Övn Ö nin ngssp pro ov f r d för dett n nyaa h höggsko ole eprrovve et
D Det nya p provvformate et östen 20011 infförss hö
Högskoleprovet Verbal del Här följer anvisningar till de verbala delproven ORD, LÄS, MEK och ELF. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 50 minuter. Ägna inte för lång tid åt varje uppgift, utan gå vidare så att du inte drabbas av tidsnöd.
ORD – Ordkunskap 10 uppgifter. Rekommenderad provtid: 5 minuter I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord i fetstil. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av det fetstilta ordet. Exempel fabel A intetsägande fras B högtidligt tal C moraliserande saga D dagdröm E falsk anklagelse En fabel är en moraliserande saga. Rätt svar är C.
Verbal del 3 2011.indd 1
2010-11-10 09:24:37
LÄS – Svensk läsförståelse 10 uppgifter. Rekommenderad provtid: 20 minuter Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd.Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
Verbal del 3 2011.indd 2
2010-11-10 09:24:37
MEK – Meningskomplettering 10 uppgifter. Rekommenderad provtid: 10 minuter Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts med en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag. Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet. Exempel Den dåliga recension som hans sista skiva fick ____ av fansen, som anser att allt han gör visar prov på konstnärlig ____. A B C D
accepterades – kreativitet ifrågasattes – kalamitet ignorerades – genialitet välkomnades – sublimitet
Orden ”ignorerades – genialitet” är de ord som tillsammans passar bäst in i sammanhanget. Rätt svar är därför C.
Verbal del 3 2011.indd 3
2010-11-10 09:24:37
ELF – Engelsk läsförståelse 10 uppgifter. Rekommenderad provtid: 15 minuter Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd.Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
Verbal del 3 2011.indd 4
2010-11-10 09:24:37
Övningsprov
Högskoleprovet Verbal del Delprovet innehåller 40 uppgifter
Instruktion Detta provhäfte består av fyra olika delprov. Dessa är ORD (ordkundkap), LÄS (svensk läsförståelse), MEK (meningskomplettering) och ELF (engelsk läsförståelse). Anvisningar och exempeluppgifter finner du i ett separat häfte.
Prov
Antal uppgifter Uppgiftsnummer
Rekommenderad provtid
ORD
10 1–10
5 minuter
LÄS
10 11–20
20 minuter
MEK
10 21–30
10 minuter
ELF
10 31–40
15 minuter
Alla svar ska föras in i svarshäftet. Det ska ske inom provtiden. Markera tydligt. Om du inte kan lösa en uppgift, försök då att bedöma vilket svarsförslag som verkar mest rimligt. Du får inget poängavdrag om du svarar fel. Du får använda provhäftet som kladdpapper. På nästa sida börjar provet som innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 50 minuter. BÖRJA INTE MED PROVET FÖRRÄN PROVLEDAREN SÄGER TILL! Tillstånd har inhämtats att publicera det upphovsrättsligt skyddade material som ingår i detta prov.
Verb framsida.indd 1
2010-11-19 12:03:30
NY PROVDEL ORD – ORDFÖRSTÅELSE
1. kolumnist
2. presumtiv
A
nyodlare
A
giltig
B
upptäcktsresande
B
förmodad
C
skribent
C
innehållsrik
D
bokförläggare
D
oundviklig
E
militär
E
vägledande
3. magnolia
4. rendera
A
lös bergart
A
ge i utbyte
B
färgämne
B
låta passera
C
tropisk sjukdom
C
ge stöd åt
D
prydnadsträd
D
låta hämta
E
målat porslin
E
göra upp om
5. aversion
6. tempererad
A
hot
A
överhettad
B
tveksamhet
B
nära fryspunkten
C
motvilja
C
livlig
D
förtvivlan
D
varmblodig
E
ilska
E
lagom varm
7. marimba
8. konsolidera
A
pepparkrydda
A
inställa
B
giftorm
B
medföra
C
kycklingrätt
C
förstärka
D
indianstam
D
överlåta
E
musikinstrument
E
undersöka
9. likvid
10. somatisk
A
betalning
A
lindrig
B
skuld
B
kroppslig
C
böter
C
obotlig
D
skatt
D
överkänslig
E
vinst
E
naturlig
–2–
Ovningsprov ht 2010.indd 2
2010-10-12 10:43:17
NY PROVDEL LÄS – LÄSFÖRSTÅELSE
Måste dotterbolaget MBL:a? Fråga: Måste ett dotterföretag förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen, MBL, inför ett beslut om till exempel driftsinskränkning, som redan fattats av det utländska moderbolaget?
AD konstaterade att dotterföretaget brutit mot 11 § MBL eftersom förhandlingsskyldigheten åvilar den som är arbetsgivare för de berörda anställda samt att det för förhandlingsskyldigheten saknar betydelse om det egentliga beslutsfattandet med hänsyn till de ekonomiska realiteterna ligger utanför företaget. Principen gäller oavsett om det reella beslutsfattandet äger rum hos moderbolaget i en svensk koncern, hos en enskild ägare till företaget eller hos en utländsk ägare. Dotterföretaget fick betala 100 000 kronor i allmänt skadestånd till Pilotföreningen. Alldeles nyligt har frågeställningen dessutom uppmärksammats i EG-domstolen. Styrelsen för moderbolaget i koncernen Fujitsu Siemens Computers beslöt att det finska dotterbolagets produktionsanläggning skulle läggas ned, och dotterbolaget initierade därefter förhandlingar med sina fackliga motparter. Facken menade att beslutet om uppsägningarna i realiteten hade fattats innan förhandlingarna var avslutade, och den fråga som EG-domstolen ska ta ställning till, mot bakgrund av EG-direktivet om kollektiva uppsägningar, är att ringa in i vilket skede i beslutsprocessen som förhandlingsskyldigheten uppstår i en koncern.
Svar: I dagens globala värld med internationella koncerner har frågan ett praktiskt värde. Den övergripande frågan är närmare bestämt hur MBL ska hanteras i samband med beslutsprocesser inom sådana koncerner. År 2003 lämnade Arbetsdomstolen, AD, besked i frågan. Svensk Pilotförening hade stämt Britannia Airways AB, som är ett dotterbolag till ett engelskt bolag, för att det svenska bolaget inte hade primärförhandlat med Pilotföreningen inför ett beslut om driftsinskränkning. Det svenska bolaget invände att bolaget inte var skyldigt att ta initiativ till förhandling eftersom beslutet fattats i det engelska bolaget. Det måste rimligen vara så att MBL:s regler förutsätter att ett svenskt bolag råder över det aktuella beslutet. AD framhöll däremot att förhandlingsskyldigheten hos dotterföretaget i en situation som den aktuella givetvis inte förutsätter att dotterföretaget har fattat ett i egentlig mening ”formellt” beslut i frågan. Det är tillräckligt att dotterföretaget i sin egenskap av arbetsgivare accepterar och agerar i enlighet med det beslut som reellt sett har fattats av moderbolaget.
Ulrika Runelöv
Uppgifter 11. Kan enligt Arbetsdomstolens beslut ett svenskt dotterbolag slippa förhandlingsskyldighet? A
Ja, om beslut redan fattats av moderbolaget.
B
Ja, i de fall då även moderbolaget är svenskt.
C
Nej, inte om de reella besluten fattas av bolaget.
D
Nej, inte så länge bolaget har arbetsgivaransvaret.
12. Vad skulle det, av texten att döma, innebära om EG-domstolen tillbakavisade de finska fackens protest mot Fujitsu Siemens Computers?
–3–
Ovningsprov ht 2010.indd 3
A
Att beslut om nedläggningar får fattas endast efter centrala fackliga avtal.
B
Att förhandlingsskyldigheten ger arbetsgivarna möjlighet att frånsäga sig ansvar för känsliga beslut.
C
Att beslut om nedläggningar kan verkställas utan att fackföreningarna får reservera sig.
D
Att förhandlingsskyldigheten blir en formalitet utan betydelse för de beslut som fattas. FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-10-12 10:43:17
LÄS
Bekämpning av rotogräs Rotogräs är fleråriga ogräs med ett kraftigt och djuprotsystem med stor förmåga att föröka sig genom rötterna. Rotogräs är besvärliga i växtodlingen på flera olika sätt då rotsystemen ligger så djupt att det är svårt eller omöjligt att komma åt med jordbearbetning. Rotogräsen konkurrerar om näringen i marken och sänker fodervärdet i vallfodret. I spannmålsgrödor bidrar kvickroten till en fuktigare miljö som befrämjar olika typer av svampangrepp och försvårar tröskningen samtidigt som halmen blir blöt och svårtorkad. Rotogräsens djupa rotsystem är dock positivt på så sätt att det bidrar till kanaler för luft och vattentransport och organiskt material förs ned på djupet i marken. Nackdelarna överväger dock så hur ska rotogräsen bekämpas? Med dagens galopperande priser på drivmedel blir en mekanisk bearbetning ganska dyr men insatsvarorna i form av bekämpningsmedel har också ökat i pris och strategin för att bekämpa rotogräsen ska i första hand läggas upp i den normala jordbearbetningen. De förebyggande åtgärder som man gör ”kostar” i regel inget eller marginellt varför dessa i första hand är att föredra. En bra, varierad och ogrässanerande växtföljd är det allra viktigaste i kam-
pen mot ogräsen. Kulturgrödan ska ges bästa möjliga start för att konkurrera bra mot rotogräs. Att marken är i god hävd, dränerad, fri från jordpackning och kalkad till ett lämpligt pH-värde är en grundförutsättning för en konkurrenskraftig kulturgröda. En noggrann plöjning med användning av förplog där tiltan och hela ytan verkligen skärs av ordentligt och vänds är en annan mycket viktig åtgärd för att göra livet besvärligt för rotogräsen. Vårplöjning har en positiv effekt mot rotogräs jämfört med höstplöjning. Rotogräsen kan i princip bekämpas genom utsvältning eller uttorkning. Genom att bearbeta de ovanjordiska växtdelarna med lämpligt intervall tvingar man plantan att hämta näring från rotsystemet för att skjuta nya skott. Bearbetningen ska göras när plantan uppnår sin kompensationspunkt d.v.s. då näringen till fortsatt tillväxt inte längre tas från rotsystemet utan då plantan börjar att med fotosyntesens hjälp bygga in näring i rotsystemet. Detta stadium inträffar vid olika tidpunkter för olika rotogräs. tilta = smal jordremsa som vid plöjning vänds av ett plogskär
Uppgifter 13. Hur bekämpar man rotogräset bäst, enligt texten?
14. Av vilket skäl är växtföljd en lämplig bekämpningsmetod mot rotogräs, enligt texten?
A
Naturligt – genom utsvältning eller uttorkning.
B
Maskinellt – genom att mekaniskt bearbeta jorden där rotogräset fått fäste.
A
Den kan användas både höst och vår.
B
Den är kostnadseffektiv.
C
Kontinuerligt – genom återkommande plöjning och gallring.
C
Den kräver inga förberedande åtgärder.
D
Den är allmänt miljövänlig.
D
Förebyggande – genom att göra den odlade grödan så livskraftig som möjligt.
–4–
Ovningsprov ht 2010.indd 4
2010-10-12 10:43:18
LÄS
Att skriva texter När det gäller att skriva lite längre texter gör de flesta skribenter först någon slags förplanering, antingen i sitt huvud, på papper eller på skärmen. De gör också en slutgenomläsning och kollar att allt hänger ihop. Men kanske mer intressant med den skickliga skribenten är att hon kan bolla med alla de här delarna under hela skrivprocessen. Hon inte bara skriver ned de idéer hon hade innan texten börjar, utan genererar nya idéer utifrån sitt eget skrivande, anpassar texten och planerna till dem och utvärderar och ändrar hela tiden medan hon skriver för att verkligen anpassa till läsaren och målet med skrivandet. Man kan säga att hon omvandlar både sina idéer och sin text allteftersom hon skriver den. Nybörjarskribenten däremot har fullt upp med huvudsakligen två saker. Det kanske absolut svåraste är att kommunicera med en icke närvarande mottagare. Innan man lär sig skriva innebär kommunikation med andra människor oftast ansikte-mot-ansikte-kommunikation och ibland kanske telefonsamtal. I båda de här situationerna är båda konversationsparterna närvarande vid samma tidpunkt och det gör att den som talar omedelbart får återkoppling på om den som lyssnar har hört, förstått och reagerat på vad man just har sagt. Man använder också ett språk som är anpassat till att man mer eller mindre befinner sig i samma kontext och troligen känner varandra. Man kan
peka och referera till saker i omgivningen utan att behöva förklara hur de ser ut och var de står osv. När man ska lära sig skriva måste man lära sig att kommunicera med någon som inte är närvarande och som man kanske inte ens känner. Det här kan ofta påverka ens ordval och val av grammatiska strukturer. Den andra biten som nybörjarskribenter ofta har svårt med är inte särskilt förvånande, nämligen de ibland kallade ”mer mekaniska” delarna av skrivande, alltså att forma bokstäver, hitta bokstäver på tangentbordet och sist men inte minst att stava. Att detta är svårt är de flesta nybörjarskribenter väl medvetna om och om man frågar en nybörjarskribent vad skrivande är säger de flesta något i stil med att stava eller hitta bokstäverna. Så länge man inte automatiserat de processerna har de en tendens att ta upp större delen av skribentens kognitiva resurser och det finns små möjligheter att lägga kraft på något annat. Det här beror enligt hypotesen om kognitiv kapacitet på att vi inte har obegränsade kognitiva resurser att ta till, utan för varje uppgift vi ska genomföra (t ex spela ett datorspel eller skriva en text) finns det bara en viss begränsad mängd kognitiv kapacitet att ta till och om en delprocess tar upp väldigt mycket kraft blir det helt enkelt inte så mycket över till den andra. Åsa Wengelin
Uppgifter 15. Vad utmärker enligt texten skrivprocessen hos en skicklig skribent? A
Grundligt förarbete och noggrann planering.
B
Fortlöpande bearbetning och korrigering.
C
Förmåga att anpassa språket till ämnet.
D
Att känna vad läsaren föredrar.
16. Vad är huvudpoängen i textförfattarens avslutande resonemang om kognitiva resurser?
–5–
Ovningsprov ht 2010.indd 5
A
Att den kognitiva kapaciteten varierar mellan individer.
B
Att skrivprocessen fordrar omfattande kognitiv kapacitet.
C
Att den kognitiva kapaciteten efterhand automatiseras allt mer.
D
Att automatiserade processer frigör kognitiv kapacitet. FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-10-12 10:43:18
LÄS
Unga och brott i Finland En kommission som berett en omfattande reform av det finländska brottspåföljdssystemet för unga har överlämnat sitt betänkande till landets justitieminister. Kommissionen anser att brott som begåtts av unga måste åtgärdas snabbt och effektivt. Både när ärendet behandlas och straffet döms ut måste man beakta den unga personens levnadsförhållanden och de faktorer som lett till brottet. En ung person måste få det stöd som han eller hon behöver i alla skeden av behandlingen av ärendet. Ungdomsstraffet måste beakta den dömdes specialbehov men ändå vara tillräckligt hårt så att det påverkar hans eller hennes liv. Det ungdomsstraff som tillämpats på försök i vissa områden bör införas i hela landet, anser kommissionen. På grundval av erhållna erfarenheter föreslås dock en hel del ändringar i det nuvarande ungdomsstraffet. Strävan är att i ännu högre grad rikta det nya straffet till sådana ungdomar för vilka villkorligt straff inte är tillräckligt kännbart och effektivt. Ungdomsstraffets användningsområde utvidgas också till brott som begåtts av 18–20-åringar. Det ungdomsstraff som nu tillämpas på försök kan dömas ut endast för brott som begåtts när gärningsmannen varit under 18 år. Straffet skall liksom nu vara minst fyra månader och högst ett år. Den dömde skall övervakas under strafftiden. Kriminalvårdsväsendet skall fortfarande ansvara för verkställigheten. Straffet uppdelas i ett grundstraff och ett ungdomsstraff förenat med arbetstjänst. Grundstraffet skall omfatta övervakningsbesök, uppgifter och program som främjar den övervakades sociala förmåga samt stöd och handledning i anslutning till dem. En dömd som försummat ett besök kan åläggas att infinna sig till följande besök. En betydande ändring jämfört med nuläget är att det kan bestämmas att ungdomsstraffet helt eller delvis skall avtjänas i form av mental- eller missbrukarvård, som i regel kompletterar grundstraffet. Bakomliggande orsaker till ändringen är erfarenheterna av nämnda problem som en bidragande faktor till att unga begår brott. Kommissionen anser inte att det finns skäl att sänka åldersgränsen för straffrättsligt ansvar, som i dagsläget är 15 år. I dag är det barnskyddet som förfogar över de lämpligaste metoderna när det gäller barn under 15. Det är inte förnuftigt att göra dem till en del av det straffrättsliga systemet, och det finns inte heller några hållbara praktiska orsaker till det. Däremot innehåller kommissionens förslag en mängd rekommendationer gällande denna åldersgrupp. Det finns olika metoder att ingripa när barn under 15 år gör sig skyldiga till brott, och de borde också användas med större eftertryck än för närvarande, påpekar
kommissionen. Det är av stor vikt att barnskyddssystemet fungerar. Den som är under 15 år kan bli skadeståndsansvarig. Förlikning kan tillämpas vid behandlingen av brottet, varvid barnet genom att träffa sakägaren kan fås att ta ansvar för sin gärning. Brottet kan bli föremål för polisundersökning, och kommissionen föreslår att polisen vid behov skall kunna gripa barnet för högst 12 timmar. Ett nytt sätt att få slut på ett barns brottsliga verksamhet som kommissionen föreslår är att socialväsendet vid behov ordnar ett särskilt diskussionstillfälle om barnets situation, där bl.a. alla berörda parter i barnets livsmiljö är med. Man borde se till att föräldrarna till misstänkta som är under 18 år oftare deltar i förhören och rättegångarna och alla andra skeden under förhandlingen. För närvarande är föräldrarna mycket sällan närvarande vid rättsbehandlingen av brott som deras barn har begått. I stället för deltagandeplikt kunde föräldrarna t.ex. ges ekonomiskt stöd av kommunens socialväsende, om det finns ekonomiska hinder för deltagandet. Dessutom kunde meddelanden och kallelser formuleras så att föräldrarna uppmuntras att delta. Kommissionen betonar att reseförbud som polisen utfärdar är användbara för att bryta ungdomars brottsspiral. Den som ålagts reseförbud får t.ex. inte avlägsna sig från en viss ort eller ett visst område, eller så kan han eller hon åläggas att befinna sig på en viss plats (t.ex. hemma) eller förbjudas att vistas inom ett visst område. En nyhet som föreslås är att åklagarna kan fatta beslut om åtalseftergift även på den grunden att den unge deltar i något projekt som främjar den sociala förmågan. Åklagaren kan också skjuta upp sitt åtalsavgörande gällande brott som begåtts av den som är under 18 år, t.ex. därför att man försöker komma överens om saken. Det kan gälla att den unge deltar i ett projekt av ovan nämnd typ, eller har sökt sig till social- och hälsovården, t.ex. till missbrukarrehabiliteringen. Åklagaren kan också fatta villkorligt beslut om åtalseftergift. Beslutet kan återtas om den unga personen gör sig skyldig till ett nytt brott under en prövotid på sex månader. Beslutet om åtalseftergift skall alltid fattas vid ett personligt möte med den unga personen. Till mötet kallas även den misstänktes vårdnadshavare och en företrädare för de sociala myndigheterna. Kommissionen betonar betydelsen av direkt respons. Om polisen inte för en sak vidare till åklagaren, skall polisen normalt ändå alltid tillrättavisa en person under 18 år som gjort sig skyldig till ett brott. Nya former av straff som kommissionen funderat på är bl.a. arrest, av domstolen utfärdad straffvarning och –6–
Ovningsprov ht 2010.indd 6
2010-10-12 10:43:18
LÄS
villkorlig domseftergift. Det anses dock inte nödvändigt att införa dem vid sidan av de övriga förslagen. Däremot finns det anledning att i framtiden utreda användningen av elektroniskt övervakad hemarrest mera ingående än vad som varit möjligt inom ramen för kommissionens arbete. Kommissionen anser att förlikning är en bra och användbar metod vid behandlingen av brott som begåtts av barn och ungdomar. Kommissionen stöder planerna på att göra förlikningen riksomfattande.
barnskyddet = ett system av förebyggande åtgärder, öppenvårdstjänster och stödåtgärder, omhändertagande och vård utom hemmet förlikning = uppgörelse mellan parter i tvist
Uppgifter 17. Vilken är en av kommissionens grundtankar om påföljdssystemet för unga brottslingar?
19. Kommissionen anser att unga bör kunna slippa åtal under en viss förutsättning. Vilken?
A
Det är framför allt brottets svårighetsgrad som ska styra valet av påföljd.
A
Att den unge accepterar att delta i social träning.
B
B
Påföljden bör vara minst fyra månaders och högst ett års fängelsestraff.
Att föräldrarna aktivt deltar i rehabiliteringsarbetet.
C
C
Det krävs kännbara fängelsestraff för att förstärka påföljdssystemets avskräckande effekt.
Att den unge accepterar förlikning som behandlingsmetod.
D
D
Påföljden ska utformas utifrån en klar hänsyn till individens situation.
Att de sociala myndigheterna övertar straffövervakningen.
18. På vilket sätt föreslår kommissionen att ungdomsstraffet ska förändras?
20. Hur ser kommissionen på föräldrarnas roll i den rättsliga behandlingen av ungdomsbrott?
A
Straffet ska kunna ersättas av elektronisk övervakning.
A
Man bör på olika sätt underlätta för föräldrarna att närvara vid förhandlingar.
B
Straffet ska kunna omvandlas till vård.
B
C
Straffet ska på sikt kunna ersätta grundstraffet.
Man bör kräva att föräldrarna deltar vid såväl förhör som rättegång.
D
Straffet ska kunna begränsas till att omfatta högst ett år.
C
Föräldrarna bör ges fortlöpande information om hur processen fortskrider.
D
Föräldrarna bör uppmanas att delta aktivt och framföra egna ståndpunkter vid förhandlingar.
–7–
Ovningsprov ht 2010.indd 7
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-10-12 10:43:18
NY PROVDEL MEK – MENINGSKOMPLETTERING
21. Gamla trädgårdsredskap är ofta tunga och ____ ergonomiska, men vackra som prydnader mot en vägg. A
förmodligen
B
onekligen
C
föga
D
synnerligen
22. Det finns teorier om att tvångstankar och tvångshandlingar ofta är relaterade till sådant som varit ____ mot människan tidigare under evolutionen. Från ett sådant perspektiv kan man dra slutsatsen att rädsla för att se ____ och icke-attraktiv ut har sin grund i skräcken för att bli utstött ur gruppen och därmed riskera att gå under. A
ett allvarligt hot – frånstötande
B
förpliktigande – avdankad
C
speciellt aggressivt – befläckad
D
olycksaligt – utrangerad
23. Det statistiska underlaget var unikt. För varje enskild arbetstagare fanns information om på vilken avdelning ____ hade arbetat varje månad under hela sitt yrkesverksamma liv. A
respektive
B
vederbörande
C
ställföreträdande
D
förekommande
24. Begreppet ABC (Atom-, Biologiska och Kemiska stridsmedel) ____ på 1990-talet i flertalet länder till NBC (Nukleära, Biologiska och Kemiska ämnen) när även konsekvenser av kärnkraftsolyckor innefattades. I Försvarsdepartementets utredning (Ds 1999:3) Sveriges förmåga till skydd mot massförstörelsevapen diskuterades möjligheten att använda ____ NRBC, eftersom även radiologiska vapen uppfattades som ett hot. Begreppet massförstörelsevapen började användas som samlingsbegrepp mer ____ vid det första Gulfkriget. A
modifierades – akronymen – frekvent
B
synkroniserades – hyponymen – temporärt
C
acklimatiserades – palindromen – kategoriskt
D
reviderades – participet – metodiskt
–8–
Ovningsprov ht 2010.indd 8
2010-10-12 10:43:18
MEK
25. Det var uppseendeväckande på flera sätt. Dels är hon den första kvinna som erövrat titeln, dels var det hennes första tävling. Hon var en ____ helt enkelt. A
vinnarskalle
B
högoddsare
C
toppnotering
D
lyckost
26. För matematikens grundvalar, liksom för filosofin om matematikens tillämpning på naturvetenskapen, blev 1900-talet de krossade illusionernas århundrade. Det ena trygga axiomet efter det andra exploderade rätt i ansiktet på matematikerna. Antagandet att ____ är precis och regelbunden visade sig vara en tidsinställd bomb. A
läran om livets helgd
B
antroposofernas modell
C
den darwinistiska världsbilden
D
aritmetikens formella struktur
27. Vår världsdels litteratur börjar med de två grekiska ____ Iliaden och Odysséen, skrivna på epikens eget versmått, hexametern, alltså ____ daktylisk vers. A
eposen – sexfotad
B
tragedierna – fyrtaktig
C
myterna – korsrimmad
D
elegierna – tretåig
28. Nu försöker en av våra största banker dra nytta av idrottsintresset och ____ en aktieindexobligation, där delar av pengarna ska gå till idrottssatsningar. Men den som vill satsa pengar här i ____ att stödja idrott bör nog fundera på om det inte finns bättre alternativ. Bidraget till Olympiska kommittén är ____ begränsat, och en insats på 10 000 kronor ger bara en tia till OS-idrottarna. A
realiserar – tron – storligen
B
sponsrar – tanken – uppenbarligen
C
premierar – avsikt – nämligen
D
lanserar – syfte – tämligen
–9–
Ovningsprov ht 2010.indd 9
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-10-12 10:43:18
MEK
29. En av de personer som engagerat sig djupt sade i ett samtal att hon fann det särskilt viktigt att ____. Det skulle tolkas så, framhöll hon, att vårt största ansvar är att bekämpa antisemitism och fördomar mot judar i vårt eget land. A
ta seden dit man kommer
B
sopa framför den egna dörren
C
inte gå i gamla hjulspår
D
räcka ut en hjälpande hand
30. Jag ____ härmed att vända mig till Ers Nåd i en tämligen ömtålig fråga. Min ____ gäller nämligen gruvan i K. och dess möjligheter till fortsatt drift. A
dristar mig – hänvändelse
B
nedlåter mig – förskrivning
C
anbelangar mig – tillägnan
D
förbehåller mig – åkallan
– 10 –
Ovningsprov ht 2010.indd 10
2010-10-12 10:43:18
NY PROVDEL ELF – ENGELSK LÄSFÖRSTÅELSE
Children Under Stress
Question
What is it that allows some kids to negotiate the tunnel to a brighter day, while others get lost or even crash? Psychological resiliency, a concept first popularized in the early 1970s, focuses on the positive. Its evangelists don’t dwell on kids who fail under stress but on those who, against long odds, succeed. “The hallmarks of a resilient child include knowing how to solve problems or knowing that there’s an adult to turn to for help,” says Robert Brooks, a clinical psychologist on the faculty of Harvard Medical School. “Resilient children have some sense of mastery of their own lives, and if they get frustrated by a mistake, they still feel they can learn from it.”
31. What are we told here?
Quality Buildings
Question
Traditional building materials such as brick and stone always weathered well, but the use of reinforced concrete and synthetic cladding in the 20th century led to a catastrophic deterioration in weathering properties. Now our coatings technology is catching up, and today’s new building no longer has to be tomorrow’s rust-streaked eye-sore.
32. What are we told here?
– 11 –
Ovningsprov ht 2010.indd 11
A
Some children seem to be more resistant to stress than others
B
Psychological resiliency is an idea based on the worship of success
C
Most successful people are known to have been resilient children
D
All children are able to learn how to handle symptoms of severe stress
A
Future buildings will hardly need less repair than those built in the 20th century
B
New building materials will stand up better to extreme weather conditions than the traditional ones
C
The building industry seems to have learnt its lesson from the mistakes of the 20th century
D
Recent developments in building technology are likely to be the end of traditional materials
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-10-12 10:43:18
ELF
Canada’s Multicultural Mosaic From an article by Neil Bissoondath, a Canadian writer who emigrated from Trinidad to Toronto in 1973 Not only are differences highlighted, but individuals are defined by those differences. There are those who find pleasure in playing to the theme, those whose ethnicity ripens with the years. Yet to play the ethnic, deracinated and costumed, is to play the stereotype. It is to abdicate one’s full humanity in favour of one of its exotic features. To accept the role of ethnic is also to accept a gentle marginalization. It is to accept that one will never be just a part of the landscape but always a little apart from it, not quite belonging. In exoticizing and trivializing cultures, often thousands of years old, by sanctifying the mentality of the mosaic tile, we have succeeded in creating mental ghettos for the various communities. One’s sense of belonging to the larger Canadian landscape is tempered by a loyalty to a different cultural or racial heritage. Often between groups one looks in vain for the quality that Canadians seem to value above all – tolerance. We pride ourselves on being a tolerant country, unlike the United States, which seems to demand of its immigrants a kind of submission to American mythology. But not only have we surrendered a great deal of ourselves in pursuit of the ideal – Christmas pageants have been replaced by ‘Winterfests’; the antiracist Writers Union of Canada sanctioned a 1994 conference which excluded whites – but tolerance itself may be an overrated quality, a flawed ideal. The late novelist Robertson Davies pointed out that tolerance is but a weak sister to acceptance. To tolerate someone is to put up with them; it is to adopt a pose of indifference. Acceptance is far more difficult, for it implies engagement, understanding, an appreciation of the human similarities beneath the obvious differences. Tolerance then is superficial – and perhaps the highest goal one can expect of Canadian multiculturalism.
In the near future, Toronto, Canada’s largest city, will mark an unusual milestone. In a city of three million, the words ‘minorities’ and ‘majority’ will be turned on their heads and the former will become the latter. Reputed to be the most ethnically diverse city in the world, Toronto has been utterly remade by immigration, just as Canada has been remade by a quarter-century of multiculturalism. The stated purpose of Canada’s Multiculturalism Act (1971) is to recognize ‘the existence of communities whose members share a common origin and their historic contribution to Canadian society’. It promises to ‘enhance their development’ and to ‘promote the understanding and creativity that arise from the interaction between individuals and communities of different origins’. The bicultural (English and French) nature of the country is to be wilfully refashioned into a multicultural ‘mosaic’. The architects of the policy – the Government of then Prime Minister Pierre Elliot Trudeau – were blind to the fact that their exercise in social engineering was based on two essentially false premises. First, it assumed that ‘culture’ in the large sense could be transplanted. Second, that those who voluntarily sought a new life in a new country would wish to transport their cultures of origin. But ‘culture’ is a most complex creature; in its essence, it represents the very breath of a people. For the purposes of multiculturalism, the concept has been reduced to the simplest theatre. Canadians, neatly divided into ‘ethnic’ and otherwise, encounter each other’s mosaic tiles mainly at festivals. There’s traditional music, dancing and food at distinctly untraditional prices, all of which is diverting as far as it goes – but such encounters remain at the level of a folkloric Disneyland. We take a great deal of self-satisfaction from such festivals; they are seen as proof of our open-mindedness, of our welcoming of difference. Yet how easily we forget that none of our ethnic cultures appears to have produced poetry or literature or philosophy worthy of our consideration. How seductive it is, how reassuring, that Greeks are always Zorbas, Ukrainians always Cossacks: we come away with stereotypes reinforced.
New Internationalist
– 12 –
Ovningsprov ht 2010.indd 12
2010-10-12 10:43:19
ELF
Questions 33. What is implied about Toronto? A
Multiculturalism has had obvious negative effects on the city’s original character
B
Most of its population will soon consist of people with immigrant backgrounds
C D
36. How can the writer’s basic attitude to cultural differences and ethnicity best be characterized? He argues that ... A
It is an exaggeration to say that it is the world’s most multicultural community
the importance of ethnic membership for individuals should be more emphasized
B
Ethnic minorities are running the risk of being swallowed up by the majority culture
the heavy social costs of cultural and ethnic diversity were not foreseen
C
there is a clear psychological danger in focusing on striking cultural differences
D
different ethnic communities have rightly defended their cultural heritage
34. What is suggested about Canada’s Multiculturalism Act of 1971? A
Its basic goals were questioned by many Canadians
B
Its good intentions have never been put into practice
C
It poses a threat to traditional Canadian customs and values
A
Tolerance is a dubious goal but all that can realistically be aimed for
D
It failed to take enough account of immigrants’ opinions
B
It has done more to promote tolerance than immigrant policy in the US
C
Acceptance as a possible long-term goal should be warned against
D
Neither tolerance nor acceptance can be regarded as a legitimate purpose
37. What is the writer’s main point about Canadian multiculturalism in the last two paragraphs?
35. How does the writer feel about Canadian multiculturalism in action? A
It has given rise to conflicts between different ethnic groups
B
It is based on a rather superficial interpretation of culture
C
It is successful in fighting cultural prejudice among all Canadians
D
It has considerably broadened the minds of ethnic Canadians
– 13 –
Ovningsprov ht 2010.indd 13
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-10-12 10:43:19
ELF
Online Banking
Question
As corner banks disappear in the wave of mergers, there is no lack of alternatives. Not only are European customers checking their bank balances online, but they are also buying insurance and trading stocks over the Internet. It is loss of this lucrative business that scares the conventional banks most. Yet bank mergers can’t do much to stop the flight of customers from bricks and mortar branches to the Internet. That will depend on a more perishable commodity: old-fashioned service.
38. What are we told here?
Judy Garland
Question
Judy Garland was one of the oddest movie stars in film history – an awkward teenager with that show-stopping voice, a grown-up gamine with a biting wit. She never matched Hollywood’s idea of womanly glamour. Yet she refuses to fade into oblivion. She haunts us because we can’t figure her out. And what we can’t figure out is that standoff between talent and doom. Garland’s incandescence on screen seemed to equal her self-destruction off it. She married five times, struggled constantly with depression and died of a barbiturate overdose at the age of 47.
39. What are we told about Judy Garland?
A
Improved personal service is now readily available on the Internet
B
Customers’ increasing use of online services will mean reduced profits for ordinary banks
C
The tendency towards bigger and bigger banks will be halted by Internet banking
D
Bank mergers seem to be the main reason for online banking
A
She was too fragile for the movies and instead became a singer
B
Her destiny is part of the lasting fascination she holds for us
C
She was a glamorous personality who lived up to the Hollywood ideal
D
Her many marriages led to depressions and a tragic end
– 14 –
Ovningsprov ht 2010.indd 14
2010-10-12 10:43:19
ELF
A Precious Metal
Question
Platinum is the only metal that most consumers can expect to clap eyes on that is more expensive than gold. Sadly, it looks just like silver, at least within the limitations of the foils and coatings used in packaging things. More significant than its appearance is the complicated snobbery that attaches to this precious metal. If people realize at all that platinum is more desirable than gold, it is likely to be by reverse association, by knowing that a record goes platinum after it has gone gold or that a platinum credit card is harder to get hold of than a gold one.
40. Which of the following statements in relation to the text is true?
– 15 –
Ovningsprov ht 2010.indd 15
A
Platinum is considered more vulgar than gold by rich people
B
The real value of platinum has been exaggerated
C
Platinum is of more practical use than silver
D
Most people would fail to recognize platinum when seeing it
PROVET ÄR SLUT. FINNS TID ÖVER, KONTROLLERA DINA SVAR.
2010-10-12 10:43:19
Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 50 minuter. Ägna inte för lång tid åt varje uppgift, utan gå vidare så att du inte drabbas av tidsnöd.
XYZ – Matematik 12 uppgifter. Rekommenderad provtid: 10 minuter Delprovet XYZ innehåller uppgifter inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. Till varje uppgift finns fyra svarsförslag varav endast ett är rätt. Exempel Vad är x $ x $ x $ x ? A 4x B x4 C 4x4 D 4x Rätt svar är B.
Kvantitativ del 2011 konventioner sist.indd 1
2010-11-10 09:23:51
KVA – Kvantitativa jämförelser 10 uppgifter. Rekommenderad provtid: 10 minuter Delprovet KVA innehåller uppgifter med beskrivningar av två kvantiteter (I och II). I vissa fall ges tilläggsinformation som ska användas vid lösningen. Till varje uppgift finns fyra svarsförslag varav endast ett är rätt. Din uppgift är att jämföra de två kvantiteterna.
Exempel Kvantitet I:
8 1 + 9 81
Kvantitet II: 1 –
1 27
A I är större än II B II är större än I C I är lika med II D informationen är otillräcklig Förklaring till svarsförslagen A
Kvantitet I är större än kvantitet II.
B
Kvantitet II är större än kvantitet I.
C De två kvantiteterna är lika stora. D Förhållandet mellan de två kvantiteterna kan inte entydigt bestämmas utifrån den givna informationen. Lösning Kvantitet I:
8 1 73 + = 9 81 81
Kvantitet II: 1–
1 78 = 27 81
78 73 är större än . Rätt svar är B. 81 81
Kvantitativ del 2011 konventioner sist.indd 2
2010-11-10 09:23:52
NOG – Kvantitativa resonemang 6 uppgifter. Rekommenderad provtid: 10 minuter Delprovet NOG innehåller uppgifter där varje fråga markerats med fet stil. Uppgifterna kan även innehålla viss inledande information. Därefter följer två påståenden, (1) och (2), som också innehåller information.Till varje uppgift finns fem svarsförslag varav endast ett är rätt. Du ska avgöra hur mycket information, utöver den som anges i inledningen, som behövs för att entydigt besvara frågan. Exempel 2
2
x + y = 8 . Vad är x? (1) x = y (2) x $ y = 4 Tillräcklig information för lösningen erhålls A B C D E
i (1) men ej i (2) i (2) men ej i (1) i (1) tillsammans med (2) i (1) och (2) var för sig ej genom de båda påståendena
Förklaring till svarsförslagen A Den information som ges i (1) är tillräcklig. Enbart informationen i (2) räcker inte till. B Den information som ges i (2) är tillräcklig. Enbart informationen i (1) räcker inte till. C För att få tillräcklig information måste man använda både påstående (1) och (2). Enbart (1) eller enbart (2) ger ej tillräcklig information. D Antingen (1) eller (2) kan användas, eftersom båda var för sig innehåller tillräckligt mycket information. E Inte ens genom att använda både (1) och (2) får man tillräcklig information. Lösning Uppgiften har två numeriska lösningar, x = 2 och x = –2. Eftersom uppgiften har fler än en lösning kan man inte entydigt besvara frågan. Rätt svar är därför E.
Kvantitativ del 2011 konventioner sist.indd 3
2010-11-10 09:23:52
DTK – Diagram, tabeller och kartor 12 uppgifter. Rekommenderad provtid: 20 minuter Delprovet DTK innehåller diagram, tabeller, kartor och andra grafiska framställningar. Uppgifterna ska lösas med hjälp av den information som finns på respektive uppslag. Till varje uppgift finns det fyra svarsförslag. Välj det som bäst besvarar frågan. Exempel 0,6
m.ö.h.
0,5
Medel 1996
Max 1996
Min 1996
Normal
0,4
0,3
0,2
0,1
J
F
M
A
M
J
J
A
S
O
N
D
Vattenståndet i Mälaren. Medelvärde, minimivärde och maximivärde för varje månad 1996, samt månadernas normalvärde. Meter över havet (m.ö.h.).
Studera det högsta och det lägsta vattenstånd som uppmättes i Mälaren under 1996. Hur stor var skillnaden? A 0,20 m B 0,30 m C 0,35 m D 0,45 m Lösning Det högsta vattenståndet som uppmättes i Mälaren 1996 var ungefär 0,55 m.ö.h. och det lägsta vattenståndet ungefär 0,21 m.ö.h. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta vattenståndet var 0,34 meter (0,55 – 0,21). Det svarsförslag som bäst besvarar frågan är 0,35 m. Rätt svar är C.
Kvantitativ del 2011 konventioner sist.indd 4
2010-11-10 09:23:52
Konventioner XYZ, KVA och NOG •
Alla variabler antas vara reella tal om inget annat anges.
•
Om antalet objekt anges med ett heltal ska detta tolkas som det totala antalet av detta objekt. Om det står att det finns 10 bollar i en låda och 3 av bollarna är röda så skall detta tolkas som att det totala antalet bollar i lådan är 10 och att det finns exakt 3 röda bollar i lådan. De övriga 7 bollarna är således inte röda.
•
Slumpmässigt urval innebär att alla objekt i populationen har samma möjlighet att bli utvalda.
•
Med medelvärde avses det vanliga (aritmetiska) medelvärdet.
•
I koordinatsystem är axlarna ritade i samma skala, om inget annat anges.
•
Geometriska figurer syftar endast till att illustrera uppgiften och är inte nödvändigtvis ritade i skala. Uppgiften ska lösas med geometriska resonemang. Mätning i figur eller uppskattning med ögonmått ger inte tillräcklig information för att lösa uppgiften.
•
Alla figurer ligger i det tvådimensionella planet.
•
Punkter på en linje eller en kurva (eller annat geometriskt objekt) antas vara i den ordning de förekommer i figuren. Punkter som ligger på motsatta sidor om en linje eller en kurva antas vara orienterade på det viset.
•
Geometriska storheter (sidlängd, radie, area, volym, vinkel etc) antas vara större än noll.
•
Geometriska objekt (t ex en triangel) antas vara godtyckligt ritade. Detta betyder att vinkeln på en triangel kan vara större eller mindre än den ser ut att vara. Detta betyder också att en till synes spetsvinklig triangel i själva verket också kan vara trubbvinklig.
Kvantitativ del 2011 konventioner sist.indd 5
2010-11-10 09:23:52
•
En linje som ser rät ut i en figur antas vara rät. En kurva som ser icke rät ut antas vara icke rät.
•
Med AB menas sträckan mellan punkterna A och B. Med AB = CD menas att längden av sträckan AB är densamma som längden av sträckan CD.
•
Vinklar anges i grader.
•
Vinkelbeteckningar Den markerade vinkeln kan anges som ”vinkeln B” eller ”vinkeln ABC”.
Kvantitativ del 2011 konventioner sist.indd 6
2010-11-10 09:23:52
Kvantitativ del 2011 konventioner sist.indd 7
2010-11-10 09:23:52
Övningsprov
Högskoleprovet Kvantitativ del Delprovet innehåller 40 uppgifter
Instruktion Detta provhäfte består av fyra olika delprov. Dessa är XYZ (matematik), KVA (kvantitativa jämförelser), NOG (kvantitativa resonemang) och DTK (diagram, tabeller och kartor). Anvisningar och exempeluppgifter finner du i ett separat häfte.
Prov
Antal uppgifter Uppgiftsnummer
Rekommenderad provtid
XYZ
12 1–12
10 minuter
KVA
10 13–22
10 minuter
NOG
6 23–28
10 minuter
DTK
12 29–40
20 minuter
Alla svar ska föras in i svarshäftet. Det ska ske inom provtiden. Markera tydligt. Om du inte kan lösa en uppgift, försök då att bedöma vilket svarsförslag som verkar mest rimligt. Du får inget poängavdrag om du svarar fel. Du får använda provhäftet som kladdpapper. På nästa sida börjar provet som innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 50 minuter. BÖRJA INTE MED PROVET FÖRRÄN PROVLEDAREN SÄGER TILL! Tillstånd har inhämtats att publicera det upphovsrättsligt skyddade material som ingår i detta prov.
kva framsida.indd 1
2010-11-19 12:01:29
NY PROVDEL XYZ – MATEMATIK
1. Vilket svarsförslag har det minsta värdet? A 102 101 B 92 91 C 43 42 D 12 11
2. Vad är 30 000 + 4 400 000? A B C D
4, 43 $ 105 4, 70 $ 105 4, 43 $ 106 4, 70 $ 106
–2–
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 2
2010-11-19 11:58:50
XYZ
3. Medelvärdet av tio tal är 0. Ett av talen är –5. Vad är summan av de övriga nio talen? A –5 B 0 C 5 D 10
4. Vad är x om 3 + 3 = 0, 5? x x A 6 B 12 C 18 D 24
–3–
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 3
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-11-19 11:58:51
XYZ
5. Hur stor är den större vinkeln mellan siffrorna 4 och 11 på en analog urtavla? A B C D
210º 220º 230º 240º
6. Vad är
A
1 3
B
3
90 10 ? 75 25
C 3 D 3 3
–4–
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 4
2010-11-19 11:58:51
XYZ
7. Differensen mellan en tredjedel av ett tal och en femtedel av samma tal är 10. Vilket är talet? A 45 B 75 C 90 D 150
8. Om 7x < 1 vad är då x? 7 A B
x< 1 49 x< 1 7
C x<1 D x<7
–5–
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 5
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-11-19 11:58:51
XYZ
9. Vilka två linjer skär varandra i en punkt där både x-koordinaten och y-koordinaten är negativa? A B C D
y = –x + 4 och y = x y = x + 4 och y = –x y = x – 4 och y = –x y = –x – 4 och y = x
10. I en urna finns v stycken vita och r stycken röda kulor. Vilket uttryck beskriver sannolikheten att slumpmässigt dra en vit kula ur urnan? A v r B
v v$r
C
v v+r
D
v v-r
–6–
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 6
2010-11-19 11:58:52
XYZ
11. ABCD är en rektangel som skär en cirkel i punkterna E, F, G och H. BE = 10 cm, EF = 16 cm, AH = 6 cm och GD = 4 cm. Hur lång är AD?
Figuren syftar endast till att illustrera problemet. Mätning i figuren ger ej information för lösningen.
A B C D
30 cm 32 cm 34 cm 36 cm
12. Vilket svarsförslag är mindre än 1? 0 A ` 2 j 3
B
1
26
C ^5 − 7h7 - 5 1
D ` 3 j3 5
–7–
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 7
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-11-19 11:58:52
NY PROVDEL KVA – KVANTITATIVA JÄMFÖRELSER
13. En tärning kastades 11 gånger och visade följande värden: 1, 1, 2, 2, 3, 3, 3, 4, 5, 5, 6. Kvantitet I: Medelvärdet Kvantitet II: Medianvärdet A B C D
I är större än II II är större än I I är lika med II informationen är otillräcklig
14. 3 < p < 7 6<q<9 Kvantitet I: p + q Kvantitet II: p $ q A B C D
I är större än II II är större än I I är lika med II informationen är otillräcklig
–8–
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 8
2010-11-19 11:58:52
KVA
15. Figuren syftar endast till att illustrera problemet. Mätning i figuren ger ej information för lösningen.
Kvantitet I: x Kvantitet II: 60º A B C D
I är större än II II är större än I I är lika med II informationen är otillräcklig
16. x > 0 och x + y = 0 Kvantitet I: x Kvantitet II: y A B C D
I är större än II II är större än I I är lika med II informationen är otillräcklig
–9–
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 9
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-11-19 11:58:52
KVA
17. Kvantitet I: Den tid det tar att köra 100 km med en medelhastighet av 50 km/h. Kvantitet II: Den tid det tar att köra 72 000 meter med en medelhastighet av 10 m/s. A B C D
I är större än II II är större än I I är lika med II informationen är otillräcklig
18. k ! 0 y = kx + m y–m k Kvantitet II: x Kvantitet I:
A B C D
I är större än II II är större än I I är lika med II informationen är otillräcklig
– 10 –
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 10
2010-11-19 11:58:53
KVA
19. x2 – 4 = 0 Kvantitet I: x Kvantitet II: –2 A B C D
I är större än II II är större än I I är lika med II informationen är otillräcklig
20. En kvadrat är inskriven i en cirkel, dvs. kvadratens hörn ligger på cirkeln. Samma cirkel är inskriven i en större kvadrat, dvs. cirkeln tangerar kvadratens sidor. Figuren syftar endast till att illustrera problemet. Mätning i figuren ger ej information för lösningen.
Kvantitet I: Arean mellan cirkeln och den mindre kvadraten. Kvantitet II: Arean mellan den större kvadraten och cirkeln. A B C D
I är större än II II är större än I I är lika med II informationen är otillräcklig
– 11 –
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 11
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-11-19 11:58:53
KVA
21. x ! 0, y ! 0 y Kvantitet I: x y x Kvantitet II: A B C D
x2 - y2 xy
I är större än II II är större än I I är lika med II informationen är otillräcklig
22. x > 0 2 Kvantitet I: ` 1 j x
Kvantitet II: ` 1 j x
-2
A B C D
I är större än II II är större än I I är lika med II informationen är otillräcklig
– 12 –
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 12
2010-11-19 11:58:53
NY PROVDEL NOG – KVANTITATIVA RESONEMANG
23. Klara har tre enfärgade godispåsar i olika storlek och färg. Vilken färg har den största påsen? (1) De två minsta påsarna är en grön och en blå. (2) De två största påsarna är en röd och en grön.
Tillräcklig information för lösningen erhålls A B C D E
i (1) men ej i (2) i (2) men ej i (1) i (1) tillsammans med (2) i (1) och (2) var för sig ej genom de båda påståendena
24. Den sammanlagda längden av medlemmarna i familjen Axelsson är 553 cm. Hur många medlemmar ingår i familjen? (1) De två längsta i familjen är 191 cm respektive 181 cm. (2) Familjemedlemmarnas medellängd är 138 cm.
Tillräcklig information för lösningen erhålls A B C D E
i (1) men ej i (2) i (2) men ej i (1) i (1) tillsammans med (2) i (1) och (2) var för sig ej genom de båda påståendena
– 13 –
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 13
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-11-19 11:58:53
NOG
25. Hur stor andel av företagets personal motionerar? (1) 40 procent av männen och 60 procent av kvinnorna motionerar. (2) Det finns lika många män som kvinnor vid företaget.
Tillräcklig information för lösningen erhålls A B C D E
i (1) men ej i (2) i (2) men ej i (1) i (1) tillsammans med (2) i (1) och (2) var för sig ej genom de båda påståendena
26. Hur många fler koppar kaffe får man av ett paket om man minskar mängden kaffe från 7 gram till 6 gram/kopp? (1) Paketet räcker till 70 koppar om man beräknar 7 gram/kopp. (2) Paketet innehåller 490 gram kaffe.
Tillräcklig information för lösningen erhålls A B C D E
i (1) men ej i (2) i (2) men ej i (1) i (1) tillsammans med (2) i (1) och (2) var för sig ej genom de båda påståendena
– 14 –
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 14
2010-11-19 11:58:53
NOG
27. Hur långa är de båda sträckorna? (1) Förhållandet mellan sträckornas längder är 3:7. (2) Om den korta sträckan görs fyra gånger längre och den långa görs två gånger längre blir förhållandet mellan dem 6:7.
Tillräcklig information för lösningen erhålls A B C D E
i (1) men ej i (2) i (2) men ej i (1) i (1) tillsammans med (2) i (1) och (2) var för sig ej genom de båda påståendena
28. För att visa förändring över tid används index. År 1950 (index=100) hade Stockholms kommun 745 936 invånare. Hur många fler invånare hade Stockholms kommun år 2000 än år 1950? (1) År 2000 var indextalet för antalet invånare i Stockholms kommun 100,59. (2) År 2000 hade Stockholms kommun 750 337 invånare.
Tillräcklig information för lösningen erhålls A B C D E
i (1) men ej i (2) i (2) men ej i (1) i (1) tillsammans med (2) i (1) och (2) var för sig ej genom de båda påståendena
– 15 –
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 15
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
2010-11-19 11:58:53
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 16
Kostnader för miljöskydd inom olika industribranscher i Sverige åren 1999, 2001, 2002 och 2003. Miljoner kronor.
Industrins kostnader för miljöskydd
1
År 1999 ingick inte kärnkraftverken.
BRANSCHKODER: 10–14 Utvinning av mineral 15–16 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning 17–19 Tillverkning av textil-, beklädnads och lädervaror 20 Trävarutillverkning 21–22 Massa- och pappersvarutillverkning samt grafisk produktion 23 Tillverkning av stenkols- och petroleum produkter 24 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 25 Tillverkning av gummi- och plastvaror 26 Tillverkning av övriga mineralprodukter 27 Metallframställning 28 Metallvarutillverkning 29–36 Övrig tillverkning 40–41 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning samt kärnkraftverk1
NY PROVDEL
DTK – DIAGRAM, TABELLER OCH KARTOR
– 16 –
2010-11-19 11:58:54
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 17
7
B
D 1 600 miljoner kronor
C 1 150 miljoner kronor
B 450 miljoner kronor
A 100 miljoner kronor
30. Beräkna den sammanlagda kostnaden för miljöskydd under de fyra åren inom branschen Trävarutillverkning respektive branschen Metallvarutillverkning. Hur stor var skillnaden i kostnad mellan de båda branscherna?
D 11
C 10
5
A
29. För hur många av de redovisade branscherna gällde att kostnaden för miljöskydd minskade från år 2001 till 2002?
Uppgifter
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
DTK
– 17 –
2010-11-19 11:58:54
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 18
Årshyra/årsavgift per trerumslägenhet vid olika ägandeformer under perioden 1991–2001. Kronor.
Antalet färdigställda nybyggda lägenheter i flerbostadshus och småhus under perioden 1957–2002.
Lägenhetsmarknaden i Sverige
Antalet outhyrda lägenheter i flerbostadshus under perioden 1976–2003.
Produktionskostnad per lägenhet i flerbostadshus och gruppbyggda småhus under perioden 1984–2001. Kronor.
DTK
– 18 –
2010-11-19 11:58:54
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 19
A 25 procent B 45 procent C 70 procent D 90 procent
34. Hur stor var skillnaden i antal outhyrda lägenheter i flerbostadshus mellan de två på varandra följande år då skillnaden var som störst? A 10 000 B 15 000 C 20 000 D 30 000
A 4 000
B 7 000
C 56 000
D 63 000
32. Hur mycket högre var månadshyran/månadsavgiften år 2001 för en trerumslägenhet i allmännyttan jämfört med motsvarande lägenhet i ett kooperativ?
A 2 100 kr
B 2 400 kr
C 4 500 kr
D 7 000 kr
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
33. Jämför årshyran/årsavgiften per privatägd trerumslägenhet år 2001 och år 1991. Hur stor var den procentuella ökningen av årshyran/årsavgiften?
31. Jämför antalet färdigställda nybyggda lägenheter i flerbostadshus 1998 med antalet outhyrda lägenheter i flerbostadshus samma år. Hur mycket större var antalet outhyrda lägenheter?
Uppgifter
DTK
– 19 –
2010-11-19 11:58:54
Antalet registrerade blodgivare och antalet blodtappningar i sex regioner några år under 1990-talet.
Blodgivning
DTK
– 20 –
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 20
2010-11-19 11:58:57
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 21
Antalet registrerade blodgivare i region Linköping var större än 30 000, och i region Göteborg utfördes fler än 80 000 blodtappningar. I region Umeå utfördes mindre än en blodtappning per registrerad blodgivare.
D 1999
C 1998
B 1996
A 1994
36. Vilket av de redovisade åren avses?
D Stockholm
C Lund
B Linköping
A Göteborg
35. Vilken av regionerna hade den största procentuella ökningen av antalet registrerade blodgivare 1999 jämfört med 1992?
Uppgifter
D 70 000
C 34 000
B 19 000
A 13 000
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
37. Studera hur antalet blodtappningar, sammanlagt för de sex regionerna, förändrades mellan de redovisade åren. Hur stor var förändringen mellan två på varandra följande redovisade år när den var som störst?
DTK
– 21 –
2010-11-19 11:58:57
DTK
Kolförsörjning till Uddeholmsverken
Uddeholmsverkens järnbruk i tio värmländska samhällen och brukens kolförsörjningsområden i Uddeholms skogar 1859–1868. Tjockleken på strecken visar mängden kol uttryckt i hektoliter (hl). Längden på strecken visar avståndet mellan kolförsörjningsområde och bruk uttryckt i kilometer (km).
– 22 –
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 22
2010-11-19 11:58:57
DTK
Uppgifter 38. Vilket av följande bruk hade kolförsörjningsområden i rakt nordlig, rakt sydlig och rakt västlig riktning, men inget i rakt ostlig riktning? A Loviseberg B Motjärnshyttan C Sunnemohyttan D Uvanå
39. Hur mycket kol transporterades sammanlagt till Munkfors bruk, om man antar att samtliga kolförsörjningsområden bidrog med den största mängden kol som anges i respektive intervall? A 30 000 hl B 40 000 hl C 50 000 hl D 60 000 hl
40. Hur långt var avståndet mellan Gustavsfors bruk och det av brukets kolförsörjningsområden som låg längst bort? A 15 km B 20 km C 30 km D 45 km
– 23 –
ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 23
PROVET ÄR SLUT. FINNS TID ÖVER, KONTROLLERA DINA SVAR.
2010-11-19 11:58:57
Övningsprov Facit Kvantitativ del Prov XYZ KVA NOG DTK
Uppgift 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40
Svar A C C B A B B A D C C D A B C A C C D A C D C B C D E D D B C B B C A C C B D B
Verbal del Prov ORD LÄS MEK ELF
Uppgift 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40
Svar C B D A C E E C A B D D D B B D D B A A C A B A B D A D B A A C B D B C A B B D