Oneeightys processhandledning by Marit Sahlström

”EN PROCESSHANDLEDNING OM ATT ARBETA ONLINE MED UNGA HEMMASITTARE” av Åsa Sundelin och Marit Sahlström

2012

FÖRORD Det som du nu håller i din hand är ett material som vi på Oneeighty sammanställt för att vi vill göra skillnad. Vi har under fem år jobbat med att finna metoder för att hjälpa och stötta unga hemmasittande elever tillbaka till ett positivt sammanhang. Det vi funnit är att det går att hitta metoder om man ser bortom det uppenbara. Vi på Oneeighty har under dessa år jobbat med 26 hemmasittande elever i årskurs 6–9. De har varit frånvarande från skolan i allt mellan 6 månader och 7 år. Vi har arbetat med dessa unga online för att de ska kunna återgå till ett socialt sammanhang som fungerar för dem, helst skolan. Våra unga har kommit i kontakt med oss via skolor och socialtjänster runt om i Sverige. Vi hoppas att du genom att ta del av vårt material kan få nya idéer och finna andra och framkomliga vägar att nå de unga som väljer bort skolan. Att hjälpa en ung människa tillbaka till en positiv social situation är inte bara vår uppgift och skyldighet som vuxna och pedagoger – det är också en investering för framtiden. Materialet är inte avsett att läsas som en manual där man metodiskt följer ett givet mönster eller tillvägagångssätt. Det är ett beskrivande material som visar exempel på en process och ett förhållningssätt till den individ man möter, men även ett förhållningssätt till kunskap – formell och informell. Tanken är att du genom att ta del av våra erfarenheter ska få nya idéer, se nya möjligheter och lära dig nya metoder för att nå och stötta de unga du möter. Det finns inga givna eller självklara vägar för oss vuxna att få kontakt med och skapa en relation till en ung människa. Det handlar

först om det mänskliga mötet, om respekt och bekräftelse, och därefter om att stötta och finna framkomliga vägar för den unga, med stöd av vår profession och våra kunskaper om och erfarenheter av det samhälle som vi är en del av. Den ungas beslut att inte delta i skolan och därmed frångå normen är drastiskt och har i de flesta fall byggts upp under lång tid. De unga som väljer bort skolan och det sociala sammanhanget gör det inte utan anledning, och det finns lika många orsaker som det finns unga som sitter hemma. För att återvinna förtroendet hos dessa unga krävs tid och engagemang och en strävan efter att se individen och hans eller hennes inneboende potential. Alla unga vi mött VILL vara en del av det samhälle som vi lever i men har ofta inte verktygen och förmågan att hjälpa sig själva tillbaka. Vi i Oneeighty har för att nå de unga fokuserat på att möta dem på den digitala arenan, som fått ökad betydelse för de flesta unga. Öppnat en relation via bakdörren, nyttjat de kommunikationskanaler som står dem nära.1 Sökt finna möjligheter och lösningar för dem som valt bort medverkan i sin egen generations sociala kultur. Tekniken har varit vår farkost, och förhållningssättet till de unga och vår kunskapssyn är anledningen till att vi har lyckats. Den målgrupp som vi valt att fokusera på är ungdomar i grundskolans år 6 till 9, men de arbetsprocesser och verktyg som vi beskriver

1.Cecilia Löfberg, Margareta Aspàn, Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online (US-AB, 2011, s. 32–42).

här kan användas i betydligt fler sammanhang – gymnasieskolan, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin osv. De exempel vi använder oss av i boken är hämtade från vår verksamhet med elever för att tydligt visa hur vi jobbar och tänker kring processerna. Alla namn är fingerade och vi har förändrat delar av innehållet för att skydda de unga som tidigare medverkat i Oneeighty. Vi vet nu att det går att förändra villkoren för alla unga i skolan. Här har ni nu möjlighet att utifrån våra erfarenheter pröva något som verkligen kan göra skillnad för de unga som väljer bort skolan. Under de fem år som vi jobbat med Oneeighty har vi lärt oss massor om väldigt mycket. Vi har utgått från vår starka övertygelse att alla kan och vill, att om man hittar rätt så kan man lyckas. Vi har träffat unga människor med driv och kunskap men även de som helt tappat sugen och motivationen. Oneeighty som process och metod är definitivt ett sätt att nå unga människor via andra kanaler än de traditionella. Det finns sällan några snabba lösningar, men alla unga elever kan bli hjälpta om man möter dem där de är och ser dem för dem de är. Att lyckas kräver att vi först möter de unga som medmänniskor och därefter med hjälp av vår erfarenhet och kunskap finner fungerande vägar i samspel med de unga.

Handledning till materialet För att få ut mesta möjliga av detta material i din egen profession är tanken att du själv i viss mån ska kunna utforma och strukturera materialet utifrån dina önskemål och behov. Vi har valt att paketera det i en pärm för att innehållet ska kunna vara dynamiskt. Vi har även för avsikt att ta fram fler exempel på digitala möten med unga allteftersom vi driver verksamheten i Oneeighty vidare. Den första delen handlar om de styrande förutsättningarna, som ligger till grund för våra resonemang kring lärande och förhållningssätt till unga individer. Det handlar om hur vi anser att människan, ung som gammal, bör bemötas. Det handlar om kunskapssyn och motivation, det handlar om att vara där de unga är och utnyttja deras kultur för att lära. Det handlar om att tillhandahålla och problematisera de kommunikationsverktyg som står till buds nu och i framtiden. Det handlar om vikten av kultur, perspektiv, meningsskapande och relevans. Därefter kommer en genomgång av vad vi rent juridiskt och utifrån skolans styrdokument lutar oss mot för att legitimera vår verksamhet och vår kunskapsprocess. I avsnittet Resultat tar vi upp några av de effekter de unga har upplevt under vår tid tillsammans. Vi visar även på föräldrars reaktioner på Oneeightys verksamhet och hur den har påverkat deras ungdomar.

I avsnitten Modell och Metod berättar vi vad Oneeightymodellen står för och beskriver den metod vi arbetat fram. Därefter påbörjar vi beskrivningen av hur vi jobbat inom Oneeighty. Först beskriver vi den s.k. introduktionsdelen. Där jobbar vi under två månader med att försöka lära känna och förstå de unga och komma fram till hur vi ska kunna ta dem vidare. Introduktionsdelen innehåller våra ingångar till diskussioner och relationsskapande. Detta är endast exempel på vad vi har använt oss av och frågeställningar som har fungerat med de unga som vi jobbat med hittills. Här får ni ta del av två introduktionsrapporter som efter två månader lämnas till skola och vårdnadshavare när den unga har korrigerat och godkänt. Hugo och Aisha är en fiktiv beskrivning av hur vi jobbat tillsammans med våra unga i Oneeighty. De är baserade på de unga som medverkat i Oneeighty. Här beskriver vi hur vi försöker lyfta den unga och hans eller hennes kunskaper och koppla det till en lärandeprocess samt påvisa förmågor och kunskaper hos den unga. Under Verktyg tar vi upp några av de konkreta verktyg och kommunikationsplattformar som vi använt oss av för att jobba online med de unga. Vi diskuterar också vissa tidsenliga fenomen som vi stött på i vårt arbete tillsammans. Efter dessa första delar kommer de avsnitt som mer ingående beskriver verksamheten i Oneeighty, våra resultat, erfarenheter och

reflektioner samt slutsatser kring vårt femåriga arbete med unga hemmasittare. Här berättar vi om de nätverk som finns att tillgå runt de unga och om deras arbete som vi har sett det under vår tid med dem. Vi reflekterar även kring vår kontakt med kommuner och pedagoger vid de skolor som vi samarbetat med under denna tid.

Styrande förutsättningar Oneeightys styrande förutsättningar är ett antal huvudpunkter som vi har funnit vara viktiga nycklar för att stötta unga på vägen tillbaka till ett positivt sammanhang.

Huvudperson ”Om jag vill lyckas föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv, om hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst måste jag förstå det hon förstår.” Søren Kierkegaard 1 Unga människor har rätt till samma behandling som alla andra. Man ska möta alla människor med respekt och ett öppet sinne. Om vi respekterar andra för de individer de är kommer även de att respektera oss tillbaka.2 Många unga som vi mött har en problematisk historia kring sin skolgång. Många känner sig av olika anledningar kränkta, och de

flesta har tappat tilliten till inte bara sin egen förmåga utan även till skolan och resten av vuxenvärlden. Många har upplevt otaliga möten där de själva inte varit delaktiga utan där andra, från olika professioner, försökt finna lösningar som ska fungera. Många gånger upplever de unga att de inte blir tagna på allvar eller att man inte ens lyssnar på dem.3 Att bygga upp något som är trasigt tar tid och kräver tålamod. Det krävs att den unga blir sedd och bekräftad för den person som han eller hon är. Att bli sedd och respekterad är grundbulten för att människan ska må bra och kunna växa. Att må bra krävs för att man ska kunna lära nytt och våga dela med sig av sig själv till andra. Vi utgår därför från elevens egna intressen för att legitimera den ungas egen kunskap och intresse som formell kunskap. Eftersom mycket av de ungas informella kunskap är specifik krävs att den unga vägleder den vuxna, och man vänder därmed på den traditionella makten och ordningen där den vuxna ofta har företräde.4 För att bli kompetent i sitt eget intresse och sin kultur krävs ett lärande

1. Søren Kierkegaard, ”Till Eftertanke”, Synspunktet for min Forfattervirksomhed (Gyldendal, 1906, s. 619).

3. Patrik Hernwall, Barn som informanter om det nya samhället, i A. Bron, & A. Gustavsson (red.), Pedagogik som vetenskap. En vänbok till Birgitta Qvarsell (Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. 2004, s. 349–367).

2. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: artikel 22, (http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?module_instance=2).

4. Ivar Frones, Among Peers. On the Meaning of Peers in the Process of Socialization (Scandinavian University Press, Oslo, 1995, s. 163).

och det återfinner vi hos alla de unga vi arbetat med. Pedagogens roll blir därefter att identifiera formell kunskap i den informella kunskapen. Det är den unga själv som har ansvar för och styr sin inlärningsprocess. Vi jobbar gemensamt utifrån den ungas egna önskemål. Den unga får alltid först godkänna det material som vi lämnar över till skola och föräldrar. Vi vill att den unga blir delaktig i de beslut som fattas och tar en aktiv roll i sin utveckling och sitt eget lärande.

Kunskap ”Den enda förnuftiga reaktionen är att förverkliga ett fördjupat kunskapsbegrepp. Kunskaper värda namnet kommer att ses som en integrerad del av en människas personlighet och inte något som man snabbt kan avkoda i en lappskrivning... Det är inte betygens piskor eller morötter som förmår henne utan hennes eget intresse, det vill säga hennes inre motivation.” 5

Alla de unga vi möter besitter kunskaper. Det kan vara allt ifrån en gedigen kunskap om sportbilar till kunskap om hur man strategiskt lägger upp ett anfall för att ta en viktig boss i ett dataspel. Kunskap om hur man bakar en fluffig sockerkaka eller traditionell skolkunskap. Den kunskap man förmedlar i skolan är ofta gemensam, medan den specifika kunskap som utgår från ett intresse eller en passion ofta är unik och inhämtad av den unga själv via de kanaler som finns att tillgå. ALLA KAN NÅGOT OM NÅGONTING Många unga som vi möter har tappat förtroendet för sitt eget lärande utifrån ett skolperspektiv. De vet hur man tar reda på det man behöver veta men de tror inte att detta är kopplat till kunskapande. Enligt Lgr 11 och tidigare Lpo 94 SKA skolan ta in all tillgänglig

information för att bedöma en elevs kunskap, dvs. inte bara den kunskap som redovisas eller efterfrågas i skolan.6 Vi har mött elever som pratar och skriver flytande engelska men inte har betyg i engelska, de som skriver böcker men inte har något svenskbetyg, de som har svart bälte i japansk kampsport men inte har vare sig betyg eller omdöme i idrott och hälsa. Ofta ges skolan inte tillfälle att ta del av dessa kunskaper på grund av att eleverna inte har förtroende att lämna över dem till skolan. Det kan handla om att skolan inte visar intresse för eller väljer att inte värdera de kunskaper som ligger utanför de lokala kursplaneringarna, eller att de unga inte tror att det de gör utanför skolan har något med skolans formella lärande att göra. Alla unga ska ha rätten att lyckas. Vi menar att man bör se på lärande ur ett holistiskt perspektiv, där allt hänger samman och skapar sammanhang och mönster. Sammanhanget är en förutsättning för att få djupare förståelse för vår omvärld.7 I Oneeighty har vi försökt att inte dela upp världen i olika discipliner eftersom inget är delbart med något annat. Att t.ex. berätta om vår historia utan att blanda in religion är att inte ge den unga hela bilden. Allt bör sättas in i ett sammanhang för att bli begripligt. Vi är förutbestämda att skapa helhet av delar, se sammanhang för

5. Sven-Eric Liedman, Hets! En bok om skolan (Bonnier, 2011, s. 269–270). 6. Lgr-11, 2.7 Bedömning och betyg (http://skolverket.se/polopoly_fs/1.142363!Menu/article/attachment/ Lgr11_kap1_2.pdf, s. 18). 7. Howard Gardner, Five minds for the future (Harvard Business School Press, cop. 2006, s. 47–50).

att göra verkligheten begriplig. Peter Gärdenfors talar om att en av människans starka drifter är att aktivt söka mönster när hon tolkar världen.8 Och finns det inte tydliga mönster fyller den mänskliga hjärnan i det som saknas. Människan söker ständigt efter helheten och sammanhanget. Vi tror att vi genom att fokusera på egna intressen kopplar ihop lek med lärande, lust och motivation och att detta tillsammans skapar nytt driv och ny kunskap.9 Vi tror att det är nödvändigt att använda sig av dagens teknik och verktyg för att skapa förutsättningar för de unga att bli kompetenta samhällsmedborgare i framtiden. Det har visat sig att kollaborativa plattformar där man lär genom att gemensamt medverka till informationsflödet spelar en viktig roll i framtidens lärande.10 Vi tror på att ge eleverna verktyg för att själva kunna berätta och förmedla sig, så att de i sin tur kan fängsla och förändra insikter och perspektiv hos våra andra medmänniskor.11 När sedan förtroendet för det egna kunskapandet och dess relevans blir tydlig har man kommit en bit på väg. Vi har inte träffat en enda ung person som inte vill lyckas i grundskolan.

Kommunikation ”The new information technologies, including the Internet, are currently being used to do more efficiently tasks that we have done for many years: the exchange of information, access of archives, advertising and the rest. It remains to be seen whether the new technology will enable us to do things that we have never done before, rather than simply do them in a more convenient and faster way” 12

Vi kommunicerar som aldrig förr. De unga som vi möter har möjlighet att med teknikens hjälp finna likasinnade, få nya impulser, nya vänner och nya perspektiv i en värld som saknar tid och rum. Det är ett erbjudande som de flesta av våra unga utnyttjar. På Internet är det inte bara texter som skapas och publiceras, utan även andra medier har tagit sin plats på arenan. Video, radio och bildmedierna tar numera stor plats i barnens och de ungas kommunikativa värld. Chattar och sociala kommunikationsplattformar som Facebook men även onlinespelvärldar har blivit arenor för att både förmedla information och diskutera frågor som engagerar. De unga saknar ofta vuxenstöd ute på dessa arenor och de utmanas därmed att själva vara garanter för innehåll och förhållningssätt. Ofta gör de detta med bravur och skapar själva strategier för att lösa de problem och situationer de stöter på, men vi vuxna bör finnas med för att bidra med vårt kunnande i den stora värld som är så lättillgänglig i och med teknikens utveckling.13

8. Peter Gärdenfors, Fängslande information (Natur och kultur, 1996, s. 62, 134). 9. Sven-Eric Liedman, Ett oändligt äventyr (Albert Bonniers Förlag, s. 27–29). Daniel Pink, A Whole New Mind (Cyan Books, s. 193–194). 10. Educause 2007, lärandekonferens för högre utbildning, Seattle.

12. Ken Robinson, Out of our Minds, Learning to be Creative, (Capstone, cop. 2001, s. 173).

11. Daniel Pink, A Whole New Mind (Cyan Books, 2006, s. 100–115).

13 Elza Dunkels, Bridging the Distance (Umeå universitet, 2007, s. 13–16).

Tekniken är en förlängning av oss själva, ”an extention of man”.14 Vi använder tekniken för att underlätta för oss, precis som när boktryckarkonsten gav oss möjlighet att lagra information utanför vårt begränsade minne.15 Datorn gör snabbt matematiska beräkningar åt oss, Internet låter oss kommunicera med hela världen utan fördröjning och få tillgång till en hel värld av erfarenheter och information. Den globala byn är ytterst närvarande.16 I och med ny teknik förändras också vi själva och den kultur vi lever i. Internet har förändrat och kommer att fortsätta att förändra vårt sätt att tänka och framför allt vårt sätt att lära under lång tid framöver. Vi på Oneeighty menar att en av de viktiga lärdomar ungdomar bör få under sin tid i skolan är att förhålla sig till skrivna och medierade källor. Om de kan verifiera information från alla upptänkliga källor finns förutsättningarna för de unga att klara sig bättre i framtiden. Internet huserar mer information än något bibliotek någonsin har haft. Det gäller att förhålla sig till all denna information och känna till metoder för att avgöra vilken information som befinner sig närmast sanningen. Vi vuxna måste dela med oss av den kunskap vi tillskansat oss under våra liv eftersom det ställs mycket större krav på dagens ungdomar att validera och sortera i Internets bottenlösa källor.

Samtida pedagog ”Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.”17

Att bedöma kunskap är något som lärare haft monopol på i alla tider. Skolan och myndigheten har tillsammans i statliga styrdokument formulerat vilken kunskap som ska föras vidare och hur

den bör bedömas. Frågan kring jämlik bedömning har varit uppe till diskussion ett flertal gånger de senaste åren. Vad är kunskap? Vad är det vi lär utanför skolan? Bedömer skolan allt det vi kan? Är skolans kunskapskrav i samklang med samhällets framtida behov? Bedömningen av de ungas kunskaper ska ske utifrån skolans styrdokument, Lgr 11. Vi menar att pedagoger behöver kunna bedöma den formella kunskap som skolan efterfrågar men även utveckla förmågan att bedöma den informella kunskap och det arbete som de unga utvecklar och redovisar på andra arenor. Till en början handlade det i Oneeighty framför allt om att uppmärksamma de unga på att den kunskap de besitter, oavsett ämne eller område, går att koppla till skolans styrdokument. Att skriva om sitt största intresse, att kommunicera i chattar på engelska, att skapa filmer och musik för sin egen skull ÄR kunskap och kan/ska bedömas utifrån skolans styrdokument. Att kommunicera online med unga är inte bara en teknisk utmaning för många vuxna. Många vuxna är ovana att kommunicera i chatt och har därför inte utnyttjat eller upplevt detta mediums styrkor och svagheter.

14. Marchall McLuhan, Understanding Media: The Extension of Man (Routledge, 2001, s. 384–385). 15. Walter J Ong, Muntlig och skriftlig kultur (Anthropos, 1991, s. 37). 16. Marchall McLuhan, Media (Routledge, 2001, s. 325–326). 17. Lgr 11, kapitel 2.7 (s. 18).

De unga vi har arbetat med har många gånger varit frånvarande under lång tid, allt mellan ett halvår och sju år, och deras förtroende för sig själva och andra är ofta väldigt långt. Att bygga upp förtroende är därför det första som krävs för att relationen ska kunna växa så att förutsättningar för lärande skapas. Det tar tid. Att ”känna in” situationer och vad den unga har för behov kräver en pedagog med en enorm fingertoppskänsla. Lyhördhet, ödmjukhet och respekt är ledord. Kontakten online är flyktig och unga som känner sig kränkta eller upplever att vuxna inte lyssnar på dem eller inte tar dem på allvar försvinner lätt från chatten.18 Den vuxnas roll online är främst den som lyssnare och coach, men även som elev. Under vår tid i Oneeighty har de unga lärt oss otroligt mycket om saker som vi inte känt till eller haft kunskap om. Den vuxnas roll är framför allt att veta hur man finner verktyg för att lära mer och att guida den unga till både ett källkritiskt förhållningssätt och ytterligare information och kunskap, men också att se de formella kraven i det informella lärandet.

Kultur ”Människan formar alltid sin kultur samtidigt som hon är formad av den” 19

Det finns en rad olika motivationsfaktorer som gör att vi människor lär oss saker. En av dem är att vi vill vara en del av något större.

Det är viktigt för dagens unga att vara uppkopplade, inloggade och ha koll på vad som händer på nätet. Här pågår ett konstant kulturskapande, och det är viktigt att vara en del av sin kultur. Att vara en del av ett större sammanhang är viktigare än någonsin när man är tonåring. Under dessa år är man som starkast men också väldigt sårbar. Då är det viktigt att tillhöra. Internet är för ungdomarna idag en kulturoch nationsskapande arena på ungefär samma sätt som kanal 1 och 2 var för 60-talisterna.20 Undersökningar visar att dagens unga ägnar mer tid på Internet än åt att se på tv.21 Var skapar de sin framtida kultur? Förmodligen är det så att de flesta unga i vårt land delvis både konsumerar, producerar, kommunicerar och definierar sin egen generationskultur på Internet. Dagens unga lägger betydligt mer tid på medier än vad de unga på 80-talet gjorde. För oss som jobbar med unga är det framför allt viktigt just nu att inte ta för givet att de mönster som fungerade för oss är de som gäller för dagens unga. Vi måste ta av våra kulturella glasögon och se de unga och deras kultur utan våra egna filter mot verkligheten.

Bra eller dåligt ”Kritiker, debattörer och rekommenderare utgår ifrån, och värderar, hur vuxna kan eller bör använda barnkulturen för sina egna, vuxna syften – men är helt ointresserade av att söka förstå och acceptera barns användning för sina ändamål.” 22

20. Ibid (s. 59, 64, 68). 18. Viktiga samtal med barn och ungdomar, UR Samtiden – Bok och bibliotek 2010 (http://urplay.se/160076).

21. Svenskarna och Internet 2007, nedladdat den 10 december 2007 (http://www.wii.se/ content/view/67/32/lang,se/).

19. Ulf Hannertz (red.), Medier och Kulturer,, Peter Dahl- gren, TV och våra kulturella referensramar (Carlsson, 1999, s. 63).

22. Margareta Rönnberg, Den förförda barnkulturen? Om den kommersiella masskulturen (Centrum för barnkulturforskning, 1988, s. 115).

Vuxna har ofta företräde att bedöma vad som är bra eller dålig kunskap, bra och dålig kultur. Margareta Rönnberg problematiserar begreppet skräpkultur i boken Den förförda barnkulturen?. Hon menar att det som avgör vad som officiellt är bra eller dålig kultur är vem som har definitionsmonopolet.23 För att kunna skapa en per definition ”bra” kultur måste det också finnas en ”dålig” kultur eller ”skräpkultur” som den goda kan jämföras med. Detta förstärker kulturella hierarkier där de som konsumerar ”bra” kultur också står över dem som konsumerar ”dålig” kultur. Barn har alltid varit underordnade och dominerade av de vuxna och därför är det de vuxna som definierar vad som är skräp för barnen. Men, menar Margareta Rönnberg, detta visar endast på okunnighet hos de vuxna och en oförmåga att se hur barn tänker, känner, ser, förstår och fungerar.24 Rönnberg menar även att de vuxnas aversion mot ”skräpkulturen” många gånger verkar handla om deras egen rädsla för de stora anonyma mängder som produceras av barnens kultur. De vuxna tycks enligt författaren föredra kultur som är exklusiv, individuell och unik.25 Men enligt Rönnberg strider detta helt mot barnens eget kulturbeteende. Hon menar att barn inte vill känna sig unika utan vill vara en del av en helhet. Merparten av barnens egna aktiviteter karakteriseras av ett socialt sammanhang där de delar med sig till varandra. De söker sig aktivt till sociala kontexter där de kan skapa tolkningsscheman och modeller för att komma närmare en förståelse för sin egen identitet. Att vuxna i många avseenden validerar vad som är bra eller dåligt eller agerar moraliserande och fördömande i samtal med unga är en vanlig orsak till att unga drar sig för att dela sina funderingar och tankar med vuxna.

Kommunikation mellan vuxna och barn präglas ofta av en vertikal relation där den vuxna har övertaget.26 Online är relationen en annan än i ”face to face”-situationer. De unga har en större möjlighet att förskjuta denna maktrelation något för att kommunicera på mer lika villkor.27 Vi menar att det är viktigt att finnas med som samtalspartner i ALLA frågor som de unga tar upp med oss vuxna. Om vi frånsäger oss vuxenansvaret i vissa känsliga frågor lämnar vi de unga att själva värdera och komma fram till slutsatser i svåra frågor och funderingar. I och med Internet och tillgången till en ofantlig mängd information, från mer eller mindre trovärdiga eller lämpliga källor, utsätts de unga för fler intryck och tvivelaktiga sanningar än vi vuxna oftast är medvetna om. Ingen fråga eller fundering från de unga bör därför avvisas. Vi behöver ta dem och deras frågor på allvar.

23. Ibid (s. 115).

24. Ibid (s. 115).

26 Cecilia Löfberg, Margareta Aspàn, Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online (US-AB, 2011, s. 64).

25. Ibid (s. 117).

27 Ibid. (s. 63, 66). 27 Ibid. (s. 68).

RÄTTESNÖREN Oneeightys verksamhet har alltid utgått från gällande styrdokument och lagar som fastställer skolans uppdrag och mål. Under arbetet med att utveckla våra metoder i Oneeighty har vi ägnat mycket tid och funderingar åt hur man ska tolka och hur man kan legitimera all typ av kunskap utan att frångå skolans styrdokument.

• med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och • vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.28

Eftersom vi ofta jobbar med kunskap som inte finns med i skolans ordinarie kursplaner har våra pedagogiska diskussioner varit livliga och givande. Man kan finna formella kunskapsingångar i nästan all informell kunskap.

Skollagen kap 3

Vårt fokus har alltid varit att hjälpa unga hemmasittare tillbaka till ett positivt socialt sammanhang. De lagar och regler som omger unga individer har alla som främsta syfte att stötta och hjälpa men kan i vissa lägen få motsatt verkan. Vi på Oneeighty har försökt att i alla lägen finna lösningar utifrån vårt uppdrag. Här presenteras de rättesnören som vi har funnit stärker vårt arbete.

Läroplanen Lgr 11 Riktlinjer Läraren ska: • genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, • utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,

Utredning 8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

28. Lgr 11, 2.7 Bedömning och betyg (http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.142363!Menu/ article/attachment/ Lgr11_kap1_2.pdf, s. 18).

Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 § För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 § Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Anpassad studiegång 12 § Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.29

Barnkonventionen Artikel 29 1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning ska syfta till att (a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om person-

29. Skollagen (http://www.riksdagen.se/webbnav/index. aspx?nid=3911&bet=2010:800#K3)

lighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga; (b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar; (e) utveckla respekt för naturmiljön. Artikel 13 1. Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga (a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende; eller (b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public) eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten.30

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna Artikel 22 Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes männis-

30. Barnkonvention, FN:s konvention om barnets rättigheter (http://www.unicef.se/assets/ barnkonventionen.pdf)

kovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser. Artikel 26 1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen ska vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen ska vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning ska vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen ska vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga. 2. Utbildningen ska syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen ska också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande. 3. Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar.31

31. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 22 (http://www.humanrights.gov.se/extra/ pod/?id=71&module_instance=6&action=pod_show).

RESULTAT Under våra fem år har vi arbetat med 26 unga hemmasittare. Det är svårt att diskutera resultat utifrån den här gruppen unga eftersom referensgrupper inte finns att tillgå och orsakerna till att man inte går i skolan är ytterst individuella. Man kan inte veta vad som skulle ha skett om dessa unga inte haft tillgång till Oneeighty. Vi bedriver en frivillig verksamhet och de unga som vi har jobbat med under dessa år har självklart olika närvaro med oss i Oneeighty. Vi har funnits online tio timmar i veckan på realtidschatt. Vad vi kan se är att fem av de unga har valt att frivilligt vara uppkopplade med oss på Oneeighty mer än 70% av tiden. 13 av de unga har varit uppkopplade mellan 30 och 70% av tiden och sex elever har låg uppkoppling, under 30% av tiden varje vecka. Endast två av 26 har valt att inte kommunicera alls. Detta ska sättas i relation till att flera av dessa unga tidigare inte haft kontakt med någon vuxen utanför sin direkta familj, att många inte släppt in skola eller andra vuxna för dialog och samtal. När de unga har slutat hos oss på Oneeighty finns de kvar hos oss i chattarna och på vår plattform. De flesta kommer in då och då för att berätta eller bara prata om sitt nuvarande liv. Vi fyller alltså en viss funktion även efter deltagandet i Oneeighty. Det tyder på att vi vuxna och relationen med oss gett de unga viss trygghet och att det finns behov av viss kontakt innan de vill släppa taget och gå vidare i livet. Många har chattat med oss dagligen under ett helt år och det kan kännas tryggt att veta att de alltid kan komma in och berätta om sina tankar. Vi skapar relationer online och vi tror att

relationer skapas bara om man tar ansvar för dem fullt ut. Hittills i verksamheten har inte någon av de unga tagit för mycket tid eller plats i våra chattar efter det att de slutat hos oss.

Kunskap Vad vi kan se är att alla som vi jobbat med har kunskap som kan kopplas till Lgr 11 som de tidigare inte delgett skolan. Vi kan se att 50% av våra elever helt eller delvis har återgått till skolan. Vi har sett elever som inte haft betyg i något ämne få godkänt i flera ämnen i årskurs nio.

Sociala resultat Sociala resultat är svåra att mäta. Det krävs tid och återkoppling senare i livet för att se hur man som vuxen påverkar en ung människas liv. Vi har dock tittat på vissa delar av verksamheten och tolkat dem som sociala resultat. I våra enkäter kan vi se att de flesta som vi jobbat med upplever att självförtroendet har ökat och att de känner sig mer nöjda med sin situation än tidigare.32

32 Cecilia Löfberg, Margareta Aspàn, Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online (US-AB, 2011, s. 81).

Elev Under vår tid med eleverna har vi genomfört intervjuer och enkäter för att få en klar bild av hur vi kan stötta dem på bästa sätt och få en inblick i hur de upplever kontakten och vårt arbete tillsammans. De unga säger nästan utan undantag i enkäterna att de fått ökad tilltro till sin egen förmåga och att de upplever att Oneeighty har gett positiv kraft att komma vidare och bryta sin isolering. Elevernas röster Vad funkar bra och vad funkar mindre bra? - Allt funkar bra. - Jag tycker det mesta funkar bra - Jag tycker allt funkar bra, jag får olika sorters uppgifter så det blir lite variation och det är bra tycker jag. - Händer att jag missar massa chat tider ibland/Jag får mycket bra kontakt med er när vi chattar - Bra är att självförtroendet har ökat rätt så mycket

Här är några resultat som de unga själva valt att lyfta fram i samtal med oss på Oneeighty: - Ökad tilltro till vuxna - Ökad självkänsla - Bättre relation med sin familj - Bättre relation med skolan - Bättre relation med socialtjänsten - Bättre relation med kompisar - Mindre bråk hemma - Bättre dygnsrytm - Hänger ute med vänner - Känsla av sammanhang - Ökad initiativförmåga - Mindre datortid - Mer framtidstro - Mindre stress - Mindre oro - Mindre sömnproblem - Vill vara kvar längre i Oneeighty

Jag tycker att han har varit mer positiv till det mesta under den här tiden och mer social med familjen (inte bara m. kompisar) Han har också i slutet av terminen uttryckt en önskan att gå i en klass, att få betyg och att gå i gymnasiet. Det har inte gått att prata om skolgång överhuvudtaget tidigare.

vara bara föräldrar och inte behövt infektera relationen med skolmisslyckanden. Jag vet inte hur jag ska förklara men i mötet med skolan blir det lätt fokus på problem och ni fokuserar på det som är positivt och det är jätteviktigt för barnen som hamnar i den här situationen. Ni gör ett jätteviktigt jobb. Hälsningar xx

Ja. Ungdomen kom i gång med att lösa skoluppgifter och fick vissa dagliga rutiner utifrån uppkopplingstiderna. Till slut blev det också tydligt att enda möjligheten att gå ut skolan på samma tid som tidigare klasskamrater var - att gå tillbaka till skolan.

Det har varit bra att Oneeighty har funnits för oss, vi hade tur som fick vara med. Oneeighty har fungerat som en brygga mellan skola och ungdomen, och varit en bra vuxenkontakt utöver familjen.

Fått mer bekräftelse på att han är duktig på saker som han själv förnekar. Känns bra att någon annan vuxen också bekräftar det. Tror det har fått honom att inse att det faktiskt är så att han kan saker. Det har dessutom skett i en lugn miljö, hemma. Även om det troligtvis inte är rätt forum att vistas i hela tiden så har det nog till en början hjälpt till att vara hemma eftersom jag tror att han har svårt att koppla av i en stressig miljö som det KAN vara i skolan.

Ja, bättre självförtroende. Men xx har andra problem. Han sitter bara hemma och har utvecklat nån socialfobi. Är lite orolig för hösten. Men det är problem som vi måste ta hand om.

Ett mycket bra alternativ för dessa barn att ha parallellt med eller i framtiden kanske istället för skolan, i dess traditionella form (typ distansstudier). Finns nog väldigt stort behov av detta. Skulle kanske utvecklas i framtiden mer till att kunna bedriva någon sorts skolform/utbildning på nätet. Risken är väl att bli isolerad men det skulle kanske kunna kombineras med någon skoldag i kombination till att göra skolarbete via nätet. Tror även att detta skulle kunna bli ”hur stort som helst”. Jag menar att det skulle, efter avslutat eller i kombination med fortsatt kontakt slussa in ungdomen/arna i fortsatta uppgifter som anpassas efter varje enskild individ utefter han el hennes förmåga. Är övertygad om att det finns ”hur mycket som helst” för dessa ungdomar att göra över nätet som är mer eller mindre viktigt men att dem kan fylla någon sorts funktion, utföra någora sorts uppgifter via nätet på ett för dem men även för andra betydelsefulla göråmål.

Xx har blivit säkrare i alla avséenden. Han visste redan innan att han kunde, men nu har han blivit ännu mer stärkt.

Oavsett vad som blir framöver så har ni varit en riktig räddningsplanka. Jag tror att det varit viktigt för xx att få ngn sorts uppgift. Och det har avlastat hela familjen och gjort att vi föräldrar kunnat

Förälder I enkäterna uttrycker många vårdnadshavare att deras barn fått större förtroende för vuxenvärlden. Responsen från föräldrar har överlag varit oerhört positiv. Många upplever att deras barn har börjat kunna tro på sin egen förmåga och känna ett hopp för framtiden.

Föräldrasamarbete För att nå våra unga har en nyckel varit att få till ett fungerande samarbete med deras föräldrar/vårdnadshavare. Det har skett genom möten, mejl och telefonkontakt. Hur mycket kontakt vi haft har varierat från fall till fall beroende av behov. De har hela tiden kunnat nå oss och fått ta del av arbetet. Vi har tillämpat ett ickedömande förhållningssätt och utgått från att varje familj kämpar så mycket de bara orkar för att stödja sitt barn. En av anledningarna till att vår kontakt med de vuxna fungerat väl kan vara att vi kommer in som en oberoende part samt att vi valt att inte ta in någon information om den unga från skola och socialtjänst förrän vi själva mött den unga. Ibland har vi fyllt en medlande funktion mellan familj, skola och socialtjänst där konflikter funnits.

MODELL HUVUDPERSONEN Oneeighty vill ge den unga möjligheten att bli huvud person i sitt eget liv – att stärka tron på sin egen förmåga och se sin verkliga potential. Vi vill ta tillvara den ungas egna inneboende motivation och intressen så att han eller hon blir medveten om sin egen förmåga och särart och genom sina styrkor kan fatta egna demokratiska beslut kring sitt eget liv. I Oneeighty utvecklar den unga tillsammans med oss sin individuella plan, redovisar sina resultat och visar sina unika kunskaper. Det är alltid den unga som tillfrågas först och har sista ordet, vi träffar honom eller henne innan vi träffar skola och familj för att ta reda på vad han eller hon tycker och vill. Vi frågar alltid den unga vad vi får visa för skolan av det vi gjort, och den unga får alltid godkänna alla rapporter och all information som ges till familj och skola. Det är den ungas val av arbetssätt som styr och vi uppmuntrar honom eller henne att pröva nytt och utmana sig själv.

DET INFORMELLA LÄRANDET Oneeighty tar allt lärande på allvar, både det formella och det informella. Vi värderar inte vare sig kulturella yttringar eller kunskaper. Vi ser allt kunskapande, social utveckling och andra aktiviteter som en del av den ungas utveckling. Vi tar tillvara och utnyttjar allt som unga och vuxna lär av och tillsammans med varandra.

I allt vad den unga gör finns kunskap – det kan vara specifika intressen, lyssna på musik, spela spel, titta på tv-serier och träna. Att tillsammans undersöka det och visa på vilken kunskap den unga har och får genom detta stärker självkänslan. För att tydliggöra kunskapen kan den sedan kopplas till läroplan och kursplan.

SAMTIDA KOMMUNIKATION Oneeighty vill använda dagens och framtidens digitala kommunikationsverktyg, för faktiskt lärande men också för att uttrycka de nyvunna kunskaperna. Tillsammans med den unga finner vi verktyg för att bearbeta den information som finns i den ungas och vår egen närhet. Att kunna förstå, diskutera och hantera olika perspektiv och förhållningssätt har därmed en central roll i idén runt Oneeighty. Vi ger de unga moderna kommunikationsverktyg och olika uttrycksmöjligheter via det vidgade textbegreppets möjlighet att presentera kunskap på sätt som de känner igen. Vi använder oss av den ungas egen kultur för att finna och presentera kunskaper. I Oneeighty använder vi datorn och Internet för att hitta information och redovisa kunskap. Vi diskuterar sändare, mottagare, olika perspektiv och olika syften med information. Vi problematiserar dagens främsta informationskälla tillsammans så att de unga i framtiden själva reflekterar över vad de läser och ser. För att de ska kunna uttrycka sin kunskap ger vi dem verktygen att uttrycka sig på det sätt som passar dem bäst – film, ljud eller text.

Vi tror att den mest solida kunskapen växer fram i relevanta och meningsskapande sociala sammanhang.

PERSPEKTIV I Oneeighty vill vi tänka nytt. Vi utgår från de ungas egen kulturbas för att förstå världen tillsammans med dem. Oneeighty har en ickedömande syn och en nyfikenhet att lära av andra generationer och se världen på andra sätt. Alla har rätt att uttrycka tankar, funderingar och åsikter i Oneeighty. Genom diskussioner lär vi oss att vidga våra vyer, finna kunskap och öka vår förståelse. Vi vill hitta de unga där de befinner sig. Inga frågor är tabu utan alla frågor diskuteras och ventileras. Vi vill ta deras funderingar på allvar och diskutera och problematisera verkliga och brännande frågor tillsammans för att försöka uppmärksamma de unga på andras perspektiv och åsikter.

RELEVANS OCH MENINGSSKAPANDE Oneeighty utgår från den verklighet som omger oss. Vi anpassar verksamheten efter den tid vi lever i nu men också efter den verklighet vi anar kommer. Vi vill uppmana till att lära för livet och ge de unga de redskap de behöver för det. Oneeightys verksamhet präglas av mening och relevans och inbjuder hela tiden till kreativa och nya sätt att lära. Vi jobbar med det som är meningsfullt och relevant för de unga. Om det finns ett genuint intresse av att finna information och förstå så blir kunskapen väl förankrad hos den unga. Man har då lärt sig finna det man söker, och den kunskapen kan man använda för att lära sig allt. Man har erövrat kunskapen att finna kunskap och då ligger världen för ens fötter.

SAMTIDA FRAMTIDA PEDAGOGER Oneeighty arbetar med nytänkande pedagoger som har gedigen kunskap, social förmåga och viljan att se hela individen. Oneeightys

pedagoger ska se och identifiera kunskap i ett formellt sammanhang men även i det informella. De har pedagogisk fingertoppskänsla och förmåga att skapa hållbara relationer. Förmågan att utifrån skolans styrdokument stärka och bejaka den ungas alla uttryck och behov gör Oneeightys pedagoger unika i sitt slag. Pedagogerna utgör ett raster mellan de unga och samhället och är samtidigt uttolkare av den ungas individuella förmågor. De ser kunskapen där den visar sig. Oneeighty har ett jämlikt arbetssätt som utgår från den egna individens förmåga att själv leda sin utveckling. Genom att vända på rollen elev/pedagog ger vi de unga en möjlighet att vara motiverade och entusiastiska, och pedagogens uppgift blir att finna kunskap i allt den unga gör. Vi vill att de unga ska ställa de frågor som är relevanta för dem, och tillsammans med pedagogerna ta reda på svaren.

METOD UTFORSKA/UPPMÄRKSAMMA Oneeightys ambition är att göra hela människan synlig, både socialt och kunskapsmässigt. Vi vill ta reda på så mycket som möjligt om den vi möter. Vad den unga gillar, intressen, hur den unga lär, grundläggande kunskaper från skolan, vilka behov den unga har, social situation etc. Vi skapar en relation online, via chatt och Oneeightys Internetplattform men även på andra virtuella mötesplatser där de unga befinner sig. Vi gör tillsammans upp en plan för vad de vill åstadkomma tillsammans med oss i Oneeighty. Genom ett coachande arbetssätt, spegling och feedback stöttar pedagogerna de unga i den processen. Genom samtal, konkreta projektarbeten och diskussioner gör pedagogen därefter kopplingen till de styrdokument som finns till stöd för bedömning av den ungas utveckling. Allt material som sedan skickas till skola och föräldrar godkänns av den unga innan man skickar det vidare.

MÖJLIGGÖRA Vi tror på att använda sig av alla möjliga intryck för att komma fram till kunskap. Genom Internet har vi fått tillgång till all världens information med bara ett musklick. Genom att fundera kring var informationen kommer från och för vem den är avsedd kan vi lära oss att förstå hur man validerar informationen på Internet. Vi arbetar med alla källor och finner strategier och verktyg för att validera information, främst på Internet men även från andra källor.

Unga som får möjlighet att uttrycka sin kunskap med hjälp av en mängd olika medier lär sig att använda verktygen för att producera material men även att förstå hur mediernas budskap skapas och i vissa fall påverkar. Vi vill möjliggöra kunskapande genom moderna intryck och uttryck. Vi tror på att stötta den unga i att finna sina egna styrkor och sociala verktyg. Därigenom skapas möjlighet för den unga att själv utvecklas i positiv riktning.

UPPMUNTRA/UTMANA Genom att tillsammans sätta upp motiverande och realistiska mål för den ungas aktivitet inom Oneeighty skapar vi förutsättningar för att öka den ungas tilltro till sitt eget lärande. Oneeightys pedagoger har som främsta uppgift att påvisa för den unga vilka möjligheter och styrkor han eller hon har. Vi vill fokusera på det positiva som vi vet finns där trots svårigheter eller problem. Vi tror på att vara öppna, lyhörda och icke-fördömande. Vi vill inte värdera eller styra den ungas åsikter eller tolkning av världen. Vi vill däremot öppna för nya perspektiv genom att erbjuda alternativa tolkningar av världen och därmed ge en större förståelse för hela vår värld och dess innevånare. Vi vågar utforska nya metoder och okonventionella vägar för att nå resultat. Vi utmanar den unga att inte göra mindre än vad han eller hon förmår.

AVSTAMP VIDARE/PUSHA Oneeighty är en början på något nytt. Det är en plats som används som avstamp för att ta sig vidare i livet. Genom att erbjuda en mängd alternativ och strategier stöttar vi de unga att själva skapa sig en motiverande och trygg plats i samhället. Oneeightys uppgift är att uttolka och översätta, både för samhället och för den unga, de möjligheter som finns. När man är klar i Oneeighty är man redo att ta sig an sitt liv med ökad självkänsla och tilltro till sin egen förmåga till fortsatt livslångt lärande.

Introduktionsperioden Huvudperson

Introduktionsrapporten

Den första perioden handlar främst om att lära känna den unga. Vi vill att den unga ska få ge oss sin egen bild av sig själv. Vi tar därför inte under introduktionsperioden reda på några tidigare fakta från skola, socialtjänst eller vårdnadshavare. Vi frågar däremot den unga om det är något vi behöver känna till inför vårt arbete tillsammans. Vi genomför under två månader ett detektivarbete där vi försöker hitta alla möjliga ingångar till vem den unga är. Tillsammans skräddarsyr vi verksamheten så att det blir meningsfullt. Vissa har stort behov av att utgå från sitt intresse, andra vill att vi pedagoger tar initiativ till uppdrag. En del vill använda oss mest som ett socialt stöd medan andra vill sätta igång med uppgifter från skolan. Det som gäller för alla är att vi gemensamt undersöker om det här är något som den unga vill och om vi tror att Oneeighty kan hjälpa den unga att nå sina mål. Under den perioden gör vi tillsammans enklare uppdrag för att lära känna varandra. Den unga kan alltid välja hur uppdragen ska utföras – det kan vara genom att använda film, bilder, chatt, skriva, musik, collage, röstin- spelning, skype osv.

När introduktionsperioden på två månader är slut har vi tillsammans kommit fram till ett mål och hur vi ska arbeta för att nå det. Då skriver vi en introrapport som den unga är med och godkänner innan vi visar den för familj, skola och eventuellt socialtjänst. Den information vi använder där är den vi fått av den unga i våra samtal i chatten eller via skype/telefon och i de gemensamma uppdrag vi gjort.

Det är en gemensam introduktionsperiod, både för den unga och för pedagogen. Det innebär att både pedagogen och den unga gör uppdragen och delger varandra, skapar ett gemensamt möte. Detta sker givetvis med medvetenhet – att dela med sig av det personliga men inte det privata. Vi är tydliga med vår roll; vi är pedagoger online som fortfarande lyder under socialtjänstlagen och har anmälningsplikt.

I introrapporten visar vi på de styrkor vi ser hos den unga. För många av de unga och deras familjer är det betydelsefullt att få denna positiva feedback. De får se sina kunskaper i en samlad rapport som också visas för skolan och eventuellt socialtjänsten. Vissa saker som kommer upp i rapporten kan förvåna nätverket kring den unga, då en del saker som inte alls fungerar i exempelvis skolsammanhang kan fungera online. Efter uppdragsexemplen nedan finns två introrapporter som är baserade på våra case, Aisha och Hugo, för att ge exempel på hur det kan se ut. Alla uppdrag utformas så att de ska passa den unga och de är alltid frivilliga. För att ge en bild av hur det kan se ut online har vi tagit med några enkla exempel. De här är olika ingångar vi har använt oss av och som har fungerat för oss.

Pedagogens reďŹ&#x201A;ektioner

Plan

Formell kompetens

Sociala styrkor

Informell kompetens

Intresse och engagemang

Social situation skola/hemma/fritid

Digital hantering

Den Unge 4

Oneeighty motivation

Hur han/hon lĂ¤r

Introduktionsövningar Här nedan kommer ett axplock av uppdragen vi använt oss av. Dessa uppdrag har med tiden blivit fler och förändrats eftersom våra unga alla är olika och vissa uppdrag fungerar för några och inte för andra. Det är framför allt i samtalen som följer som relationen byggs och tilliten skapas.

Låt Välj en låt som du gillar och dela med dig till oss. Läskigaste klippet Vilket är det läskigaste YouTube-klippet du sett (om vi vågar se det)? :)

Favoritplats Fota eller filma din favoritplats hemma och lägg upp den eller skicka till mig, jag fotar min bästa plats och lägger upp den här.

Uppdrag till oss Hitta på ett uppdrag till oss pedagoger. Vad vill du att vi ska göra?

Självporträtt Ett självporträtt, det kan vara ett foto, en bild, en film, ett ord eller vad som helst som på något sätt är du!

Var befinner du dig när du är online? Lägg ut en länk till en sida där du brukar vara/är ibland/vill vara när du är online.

Favoritperson IRL/online Visa en bild eller en film på din favoritperson online. Berätta om vem din favoritperson är IRL (In Real Life), med hjälp av en bild, en text eller en film. Det kan vara en figur från ett spel där du är med, en blogg, en filmsnutt från YouTube eller vem som helst som du kan hitta online som du gillar.

Person för en dag Om du fick vara en annan person för en dag, vem skulle det vara? Det kan vara vem som helst, en fantasiperson, en verklig person eller någon som finns online. Skicka en bild på den personen med en kort text om varför du skulle vilja vara den personen. Har du ingen bild på den personen så skriv bara en text.

Visa något konstigt Visa något som du tycker är konstigt/udda/galet/roligt som du har hittat online.

Yrke Om du idag skulle välja ett yrke du skulle jobba med, vad skulle det vara? Skriv eller filma svaret eller lägg upp en bild/ett klipp på någon som jobbar med det.

Något betydelsefullt Idag ska du skicka oss en bild på mejl eller MSN på något som har betytt eller betyder något för dig! Det kan vara en hund, en kompis, en film, datorn, en bok, ett spel, en musikvideo, ett band, en religion eller vad som helst som du kommer på. Speciellt med dig Spela in en film och berätta om något som är speciellt med dig. Det kan vara att du brutit benet någon gång, du kanske har ett födelsemärke, ett krokigt lillfinger, en piercing eller vad som helst! Mejla oss filmen. Språk du vill kunna Om du skulle kunna prata ett språk, vilket skulle det vara? Hitta ett klipp som visar det språket. Kan vara från en film, ett YouTubeklipp, reklam eller något annat som du hittar. Smileys Vad betyder egentligen de olika smileysarna och hur vet man att man menar samma sak? Ta fram en som du använder ofta och en som du inte brukar använda – vad menar du när du skickar en sådan? Vi letar reda på nya online. Geografigissningar Skicka en bild på ett land till mig så ska jag gissa vilket det är och i vilken världsdel det ligger! Kan vara en karta, en gatubild eller vad som helst. Sedan skickar jag en bild till dig. Här kan vi variera i oändlighet, t.ex. skicka flaggor, kart- bilder/bilder på presidenter/kungar/statsministrar/kända platser/heliga platser/ historiska monument osv. Välj en ny identitet Du är född i ett annat land, vilket?

Är du kille, tjej eller kanske queer? Hur ser din familj ut? Var bor du? Går du i skolan? Jobbar du? Har du hemligheter du inte delar med någon annan? Vad drömmer du om? Vad vill du göra längre fram i livet? Skolplikt Om skolplikten försvann i Sverige, skulle du gå i skolan ändå? Vad tror du skulle hända om det inte fanns skolplikt, skulle folk ändå gå till skolan? Beskriv din drömskola. Intervju med några i din närhet 1. Välj någon du vill intervjua i din familj eller i din närhet. 2. Fundera över vad du vill veta. 3. Skriv ner frågorna och visa sedan för oss innan du genomför intervjun. Välj själv hur du vill genomföra intervjun, om du vill göra en film, ett bildspel, skriva ner intervjun eller på annat sätt. Det viktiga är att det som DU vill ha reda på kommer med. Hur lär du? När lär du dig bäst? 1. A När det är tyst B När du får lyssna på musik 2. A I ett ensamt rum B Med andra i ett rum

3. A På datorn B Med en bok 4. A När jag läser B När jag lyssnar på någon som berättar C När jag ser en film Sedan diskuterar vi vidare hur du vill lägga upp ditt arbete utifrån dina svar. Hur lär du i skolan? Vilket ämne gillar du mest i skolan? På vilka lektioner lär du dig mest? Vad är det som gör att du lär dig mer där än annars? Beror det på miljön, läraren, vilket sätt ni jobbar på eller något helt annat? Bild på toppjobb! Hitta en bild på ett jobb där du skulle trivas och arbeta bra. Vad är det i den här miljön som skulle få dig att prestera bra tror du? Och om du översätter det till skolmiljö, hur skulle det kunna se ut då? Nyhetsuppdrag Lägg upp en nyhet att ha som utgångspunkt i ett uppdrag. Vi kan välja eller så gör du det! Där kan vi välja olika perspektiv och vad vi vill lägga fokus på beroende på vad du vill och behöver arbeta mer med. Exempelvis: diskutera nyheten i sig, layouten, sanningshalten, källan, objektivitet, underliggande budskap, bildval, jämlikhet och jämställdhet m.m. Saker du är bra på Skriv eller berätta genom film/bilder vad du är bra på! Du ska välja tre saker du är bra på och en sak som du vill bli bättre på! Det kan vara vad som helst, att du är bra på att meka med moppen, lyssna

på kompisar, plugga matte och kanske vill bli bättre på att komma upp på morgonen, spela WoW eller fota mer! Precis vad som helst! Dygnet Beskriv ditt dygn: när du vaknar, vad du äter under dagen, om du tränar, när du har mest koncentration, vad du gör. Gör en videodagbok eller fota och skriv texter till. Viktigast för dig Vad är viktigast för dig i ditt liv just nu? Som vanligt kan du skriva, filma eller fota svaret. Eller om du kommer på något annat sätt du vill svara på. :) Pest eller kolera Du måste välja! Två meter långa armar eller två meter långa ben. Aldrig mer få bada eller jobba till sjöss och ständigt vara sjösjuk. Hitta på egna påståenden och turas om att fråga varandra. Dilemma Någon har spritt ut ett elakt rykte om dig i skolan. Vad gör du? A. Slutar gå till skolan B. Pratar med någon lärare eller rektor C. Hotar att slå ner alla som sprider det vidare D. Struntar i det E. Annat alternativ Sen diskuterar vi vidare utifrån ditt svar. Sant eller falskt-testet Hitta på påståenden och be den andra gissa om de är sanna eller falska. Det går att hitta på nätet eller så hittar man på egna (kan göras med fokus på ämneskunskap). Exempel:

Kallt vatten fryser fortare än varmt. Falskt Typewriter är det längsta ord som kan skrivas med tangenterna i en rad på tangentbordet. Sant

När kom de första människorna till den här platsen? Vad hette det då? Hur har landets gränser sett ut under historien? Vilka växter och djur finns där? Vilka livsfarliga djur finns där? Hur är det vanligast att man dör i det landet? Vad är medelåldern för att dö där?

Näsa och öron slutar aldrig växa. Sant Resan Frågor runt en drömresa, här kan man välja olika. Du ska planera en resa där du ska åka till ett annat land. Välj vilket land du ska resa till. Var ligger det landet? I vilken världsdel? Vilka ska följa med dig på resan? Är det dyrt att resa dit? Ta reda på vad det kostar. Vad måste du ha med för pengar för att kunna handla där? Vad talar man för språk där, är det ett eller flera? Vad är det för klimat där, är det regnigt, varmt eller kallt? När på året vill du åka dit så att du får det väder du vill ha? Var vill du bo när du är där? På ett lyxigt hotell eller ett litet vandrarhem? Leta upp det ställe där du vill bo och skriv ner vad det heter. Om du kan så ta gärna med en bild på det. Vad vill du göra när du är där – bada, sola, vara på äventyr? Vem är det som bestämmer i landet där du är på resa? Vad är det för statsskick? Kan man säga vad man tycker eller behöver man vara försiktig för att man kan bli fängslad annars? Kan man leva öppet som homosexuell där? Finns det dödsstraff? Vilka får gå i skolan där? Finns det barn som behöver arbeta istället? Har flickor samma rätt till utbildning som pojkar? Gifter sig folk mycket där och från vilken ålder ungefär? Hur många barn är det vanligt att en familj har där? När var det senast krig där?

Hitta filmer, bilder, ljudfiler, spel eller andra saker du kommer på från ditt drömresmål. Här finns några tips på länkar där du kan hitta bra information: http://www.geografi.nu/ http://www.resdagboken.se/ http://maps.google.com/ http://www.vingresor.se/ http://sv.wikipedia.org (skriv in vad du söker så kommer det upp på Wikipedia) Vad tror du på? Tror du? Tror du på något? På Gud eller något helt annat? Människor har i alla tider trott på saker – troll, tomtar, Allah, Jesus, Gud, indiska gudar, naturen, himlen, Nangijala, kärleken, svart magi och helvetet. Varför är det så viktigt för människor att tro på något? Och varför har man inom kristendomen gestaltat Gud som en gubbe med långt vitt skägg och inte som kvinna/barn/djur? Framtiden! Det finns många olika tankar om hur framtiden kommer att se ut, och många filmer, spel och böcker handlar om det. Vi har ju hela Sience fiction-genren som bygger på det, framtiden. Ibland visas framtiden som en bättre plats där vi har fantastiska förmågor och lever i fred. Och ibland som en värld i katastrof som kämpar för sin överlevnad. Hitta ett klipp från en film som visar ett framtidsscenario.

Människor har i alla tider undrat och tänkt över framtiden, som här i ett radioprogram som heter ”Ska man vara rädd för datorn?”. Klicka på länken och lyssna! http://sverigesradio.se/sida/artikel. aspx?programid=1 602&artikel=3243474 Vad tror du kommer att hända i framtiden? Om 10 år, 20 år eller 50 år? Hur hanterar vi Internet? Hur lever människor? Går vi fortfarande i skolan? Hur ser naturen ut? Om du kunde åka fram i tiden och träffa dig själv om 20 år, vad skulle du vilja fråga då? Fråga på! Ställ en fråga som du verkligen vill ha svar på och lägg upp. Det kan vara vad som helst: Varför är himlen blå, var bor Paris Hilton, vilket är det äldsta språket, när uppfanns datorer? Kanske finns det något du undrat sedan du var liten? Eller något som någon ofta frågar dig om men du inte kan svara på? Om du inte kommer på något själv kan du ju alltid fråga någon i familjen eller en kompis om vad de vill ha reda på. Ta chansen, fråga och vi hittar svar ihop!

FILM Att arbeta med film online är enkelt och ger stora möjligheter. Allt ifrån att titta på nyhetsklipp och diskutera till att se hela filmer och använda sig av filmhandledning. Möjligheten att få flera perspektiv på dagens nyheter är spännande, då vi kan se nyhetsklipp från länders egna tv-kanaler. Att undersöka hur CNN och Al Jazeera rapporterar om en och samma nyhet kan vidga perspektivet och bli en utgångspunkt för hur man validerar information. De flesta unga idag konsumerar film på många sätt – tv, YouTube, videobloggar, spel m.m. Att utgå från deras vanor och skapa uppdrag ger pedagogen användbara inblickar i den ungas intressen och kunskaper. Möjligheterna är oändliga. Här är några exempel för att komma igång och tänka. Använd gärna Svenska Filminstitutet som har bra filmhandledningar: http://www.sfi.se/ Tutorial Hitta en tutorial på YouTube som handlar om något som du vill lära dig. Vad vill du kunna men kan inte än? Googla det på YouTube och se om det finns där. Hitta en nyhet som du tycker är intressant. Berätta för mig vad den handlar om och varför den är intressant för dig. Översätta filmklipp Ta ett filmklipp på engelska som du gillar och gör en översättning. Välj mellan att spela in din egen röst som ett ljudspår till filmen eller skriva det som text.

Sammanfatta filmklipp Gör en sammanfattning av nyhetsklippet som vi tittar på tillsammans. Välj om du vill göra det på svenska eller engelska. Spela in ett eget nyhetsklipp Hitta på några spännande nyheter och spela in. Dokumentär Spela in en egen dokumentär om någon i din närhet. Sofies värld Kolla filmen! Det här är en liten filmsnutt från filmen Sofies värld baserad på en bok av Jostein Gaarder. Huvudpersonen Sofie, som lever i Norge år 1990, får oväntat flera mystiska brev med filosofiska frågor; det blir en hel brevkurs i filosofi. Till en början handlar det om Bibeln och senare fortsätter det med stora filosofer, bland annat Sokrates, Immanuel Kant och Sigmund Freud. Har ni läst boken eller sett filmen? Svara på de här frågorna: Förstod du vad de sa eller var det svårt? Känner du igen dig i situationen? Varför tror du läraren regerade som han gjorde när Sofie ville vara med och diskutera? Beskriv en lärare eller någon annan person som du tycker har varit bra och gjort skillnad för dig. På vilket sätt var den personen bra för dig, vad gjorde hon/han eller hur var hon/han? Vad fick det dig att känna eller göra?

Pay it forward Kolla först in den här filmen och så får ni svara på ungefär samma frågor som läraren ställer till sina elever här. http://www.youtube. com/watch?v=smY7GPtyNVo&fe ature=related Frågorna finns både på engelska och på svenska så ni kan välja om ni vill svara på engelska eller svenska. 1. What do you expect from the world? Vad förväntar du dig av världen? Hur tänker du dig att det ska bli i framtiden, vad tror du ska hända? Hur kommer världen att se ut? Vad kommer du att göra? 2. What does the world expect from you? Vad förväntar sig världen av dig? Vad känns det som att folk tänker sig att du ska göra i framtiden? Att du ska förändra världen, gå i skolan, bli sångare, skaffa familj, ta ett jobb, bli programmerare, bli känd, bli lycklig eller vad? 3. What things would you change in the world today if you could? Vilka saker skulle du förändra i vår värld just nu om du kunde? Reklamuppdrag Dove http://www.youtube.com/watch?v=iYhCn0jf46U http://www.youtube.com/watch?v=-_I17cK1ltY Här kommer två filmer som visar hur man manipulerar modebilder för både tjejer och killar, så att de vi ser där ser helt perfekta ut. I England pratade en ungdomsorganisation för ett tag sedan om att man skulle märka alla bilder som är manipulerade (photoshoppade, redigerade på olika sätt) med en märkning så man ser det. Tycker du det skulle vara en bra idé? Vad tycker du om manipulerade bilder? Hur påverkar det oss att se perfekta kroppar och ansikten varje dag som inte ser ut så i verkligheten? Vad är skillnaden mellan att vara

kille och tjej när det gäller pressen på hur man ska se ut? Hur ska killar respektive tjejer se ut? Påverkar det mer när man är yngre än när man är äldre? Ingen av oss ser ju ut som de där manipulerade bilderna. Vi är tjockare, smalare, kortare, längre, blekare, finnigare, har mindre ögon osv. Vi tycker ju ändå att andra är fina även när de inte ser ut som på modebilderna. Vad är det som skapar behovet av att visa ”den perfekta människan”? Bild Använd olika bilder som utgångspunkt och forma uppdrag runt dessa. Det kan vara nyhetsbilder, konstbilder, dokumentärbilder, naturbilder, målningar osv. Man kan använda dessa som utgångspunkt för ett berättande. Låt den unga hitta eller skapa egna bilder. Här är två enkla exempel: Berättande utifrån en bild Beskriv bilden, vad ser du? Vilka är de? Var kommer de ifrån? Vad gör de just nu när bilden är tagen? Vilken sinnesstämning är de i? Hur ser deras liv ut? Hur är ditt läge idag? Välj den bild som passar bäst in på hur du mår just nu och förklara kort varför. Lägesbilden Välj ut ett antal bilder, det kan exempelvis vara olika naturbilder, hus, musikband, personer, konst, djur, färger, känslouttryck eller vad som passar. Be den unga välja den bild som passar bäst in på hennes eller hans läge just nu. Det kan vara bra att veta hur den unga har det just nu och ofta får man mer svar via bilden än på en direkt fråga. Den vuxna väljer också en bild och förklarar hur hans eller hennes läge är idag. Det här kan vara bra att börja dagen med.

VAlidera information Hur kan man veta vad som är sant? Vi försöker tillsammans förstå hur man ska tolka information på Internet och i andra källor med ett kritiskt öga. Vi diskuterar vad som är viktigt att tänka på när man lämnar ut bilder eller annan information, och vad man får göra och inte göra på Internet. Läs också mer under kapitlet Verktyg. Redigerat klipp Tillsammans försöker vi hitta ett redigerat klipp eller en redigerad bild. Hur kan man se att den är redigerad? Kan man se det? Konspirationsteori Hitta en konspirationsteori på nätet och skicka länken. Hur vet man vad som är sant eller falskt, vad tror du? Vem vinner på olika sanningar? Om du skulle skapa en konspirationsteori, vad skulle den vara? Bild på nätet Om någon lägger ut en bild på dig som du inte vill ha där, vad kan du göra? När du lägger ut en bild eller en film, vem vill du ska se den? Har du tänkt på vad som kan hända med dina bilder och filmer? Lägger du ut bilder eller skickar till andra? Om du gör det, har du kollat om det är okej för dem?

Jobbiga grejer på nätet Känner du någon som råkat illa ut eller kontaktats av någon som sagt något dumt? Är det vanligt att folk är taskiga mot varandra på nätet? Anonymitet online Hur påverkar det dig att man kan välja att vara anonym när man är online? Vad är bra med att man kan vara det och vad är mindre bra?

Viktiga frågor till den unge VIKTIGA FRÅGOR Här har vi samlat några frågor vi tycker är viktiga att ställa. Kanske vill den unga inte svara men det kan ändå betyda mycket att någon har frågat. Ibland har samma frågor ställts i ett annat sammanhang men så plötsligt passar tillfället och den unga vill prata om det. En vanlig reaktion på frågan ”Vad gör du när du inte är i skolan?” är att ingen har frågat det förut. Vad gör du när du inte är i skolan? Vad är du intresserad av?

När jobbar du bäst på dygnet? Är det något som det är bra för oss att veta om dig? Hur sover du? När sover du? Vad gör du innan du ska somna? Tränar du något?

Vad gör dig på bra humör? Vad gör dig på dåligt humör? Varför går du inte i skolan? Vad funkade i skolan? Vad funkade inte i skolan? Vilka ämnen gillar du? Vilka har du lätt respektive svårt för? Finns det något som du gillar med skolan och vad gillar du inte? Hur är läget idag? Vad vill/kan du göra idag? Hur vill du lägga upp ditt arbete?

Introrapport Här nedan redovisar vi två Introduktionsrapporter utifrån Hugo och Aisha, två unga som genomgående i boken fått exemplifiera våra metoder. Rapporten godkänns först av den unga innan vi visar den för vårdnadshavare, skola och eventuell socialtjänst.

10.1 10.2 10.3

8.1 8.2

Oerhört rolig att jobba med

Vill vända tillbaka dygnet

1.1 10

Plan

Hitta tillbaka till skolan i långsam takt

Formell kompetens

Läser och förstår nyhetstexter

1.3

Skoluppdrag varvat med egna uppdrag

1.4

Har gjort svenska uppdrag

Stor kunskap på att formulera sig och förstå engelska 1.5

Pedagogens reflektioner

Översatt från engelska till svenska 1.6

9.1

9.3

Omtänksam

1.8

Sociala styrkor

1.9

2.1

Informell kompetens

2.3 2.4 2.5

Social situation skola/hemma/fritid

1.12

Stor spelkunskap

Känner till häxbränningarna 1.13

Fotograferar

Historia

Skrivit spelintro

Kreativ

Tålamod med oss

Hittar nya lösningar

Bor med pappa och storebror 7.3

Kontakt med sin mamma 7.4

7.5 7.6

Allmänbildad

1.11

Ärlighet

2.2

Ökad ordförståelse

1.10

Många vänner online

Chattar på engelska

Gillar att diskutera 9.5

7.2

Dialekter på engelska

Härlig humor

Kan de sociala koderna 9.4

7.1

Skrivit engelskatexter

1.7

Familjesupport

9.2

Saknar att vara ute

Vill vända tillbaka dygnet

3.4

Digital hantering

3.2

Katter

Medeltiden

Problemlösare

Google wawe och google document

Lär sig mycket på egen hand

4.2 4.3

Tekniskt kunnig 6.4

World of Warcraft

Magi

4.1

Hur han/hon lär

Skriver snabbt

6.3

6.5

3.3

3.1

En katt, Bilbo

Hittar lätt information som hon behöver på Internet 6.2

Intresse och engagemang

Aisha

Fungerar bra med vuxenkontakt 7.7

5.1

4.4

Säger att hon trivs med Oneeighty

5.2

4.5

Testar olika vägar 5.3

Ofta uppkopplad 5.4

1.2

Se hur bra hon är och att hon kan! 8.3

6.1

Stor kunskap på att formulera sig och förstå svenska

Engagemang

Oneeighty motivation

4.6

Modig

Har eget driv Snabblärd

Behöver lugn och ro

Behöver bolla med någon

aisha Formell kompetens Aisha har under sin tid med oss visat prov på sin formella kompetens. Det har hon gjort i sina samtal och i de uppdrag som hon genomfört tillsammans med oss. När Aisha skriver i sina chattar kan vi direkt se att hon behärskar svenska språket väl, hon har ett rikt ordförråd och hon förklarar på ett pedagogiskt och tydligt sätt för oss vad hon gör och hur. Aisha har bred kunskap i engelska språket. Hon kan hantera skrivregler och har stor ordförståelse, skriver och förstår engelska utan några som helst problem. I de resonemang som förts har Aisha visat prov på ett resonerande och reflekterande förhållningssätt. Hon är klok och har en förståelse för samhället och hur det fungerar. Hon visar ständigt nya kunskaper när det gäller sin allmänbildning, det kan vara allt från fakta om katter till häxbränningarna i Sverige. Aisha tar snabbt in ny kunskap och gör den till sin, det ser man exempelvis när hon lär sig nya ord och nya begrepp genom våra chattar eller när vi läser nyhetstexter tillsammans.

Detta har hon gjort tillsammans med Oneeightys pedagoger Aisha har gjort uppdrag tillsammans med oss där hon visat sina kunskaper i svenska, engelska, samhällskunskap, historia och me-

dia. Det har hon även gjort genom samtal i chatten. Hon kan utan problem ta både skriftliga och muntliga instruktioner på både engelska och svenska. Vi har arbetat med både svenska och engelska uppdrag. Aisha har sammanfattat engelska klipp på svenska. Hon har sett filmsnuttar på engelska och svarat på frågor runt filmen. Hon har översatt texter från engelska till svenska. Hon har skapat egna berättelser på både engelska och svenska där hon utgått från en bild och sedan fantiserat ihop en historia runt bilden. Vi arbetar ständigt med svenska som är vårt grundspråk i chatten och vi har även chattat på engelska. Aisha utökar sin ordförståelse genom att vi tillsammans söker efter synonymer och andra uttryck online.

Informell kompetens Vad gäller den informella kompetens som Aisha gett prov på under dessa två månader så utmärker sig bl.a. hennes kunskap om spelvärldar. Aisha har spelat flera olika spel, framför allt World of Warcraft, och kan på ett mycket pedagogiskt sätt förklara vad man gör där och vad som är styrkan i spelet. För att spela onlinespel krävs kommunikationskunskaper i både svenska, engelska och chattspråk. Hon spelar tillsammans med andra spelare från hela världen och för att göra sig förstådd måste man ha en hel del insyn i spelets kommunikationsregler.

Onlinespelen är komplexa till sin natur och styrs av regler och förhållningssätt som de spelande måste förstå och godkänna. Den mesta informationen om spelen är på engelska och återfinns på olika engelskspråkiga communities på Internet. Aisha är duktig på att hitta den information hon behöver på Internet. Hon har förmåga att se nya kreativa lösningar på konventionella problem. Aisha har bra grundkunskaper om teknik och datorer. Om ett problem uppstår löser hon det ofta själv utan större problem. Hon visar stort tålamod med oss pedagoger när det gäller vår bristfälliga kunskap om t.ex. WoW. Aisha är kreativ, inte bara inom spelvärlden utan i mycket av det hon gör. Hon har t.ex. fotat en del med datorn och där kan man se prov på hennes kreativa sida. Hon har även visat ett stort mått av tålamod i sin kommunikation med oss på Oneeighty.

Intresse och engagemang Aisha har ett stort intresse för World of Warcraft. Hon har en ledarposition i spelet och har ansvar för strategisk planering av hur de ska avancera i sin spelvärld. Hon har många vänner online som betyder mycket för henne. Hon förstår snabbt instruktioner om hur man hanterar den digitala tekniken. Hon är också intresserad av medeltiden, magi och häxor. Hon gillar katter och speciellt sin egen katt Bilbo. Aisha är intresserad av att prata och diskutera med oss. Hon svarar på våra frågor och är även nyfiken på att veta mer om oss i Oneeighty.

Hur hon lär Aisha är modig och vågar kasta sig ut i saker hon inte kan men vill lära sig. Hon testar och hittar nya lösningar. Man märker snabbt att hon är van att lära och ta in kunskap på egen hand. Hon har en stor nyfikenhet och ett eget driv när det gäller de områden där hon känner sig säker. Hon kan ibland tro att hon inte klarar av nya saker, men så fort hon bara testar lär hon sig snabbt. Hon säger själv att hon behöver lugn och ro för att komma igång och lära och det är en av orsakerna till att det funkar med Oneeighty. Hon lär sig bäst om hon får arbeta med datorn. Hon föredrar att arbeta själv men behöver någon att bolla med ofta så att hon kan behålla fokus. Hon blir lätt störd av andra ljud eller saker som händer runt omkring och har då svårt att hitta tillbaka till koncentrationen. Det var bl.a. därför det var svårt att klara av att jobba i skolan.

Oneeighty-motivation Det är otroligt roligt att arbeta tillsammans med Aisha. Det är ett lärande peer to peer – hon lär sig saker av oss och vi lär oss saker av henne. Aisha säger själv att hon trivs med att vara med i Oneeighty och gärna vill vara kvar. Hon är mycket engagerad i kontakten och blir besviken på sig själv om hon missar våra chattider. Hon har bra närvaro, det är bara när hon vänt på dygnet och inte kommit upp i tid som hon inte är med oss online. Om tekniken krånglar tar hon kontakt med oss för att få hjälp att lösa det och koppla upp sig med oss.

Digital hantering Aisha är digitalt kompetent och har en grundläggande förståelse för hur hon ska kommunicera och hantera modern teknik. Hon letar och hittar ofta nya lösningar på problem hon stöter på. Hon är mycket kompetent när det gäller onlinespel och har stora kunskaper därifrån både i teknik och i onlinekommunikation.

Aisha fungerar mycket bra med vuxenkontakt och vi tycker att det ger oss mycket att ha henne med i Oneeighty. Vi tror att hon också upplever det så eftersom hon säger att det är positivt att vara med. Vi diskuterar och pratar mycket och det känns som om det är betydelsefullt för vår kontakt.

Sociala styrkor Hon skriver snabbt på datorn. Hon hittar utan problem den information som hon behöver på Internet. Aisha har skapat nya konton i Google Docs och hon kan även använda Google Wave, ett dokument där man arbetar flera samtidigt. Hon kan lätt orientera sig i den digitala världen och förstår uttryck och koder. Det är tydligt att Aisha har förmåga att lösa problem som uppstår i användandet av den digitala tekniken. Hon tar lätt till sig avancerade textbaserade instruktioner om hur man installerar programvaror eller felsöker datorn vid problem.

Social situation skola/hemma/fritid Aisha bor med sin pappa och sin bror, hennes föräldrar är skilda. Hon har kontakt med sin mamma men bor inte hos henne. Hon har en katt som hon tar hand om och som betyder mycket för henne. Aisha befinner sig större delen av tiden hemma vid sin dator och har ett stort socialt nätverk online. Aisha vill vända tillbaka sin dygnsrytm så att hon är vaken på dagarna, hon kämpar med detta. Hon vill också få mer ork så att hon klarar att komma tillbaka till skolan och vara ute mer. Som det är idag orkar hon inte det.

Aisha är en fantastisk person som har mycket att bidra med, både i sitt sätt att vara och med sin nyfikenhet och ärlighet. Hon vågar säga vad hon tycker och vågar också ändra åsikt i en diskussion. Hon har härlig humor. Hon kan förstå andra människor och deras perspektiv, vilket märks i hennes resonemang. Hon visar också stor omtänksamhet om oss som pedagoger, hur vi har det och vad vi tycker. Hon har lätt för att kommunicera online med oss och är angelägen om att reda ut missförstånd om sådana uppstår. Hon är positiv och engagerad i vår kommunikation. Hon visar mod när det gäller både att lära sig nytt och att skapa relationer med oss. Hon är socialt kompetent, hon kan och använder sig ofta av de sociala koderna.

Pedagogens reflektioner Det är så roligt att ha med Aisha. Hon är otroligt sympatisk. Vi vill att hon ska inse sina fantastiska styrkor och förmågor, hon kan så mycket mer än vad hon tror. Vi på Oneeighty vill väldigt gärna fortsätta tillsammans med Aisha eftersom vi ser en enorm potential och vilja hos henne att söka mer kunskap tillsammans med oss.

Familjen kämpar tillsammans och bryr sig mycket om varandra. De behöver mer stöd utifrån för att klara av vissa bitar och vi har funnits med i kontakten med socialtjänsten.

Plan Aisha vill jobba för att få tillbaka orken så att hon kan vända på dygnet och sedan steg för steg återvända till skolan. Hon vill också arbeta för att komma ut mer och få ett större socialt liv IRL. Hon vill arbeta med skolämnen för att inte hamna för långt efter i skolan men varva detta med egna uppdrag för att hitta motivation. Aisha visar stort engagemang och har bra närvaro med oss vilket betyder att hon börjat skapa en ny rutin som blir viktig i vägen tillbaka till skolan. Vi vill jobba för att hon ska inse sin egen stora potential och utveckla sina unika förmågor tillsammans med oss i Oneeighty. Vi jobbar gärna vidare med Aisha om hon vill.

hugo Formell kompetens Hugo har under sin tid med oss visat prov på sin formella kompetens. Det har han gjort i sina samtal med oss och i de uppdrag som han genomfört tillsammans med oss. När Hugo skriver i sina chattar kan vi direkt se att han behärskar svenska språket, han har inga problem att göra sig förstådd eller att förstå saker. Han har dyslexi. Han har stor kreativitet och glädje i att använda det svenska språket, exempelvis då han skriver musik. Hugo har kunskap i engelska språket. Han kan förstå engelska och använda det utan problem. Han tittar på tv-serier utan att ha svensk text. I de resonemang som förts har Hugo visat prov på ett nyfiket och öppet förhållningssätt. Han är klok och har ett intresse av att förstå hur världen fungerar och av att lära sig nytt. Hugo tar snabbt in ny kunskap och gör den till sin, det ser man exempelvis när han hittar ny kunskap om hur man mekar med moppen på YouTube.

Detta har han gjort tillsammans med Oneeightys pedagoger

chatten, och han har även gjort flera svenskauppdrag. Han har börjat skapa en blogg där han skriver och fotar sin vardag, främst när han mekar med sin moped. Han skriver egna låttexter på svenska som vi får ta del av. Han har jobbat med matteuppdrag som handlar om hastighet och bränsleförbrukning för mopeden. Där jobbar han också med teknik genom att arbeta med olika faser i sitt mekande, identifiera behov, undersöka, hitta förslag till lösningar, göra egna konstruktioner, köpa in och meka ihop det. Han har arbetat med engelska genom att översätta och sammanfatta film och nyhetsklipp från engelska till svenska och tvärtom. Han jobbar med bild genom foto och filmer. Med hjälp av datorn spelar han in korta filmsnuttar där han rappar sina låtar och visar sina nya låttexter. Han fotar mycket till sin blogg och sammanställer bild och text på ett intressant sätt. Han reflekterar över sin egen livsstil och är intresserad av kost och träning. Det märker vi mycket i samtal i chatten och han söker själv upp kunskap om detta online. Eftersom Hugo inte har använt dator så mycket tidigare är det mycket som är nytt för honom. Han lär sig fort och är inte rädd för att fråga när han behöver hjälp.

Hugo har gjort ett antal uppdrag tillsammans med oss där han börjat visa sina kunskaper i svenska, engelska, matte, musik, bild och teknik. Vi arbetar ständigt med svenska då det är vårt grundspråk i

10.1

Jobba med svenska, engelska, musik, teknik och matte 10.2

Börja gå mer i skolan 10.3

Få betyg så han kan söka jobb

plan

Formell kompetens

9.2

Roligt att chatta med honom

Engelska

1.2

Svenska

1.3

Matte

1.4 1.5

9.1

1.1

1.6

Reflektioner

1.7

Förstår instruktioner

Lär snabbt Bild Teknik

Viktigt att han får sätta sina egna mål men bli utmanad att sätta det högt 9.3

Vill ha snabb feedback

1.10

1.8

Komponerar egen musik

1.9

Sjunger

Idrott och hälsa

Informell kompetens 2.1

8.1

Socialt kompetent 8.2

8.3

8.5 8.6

Humor

Sociala styrkor

Bra på sociala relationer 8.4

Bor med mamma, pappa och två syskon

7.3

Nära sin familj

3.1

Intresse och engagemang

Social situation skola/hemma/fritid

Hugo

3.2

4.1

Hur han/hon lär

Stort socialt nätverk 7.4

4.2

Mycket ute

4.3 4.4

6.1

Hade inte så stor vana, lär sig nytt hela tiden 6.2

6.3

Han har lärt sig snabbt om tekniken

6.4

Foto

2.4

Kreativ

Musik Moppen

Digital hantering

Lär sig det hon vill själv

Testar

Vågar be om hjälp

5.1 5

Vänner och flickvän

Problemlösare

Oneeighty motivation

Skickar filmer, spelar in, foton, skickar text

6.5

2.3

Positiv

Kan se saker från olika perspektiv

7.2

Intressen

Empatisk

3.3 7.1

Berättare

2.2

Nyfiken och modig

Vi visar hur han kan hitta ny kunskap online 5.6

Är motiverad och tycker det är bra

5.2

Vill lära sig

5.3

Vill komma ikapp det som han missat

5.4

Fungerar bra i kontakt med oss

5.5

Är ofta uppkopplad med oss

Tydliga livsmål

Informell kompetens Hugo lär sig själv det han behöver kunna för att göra det han vill. Han letar reda på information genom att fråga folk i sin närhet och söka på Internet. Han har många olika intressen, bl.a. musik, moppen, träning och foto. Han är en fantastisk berättare, han berättar både genom samtal, låtskrivande och numera också sin blogg. Det är viktigt för honom att få gensvar och feedback på sitt berättande. Hugo är otroligt kreativ, inte bara inom musiken utan i allt han gör. Han hittar nya lösningar och kommer på idéer om hur han vill utforma arbetet.

Intresse och engagemang Det Hugo gör helst är att umgås med vänner och sin flickvän. Tillsammans med dem har han en massa olika projekt – skapar musik, mekar, bygger bokhyllor, tränar och mycket annat.

Hur han lär Hugo lär sig det han vill kunna snabbt och utan hinder. Han tar in skriftliga instruktioner utan problem och kommer ihåg vad han gjort till nästa gång. Han vågar säga ifrån om det är något som han funderar på. Han frågar tills han får det svar han behöver för att komma vidare. Hugo är inte rädd för att be om hjälp och frågar tills han förstår. Han lär sig gärna själv men vill ha tillgång till coachning under tiden, för att underlätta inlärningen men också för att få hjälp att behålla koncentrationen. När det händer för mycket runt omkring kan han inte behålla fokus på det han jobbar med.

Vi på Oneeighty ser inga hinder för att Hugo ska kunna ta in viktig kunskap tillsammans med oss.

Oneeighty-motivation Det är otroligt roligt att arbeta tillsammans med Hugo. Det är ett lärande peer to peer – han lär sig saker av oss och vi lär oss saker av honom. Han har en enorm kreativitet som vi blir inspirerade av och en underbar humor. Hugo har tydliga mål. Ett är att få betyg i nian, och sedan vill han antingen arbeta ett tag först eller gå på gymnasiet. Han ser fram emot att skaffa sig familj och ett eget boende. Han är tydlig med att han tycker att Oneeighty fungerar bra för honom och han är engagerad i hur arbetet ska läggas upp. Det märks att han vill lära sig och ta igen det han har missat. De senaste fyra veckorna har hans närvaro förbättrats mycket sedan vi började sms:a en timme före chatten och påminna honom. Han är i snitt inne tio timmar i veckan och kontakten fungerar mycket bra.

Digital hantering Hugo har inte använt dator så mycket tidigare, han lär sig snabbt nya sätt att använda den för att hitta kunskap och få utlopp för sin kreativitet. Han hittar nu i programmen, spelar in filmer, fotar och har börjat lära sig hur man spelar in musik. Han skickar filmer, bilder och texter till oss som han skriver på datorn. Hugo har lärt sig oerhört mycket om digital teknik och han tar till sig informationen fort och utan problem.

Han är nyfiken och modig och vågar testa nya saker, och han blir glad då han hittar nya källor till kunskap.

Social situation skola/hemma/fritid Hugo står nära sina föräldrar och två syskon, de bor tillsammans i en lägenhet. Han har ett stort socialt nätverk runt sig och umgås mycket ute med vänner och sin flickvän. Han är tydlig med att förklara att utan sina vänner och sin familj skulle han ha mått mycket sämre, och därför kommer de alltid i första hand – före studier och annat.

Sociala styrkor Hugo är oerhört socialt kompetent. Han kan utan problem hantera de sociala koderna och visar på stor empatisk förmåga. Han har underbar humor och vårdar sin relation med oss i Oneeighty, han är positiv och engagerad i kommunikationen och tydlig med när han inte tycker att något är bra. Hugo är en fantastisk person som har mycket att bidra med, både i sitt sätt att vara och med sin nyfikenhet och ärlighet. Han vågar säga vad han tycker och vågar också ändra åsikt i en diskussion. Han sätter sig lätt in i andra människors perspektiv och förstår att saker kan ses på olika sätt. Han kan ibland glömma bort sig själv och fokusera på andra människor och deras behov.

Pedagogens reflektioner Det är så roligt att chatta med Hugo, man vet aldrig hur dagens samtal och arbete kommer att se ut då han ofta har nya funderingar och infallsvinklar.

Det är viktigt att det är han som sätter sina egna mål och han vet ofta vad han vill, men han behöver bli utmanad i att våga se nya vägar han kan gå. Han behöver få snabb feedback på det han gör för att orka behålla koncentrationen, han vill veta vad han kan och var han behöver lära mer.

Plan Hugos plan är att arbeta med engelska, svenska, musik och matte i första hand för att försöka få betyg i dessa ämnen. Det kommer vi att göra genom olika uppgifter som skolan ger oss, och vi kommer även att arbeta vidare med egna uppdrag som matchar kursplanerna. Han vill också komma igång och börja gå mer i skolan men i en lugn upptrappning. Han vill utveckla sin blogg mer så att han kan visa sina kunskaper där. Hugo vill börja söka arbete så snart han kan och då är det viktigt att ha betyg från nian. Vi vill jobba för att han ska inse sin egen stora potential och utveckla sina unika förmågor tillsammans med oss i Oneeighty. Vi jobbar gärna vidare med Hugo om han vill.

utmaningar Ingen kan allt men tillsammans kan vi mycket Det uppstår många situationer då vi som vuxna verkligen får utmana oss själva. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte behöver kunna allt för att nå den unga. Vi behöver inte kunna alla skolämnen, programmering, spel, onlinevärldar, mjukvaror, hårdvaror, musik, bloggar, specifika intressen och terapeutiska verktyg. Vi kan det vi kan och resten lär vi oss tillsammans med den unga. Vi använder deras skola, Internet, deras nätverk, våra nätverk, andra pedagoger, andra yrkesgrupper, böcker och filmer m.m. Men framför allt visar vi att vi är öppna för den ungas tankar och förslag, att vi litar på att hon eller han har egen kraft och stora förmågor som kan ta henne eller honom vidare.

Förmedla den ungas kunskap och kompetens vidare En svårighet kan vara att förmedla vidare den kunskap och förmåga som den unga visar. Det är en sak att vara den som sitter i kontakten och ser vad den unga kan och hur hon eller han utvecklas och en helt annan sak att t.ex. vara ämneslärare, få en chatt utskriven och försöka se ämneskunskap i den. Det är viktigt att skapa förståelse för hur kontakten online går till och hur vi tänker kring kunskap. Här kan man t.ex. använda sig av den modell vi använder i introrapporten, samt titta på hur vi knyter kunskap i chattarna till Lgr 11 (se Introduktionsperioden, Hugo och Aisha). Man kan ibland

behöva påminna om att enligt skollagen ska allt en elev gör vara underlag för bedömning även om det faller utanför den lokala kursplanen (läs vidare i kapitlet Rättesnören).

Avsaknad av egna intressen Alla unga som sitter hemma har olika skäl till att inte delta i skolan. De utmaningar vi möter kan se väldigt olika ut. Det kan till exempel vara att den unga inte har några som helst egna intressen, även om det är ovanligt. Ofta finns där ett husdjur, en tv-serie, ett spel, en person eller något som man kan jobba vidare med. När det inte gör det så kan man t.ex. försöka utgå från andras intressen och skapa nya ingångar för att hitta något som känns positivt. Det kan vara så att den unga mår så dåligt att det behövs mer stöd från andra instanser innan hon eller han orkar intressera sig för något.

Minimal kommunikation När den unga kommunicerar minimalt, exempelvis finns med i chattkontakt men bara svarar ja och nej under lång tid, kan det vara svårt att fördjupa relationen. Det kan behövas en diskussion för att klargöra syftet med kontakten på ett sätt som den unga förstår. Kanske fungerar det att ha kontakt via mejl, enbart göra traditionella skoluppgifter, kommunicera genom bilder eller någonting helt annat. Det kan bero på brist på vilja eller oförmåga. Det kan vara så att den unga genom att bibehålla kontakten vill undvika en åtgärd som annars följer. Ibland är det olika diagnoser som försvårar

kommunikationen. För vissa personer är det så att de behöver vara fysiskt närvarande för att kunna vara i kontakt.

Gränsdragning För vissa är det svårt med gränsdragning, speciellt online. Här befinner sig den unga i en miljö där hon eller han oftast kommunicerar med vänner, inte med vuxna i en yrkesroll. Några berättar vitt och brett om personliga problem och tankar och kanske inte är beredda på de konsekvenser det kan få. Det är viktigt att vara tydlig med sin yrkesroll och påminna om den. Till exempel att anmälningsplikten gäller och att den unga själv ska tänka över vad hon eller han vill berätta för andra. Det är viktigt som vuxen att själv ta ställning till de egna gränserna, var min egen profession börjar och slutar. Samtidigt är det nödvändigt att det blir ett gemensamt möte där man som vuxen delar med sig av sig själv.

Hitta strategier för att nå sin egen målbild En vanlig svårighet är att den unga har en tydlig målbild av vad hon eller han vill göra men saknar strategier för att nå sitt mål. Ofta handlar det om att klara skolans betyg, men det kan också handla om sociala mål som att vända tillbaka dygnet, lära sig hantera sitt humör, våga säga nej osv. Det är lättare att säga att man vill ha betyg i nian än att efter flera års hemmasittande klara av att behålla fokus och avsluta längre skoluppgifter. Här ser vi det som en balansgång mellan att stötta och utmana där man som vuxen behöver känna av från situation till situation. Man behöver hjälpa den unga att sätta realistiska mål, att bli medveten om de strategier som hon eller han har som försvårar möjligheten att nå målet samt visa på nya vägar.

Är det rätt väg för den unga? Ibland fungerar det helt enkelt inte. Det är viktigt att hela tiden fråga sig själv och den unga om det är rätt väg för henne eller honom. I annat fall är det viktigt att hitta andra lösningar så att inte dyrbar tid går åt till fel åtgärd. Vi vet att det blir svårare och svårare att komma tillbaka ju längre man sitter hemma.

AISHA Den unga

Första mötet med Aisha

Aisha är 15 år. Hon kommer in i Oneeighty på hösten i nian. Hon började vara borta lite från skolan i sexan och sedan blev det mer och mer. Hon var helt frånvarande i åttan och även nu i nian. Hon har bytt skola tre gånger under mellan- och högstadietiden.

När vi kommer för att träffa Aisha har hon varit inlåst i sitt rum hela morgonen, pappan är tveksam till om hon kommer att möta oss. Hon kommer efter ett tag ut från sitt rum, tittar inte upp utan sätter sig i en fåtölj en bit bort från bordet.

Aisha bor hemma med sin pappa, en äldre bror och en katt. Familjen har stöd av socialtjänsten. Skolan upplever att man har försökt allt. Aisha har fått möjlighet att gå i liten grupp och enskild undervisning men hon har ändå inte ökat närvaron mer än några dagar då man precis inlett försöken. Hennes mentor har också under en tid kommit hem till henne och arbetat med olika ämnen. Skolan kan inte definiera vad problemet är men säger att familjen inte fungerar och har det tufft. Hon har inga betyg och skolan har väldigt knapphändig dokumentation om henne och hennes kunskaper. Socialtjänsten har en familjebehandlare som arbetar med familjen och Aisha har en egen kontaktperson.

Vi riktar oss hela tiden till henne och berättar om Oneeighty, visar vår gemensamma plattform och hur den fungerar, pratar om MSN och berättar saker om oss själva som pedagoger. Vi är noga med att poängtera att allt sker på hennes villkor och det enda vi kräver är att hon ska vilja vara med och ha kontakt med oss. Efter ett tag flyttar hon till bordet för att se bättre på datorn. Efter en timmes första möte bestämmer vi att vi ska höras om några dagar så att hon kan tänka över vad hon vill. Hon bestämmer sig för att vara med.

Aisha har de senaste månaderna inte släppt in någon från vare sig skola eller socialtjänst. Om hon varit ensam hemma har hon inte öppnat dörren och har pappan varit hemma har hon låst in sig på sitt rum. Hon går med på att träffa en pedagog från Oneeighty för att diskutera om hon vill testa att vara med.

VArför går inte aisha i skolan Introperioden och Aisha Det är lätt att få chattkontakt med Aisha redan från början, hon är nästan alltid inne på MSN när vi har chattider, förutom vissa morgontider. Vi lär känna varandra under våra samtal i chatten och genom att göra en del uppdrag tillsammans. Hon svarar kort och använder många egna uttryck och smileys. När vi frågar vad de betyder försöker hon alltid förklara. Det kan t.ex. se ut så här:

Vad gör hon när hon inte går i skolan? När vi frågar vad hon gör när hon inte går i skolan säger hon att hon sitter vid datorn. När vi börjar prata mer om vad hon gör då kommer det fram att hon spelar World of Warcraft. Det senaste året har hon spelat upp till tolv timmar om dagen. Hon leder ett eget guild (team) med tvåhundra karaktärer och ca sjuttio spelare.

Pedagogen: hur är läget idag? Aisha: oki Pedagogen: vad bra:) Aisha: du då? Pedagogen: Jo jag har det bra. fryser lite bara det är så KALLT ute. Hu, har du varit ute idag? Aisha: ne Pedagogen: Hur gick det igår med spelandet? Aisha: Hmpff... Pedagogen: Hmpff?? Pedagogen: Vad betyder det? Aisha: det betyder hmpff:) Pedagogen: oki:). Tror du att du kan förklara lite mer? Aisha: typ sådär kanske man kan översätta det till...

Hon är starkt engagerad i WoW-världen. När vi börjar prata om den och hennes liv där märker vi genast att kommunikationen förändras. Hon skriver långa meningar och tar mycket egna initiativ, berättar gärna utförligt och vill inte sluta prata om det. Att vi som pedagoger visar stort intresse för hennes värld och hennes kunskaper där påverkar relationen positivt. Det leder till att det med tiden blir lättare att prata även om andra saker då vi lärt känna varandra ordentligt

Pedagogen: Aha, tack då vet jag. Aisha: brb Pedagogen: ? Aisha: be right back;) ska ta lite oboy

genom att diskutera hennes intresse. Vi poängterar att det hon kan där är väsentlig kunskap och att hon hela tiden lär oss pedagoger nya saker. Hon förklarar tålmodigt för oss och verkar tycka att det är roligt att visa och lära ut saker om sin värld.

Varför går hon inte i skolan? Hon berättar att ett skäl till att hon inte går i skolan är att hon hela tiden hamnar i konflikter och slagsmål och att hon inte vill göra det längre. Vi pratar om hur man kan träna sig på att hantera svåra situationer utan att hamna i bråk. Hon berättar också att hon har svårt att koncentrera sig i skolan, både på grund av konflikterna där men också på grund av ljudnivån och allt som händer hela tiden. Hon gör ett litet uppdrag där vi funderar runt hur hon lär sig bäst och vi diskuterar hur hon skulle kunna påverka sin skolsituation så den blir bättre anpassad till henne.

Dygnsschema När vi frågar mer om varför hon inte går i skolan säger hon att hon har vänt på dygnet helt och att det inte fungerar att vända tillbaka det. Hon spelar hela nätterna och går och lägger sig först vid sexsjutiden på morgonen. Hon vill ändra på det, säger hon, men vet inte hur det ska gå till. Vi kommer överens om att göra ett dygnsschema för henne och se om vi kan komma fram till bättre rutiner för mat, rörelse och kontinuitet för att skapa bättre förutsättningar för sömnen. Hon är i snitt med i chattiderna vid sju av nio tillfällen i veckan men missar ofta morgontiderna.

Uppdrag Varje vecka lägger vi pedagoger ut ett uppdrag på Ningen, vår gemensamma plattform online, som man kan arbeta med under veckan. En del av våra unga gör det och andra inte, det beror på vad

som fungerar för dem. Vi anpassar hela tiden det vi gör efter vad som fungerar för just den unga i stunden. Aisha gör några av våra Ninguppdrag och andra vill hon inte göra. Hon vill inte visa sig själv på film men spelar ibland in film där hon pratar samtidigt som hon filmar andra saker, exempelvis sin katt. Hon fotar och skriver lite. I början är det lite svårt att förstå vilka saker hon inte vill göra eftersom hon inte säger det utan bara slutar svara. Sedan svarar hon igen när hon tycker att det är intressant eller kontrar med något annat hon vill prata om. Det kan till exempel se ut som på följande sida. Vi pratar om hur man kan säga vad man vill och inte vill på ett tydligt men schyst sätt och tränar på det tillsammans. Hon blir med tiden bättre på att säga direkt vad hon inte vill göra och vi lär oss att fråga mer rakt. Ibland när hon inte förstår våra instruktioner eller vad vi menar försvinner hon från kontakten eller säger att det är tråkigt. Vi arbetar med att bli tydliga i våra instruktioner så det blir enkelt att förstå från början. Vi försöker peppa henne att stå ut lite längre med att hon inte vet hur hon ska göra, att leta efter en lösning istället för att ge upp. En av våra stora utmaningar blir att få henne att arbeta med samma sak under en längre tid i medgång och motgång. Om hon inte kan så säger hon ofta att hon inte vill kunna det där ändå. Hon berättar om vissa lärare som är idioter, det kommer då ofta fram att hon inte förstått vad de pratat om och att hon inte fått det stöd hon behövt för att hänga med. Vi har under vår tid tillsammans flera konflikter där hon blir arg på oss och försvinner ur kontakten. Hon kommer alltid tillbaka efter ett

tag och vi är tydliga med att vi vill fortsätta kontakten med henne och reda ut våra konflikter. Vi reder tillsammans ut vad som hänt och det blir en praktisk övning i att hantera missförstånd och starka känslor.

Pedagogen: Såg du uppdraget på Ningen idag? Aisha: mmm

Bilbo Hon berättar med tiden mer och mer om sig själv och vad som är viktigt för henne. Hon har en katt, Bilbo, som är tretton år och är den som förstår henne bäst. Hennes vänner online är många och hon känner ett stort stöd från dem. I verkliga livet (IRL) har hon få vänner. Hon har några som hon chattar med på MSN ibland men hon träffar dem sällan eftersom hon inte är ute så ofta.

Pedagogen: så vad tänker du om bilden? Har du nån aning om vilket land den kommer ifrån? Pedagogen: gillar du bilden? Aisha: nä Pedagogen: Ok, vad är det som du inte gillar med den? Pedagogen: kan du beskriva vad du ser på bilden? Pedagogen: såhär menar jag. På bilden ser jag en blabla bla som gör blabla bla Aisha: :)blabla Pedagogen: :) Pedagogen: Vill du inte prata om den? Aisha: nope

Introduktionsrapport Introduktionsrapport När två månader har gått skriver vi en introrapport om vad vi har gjort tillsammans med Aisha och vad hon har visat oss. Hon läser den noggrant och godkänner den innan vi visar den för familjen och skolan. När vi frågar hur hon känner sig efter att ha läst den svarar hon att hon känner sig glad. För att få hela versionen av rapporten se Introduktionsrapport Aisha.

Pedagogen: oki, då gör vi nått annat... Aisha: igår så tog vi över en stad som vi haft förut.... we rule heheheh Pedagogen: oO hur gick det till?

10.1 10.2 10.3

8.1 8.2

Oerhört rolig att jobba med

Vill vända tillbaka dygnet

1.1 10

Plan

Hitta tillbaka till skolan i långsam takt

Formell kompetens

1.2

Läser och förstår nyhetstexter

1.3

Skoluppdrag varvat med egna uppdrag

1.4

Har gjort svenska uppdrag

Stor kunskap på att formulera sig och förstå engelska 1.5

Pedagogens reflektioner

Översatt från engelska till svenska 1.6

Se hur bra hon är och att hon kan! 8.3

9.1

9.3

Omtänksam

1.8

Sociala styrkor

1.9

2.1

Informell kompetens

2.3 2.4 2.5

Social situation skola/hemma/fritid

1.12

Stor spelkunskap

Känner till häxbränningarna 1.13

Fotograferar

Historia

Skrivit spelintro

Kreativ

Tålamod med oss

Hittar nya lösningar

Bor med pappa och storebror 7.3

Kontakt med sin mamma 7.4

7.5 7.6

Allmänbildad

1.11

Ärlighet

2.2

Ökad ordförståelse

1.10

Många vänner online

Chattar på engelska

Gillar att diskutera 9.5

7.2

Dialekter på engelska

Härlig humor

Kan de sociala koderna 9.4

7.1

Skrivit engelskatexter

1.7

Familjesupport

9.2

Saknar att vara ute

Vill vända tillbaka dygnet

3.4

Digital hantering

3.2

Katter

Medeltiden

Problemlösare

Google wawe och google document

Lär sig mycket på egen hand

4.2 4.3

Tekniskt kunnig 6.4

World of Warcraft

Magi

4.1

Hur han/hon lär

Skriver snabbt

6.3

6.5

3.3

3.1

En katt, Bilbo

Hittar lätt information som hon behöver på Internet 6.2

Intresse och engagemang

Aisha

Fungerar bra med vuxenkontakt 7.7

6.1

Stor kunskap på att formulera sig och förstå svenska

5.1

4.4

Säger att hon trivs med Oneeighty

5.2

4.5

Testar olika vägar 5.3

Ofta uppkopplad 5.4

Oneeighty motivation

4.6

Modig

Har eget driv Snabblärd

Behöver lugn och ro

Behöver bolla med någon

Engagemang

wow World of Warcraft-kommunikation När vi frågar hur hon kommunicerar i WoW berättar hon att all kommunikation sker på engelska. Vi frågar om vi kan få se delar av det och hon skickar en del av en konversation hon har på ett forum där de diskuterar WoW.

Pedagogen: Hur kommunicerar ni i Wow? Aisha: genom chatt och skype Pedagogen: På vilket språk? Aisha: engelska Pedagogen: Får jag se nått när du skriver? Aisha: hmmm vet inte vad bara.... Pedagogen: Nått från nån chatt eller så när du snackar om WOW? Aisha: har inge sparat

Aisha: Storytime! I started on Ally side with my Human Warlock, named after my favorite character from the Gears of War series, Augustus Cole. I also had a Lupiter Warrior named Ilnai. She was only level 30 or so and I didn’t do much with her. I just wanted to have a fury warrior, but didn’t have a lot of time to play her. Exterior: From the thread that inspired this thread: I use Norwegian words for all my characters: Blødhemn - my Druid, it means vengeance in blood People sometimes complain about how they can’t do anything since they don’t know how to type the ”ø” (alt+0248). Aisha: Thats an ö you mean. I have that in my dashboard since I’m a swede:). But I’m not so found of using it myself since it creates a lot of questions and complicates stuff... That’s why my characters have more english names. Hehhe the viking, thats me;)

Pedagogen: Ok men du kanske kan spara en ikväll? Aisha: kom påt har ett från ett forum..kommer här

Vi upptäcker att hon skriver och förstår engelska utan problem. När vi ger henne feedback på det och hänvisar till att hon arbetar med en del av kursplanen i engelska så blir hon förvånad över att det hon gör här skulle kunna ses som kunskap som också är värt någonting i skolan.

Feedback Feedback till Aisha (I början fokuserar vi alltid på det positiva för att sedan mer och mer utmana den unga.) Du verkar ha lätt att använda engelska i skrift, vilket stort ordförråd du har! Kul att läsa.

Förslag på fortsättningsuppdrag Tror du att du kan visa mig mer av dina konversationer så vi kan se mer vad du kan och vad du behöver jobba med? Kan du spela in när ni skypar med varandra så kan vi jobba med din muntliga engelska också?

Hänvisning till Lgr 11 - kursplanen De här delarna i kursplanen har vi arbetat med, dem visar vi också för Aisha och diskuterar med henne. 3.2 Engelska Centrala innehållet i årskurs 7–9 Kommunikationens innehåll Aktuella och för eleverna välbekanta ämnesområden. I det centrala innehållet i kursplanen ska man arbeta med aktuella och välbekanta områden för eleverna, det gör hon genom att hon diskuterar WoW med sina vänner i forumet. Sedan behöver hon också arbeta vidare med andra ämnen men det här är en bra början.

Lyssna och läsa – reception Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar. Hon har ett chattsamtal med flera olika personer samtidigt och förstår snabbt vad de menar när de skriver till henne. Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion Samtal och diskussioner samt argumentation. Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya fråge- ställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet. Hon visar i diskussionen kring de olika karaktärernas namn att hon utan problem kan ta initiativ i en diskussion genom att förklara det här med bokstaven ö och att hon känner till den eftersom hon är svensk. Hon ställer följdfrågor och bekräftar att hon lyssnat på den andras åsikter.

Fråga till pedagogen: Hur skulle du kunna utmana eleven i ditt ämne? Fundera på hur du skulle kunna utmana till vidare kunskap.

Läser på nätet

Hänvisning till Lgr 11 - Läroplanen 2 Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Riktlinjer Läraren ska - ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,

Läser på nätet Vi frågar henne vidare om hon kan visa oss någon text hon läser på engelska och hon skickar länken till forumets regler som vi sedan diskuterar.

- stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, - ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, - stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, - samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, Genom att hon visar oss vad hon kan får vi också möjlighet att ge henne feedback på hennes kunskaper, vilket vi hoppas kan få henne att se hur mycket hon kan. Hon får använda sig av olika uttrycksmedel som hon känner passar henne eller som hon vill lära sig använda. Vi samarbetar med lärarna på hennes skola så de får möjlighet att se hennes kunskap och ge feedback, vi visar bara de saker hon tycker det är okej att visa.

Pedagogen: Kan du visa nån text du läser på det där forumet? Aisha: typ forumets regler? Pedagogen: Har du läst dom så:)? Aisha: japp

General Forum Rules In order to make the forums a better experience for our community, all forums have these following specific rules enforced. Vulgar, obscene, or otherwise inappropriate material will be deleted immediately and the user responsible will be punished accordingly. This includes, but is not limited to: sexist and racial slurs, harassment, threats of any kind, profanity, and otherwise offensive material. Please note that shaming, bad mouthing, or expressing

dislike of a user on our forums falls under harassment and will not be tolerated. In addition to applying to forum posts, this rule also covers signatures and profiles. An administrator or moderator will remove inappropriate material from either place. Vi pratar om ifall hon förstår alla ord och vad hon gör när det är något hon inte förstår. Hon berättar att det var ett ord hon inte förstod som hon kollade upp i Google Translate. Vi diskuterar hur mycket man kan lita på Google Translate och hur man arbetar källkritiskt med information från nätet. Vi visar henne alternativa ordböcker online som hon kan använda för att kontrollera att hon har rätt information.

Till pedagogen: lägg gärna till egna förslag på uppdrag som skulle kunna passa här.

Pedagogen: Är det lätt eller svårt för dig att förstå det som står? mellan 1-10? 10 är svårt att förstå. Aisha: Ganska lätt men vissa ord hade jag ingen koll på kanske 4 Pedagogen: Vad gör du när du inte förstår ett ord? Aisha: kollar upp på Google Translate:). Pedagogen: Stämmer det alltid? ..........

FEEDBACK Feedback till Aisha Tack, vad kul att läsa! Det är mycket där som jag inte hade en aning om som jag fick lära mig.

Pedagogen: Ok, kan du ge exempel på ord som du inte förstod i forumets regler? Aisha: det där....profanity betyder svordomar:):) Pedagogen: Aha då lärde jag mig det med! Vad finns det för synonymer till det? Aisha: ? Pedagogen: Synonymer betyder...vänta vi kan kolla vår nya ordbok. Testa du och kolla. Aisha: nää orkar inte

Förslag på fortsättningsuppdrag

Pedagogen: Ok då hämtar jag det:)

Kan du skriva om de här reglerna på svenska? Bestäm innan du börjar skriva vem som ska läsa dem, så att du anpassar texten och språket efter din målgrupp.

synonym, i språkliga sammanhang ett ord med samma betydelse som ett annat. (Ur NE.se) Pedagogen: Är du med? Aisha: kanske Pedagogen: Ok testa Aisha: Nope Pedagogen: ok ett ord på engelska som betyder samma sak som profanity....

Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar. Genom att hon läser texter som den här och sedan diskuterar den med oss, visar hon att hon förstår skriftliga instruktioner och beskrivningar. När hon berättar hur hon läser den så beskriver hon vilka strategier hon använder för att uppfatta sammanhanget och de detaljer som är viktiga för henne. Hon använder sig av Internet för att hitta den information hon behöver.

Aisha: curse? Pedagogen: Ja precis, vet du några fler? Testa att använda den där synonymsidan jag visade dig vetja:)

Fråga till pedagogen: Hur skulle du kunna utmana eleven i ditt ämne? Fundera på hur du skulle kunna utmana till vidare kunskap.

Hänvisning till Lgr 11 - Kursplanen De här delarna i kursplanen har vi arbetat med, dem visar vi också för Aisha och diskuterar med henne. Engelska Centrala innehållet i årskurs 7–9 LYSSNA OCH LÄSA – RECEPTION Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte. Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar. När vi diskuterar synonymer och språket jobbar hon med språkliga strategier.

Läroplanen Lgr 11 - Läroplanen 1 Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få

utveckla sina möjlighe ter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Genom sitt intresse lär hon sig massor av nytt och hon använder engelska dagligen. Hon lär sig hela tiden nya ord, nya sätt att formulera sig både skriftligt och muntligt. Hon vet att hon kan använda sitt språk i det sammanhanget och hon kan också utöka det till att gälla andra sammanhang.

det och jobba med procent och använda oss av diagram. Under en månad får hon skriva ner hur mycket hon spelar så undersöker vi om det blir någon förändring.

Aishas diagram Såhär mycket spelar jag under en månad jag har skrivit i timmar och dagar först. Sen kommer veckor under.

2.2 Kunskaper Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

Vecka 1 spelar jag 58 tim. Vecka 2 61tim. Vecka 3 43 tim. Vecka 4 33 tim. Måndagar 22 tim totalt. Tisdagar 23. Onsdagar 37. Torsdagar 12. Fredagar 19. Lördagar 38. Söndagar 34.

Hon använder hela tiden modern teknik och lär oss att använda den på nya sätt. Hon tar snabbt in ny information och hittar alltid lösningar på hur hon ska finna ny kunskap på nätet.

Spelar mest lördagar sen onsdagar och minst torsdagar. Torsdagar har jag tid till en sjukgymnast för min rygg och då jag gått dit orkar jag inte spela så mycket för då måste jag gå upp på morgonen. Fler som spelar lördagar så då spelar jag mer då, kanske samma på onsdag.

15 12

mattesnack Matteuppdrag runt spelande Aisha berättar att hon vill dra ner på spelandet, börja gå i skolan och komma ut mer. Men just nu orkar hon inget mer än att spela, sova och äta fryspizza. Vi börjar undersöka hur mycket hon egentligen spelar. Vi bestämmer oss för att göra ett matteuppdrag runt

9 6

Vecka 1

3 Vecka 2

Vecka 3

0 Vecka 4

Vi diskuterar vad som är positivt och negativt med att spela så mycket och bestämmer sedan att hon ska sammanfatta det i en film där hon även intervjuar sina WoW-kompisar över skype. Det är svårt att få det tekniska att fungera men det är ett roligt och lärorikt uppdrag. Hon får också reda på saker om sina WoW- kompisar som hon inte visste innan.

feedback

Pedagogen: Ok, vet du vad procent betyder? Aisha: nee Pedagogen: Kommer från latinets per centum och betyder för varje hundrade. Hundradel kan man säga. Den här symbolen har det %, känner du igen den? Aisha: mmm Pedagogen: Du ser du har värsta mattekollen:) (det finns en bra länk på wiki också: http://sv.wikipedia.org/wiki/Procent) Pedagogen: Så en hundradel är alltid en procent. Om du ska ta en procent av 100 vad är det då?

Feedback till Aisha Vad snyggt det ser ut! Bra jobbat med diagrammen, du lärde dig verkligen snabbt. Det märks att du har lätt att lära och kan använda tekniken på ett bra sätt. Nu kan du skapa diagram när du vill imponera på dina vänner.;) Du kan t.ex. göra ett diagram över hur många gånger ni vinner strider i WoW. Du som sa att du hade så svårt för matte, nu har du redan satt igång, kul!

Aisha: 1

Förslag på fortsättningsuppdrag

Pedagogen: Just det:) Ok en procent av 200?

Så bra att du blir medveten om vad det är som styr ditt spelande nu när du vill kunna minska det. Vad är det som gör att du har minskat ditt spelande de senaste två veckorna? Skriv ner alla olika saker som du tror kan ha påverkat det. Har det också påverkat dig att du skrivit ner hur många timmar du spelat varje dag?

Aisha: vet inte Pedagogen: Vad bra då kan vi göra det ihop:). Du ska alltså ta reda på en hundradel av 200. För att få reda på det ska vi använda ett av de fyra räknesätten, vilket tror du? Aisha: dela? Pedagogen: Yes! Så du har 200 och vill veta vad en hundradel är....

Fortsätta med vardagsmatte och procent. Räkna på hur många strider hon vinner respektive förlorar i WoW och vilka parametrar som påverkar det.

Aisha: dela 200 i hundra? Pedagogen: Ja precis!!! Bra jobbat:). Vad får du då? Aisha: hehehe Aisha: 2 Pedagogen: Så nu ska vi räkna ut hur många procent du spelar av en vecka. Du vet ju antalet timmar du spelat eller hur?

Hänvisning till Lgr 11- kursplanen De här delarna i kursplanen har vi arbetat med, dem visar vi också för Aisha och diskuterar med henne. Matematik Centrala innehållet i årskurs 7–9

Samband och förändring Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. I diskussioner på chatten har vi arbetat med procent och hon har gjort flera uppdrag om det. Hon arbetade med förändringsfaktorer när hon räknade vidare på hur hennes spelande förändrats under en månad. Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

- har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, Hon har använt matematiskt tänkande för att se över sitt eget spelande. Hon har också tillsammans med oss reflekterat över hur spelandet påverkar hennes liv. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Mål: Skolans mål är att varje elev - tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, Genom att hon har gjort sig själv medveten om hur hon använder sin tid och vilka konsekvenser det får är det också lättare för henne att fatta nya beslut.

Detta arbetade hon med när hon skapade de olika diagrammen.

dödsstraff Fråga till pedagogen: Hur skulle du kunna utmana eleven i ditt ämne? Fundera på hur du skulle kunna utmana till vidare kunskap.

Hänvisning till Lgr 11 - läroplanen 2.2 Kunskaper Mål: kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Dödsstraff Aisha är ledare för ett stort guild med en massa karaktärer. Sjuttio andra spelare lyder under henne. Vi blir nyfikna på hur det fungerar. Hon berättar att de tillsammans har skapat vissa lagar och regler som alla måste följa. Den som inte gör det kan bli bestraffad. Vi börjar jämföra lagarna i WoW med vår svenska lag. Vi funderar över hur det såg ut förr i tiden och om det liknade hennes WoWvärld mer då. Vi tittar på klipp från filmer som skildrar det gamla Sverige, bl.a. utvandrarna av Vilhelm Moberg. Den tycker hon är väldigt seg och tråkig men vi hittar en del diskussionsmaterial.

Aishas guild ligger ständigt i krig med andra guilds och kämpar för att ta över olika städer. Då gör hon tillsammans med sina närmaste vänner upp en plan för hur de strategiskt ska ta över staden. Hon berättar att striderna kan bli rätt så blodiga. Vi börjar fråga om hur hon ser på att ta någon annans liv. Är hon för dödsstraff? Hon skrattar och säger att när man spelar så förlorar man bara poäng eller i level när man blir dödad. I verkligheten är hon för dödsstraff men bara för vissa brott.

Aisha: så vi dödade han som straff.. Pedagogen: men va hemskt, kan han inte vara med nu då längre? Aisha: jo han bara förlora lite poäng Pedagogen: Ok men tycker du det är ok med dödsstraff?

Diskussionen fortsätter under flera chattar och vi avslutar med att klippa ihop en del av vår diskussion till en argumenterande text om dödsstraff. Vi pratar om konsekvenserna av dödsstraff, är det så att brottsligheten verkligen minskar när det finns dödsstraff? Vad säger forskningen om det? Vi pratar om vilka länder som har dödsstraff och hur de länderna skiljer sig från de länder som inte har det. Aisha tar reda på när dödsstraffet sist användes i Sverige. Vi har också långa etiska diskussioner om eget ansvar och våld.

Aisha: dödstraff hmm

Varför jag tycker att man ska ha dödsstraff:

Pedagogen: Kommer man sluta göra sånt om då? Tex om man misshandlar nån och blir misshandlad tillbaks?

För att det ska straffa sig hårt när man gör allvarliga brott. Nu är det nästan så att man kan ha det lyxigt i fängelset och det är inte ett straff då. Man ska straffas och jag tycker att man borde få samma sak tillbaka som man gjort mot nån annan. Men om man tex är barn eller har gjort det i självförsvar då är det nått annat och då ska man inte dö. Samma om man själv blivit utsatt för nått och man gör det tillbaka då behöver man inte straffas så hårt, tex om man blir misshandlad hemma när man är liten o sen slår sin pappa ordentligt då ska man inte få så hårt straff tillbaks.

Aisha: kanske, man fattar i alla fall hur ont det gör

Aisha: absolut, har man typ våldtagit nån så ska man dö Pedagogen: Vilka brott är så allvarliga så man ska dö för dom då? Aisha: mord, våldtäkt misshandle Pedagogen: Ok, varför då? Aisha: för då har man valt det själv som man gör mot andra ska man få tillbaka själv

Pedagogen: Men tänk om det var såhär, en tjej blir slagen av sin mamma och sen slår hon en dag tillbaka så allvarligt att mamman bryter armen. Ska hon bli misshandlad då som straff? Aisha: meh då snackar du ju om självförsvar det är nått annat Pedagogen: ok så då har man rätt att försvara sig? Aisha: of course

Argumenten mot är att det inte blir mindre brottslighet när man har dödsstraff. Och att en del behöver vård för att bli bättre människor och få en ny chans.

Pedagogen: Har man alltid rätt att försvara sig?

feedback

Jag tycker inte alla ska få en ny chans och att endel inte tycker det är rätt att döda någon överhuvudtaget, så även om någon begått ett mord ska inte landet mörda den personen. De länder som använder dödsstraff idag är Kina, Iran, Nordkorea, USA, Jemen, Saudiarabien; Libyen och Syrien. I Sverige var den sista offentliga avrättningen i Sverige 18 maj 1876 men man avskaffade det helt 1921. Då fanns det bara kvar om man begick brott i krigstid. Det finns en FN studie som publicerades 1980 där det står att ”trots mycket avancerade forskningsförsök för att fastställa den avskräckande effekten av dödsstraff, har man inte funnit några avgörande bevis för dess effektivitet. I flera stater i USA som återinfört dödsstraffet under 1980-talet, ökade antalet mord sedan man återupptagit avrättningar. Hittade på wikipedia och från ett skolarbete som låg på nätet: http://hem.passagen.se/heot6370/Argument.html http://skolarbete.nu/skolarbeten/dodsstraff-3/

Feedback till Aisha Vad bra det blev när du satte ihop dina tankar till en text. Du hittade också en talande bild som passade med din text.

Förslag på fortsättningsuppdrag Läsa en bok om dödsstraff eller se en film och skriva en recension om detta.

Hänvisning till Lgr 11 - kursplanen De här delarna i kursplanen har vi arbetat med, dem visar vi också för Aisha och diskuterar med henne. Historia Centrala innehållet i årskurs 7–9 Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Det här har hon arbetat med när vi har diskuterat dödsstraff i Sverige, när det togs bort samt hur Sverige såg ut då jämfört med idag. Vi har också diskuterat hur många män respektive kvinnor dödsstraffet har drabbat och fortfarande drabbar idag i världen.

Samhällskunskap Centrala innehållet i årskurs 7–9 De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. Vi har diskuterat vilka de mänskliga rättigheterna är och hur de kan tolkas. Vi har pratat om olika dilemman, t.ex. vem som egentligen har rätt att ta någon annans liv, och om vilka länder som har dödsstraff utan att man får en rättvis rättegång. Svenska Centrala innehållet i årskurs 7–9 Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Hon har arbetat med att skriva ihop våra konversationer till en text. Hon har läst olika slags texter under det här uppdraget, både faktatexter, forskningsartiklar och berättelser.

Fråga till pedagogen: Hur skulle du kunna utmana eleven i ditt ämne? Fundera på hur du skulle kunna utmana till vidare kunskap.

Läroplanen Lgr 11 - Läroplanen 1 Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kulturoch nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden. Vi har diskuterat olika moraliska dilemman och hur världen ser ut och vad som påverkar den. Hur kultur och människors livssituation skiljer sig åt och vad som på- verkar deras beslut. 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Vi har argumenterat med varandra och pratat om hur man i Sverige ser på straff och vård.

i korthet

Mål Skolans mål är att varje elev - kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, - respekterar andra människors egenvärde, - kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,

Genom våra diskussioner och olika dilemman som vi ställt varandra inför har vi fått arbeta med vår syn på andra människor. Hon har uttryckt olika åsikter, ifrågasatt och tagit in ny kunskap under vårt arbete med dödsstraff. Aisha var med oss under sammanlagt sju månader och hann göra många olika uppdrag och visa sin kunskap samt lära nytt. Det vi visar här är endast ett litet urval av allt det arbete vi gjort tillsammans med Aisha. Det var fantastiskt att lära känna Aisha och ta del av hennes liv. Det var också tufft många gånger då hon blev arg på oss, mådde dåligt och tappade orken. Det hände mycket jobbiga saker i hennes liv socialt. De sista månaderna arbetade vi mycket med att göra uppdrag från hennes skola och hon började gå dit några timmar i veckan. Ibland gick det bra med skoluppdragen och hon gick till skolan. Ibland gick det sämre och då tappade hon helt tron och orken. Vi varvade hela tiden skoluppgifterna med att diskutera och göra uppdrag runt hennes intressen, främst WoW men även annat. Med tiden gick det bättre och bättre med skolan, vi fick alla ha tålamod och pusha henne lite lagom för att hon skulle göra det hon klarade av. Det handlade hela tiden om att känna av henne, anpassa målen efter hennes ork, finnas där, lyssna, avleda negativa tankespiraler, peppa och visa på vad hon faktiskt kan. Framför allt behövde vi visa henne att det inte är för sent – hon upplever som så många hemmasittare en enorm stress då hon missat mycket och kan ha varit frånvarande ibland i flera år.

Utvärdering Såhär upplever Aisha och hennes nätverk tiden i Oneeighty Aisha ”Det har varit skönt att ha nått att göra och inte bara vara hemma själv. (Pedagogernas namn) har varit bra, tycker det är synd att jag inte kan gå gymnasiet i 180 också. Det är bra att man kan chatta både på dagen och kvällen ifall man sover ibland. Jag är ute lite mer nu än innan och spelar mycket mindre. Nu går jag ju i skolan men det har varit bra att 180 varit kvar för när jag inte orkat gått till skolan kunde jag ändå jobba med dom.” Aishas pappa ”Att Aisha inte längre isolerar sig lika mycket. Hon har börjat vända på dygnsrytmen även om det inte lyckas hela tiden är det en stor skillnad. Hon har släppt in sin kontaktperson från socialtjänsten igen. Hon äter mycket bättre nu när hon vänt tillbaka lite på dygnet. Framför allt är hon mycket gladare och inte lika deppad och ledsen som innan.” Skolan ”Det har varit roligt att se att Aisha mår så mycket bättre nu och är mer öppen för vuxenkontakt. Det ser vi som en stor skillnad nu och innan 180. Det har ibland varit svårt för oss att bedöma de arbeten hon gjort i 180 då vi inte själva arbetat med dem. Vi är glada för att hon är tillbaks i skolan igen.”

Socialtjänsten ”Vi upplever en stor förändring i kontakten med Aisha och hennes familj. Vi har idag en fungerande kontakt och har också kunnat använda oss av chatt med henne när det har behövts och hon har velat.”

aisha efter oneeighty Under våra sju månader med Aisha hände mycket. Vi fick en nära relation där nästan all kontakt var online, vi fick tillgång till hennes värld och hennes kunskap. Vi lärde oss mycket av henne och hon lärde sig nya saker. Detta ledde till att hon faktiskt fick betyg i svenska och engelska. Hon började sedan på ett IV- gymnasium och fick gå i en mindre grupp. Där har det gått bra även om hon har svårt att komma till skolan varje dag. Vi har fortfarande sporadisk kontakt om vi är inne på MSN samtidigt, och hon har tillgång till vår gemensamma Ning-sida så länge hon vill.

kontakten i korthet Kontakt Den absolut viktigaste grundstenen är att få till en fungerande respektfull kontakt med den unga, det är själva förutsättningen för att kunna gå vidare.

Utmana och uppdrag Det kan till exempel vara: •

få den unga att visa vad hon eller han är intresserad av

•

visa var hon eller han befinner sig online

•

utmana genom olika frågeställningar

•

genomföra uppdrag tillsammans

utmana den unga att bryta mönster som hon eller han själv vill förändra •

Feedback Direkt återkoppling till den unga är viktigt. Att på en gång bli bekräftad av någon som visar intresse för den ungas tankar och ger positiv och konstruktiv feedback. Det kan räcka med några ord för

att sedan återkomma med mer genomarbetade tankar. I början använder vi oss enbart av positiv återkoppling för att stärka den ungas självkänsla, som ofta befinner sig på botten. Det är också viktigt att visa på de kunskaper och förmågor som den unga har men inte själv är medveten om. Med tiden när relationen har blivit tryggare så går vi vidare med mer konstruktiv återkoppling. Vi använder oss av Lgr 11 för att visa den unga att de kunskaper och förmågor hon eller han visar är en del av de konkreta kurs-och läroplanerna.

aishas mindmap Här ser vi vad vår kontakt leder vidare till. Aisha berättar om World of Warcraft, katter, dödstraff, tro och häxor och hur hon vill minska sitt spelande. Alla de här ingångarna leder till att hon visar på kunskap i olika skolämnen samt blir medveten om sin kunskap och sin situation och lär nytt.

Engelska Svenska Samhällskunskap Teknik Musik

World of warcraft

Bild

Aisha Kontakt Utmana och uppdrag Feedback

Historia Biologi Religionskunskap Svenska

Geografi Engelska Svenska

Matte Svenska Idrott och hälsa

Minska sitt spelande

Svenska Bild Biologi

Dödstraff

Tro och häxor

Engelska Filosofi

Historia

Katter

hugo Hugo är sexton år och går i åttan. Han har gått om två årskurser. Han har haft låg närvaro sedan i femman och har inte gått alls det senaste halvåret. Ibland har han varit i skolan men då inte gått på några lektioner. Han bor hemma med sin mamma och pappa, en syster och en bror. Han har ett rikt socialt liv utanför skolan och har även vänner i skolan. Han har provat att gå i liten grupp men det fungerade inte och skolan upplever att familjen inte samarbetar. Familjen menar att skolan inte tar Hugos behov på allvar och kontakten mellan familj och skola är infekterad. I sjuan fick Hugo diagnosen ADHD och dyslexi. Socialtjänsten är inkopplad via skolan och har träffat familjen vid ett tillfälle. Hugo har som mål att få betyg i nian och vill träffa en pedagog från Oneeighty för att höra om det kan vara ett alternativ för honom.

Första mötet med Hugo Vi träffar Hugo och han är öppen och pratar mycket om sina intressen. Han visar oss sin moped, som han ska bygga om tillsammans med en kompis. Musik är också en stor del av hans liv och han vill själv göra egen musik. Han har ingen egen dator och ingen större datorvana. Det finns en stationär dator hemma som inte fungerar så bra. Han är ibland inne på MSN och Facebook men mest hänger han ute med kompisar. Efter vårt möte hör han av sig och säger att han har bestämt sig för att testa Oneeighty. Vi kommer och lämnar en dator och visar tekniken. Det är mycket som är nytt för honom men han lär sig snabbt.

Introperioden och Hugo Det är lätt att chatta med Hugo när han är uppkopplad, han är intresserad och engagerad i kontakten. Men han har svårt att hålla chattiderna då det ofta händer saker med hans vänner. Han är i snitt uppe på chatten trettio procent de första veckorna. Sedan är han plötsligt helt borta i två veckor och vi försöker på alla sätt få honom tillbaka i kontakten. När vi till slut får tag i honom pratar vi om det och försöker hitta lösningar. Vi bestämmer att vi ska sms:a en timme före varje chatt så han hinner ta sig hem eller koppla upp sig där han är. Han har ett mobilt bredband eftersom deras nät hemma inte fungerat. Det fungerar bättre och han är med mycket mer.

Hugo: tja Pedagogen: Läget? Hugo: BRA! fik igång motrn igår hehehe Pedagogen: Härligt! Hur lyckades du? Pedagogen: byte tendstift.... Pedagogen: Var det svårt? Hugo: Nee:) ha jort de förut men inte Yamaha Pedagogen: Fotade eller filmade du det? Hugo: mmm to en bild me datan Pedagogen: Vad kul, får jag se?

hugo och skolan Pedagogen: Såg du klart filmen?

Varför går han inte i skolan? När vi frågar varför han inte går i skolan säger han att det bara känns deppigt att vara där, han har missat så mycket och det är ju ändå kört. Efter ett tag berättar han också att det varit mycket annat som tagit upp hans tid de sista åren. Han har förlorat en nära vän och han och hans tjej fick missfall. Hans prioritet ligger på hans sociala liv som är oerhört viktigt för honom. Han är en kompis som alltid ställer upp precis som alla hans kompisar gör för honom. ”Utan dem är jag inget”, säger han. Han berättar senare att han ofta känt sig dum i skolan på grund av sin dyslexi, han har haft svårt med att läsa och skriva. Det var lättare att strunta i skolan istället, speciellt när han upplevde att lärarna inte ville hjälpa honom utan tyckte att han var ”en störig jävel”, som han själv säger.

Uppdrag och bollplank Hugo vill börja jobba med uppdrag från skolan på en gång, men ofta är det andra saker som är akuta och som han behöver lösa först. Vi pushar honom att komma igång så långt som möjligt och prioriterar ändå att lyssna och stötta honom i hans sociala liv. Vi leder Hugo och hans vänner vidare till mer hjälp via BUP och Enter/Stadsmissionens stödverksamhet för unga. I kontakten med Hugo och alla våra unga är vi hela tiden tydliga med att vi har anmälningsplikt. Vi berättar alltid först för den unga

Hugo: mmm Pedagogen: Vad tyckte du? Hugo: (Y) (Tummen upp) Pedagogen: (Y):) (Tummen upp) Pedagogen: Förstod du engelskan? Hugo: mm Pedagogen: Vad kul, ska vi sätta igång med filmrecensionen då? Hugo: måste ba fråga en sak först om ma e redd fr att nån ska ta livet av sij vad gö man då? Pedagogen: beror ju lite på vem det är och hur man känner den personen. Har du pratat med henne/honom om att du är rädd för det? Hugo: det e en tjejkompis to en massa alvedon för et ta sen o blev mag pumpad redd fö att de ska henda ijen Pedagogen: Oj vad jobbigt, både för dig och för henne. Fick hon bra hjälp den gången? Hugo: nee bara nå samtal p mariaungdom sen... Pedagogen: Har hon nått annat stöd förutom dig? Familj, fler vänner eller bup eller liknande? Hugo: henses kille ha preci dumpat hon:( hon ä inne på msn nu asless Pedagogen: Jag har bra tips på vart både du och hon kan vända sig

10.1

Jobba med svenska, engelska, musik, teknik och matte 10.2

Börja gå mer i skolan 10.3

Få betyg så han kan söka jobb

plan

Formell kompetens

9.2

Roligt att chatta med honom

Engelska

1.2

Svenska

1.3

Matte

1.4 1.5

9.1

1.1

1.6

Reflektioner

1.7

Förstår instruktioner

Lär snabbt Bild Teknik

Viktigt att han får sätta sina egna mål men bli utmanad att sätta det högt 9.3

Vill ha snabb feedback

1.10

1.8

Komponerar egen musik

1.9

Sjunger

Idrott och hälsa

Informell kompetens 2.1

8.1

Socialt kompetent 8.2

8.3

8.5 8.6

Humor

Sociala styrkor

Bra på sociala relationer 8.4

Bor med mamma, pappa och två syskon

7.3

Nära sin familj

3.1

Intresse och engagemang

Social situation skola/hemma/fritid

Hugo

3.2

4.1

Hur han/hon lär

Stort socialt nätverk 7.4

4.2

Mycket ute

4.3 4.4

6.1

Hade inte så stor vana, lär sig nytt hela tiden 6.2

6.3

Foto

2.4

Kreativ

Musik Moppen

Han har lärt sig snabbt om tekniken

Digital hantering

6.4

Lär sig det hon vill själv

Testar

Vågar be om hjälp

5.1 5

Vänner och flickvän

Problemlösare

Oneeighty motivation

Skickar filmer, spelar in, foton, skickar text

6.5

2.3

Positiv

Kan se saker från olika perspektiv

7.2

Intressen

Empatisk

3.3 7.1

Berättare

2.2

Nyfiken och modig

Vi visar hur han kan hitta ny kunskap online 5.6

Är motiverad och tycker det är bra

5.2

Vill lära sig

5.3

Vill komma ikapp det som han missat

5.4

Fungerar bra i kontakt med oss

5.5

Är ofta uppkopplad med oss

Tydliga livsmål

om att vi kommer att göra en anmälan så att den unga är förberedd. Vi jobbar på med både skoluppdrag och hans egna uppdrag. I varje chatt händer det något nytt och han visar stor kreativitet och engagemang. Han frågar om relationsråd, visar låttexter han har skrivit, skickar foton på sig och sina projekt och bollar hela tiden olika saker från sitt liv med oss i Oneeighty.

Introduktionsrapport När två månader har gått skriver vi en introduktionsrapport om vad vi har gjort tillsammans med Hugo och vad han har visat oss. Han läser den noggrant och godkänner den innan vi visar den för familjen och skolan. Han tycker att den är helt okej, säger han. För att få hela versionen av rapporten se Introduktionsrapport Hugo.

meka med moppen Meka med moppen Hugos ena intresse, att meka med sin moppe, blir ett av våra första uppdrag. Vi ber honom fota sitt arbete och skriva vad han gör. Han gör det gärna och skriver korta texter om vad han gör. Där kan vi på en gång se hans svenskakunskaper och vad han behöver jobba mer med. Vi ger honom feedback och han arbetar om texterna.

Hugos text om moppen enetligen e mina nya grejer so ja bestelt här pappa tjussade mig till Coop dä pakten va tjänner mig så sjsukt gla:):) nu är dt ba att setta igång snart så ska ja tjussa linda på den:):):)

feedback Feedback till Hugo (I början fokuserar vi alltid på det positiva för att sedan mer och mer utmana den unga.) Vad roligt att få se vad du gör när du fixar med moppen. Bra att du fotade grejerna som du köpt.

dersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Genom att han först identifierar vad det är för fel på moppen och vad han behöver göra för att fixa den, sedan ser till att köpa in det som behövs och börjar meka så arbetar han med den här delen i tekniken.

Förslag på fortsättningsuppdrag

3.10 Fysik Centrala innehållet i årskurs 7–9

Skulle du kunna skriva ner vad det är för saker också och hur du ska använda dem? Vill du att jag ska hjälpa dig med disposition och stavning i texten?

Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.

Hänvisning till Lgr 11 - Kursplanen

3.17 Svenska Centrala innehållet i årskurs 7–9

De här delarna i kursplanen har vi arbetat med, dem visar vi också för Hugo och diskuterar med honom. 3.20 Teknik Centrala innehållet i årskurs 7–9 Tekniska lösningar Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, un-

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Det här arbetar han med genom att han fotar och lägger upp bilderna tillsammans med den text han har skrivit så att vi kan ta del av det.

musik

Fråga till pedagogen: Hur skulle du kunna utmana eleven i ditt ämne? Fundera på hur du skulle kunna utmana till vidare kunskap.

Hugo vill gärna visa det han har gjort för andra, och så föds hans blogg. Han börjar med att lägga upp sitt moppeprojekt och får flera vänner att kommentera och kolla. 3.1 Bild Centrala innehållet i årskurs 7–9

Sedan peppar vi honom att fortsätta skriva i bloggen om sin musik och sitt musikintresse. Han lägger ut texter och lär sig tillsammans med oss att spela in och använda enklare musikprogram.

Bildframställning - Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.

Min musik

Det här arbetar han med genom att han fotar och lägger upp bilderna tillsammans med den text han har skrivit så att vi kan ta del av det.

Hänvisning till Lgr 11 - Läroplanen 2.2 Kunskaper Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, Han använder modern teknik och lär sig att använda den på nya sätt när han sätter ihop bild och text som han gjort. Han tar snabbt in ny information och hittar nya lösningar på hur han ska finna information på nätet.

mitt liv har inte altid varit lett skolan har vart skit men jag har kempat på ändå. min familj har vrart versta stödt o utan dom kunne jag va död utan mina vänner okså för dom har altid funnts där o tatt hann om mig o ja om dom. för ett år sen träfde jag min flickvän linda o då börja de bli myket bättre hon är en ängel i mitt liv:) hon peppade mig att våga satsa på min musik ja har altid hållt på att gö musik men inte visat nån. så nu våga jag visa för er hu tjänns lite läskigt men vassegoda;) min ängel, hon kom när ja var nere i skiten kom fan inte upp , tog min hand log o sa jag älskar dig, det var då de vende såg in i henes vackra ögon, såg hur mitt liv kunne va nu ger jag de en tjans igen, tar det tillbaka fan nu er det mit igen, jag ska slåss för det mitt liv mitt liv, med min ängel

feedback Feedback till Hugo Vilken fantastisk låt! Underbart att höra och få läsa texten. Hur lång tid tar det för dig att skriva en låt som den där? Kan du göra det när som helst eller behöver du vara inspirerad eller på ett särskilt humör? Det är verkligen kul att höra att Linda peppat dig att våga visa det du gör.

Musik Centrala innehållet i årskurs 7–9 Musicerande och musikskapande Musikskapande i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar. Musikens verktyg När han skriver sin låt och spelar in den skapar han musik.

Förslag på fortsättningsuppdrag Bearbeta texten och använda skrivregler. Göra en musikvideo till låten.

Hänvisning till Lgr 11 - Kursplanen De här delarna i kursplanen har vi arbetat med, dem visar vi också för Hugo och diskuterar med honom. Svenska Centrala innehållet i årskurs 7–9 Läsa och skriva Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

- Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation. - Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning. Han gör aktiva val i sitt skapande, väljer tonart, tempo, hur refrängen ska ligga osv. Att han kan använda de olika byggstenarna är en del av musikens kursplan. Sedan handlar det också om att pröva nya genrer, kanske kan han skriva en romantisk ballad nästa gång? Han använder digitala verktyg genom att använda GarageBand när han spelar in.

Han börjar arbeta med disposition av sina texter, t.ex. när han väljer att skriva låttexten i en annan form än den han använder i bloggen. När han prövar att förändra texten på olika sätt och diskuterar detta med oss arbetar han med språkbehandling och redigering.

Fråga till pedagogen: Hur skulle du kunna utmana eleven i ditt ämne? Fundera på hur du skulle kunna utmana till vidare kunskap.

Hänvisning till Lgr 11 – Läroplanen 1 Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. När han arbetar med att komponera egen musik och texter använder han det som ett sätt att uttrycka sin erfarenhet och sina känslor. Han arbetar med eget skapande, vilket är en del av läroplanen.

bloggen Han skriver utan punkt, komma och styckeindelning. Med en del stavfel på grund av dyslexi – men med underbar information och humor. Han är en riktig berättare. Vi frågar om han vill ha hjälp med skrivandet i bloggen så det blir enklare att läsa. Först vill han inte men testar sedan att göra ett litet stycke. Genast trillar kommentarerna från kompisarna in – ”snyggt du gjort!” och ”grymt bra”. Då vill han genast ha mer hjälp av oss och vi börjar jobba med skrivregler och språkuppbyggnad. Så stjukt gla idag. Jag har fått så många kommentarer och har 15 läsare!!!! Tack fö allt postitivt jag bli grymt glad. Kul att ni såg att ja jobbat med inlägget. (Pedagogernas namn) har hjälpt mig att komma igång me sen har ja jobbat på. Det to riktigt lååååååååååång tid men det var det vert! )

feedback feedback till hugo Vad många kommentarer du fick! Det märks att du har trogna läsare till din blogg som verkligen vill läsa mer. Det blev verkligen stor skillnad när du har jobbat med dispositionen och språket så mycket. Tycker du inte själv att det är stor skillnad?

Fråga till pedagogen: Hur skulle du kunna utmana eleven i ditt ämne? Fundera på hur du skulle kunna utmana till vidare kunskap.

Förslag på fortsättningsuppdrag Testa olika slags texter på sin blogg, exempelvis att skriva en artikel eller en argumenterande text.

Han tar in vår feedback och börjar arbeta med disposition av texten, språkregler och skiljetecken. Han använder ordböcker online

Hänvisning till Lgr 11 – Kursplanen De här delarna i kursplanen har vi arbetat med, dem visar vi också för Hugo och diskuterar med honom. Svenska Centrala innehållet i årskurs 7–9 Läsa och skriva - Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. - Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

och rättstavningsprogrammet. Han prövar och bearbetar sin text vilket är en viktig del av svenskans kursplan.

Hänvisning till Lgr 11 – Läroplanen 1 Skolans värdegrund och uppdrag God miljö för utveckling och lärande Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Genom att han får bestämma hur vi ska arbeta och i vilket tempo hoppas vi kunna ge honom personlig trygghet och självkänsla. Det är han som väljer men vi är med och utmanar honom att inte göra mindre än han kan. Han valde att bearbeta texten och fick positiv feedback på den, vilket gjorde att han nu vill fortsätta att arbeta med texterna på det sättet.

feedback Feedback till Hugo Vad spännande att se er framtida lägenhet. :) Du har verkligen räknat ut hur ni ska möblera den på ett bra sätt. Vad roligt att få se även hur era framtida barns rum ska se ut.

Förslag på fortsättningsuppdrag Skulle du kunna beskriva vad ett eget hem skulle betyda för dig och Linda, vilka känslor det skulle ge er och varför det skulle vara så viktigt, kanske i en låt eller en bloggtext? Kan du göra en budget på hur er ekonomi skulle se ut om ni bodde där? Vad skulle ni behöva ha in i månaden för att klara alla utgifter? Ställ upp alla in- och utposter, t.ex. lön, studiebidrag, barnbidrag, hyra, mat, SL-kort, blöjor och andra inköp.

Lägenheten Ritning på lägenhet I en chatt berättar Hugo att han gjort en ritning av hur hans och hans tjejs framtida lägenhet ska se ut. Än har de ingen men de hoppas på att få en. Han har mätt och gjort en exakt ritning över var allt ska få plats. Han har räknat på en trea på 75 kvadratmeter. Vi jobbar vidare med den, han berättar hur han har gjort och tänkt och gör också en ritning till av deras tänkta balkong.

Hänvisning till Lgr 11 – Kursplanen De här delarna i kursplanen har vi arbetat med, dem visar vi också för Hugo och diskuterar med honom. 3.5 Matematik Centrala innehållet i årskurs 7–9 Problemlösning Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

gi och mat

Fråga till pedagogen: Hur skulle du kunna utmana eleven i ditt ämne? Fundera på hur du skulle kunna utmana till vidare kunskap.

GI-diskussion Hugo tränar mycket och är intresserad av GI och hur vår kost påverkar oss. Vi diskuterar det i chatten. Här börjar han arbeta med problemlösning genom att rita upp hur lägenheten ska möbleras och hur alla saker ska få plats. Han har mätt alla de möbler som han har eller vill köpa och räknat på hur de ska få plats. Sedan har han ritat in dem någorlunda skalenligt.

Hänvisning till Lgr 11 – Läroplanen 2.2 Kunskaper Riktlinjer Läraren ska - ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, - stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,

Hugo: kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider) och kedjor (polymerer) av sådana. Även vissa derivat av sackarider och deras polymerer räknas till kolhydraterna. Namnet kommer av att många sackarider har formeln Cn(H2O)n och därför skulle kunna betraktas som hydrater av kol. Hugo: Ibland kan dock ett mer användbart tankesätt vara att en kolhydrat innehåller minst två alkoholer och minst en keton eller aldehyd av detta följer att de enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer. frå wikipedia:) Pedagogen: Aha vad intressant!

Han har själv valt att arbeta med en ritning av sin framtida lägenhet, vilket är ett mycket spännande uppdrag. Sedan vidareutvecklar vi det tillsammans – han ska lägga till en budget och göra en skiss över hur han kan möblera balkongen.

Pedagogen: Så det är en sockerart alltså? Hugo: ja och det gö att man kan äta mer Pedagogen: Av annat då? Hugo: om du prova att äta vispad gräde utan socker så få du se hur myket du okrkar

feedback äta och om du provar att äta vispad gräde med socker i så ser du att du kan äta mcket mera

Feedback till Hugo

Pedagogen: Är det sant?

Kul att veta mer om hur du ser på kost och då socker i synnerhet!

Pedagogen: Vad intressant, hur vet du det? Hugo: yes:)

Förslag på fortsättningsuppdrag

Hugo: tack vare mit dagliga intag av kunskap :):):)

Kan du göra en videoblogg om kost och hur den påverkar oss? Och hur påverkar träning eller bristen på träning kroppen?

Pedagogen: Socker gör alltså så att man kan äta mer? Hugo: preci socker är FARLIT Pedagogen: Men om man äter lagom mycket då?

Hänvisning till Lgr 11 – Kursplanen

Hugo: de ä ju inte så farlit så att man ska sluta äta de men det recker med lagom mycket

De här delarna i kursplanen har vi arbetat med, dem visar vi också för Hugo och diskuterar med honom.

Pedagogen: Kan vi leta upp mer info om det där med hur socker påverkar mängden man äter? Hugo: Ja Pedagogen: Kan det vara ett uppdrag till eftermiddagschatten? Hugo: ok Pedagogen: Äter du socker? Hugo: jag drack asmycket cola förut men nu har jag sluta inte drukkit på 3 vekor Pedagogen: Men är det bara sockret i colan som gör dig påverkad av den?

3.3 Hem- och konsumentkunskap Centrala innehållet i årskurs 7–9 Mat, måltider och hälsa - Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov. Vi börjar arbeta lite med den här delen av kursplanen när vi diskuterar socker och kost. Sedan behöver han arbeta vidare med energi och näring samt måltidskomponering. 3.4 Idrott och hälsa Centrala innehållet i årskurs 7–9

Hälsa och livsstil - Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Det här kommer vi in på när han börjar diskutera socker och hans tidigare beroende av Coca-Cola och hur det påverkat honom.

Hänvisning till Lgr 11 – Läroplanen 2.2 Kunskaper Mål - har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället Han diskuterar att han förstår hur socker påverkar honom och vill förändra sin livsstil.

Fråga till pedagogen: Hur skulle du kunna utmana eleven i ditt ämne? Fundera på hur du skulle kunna utmana till vidare kunskap.

i korthet Hugo var med oss under sammanlagt elva månader och hann göra många olika uppdrag och visa sin kunskap samt lära nytt. Det vi visar här är endast ett litet urval av allt det arbete vi gjort tillsammans med Hugo. Det var från början mycket svårt att få till en fungerande kontakt då hans sociala liv alltid kom i första hand. När vi sedan hittade ett system för det, att sms:a honom, blev det lättare och han kom till slut själv mer in i rutinerna. Hugos blogg, som han skapade under tiden i Oneeighty, blev oerhört viktig för honom – att kunna nå ut till andra människor och berätta om sitt liv och få direkt respons på det. Vi fick efter en tid tillåtelse att visa en del av hans blogg för hans lärare, som gav positiv och konstruktiv feedback. Efter det började han också gå på hennes lektioner, och sedan utökades det till lite mer tid i skolan. Han skötte det mesta av skolarbetet tillsammans med oss i Oneeighty och visade det för lärarna och bearbetade det när han var i skolan. Hugos kontakt med skolan förbättrades avsevärt och han fick betyg i svenska, engelska, musik, matte och teknik. Han hade svårt att förändra sitt liv så att han skulle kunna gå i skolan på heltid och bestämde sig för att inte söka till gymnasiet utan söka jobb istället.

Så här upplever Hugo och hans nätverk tiden i Oneeighty Hugo ”Jag är grymt glad att jag tog chansen och var med i 180 för det fick mig att börja blogga o det är en stor del av mitt liv nu. Jag gör musik och har många nya kontakter. Jag gick också lite i skolan och

hugo efter oneeighty

fick betyg känns så bra, visade skolan saker jag gjorde med (pedagogernas namn) och då såg de att jag kunde saker.” Hugos familj ”Hugo är som en annan kille nu, mycket lugnare och tror mer på sig själv. Skolan har lyssnat mer på oss nu när (pedagogernas namn) vart med i kontakten. Känns som dom nu sett det vi har vetat hela tiden att Hugo är en smart kille men behöver de rätt miljö och rätt stöd för att kunna koncentrera sig.”

Hugo efter Oneeighty

Skolan ”Det har varit så intressant att få ta del av mer av Hugos kunskaper och hans liv. Vilken fantastisk blogg han har skapat! Den är vi flera lärare som följer nu. Roligt att han valde att komma tillbaka till skolan och arbeta med vissa ämnen. Hugo är en smart och kompetent kille och nu känns det som att han har hittat styrkan i det själv också.”

Vi har fortfarande kontakt med Hugo och följer hans liv via hans blogg. Han uppdaterar den flera gånger i veckan och har numera över 50 läsare. Där lägger han upp all ny musik han skapar och vi kan också följa hans liv med familj och jobb. Han och hans flickvän blev gravida igen och nu är han pappa till en liten kille. Han jobbar på en bilfirma. Han har bestämt sig för att läsa in gymnasiet på komvux när hans son blivit större.

Citat från bloggen ”Alla jävlar trodde jag var borta, för alltid för alltid som en annan liten råtta men nu är jag tebax o jobbar hårt som fan, med tjejen vid min sida och världens bästa unge”

kontakten i korthet Kontakt Den absolut viktigaste grundstenen är att få till en fungerande respektfull kontakt med den unga, det är själva förutsättningen för att kunna gå vidare.

Utmana och uppdrag Det kan till exempel vara:

vänder vi oss enbart av positiv återkoppling för att stärka den ungas självkänsla, som ofta befinner sig på botten. Det är också viktigt att visa på de kunskaper och förmågor som den unga har men inte själv är medveten om. Med tiden när relationen har blivit tryggare så går vi vidare med mer konstruktiv återkoppling. Vi använder oss av Lgr 11 för att visa den unga att de kunskaper och förmågor hon eller han visar är en del av de konkreta kurs-och läroplanerna.

- få den unga att visa vad den är intresserad av - visa var hon eller han befinner sig online - utmana genom olika frågeställningar - genomföra uppdrag tillsammans - utmana den unga att bryta mönster som hon eller han själv vill förändra

hugos mindmap Här ser vi vad vår kontakt leder vidare till. Hugo berättar om sin musik, sitt mekande med mopeden, träning och kost. Han startar en blogg och använder oss som bollplank. Alla de här ingångarna leder till att han visar på kunskap i olika skolämnen samt blir medveten om sin kunskap och sin situation och lär nytt.

Samh채llskunskap Engelska

Religionskunskap

Svenska Teknik Bild

Bollplank Bloggen

Hugo Kontakt Utmana och uppdrag Feedback

Teknik

Svenska

Biologi

Teknik Bild

Mekar med moppen Engelska

Idrott och h채lsa

Matte

Biologi Svenska Engelska

Teknik

Tr채ning och kost

Musik

Svenska Musik

Verktyg Verktyg Vi funderade länge kring vilka digitala verktyg vi behövde för att jobba online med unga. Vi vägde det ena mot det andra och letade efter befintliga plattformar som skulle kunna motsvara våra behov. För oss har det handlat mycket om att utgå från behoven, och de varierar beroende på vilka unga vi möter,var de befinner sig och vilka önskemål de har. Vi har hela tiden försökt att finna nya metoder och tillvägagångssätt beroende på de unga vi mött. Vi försöker möta dem där de befinner sig. Om någon t.ex. spelar mycket spel och ofta befinner sig i spelvärldar försöker vi att möta honom eller henne där, och om någon uppehåller sig mycket på sociala plattformar försöker vi möta honom eller henne där. Till en början fanns en önskan att jobba i en virtuell värld, liknande ”Second Life”, där vi och de unga skulle mötas som avatarer och tillsammans utforska och hitta vägar till kunskap. Det visade sig dock i diskussioner med unga och tester med våra pedagoger att den plattformen var alltför komplex och inte passade alla, så vi beslutade oss för att jobba med den minsta gemensamma nämnaren, nämligen MSN. Det är i huvudsak två basverktyg som vi valt att jobba med, MSN och Ning. En realtidschatt och ett verktyg där man kan skapa sin egen onlineplattform.

MSN MSN är en kommunikationskanal som de flesta unga känner till och kan hantera. Den har funnits länge och har numera minskat i

betydelse hos de unga i och med att Facebook har tagit över rollen som social arena. Vi valde den för fem år sedan och den passade då våra syften. Vi väljer här att presentera den framför allt som en funktion och inte en statisk lösning. MSN är lätt att lära för nya användare, och många unga är fortfarande uppkopplade dagligen med sina vänner. Flaskhalsarna får inte bli för stora och oövervinnerliga. Det måste vara enkelt. Vårt främsta verktyg är därför realtidschatt via MSN. Under veckan har vi ca 10 timmar schemalagd gemensam chattid för de unga, men vi har även individuella pass om man behöver mer tid eller har speciella önskemål. Chattiderna är inte knutna till traditionella skoltider, utan vi har valt att finnas tillgängliga både morgon, eftermiddag och kväll så att de unga själva kan välja vad som passar dem bäst. Vi finns dessutom tillgängliga via telefon och mejl. På MSN kan man samtala, jobba med skriven text och skicka bilder, filer och filmer till varandra. Om man jobbar på en Windowsbaserad PC kan man även rita till varandra och illustrera direkt till den andres dator. Man kan dessutom prata direkt med varandra och koppla upp sig med bild. Det har dock visat sig att många av de unga som vi jobbat med väljer att inte direktkommunicera med bild utan föredrar att chatta med skriven text. Alla samtal som förs via MSN sparas efter varje chatt vi för att vi ska kunna påvisa kunskap vidare för skolorna. De unga är informe-

rade om att vi sparar alla våra samtal men de har själva kontroll över vad vi visar för skola och vårdnadshavare. Innan vi delar med oss av våra gemensamma samtal med de unga får de själva läsa och godkänna det som skickas vidare. Chattarna är privata samtal som kan vara känsliga och personliga, och de unga måste självklart vara med och bestämma om de vill dela med sig eller inte. Detta gäller för all kommunikation i Oneeighty. Eleven beslutar själv, i samråd med oss, att visa arbeten, rapporter och chattar för skola och hem.

Vi på Oneeighty har under dessa år försökt att skapa olika samarbeten mellan de unga så att de får möjlighet att samarbeta online i olika konstellationer och med olika spännande arbeten och projekt. Vår ambition och vår övertygelse är att det kan vara ett bra sätt att öka deras tillit till sig själva och sina sociala sidor tillsammans med andra i en säker och trygg onlinemiljö.

Ning Förutom MSN har vi valt att ha en statisk plattform där information finns att hämta oavsett tid på dygnet. Där kan alla unga ha sitt eget krypin och välja vilken information de önskar dela med sig av till de andra. Den är endast till för Oneeightys deltagare och är inte tillgänglig för andra utomstående. Här får de unga välja vilka de ska vara vänner med och vilka som får kommentera deras sidor och inlägg. Önskvärt är att de unga tillsammans kan knyta kontakt och därigenom skapa nya samarbetsformer i sitt kunskapande med oss på Oneeighty. Vi pedagoger använder plattformen för att dela med oss av viktig information om t.ex. lov och vilka chattider som gäller, men även för att väcka nyfikenhet kring aktuella frågor och nyheter. För att hålla denna plattform aktuell och intressant krävs dock att man uppdaterar ofta och skapar ett ständigt flöde av ny och tankeväckande information. Plattformen bör vara en dynamisk plats där alla bidrar med att skapa nytt och intressant material. På så sätt får man en levande plattform som är intressant att besöka och vistas på.

Uttryck Språket Att använda onlineverktyg som enda kommunikationskanal i en lärandeprocess kan vara en utmaning. Den fysiska och visuella kommunikation som sker i ett faktiskt rum finns inte att tillgå. Man kan inte läsa av varandras ansiktsuttryck eller visa sina avsikter med en gest. Här är kommunikationen i stort sett textbaserad, och alla visuella avläsningsmöjligheter är därmed satta ur spel. Det är därför nödvändigt att utveckla kommunikationen för att visa hur och vad man menar. Det gör man konstant och den processen är inte på något sätt avslutad. De som kommunicerar online utformar ständigt nya metoder för att tydligt förmedla sig med varandra i text. Det är lätt att bli missförstådd och att missförstå eftersom möjligheterna är begränsade när man inte kan se varandra, men det är de flesta medvetna om. Kommunikationen i chatten är snabb och följer inte traditionella skrivregler. Språket i chattforum är ett talspråk. Man skriver inte

alltid stor bokstav i början av en mening och man hoppar även över punkter och andra skrivtecken. Man använder förkortningar och slanguttryck, allt för att det ska bli flyt i samtalet. Chattspråket är väldigt likt vårt talade språk.

- Det känns okej, jag är ganska noga med vilka jag har på min MSNlista, för jag vet hur vissa kan vara bakom datan och det är asjobbigt. Fasst ni är normala och jag gör allt för att inte missförstå och att ni inte ska missförstå mig. För man hör ju inte hur den andra låter när dom skriver. Jag har hamnat i mycke bråk framför datan/ung

Det språk man använder i chattar är lika individuellt som individens talade språk. Efter ett tag kan man bara genom att se texten utläsa vem som skrivit. Man skapar egna känslouttryck med hjälp av bokstäver i kreativa sammansättningar. Man använder sig av emotes (där man beskriver vad man gör eller hur man känner sig mellan två stjärnor, t.ex. *gråter lite uppgivet* *skrattar hysteriskt*) och man använder smileys (symboler) för att uttrycka sitt känsloläge. Även den bokstavliga kommunikationen är individuell liksom språkbruket. Genom tidsfördröjning och erfarenhet av varandras chattspråk blir fraseringar och känslolägen tydliga för personen vid den andra datorn.

eller hon mår, om det finns en tvekan i hans eller hennes anslag. Man kan definitivt läsa mellan raderna och känna in den andra bara genom text i chatt. När vi startade Oneeighty var vi osäkra på om och hur det skulle fungera att skapa en relation till de unga och bygga upp tillit utan fysisk närvaro. Vi i Oneeighty tillhör förvisso en grupp pedagoger som är relativt bevandrade i den digitala världen men vi är en del av vår egen generation och därmed inte helt invanda i den ungdomschattkultur som de unga tillhör på sina sociala digitala arenor. När vi startade vår metodutveckling var relationsskapandet online en av våra första forskningsfrågor. Kan man skapa relationer och tillit online? Och är de unga överhuvudtaget intresserade av att göra det med oss utan att träffas fysiskt? Allt har visat sig handla om att relationen måste skapas och byggas upp – när den är på plats har vi inte funnit någon enda ung som inte upplevt vår kontakt som en tillgång.

Smileys-känsloyttringar-emoticons Smileys är ett sätt att bredda den textuella kommunikationen. När vi började chatta visade det sig att det trots att vi kunde många alltid finns fler. De används oftast individuellt och betydelsen kan variera från person till person även om de har en generell grundbetydelse. Det dyker alltid upp någon smiley som man inte känner till. När vi har kommunicerat med vår målgrupp har vi sett att det kan vara en bra ingång till diskussioner om definition av en känsla eller ett tillstånd. Att föra diskussioner kring vad en viss emoticon står för kan ge oss öppningar som kan leda till djupare diskussioner om känslor och uttryck.

Det har förvånat oss alla i Oneeighty hur man bara genom text i chatt faktiskt kan känna av den andra personens avsikter, hur han

Exempel: När någon använder en smiley som vi inte förstår ber vi eleven att spela in en film eller ta en bild där de visar oss vilken känsla de vill förmedla. Vi själva gör samma sak och därefter jämför och diskuterar vi de olika uttrycken. Det kan vara på sin plats att här ta upp några av dem vi sett som vanligast förekommande, så ni är något beredda på vad som kan dyka upp.

Standardsmileys :) =) :] :> C: (: =( :( :( :< :[ ;) ;-) ^.~ =D :D D: Dx XD XP >:] >:D >:3 =| :| =/ :/ ”/ =C :C =@ :@ =S :S =§ :§ =O :O O: 8| 8( 8) 8D c8 =3 :3 ^w^ =I :I I: =9 :9 =6 :6 (vänligt)

glad / skämtar sur / ledsen flirtig / blinkar jätteglad besviken / medlidsam skämtsamt / skrattar mycket skadeglad / mordisk likgiltig / sammanbiten missnöjd / fundersam mycket besviken/ ledsen jättearg förvirrad / osäker förvirrad / osäker / rådvill jätteförvånad / chockad storögt stirrande glad med solglasögon finurlig / medlidsam smiley belåten / mätt försöker koncentrera sig / slickar sig om munnen retsam / oseriös / räcker ut tungan / ”blä”

=P :P (illvilligt) ;* :* (illvilligt) =x :x ^^ ^_^ ^.^ ^o^ >.< >_< x( <.< >.> <3 <(^^,)> >:< >=< -.-” =:-( ;* :* O_O ;pPPppPPppPpPp (Y) (n)

retsam / skadeglad kysser / pussar kräks / avsky glad, uppmuntrande råkat ut för en pinsam situation / håller starkt på död tittar bort hjärta lol (laugh out loud) arg / förbannad/ upprör generad / frustrerad / tycker att den andre beter sig idiotiskt sur punkare / sjuk stockholmare flörtig puss puss omg (oh my God) ironisk tumme upp tumme ner

Olika kulturer har olika emoticons och eftersom världen krymper och många unga kommunicerar över landsgränser stöter man ofta på även andra typer av smileys.

Asiatiska smileys (^_^) ^_^ (^.^) ^.^ (~_’) (^_’) (’_’) ’_’ ^^< =^.^= (^o^)

leende sött leende flirt neutral glad Anka (ahiru) glad Katt (neko) glad

(;_;) T_T ^w^ *w* (@_@) (>_<) >.< [-_-]zzz (*_*) ^^ (O.o) o.O (-_-*) -_-’ >.> <.< m(_ _)m (””\(o.o)/””) (>3<)

gråter glad katt / hamster face / ansikte som ovan fast med drömmande ögon / glittrande ögon förvånad / förvirrad medlidsam, har ont sover eller är trött (Utan zzz blir ”lågt intresse, suckande”) ”stjärnögon”, drömmare glad / nöjd / busig (kort variant) förvånad, förvirrad suckar, är trött på något/någon / uttråkad tittar åt ett annat håll / himlar med ögonen bugar djupt håller två pistoler / förvånad elefant pussmun

Förkortningar Eftersom kommunikationen är snabb online har man även utvecklat ett system av förkortningar för att få upp hastigheten i kommunikationen och ett bättre flyt i språket. De flesta förkortningar som används härstammar från engelskan som i Sverige är det språk som man använder mest online förutom svenskan. Här har vi listat några av de vanligaste. Språket online är dynamiskt och förändras och utvecklas konstant, så med tiden kommer ständigt nya uttryck att skapas.

Ordlista <3 2

hjärta, kärlek (avbildar ett symboliskt hjärta vridet 90 grader) to, too, som i 2 u och me 2 = ”to you” respektive ”me too”.

4u afaik afk asap atm bb brb cya, cu ftr ftw fyi g2g gl gn8 gr8 gtg gz h8 ic irl jk, j/k k l8, l8r lol ltns ly n8 nm

for You as far as I know away from keyboard as soon as possible at the moment bye, bye be right back see you (later) for the record for the win, uttryck som bl.a. används i onlinespel, med den ungefärliga betydelsen ”är bäst”, ”kommer att segra” eller liknande, t.ex. druids ftw, och ibland i akuta lägen i betydelsen ”behövs nu”, t.ex. sheep ftw (syftande på en önskad magiförmåga). for your information got to go good luck good night great got to go congratulations hate I see in real life just kidding ’kej (okej) late, later laughing out loud long time no see love you night, i betydelsen godnatt never mind

nn night night, i betydelsen godnatt; även no need, i sammanhang där någon vill säga att ingen ersättning eller motprestation krävs np no problem ofc of course omg oh my god plz please pm private message r are rdy ready rofl, rotfl rolling on the floor laughing sry sorry sux sucks tbh to be honest thx thanks ttg time to go ty thank you tyvm thank you very much u you u2 you too w8 wait wb welcome back wtf what the fuck y why

Intryck Internet Vi jobbar framförallt med Internet som informationskälla. Den främsta anledningen till det är att Internet är den källa som de flesta numera använder för att hitta information, för att konsumera medier och även för att publicera själva. Genom denna enorma kommunikationskanal kan de unga dessutom få information om de mest udda eller specialiserade ämnen. Det är få ämnen som inte diskuteras och eller publiceras på Internet. Om man har ett specialintresse finns det alltid information att hämta någonstans ifrån. Man kan dessutom få kontakt med likasinnade och personer med liknande intressen för att utbyta erfarenheter och information med varandra och därmed utveckla sitt kunnande. Det finns specialister inom de flesta områden, och genom att kommunicera via chattar och mejl kan man tillsammans skapa ny kunskap. Inom de flesta discipliner i samhället använder man Internet som främsta informationskälla, och skolan bör ta efter för att förbereda de unga på att hantera information i framtiden. Trots ungas flitiga användning av Internet som källa är ungdomars källkritiska kunskap rätt begränsad. En av orsakerna till det är att skolan fortfarande i stor utsträckning använder traditionella informationskällor och därmed inte jobbar aktivt inom alla ämnesområden med källkritik på Internet. Ofta har de unga egna kreativa strategier för att validera källor på Internet. Lättillgängligheten, möjligheten för alla att publicera och översättningsmöjligheterna gör att de unga idag har tillgång till många olika

perspektiv och sanningar från många olika avsändare från alla världens alla hörn. Detta kan vara en oändlig tillgång men det kan även skapa oförutsedda problem. Exempelvis historien, som vi alla lärt oss om i skolan, förmedlad ur ett svenskt perspektiv via svenska skolböcker, är inte densamma som när den beskrivs ur en annan nations perspektiv. Religiösa tolkningar och övertygelser är ett annat område där variationerna är stora beroende på var i världen man befinner sig och vilka källor man väljer att läsa. Det är därför viktigt att problematisera och diskutera dessa källor och sanningar som finns på Internet tillsammans med de unga, så att de har en kritisk och ifrågasättande inställning till den information som möter dem på nätet. Med Internet kommer vi varandra närmare, men det ställer helt andra krav på oss som konsumenter och brukare av informationen.

Spel Interaktiva spel står för en stor del av de ungas datoranvändning. Spelen har utvecklats från solospel på den egna datorn till enorma onlinevärldar där det krävs av de spelande att de interagerar och kommunicerar med varandra för att lyckas. Dessa spelvärldar är ofta komplexa system som kräver en hel del färdigheter hos spelaren. Man behöver förstå spelets struktur, uppbyggnad och mål som ofta redovisas i tjocka manualer eller på onlineforum, företrädesvis på engelska. Det krävs samarbetsförmåga för att i samspel med andra klara spelets alla utmaningar. Det krävs språkkunskaper, främst i engelska men även i chattspråket för att hinna med i konversationerna och följa och förstå de strategier som används för att klara spelets utmaningar. Det krävs dessutom förmåga att planera, utveckla och kommunicera dessa strategier och tillvägagångssätt tillsammans med spelare från olika delar av världen för att klara de utmaningar som man som onlinespelare ställs inför.

När man jobbar med de unga i dessa spel kan man hitta direkta kopplingar till skolans styrdokument. Här återfinns både engelska, svenska, samhällskunskap, historia, matematik och sociala färdigheter. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad man utifrån ett skolperspektiv kan jobba med i spel med unga. Att följa med unga spelare in i deras värld där de själva får presentera, förklara och delge oss vad de gör, vilka strategier de använder osv. skapar en omvänd pedagogisk roll där de får berätta om sina kunskaper för oss som oftast inte har vetskap om deras värld. De får stötta, hjälpa och guida oss vuxna in i ofta komplexa spelvärldar. Att anta omvända roller skapar ofta helt nya ingångar till den ungas förtroende och därmed den tillit som krävs för att stötta vidare.

Filmer och serier Unga idag är uppvuxna med rörliga medier som berättarkälla och informationsbärare. De flesta har konsumerat enorma mängder media redan från låg ålder. Filmmediet är för de unga idag en naturlig och lättillgänglig del av informationsflödet. Aldrig förr har tillgången till rörliga medier varit så stor som den är idag.34 Tillgången till film, serier och amatörproducerat material online är nästintill obegränsad. Tv-mediet tappar tittare till förmån för mediekonsumtion via datorer och andra tekniska landvinningar. Allt material och all information finns att tillgå när du vill och har behov av det. Det nås online, antingen som strömmande medier eller nedladdningsbart via illegala sajter. Dessa filmer och serier är oftast på originalspråk utan svensk text. Därmed utsätts många av våra unga dagligen för framför allt engelska språket. Många unga följer t.ex. serierna Simpsons och Family Guy på nätet i otextad upplaga.

34. Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2011 (https://www.iis.se/docs/SOI2011.pdf).

Filmens berättarspråk och strukturer har förändrats och kräver mer av sin publik nu jämfört med hur det var tidigare.35 Att konsumera medier kräver helt andra förmågor och ett annat fokus av konsumenten för att förstå och ta till sig budskap och berättelser. Att utgå från de ungas intresse för film kan i undervisningen vara en fantastisk startpunkt för att finna ingångar till deras kunskaper och förmågor men även för att utveckla deras kunskaper vidare. YouTube är ett fenomen som alltfler använder sig av, inte bara för att konsumera korta amatörklipp, filmer, musik, reklam och unika filmbidrag från hela världen utan även för andra ändamål. På You Tube finns tillgång till det mesta. Det finns instruktionsfilmer om allt från hur man kysser passionerat och hur man spelar gitarr till hur man byter en vattenpump i bilen och hur man stickar slätstickning. Det finns en nästintill oändlig mängd lärdomar att hämta här. På YouTube diskuterar t.ex. drottning Rania av Jordanien islam och dess tolkningar med andra YouTube-användare via filmmediet. Här kan du själv publicera dina egna filmer och alster så att resten av världen kan ta del av dina tankar eller produktioner. Det utvecklas dessutom ständigt nya användningsområden för YouTube och dess användare.

Källor Allt finns på Internet, allt! Både bra och dåligt, ont och gott, högt och lågt. Här finner våra unga allt de behöver för att bilda sig själva. Här finns dessutom allt som vi behöver för att kunna stötta de unga. Vi bör som pedagoger inte bara vara nyfikna på Internet och dess

35. Stephen Johnsson, Everything bad is good for you: Why Popular Culture is Making Us Smarter (Penguin Books) (http://www.handheldlearning2008.com/handheld-learningconference-and-exhibition/video/905-video/122- steven-johnson-author).

källor och verktyg, utan vi bör också vara modiga och nytänkande och se möjligheter. Det är pedagogen och den unga som skapar helt nya förutsättningar för lärande online. Exempel: En tjej i årskurs 6 älskar japanska popband och lär sig själv japanska med hjälp av engelska instruktionsfilmer på YouTube. Hur bedömer vi som pedagoger eller hur får man tag i hennes lärande? Exempel: En kille i årskurs 9 som programmerar har lärt sig allt från engelska onlineforum. Hur tar man denna kille vidare in i matematikens värld? Exempel: Vi behöver visa skolan att en elev kan engelska dialekter. Hur visar vi det? Vilka verktyg finns att tillgå? Vilka webbsidor verkar användbara? Allt handlar givetvis om vilka ingångar den unga har i sitt lärande, men Internet är fullt av möjligheter. Här redovisar vi bara en länklista som vi har använt oss av för att jobba vidare med våra unga. Denna lista kan fyllas på utifrån de unga ni möter. Länkar är ofta färskvara så vissa av dem kan vara borttagna när detta läses. Internet är dessutom en bottenlös avgrund när det gäller utbildningskällor, så att ge sig på en fullständig länklista är i princip omöjligt. Ofta finner vi länkar och program utifrån de behov vi har tillsammans med våra elever. Här kommer en kort lista på länkar som vi funnit användbara.

MILJÖ/NO http://www.youtube.com/watch?v=tqqLjRHsVOE Isbjörnar http://www.youtube.com/watch?v=JE- Nyt4Bmi8&feature=fvw Fina djurbilder http://fotografier.se/images/animals/animals.php http://www.fotoakuten.se/bilder_gratis_galleri-search-fotografier.html

FILMER http://www.moviewatch.in/?sort=views Fanfiction http://www.fanfiction.net Gullig krabba och kokosnöt http://www.youtube.com/watch?v=am5lKJMibr0 Talking animals (stackars hund) http://www.youtube.com/watch?v=nGeKSiCQkPw Linus på linjen http://www.youtube.com/watch?v=KwfQEWE5tvM&feature=mr_meh&list=PLFCDE2B961923A7C7&index=7&playnext=0 Lejonmamma http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13684823. ab Bloopers från fiskeprogram http://www.youtube.com/watch?v=LAmMABxjE7Y Kroppskontroll http://www.facebook.com/photo.php?v=114570515294757 http://animal.discovery.com/

TV-SERIER American dad http://www.watchamericandad.tv/american-dad-sea-son-6-episode-12-you-debt-your-life.html http://www.watchamericandad.tv/american-dad-sea-son-6-episode-7-the-people-vs-martin-sugar.html Doctor Who http://tv.blinkx.com/show/doctor-who/cx3VPFz67MiHBeeqZUn3nC6YPe8#s5 Criminal minds http://www.videobb.com/video/0LVGXiQ78IPc Sherlock Holmes http://www.megavideo.com/?v=EODTZKCX Two and a Half Men http://www.1channel.ch Koreanskt drama http://www.dramacrazy.net/korean-drama/poseidon-episode-1/ http://channel.nationalgeographic.com/channel/?source=NavNGCHome http://www.discoverychannel.se/program Nyheter http://www.bbc.co.uk/news/video_and_audio/ http://svtplay.se

ENGELSKA Kursplanen i engelska http://www.skolverket.se/sb/d/715 Engelska prov http://www.nafs.gu.se/prov_engelska/exempel_provuppgifter/engelska_ak9_exempeluppg/ Engelska verb http://www.englishi2i.se/svenska/allt-om-i2i/engelska-verb/

Bra engelsk sida http://maryglasgowplus.com/teachers/ UR- film om engelska dialekter och vikingar http://urplay.se/159365 Testa hur mycket du förstår av engelsk eller amerikansk slang http://www.ur.se/sprk/engelska/slang_br/# http://www.ur.se/sprk/engelska/slang_am/ Kända tal http://www.americanrhetoric.com/ A Class Devided - om fördomar http://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/divided/etc/view.html Tal av Nelson Mandela http://www.anc.org.za/list.php?t=Speeches&y=1998 Övningar på engelska http://www.eslcafe.com/ Engelskakurs på nätet http://www.kursnavet.se/kurser/engelska_a_aso/htm/modul2/02_02.htm Quizz http://www.bbc.co.uk/worldservice/learningenglish/quizzes/quiznet/archive_2003.shtml Mangaserier http://www.mangareader.net/ Kul engelsk sida http://www.engrish.com/ http://www.primaryresources.co.uk/index.htm http://www.forumeducation.net/ http://www.vocabulary.co.il/ http://www.bl.uk/learning/langlit/sounds/index.html

http://www.bbc.co.uk/voices/recordings/ Sรถk bara efter en specifik dialekt pรฅ YouTube... http://www.mingoville.com/sv.html

Kul uppgift TH15 M3554G3 53RV35 TO PR0V3 H0W 0UR M1ND5 C4N D0 4M4Z1NG TH1NG5! 1MPR3551V3 TH1NG5! 1N TH3 B3G1NN1NG 1T WA5 H4RD BUT NOW, ON TH15 LIN3 YOUR M1ND 1S R34D1NG 1T 4UT0M4T1C4LLY W1TH OUT 3V3N TH1NK1NG 4B0UT 1T, B3 PROUD! 0NLY C34RT41N P30PL3 C4N R3AD TH15. R3 P05T 1F U C4N

NO Sida med fakta om det mesta http://www.wolframalpha.com/ http://school.chem.umu.se/Compiled/index.html http://www.teachingonline.org/EducationLinks.html http://scratch.mit.edu/ http://www.naturvetenskap.org/ http://www.human-academy.com/

Matematik Mattesajt http://www.webbmatte.se http://www.matteboken.se/ http://www.mattecoach.se/ http://www.matteguiden.se/

100

http://ncm.gu.se/node/1144 Mattefilmer http://www.khanacademy.org/ http://www.mathway.com/ http://www.df.lth.se/~mikaelb/aritm/aritm-sve.shtml http://www.islandnet.com/~dsfa/java/mult.html http://www.explorelearning.com/index.cfm? http://www.heymath.com/index_row.jsp

SVENSKA Kursplanen i svenska http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20-%20Svenska Svenska http://svenskabloggen.wordpress.com/category/lasa- bocker/ Gรถr tidning online http://magazinefactory.edu.fi/ Hitta bรถcker online http://www.gutenberg.org/browse/categories/2 E-biblioteket http://www.elib.se/library/dynamic_page. asp?page=P&lib=3 Filmhandledningar http://www.sfi.se/

SAMHร LLSKUNSKAP Amerikansk historia digitalt http://www.digitalhistory.uh.edu/reconstruction/re- sources.html

101

Texter om regnskogen från WWF http://www.wwf.se UR:s geografispel om Sverige http://www.ur.se/sverigeresan/ Spel om brott i Sverige http://www.brottsrummet.se/Bazment/177.aspx

http://www.asianewsnet.net/home/ http://www.africanews.com/ http://www.bbc.co.uk/news/world/africa/ http://www.newsfromafrica.org/

The Greatest Speech Ever Made http://www.youtube.com/watch?v=WibmcsEGLKo (http://muve.gse.harvard.edu/rivercityproject/index. html)

http://blogs.reuters.com/africanews/

GEOGRAFI

http://www.miamiherald.com/

http://www.geografi.nu/ http://www.resdagboken.se/ http://www.google.com/earth/index.html http://www.vingresor.se/

Nyheter Be den unga leta efter nyhetskanaler från olika länder. Har hon eller han varit utomlands? Vad finns det för kanaler där? Har hon eller han rötter någon annanstans eller har någon kompis som har det? Kanske har den unga onlinekompisar som är från andra länder, vad kollar de på för saker? http://www.cnn.com/

102

http://english.pravda.ru/

http://www.theaustralian.com.au/ http://www.nzherald.co.nz/

LÄS ELLER GÖR EGNA SERIER, ENKLA VIDEOR Massor av mangaserier http://www.mangareader.net/ Serietillverkning http://bitstrips.com/create/comic/ http://www.gocomics.com/ Rita gubbe som vaknar till liv =) http://www.drawastickman.com/ Gör en video av foton http://animoto.com/

http://www.bbc.com/

Mjukvara http://www.artrage.com/

http://www.aljazeera.com/

http://plasq.com/

http://europe.chinadaily.com.cn/

http://animoto.com/

http://www.latinnews.com/

http://www.animationfactory.com/en/

http://www.cartoonster.com/

http://www.worldpressphoto.org/

http://etherpad.com/

http://bomomo.com/

http://www.xmind.net/

http://www.splashup.com/

Dela skärm http://www.screentoaster.com/)

http://www.storyabout.net/typedrawing/

Skicka bilder http://tinypic.com/ Konvertera och skicka filmer http://www.zamzar.com/ Gör din egen saga http://storybird.com/ http://todaysmeet.com/ http://corkboard.me/Xd6sqkBHIR http://bomomo.com/

MUSIK Rapp http://www.soundclick.com/bands/default.cfm?bandID=44077

http://www.picnik.com/ http://photography.nationalgeographic.com/photography/photo-ofthe-day/?source=NavPhoPOD

KUL http://www.43things.com/

LÄNKSIDOR http://www.lankskafferiet.org/ http://www.ideastoinspire.co.uk/ Googla på alla olika museer, där finns en massa olika information.

ÖVERSÄTTNING ONLINE http://www.nicetranslator.com/

http://kids.niehs.nih.gov/music.htm#index http://www.freeplaymusic.com/ http://www.heartwoodguitar.com/chords.htm http://aviary.com/tools/myna

FOTOGRAFI/BILD http://www.noorderlicht.com/en/photogallery/

103

avtryck Publiken Internet och dagens datorer har öppnar helt nya möjligheter för människor att kommunicera med varandra över tidsbarriärer, att konsumera till synes oändlig information online men även att själva producera, skapa och distribuera material. Tidigare krävdes dyrbar utrustning och mycket tid för att skapa egna alster. Nu är dessa verktyg enkla att hantera och finns i stort sett i var mans hand. Det skapar helt nya förutsättningar för oss att dela med oss av våra tankar, vår kreativitet och våra berättelser. Vi får dessutom ta del av andras från hela världen. Det finns myriader sidor på Internet och antalet ökar exponentiellt. Att få göra sin röst hörd i medierna har länge varit få förunnat. Tidningar, böcker och tv har varit de kanaler som stått till buds, med snäva flaskhalsar och krävande redaktörer som sållat bort oönskad information. Nu har alla möjlighet att föra fram sina tankar, idéer och alster på Internet, detta självklart både på gott och ont. På Internet finns inga krävande och censurerande redaktörer. Det har visat sig att just denna möjlighet att publicera och dela med sig av sig själv och sina tankar är en kraftfull motivator för många, inte bara unga. Att lämna ett avtryck har blivit allt viktigare för många idag. Och när alla kan ta del av det man gör blir det också viktigare att det man gör och visar är det bästa man kan åstadkomma. Här blir det inte bara bedömt av en pedagog utan alla ens vänner, bekanta och, ja, hela världen kan ta del av det man gjort. På nätet finns dessutom en uppsjö exempel på hur man, förutom att skapa själv, utvecklat nya möjligheter att publicera, omformu-

104

lera och påverka redan tidigare utgivna produktioner i form av fanfiction36, meshade37 filmer och egenskapade varianter av kända medieproduktioner. Här tar man, blandar och ger ut igen. Man lämnar ett eget avtryck på Internet.

Bloggar och sociala plattformar Tidigare skrev många om sina funderingar i dagböcker som var försedda med lås och ofta låg på någon säker plats (”under huvudkudden”) där ingen skulle hitta dem och läsa. Nu skriver många dagbok på nätet i form av bloggar. Det som var hemligt och privat är nu öppet och offentligt. Det pågår en diskussion om huruvida detta är bra eller dåligt. Många menar att gränsen för privat och offentligt suddas ut och man ”vräker ut” sig själv och sina problem på Internet för alla att ta del av. Många kan fara illa genom att göra detta men för andra kan det vara en hjälp. Många unga finner tröst i att deras känslor inte är unika och att de kan få hjälp och stöd av varandra under svåra perioder av sitt liv, men denna öppenhet kan självklart även få motsatt effekt. I vilket fall som helst är det en realitet som vi måste lära oss att hantera, inom skola, socialtjänst och psykiatrin. Därför är det viktigt att

36. http://www.thehuntforgollum.com/player_film-hd. htm 37. http://en.wikipedia.org/wiki/Media_meshing

skapa förutsättningar för unga att få den hjälp de behöver även på Internet och i de forum där de befinner sig.38 Det har visat sig under vårt arbete i Oneeighty att just kommunikation via datorn kan göra det något lättare för många unga att berätta om svåra saker. Genom att det under en längre tid har etablerats en relation och därmed en trygghet i kommunikationen mellan Oneeightys pedagoger och den unga verkar det vara något enklare att berätta och dela med sig av sig själv via datorn.39 Att lämna ut sig på Internet har blivit en självklarhet för många, både unga och äldre. Man lever en del av sitt sociala liv online. Mormödrar har kontakt med sina barnbarn, unga har sina kamratnätverk, jobbnätverk frodas, kusiner håller kontakten som de annars tidigare nästan tappat, människor man träffat på semestrar eller jobbresor runt om i världen finns i datorn en knapptryckning bort. Vissa förfasar sig och menar att man träffas allt mindre medan andra menar att vi aldrig tidigare träffats så mycket som nu. Det handlar väl som det mesta om hur man som individ hanterar sina nätverk, och alla dessa nätverk används på olika sätt av olika individer. De som inte har många vänner IRL (in real life) kanske får vänner online. De som tycker att man bör träffas IRL är skeptiska men de vänner som denna individ nu har online kan vara den enda kontakt han eller hon har haft med andra människor på länge. Det är en ingång till att bredda sina nätverk. De unga som öppnat relationen online med oss på Oneeighty har efter en tid med oss vågat inleda relationer även utanför Internet.

38. Cecilia Löfberg, Margareta Aspàn, Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online (US-AB, 2011, s. 43). 39. Ibid (s. 32–42).

Sociala plattformar, tidigare Lunarstorm och Playahead och nu främst Facebook, ger ofta upphov till diskussioner kring privat och offentligt. Är det okej att dela med sig av sitt liv med statusuppdateringar och bilder? Hur långt ska man gå och vad kan andra använda dina bilder och din information till vid senare tillfällen? Vem äger bilderna och hur länge finns informationen kvar på Internet? Bruket av dessa plattformar kan i förlängningen komma att förändra vår inställning till offentligt och privat. Det kanske inte spelar så stor roll om min arbetsgivare kan se mina uppdateringar. I framtiden kanske det snarare blir så att de som inte har profiler och bilder på Internet väcker funderingar och undran. Dessa frågor är kritiska och har hamnat på agendan på grund av den enorma ökningen av antalet användare på dessa plattformar. Frågor som dessa tas upp och diskuteras framför allt i medierna. Det är av stor vikt att diskussioner förs tillsammans med våra unga så att de blir medvetna om konsekvenser av och fördelar med informationshanteringen.

Peer2Peer De kunskaper som unga utvecklar online med hjälp av Internet får de ofta av varandra. Här hålls inga lektioner eller föreläsningar. När man har frågor och funderingar söker man svar hos varandra, kompisars kompisar eller online i forum eller på YouTube. Man hämtar informationen precis när behovet uppstår, ”just in time” istället för ”just in case”. Den digitala kompetensen är oerhört varierad och ojämn hos de unga. Vissa är kompetenta och har koll på det mesta medan andra har väldigt låg kunskap om den digitala tekniken och Internet. Denna digitala kompetens kan man oftast inte finna i skolan eftersom det inte är något som ingår som en integrerad del av kurs- och läroplanen och därmed inte är förankrat och prioriterat i skolorna. Detta skapar i sig en ojämlik kunskapsbas när det gäller bruket av digital teknik i samhället.

105

Mängden tillgänglig information är större än någonsin. Därmed sker utbyte av tankar och information smidigare än någonsin. Forskare från olika kontinenter kommunicerar och lär av varandras upptäckter. Det innebär i sin tur att information har blivit mer av en färskvara än tidigare. Det sägs att den information som du tar till dig under ditt första år av utbildningen på universitet behöver revideras under ditt tredje år på grund av nya rön och upptäckter. Det beror givetvis på vilken typ av utbildning det handlar om. Vi lever i ett samhälle där man har upptäckt fördelarna med att dela med sig av sin kunskap och gärna gör det. Wikipedia är ett tydligt exempel på just detta fenomen. Wikipedia är skapat av Internets användare och revideras av samma användare. På så sätt kan perspektiv bli tydligare och sanningar mer mångfacetterade.

Kollaborativt online Att tillsammans med unga skapa text, film och ljud- produktion online har aldrig varit enklare. Många av de produktionsprogram som man tidigare hade i sin dator finns nu att tillgå utan kostnad på Internet. Vi på Oneeighty har valt att främst arbeta med Googles molnverktyg, som finns gratis på nätet. När vi skriver tillsammans använder vi delade dokument, Excel-ark och presentationer som ingår i Googles onlineverktyg. Vi har även använt Google Wave för att diskutera nyheter och företeelser tillsammans i realtid. Att samarbeta i bild och förklara olika begrepp är enkelt med hjälp av Teamwiever eller andra specialkonstruerade plattformar online. Att arbeta online tillsammans med unga som man endast kommunicerar med via datorn kan verka svårt och komplicerat, men om man fokuserar på vad det är man försöker åstadkomma och vilka behov som finns kan man finna nya kreativa lösningar. Vi jobbar

106

mycket med att ta skärmdumpar och skicka till varandra, logga in på samma spelservrar och kommunicera via chat. Om ambitionen finns löser man oftast problemet tillsammans med den unga. Ibland hittar de unga lösningen och ibland gör vi det.

Dela Att dela med sig till andra på Internet är en het potatis. Unga tycker att det är självklart att ladda ner musik och filmer till sin dator, men de delar även med sig av det de själva skapar och skriver via bl.a. bloggar och YouTube. Många är inte medvetna om att de bryter mot personuppgiftslagen och upphovsrättslagar och att en del av det de gör klassas som stöld i vårt samhälle. Förr gjorde man blandband med hjälp av radion och en kassetbandspelare och delade med sig till varandra, kopierade och spred vidare. Genom tekniken kan samma sak nu göras på mycket bredare basis. Man försöker finna metoder och vägar för att stoppa detta och informera unga om vad det egentligen handlar om, men med inte alltför tydliga resultat. Är det så att vi genom tekniken skapat förutsättningar som kräver att vi ändrar de gällande lagarna? Vad skulle hända om all information, musik och film vore fri? Skulle det kunna skapas andra system som gör att upphovsrättsliga frågor kan lösas i framtiden?40 Här finns många åsikter om hur man bör göra och tänka i framtiden.

40. http://thepiratesdilemma.com/

Nätverket Runt varje ung hemmasittande elev finns ofta en mängd människor som önskar och jobbar för den ungas väl. Alla unga har olika typer av nätverk eftersom insatserna ser något olika ut från skola till skola och kommun till kommun. De flesta unga som vi haft kontakt med har ändå stöd från dessa instanser: - Föräldrar/vårdnadshavare som under en längre tid försökt få barnet att gå till skolan. - Skolans elevvårdsgrupp (EVG) med lärare, mentorer, skolsköterska, kurator och skolledning. - Socialtjänsten är i de flesta fall inblandad med socialhandläggare och personlig kontaktperson. - BUP (Barn- och ungdomspsykatrin, landstinget). Alla dessa funktioner/personer har, utifrån sin profession/sina preferenser, mål för den unga. Skolan ska se till att eleven tillskansar sig kunskaper och får betyg, socialtjänsten har till uppgift att se till att det skapas en trygg social miljö, BUP ska se till den ungas mentala hälsa och föräldrar/vårdnadshavare ska ta ansvar för att barnet mår bra och klarar skolan. Denna bild är något förenklad. Per Anders Rydelius, professor i barn och ungdomspsykiatri på Karolinska Institutet, har tittat historiskt på hur unga med problem började uppmärksammas på 1940-talet och hur man ursprungligen skapade nätverk runt dessa individer för att finna ut hur man skulle anpassa skolan och samhället till de ungas behov. Detta fokus har,

menar Per Anders Rydelius, med åren förflyttats till att den unga, med hjälp av dessa stödfunktioner, ska anpassas till samhället/skolan. Han talar om en förskjutning i perspektiv som har lett till att omsorgen om de unga förändrats och enligt honom försämrats. De funktioner som stöttar de unga gör det ibland utifrån sin egen profession och missar därmed den ungas perspektiv. Man skjuter bredvid målet med resultatet att den unga faller mellan stolarna (dvs. funktionerna), menar han.41 David Oldham skriver om dessa vuxna runt de unga och benämner dem ”childworkers”. Han menar att barnet blir ett instrument för den yrkesverksammas intressen och ambitioner och därmed reduceras till ett psykologiskt eller pedagogiskt objekt.42 Självklart varierar samverkansinsatserna och även resultaten för de unga vi mött. I vissa fall fungerar allt utan problem och i andra fall är kommunikationen och samarbetet i stort sett obefintligt. En av våra bärande grundförutsättningar är att ha huvudfokus på den unga och hur vi på bästa sätt kan hjälpa honom eller henne vidare, men under arbetets gång har vår uppgift som nätverkare eller kitt mellan den ungas stödfunktioner blivit tydligare och mer uttalad.

41. Per Anders Rydelius, http://www.ur.se/ Produkter/163219-UR-Samtiden-Barnens-ratt-iframti- den-Forlorad-kunskap-om-de-utsatta-barnen 42. David Oldham, , Childhood as a Mode of Production, i B. Mayall, (red.), Children’s Childhoods. Observed and Experienced ( (The Falmer Press, London, 1994, s.

107

Många av de unga vi mött har ett nätverk runt sig som inte fungerar optimalt. I vissa fall föreligger en långvarig konflikt mellan skola och föräldrar, i andra fall har socialtjänsten och skolan olika målbilder och kommunicerar därmed utifrån skilda perspektiv. Den unga är i många fall inte delaktig i denna process eller väljer själv att inte vara delaktig. Det handlar ofta om komplexa problem som inte kan lösas i en handvändning. En av våra centrala uppgifter har under dessa år blivit att stödja eller återskapa kontakten mellan alla inblandade. Eftersom vi utgör en extern lösning utan tidigare historik i samband med den unga och hans eller hennes nätverk har det visat sig att friktionen i de flesta fall blivit minimal, och därmed har kommunikationen fungerat bättre än tidigare. Ibland skulle man behöva ha en tydligare kommunikation utifrån alla de inblandades perspektiv för att på bästa sätt hjälpa den unga, men i många fall träder då sekretessen in och förhindrar att man delar information med varandra.

Föräldrar/vårdnadshavare Många av de föräldrar vi mött är uppgivna och modlösa efter lång tids kamp för att stötta sitt barn att komma tillbaka till skolan. Ofta ligger en konflikt mellan skolan och föräldrarna i botten. Många upplever sig misstrodda och illa behandlade och det har ökat avståndet mellan parterna.

Skola Skolan har i de flesta fall försökt finna en fungerande lösning för de unga utifrån de förutsättningar som råder. De har inrättats små undervisningsgrupper, man har erbjudit hemundervisning eller en-

108

skild undervisning och ofta vänt ut och in på sin organisation för att hitta en fungerande lösning.

Socialtjänst Socialtjänsten är oftast inkopplad hos de unga som vi mött. Skolan är skyldig att anmäla till socialtjänsten när en elev varit frånvarande en längre tid. Vissa har tilldelats en kontaktperson som stöttar och hjälper den unga och andra har omfattande stödinsatser i hemmet.

De unga De unga som vi mött har ofta varit hemmasittande under en längre tid, mellan sex månader och sju år. Vid lång frånvaro har många unga tappat förtroendet för sin egen förmåga att klara skolan. De är medvetna om att de halkat efter sina klasskamrater, och även om de skulle vilja förmår de inte återvända till skolan. Vi har bara träffat en ung person som inte haft en önskan att klara grundskolan. Alla andra vi mött vill ha slutbetyg i nian. Skolan har ofta försökt allt för att stötta men utfallet har trots detta varit negativt.

Vad är Oneeighty? Varje år är det 1,1 % av alla som går ut årskurs 9 som inte har betyg i ett enda ämne.43 Det betyder att ca 1 200 unga faller huvudstupa på sitt första viktiga steg mot framtiden. För dessa unga är risken stor att det kan bli början på ett långvarigt utanförskap. En undersökning som ”Idéer för livet”44 genomfört visar att en människa som hamnar i ett långvarigt utanförskap kostar samhället mellan 350 000 och 1,6 miljoner kronor per år. Vad den mänskliga tragedin kostar alla berörda går inte att överblicka. Detta är skälet till att Oneeighty startade sin verksamhet. Oneeighty kom till för att bygga broar mellan dessa ungdomar, skola, hem och samhälle. I Oneeighty utformar eleven tillsammans med pedagogerna en individuell plan för sin personliga kunskapsutveckling och sin förmåga att fatta egna, demokratiska beslut kring sitt eget liv.

Bakgrund Utvecklingsprojektet Oneeighty startade i september 2007. Syftet med projektet var att utveckla en läroplats för unga som av olika skäl inte går i konventionell grundskola. Läroplatsen ska anpassas efter den enskilda ungas behov och utgå från var han eller hon befinner sig just där och då. Målet med verksamheten är att skapa självförtroende och insikt om den egna förmågan och därmed öka möjligheterna för

43 Skolverket (http://siris.skolverket.se/pls/portal/ris.ris_rapport_gen.rapp1?p_verksform_ kod=11&p_info_omrade=betyg&p_rapport=gr9betyg_nyckeltal) 44 Ingvar Nilsson, Anders Wadeskog, Individen i centrum (http://www.socioekonomi.se/Texter/Ideer/16- siding_low.pdf).

den unga att utvecklas som en positiv del av samhället. Läroplatsen är dynamisk och anpassad efter nutida/framtida möjligheter inom både teknik och pedagogik. Vi jobbar online med de unga. Vår primära målgrupp är unga i grundskolans senare årskurser. Tanken med detta är att vi önskar jobba preventivt. De unga som vi främst valt att rikta in oss på är de som av sociala, psykosociala, neuropsykiatriska eller motivationsbetingade skäl inte går i skolan och därmed inte heller får några betyg från grundskolan. Projektet har finansierats av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Bidrag har även getts av stiftelsen ”Idéer för livet”, Skandia, Telenor samt Prins Gustaf Adolfs och Prinsessan Sibyllas Minnesfond. Finansiering och bidrag har bekostat utvecklingsprojektet fram till januari 2010. I september 2007 startade metodutvecklingsprojektet Oneeighty på initiativ av Rektorsakademien, Fredrik Svensson och Åsa Sundelin. Projektet och tankarna bakom det hade presenterats för Wallenbergstiftelsen, som beviljat finansiellt stöd för att utveckla metoder för att nå de onåbara under tre år. Från september 2007 till januari 2010 har Rektorsakademien tagit fram pedagogiska metoder och digitala verktyg för att nå de onåbara unga i grundskolan. Metodutvecklingen ägde rum i en digital miljö tillsammans med elever, föräldrar, skolor och speciellt utvalda pedagoger. Genom Föreningen Rektorsakademiens nätverk fick Oneeighty kontakt med rektorer som var intresserade av att låta någon av sina elever medverka i utvecklingen av Oneeighty.

109

För att finna de metoder som lämpar sig bäst för vår målgrupp använde vi oss av en metodologisk utvecklingsprocess som ligger nära praktisk aktionsforskning. Vi utförde under dessa 23 månader tre pilottester, alla med unika frågeställningar, för att mejsla fram de ultimata arbetsmetoderna för och tillsammans med de unga. Testerna genomfördes i samma anda som projektets grundtanke att med hjälp av modern teknik i dialog med de unga finna de metoder som lämpar sig bäst och ger de resultat som lägger grunden för de ungas fortsatta positiva medverkan i samhället. Projektet leddes av Åsa Sundelin och genomfördes tillsammans med initierade pedagoger som handplockades för projektet med utgångspunkt i deras specifika kompetenser och erfarenheter. Ytterst ansvarig för utvecklingsprojektet var Fredrik Svensson på Rektorsakademien. Under projektets gång anlitades en livskunskapspedagog och tre ämnespedagoger för att genomföra pilottesterna. I samband med de tre pilottesterna hade pedagogerna i uppdrag att reflektera och fundera kring metoder och utveckling av metoder för att nå bästa möjliga resultat utifrån den målgrupp vi arbetade med. Under pilottesterna ingick nio unga hemmasittare som själva valt att medverka i utvecklingsarbetet utifrån eget visat intresse och önskemål. Efter pilottesterna genomfördes intervjuer med alla inblandade – de unga, deras vårdnadshavare, skolledare samt annan skolpersonal som varit direkt inblandad i de ungas utveckling. Under genomförandet fanns tillgång till ett expertråd som träffades med jämna mellanrum för att tillföra projektet ny kunskap och nya insikter utifrån olika kompetenser och perspektiv.

110

Projektledningen följde kontinuerligt global och nationell pedagogisk utveckling samt sökte aktivt efter information om nya metoder för att nå bästa möjliga resultat.

Tre pilottester Pilot 1, vecka 14–21 2008 Oneeightys första pilottest fokuserade på projektets introduktionsfas. Fokus låg på tre frågeställningar. Testet genomfördes med två pedagoger och två unga under en period på åtta veckor. All kommunikation skedde online via Internet. De frågeställningar som vi jobbade utifrån under det första pilottestet var: - Hur fungerar kommunikationen med de unga i projektet? - Hur bygger man relationer vid onlinekontakt med de unga? - Hur får man en ingång i de ungas eget lärande? Resultatet av pilottestet visade tydligt att kommunikation mellan unga och pedagoger online är fullt möjlig och i vissa fall att föredra. Pilottestet visade att en stabil och trygg kommunikation/relation mellan de unga och pedagogerna är en förutsättning för att finna de ungas informella lärande. Pilot 2, vecka 42–51 2008 Testet genomfördes med tre pedagoger och fem unga under en period på elva veckor. All kommunikation skedde online via Internet. Oneeightys andra pilottest fokuserade på projektets kunskapande. Fokus låg på följande frågeställningar:

- Kan man som pedagog finna ingångar i de ungas informella lärande? - Kan man bedöma de ungas informella lärande utifrån Lpo 94? - Kan de unga se kopplingen mellan det informella lärandet och skolans? Det visade sig tydligt att man som pedagog kan finna ingångar i de ungas informella lärande genom att vara lyhörd och skapa relationskapital i ett tidigt skede av kontakten.

Att ställa krav/ha höga förväntningar på de unga i Oneeighty blev en delikat fråga. Allt visade sig vara avhängigt av den individ man möter och vilken attityd den unga har gentemot skola, vuxna och lärande. Det visade sig därmed att den sociala kompetensen och pedagogernas fingertoppskänsla var av yttersta vikt för att nå resultat med de unga i Oneeighty.

Man kunde dessutom bedöma de ungas informella lärande utifrån Lpo 94, och vi såg också att de unga inte till en början kunde se kopplingen mellan det informella lärandet och skolans traditionella lärande. Pilot 3, vecka 7–21 2009 Testet genomfördes med två pedagoger och sex unga under en period på fjorton veckor. All kommunikation skedde online via Internet. Utifrån de frågeställningar pedagogerna svarade på samt de observationer som gjorts i pilot 3 kunde vi dra en del slutsatser. Vilka sociala resultat och kunskapsresultat kan man identifiera i arbetet med de unga i Oneeighty? - Vilka krav/förväntningar kan pedagogerna ha på de unga? - Beskriv en perfekt dag i projektet utifrån de observationer du gjort i arbetet med de unga. Alla medverkande unga i projektet uttryckte att de genom Oneeighty fått större trygghet att utveckla positiva relationer till vuxna. De unga hade tillgång till vuxna i högre grad än skolan kan erbjuda, och i det samspelet skapades och identifierades läranderesultat utifrån skolans styrdokument. De unga blev genom projektet medvetna om att den informella kunskap de besatt även kunde räknas som kunskap i skolan.

111

112

Slutsatser och egna reflektioner Unga Under vår tid i Oneeighty har vi träffat fantastiska ungdomar – energiska, nyfikna, intresserade, men även modstulna, ledsna och förtvivlade. Det som framför allt blivit tydligt är att ingen av alla de unga vi träffat vill misslyckas. Alla uttrycker en vilja att lyckas med skolan. De unga vi mött har bara inte förmått klara det själva. Alla har olika förutsättningar, och de nätverk som omger dessa unga har av olika anledningar misslyckats med att stötta. Olyckliga omständigheter har gjort det omöjligt. Inga unga väljer bort skolan för att man inte vill lyckas; förutsättningarna har bara inte funnits där. Något som vi förundrats över under vårt arbete är hur lite det behövs för att skapa en relation till dessa unga människor och få deras tillit, men även hur lite det behövs för att få dem att tro på sin egen förmåga och kunskap. De flesta har tappat tilltron till sin förmåga att lära trots att de alla lär sig saker på egen hand utan skolans hjälp. Deras eget lärande är motivationsdrivet och behovsanpassat, och de kan inte själva se kopplingarna mellan sitt eget och skolans lärande. Vi startade Oneeighty med intentionen att ”få igång lusten att lära”. Det visade sig vara helt onödigt i de flesta fall. Dessa unga har erbjudanden om social samvaro och kunskapande i stort sett 24 timmar per dygn.

Genom att det de redan gör kopplas till det lärande som sker i skolan återfår många av de unga tilltron till sin egen förmåga att lära. Det har då visat sig vara lättare att återgå till det sociala sammanhang som skolan utgör. Kunskap finns att se i allt det vi människor företar oss. Hindren sätts av vår oförmåga att uppmärksamma det som redan finns och därefter utmana till vidare kunskap. En viktig faktor för oss är att ge den unga mandat att själv ta beslut om insatser. När vi först ställer frågan till den unga om medverkan i Oneeighty så blir många förvånade och glada. Ofta är det första gången den unga själv blivit tillfrågad och har fått mandat att bestämma över sin skolgång. Många gånger när vi möter en ung person har skolan inte någon information att ge oss om hans eller hennes kunskaper. Det kan tyckas märkligt eftersom många har gått sex eller sju år i skolan. Helt tydligt är att den unga besitter kunskap, men det har inte dokumenterats av skolorna eller kommit bort i överlämningar. Om det finns dokumentation har den ofta fokus på avsaknad av kunskap eller svårigheter istället för möjligheter och styrkor. Vissa har utretts av skola och landsting medan andra inte har getts eller inte har tagit emot möjligheten att utredas. Dessa unga har ofta hamnat mellan stolarna och befinner sig i ett vakuum, kunskapsmässigt och socialt. De har ett enormt behov av att bli sedda.

113

Genom att de unga väljer att stanna hemma från skolan påverkar de alla i sin omgivning, och vissa styr även sin omgivning. Situationen för familjen är ofta tuff efter många års kämpande för att hjälpa barnet. Många familjer är trötta och modstulna.

Pedagog Till en början var vi alla som arbetat med Oneeighty skeptiska till att ”bara” chatta med eleverna. Vi är alla vana att jobba med unga i verkliga livet. Hur skulle det bara genom text vara möjligt att skapa kontakt och en relation? Vi blev alla förvånade över hur rik en chattkommunikation kan vara. Alla unga har en unik röst och ett unikt språk som de förstärker med smileys, förkortningar och egna uttryck och bokstavskombinationer. Man kan läsa mellan raderna, man känner på sig när någon blir upprörd eller ledsen bara genom pauser och anslag. Det är förunderligt hur väl språket har utvecklats trots att det endast är textuellt. De unga är också väl medvetna om hur mycket som kan gå snett i en textuell kommunikation. Vi upplever att de är tydligare med vad de menar, och om det uppstår problem eller missförstånd är de snabba att förklara och diskutera. Genom att de många gånger chattar även med andra när de är online så märker man snabbt om de är med eller befinner sig någon annanstans online. Som pedagog är det lätt att återgå till gamla rutiner och vanor. Man har en profession och ett uppdrag. I Oneeighty måste pedagogen helt tänka om. Det är inte bara eleven som ska bevisa att han eller hon kan, utan även pedagogen får bevisa att han eller hon kan ta fram det som finns hos de unga. Här gäller det att ta av de kulturella vaneglasögon vi alla bär och vara öppen och tänka nytt.

114

Förväntningar från pedagogen har visat sig vara det absolut viktigaste för att få en elev att prestera väl. Hos dessa elever kanske inte just det är det viktigaste. Här är det ofta trasigt på riktigt. Det är en mycket svår balansakt att både utmana lagom och stötta och se till att den unga inte på nytt tappar sitt förtroende. Det är lite som att vandra på äggskal. Dessa elever har ofta varit hemma flera år och det tar tid att laga det som gått sönder. Många gånger har kursplanerna företräde framför läroplanerna på skolorna. Vi på Oneeighty har fokuserat främst på läroplanerna för att stötta på vägen tillbaka till ett sammanhang. Vi pedagoger som arbetar med dessa unga online får ibland veta väldigt mycket i chatten. Många av de unga har ett behov av att berätta och prata med vuxna. När man har byggt upp en tillit händer det ibland att man får veta mer än någon annan vuxen vet. Vi lyder fortfarande under anmälningsplikten och det gör vi helt klart för de unga när vi påbörjar arbetet med dem. Vi är inga terapeuter utan har fokus på ett positivt förhållningssätt till kunskap. Men vi är också vuxna. Vi lyssnar och försöker att stötta vidare om det går eller bara finnas där som vuxna som de vågar berätta för. Ibland kan man uppleva frustration för att man inte finns där hos dem om de har det jobbigt. Det kan också vara så att man är den enda person som de berättar för eller pratar med överhuvudtaget, och då kan det ibland upplevas frustrerande att själv bära ett sådant ansvar. Vi har under Oneeightys verksamhet försökt att finna den hjälp som krävs i de olika situationer vi stött på.

Skola Alla skolor som vi har varit i kontakt med är vakna för de problem som finns på skolan. De har ofta innan de tagit kontakt med oss försökt allt som står till buds. De har tagit sitt ansvar som skola för att hjälpa och stötta alla sina elever till ett lärande. När det inte lyckats söker de efter alternativ för sina elever.

När vi möter skolan, den unga och föräldrarna har man jobbat länge för att finna en lösning. Många gånger har det uppstått en schism mellan skola och föräldrar där man skuldbelägger varandra i frustration och i brist på möjliga lösningar. När Oneeighty kommit in som extern aktör ärver vi inte det problemet. Vi är inte skola och vi är inte föräldrar. Man upplever oss sällan som ett hot. Det kan då vara lättare att lösa kommunikationen mellan de båda parterna. Vi har mer och mer fått rollen att öppna kommunikationen mellan de berörda parterna. Många gånger när en ung person bestämmer sig för att pröva att komma tillbaka till skolan finns det inte någon specialutformad lösning för just den eleven. Många lärare vill att den unga snabbt ska visa vad han eller hon kan och förmår. Man får böcker som man ska redovisa och prov som man ska göra. För en vuxen som varit utbränd eller sjukskriven ett längre tag utformas det ofta en mjukstart i form av långsam arbetsträning för att komma tillbaka till sammanhanget. Det finns det ofta inte utrymme för i skolan. Eleven kan i bästa fall ingå i en liten grupp, men kraven är desamma. Om en ung människa varit frånvarande under flera år bör skolan ha en genomtänkt plan för hur man successivt ska få in den unga i skolan igen. Tidigare hade skolhälsan ansvaret för att besluta om insatser för elever som behöver mer stöd. Nu ligger det ansvaret på rektor. Rektor har även ansvar för ekonomin, och det finns idag en risk för att beslut fattas utifrån ekonomiska överväganden istället för utifrån elevens behov. Vid ett flertal tillfällen har vi lyckats få den unga att komma igång med sitt lärande och delgett skolan hans eller hennes arbete, varpå de berörda pedagogerna valt att negligera det som den unga lämnat in därför att uppdragen inte stämmer överens med pedagogens egen arbetsplanering. Här menar vi att pedagogerna bör vara något mer flexibla när det gäller hur man bemöter en människa som efter långvarig frånvaro försöker ta sig tillbaka till skolan och skolans krav.

Familjen De familjer som har hemmasittande barn påverkas oerhört av den situation de befinner sig i. Det är nästintill omöjligt att förstå vad de under många år genomgått och vad de fortfarande går igenom. Hemmasittarna påverkar alla i sin omgivning – syskon, föräldrar, släkt och kamrater. Att vitesförelägga familjen skapar ytterligare konflikter. Att skuldbelägga tjänar heller ingenting till. Det är i slutänden återigen den unga som blir lidande. Fokus måste ligga på att försöka hitta lösningar och möjligheter . Dessa familjer har ofta kämpat länge, och de är trötta och uppgivna och oroliga för sina barn. Oavsett vad som gjorts och vilka konflikter som pågår förutsätter vi att de önskar sina barn det bästa. Alla gör så gott de kan. Man kan kritisera och problematisera dem men oftast utan positiva resultat för de unga. Det är viktigt att förhålla sig till föräldrarna utan värderingar och hjälpa och stötta tillbaka till en positiv kontakt med skolan. Kontakten mellan oss och föräldrarna har hittills varit okomplicerad, förmodligen därför att vi inte representerar vare sig skola eller socialtjänst utan är en utomstående aktör fri från tidigare historier. Den unga har rätt till sin utbildning. Fokus måste ligga på att skapa förutsättningar för honom eller henne att få sin rättmätiga utbildning.

Nätverket I den bästa av världar finns det ett antal olika professioner runt unga hemmasittare med främsta syfte att hjälpa dessa tillbaka till ett positivt sammanhang. Alla funktioner har sina perspektiv och

115

utgångslägen, men alla tillsammans finns där för att med hjälp av sin erfarenhet och kunskap försöka hjälpa de unga som hamnat utanför. Här jobbar man tillsammans med ett mål i sikte – att stötta den unga. Här följer man inga metodböcker utan har framför allt en mänsklig, nyfiken och lösningsorienterad inställning till dessa unga och deras nätverk. Alla dessa delar tillsammans skapar en helhet som gör att man kan stötta tillbaka till sammanhang. Till en början var tanken att vi skulle stå för den pedagogiska insatsen, men vi har nu mer och mer fått anta rollen som nav i kommunikationen mellan de olika instanserna. Vi har i många fall agerat sambandscentral för att den unga ska få det som han eller hon har rätt till. Något som förvånar är att vi stött på unga som under många år inte fått det de har rätt till. Vi har träffat unga som inte varit i skolan sedan årskurs 2 och nu går i årskurs 8 utan att en fungerande insats genomförts. Alla försöker, men om det ändå inte fungerar bör man väl gemensamt försöka hitta en lösning? Varför finns annars dessa funktioner överhuvudtaget? Hur är det möjligt att så många yrkesverksamma trots att de haft sex år på sig inte lyckats hjälpa en ung människa framåt? Hur långt får det gå innan man finner en lösning? Problemen uppdagas tidigt men åtgärdas sent eller aldrig. Hur påverkar det vårt samhälle, ekonomiskt och socialt? Vi har mött socialsekreterare som haft bakbundna händer på grund av sina regelverk och vi har mött pedagoger som väljer att bara se kunskap utifrån det de själva planerat för just den här perioden. Men om det nu inte fungerar som det ska? Borde vi inte då göra förändringar så att alla får en chans? Vi har framför allt mött unga med fantastiska egenskaper och förmågor. Vi har sett unga som själva funnit vägar och strategier för att lära vidare. Vi har sett unga med en enorm potential som trots sitt

116

hemmasittande tror på sig själva och sin framtid. Nu är det hög tid att börja se alla människors potential så att samhället vi lever i blir rikare, modigare och mer spännande. Alla människor kan någonting.