusten det vackraste i Sverige.”

Vill din skola eller organisation ta emot en internationell volontär i ett kulturellt utbyte? Hör av dig till oss! info@peaceworks.se

FredAktion 2016 | 42

internationella utbyten för unga.

att komma till Sverige är som att komma hem.

Text: Jenni Wirman

Vi ses på PeaceWorks-kontoret i Stockholm där Daniel för tillfället tillsammans med andra internationella volontärer är på en så kallad utvärderingshelg. Under fyra dagar har volontärerna diskuterat och berättat om sina upplevelser från sina respektive projekt. Självklart har även huvudstaden utforskats genom olika aktiviteter såsom tipsrundor, besök i armémuseet och grillkväll. Daniel kommer från San José i den soliga republiken Costa Rica som gränsar till såväl Stilla havet i väst och syd, samt till Karibiska havet i öst. Han har tidigare varit volontär för den ideella organisationen ACI på hemmaplan, och är i år för andra gången i Sverige på ett volontärutbyte på Ljungskile folkhögskola i Bohuslän. Första gången Daniel besökte Sverige var redan år 2011 när han genomförde sitt första utbyte på det sociala centret och kulturhuset Kontrapunkt i Malmö. Han trivdes så pass väl i Sverige att han valde att återvända. ”I allmänhet tycker jag verkligen om Sverige. Jag älskar att det är så lugnt här eftersom jag kommer från en rätt högljudd del av världen, Latinamerika. Jag har fått höra att jag är ganska svensk till mitt sätt, och varje gång jag kommer till Sverige känns det nästan som att komma hem.” På Ljungskile folkhögskola har Daniel hitintills arbetat i köket. Av matlagning har han ingen tidigare erfarenhet, men har alltid uppskattat att vara i köket. Hans förhoppning för året är att han ska kunna få prova på olika delar av folkhögskolans verksamheter för att samla så många nya erfarenheter och kunskaper som möjligt. I sommar kommer han att ordna aktiviteter för afganska flyktingar i Ljungskile, en uppgift han ser framemot med spänning. På frågan om Daniel upplever en skillnad mellan sitt första och nuvarande utbyte i Sverige svarar han att erfarenheterna och lärdomarna från det första utbytet varit värdefulla och underlättat hans tillvaro betydligt. ”Jag var rädd att jag idealiserat Sverige och inte skulle tycka om det, att förtrollningen skulle vara bruten. Men än så länge känner jag som sist och har till och med fått lära känna nya sidor av Sverige!” Daniel berättar att många svenskar han mött sagt att han är den första person från Costa Rica de mött, något som han tycker är roligt men också lite jobbigt. Han menar att han på folkhögskolan ses som en representant för sitt hemland trots att han själv anser sig vara avvikande där. Vi pratar om kulturutbyten i allmänhet, och Daniel säger omgående att han tror att han ser hur han ökat kunskapen och förståelsen för den Costa Ricanska kulturen och förhållandena bland sina bekanta. Vidare berättar han om mötet med en annan 43 | FredAktion 2016

volontär från Palestina som han träffade under sitt första utbyte i Sverige. Än idag minns han att de hade mycket gemensamt, men också hur olika deras respektive hemförhållanden såg ut. ”Han kommer från ett konfliktfyllt land och jag från ett utan en armé. Han visade mig bilder av sin bil som förstörts av en pansarvagn och på ett sjukhus i närheten av hans hus som sprängts. Jag o andra sidan visade honom bilder av stränder, palmer och ananas.” Enligt Daniel finns en utbredd uppfattning bland hans bekanta både i Costa Rica och i Sverige om att volontärutbyten handlar om att hjälpa fattiga människor. Denna syn vill han gärna ändra på genom att försöka nå ut till andra med information om kulturutbyten och vad de går ut på. Daniel tror att PeaceWorks vision om ickevåld som fredsbejakande är bra, och att kulturutbyten är ett sätt att verka och förändra med hjälp av just ickevåld. Han menar att också de allra minsta sakerna som bidrar till att ge mer kunskap om andra kan ge oss de förutsättningar vi behöver för att få oss att lära sig att komma överens med andra människor bortom kulturella olikheter. ”Mina vänner hemma visste inte om var Sverige låg på kartan förrän jag visade dem. De frågade mig också vilket språk man talar i Sverige och tycker att det är häftigt att årstiderna här ändras så drastiskt. På Costa Rica går solen alltid upp och ner samma tid under hela året. Jag har både fått ge och ta emot kunskap, det är häftigt!”

internationella utbyten för unga.

. i g r e n e g n u en glimt av

Text: Kajsa Stenberg

I februari lämnade Stockholmskansliets volontärsamordnare Kajsa Stenberg och kanslichef Sofia Gadelii kalla Stockholm för att åka till Tanzania och besöka vår samarbetspartner United Planet och två av deras projekt – Kigamboni Community Center och Watoto Weto.

lummig höjd bredvid en motorväg där kommersen och minibusstrafiken är i ständig rullning. En stor kyrklokal ligger granne med Watoto Weto. Dagen för vårt projektbesök hördes vackra, livliga och stämningsfyllda sånger från en begravningsceremoni i kyrkan. Watoto Weto – som på swahili betyder ”våra barn” – stödjer och sponsrar skolgång för barn utan familj och erbjuder en trygg plats för unga som tidigare levt på gatan, varit inblandade i kriminalitet, droger och trafficking.

Varm sand yr runt i eftermiddagshettan när en grupp ungdomar börjar hjula, stå på händer och göra upphopp i ett hörn av innergården på Kigamboni Community Center. I ett annat hörn hörs gitarrspel och falsettsång. En annan grupp unga tränar på sin dans inför ett uppträdande senare i veckan. Några små barn försöker ihärdigt utföra samma slags akrobatik som de stora barnen och kastar sig fnissandes hit och dit. När min kollega försöker sig på ett litet improviserat dansmove tjuter barnen av skratt. Det är aktivitet på gång i varje vrå.

Watoto Weto har några få anställda (exempelvis socialarbetare och en husmor) och förlitar sig på privata donationer och fadderverksamhet för att få verksamheten att gå runt och för att kunna erbjuda barnen fortsatt skolgång. Några tjejer sitter i ett av husen och får stiligt nagellack påmålat av en amerikansk volontär. De är tjejer från folkgruppen Masai som kommit till Dar Es Salam av olika sociala och ekonomiska anledningar. Några av dem levde på gatan under hårda och utsatta förhållanden men kom i kontakt med socialarbetare och blev erbjudna att bo på Watoto Weto. Nu bor de tillsammans, åtta tjejer i ett rum och har daglig kontakt och stöd av både tanzaniska och internationella volontärer. Flera personer som växt upp på centret från barndom till vuxenlivet väljer att stanna kvar och hjälpa de andra barnen till en stimulerande och trygg vardag.

Detta kultur- och aktivitetscenter ligger i hjärtat av Kigamboni som är ett kvarter nära en av hamnarna i Dar Es Salaam, eller Dar, som det förkortas. Som förstagångsbesökare i Tanzania förundras jag över att detta grannskap känns som en by med en alldeles särskild gemenskap. Hit kommer barn och unga från Kigamboni för att få läxhjälp efter skolan, för att utveckla sina konstnärliga talanger och engagera sig i olika kulturaktiviteter som dans, musik och akrobatik. Här erbjuds de en plats att utvecklas och träffas, att vara unga och att få bygga sin egen framtid i en gemenskap som utgår från unga tanzaniers drömmar.

Vill du bli volontär på Kigamboni eller Watoto Weto eller har andra frågor? Ring oss på 08 516 05 58 eller maila info@peaceworks.se

I en helt annan del av Dar Es Salaam ligger Watoto Weto, ett center för föräldralösa barn och ungdomar. Centret består av några lokaler och ligger på en

FredAktion 2016 | 44

internationella utbyten för unga.

. ia d In l a e r e h t l, a e d l the rea

Text & Foto: Maria Sand

Ryggsäcken skaver på höftbenet och den långärmade skjortan sitter som fastklistrad på kroppen. Vägen upp för kullen i den lilla byn är stenig men efter en lång bussfärd är det skönt att sträcka på benen. Apor svingar sig mellan träden och väl uppe på toppen kommer barn i olika åldrar springandes emot mig. Vad heter du? Var kommer du ifrån? Är du vår nya volontär? Jag svarar försiktigt att jag kommer från en volontärorganisation och ska träffa Améthyste. Deepa en flicka i 9 års ålder pekar upp mellan några mindre hus där en kvinna kommer gående. Améthyste visar mig till utsiktsplatsen där vi slår oss ner på en filt och ser tillsammans ut över den lilla byn Kalkeri Villiage några hundra meter ned för slutningen. När projektet startade var det endast ett 20-tal barn, idag har vi 250 elever på skolan. Améthyste Ouedraogo arbetar som volontärsamordnare på musikskolan Sangeet

45 | FredAktion 2016

Vidyalaya i Kalkeri, Indien. På skolan undervisas eleverna i indisk traditionell musik som varvas med klassiska skolämnen. Syftet med skolan är att barnen, som alla kommer från familjer med svag ekonomisk ställning, ska bryta en cykel av fattigdom. Som volontär hjälper du till med många olika saker. Uppgifterna varierar beroende på behov och vad du själv har för erfarenheter. ”I första hand undervisar du i engelska men du stöttar även elever med läxhjälp, hjälper till i sjukstugan eller med väckning och läggning av de mindre barnen. En annan rolig uppgift du har som volontär är att organisera olika fritidsaktiviteter. Turneringar, utflykter eller varför inte en fotokurs – många elever på skolan älskar kamero”, säger Améthyste med ett leende. Innan solen har hunnit bakom de sista trädtopparna vandrar vi ner till matsalen. På stora plåttallrikar plockar vi till oss ris och linsgryta. Vi slår oss ner bland barnen på tomma ris-säckar som ligger i långa rader ut med golvet. Efter många skratt visar Krishna hur en skjuter in maten i munnen med hjälp av tummen. Krishna är en före detta elev som precis har avslutat sin master i musik och är tillbaka på

internationella utbyten för unga.

skolan som en av de många lokala lärarna. ”Jag älskar det här stället! Det bästa med skolan är musiken och alla gamla och nya vänner som finns här.” När mörkret har lagt sig och tallrikarna är avdiskade med aska vandrar jag upp till volontärhuset och möts av gitarrspel och glada tillrop. Mitt bland volontärerna från Tyskland, Frankrike och Kanada möter jag Linus som sitter utanför sin dörr med två hundvalpar i knät. ”Jag har varit här i några veckor nu. Allt är så nytt och fantastiskt, även att duscha med hjälp en skopa och en tunna med regnvatten eller sova på golvet känns underbart, annorlunda! Jag älskar det!” Linus är själv musiker och har länge varit inspirerad av den Indiska kulturen, vilket inte gjorde valet svårt att åka som volontär till just detta projekt. Morgonen därpå ligger mörkret som en tjock dimma, solen har ännu inte gått upp. När jag tar mig ner för slänten till skolområdet med min ficklampa vaggandes i handen hör jag musik på avstånd. Jag passerar ett klassrum där elever sitter och spelar Tablas. Rytmen i trummorna blir förtrollande i den nattsvarta djungeln och trummorna länkas samman med sång då jag kommer ner till matsalen. Salen är fylld med elever som sjunger skalor och i mitten sitter en elev och spelar Sitar. Jag sätter mig ner bredvid Linus som varje morgon övar sång med eleverna i den stora matsalen. ”Här får du verkligen vara en del av skolans verksamhet. Du är här en längre tid och kan verkligen få och ge tillbaka om och om igen. Jag är här för att göra något som har en mening, att lära mig, att få ett utbyte.” Efter att ha vandrat runt på skolan, pratat med lokalanställda, lekt med barnen och ätit lunch följer Améthyste mig genom skolområdet ner till den steniga vägen. Jag krånglar på mig min ryggsäck, vänder mig om, tackar och säger att jag är riktigt imponerad av projektet. Hon skrattar till, ger mig en kram och säger; ”Here we have the real deal, the real India.”

FredAktion 2016 | 46

internationella utbyten för unga.

. t e m m a r g o r p t n a ik t k pra Under året som gått har PeaceWorks skickat ut tolv praktikanter till tre organisationer i Colombia (PeaceWorks Colombia, ACOOC och Casa de la memoria) genom praktikantprogrammet som är finansierat av Sida via Forum Syd. Under sex månader som praktikanterna var ute hann de lära sig om ungas situation i Colombia, fredsprocessen, ung organisering, colombiansk kultur, ickevåldsarbete i praktik, tala flytande spanska med mera. Läs vad praktikanterna själva säger om sina månader i Colombia! Love Wojnakowski, praktikant på PeaceWorks Colombia Vad har du lärt dig under din tid i Colombia? ”Jag har under mina månader i Bogota lärt mig mycket om kontexten i landet, inte bara kring konflikten och dess dynamik utan också om hur människor lever. Något som gjort stort intryck på mig är hur människor på olika nivå organiserar sig för att skapa ett bättre samhälle, och hur stor roll ungdomarna spelar. Jag återvänder till Sverige med inspiration att göra detsamma.” Colombia i 3 ord: Parchar (hänga), guaro (lokal sprit) och reaggeton :)

Tove From, praktikant på ACOOC Vad kommer du att sakna mest från Colombia? ”Prestigelösheten, engagemanget och öppenheten. I Colombia upplevde jag en enorm vilja av människor till att mötas, utbyta kunskap och erfarenheter och att dela med sig. Det saknar jag – de djupa och spontana diskussionerna med folk en möter. […]” Colombia i 3 ord: Historia, naturskönhet och social rörelse.

Helena Ström, praktikant på ACOOC Vad har du lärt dig under din tid i Colombia? ”Jag har verkligen förbättrat spanskan, och imponerats av ungdomars engagemang i sociala frågor.” Colombia i 3 ord: Parce, salsa och pandebono

Anja Grahn, praktikant på PeaceWorks Colombia Vad har du lärt dig under din tid i Colombia? ”[…] Det kan låta som en klyscha, men jag har också lärt hur viktigt hoppet är. Att se styrkan i hoppet och tron på att det går att förändra faktiskt förändrar.” Colombia i 3 ord: Aktivism, streetart och sammanbitet

Emelie Skoglund, praktikant på Casa de la memoria Vill du berätta om ett roligt minne från din tid i Colombia? ”På semester i Cartagena så blev jag uppdragen på scen och fick köra en dance battle gentemot en colombianska i reggaeton och salsa, och lyckades till slut vinna den tävlingen vilket kändes fenomenalt eftersom colombianer är mästare på dessa danser!” Colombia i 3 ord: Värme, dans och mat. 47 | FredAktion 2016

internationella utbyten för unga.

Bahr Srebrenica, praktikant på Casa de la memoria Vad kommer du att sakna från Colombia? ”Detta är snarare härliga minnen; promenerandes på gatorna hem, efter att ha tränat på gymmet, och doften av de blommande träden. Alla dessa träd vars namn jag inte kan uttala.” Colombia i 3 ord: Naturrikt, vackert och intensivt.

Jessica Norin, praktikant på PeaceWorks Colombia Vill du berätta om ett roligt minne från din tid i Colombia? ”Åh, jag har en massa roliga minnen. Men ett jag kommer minnas länge är sista seminariet i ett fredsprojekt vi praktikanter höll i. Det var å ena sidan en lättnad att avsluta projektet efter så intensiva veckor men å andra sidan jättesorgligt då vi hade blivit en enda stor familj som hängde en gång i veckan.” Colombia i 3 ord: Motstånd, kärlek och möten.

Maria Olsson, praktikant på PeaceWorks Colombia Vad kommer du att sakna från Colombia? ”Musiken, rytmen som genomsyrar samhället och den glädjen det ger att ha en salsaklubb runt hörnet!” Colombia i 3 ord: Mångfald, ungdomsengagemang och ”arepas”

Sanna Falk, praktikant på Casa de la memoria Vad har du lärt dig under din tid i Colombia? ”Jag har lärt mig så mycket på så många olika områden! Om Colombia, om att arbeta med en civilsamhällesorganisation och om mig själv, hur jag fungerar i nya situationer.” Colombia i 3 ord: Vackert, inspiration, ojämlikheter.

Anna Lindskog, praktikant på Casa de la memoria Vad har du lärt dig under din tid i Colombia? ”[…] Hos Casa de la Memoria arbetade jag med genusfrågor och kvinnors rättigheter, vilka har lyckats implementera flertalet genusrelaterade förbättringar i den kommunala lagstiftningen. Genom organisationens breda och inspirerande påverkansarbete lärde jag mig om alla de möjligheter som existerar för att skapa förändring.[…]” Colombia i 3 ord: Välkomnande, komplext och pulserande.

Turid Vallgårda, praktikant på ACOOC Vad kommer du att sakna från Colombia? ”Jag kommer sakna folket och bergen” Colombia i 3 ord: Vänlighet, drivkraft och natur.

Martin Bernerstedt, praktikant på ACOOC Vad kommer du att sakna från Colombia? Mest kommer jag sakna de vänner jag har fått här. Det känns så absurt på ett sätt att ha kommit så nära varandra och delat så mycket och sen plötsligt ska man bara inte ses mer. Men jag är otroligt glad och tacksam för dessa månader som jag haft med min ”cliqua”. Colombia i 3 ord: Aguardiente, dans och värdefulla minnen.

FredAktion 2016 | 48

internationella utbyten för unga.

. t e m m a r g o r p t n a praktik

vi föddes alla in i konflikten. Text: Martin Bernerstedt | Praktikantprogrammet

Andrés Felipe föddes i Medellin för 26 år sedan. Familjen flyttade senare till Tunja, men sedan tio år tillbaka bor han i Bogotá. Han växte upp mitt i konflikten och själva begreppet el conflicto armado (den väpnade konflikten) har han alltid känt till. Det var ett ämne som på något sätt ständigt var närvarande hemma, i skolan och på nyheterna. ”Pappa lämnade alltid kvar tidningen på bordet och på så vis fanns alltid tillgången till den typen av nyheter”, säger Andrés och fortsätter. ”I början när jag hörde om konflikten bestod mitt intryck mer av rädsla. Vi bodde i mitten av landet, en del som var lite säkrare då det fanns många väpnade styrkor runtom den regionen. Rädslan fanns dock alltid att gerillagrupper skulle invadera för de brukade invadera mindre städer och byar. I 12-årsåldern då jag började veta mer om konflikten var under en period då FARC rekryterade unga killar till kriget. De brukade åka runt till byar och lämna ut vapen till killar mellan 12-13 år för att få dem att gå med i FARC.” Vid 18-årsålde när det i Colombia är dags att göra den obligatoriska militärtjänsten valde Andrés föräldrar att istället betala för att han skulle slippa men ändå få en ”libreta militar”, vilket är ett officiellt av militären utfärdat dokument som bevisar att man har definierat sin militära situation enligt gällande lag. ”Givetvis, eftersom man växer upp i konflikten, eftersom mina föräldrar har levt i den, kanske inte direkt men på något sätt påverkar den alla, och eftersom i armén kan de befalla dig att åka till djungeln. Så för att deras barn inte ska behöva skriva in sig i armén betalar många föräldrar för ”la libreta militar”, och det var exakt det som mina också gjorde. Tidigare var det obligatoriskt att definiera sin militära situation och man var tvungen att uppvisa sin ”libreta militar” när man sökte jobb. Men från och med år 2015 kan man inte längre enligt lag kräva uppvisandet av den.”

49 | FredAktion 2016

internationella utbyten för unga.

resebrev från världen.

Ju mer tiden gick desto mer förstod jag att det inte alltid handlar om att göra storslagna saker här i Tanzania. Att bara finnas där för barnen, att hoppa hage med dem i flera timmar eller att dansa samma dans om och om igen var det som betyder något. Att komma på någon ny lek eller starta ett vattenkrig eller bara sitta och snacka. Jag kunde inte radera deras hemska uppväxter eller få alla att prata flytande engelska, visst kunde jag försöka och hjälpa dem en bit på väg men det viktigaste jag kunde göra för dem var att få dem att känna sig sedda och älskade. Visa att de har någon som brydde sig om dem. Att få skratta tillsammans med dem var det bästa på hela resan. Man fick så mycket tillbaka från barnen och de har lärt mig mycket om livet, vad som är viktigt och vad man borde fokusera på. De blev alla som min stora familj, mina systrar och bröder. Amanda Andréasson

När jag är i Nepal, under oktober månad så är det festival-månad och alla barnen är ledig från skola. Så vi dansar, leker, busar, spelar fotboll och kollar på mycket bollywood-film tillsammans. Jag får lära känna 40 helt fantastiska och roliga människor och de har lärt mig mycket om den Nepalesiska kulturen. Och jag upplever ögonblick i livet som jag aldrig kommer glömma, som att jag bland annat har dansat nepalesisk dans runt om på Kathmandus gator för att samla in pengar till barnhemmet och att spelat fotboll mot små, små Roneys och Messis bland kossor och sopor. Veckorna dansar fort förbi och plötsligt inser jag att jag snart ska åka hem, fem veckor går otroligt fort, alldeles för fort. Vi har en avslutningskväll med disco och jag bjuder på pasta, fösta gången för vissa barn. Vi skrattar och dansar och jag får små lappar av barnen där det står ”Love you”, ”Come back soon” och ”Don’t forget us”. ”Don’t forget us”, dom hjärtskärande orden, att dom ens tror att det finns en minsta chans att jag någonsin kommer glömma dem. Dom är ju en del av mig nu. En del av mitt hjärta och mitt liv. Jag saknar alla så mycket. Nicole Modigh FredAktion 2016 | 50

informationsverksamheten.

informationsverksamheten. Under året som gått har vi arbetat aktivt med vår kommunikation. Vi tog fram en helt ny hemsida som lanserades i augusti, vi har utvecklat vår kommunikationsplan, genomfört marknadsföringskampanjer, börjat låna ut vårt instagramkonto till volontärer och praktikanter ute på uppdrag (säg till om du vill instagramma åt oss!), tagit fram strategier och planer för hur vi bäst och mest effektivt kommunicerar med tanke på att vi har tre kontor i två länder. Nytt för i år är att ni nu kan följa våra fyra PeaceWorkskonton på Facebook; PeaceWorks Sweden (övergripande nationell information), PeaceWorks Colombia (information på spanska om vad som händer i Colombia och på Colombiakontoret), PeaceWorks Malmö (information kopplat till er som är intresserade av Skåneregionen och/eller är bosatta i närområdet), PeaceWorks Stockholm (information kopplat till er som är intresserade av Stockholmregionen och/eller är bosatta i närområdet). Vi har också gjort flera utåtrikade aktiviteter. Självklart kan ni också fortsätta följa oss på Instagram och Twitter!

utåtriktade aktiviteter. Under verksamhetsåret 2015-2016 har PeaceWorks Sweden haft flertalet utåtriktade aktiviteter och varit synliga i media flera gånger. Vi kan stolt berätta att vi har varit med i Sveriges Radio två gånger, medverkat i en podd och fått två artiklar publicerade. Gå gärna in och kika! PeaceWorks i media 1 juli 2015 - 30 juni 2016

Utåtriktade aktiviteter under året: Antal Aktivitet 35 5 4 8 7 5

Mässor och infobord Paneldebatter Festivaler Infokvällar om PeaceWorks #soffan #filmtorsdag

Radio, Sveriges Radio, 2015-10-08, Din Gata P3 ”#Sverigeshelahistoria i P3 – Din gata” http://sverigesradio.se/sida/ avsnitt/616724?programid=2576

51 | FredAktion 2016

informationsverksamheten.

Artikel: Globalportalen, 2015-11-20 ”Att minnas och kämpa vidare” internationella minnesdagen för transpersoner. http://globalportalen.org/artiklar/reportage/attminnas-och-kampa-vidare

Radio, Sveriges Radio, 2015-12-02, Din Gata P3 ”Många glömmer att vara källkritiska, och jag är en av dem” http://sverigesradio.se/sida/artikel. aspx?programid=2576&artikel=6316345

Debattartikel, UNT, 2015-12-27 ”Var finns resurserna till organisationerna som motverkar rasism i skolan? frågar fem debattörer.” http://www.unt.se/asikt/debatt/vi-far-ingaresurser-4034603.aspx

Podd, Skolverket, 2016-02-25 ”Skillnaden mellan rasism och kritik mot invandring” http://www.skolverket.se/skolutveckling/ vardegrund/att-hantera-problem/ framlingsfientlighet-och-rasism/rasism-ivardagen/scenarier/skillnaden-mellan-rasismoch-kritik-mot-invandring-1.226168

FredAktion 2016 | 52

informationsverksamheten.

hur ska man bemöta fördomar? Text: Edvin Arnby & Sara Lahdenperä

PeaceWorks deltog i FN-dagen mot Rasism på Malmö Live. Besökarna fick i en interaktiv workshop ta ställning till rasistiska föreställningar såsom att invandrare begår flest brott i Sverige. Syftet med övningen var att uppmuntra till kritisk reflektion på ett pedagogiskt sätt. ”Hur gör vi när vi stöter på uttalanden som inte är rent rasistiska men bär på en fientlig underton? Hur kan vi vara pedagogiska när vi hör rent rasistiska uttalanden från människor vi tror egentligen vet bättre?”, frågar Edvin Arnby-Machata kanslichef på PeaceWorks Malmö. Internationella FN-dagen mot rasism instiftades under världskonferensen mot rasism, rasdiskriminering, xenofobi och liknande intolerans, som hölls i Sydafrika 2001. Dagen och temat uppmärksammas idag med event som till exempel PeaceWorks interaktiva workshop i Malmö. Deltagarna fick diskutera de olika påståendena i grupp och inte helt oväntat berörde många diskussioner flyktingsituationen i Europa, rasism och inte minst svenskhet. ”Om jag och min granne får frågan ”Vad gör dig till svensk?”, så kommer svaren med all sannolikhet se helt olika ut även om vi båda har svensk bakgrund.” menar Edvin och fortsätter. ”Hur kan en grupp, vare sig det gäller en etnisk- eller kulturell minoritet, integreras i ett majoritetssamhälle som redan är heterogent? Hur ”integrerad” måste man vara för att räknas som svensk?” Övningen avslutades med en gemensam gruppdiskussion där deltagarna fick dela med sig av sina slutsatser och lärdomar.

Mer info om PeaceWorks fredsarbete hittar ni på www.peaceworks.se

53 | FredAktion 2016

informationsverksamheten.

g n ä h s d #fre - internationella kvinnodagen. Text: Sara Lahdenperä

Den 8 mars firade PeaceWorks Malmö den Internationella kvinnodagen genom fredshäng, plakatverkstad och demonstration. Dagen uppmärksammades genom det fredshäng som hölls på huvudkontoret i Malmö. En blandad grupp av tjejer deltog i hänget som förutom fika och diskussioner också bjöd på plakatverkstad. Många peppande slagord spånades fram där några slutligen hamnade på de skyltar som senare på kvällen användes i demonstrationståget. Under fredshänget höll PeaceWorks även i en workshop kring maktstrukturer. Praktikanterna Sara Lahdenperä och Marie Kajsdotter Smålander höll i workshopen som gick ut på att uppmärksamma hur föränderliga maktförhållandena mellan människor kan vara och hur maktfördelningen förändras beroende på personer och situationer.

”Det är viktigt att synliggöra en maktobalans som berör alla sahällsgrupper. Ett ojämlikt samhälle där kvinnor inte har samma sociala, ekonomisk och politiska rättigheter som män är något som påverkar alla” säger en av deltagarna. Efter ett härligt fredshäng gick de sedan tillsammans i det demonstrationståg som i år hade fokus på en humanare och rättvisare flyktingpolitik, något som PeaceWorks Malmö självklart skriver under på. ”Internationella kvinnodagen finns till för att uppmärksamma snedfördelade och orättvisa förhållanden, men dessa sträcker sig längre än bara jämställdhet mellan könen, utan många faktorer påverkar hur utsatta olika människor är. Just nu har vi en väldigt cynisk och enkelspårig flyktingpolitik i Sverige där vi inte ser människorna som behöver hjälp. Vi måste få en mer humanistisk människosyn där människor på flykt är just människor och inte bara siffror i statistiken” säger en av deltagarna.

FredAktion 2016 | 54

informationsverksamheten.

i #soffan tas debatten. Text: Daniel Ogalde

I PeaceWorks soffa pratas det om allt från aborter och sex till politik och jämlikhet. Allt detta och mycket mer och självklart är det ungdomarna som står i centrum. ”Tanken med #soffan har varit att skapa ett utrymme för ungdomar att kunna diskutera det som är viktigt för dem och erkänna dem som de samhällsaktörer de faktiskt är”, säger Joelle Golmann, organisationsutvecklare på PeaceWorks.

”I #soffan väjer vi inte för något ämne”

En gång i månaden anordnas #soffan i både Sverige och Colombia där PeaceWorks har kontor, oftast inför publik, livesänt och även inspelat för de som vill lyssna senare. Med en panel som består av experter, politiker, företagare men framför allt ungdomar så diskuteras ämnen som sexuellt våld, religion och mänskliga rättigheter. ”I #soffan väjer vi inte för något ämne och vi uppmuntrar inte bara ungdomarna att delta utan i mångt och mycket vara med och avgöra vad som ska diskuteras”, säger Joelle Golmann. #soffan har inte bara blivit en av PeaceWorks mest uppskattade event utan också en snackis bland ungdomar och också rikstäckande media.

55 | FredAktion 2016

”Nyligen gjorde Canal Capital, som är en stor TV-kanal här i Colombia, ett reportage om #soffan. Det visar att vi inte bara har ett intressant utan också ett viktigt koncept där ungdomar för en gångs skull värderas för sina kunskaper och erfarenheter”, säger kommunikation- och insamlingschef Daniel Ogade. Under året anordnades #soffan i Stockholm och Malmö i samarbete med flera andra viktiga parter såsom Unga mot Rasism, Hassela Ungdomsrörelse och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF). Publiken fick inte bara delta i debatten utan också delta i workshops och lyssna på intressanta föreläsningar samt musikföreställningar. Även i Colombia bjöds andra parter in för att debattera ämnen som abort, rasism och våld. Det förstnämnda är ett ämne som på många sätt är tabu i Colombia men där det också genomförs över 400 000 osäkra aborter per år med livshotande skador och dödsfall för kvinnor som resultat. Under det kommande året kommer #soffan att vidareutvecklas med fler samarbeten i både Colombia och Sverige.

informationsverksamheten.

ia r o t is h la e h s e ig r e v #S

Text: Nathalie Jakupovic

I oktober förra året anordnade PeaceWorks Malmö #soffan det första ungdomsdrivna debattforumet lokalt i samarbete med Hassela Ungdomsrörelse, Ungdom mot Rasism (UMR), Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa och Pedagogisk Inspiration Malmö, för att uppmärksamma minnesdagen för Sveriges avskaffning av slaveri. Forumet ägde rum på Arena 305 och bjöd på musik, dans och debatt. Kim Roos från Hassela Ungdomsrörelse var moderator medan Tiba Awni och Fatou Khan var del av panelen. Med frågor från både publik och deltagare avhandlades ämnen som afrofobi, rasism, diskriminering och säkerheten i Malmö. ”Att arbeta med dessa frågor är mycket viktigt i en tid där hatbrotten mot afrosvenskar är höga och politiken oklar. Jag tycker att alla borde läsa på om detta.”, sade Matilda Råbrandt från Ungdomar mot Rasism. Arbetet mot afrofobi handlar om mer än att sätta stopp för den direkta utsatthet som det innebär. Det handlar också om förebyggande arbete, i linje med Malmös prioritetsområden att arbeta med unga i riskzon och trygghetsskapande åtgärder i offentlig miljö, för att verka mot ett samhälle som är öppet för alla. Forumet fortsatte inför den fullsatta lokalen med musik- och dansuppträdanden från både Black Benji Crew och pianisten Linnea Fredriksson. Ett avslutande tal höll Behrang Miri som sammanfattade både tankar och känslor.

FredAktion 2016 | 56

informationsverksamheten.

e rh e k ä s & d e fr r, o n in v k – n a ff o #s

Text: Nathalie Jakupovic

Fredagen den 18 mars anordnades PeaceWorks #soffan i samarbete med Studiefrämjandet och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) en debatt kring jämställdhet i Malmö. Eventet ägde rum i Malmö på Studiefrämjandet och kvällen bjöd på en intensiv och djup diskussion både under debatten och workshopen. Eventet tog sin början med en interaktiv workshop om maktstrukturer och kring varje individs framgång påverkas av hur deras utseende uppfattas av omgivningen. Därefter inledde IKFF sin workshop om resolution 1325, kvinnor och fredsarbete. Workshopsen fick inleda för att sätta ton och upplysa mer kring sakfrågorna redan innan paneldebatten. Målet var att skapa en annorlunda dynamik, trygghet och kunskapsspridning inför samtalen. Debattforumet bestod av moderator, Chiara De Giuli, och två ungdomsexperter, Xenia Maria och Myrvete Bajrami. Debatten hade ett fokus på kvinnor, fred och säkerhet och frågorna handlade om jämställdhet och kvinnors lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar att forma sina liv. Experterna bidrog med ett internationellt perspektiv eftersom de är väldigt resvana och har levt i olika länder vilket skapade en bredare jämförelse kring kvinnorättsfrågor i helhet. Diskussionen gav också en ingång till olika tolkningar på grund av det internationella perspektivet och hur det ser ut i dagens Malmö och Sverige. Frågorna som lyftes var mycket kring maktstrukturerna och vilket inflytande kvinnor har idag. Många i publiken samt panelen var väldigt öppna med personliga erfarenheter vilket gjorde att samtalet blev djupare och mer intimt.

57 | FredAktion 2016

Eventet tog sin början med en interaktiv workshop om maktstrukturer och kring hur varje individs framgång påverkas av hur deras utseende uppfattas av omgivningen. Därefter inledde IKFF sin workshop om resolution 1325, kvinnor och fredsarbete. Workshopsen fick inleda för att sätta ton och upplysa mer kring sakfrågorna redan innan paneldebatten. Målet var att skapa en annorlunda dynamik, trygghet och kunskapsspridning inför samtalen. Eftersom de hade längre svar så blev följden en djupare diskussion som gav en naturlig ingång för publiken. Debatten och workshopen av IKFF togs på engelska då många av våra besökare var engelsktalande. Något som var och är fortfarande väldigt uppskattat av deltagarna. Det som var annorlunda med det här debattforumet jämfört med dom tidigare är nedskalningen och de interaktiva workshopsen innan paneldiskussionen. Resultatet var givande då tankegången sattes igång vid ett tidigare stadie och intresset för diskussion öppnades upp tidigare.

informationsverksamheten.

. n a f f o s # i g n li k c e v t u hållbar

Text: Sanna Falk

Vad är hållbar utveckling för dig? Vad innebär klimat- och vattenavtryck och räcker det att återvinna våra matförpackningar för att skapa en hållbar utveckling? Det var några av de frågor som diskuterades när PeaceWorks anslutna förening Ekolibira mötte medlemmar i Stockholm och intresserade en torsdagkväll i PeaceWorks soffa. Ämnet som diskuterades var hållbar utveckling och vår anslutna föreningen Ekolibria gästade Stockholmskontoret för att dela med sig av sina insikter och erfarenheter i en gemensam diskussion med våra medlemmar. Ekolibira består av studenter i Uppsala och arbetar för att skapa intressanta och nytänkande metoder för att diskutera hållbar utveckling. De har alla själva ett stort intresse för ämnet och har studerat det på olika sätt. Genom sina egna erfarenheter så kände de ett behov av en mer vardaglig diskussion och nya metoder för att ta upp ämnet. Därför startade de sin förening som besöker flertalet skolor runt om i Uppsala varje termin för att inspirera fler att vara med och bidra. De som slog sig ner i vår soffa denna kväll var Danny, Amy och Sachiko. De berättade om sitt engagemang och arbete i föreningen och hur de ser att det ofta kan vara svårt att veta vad som menas med alla dessa begrepp och teorier som forskare inom området hållbar utveckling slänger sig med. Många av de unga som de möter i sitt arbete känner sig maktlösa. De vet inte vad de ska göra och om det ens spelar någon roll att försöka bry sig.

Danny berättar om de metoder som de använder sig av för att inspirera de elever de möter till att reflektera kring hållbar utveckling och vad som händer om olika policys införs. På så vis kan en ta det till en mer konkret nivå som inte känns så abstrakt. Bland annat får de skapa ett eget fiskekollektiv där de ska reglera fiskerättigheterna och samsas om de tillgängliga resurserna. Då blir det ofta tydligt hur komplext det kan vara för de olika parterna att förhandla, samtidigt så blir det mer förståeligt då de själva får prova på något som är ett högst aktuellt och existerande problem, säger han. Danny inspireras av att få dela med sig av sina erfarenheter, något som han själv gärna hade önskat mer av när han själv började studera. ”Genom att vi arbetar i skolorna med de yngre eleverna så får vi också möjlighet att nå ut till de riktiga kämparna, de som kan vara med och påverka framtiden. Det är också därför jag valde att engagera mig inom den här rörelsen och i Ekolibria”, -Danny Efter Ekolibrias presentation av sitt arbete får deltagarna diskutera påståenden som förberetts inför kvällen. Ett väldigt spännande sätt att få till en diskussion utan att skapa förväntning på prestation, tycker Sachiko, och Danny fyller i ”genom att ständigt vara öppen för att lära sig mer om detta, desto mer utmanas du i ditt sätt att tänka och komma på nya infallsvinklar och perspektiv”. Något som såväl deltagare som Ekolibira själva tar med sig i sitt fortsatta engagemang. Är du intresserad av att komma i kontakt med Ekolibria? Mejla dem då på ekolibria@peaceworks.se

”Många känner att det är deprimerande att försöka ta tag i dessa frågor, och visst kan vi själva också känna så ibland när det rör sig om en så pass stor global fråga, men vi försöker lyfta det positiva. Vi säger till de elever vi möter att även den minsta delen spelar roll och att tillsammans kan vi skapa skillnad”, säger Sachiko. FredAktion 2016 | 58

informationsverksamheten.

Colombia calling.

t. e h k li m jä h c o t e h o tr o , x e s

Text: Daniel Ogalde

PeaceWorks spanska podd väjer inte för något ämne. Här samtales det om det mest intima såsom mens och könshår till det mest extrema som sexuellt våld och porr. I Colombia har podden blivit ett utrymme för ungdomar att utbyta kunskap, erfarenheter och åsikter. ”Gillar ni analsex?” Frågan är inte helt ovanlig vid inspelningen av PeaceWorks sexpodd ”Pod sin censura”. Här är det intimt, läskigt och roligt. Det talas om allt mellan himmel och jord för att inte säga allt mellan läppar och könshår. Podden spelas in och livesänds från TeusaRadios studio. De få gäster som bjuds in är mestadels ungdomar som själva har erfarenhet av frågorna. Tanken med att hålla formatet litet är att inte förlora den intima känslan. ”Det brukar ta några minuter men därefter så öppnar de upp sig och samtalen blir djupa och underhållande.”, säger Esther Martin som är en av de som leder sexpodden.

59 | FredAktion 2016

”Det brukar ta några minuter men därefter så öppnar de upp sig och samtalen blir djupa och underhållande.”

miljö.

miljö. Effekterna på samhälls- och individnivå av dagens globala miljöförstöring är många och innebär hinder för en hållbar värld i fred. För PeaceWorks är därför miljö en fråga om fred och en självklar del av vårt arbete. PeaceWorks ska därför i Sverige och Colombia utföra ett aktivt och medvetet miljöarbete inom organisationen för vår vision med en hållbar värld i fred. Miljöarbetet ska integreras i alla delar av vår verksamhet med hjälp av handlingsplaner och miljöpolicys samt transport och leverantörer ska väljas som har så liten klimatpåverkan som möjligt.

Vi blir vegan. Vi på PeaceWorks är en organisation som kämpar för att motverka våld och främja fred. För oss som fredsorganisation är det därför viktigt att vara medveten om vad produktionen av animaliska produkter innebär och motverka tillhörande våldsformer. PeaceWorks har i flera år varit en vegetarisk organisation men i år under det andra styrelsemöte den 28 september 2015 tog vi ett beslut om att PeaceWorks ska blir vegansk. Beslutet tog vi för att närma oss vår vision om en hållbar värld i fred fri från våld. Några exempel på våldsformer inom djurindustrin är: djurplågeri, miljöförstöring (förorening av vatten, mark och luft), bidragande till klimatförändringar och minskad biologisk mångfald samt brott mot mänskliga rättigheter för till exempel lokalbefolkning i Sydamerikas regnskogar gällande tvångsförflyttningar. Det här kommer innebära att PeaceWorks som organisation endast bjuder på vegansk mat eller fika vid våra möten och events. Målet att alltid äta veganskt gäller också för våra anställda och vid traktamente, dvs. matersättning under resor inom tjänsten.

FredAktion 2016 | 60

ekonomi.

ekonomi. PeaceWorks har under under verksamhetsåret eftersträvat ett positivt årsresultat genom att genomföra löpande ekonomiskt uppföljningsarbete, förbättra och utveckla rutiner för organisationens ekonomiska hantering, kontroll och administration.

61 | FredAktion 2016

ekonomi.

FredAktion 2016 | 62

ekonomi.

63 | FredAktion 2016

ekonomi.

FredAktion 2016 | 64

ekonomi.

65 | FredAktion 2016

ekonomi.

FredAktion 2016 | 66

välkommen till PeaceWorks. 5 skäl att bli medlem gratis: 1. Åk som volontär utomlands

2. Skaffa pengar till ditt projekt

3. Få hjälp att starta en förening

4. Utbilda dig för att kunna påverka

5. Gör praktik i Sverige eller utomlands

info@ peaceworks.se 08 615 05 58