DialogWeb 2010

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

DialogWeb 2010

Fagforeninger skal lytte sig til medlemmer 21. december 2010 07:24 Kun 53 procent af de beskæftigede inden for LO-området er i dag medlemmer af en af de faglige organisationer, som er med til at bestemme løn- og arbejdsvilkårene, når der tegnes overenskomst. Det viser en rapport udarbejdet for LO af Arbejderbevægelsens Erhvervsråd og forskningscentret FAOS ved Københavns Universitet.

Den lave organisationsgrad truer legitimiteten i den danske model, mener en af forskerne bag undersøgelsen.

Mere lovgivning - Hvis vi når ned i nærheden af 50 procent i de overenskomstbærende organisationer, vil arbejdsmarkedet ikke kunne fungere som i dag. Det vil så alvorlig tvivl om, hvorvidt systemet er repræsentativt, og vi vil se mere lovgivning om løn- og arbejdsvilkår. Det kan vi se, hvis vi sammenligner med udviklingen i andre lande, sagde professor Jesper Due fra FAOS, da rapporten blev offentliggjort i efteråret.

Mens medlemmerne er sivet stærkt fra LO-organisationerne de seneste år, stiger antallet af funktionærer og akademikere, som er tilsluttet hovedorganisationerne FTF og AC, viser undersøgelsen.

En femårig indsats I 3F, som organiserer mere end 300.000 LO-medlemmer inden for en lang række forskellige områder, er forbundssekretær Claus Jørgensen ikke i tvivl om, at det kræver et langt, sejt træk at vende udviklingen. Men han mener, det kan lade sig gøre.

- Det ser vi f.eks. inden for en række af bygge- og industrifagene, hvor vi er godt i gang med en massiv, femårig indsats. Vi er i kontakt med eleverne fra deres første dag på erhvervsskolen og engagerer os i hele udviklingen af demokrati og samarbejde på de af arbejdspladserne, hvor organiseringen hidtil har været meget lav.

Lytte og være katalysator Opgaven for 3F er først og fremmest at lytte til det, der rører sig på den enkelte skole og arbejdsplads og dernæst at være katalysator for mulige løsningsmuligheder, pointerer han.

- På nogle arbejdspladser er man optagede af spørgsmål om løn. Andre steder kan medarbejderne være trætte af en dårlig tone mellem ledelse og ansatte, fordi det giver et rigtigt dårligt arbejdsmiljø. Vi lytter og hjælper dernæst med at tilrettelægge en proces, så problemerne bliver løst i et samarbejde med ledelsen, forklarer Claus Jørgensen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Fra få til mange organiserede Han understreger, at det er medarbejderne selv, som driver processen ved at vælge tillidsrepræsentanter blandt andet.

- De skal selv tage styringen, mens vi stiller os i baggrunden. På den måde mærker de konkret den forskel, deres fælles indsats gør. Flertallet vælger som oftest at melde sig ind i 3F efterfølgende og sikrer, at nye kolleger også bliver medlemmer, forklarer Claus Jørgensen.

På adskillige arbejdspladser har denne indsats resulteret i, at op mod 80 procent af de ansatte nu er organiserede, hvor det tidligere var måske blot 20 procent.

Dialog frem for kampagne Tilstedeværelsen på uddannelserne og arbejdspladserne er nøglen til at komme i en ligeværdig dialog med potentielle nye medlemmer, mener han.

- Vi skal bort fra tidligere tiders kampagner, hvor vi mødte op i ens t-shirt og med pjecer om vores egne fortræffeligheder.

Det er helt afgørende, at vi lytter til det, der rører sig, på den enkelte skole og arbejdsplads og tager afsæt i fællesskabet om faget. Vi inviterer f.eks. aldrig eleverne til et møde, uden at der er noget fagligt inden for byggeri på programmet også.

Det er jo især det, der samler og optager dem, noterer Claus Jørgensen.

LO-undersøgelsen i overskrifter • Seks ud af 10 lønmodtagere er i dag medlemmer af en af de overenskomstbærende organisationer. I 1995 var det syv ud af 10.

• LO’s andel af det organiserede medlemstal er faldet fra 65 procent i 1995 til 53 procent i dag.

• Kernetropperne, der både er medlem af fagforening og a-kasse, udgør 56 procent af arbejdsstyrken, når man ser bort fra de såkaldt gule fagforeninger.

• Under trefjerdele af lønmodtagerne er i dag forsikret mod ledighed.

• Selv om Dansk Arbejdsgiverforening har fået flere medlemmer, er færre lønmodtagere i dag dækket af overenskomst.

Årsager til medlemsfaldet Nye a-kasseregler fra 2002 satte fart i udviklingen, men rapporten angiver flere bagvedliggende forklaringer: • Erhvervsudviklingen: Job i den velorganiserede industrisektor er afløst af job i servicesektoren, hvor organiseringen altid har været lav.

• Demografi: De store årgange, født i sidste halvdel af 1940’erne, går på pension. De nuværende ungdomsårgange er små, og mange unge melder sig ikke i fagforening.

• Indvandring: Indvandrere og efterkommere udgør over otte procent af arbejdsstyrken, men kun hver anden er organiseret. Et markant fald siden midten af 90’erne, og det har især ramt 3F.

• Individualisering: Den kollektive tankegang har ikke længere så fast et tag i danskerne – eller nogen andre i den vestlige verden. Det er ikke kun et fænomen blandt de unge.

Kilde: www.3f.dk Link til LO-rapporten ”Udviklingen i den faglige organisering: Årsager og konsekvenser for den danske model”

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Mere forskning på vej I efteråret 2011 afslutter Center for Arbejdsmarkedsforskning ved Aalborg Universitet, CARMA, et treårigt forskningsprojekt, der bygger på kvantitative surveys og kvalitative interview af lønmodtagere i private og offentlige virksomheder. Formålet er at kortlægge deres holdninger til faglige organisationer og deres præferencer for kollektive og individuelle fagforeningsydelser. Desuden skal projektet kortlægge, hvilke strategier, der virker i forhold til at kunne rekruttere og fastholde medlemmer i udvalgte LO-forbund.

Projektet er finansieret af udvalgte LO-forbund og forsikringsselskabet ALKA. www.epa.aau.dk/forskningsenheder/carma/ DialogWeb ,

Danmark demokrati

Se også Ø-samfundenes muligheder og udfordringer til debat på Folkemødet Samaritterne – en frivillig indsats, der redder liv Ny grundlov, nyt koncerthus – og en lysere fremtid?

Mere public service – mindre forretning Kære læser

Kan studieforbundene redde det aktive medborgerskapet?

17. december 2010 14:34

Aktivt medborgerskap er ansvar og engasjement Jeg har snakket med Anna Sigridsdatter Heen i Populus studieforbundet folkeopplysning, og Hege Irene Fossum i Frikirkelig Studieforbund. Jeg åpnet med å spørre dem hva aktivt medborgerskap er? Om det er de skjønt enige: Det handler om å være aktivt deltakende i å skape, påvirke og endre samfunnet til beste for seg selv og sine medmennesker.

Aktivt medborgerskap betegner mennesker som har både ansvarsfølelse og engasjement.

Individualisering som trussel De to studieforbundene uttrykker begge bekymring for at det aktive medborgerskapet er under press. – En utfordring kan

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

være at mennesker ikke får mulighet til å delta på grunn av ulike hindringer, enten det er manglende universell utforming, språklige barrierer, kulturelle forskjeller eller økonomi, sier Hege I. Fossum. – Men de to største truslene mot aktivt medborgerskap tror jeg likevel er individualisme og avmaktsfølelse, slår Fossum fast. Hun mener samfunnet i dag har et så sterkt fokus på selvrealisering og egennytte at det går påbekostning av engasjement for de gode samfunnssakene. – I tillegg har mange inntrykk av at det ikke nytter å engasjere seg, enten fordi de tror at deres eget bidrag ikke vil bli verdsatt, eller fordi de ser at man i den politiske verden bare slår hverandres innpill i hjel!

Kan vi legge skylda på ”den nye kapitalismen”?

Anna S. Heen sier seg veldig enig i individualiseringen som trussel mot demokrati og aktivt medborgerskap, men gir en mer politisk forklaring på problemet. - Med en utvikling der kapitalkreftene erobrer alle samfunnsområder og også ser på individer og sosiale relasjoner som varer, fremmes et instrumentelt syn på mennesket. Samtidig stilles det stadig større krav til hver enkelt. Konsekvensen er at stadig større grupper blir sårbare, utsettes for marginalisering og ekskludering, sier en engasjert Anna S. Heen. Som følge av dette hevder Heen at individene på en urimelig og uriktig måte gjøres ansvarlig for sin egen situasjon, og oppfattes kun som utgiftsposter for fellesskapet. Heen mener dette gjelder både eldre hjelpetrengende, de som har dårlige oppvekstvilkår, rusmisbrukere, lavt utdannede, innvandrere, flyktninger og til dels også de som ikke henger med i den digitale utviklingen. Hun refererer til den amerikanske sosiologen Richard Sennet, som hevder ”den nye kapitalismen” krever en ny mennesketype, og at denne tilpasningen truer demokratiet.1

Studieforbund som botemiddel?

Frikirkelig Studieforbund mener at opplæring i frivillige organisasjoner bidrar til aktivt medborgerskap både gjennom økt kunnskap om ulike samfunnsområder, om ledelse av frivillige organisasjoner og gjennom den samfunnsbevisstheten man oppnår ved å delta på kurs og drøfte aktuelle spørsmål. – Jeg mener at den mestringserfaringen man oppnår gjennom å lære sammen med andre, dele kunnskap og erfaringer, og sette ord på egne meninger er grunnleggende for aktivt medborgerskap, sier Hege I. Fossum. Studieforbundet er i disse dager i ferd med å utgi et hefte om hvordan kursvirksomheten hos deres medlemsorganisasjoner oppfyller målet om å styrke demokratiet og utvikle aktive medborgere. Der skriver de følgende: ”økt kunnskap om demokrati og større demokratisk forståelse fremmer demokratibygging og likeverdig deltakelse i organisasjons- og samfunnsliv.(…) Økt kompetanse om organisasjon og ledelse bidrar til styrking og videreutvikling av frivillige organisasjoner og deres virksomhet, og dermed også utvikling av lokalmiljøet. I tillegg til at det styrker den enkeltes deltakelse i samfunns- og arbeidsliv.(…) Økt samfunnsbevissthet og mer kunnskap om viktige samfunnsspørsmål genererer aktivt samfunnsengasjement og styrker og videreutvikler frivillige organisasjoners virksomhet i samfunnet.”

I tillegg til slik viktig kunnskapsheving om politikk og samfunn, understreker Anna S. Heen viktigheten av den sosiale kompetansen som mennesker utvikler gjennom å delta i studiesirkler. – For å være en aktiv medborger trenger individet å få tro og tillit til seg selv, sine vurderinger og meninger, og å bli bevisst sin egen situasjon og sitt forhold i samfunnet, slår hun fast. Hun er opptatt av at den stimuleringen til organisering i brukerforeninger, støttegrupper, politiske- og interesseorganisasjoner, og foreninger for vennskap, samhold og trivsel, som studieforbundene bidrar til er viktig for demokratisk deltakelse.

Konkrete tiltak?

Som de engasjerte menneskene de er, har både Hege I. Fossum og Anna S. Heen vanskelig for å trekke fram ett godt eksempel på utvikling av aktivt medborgerskap fra sitt studieforbund. De kommer i stedet med en hel rekke! Essensen er likevel at aktivt medborgerskap kan bygges på utallige måter gjennom helt forskjellige kurs og aktiviteter. Det er den mangfoldige summen av aktiviteter og kurstilbud i studieforbundene som utgjør et vesentlig bidrag til demokrati og aktivt medborgerskap. Som Anna S. Heen uttrykker det: – I Populus bidrar så og si all studieaktiviteten til aktivt medborgerskap!

Dermed velger journalisten en enkel strategi for konkrete tiltak: Ingen nevnt, ingen glemt.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Men hva bringer framtida?

At Folkeopplysningen gjennom historien har vært viktig for utviklingen av demokratiet hersker det liten tvil om.

Studieforbundene har bidratt til at borgerne får tilgang til kunnskap slik at de er i stand til selv å ta ansvar for seg selv og sine medmennesker. Muligheten for at dette vil være en bærebjelke for dannelsen av framtidige aktive medborgere er åpenbart til stede, men om det blir realisert er likevel et åpent spørsmål. Både Anna S. Heen og Hege I. Fossum er tydelige på at det fordrer at både beslutningstakere og medborgere er sitt ansvar bevisst, og benytter de ressursene og tilbudene som studieforbundene representerer. De to damene gir også klart inntrykk av at studieforbundene selv har tro på eget potensial og den rollen de kan spille for samfunnsutviklinga. Det er et utgangspunkt man ikke skal kimse av.

1. Sennet bekymrer seg for de korte tidshorisontene som er nødvendige for å tilfredsstille kapitalens behov i dagens arbeidsliv. Det gjelder å slippe taket i fortiden og tilegne seg ny kunnskap raskt. Samfunnsborgeren blir konsument som kjøper - eller ikke kjøper - løsninger på et marked. Denne utviklingen mener han er en fare for demokratiet. Sennet, R. (2006) The Culture of the New Capitalism. New Haven: Yale University DialogWeb ,

Norge aktivt medborgarskap, folkbildning

Se også ”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene Bærekraftens bekvemmelighetstvil Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Rundt og rundt med Sturla Bjerkaker

En ny chance 11. december 2010 09:23

Ingen hjælp at hente Foreningen for folk med læse- og skrivevanskeligheder blev oprettet i 2001, og i dag har foreningen 150 medlemmer.

Stifteren var norske Ann-Kari Kjeld, mor til tre og gift og bosat på Færøerne. Hendes yngste søn have problemer med indlæringen af læse- og skrivefærdigheder i folkeskolen, men der var ingen hjælp at hente, og derfor tog hun selv affære og oprettede foreningen.

Alvorlige konsekvenser

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Cirka 5 procent af en befolkning er ordblinde, viser undersøgelser. Ordblindhed er et vedvarende kommunikationshandicap, som har store konsekvenser for håndteringen af skriftsprog, så som læsning, stavning og skriftlig formulering. Følgevirkningerne er også alvorlige: begrænsninger i forhold til uddannelsesvalg, mangel på selvtillid og et betydeligt større tidsforbrug til alt, der har med læsning og skriftlig formulering at gøre.

Nej tak til båse Ann-Kari er overbevidst om, at tallet af børn og voksne, der har brug for særlig undervisning for at lære at læse og skrive snarere er 20 end 5 procent. Og hun foretrækker i øvrigt betegnelsen folk med læse- og skrivevanskeligheder, som efter hendes mening er mere inkluderende og mindre stigmatiserende end udtrykket ordblind.

– Vi vil ikke sætte vores elever i bås, og vi arbejder meget med at genoprette deres selvtillid og med at frigøre dem fra skammen, som de ofte føler. De har bare aldrig modtaget den rette undervisning til netop deres behov, og det vil vi rette op på, siger Ann-Kari.

Mangel på tilbud Sat på spidsen er det nemmere for en person med læse- og skrivevanskeligheder at gennemføre en universitetsuddannelse i Danmark, end det er at få den rigtige undervisning i den færøske folkeskole, for i Danmark eksisterer der tilbud om assistance, der gør det muligt at gennemføre en uddannelse, hvilket der desværre ikke gør på Færøerne, siger Ann-Kari Kjeld.

Jenny Lydersen, fuldmægtig i Kulturministeriet, gør opmærksom på, at der findes tilbud og at der sker en vis udvikling på området. Et hold har lige afsluttet en uddannelse som ordblindelærere. Og aftenskolen arrangerer i år kurser for ordblinde 7 forskellige steder i landet. Tilslutningen er forskellig fra sted til sted, og Jenny mener, at den begrænsede tilslutning kan have forbindelse med den skam, der for mange er forbundet til deres ordblindhed.

Det kan være svært at komme ud af busken for granvoksne mennesker, der skal lære at læse og skrive. De har hele deres skoletid skammet sig over ikke at mestre disse færdigheder, der forventes at være på plads efter to år i folkeskolen. - Så det er nødvendigt med mere opsøgende arbejde for at få voksne med læse- og skrivevanskeligheder til at melde sig til de undervisningstilbud, der findes, siger Jenny Lydersen.

IT-undervisning I en årrække har foreningen for læse- og skrivesvage arrangeret IT-undervisning for børn og voksne, der har læse- og skrivevanskeligheder. En dag om ugen undervises børn, og en dag om ugen møder voksne til undervisning.

Undervisningen foregår på hverdage, og de fleste voksne får fri fra arbejde for at kunne deltage.

12 undervisere med forskellig faglig baggrund er knyttet til kurset. Der er både psykologer, sproglærere, regnelærere, itspecialister og psykoterapeuter, så undervisningen er varieret. Udgangspunktet er forskellige computerbaserede læse- og skriveprogrammer, der er afgørende nødvendige for undervisning af læse- og skrivesvage.

Så længe penge haves Vi reklamerer ikke særlig meget, da vi ikke klarer at møde den store efterspørgsel efter vores undervisningstilbud.

Interessen er stor; mens 38 børn og voksne har fået tildelt en plads på kurset, er der over 100 mennesker på venteliste.

Det er gratis at deltage i kurset for folk med læse- og skrivevanskeligheder, og kurset finansieres med et beløb på finansloven. I 2010 var dette beløb 600.000 danske kroner, mens det i 2011 grundet besparelser bliver 580.000 danske kroner.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

En hård tid i folkeskolen De voksne elever, som følger IT-kurset for læse- og skrivesvage, er helt almindelige mennesker, der er aktive på arbejdsmarkedet. De arbejder som eksempelvis bilmekanikere, på skibsværft eller som frisører. De har ikke rigtig fundet fodfæstet i folkeskolen, og ingen har været der for at hjælpe dem. De har fået at vide, at de er dumme, og det er de desværre tit stadigvæk overbeviste om, når de begynder på vores kursus, fortæller Ann-Kari Kjeld.

Fået modet tilbage 22-årige Maria Fríða Guttesen fra Torshavn er en af deltagerne på IT-kurset. Hun er glad for undervisningen, og hun befinder sig også bedre her, end hun gjorde i folkeskolen, hvor der i alle årene blev grinet i klassen, hver gang hun skulle læse højt. Så hun husker ikke sin skoletid som en positiv oplevelse.

Maria Fríða holdt op i 8. klasse og har siden færdiggjort 9. klasse i en skole for voksne. Nu er hun i gang med at lære sig at bruge computer, og hendes mål er at uddanne sig som kosmetolog. – Dette skal nok lykkes. For jeg har igen fået mod til at uddanne mig, fortæller Maria Fríða.

Forvandlingen Ann-Kari er fortsat forundret over den fantastiske forvandling, hun observerer hos de mennesker, der ved hjælp af undervisningen lærer at læse og skrive. – Deres selvværd er lavt, og de er overbeviste om, at de ingenting kan. Men som en blomst, der folder sig ud, vokser deres selvtillid i takt med, at deres kompetencer udvikles. Og når det lykkes, er de overbevidste om, at de kan klare alting. Men der skal arbejdes, og der skal arbejdes på den rette måde. For de lærer allesammen at læse og skrive, når de deltager i vores kursus, fortæller Ann-Kari Kjeld.

Kilder: Interview med Ann-Kari Kjeld, formand i Foreningen for læse- og skrivesvage og initiativtager til IT-kursus for læse- og skrivesvage

Interview med Maria Fríða Guttesen, deltager i IT-kurset

Interview med Jenny Lydersen, fuldmægtig i Kulturministeriet DialogWeb ,

Danmark lika möjligheter, särskilda behov

Se også Dropouts i gymnasiet – så lave tal som muligt Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kære læser Kære læser Kvinder hjælper kvinder

Dear Reader http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

10. december 2010 14:48 The first conception entails that we must educate and teach people about how important it is to be an active citizen, and why it is useful for our society. This point of view can be illustrated by several strong statements by several great thinkers of the past. Robert H. Jackson: It is not the function of the government to keep the citizen from falling into error; it is the function of the citizen to keep the government from falling into error. Charles de Montesquieu: The tyranny of a prince in an oligarchy is not as dangerous to the public welfare as the apathy of a citizen in a democracy. J. William Fulbright: The citizen who criticizes his country is paying it an implied tribute.

Vaclav Havel: There can be no free and independent nations without free, self-respecting, and autonomous citizens.

The second point of view on how to understand democracy puts the emphasis on the practice of active citizenship. Here it is not as important to understand what democracy and active citizenship are in their essence as much as it is important to act and understand these things through practice. You have a vision and you simply act to reach it, theories are secondary. ”You must be afraid - that is how you become an honest citizen”, said Jean-Paul Sartre.

In this issue of DialogWeb Clara Henriksdotter Puranen, the Finnish editor describes how the second conception of active citizenship has functioned in Finland. According to the dissertation of a member of the Finnish parliament, Lauri Rapeli, most people in Finland can not explain what democracy and active citizenship are (they are not better than Americans at this), but never-the-less Finnish people are active citizens. They rely on the practice and tradition of the Finnish society.

The opposite example are Estonians. During the soviet time all people learnt in school what democracy and active citizenship are. They are good in theory. But since Estonia gained re-independence it turns out that most Estonians are still not very active as citizens – the results of EU study ”Trend-net” show. Why it is so? The reason might be precisely a big lack of practice of active citizenship.

Another good example about the second conception of active citizenship is the Glokala folk high school in Malmö where students practice active citizenship: in the courses about environmentally friendly society they also learn how to send mobile phone messages to the local web television in order to propagate environmental society. Perhaps that is how to have less graffiti in the streets and it’s good for the kids to learn to use the web TV for something more important than just entertainment or self-promotion. Practice is what works and functions.

Enjoy reading DialogWeb’s issue about active citizenship!

DialogWeb ,

in English aktivt medborgarskap, demokrati

Se også 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations – Solidarity and Attitudes 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations - Education 2012 the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations – Lifelong Learning activities How to grow the virtual capital of civil society?

Free courses for adults with basic and secondary education

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Ny grundlov, nyt koncerthus – og en lysere fremtid?

10. december 2010 13:57

Er der grund til optimisme?

Optimismen er ellers ikke overvældende, i det mindste for de mange fraflyttede. I løbet af 2010 flytter dobbelt så mange fra Island som til Island. De fleste flytter til Norge. Størstedelen af dem, som flytter hjem, kommer fra Danmark.

Ved havnen i Reykjavik er en stor kulturbygning, Reykjavik Koncerthus, ved at tage form. “Harpa” er navnet på den nye og kostbare bygning, som kunstneren Ólafur Elíasson har medvirket til med en facade af stål og glas. Da krisen ramte i oktober 2008, så hårdt at landes tre største banker og centralbanken gik under, var der ikke mange som troede, at det nye og store koncerthus skulle blive færdigbygget. Men regeringen besluttede sammen med Reykjaviks kommune at fortsætte. Man var ellers bange for, at den halvfærdige bygning skulle symbolisere krisen. Måske ville man også vise, at et kraftfuldt kulturliv kan bane vejen ud af krisen. Krisens natur er ikke kun økonomisk. Den er i høj grad en tillids- og anseelseskrise. Med penge kan man ikke opbygge tillid og anseelse. Men med penge kan man måske bygge huse, som styrker den kulturelle udfoldelse. Og dermed nationens selvtillid? Det vil fremtiden vise. Det nye koncerthus ventes at åbne for publikum i maj næste år.

Det er en udbredt holdning, at en grundlæggende reform af samfundets fundament er nødvendig, hvis Island skal komme ud af krisen. Den islandske forfatnings grundsten er en grundlov, som Christian IX medbragte under sit besøg i Island i 1874. Grundloven er visselig blevet udviklet. For eksempel blev den danske konge skiftet ud med en islandsk præsident i 1944. Det var den danske konge ikke så glad for. Siden republikken Island blev etableret, er det gjort 5 forsøg på at udvikle og tilpasse grundloven. Ændringen har dog været minimal, bortset fra de afsnit, som har med menneskerettigheder at gøre. Flertallet i Althingi har til enhver tid haft begrænset interesse i at gennemføre flere velbegrundede forslag til ændringer af grundloven. Den nuværende statsminister, Jóhanna Sigurðardóttir, har i gennem årene som altingsmand mange gange foreslået en selvstændig grundlovsforsamling for at udvikle den islandske forfatning i takt med dagens samfundsstruktur og behov.

Men efter krisen blev det muligt, som før ikke havde været muligt. Althingi besluttede sidste sommer at oprette en grundlovsforsamling. Der var mange kandidater som var villige til at deltage i forsamlingen. Lørdag den 27. november 2010 var det muligt at vælge mellem i alt 523 kandidater til de 25 pladser i forsamlingen. Partipolitikken blev holdt udenfor. Det var en skuffelse, ikke kun for statsministeren, at kun 36 % af de stemmeberettigede valgte at stemme.

Er borgernes manglende deltagelse tegn om træthed?

Valgdeltagelse på Island har med få undtagelser været meget god. Vi kan se tal over deltagelse som stammer tilbage fra 1874. Stort set viser tallene i sidste århundrede valgdeltagelse på mellem 75 og 90 %. Sammenligning af tal over deltagelse i de 7 afholdte referendums i Island viser dog en større variation. Bundrekorden, var den19. oktober 1918 når kun 43,8 % av Islændingene deltog i referendum om forbundslov med Danmark. På den tid hærgede flere plager landet.

Pandemi, den spanske syge rasede og vulkanen Katla var i udbrud. Det kan forklare det lave tal. Næste referendum blev holdt i maj 1944. Da at beslutninger om forbundsloven med Danmark blev underkastet en afstemning blandt vælgerne. I den samme referendum ophævedes forbundsloven og en ny grundlov for Island blev vedtaget. Da var deltagelsen rekord høj eller 98,4 %. I foråret troede mange at bunden i det 21 århundrede var nået. Kun 60 % stemte ved valget om en Icesave aftale i foråret. Og den gang var valget enkelt, ja eller nej til en aftale med Holland og UK, om tilbagebetaling av penge som beboere i disse land havde til gode i de krakkede islandske banker.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Men som sagt var det endnu færre som deltog i november i valget av repræsentanter til grundlovsforsamlingen. Det kan være sværere at vælge mellem 523 kandidater end at vælge mellem ja og nej. At finde mennesker, som i kraft af deres viden, karakter og erfaring er kapable til at stikke en fornuftig vej ind i fremtiden. Der er ingen mangel på forklaringerne på den rekordlave deltagelse. Alt for mange kandidater gør valget uoverskueligt, komplekse valgregler og kort tid for kandidaterne at præsentere sig, er blandt det, som nævnes som forklaring. Således var det kun 29,4 % af vælgerne som benyttede sine muligheder fuldt ud og valgte 25 kandidater på sin valgseddel, mens 3,4 af kun valgte en kandidat. Lav deltagelse kan svække forsamlingens mandat og gøre det muligt for Althingi at pille i det forslag, som forsamlingen skal levere i løbet af foråret 2011.

Som et tilløb til grundlovsforsamlingen blev der i oktober afholdt et stormøde i Reykjavik med knapt 1000 deltagere, som blev valgt som et repræsentativt statistisk udvalg af hele landets befolkning. Denne nationale forsamling varede kun en dag og resulterede i et dokument, der beskriver nogle principielle aspekter som skal ind i den nye grundlov. Det inkluderer, at alle stemmer skal have samme vægt ved valg, og at landet ikke skal deles op i valgkredse. Tredeling af statsmagten skal cementeres, og der skal være folkeafstemning om større sager. Grundloven skal kun kunne ændres ved folkeafstemning, og retten til at sidde i Althingi skal begrænses til et defineret antal valgperioder. I Island er det mange som mener at denne forsamling er en nyskabelse i demokratiets udvikling i Island, og det kan være en model som også kan bruges i andre land.

Og er man optimist kan man stadigvæk tro på at der ved fremtidens folkeafstemninger bliver flere aktive borgere end i november 2010.

Udvandring på grund af dårlig økonomi men øboere plejer at vende tilbage Hvert femte af Islands ca. 100.000 hjem har en boliggæld, som er højere end værdien af boligen. Hvert tiende hjem kan ikke finde penge til afbetalinger. Regeringens forsøg på at forbedre forudsætningen for gældplagede familier kan ikke matche forventningerne. Reykjavik er fortsat plaget af de protester, som i sin tid væltede Geir Haardes regering, en tidligere statsminister, som nu skal forsvare sin embedsførelse før krisen over for landsretten. En ledighed på 8 % hjælper ikke. Derfor kommer det ikke som en overraskelse, at i år har 6.500 Islændinge valgt at søge sig et nyt hjem uden for Island. De fleste som flytter, er under 40 år gamle. Hver tredje af de bortflyttede finder vejen til Norge. På samme tid er 2.500 Islændinge flyttet hjem, hvoraf 1.000 kommer fra Danmark. Det kan være et problem for fremtidens Island, at så mange unge flytter. Men erfaringen viser, at islændingen oftest finder vejen hjem igen, og kommer med mange erfaringer og venskaber på tværs af landegrænser, som beriger det islandske samfund.

Mere info: www.thjodfundur2010.is/english DialogWeb ,

Danmark demokrati

Se også Ø-samfundenes muligheder og udfordringer til debat på Folkemødet Samaritterne – en frivillig indsats, der redder liv Fagforeninger skal lytte sig til medlemmer Mere public service – mindre forretning Kære læser

Med sikte på vardagsmakt 10. december 2010 13:35

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Klockan är elva på Södra Stockholms folkhögskola som ligger i miljonprogramsförorten Skärholmen. Kursdeltagarna har gått på lektion men förmiddagsfikat i kafét ligger fortfarande framme – wienerbröd, baklava, muffins och en sista smörgås. I köket är Shirin, Foosiyo, Araz, Sargul och Nadia i full gång med att förbereda dagens lunch – linssoppa med vitlöksbröd – som serveras till studerande och personal för en billig penning.

På Skärholmstorget utanför ligger snön i drivor.

De fem kvinnorna, plus några till som inte kunde komma denna dag, går kafékursen ”Många sorter” som är ett pilotprojekt för arbetslösa utlandsfödda kvinnor. Kursen började i september 2010 och avslutas strax före jul.

– Glöm inte att tala svenska, ropar kursledaren Anette Lydén och förklarar:

– Kvinnorna som går här talar vitt skilda språk – kurdiska, bengaliska, arabiska, somaliska, persiska – så det enda gemensamma språket är svenska. Ska man kunna vara en aktiv medborgare måste man ha tillgång till språket. Eftersom många av deltagarna är kortutbildare är det fantastiskt att kunna öva språket praktiskt. Det är lika fantastiskt att kvinnor från olika kulturer och med olika bakgrund arbetar och trivs så bra tillsammans.

Arbetslöshetsindustri De flesta som går kursen kommer från Jobbtorg Skärholmen och får inte längre gå på SFI, Svenska för invandrare. I stället ska de vara inskrivna på Jobbtorget och aktivt söka arbete. Att få jobb när man bara har en kort utbildning och inte studerat svenska så länge är dock inte det lättaste.

– Efter den här kursen är deltagarna mer kompetenta att jobba i kafé och restaurang. Sedan är det tyvärr en helt annan historia att få riktiga jobb. Många kaféer och restauranger tar gärna emot handledarbidrag för att ta in praktikanter, men fastanställer inte ny personal. Vi har fått en stor arbetslöshetsindustri, säger Anette Lydén.

– Jag har haft olika praktikplatser i nästan två år utan att få ett jobb, bekräftar Shirin som har bott i Sverige i åtta år. Hon tycker att det är jättekul att gå på ”Många sorter” och säger att hon har lärt sig mer svenska på denna kurs än på sina tidigare praktikplatser.

Ingen vill dock gå på praktik hela sitt vuxna liv, och att leva på försörjningsstöd gör knappast att man känner sig som en aktiv och delaktig medborgare. Försörjningsstödet ger en mycket låg inkomst och är dessutom inte pensionsgrundande.

När kvinnorna deltar i ”Många sorter” får de i stället aktivitetsstöd som är pensionsgrundande.

Kaféet har blivit populärt bland studerande och personal på folkhögskolan och kursdeltagare har till och med startat en namninsamling för att kaféet ska få fortsätta. Många har skrivit under namninsamlingen.

– Där kan man prata om aktivt medborgarskap! säger Anette Lydén. Många folkhögskolor har ett kafé och det är en viktig mötesplats för informella samtal och informellt lärande. Det tas många initiativ runt fikabordet.

– Det är viktigt att kvinnorna på kursen får arbeta självständigt och bestämma mycket själva. Det är en från min sida mycket medveten hållning. Vardagsmakten är otroligt viktig för att man ska vilja vara en aktiv medborgare, säger Anette Lydén.

Förutom det praktiska arbetet i kafét får kursdeltagarna lära sig om bland annat hygien, sortimentsfrågor, prissättning, kosthållning och allergier. De gör också studiebesök och praktiserar på kommersiella caféer. Alla får arbeta efter förmåga och behov. Några av kvinnorna är höggravida eller utslitna av många barnafödslar. Då kan de gå kursen på deltid i stället.

– Det kan bli konflikter ibland, precis som i arbetslivet. Någon kan till exempel tycka att någon annan jobbar för lite. Men vi har en viktig grundregel, att inte prata bakom ryggen på varandra utan tala direkt med varandra, säger Anette Lydén. Det är också viktigt att utveckla empati och förståelse för varandras olika livssituation, behov och förmåga.

Bra för självförtroendet Hållbar utveckling är en viktig del i folkhögskolan och man arbetar aktivt med att inte slänga mat. Gårdagens frallor säljs till reducerat pris och deltagarna på kursen har lärt sig att det går jättebra att rengöra med såpa i stället för klorin, som flitigt används i alltför många hushåll.

Oavsett vad kursen leder till i framtiden har den betytt mycket för deltagarnas självförtroenden, konstaterar Anette Lydén

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

som hoppas att kursen och kafét får en fortsättning.

–Några var deprimerade när de började här, det såg man på kroppshållningen. Det är helt naturligt om man är arbetslös och känner sig maktlös. Men efter en tid här syntes det att de började må bättre, de hade klippt sig och sminkat sig!

– Kvinnorna i ”Många Sorter” har fått möjlighet att göra ett meningsfullt arbete, använda sin kompetens och påverka hela sin vardag. Egenmakt är en grundpelare i ett aktivt medborgarskap. Då kan och orkar man också engagera sig i samhället och världen runtomkring oss, avslutar Anette Lydén.

Gräsrötter formar kurser I stadsdelen Sofielund i Malmö ligger Glokala folkhögskolan som drivs av den ideella föreningen Folkbildningsföreningen.

Här arbetar man med aktivt medborgarskap på ett lite annat sätt än Södra Stockholms folkhögskola, även om det också finns många likheter mellan skolorna – bland annat inriktningen på att leva så ekologiskt och hållbart som möjligt.

– Vi använder innebörden av skolans namn, Glokala, som ledstjärna i vårt arbete – att ha kunskap om globala situationer och handla lokalt, säger Liv Zetterling som är projektledare och pedagog på Glokala folkhögskolan.

Skolan har tydliga rötter i gräsrotsrörelser och ideellt arbete som till stor del bygger på passion. Här finns både långa och korta kurser, samt distanskurser, i ämnen som omställning mot ett mer hållbart samhälle, folkrörelser och förändring, i webb-tv, samhällsentreprenörskap och tankesmedja. Spinneriet är en kurs i urbankonst – konst i stadens gemensamma gaturum.

Som Stockholmare reagerar jag med förvåning över att Glokala folkhögskolan får anslag för att ha en kurs i något som Stockholm har nolltolerans mot – här anser de styrande politikerna att all urbankonst är klotter och skadegörelse.

Liv Zetterling hävdar dock att kunskap föder förståelse.

– Det handlar ofta om att ha en dialog med de styrande och bygga upp en lång relation. På Malmöfestivalen bjöds Spinneriet in för att göra konstverk på torget. Bra urbankonst genererar konstruktiv kraft som minskar förstörelse. Det är precis som med stadsodling (en sorts ”gerillaplantering” där ätbara växter planteras på offentliga platser, reds anm) – när man gör i stället för att tro, så ser man att beryktade problem visar sig vara bara farhågor, säger hon övertygat.

Bygger stort kontaktnät När man går in på Glokala folkhögskolans hemsida kan det vara lite svårt att få ett grepp om vad det egentligen är för en skola, där finns ett myller av information som förvisso är intressant – men brokig. Det är inte omedvetet, enligt Liv Zetterling. Hennes arbete handlar till stor del om att bygga upp ett stort kontaktnät.

– Alla anställda här har dubbelkompetens och är både pedagoger och projektledare. Då kan man lättare förankra sin kurs utanför skolan och in i närsamhället och verkligheten.

Glokala folkhögskolan har även en direktkanal ut i Malmö lokal-tv där man visar exempel på vad som har ägt rum på skolan och filmer som deltagare producerat. Dessutom kan alla som vill sända live-tv direkt genom sina mobiltelefoner via ImagoMalmö.

– Där kan vi snacka om medborgarmedia, säger Liv Zetterling.

Frågan är då hur mycket substans det är i de ”hemgjorda” tv-programmen? Är inte risken att de bara blir en kanal för ungdomar som vill visa upp sig och skicka hälsningar till sina kompisar?

– Det har faktiskt inte missbrukats på något sätt, tvärtom! Alla farhågor har kommit på skam, precis som när det gäller klotter och stadsodling! Verkligheten är inte alls ointressant, säger Liv Zetterling.

Länkar: Södra Stockholms folkhögskola: www.sodrastockholm.se Glokala folkhögskolan: www.glokala.se DialogWeb ,

Sverige aktivt medborgarskap, internationalisering

Se også Aktiva medborgare en uppgift för skolan

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Klassmorfar minskar generationsklyftorna Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Kunskap i stället för bridge

Åland

Med demokrati som exportvara 08. december 2010 12:30 Ålands fredsinstitut grundades 1992 med Åland och dess särställning som utgångspunkt. Nu, nästan tjugo år senare, återfinns institutet i många av de nätverk som består av organisationer och institutioner som arbetar med närliggande sakområden. Den initiala idén var just att lägga fokus på säkerhet, självstyrelsearrangemang och minoritetsskydd, något som institutet även fortsättningsvis lyfter fram som deras tre mest relevanta och viktiga sakfrågor. Arbetet handlar således också om att lyfta fram betydelsen av demokrati både i form av aktivt medborgarskap och olika demokratiska institutioner.

Genom åren har Ålands fredsinstitut uppnått en konsultativ status inom FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) efter att ha tagit sig an olika freds- och konfliktfrågor världen över.

Ålands fredsinstitut forskar och utbildar inom demokratin Det är styrelsen för Ålands fredsinstitut som beslutar över verksamheten, medan ansvaret över den vetenskapliga inriktningen vilar på ett forskarråd. Forskarrådet som består av minst tre sakkunniga har en mandatperiod på två år.

Fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark är sekreterare för forskarrådet och leder således också, enligt stadgarna, själva forskningsverksamheten. Syftet med forskningen är att generera kunskap som ska resultera i en fredlig samhällutveckling såväl i det lilla samhället som i det stora sammanhanget. Institutet skriver rapporter och arrangerar olika utbildnings- och informationstillfällen kring förhållandena på Åland, i Finland, Norden och internationellt. Ibland riktas verksamheten till den åländska allmänheten, men ofta är målgruppen en bredare, extern publik. Fredsinstitutet har ett allmänt tillgängligt bibliotek med ca 1500 titlar och sedan 2007 publicerar de en rapportserie som utkommer med 3-4 rapporter i året. Genom att arrangera seminarier och konferenser har Ålands fredsförening blivit en mötesplats för Åland, Norden och Östersjöområdet. Ämnen som berörs är t.ex. konflikthantering och icke-våld, global och regional säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter, anti-trafficking, autonomier och minoriteter.

De närmaste åren kommer Ålands fredsinstituts egna forskare och gästforskare fokusera på tre huvudsakliga inriktningar: 1) attityder om jämställdhet, sexuellt våld och människohandel 2) europeisk flerspråkighet 3) analys av Ålandsexemplets innehåll och relevans.

Med avstamp i historien Åland är det enda området i Europa som under internationell lag och med en stark konstitutionell ställning är autonomt, demilitariserat och neutraliserat. Redan efter Krimkriget 1856 demilitariserades Åland. Även om demitaliseringen kan ses som en förtroendeskapande åtgärd gentemot folket var det fortfarande en hel del konflikter som låg och pyrde.

Osäkerheten om den egentliga tillhörigheten och lokala identiteten var oklar. Hur skulle den kulturella och språkliga

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

identiteten skyddas? Hur skulle man kunna värna om demokratin hos en minoritetsgrupp? För att nå en helhetslösning på olika demokratiska, språkliga och kulturella frågor beslutade Nationernas Förbund att 1921 även ge Åland självstyrelse och neutralisering. Att arrangemanget har hållit så länge brukar av omvärlden tolkas som en lyckad demokratisk minoritetslösning. En förklaring som Fredsinstitutet lyfter fram är att Ålandsexemplet ständigt varit en formbar lösning där självstyrelsen utvecklas och förnyas i en lokal folklig demokrati och dialog mellan landskapet Åland, den finska staten och övriga länder som garanterat Ålands status. Demokratin har haft stor betydelse.

Vad är det Ålands fredsförening presenterar som Ålandsexempel? Idag är Åland ett enspråkigt svenskt, självstyrt landskap inom Finland med både ett eget parlament ”Ålands lagting” och regering ”Ålands landskapsregering”. Ålänningar får rösta i kommunalval och lagtingsval på Åland och har dessutom rätt att delta i valen på riks- och europanivå. Även inom EU har Åland en särställning både som region och som medborgare i regionen. Den åländska självstyrelsen regleras i lag och ger de åländska medborgarna rätt att styra över sina egna angelägenheter i stor utsträckning. Ålänningarna får fatta egna beslut om t.ex. skolor, hälso- och sjukvård polisväsendet, post och kommunal beskattning. Däremot är det Finlands lag som gäller för myntväsendet, tull, gränsbevakning, straff-, arbets- och civilrätt. Finska statens representant på Åland är landshövdingen Peter Lindbäck, vars främsta uppgift är att värna om relationen mellan Åland och riket.

Ålandsexemplet som inspirationskälla Genom åren har Ålands fredsinstitut forskat kring bl.a. de kultur- och språkskyddsarrange-mang som kan kopplas till Ålandsexemplet. Institutet har också varit en viktig aktör som bju-dit in olika länder eller minoriteter för att presentera Ålandsexemplet som inspirationskälla och konkret exempel. De har bjudit in länder och minoriteter som antingen stått inför arbetet att förebygga konflikter eller sådana som försöker arbeta fram en lösning även efter att konfliktsituationer har uppstått. I juni 2010 besöktes till exempel Ålands fredsinstitut av drygt tjugo representanter från det civila samhället i Azerbajdzan och Armenien (södra Kaukasus). Besöket genomfördes för att representanterna ville fördjupa sig i självstyrelse- och demilitariseringsfrågor. Detta samarbete genomfördes med stöd från Finlands utrikesministerium. Några av deltagarna gjorde intervjuer med ålänningar på gatan för att ta del av folkets syn på Ålandsexemplet som konfliktlösning.

På liknande sätt har Ålands fredsinstitut också fungerat som ett rådgivande internationellt organ. Något de ofta poängterar är att Ålandsexemplet inte handlar om en paketlösning som passar alla situationer där det kan bli aktuellt att lösa konflikter genom självstyrelse. Det är också bakgrunden till att man övergått till att prata om Ålandsexemplet i stället för Ålandsmodellen.

Den lokala och internationella relevansen Under 2010-2011 bedrivs forskningsprojektet ”Ålandsexemplet: fortfarande intressant och relevant?”. Fredsinstitutet ser det som sin uppgift att ständigt ha Ålandsexemplet under luppen för att öka kunskapen om hur det fungerar i dagsläget och kritiskt granska om det kan hålla i konfliktförebyggande eller fredsskapande insatser på andra orter. Projektet är också relevant för att hantera spänningar som uppstår i en självstyrelse med delade befogenhetsområden. Dessutom vill man se hur kontakterna mellan Åland, fastlandet och omvärlden utvecklas. Inom ramen av projektet kommer Ålands fredsinstitut också ta del av fallstudier för att följa upp hur Ålandsexemplet har använts i internationell konflikthantering. Med i projektet är diplomater, experter, akademiker och politiker. Projektet mynnar ut i en internationell konferens på Åland hösten 2011.

Låt oss resa tillbaka till år 2006 och 150-årsjubileumet av Ålands demitalisering. FN:s dåvarande generalsekreteraren Kofi Annan beskrev Ålandsexemplet med följande väl valda ord:

“The Åland Islands model is a highly sophisticated and imaginative one, which promoted the coexistence of different linguistic communities within a larger, internationally viable State… Perhaps the most important lesson it teaches us is that flexibility and imagination are always needed in applying general principles to particular situations… Certainly any zone of conflict could benefit from a dose of what I might call the Åland spirit – a spirit of pragmatism, compromise, and, above all, commitment to peace.” (Kofi Annan) Länkar: www.peace.ax (Ålands fredsinstitut) www.lagtinget.ax (Ålands lagting) www.regeringen.ax (Ålands landskapsregering) www.ambetsverket.ax (Statens Ämbetsverk)

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

DialogWeb ,

Sverige ,

Åland internationalisering, fredsfostran

Svårt att veta varför demokrati fungerar 08. december 2010 09:51 Det är statsvetaren Lauri Rapeli, som nyligen doktorerade vid Åbo universitet, som i sin forskning bland annat kommit fram till att finländare har kunskaper som är relevanta för en fungerande demokrati i högre grad än tidigare forskning visat.

De tidigare nedslående resultaten beror delvis på de mätare som använts. I motsats till tidigare forskning har Rapeli nu ställt frågor som direkt är kopplade till röstningsbeteendet, till exempel har han frågat vilka partier som sitter i regeringen och vad riksdagen och statsministern har för uppgifter i vårt politiska system. Han använde sammanlagt fem frågor för att mäta den här typens kunskaper och ungefär en av tio svarade rätt på alla frågor.

Pragmatisk demokrati När det gäller de finländska medborgarnas förutsättningar att vara aktiva medborgare enligt den statsvetenskapliga forskningens sätt att se på saken, är det alltså ungefär tio procent av de röstberättigade som fyller de kriterier som Rapeli ställt upp. Enligt hans resultat ser det också ut som om politiska kunskaper skulle vara mera jämnt fördelade bland befolkningen i Finland än till exempel i Förenta staterna.

I Finland fördelas kunskapen hos de röstberättigade på ett sätt som påminner om så kallad pragmatisk demokrati, det vill säga att största delen av medborgarna har medelmåttliga kunskaper medan det endast är få som antingen vet väldigt mycket eller ytterst lite om politik. Finländska medborgare som har ingående kunskaper i politik är procentuellt sett ändå inte flera än i USA.

Rapeli påpekar att både känslor, traditioner och vanor förstås påverkar politiskt beteende mera än så kallade faktakunskaper eftersom politik egentligen inte handlar om objektivitet utan om helt subjektiva bedömningar, men trots det finns det ändå alltid plats för politiska kunskaper också.

– Hur ska väljarna till exempel kunna ”bestraffa” makthavarna och välja en ny regering istället om de inte vet vem som bär ansvaret för regeringens beslut?

Lättillgänglig information I varje fall verkar det som om Finland närmast skulle representera prototypen för pragmatisk demokrati.

– Typiskt för den här demokratimodellen är att det är relativt lätt att få information om politiska frågor via skola och medier och att det av samhället uppfattas vara en medborgerlig dygd att skaffa den här typen av kunskap, säger Lauri Rapeli. Han tillägger att det ändå verkar som om uppfattningen att valdeltagandet är en medborgarplikt inte är lika starkt förankrad hos de unga generationerna.

– Det skulle förstås kunna leda till att det i framtiden inte i lika hög grad kommer att vara en medborgerlig dygd att ha goda politiska kunskaper.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Trots att den nya forskningen visar att vanligt folk vet mera om politik än man tidigare trott anser Rapeli att fenomenet demokratins paradox ännu inte helt kan förklaras.

– Man har fortfarande inte rett ut vad en fungerande demokrati innebär. Det är oklart när man kan säga att demokratin fungerar och när den slutar fungera.

En annan fråga som fortfarande är obesvarad är vilka kunskaper makthavarna i en demokrati förväntas ha.

– I framtiden borde forskningen kunna svara på den typen av frågor för att bättre kunna förklara hur en representativ demokrati fungerar och varför den inte fungerar.

Lauri Rapelis doktorsavhandling ingår i forskningsprojektet ”Finländarnas kunskaper om politik i internationell jämförelse” vid institutet för politisk forskning vid Åbo universitet.

Avhandlingen "Tietääkö kansa? Kansalaisten politiikkatietämys teoreettisessa ja empiirisessä tarkastelussa" finns i sin helhet (på finska) på: https://oa.doria.fi/handle/10024/59408 DialogWeb ,

Sverige aktivt medborgarskap, demokrati

Se også Aktiva medborgare en uppgift för skolan Klassmorfar minskar generationsklyftorna Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Kunskap i stället för bridge Nordisk folkbildning ska gå i dialog med resten av världen

Civil society in the new and old Europe 07. december 2010 09:16 Estonian researchers found out that Finnish civil society organizations have a far bigger influence in the Estonian civil society than the Estonian organizations have in Finland. This is a problem in all former socialist countries, as long as the civil societies remain underdeveloped, the relations between the new and the old Europe are necessarily asymmetric.

Brotherly countries Estonia and Finland The political structure of the two neighbouring countries Estonia and Finland is very similar. Both being democracies, members of EU; Estonia and Finland have an equally large number of nongovernmental organisations, associations, and labour unions. But there is a big difference between Estonia and Finland – namely, Finnish people value their civic society and citizen organisations more than Estonians do.

Finnish citizen organizations have long traditions. Finnish people have used civil organizations to establish contacts

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

between people with similar interests, to find jobs, to lobby in the spheres of social and political life etc already since a hundred years. In Estonia, on the other hand, the civil society is a relatively new phenomenon and therefore still underdeveloped. There are a lot of non-governmental organizations in Estonia, too, but most of them have been established in order to get money from EU funds or support from the Estonian state. Personal relations are still much more effective and valuable than citizen organisations. That is why some Estonian social scientists wonder if nongovernmental organizations represent Estonian civil society at all.

Most Estonians are seriously surprised when they are told that their attitudes towards non-governmental associations have an impact on the political and economical possibilities of these associations.

Organisations, church, school Finnish people living and working in Estonia have founded a club of Finnish entrepreneurs, Finnish Chamber of Commerce, several clubs for Finnish women. They also have also a church congregation and a school in Tallinn. In this way the Finns have established their presence and have a certain influence on the Estonian society through their citizen organizations.

At the same time Estonians living in Finland have nothing like a club of Estonian entrepreneurs or Estonian women organization, Estonian church congregation, or Estonian school in Finland. Estonian people in Finland rely mostly on diasporic contacts - colleagues, current and former study-mates, relatives etc are more important than participation in the Finnish society through citizen organisations. A few Estonian white-collar workers value active Estonian citizenship in Finland. For example Estonian doctors have tried to establish contacts between one another. But most Estonian people in Finland only meet other Estonians in order to celebrate midsummer, Christmas and the Estonian Independence Day. They have also organized an Estonian-language summer school.

An underdeveloped civil society inhibits integration In Finland social networks are mostly based on active citizen organisations, while in Estonia, they are based on personal relations. This means that Finns have more influence on the Estonian civil society than Estonians have in Finland. But at the same time Finns in Estonia cannot get fully integrated into the Estonian society. Since Estonians set personal relations before cooperation on the level of civil societies, Finns who do not have Estonian friends and acquaintances cannot enter into Estonian society at all. Most of the Russian-speaking people in Estonia are not well integrated into the Estonian society because they lack good acquaintances in the Estonian society. www.uta.fi/laitokset/kasvlait/projektit/transnet/

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

DialogWeb ,

Sverige aktivt medborgarskap, demokrati

Se også Aktiva medborgare en uppgift för skolan Klassmorfar minskar generationsklyftorna Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Kunskap i stället för bridge Nordisk folkbildning ska gå i dialog med resten av världen

Opp av sofaen!

11. november 2010 11:16 Det er vinter, høy himmel og frost, fjelltoppene rundt Reykjavik har tatt på seg den hvite luen som karakteriserer vinterhalvåret. Til tross for at kulda har satt inn, og den mørkeste tiden av året nærmer seg, så kommer man ikke utenom å legge merke til et voksende antall voksne som har tatt sykkelen i bruk mellom hjemmet og arbeidet. DialogWebs utsendte i Island møter lederen for avdelingen for allmenn idrett ved Islands idrettsforbund og olympiske komité, Jóna Hildur Bjarnadóttir, for å høre hvordan unge og voksne blir lokket til å bli mer aktive og drive mer mosjon.

Allmenn idrett Islands idrettsforbund og olympiske komité, ISI, har en egen avdeling for idrett for alle. Den driver forskjellige aktiviteter hele året gjennom. Hovedmålet er å bidra til en bedre folkehelse ved å oppfordre til fysisk aktivitet gjennom allsidige og gode aktiviteter. Helsemyndighetene i Island anbefaler minst 30 minutter fysisk aktivitet av moderat karakter daglig for voksne, og minst en time for barn. Barn og ungdom oppfordres til å delta i idrettslag, og der holdes medlemmene i fysisk aktivitet slik at de oppfyller minst de anbefalingene helsemyndighetene har. Men hva med de voksne?

– Vi starter året med Livsløpet i februar. Det er ett opplærings- og motivasjonsprosjekt som ISI driver for alle aldersgrupper.

Prosjektet er i samarbeid med bl.a. Helsedepartementet, Senter for folkehelse, Utdanningsdepartementet og rikskringkastingen program 2. Prosjektet stammer fra Dansk Firmaidrætsforbund, som ga oss lov til å anvende deres ideer for arbeidsplasskonkurranse, nemlig Gang i arbejdspladsen. Men vi har tilpasset det til islandske forhold. Prosjektet går ut på å oppfordre islendingene til å tenke over sin daglige aktivitet, og øke den mest mulig, det vil si i fritid, husarbeid, arbeid, skole og ved valg av reisemåter.

Tre forskjellige muligheter http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Er man 16 år og over, kan man delta i arbeidsplasskonkurransen. De som er 15 år eller yngre kan delta i motivasjonsprosjekt for folkeskolen. Alle kan delta i individuell konkurranse med registrering av sin daglige mosjon hele året. På prosjektets hjemmeside kan man følge med på antall deltakere og bedrifter, antall lag og de resultater som oppnås i de forskjellige kommuner. I tillegg kan enkeltpersoner opparbeide anerkjennelse hvis de registrerer 30 minutters aktivitet et bestemt antall dager pr. år, bronse (42 dager), sølv (84 dager), gull (252 dager) og platina for alle årets dager.

- Det er moro å kunne si at deltakerne er folk i alle aldrer, helt opp til 89 år, og at økningen i antall deltakere fra 2009 til 2010 var 44 %, med 13.337 deltakere i år. 1202 lag fra 394 bedrifter deltok i firmakonkurransen. Det syns vi er ett flott resultat, sier Jóna Hildur.

Sykle til jobben Neste store aksjon foregår i mai, det bygger på samme prinsipp som Livsløpet, dvs. ideologien bak firmakonkurransen, men nå dreier det hele seg om antall dager og minutter. Fra 2003 har ISI arbeidet aktivt for å øke mosjon og samarbeid på arbeidsplassen med helse- og mosjonsaksjonen Sykle på jobben.

- Interessen for årets aksjon var fantastisk, sier Jóna Hildur, avdelingsleder i Islands idrettsforbund og olympiske komité.

Vårt inntrykk er at folk blir stadig mer oppmerksomme på den positive effekten mosjon har på helse og sinn. Hun understreker at all form for aktivitet er godkjente kriterier for å la seg registrere, bare turen til og fra jobben er på egen energi.

- Du kan gå, løpe, jogge, bruke rulleskøyter, eller sykle, sier Jóna Hildur, og det er særlig interessant at ministrene som har vært med flere ganger, forteller i sine taler om egne erfaringer, erfaringer som de og deres medarbeidere har gjort under aksjonen i årenes løp. Medarbeidere på landets arbeidsplasser har vært veldig flinke og deltakelsen er mangedoblet på de seks åra som aksjonen har pågått.

- Jeg kan nevne at antall kilometer var 21 967 i 2003, eller nesten 16 og en halv gang rundt Island. I 2009 var antall kilometer kommet opp i 493 202,og det utgjør mer enn 368 ganger rundt Island, eller også 12,3 ganger jorda rundt.

Kvinneløpet - Men Kvinneløpet er kanskje det prosjektet som vi er mest stolte over. Vi prøver å arrangere det rundt den 19. juni, som på Island er viet til kvinnefrigjøring. Da vi startet, så hadde vi fått informasjon om kvinneløpet i Finland. Men her på Island ligger det spesielle i at vi organiserer løpet på så mange ulike steder. Du kan løpe med om du er på ferie ut på landet, i hytte eller sommerhus. Løpet foregår på 90 forskjellige steder rundt om på hele Island, og på flere steder i utlandet. Der er det særlige arrangører som for eksempel i London og København. Noen tar imot registrering og deltakeravgift, arrangerer selve løpet og deler ut medaljer til de som fullfører. Deltakerne får en egen t-skjorte.

T-skjorta - T-skjorta er et spesielt moment. Vi passer på at den er i de moteriktige fargene og har godt design. Da løpet skulle arrangeres for tjuende gang, annonserte vi etter kvinner som hadde t-skjorter fra alle årene, og tenk, det var over ti bare i Reykjavik som meldte seg! Engang var det et kvinnekor som skulle reise til Roma akkurat da løpet skulle gå. De registrerte seg, og hentet t-skjortene før de dro av sted. De løp stolte rundt i Roma i sin Kvinneløp-T–skjorter på samme tid som løpet foregikk på Island. I år har vi holdt på i 21 år, og det var rekordantall deltakere, rundt 15000. Vi mener at en del av suksessen ligger i at alle kan være med. Kvinnene kommer på egne premisser, de bestemmer selv farta, det er ingen konkurranse. Vi vet at for mange kvinner har deltakelsen i Kvinneløpet vært starten til videre trening. Det har gitt gnisten som skulle til for å sette i gang med regelmessig trening. Og det er i og for seg et kjemperesultat!

Andre aktiviteter

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Først og fremst bidrar idretten til en bedre folkehelse gjennom sin daglige organisering av fysisk aktivitet. Samfunnet står overfor store utfordringer innenfor arbeid, inkludering, utdanning, helse, fritid og livsstil. Dette angår både den oppvoksende generasjonen og voksne, og utgjør en betydelig utfordring for landet generelt og for idretten spesielt. Derfor har vi også pågående prosjekt som stavgang, og vi holder kurs for undervisere og andre. Og så har vi i samarbeid med andre helseinstanser holdt møter og kurser med seniorer for å oppfordre dem til økt mosjon. Vi arbeider også med andre frie foreninger for å få nye ideer og sette dem ut i livet. Ett prosjekt som kalles ”Ísland á iði” (Island virvler) innebærer utgivelse av brosjyrer om forskjellig form for fysisk aktivitet, for eksempel svømming, og hvordan du kommer i gang og kan sette mål for treningen.

- Vi er bevisste på at fysisk inaktivitet er framtidens store helseutfordring, og inaktivitet skaper negative følger, både fysisk, psykisk og sosialt. Fysisk aktivitet derimot gir gode helseeffekter både på det kroppslige og mentale plan. Fysisk aktivitet og idrett gir også muligheter for å være sosial ved at personer med samme interesser samles og driver aktivitet sammen, er de siste ordene til Jóna Hildur Bjarnadóttir, leder for avdelingen for allmenn idrett i Islands idrettsforbund og olympiske komité.

DialogWeb ,

Norge tvärsektoriellt

Se også Mangfoldig kultur!

Kära läsare 10. november 2010 11:57 Problemet är alltså inte brist på utan för mycket information. Ändå kan man konstatera att den nordiska befolkningens hälsa klart har förbättrats under de senaste tjugo åren trots att fetma och övervikt har ökat. Men en allmänt förbättrad hälsa betyder inte att ojämlikheten i hälsa har minskat i vårt samhälle.

Forskning visar att skillnader i utbildningsnivå, inkomstnivå och social klass fortfarande innebär skillnader i hälsa.

Det är här som aktörerna inom vuxenutbildningen, både fri bildning, yrkesutbildning och tredje sektorn, kan få en allt viktigare roll. Vi kan erbjuda konst och kultur, som bevisligen är hälsofrämjande. Vi når den breda allmänheten och vi kan lätt få reda på vad de vill ha och hur de tänker.

Ett lysande exempel på detta är det danska DGI Undergrounds verksamhet. De vänder sig till redan existerande grupper av unga som till exempel skejtar eller utövar street soccer, men som inte är intresserade av att delta i etablerade idrottsklubbar eller föreningar. De unga får hjälp med att ordna jippon, göra sig hörda i samhället, söka pengar för sin verksamhet.

Samtidigt stöds en verksamhet som är starkt integrerande eftersom de här lösa nätverken i allmänhet består av unga från olika etniska grupper.

Ett annat exempel på fördomsfritt nytänkande är det norska experimentet, där man utnyttjat IT för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att leva ett hälsosammare liv. De har fått bättre insikter både i IT och hälsofrågor.

Att ungas negativa attityd till hälsofostran inte alltid är så lätt att förändra vet vi och från Estland kommer ett förslag som är väl värt att notera. Där föreslår Peeter Mardna från den högsta hälsomyndigheten bland annat att både unga och vuxna människor skulle göra upp ett kontrakt med sin husläkare, där läkaren slår fast vad en hälsosam konsumtion innebär för

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

patienten och patienten i sin tur lovar att göra vissa saker för att förbättra sin hälsa. En gång om året kollar läkare och patient sedan vad de uppnått.

Mardna anser också att det inte främjar folkhälsan att bygga stora idrottshallar utan att man i stället kunde använda motsvarande pengar på utflyktsstugor eller annat som aktiverar en större del av befolkningen.

Att även etablerade idrottsorganisationer fortsättningsvis kan spela en viktig roll för folkhälsan visar med önskvärd tydlighet både artikeln från Färöarna och från Island.

Kultur och hälsa är ett område som växer hela tiden och det är i dag allmänt känt (och accepterat) att konst och kultur ger positiva hälsoeffekter. Kvalificerad forskning görs på området och åtgärdsprogram presenteras på en riskomfattande nivå. I detta nummer får vi ta del av både tidigare och pågående forskning kring kultur och hälsa i Sverige och vi får läsa om det åländska projektet ”Kultur på dagtid” som konkret tar fasta på att konst och kultur främjar hälsan.

Att aktörerna inom folkbildningen får ett allt större ansvar vid sidan av kommunernas hälso- och socialvårdsinsatser bevisas av exemplet från Finland, där medborgarinstituten tack vare en nioårig riksomfattande satsning på hälsofrämjande kurser fått en allt mera erkänd roll som förebyggande hälsoaktörer och samarbetspartner i kommunerna.

Detta nummer av DialogWeb vill jag gärna sammanfatta genom att låna en av de sloganer som myntades för det finländska projektet och sprida budskapet över hela Norden och Baltikum: ”Lärande förbättrar hälsan – oppiminen lisää terveyttä!”

DialogWeb ,

Sverige folkbildning, vuxenutbildning, särskilda behov

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Alternativa vägar till universitetet under lupp Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer

Motionssvømning med resultater 10. november 2010 11:18

Systematisk tilgang Ved forløbets begyndelse måles deltagernes vægt, fedtprocent, BMI, kondital og blodtryk. Disse undersøgelser gentages midtvejs i forløbet og ved kursets afslutning. Og efter 4 måneder har det vist sig, at flere af deltagerne har formået at forbedre konditionen med 10 til 15 procent.

Det er Sigurd L. Lamhauge, formand for Torshavns svømmeforening, der har taget initiativ til motionssvømningen.

Sigurd er overbevidst om, at med denne type træning forstår deltagerne, at man kan se forskel, endda efter begrænset motionering. Og på denne måde motiveres de yderligere. I dag har vi alt uden tid nok, så det er nødvendigt at bruge tiden til motionssvømning så effektivt som muligt, fortæller Sigurd.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Hvert forløb varer i 12 uger, hvor deltagerne svømmer i 45 minutter to gange om ugen. Træningen varetages af profesionelle svømmere. Prisen for at deltage i et forløb er 1500 danske kroner. Den store interesse tyder på, at deltagerne gerne betaler denne pris, og hidtil har samtlige hold kunnet melde fuldt hus.

Synlige resultater Det var varme anbefalinger fra venner, der fik Guðrun Eysturlíð til at melde sig til motionssvømningen. Og det har hun ikke fortrudt. For selvom det kan være hårdt at overtale sig selv til at komme afsted hjemmefra to aftener om ugen, er det fantastisk, når først hun er kommet i gang. Og efter afsluttet svømning er følelsen af velvære fantastisk.

Hun føler, at hun har fået meget ud af sin deltagelse. Hun har altid svømmet, men har nu forbedret sin teknik og har lært at svømme hurtigere og mere effektivt.

Jeg har helt klart forbedret mig, fortæller Guðrun og fortæller om de mange andre ting, de også får mulighed for at prøve: at spille vand-polo, at svømme med iltmasker og at bruge dykkerudstyr. Derudover er flere af deltagerne begyndt at bade i havet.

Også Lis Mortensen kan berette om resultater. Så utroligt det lyder, er det muligt for en midaldrende kvinde at lære at crawle, fortæller hun begejstret i sin artikel i Torshavns svømmeforenings folder. Efter 10 måneders hård træning, og efter at træneren havde opgivet hende lærte hun endelig den svære disciplin at crawle. Sammen med sin mand har hun fulgt tre forløb, og de har planer om at fortsætte. Også på grund af de mange sociale tiltag, motionsvømmerne får med i købet.

En vifte af tilbud i vandet Torshavns svømmeforening var oprindelig en forening for konkurrencesvømning, men i dag spænder tilbudene vidt. Der er noget for børn og noget for voksne, og der er noget for syge og noget for raske. - Vi gør meget ud af at præsentere så mange som muligt for svømningens fantastiske verden – uanset alder og svømmefærdigheder. Derfor har vi en række tilbud, der appellerer bredt. Og vi ønsker, at alle, der vælger at blive en del af foreningen, skal føle sig vel tilpas og få mest muligt ud af hver enkelt svømmesession, fortæller Sigurd.

Voksne i alle aldre deltager i motionssvømningen. De yngste deltagere er i starten af tyverne og de ældste er over 70. Og motionssvømningen er for både mænd og kvinder, så for par er det en glimrende mulighed for at foretage sig noget sammen. I stedet for at falde i søvn på sofaen eller at gå i biografen, siger Sigurd.

Den nødvendige motion Hvis du ikke har tid til motion nu, må du bruge tid på sygdom senere i livet, citerer Sigurd den engelske premierminister Edward Stanley. Og Sigurd er enig. – Vi ved, at der er sammenhæng mellem motion og livskvalitet, mellem krop og sjæl.

Hvis du er i god form, har du flere kræfter til at yde. Du kan arbejde hårdere, uden at blive træt, hvorimod overskuddet bliver mindre, når kræfterne slipper op. Vi ved også, at konsekvenserne af fysisk passivitet er lige så fatale for helbredet som konsekvenserne af rygning. Derfor efterlyser Sigurd en mere målrettet indsats for at få motion til at indgå som en naturlig del af vores hverdag, på samme niveau som indsatsen mod rygning har foregået i de seneste år.

Glade mennesker Formålet med motionssvømning for voksne er ikke at udvikle elitesvømmere, men glade mennesker. At få folk til at motionere, samtidig med at de har det sjovt og socialiserer, er vores hensigt med motionssvømningen. Og mange af deltagerne har oplevet nye og sjove udfordringer i de mange sociale tiltag, som de også får tilbudt. Det skal være sjovt at motionere sammen med andre, og ikke en sur pligt, fortæller Sigurd, der også efterlyser nytænkning i forbindelse med vores måde at være sammen på. Hvorfor ikke begynde strikkeklubben eller fødselsdagsfesten med en powerwalk eller en løbetur?

Udfordringen for os allesammen er jo at vælge netop den type fysiske aktiviteter, der egner sig bedst til os, siger Sigurd.

Med Torshavns svømmeforenings motionssvømning for voksne er der endnu et tilbud at vælge imellem i Torshavn. http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Kilder: Interview med Sigurd L. Lamhauge, formand i Torshavns svømmeforening

Interview med Guðrun Eysturlíð, deltager

Lis Mortensen: Motiónssvimjarar sum loppur í vatni, i Torshavns svømmeforenings folder 2010/2011.

Torshavns svømmeforenings hjemmeside: www.hs.fo DialogWeb ,

Danmark aktivt medborgarskap

Se også Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen Samaritterne – en frivillig indsats, der redder liv Hvad har du gjort for fællesskabet i dag?

Politikere skal passe på pengene Mere public service – mindre forretning

Sänkt tröskel för ett hälsosammare liv 10. november 2010 10:45 Temat var ett av de centrala i den sittande regeringens politikprogram. En utvärdering, som gjorts av det statliga organet Centret för hälsofrämjande (Tekry), visar att den stora satsningen har haft stor genomslagskraft i hela landet och att instituten vid sidan av kommunernas officiella hälso- och socialsektorer numera räknas som viktiga aktörer i hälsofrågor.

I nyhetsportalen Sivistys.net säger Finlands kommunförbunds vice vd Kari Nenonen att medborgarinstituten spelar en speciellt viktig roll när det gäller att hindra att hälsa blir en klassfråga, dvs. att de bättre lottade i samhället har en större chans att leva ett friskt liv. Medborgarinstituten finns nära lokalbefolkningen och kan svara på de signaler som kommer från vanligt folk. Speciellt för just denna satsning har också varit att man lyckats nå medelålders män, som hör till den mest svårflörtade gruppen både när det gäller fri bildning och hälsosatsningar.

”Jag tänker nu mera på hur mycket jag rör på mig och vad jag äter”. ”Självdisciplinen har vuxit, livet känns ibland lättare än före kursen”. ”Bättre kondition, lägre vikt, blodtryck och kolesterolvärden”. ”Jag lärde känna nya människor, jag kom mig för att gå på kurs fast det ibland kändes svårt.”

Detta är några av de uttalanden från kursdeltagare i olika typer av hälsofrämjande grupper som återges i den utvärdering av projektet som Centret för hälsofrämjande gjort.

– Medborgarinstituten har alltid varit intresserade av uppsökande verksamhet och av målgrupper som inte automatiskt hör till de mest ivriga, säger specialplanerare Liisa Honka på MiF.

Hellre förebygga än reparera http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

I rapporten påpekas att det finns en stark social beställning på den här typens verksamhet. Kommunernas hälsovårds- och socialsektor klarar inte längre ensamma av att tackla alla de utmaningar (t.ex. allt högre förekomst av folksjukdomar som övervikt, diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar) som man står inför när det gäller medborgarnas hälsa. Och då hjälper det inte alltid att det faktiskt är fråga om lagstadgad verksamhet i kommunerna.

I rapporten sägs det vidare att det är fullt möjligt för medborgarinstituten att i högre grad än förr profilera sig som medaktör i det förebyggande hälsovårdsarbetet och det finns en förhoppning om att medborgarinstituten ska fortsätta att utveckla verksamheten även efter projektets slut.

– Vi är hellre med i förebyggande än reparerande verksamhet, säger Liisa Honka.

Hon tycker ändå att det är viktigt att komma ihåg att medborgarinstitutens primära uppgift inte är direkt hälsofrämjande verksamhet.

– Vårt mål är att samarbeta med andra aktörer i kommunen och framför allt stöda invånarna i deras strävan att leva ett friskare liv. En av våra sloganer i projektet var t.ex. ”lärande förbättrar hälsan” (på finska: ”oppiminen lisää terveyttä”).

Projektet stöddes från statens sida med drygt en halv miljon euro, och man har bl.a. stött instituten direkt med att bilda nya grupper och att utvecklat strategier för att få med underrepresenterade grupper. Lärarna har fått utbildning, läroplaner och undervisningsmaterial har skapats, man har satsat på marknadsföring och på att upprätthålla ett virtuellt klassrum och stå till tjänst med konsultation.

Länkar: Medborgarinstitutens förbund: www.ktol.fi

Finsk vuxenutbildningsnyhetsportal: www.sivistys.net

Rapporten på finska: PDF DialogWeb ,

Sverige folkbildning

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Alternativa vägar till universitetet under lupp Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer

Gå på studiecirkel och lev längre 09. november 2010 14:10 Vad är hälsa? Lennart Nordenfelt, professor i teoretisk filosofi vid Linköpings universitet, har två hälsoperspektiv. Det ena är det analytiska, som innefattar läkekonst och medicinsk vetenskap, det andra är det holistiska hälsobegreppet som rör den vanliga människans grundläggande engagemang och intresse för den egna hälsan.

Det handlar kort om att ha förmåga att förverkliga sina mål utifrån sina förutsättningar. Hälsa är enligt denna definition inte frånvaron av sjukdom utan en förmåga att använda de resurser man har. Flera forskare använder Nordenfelts hälsodefinition

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

när de undersöker vilken hälsonytta folkbildningen har.

Även om många studiecirkeldeltagare vittnar om bruten social isolering, förbättrat självförtroende och en ökad känsla av sammanhang finns det ganska få forskningsresultat som rent kvantitativt bevisar att folkbildningen har positiv effekt på hälsan. Ofta kräver sådana undersökningar att man arbetar tvärvetenskapligt och blandar exempelvis sociologiska teorier med medicinska undersökningar.

Kan folkbildningen ge socialt kapital?

På Örebro universitet pågår just nu ett forskningsprojekt med titeln Folkbildningens nytta: en studie om kapitalformer i folkbildande verksamhet. Målet med projektet är att undersöka om den insats som samhället gör i form av ekonomiskt kapital (skattepengar) omvandlas till olika former av annat kapital som att öka människors sociala tillit, hälsa, användning av informationsteknologi och vägar till högre utbildning. Man använder det statsvetenskapliga begreppet socialt kapital, som handlar om ekonomiska effekter av människors tillit till varandra och samhället.

Ett av projektets delmoment behandlar hälsonytta, och där ska man undersöka hur folkbildningen bidrar till individens välbefinnande samt hur den förändrar människors vardagsliv genom att de omskapar och vidgar sin egen livsvärld.

Projektet leds av Bernt Gustavsson, professor vid akademin för humaniora och utbildning. Han skriver i ett mejl att den som ska göra delprojektet ”är sjuk mer långvarigt så det lär dröja innan något finns att publicera kring det.”

Studiecirklar för bättre hälsa I väntan på resultatet får man leta sig till något äldre rapporter och utvärderingar. I början av 2000-talet påbörjades studiecirkelsatsningen ”Det goda livet” i Södermanlands län. Invånarna uppmuntrades att starta studiecirklar, främst med hälsoinriktning, med syfte att främja folkhälsan genom att öka möjligheten för människor att komma ut, röra på sig och mötas. Flera andra län hakade på, lärde av misstagen och utvecklade metoderna. I en enkätundersökning som gjordes av Landstinget Sörmland efter att ”Det goda livet” avslutats i november 2004, svarade 76 procent av de svarande att studiecirkeln lett till att de mer brydde sig om sin hälsa. 75 procent av deltagarna ansåg också att de fått en ökad förståelse för andra grupper i samhället och 57 procent att de blivit mer intresserade av samhällsfrågor.

I slutet av 2005 fick Vetenskapsrådet öronmärkta pengar av den svenska regeringen för att stärka forskning om kultur och hälsa. Bland de nio beviljade projekten finns bland annat ”Kulturella aktiviteter och hälsa i en åldrande befolkning” där forskare vid Karolinska institutet och Stockholms universitet kan visa samband mellan deltagande i olika aktiviteter och lägre dödlighet. I synnerhet kvinnor tycks leva längre av att delta i exempelvis studiecirklar eller organisationer, medan män inte har samma sociala behov utan mår bra av exempelvis trädgårds- eller hobbyarbete. Undersökningen visar också att individer som i medelåldern har ägnat sig åt politiska, intellektuella och kulturella aktiviteter har bättre minnesförmåga när de blir äldre jämfört med dem som inte har varit aktiva inom dessa områden.

Kulturell ledarutbildning gav modigare chefer I projektet ”Hur konst, litteratur och musik påverkar etisk, estetisk och emotionell kompetens. Hur påverkas medarbetarnas

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

hälsa?” jämfördes kursdeltagare som slumpmässigt fördelats på två ettåriga ledarskapsutbildningar; en med konventionellt innehåll och en utbildning som använde dikt och musik för att reflektera över frågeställningar kring fyra teman: liv/död, makt/frihet, förräderi/mod samt ensamhet/kärlek.

Resultaten visade att ledarna i den kulturinriktade utbildningen blev modigare och mindre benägna att sopa missförhållanden på arbetsplatsen under mattan. Dessutom utvecklades den psykiska hälsan bättre i gruppen med den konstnärliga chefsutbildningen. Man kunde också se att ett hormon som återspeglar kroppens återhämtningsförmåga, DHEA-s, utvecklades bättre hos deltagarna i den konstinriktade gruppen.

Projektet utvecklades i samarbete mellan Högskolan i Akershus, Norge, Försvarshögskolan i Stockholm och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm. En av forskarna från Karolinska är Töres Theorell som länge har forskat om sambanden mellan kultur, hälsa och stress. 2009 gav han ut en bok om sambanden mellan musik och hälsa, ”Noter – om musik och hälsa”. Där skriver han om musikens biologiska och sociala effekter och undersöker bland annat hur musik används i vården, människor som sjunger i kör och vad som händer när barn får vara med och musicera.

Musik kan ha avslappnande verkan, då dopamin och oxytocin frigörs när man lyssnar på musik man tycker om, samtidigt som stresshormonet kortisol minskar.

När resultaten av Vetenskapsrådets satsning på kultur och hälsa presenterades i maj 2010 sa Töres Theorell bland annat:

– Det räcker inte att säga att kultur är bra för hälsan. Vi måste svara på hur – hur ska man göra, konkret? Läkare måste få veta hur de kan använda den här kunskapen. Annars är risken att vi får en rejäl backlash om man på ett okänsligt sätt börjar skriva ut kultur på recept utan att veta vad man gör.

Fotnot: Läs även artikeln i detta nummer av Ålands redaktör, som också skriver om kultur och hälsa, delvis ur ett mer personligt perspektiv. >>>Länk till artikeln Relaterade länkar:

Vetenskapsrådet: www.vr.se

Folkbildningsförbundet: www.studieforbunden.se

Örebro universitet: www.oru.se/Forskning/Forskningsprojekt/Projekt/HumUS/Folkbildningens-nytta-en-studie-omkapitalformer-i-folkbildande-verksamhet/

Folkbildningsrådet: www.folkbildning.se DialogWeb ,

Sverige folkbildning

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Alternativa vägar till universitetet under lupp Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer

IT og kosthold – to fluer i ett smekk!

09. november 2010 13:44

Målgruppe: utviklingshemmede Prosjektideen var å lage et kombinert kurs i IT og sunnere

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

livsstil for utviklingshemmede ansatte i Vekst-bedriftene* i Norge. For å få til dette gikk initiativtakerne i Poplulus studieforbundet folkeopplysning sammen med Arbeidssamvirkenes Landsforening (ASVL), som er en landsomfattende arbeidsgiver- og interesseorganisasjon for Vekst-bedriftene i Norge. Når de i tillegg involverte NFU (Norsk Forbund for Utviklingshemmede) og Libra Helse og Kostholdsorganisasjon, fikk de en engasjert allianse med mye kompetanse.

Sunnere valg i hverdagene Overvekt- og helseproblematikken er den samme blant utviklingshemmede som hos andre i samfunnet, samtidig som bevisstheten og kunnskapen om hvordan maten virker på kroppen kanskje er noe lavere. – Men vi hadde ikke noe ønske om å lage et ”pekefinger-kurs”, sier Britt Helen Aavik, daglig leder i Libra. Hun understreker at utviklingshemmede er myndige mennesker, som tar frie valg hver gang de er i butikken og når de skal avgjøre om de tar bussen eller går til jobben. Akkurat som deg og meg. Målet med kurset skulle derfor være å gjøre utviklingshemmede i stand til å ta sunnere valg i hverdagen.

Late Leif, Friske Frank og Sunne Susanne Prosjektpartnerne utviklet, i samarbeid med e-læringsutvikleren Atlantia, et e-læringsprogram om livsstil, helse og kosthold, tilrettelagt for utviklingshemmede. – Det var en kjempejobb, sier Britt Helen Aavik. – Vi var bevisste på at det skulle være enkelt og lettfattelig, men ikke barnslig. Resultatet ble et kurs som ble testet på to steder – på Sandnes og på Hamar.

Aavik ledet selv gruppa på Hamar. Det er tre sympatiske figurer som går som en rød tråd gjennom kursopplegget: Late Leif, friske Frank og sunne Susanne. Konseptet er svært enkelt: ”Leif er trøtt og sliten, det mener vennen hans Frank at ikke er bra. Frank følger derfor Leif til legen. Der blir han anbefalt å få hjelp av Susanne til å få en sunnere livsstil. Fordi Leif syns det er litt skummelt, så følger Frank han når han skal møte Susanne. Og av Susanne lærer Leif om sukker, fett, grønnsaker, vann, trening, fiber også videre.” – I den testgruppa som jeg ledet, identifiserte guttene seg med Late-Leif, sier Britt Helen Aavik.

Vitebegjær og engasjement Kurset strekker seg over 10 kursøkter på 2,5 time. I tillegg til å gå gjennom dagens e-læringsbolk er det lagt inn litt fysisk aktivitet, praktiske øvelser og matlaging i kursopplegget. - Det var så gøy å jobbe med disse deltakerne, smiler Britt Helen Aavik. – De gav uttrykk for stor takknemlighet! - Jeg opplevde også at de gledet seg veldig til kursdagen, at det var stor stas å gå fra jobben for å være med på kurs, og at de var utrolig vitebegjærlige, slår hun fast. Samtidig setter hun pris på de direkte tilbakemeldingene og ærligheten deres. – Hvis oppegget var dårlig hadde de rett og slett sovnet, smiler hun.

Mer frukt, mindre klær og attpåtil en forlovelse Resultatene av kurset lot ikke vente på seg i kursgruppa til Britt Helen Aavik. – De spurte så mye, var veldig interesserte, og lærte nok mye, sier hun, og ramser opp en rekke konkrete endringer hun opplevde. Flere av deltakerne slutta å ta bussen til jobb, og begynte å gå i stedet. De sluttet å handle godteri på bensisnstasjonen, og mange begynte å drikke vann i stedet for brus. I tillegg begynte de å spise mye frukt, de lærte å lage smoothies og noen kjøpte seg blender. En av

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

deltakerne gikk sågar ned fire klesstørrelser i løpet av kurset.

Men det var ikke bare på kosthold og livvsstil de opplevde endringer. Datakunnskapene, som var svært varierende i utgangspunktet, ble kraftig forbedret. Noen hadde aldri brukt en PC før, men de fikk det til. Mens de som kjente til PC fra før, ble racere i løpet av kurset. Og her må Aavik dele en liten historie: - En av de som ble flinkest på data i løpet av kurset, kjøpte seg sin egen PC. Etter dette har han møtt ei dame på internett, og attpåtil forlovet seg! Effektene av kurset ser ut til å strekke seg langt ut over det kurslederen ante.

Frank, Leif og Susanne lever videre Prosjektet er avsluttet, men e-læringsprogrammet lever i beste velgående. –Vi i Libra sertifiserer nå kursinstruktører blant de ansatte i ulike Vekst-bedrifter, sier Aavik. Hittil har Libra sertifisert seks slike kursinstruktører, som jobber med gjennomføring av kurset og generelt økt fokus på helse og livsstil i sine bedrifter. – Intensjonen var jo at dette skulle kunne brukes av mange, og på denne måten blir det stadig flere, sier Aavik. Hun mener det gir best resultater dersom det er ansatte i bedriftene som blir kursinstruktører fordi det gir mer eierskap til prosessen, og kan påvirke både holdninger hos ansatte og maten i kantina på sikt. Og de positive erfaringene med å jobbe med kurs for utviklingshemmede har nå satt Libra på ideen om å lage en tilrettelagt kokebok for utviklingshemmede. Men den historien hører hjemme i en annen artikkel… *En Vekst-bedrift sysselsetter arbeidstakere som i kortere eller lengre tid har behov for en tilrettelagt arbeidsplass. Mange av Vekst-bedriftene har en stor andel utviklingshemmede ansatte. Mer informasjon på www.vekstbedriftene.no DialogWeb ,

Norge särskilda behov

Se også Spesialundervisningens betydning for kompensering og livskvalitet Rom for læring

Sverige

Kulturkonsumtion – en utbildningsform för bättre hälsa?

09. november 2010 12:37 Visst kan man fundera på om kulturkonsumtion kan klassas som ett sätt att utbilda sig. Det finns ingen direkt studieplan och kanske inte heller ett klart mål med vad den som konsumerar kultur förväntar sig få ut av det. Men min personliga åsikt är ändå att kulturkonsumtion kan klassas som en sorts utbildning.

Tankegången kan utvecklas med hjälp av rapporten ”Kultur för hälsa” från Statens folkhälsoinstitut i Sverige. I rapporten beskrivs hur kultur leder till ökad självkänsla och självförtroende, förbättrad livskvalité, ökad kreativitet och självsäkerhet. Dessutom poängterar de att kultur kan ge nya vänner, en bättre kontroll över livet och en utvecklad emotionell färdighet. Det är bl.a. med detta i åtanke som jag tolkar in att kulturkonsumtion, och visserligen också kulturutövande, är en form av utbildning för alla åldrar. Det finns otaliga kurser för

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

vuxna som riktar in sig på att förbättra just dessa områden, så varför skulle inte kulturkonsumtion kunna vara ytterligare ett sätt? Enligt ovanstående rapport har forskningen också dokumenterat positiva hälsoeffekter på blodtryck, stresshormonshalter och kolesterolvärden.

Hälsa genom satsningen ”Kultur dagtid” I Finland har Undervisnings- och kulturministeriet tagit fram åtgärdsprogrammet ”Konst och kultur ger välfärd”. Med avstamp i att konst och kultur ger välfärd och hälsa lyfter programmet fram 18 åtgärdspunkter på hur detta kan främjas. Åtgärderna berör allt ifrån människors vardagliga kulturella delaktighet och sociala gemenskap till kultur i vården och hur man kan uppnå en bättre hälsa i arbetslivet. Inom ramen för detta åtgärdsprogram uppmuntras liknande projekt som Mariehamns stads programserie.

I Mariehamn satsar man på att projektet ”Kultur dagtid” ska ge bättre hälsa åt publiken. Jag blev tillfrågad att medverka som kulturutövare i detta hälsoprojekt. Vikarierande kultursekreterare Lars Midbjer vid Mariehamns stad lyfte då fram att målgruppen inte bara var pensionärer och äldre, utan alla intresserade personer som har möjlighet att gå på kulturevenemang på dagtid. Mariehamns satsning består av sju kulturevenemang på dagtid torsdagar och lördagar under hösten. Evenemangen är gratis och öppna för allmänheten. Genom att planera en hel programserie kan man erbjuda en regelbunden kulturkonsumtion, något som forskningen förespråkar. Effekterna från kulturkonsumtion är nämligen en färskvara, precis som effekterna från motion. För bibehållen hälsoeffekt är regelbunden konsumtion A och O.

Kulturprojektet hade premiär i mitten av september med musik på durspel och munspel och avslutas med julallsång och julverkstad i början av december. Däremellan finns viskonsert, dragspelsmusik, klassisk sång till pianoackompanjemang, dans samt en föreläsning om konst på programmet.

Betraktelser kring kultur Personligen tycker jag att kultur ger energi. Går jag på en teaterföreställning, konsert eller utställning tycker jag alltid att jag får någonting med mig. Ibland infinner sig ett skönt lugn och ibland blir jag inspirerad och får extra energi.

Kulturkonsumtionen ger något åt mig och jag verkar inte vara ensam om det. Bl.a. under programserien ”Kultur dagtid” kunde jag som vissångare observera hur den kultur som jag förmedlar och producerar direkt påverkar den som konsumerar. Varje konsert blir ett forum, som ger utrymme för olika känslor hos publiken. Även från scenen styrks teorin om att kultur berör och rymmer hela känslospektrum, utan att egentligen kräva något tillbaka. Mötet mellan kulturen och konsumenten handlar om en ömsesidig förståelse. När jag ser publikens reaktioner infinner sig känslan av att ha nått fram till publiken och blivit förstådd. Samtidigt kan publiken känna sig förstådda i kulturen och hitta en gemenskap som på något vis bevisar att de inte är ensamma. Känslorna både kan och får komma upp till ytan och blir då möjliga att bearbetas.

Visst är det så att jag måste blotta mig på scenen. För att nå publiken behöver jag vara ärlig i mina känslor och erfarenheter, men samtidigt behöver jag aldrig avslöja mer än jag vill. Den enda jag behöver vara ärlig och öppen mot är mig själv. Detta gäller även för kulturkonsumenten. I ögonblicket finns en tyst överenskommelse om att alla tolkar in sitt – utan att kräva ett svar. Jag vill beskriva det som att kulturen har en terapeutisk funktion som låter både kulturkonsumenten och -utövaren få utlopp för sina känslor och för en stund pausa vardagen för lite eftertanke.

Kultur på recept Ett gott skratt sägs förlänga livet och kulturupplevelser/-utövande verkar vara en av ventilerna för våra känslor. Kultur startar positiva processer i vår kropp och hjälper till att hålla igång vår hjärnverksamhet. Vi börjar tänka i nya banor. Kultur är hälsosamt, men än idag är det oklart varför. Den mesta forskningen på området har gjorts utomlands, i länder som USA, Canada och Storbritannien. Alla studier pekar i samma riktning; kultur ger ökat välbefinnande.

Kulturupplevelser och skapande kan ge en mer meningsfull tillvaro åt människor. Idag skriver läkare ut fysioterapi som alternativ eller komplement till medicinering. Enligt kulturrådet förs även diskussioner i norden kring om läkare skall börja skriva ut kultur på recept för att öka välmående och rentav förebygga och förkorta sjukfrånvaron.

På något sätt tror jag att recept på kultur i vissa fall skulle vara nödvändigt. Studier visar på att kulturaktiviteter på arbetsplatser, i skolan och inom vården faktiskt minskar stressen och förbättrar sammanhållningen. Kanske handlar det om att kultur inte riktigt går att snabbkonsumera, det är nödvändigt att unna sig själv lite tid att göra något man tycker om. Ju

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

mer stressad man är som småbarnsförälder, arbetslös, studerande eller karriärist så tenderar man kompromissa bort just den tiden man borde spendera på sig själv. Och visst skulle man ju må bra av ett recept utställd på en timmes valfri kultur i veckan och kanske mera vid behov?

Fotnot: Läs även artikeln i detta nummer av Sveriges redaktör, som också skriver om kultur och hälsa. >>>Länk till artikeln Länkar: www.mariehamn.ax - Mariehamns stad, Åland www.minedu.fi - Undervisnings- och kulturministeriet i Finland www.fhi.se - Statens folkhälsoinstitut i Sverige www.kulturradet.se - Kulturrådet i Sverige DialogWeb ,

Sverige kultur

Se også Om tyst kunskap Kunskap i stället för bridge Kära läsare Kära läsare I kulturmöten uppstår goda ting

Streetkulturer bobler med ideer og bevægelse 08. november 2010 15:36 Nye organiseringsformer er begyndt at dukke op inden for idrætten. Unge, som i alle døgnets timer identificerer sig med eksempelvis skater- eller streetsoccer-kulturen, danner løse strukturer med ligesindede for at dele deres lidenskab. De finder ikke ind i de etablerede idrætsklubber og foreninger, men danner i stedet deres egne netværk i deres lokale boligområde eksempelvis eller med andre unge, de møder forskellige steder i byerne.

- De nye grupperinger af unge rummer et stort demokratisk potentiale. De er meget dedikerede til den kultur, der optager dem, desuden er de utroligt aktive og initiativrige, siger Frederik von Sperling, der er en af projektlederne i DGI Underground, som arbejder for at styrke undergrundskulturer som disse.

Street Academy Et af DGI Undergrounds initiativer er Street Academy, hvor foreløbig 15 deltagere har fået nye redskaber til at beskrive deres projektideer, overblik over fonde de kan søge, ideer til PR-virksomhed, praktisk tilrettelæggelse samt dokumentation og evaluering.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

- Mange af de unge har ideerne, energien og et stort netværk, men de kender måske ikke mulighederne for at søge penge hos forskellige fonde, skabe interesse for deres projekter i medierne eller kender støttemulighederne på det kommunale plan, forklarer Frederik von Sperling.

Deltagerne afsatte fem timer om ugen over et halvt år til at arbejde med deres projektideer og blive klogere på, hvordan de konkret kunne føre dem ud i livet. Forløbet var tilrettelagt som en mesterlære, hvor de blandt andet mødte repræsentanter fra pressen, kommunen, sponsorer og andre, som kunne bidrage til at realisere deres ideer.

Streetkulturen integrerer Resultatet blev blandt andet en event for BMX’ere, hvor små 70 deltagere gennem en hel dag kørte fra rampe til rampe i københavnsområdet og en streetsoccer turnering for fred med deltagelse af mange små hold med forskellig etnisk baggrund.

- Også når det gælder integration, er der et stort potentiale i at arbejde med streetkulturerne, fordi de er multietniske og først og fremmest definerer sig ud fra den soccer-, basket- eller skaterkultur, de er optagede af. Dernæst kommer måske spørgsmålet, om du er fra Nørrebro eller Avedøre. Først senere bliver det eventuelt interessant, hvilken etnisk oprindelse du har, fremhæver Frederik von Sperling.

Stor social variation DGI Underground yder løbende rådgivning og sparring til de miljøer, som ønsker at sætte nye initiativer i værk. Ofte repræsenterer miljøerne selv væsentlige ressourcer, når det gælder iværksætteri eller evnen til at gå i dialog med omgivelserne.

- Socialt spænder gruppen lige fra de unge, som færdes hjemmevant på de videregående uddannelser og er i fuld gang med karrieredrømmene, til unge, som ikke har papir på uddannelse overhovedet, har oplevet en vanskelig opvækst og i nogle år er gået rodløse fra job til job. Begge grupper besidder vigtige ressourcer i form af deres netværk, lyst til at påtage sig et større ansvar og evner til at kommunikere eksempelvis, noterer Frederik von Sperling.

Link: Mere om DGI Underground: www.underground.dk DialogWeb ,

Danmark kreativitet, invandrare

Se også Otte grunde til at lykkes Kulturen er med i rygsækken Kære læser ”Det her de klogeste krager vender” Nye fagskoler har dybe rødder

Familjen med!

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

08. november 2010 10:32 I workshopen presenterade Irene Litmanen från Helsingfors fängelse bl.a. projektet VIP, dvs "Visiting in Prison", som innebar tätare kontakter mellan fångar och deras familjemedlemmar. Mer info om programmet och dess resultat finns på sid http://www.visitinginprison.com/.

Jouni Kukkonen från Ammattiopisto (yrkesinstitut) Luovi berättade om Hippo-projektet, dvs "How Individual Pathways are possible for Offenders". Mer om projektet på sid: www.statvoks.no/hippo.

Det diskuterades också om huruvida fängelseundervisningen i Finland motsvarar de färdigheter som behövs i dagens samhälle samt ekonomiska ersättningar för deltagande i arbetsverksamhet kontra studier.

DialogWeb ,

Sverige fängelseutbildning

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Utländska interner i infoskugga

Youth Health 03. november 2010 12:49 „Estonian young people make 10 times less physical effort than would be healthy for them but nobody considers this to be a problem", says Mardna. "For example some years ago a large new sport hall Saku Hall was built which cost over 20 million Euros. But how has this contributed to the health of the Estonian population? Once a week a dozen professional sportsmen play ball there and several thousands of people sit and watch, eating snacks and drinking beer. Being a member of the Estonian Olympic committee, I explained that the same amount of money would be enough for building 600-700 camping houses on Estonian tracking roads, so that people could go camping, walking, skiing, riding, rowing. Like this about 20 thousand people would be activated. But still we have decided to build a sport hall and those that decide believe that medicine and doctors are responsible for people's health and not the people themselves.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

A flawed understanding of freedom Peeter Mardna has since years been giving talks to students in schools about health and he observes that young people are even less aware about healthy living than grown-ups. The most common answer the adolescents give is: I move as much as I feel like and eat whatever I want. Estonia is supposed to be a free country and nobody can force anybody to do what they don't want to do. Like adults the young people also believe that doctors will help when something is wrong.

These people do not acknowledge the fact that setting one's own health under a risk is not really a freedom.

Mardna has been active in politics and remembers how in the mid 90s several members of the parliament claimed that treating open tuberculosis should be left to the free will of the ill person. This question was discussed until the moment Estonia became the leading country in the world with resistant tuberculosis cases. There are also a great number of HIV positive people in Estonia but doctors cannot find out who carry the virus since it is a violation of personal rights to make their names public in the health databased. The unfortunate consequence is that it is impossible for doctors to treat all the HIV positive.

Is beer an innocent drink?

12,5 litres of pure alcohol per person per year gives Estonia the second place in the world, but regardless of that nothing is being done to fight alcoholism in this country. Instead one can watch television programs where Estonian celebrities boast about their ability to drink four beers every day without any health problems. Such programs do not cause any scandals either. And the Estonian young people learn from the local celebrities and believe that beer is a light drink and causes no harm. In reality drinking 4 beers a day will make up 4-5 litres of the 12,5 litres of the Estonian average.

What to do?

Mardna has two concrete proposals; first of all strong beers with high alcohol content should disappear from the market and example should be taken from traditional beer countries where beer is for drinking and not for getting drunk.

Secondly Mardna proposes that young people and adults should make contracts with their family doctors where the doctor writes what he or she allows the patient to consume and the young person in turn writes down what he or she promises to for his or her health. Once a year the partners of the contract should check how well they have fulfilled their goals.

Peeter Mardna: „I don't think that the patient-doctor contract would fundamentally change everything but even if only 10 % of people would follow the advice written in the contract, it would be of more profit than building yet another regional hospital that costs millions of kroon. The hospital can only deal with the consequences and does not solve the problems."

DialogWeb ,

in English motivation

Kära läsare 14. oktober 2010 07:18 För de flesta ordnar det sig, förr eller senare. Men statistiken är oroväckande – i finanskrisens spår drabbas de unga och oerfarna ofta extra hårt av arbetslösheten, och en grupp unga riskerar att nå medelåldern utan varken utbildning eller ett

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

riktigt jobb. Många bor längre hos sina föräldrar, men för dem som saknar stöd hemifrån kan situationen bli kritisk.

I detta nummer kan vi läsa om flera olika åtgärder i de nordiska länderna som ska hjälpa utsatta unga.

Lars Djærnes vid Nordiska ministerrådet intervjuas i detta nummers artikel från Danmark. Han ger ett samlat grepp om ungdomsarbetslösheten i Norden utifrån en rapport som presenterades vid en nordisk konferens i

Köpenhamn den 8 oktober. Till följd av krisen är ungdomsarbetslösheten tyvärr högre än man önskat, vilket gör det desto viktigare att arbeta förebyggande och försöka följa upp ungdomarna så tidigt som möjligt. Risken är annars att vi får ett "A-lag" och "B-lag" i samhället.

Ungdomsarbetslösheten i Estland ligger på 39 procent – nära hälften av alla landets unga är alltså utan jobb. Vad gör det med ett samhälle? Hur kommer det att påverka Estland om tjugo år? Regeringen har satt in resurser för att hjälpa de unga att få in en fot på arbetsmarknaden eller slutföra sina utbildningar, även om kritikerna tycker att det görs för lite.

Det är relativt vanligt att unga börjar en utbildning som de sedan inte slutför. I Norge börjar så kallade ”drop-outs” eller avbrott i skolgången bli ett samhällsproblem. På Harpo center för yrkeskvalificering har man lyckats bromsa frånfallet genom att tidigt följa upp de avhoppade eleverna samt genom att arbeta förebyggande. Även i Finland görs en satsning på unga som riskerar att bli utanför utbildning och arbetsliv och som saknar socialt skyddsnät. 2008 startades en försöksverksamhet med uppsökande ungdomsarbete, som visade sig vara så effektiv att den blir obligatorisk i alla kommuner från 2011.

På Åland finns fortfarande ingen ungdomslag som skyddar ungas rättigheter eller ger dem som saknar arbets- eller studieplats ett skyddsnät. Däremot finns Katapult, ett projekt som riktar sig till åländska ungdomar som är osäkra på vad de vill eller saknar verktygen för att nå dit de vill. Frågan är om det räcker att lita till några eldsjälars energi och goda vilja?

Hela 62 procent av alla unga på Färöarna lämnar hemlandet för att studera. Det kan jämföras med Danmark, Norge och Finland där bara 2 till 5 procent lämnar landet för att få en utbildning. Samtidigt vill endast mellan 25 och 30 procent av de färöiska studenterna flytta tillbaka till hemlandet efter avslutad utbildning. De färöiska myndigheterna står med andra ord inför en utmaning för att få välutbildade människor att stanna kvar i landet.

På Island bor en riktig äventyrare – Arnar Felix Einarsson – som är fjällguide och medlem i en räddningskår. Sedan 1977 erbjuder räddningstjänsten Landsbjörgs skola kurser i bland annat fjällvett, första hjälpen och fallskärmshoppning.

”Det har blivit en livsstil att hålla mig i form och alltid vara beredd på en utryckning”, säger Arnar Felix (min översättning).

Han tycks ha hittat sin riktning i livet – något som kan vara avgörande för hur man klarar sig. Även 22-åriga Jeanette Canborn från Sverige har hittat rätt – hon läser till löneekonom i Stockholm. Hennes utbildning är en så kallad yrkeshögskoleutbildning och får statligt stöd från den relativt nystartade YH-myndigheten. Kravet på så kallade YHutbildningar är att de har ett nära samarbete med arbetsmarknaden, och statistiken visar att mellan 80 och 90 procent av studenterna får arbete efter avslutad skolgång.

Extra fakta: Även i Sverige startas projekt för dem som varken arbetar eller studerar –vägledningscentrum i Malmö förstärker nu sitt arbete med att nå utsatta ungdomar genom att komplettera de vanliga pappersbreven (som många inte besvarar) med bland annat ett webbformulär, en sms-tjänst och ett nytt målgruppsanpassat utskick. Läs mer på www.malmo.se/uppfoljningen

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

DialogWeb ,

Sverige utbildningspolitik, motivation, mobilitet, avhoppare, studievägledning

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Anders går sin egen väg Första utbildningen för mathantverkare i Finland Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Nya artiklar om klientutbildningen och om den kommande skolreformen

Hoppet ut fra et helikopter!

14. oktober 2010 07:03 Men det er ikke alltid like greit å få fatt i den travle, unge mannen. Han er på reisefot på kryss og tvers, opp og ned fjell, på ski, på beina og med bil. Han ledsager turister, islendinger og utlendinger, jevnlig på organiserte gruppereiser som skreddersydde turer på en eller flere dager. Første gangen jeg prøvde, fikk jeg bare svareren, men neste gang er han tett ved den famøse vulkanen Eyjafjallajökull på vei til Reykjavik, og vi avtaler tid for intervju.

Det lå i blodet - Det lå i blodet, er svaret jeg får fra Arnar Felix når jeg spør hvorfor han ble en del av redningskorpset.

- Mine foreldre er friluftsmennesker, og de tok meg og mine søsken med på fjellferier. Så kom jeg i Speideren i ung alder, og redningskorpset var en naturlig fortsettelse for meg. Jeg ble helt fasinert av fjellverdenen og av å gå på ski. Husker godt en de første turene på ski, gruppa skulle av sted en helg, fredag til søndag ettermiddag. Vi fikk et helt forferdelig vær på veien hjem og gikk oss vilt. Men vi klarte oss, selv om vi ikke kom hjem før mandag morgen. I 1998 jeg startet i begynnerprogrammet i redningskorpset. Det begynte med friluft og førstehjelp. Og ikke mindre viktig er det å lære seg å anvende kart, kompass og posisjoneringssystemer. Siden har jeg tatt nesten alle kurser som tilbys, søketeknikk, isklatring og flere. I min utdanning som idrettslærer har jeg også tatt kurser som kommer redningsarbeidet til gode.

Dette med redningskorpsene er noe særlig for Island. Landet er en øy på 103 000 kvadratkilometer, ligger langt ut i Det nordatlantiske hav, med litt over 300 000 innbyggere. Landskapet er storslått, med ekstraordinær natur og Europas største isbreer. Vulkanutbrudd, jordskjelv, ekstremt vær og snøras er noen av de farer som Islendingene må slåss med. På Island er det ingen militær, kystvakten er relativt liten, teller bare noen få skip og fly. Derfor spiller frivillige organisasjoner en stor rolle både hva angår redning og forebyggende arbeid. Nesten fire tusen frivillige er dedikert for å arbeide med Islands redningstjeneste, Landsbjörg (ICE-SAR). De har alle en felles misjon, å redde menneskeliv og verdisaker. Til dette formål finnes det et utall grupper av frivillige som alltid står parat, dag og natt, hele året rundt. Langt de fleste starter i redningskorps i 18 – 20 årsalderen, og de vedlikeholder sin kunnskap og kompetanse gjennom etter- og videreutdanning

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

og deltakelse i ulykkesøvelser.

Trening som setter spor - Det er klart at man møter mange utfordringer når man trener under så ekstreme forhold som vinteren på Island kan by på.

Og det skal ikke engang vinter til heller, sier Arnar Felix. Under en av mine første treningsturer på isbre, var vi på breen Sólheimajökull. Ved et uhell falt jeg ned i en kløft. Jeg ble plutselig en del av redningsoppgaven uten at gruppa egentlig var klar over det. Det varte ikke så lenge før kameratene mine fikk meg opp, men jeg bestemte meg på stedet at dette var en prøve jeg ikke ønsket at noen andre skulle oppleve. Jeg ble forresten sendt hjem og gikk glipp av resten av treningsturen.

Hvor lærer man å redde liv under ekstreme forhold?

- Selvfølgelig kan man trene og tilegne seg mye kunnskap på den måten, men det er også en hel del som bare kommer igjennom erfaring. Man må kunne takle situasjonen, kunnskapene og teknikken skal sitte. Når man er en del av et fjellredningskorps, så må man være forberedt på det meste. Den gangen jeg hoppet ut fra helikopteret, så var det alvor.

Det var mennesker på fjellet som var kommet til skade og hadde bruk for hjelp. Jeg kom i helikopteret sammen med en gruppe menn som hadde trent fallskjermhopp i flere år. De tilhører et team som har spesialisert seg på flyulykkestilfeller.

Teamet hadde eksistert i 30 år, men dette tilfelle var deres første utkalling! De var trent til å hoppe ut med ryggsekk og ski og utrette sitt arbeid under vanskelige forhold. Fallskjermhopperne tok seg av de som var skadet og fikk transportert dem tilbake med helikopteret. Men jeg ledsaget to, som ikke var kommet til skade, ned av isbreen igjen, sier Arnar Felix Einarsson. Han regner med å fortsette i redningskorpset i Kopavogur.

- I korpset er mange av mine venner. Det er blitt en del av min livsstil å holde meg i form og alltid være forberedt på utkalling. En viktig motivasjonsfaktor i arbeidet er spenningen og følelsen av å være del av en viktig tjeneste, å kunne gjøre en forskjell.

Kurs på forskjellige trinn Redningstjenesten Landsbjörgs skole ble opprettet i 1977, og der drives et bredt spekter av kurser for tjenestens medlemmer og andre. Hvert år tilbys 250 forskjellige kurser over hele Island, og stadig flere deltar. Siste år var det 2500 deltakere. Skolen er i forkant av utviklingen av redningskorpsenes trening og utdanning. Kursene fordeles på tre trinn, grunnkurs, videregående kurs og fagkurser. Etter å ha fullført alle tre trinn, er det mulig å ta kurs som forbereder en til å undervise. Grunnkurs for frivillige består av friluft, fjellvett og førstehjelp. Senere kan medlemmene ta varierte fagkurser, for eksempel i radiokommunikasjon, biler, båter og fallskjerm. Fagkurs for fallskjermhopp er et godt eksempel på fagkurs. For å kunne ta dette må man først ha fullført grunnkurs og videregående redningskurser.

Moodle, eMission og selvevaluering Redningstjenestens skole holder kurser over hele landet, og nå tilbys også kurser med fjernundervisning, via Moodle og eMission. Skolen er i takt med tiden og anvender de nyeste voksenpedagogiske metoder. På skolens hjemmeside kan medlemmer logge seg inn og gå gjennom en selvevaluering for å finne ut på hvilket trinn de skal begynne sin trening eller videre- og etterutdanning.

Länkar:

Kopavogur redningskorps: www.hssk.is

Landsbjörgs Redningsskole: www.landsbjorg.is/category.aspx?catID=157 DialogWeb ,

Norge kompetensutveckling, företagsutbildning

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Se også Kunde møter karriereveileder Norden i en globalisert verden Når naturen viser krefter!

Dobbelt så sterke?

Ola Nordmann foretrekker å lære på jobben

Unges ledighed bekymrer i hele Norden 14. oktober 2010 06:52 Fra 2008 til 2010 er ledigheden blandt unge samlet set steget med omkring 50 % i Norden. Sverige lå i første kvartal af 2010 i toppen med en ungdomsledighed på 29 %, Finland på 27 %, Island 16 %, Danmark 13 % og Norge i bund med 9 %.

Landene står overfor det paradoksale problem, at de umiddelbart på den anden side af den økonomiske krise forventer stor mangel på arbejdskraft, men at mange unge netop nu er uden fast tilknytning til en uddannelse eller til arbejdsmarkedet, og at deres fremtidige muligheder forringes i takt med længerevarende ledighed.

Derfor besluttede de nordiske beskæftigelses- og undervisningsministre sidste år at iværksætte en analyse af landenes tiltag i forhold til ungdomsledigheden.

Bredt samarbejde nødvendigt Kortlægningen peger på, at et tæt samarbejde mellem forskellige aktører er vigtigt for at målrette tilbud til unge ledige med forskellige behov. Når både arbejdsmarked, uddannelsesinstitutioner, frivillige organisationer og kommuner er involveret, er der større udsigt til succes med at få ledige i gang med uddannelse eller i job.

Samtidig er det vigtigt at sætte ind efter kort tids ledighed og tænke i individuelle løsninger, som tager afsæt i både alder, uddannelsesbaggrund og de unges sociale situation. I Danmark havde det desuden stor effekt, da man allerede i 90’erne indførte en lavere dagpengesats for unge og dermed skabte et økonomisk incitament til at komme ud af ledigheden.

Uddannelser skal udvikles I flere af de nordiske lande har man de senere år været optaget af, hvordan grundskolen kan forbedres, så flere elever har de tilstrækkelige kundskaber og færdigheder til at gennemføre efterfølgende uddannelse. Den form for langsigtede indsatser er uhyre vigtige for at minimere frafaldet i uddannelsessystemet og dermed ungdomsarbejdsløsheden på længere sigt, fremhæver rapporten.

På samme måde er der behov for at udvikle gymnasie- og andre ungdomsuddannelser, så de appellerer til flere unge.

Vigtige skridt i den retning er den svenske gymnasiereform, hvor der sker en større erhvervsretning. Desuden fremhæves http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

lærlingeuddannelserne i såvel Finland, som Norge og Danmark samt produktionsskolerne i både Danmark og Island som eksempler på uddannelser, der formår at appellere til en stor gruppe unge, som er mindre studievante.

Ministre mødes til diskussion Rapporten dannede grundlag for drøftelserne på en fælles nordisk konference om initiativer imod ungdomsarbejdsløshed d.

8. oktober i København, og den vil på ny være på dagsordenen, både når de nordiske uddannelsesministre og beskæftigelsesministre mødes i november.

- Selv om vi heldigvis ikke er på niveau med sydeuropæiske landes ungdomsledighed, har finanskrisen ramt os i et omfang, ingen havde forudset. Derfor er både beskæftigelses- og undervisningsministrene i Norden meget optagede af at bremse udviklingen i ungdomsledigheden med særlig fokus på de unge, som hverken er i uddannelse eller arbejde, siger Lars Djernæs, der er seniorrådgiver i Ministerrådets sekretariat for arbejdsliv.

Forhindre A- og B-hold Alternativet kan meget vel være et fremtidigt A-hold og B-hold blandt de unge. På den ene side de, der studerer, rejser og arbejder i forskellige verdensdele og nyder godt af globaliseringens muligheder. Og på den anden side en gruppe uden eller med ringe uddannelse og måske med sporadisk tilknytning til arbejdsmarkedet, som ikke vil være i stand til at udnytte de samme muligheder.

- Det vil være en uheldig udvikling, for med de store ældreårgange, der er på vej til pension, har vi brug for, at så mange som muligt indgår i arbejdsstyrken og bidrager til fremover at sikre den velfærdsmodel, som vi kender i dag, siger Lars Djernæs.

Link til rapporten

Nordiska länders insatser mot ungdomsarbetslöshet www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2010-570/ DialogWeb ,

Danmark utbildningspolitik

Se også Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform Ungdomsarbejdsløshed på Færøerne Krisen skal sætte skub i efteruddannelse Politikere skal passe på pengene Eksklusionen er massiv

Rätt riktning för Jeanette 11. oktober 2010 11:16 – Jag är otroligt glad att jag började den här utbildningen, nu är jag på väg i rätt riktning, säger 22-åriga Jeanette Canborn som läser en yrkeshögskoleutbildning till löneekonom vid http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Frans Schartaus handelsinstitut i Stockholm.

När Jeanette gick på gymnasiet visste hon inte alls vad hon ville arbeta med. Efter att hon tagit studenten åkte hon till Storbritannien och arbetade inom hotell och restaurang.

– Det var jättekul men inget yrke för mig. Till slut kände jag att det var dags att åka hem och bli ”seriös”, säger hon.

Jeanette var från början inne på att bli personalvetare, som är ett mycket populärt yrke just nu. Att läsa till löneekonom var ett bättre alternativ för att få jobb, tänkte hon.

I Jeanettes klass är åldrarna blandade – där finns såväl elever som just tagit studenten som elever i 35-årsåldern.

Gemensamt för alla är att de läser för att få ett arbete. Men det betyder inte att utbildningen enbart är praktiskt inriktad.

– Första året går vi i skolan och andra året är det praktik, berättar Jeanette som själv läser andra terminen av fyra. Året i skolan är intensivt, så om man ska läsa här måste man veta att det är det man vill göra, säger Jeanette.

Hon har goda förhoppningar om att få jobb efter utbildningen.

– Jag har hört att flera studenter har blivit erbjudna arbete på sina praktikplatser, både sommarjobb och fasta anställningar.

Arbetsmarknadsrelevans Tidigare undersökningar har visat att mellan 80 och 90 procent har fått jobb efter avslutad yrkeshögskoleutbildning. Nu görs en ny undersökning för att se hur statistiken ser ut i dag, berättar Per-Åke Bladh, pressekreterare på YH-myndigheten.

Det är bara knappt ett och ett halvt år sedan myndigheten, som ligger under Utbildningsdepartementet, startades. YHmyndigheten är en utvidgning av den tidigare KY-myndigheten. KY står för Kvalificerad Yrkesutbildning, ett begrepp som nu successivt håller på att bytas ut mot YH-utbildning.

– En YH-utbildning ska ha arbetsmarknadsrelevans, och en koppling till vilka behov som finns på arbetsmarknaden är a och o för att vi ska bevilja statsbidrag till utbildningen, säger Per-Åke Bladh.

Varje YH-utbildningsanordnare måste därför ha en ledningsgrupp från det lokala näringslivet och arbetsmarknaden. I vissa fall har utbildningarna utformats utefter vilka behov som har funnits i en speciell ort. Per-Åke Bladh ger ett exempel:

– När hustillverkare i Vetlanda saknade husdesigner slog de sig samman och ordnade en sådan utbildning, berättar han.

Det finns dock ett undantag. YH-myndigheten förvaltar också en rad hantverksutbildningar där syftet är att värna det svenska kulturarvet och se till att kompetensen inte försvinner. Det kan till exempel handla om konsthantverkare, möbelsnickare eller skräddare.

YH-myndigheten arbetar också med validering av utländska utbildningar och yrkeskunskaper.

– Det handlar om att se vilket kunnande som finns hos nyanlända till Sverige. En del har fått sina kunskaper på ett annat sätt än skolboksvägen. Arbetsförmedlingen är en stor intressent i detta arbete, säger Per-Åke Bladh.

EQF, den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, är en annan del i Yrkeshögskolans verksamhet. 31 europeiska länder har kommit överens om ett gemensamt ramverk för kvalifikationer som ska göra det lättare att jämföra människors kunskaper och utbildningar med varandra.

– Syftet är bland annat att kunna öka rörligheten mellan länderna, säger Per-Åke Bladh.

Framtidstro Det talas mycket om den höga arbetslösheten bland unga, men Jeanette Canborn har haft tur och alltid fått jobb genom kontakter. De flesta av hennes kompisar har antingen jobb eller går någon utbildning.

Hon är optimistisk inför framtiden.

– Om tio år hoppas jag absolut att jag är fast anställd och har en lite högre position på ett större internationellt företag. Det är drömmen just nu, säger Jeanette Canborn.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Fakta: Några exempel på YH-utbildningar: Lokförare, helikopterförare, apotekstekniker, redovisningsekonom, 3D-konstruktör, badmästare, konditor, bank- och försäkringstjänsteman, kantor, bildjournalist.

Länk: www.yhmyndigheten.se DialogWeb ,

Sverige

Danger of a New Lost Generation in Estonia 11. oktober 2010 10:50 It is true that the situation has slightly improved within the last year. Statistics Estonia notes that unemployment of young men has decreased to 40.8 per cent (was 46.8 in the first quarter) and youth unemployment has decreased to 39 per cent. But at the same time unemployment of young women has increased from last quarter's 31.9 to 36.8 per cent currently.

Why so many unemployed young people?

The first cause to youth unemployment is the economic recession. At the time of financial growth and prosperity many young people quit school and went to work. The first layoffs now during recession are those young people who have not completed their education. Secondly, youth that has lived at the expense of their parents have now registered for unemployment benefits because their parents can no longer support them. Thirdly, more young people graduate from school now that were born during the euphoric times of Estonia's re-independence 20 years ago. Fourthly, the children of second-generation immigrants, Russian, Belo-Russian and Ukrainian young people have more difficulties to find jobs in Estonia. Not being able to speak Estonian they cannot for example work in service. And they cannot speak Estonian because in Estonia the children of immigrants attend separate Russian-language schools.

What has been done

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Youth unemployment rates are high, but we cannot say that nothing has been done to decrease it.

- Estonian Unemployment Office has created special work clubs for young people where they learn to write CV-s, practice job-interviews, find job-related information in the Internet. The work clubs are funded with approximately 30 000 EUR from the European Union Structural Funds.

- If the unemployed young person has graduated from a professional school but has acquired no work experience the unemployment office directs them to enterprises for internships.

- Since 2010 unemployed youth can attend free courses at vocational schools and adult education programs. This was previously free of charge only for working young people and raised a lot of criticism.

- Young people with previously interrupted education are invited back to universities and vocational schools to complete their studies free of charge.

- The European Social Fund supports education and training of more youth workers. Youth workers help young people enter and be successful at the job market.

More unrealized ideas are in the air The Estonian media does not agree that enough has been done to avoid the appearance of a new "lost generation" in Estonia. For instance the young politician (Social Democrat) Gerd Tarand makes the following proposals on the Internet news portal Delfi to improve the situation: Creating a separate department for young people at the Estonian Unemployment Office. Creating a more flexible social support system for young people. Making it easier for young people to get start-up funds to set up new enterprises. Benefits for companies that accept youth interns. Special support for NGO-s that employ young people. Restructuring the universities so that students would not need to work during their studies, which would vacate more than 10 000 jobs. Entrepreneurs should pay lower social tax on young employees with lower salaries. The state should cover the costs for companies that create jobs for young people. Ongoing youth counseling on the Internet. (www.DELFI.ee 28. august 2010 04:00) DialogWeb ,

in English avhoppare

Verden kalder – færøske unge rejser bort for at uddanne sig 11. oktober 2010 08:41

Uddannelse udenfor de nordiske lande Langt de fleste fortsætter i tidligere generationers fodspor og styrer direkte mod Danmark. Men et voksende antal unge vælger at rejse endnu længere bort, og i 2009 modtog 126 studerende økonomisk støtte til studier udenfor de nordiske lande. England og Skotland rangerer højest på listen over foretrukne uddannelsessteder, og USA, Australien og Polen er godt med. Men også i Estland og Slovakien kan man støde på færøske studerende.

Motiverne

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Motiverne for at søge ud i verden er mange. Det kan være ønsket om at prøve kræfter med det mindre kendte i forhold til et studieliv på Færøerne eller i Danmark. Eller for dårlige karakterer til at komme ind på drømmestudiet i Danmark.

Kendskab til et land via tidligere ophold eller familie samt ønsket om at blive endnu bedre til sproget kan også påvirke valg af uddannelsesland, fortæller Holger Arnbjerg, leder af det Internationale Kontor på Færøernes Universitet, Fróðskaparsetrið.

Det Internationale Kontor I 2000 oprettede myndighederne Det Internationale Konter, som har til opgave at tilbyde vejledning og information til dem, der ønsker at uddanne sig i udlandet. Det Internationale Kontor skal indsamle og formidle muligheder for uddannelse, forskning og stipendier udenfor Færøerne, samt være bindeled mellem studerende og uddannelsessteder.

Holger Arnbjerg fortæller, at i begyndelsen var det primært unge med de bedste karakterer, der valgte at uddanne sig udenfor Danmark, mens det i dag er langt mere almindeligt, og også unge med mindre gode resultater fra deres gymnasiale uddannelse vælger at rejse til andre lande end Danmark for at uddanne sig.

Målrettede unge mennesker Og de unge mennesker er målrettede. De allerfleste har et bestemt fagligt eller geografisk område, de går efter, som dog kan ændres undervejs i deres undersøgelser af mulighederne.

Nogen af dem, der opsøger det Internationale Kontor, kan være i tvivl både med hensyn til valg af land og af fag. Dem møder Holger Arnbjerg med vejledning og en række afklarende spørgsmål, for at de kan komme videre i deres beslutningsproces. Også usikkerhed i forhold til egen formåen kan få de unge til at tvivle. Men i løbet af de seneste ti år er det blevet langt mere overskueligt for de unge at rejse til andre lande end Danmark for at uddanne sig. Måske fordi det er blevet mere almindeligt, og fordi der er gode økonomiske støttemuligheder, fortæller Holger Arnbjerg.

Følelser eller fornuft?

Svært at sige, svarer Holger Arnbjerg på spørgsmålet om, hvorvidt færøsk ungdom vælger uddannelse og uddannelsessted med hjertet eller med fremtidig indtjening for øje. - Jeg synes, at de fleste først og fremmest vælger med hjertet, men nogle tror også på, at det kan øge deres karriere-muligheder at have læst i udlandet. Nogle spørger også efter, hvad der kan bruges på Færøerne, og om hvilke uddannelser, der er mangel på her i landet.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Stor fraflytning 62 procent af alle færinger forlader hjemlandet for at uddanne sig. Dette er et højt tal, set i forhold til de andre nordiske lande. I Danmark, Norge og Finland rejser mellem to og 5 procent ud af landet for at tage en uddannelse, mens mellem ti og 25 procent af norske og islandske unge forlader hjemlandet med samme ærinde.

Den største del af forklaringen på det relativt høje færøske tal er det begrænsede udbud af uddannelsestilbud på Færøerne.

En varieret gruppe Pisan er navnet på et tidsskrift, som hvert år udgives af MFS, Foreningen for færøske studerende. I den seneste udgave af Pisan fortæller unge om deres dagligdag som studerende langt væk fra hjemlandet. Sprogvidenskab i Aix-en-Provence, fotograf-uddannelse i Brisbane, litteraturvidenskab i Ankara og politik-studier i Glasgow, for blot at nævne nogle eksempler.

De studerende har en stærk global identitet, og erfaringerne i udlandet skaber et folk, der udfordrer sig selv og udvikles hele livet, skriver Sonja Klargaard, formand for den islandske afdeling af færøske studerende, i lederen i Pisan.

Spørgsmålet er, om denne globale identitet er forenelig med et liv på Færøerne. Nye undersøgelser tyder på, at det er den ikke.

En ny situation Til for få år siden vendte flyttede næsten 100 procent af alle studerende hjem igen efter afsluttet uddannelse, men i dag ser virkeligheden anderledes ud. Nye undersøgelser har vist, at kun mellem 25 og 30 procent af færøske studerende i udlandet er overbeviste om, at de vil bosætte sig på Færøerne, efter at de er færdig uddanede. Ord som brain-drain er blevet brugt til at beskrive denne situation.

Det er nu op til de færøske myndigheder at skabe de nødvendige rammer for at få de unge, veluddannede mennesker til at flytte hjem igen. Hvis ikke de formår det, kan det få alvorlige konsekvenser for det færøske samfund.

Kilder: Interview med Holger Arnbjerg, leder på Det Internationale Kontor, www.ask.fo

Pisan, et tidsskrift, der udgives af MFS, Foreningen for færøske studerende, www.mfs.dk DialogWeb ,

Danmark internationalisering

Se også Vejledning og vejlederens kompetencer Tilbage til den gode historie Kulturkløft Norden

Tett oppfølging er viktigst

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

10. oktober 2010 10:52

Samfunnsproblem I dag fullfører bare 2/3 norske ungdommer videregående skole innen 5 år etter ungdomsskolen. Samtidig er drop-outs sterkt overrepresentert blant arbeidsledige, uføretrygdede, rusmisbrukere og i andre upopulære statistikker. Oppland Fylkeskommune har i samarbeid med Hapro Senter for yrkeskvalifisering gått inn for å møte denne utfordringen, og de velger forebygging framfor reparasjon. I stedet for å hente inn de som har sluttet, setter de inn kreftene på å hindre ungdom i å avbryte utdannelsen. – Vi tar tak i ungdom som etter to års yrkesfaglig utdanning ikke får tilbud om læreplass i bedrift, og gir dem et skreddersyd tilbud, sier prosjektleder Ingeborg Wøien. En slik satsing burde falle i smak hos myndighetene, for i forslaget til statsbudsjett for 2011 er det en stor satsing for å redusere frafall i videregående skole. Og i følge beregninger fra Senter for Økonomisk forskning på NTNU kan samfunnet spare minst 5 milliarder kroner i året hvis man reduserer frafallet med en tredel. Det er formidable summer.

Med Vox fra Kristiansand til Hadeland I 2007 startet Vox (nasjonalt fagorgan for kompetansepolitikk) prosjektet Nye Muligheter i Kristiansand. Dette skulle være et pilotprosjekt for å motivere og rekruttere unge voksne med avbrutt videregående utdanning og manglende basiskompetanse inn i prosessindustrien. Dette prosjektet ble så vellykket at Vox dro i gang 8 oppfølgingsprosjekter på ulike steder i landet – ett av dem på Hapro. Gjennom dette prosjektet ”Unge voksne” jobbet Hapro med kompetansemålene og metodikken for basiskompetanse som Vox har utviklet. Dette vekket også oppmerksomheten hos fylkeskommunen. Disse prosjektene har utgjort grunnlaget for det spennende prosjektet Hapro jobber med i dag.

Opplegg utenfor boksen Prosjektet er et samarbeid mellom Oppland Fylkeskommune, NAV og Hapro, og prosjektleder Ingeborg Wøien gir honnør til Fylkeskommunen for initiativet. – De har våget å tenke utenfor boksen, sier hun, og legger til at opplegget hadde vært umulig uten fleksibilitet fra alle de tre partnerne sin side.

Målet med prosjektet er at elevene skal gå opp til å få kompetansebevis. Det er nå 4 deltakere som utdanner seg til bilmekaniker, tømrer, produksjonstekniker, og barne- og ungdomsarbeider. – Disse ungdommene kjennetegnes mest på at de er forskjellige, sier Wøien. Det de imidlertid har til felles er store hull i basiskompetansen. De har gjerne vært fritatt for flere fag, hatt spesialundervisning og mangler karakterer i flere fag på vitnemålet. De har også en sterk føleøse av ikke å mestre. – det gjør noe med dem, sier Ingeborg Wøien, og legger til at det kan få ulike utslag: Noen trekker seg tilbake, noen blir utagerende og noen sliter med relasjoner. Resultatet var uansett det samme: De stod uten tilbud om læreplass i høst etter to års videregeående skole. – Det som skjer i de fleste tilfeller da er at de avbryter utdannelsen, sier Wøien, og

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

det er det dette prosjektet skal forhindre.

Skreddersøm Slik fungerer opplegget: Ungdommene har Hapro som ansvarlig lærebedrift, men arbeider til daglig på arbeidsplasser der de deltar i normal produksjon og aktivitet. Bedriftene de arbeider i betaler ikke lønn, men en avtala med NAV sikrer at de mottar individstønad, på lik linje med personer som er i arbeidsopptrening. Hapro er ansvarlig for all oppfølging av ungdommene og for opplæring i basiskompetanse. Denne opplæringa er fleksibel, men for øyeblikket innebærer det en dag på Hapro per uke. Der lærer ungdommene teori med utgangspunkt i opplevelser på arbeidsplassen. De vurderer fortløpende sin egen situasjon opp mot de kravene arbeidet stiller. ”Hva må jeg kunne for å mestre dette?”. Det viktigste kjennetegnet ved dette prosjektet er likevel den tette oppfølgingen ut over det faglige. – Vi er to personer som jobber med disse fire ungdommene nesten på full tid, sier Ingeborg Wøien. Det innebærer mye tilrettelegging også utenfor jobb og opplæringssituasjon. – Det hjelper ingen ting om vi har supergod opplæring hvis ungdommen for eksempel ikke har transport slik at hun kommer seg på jobb, sier hun. I tillegg er Hapro hele tiden i beredskap hvis det skjer noe med ungdommene. – Og det skjer så mye i slike ungdommers liv, påpeker hun.

En vanlig dag på jobben På spørsmål om hva som er en vanlig dag på jobben, svarer prosjektlederen at den ikke finnes! Her gjelder det visst å være fleksibel. I blant ringer telefonen om noen som ikke har møtt opp på jobb. Da må de først finne årsaken enten ved å ringe eller ved et hjemmebesøk. Så er det om å gjøre å løse problemet, enten det er et økonomisk problem som de løser i samarbeid med NAV, et relasjonsproblem eller noe annet som har oppstått. Etterpå blir det møte mellom arbeidsgiverbedriften, ungdommen og Hapro-veilederen. – Det er viktig at de lærer seg arbeidslivets spilleregler, slår Wøien fast. Og hun understreker flere ganger at hun har en krevende jobb, men veldig, veldig morsom.

Puter under armene?

Ingeborg Wøien avviser blankt at prosjektet syr puter under armene på ungdommene. – Nei det gjør vi ikke. Vi har et fast fokus på at ungdommene skal ende opp som helt normale arbeidstakere, de trenger bare ekstra oppfølging i prosessen fram, sier hun med ettertrykk. Dette testes også stadig ut. Hapro er opptatt av at støttefunksjonene må fjernes i takt med elevens utvikling og progresjon. Da minsker sjansene for at det skjærer seg. Hun tror på å gi ungdommene trygghet og opplevelse av mestring, slik at når kompetansen blir tilstrekkelig står de trygt på egne bein. – Disse ungdommene har ressurser og er flinke i praksis, så jeg har tro på at mange av dem vil ende opp med fullt fagbrev innenfor sitt område. Det er utrolig morsomt å tenke på, sier hun.

Penger, penger, penger Det er noen utfordringer med å jobbe på denne måten. I tillegg til at det kreves veldig bred kompetanse hos veilederne som følger opp, er det spesielt to ting Ingeborg Wøien understreker. En stor utfordring generelt for slikt arbeid, er at alle utredninger som er gjort av PP-tjenesten i skoleårene, ikke blir videresendt til NAV. Når ungdom tropper opp som arbeidssøker er ikke problemene synlige på utsiden, og de blir dermed ikke fulgt opp mer enn en helt vanlig arbeidssøker.

Med så store hull som disse har, faller de utenfor nesten uansett. Den aller største utfordringen er likevel penger. – Hapro går dundrende underskudd på dette prosjektet, slår hun fast. Det er dyrt å bruke så mange arbeidstimer på å hjelpe disse fire ungdommene gjennom en kritisk periode. Likevel er hun overbevist om at det er svært lønnsomt både i et menneskelig og et samfunnsøkonomisk perspektiv.

Suksessoppskrift http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Prosjektlederen oppsummerer suksessen i tre punkter: For det første har de ikke laget et ferdig spikret opplegg der det leites etter deltakere som passer inn, men derimot et opplegg som formes rundt de deltakerne som er der. For det andre mener hun det er essensielt at en ikke avgrenser ansvaret for ungdommene til det som skjer i arbeidstida. Samarbeidet mellom partene må være sømløst slik at ingen blir kasteball og ”sendt til NAV” eller noe annet sted. For det tredje er det det grunnleggende fokuset på relevans. ”Hva må du lære for å være i denne jobben?”. Altså ingen trolldom, bare mye hardt arbeid og en sterk trygghets- og lagfølelse.

Videre er spørsmålet: Liker staten og fylkeskommunen denne oppskriften? Blar de opp de pengene som er nødvendig? I så tilfelle kan nybrottsarbeidet på Hadeland gi suksess for mange flere ungdommer og for samfunnet i framtida.

Lenker:

Vox sine kompetansemål: http://vox.no/templates/CommonPage.aspx?id=3073&epslanguage=NO

Rapport om kostnader av frafall i videregående opplæring, frå Senter for økonomisk forsking ved NTNU: www.sof.ntnu.no/SOF%20R_08_09.pdf

Hapro yrkeskvalifisering: http://hapro.no/no/Yrkeskvalifisering/

Om ”lærekandidat”- ordningen: http://ezzy.akershus-f.kommune.no/yrke.no/www/index.php?page_id=1569&lang_id=1 DialogWeb ,

Norge yrkesutbildning, avhoppare

Se også Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Yrke og utdanning!

Åland

Sätt ungdomarna främst 07. oktober 2010 14:43 Höstlöven dansar runt mina fötter när jag går ned för trappan till Ungdomslotsarnas lokal på Styrmansgatan 6 i Mariehamn. På adressen mitt i staden mellan bussplan och ams arbetar Ålands två ungdomslotsar Göte Winé och Cecilia Flygar. Jag har stämt träff tillsammans med dem och Erik Rudels från projektet Katapult för att få en bild av ungdomarnas situation på Åland idag.

Skräddarsydd verksamhet Både Katapults och Ungdomslotsarnas verksamhet riktar sig till Åländska ungdomar (15-25 år) som är osäkra på vad de vill, har avbrutit sina studier eller funderar på det, inte vet hur de ska nå sina mål eller saknar verktygen för att nå dit. Kanske kan man sammanfatta deras verksamhet som ett skyddsnät för ungdomar. Det som förhoppningsvis finns där när det inte riktigt gått som planerat, eller när ungdomarna inte tycks komma fram till sin plan.

Katapult är den av dessa två verksamheter som funnits längst.

Verksamheten skapades på uppdrag av ams, drevs i

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

föreningen Emmaus regi och finansierades av Ålands landskapsregering. Den huvudsakliga målsättningen för ungdomarna som börjar Katapult är att de ska börja studera, arbeta eller hitta en praktikplats. Vägen dit är bl.a. genom rutiner, ökat självförtroende och förbättrade sociala färdigheter. Ibland handlar det också om att hitta andra eller nya sätt att lära sig. Snittdeltagaren i Katapult är med i projektet i ett halvår, och ska snart fylla 18 år. Under perioden februari 2002 – december 2009 deltog 114 ungdomar, och trots att antagningen ständigt baseras på ungdomarnas behov visade det sig under denna period ändå bli precis lika många killar som tjejer.

För de ungdomar som är med i Katapult är det daglig närvaro 9-15 som gäller. Erik Rudels beskriver en typisk Katapultvecka:

- Måndag och fredag, har vi personlig utveckling och grupparbeten. Med bl.a. idrott, städning och matlagning. Tisdag och onsdag driver ungdomarna en firma, med produktionsverksamhet där de t.ex. gör företagsgåvor och ungdomarna får arbeta med marknadsföring och olika uppdrag för att förberedas för extern praktik lite längre fram. På torsdagarna har vi äventyr eller skapande inom film, musik eller hantverk.

Flexibilitet som kompletterar Bakgrunden till att Ungdomslotsarna startade upp som ett projekt i augusti 2008 var att Katapult såg möjligheten att fånga upp ungdomarna i ett tidigare skede med ett mer flexibelt system. Redan nu vet de att lotsarna har nått fram till ungdomar som efter kontakten bestämt sig för att inte hoppa av skolan, utan istället hittat andra lösningar.

Ungdomslotsarna arbetar även för att kartlägga och motivera ungdomar som har en studie- eller arbetsplats. Göte Winé berättar att det ibland är små saker som gör den stora skillnaden:

- För vissa kan det handla om att få en kalender, och lära sig planera sin tid för att kunna ta tag i vardagen. För andra kan det handla om att komma till insikt om att studieresultatet kanske till och med blir bättre av att öka antalet träningspass, trots att första tanken var att tiden inte räckte till.

Ungdomslotsarna har i praktiken blivit Katapults uppsökande verksamhet och visionen är att utöka denna del ytterligare.

Sedan lotsarna började sin verksamhet har det i första hand varit studiehandledare vid skolorna som tagit kontakt och berättar när de bedömer att en ungdom är i riskzonen. I andra hand har ungdomarna själva, någon förälder eller socialen tagit kontakt. Ungdomslotsarna arbetar för att få komma till årskurs 9 i alla åländska grundskolor samt till utbildningarna på gymnasialt stadium. Detta för att se till att ungdomarna ska känna till ungdomslotsarna och deras verksamhet. Det finns tydliga paralleller till den finländska lagstiftningens rekommendationer om ett sektoröverskridande samarbete mellan myndigheter och en mer uppsökande ungdomsverksamhet. Genom Ungdomslotsarna kan t.ex. Katapult få en föraning om vilka ungdomar som kan vara aktuella till deras verksamhet. Dessutom finns möjligheten till förhandsinformation om individerna och en kartläggning som kan underlätta vid ungdomarnas start i Katapult.

Cecilia Flygar lyfter fram fördelen med att det finns flera kanaler att kontakta lotsarna på. Steget för ungdomarna att ta första kontakten blir knappast lika stort då de kan ta kontakt på det sätt som de känner sig mest bekväma med. Msn, sms, e-post, hemsida, telefon- eller personlig kontakt gör att kommunikationen blir snabb, rak och i så stor utsträckning som bara är möjligt, på ungdomarnas villkor.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Framtidsvisioner Ungdomslotsarna är ett ESF-projekt som skall fortgå fram till juli 2012. Cecilia, Göte och Erik ser redan nu ett behov av att Ungdomslotsarnas jobb fortsätter, även om de inte vet hur finansieringen skall lösas. De ser en tydlig tendens i dagens samhälle: antalet elever med inlärningssvårigheter ökar, samtidigt som skolorna blir alltmer teoretiska. Det behöver finnas utrymme för ungdomar att lära sig på olika sätt.

Katapult och Ungdomslotsarna hittar inspiration från fastlandet och de nordiska grannländerna och försöker hålla sig uppdaterade med vad som händer i omvärlden. Nyligen arrangerade de t.ex. ett seminarium med Håkan Björk från Sverige för att ta del av hans kunskap om sociala företag. Ett socialt företag kan skapa nya arbetstillfällen för olika grupper av människor, som står utanför arbetsmarknaden och riskerar permanent marginalisering och socialt utanförskap. Idag kan det t.ex. vara svårt för ungdomar att överhuvudtaget få in en fot på arbetsmarknaden. De bakomliggande orsakerna kan vara att de inte har den utbildningen som krävs, eller att de saknar arbetserfarenhet. Genom ett socialt företag kan ungdomarna få den första arbetserfarenheten och på det sättet få en chans att visa vad de går för. I ett längre perspektiv, berättar Erik Rudels, finns det en dröm om att starta ett socialt företag på Åland. På så sätt skulle man kunna garantera olika sorters praktikplatser och genom ett valideringssystem skulle ungdomarna få ett kunskapsintyg på vad de lärt sig.

Göte Winé flikar in med att det tidigare fanns ett helt annat utrymme för ungdomarna att hitta en plats hos arbetsgivare under tiden de behövde fundera på sin framtid. Nu är det ont om sådana utrymmen och frågan blir då vart ungdomarna ska ta vägen medan de funderar?

Sommaren 2010 skapades föreningen ”Ung Resurs” som också 1 oktober tog över driften av Katapult från Emmaus.

Genom egna stadgar och en styrelse - bestående av representanter från såväl Katapult, näringslivet, utbildningssektorn som sociala sektorn - har föreningen ”Ung Resurs” blivit en skräddarsydd juridisk person. Idén är att man genom föreningen ska kunna sätta mer tyngd bakom olika ungdomsfrågor och bl.a. lobba för ungdomarnas rättigheter i form av en lagstiftning.

I hopp om Åländsk ungdomslag Det råder inget tvivel om att det görs en hel del för ungdomarna på Åland. Föreningen ”Ung Resurs” känns absolut som ett steg i rätt riktning, och Katapult och Ungdomslotsarna täcker in ett stort behov hos ungdomarna. Däremot är det skört att ungdomsverksamheten bygger på att behov som uppstår hos ungdomar både ska upptäckas och tillgodoses, av lyhörda ungdomsarbetare och välvilliga instanser, - utan att det finns något ramverk att luta sig tillbaka mot. I avsaknaden av en ungdomslag kan tryggheten för ungdomar, ungdomsarbetare och berörda instanser ifrågasättas. Vem är det egentligen som tar helhetsansvaret för åländsk ungdom?

När jag går från mötet har jag fortfarande svårt att smälta att åländska ungdomar inte har något skydd i lag. På fastlandet kom ungdomslagen trots allt 1972. Åland hör till Finland, ett land vars lagstiftning om ungdomsarbete och -politik klassas till Europas mest moderna. Ändå står vi här helt utan ungdomslag.

Naturligtvis finner jag tröst i att ungdomsarbetarna orkar kämpa på och att instanserna, i och med det lilla samhället, snabbt kan se fördelarna med ett sektoröverskridande samarbete. Visionerna finns där, och liknar mycket det syftet som Finlands ungdomslag har: ”att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor.” Grundtanken genomsyrar tydligt både Katapults och Ungdomslotsarnas verksamhet. Det är positivt. Men varför har vi inte en lag som ger ungdomarna rättigheter och institutioner och ungdomsarbetare riktlinjer och målsättningar? Jag har haft ett trevligt möte med personer som sätter ungdomarna i främsta rummet och lägger ned mycket energi på att även andra ska göra det. Är vi villiga att ta risken att deras energi tar slut?

Länkar: www.ungdomslotsarna.ax (Ungdomslotsarna och Katapult) www.emmaus.ax (Emmaus på Åland) www.ams.ax (Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet) www.regeringen.ax (Ålands landskasregering) www.minedu.fi/OPM/Tiedotteet/2006/3/uusi_nuorisolaki_voimaan?lang=sv

(Undervisnings- och kultur ministeriet i Finland) DialogWeb ,

Sverige ,

Åland glesbygd, avhoppare, studievägledning

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Se også Att pussla utbildning i periferin

Uppsökande ungdomsarbete fungerar 01. oktober 2010 08:04 I Finland finns i dagsläget 230 ungdomsarbetare i 192 kommuner som arbetar med uppsökande ungdomsarbete.

Verksamheten finansieras av Utbildnings- och kulturministeriet, som år 2010 beviljade totalt 6, 9 miljoner euro för uppsökande ungdomsarbete och drygt 10 miljoner euro för ungdomsverkstäder. År 2011 är summan ungefär densamma, men fördelningen ändrad så att en större andel går till den uppsökande verksamheten.

De uppsökande ungdomsarbetarna jobbar parvis, i allmänhet en man och en kvinna, och är vanligtvis knutna till ungdomsverkstäderna.

Det uppsökande arbetet har hjälpt unga att snabbt komma i kontakt med de tjänster inom den offentliga sektorn som de har rätt till och är i behov av. Det har sänkt tröskeln mellan de unga och den offentliga servicen och det har också väckt de ungas förtroende, vilket visar sig i antalet unga som har nåtts via verksamheten. Arbetsparen var år 2009 i kontakt med totalt 8 200 unga, av vilka drygt femtusen var pojkar och ca tretusen flickor. Ca 2000 ungdomar fick direkt hjälp via den uppsökande verksamheten och av dem hade nästan 11 procent invandrarbakgrund. En tredjedel av kunderna hade aldrig tidigare nåtts av någon myndighet. Ungdomsverkstäderna nådde ca 20 000 unga.

Målet är ett yrke I den tvåspråkiga Vasa stad finns uppsökande ungdomsverksamhet både på svenska och på finska. Den svenska sköts av Resurscentret Föregångarna och den finska av Jupiterstiftelsens arbetsorienteringscenter. På Jupiter är det arbetsparet Hannele Pelli och Sami Markkanen som ansvarar för den uppsökande verksamheten. De arbetar i nära kontakt med både skolor och myndigheter och det är oftast via dem som ungdomarna får kontakt med centret. De flesta av deras klienter är i åldern 17-25 år och ofta handlar det om avbrutna studier, berättar Hannele Pelli.

– Vårt mål är att de unga ska få ett yrke och vi försöker fånga upp dem som är i riskzonen så tidigt som möjligt.

Ut ur tomheten Unga som går ut grundskolan erbjuds att genast efter sitt sista skolår (nionde klass) delta i en två veckors s.k. sommarcoaching för att hitta vidare i livet. Tillsammans med lärare, kurator och hälsovårdare försöker man fånga upp dem som behöver hjälp. Inför skolstarten på hösten uppföljs sommarkursen med en fyra dagars intensivkurs då man kollar upp om den unga har en studie- eller arbetsplats. De får också hjälp med att ansöka om olika stöd och bygga upp ett eget liv i allmänhet.

– Vi lämnar inte de unga i sticket utan vi ser till att de också i fortsättningen får stöd om de behöver det.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Bland klienterna finns också unga som i åratal gått hemma utan utbildning och utan jobb och som i praktiken är helt avskärmade från samhället.

– Det är vår uppgift att få dem bort från tomheten och med i samhället igen, säger Pelli.

Ungdomsarbetarna utformar sitt arbete enligt de behov som finns just på den ort där de verkar och t.ex. i Vasa har en tredjedel av klienterna invandrarbakgrund.

Krävande och givande Myndighetssamarbetet är a och o och efter årsskiftet kommer detta att underlättas då en ny lag träder i kraft som stipulerar att myndigheterna bör ge ut sådan information som gynnar den ungas utveckling.

– Det underlättar vårt arbete för det är svårt att jobba om vi inte får bakgrundsinformation. För de unga innebär det att de inte behöver springa från lucka till lucka utan de får all service under ett och samma tak. Det är ett steg på rätt väg, säger Pelli.

Arbetet beskriver hon som krävande, men även givande.

– Det kommer en ung som det till en början är omöjligt att få kontakt med och problemen kan vara många såsom rusmedelsmissbruk och depression. Så börjar vi nysta upp en sak i sänder, vi ses oftare och vi tar itu med praktiska saker som bostad och skolgång. Inom några månader sker i allmänhet en märkbar förändring, det kan komma ett leende och det går att få kontakt. Den bästa belöningen är nog när det sedan kommer ett sms helt spontant: ”Jag har börjat skolan, allt ok”. Då känner vi att vi har lyckats.

Mera information: Finlands Undervisnings- och kulturministerium, konsultativa tjänstemannen Jaana Walldén, tfn +358 (0)91607 7228 www.jupiter.fi/www/Uppsokande-ungdomsarbete.html

Ett liv i lagom storlek Uppsökande ungdomsarbetare har skrivit om sitt arbete i publikationen Ett liv i lagom storlek, som gavs ut sommaren 2010.

Det var den första boken om uppsökande ungdomsarbete som baserar sig på fallbeskrivningar som kom ut i Finland. ”Ett liv i lagom storlek” består av ungdomsarbetarnas berättelser om sitt arbete och om de ungas liv.

Initiativet till boken har kommit från ungdomsarbetarna själva och den är innehållsmässigt mycket tankegivande och utseendemässigt tilltalande. Den beskriver ungdomarnas och ungdomsarbetarnas vardag på ett intressant sätt och lyfter fram de problem som ungdomar tampas med i dag.

Boken vänder sig både till myndighetsnätverk som vill bekanta sig med uppsökande ungdomsarbete och utbildningsinstanser inom social- och bildningsväsendet, men är också en värdefull informationskälla för alla som vill veta mera om hur de ungas värld kan se ut i dag.

Ungdomsforskare Tapio Kuure har redigerat boken, som kan laddas ned från nätet både på finska och på svenska.

Den svenskspråkiga versionen: PDF Den finskspråkiga versionen "Oman kokoinen elämä”: PDF DialogWeb ,

Sverige utbildningspolitik, tvärsektoriellt

Se også Sverige tar stafettpinnen och satsar på ökad delaktighet Nya artiklar om klientutbildningen och om den kommande skolreformen http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Kära läsare Att pussla utbildning i periferin Finanskrisen – draksådd eller chans till förnyelse?

Verbale og digitale blomster 17. september 2010 09:26 I sin åbningstale ved konferencen henviste Nordisk Ministerråds generalsekretær, Halldór Ásgrímsson, til Antoine de Saint-Exupéry. Ifølge Ásgrímsson har den franske forfatter forklaret motivation således: Hvis du vil have en mand til at bygge en båd, skal du ikke begynde med at fortælle ham om materialerne, redskaberne og arbejdet. Du skal vække længslen efter det åbne hav i ham.” Og generalsekretæren føjede til at det var deltagernes og arrangørernes opgave at vække længselen efter livslang læring. Vi har modtaget mange henvendelser fra begejstrede deltagere, med takker for tiltaget. Blandt dem en som vi ønsker at dele med jer læsere. Denne deltager var motiveret til å tegne denne buket som tak for det hun fik ud af motivationskonferencen. www.youtube.com/watch?v=U1KFPhJFFuA DialogWeb ,

Norge motivation

Se også Husk på hjernen!

Realkompetansevurdering motiverer Kjære leser, - Jeg utfordret meg selv Unge aktiveres, for unge og framtiden!

Husk på hjernen!

17. september 2010 08:48

Det ligger i genene http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Dr. Philos. Hanne S. Finstad var representert i panelet under NVLs motivasjonskonferanse i København i juni, og sier selv at hun kanskje gjorde seg litt upopulær. – Jeg er forundret over at man holder en todagers motivasjonskonferanse blottet for et biologisk perspektiv, sier hun. Motivasjon oppstår faktisk i hjernen. Og på spørsmålet om folk i voksenopplæringssektoren er noen litt naive humanister som lett glemmer det naturvitenskaplige perspektivet svarer hun: Ja! Men de er ikke alene. Dette fraværet finnes også i fagdidaktiske og andre pedagogiske miljøer. – Jeg forstår meg ikke på de som setter biologi og miljø opp mot hverandre. Der finnes det ingen klare skiller, for alt består av begge deler, slår hun fast.

Biokjemikeren gjorde doktoravhandlingen sin på omega3, fiskefett og kreft. Hun har også jobbet mye med DNA og genregulering. – Når man forsker på gener blir man veldig klar over at alle gener er kontinuerlig påvirket av miljøet, og at dette er et evig samspill, sier hun. – Hvordan kan da motivasjon være noe som bare påvirkes av miljøet – eller bare av biologien?

Motivasjonsbiologi Mennesker har et eget belønningssenter i hjernen som aktiviseres når vi oppnår noe. De mest grunnleggende biologiske motivasjonsfaktorer er de som styres av drifter. Primært sult, tørst og seksualdrift. Vi er sultne, vi spiser, vi syns det smaker godt, og belønningssenteret i hjernen aktiviseres så vi blir glade. – Mennesker fungerer jo også slik at det ikke bare er de umiddelbare stimulus-respons faktorene som påvirker oss. Vi kan jobbe langsiktig mot et mål, og når vi oppnår det trigges belønningssenteret i hjernen, og vi får noe av den samme gledesopplevelsen.

Pedagogikk + biokjemi = motivasjon Hanne S. Finstads bedrift, Forskerfabrikken, har som misjon å stimulere til en positiv utvikling av forskning og teknologi i samfunnet. Der jobber de med å øke interessen for real- og teknologifag blant barn og ungdom. Dette gjøres både gjennom kurs for barn, slik at de kan ha forskning som hobby, og gjennom kurs for naturfaglærere som er svært viktige for at barn og unge skal fatte interesse for naturfag. Forskerfabrikken er Hanne S. Finstads baby. Hun er biokjemiker uten et spor av pedagogisk utdanning, men med masse undervisningserfaring. Og hun brenner for formidling. Og hun gjør det til gagns. Hun er, så vidt hun vet, eneste norske medlem i IMBES, International Mind, Brain and Education Society. Et nettverk som er knyttet til prestisjetunge Harvard University, og som har som mål å etablere samarbeid på tvers av biologi, nevrologi, psykologi og pedagogikk, for slik å finne fram til bedre metoder til å trigge motivasjon.

Åpne hjernen!

Hanne S. Finstad er svært opptatt av sammenhengen mellom glede og motivasjon. For åtte år siden startet hun Forskerfabrikken, og gjennom disse årene har hun hele tiden prøvd å få deltakerne til ”å åpne hjernen”. Derfor starter undervisningen hennes ofte med at hun forsøker å sjokkere, overraske, provosere eller vekke undring hos deltakerne. – Da vekker jeg følelsene hos dem, og de blir mer til stede, sier Finstad. Og så gjelder det å følge opp, da. Hun er opptatt av å bruke aktive og engasjerende metoder: Eksperimenter, utprøving og utforsking for å pirre nysgjerrigheten videre. Hanne S. Finstad understreker at hun tror følelser er helt essensielt for læringsmotivasjon. – Tenk bare på de som er deprimerte,

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

de har utrolig vanskelig for å finne motivasjon og for å lære noe nytt, sier hun.

Det Hanne S. Finstad også har erfart er at barn, på den annen side, lærer utrolig mye på to timer under slike kurs som de arrangerer på Forskerfabrikken. Og så nysgjerrig har hun blitt på hvordan dette henger sammen at hun nå studerer for å forstå de biokjemiske begrunnelsene for økt motivasjon og læreevne i slike settinger. – Kanskje kan det jeg kommer fram til bidra til å finne svar på flere spørsmål om motivasjon – også for voksne? Sier Finstad.

Fornuft og følelser Jeg spør Hanne S. Finstad om hvordan hun forholder seg til ytre- og indre motivasjonsfaktorer, eller hodevalg og magevalg som noen kaller det. – Det er åpenbart at for mange i verden så er økonomisk trygghet en viktig motivasjon for læring og utdannelse, sier hun. Men i Norge i dag tas dette kanskje mer som en selvfølge for mange. I stedet er mange unge mennesker først og fremst motivert av å realisere seg selv. Anerkjennelse kan også defineres som en ytre motivasjonsfaktor, og det av stor betydning for mange. Likevel tror hun at de som er lei av jobben sin og har mistet motivasjonen kanskje gjør det av mangel på indre belønning. Når det kun er ytre belønningsfaktorer som gjenstår, så opplever mange en tomhetsfølelse og tap av motivasjon.

Naturfag, mestring og motivasjon Hun har mange jern i ilden, Hanne S. Finstad. Den siste tiden har hun vært i dialog med et etterutdanningssenter. – Kanskje vi kan starte naturfagkurs for voksne sammen? sier hun. Ideen handler om å lage mestringskurs for voksne som står utenfor arbeidslivet og har mistet selvtilliten. Kurs som tar utgangspunkt i naturen, og som gjør folk i stand til å forstå noe de ikke har forstått tidligere. – Det å oppdage at en forstår noe nytt, kan kanskje trigge motivasjonen, sier hun.

Gjennomslag for hjernen Pedagogikken har fått litt for stor plass i forhold til andre fag, tror Hanne S. Finstad. Hun er tydelig i sitt budskap om at biologi og biokjemi kan bidra til å forstå og løse problemer innenfor læring og skole. – Men den kunnskapen vi har blir ofte ikke tatt hensyn til, slår hun fast, og gir et konkret eksempel:

Nyere hjerneforskning viser at hjernen gjennomgår større omstruktureringer gjennom tenårene. Dette kan være grunnen til at mange ungdom helst snur døgnet. De vil sove lenge om morgenen, og er på sitt mest opplagte på ettermiddagen.

Dermed er det et paradoks at ungdom begynner tidligere og tidligere på skolen, dess eldre de blir. – Skolesystemet burde ta hensyn til det vi vet om hjernen, de burde la elevene i videregående begynne klokken 10, så kan heller lærerne ha sine møter og sin planleggingstid om morgenen, hevder Hanne S. Finstad. Samtidig vet vi at frafallet i videregående skole er stort. Bekymringsverdig stort. Kanskje må vi lete etter løsninger også innenfor biologien for å møte dette problemet? Og aspirerer Hanne S. Finstad egentlig til å bli Kunnskapsminister? Neida, forsikrer hun. Jeg er ikke en politikertype. Det hun vil er å utvikle Forskerfabrikken videre. Og akkurat som hun har pirret nysgjerrigheten på naturfag hos mange barn og unge har Hanne S. Finstad kanskje klart å utvide ditt perspektiv på motivasjon. Ble du kanskje bitte litt mer interessert i biologi? I så fall: Velkommen etter!

Lenker: Forskerfabrikken http://forskerfabrikken.no/

International Mind, Brain and Education Society www.imbes.org

Kilde: Hilgard’s introduction to psychology, Atkinson et.al. 2001.

DialogWeb ,

Norge forskning, motivation

Se også http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Språk er kostbare skatter Som ringer i vann Når naturen viser krefter!

Forskning gir flere spørsmål enn svar Verbale og digitale blomster

Realkompetansevurdering motiverer 16. september 2010 11:00

Stadig flere voksne gjennomgår realkompetansevurdering Fra 2007 til 2009 har nesten 500 personer fått sin realkompetanse vurdert opp mot læreplaner i yrkesfag i den videregående skolen. Bare i 2009 var det 205 personer som fikk sine kompetanser, som de har tilegnet seg gjennom flere års arbeid på arbeidsmarkedet, vurdert, og de fikk dermed forkortet den tid de behøver å tilbringe i skolen for å få fagbrev/svennebrev. I gjennomsnitt fikk hver person vurdert 32,5 studiepoeng, som betyr nesten et helt års reduksjon av tiden i skolen. Og det er mer enn den enkeltes tid på skolebenken som spares. Samfunnet henter også besparelser av midler til den videregående skolen. Hvis vi antar at en elev ved videregående skole på Island tar i gjennomsnitt 35 poeng hvert år, så svarer totalsummen av de poeng som disse knapt 500 personer har fått vurdert til 395 elever over ett år.

- Stakkers far ble nødt til å sende meg en oppsigelse Magnús Þór var ikke rett gammel da han begynte å arbeide for sin far som var tømmermester, og det fortsatte han med i flere år. Men når krisen kom, ble ordreboken tom, og sønnen sto uten arbeid. Det var harde tider for en ufaglært ung mann å søke arbeid.

– Det viste seg å være mitt hell. Jeg visste godt at oppgavene ble færre og hadde foreslått for en kamerat at vi skulle tilbake på skolebenken tidligere på året. Og da vi hørte om muligheten for realkompetansevurdering hos IDAN høsten 2008, bestemte vi oss for være med på et informasjonsmøte. Det viste seg å være veldig interessant. Og jeg kan trygt si at der ga studie- og yrkesveilederne oss gnisten, sier Magnús. Han legger vekt på at det å komme tilbake til skolen hadde vært umulig uten å ha støtte fra familien.

Å ta skrittet: Tilbake til studier etter realkompetansevurdering er tittelen på en mastersoppgave i studie- og yrkesveiledning ved Islands Universitet, og som Auður Sigurðardóttir har skrevet. Målet med oppgaven var todelt: For det første å belyse situasjonen som deltakerne i undersøkelsen var i da de falt fra eller ikke begynte studier i den videregående skolen, hva påvirket bestemmelsen om å gjennomgå

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

realkompetansevurdering, og hadde de opplevd noen hindringer ved å starte sine studier på nytt. For det andre å se nærmere på studie- og yrkesveilederens rolle i realkompetansevurderingsprosessen, og undersøke hvilken rolle den veiledning og støtte de fikk under prosessen hadde spilt.

Auður tok syv halvåpne intervjuer med menn i alderen 27 til 47 år som hadde fått en realkompetansevurdering i ett yrkesfag ved en opplæringsinstitusjon, og er påmeldt eller har gjort seg ferdig med fagbrev/svennebrev. Hun intervjuet også to studie- og yrkesveiledere som har vært aktive med veiledning under prosessen.

Resultatene viste at innlæringsvansker, vanskelige personlige situasjoner og mangel på støtte var viktige grunner til at deltakerne falt ut av skolen og opplevde at det var vanskelig å starte igjen. De største hindringene var først og fremst liten tiltro på egne evner og frykt for å mislykkes igjen og igjen. Lengselen etter å få gjort studiene ferdig og få fagbrev var grunnen til at de fikk vurdert sine realkompetanser i de fagene de i årevis hadde arbeidet i.

Veiledning og støtte spiller en veldig viktig rolle Videre viste det seg at den støtte som veilederne kunne yte under prosessen var helt avgjørende for denne gruppen. At disse mennene også hørte til i en gruppe med medelever som bisto med hjelp og oppmuntring var verdifullt. Det ble klart at realkompetansevurdering gir personer med liten formell utdanning nye muligheter for å starte på nytt, og deltakelse i vurderingsprosessen gjør stort inntrykk på selvbildet. Av undersøkelsen kom det også fram at samarbeidet mellom utdanningsinstitusjonene og den videregående skolen er veldig viktig, for å sikre at veilederne i skolen kan følge opp og gi videre støtte i tiden på skolen.

Vi går tilbake til Magnus Þór og stiller ham det siste spørsmålet. Har du en melding til andre arbeidsledige i samme situasjon som du var?

- Hvis det er snakk om folk som har arbeidet innenfor fagene sine som ufaglærte i årevis så er svaret enkelt, sier Magnús smilende: Ta opp telefonen og kontakt en veileder for å få opplysninger om neste gruppe i realkompetansevurdering.

DialogWeb ,

Norge validering, realkompetens, motivation, studievägledning

Se også Kunde møter karriereveileder Med blikket rettet fremover Verbale og digitale blomster Husk på hjernen!

Kjære leser,

Kjære leser, 15. september 2010 11:23 Motivasjon er temaet for dette nummeret av Dialog og det var også tema for en konferanse som NVL holdt i samarbeid med Nordisk Ministerråd 3.-4. juni 2010 i København. Motivasjon danner viktig grunnlag for de fleste av våre handlinger. Hva motiverer voksne mennesker til livslang læring? De fleste som mangler motivasjonen har hatt traumatisk opplevelse av skole og utdanning. Det siste de ønsker seg er å vende tilbake til skolebenken. Men akkurat som det er sikkert at høsten

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

forvandles til vinter og den i sin tur blir til vår så finnes det en rekke elementer, tiltak og, sist men ikke minst, støtte og veiledning der ute til de som søker gnisten til å delta aktivt i livslang læring. De beskrives i dette nummeret.

I Danmark har regjeringen langet ut med nedskjæringskniven, Hanne Pontoppidan er formann for det danske Utdannelsesforbundet. I intervjuet med henne kan du lese om hvor viktig hun anser det for å være, at det brede perspektivet i voksen- og etterutdannelsen bevares selv om økonomien er trang. I det færøyske bidraget kan vi lese om at det etterlyses et overordnet samarbeid med det offentlige som drivkraft og med arbeidsmarkedets parter som villige partnere. Men initiativet bør komme fra det offentlige, mener Vigdis Johannesen. Den gode viljen og ønske om løsning er ikke nok hvis handlingen mangler. Det er en utfordring å nå ut til nye grupper slår Andres Pung fast i innslaget fra Estland. Der har midler fra EUs Sosiale Fond finansiert en rekke tiltak som beskrives i artikkelen.

Det blir sjelden understreket tidelig nok hvor viktig lærernes rolle i motivasjon til læring er. I Åbo går den 44 år gamle Gerd Jäntti på aftengymnasium for å ta studenten. I den finske artikkelen kan du lese hennes kommentarer om lærernes rolle, hvor flinke de er til å møte elevenes behov, og hvor oppmuntrende og inspirerende de er fordi de tror på sine elever og seg selv. I artikkelen fra Sverige beskrives ”Lärarlyftet” et tiltak som den svenske regjeringen har satt i gang for å øke kvaliteten i skolearbeidet. Det setter mange lærere i Sverige stor pris på, fordi de opplever lærerrollen ofte som utakknemmelig og krevende.

På Island har man i noen år tilbudt voksne med arbeidserfaring muligheten for å få sin realkompetanse vurdert. Magnús Þór er en av dem som har takket ja til den muligheten og for ham ga det bedre selvtillit, og mot til å vende tilbake til skolen.

I artikkelen skildres også resultater av en undersøkelse Auður Sigurðardóttir laget for sin masteravhandling ved Islands Universitet.

Det norske innslaget handler om å inkludere det naturvitenskapelige perspektivet i diskusjonen om motivasjon. Det handler ikke bare om miljø, men også om biologi! Det framkommer i intervju med Hanne Finstad, Dr. philos, leder av Forskerfabrikken. Fra Norge kommer også Morten Flåte Paulsen og Kathrine Fournaros som i to intervjuer forteller om hvordan studenter kan være en hjelp og motivasjonsfaktor for andre studenter. Erik Hemming får de siste ordene, de er hentet fra et intervju i artikkelen fra Åland. Erik ble bedt om å forklare sine ideer og filosofi for å lære bort fremmed språk.

For ham gjelder det å være hjemme eller gå i byen, peke, snakke, spørre og forklare. – Det er bare å begynne å snakke, så lærer man etter hvert.

Så gjenstår de bare med å komme i gang med lesingen. God fornøyelse, Sigrún

Lenke til Konferanserapporten: www.nordvux.net/page/954/motivationskonferens2010.htm Motivate me www.motivateme.dk opprettet og redigert av motivasjonsprosjektet DialogWeb ,

Norge motivation

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Se også Verbale og digitale blomster Husk på hjernen!

Realkompetansevurdering motiverer - Jeg utfordret meg selv Unge aktiveres, for unge og framtiden!

Gem som PDF

DialogWeb 2014

Lärarlyftet ökar kvalitén 14. september 2010 11:39 Syftet med lärarfortbildningen är att öka kvalitén på skolan och få fler elever som uppfyller målen. Satsningen började 2007 och avslutas i sin nuvarande form i december 2011.

Ungefär 2,8 miljarder svenska kronor har satsats på lärarfortbildningen, som ofta benämns Lärarlyftet. Det innebär att behöriga och yrkesverksamma lärare kan läsa kurser på hel- eller deltid och behålla 80 procent av sin lön. Det är staten som betalar större delen av ersättningen – resten, 10 procent av den ordinarie lönen, får skolans huvudman betala.

Kompensationen blir förhoppningsvis mer motiverade och inspirerade lärare.

Läraren Annika Nordlund arbetar med yngre barn på Vibyskolan i Sollentuna utanför Stockholm och har läst ”Inspirerande matte och NO” på Lärarlyftet. Med inspiration från kursen började hon hålla lektioner utomhus, något som blev en omedelbar succé hos barnen.

– Man kan exempelvis mäta med kottar i stället för centimeter, använda ett rep eller ta en pinne som är en meter långt eller mäta omkretsen kring träd, berättar hon.

Huvudmännen definierar fortbildningsbehovet Som deltagare i Lärarlyftet kan man antingen välja en av de högskole- och universitetskurser som Skolverket köpt och som är skräddarsydda för yrkesverksamma lärare, eller så går det att välja fristående universitetskurser som är relaterade till det ämne man undervisar i. Det är i slutändan skolans huvudman som bestämmer vilka lärare som får läsa och vad de får läsa – och det vanliga är att huvudmännen ser till vilka behov av fortbildning som finns på skolan eller i kommunen.

De lärare som har läst de skräddarsydda kurserna på deltid har ofta kunnat pröva det de lärt sig direkt i undervisningen.

Enligt Skolverket har de allra flesta deltagare har kommit från kommunala skolor och det har varit ganska trögt att få fristående skolor att söka till Lärarlyftet. Utöver ekonomiska skäl kan en anledning vara regelsystemet som ger ”poäng”

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

beroende på hur många behöriga lärare som finns på skolan.

Ett estetiskt undantag Stockholms Estetiska gymnasium är dock ett undantag. Skolan drivs av en ekonomisk förening, ägd av lärare och personal.

Här har man låtit en lärare om året läsa på Lärarlyftet, men på skolan arbetar också flera lärare som saknar behörighet och därmed inte kan fortbilda sig på Lärarlyftet. Som lärare i estetiska ämnen som exempelvis dans, teater och fiolspel finns det inte alltid behörighetsgivande utbildningar. Danshögskolan i Stockholm har exempelvis inte rätt att utfärda lärarexamen.

För de skolor som ligger i glesbygden är det största problemet att det är långt till närmsta universitet eller högskola och om arbetsgivaren inte kan betala resa och uppehälle är det många som tvingas avstå från studierna. För dem finns dock allt fler kurser som drivs helt på distans och där träffarna äger rum via webbkameror över internet.

När Lärarlyftet startades fick det en del kritik i media för att det var så få som sökte, men enligt Skolverket har intresset ökat allteftersom Lärarlyftet har blivit mer känt. 2011 får Sverige dessutom en skollag samtidigt som kraven på lärares behörighet ökar. Så fortbildning tycks ligga i tiden. Än är det dock lite för tidigt att veta om satsningen kommer att synas i elevernas resultat.

Länkar: Här kan man läsa mer om Lärarlyftet: www.skolverket.se/fortbildning Sara-Maria Stenskepp arbetar med yngre barn på Vibyskolan i Sollentuna och blev så inspirerad när hon läste Lärarlyftskursen ”Inspirerande matte och NO” att hon startade en blogg om sitt arbete. Den finns på www.klassrumskul.blogspot.com DialogWeb ,

Sverige lärarfortbildning, motivation

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Anders går sin egen väg Första utbildningen för mathantverkare i Finland Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Frivillighet kan öppna nya världar

Politisk prioritering øger motivationen 14. september 2010 08:38

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Nogle ser det som vejen til et job med mere ansvar eller til at få flere penge i lønningsposen. Andre lægger vægt på, at efteruddannelsen især har udviklet dem personligt. For første gang i mange år har de fx fået mod på at hjælpe deres børn med lektierne, ligesom de har fået en større generel indsigt, som de både bruger, når det daglige samarbejde på arbejdspladsen skal fungere og i alle mulige andre sammenhænge.

Når danske lønmodtagere ligger ganske højt i internationale statistikker over brug af voksen- og efteruddannelse, skyldes det flere faktorer, mener Hanne Pontoppidan, der er formand for Uddannelsesforbundet.

Både det almene og faglige har værdi - Vi har holdt fast i et dannelsesbegreb og en uddannelsestradition, som ligeværdigt værdisætter både almene fag og faglig uddannelse. Det appellerer til mange danskere frem for det udgangspunkt, man ser i mange andre lande, hvor man betragter efteruddannelse som et instrument til at ”fikse” folk til arbejdsmarkedet, siger hun.

Fra politisk side har der eksisteret en forståelse for ideen om livslang læring, og at der også skulle sættes målrettede indsatser i værk overfor særlige målgrupper som fx ledige og kortuddannede.

Udfordringen i dag er at fastholde det brede perspektiv på voksenuddannelse i en økonomisk krisetid, mener Hanne Pontoppidan, som for tiden ikke er særlig optimistisk.

Øget brugerbetaling - Vi har netop set massive nedskæringer på området i regeringens økonomiske genopretningsplan. Uddannelsesstøtten til de kortuddannede voksne halveres til 40 uger, ligesom deltagerbetalingen på VUC skal stige endda dramatisk for nogle fag og målgrupper. Samtidig øges arbejdsgivernes bidrag til efteruddannelse. Besparelserne rammer samfundets svageste hårdt og er direkte ødelæggende for det danske arbejdsmarked og for motivationen til at prioritere efteruddannelse, siger lærerformanden.

Uddannelsesforbundet peger på, at udfordringen med at geare det danske arbejdsmarked til at komme videre efter den økonomiske krise langt fra er klaret. Der er stadig en meget stor gruppe af kortuddannede, hvis jobmuligheder forringes i takt med, at de ufaglærte arbejdspladser forsvinder.

- Lige nu er regeringen i fuld gang med at fjerne motivationen til efteruddannelse blandt både arbejdsgivere og lønmodtagere ved at øge brugerbetalingen markant. Vi har behov for den stik modsatte politik, siger Hanne Pontoppidan.

Uddannelsesforbundet er en fusion mellem Danske Produktionshøjskolers Lærerforening, Dansk Teknisk Lærerforbund og Landsforbundet af Voksen- og Ungdomsundervisere. Forbundet har ca. 11.000 medlemmer.

DialogWeb ,

Danmark kompetensutveckling, motivation

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Se også Vejledning og undervisning i fængsler skal give mening både i og uden for fængslet Man skal kunne det man gør Den vigtige fleksibilitet Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer

Ønsket om et arbejde med indhold 09. september 2010 14:52

Formaliserede kompetencer Mange ufaglærte opsøger også voksenvejledningen, fordi de vil have papir på det, de allerede kan. Efter lang tid på arbejdsmarkedet ønsker de at formalisere deres kompetencer, og så er de parat til at gå den lange, seje vej for at få en uddannelse, fortæller Inger. De ser fremad, og i en sådan situation er de 4 til 5 år, der er mellem dem og en uddannelse, ikke en hindring.

Fra vejledernes side er oplysning en anden, vigtig del af motivationsarbejdet. – Det betyder meget, at der informeres om de muligheder, der rent faktisk er på Færøerne, for selv om vi på ingen måde kan sammenlignes med andre lande, hvad ufaglærtes muligheder for efteruddannelse angår, har vi en række tilbud, der gør det muligt at komme videre, siger Inger Flø Jørgensen.

De praktiske forhold De eksisterende tilbud om voksenvejledning og kompetenceudvikling er begrænsede på Færøerne. Og dette kan have negative konsekvenser for motivationen, da det for mange er en uoverskuelig affære at flytte til udlandet. De mere praktiske forhold som banklån til bolig samt en familie at forsørge vejer også tungt. Den økonomiske støtte er begrænset, så det kan være svært at holde gejsten oppe, selv om man ellers har et ønske om at videreuddanne sig, siger Sonja Jógvansdóttir, rådgiver for Samtak, en sammenslutning af fagforeninger for ufaglærte.

Det nødvendige skub Mange ufaglærte har dårlige erfaringer fra deres skolegang, så de holder sig langt væk fra alt det, der minder dem om skoletiden, siger Sonja Jógvansdóttir og nævner kontinuerlig opfordring og individuel kontakt som vigtige aktiviteter i forbindelse med motivationsarbejdet.

Frivillig tvang er en motivationsfaktor for at få medlemmerne i Torshavns Arbejderkvindeforening til at deltage i oplysende arrangementer. Hvis medlemmerne får at vide, at de forventes at deltage, møder de bedre op, end hvis de blot modtager

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

et brev med information om de planlagde arrangementer, siger Vigdis Johannesen, der har været formand for fagforeningen i 15 år. Blandt fagforeningens tilbud er kurser for tillidsrepræsentanter, sprogkurser for udlændinge samt tema-aftener om emner som mobning, konlikter og den svære samtale.

Vigdis Johannesen finder det vigtigt at motivere fagforeningens medlemmer til at komme i gang med kompetenceudvikling, så at de ikke går i stå. Mange forlod skolen som 14 årige. De har næppe de største chancer for at bevare deres tilknytning til arbejdsmarkedet, hvis de kommer i den uheldige situation at miste deres job. Og chancerne bliver ikke bedre i dag, hvor den økonomiske krise har resulteret i, at mange stillinger for ufaglærte forsvinder.

Systematisk indsats De mennesker, der virkelig vil, skal nok klare sig. Vigdis Johannsen er mere bekymret for dem uden det nødvendige overskud. De har svært ved at komme i gang af sig selv, men med en systematisk indsats i form af eksempelvis individuelle samtaler med voksenvejledere kunne de motiveres til at udvikle deres kompetencer. – I dag er det ikke nok at kunne læse og skrive. Uden et minimumskendskab til computere har man ikke mange muligheder på arbejdsmarkedet, siger Vigdis og efterlyser samtidig både fagspecifikke og mere generelle kurser til sine medlemmer. For et generelt kompetenceløft har afsmittende positiv effekt, både for individet og for samfundet.

Med en systematisk indsats følger der udgifter, og problemet med financiering af voksenvejledning og kompetenceudvikling af ufaglærte er fortsat uløst på Færøerne, hvor man aldrig for alvor har fundet svar på spørgsmålet om, hvem der kan, vil og bør betale.

Det overordnede samarbejde Fra alle sider efterlyses et overordnet samarbejde med det offentlige som drivkraft og med arbejdsmarkedets parter som villige partnere. Et sådant samarbejde behøver ikke at medføre de store omkostninger. Men initiativet bør komme fra det offentlige, mener Vigdis Johannesen, der har den islandske model som forbillede. I Island samarbejder arbejdsmarkedets parter med det offentlige om kompetenceudvikling.

Også Foreningen for færøske vejledere savner en samlet stemme, der kan informere og vejlede og på denne måde kanalisere umotiverede mennesker til den rette uddannelse eller det rigtige tilbud. – Desværre er kontakten mellem uddannelsesområdet og arbejdsmarkedet begrænset og tilfældig, og den efksisterende vejledning er splittet i mange, små dele. Derfor er det svært at få fat i de mennesker, der dropper ud af skolen i en tidlig alder og aldrig får en videregående uddannelse, eller af andre årsager kunne have brug for et kompetenceløft, siger Hanna Jensen, sekretær i Foreningen for færøske vejledere.

Fra ord til handling?

Den gode vilje og ønsket om en nærtforestående løsning mangler ikke blandt dem, der i deres arbejde beskæftiger sig med voksenundervisning. I løbet af det seneste år har den færøske repræsentant for NVL arrangeret en række møder om emnet, hvor forskellige interessenter har fået mulighed for at mødes og diskutere muligheder og løsninger. Alle mødedeltagerne er enige om, at der er et stort behov for at organisere voksenvejledning og kompetenceudvikling, især af ufaglærte.

Og, som en af mødedeltagerne udtrykte det, vi har alle de smukke ord, og vi har mange betænkninger og redegørelser. Nu mangler vi bare handling.

Faktabox: http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Torshavns arbejderkvindeforening har hjemmesiden www.hak.fo Samtak, sammenslutningen af fagforeninger for ufaglærte, har hjemmesiden www.samtak.fo Både unge og ældre kan henvende sig til Det Internationale kontor på Færøernes Universitet for at få studievejledning. De har hjemmesiden www.ask.fo DialogWeb ,

Danmark kompetensutveckling, motivation, IKT-kunskap

Se også Vejledning og undervisning i fængsler skal give mening både i og uden for fængslet Man skal kunne det man gør Den vigtige fleksibilitet Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer

Åland

Gräv där du står!

09. september 2010 14:27

Första mötet - första intrycket Vi möttes för några år sedan, Erik Hemming och jag. Då satt vi runt ett bord på ams tillsammans med mina närmaste kollegor och den dåvarande chefen. Hemming var den inkallade experten som vi hoppades skulle kunna utforma och driva en skräddarsydd kurs. På agendan var nämligen att försöka lösa situationen för en av de grupper som egentligen inte per definition kunde anses stå till 'arbetsmarknadens förfogande' som det så fint heter. Kanske bör jag också nämna att situationen på Åland är sådan att om en person inte bedöms stå till förfogande så saknar hon också rätt att lyfta arbetslöshetsersättning.

Gruppen vi diskuterade då var en utsatt grupp som riskerade segregeras från det åländska samhället. Det handlade om människor som var i kläm för att de inte behärskade svenska varken i tal eller skrift. Det förhöll sig så att dåvarande kursutbud inte kunde erbjuda svenskundervisning på den nybörjarnivå som krävdes (bland annat på grund av att det i gruppen fanns analfabetism). Samtidigt var arbetsgivarna inte villiga att anställa dem med tanke på de svårigheter och risker som det ändå skulle innebära med bristande kommunikation. Det var inte möjligt att ge de nödvändiga instruktionerna som behövs även för att utföra t.ex. städ-, tvätt- eller industrijobb.

I praktiken diskuterade vi således en grupp som tvingats bort från arbetsmarknaden, utan att egentligen själva kunna göra någonting åt sin situation. Mötet slutade lyckligtvis med att Hemming antog utmaningen och senare kom att bjuda hem eleverna till sig för att påbörja undervisningen i svenska.

Språk resulterar i ett sammanhang Idag hörs vi per telefon för att tala om motivation. Det är som att gränserna mellan tid och rum suddas ut för en stund och jag pendlar mellan nuet och vårt tidigare möte för ca fem år sedan. Den ena pusselbiten efter den andra faller på plats. Jag

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

minns hur Hemming lyste upp när han fick presentera sin idé och filosofi. Filosofin, förklarade han att var enkel; det handlade ju bara om att få kursdeltagarna att börja prata. Vara i en hemmiljö eller gå runt i staden, peka, prata, fråga, och förklara. På så sätt skulle språket komma naturligt och med tiden formas att bli mer korrekt. Hemming sa några väl valda ord om att försöka komma runt alla förutfattade meningar om att språket måste vara så korrekt jämnt. Någonstans i bakhuvudet tycker jag mig minnas att han sa:

- Det är bara att börja prata och så lär man sig efter hand, och sen log han.

I luren hör jag honom säga att han inte tror på den traditionella undervisningen för livslångt lärande. Han berättar att han tycker om tankarna kring det flexibla lärandet och låter sig inspireras av Lev Vygotskij och Olga Dysthe. Och visst går det lätt att hitta stöd i den sociokulturella teorin redan i valet som Hemming gjorde att undervisa dessa elever hemma hos sig för att lära dem svenska.

-Språk resulterar i ett sammanhang, utan sammanhang – inget språk.

Att hitta motivation Hemming har bedrivit undervisning i drygt 30 år. Självklart måste jag fråga om han själv har lätt för att hitta motivation och svaret blir inte så oväntat:

-Ja, det måste jag nog säga. Jag har ett jobb där jag får bestämma mycket själv. Jag har ett stort socialt behov och motiveras av att träffa andra.

Det finns tydliga paralleller mellan vad han anser att håller honom motiverad och hur han lägger upp undervisningen för sina egna elever, eller snarare tillsammans med...

Knepet för att hålla eleverna motiverade under en hel kurs är, enligt Hemming, att utgå från studenterna och låta dem ta del av målen. Sedan lägger de tillsammans med honom fram förslag på hur målen skall uppnås. Finns det kanske resurser inom gruppen? Ska man läsa böcker, se på film, lyssna på musik, spela dataspel?...

Han lyfter själv fram kopplingarna till Olga Dysthes bok Det flerstämmiga klassrummet. I den beskriver hon hur givande det är att skapa en lärandemiljö där eleverna inte är omyndigförklarade utan där även deras erfarenheter och bakgrund ses som en tillgång. Eleverna är en del av lärandet och deras röster skall både höras och respekteras. Hemming lyfter också fram vikten av att uttrycka allt som man tror sig veta (muntligt eller skriftligt) i och med att språket är en viktig del i lärandeprocessen. Han menar också att en sådan läroprocess visserligen kräver mera utifrån elevens egen situation, men också samtidigt gynnar – eller rentav är en förutsättning för det livslånga lärandet.

Nyfikenhet är en viktig drikraft hos alla i början, men det behövs mer för att klara hela vägen fram till målet. När Hemming undervisade i studieteknik reflekterade han även kring motivationfrågan när det gällde valet av framtida studier och arbetsliv för eleverna. Då kom han fram till att det var målbilden, kompetensen och uppfattningen om sig själv som spelade en viktig roll. Han sammanfattar det hela med några meningar:

- Gräv där du står! Du behöver veta vem du är och vad du vill. Det är viktigt att tänket överensstämmer med dina intressen.

Hinder i klassrummet Vi halkar in på följande naturliga frågeställning. Ser Hemming endast möjligheter och utmaningar i klassrummet eller finns det något som han kan uppfatta som hinder i undervisningen. Svaret som Hemming ger är att det naturligtvis finns hinder:

- Bristande motivation på grund av strukturella hinder! Det beror på att man har för mycket att göra, man kan till exempel ha för många kurser samtidigt. Det här är problem som finns inbyggt i strukturerna. Sådant som är svårt att göra något åt i skolor annat än förlänga deadlines eller låta någon arbeta under sommaren...

Sen beskriver han också att det inte alltid är smärtfritt när läraren väljer att avvika från den traditionella undervisningsformen:

- ... elever kan ha en förutfattad mening om hur undervisning skall gå till och att de endast känner till det traditionella sättet.

Då har de kanske inte ett öppet sinne för att prova på undervisning som tillåter film, eller är mottaliga för idén att vara en Avatar i Second Life för att prova på interaktion på annat språk...

Egen erfarenhet Undervisningsarbetet varvar Hemming med bland annat översättningsuppdrag och guidning genom Hemming Communications. Detta är ett öppet bolag som han driver tillsammans med hustrun Inga-Lill Pettersson-Hemming.

Professionellt söker han sig gärna till nya utmaningar av stora mått och han antar dem också – tillsynes helt utan tvivel. På vägen motiverar han sina elever att anta olika utmaningar i sina studier.

Det är nog närmast omöjligt att sammanfatta Hemmings gedigna arbetserfarenhet och utbildning på några rader. Förutom

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

det som redan framkommit är han med jämna mellanrum aktuell i olika projekt. I september 2008 och maj 2010 medverkade han till exempel i Utbildningsradions program ”I love Språk” som sändes via SVT. Det första programmet hette ”Du kan redan använda alla språk” och det andra ”Retorik och kroppsspråk”. På hemsidan har han lagt ut en resumé som består av tre A4 sidor. Resumén är helt klart värd att lägga ned lite tid på att läsa. Kanske kan även du inspireras och motiveras av den? Jag måste erkänna att jag gjorde det och att jag inte kan låta bli att fascineras av att han endast studerat en del av de språk som han behärskar, och att andra är sådana som han ”helt enkelt” lärt sig på orten när han rest dit eller arbetat där.

När jag slutligen lutar mig tillbaka och låter alla intryck sjunka in är det en ny fråga som envist mal i mitt huvud; hur har han fått tiden att räcka till?

Länkar: Erik Hemmings hemsida: www.ha.ax/erik Högskolan på Åland: www.ha.ax Utbildningsradion: www.ur.se Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet: www.ams.ax DialogWeb ,

Sverige ,

Åland motivation, språk

Studier och resor ger nytt livsinnehåll 09. september 2010 13:56 – Jag sökte nog efter någon form av förändring, något nytt i mitt liv, och då tyckte jag att gymnasiestudier skulle passa. Jag har aldrig ansett att student är något man ”borde vara”, men jag tycker att gymnasiestudier ger allmänbildning.

Efter högstadiet var Gerd skoltrött och höll en skolpaus på två år innan hon utbildade sig till barnskötare. Sedan höll familj och jobb henne fullt sysselsatt i över tjugo år innan tillfället gavs. När hon inledde sina gymnasiestudier hade hon ingen tanke på att gå vidare efter studentexamen, men efterhand har tanken börjat kännas alltmera lockande.

– Det är kanske främst för att det har gått mycket bättre än jag trodde och för att lärarna är så uppmuntrande.

Av fem ämnen har Gerd redan skrivit fyra i sin studentexamen och hon har klarat sig galant. I höst ska hon skriva modersmålet, som är finska eftersom kvällsgymnasiet är finskt, och om det går bra hägrar den vita mössan, som i Finland fortfarande är en stark symbol för framgång på bildningsvägen.

För Gerd har nog den största överraskningen hittills varit matematikresultatet som är en poäng fått från laudatur, vilket är det högsta vitsord man kan få i en finländsk studentexamen.

– Jag trodde att jag var dålig på matte och det beror nog på min lärare i högstadiet som inte gillade att jag ställde så mycket frågor.

Ambitionerna växer http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Att ha ett treskiftsjobb och därtill sköta hem och hushåll samt gå i skola på kvällen har ibland känts väldigt stressigt, men tanken på att ge upp har inte infunnit sig en enda gång.

– Att det känts stressigt är nog mitt eget fel för jag har helt enkelt inte nöjt mig med dåliga betyg när jag en gång fått smaken på bättre. När jag började tänkte jag att det är bra om jag kommer igenom, men nu tänker jag annorlunda. När jag började få bra siffror ökade intresset. Nu vill jag inte ha några sexor (skalan i Finland är 4-10) längre.

I Åbo kvällsgymnasium är majoriteten av eleverna kring tjugo år, men det finns studerande i alla åldrar så Gerd känner sig inte alls udda. Hon är imponerad av hur smarta de unga eleverna är, men mest sporras hon av lärarna.

– De är så övertygande och uppmuntrande. De tror verkligen på sina elever och på sig själva. De kan ge oss just det vi behöver och de har klart för sig att det är eleverna som helt och hållet ska ta ansvar för sina studier. Vi behöver inte redovisa för frånvaro och det är ingen som säger vad vi ska göra. Om någon har problem med något datum för ett prov går det alltid att justera. Jag har en känsla av att lärarna utgår ifrån att vi också har ett annat liv utanför studierna. När jag har diskuterat med mina barn som har gått i vanligt gymnasium har jag kommit fram till att eleverna där mera blir behandlade som barn i grundskolan.

Att gå i gymnasiet och ta studenten i mogen ålder tycker Gerd är en fördel.

– Det är ju ett mognadsprov och jag har definitivt haft nytta av ålder och livserfarenhet. Det gäller i synnerhet essäsvaren i realämnena. I stället för att fundera på vad det stod i boken kan man ofta utnyttja sina egna erfarenheter.

Oförglömlig resa För att ytterligare vidga vyerna och samla på erfarenheter bestämde sig Gerd att efter ett år i gymnasiet göra en lång resa till Australien och Nya Zeeland.

– Det handlade också om att utvecklas, hitta nytt och söka mig själv.

Gerd fick tjänstledigt från jobbet och tog en paus i studierna och reste iväg tillsammans med en kollega för att upptäcka en ny kontinent under två och en halv månaders tid.

– Jag tycker att resan och studierna är lika viktiga erfarenheter, de går in i varandra och jag kan inte säga vilket som är mera betydelsefullt. Det är nu två år sedan jag var på min resa och jag kan konstatera att det inte går en dag utan att jag tänker på något som jag upplevt på min resa, synintryck, dofter, smaker. Jag fick ju också användning för min engelska och min engelsklärare var helt med på noterna. Att studierna dragit lite ut på tiden på grund av resan gör ingenting för ursprungligen var jag inställd på att det skulle ta fyra år.

På tre och ett halvt år har Gerd avklarat sina kvällsstudier och hon är nu redo för nästa steg.

– Jag kommer nog att söka in någonstans i höst, men jag vet ännu inte vart. Om jag blir antagen kommer jag ändå inte att inleda studierna genast utan skjuta upp dem med ett år för jag behöver lite semester. Det viktiga är att jag får se om jag kommer in på någon utbildning. Jag vill se vart det bär.

DialogWeb ,

Sverige internationalisering, motivation

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Anders går sin egen väg Första utbildningen för mathantverkare i Finland Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Dansk fängelseundervisning fick mera resurser

Motivated by EU subsidies http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

09. september 2010 13:28

Free courses for youth with basic and secondary education First of all Andres Pung mentions the advanced education programs designed for young people who have interrupted vocational or higher education. The vocational school program KUTSE was launched this year and enables about 400 young people continue their studies in the upcoming few years. The higher education program TULE can offer courses for up to 800 young. These programs are free of charge for everybody.

It is an advantage if the student has previously completed at least half of the program at a vocational school or university.

This program is functioning very well and young people are happy to participate, Andres Pung notes. The program is supported by the European Social Fund.

Secondly, many people are motivated to find out about life-long learning thanks to a program launched in 2006 where Estonian vocational schools started to offer free courses to people with basic and secondary school education, employed and unemployed alike. People with higher education have always been active in participating in adult education in Estonia.

This program supports people with basic and secondary education. Andres Pung is happy that so many people have signed up for the courses, which shows that they too, want to learn, only the lack of awareness and money have been an obstacle.

The goal is to increase awareness Thirdly, Andres Pung points out the importance of raising people's awareness. A large-scale program to propagate adult education was launched in 2006, which focuses specifically on motivating people to continue learning. Topical TV and radio programs, the adult education magazine Õpitrepp, organizing of the Adult Education Week are some of the many activities of this program. Thus new target groups have been reached to involve them in adult education.

All of the abovementioned programs are funded by the Estonian State and the European Social Fund, whereas without the support of ESF most of the initiatives would be unthinkable, Andres Pung sais.

The support from European Union plays an important role in motivating people. The further goal of the abovementioned programs is not to offer free courses to people but to motivate them, to make learning develop into a life-long habit. These programs have already proven to have positive influence on learning. Very few adults had participated in education previously, but according to the Eurostat survey in 2009 already 10.8 percent of the Estonian adult population were in adult education, which places Estonia on the 8th place among the 27 countries of the European Union.

DialogWeb ,

in English livslångt lärande, mobilitet

Se også 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations – Solidarity and Attitudes 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations - Education 2012 the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations – Lifelong Learning activities Estonian Work Force Moves to Finland Who dares to cross boundaries?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Globale studentpresentasjoner – unik kilde til kunnskap om nettstudenter 08. september 2010 12:39 Hittil har 1600 ønsket å publisere sin profil på nett, og de framstår nå med sin globale studentpresentasjon. Mengden av presentasjoner vokser dag for dag, og er i ferd med å bli et enormt tilfang til kunnskap om hvem de ”usynlige” nettstudentene er!

NKIs studentadministrasjonssystem lager ”automatisk” en presentasjon av nye studenter, med invitasjon til å fylle på med det en måtte ønske. Halvparten av de 12000 studentene har lagt til egne opplysninger eller bilde i basispresentasjonen.

Dette er et klart uttrykk for at nettstudentene ønsker å fortelle hvem de er og hva de gjør. Noen vil skjerme seg for åpen publisering, men de aller fleste velger å gi tilgang for medstudenter.

I en av de globale presentasjonene på www.nki.no/pp/ blir vi kjent med ”Kathrine Fournaros som er student ved Interiørskolen (les intervju med henne i egen artikkel). Hun forteller om sin bakgrunn og hvorfor hun studerer ved NKI. - Min motivasjon for å begynne studier innen interiør er en livslang interesse for dette området. Allerede som barn var jeg opptatt av å lage fine omgivelser der leken skulle foregå. Jeg kjøpte Bonytt for ukepengene og hengte opp gardiner i fjøset.

Morten Flate Paulsen er et kjent ansikt på nettutdanningsfeltet, som en av ytterst få professorer i nettbasert utdanning.

Han er utviklingleder i NKI Nettstudier, og presentasjonen hans er tilgjengelig på www.nki.no/pp/MortenFlatePaulsen i NKIs globale katalog. Sammen med andre på NKI har Morten lagt hodet i bløt mange ganger for å finne fram til et system som genererer aktuell informasjon om den enkelte student, og som gir en verdi både for studenten og skolen. Han er begeistret for studentpresentasjonene, slik de nå kan leses på nettet:

Kilde til kunnskap om nettstudenter - Jeg synes studentpresentasjonene er en utrolig spennende kilde til kunnskap om nettstudentene, hva de studerer, hvilke interesser og kvalifikasjoner de har fra før, og ofte også hvilke hindre de har måttet forsere for å gjennomføre utdanningen.

Det kan være lese- og skrivevansker, dårlige skoleerfaringer, sykdom. Mange har kjempet en hard kamp – og vunnet.

- Det er spennende å lese fine presentasjoner. Men hvilken nytte har de?

- For NKI er det en kilde til å yte bedre undervisning. Mange lærere bruker studentpresentasjonene aktivt. Ved å lese hva studenten skriver om seg selv blir læreren bedre i stand til å gi gode og individuelle tilbakemeldinger. Dessuten viser presentasjonen hvilke andre kurs studenten eventuelt har tatt tidligere, og læreren kan relatere kommentarer til det. For studentadministrasjonen er det også nyttig. Ved en henvendelse, kan de raskt slå opp og se personen bak henvendelsen, og dermed også yte bedre service.

- Nyttig for studenten selv?

- Rent konkret viser det seg at en god presentasjon gir større mulighet for å få læringspartnere. De som presenterer seg åpent, får lettere kontakt med andre studenter, og dermed også større mulighet til samarbeid med andre, noe som igjen kan påvirke studiesituasjon og resultater. Stadig flere bruker også presentasjonen som en CV. http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

- Påvirker det læringen og resultatene positivt?

- Jeg har en sterk magefølelse på at studentpresentasjonen påvirker læringen i positiv retning, men jeg har ingen dokumentasjon på det. Studentpresentasjonene er en måte å fortelle andre at ”jeg er student, jeg har følgende plan, og her er min fullføringsfrist”. Dermed kan det bli mer forpliktende og disiplinerende for en selv.

Morten er begeistret for studentpresentasjonene. Han har lest veldig mange av dem og er blitt kjent med studentene gjennom deres egne beskrivelser. Han opplever den enorme menneskelige ressursen de representerer, og hvordan studiene hjelper dem til å utvikle seg videre.

- Det er inspirerende å lese studentenes presentasjoner. Jeg er virkelig stolt og glad over at vi har fått til dette. Vi vil helt klart utvikle det videre. Jo flere som lager gode og åpne presentasjoner, jo større blir nytten.

Aktuelle forskningstema I studentpresentasjonsmaterialet ligger det faktisk spennende forskningsoppgaver og venter. De globale presentasjonene er en åpen kilde, tilgjengelig på nettet. Ved norske universiteter har det vært forsket på den usynlige studenten (les: fjernstudenten). Nå er hun/han ikke lenger så usynlig. Noe av automatikken i NKI-systemet er at studenten får med seg historikken. Dersom hun har tatt studier tidligere og melder seg på nye kurs, kommer tidligere studier med i presentasjonen. Tilfeldige oppslag på ti studentpresentasjoner viser at de stopper ikke etter det første kurset, men gjennomfører en imponerende serie, og mange har begynt med innføringskurset ”lær å lære”.

- Ser dere ikke en fare for at studenter kan oppgi for mange personlige opplysninger, og at globale studentpresentasjoner kan brukes av uvedkommende på en uønsket måte?

- Dette er selvsagt noe vi har vurdert. Vi legger ikke ut telefonnummer og gateadresse, og heller ikke klikkbar epostadresse i de globale presentasjonene. Dessuten har vi en funksjon hvor det kan meldes om ”upassende innhold”.

Erfaringen så langt er at studentene er dyktige på å presentere seg uten å gi for privat opplysninger. Vi har så langt ikke hatt noen meldinger om upassende innhold.

Samfunnet I fjernundervisning og nettundervisning har en tradisjonelt tegnet læringsmiljøet som en trekant med student – lærer – innhold. Morten har utvidet trekanten til noe han kaller det didaktiske tetraederet. Han kopler på et hjørne til, og får følgende fire hjørner: student – lærer - læremidler – samfunn. ”Samfunnet” er læringsfellesskapet studenter imellom.

Han forklarer: - Læringsfellesskapet har utviklet seg over tid til å bli et stadig viktigere element i læringsmiljøet, slik at disse fire elementene utgjør et didaktisk tetraeder. Ved åpenhet studenter i mellom, er det mye å vinne. Læringsmiljøet utvides og studentene kan lære av hverandre, som et nyttig tillegg til læremidlene og nettlæreren som veileder gjennom studiet.

Alle de 1600 globale presentasjonene kan nås via www.nki.no/pp/, og en kort video om tjenesten er tilgjengelig på www.youtube.com/MortenFP

*) NKI Nettstudier http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

- Norsk netthöyskole

- Nordens største nettskole

- 12000-14000 studenter studerer

- Etablert i Norge i 1959

- Opprinnelig etablert i Sverige - og har røtter tilbake til 1910

- Offentlig godkjent nettskole www.nki.no DialogWeb ,

Norge flexibel utbildning

Se også Studentene lærer også å bli nettlærere Kjære leser!

Torhild Slåtto Sinnemestringskurs

- Jeg utfordret meg selv 08. september 2010 11:48 Først et utdrag fra presentasjonen hennes: Min motivasjon for å begynne studier innen interiør er en livslang interesse for dette området. De siste åra har vært dominert av boligprosjekter. … Nå er vi snart i mål med totalrenovering av et hus fra 1975 her i Sandnessjøen, og bygger om på hytta i tillegg.

Nå er vi ganske lei bygging for egne vegne, men jeg har lært mye og ønsker å bruke denne erfaringen videre. Målet mitt er derfor å kunne tilby tjenester innen interiør og boligplanlegging.

Jeg er opptatt av funksjon og flyt i bolig og utearealer, samt at interiøret formidler stemning og følelser. Jeg har allerede fått flere forespørsler om å bistå andre, så nå haster det å lære mer om faget.

Jeg gleder meg til å komme i gang med studiene og vil gjerne ha kontakt med medstudenter.

- Du har skrevet en spennende studentpresentasjon – hvis du tenker etter, hvorfor tror du at gikk i gang med å skrive en så vidt fyldig presentasjon?

Kathrine Fournaros: - Takk for komplimentet! Presentasjonene er en fin måte for aktørene på skolen å bli kjent med hverandre, hvis man ønsker det. Da må man også til en viss grad by på seg selv. I dette forumet ville jeg dessuten fokusere på mulighetene studiet gir, og hvorfor jeg hadde valgt det. Det bør jo ikke være tilfeldig at man bruker penger og energi på et studium.

- Hvor lang tid tok det å skrive presentasjonen? http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

- Jeg brukte litt tid på å skrive og justere teksten, sikkert to timer til sammen.

- Har du selv noen konkret nytte av presentasjonen din?

- Personlig var det en bevisstgjøring i forhold til dagens status, og hva jeg vil med studiet. Jeg utfordret meg selv ved å fortelle om ambisjoner, oppfatninger og hva jeg synes jeg er flink til. Ved å skrive ned målene blir de mer reelle, og det bidrar til å forsterke fokuset. I tillegg definerer jeg meg bedre for andre.

- Ser du at andre kan ha nytte av presentasjonen din?

- Ja, det er jo nyttig for å finne læringspartnere som du har noe til felles med. Jeg vil også tro det gjør det lettere for lærene å gi mer personlige tilbakemeldinger, noe jeg setter stor pris på :-) !

- Leser du andres presentasjoner?

- Jeg leste noen før jeg skrev min egen. Etterpå har jeg ikke hatt tid til det, dessverre.

- Har du søkt etter læringspartnere?

- Ikke ennå, men har tenkt å gjøre det.

- Har du blitt spurt av andre om å bli deres læringspartner?

- Ja! - Tror du at presentasjonen du har lagt ut, bidrar til at du jobber hardere, at du blir mer opptatt av å følge planen?

- Nei. Jeg har vært stresset av å ligge bak skjema, men føler ikke at det er relatert til presentasjonen min. Heller min egen forventning i forhold til hva jeg skulle ha fått gjort, og at læreren sitter der og venter....

- Har du tenkt nøye gjennom hvilke personlige informasjoner du vil legge ut, og hva du ikke ønsker å publisere, med tanke på ID-tyveri eller annen misbruk av informasjonene?

- Jeg tenker på det generelt når jeg bruker internett. Særlig når det gjelder betalingsinformasjon og bruk av bilder. Men i denne forbindelsen var jeg mest opptatt av å være meg selv og ikke så høytidelig. Presentasjonen var i utgangspunktet ment for de andre interiørstudentene og lærerne, og ble i ettertid publisert "globalt".

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

DialogWeb ,

Norge distansutbildning, motivation

Se også Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

Verbale og digitale blomster Husk på hjernen!

Realkompetansevurdering motiverer Kjære leser,

Ny rapport: Effekterna av arbetsmarknadsutbildning för intagna i fängelse 20. august 2010 10:27 Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en utvärdering om effekterna av arbetsmarknadsutbildning inom kriminalvården som publicerades 19 augusti 2010.

Länk till rapporten: DialogWeb ,

Sverige fängelseutbildning

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Utländska interner i infoskugga

Vellykket uddannelseskonference med perspektiver 15. juli 2010 07:45 Konferencen samlede 200 deltagere fra Kriminalforsorgens

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

egne institutioner og relevante samarbejdsparter udefra, og der var både stort engagement og god diskussionslyst.

Udfordringer og løsningsmuligheder blev debatteret livligt, og der var også eksempler på konkrete projekter og samarbejde, der inspirerede og opfordrede til kreativitet og innovation.

Deltagerne kom blandt andet rundt om indsattes forudsætninger, samfundsmæssige marginalisering, læring over for formel uddannelse, it i undervisningen, vejledning, kommunikation, motivation og kompetenceudvikling. Der var desuden bred enighed om, at:

• uddannelse af indsatte er en fælles opgave

• samarbejdet på tværs af faggrupper og institutioner samt udadtil skal styrkes

• uddannelse skal spille sammen med de øvrige indsatser for de indsatte Konferencen gav dermed nogle gode indspark til, i hvilken retning vi skal bevæge os, og er på den måde et godt afsæt for arbejdet med en vision for udviklingen af uddannelsesområdet, som Direktoratets direktør, William Rentzmann, ønskede sig, da han skød konferencen i gang.

Presentationer Brugerdreven innovation i undervisningen

v. Peter Dexters PDF Det sikrede pc-netværk

v. Kenneth Leif Rasmussen PDF v. Per Thrane PDF Erhvervsskolernes samarbejde med Kriminalforsorgen

v. Frank Tonsberg PDF Marginaliserede unge og voksne

v. Leif Emil Hansen PDF Uddannelse af indsatte i Norden med særligt fokus på Danmark v. Terje Manger PDF Udfordringer på uddannelseområdet v. Hans Jørgen Engbo PDF v. Morten Bruun Petersen PDF Vejledning og realkompetencevurdering http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

v. Hanne Woller PDF DialogWeb ,

Danmark fängelseutbildning

Se også Veje ind og ud af kriminalitet Danske indsatte i lukkede fængsler har fået et sikret pc-netværk med begrænset adgang til internettet Sikre pc-netværk er skudt i gang på Anstalten ved Herstedvester Redaktionensmøde i København Fængselsundervisning i den digitale tidsalder – resultater og muligheder fra Pipeline projektet

Nordisk seminar om IKT i København 10. juni 2010 09:13 Formålet med seminaret var å fremme utviklingen av og innsattes tilgjengelighet til IKT/Internet i kriminalomsorgen i de nordiske landene. Videre å utvikle samarbeidet mellom skolen, sikkerhet og tekniske løsninger for å øke tilgjengeligheten til utdanning for innsatte på lik linje med det som foregår ute i samfunnet. Å gi økt kontakt mellom pedagoger og ansvarlige for sikkerheten for gjensidig kunnskap og respekt og samtidig komme med forslag til forbedringer innom området i de respektive land. Å gi en oversikt over hva som foregår på området i Norden og å gi forslag til forbedringer.

Lena Axelsson fra Sverige presenterte hvilke tekniske løsninger skolen i kriminalomsorgen har behov for slik at den kan være tilsvarende den som gis i det ordinære samfunnet.

Se presentation: PDF Kenneth Leif Rasmussen fra Danmark orienterte om PC nettverket som er utviklet i Danmark og hvilke tekniske løsninger som garanterer for sikkerheten.

Se presentation: PDF Finn Grav fra Norge var opptatt av hva slags sikkerhet kriminalomsorgen har ansvar for å opprettholde.

Se presentation: PDF I tillegg deltok Jane Bateman og Mark Taylor fra England som presenterte Virtual Campus. Det er et elektronisk verktøy som er utviklet og skal tas i bruk i alle fengslene i England. Virtual Campus er et elektronisk verktøy som de innsatte kan benytte når det gjelder utdanning i fengslene, men er også et godt verktøy i løslatelsesprosessen for å finne jobb, bolig, videre utdanning med mer.

Se presentation: PDF Seminaret fikk svært god tilbakemelding fra deltagerne og med ønske om at de nordiske seminarene fortsetter.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

DialogWeb ,

Norge fängelseutbildning

Se også Torfinn Langelid utnevnt til Ridder av 1. klasse og tildelt St. Olavs Orden !

Med blikket rettet fremover Vettig utnyttelse av ventetid – Viktigste grunnen for udannelse i fengsel Kultur og utdanning i fengsel

Redaktionensmøde i København 08. juni 2010 10:21 Som følge af drøftelserne vil der i fremtiden komme nogle artikler der vise forskelle og ligheder på områder der berører fængselsundervisning i de nordiske lande.

Alle kan bidrage med artikler til hjemmesiden ved at henvende sig til en af redaktørerne.

Redaktionen består af Roberto Ghisler (Formand for redaktionen, Sverige), Torfinn Langelid (Norge), Larry Kärkkäinen (Webredaktør, Finland), Anna Frida Bjarndottir (Island) og Per Thrane (Danmark).

DialogWeb ,

Danmark fängelseutbildning

Se også Veje ind og ud af kriminalitet Danske indsatte i lukkede fængsler har fået et sikret pc-netværk med begrænset adgang til internettet Sikre pc-netværk er skudt i gang på Anstalten ved Herstedvester Vellykket uddannelseskonference med perspektiver Fængselsundervisning i den digitale tidsalder – resultater og muligheder fra Pipeline projektet

How to grow the virtual capital of civil society?

12. maj 2010 09:08 The present situation is not too good, admitted the moderator of the seminar Liia Hänni, e-Democracy Program Director of

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

eGA. The WebPages of many non governmental organizations are static and old. The existing WebPages are not connected to one another, nobody has collected the data and thus there is no overview. Interconnectedness of different organizations on the Web could enhance collaborations between non governmental organizations and cooperation with the public sector. But at the moment the main obstacle for most organizations seems to be finding interesting or relevant partners to work with.

The Internet connects thousands National Foundation of Civil Society and Fund For Non-Governmental Organisations has supported several projects developing the E-power of non governmental organizations. Thanks to this many non profit organizations have managed to found a web-page but after the end of the project development slows and webpages grow old. Umbrella organizations are more active. The Network of Estonian Non-profit Organisations has a mailing list with 3300 contacts, Estonian National Youth Council spreads information to its 50 members, Estonian Village Movement Kodukant also has a wide network on the web. But all these networks are predominantly using the Web for sharing information and in fact a lot more could be done in terms of developing new “tools” to support the functioning of an organization. “For a start something like a “selfhelp” page should be launched where activists of different organizations could ask one another questions and discuss organizational problems” Liia Hänni suggested.

Scepticism towards E-democracy Representatives of roof organizations at the seminar expressed their fundamental doubts about Internet communication and the possibility of e-democracy. The pessimism is usually grounded on single cases of Internet discussions where somebody responded impolitely (swearing, mocking, obsessive fixation). Surprisingly it turned out that several Estonian civil society activists regard the Internet as a place to “hide” and work in isolation. Young people wish to be amongst themselves, village community does not want to talk to the adult educators community etc. Internet depends on how one approaches it and such attitudes will indeed not unite and make public but rather separate and hide non-profit organizations from one another. We hope that these barriers between different interest groups will be overcome by organizing activities that interest many groups – action democracy. Examples could include fake elections and collecting signatures for petitions. The new web environment www.petitsioon.ee where one can digitally start and sign petitions could be used here.

The success of E-discussions depends on moderator The 10 years long experience of the mailing list Estonian Educational Forum proves that with good will it is very possible to discuss and learn from one another in the virtual environment. An active moderator that keeps the discussion lively and checks that single users would not misuse the list for wrong purposes is crucial. Discussions become lively when the questions are about ethical choices and opposing points of view are present among participants. Another factor is that the number of people in the list should be large enough (over 1000 members on the education list) and diverse, so that various life experiences and points of view would be represented. These simple conditions for successful e-discussion was news for the majority of the participants at the seminar.

Commenting law proposals on the Internet

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

The Estonian web-page www.osale.ee gives every citizen of Estonia the opportunity to comment on law proposals.

Ministries upload draft laws and people can comment. There are currently about 3000 users of this service and this is probably too little to have any real influence on the passing of laws. The participants of the seminar agreed that the situation would improve if local municipalities and political parties would also become involved at www.osale.ee.

Participants of the discussion seminar agreed that increasing virtual capital of civil society is an important issue and needs ongoing attention.

DialogWeb ,

in English aktivt medborgarskap, media, IKT-kunskap

Se også 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations – Solidarity and Attitudes 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations - Education 2012 the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations – Lifelong Learning activities Dear Reader Network Seduces

Kjære leser!

12. maj 2010 08:59 Du kan kalle det Web 2.0, sosiale nettverk eller sosiale medier.

Det handler om brukerstyrt kommunikasjon på nett. Og du må være obs: Det er nesten det motsatte av en vanlig nettside.!

Der er du selv redaktør for alt innhold og informasjonen er enveis, mens i de sosiale mediene gir du slipp på kontollen. Til gjengjeld risikerer du å treffe folk der de er, og du gir dem mulighet til å gi deg innspill, ideer, kommentarer og tilbakemeldinger. Det er en ny måte å kommunisere på. Og det er spennende!

Noen mener sosiale medier bare er en tidstyv. Det kan det selvfølgelig være – det er ikke noe problem å kaste bort noen timer på facebook, twitter eller youtube. Men i denne utgaven av DialogWeb kan du også lese om hvordan folkeopplysningen og voksenopplæringen bruker sosiale medier som en ressurs – og som en mulighet.

Søren Lerche underviser denne våren en klasse med 19-24 år gamle studenter i faget sociale medier og samfunn på Grundtvigs Højskole i Danmark. Les om han og hans syn på sosiale medier i et demokratisk perspektiv. I den svenske artikkelen utfordres forskeren og folkeopplyseren Ingemar Svensson på om folkeopplysningen i tradisjonell forstand er utdødd nå, når svarene på de fleste spørsmål finnes på google? Han mener heller at folkeopplysningen må se mulighetene som ligger i møter på nettet.

Og ser det ut til at flere og flere ser mulighetene i sosiale medier. I den finske artikkelen kan vi lese om Opistosta Käsin som er en håndarbeids og håndverksblogg, til inspirasjon for alle som vil lære mer, utvikle seg og finne et kurs som passer. I

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

samme sjanger finner vi den Færøyske Facebookgruppen med 735 medlemmer, der det ivrig utveksles oppskrifter, erfaringer og nyttige tips. Fra Åland får vi lese om hvordan Handelskammeret bruker sosiale medier til å nå ut til yngre mennesker og rekruttere deltakere til sine kurs og møter. Og på Island bor Marta Helgadòttir som har drevet lesesirkel@ gjennom sin blogg i snart tre år. Henne kan du bli kjent med i den islandske artikkelen.

Og sånn totalt sett. Er det virkelig slik at folkeopplysningen er aktive brukere av sosiale medier? I følge surveyundersøkelsen som NORDINFO-gruppen gjennomførte i vinter svarer 70 prosent ja på dette spørsmålet. Les mer om undersøkelsen i den norske artikkelen. Og kanskje burde vi hatt en DW-blogg slik at du kunne lagt inn kommentarene dine også? Men så langt har vi ikke kommet i DW-redaksjonen ennå. Men sosiale medier er i rivende utvikling – også innen vår sektor. Så kanskje? Senere? Eller kanskje det ikke går så fort framover som vi tror? I Estland har de liten tro på at e-demokrati vil bli virkelighet med det første. Hva tror du?

Til tross for den tradisjonelle formen – uten kommentarmuligheter - håper vi du vil kose deg med artiklene i denne utgaven av DW. God fornøyelse!

DialogWeb ,

Norge media, folkbildning, kultur, flexibel utbildning, IKT-kunskap

Se også Studentene lærer også å bli nettlærere Mangfoldig kultur!

Velkommen inn til Sisa Bærekraftens bekvemmelighetstvil Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon

Lesesirkel@ 12. maj 2010 08:49

En tilfeldighet leder til den andre Hun meldte seg på kurs hos etter- og videreutdanningen ved Islands Universitets ved navnet: „Å skrive en god artikkel”. Der anbefalte en av lærerne at hvis man ønsket å komme i gang med skriving, ville det være en god idé å opprette en blogg. På den måten kunne man varme opp, skrive sine tanker og ideer på en organisert måte og venne seg til å lese sine egne tanker ”på trykk”. Senere tok hun også kurs om kreativ skriving med forfatteren Þorvaldur Þorsteinsson. Der møtte hun noen som fortalte at de blogget for å bli bedre til å skrive. Noen steder må man begynne.

- Så bestemte jeg meg. Jeg opprettet min bloggside i mai 2007, på martasmarta.blog.is. I starten skrev jeg mest om min opplevelse av kulturarrangementer, skuespill, konserter og sist men ikke minst, de bøkene jeg leste. Bloggen var åpen for alle og etter hvert oppdaget jeg at det var ganske mange som

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

kommenterte på det jeg skrev. Det var da jeg fikk den ideen om å starte en lesesirkel på webben, sier Marta.

Folk strømmet til Marta skrev om sin leselyst i sin blogg for å prøve å finne ut av om hennes bloggvenner var interesserte i å være med i en lesesirkel.

- Jeg oppdaget at det var utrolig mange som ville være med, sier Marta. Bare par dager senere var det nesten femti personer som meldte seg positive. Noen kjente jeg, andre slett ikke. Men jeg inviterte til Lesesirkel@ i august 2007.

Reglene er enkle, vi leser en bok hver måned. Det skal være skjønnlitteratur, og helst ikke lenger en 300- 400 sider (ikke ufravikelig). Det er store forskjeller på den tid folk har til å lese, og større sjanse for at de rekker å lese boka hvis den ikke er alt for lang. Alle kan komme med forslag om bøker. Jeg setter opp en liste med rangering etter hvor ofte bøkene er nominert. Mer demokratisk kan det neppe være? Jeg bestemmer en dato for møte og legger ut. En gang i måneden, som regel om søndagen, fordi da har man tid til å henge på nettet, møtes vi så for å dele opplevelsen. Ingen plikt å møte opp hver gang, bare når man har tid og lyst. Folk strømmet til, i alle aldre, men de fleste er mellom 35 – 65 år og det er flere kvinner enn menn. De bor rundt om kring i hele Island og noen også i utlandet. Vi har deltakere med vidt forskjellig bakgrunn og erfaringer. Her finnes det både ingeniør, lege, psykiater, billedkunstner, bibliotekar, lærer, spesialpedagog, butikksinnehaver, sjømann, husmor, regissør, invalid, og forfatter for å nevne noen. I lesesirkelen møtte jeg til og med en av mine naboer, som bor et par hus lenger ned i gata hvor jeg bor.

Nøkkelbegrepet er leselyst – Det er ingen plikt for de som melder seg på sirkelen til alltid å være aktive. Man behøver ikke å lese alle bøkene eller delta i alle møter, bar når man har tid og lyst, bekrefter Marta. - Jeg tror at det er nøkkelen til lesesirkelens popularitet. Det er ikke alltid at folk klarer å lese boken helt ferdig. Det gjør heller ikke noe, hvis de allikevel har en mening som de vil dele med gruppen gjør de det. Det er heller ingen ”kunstnerisk leder” av gruppen. Ofte er det den som foreslår en bok, som presenterer forfatteren og hans forfatterskap, og som starter opp og leder diskusjonen. Og vi har lest vidt forskjellige bøker, av islandske og nordiske forfattere som: Kristín Marja Baldursdóttir, Einar Kárason, Jón Kalman Stefánsson, Anne B. Ragde og Liza Marklund. Også andre mer internasjonalt kjente forfattere som Milan Kundera, Vikas Swarup, Marina Lewycka og Khaled Husseini. Antall deltakere varierer, noen ganger er mange med og andre ganger bare 6-8, sier Marta Helgadóttir. Noen er med hver gang, andre detter inn og ut som det passer dem.

Lærerik prosess http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

– Jeg syns det har vært utrolig givende og lærerikt å skape og opprettholde denne lille leken som lesesirkelen er. Det krever ikke så mye. Det er moro og givende å dele meninger og veldig opplysende til tross for at det meste foregår på Internett. Jeg er blitt kjent med noen av de menneskene som er med og jeg syns jeg er blitt rikere. Men hovedsaken for meg, og andre deltaker har også bekreftet det, er at man blir kjent med nye forfattere, leser bøker som man kanskje ikke ville ha valgt selv. Man oppdager også nye vinkler av bøkene, ved å dele opplevelsen, horisonten utvides. Det har også hatt stor innflytelse på min skriving. Og det gjedler ikke bare meg. Jeg kan også fortelle at min førnevnte nabo, opprettet også en blogg hvor hun egentlig skrev en dagbok om sønnen sin som er autist. Før jul i 2008 utga hun sin første bok om autister og nå skriver hun på en barnebok, avslutter Marta Helgadóttir.

DialogWeb ,

Norge folkbildning, kultur

Se også Mangfoldig kultur!

Velkommen inn til Sisa Bærekraftens bekvemmelighetstvil Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Fra ull til gull

Sosiale medier + folkeopplysning = Sant?

11. maj 2010 20:33 Undersøkelsen ga ingen sikker oversikt over hvor responsene kommer fra, men det er tydelig at deltakerne kommer fra både Finland, Sverige, Danmark og Norge. Og kanskje flere land.

Totalt kom det inn 300 svar, og folkehøgskolene utgjør halvparten. Ellers har både studieforbund, medborgerinstitutter, paraplyorganisasjoner og flere andre bidratt til å gi et inntrykk av situasjonen.

Nybrottsarbeid Situasjonen er, kort fortalt, at 70 prosent av deltakerne i undersøkelsen benytter sosiale medier i dag. Det er flere enn forventet. Blant studieforbundene som har respondert er det over 80 prosent som bruker sosiale medier. Til felles har de aller fleste at sosiale medier er noe nytt. – Det snakkes ikke om sosiale medier på jobben min, sier en. – Det er et generasjonsspørsmål, sier en annen. Og bare 30 prosent har en plan eller strategi for sitt arbeid med sosiale medier. – Vi har i grunn ikke strategisk gjennomtenkt medvirkningen vår i sosiale medier ennå, men vi ser resultater av at vi finnes der, skriver en av deltakerne i undersøkelsen. En annen som heller ikke har en strategi understreker at det gjør det vanskelig å måle resultatene. Hos noen er det veldig gode erfaringer, men foreløpig svært få ansatte som gjør jobben. Noen gir klart uttrykk for at de ønsker at flere ansatte får økende bevissthet rundt bruken.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

I pose og sekk Hva er formålet, og hvem er det egentlig folkeopplyserne prøver å nå gjennom sosiale medier? Jo, de forsøker å nå ut til nye kursdeltakere og studenter. 80 prosent har svart at nye deltakere er målgruppen. Omtrent halvparten bruker sosiale medier til å bygge nettverk mellom tidligere deltakere, mens omkring 60 prosent har som formål å nå ut til interesserte i allmennheten. Mange oppgir en rekke ulike målgrupper. Og ser på sosiale medier som en mulighet til å få ”både i pose og sekk”. Et annet fellestrekk er at mange trekker fram de unge som en målgruppe det er lettere å nå gjennom sosiale medier.

Folkeopplysningen bør være der folket er De som har kommet litt lengre i prosessen rapporterer mest om positive effekter. En respondent mener det gjør at flere kan delta, legge inn kommentarer, bryte isoleringen, dele kunnskap og skape ny kunnskap.– Vi har klart å utvide nettverket vårt og nå ut til nye publikum og deltakere til seminarene, sier en annen. En tredje forklarer at de har en bevisst strategi om å være tilstede fordi studentene allerede finnes i de sosiale nettverkene, og legger til: – Det gjør at vi forstår våre studenter og henger med i tiden. Folkeopplysningen bør være der folket er.

Og bare 5 prosent rapporterer om negative erfaringer. Få har utdypet hvilke negative konsekvenser de har opplevd, men en gir uttrykk for tendenser til at organisasjonen bevisst blir dratt inn i sammenhenger der de ikke ønsker å forekomme.

Noe som helt åpenbart er en risiko en utsetter seg for når en velger å gå fra avsenderstyrt informasjon til brukerstyrt, dialogbasert kommunikasjon.

Facebook er vinneren Det er ingen tvil. Facebook er den soleklare vinneren når folkeopplyserne tar i bruk sosiale medier. Av de som definerer seg som brukere, er 87 prosent til stede på Facebook. Nest største kanal er YouTube, som har 38 prosent oppslutning, mens 33 prosent rapporterer at de har en blogg. – Jeg hadde trodd at Twitter var like stort som Facebook, sier Annika Af Trolle i arbeidsgruppen. Dette viste seg å være langt fra sannheten. Bare 19 prosent rapporterte om twitterbruk. Men mange mener sosiale medier har stort utviklingspotensiale. Kanskje er antallet folkeopplysere som twitrer mye høyere om et halvt år?

Og konklusjonen?

- Formålet med undersøkelsen vår var å få kunnskap om hvordan de som jobber med folkeopplysning ser på og eventuelt hvordan de benytter sosiale medier, sier Lill Perby i Folkbildningsförbundet. Resultatene er nå under bearbeiding, og skal bli til en liten rapport. Og foreløpig kan vi konkludere med at det ser ut til at sosiale medier er i vinden innen folkeopplysningen – på akkurat samme måte som ellers i samfunnet.

DialogWeb ,

Norge media, folkbildning, IKT-kunskap

Se også Bærekraftens bekvemmelighetstvil Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Rundt og rundt med Sturla Bjerkaker Forskning gir flere spørsmål enn svar Kan studieforbundene redde det aktive medborgerskapet?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Unge får nyt perspektiv på sociale medier 11. maj 2010 07:38 Unge navigerer uhyre hjemmevante på medier som Facebook, YouTube og MySpace for at følge med i vennernes liv.

- De benytter medierne til at chatte med hinanden, ligesom de kommenterer billeder andre har lagt ud eller en sjov video, de selv er faldet over på MySpace. Derimod har de sjældent gjort sig tanker om de sociale medier i et demokratisk perspektiv, fortæller lærer Søren Lerche, som dette forår underviser et hold 19-24 årige kursister i faget sociale medier og samfund på Grundtvigs Højskole.

Ved at beskæftige sig med blandt andet unge iraneres brug af de nye medier og det iranske styres forsøg på at bremse udviklingen og med Obamas valgkamp, hvor strategisk brug af de sociale medier formåede at engagere store grupper af nye vælgere både politisk, og når det gjaldt selve finansieringen af valgkampen, får deltagerne øjnene op for helt nye perspektiver af de sociale medier.

Ønsker dialog uden filter Derimod har de unge ikke megen ros til overs for de danske politiske partiers ageren på de sociale medier. Typisk oplever kursisterne kommunikationen som meget traditionel og envejs-baseret. Partierne ser i dag de sociale medier som endnu en platform til at kommunikere deres politiske budskaber ud, frem for at tænke i direkte involvering af borgerne, vurderer Søren Lerche.

- Når de unge selv skal give deres bud på kommunikationsstrategier, lægger de stor vægt på det direkte møde og den ægte dialog kombineret med fælles aktiviteter, fest og liv. De tænker hurtigt i møder væk fra skærmen. De vil hellere invitere en gruppe ungdomspolitikere til en aften med Policy Slam, hvor politikerne i korthed skal formulere deres personlige drømme på forskellige områder og indgå i en dialog med publikum om spørgsmål som ungdomsarbejdsløshed, uddannelse, boligpolitik og andet, der optager de unge i hverdagen, fortæller han.

Et uforløst potentiale Som Søren Lerche ser det, er der et uudviklet potentiale i brugen af de sociale medier, som vi givetvis vil opdage i de kommende år. Foreløbig har fx græsrodsbevægelsen Kirkeasyl, som kæmpede for asyl til afviste irakiske asylansøgere, meget professionelt demonstreret, hvordan man kan engagere mange danskere i en politisk sag blandt andet ved strategisk brug af de sociale medier, påpeger han.

- Jeg mener bestemt ikke, at de sociale medier er en døgnflue og kan blandt andet se, hvor hurtigt kursisterne får øjnene op for, at de rummer helt andre samfundsmæssige perspektiver, end deltagerne hidtil har dyrket i deres private brug af medierne. Derfor bør vi også inden for mange flere af uddannelsesinstitutionerne tage de nye medier alvorligt og beskæftige os med dem, mener Søren Lerche. http://grundtvigs.dk/ DialogWeb ,

Danmark media, folkbildning

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Se også Sociale medier flytter internetkommunikation fra passiv modtagelse til aktiv dialog og skaber nye magtcentre Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen Den nordiske folkehøjskole – skolen for livet Opråb fra Vestjylland Traditioner i ny udgave – Strikkeklub på Facebook

Interagerande i kunskapssökandet 10. maj 2010 10:16 Ingemar Svensson är folkhögskollärare i grunden och säger med eftertryck att han är ”folkbildare i själ och hjärta”. Han är en av de drivande krafterna bakom tankesmedjan OmBildning som diskuterar digitala medier och folkbildning. Dessutom biträder han forskaren Ove Jobring vid Göteborgs universitet, insitutionen för arbetsvetenskap, i ett utvecklingsarbete om hur man i vuxnas lärande kan använda unga nätkulturer, till exempel sociala nätverkssajter som Facebook, Twitter och Myspace. Det kan handla om såväl privata intresseområden som fortbildning inom ett yrkesområde.

– Tänk dig att du har en yrkesgrupp, till exempel frukt- och gröntansvariga i mataffärer. De behöver kontinuerligt uppdatera sin kunskap. Då kan man tänka sig att de inleder med en kursdel som arbetsgivarna har varit med om att utforma, där de har lagt fram vad deras anställda behöver lära sig. Därefter träffas kursdeltagarna i en social lärgemenskap på nätet och diskuterar de nya kunskaperna i förhållande till deltagarnas egna personliga erfarenheter. När man har gjort detta ett tag kanske det behövs ny ”input”. Någon i gruppen kan ha en väldigt bra idé, då kan man stanna upp där och göra en liten kurs kring det.

Ingemar Svensson och Ove Jobring har bland annat besökt internationella konferenser där de berättat om projektet. De arbetar mycket med att skriva projektansökningar.

– Den här idén är ju oerhört radikal, så kommer man till ett svenskt företag med den säger de ”kom igen om tio-femton år”.

Jag kan tänka mig att de inte vill släppa ifrån sig sin personal till att ”sitta och surfa”.

– Nej, det är just det. Vi går utan tvekan mot ett lärande som kommer att vara allt mer styrt av den här informella processen, det som kallas konnektivism, att individen själv kan styra var han eller hon tillsammans med andra hittar sin kunskap.

Kunskapssökandet blir mer och mer en process där individen interagerar med sin omvärld.

Hur blir det då med källkontrollen?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

– Detta ger både arbetsgivare och det formella skolväsendet spatt, de frågar sig: Hur ska vi kunna examinera? Men jag tror att detta examinationskrav kommer att bli allt mer problematiskt i framtiden, säger Ingemar Svensson, och fortsätter:

– Om ungdomar vill veta något i dag släpper de ut en fråga på något av de nätverk de har på nätet, och får svar. Och det är i väldigt stor utsträckning i denna kommunikation på nätet som man utvecklar sin kunskap. Vilket också är problematiskt därför att nätkulturen på nätet präglas av otålighet och väldigt mycket nonsensprat. Och det måste du på något sätt förhålla dig till, annars hamnar även ditt kunskapssökande på något slags nonsensnivå.

Ingemar Svensson skriver i uppsatsen ”Sociala media i lärgemenskap – om informellt lärande på Facebook” om hur nätverket för doft- och kemikalieöverkänsliga använder Facebook som lärforum. Projektet har sin grund i en kurs på Folkbildningsnätet, ”Leva med överkänslighet”, som är organiserad och genomförs som en vanlig studiecirkel på heldistans under 15 veckor. För att nå ut till fler startades en grupp på Facebook: ”Ska man locka många, icke studieinriktade, människor till studier får man i dag söka upp människor där de finns!” skriver Ingemar Svensson i uppsatsen.

Ingemar Svensson konstaterar att närvaron på Facebook visserligen lockade fler medlemmar och betydde mycket för att bryta den sociala isoleringen för många, men den drog inte fler deltagare till den mer avancerade kursen. Medlemmarna tyckte att de fick svar på sina frågor på Facebooksidan och inte behövde lägga 75 timmar på en kurs med samma inriktning.

Ett annat problem med att lägga ut kurser i en öppen lärgemenskap på internet är att det alltid finns en risk för att oseriösa personer går in och förstör diskussionen.

– Man måste vara väl förberedd och ha en kärntrupp som sätter normen om vad samtalen ska handla om och vilken ton samtalen ska ha. Men som ändå är tillräckligt öppen för att ta in nya tankar och släppa in nya människor. Gruppen måste naturligtvis också vara modererad, vilket ju är ett problem – för i nätbaserade lärgemenskaper finns inga pengar. Inom folkbildningen kan du få statsbidrag om du startar en studiecirkel eller en folkhögskolekurs, men inte på nätet där du inte har någon deltagarlista eller kan mäta deltagandet. Ska du arbeta med lärgemenskapen måste du hitta ett sätt att sprida moderatorsarbetet mellan medlemmarna, så att det inte kostar något.

Då får man förlita sig på ideellt arbete?

– Ja, än så länge. Jag kan ta ett exempel: För några år sedan startades en sajt som hette Bok.nu där vem som helst fick gå in och diskutera litteratur, läsa och starta bokcirklar. Det visade sig att det var några studenter på KTH och Handelshögskolan som hade startat den. Det här var en genuin folkbildningsinsats som var helt gratis – och vad ska vi då med folkbildningsförbunden till om allt sådant här görs ändå, funderar Ingemar Svensson.

Kanske är finansiering den största utmaningen nu när folkbildningen – liksom så många andra branscher – flyttar ut på nätet. Hur detta ska lösas får framtiden utvisa.

Läs mer: Nätverket OmBildning: www.tankesmedjanombildning.se www.facebook.com/ombildning DialogWeb ,

Sverige media, lärarfortbildning, folkbildning, flexibel utbildning

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Facebook kan öka blyga studenters lärande Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Handarbetets virtuella vitrin 10. maj 2010 09:26 Det berättar läraren Kirsti Soukka, som är en av de handarbets- och hantverkslärare vid Helsingfors finska arbetarinstitut som upprätthåller bloggen sedan februari i år.

Hon kallar bloggen för en virtuell vitrin, där lärarna har möjlighet att berättar om sig själva, om institutets kurser och om vad eleverna gjort på de olika kurserna mera ingående än via traditionella medier. Det finns förstås och länkar till institutets övriga kurser. Fina bilder illustrerar verksamheten.

Och det är fritt fram för den som besöker sidan att kommentera innehållet och kanske på så sätt starta en diskussion.

Arbetarinstitutet har redan en längre tid varit inriktat på nätundervisning och nu var det dags för hantverkssidan att profilera sig på nätet. Tack vare det kvalitetspris som handarbetsundervisningen fick av undervisningsministeriet för två år sedan har man nu haft möjlighet att starta en blogg.

Samtliga åtta huvudlärare i handarbete delar på ansvaret så att de sköter bloggen parvis i fyra veckors perioder. Allt material som publiceras går via de ansvariga.

– I början var jag nog en aning skeptisk. Det var mycket jobb med teknik och sånt, men nu känns det verkligen trevligt.

Lärarna har bland annat gått på kurs i hur man skriver en blogg, säger Kirsti Soukka.

Finland är handarbetets, och även bloggarnas, förlovade land. Man räknar med att det finns tiotusentals bloggar och över tio nya föds varje dag. De flesta handarbetsbloggar ger konkreta tips i form av mönster och instruktioner, men Opistosta Käsin är av ett lite annat slag.

– Vår blogg berättar mera allmänt om vår verksamhet och vi hoppas att folk som läser den kommer till våra kurser för att lära sig mera.

Passar invandrare Den interaktiva sidan har tillsvidare inte varit så livlig som man önskat sig, men man hoppas att det blir bättre efter inkörningsperioden.

– Eleverna är nog med på noterna och de vill gärna att vi ska sätta ut bilder av deras alster och timlärarna bidrar gärna med texter.

Det är också tänkt att bloggens enkla språk ska passa invandrare, som ännu inte är så slängda i finska.

Någon blogg som fungerar på samma sätt som Opistosta Käsin känner Kirsti Soukka inte till så den torde vara en aning unik i sitt slag. Det finns planer på att utveckla och utvidga den, till exempel så att man tar med mera opinionsbildande artiklar och mera avancerade verktyg för interaktion.

I Finland har handarbetet alltid spelat en viktig roll och medborgarinstitutens handarbets- och hantverkskurser har i alla tider varit otroligt populära. Tack vare moderna fenomen som stickkaféer, styling och handarbetsbloggar har ämnet också nu blivit mediesexigt. Kirsti Soukka har ändå inte märkt att medelåldern på kursdeltagarna i hennes ämnen skulle ha sjunkit märkbart även om man nog gör inviter till de unga.

– Kursdeltagare som är under 25 år och går på två kurser får den ena kursen gratis.

Trots att medelåldern på kursdeltagarna fortfarande är relativt hög, har brist på datorvana inte visat sig vara något hinder, snarare något som främjar kontakten med en yngre generation.

– De som är osäkra brukar be någon yngre som hjälp.

Lärarna väntar nu med spänning på vad det nya sättet att interagera med eleverna ska tillföra undervisningen. www.opistostakasin.fi

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Somedi – sociala media och seniorer Helsingfors finskspråkiga arbetarinstitut har tillsammans med några andra institut, som är geografiskt utspridda, startat ett projekt kallat Somedi (Sociala medier och seniorer) som stöds av Undervisningsministeriet. Det har pågått sedan 2008 och avsikten är att introducera för äldre de möjligheter som sociala medier erbjuder. Man ordnar bland annat öppna föreläsningar, som man kan delta i både fysiskt och virtuellt, bland annat med hjälp av miljöer som Second Life och Adobe Connect Pro. Möten har också ordnats på distans med hjälp av sociala medier och deltagarna har fått lära sig producera wiki- och bloggtexter. Konserter, föreläsningar, utställningar, smågruppsundervisning och möten med tutorer har man kunnat delta i via en öppen undervisningsplattform http://tinyurl.com/somedi-slurl på Second Life. Inom Somedi har man satsat speciellt mycket på personligt stöd.

Också utomstående aktörer har kunnat delta i verksamheten. Förutom att det har fungerat som en introduktion i hur sociala medier, och speciellt virtuella interaktiva miljöer, fungerar har man också fått reda på hur olika läroanstalter fungerar i den här miljön och på vilket sätt medborgar- och arbetarinstitut kan dra nytta av speciellt Second Life.

Källa: http://somedi.blogspot.com/ DialogWeb ,

Sverige media, folkbildning, invandrare, kultur

Se også Alfalärare – en alldeles särskild kompetens Alfalärare berättar Om tyst kunskap Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Facebook kan öka blyga studenters lärande

Åland

Sociala medier lockar 10. maj 2010 08:58 Ålands Handelskammare är en av aktörerna inom den åländska vuxenutbildningen. Organisationen, som både ägs och styrs av medlemsföretagen, ser det som sin uppgift att göra Åland till en bättre plats för företagen. Vägen dit är bland annat genom att årligen erbjuda ett 20-tal kurser, föreläsningar, seminarier och medlemsluncher. Ett fåtal kurser erbjuds endast till medlemmarna, men i det stora hela är de även öppna för allmänheten. Kursdeltagarna och Handelskammarens målgrupp är allt från potentiella företagare till inbitna chefer.

Bland kursutbudet 2010 erbjuds kurser som ”Fortbildning för yrkesförare”, ”Ledarskapsdagar” och ”Personaldagen”.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

En snabb marknadsföringskanal I dagsläget använder sig Handelskammaren av två stycken sociala medier. Det ena är Facebook och det andra är LinkedIn, det senare genom Ålands Affärsnätverk. Orsaken till att just Handelskammaren sökte sig till sociala medier var önskan om att nå de yngre företagarna och öka synligheten gentemot övriga potentiella företagare. På frågan om användandet av sociala medier levt upp till förväntningarna svarar Dahlén utan att tveka:

- Absolut. Vi har sett att det fungerar utmärkt då det gäller att bjuda in våra medlemmar till olika event. Det har också hjälpt oss att hitta praktikanter till sommaren.

Huvudsakligen använder sig Handelskammaren av Facebook som marknadsförings- och informationskanal om kommande kurser och evenemang, men i vissa fall är det också möjligt att hitta t.ex. powerpoint-presentationer från tidigare föreläsningar/seminarier.

- Vi har fått enbart positiv feedback och vi har dessutom lyckats nå de yngre. Ett resultat har t.ex. blivit att våra medlemsluncher numera besöks av många yngre. Tidigare hade vi svårt att locka dem men kanske det faktum att de ser på Facebook vem som ämnar komma till lunchen gör att man själv kommer.

Framtidsvisioner Framtidsvisioner saknas inte när det gäller Handelskammaren och sociala medier. Bl.a. arbetar de på att förstärka medlemmarnas möjligheter till input. Genom sociala medier upprätthåller organisationen en dialog inom det åländska näringslivet och får dessutom en snabb tvåvägskommunikation med sina medlemmar. Tanken är att utveckla tvåvägskommunikationen så att det används mer aktivt för att på ett snabbt och enkelt sätt få reda på medlemmarnas åsikter. Inför Handelskammarens lobbyingarbete kan detta vara extra värdefullt som grund t.ex. när det gäller kommentarer kring nya lagförslag.

Dahlén ser mest fördelar med denna typ av media. Samtidigt vill han också lyfta fram den extra tid som de facto går åt när ytterligare ett forum skall uppdateras. Därför är det av särskild vikt, menar han, att organisationen redan innan den börjar använda sig av sociala medier faktiskt kommer fram till vilken typ av ”sida” som skall skapas, vilken information som skall spridas och vem som bär ansvaret för uppdateringen.

Tror på genomslagskraften med sociala medier Det märks att Dahléns inställning till sociala medier huvudsakligen är positiv. Svaret som Dahlén ger på frågan om Handelskammaren rekommenderar andra utbildningsarrangörer/organisationer att använda sig av Facebook, eller andra sociala medier, förstärker känslan ytterligare.

- Absolut. Främst för att man når nya grupper. Grupper som annars är svåra att nå. Dessutom väljer personen själv att delta vilket är till en stor fördel.

I juni håller Handelskammaren kurser om vad sociala medier är för någonting och hur företagen kan dra nytta av dessa inom sin verksamhet. Det är bara att konstatera att Handelskammaren tror på genomslagskraften av sociala medier och dessutom gärna uppmuntrar fler att hoppa på tåget.

Länkar: www.chamber.ax

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

www.startaeget.ax www.facebook.com www.linkedin.com DialogWeb ,

Sverige ,

Åland innovation, media

Traditioner i ny udgave – Strikkeklub på Facebook 10. maj 2010 08:23

En strikkende nation Uld er Færøernes guld, lyder et gammelt ordsprog. Udover at være en central eksportvare siden middelalderen, var uldvarer også en livsvigtig del af den færøske hverdag: ud af ulden blev det nødvendige tøj produceret, og kvinderne strikkede trøjer og andre beklædningsgenstande, der skulle holde holde holde deres fædre, mænd, brødre og sønner varme, når de var til søs.

Den dag i dag mestrer næsten alle færøske kvinder strikningens kunst, mens 40 procent har været medlemmer af en strikkeklub på et eller andet tidspunkt i deres liv. Og i det andet årti af det 21. århundrede har strikkeklubben naturligvis også fundet vej til Facebook.

Fælles interesse Det er Fríða S. Berg fra Torshavn, der fik idéen til at oprette Facebook strikkeklubben. Stærkt inspireret af lignende fora i USA og i Norge, og drevet af sin brændende interesse for strikning, tog hun for halvandet år siden initiativet til Færøernes største Facebook strikkeklub med adgang for alle, der måtte ønske dette.

Formålet med Facebook strikkeklubben er at samle strikke-interesserede i et forum, hvor deltagerne kan dele deres idéer, hvor de kan tilegne sig og videregive viden, og hvor de kan hente inspiration og ellers kommunikere om deres fælles interesse, strikning.

- I Facebook strikkeklubben kan vi vise hinanden det, vi har strikket. Personlig inspireres jeg af at se, hvad andre strikker og af, hvordan deres farvesammensætning er, fortæller Fríða om de personlige fordele ved at være medlem af Facebook strikkeklubben.

- Man kan aldrig få nok af gode idéer og af gode råd, hvad strikning angår. Hvis man for eksempel ikke kan finde ud af at slå masker op, har vi et link til en video-vejledning. Disse typer links er guld værd, og dem kan vi dele på Facebook, fortæller Fríða entusiastisk.

Færdighederne videregives

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Fríða er 28 år, gift, har to sønner på 6 og 7 år og er uddannet sekretær. Hun arbejder på et uddannelsescenter for børn med særlige behov, og i sin fritid dyrker hun lidenskabeligt sin store hobby, at strikke.

Som så mange andre piger lærte Fríða at strikke af sin bedstemor. - Jeg husker især den hyggelige og afslappede stemning omkring min bedstemor, der sad med sit strikketøj foran fjernsynet om aftenen. Den særlige lyd fra strikkepindene og de smukke trøjer og strømper, som hun tryllede ud af garnet betog mig. Jeg var 8 år gammel, da hun lærte mig at strikke. Og da jeg blev gravid med mit første barn, begyndte jeg for alvor at strikke. Nu strikker jeg hver aften.

Det er min måde at koble af, fortæller Fríða om sit forhold til strikningens forunderlige verden.

Socialisering og erfaringer Strikkeklubberne er sociale institutioner med den intern funktion at træffe hinanden, at udveksle meninger og at føre samtale. Og det kendte, de trygge forhold, der eksisterer i det lille samfund, er en forudsætning for strikkeklubbens form, mener Annika Skaalum, historiker, der har forsket i strikkeklubber som et udtryk for kvindelig kultur. - At åbne sit hjem for andre mennesker kræver tillid, og denne tillid findes i de nære forhold, der har karakteriseret og stadigvæk karakteriserer de færøske bygder, fortæller Annika.

Strikkeklubber, der for alvor blev en udbredt form for samvær blandt kvinder under anden verdenskrig, har sine rødder i de stærke traditioner for at strikke. Kvinderne strikkede, når de ikke var optaget af andet arbejde. For de havde aldrig fri. Også når de smuttede ind til nabokonen, var strikketøjet med. - Strikning er en fleksibel aktivitet. Man kan strikke hvor som helst, og man kan socialisere samtidig. Så strikning er velegnet til sociale aktiviteter, siger Annika.

Facebook eller det virkelige liv?

Annika ser Facebook strikkeklubben og lignende foraer som steder, der hovedsagelig handler om selve strikningen – om garn, opskrifter, erfaringer og metoder, hvorimod de traditionelle strikkeklubber er et frirum, hvor kvinder kan mødes til uforpligtende samvær og kan tale om emner, som de har til fælles. Samtidig med, at de strikker, eller lader være med at strikke. Så hun ser ikke disse internet-foraer som en erstatning for at mødes hjemme hos hinanden.

Heller ikke i Fríðas optik er strikkeklubberne på nettet en erstatning, men, som andre sociale fællesskaber på nettet, er de en god måde at møde nye mennesker med fælles interesser. De netbaserede strikkeklubber vil aldrig erstatte de gode gamle færøske strikkeklubber, er Fríða overbevist om.

Guinness World Record Fríða afslører sine planer: at komme i Guinness Rekordbog. I øjeblikket er rekorden 935 personer, der strikker samtidig i 15 minutter. Det er Fríðas amerikanske strikkeforum på nettet, der er indehaver af denne rekord. Og i Norge planlægges der ivrigt for at indage amerikanernes plads, hvilket efter planen vil ske i august i år. På Færøerne leger Fríða med tanken om at få sine mange færøske strikkesøstre til at blive bedre end både Amerika og Norge, og derved indtage en plads i Rekordbogen.

I et land, hvor noget nær 100 procent af kvinderne kan strikke, burde dette ikke være en umulighed.

Links www.facebook.com/#!/group.php?gid=47324172356&v=wall&ref=ts. Den færøske Facebook strikkeklub.

Hobbyboden (http://forum.hobbyboden.com) Norsk internet-forum for strikke- og hækleinteresserede. Her har Fríða fået kontakt med norske kvinder, som hun sender færøsk garn, til gengæld for at modtage norsk garn, der ikke fås på Færøerne.

Ravelry (www.ravelry.com) Amerikansk internet-forum med brugere fra hele verden. Ifølge Fríða et drømmeforum for strikkeinteresserede.

Både Fríða S. Berg, strikke-entusiast, og Annika Skaalum, historiker, har profil på Facebook.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

DialogWeb ,

Danmark innovation, media, kreativitet

Se også Sociale medier flytter internetkommunikation fra passiv modtagelse til aktiv dialog og skaber nye magtcentre Otte grunde til at lykkes Kære læser ”Det her de klogeste krager vender” Energibesparelser til søs – fra forskning til business

Norræn ráðstefna um Hvatningu 3. – 4. júní 2010 í Kaupmannahöfn 26. april 2010 12:04 Á föstudeginum 4. júní, býðst á ráðstefnunni, vettvangur til þess að koma á tengslanetum, mynda sambönd, sýna kennsluefni samhliða vinnustofum um hvatningu. Enn eru nokkur pláss laus! Áhugasamir geta nálgast nánari upplýsingar á slóðinni:

www.nordvux.net/object/23470/nordiskkonferensommotivation.htm DialogWeb ,

Ísland mobilitet

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Pohjoismainen motivaatiokonferenssi 3.-4. kesäkuuta 2010 Kööpenhaminassa 26. april 2010 11:03 Motivaatioaiheiset rinnakkaisistunnot järjestetään perjantaina 4. kesäkuuta. Vapaita paikkoja on vielä muutama! Jos kiinnostuit, lue lisätietoa seuraavasta linkistä:

www.nordvux.net/object/23470/nordiskkonferensommotivation.htm DialogWeb ,

Finland motivation

Se også Andra bullar 2: Medveten inkompetens är smärtsam Pohjoismainen motivaatiokonferenssi 3.-4. kesäkuuta 2010

Nordisk konferens om Motivation 3- 4 juni 2010 i Köpenhamn 21. april 2010 10:21 Konferensen erbjuder en arena för nätverk, kontaktskapande, utställning av undervisningsmaterial samt parallella sessioner om motivation under fredagen den 4 juni. Det finns fortfarande några platser kvar! Är du intresserad, läs mer på:

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

www.nordvux.net/object/23470/

nordiskkonferensommotivation.htm DialogWeb ,

Sverige motivation

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Anders går sin egen väg Första utbildningen för mathantverkare i Finland Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Frivillighet kan öppna nya världar

Nyfattigdomen ökar, men välfärden består 15. april 2010 14:01 – Man ska inte underskatta de grundläggande likheterna mellan de nordiska länderna, med högt deltagande i arbetslivet, social trygghet som är skattefinansierad, utbildning som i stort sett är gratis, och så vidare. Detta gör vi faktiskt ganska bra i Norden, vi klarar att ha ett ganska omfattande välfärdssystem och social trygghet för alla, samtidigt som vi är konkurrenskraftiga.

Vi klarar omställningar i arbetsliv och näringsliv ganska väl. För tjugo år sedan var det en diskussion om att vi inte har råd med välfärdssystemet, men tiden har visat att det har vi, säger Björn Halvorsen som är projektledare för ”Inkludering i arbetsmarknaden av utsatta grupper i Norden” vid Nordens välfärdscenter.

Nordens välfärdscenter är en relativt nystartad institution under Nordiska ministerrådet. Institutionen startades den 1 januari 2009 med syftet att främja inkludering av utsatta grupper, likabehandling och social solidaritet. Man arbetar också för att samhällets tjänster ska vara tillgängliga och hålla god kvalitet. Utöver arbetsinkludering som är Björn Halvorsens område arbetar Nordens välfärscenter med bland annat alkohol- och drogfrågor, dövblindhet och funktionshinderfrågor samt välfärdsfrågor generellt. Vd:n för Nordens välfärscenter Tone Mörk och Björn Halvorsen är norrmän och veckopendlar till huvudkontoret i Stockholm där DialogWeb träffar dem.

Kvasi-experimentsituation Det finns alltså många likheter mellan de nordiska länderna – men också olikheter. Danmark, Finland och Island anlitar i större utsträckning den privata sektorn i olika välfärdstjänster, till skillnad från Sverige och Norge där den offentliga sektorn

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

har en stark ställning. I Finland är det till exempel vanligt med obligatorisk, men privat organiserad socialförsäkring.

– Det är ganska fruktbart, eftersom vi har ganska lika grundläggande strukturer och situationer. Det blir en sorts kvasiexperimentsituation. Någon gör så och någon gör så, och sammantaget blir det ganska nyttigt att se hur de olika systemen och politiken fungerar. På det sättet kan vi lära av grannen, säger Björn Halvorsen.

I den gängse bilden av Den nordiska välfärdsmodellen finns uppfattningen att tryggheten har ett pris i form av höga skatter.

En myt som Björn Halvorsen gärna vill avliva när han visar en tabell över hur mycket invånarna i EU betalade i inkomstskatt 2008. Enligt tabellen betalar en person med medellön enligt EU-genomsnittet 42,4 procent i inkomstskatt, medan motsvarande siffra på Island är endast 28,3 procent och i Norge 37,7 procent. Danmark låg också under snittet på 41,2 procent medan Finland och Sverige låg strax över med 43,5 respektive 44,6 procent.*

Klyftorna har ökat Just nu befinner sig världen – och Norden – i en finansiell kris och länderna provar olika lösningar för att bekämpa och överleva den. Det är de svagaste invånarna som drabbas hårdast av arbetslösheten, något som Föreningen Norden fokuserade på i sitt nyhetsbrev Analys Norden hösten 2009. Där berättar olika skribenter från de nordiska länderna om nyfattigdomen. Man kan till exempel läsa om de ekonomiska klyftorna, som har ökat markant i Norden under 2000-talet.

Samtidigt som miljonärerna är fler än någonsin förr, lever många barnfamiljer, ungdomar, sjukskrivna, pensionärer, flyktingar och andra människor i utsatta områden på mycket knappa resurser. Rapporter och nyhetsinslag visar också att allt fler vänder sig till kyrkan för att få mat för dagen.

Man kan dock inte skylla allt på krisen. I Sverige har till exempel många sjukskrivna nyligen blivit utförsäkrade och tvingats ut på arbetsmarknaden.

– Men det har ingenting med krisen att göra, det är en omställning som politikerna har gjort för att de önskar sig förändring i systemet, säger Tone Mörk.

– Den omställningen har pågått under många år, säger Björn Halvorsen.

Men det går att skylla på finanskrisen?

– Finanskrisen bidrar till att man måste prioritera ännu hårdare, och det är inte enkelt, säger Tone Mörk.

Man får en känsla av att globaliseringen gör att vi allt mer går ifrån den nordiska välfärdsmodellen.

– Det finns ingenting som tyder på att man gör systemet mindre generöst eller inte låter det omfatta hela befolkningen. Det som sker är att vi jobbar mer för större stimulans på arbetsmarknaden. I Norge kallar vi det arbetslinjen, säger Björn Halvorsen.

Begreppet arbetslinje finns även i Sverige, men har fått sig en törn i krisens spår. Det är inte lika lätt att säga att man ska ta sig ett jobb när det knappt finns några jobb.

– Det är klart att många är under press, åtminstone på kort sikt. Krisen är ingen lätt match, säger Björn Halvorsen.

Relativ fattigdom i Norden Fattigdom kan definieras på många sätt. I Norden kan vi främst tala om relativ fattigdom där man jämför med det stora flertalet av befolkningen. Det innebär att de allra flesta har mat för dagen, och även de som lever på gatan har mat och kläder, och så vidare. Däremot kan upplevelsen av fattigdom vara större nu än den har varit på många år.

– När man ser hur andra har det, och man har tillgång till så många kanaler som berättar om olikheterna, blir upplevelsen av att vara fattig mer dramatisk, säger Tone Mörk.

– Om man går tillbaka i historien hade man sin klasstillhörighet och var stolt över den, säger Björn Halvorsen.

– Man blev inte så ofta påmind om vad andra har, säger Tone Mörk.

Enligt Nordens välfärdscenters statistik är det få som måste leva på mycket låg inkomst under flera år. I Norge har åtta procent av befolkningen levt ett år eller mindre under medianintäkten, men bara två procent har haft så låg inkomst mer än tre år i följd.

Men det finns också andra aspekter som kännetecknar fattigdom. Hälsoskillnaderna är till exempel stora i olika sociala skikt i samhället, detsamma gäller utbildning, bostadsförhållanden, etcetera. Den förväntade medellivslängden kan skilja sig med flera år beroende på det sociala arvet och var man bor. Det märks redan i skolan – med utbildade föräldrar är det lättare för barnen att avkoda lärarnas och böckernas språk och begrepp.

I alla nordiska länder drabbas ungdomarna hårt av arbetslösheten – 25 procent av ungdomarna under 25 år som inte går en utbildning saknar arbete i Sverige, Norge, Island och Finland. Ungdomar som lever i riskzonen för utanförskap är också

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

en av de grupper som Nordens välfärdscenter arbetar med.

Sammanfattningsvis kan man säga att Nordens stabila välfärdsmodell inte raseras i första taget, men att man inte ska blunda för de utmaningar och risker som finns. * Källa: Eurostat, återgivet från föredrag av professor Jörgen Goul Andersen vid Århus Universitet vid ett nordiskt seminarium om välfärdspolitik i Oslo den 6 april 2010.

Läs mer: Nordens välfärdscenter: www.nordicwelfare.org Analys Nordens temanummer om fattigdom

Statistik: Nordisk Socialstatistisk Komitè (NOSOSKO) www.nom-nos.dk DialogWeb ,

Sverige lika möjligheter

Se også En språklig minoritet inom minoriteten Ur utanförskapet skapas eget lärande För delaktighet och jämlikhet i 90 år Samisk virtualskola är populär Funktionshindrade går direkt med stöd ut i arbetslivet

Unge aktiveres, for unge og framtiden!

13. april 2010 10:53

Unge i aktivitet Det er særlig en gruppe som krisen i Island har rammet veldig hardt. De unge under 25 år. Rundt 2700 unge i alderen 16–24 år er arbeidsledige for tiden. Erfaringer fra andre land bl.a.

Finland på nittitallet, viser at det er det er uhyre viktig at sørge for at de unge ikke faller utenfor både utdanning og arbeide.

Hvis de gjør det vil langtidsarbeidsledigheten sette sitt preg på hele livet og karrieren deres. For å bekjempe dette har det islandske sosial- og arbeidsdepartementet satt mål om at ingen skal være arbeidsledig i en lengre periode enn 3 måneder uten å få tilbud om arbeid eller aktivitet. For folk i alderen 18-25 år skulle dette målet nås før 1. april 2010.

Arbeidsdirektoratet fikk oppgaven med å initiere tiltak for å nå målet. Direktoratet har utført oppgaven i samarbeid med fagforeninger, bedrifter, frivillig organisasjoner, skoler og kommuner.

Hovedvekten er lagt på å møte den enkeltes behov. Det er helt vitalt for resultatet, fordi det er store forskjeller på hva som passer hver og en. Noen finner seg godt til rette i verksteder, noen vil heller studere, mens andre igjen helst vil gi sitt bidrag http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

til frivillige organisasjoner. Prosessen er satt opp slik at veiledere som arbeider for arbeidsdirektoratet kontakter de unge og inviterer dem til en presentasjon av varierte tilbud og prosjekter som tilbys for å møte arbeidsledigheten. De får også tilbud om personlig studie- og yrkesveiledning hvor deres interesser blir kartlagt. Veilederne hjelper de unge med å sette seg mål for fremtiden når det gjeller studier og valg av yrke og velge passende tilbud om aktivitet.

Mulighetene og samarbeidspartnere Tilbudene er utallige og varierte så hver og en burde finne noe som passer. Bl.a. har 40 unge nylig startet en utdanning på Breidholt videregående skole, hvor det er særlig mange tilbud innenfor kunst- og yrkesutdanning. Seks grupper har tatt ett populært kurs, kalt Vitamin, for å styrke selvtilliten som folkene i ”Hinu húsinu” står for. 80 unge tar kurs for å lære å kjøre grave- og byggemaskiner. 30 har nettopp registrert seg for service- og bartenderkurs på Hotellskolen. Det har også vært stor interesse for frivillig arbeide med Røde kors i Island og Islands idrettsforbund og olympiske komité.

Livslanglæringssentret Mímir-símenntun í Reykjavik gjør også en særlig innsats . De har tilpasset flere av sine kurs for denne gruppen. Og tilbudene har vært meget godt mottatt av de unge. Blant de tilbudene har et kurs om kompetanse innenfor turisme vært det som har trukket flest deltakere.

Er du i alderen 16 - 24 å og har innarbeidet rett til dagpenger?

Helene Van Doom og Sverrir Örn Einarsson er blant de som har valgt kurset om kompetanser i turisme. De ble som arbeidssøkende, invitert til et møte hvor mange tilbud ble presentert. I følge Sverrir er grunnene til at valget falt på denne muligheten, at turisme er en bransje i vekst, stort sett i hele verden og det gir gode sjanser for å få seg en jobb. Sverrir ble ferdig med gymnasiet for ett år siden og har studiekompetanse, men han har ikke bestemt seg for hva hann vil studere i framtida. Han hadde en interessant jobb, men som følge av dårlige tider på arbeidsplassen ble han sagt opp. Han ville benytte muligheten for å lære noe nytt, få ny kompetanse og sa derfor ja takk når hann fikk ett aktivitetstilbud.

- Jeg syns det er interessant å reise og bli kjent med fremmede kulturer. På mine reiser er jeg blitt klar over hvor viktig det er at det hele henger sammen. Så liker jeg også å arbeide sammen med folk og for folk, sier Helena. Hun er også arbeidsledig. Utenom å delta i kurset om kompetanser i turisme tar hun også fjernundervisning for å gjøre eksamen artium ferdig. Hun forteller at arbeidssøkende har lov til å ta 9 kreditt i den videregående skolen uten at dagpengene blir redusert.

De må selv betale for undervisningen men kan søke om å få refundert utleggene fra sitt utdanningsfond.

- Det er moro å delta, undervisningen er annerledes en den vi er vant til i skolesystemet. Vi er på en måte mer på samme bølgelengde som de som underviser. De stiller krav, vi skal være kreative og villige til å ta initiativ, forteller Sverrir. Og han forteller også at undervisningen er rettet mot enkeltpersoner.

- Vi har alle forskjellig bakgrunn og behov og derfor behøver vi forskjellige måter for å tilnærme oss stoffet. Men samtidig er undervisningen på høyt nivå profesjonelt. En servitør lærte oss å dekke bord og vi fikk foredrag om drift av hotell av en hotelldirektør.

Det å danne egen virksomhet er en del av kurset Begge forteller ivrige om at deltakerne på kurset skulle opprette en virksomhet. De skulle sette opp alt mulig bakgrunnsmateriale, beskrive arbeidsprosesser og fordele ansvar. Også at de ble sendt ut av arken for å besøke forskjellige bedrifter som betjener turister. Svømmehaller, tankstasjoner, bakerier er ikke de første virksomhetene man forbinder med turister, allikevel kan de være viktige ledd i den kjeden som danner opplevelsen av reisen for en utlending som besøker Reykjavik.

- Vi skulle teste servicen. Det er veldig interessant å komme tilbake og drøfte begge sider med klassen. Både ut fra synsvinkelen som forbruker og den som gir servicen sier Sverrir.

- Det å gi service innebærer et samspill. Hvor god man er til å delta aktivt i dette samspillet har avgjørende innflytelse på opplevelsen av servicen – om den er god eller dårlig, fortsetter Helene.

Både Helene og Sverrir syntes det var flott at lederen for SAF, (Islands NHO reiseliv), Erna Hauksdottir stilte opp for å fortelle om turismen i Island. Og hun fortalte at det var behov for deres innsats. Riktige kunnskaper og ferdigheter er nødvendig for lønnsom vekst og utvikling i reiselivet. SAF arbeider for å heve kompetansen i reiselivet generelt, og i overnattings-, serverings- og opplevelsesnæringen spesielt. De unge tror på at de kan få seg jobb etter å ha fullført kurset.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Vi ser lys i mørket Til tross for at man ikke bør bagatellisere problemene for de unge arbeidsledige, er det verd å nevne at det er lys i mørket. I en nylig undersøkelse, ble det dokumentert at barn og unge på Island ikke har det verre nå enn før nasjonen ble rammet av den økonomiske krisen. Til tross for at den har hatt stor innvirkning, veier andre forhold klart imot. Det fortelles bl.a. at mange nå har mer tid til omsorg for familien. Samholdet vokser; folk rykker tettere sammen når vanskelighetene trenger seg på. Bekymringen går på hva som vil skje hvis de økonomiske vanskelighetene trekker ut. Da kan håpløsheden, arbeidsløshetens følgesvenn, gripe om seg hos de som har det vanskelig. Det er som tidligere skrevet, dokumentert gjennom forskning, at langvarig arbeidsledighet i ung alder kan ha konsekvenser for karrieren langt inn i voksenårene.

- Det er utrolig viktig å holde rutinen, komme i form og legge planer, og jeg syns disse tilbudene hjelper oss til det, sier Sverrir Örn Einarsson. Islendingene er kjent for å holde ut. Selv om det er lange perioder med harde tider så overlever vi.

Like etter at jeg mistet jobben var det færre tilbud. Men jeg føler at vi blir hørt. Offentlige innsatser er igangsatt, det er langsiktige tanker, og det er behov for våre krefter på arbeidsmarkedet i fremtiden.

- Å være aktiv og delta i kurset gir optimisme og nytt syn på livet. Vi ser nye muligheter og får spark til å gripe dem og komme videre med livene våre, er Helene Van Dooms siste ord.

DialogWeb ,

Norge motivation, unga i norden

Se også Verbale og digitale blomster Husk på hjernen!

Realkompetansevurdering motiverer Kjære leser, - Jeg utfordret meg selv

För delaktighet och jämlikhet i 90 år 13. april 2010 07:49 Medborgarinstitutets rättesnöre är att stöda livslångt hållbart lärande och främja medmänsklighet samt växelverkan mellan människor.

– Till exempel settlementprincipen om att man bör acceptera att människor är olika tolkar vi på en konkret nivå så att individen måste kunna fungera i grupp. Settlementvärdena är allmänt accepterade värderingar, som kunde omfattas av vem som helst. Vi uppfattar människan som en helhet, ungefär som kostcirkeln, där delarna till exempel är det intellektuella, andliga, fysiska, sociala och religiösa hos människan. För oss är det därför irrelevant att fundera på om man kan undervisa i något speciellt ämne eftersom det väsentliga är att tänka på vilken del av denna människouppfattning vi vill lyfta fram under ett visst år. På den fronten har jag lagt märke till skillnader jämfört med andra medborgarinstitut, säger Ilona Maaperä.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Och trots att det mesta är likt ser hon också andra skillnader.

– I motsats till många andra medborgarorganisationer är settlementrörelsens verksamhet väldigt mångfasetterad, vilket färgar av sig också på våra medborgarinstitut. Vi bildar ett nätverk med andra aktörer inom rörelsen och därför har vi ofta sådan verksamhet som andra inte har. Hos oss är det kanske ett typiskt drag att kombinera benhård professionalism med ”mjuk” verksamhet. Ett exempel på det är vår kursplanerare som är både licentiat i pedagogik och utbildad yogalärare.

Direkt kontakt avgörande Kalliolan kansalaisopisto har också s.k. hakeva toiminta, dvs. uppsökande verksamhet, där institutet i främsta hand samarbetar med settlementets sociala verksamhet. Ett exempel är samarbetet med servicepunkten Ne-Rå (från NeuvontaRådgivning, kan också tolkas på finska som ”Snille”).

– De som jobbar inom den sociala rådgivningen har bett om kursen ”Den finska byråkratins ABC” och den planeras i nära samarbete med Ne-Rå som har direkt kontakt med dem som eventuellt vill gå på kurs. I april startade den andra kursen, som utvecklats från pilotkursen.

På samma sätt har institutet utnyttjat olika nätverk då man till exempel ordnat ikt-kurser för personer med missbrukarproblematik, konstkurser för gravt funktionshindrade och finska för invandrarmödrar.

– I de här fallen är det viktigt för institutet att hitta dem som på riktigt har kontakt med potentiella kursdeltagare. För att få kontakt med invandrarmödrarna visade det sig att rådgivningens hälsovårdare var de bästa informationskällorna.

Ilona Maaperä anser att den största utmaningen i arbetet är just att hitta de personer som kan skapa konkret kontakt med målgruppen.

– Enligt vår erfarenhet ordnar sig resten nästan av sig självt.

Studiesedlar lottovinst Institutet får i likhet med andra medborgarinstitut 57 procents statsunderstöd förutom ett litet kommunalt bidrag, men resten av finansieringen ska täckas av försäljning av olika kurser. Eftersom kursdeltagarna ofta hör till marginaliserade grupper är det tre år gamla statliga systemet med s.k. studiesedlar som en lottovinst för institutet.

– Tack vare statlig subventionering kan vi erbjuda gratis eller nästan gratis verksamhet för vissa grupper. Enligt vår strategi är de flesta av våra grupper integrerade, det vill säga vi säljer inte längre t.ex. yogakurser för arbetslösa utan yogakurser, där en del av deltagarna betalar 5 euro och andra 52 euro.

Tron på bildning har även historiskt sett varit stark inom settlementrörelsen. Ilona Maaperä jobbar inom den för att hon tror på den fria bildningens positiva inverkan på individen.

– Genom att delta och lära sig kan individen växa, utvecklas, förbättra sin ställning och samla på socialt kapital. Under årens lopp har jag sett många konkreta exempel på detta. Jag tänker till exempel på tidigare rusmedelsberoende som har blivit fullvärdiga samhällsmedlemmar och goda skattebetalare!

Hittills har institutet främst haft finländska samarbetsparter förutom Italien, där man håller på och bygger upp ett samarbete kring de äldres universitet, som fick sin början för ett år sedan. Några nordiska kontakter har institutet inte, men Ilona Maaperä skulle gärna utveckla sådana om hon bara visste vem det skulle löna sig att ta kontakt med.

Hjälp till självhjälp Under hela settlementverksamhetens historia har grundtanken varit att hjälpa människor att själva förbättra sin livssituation.

Settlementrörelsen uppstod i England på 1880-talet med målet att avskaffa det religiösa och samhälleliga främlingskap som uppstått i städer och på industriorter. De som inspirerats av settlementtanken slog sig ned i s.k. settlement, bosättningar, i städernas fattigkvarter. Settlementtanken landade första gången i Finland redan på 1880-talet, men dog ut på grund av brist på finansiering. I Finland fick rörelsen fotfäste efter inbördeskriget 1918 då insatser för att minska klyftan mellan olika grupper i samhället var av nöden och Suomen Setlementtiliitto grundades. Redan från början styrdes arbetet av tanken att rasera murar och gränser mellan människor, att arbete för livskvalitet och speciellt motarbeta fattigdom och

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

utslagenhet. Hjälpen ges oberoende av både religiös, politisk och samhällelig inriktning. Suomen Setlementtiliitto, som består av 36 lokala settlement och 8 distriktsorganisationer för ungdomar, bedriver bl.a. seniorverksamhet, barn- och ungdomsarbete, mångkulturell verksamhet, kollektivt boende, verksamhet för funktionshindrade, förebyggande arbete för rusmedelsmissbrukare och brottsofferjourarbete. Förbundets medlemmar har 18 medborgarinstitut, två folkhögskolor och två specialskolor på olika håll i Finland. Drygt 3 000 anställda och ett stort antal frivilliga arbetar inom settlementrörelsen i Finland.

Källor: www.evl2.fi/ordlista/index.php/Settlementr%C3%B6relsen www.kalliola.fi/Kalliolansetlementti/Sivut/Setlementtiliike.aspx

Studiesedlar ökar jämlikhet I Finland tog Undervisningsministeriet år 2007 i bruk ett system med studiesedlar som en finansieringsform för studier i läroanstalter för fritt bildningsarbete, dvs. medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler och sommaruniversitet. Från och med 2009 är det Utbildningsstyrelsen som beviljar understödet. Med hjälp av studiesedlarna kan instituten bevilja studerande som tillhör vissa målgrupper befrielse från eller nedsättningar av studieavgifterna. Målgrupper för 2010 är personer med utländskt ursprung med hemkommun i Finland, arbetslösa och arbetssökande, seniorer och pensionärer, personer med bristfällig skolunderbyggnad (som saknar utbildning efter grundskolan) och personer med inlärningssvårigheter. Studerandena kan utnyttja bidraget för fritt valda ämnen.

Utbildningsstyrelsen reglerar inte innehållet i den utbildning som ges vid läroanstalter för fritt bildningsarbete, utan den är öppen för alla och har öppna mål. Användningen av studiesedlarna följs upp genom de utredningar som läroanstalternas huvudmän gör varje år.

Enligt skolrådet Ole Ehrstedt på Utbildningsstyrelsen seglar systemet med studiesedlar i medvind just nu och man kommer ytterligare att utveckla det på basis av nya erfarenheter. Anslagen som beviljats har trots de dåliga tiderna stigit varje år. I hela landet är det i år 142 medborgarinstitut, 68 folkhögskolor, 9 studiecentraler och 18 sommaruniversitet som beviljats understöd för studiesedlar.

DialogWeb ,

Sverige lika möjligheter

Se også En språklig minoritet inom minoriteten Ur utanförskapet skapas eget lärande Nyfattigdomen ökar, men välfärden består Samisk virtualskola är populär Funktionshindrade går direkt med stöd ut i arbetslivet

Ungdomsarbejdsløshed på Færøerne 12. april 2010 12:54 Godt nok er Færøerne ikke medlemmer af EU, men her lader det ikke til, at myndighederne hidtil har betragtet ungdomsarbejdsløshed som et problem, der kræver en særlig indsats. Her har man ikke tradition for at skelne mellem yngre

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

og ældre arbejdsløse i den førte arbejdsmarkedspolitik.

Der er dog tegn på, at man har åbnet øjnene for den voksende gruppe unge, der befinder sig udenfor arbejdsmarkedet. I januar i år nedsatte erhvervsministeren en arbejdsgruppe, der fik til opgave at komme med anbefalinger om tiltag, der kan bekæmpe ungdomsarbejdsløsheden. Gruppens arbejde forventes færdigt i slutningen af april i år.

Uvished om tallene I februar var arbejdsløsheden på Færøerne oppe på 10 procent, eller 1554 fuldtidsarbejdsløse. Ufaglærte udgør ca. 80 procent af de arbejdsløse, ligesom unge under 25 også står for en stor del af det samlede tal: over 300 af de arbejdsløse tilhører denne aldersgruppe, der samtidig er den gruppe, som procentvis er vokset hurtigst, siden arbejdsløsheden for alvor satte ind.

Men det er ikke muligt at sige noget om, hvor mange unge, der i virkeligheden er uden arbejde. Det er den arbejdsløses Aindtægt de seneste 12 måneder, før arbejdsløsheden indtraf, der er beregningsgrundlag for udbetalingen, og en del af de unge mennesker, der ikke har haft nogen A-indtægt og derfor ikke får udbetaling, tænker næppe på at registrere sig som arbejdsløse, da de ikke får noget ud af det. De figurerer derfor ikke i de offentlige tal om arbejdsløshed. Så mange vurderer, at ungdomsarbejdsløsheden er meget højere, end de eksisterende tal viser.

A-kassen på Færøerne – en ny institution Den færøske A-kasse, Arbeiðsloysisskipanin, forkortet ALS, blev grundlagt i 1992 som et resultat af en overenskomst mellem arbejdsmarkedets parter. Før dette tidspunkt blev økonomisk støtte til arbejdsløse betragtet som et socialt spørgsmål, og det var Socialkontoret, der stod for udbetalingen. Arbejdsløshed blev betragtet som ikke-eksisterende, til landet oplevede en dyb økonomisk krise, der resulterede i massefraflytning, da i alt 25 procent af befolkningen flyttede fra landet, langt de fleste til Danmark.

ALS har til opgave at udbetale arbejdsløshedsstøtte til arbejdsløse, at arrangere arbejdsanvisning og at forbedre arbejdsløses muligheder for at komme i arbejde.

Fra passiv til aktiv arbejdsmarkedspolitik Hidtil har hovedindsatsen været på passiv arbejdsmarkedspolitik – at udbetale de beløb, som arbejdsløse er berettiget til.

Den aktive arbejdsmarkedspolitik består i dag hovedsagelig af tilbud om at deltage på kortere kompetencegivende kurser, der eksempelvis omhandler brugen af computer, undervisning i færøsk og engelsk sprog, bogholderi og personlig udvikling.

Da der er tale om tilbud, får det ingen konsekvenser for de arbejdsløse, der ikke benytter sig af tilbuddet om kompetenceudviklende kurser.

For at kunne deltage i et kursus, betalt af ALS, skal man have været berettiget til udbetaling i 4 måneder, før kurset påbegyndes, og ALS skal vurdere, at kurset er kompetencegivende og vil bedre deltagernes muligheder for at komme tilbage på arbejdsmarkedet.

Ingen erhvervspraktik endnu

En række lovændringer fra juni 2009 åbnede op for, at erhvervspraktik kunne blive et tilbud til

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

langtidsarbejdsløse. Men denne mulighed lader vente på sig, da den nødvendige bekendtgørelse endnu ikke er udarbejdet. Og hvor lang denne ventetid vil blive, er det ikke muligt at sige noget om.

Situationen er uheldig, er Bergtóra Høgnadóttir Joensens opfattelse. Bergtóra, der nu sidder i Lagtinget, er socialrådgiver med mangeårige erfaringer som arbejdsmarkeds-konsulent, både i Danmark og på Færøerne.

Bergtóra efterlyser en målrettet indsats overfor unge arbejdsløse.

– Aktivering er nøgleordet for at få unge arbejdsløse tilbage på arbejdsmarkedet. De skal ikke få lov til at falde i søvn, mens de modtager udbetaling. Og de har brug for at føle, at de gør en forskel, og at samfundet har brug for dem, siger Bergtóra, der også pointerer, at uddannelse er et vigtigt værktøj i kampen mod arbejdsløshed.

– Der bliver færre og færre stillinger for ufaglærte. Og med en uddannelse i bagagen får vi jo mange flere muligheder for at vælge, når det drejer sig um jobs. Så unge skal også opfordres til at uddanne sig, siger Bergtóra.

Lokal arbejdsformidling I Klaksvík har den kommunale ungdomsklub Húsið taget initiativ til at formidle kontakt mellem arbejdsløse i aldersgruppen 15 til 18 år og arbejdsgivere, der har brug for arbejdskraft. De ansatte i ungdomsklubben tog initiativet til den lokale arbejdsformidling, da de konstaterede, hvor mange unge, der var arbejdsløse uden at ville det. Med arbejdsformidlingen ønskede de at rette de unge arbejdsløse en hjælpende hånd.

Men i Klaksvík som andre steder på Færøerne er beskæftigelsesmulighederne for andre end de veluddannede begrænsede. Og da unge mennesker sjældent har færdiggjort en uddannelse, er de en udsat gruppe i perioder med stor arbejdsløshed.

På forældrenes nåde I begyndelsen var det jo temmelig cool, men det blev hurtigt kedeligt, fortæller en ung mand på atten år fra Klaksvík. Han har nu været arbejdsløs i 2 år. Den unge mand, der ønsker at være anonym, er ikke berettiget udbetaling fra ALS.

– Livet uden penge er kedeligt. Jeg har søgt om arbejde forskellige steder, men der er intet at finde her i bygden, fortæller den unge mand. Han har søgt om optagelse på teknisk gymnasium, da han ønsker at uddanne sig til tømrer. Så nu venter han på at få svar fra skolen – mens han lever af de penge, hans forældre kan undvære.

WWW

A-kassens hjemmeside: www.als.fo

Ungdomsklubben Húsið i Klaksvík har hjemmesiden: www.husid.fo DialogWeb ,

Danmark utbildningspolitik

Se også Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform Unges ledighed bekymrer i hele Norden Krisen skal sætte skub i efteruddannelse Politikere skal passe på pengene Eksklusionen er massiv

Gem som PDF

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

DialogWeb 2010

Learning against Poverty 12. april 2010 09:42 The year 2010 is the European Year for combating poverty and social exclusion. The Estonian Ministry of Social Affairs has also made a plan for 2010 to fight against poverty. Estonia will spend a total of 66 000 Euros on the implementation of the European Year program in 2010 for combating poverty and social exclusion. The main target of the program is to support employment opportunities for disabled and elderly persons. During the year the Ministry of Social Affairs intends to strengthen cooperation with experts and researches, as well as with representatives of government agencies, local governments and the third sector in order to reach this goal.

The relative poverty threshold - 290 Euros In 2007, 19.5% of the Estonian population lived in relative poverty. The relative poverty threshold in 2007 was at 290 Euros per month. This is a five-fold income inequality between the poorest and richest fifth of the population, which means that Estonia retained its place in the top ten European countries with highest inequality rates. The richest households in Estonia are households without children where all members of employable age are employed. The poorest households are households with children where no members are employed.

The Euro barometer surveys show that in the Baltic countries the first reason for poverty is unemployment and this is feared. People in the Baltic states are the most pessimistic of EU countries about their ability to keep their current job in the next 12 months. More than 4 in 10 Lithuanians, Latvians and Estonians (between 41% and 48%) are not sure if they will work in the same place within a year’s time. In comparison, less than 1 in 10 Finnish (6%), Austrian, Dutch, Danish and German (all 8%) employed residents are concerned about keeping their job.

People are learning how to typewrite In the Estonian small town called Rakvere Heiki Koov has been teaching people how to use the computer and tells us about how being unemployed affects people in the close-up reality. Most of his students are middle-aged or older. Heiki had at first been surprised that many of the students had had no contact with the computer in their lives and did not even know who to use the keyboard to type. He was also surprised that about one third of his students could not calculate how much 300 gram of cheese would cost if one kilo cost 3 Euros. Furthermore the ones unable to solve this task said that “book keeping” is not their area of expertise. These are two excellent examples about the correlations between poor education and poverty. On the other hand all his students have been good learners, most of them are never late and after about 100 lessons they have not only learnt how to use the keyboard and do basic calculations but are also able to teach themselves further with these basic skills.

The unemployed prefer to learn something they can practice in daily life so Heiki has taught them not only how to find job offers, write CV-s, motivation letters and application letters for job interviews but also the basic skills of internet: how to find departure times of buses, to see what is on in the theatre and cinema etc.

The Estonian program for combating poverty and social exclusion emphasizes that learning helps the unemployed to find jobs and consequently reduces poverty. During coffee pauses the students of Heiki have told about their experiences when

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

trying to apply for jobs as sales assistants, cleaners, production workers etc in Rakvere but competition is tough and usually one does not even get noticed in the crowd of applicants. Nevertheless one of his students has founded her own sewing company and Heiki has hopes that most of his students have chances in finding jobs in the near future.

Poverty and unemployment are of course depressing phenomena but Heiki says that his students in Rakevere are not depressed. The reason might be that the Unemployment Office mainly directs the short -term unemployed to further education. Secondly the elderly unemployed usually have children who might help their parents at difficult times.

DialogWeb ,

in English jämlikhet

Se også How 102 000 people learned to use the Internet Bilingual education in Latvia: The decisions and timeline of implementation of the bilingual education Bilingual education in Latvia: Higher education and adult education Bilingual education in Latvia: Reform experience, decision making and the public opinion

Kära läsare, 12. april 2010 09:15 I mars var det tio år sedan det Europeiska rådet uppmanade medlemsländerna och kommissionen att aktivt motarbeta socialt utanförskap och att till och med utrota fattigdomen inom den Europeiska unionen till år 2010. I denna lågkonjunktur ser vi tyvärr fortfarande människor som hamnar utanför och vi kan även konstatera att målet med att utrota fattigdomen ännu inte uppnåtts. Utifrån EU:s egen definition av fattigdom lever fortfarande närmare 80 miljoner människor i Europa under fattigdomsgränsen.

Inom Nordiska ministerrådet startades år 2009 en ny institution under namnet Nordiskt välfärdscenter (NVC). Kortfattat är tanken att institutionen ska främja utvecklingen inom det social- och välfärdpolitiska området i Norden. I artikeln från Sverige får du möta Tone Mörk som är VD för NVC. Hon delar med sig av både Nordiska Ministerrådets synvinkel och sina kunskaper om fattigdom och socialt utanförskap här i Norden; bland annat vad gäller vilka grupper som drabbas och vilka skillnader som finns mellan de nordiska länderna. Vi får också en glimt av hur det är Norden i förhållande till resten av Europa.

I lågkonjunkturen på Island har de unga blivit en hårt drabbad grupp. Erfarenheter från andra länder har visat att långtidsarbetslöshet för ungdomar riskerar kasta en skugga över ungdomarnas framtida liv och karriär. Med detta i åtanke har isländske social- och arbetsministeriet satt upp som mål att ingen ungdom skall vara arbetslös i mer än tre månader utan att erbjudas jobb, utbildning eller annan aktivitet. Ett nätverk med många olika samarbetspartners ger ungdomarna ett brett urval som kan anpassas efter individuella behov. Möt ungdomarna Helene och Sverrir som valde att börja studera turism.

Arbetslöshetskurser som fenomen är under luppen i Färöarnas artikel. Fyller sådana kurser någon långsiktig funktion även

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

för kursdeltagarna eller är det bara en tillfällig sysselsättning som snyggar till statistiken? Läs reflektioner kring detta.

I Danmarks artikel intervjuas direktör Lars René Petersen från Center for Socialøkonomi. Läs om hur personer med olika handikapp skall få möjlighet att arbeta istället för att gå i pension. Vägen dit är genom nätverk, mentorsverksamhet, yrkesutveckling och utveckling av särskilda, lokala strategier. Som exempel nämns hur personer med autismspektrumstörningar anställs som datakonsulter bl.a. för att kvalitetssäkra programvara. Här krävs uppmärksamhet på detaljer, logiskt tänkande, systematik, uthållighet och koncentrationsförmåga - handikappet är deras styrka.

I Finlands artikel intervjuas rektor Ilona Maaperä vid Kalliolan kansalaisopisto. Läs mer om settlementrörelsen och hur de arbetar för att fånga upp grupper som löper risk för att bli socialt utslagna.

I artikeln från Norge kan du läsa om EAEA, den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning. De anser att vuxenutbildning som ger grundläggande kompetens inkluderar utsatta människor. EAEA uppmuntrar därför medlemsorganisationerna att dela med sig av sina erfarenheter och lösningar. I denna anda delar de dessutom årligen ut Grundtvigpriset, som temaåret till ära fokuserar på projekt som genom vuxenutbildning bekämpar fattigdom och utanförskap. Ordförande Sue Waddington poängterar också att personer som deltar i vuxenutbildning får stärkt självförtroende och ökat välbefinnande, något som också gör dem mer aktiva i samhället och höjer välfärden.

På Åland ligger ett nytt integrationsprojekt i startgroparna. Projektet, Integration.ax, arrangeras av Medis (Medborgarinstitutet) och är en kurs för inflyttade personer med annat modersmål än svenska. Kursdeltagarna erbjuds arbetsplatspraktik, språkkurs och samhällsorientering. Den grundläggande idén är att alltid utgå från vilken utbildning och arbetserfarenhet som deltagarna hade i hemlandet. På så sätt önskar man uppnå att inflyttade får utöva sitt yrke i sitt nya hemland samtidigt som det åländska samhället får glädje av kompetensen som flyttat hit. Möt projektledaren Maria Christensen efter första dagen på jobb.

Bakom temaåret finns tanken att ge alla medborgare rätt till ett värdigt liv och möjlighet att fullt ut delta i samhället. Vägen dit kan vara genom att öka medvetenheten och utbyta erfarenheter såväl inom som utanför landets gränser – så, låt dig inspireras.

Trevlig läsning!

Se också: http://ec.europa.eu/social DialogWeb ,

Sverige innovation, utveckling, vuxnas lärande, projekt

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Kunskap i stället för bridge Kära läsare

Åland

Integrationsdags med Integration.ax 12. april 2010 08:36

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Något som blir unikt i detta projekt för Ålands del, är att man i dessa moment tar hänsyn till personens tidigare utbildning och arbetserfarenhet. Förhoppningarna om att detta ska ge inflyttade möjlighet att arbeta utifrån sin kompetens är stora.

För ett år sedan presenterade svenskalärare Greta Storlund på Medis (Medborgarinstitutet) sin projektidé för rektor Leena Raitanen, som snabbt ställde sig positiv till förslaget. Erfarenheten var att det fanns utrymme att göra mer för att ta tillvara på den inflyttade kompetensen.

Den stora frågan handlade mest om hur inflyttade skulle kunna få glädje av sin utbildning och arbetserfarenhet i arbetslivet här. Å ena sidan skissades det på hur de inflyttade skulle få in sin fot på arbetsmarknaden inom sitt yrkesområde och å andra sidan hur det åländska samhället skulle kunna ta del av de inflyttades kompetens.

Att få visa sin kompetens Det hela resulterade i ett treårigt EU-projekt, Integration.ax. På skärtorsdagens eftermiddag pratade jag med projektledaren Maria Christensen, då hade hon just avslutat sin första dag på jobb. Maria som tidigare har arbetat bland annat som företagsrådgivare vid Ålands Handelskammare står inför nya utmaningar tillsammans med kursarrangören Medis (Medborgarinstitutet på Åland). Inom ramen för projektet ska de hitta nya dimensioner för att integrera inflyttade personer med ett annat modersmål än svenska. Maria konstaterade redan i sitt tidigare jobb att näringslivet efterfrågade kompetens, men såg samtidigt att inflyttade tog kontakt med Handelskammaren för information om att starta eget företag då de upplevde att de inte fick utöva sitt yrke annars.

- En av projektets utmaningar blir nog ändå att försöka råda bot på gapet som råder där, så att inflyttade får chans att visa sin kompetens i praktiken och på det sättet få in en fot på den åländska arbetsmarknaden. Det blir säkert samarbete med både ams och åländska näringslivsorganisationer och Valideringsprojektet.

Risken att fastna i lågkvalificerade arbeten Medis ordnar sedan några år tillbaka Svenska för inflyttade (SFI-kurser), som huvudsakligen är språkkurser, men som också innehåller ca två veckors praktik. Efter avslutad kurs har deltagarna åter kontakt med ams för att söka arbets- eller studieplats. De som valt att söka arbete har ofta fått tacka ja till lågkvalificerade arbeten och mötts av svårigheter att ta sig ut på arbetsmarknaden inom sitt eget yrkesområde. Den största orsaken har nog varit olika lagstiftade krav som är kopplade till rätten att lyfta arbetslöshetsersättning. En förenklad version på ekvationen ser ut så här: på Åland har du inte rätt till socialbidrag om du inte är uppsatt som arbetssökande vid ams. För att lyfta arbetslöshetsersättning behöver du söka de jobb som anvisas. Risken finns således att inflyttade som anvisats jobb – och också får jobb – inom lågkvalificerade yrken på något vis fastnar i sitt ”nya yrke”, trots att de har en helt annan arbetserfarenhet hemifrån. Kanske kan man gå så långt som att kalla det för att bli bestulen på sin yrkeskompetens?

Läroplan Maria berättar att Integration.ax riktar sig till personer som kan så pass mycket svenska att de kan klara av instruktioner på en arbetsplats. De kan eventuellt gått någon SFI-kurs tidigare. Specifikt för projektet kommer en språklärare att anställas.

Läsåret blir från augusti till mars och innefattar tolv olika deltagare varje år (totalt 36 deltagare). Inom läsåret delas deltagarna in i två grupper så att studiegrupperna består av sex personer som studerar och praktiserar om vartannat. En typisk kursvecka består av två dagar praktik, två dagar gruppundervisning i svenska och en dag med individuella studier kring ordförråd och fraser baserat på det egna yrkesområdet. Praktikplatsen är tänkt att förläggas på samma arbetsplats under hela perioden och vara inom det egna yrkesområdet. Språkundervisningen kommer också att handla om socialt samspel och samhällsorientering kring hur den åländska kulturen fungerar.

- Inom ramen för projektet ska jag också sammanställa information på fyra olika språk kring det åländska samhället. Bland annat om vilka instanser som gör vad på Åland. Det är inte så lätt att veta vart man ska vända sig när man är ny i ett

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

samhälle, säger Maria.

En ljus framtid - Idag är det för tidigt att veta vilka som kommer att söka sig till projektet. I det fall att det är många sökanden till kursen kan antagningen även styras upp utifrån var samhällsbehovet finns. Det vill säga finns det arbetskraftsbrist inom något yrke, eller finns det någon särskild kompetens som efterfrågas av samhället?

Kan detta vara utgångspunkten är det ju också skäligt att tro att möjligheten ökar för kursdeltagarna att deras praktik mynnar ut i en anställning. Det positiva med Integration.ax är att det hittills inte alltid har funnits utrymme i det åländska samhället att ta hänsyn till personens arbetserfarenhet och utbildning från hemlandet. Men tänk dig själv hur mycket dina möjligheter skulle öka bara genom att du fick möjlighet att bevisa din kompetens genom en praktik. Att sedan dessutom få en skräddarsydd språkundervisning med målet att förbättra ditt ordförråd med fraser och termer med inriktning på ditt specifika yrkesområde. Det känns bra att veta att 36 personer kommer att få en rimlig chans att återfå sin yrkeskompetens i sitt nya hemland och dessutom genom att bevisa sin faktiska kompetens hitta tillbaka till sin yrkesidentitet och möjligheten att få utöva sitt yrke.

Aktuella länkar: www.mariehamn.ax/Medborgarinstitutet www.chamber.ax www.ams.ax Sverige ,

Åland kompetensutveckling, invandrare

Nytænkning øger udsatte borgeres mulighed for job 12. april 2010 08:07 Adskillige arbejdspladser i københavnsområdet får i dag frokosten leveret fra cateringfirmaet Allehånde Køkken, der er skabt som en virksomhed, der især skal beskæftige og uddanne døve medarbejdere.

Her forenes ambitionerne om det gode måltid med ønsket om at integrere mennesker med et handicap på lige fod med alle andre på arbejdsmarkedet. Virksomheden er skabt i et samarbejde mellem ambitiøse kokke og en døveforening med bistand fra Københavns Kommune og en række fonde.

Samarbejder som disse spirer mange steder i landet og vil brede sig endnu mere i de kommende år, lyder vurderingen i Center for Socialøkonomi, som blandt andet faciliterer samarbejde mellem virksomheder, kommuner, iværksættere og frivillige organisationer med henblik på at skabe flere af denne type socialøkonomiske virksomheder.

Stærke netværk og partnerskaber - Det er vigtigt, at netværkene mellem de forskellige sektorer bliver betydeligt stærkere, så nøglepersoner i virksomheder, http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

organisationer, uddannelsesinstitutioner, kommuner og regioner lærer hinanden at kende og deler viden indbyrdes.

Gennem fælles netværk, mentorordninger, faglig opkvalificering og udvikling af konkrete, lokale strategier i kommuner og regioner kan vi nå et større skridt i retning af et mere rummeligt arbejdsmarked. Frivillige organisationer skal fx lære af erhvervslivet at tænke i forretning frem for fundraising. På samme måde skal erhvervslivet have et større kendskab til de ressourcer, nye socialøkonomiske virksomheder som Specialisterne besidder, pointerer Lars René Petersen, der er direktør i Center for Socialøkonomi.

Specialisterne beskæftiger personer med autismespektrumforstyrrelser, der har en række særlige karaktertræk, som bl.a. sans for detaljer, logisk tankegang, systematik, vedholdenhed og koncentrationsevne. De virker i dag som konsulenter for en række førende virksomheder i Danmark inden for test og kvalitetssikring af software samt datahåndtering.

Udsatte er en mangfoldig gruppe Center for Socialøkonomi arbejder målrettet for såvel at øge rummeligheden på det traditionelle arbejdsmarked som for etablering af nye socialøkonomiske virksomheder.

- Der er stort behov for begge dele og for at tænke både i ordinære job og i fleks- eller skånejob. Vi har i dag en stor og mangfoldig gruppe mennesker med midlertidig eller varig nedsat arbejdsevne, der er sat helt uden for arbejdsmarkedet.

Nogle kan finde vej til traditionelle virksomheder, men risikerer meget vel at ryge ud igen i krisetider som nu, fordi de ikke kan levere en indsats på 100 procent. Er man der imod ansat i en socialøkonomisk virksomhed, hvor rammerne fra starten er tilrettelagt ud fra medarbejdernes behov og begrænsninger, er der mindre risiko for at komme til kort, konstaterer Lars René Petersen.

Uddannelse styrker iværksætteri Han ser en særlig rolle for uddannelsesinstitutioner som bl.a. VUC og AMU i at være med til at styrke socialt iværksætteri.

Både ved at åbne kursisternes øjne for denne del af arbejdsmarkedet og ved at tilrettelægge nye typer af uddannelsesforløb.

- Vi får hyppigt henvendelser fra såvel organisationer som enkeltpersoner med ambitioner og gode ideer til socialøkonomiske virksomheder, men de savner sparring og kompetencer til at omsætte ideerne til handling. Dem rådgiver vi gerne, men der er også behov for målrettede uddannelsesforløb og workshops, som voksenuddannelserne oplagt kunne iværksætte i partnerskab med allerede eksisterende virksomheder, fremhæver Lars René Petersen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Socialøkonomiske virksomheder • Er karakteriserede ved, at de vil løse sociale, sundhedsmæssige eller miljømæssige udfordringer i tæt samarbejde med deres omgivelser.

• De bidrager med nye velfærdsløsninger, beskæftigelses- og vækstmuligheder.

• De er først og fremmest baseret på en humanitær eller miljømæssig idé og investerer virksomhedens overskud i at udvide eller konsolidere sig.

• De har en anden selskabsform end traditionelle erhvervsvirksomheder, der bl.a. skal tjene penge hjem til aktionærerne.

• De ønsker et tæt samspil og samarbejde med bl.a. lokale myndigheder, civilsamfundet og andre virksomheder.

Links: www.socialokonomi.dk www.allehaande.dk www.specialisterne.dk DialogWeb ,

Danmark innovation

Se også Otte grunde til at lykkes Energibesparelser til søs – fra forskning til business Kære læser Nytænkning skal gøre nordiske sprog cool blandt unge Traditioner i ny udgave – Strikkeklub på Facebook

Voksenopplæring for velferd – mot fattigdom og marginalisering 12. april 2010 07:52 2010 er EUs år mot fattigdom og sosial eksklusjon, og i forbindelse med dette har EAEA de siste månendene begynt å gå mer i dybden for å finne sammenhengen mellom deltakelse i voksenopplærveling og trivsel/velferd. EAEA har utarbeidet en liten rapport som oppsummerer forskning og prosjektresultater fra fem land. En av disse undersøkelsene er en nederlandsk studie som har klare konklusjoner: Etter 15 kurssamlinger kommer 44,2 % av deltakerne ut av sosial isolasjon, eller lever på en mindre isolert måte enn tidligere.

Resultatene som legges fram i rapporten viser at deltakere i voksenopplæring rapporterer om økt selvtillit, økt involvering i sivilsamfunnet, bedret mental helse, helseatferd og foreldreegenskaper etter at de har deltatt på kurs.

Politikerfrokost for lykkelige liv http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

En svært viktig oppgave for EAEA er å sette voksenopplæring på dagsorden i de politiske beslutningsorganene i Brussel, og løfte voksenopplæring opp som en strategi for å nå viktige samfunnsmål. I mars inviterte de derfor til politikerfrokost for parlamentsmedlemmer og EU-kommisjonen, der de satte fokus på voksenopplæring og utenforskap. Mange møtte opp for å høre på professor Jyri Manninen fra Finland og professor Stephen McNair fra England som begge presenterte fersk forskning på de samfunnsmessig positive konsekvensene av voksenopplæring.

En hovedkonklusjon i denne forskningen er at akivt lærende mennesker lever lykkeligere og mer aktive liv. På bakgrunn av dette utfordret professor McNair forsamlingen: – Hvorfor fokuserer da myndighetene så veldig på å gjøre folk rikere? All forskning tilsier jo at en ikke blir lykkeligere av å bli rikere, og målet for politikerne må vel være lykkelige mennesker?

– Et stort problem er at de voksne som er i risikogruppen for sosial utstøting er de som minst sannsynlig har muligheten til å delta i voksenopplæring. De møter mange barrierer, både økonomiske hindringer og det faktum at det ikke finnes relevante læringsmuligheter som møter deres spesifikke behov, sier Sue Waddington. EAEA ønsker nå å følge opp disse første initiativene med et større forskningsprosjekt, og har derfor blitt med i et partnerskap som har lagt inn søknad hos Euopakommisjonen om midler til dette.

Grundtvigprisen 2010 Hvert år deler EAEA ut to Grundtvigpriser. En til et europeisk prosjekt, og en til prosjekter fra andre steder i verden.

Grundtvigprisene setter søkelyset på prosjektresultater som produserer nye ideer, nye partnerskap, nye metoder eller ny forståelse av hvordan vi kan jobbe innenfor voksnes læring. I år setter prisen fokus på prosjekter som bekjemper fattigdom og utstøting. EAEA har bedt alle sine medlemsorganisasjoner om å nominere prosjekter som representerer innovative tilnærminger i voksenopplæring – grunnleggende kompetanse for sosial inkludering. Her er det flere alternativer. En mulighet er å ta utgangspunkt i Europakommisjonens definisjon av grunnleggende kompetanse. En annen er å forklare hvordan kompetansen fra dette prosjektet kan forstås som grunnleggende, og hvordan den bidrar til sosial inkludering.

Nominasjonsfristen gikk ut 6. april, og prisene vil bli delt ut under EAEAs generalforsamling i Yerevan i Armenia i juni.

Ønsker erfaringer fra alle land velkomne!

I tillegg til de innovative prosjektene som kan nomineres til Grundtvigprisen, tror EAEA at det finnes en rekke tilnærminger og strategier innenfor voksenopplæringen som bidrar til sosial inkludering, og som med fordel kan deles med andre. - Vi har bedt EAEAs medlemsorganisasjoner om å sende inn eksempler på suksessfulle måter å bekjempe fattigdom og sosial ekslusjon gjennom voksenopplæring, sier Sue Waddington.

Om EAEA EAEA (The European Association for the Education of Adults) er en europeisk paraplyorganisasjon med 128 medlemsorganisasjoner fra 42 land som jobber på voksenopplæringsfeltet. EAEA har sitt hovedkontor i Brussel, og har interessepolitisk arbeid opp mot EU som ett av sine viktigste arbeidsområder.

President for EAEA er Sue Waddington, hun representerer NIACE (England og Wales).

Aktuelle lenker:

EAEAs nettsider: www.eaea.org

Artikkel om studie i Nederland: LINK DialogWeb ,

Norge vuxnas lärande

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Etterspørsel etter mer tall om voksnes læring En promille til voksnes læring

2009 06. april 2010 13:39

Dialog 2009 ett artikelurval / koottuja artikkeleita / selected articles Dialog innehåller ett urval av de artiklar som publicerades i webbtidningen under samma år. Dialog trycktes i mars 2010 och finns här nedan i utskrivbar pdf-format samt pageflip, med vilken man kan bläddra i tidningen.

Dialog sisältää valittuja artikkeleita jotka julkaistiin lehden verkkoversiossa saman vuoden aikana. Dialog painettiin maaliskuussa 2010 ja se on tässä alla tulostettavassa pdf-muodossa sekä selailtavana pageflip-muodossa.

Dialog contains a selection of articles published during the same year in the magazine's web edition. Dialog was printed in February 2010 and it's linked below in a printable pdf format as well as browsable pageflip format.

Dialog 2009 (pdf) PageFlip version

Beställ DialogExpress och NVL:s Nyhetsbrev

Tilaa DialogExpress ja NVL:n Uutiskirje Prenumerationsservice

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

DialogWeb 2009

Se også 8/2009: Vad är Norden?

7/2009: Vägledning och validering 6/2009: De sterke kvinnene 5/2009: ICT 4/2009: Forskning och kreativitet

Pohjoismainen motivaatiokonferenssi 3.-4. kesäkuuta 2010 30. marts 2010 08:17 Konferenssikieli on skandinaaviska. Konferenssin skandinaavisilla kielillä pidettävät esitykset ja yleiskeskustelut tulkataan suomeksi ja joissakin rinnakkaisistunnoissa esitykset pidetään englanniksi.

Rinnakkaisistuntojen ohjelmaa päivitetään vielä, tarkista ajantasainen tilanne osoitteesta www.nordvux.net.

Perjantaina 4.6. konferenssiosallistujat voivat asettaa näytteille materiaalia ja esitellä meneillään olevia hankkeita, jotka liettyvät konferenssin teemaan. Jos olet kiinnostunut tästä mahdollisuudesta, mainitse asiasta ilmoittautuessasi osoitteessa http://digiumenterprise.com/answer/?sid=458859&chk=SFRG6B9Q.

Osallistuminen ja ateriat ovat ilmaiset. Osallistujat maksavat itse matkat ja yöpymisen. 14. huhtikuuta asti osallistujat voivat varata Scandic Copenhagenista huoneen alennushintaan 850 Tanskan kruunua/yö. Sen jälkeen hotellihuoneet ovat normaalihintaisia.

Konferenssi-ilmoittautumisia otetaan vastaan 3.5. 2010 asti.

Lisätietoa: www.nordvux.net/page/39/norden.htm DialogWeb ,

Finland motivation

Se også Andra bullar 2: Medveten inkompetens är smärtsam Pohjoismainen motivaatiokonferenssi 3.-4. kesäkuuta 2010 Kööpenhaminassa

Norræn ráðstefna dagana 3.-4. júní 2010.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

29. marts 2010 14:17 Vinsamlegast athugið að föstudaginn 4. júní gefst tækifæri til þess að sýna efni og kynna verkefni á ráðstefnunni sem lúta að þema hennar.

Ef áhugi er fyrir þessu ber að skrá það um leið og skráning á ráðstefnuna fer fram á slóðinni http://digiumenterprise.com/answer/? sid=458859&chk=SFRG6B9Q.

Þátttakan og máltíðir á meðan á ráðstefnunni stendur eru ókeypis. Þátttakendur sjá sjálfir um ferðir og gistingu. Til og með 14. apríl er hægt að bóka gistingu á hótel Scandic Copenhagen á afsláttarverði, eða 850 DKK. Ef bókað er eftir það gildir venjulegt verð. Hægt er að skrá þátttöku á ráðstefnuna fram til 3. Maí 2010.

Nánari upplýsingar www.nordvux.net/page/39/norden.htm DialogWeb ,

Ísland motivation

Se også De kalder os for rugemødre

Nordisk konference om Motivation d.3.- 4. juni 2010 25. marts 2010 14:42 Konferencesproget er skandinavisk. Plenum sessioner tolkes til finsk, og på enkelte parallelsessioner er præsentationerne på engelsk.

Parallelsessioner opdateres fortløbende, check på www.nordvux.net.

Vær opmærksom på muligheden for at udstille materiale og præsentere gode igangværende projekter, der vedrører konferencens tema fredag d.4.juni. Er du/I interesseret i dette, skal I skrive det samtidig med, at I registrerer jer på http://digiumenterprise.com/answer/?sid=458859&chk=SFRG6B9Q

Deltagelse i konferencen inkl. måltider er gratis. Deltagerne sørger selv for rejse og overnatning. Der er frem til 14. april stadig mulighed for at booke hotelværelse på Scandic Copenhagen til reduceret pris 850 DKK. Efter denne dato tilbydes værelser til hotellets almindelige pris.

Endelig tilmeldingsfrist er 3.maj.2010 Mer information: www.nordvux.net/page/39/norden.htm DialogWeb ,

Danmark motivation

Se også Vejledning og undervisning i fængsler skal give mening både i og uden for fængslet Politisk prioritering øger motivationen

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Ønsket om et arbejde med indhold

Kære læser 15. marts 2010 10:24 Behovet for ufaglært arbejdskraft bliver mindre og mindre, og snart er der ingen jobs uden kompetencekrav. Så videreuddannelse og livslanglæring er en nødvendighed. Men i Norden er der udkantsområder, hvor store grupper mennesker ikke er i stand til at følge en traditionel uddannelse, der kræver fysisk fremmøde.

I Finland har de 7000 samer, der bor i landet siden 2007 haft mulighed for at følge kurser som fjernundervisning. Formålet med fjernundervisningen er at nå så mange som muligt i den vidtstrakte region.

I Sverige giver projektet Nitus ved hjælp af digital teknik og lokale lærecentre borgere i næsten halvdelen af de svenske kommuner mulighed for at uddanne sig uden at være fysisk til stede .

I Danmark var det de særlige udfordringer og løsningsmuligheder på arbejdsmarkedet i udkantsområder, der fik alle gode kræfter i Nordjylland til at etablere et samarbejde om erfaringsudveksling og og udviklingsarbejde i regi af et Nordplus Voksen projekt.

I Åland er en af udfordringerne for Læreaftalecentret at skræddersy de tilbud, som voksenuddannelsen har. For selv om systemet er fleksibelt, kan det være svært at få alle de mange dele af puslespillet til at passe sammen.

Norges enorme areal umuliggør de samme tilbud om uddannelse til alle landets borgere. Der er stor forskel på uddannelsesniveauet mellem land og by, og forskellen vokser. Oppland Fylke har taget taget udviklingen alvorligt og tilbyder fleksible former for voksenuddannelser.

I Island har fiskeriet spillet hovedrollen i landets økonomi, men uddannelsestilbud for fiskere har altid været begrænsede.

Dette vil man nu råde bod på ved at udvikle målrettede tilbud om uddannelser til fiskere, der kan følge uddannelsen til søs.

Og på Færøerne findes der endnu ingen organiserede tilbud om voksenuddannelse og fjernundervisning. Flere og flere kvinder at tage en dansk netbaseret pædagoguddannelse, mange af dem, fordi de ikke bliver optaget på den færøske uddannelse.

Læs med, når DialogWeb belyser nogle af årsagerne til, at videreuddannelse via internettet kan være et hit.

DialogWeb ,

Danmark lika möjligheter, glesbygd

Se også Dropouts i gymnasiet – så lave tal som muligt Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Kære læser En ny chance Fjernuddannelse i et fjerntliggende land

Læringsmuligheter der du bor!

15. marts 2010 08:34

OPUS – for læring i distriktene Denne dama ligger ikke på latsiden. Hun er trebarnsmor, bor på Otta i Gudbrandsdalen ca 300 km nord for Oslo. Tidligere arbeidet hun som ufaglært helsearbeider ved Sykehuset Innlandets døgnenhet på Bredebygden. I en alder av 32 år startet hun i 2001 en fireårig desentralisert sykepleierutdannelse på deltid, organisert av OPUS Nord-Gudbrandsdal. Nå er hun i gang med viderutdanning i behandling av rusavhengighet og psykiske lidelser og pendler til Elverum ei uke i måneden.

Norge er et land med få mennesker og store avstander, men har et godt utbygd universitetssystem med tunge, statlige institusjoner i alle fylker. Noe av utfordringen i det moderne Norge er at universitetsstrukturen er tilpasset et industrielt samfunn, noe som rammer distriktene (periferien) spesielt hardt. Det er stor forskjell på utdanningsnivået mellom by og land – og forskjellen er økende.

Samtidig øker kunnskapsbehovet innenfor alle næringer, også de som er basert i distriktene. Behovet for arbeidskraft uten utdanning blir stadig redusert, snart er det ingen jobber uten kompetansekrav. - Det finnes ingen enkle jobber lenger, konkluderte Kristina Scharp fra Svenskt Näringsliv på NVL og NKS sitt nordiske arbeidslivsseminar i Oslo rett før jul. Dersom ikke mulighetene for utdanning i distriktene blir bedre, kan resultatet bli en massiv sentralisering av befolkningen.

Oppland Fylke er et av fylkene som har tatt grep for å møte denne utviklinga, de har i flere år jobbet med OPUS-sentre, og har nå satt disse inn i et system de kaller Karriere Oppland. Karrieresenteret OPUS Nord-Gudbrandsdal, som Elisabeth Fossmo Lien er knyttet til, er et karriere- og opplæringssenter som formidler studie- og karriereveiledning, videregående opplæring for voksne, realkompetansevurdering og høyskoleutdanning. Senteret i Nord-Gudbrandsdal er ett av seks slike sentre i Oppland fylke. Senteret er en del av fellesskapet Karriere Oppland som er et partnerskap mellom Oppland fylkeskommune, kommunene, NAV (arbeids-og sosialkontoret) og høgskolene, og har som mål å øke kompetansenivået i befolkningen.

Denne modellen viser hvordan Oppland Fylkeskommune tenker om kompetanseheving, en vinkling som setter den lærende i fokus, og der tilbyderen kan være alt fra et studieforbund eller en grunnskoleopplæring til universitetsutdanning.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

- Jeg må lære mer!

Men hvordan kom hun på at hun skulle begynne å studere, egentlig? – Jeg har hatt en drøm om å jobbe med ungdom og rus siden åttitallet, men da jeg søkte sosialhøgskolen var det utrolig trendy og svært høye inntakskrav så jeg kom ikke inn.

Siden etablerte jeg meg med familie og jobb her på Otta. Men etter å ha jobba seks år som ufaglært i psykiatrien, med et fagmiljø fullt av kompetanse, opplevde hun ikke å kunne bidra i stor nok grad. Erkjennelsen var krystallklar: -Jeg må lære mer!

Elisabeth kan ikke få fullrost OPUS Nord-Gudbrandsdal. – Den tilrettelegginga de gjorde var helt uvurderlig, sier hun. Å ha videoforelesninger 5 minutter hjemmefra gjorde det enkelt å studere, og hovedinntrykket av OPUS er at det er utrolig flekisbelt. Når hun i 2001, 32 år gammel, startet på sykepleierstudiet hadde hun aldri brukt en datamaskin i hele sitt liv(!).

Og slik var det også med flere av hennes medstudenter. Dette løste OPUS med å sette dem i kontakt med IT-lærlinger fra videregående skole. De kunne ringe om alle spørsmål, og lærlingene stilte opp og hjalp til med alle slags tekniske utfordringer.

For å kunne gjøre dette har Elisabeth vært avhengig av at familien rundt har stilt opp. Når det var samlinger på Gjøvik for sykepleiestudentene måtte hun som småbarnsmor slippe kontrollen på hjemmebane, og reise på en ukes ”husmorferie” sammen med fem medstudenter. – Det var et godt og sosialt læringsfellesskap, og vi studievenninnene treffes fortsatt, sier Elisabeth. I tillegg er det bra for likestillinga, for mannen har tatt masse ansvar på hjemmebane.

Menneskelig vekst På spørsmål om hva hun har fått ut av disse årene med studier, får jeg mange – og gode – svar.

- Jeg har blitt tryggere som person, sier hun. Med mer faglig ballast har jeg blitt mer ydmyk og mindre påståelig – en rausere person. Det har rett og slett bidratt til menneskelig vekst!

I tillegg har Elisabeth sine år med studier bidratt til at mange andre har begynt å studere. Elisabeth har hele tida vært opptatt av å fortelle andre at det ikke er noen dans på roser å ta utdanning, men at det er mulig for alle, og har motivert mange som har dårlig selvtillit. - Du trenger ikke være Albert Einstein før du begynner på skolen, slår hun fast. Elisabeth har venninner og svigerinner som har blitt studenter. Hun har sågar ei venninne som har jobba på Narvesen i årevis, og som nå går på lærerstudiet.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

”Kjendis-Elisabeth” Høsten 2009 mottok Elisabeth Voksenopplæringsprisen i Oppland 2009. Hun ble kåret av en jury, og mottok prisen av Fylkesordfører Audun Tron under et møte i Fylkestinget på Gjøvik. – Det var motiverende, men det tok mye tid, sier Elisabeth. Hun ble intervjuet av radio, TV og aviser og fikk mye oppmerksomhet om sin læringshistorie. Når jeg spør om hun har blitt kjendis, ler hun. - Det må være D-kjendis i tilfelle. Likevel har oppmerksomheten ført til at mange kontakter Elisabeth, og på facebook lurer folk på hvordan hun har gått fram for å ta utdanning, og spør om råd. Kanskje burde OPUS ansette henne som ambassadør?

Litt hyperaktiv Elisabeth blir 41 år i mai og har mange jern i ilden. I tillegg til full jobb, tre barn og 50 % studier spiller hun håndball og revy, og er håndballtrener. – Pasientene mine på rusbehandlingen pleier å fleipe med at noen får medisiner for sin ADHD, og noen får det ikke! Jeg er visst litt hyperaktiv, slår hun fast. Nå har hun imidlertid fått nok skole for en stund. Etter at hun har levert fordypningsoppgaven 10. mai, der hun skriver om tillit som fundament i behandling av ruspasienter, blir det ingen nye utdanningsprosjekter med det første. Men hvem vet? OPUS, med alle sine studietilbud, ligger fortsatt bare fem minutter unna…

Lenker:

Karriere Oppland: www.oppland.no/Karriere-Oppland/

Artikkel om Elisabeth og Voksenopplæringsprisen: www.gd.no/nyheter/article4658439.ece DialogWeb ,

Norge lika möjligheter, glesbygd

Se også Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

Dobbelt så sterke?

Rom for læring

Et frisk pust fra Norden 15. marts 2010 08:15 De har oplevet det adskillige gange i Nordjylland: At alle lokale kræfter skal forenes i en enorm fælles indsats for at begrænse skaderne i regionen, når en af egnens få store arbejdspladser må lukke.

De særlige udfordringer og løsningsmuligheder, man lever med på arbejdsmarkedet i udkantsområder, kendes mange steder i Norden.

Derfor slog virksomheder, uddannelsesinstitutioner og kommuner i det

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

nordjyske til i håb om ny inspiration, da forslaget om en gensidig erfaringsudveksling og udviklingsarbejde i regi af et Nordplus Voksen projekt blev præsenteret af NVL for knap tre år siden.

- Selv om f.eks. infrastruktur, befolkningsunderlag og arbejdsmarked varierer til forskel fra regioner i Danmark står vi over for mange fælles problemstillinger. Alle områderne er bl.a. præget af mange små virksomheder med stort behov for kompetenceudvikling, ligesom alle også er optaget af, hvordan vi når ud til de meget tyndt befolkede egne. Derfor havde vi stort udbytte ud af at høre, hvilke ideer og erfaringer, der rører sig andre steder i Norden, fortæller Peter Müller, der er udviklingschef på VUC Nordjylland og koordinerede udviklingsprojektet.

Tæt på borgerne Projektet har bestyrket VUC Nordjylland i, at nærheden til både almen og faglig uddannelse og kompetenceudvikling skal videreudvikles. Blandt andet ved at tilbyde nye former for arbejdspladslæring og ved at bevare de mange mindre afdelinger af VUC, som centret har prioriteret at etablere.

- Vi skal på alle områder forkorte vejen til uddannelse mest muligt. Både ved at være til stede lokalt og ved at tænke i størst mulig fleksibilitet, så f.eks. skifteholdsarbejde ikke er en hindring for at tilegne sig nyt. På samme måde skal vi udnytte, at én lærer i dag synkront kan undervise kursister i flere byer samtidig ved hjælp af internettet. Den slags tilbud skal vi videreudvikle, fremhæver Peter Müller.

Ind til drømmene Den første projektperiode er afsluttet, men deltagerne håber med en ny projektansøgning at få grønt lys til at kunne fortsætte det fælles udviklingsarbejde.

- Blandt andet vil vi gerne arbejde videre med, hvordan man lokalt kan skabe nye fora, som i højere grad engagerer den lokale befolkning i både deres egen og i nærområdets fremtid. Hvad drømmer den enkelte om vil ske i tilværelsen inden for nogle år, og hvad drømmer lokalsamfundet om? Finder vi nye måder at inddrage foreninger, højskoler og alle andre aktører inden for uddannelse og arbejdsmarkedet i sådanne diskussioner, kulturelle aktiviteter og virtuelle fora, kan vi skabe nye, spændende dagsordener, mener Peter Müller.

Partnerne i projektet var Den færøske Højskole i i Thorshavn, Færøerne

Voksenoplæringsforbundet VOFO Finmarken, Norge

Företagsam Skärgård, 6 skærgårdskommuner på Åland

Husavik Academic Center, Island

VUC Nordjylland, Danmark www.vucnordjylland.dk DialogWeb ,

Danmark regional utveckling

Se også

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Kære læser Sosu-skole i Suðuroy – en uddannelsesmulighed for kvinder

Utdanning for havets helter?

11. marts 2010 12:01 En av grunnene kan være at det i tidligere århundrer var et som-far-såsønn-yrke, det vil si at sønnene ble opplært av sin far. Det gjaldt hele prosessen, fra bygging av båter, framstilling av fiskeredskaper, navigasjon og behandling av råvarer. Kvinnelige fiskere omtales også i tidligere århundrer, men det er ikke sannsynelig at de var med på havfiske. Det var nok mer vanlig at kvinner drev med såkalt hjemmefiske når mannen var ute på havet. På hjemmefisket kan også barn ha vært med for å hjelpe til. Alle lærte det som skulle til.

I de siste årene har man vært oppmerksom på hvor få utdanningsmuligheter det er for fiskere og sjøfolk. Båtbygging kan man lære, og man kan utdanne seg til skipsmekaniker, skipper og kaptein.

Og det finnes også utdanning i fiskeindustri på universitetsnivå. Det er diskutert om man kunne gjøre utdanning tilknyttet fiskeri mer tiltrekkende, og legge særlig vekt på å forbedre imaget som arbeid med fisk og fiskeri har. Forberedelsene til en linje i videregående skole er i gang. Men det er tynt med tilbud for voksne, ingen allmennutdanning, ingenting om kvalitet og behandling av råvaren.

Dette vil to av landets Livslang læring-sentra prøve å råde bot på, og de har skreddersydd tilbud til fiskere og sjøfolk.

Nye tider, ny teknikk og viten På Akureyri ligger Símey, og de som arbeider der mener at fjernundervisning kan være en god og anvendbar måte å undervise til sjøs. I samtale med Valgeir Magnússon, studieveileder og leder av prosjektet, kom det fram at fjernundervisning alene ikke duger helt. – Vi laget ett skreddersydd tilbud for en bestemt besetning, om bord på Brimnes RE i fjor, og vi valgte å kalle det Bølgebryteren. Da avtalte vi med rederiet at de som ønsket å være med på kurset, kunne ta undervisningssesjoner hele den dagen skipet seilte fra havn, i tillegg til fjernundervisningsopplegget. Derimellom arbeidet de til sjøs med diverse oppgaver og var i forbindelse med lærerne via e-post. Arbeidet er i tørner, og innimellom kan de lærende hjelpe hverandre med oppgaveløsning. Bølgebryteren tok ikke bare over basisutdanning i islandsk, informasjonsteknologi og fagrelaterte emner som sikkerhet og kvalitet, men det ble også lagt vekt på å forandre holdningen til læring – gjøre det lettere å ta fatt på nye ting, lære nye metoder, lære å lære. Deltakerne fikk veiledning i bedre selvbevissthet og selvsikkerhet, samtidig som de lærte å tilegne seg stoffet på den måten som passet hver og en best.

Valgeir forteller også at deltakerne raskt fant ut av å støtte hverandre og hjelpes ad.

– Til tross for at de oppsto forskjellige problemer, bl.a. at skipet ikke bare seilte fra Akureyri, men også Reykjavik, så syns vi at det gikk ganske bra. Av 12 deltakere som meldte seg på fullførte 10.

Livslang læring-senteret på Vestmannaøyene heter Viska. Som andre Livslang læring-sentra på Island har Viska vært aktiv i studie- og yrkesveiledning på arbeidsmarkedet. Arbeidet ble initiert i 2005 med prosjektet, ”Ditt valg din vei”, et samarbeidsprosjekt mellom utdanningsdepartementet, Arbeidslivets opplæringssenter, LO, NHO og Livslang læringsentrene i Island. Dette er beskrevet i Dialog særutgave: Læring i arbeidslivet, november 2006.

Veiledning på arbeidsplassen – også til sjøs

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Veileder hos Viska er Sólrún Bergþórsdóttir. Hun har banket på hos forskjellige bedrifter, presentert veiledningen og tilbudet om privatsamtale, og har etter hvert fått ganske mange voksne i gang med studier av en eller annen art. Det var likevel en gruppe de savnet; sjøfolk. Derfor satte de i gang arbeid med å lage en presentasjon av tilbudet på DVD. Det har tatt over ett år, men i neste måned blir den ferdig og distribusjonen kan settes i gang. Vi gir Sólrún ordet:

- I denne presentasjonen får sjøfolkene vite hva tjenesten innebærer og hvilke muligheter den kan åpne. Jeg har også intervjuet fire sjømenn som alle deltar i en eller annen form for læring. Tre arbeider til sjøs og har deltatt i fjernundervisning og vanlig undervisning med det formål å øke sine rettigheter til sjøs. Den fjerde ble på grunn av sykdom nødt til å gå i land og fant da ut at hans utdanning som styrmann ikke kunne brukes til noe på arbeidsmarkedet. Han fikk kveldsutdanning som gav han arbeid. På DVD-en presenteres utdanningsfondet, Sjómennt og Livslang læring-sentrene rundt om i landet, slik at sjøfolk kan søke veiledning der de kommer til havn. Sólrún tar mastergrad i veiledning ved Islands universitet. Hun skal i gang med sin avsluttende oppgave, og forteller at arbeidet med disken har inspirert henne til å undersøke sjøfolk litt nærmere. Hun ønsker å forske i sjømenns holdning til læring og hvilke muligheter og hindringer for læring ved siden av arbeid.

- Jeg er også interessert i å legge frem bestemte forslag om hvordan læring kan bli mer tilgjengelig for sjøfolk, avslutter Sólrún Bergþórsdóttir. Vi ønsker henne lykke til og gleder oss til å lese oppgaven når den er ferdig.

DialogWeb ,

Norge livslångt lärande

Se også Partnerskap for karriereveiledning Det nye klasserommet!

Räpina Folk School in difficult times 11. marts 2010 08:58 During previous years Räpina Folk School has focused especially on trainings for unemployed people. They could learn skills for social work, ecological farming, park design, starting one’s own business etc.

Somewhat surprisingly in these currently economically difficult times Räpina Folk School has not been given the official permit to continue teaching the unemployed and the Ministry of Education as well as the Unemployment Office think that only vocational schools should be allowed to teach the unemployed. Mati Kirotar director of Räpina Folk School admits that vocational schools are probably better in specialized teaching but vocational schools are far from Räpina and unemployed people don't usually go there. On the other hand many unemployed have attended the courses at Räpina Folk School. It was nice that people instead of sitting and worrying at home could attend courses and stay in touch with others, Kirotar sais.

Ceramics is the most popular Mati Kirotar continues that regardless of that thanks to the support of European Social Fund five new free courses have been opened this year which are intended for people who are unable to pay tuition fees: three courses for foreign languages, one for ceramics and a furniture restaurateur course. Approximately 120 people have participate in these

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

courses until spring. (People who are officially unemployed are not allowed to attend these courses.)

Ceramics courses are on a high level in Räpina and people come to take these courses from more than hundred kilometers far, therefore an additional course with study fees has been opened. A two-hour session costs 3 Euros and most people can afford it. Grandmothers' handicraft courses, English for the advanced and children's creativity course are also not gratis for participants. But every cent is important for Räpina Folk School these days, some projects that finished already in September are still unpaid for. "We have been active for over 16 years but have never before encountered such difficult and complicated times", Kirotar sais.

Collaboration with the Nordic Countries Räpina Folk school has had excellent collaboration partners in Sweden ten years ago: ABF Norra Halland Folkhögskola and Löftandalens Folkhögskola. Together they organized joint seminars and trainings for leaders of study circles and politicians.

Unfortunately connections with got weaker since the initiators in Sweden retired. But recently a group of young people in Räpina contacted a Folk High school in Sweden which also offers high level ceramics courses. The School in Sweden was immediately interested in collaborating, but then the Influenza wave hit Estonia.

Kirotar notes that compared to other Folk Schools in Estonia where only a few young people attend courses Räpina Folk School differs because almost a quarter of all the learners are pupils and students. Kirotar hopes that in the future these young people will continue to develop free education in Räpina.

DialogWeb ,

in English folkbildning, glesbygd

Se også New Challenge for Estonian Non-formal Education

Fjernuddannelse i et fjerntliggende land 11. marts 2010 08:32 Tilstrømningen været været særlig stor til en netbaseret pædagoguddannelse, en mulighed, der især er populær blandt kvinder, som ikke kommer ind på pædagoguddannelsen på Færøerne, men heller ikke ønsker at flytte til udlandet for at studere. Til forskel fra de studerende, der bliver optaget på den færøske uddannelse, har de studerende på den netbaserede pædagoguddannelse hverken ret til uddannelsesstøtte eller til gratis uddannelse.

For få pladser Fire gange søgte 33 årige Miriann Poulsen om optagelse på pædagogseminariet i Torshavn. Og fire gange blev hun afvist. Til trods for et C.V., der tæller gymnasial uddannelse og adskillige års arbejdserfaringer i en børnehave. Efter opmuntring fra sin bror, besluttede hun sig for at forsøge den netbaserede mulighed, hvor hun

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

nu er studerende på tredje år. – Jeg ville have en uddannelse. Men mine kvalifikationer var åbenbart ikke gode nok til at få adgang til den færøske uddannelse, så jeg valget nettet. Og det har jeg været glad for, selv om jeg ville have foretrukket den traditionelle vej her på Færøerne, siger Miriann, der bor på øen Nólsoy med sin mand og sine to børn på 8 og 12 år.

Mangel på pædagoger Miriann er langt fra den eneste ansøger, der er blevet afvist. Hvert år optages der et hold på 24 studerende til pædagoguddannelsen på Føroya Læraraskúli, der tilbyder Færøernes eneste mulighed for en pædagoguddannelse. Og i de sidste mange år har man årligt været nødt til at afvise andre 30 ansøgere. I 2008 og 2009 har antallet af optagne studerende været henholdsvis 40 og 45, men fremtidige bevillinger vil afgøre, hvorvidt dette tal fortsætter.

Siden det første hold studerende blev optaget for tyve år siden, har 330 studerende færdiggjort pædagog-uddannelsen på Føroya Læraraskúli. Samfundets behov for denne faggruppe er dog langt fra dækket. Jógvan Philbrow, medlem af bestyrelsen i Pædagogernes fagforening vurderer, at der mangler mellem 400 og 500 uddannede pædagoger på Færøerne. Foreningen har 2100 medlemmer, hvoraf en tredjedel er uddannede pædagoger, og to tredjedele er ufaglærte medhjælpere.

Færø-hold Miriann er en del af et studiehold, hvor der udelukkende er færøske studerende. Så de mødes regelmæssigt til undervisning i Torshavn, hvortil seminarielærerne også rejser, i stedet for at hele holdet skal rejse til Danmark. Denne ordning har stor betydning for omkostningerne, forbundet med net-uddannelsen, da prisen på en flybillet fra Færøerne til Danmark ligger på mellem 3.000 og 4.000 danske kroner.

Det første færøske hold studerende blev oprettet i efteråret 2005 og sidenhen er der regelmæssigt blevet oprettet færøhold. I dag er cirka 50 færøske studerende i gang med uddannelsen, imens cirka 80 færinger hidtil har færdiggjort uddannelsen, informerer Ester Gregersen, seminarielærer på Professionhøjskolen UCC i Danmark.

Fleksibilitet Denne måde at studere på gør det muligt for mig at arbejde samtidig. Så jeg arbejder 30 timer om ugen i børnehaven her i bygden, hvor jeg har efterhånden har arbejdet i ti år, fortæller Miriann, der arbejder med studierne på sin ugentlige fridag, om aftenen, når børnene sover og i weekenderne.

Også 35-årige Jana Egholm har uddannet sig til pædagog på nettet. Jana bor i bygden Sørvágur på øen Vágar med mand og tre sønner, hvoraf den ældste er 15 og den yngste er seks. – Vi var unge, da vi fik vores første barn, så der gik en

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

del år, inden jeg kom i gang med min uddannelse, fortæller Jana, der ikke kom ind på den færøske uddannelse. Ved et tilfælde fandt hun ud af, at der var andre muligheder, nemlig net-uddannelsen. – Jeg har aldrig været typen, der har gidet sidde stille i ret lang tid ad gangen, så denne form for skolegang har passet mig glimrende, siger Jana.

Jana tog uddannelsen, før arrangementet med Færø-grupperne fandtes, men hun kom dog i læsegruppe med to andre færøske kvinder. For Janes vedkommende var det nødvendigt med 16 rejser til Danmark i forbindelse med eksamen og med undervisning, hvor der var mødepligt. Så hendes uddannelse blev en dyr omgang, men det kunne lade sig gøre, fordi hun havde mulighed for at arbejde under hele forløbet, først som leder i den lokale fritidsskole og sidenhen på nedsat tid for at få mere tid til uddannelsen.

Fordele og ulemper Hildur Patursson er pædagogisk konsulent i Kulturministeriet, og hun har erfaring som underviser på net-uddannelsen.

Hun nævner den skriftlige kommunikation som en fordel, i da denne form for interaktion i større grad end mundtlig kommunikation nødvendiggør, at budskabet formuleres færdigt, inden det sendes videre. – Når man skal formidle et budskab skrifligt, er man typisk nødt til at tænke tingene igennem og derved sandsynligvis komme et spadestik dybere, end hvis man sidder sammen i grupper og diskuterer, siger Hildur.

Også dem, der er for generte til at ytre sig i store forsamlinger, får en chance for at deltage, når kommunikationen foregår fra den studerendes computer, hvorimod de utvivlsomt ville tie stille gennem hele studieforløbet, hvis det foregik i et klasserum, siger Hildur og fortsætter: Det forventes, at de studerende er aktive og deltager i diskussionerne på nettet. Og via nettet har vejlederne bedre overblik over, hvem der er med, og hvem der ikke lader høre fra sig. Derudover får de netstuderende solid kendskab til brug af computer og internettet, hvilket kan være en fordel i pædagogisk arbejde.

Hildur kunne dog ønske for de net-studerende, at de ville opleve at være en del af et studiemiljø med et veludstyret bibliotek, der er en naturlig del af hverdagen for dem, der uddanner sig på traditionel vis. Og hun sætter spørgsmålstegn med rimeligheden i, at så mange ansøgere er blevet afvist på den færøske uddannelse, og derfor bliver nødt til selv at financiere uddannelsen, uden at være berettiget til uddannelsesstøtte.

Brain-drain og afstande I Kulturministeriet har man planer om at skabe flere uddannelsesmuligheder, blandt andet over internettet, for at reducere tallet af unge, der er nødt til at rejse til udlandet for at tage sig en uddannelse. Blandt de mulige tiltag er en ændring i reglerne for uddannelsesstøtte, så også dem, der tager en fjernuddannelse, er berettiget til at modtage denne støtte. Nogle af motiverne for disse planer er reducering af brain-drain og bedre muligheder for ufaglærte at tage uddannelse, selv om de ikke længere er helt unge. Det skal fortsat være muligt at bo på Færøerne, selv om man tager uddannelse i et andet land, er opfattelsen i Kulturministeriet.

Der er dog ikke sat noget tidspunkt på, hvornår fjernundervisningen vil blive en mulighed på lige fod med de traditionelle uddannelser, oplyser Kulturministeriet.

Kulturministeriet kan dog ikke sætte noget tidspunkt på, hvornår fjernundervisningen vil blive en mulighed på lige fod med de traditionelle uddannelser.

Fakta:

Den netbaserede professionsbacheloruddannelse til pædagog på Professionshøjskolen UCC tager 3,5 år, med mulighed for at få godskrevet et halvt år, hvis man er optaget med 5 års relevante arbejdserfaringer. De færøske studerende må rejse til Danmark i forbindelse med introduktion og mindst tre gange mere i løbet af uddannelsen. Ellers rejser undervisere fra UCC til Færøerne.

Uddannelsen hører under dansk ‘Lov om åben uddannelse’, hvilket betyder, at deltagerbetalingen er 14.000 DKK årligt.

Derudover er der udgifter til bøger, kopiering og til mad ved seminarerne. Udover dette betaler de færøske studerende rejsen mellem Færøerne og Danmark.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Lær mere om den netbaserede pædagoguddannelse på Professionshøjskolen UCC på www.ucc.dk.

Den færøske pædagoguddannelse Føroya Læraraskúli: www.flsk.fo

Det færøske kulturministerium: www.mmr.fo DialogWeb ,

Danmark distansutbildning, glesbygd, flexibel utbildning

Se også Sociale medier flytter internetkommunikation fra passiv modtagelse til aktiv dialog og skaber nye magtcentre Danske indsatte i lukkede fængsler har fået et sikret pc-netværk med begrænset adgang til internettet Kære læser Læring og e-læring år 2030 (-?-) Nettet udfordrer forståelsen af uddannelse

Åland

Att pussla utbildning i periferin 10. marts 2010 10:56 Även om intresse finns så kanske familjens ekonomi inte anses tillräckligt stor för att undvara en lön till förmån för ett mer långsiktigt tänkande. Lösningen kan vara att ingå läroavtal där avlönat handlett arbete kombineras med teori för att uppnå yrkeskompetens. I perifera områden, som Åland, visar det sig att den mest flexibla utbildningsformen inte alltid kan skräddarsys in i minsta detalj.

En flexibel utbildningsform…

Visst låter det lockande att kunna få utbildning, lön, arbetserfarenhet och nätverk inom branschen på en och samma gång?

De som fullföljt grundskolan, fyllt 15 och bor på Åland kan vara aktuella för att studera på läroavtal. Ålands läroavtalscenter har hand om läroavtalsutbildningar på gymnasialstadiet. Utbildningen arrangeras som grundutbildning, kompletteringsutbildning, vidareutbildning samt fortbildning och varierar från kortare studieperioder på någon månad upp till 4 år. Läroavtalet innefattar alltid en individuell studieplan om ca. 80% praktik och 20% teori, vilken revideras utifrån de faktiska prestationerna. Målet är att uppnå teoretiska och praktiska kunskaper som motsvarar kravet på utbildad arbetskraft inom yrkesområdet.

… med ett naturligt urval Redan efter första kontakten med läroavtalscenter rinner potentiella läroavtal ut i sanden. Intrycket från centret är att det huvudsakligen beror på två avgörande faktorer.

Den ena orsaken är kravet på en lärlingsplats innan ett läroavtal kan påbörjas. På Åland finns gott om företag, men ett problem kan vara att 90% av dem är mikroföretag som inte alltid har plats för en lärling. Det finns svårigheter med att avsätta tiden som behövs för att handleda, eller att hitta marginalerna för att avlöna ytterligare en anställd om de önskar driva sin verksamhet som tidigare. Ifall företaget lyckas med ekvationen kan generationsväxlingen vara tryggad, något som brukar kunna vara problematiskt i perifera områden. Tillgången till läroavtal för företagare är idag obefintlig, verksamheten

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

måste först läggas ned. Åland har ca 2000 företag, många har alltså inte tillgång till utbildningsformen.

Den andra vanliga orsaken till att läroavtal väljs bort är då det framgår att inriktningen inte går att få i sin helhet på Åland. I många fall förutsätter teoridelen en annan studieort, något som, trots att resorna bekostas inom läroavtalet, inte passar in i allas pussel. Att endast vara 80% på hemorten under studieperioden är inte alltid tillräckligt.

Yrkesvärdering inför läroavtal När lärlingsplatsen är ordnad kan verksamhetsledaren Sanna Söderlund och planeraren Pia Lundén på läroavtalscenter börja leta efter bästa sätt att skräddarsy utbildningen. Utmaningar i deras vardag är bl.a. själva yrkesvärderingarna som behövs för att avgöra vad som förväntas av en yrkeskunnig på arbetsmarknaden. Än så länge finns åsikter om att det är svårt att skilja närliggande utbildningar åt då yrkesbeskrivningar har otydliga gränser och är på ett komplicerat språk. Detta kan också innebära problem med utbildning och arbete över landsgränserna. För att luckra upp detta finns det numera EUkrav som ska göra att informationen blir så lättillgänglig som möjligt.

Utbildningsanordnaren för den teoretiska delen måste godkännas av lärlingsnämnden innan trepartsavtalet skrivs på.

Endast yrkesutbildningar vid Ålands vårdinstitut kan idag erbjudas lokalt i sin helhet. Men som vanligt finns det ingen regel utan undantag; om själva inriktningen saknas på Åland kan det bli aktuellt att den måste läsas på annan studieort. Språket begränsar ofta utbildningsalternativen och lärlingen får åka tämligen långa sträckor till Österbotten eller Nyland för att ta del av teorin. Då utbildningen inte erbjuds på svenska i Finland anlitas oftast någon teoriarrangör i Sverige. Några enstaka personer har fått teorin i Danmark eller Schweiz.

Det lilla samhället När läroavtalscentret märker att det finns en större efterfrågan på en viss utbildning, bjuder de ibland in teoriarrangörer utifrån för att hålla grupputbildningar på Åland. Sådana har administrerats inom t.ex. vård, vvs, handel, teknik samt korta kurser inom rederi- och sjöfartsnäringen. För att det hela ska gå ihop ekonomiskt krävs egentligen 10-15 studerande, men trots marknadsföring brukar grupperna oftast bli mindre. Någonstans måste det kompromissas i ett litet samhälle. Lärlingen kompromissar genom att läsa teorin borta och läroavtalscenter genomför grupputbildningar med ”för få” deltagare.

Förutsättningarna att få ihop underlaget till större grupputbildningar, eller lokalt hålla sig med alla efterfrågade yrkesinriktningar inom ordinarie skolor, är inte någon rimlig ekvation med 27 500 invånare. Däremot finns årligen möjlighet för ca 120 lärlingar att skräddarsy sin yrkesutbildning in i minsta detalj - sånär som på studieorten.

Statistik kring åländskt läroavtal Under 2003-2009 har de vanligaste utbildningsområdena varit: teknik, handel, vård och service. Könsfördelningen har varit jämn och medelåldern runt 40. Statistiken brister på så vis att det exempelvis inte framgår vilken typ av utbildning det handlar om (grund-/kompletteringsutbildning m.fl.). Det uppskattas att läroavtalen avbryts i större utsträckning än vanliga studier, men även här är statistiken svår att följa upp. Då läroavtal omförhandlas med små inriktningsförändringar förs de in både som en avbruten utbildning och en ny, fastän eleven fortsätter sina studier utan avbrott. Läroavtal avbryts av olika orsaker och en uppföljning av detta skulle möjliggöra en kontinuerlig bedömning om det finns andra hanterbara problem…

Gymnasiereformens kommande inverkan Ålands utbildnings- och kulturminister Britt Lundberg ser ljust på framtiden då hon lyfter fram den åländska gymnasiereformen 2011. Läroavtalets utbildningsform kommer att bli tillgänglig även för företagare då reformen möjliggör att studierna ingår i verksamheten. Ytterligare poängterar Lundberg att periodiseringen av gymnasieutbildningarna blir värdefull för läroavtalets uppbyggnad. Tydliga indelningar kommer underlätta arbetet med att förlägga större delen av grundutbildningen lokalt. På så vis kan studierna borta kortas ned till specialinriktningen.

Att öka tillgängligheten till utbildningar är en pågående process som ständigt kräver hårt arbete för fortsatt utveckling. Men visst är det på väg åt rätt håll. http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Aktuella länkar:

Ålands läroavtalscenter: www.laroavtal.ax

Ålands landskapsregering: www.regeringen.ax

Ålands statistik- och utredningsbyrå: www.asub.ax DialogWeb ,

Sverige ,

Åland utbildningspolitik, glesbygd

Se også Sätt ungdomarna främst

Nitus – navet för distansutbildningar 08. marts 2010 14:31 Nitus började som ett glesbygdsprojekt för att öka möjligheterna till utbildning i Hälsingekommunerna. Med hjälp av digital teknik och lokala lärcentrum går det numera att studera utan att man måste närvara fysiskt vid en högskola eller ett universitet. Ett lärcentrum en mötesplats i kommunernas regi där det finns datorer, webbkameror, kopieringsmaskiner och dylikt. Där är det möjligt att skriva tentamen, boka rum för grupparbeten och att ha videokonferenser. Dessutom brukar det finnas tillgång till mikrovågsugn och pentry så att man kan äta sin lunch på lärcentrumet, och anställd personal som man kan be om hjälp. Ett bibliotek finns oftast också i närområdet. Alla lärcentrum i Sverige är dock inte Nituslärcentrum.

– Våra kvalitetskriterier är ganska tuffa – när man hör att det är ett Nituslärcentrum ska man veta att man blir riktigt omhändertagen, säger Karin Berkö, ordförande i Nitus och distanshandledare vid lärcentrumet i Östersund.

134 (av sammanlagt 290) svenska kommuner är medlemmar i Nitus, som tar reda på vilka behov av kompetenshöjning och arbetskraft som finns i respektive kommun. Detta görs ofta i samarbete med näringslivskontoret eller de lokala företagen. Nitus samarbetar också med närliggande lärosäten för att anpassa utbildningsutbudet till de lokala behoven.

– Alla kommuner är suveräna och vi kan inte besluta vad kommunen ska göra, men vi kan ge rekommendationer, säger Karin Berkö.

Distansutbildningar har ökat När Nitus startade 1996 var det främst mindre orter där det inte fanns några lärosäten i närheten, som sökte medlemskap.

Numera lockas även många storstadsbor av möjligheten att läsa på distans – man kanske arbetar samtidigt som man studerar, eller har familj som gör att man själv vill välja var och när man ska läsa. Ibland finns inte den utbildning man vill gå på det lokala universitetet eller högskolan. Antalet distansutbildningar har också blivit fler på landets universitet och högskolor. Det gör att man inte alltid behöver läsa vid det lärosäte som ligger närmast orten där man bor. Man kan ju gå till sitt lärcentrum och plugga i stället.

– Här på lärcentrumet i Östersund har vi till exempel några personer som läser till studie- och yrkesvägledare vid Umeå

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

universitet. De sitter här från morgon till kväll i stället för att sitta hemma och jobba. Där kanske man tänker att man ska dammsuga i stället, men att komma hit blir som att gå till jobbet, säger Karin Berkö.

Nitus finansieras med hjälp av medlemsavgiften som är på 5000 kronor per år och kommun. Två gånger om året träffas alla kommunrepresentanter på stämmor, vilka äger rum i olika kommuner varje gång. Nitus styrelse träffas en gång i månaden via en videokonferens. Dessutom möts de ”i verkliga livet” två gånger per år.

De kommuner som inte är med i Nitus – vad har de för skäl till att inte vara med?

– Det är olika. En del uppfyller inte kvalitetskriterierna. Andra känner inte till oss. Sedan är det inte alla lärcentrum som jobbar med högskoleutbildning, som vi är inriktade på. De kanske bara tar emot studenter på vuxenutbildningen, säger Karin Berkö.

Varför ska man vara med?

–För att ta del av nätverkets möjligheter att få ut högskoleutbildningar till kommunerna och inte minst för att kunna ta del av varandras arbeten och få inspiration och idéer. Om man i Kristianstad har en idé kan man i Kiruna göra samma sak och höra hur Kristianstad har gjort, så att man slipper uppfinna hjulet en gång till, säger Karin Berkö.

Läs mer: www.nitus.se DialogWeb ,

Sverige distansutbildning

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Samisk virtualskola är populär Kära läsare!

E-tentamen blir allt vanligare Från brevkurs till virtuellt café på tio år

Samisk virtualskola är populär 08. marts 2010 14:18 Eftersom det handlar om en vidsträckt region med en utspridd befolkningsgrupp har centret sedan 2007 erbjudit distansundervisning för att nå så många som möjligt. Det är speciellt språkundervisning som den så kallade virtuella skolan inom centret satsar på. Eeva-Liisa Rasmus, som är projektledare för den virtuella undervisningen, berättar att distansundervisningen har blivit en succé.

– Det är främst vuxenstuderande som deltar i språkundervisningen och de kan erlägga allmän språkexamen på tre olika nivåer. Enligt den feedback vi fått tycker eleverna att de lär sig bättre på distans än i närundervisning.

Tack vare distansundervisningssystemet Learnlinc och inlärningsplattformen Moodle kan undervisningen också ske i realtid, där elever och lärare kan ”träffas” på nätet i större och mindre diskussionsgrupper. De här träffarna ordnas regelbundet på kvällstid.

Eeva-Liisa Rasmus berättar att det är helt avgörande att man har en datastödperson för att den virtuella undervisningen ska fungera smärtfritt.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

– Både lärare och elever behöver stöd och i början av en kurs behövs det mycket av den sorten, men när man väl kommit igång klarar man sig på egen hand.

Datastödpersonen är också den som håller sig ajour med den senaste utvecklingen inom tekniken, och ibland måste man bromsa utvecklingen lite grann för att se till att eleverna först lär sig grunderna innan man introducerar något nytt i programväg.

Små grupper Även om tekniken gör grupper på upp till 40 elever möjliga, är storleken av didaktiska skäl begränsad till 15 personer.

– Läraren måste ha tid att ”besöka” alla grupper på nätet.

En plats på den virtuella skolbänken är mycket eftertraktad och de som söker till utbildningen kommer från hela Finland och man har också studerande utomlands.

– Det är inte bara samernas egen grej utan bland annat personer som är statligt anställda, till exempel inom gränsbevakningen, polisen eller Forststyrelsen, måste enligt lagen kunna betjäna samerna på deras eget språk.

Eeva-Liisa Rasmus påpekar att undervisningen i samiska är i högsta grad en politisk fråga. Enligt lagen har också alla samiska barn rätt att lära sig samiska oberoende av boningsort.

– Ungefär sjuttio procent av alla samiska barn bor utanför sameområdet och de har rätt att få undervisning i samiska om de så vill. Även om det fanns pengar för undervisningen i kommunerna finns det inte tillräckligt med lärare. Därför är det väldigt viktigt att vi satsar på distansundervisning. Kontakten till de unga är avgörande då det gäller att föra vårt språk och vår kultur vidare.

Samerna i Norden och Finland

Samerna är det enda ursprungsfolket i Norden och därmed Europas nordligaste.

Sameland sträcker sig över hela Nordkalotten och inbegriper delar av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Området har en befolkning på totalt 2,3 miljoner invånare, och av dem är ca 70 000 samer.

I alla nordiska länder har samerna ett eget representativt organ, sametinget.

Ungefär hälften av samerna talar något samiskt språk. De samiska språken är besläktade med finskan. Det finns många olika språk och de som talar olika samiska språk förstår inte alltid nödvändigtvis varandra.

I Finland stiftades år 1992 en lag som är ämnad att trygga samernas språkliga rättigheter. I praktiken finns det få offentliga tjänster att tillgå på samiska, men samerna har rätt att använda översättnings- och tolkhjälp i officiella ärenden på sin hemort.

Källa: http://oppiminen.yle.fi/saamelaisuus Mera information: http://www.sogsakk.fi/

http://citysamit.net/citysaamelaiset.html DialogWeb ,

Sverige distansutbildning, lika möjligheter, regional utveckling

Se også

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Från kris till hopp Tre länder + fyra språk + 500 individer = lyckad yrkesutbildning En språklig minoritet inom minoriteten Ur utanförskapet skapas eget lärande

Interessant og lærerikt å kunne delta i COP15 i København 16. februar 2010 06:32 Landvernd er frivillig organisasjon som arbeider innenfor miljøområdet for å beskytte og øke livskvaliteten i Island. Forbundets rolle er å verne om islandsk natur og delta aktiv i formulering av landets miljøpolitikk, formidling av informasjon og bidra til opplyste bleslutninger vedrørende landbruk, resurser og miljø. Forbundet formoder at natur- og miljøvern, danner grunnlag for økonomisk og sosial velferd i det lange løp.

Forbundet oppfordrer til bærekraftig utvikling lokalt og globalt, basert på miljøbevissthet, kunnskap og vilje til å verne om naturen.

Medlemmer av forbundet er 47 foreninger rundt om Island og 500 enkeltpersoner. Landvernd ble stiftet 1969 og feiret førti årene siste år.

Forbundet leder diverse opplæringsprosjekter; Grønt flagg, Blått flagg, Skritt for skritt, miljøvennlig kjøring og gården Alviðra, en naturskole i Ölfus i sør Island. Grønt flagg og Blått flagg er opplæringsaktiviteter under FEE, Foundation for Environmental Education (se faktaboks nedenfor). Gressrotsbevegelsen, ”Vistvernd i verki” eller Skritt for skritt er Islands største nettverk av og for miljøbevisste forbrukere, og ble beskrevet i en artikkel i DialogWeb nr. 6, 2008.

Medlem av den islandske delegasjon Den islandske delegasjon på COP 15 møtet besto av flere embetsmenn fra forskjellige departementer, representanter fra Althingi, ministrer og i tillegg to representanter fra to frivillige organisasjoner. Den ene av dem var Landverd. Formannen for styret i Landvernd, Björgólfur Thorsteinsson deltok i FNs klimakonferanse (COP15) i København i desember. Björgólfur var villig til å formidle sine erfaringer fra konferansen og gi sin mening om hvilke utfordringer han ser for Island i fortsettelsen. Det at han var en del av den offentlige delegasjonen gjorde det mulig for ham å delta i alle møter og overvære forhandlinger.

- Klimatrusselen er den største miljøutfordringen som menneskene stor overfor. Derfor er uhyre viktig at vi, fra frivillige miljøorganisasjoner, har mulighet for å følge med i klimaforhandlingene. Både klimautfordringen og forhandlingene er meget komplekse. At kunne være til stede gir ny og nyttig viten og dypere innsikt. Det at vi ikke var ansvarlige og aktive i selve forhandlingsprosessen gjorde at vi hadde større frihet til å velge og vrake av programmet. I tillegg til selve forhandlingsmøte var COP15 fylt med forelesninger, presentasjoner, utstillinger og seminarier.

Ved siden av selve forhandlingene Björgólfur mener at de dagene han brukte på møtet i København var meget lærerike. Det at komme i kontakt med engasjerte forskere og vitenskapsmenn som har beskjeftiget seg med klima i årevis, høre på deres presentasjoner og kunne stille spørsmål gir dypere forståelse, kunnskap og dermed nye vinkler i diskusjonen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Både forskere og representanter fra diverse NGO’s ga presentasjoner og EU hadde satt opp en Paviljong hvor de utfordringer som verden står foran ble presentert samt hvilke tiltak og aktiviteter er satt i gang for at redusere utslipp av klimagasser. Björgólfur fortsetter: - Jeg kan nevne som eksempel at det gjør et stort inntrykk å høre om erfaringene på Tuvalu øyene i Stillehavet som er i fare for helt å forsvinne innen for de neste 100 år hvis havoverflaten fortsetter med at stige på grunn av oppvarmingen. Jeg kan også nevne presentasjoner fra Nederland, New Zealand, Brasilien og USA. USA stilte blant annet opp med en hel, kjempesvær klode, med skjermer på forskjellige steder, hvor man ved å trykke på en knapp, kunne se konsekvensene av klimaforandringene. Det gjør et stort inntrykk å kunne visuelt følge med i hvordan nedsmeltingen av isen påvirker havet. Se hvordan land oversvømmes og forsvinner for eksempel. Jeg merket at selv om amerikanerne har forsket en del på området i årenes løp og diskutert klimaspørsmålene, så var USA langt mer synlig nå i København enn bare for par år siden når klimakonferansen ble avholdt på Bali i 2007 (COP13).

Landvernds rolle På hjemmebane skal Landvernd behandle klimaspørsmålene både med formidling av informasjon og med opplæring, samt at være en partner i den offentlige klimadebatten. På vegne av forbundet arrangeres det seminarier og konferanser om klimaproblemet. Landvernds taler for at man tar utgangspunkt i FNs klimapanels konklusjon, og setter i gang de tiltak som panelet anbefaler med sikte på at holde jordens oppvarmning innen for 2 grader. Dette prøver Landvernd å gjøre med opplæring og ved å prøve å påvirke den politiske strategi og ved at komme med ideer om hvordan Islands klimapolitikk med fordel kan formuleres. På Island er det nylig offentliggjorte to rapporter om klima. Den ene er en vitenskaplig vurdering av effektene på landet og havområdet rundt. Den andre omhandler de muligheter vi Islendinger har, for å minske utslipp og øke lagring av CO2. Landvernd har bidratt til begge rapporter, både med informasjon og som høringsinstans.

Store utfordringer Den en repport beskriver en rekke ting som Island kan gjøre for å redusere utslippene nasjonalt, hvilke tiltak finnes, hvilke kostnader de medfører og hvor effektive de er. Rapporten er meget omfattende og på grunnlag av den, er en arbeidsgruppe i gang med å utvikle konkrete forslag til tiltak innen for regjeringens klimapolitikk.

- Det innebærer blant annet arbeidet med å redusere utslipp fra transport og å effektivisere fiskeflåten samt forbedringer innen bygg og industri. Arbeidet går sakte, men det går i den riktige retning. I Island er det også gode muligheter til å binde CO2 i jord og planter. Island er preget av en alvorlig erosjon og gjenoppretning av økosystemer, inklusive våtmark og skoggjenreisning gir gode muligheter til CO2 binding. Vi er rike av land på Island og mye av det skal stadig plantes og dyrkes etter flere århundre med erosjon. Landet byr på mange muligheter, forutsetning er at vi gjennomfører de riktige tiltak og det er det Landvernd arbeider for, sier Björgólfur Thorsteinsson.

FEE Foundation for Environmental Education (FEE) er en internasjonal organisasjon som ble opprettet i 1981, med medlemmer i nesten 50 land over hele verden. Det er en frivillig organisasjon som drives på ikke-kommersiell basis. Formålet er å arbeide med miljøvern generelt og miljøinformasjon og -opplæring spesielt, både innenfor det formelle skolesystemet, uformell utdanning, arbeidsplass læring og generell miljøbevissthet. FEE s aktiviteter tar over fem miljøutdanningsprogram: Grønt flagg, Blått flagg, Young Reporters for the Environment, Learning about Forests og Grønn nøkkel.

Mer på www.fee-international.org/en

Grønt Flagg er en miljøsertifiseringsordning som henvender seg til skoler på alle nivåer.

Grønt Flagg i Island er del av den internasjonale Eco-Schools ordningen som eies og drives av FEE. Mer enn 40.000 skoler i 42 land i Europa, Afrika, Oceania og Amerika deltar. Satsningen på Grønt Flagg kan være en effektiv drivkraft i miljøundervisningen, og en flott måte å markere seg som en Miljøskole. Kunnskaper gir mulighet til å ta miljøansvar både

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

hjemme, i nærmiljøet og i samfunnet forøvrig.

Blått Flagg - miljøsertifisering av strender og marinaer Blått Flagg er en eksklusiv utmerkelse tildelt over 3.400 strender og marinaer i 41 land. Internasjonalt har denne utmerkelsen, siden starten i 1985 blitt en meget anerkjent utmerkelse, som verdsettes høyt av turister og tur operatører.

Sertifiseringsordningen setter fokus på miljø, sikkerhet, service, informasjon og vannkvalitet. Brukerne av en strand eller marina som er sertifisert med Blått Flagg skal være trygge på at standarden hva gjelder miljø, sikkerhet, service og vannkvalitet er på et høyt nivå og i henhold til strenge krav. En skal enkelt kunne orientere seg om hvilke fasiliteter stranden eller marinaen har, og hvor disse befinner seg på området.

DialogWeb ,

Norge hollbar utveckling

Se også Bærekraftens bekvemmelighetstvil På sporet av bærekraftige framtider En klimaklubb for folkeopplysning?

Skritt for skritt!

Pioner med visioner 15. februar 2010 10:04 -Det er altsammen meget flot formuleret, men jeg venter på at se, om der kommer handling bag de smukke ord. Det er min erfaring, at de færøske myndigheder først handler, når presset udefra er blevet tilstrækkelig stort. Så hvis COP 15 og andre aftaler får de rigtige instanser til at komme i gang med at indføre miljøkrav, vil den færøske indsats bære frugt, og det er hårdt tiltrængt, siger Finnbogi Joensen, ildsjæl fra bygden Vestmanna på Færøerne.

Finnbogi har i de seneste tre årtier lagt de fleste af sine kræfter i en grønnere dagligdag for store og små i sin hjembygd.

Populær foredragsholder Finnbogis mangeårige indsats for miljøet har vakt genklang over hele landet, og han får mange forespørgsler om at holde foredrag. Han har været vidt omkring og har holdt præsentationer og kurser i både foreninger og på arbejdspladser, der ønsker gode idéer til, hvordan man i praksis kan gøre en forskel til fordel for miljøet.

På Finnbogis foranledning har man også grundlagt en lokal Agenda-forening i Vestmanna, som er den eneste af slagsen på Færøerne. Foreningens målsætning er at overholde FN aftalen om Agenda 21, at bevare og beskytte naturen og miljøet, og at oplyse om forurening forårsaget af vores livsstil.

Foreningen samarbejder med de kommunale myndigheder om at finde frem til, hvordan kommunale aktiviteter bedst udfører med hensyn til miljøet. – Vi har et fint samarbejde med kommunen, og vi oplever også, at de lytter, fortæller

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Finnbogi.

Grøn skole Det startede tilbage i firserne, da Finnbogi var tilsynsførende ved skolen i Vestmanna, en kommunal folkeskole med 200 elever fra 1. til 10. klasse. Med en række praktiske og enkle indretninger forsøgte han at få elever og lærere at tage miljøspørgsmål mere alvorligt. Han regulerede elforbruget i form af sparepærer og sensorer. Olieforbruget forsøgte han at begrænse ved at tidsregulere oliefyret. Og han trak ganske enkelt gardinerne for, når skoledagen var forbi, og folk var taget hjem. Med denne metode kan man spare helt op til 30 procent af olieforbruget i vintermånederne.

– Der var store besparelser at se efter få måneder. Med hensyn til oljeforbruget, faldt det så drastiskt, at folk fra et dansk konsulentfirma på besøg på Færøerne, simpelthen ikke troede deres egne øjne, da de så tal for forbruget. De opsøgte leverandøren for at få bekræftet, at mine tal var rigtige, fortæller Finnbogi.

Opdragelsen Heller ikke rengøringen gik ram forbi. Finnbogi fik indført, at der blev gjort rent med koldt vand og uden rengøringsmidler, bortset fra på toiletterne. De nye arbejdsmetoder begejstrede ikke rengøringspersonalet, der dog med tiden vænnede sig til de nye betingelser. – Jeg oplever ofte skepsis i starten, men generelt har mine idéer fået god tilslutning, især i de senere år, hvor man også på Færøerne er blevet bevidst om miljøspørgsmål, siger Finnbogi.

Tre affaldsspande blev stillet op i hvert klasserum, så børnene får lært at sortere papir, madrester og andet affald. Og om fredagen var det børnenes opgave at rydde i skolegården og i klasserummene, for at få dem til at blive mere bevidste om miljøet, som Finnbogi udtrykker det.

Også i andre kommunale institutioner, heriblandt børnehaven og plejehjemmet, foregår de daglige aktiviteter med miljøet i tankerne.

Plant et træ Det er blevet nødvendigt at udvide arealet for den hurtigt voksene plantage i Vestmanna. Plantagens størrelse er et billede på, hvor mange børn er startet i første klasse i Vestmanna skole siden 1990. For da blev endnu en af Finnbogis idéer søsat: at et træ skulle plantes for hver eneste elev, der startede i første klasse. Ved siden af hvert nyplantet træ opføres en lille messingplade, der angiver årstal og træets nummer, der svarer overens med det ejerbrev, som de små poder også for udsted som bevis for, at træet er deres. – Dette arrangement har vakt opsigt i vore nabolande, og der er mange, der har sagt, at de aldrig har hørt om noget, der ligner andre steder i verden, fortæller Finnbogi, der selv har ansvaret for at grave hullerne, når træerne skal plantes, så han har travlt ved skoleårets begyndelse.

Rhodondendronlund i Nordatlanten En anden indfaldsvinkel for miljø og natur er planterne. Finnbogi er i færd med at anlægge Færøernes første Rhodondendronlund. Han har allerede plantet 100 forskellige Rhodondendron planter, og ambitionerne er at nå op på ti gange så mange. Rhodondendron buskene kombineres med lyng, der også er velegnet til færøske vejrforhold.

Inspirationen har Finnbogi fra lignende parker i nærheden af Edinbourgh i Skotland og i Bergen.

Forureningen Hvert år ender 4 ton bly ude i den færøske natur. Hare- og fuglejagt er en populær hobby blandt færøske herrer, og skuddene affyres med patroner med blyhagl, hvilket er forbudt i alle andre nordiske lande. Men på Færøerne er et påbud

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

om at benytte anden, mindre forurenende ammunition til hare- og fuglejagten endnu ikke blevet indført.

– Man bør i det mindste forbyde brugen af blyhagl, og skifte dem ud med stålhagl. For blyet er meget forurenende.

Desværre tager politikerne alt for sjældent initiativer, hverken på dette eller andre, lignende områder, siger Finnbogi.

Systematiseringen - Der var nok mange, der har opfattet mig som noget af en særling, især da jeg startede. Men nu oplever jeg kun positiv interesse, omend jeg kunne ønske mig noget mere handling fra myndighedernes side, siger Finnbogi.

Nu vil han gerne i gang med at formulere miljøindsatsen i Vestmanna og få den nedfældet på papir, så den kan præsenteres på en mere systematisk måde, både på kommunens hjemmeside og i en brochure. Dette ville være til stor gavn for de mange interesserede og for den voksende gruppe mennesker, der ønsker at arbejde med miljørigtige løsninger.

Vestmanna kommune har hjemmesiden www.vestmanna.fo, hvor man også kan læse mere om Vestmannas lokale Agenda-forening. Teksten er på færøsk.

DialogWeb ,

Danmark hollbar utveckling

Se også Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kære læser Energibesparelser til søs – fra forskning til business Opråb fra Vestjylland Kære læser

Rädda världen med kulturens hjälp 15. februar 2010 09:18 Visst är det skrämmande när Al Gore visar diagram över hur mycket koldioxid vi släpper ut. Och nog är det synd om isbjörnarna när de balanserar på isflak som krymper i ett furiöst tempo. Ändå kan det vara svårt för en del elever att ta till sig alla rapporter om klimathotet – särskilt om de tycker att naturvetenskap är tråkigt.

– Att använda skönlitteraturen i undervisningen är ett superbra sätt att få eleverna att bli känslomässigt engagerade i skolarbetet.

Skönlitteraturen kan med fördel integreras i alla skolämnen, berättar Ann Catrine Eriksson, gymnasiebibliotekarie vid S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna.

I den svenska läroplanen (Lpf94) kan man dessutom läsa att ”Det är skolans ansvar att varje elev […] kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje”.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Ann Catrine Eriksson har lagt ut boktips med miljötema på S:t Eskils gymnasiebiblioteks webbplats. Bland tipsen finns till exempel Doris Lessings ”Shikasta: Re: colonised planet 5” och Henry David Thoreaus ”Walden”. Läs alla tipsen här: http://eskilstuna.se/templates/Page____170670.aspx

– Tipsen publicerade jag på webbplatsen för att hjälpa elever på samhällsprogrammet med social inriktning att hitta bra informationskällor till det ämnesövergripande tema de arbetade med. Jag är med i programmets lärararbetslag och handleder eleverna när de ska söka information – både skönlitteratur, facklitteratur, webbplatser, artiklar med mera – till de olika teman de jobbar med, berättar Ann Catrine Eriksson. Är det något av tipsen på listan som du särskilt skulle vilja lyfta fram?

– Jag lyfter gärna fram den tyska författaren Gudrun Pausewangs ungdomsroman ”Molnet”. Det är en mycket spännande och hemsk berättelse om en katastrofal kärnkraftsolycka i dåvarande Västtyskland. Den handlar om Janna och hennes lillebror. De är ensamma hemma dagen då olyckan sker och ett radioaktivt moln drar in över staden där de bor... Boken är dessutom översatt av Ingrid Mjöberg, som innan sin pension arbetade som gymnasiebibliotekarie på Rekarne gymnasium här i Eskilstuna, berättar Ann Catrine Eriksson.

Mycket kvar att berätta Det är dock inte alltid så lätt att hitta skönlitteratur med miljötema. I tidningen Arbetaren den 29 januari i år publicerades en krönika av författaren, chefredaktören och debattören Göran Greider där han skriver att han länge har funderat på att sammanställa en antologi med skönlitterära texter som handlar om ekologi och natur. ”Miljö- och klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga, men ändå är det som om den aldrig klingat fram i skönlitteraturen”, skriver han, och fortsätter: ”Hela romanvärldar existerar som skildrar arbetarklassens strider, kvinnors historia eller frigörelsen från kolonialismen. Vi kan räkna upp namn på författare i det oändliga som vi förknippar med dessa historiska skeenden. Men alla ekologiska draman? Finns det någon roman som skildrar utrotningen av miljoner vargar på den amerikanska prärien under artonhundratalet? Eller om skogsbrukets omvandling av skogarna till virkesplantager?”.

Som exempel på romaner han vill publicera utdrag ur i sin antologi nämner Greider bland andra Ulf Lundells ”Vädermannen”, Kerstin Ekmans essä ”Herrarna i skogen” och Carl Jonas Love Almqvists ”Drottningens juvelsmycke” från 1834.

Film- och teatertips Jesper Weithz är redaktionsmedlem på Effekt Magasin, ett samhällsmagasin om klimat- och hållbarhetsfrågor som startades 2009.

Här är Jespers miljövänliga kulturtips: Avatar En medryckande och underhållande Hollywoodfilm som väcker både filosofiska, politiska och ekonomiska frågor om hur vi ser på naturen i vårt samhällssystem. (James Cameron, 2009) The Age of Stupid

En dyster, men intressant film som kombinerar spelfilm och dokumentär för att ställa en enda fråga: När vi vet vad som händer, varför låter vi det då ske? (Här har jag bloggat om den: www.effektmagasin.se/dararnas-tid) (Franny Armstrong, 2009) Burn up En teveserie i två delar om FN-klimatförhandlingar och det politiska maktspelet bakom. En spektakulär men lärorik serie som dock kräver förkunskaper. (2008) Frossa En helt fantastisk pedagogisk teaterpjäs om vad klimatförändringar är och beror på. Spelas av Teater Barbara.

Föreställningen spelas i Stockholm men turnerar också.

Läs mer här: www.teaterbarbara.nu/?forestallningar=frossa

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Några fler tips: The road

Cormac McCarthys Pulitzerprisbelönade roman ”Vägen” (”The road”) är en svart historia om världen efter katastrofen.

Alla växter och djur är döda och de enda människor som är kvar plundrar och mördar varandra för den lilla mat som finns kvar. Huvudpersonerna är en far och hans lille son som vandrar söderut, mot havet. Boken har också blivit film av John Hillcoat med Viggo Mortensen och Charlize Theron på rollistan (2009).

Sju timmar till midnatt Den tyske barnboksförfattaren Michael Endes bok ”Sju timmar till midnatt” (”Der satanarchäolügenialkohöllische Wunschpunsch”) från 1989 har följande handling: ”Klockan fem på eftermiddagen på nyårsafton får den onda trollkarlen Belsebub Kvackman besök. Herr Mask, ondskans budbärare, påpekar att trollkarlen inte uppfyllt sin årliga kvot av elände och naturkatastrofer, och att han bara har sju timmar på sig”.

Ställ om

En intressant, underhållande och tankeväckande blogg, publicerad av Sveriges Television. Bloggen avslutades i samband med klimatmötet i Köpenhamn i december 2009, men finns fortfarande att läsa. Så här står det i beskrivningen av bloggen: ”Ställ om var en fristående redaktionell satsning på svt.se som bevakade och belyste klimat- och energifrågan, med fokus på det omställningsarbete som krävs av medborgare, näringsliv och offentlig förvaltning för att vi lokalt, nationellt och globalt skall kunna sänka våra utsläpp av växthusgaser samt minska vårt behov av fossil energi.”

Bloggen innehåller intervjuer med personer som har tänkt ett steg längre om vad vi kan göra för att rädda miljön. Särskilt gillar jag avsnittet ”Lösningar för framtiden” där forskare, författare, ekonomer och fritänkare delar med sig av sina visioner om hur vi kan förändra vår livsstil och våra konsumtionsmönster.

Det skulle vara roligt om även de skönlitterära författarna och filmmakarna började ha visioner och berätta mer om en framtid där den hållbara utvecklingen är självklar. För nog börjar vi bli lite mätta på katastrofer?

Oavsett hur berättelserna kommer att se ut, är det mycket sannolikt att listan på klimatkultur kommer att vara längre inom ett par år. www.stallom.se DialogWeb ,

Sverige hollbar utveckling

Se også Klimatfrågor bäddar för miljötänkande Östersjöfonden belönar Östersjöns hjältar Lärande för hållbar utveckling Om hållbar utveckling…

Balansakten för in miljötänkandet i folkbildningen

Kære læser 14. februar 2010 13:24 Skuffelsen og frustrationen herskede blandt såvel NGO’ere som mange regeringsledere og embedsmænd, da alle pakkede kufferten og rejste hjem.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

På alle niveauer går arbejdet for at sikre en mere bæredygtig udvikling nu ikke desto mindre videre. En af lærerne af COP 15 er tilsyneladende, at miljø, bæredygtig udvikling og klimaudfordringen er alt for vigtige spørgsmål til, at de kan overlades til politikerne. Og måske er folkeoplysningen foreløbig mislykkedes inden for sit felt, både hvad angår virkemidler og resultat, påpeger leder af den norske Idébanken, Kai Arne Armann i dette nummer af Dialogweb.

Under overskriften ”Efter COP 15” giver blandt andre nøglepersoner inden for de folkelige organisationer i Norden i dette nummer af Dialogweb deres bud på udfordringer og muligheder for de kommende år, når det gælder at skabe en større bevidsthed og øge handlekompetencen i miljøspørgsmål, inden for forskellige sektorer af samfundet.

Samtidig kan vi glæde os over, at uanset det magre resultat i København, arbejder politikerne også videre mod mere ambitiøse internationale aftaler. Fordi der er både øget sikkerhed, penge og arbejdspladser i grøn vækst. Og fordi mange af politikerne også kerer sig om miljøet.

Held og lykke til værterne i Cancun, Mexico med COP 16!

DialogWeb ,

Danmark hollbar utveckling

Se også Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kære læser Energibesparelser til søs – fra forskning til business Opråb fra Vestjylland Pioner med visioner

Klima og miljø skal ud til nye målgrupper 14. februar 2010 13:17 Da en lang række civile organisationer i regi af Peoples Climate Action for nylig mødtes til evaluering af sidste års mange COP 15-aktiviteter, lagde også den nye klimaminister, Lykke Friis, vejen forbi. Direkte adspurgt kunne ministeren fortælle, at regeringen ikke planlægger at afsætte særskilte midler til klimafokus i de kommende år. Sidste års regeringspulje på 20 millioner kr. var en enkeltstående bevilling i anledning af det internationale klimatopmøde.

Alligevel vil vi snart se eksempler på nye aktiviteter og tilbud, når det gælder emner som miljø, sundhed og klima.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

- Området har været i markant vækst det seneste årti. Spørgsmål om brugen af naturressourcer, bæredygtig udvikling og i de senere år klodens klima optager i dag meget store og varierede dele af befolkningen. COP 15 fik blandt andet mange unge til at involvere sig.

Og denne interesse forsvinder ikke, fordi topmødet i København er slut, siger Christine Sestoft, der er udviklingskonsulent i Dansk Folkeoplysnings Samråd.

Erfaringer bliver evalueret På den korte bane vil aktivitetsniveauet dale betydeligt i forhold til 2009, blandt andet fordi der er behov for at evaluere.

- Det er tydeligt at mærke, at mange organisationer stadig er optaget af at se på de nye erfaringer, de fik med COP 15.

Både nationalt og internationalt blev der etableret nye samarbejder, som mange har haft stor glæde af. Det vil man gerne udvikle videre, men mange har brug for at stoppe op og analysere, hvad der egentlig er sket de seneste par år, inden man går videre, vurderer Christine Sestoft.

Hun sporer også en skuffelse i miljøerne over, at stort set al opmærksomhed i presse og offentlighed rettede sig mod det øverste politiske niveau under selve topmødet.

- Det blev i høj grad Kinas og præsident Obamas ageren og motiver, alting kom til at dreje sig om, mens det var meget svært at trænge igennem med de mere bløde budskaber og bud på løsninger, som der vitterlig var et meget stort folkeligt engagement omkring, konstaterer hun.

Inspiration fra nyt ekspertcenter Et nyt regionalt ekspertcenter ved Danmarks Pædagogiske Universitetsskole for uddannelse og pædagogik inden for bæredygtig udvikling bliver helt givet en vigtig sparringspartner i det forestående udviklingsarbejde, noterer Christine Sestoft.

- Centret vil rumme en stor ekspertise inden for såvel voksenuddannelse og folkeoplysning som inden for bæredygtighed.

Det kan inspirere os meget til, hvordan vi kan udvikle både metoder og kommunikation, så vi blandt andet kan komme i dialog med nye målgrupper. Fx skal vi blive bedre til at honorere mange unges ønsker om høj grad af involvering, konkret handling og synlige resultater vurderer hun.

Links: Peoples Climate Action www.peoplesclimateaction.dk Læs mere om Dansk Folkeoplysnings Samråds klimaaktiviteter http://dfs.dk/klima/klima.aspx Professor ved Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Jeppe Læssøe, står i spidsen for det nye regionale ekspertcenter for uddannelse og pædagogik inden for bæredygtig udvikling: http://dpu.dk/site.aspx?p=5290&init=jepl&lang=da

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

DialogWeb ,

Danmark hollbar utveckling

Se også Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kære læser Energibesparelser til søs – fra forskning til business Opråb fra Vestjylland Pioner med visioner

Climate Changes in Estonia 10. februar 2010 12:58 The aim of the agency is to reduce residents' expenditures on energy and to animate the building and real estate sector by supporting construction of energy-saving houses. The agency will also analyze energy sector trends and market changes, and hold emissions quota auctions, Marek Strandberg, the president of the council of agency says. The two main tasks are to analyze the trends of energy and climate changes and apply appropriate measures of sustainable development. The budget of the Energy and Climate Agency for 2010 is 5,7 million Euros.

Until now the public opinion has been rather negative towards this initiative, namely towards establishing such a costly project at the time of financial crisis. Member of Estonian parliament Kadri Simson wrote in her blog that the Estonian students needed the 5,7 million Euros more than the new agency, and former minister of interior affairs Kalle Laanet claimed that the money should have been given for salaries of fire-fighters instead. Readers of online newspapers have commented that the Estonian government is not at all concerned by climate change and the motivation behind the initiative is to win the sympathy of the green party, which is in opposition in the parliament.

However the energy and climate agency has been founded and is in full operation now, Marek Strandberg, the chairman of the council of agency says. Currently we research the general public procurement of ministries and offer consulting on how to build better energy-saving houses (schools, orphanages, nursing homes etc).

High technology saves energy Buildings consume approximately 40% of Estonia’s total energy, including residential houses built in the soviet time, and the agency needs to propose complex solutions for renovating these buildings. At the moment many of these buildings are only partially renovated, a new roof for example can save about 15% of energy, but high technology and complex solutions could save up to 500% of the energy spenditure, Marek Strandberg claims.

Even though the general opinion is still seasoned with a grain of salt, Marek Strandberg is full of hope. He gives lectures at the Estonian Art Academy and has noticed that most of the students pay high respect to sustainable development.

„Hopefully young Estonians will learn to admire the cities of future - Masdar City in Abu Dhabi emirate, where the 50 000

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

city dwellers and 1200 companies get all their energy from solar batteries. Strandberg would also recommend more young Estonians to study at the Masdar Institute of Science and Technology, cooperating with the Massachusetts Institute of Technology (MIT). The representatives of the Masdar institute have visited Tallinn Technological University last month and have offered several full scholarships to Estonian young people.

DialogWeb ,

in English hollbar utveckling

Se også Johanna Helin building a system for development education in Estonia

På sporet av bærekraftige framtider 10. februar 2010 12:21 Kai Arne Armann er daglig leder av Stiftelsen Idébanken. Han er stadig på sporet av bærekraftige framtider. Han sikret seg allerede i 1980 miljøforvaltning som juridisk spesialfag og han var med å starte Idébanken i 1991. Han jobber med politikk for klima og politikk for bærekraft.

Fra København til en bærekraftig framtid - Etter COP15 oppstod det et behov for konsolidering, sier Armann. Mange følte at folkeopplysningen mislyktes, både med virkemidler og resultat, i forhold til å reise en bred debatt og opinion.

Under COP15 fremmet Idébanken i samarbeid med Øko-net i Danmark og Ekocentrum i Sverige slagordet ”klimautfordringene krever en bærekraftig utvikling”. Dette ble gjort blant annet ved å reise skulpturer på sentrale steder i København. - Slagordet kan virke selvsagt, men vi har dessverre flere eksempler på perspektiver og tiltak i klimaets navn som hadde hatt godt av å bli satt inn i en bredere sammenheng, slår Armann fast.

Lanseringen av slagordet var et ledd i kampanjen Balanseakten som skal fremme FNs utdanningstiår for bærekraftig utvikling. Prosjektet inviterer og oppfordrer alle utdanningsinstitusjoner i Norden til å delta i et nordisk samarbeid om utdanning for bærekraftig utvikling.

Representanter fra Idébanken deltok også nylig på en konferanse arrangert av blant annet WWF, hvor den amerikanske økonomen David Korten hadde en sentral rolle. Korten la til grunn et bredt perspektiv som utgangspunkt for en bærekraftig utvikling. Han vektla sterkt behovet for å styrke lokale økonomiske kretsløp for å etablere et politisk nedenfraperspektiv og -praksis. Et tilsvarende lokaløkonomisk perspektiv, var begrunnelsen for at Elinor Ostrom ble tildelt Nobelprisen i økonomi i 2009. - De siste månedene har interessen for slike lokale partnerskap og aktiviteter vært økende og nye nettverk og samarbeid brer om seg, sier Armann. Blant annet er det et eget grasrotnettverk for økonomer i Norge under etablering.

Lokale mulighetsrom

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

- Men kan vi som fotfolk lykkes med det som politikerne mislykkes med? - Ja, sier Armann, og henviser igjen til David Korten. - Et av David Kortens poenger er at det er organisering av ulike virksomheter blant fotfolk som er nøkkelen for å utvikle en mer bærekraftig samfunnsutvikling. Dette kan både føre til at det åpnes nye politiske mulighetsrom og forutsetninger. Både lokalt, nasjonalt og globalt. Dette synet er det samme som verdens statsledere i sin tid vektla under verdenskonferansen for miljø og utvikling i Rio i 1992. - Dersom de ansvarlige politikerne velger å satse ensidig videre på klimakvoter og makroøkonomiske virkemidler, hemmer de bruken av et betydelig lokalt mulighetsrom, slår Armann fast.

Mulighetsrommet ligger blant annet i at naboen vår er viktig for hva vi selv velger å gjøre, og det vi gjør i handling er det som endrer våre holdninger.

Folkehøgskolene som arena for læring om bærekraft FN-tiåret for utdanning for en bærekraftig utvikling (2005-2014) setter handlingskompetansen i fokus. Balanseakten bidrar også med en egen kampanje innen de nordiske folkehøyskolene. På et nettverkstreff sist november i Odense i Danmark, presenterte deltakerne de beste tiltakene fra sine skoler. - Slik utveksling av ”best practice” skapte både en arena og en verktøykasse som forsterket det engasjementet alle brakte med seg - og det ga kraft og retning, sier en entusiastisk Armann. Resultatene kan dere kan lese mer om i den fyldige rapporten fra nettverkstreffet.

Bærekraftpedagogikk Idébanken har utviklet en egen internettportal knyttet til Balanseakten som i tillegg til å orientere om kampanjen, gir glimt fra hvordan undervisningssystemet i bred forstand arbeider med bærekraftpedagogikk i ulike land. Idébankens eget pedagogiske bidrag ”bærekraftpila” vektlegger ulikheter mellom teoretisk, praktisk og normativ kunnskap, men også at en fremmer handlingskompetanse ved at disse kunnskapsformene går hånd i hånd.

Både folkehøyskoler og kommuner er viktige samarbeidspartnere for Idébanken. I tillegg har de samarbeidet med VOFO og NVL om en seminarrekke innen de Nordiske bærekraftkonferansene for lokalsamfunn som arrangeres annethvert år.

Idébanken holder vi bærekraftsfanen høyt i mange sammenhenger, og bygger broer mellom aktørgrupper som kan tenkes å gjøre noe. - Vi bidrar til programmet Livskraftige kommuner og har her hatt gleden av å videreutvikle vår presentasjon av bærekraftig utvikling slik at den har nådd ut til et tresifret antall kommuner i Norge, forteller Armann. - Det viktigste vi gjør er nok likevel at vi ivaretar et langsiktig og bredt perspektiv, samtidig som vi fremmer lokale partnerskap der flere er med, slår han fast.

Og hva så?

Idébanken jobber altså på mange fronter, og sørger for at lokale initiativ får utvikle seg og blir utvekslet med andre. Men tilbake til utgangspunktet. Har egentlig konferanser som COP15 og andre klimakonferanser noen effekt? Hva skjer etterpå? Armann understreker forskjellen på disse ulike konferanseformene. - Selvsagt stiller mange spørsmål ved om denne formen for klimatoppmøter som COP15 er riktige skritt å gå på veien mot forpliktende internasjonale avtaler, sier han. Samtidig mener han det nå er et fokus på at det må kuttes på hjemmebane. I den alternative årstalen for 2010 vektlegger organisasjonen Framtiden i våre hender hvordan vi kan legge om norsk økonomi for å kutte klimagassutslippene i Norge.

- Resultater av nettverkstreff og erfaringsutveksling av ”best practice” er heller ikke alltid lett å måle, innrømmer Armann.

Men mange av de nordiske bærekraftskonferansene har hatt bred deltakelse fra ulike miljøer. Her møtes ildsjeler både i og utenfor kommuneadministrasjonene, og det er positivt. Likevel er det noen resultater av slike dialoger på tvers som er særdeles tydelige og konkrete. - La meg nevne ett godt eksempel: utvekslingen av erfaringer om rettferdig handelsbykommunen Garstang i Storbritannia, har ført til at det snart er 25 kommuner i Norge som har inngått forpliktende samarbeid med Fairtrade Max Havelaar Norge om å kalle seg rettferdig handelsby. Fairtrade Norge har valgt slagordet ”skaper nye historier” på sitt nettsted – og det er nettopp slike Stiftelsen Idébanken lever av - og for - avslutter Kai Arne Armann.

Lenker:

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

www.thebalancingact.info www.idebanken.no www.nordvux.net/page/36/hallbarutveckling.htm DialogWeb ,

Norge innovation, hollbar utveckling

Se også Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Bærekraftens bekvemmelighetstvil Fra ull til gull Interessant og lærerikt å kunne delta i COP15 i København En klimaklubb for folkeopplysning?

Åland

Med miljö på Agendan 09. februar 2010 14:50 Kommer du till Mariehamn och är intresserad av miljöfrågor kan du titta in på Norragatan 13 i Mariehamn. Här hittar du Agenda 21-kontoret som är spindeln i nätet när det gäller miljöfrågor på Åland. Här får du sakkunskap, bollplank och konkreta tips om vart du kan vända dig med olika idéer och frågor. Trion som arbetar här består av Maria Stenroos-Fagerström, Lotta Jakobsson och Tove Teir-Siltanen.

Verksamheten drivs av den ideella föreningen Ålands Natur och Miljö som är en själv-ständig systerförening till den finländska riksorganisationen Natur och Miljö. Till en början finansierades verksamheten av nuvarande Ålands landskapsregering, men övergick senare till att finansieras med kommunala medel och tippningsmedel.

Idag är Ålands Landskapsregering och kommunerna ytterst ansvariga för Agenda 21-arbetet på Åland.

Hållbar utveckling genom opolitisk frihet Agenda 21-kontoret verkar alltså inom ramen för en ideell miljöorganisation, vilket är något som de anställda huvudsakligen upplever som positivt. Dels lyfter de fram den flexibilitet som faktiskt blir möjlig med en politiskt obunden verksamhet. Dessutom menar de att det ibland underlättar kontak-ten och samarbetet med andra organisationer både inom och utanför Åland. Känslan av att det blivit mer direkta kontakter och på så vis en snabbare och smidigare organisation kopplas till att byråkratin är närmast obefintlig. Agenda 21-kontorets roll har blivit något utav en tillgänglig ”miljö-allt-i-allo” i det åländska samhället.

Utbildning och aktiviteter i alla dess former På kontoret planeras aktiviteter både för stora och små för att kunna uppnå en hållbar miljöutveckling. Det handlar om allt från kampanjer och rena inspirationskällor, till konkreta riktade utbildningar skräddarsydda för en viss yrkeskategori. Som exempel på mer riktade miljöutbildningar kan nämnas då kommunaltjänstemän fick möjligheten att gå en kurs i Ecodriving

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

innan årsskiftet. Till lärare och andra intresserade erbjöds inspiration och utbildning med det pedagogiska kooperativet Simnet från Sverige. De demonstrerade hur lärare kan använda sig av aktivt lärande och olika simuleringsövningar (t.ex. rollspel) i undervisningen. Inriktningen var främst hållbar utveckling inom miljö- och rättvisefrågor.

På Agenda 21-kontorets hemsida finns nyhetsbrev och konkreta vardagstips. Här syns också vilka aktiviteter som ordnas (och nyligen har ordnats) av Agenda 21-kontoret; bland annat seminarium, pyssel, teater och pågående kampanjer.

Med sikte på den lokala kompetensen I samband med att Agenda 21-kontoret startades upp i Mariehamn juni 1995 har utbudet av olika sorters miljöutbildningar ökat märkbart. Grundidén är att öka den generella lokala kompetensen inom miljöfrågor. Vägen dit är genom att intensivt arbeta för att skapa ett nätverk och se till att miljöutbildning blir lättillgänglig. För att nå sitt mål driver Agenda 21-kontoret tillsammans med Ålands Natur och Miljö även ett bibliotek där intresserade får tillgång till facklitteratur. Litteraturen finns upptagen i stadsbibliotekets register.

Genom ett nära samarbete med allmänheten och olika instanser är det tänkt att steget till att lyckas förverkliga idéerna i praktiken på lokalnivå ska bli mindre. Något som Agenda 21-kontoret, enligt Nordiska Rådet, bevisligen också har lyckats med. När kontoret 1999 fick miljöpriset från Nordiska rådet spreds det ytterligare ringar på vattnet. Miljöpriset gjorde att Agenda 21-kontoret kunde starta en egen fond ”Prisfonden Agenda 21”. Fonden öppnar nya möjligheter att genomföra och finansiera miljöprojekt på Åland.

Sammanfattningsvis är planen för Agenda 21-kontoret att synliggöra hur även ålänningarnas vardagsliv hänger ihop med den globala miljön. Att var och en av oss aktivt kan fatta miljömässiga beslut i våra vardagliga handlingar både på jobb och hemma. Agenda 21-kontoret arbetar för att sprida en generell kunskap om hur alla kan bidra och hur vi ska få aktiva miljöval till en självklarhet i vardagen. För det är ju trots allt så att oavsett var i världen vi bor så innebär ett lokalt beslut idag en global verklighet imorgon.

Länkar: Nordiska rådets Natur- och miljöpris: LÄNK Agenda 21-kontoret: www.agenda21.ax

Ålands Natur och Miljö: www.anom.fi

Natur och Miljö: www.naturochmiljo.fi

Det pedagogiska kooperativet Simnet: www.simnet.se Åland ,

Hållbar utveckling

Klimatfrågor bäddar för miljötänkande 09. februar 2010 08:05 – Miljömedvetenhet är ju inte en trend som bara pågick under 2000talet utan den följer med oss in i 2010-talet. När min tidigare hemkommun Korsholm i Österbotten börjar prata om en klimatstrategi blir jag riktigt inspirerad. Jag tror att miljötänkande nu börjar ta sig en plats i gamla strukturer, säger 28-åriga Hanna S. Backman, som nyligen tillträtt som chefredaktör för branschtidningen Nordisk Energi, som har sitt säte i Stockholm. Hon har tidigare skrivit om miljö och ekonomi, men nu skriver hon om energibranschen som helhet och det finns en naturlig koppling anser hon.

– Mycket inom energibranschen har med miljö att göra, till exempel

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

energieffektivisering, där det handlar om att optimera de system som finns. Experter kan lära både vanliga konsumenter och energibolagen att tänka om och på så sätt spara mycket.

Att livscykelanalysen kommit för att stanna inger också hopp, tycker Hanna. Att beakta hur en produkt tillverkats, hur mycket den används och om den går att återvinna blir allt vanligare.

– Allt fler företag ser nu till helheten. Så småningom kanske konsumenterna också får ta del av informationen i praktiken.

Eftersom Hannas specialområde är ekonomi och miljö är hon speciellt glad över att världen äntligen tycks inse att miljö och pengar hänger ihop.

– Färre och färre tvivlar på att det går att göra pengar på miljömedvetna satsningar. Vi kan ju faktiskt göra pengar på att sälja vindkraftverk till Kina för det är väl ingen som tvivlar på att vindkraft är en bättre lösning än att Kina öppnar ett nytt kolkraftverk varje vecka, som nu.

Inte bara klimat Hanna S. Backman tycker att det är spännande att som journalist fungera som en brygga mellan miljöexperterna och vanliga människor, konsumenterna, men hon är också medveten om att det är svårt att nå dem som inte redan är frälsta.

Själv har hon ändå några positiva exempel att komma med.

– Jag besökte min egen före detta gymnasieskola i Korsholm och berättade om hur miljö och etisk handel hänger ihop och det fungerade bra. Sedan kontaktade en av eleverna mig och bad mig hålla kurser på en kristen festival i somras.

Hanna tycker att det är viktigt att miljöfostran inte inskränks till att handla enbart om klimat eller några få punkter som man måste tro på utan paketet ska innehålla både klimat, miljö och etiska hållbarhetsfrågor.

– En lärare kan välja ut just de frågor som intresserar honom eller henne och då är det lättare att bli engagerad.

Det krävs i alla fall en del av den som går in för att undervisa i miljöfrågor eftersom det kan vara svårt att få tag på färdiga undervisningspaket. Någon brist på material råder det knappast. En av Hannas viktigaste informations- och inspirationskällor är den svenska miljötidskriften Effekt, som även finns på nätet.

– Den känns trovärdig, inte minst för att de som ger ut den gör det på frivillig basis och har andra jobb för att kunna ge ut tidningen.

Hanna S. Backman är ändå inte helt avogt inställd till fokuseringen på klimatfrågor.

– Jag tror att klimatet hjälpt till att sätta miljön på agendan överhuvudtaget. Nu står vi här efter Köpenhamn och vill lära oss mer om andra miljöfrågor. Ett favoritämne är hur man kan ställa om.

Att förklara hur världen hänger ihop kan kanske väcka miljösamvetet också hos de nordbor som anser att de överhuvudtaget inte behöver bekymra sig om klimatförändringen.

– Det är bra att lyfta fram andra aspekter, till exempel frågan om klimatflyktingar. Om skogen huggs ned i Sydamerika leder det till en naturkatastrof som tvingar folk att lämna sitt land och flytta hit. Det påverkar i så fall oss. Vi är alla involverade om vi vill det eller ej.

DialogWeb ,

Sverige hollbar utveckling

Se også Rädda världen med kulturens hjälp

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2010

Östersjöfonden belönar Östersjöns hjältar Lärande för hållbar utveckling Om hållbar utveckling…

Balansakten för in miljötänkandet i folkbildningen

Gem som PDF

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2010[13.01.2015 11:43:32]