Digitala verktyg Framtidens interaktiva läromedel
Aktuell forskning Använd alla språk i klassrummet
Mikael Ekström: ”Varför är en del lärare så snabba att framhäva sig?”
Grundskoletidningen #6
Kompetensutveckling för lärare och skolledare Årgång 25 – 2015
Nära kontakt ger trygga elever Sara Persson på Skogshagaskolan i Västervik tvekar inte att bygga nära relationer med nyanlända elever trots att de ibland tvingas sluta tvärt.
tema Relationer och respons
När lärarna ser och tar hänsyn till varje elevs unika egenskaper skapas starka band. Det skapar förutsättningar för inlärning.
DIGITALA VERKTYG I UNDERVISNINGEN
36
” Framtidens läromedel måste vara interaktiva” Framtidens digitala läromedel måste vara något mer än sin analoga förlaga. Här sammanfattar Patricia Diaz en topp-5-lista över önskemål om hur dessa digitala läromedel bör utformas. Under konferensen ”Framtidens läro medel” i Stockholm i mitten av oktober, presenterades många intressanta lös ningar där läromedel har kopplats sam man med digitala funktioner för olika syften. Bland annat för att underlätta och effektivisera arbetet, samt för att stimulera eleverna till fortsatt lärande. Själv tog jag tillfället i akt och samta lade med flera personer med olika kopp ling till skolan – lärare, IKT-pedagoger, läromedelsutvecklare och elever – om vad man vill ha ut av ett läromedel i dag. En majoritet tänker på såväl dagens som framtidens läromedel som digitala. De allra flesta nämnde att ett digitalt läromedel naturligtvis bör vara något utöver dess analoga förlaga. En blädd ringsbar PDF-version av boken är alltså inte tillräckligt. I stället vill man att det digitala läromedlet har ett utvidgat och mer berikande innehåll i form av till exempel simuleringar, animeringar och GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2015
filmklipp för att komplettera de texter och bilder som de flesta analoga lärome del består av. Utöver att vara tydligt knutet till kursoch ämnesplanernas centrala innehåll och att vara framarbetat av kompetenta lärare nämndes även flera av de punkter som branschorganisationen Svenska Läromedel tar upp i sin kvalitetspolicy: l utvecklar kunskap l utvecklar värden l bygger på beprövad didaktik l har grund i ämnesforskning l har en framställning som främjar undervisning och lärande
Men i samtalen var det förstås en hel del digitala funktioner som framkom som önskvärda. Att arbeta kollaborativt och interaktivt med hjälp av digitala verktyg är något som många elever och lärare är vana vid i dag och är således något som man i princip kräver av ett digitalt
läromedel. Flera nämnde även tanken om att kunna klippa och klistra ihop de delar som man vill använda, precis så som många gör i dag med andra typer av läromedel, texter och filmklipp. Det är därför önskvärt att läromedlet är upp delat i olika sektioner och att man inte måste köpa hela paketet. Tänk på Spotify och att man ofta hellre köper enstaka låtar än hela album.
Vissa kanske skulle kalla topp-fem-lis tan på nästa sida för mer en kravspecifi kation än en önskelista. Det låter förstås inte lika sympatiskt men det är kanske precis just det som man bör se det som eftersom det är viktigt att vi ställer krav på dem som tillhandahåller de läromedel vi ska använda, både i dag och i morgon. Använd gärna ovanstående lista som ut gångspunkt för fortsatt utveckling av de läromedel som vi ska använda tillsam mans med våra elever.
FOTO ISTOCK
Interaktiva och kollaborativa – två punkter på Patricia Diaz önskelista för framtidens läromedel.
37
FUNKTIONER JAG GÄRNA SER I DIGITALA LÄROMEDEL
1
Interaktivt. I många digitala läromedel i dag kan eleverna göra egna anteckningar och understrykningar samt svara på enklare kontrollfrågor. Lägg gärna till att eleverna kan göra uppgifter direkt i läromedlet, till exempel skriva texter och spela in röst/video och skicka in till läraren eller publicera så att resten av gruppen (alternativt få utvalda) kan ta del av det. Som lärare vill jag även snabbt kunna samla in intro/exit tickets och göra snabba avstämningar – funktioner som de flesta av dagens digitala responssystem erbjuder.
spelifierat lärande med Vygotskys proximala utvecklingszon som utgångspunkt. Till exempel genom att eleven gör en eller flera diagnoser under kursens gång för att få uppgifter på sin nivå att arbeta vidare med. I dag finns även så pass intelligenta verktyg att till exempel elevtexter automatiskt PATRICIA kan analyseras, visa en samPÅ WEBBEN! Webb: patriciadiaz.se manställning över återkomTwitter: @patriciadiaz mande misstag samt genera Blogg: patriciadiaz. specifika genomgångar och se/blogg uppgifter för att öva på just detta.
2
4
Kollaborativt. Vi vill kunna dela egenproducerat material i form av till exempel text, ljud, video och bild med andra, även utanför själva läromedlet om vi så väljer. Vi vill även kunna skriva och skapa i kollaborativa dokument, föra dialog och ge återkoppling lärare-elev samt elev-elev.
3
Individanpassat. Vi vill ha ett intelligent läromedel som är konstruerat så att eleverna utmanas på den nivå de befinner sig samtidigt som de lotsas vidare mot kursens mål. Tänk ett slags
Överblickbart. Vi lärare vill gärna kunna följa, överblicka och stämma av hur eleverna tar sig an läromedlets innehåll i enlighet med vårt formativa arbete i vilket vi även vill kunna återkoppla kontinuerligt till eleverna.
5
Aktuellt. Vi vill att en sektion i läromedlet ska vara uppdateringsbart, det vill säga att det finns teman i form av texter, bilder, filmklipp och ljud som anknyter till aktuella händelser i världen. Detta förstås för att fånga elevernas intresse.
PATRICIA DIAZ är språklärare,
förstelärare och arbetslagsledare på Mikael Elias gymnasium i Stockholm. Hon föreläser om digitala verktyg och sociala medier för ett formativt arbetssätt och har skrivit böckerna Arbeta formativt med digitala verktyg (Studentlitteratur, 2014) och Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande (Studentlitteratur, 2012). Hon har även skrivit ett kapitel i antologin Interaktiva medier och lärandemiljöer (Gleerups, 2014).
GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2015