Norrskogen nr 4 2016 by Mia Boman

Medlemstidning från Norrskog – nummer 4 2016

Skogsbonde söker fru möt Per Sundin

Nya Norrland

en serietecknares perspektiv

Plan för ökad lönsamhet

Konkurrenskraft är viktigt

Hållbart skogsbruk Ingrid & Lennart är trettonde generationen på gården

Rekordhögt intresse för svenska trävaror

Innehåll #4 2016 Nyheter > Sidan 5

Norrskog koncentrerar industrin träsmak > Sidan 8

Anita Osterling har belönats med Föreningen Skogens Silverkvist för det arbete hon lagt ner i Norrskogskvinnorna.

Lokalt konsthantverk

Bonde söker fru > Sidan 16

Krönikan > Sidan 26

Per Sundin har haft ett hektiskt år i samband med inspelningen av Bonde söker fru. Nu är det skönt att vara tillbaka i skogen.

Krav på ökad lönsamhet

2 / norrskogen #4 / 2016

Norrskogskvinna > Sidan 6

Skogen i mitt

Jannis & Kajsa / 19 oktober / Sundsvall

Vår mamma växte upp på en gård mitt i skogen. Hennes föräldrahem har blivit en viktig mötesplats för våra släktingar på hennes sida och vi tillbringar mycket tid i skogen när vi är där. Aktiviteterna skiftar med årstiderna; på höstarna plockar vi svamp och bär och på vintrarna åker vi skidor på olika stigar genom skogen. Här har vi också firat alla jular sen vi var små. Riktiga Bullerbyjular, kan man säga, en jätteviktig och väldigt mysig tradition. Även i år kommer vi och våra kusiner att sitta vid fönstret och nervöst vänta på att få se jultomten långt, långt inne i skogen med sin lykta som lyser upp stigen. Det spelar ingen roll att ingen av oss riktigt tror på tomten längre, det är lika magiskt ändå varje år.

Så här innan jul är det en del jobb med att hitta den perfekta granen. Julgranen är verkligen viktig eller, nja kanske inte viktigare än julklapparna och att få vara tillsammans, men på tredje plats kommer helt klart julgranen. Den ska vara hög och vid och tät med mycket barr. Sen ska det vara mycket glitter och färgglada kulor, längst upp sätter vi samma toppspira som de hade när mamma var liten. Vi klär alltid julgranen tillsammans och julklapparna har sin alldeles egna plats strax intill granen. Systrarna Jannis, 14, och Kajsa Svingstedt, 12, bor i Sundsvall. Deras pappa Magnus Larsson arbetar som logistikansvarig på Norrskog. Julen är den viktigaste högtiden på året, anser de.

Foto petra berggren

Ansvarig utgivare Annika Lidgren, annika.lidgren@norrskog.se, tel 010-150 25 33 Redaktör

Petra Järnbert /ADC Media, petra.jarnbert@adc.se

Grafisk Form Anders Birgersson och Åse Bengtsson Helin Omslagsbild Tina Stafrén Kontakt: info@norrskog.se eller 010-150 25 00. Webb: www.norrskog.se Annonsbokning Susanne Wänman, Chilli Media tel: 070-647 15 72, susanne@chillimedia.se Tryck NSO Upplaga 13 000 på PEFC-certifierat papper

Hållbart > Sidan 10

Din industri > Sidan 18

Följ planen, det ger resultat

Trävaror till Asien

Norrskogen är din medlemstidning från Norrskog

2016 / norrskogen #4 /

Nytt i > Norrskog

Norrskog jobbar långsiktigt och strategiskt med att skapa uppmärksamhet kring det enorma behovet av skogsskötsel. Slagord som »Röja är silver, gallra är guld« visar möjligheten att fylla våra skafferier med skogens tillgångar och inte bara med fokus på avverkning och industri. Med humor och hjärta ökar Norrskog sociala värden i länet med ansiktet ut mot 30 länder. Denna viktiga basnäring har verkat i länet i olika former i hundra år. Så löd motiveringen när Norrskog nominerades till finalist i kategorin Årets Marknadsförare vid Guldgalan 2016. Priset gick till slut till Tomas Eliasson, Grund - och Takteknik. Norrskog är stolt över att ha tagit sig till final i hård konkurrens.

Fredrik Persson anställdes i september som produktionstekniker vid NWP Östavall. Fredrik kommer från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Skellefteå där han arbetat med industriell utveckling inom sönderdelning/ virkestorkning och energieffektivisering. Marcus Larsson arbetar sedan i september som skogsrådgivare i Kramfors. Han kommer från Umeå där han avlagt sin jägmästarexamen. Utöver sin befattning som Sales Support NWP Östavall har Pär Strömberg tagit rollen som transportansvarig NWP. Rollen innebär övergripande transportansvar och koordineringsansvar mellan enheter, speditörer och hamnar samt upphandling för sjö- och landtransporter. Mattias Ekerlid anställdes i april som planeringsspecialist i Gällö. Mattias har tidigare bedrivit egen verksamhet inom fältplanering. Therese Ramström tillträdde under hösten tjänsten som kvalitets- och miljösamordnare. Hon har tidigare vikarierat i den befattningen.

I december börjar Nils Bodin som skogsrådgivare i Kramfors. Har har precis avlagt jägmästarexamen och arbetat en kortare tid vid Sveaskog i Arvidsjaur. Johan Persson anställs i december som skogsrådgivare i Sollefteå. Han är utbildad skogsmästare och kommer närmast från en befattning som virkesmätare vid VMF Nord.

våra skogsbruksområden. Missa till exempel inte julfest i Ragunda 4 december, eller julgröt i sockenstugan Oviken i Berg 6 december. Samma kväll har Medelpad Östra sitt vintermöte i Västansjölokalen i Hässjö, och BorgsjöHaverö bjuder in till julkväll i tingshuset på Borgsjö hembygdsgård. I Strömsund bjuds det på trettondagsmiddag 6 januari. Fler aktiviteter hittar du på norrskog.se.

Juletid i Norrskogsland

I förra numret av Norrskogen tipsade vi om fyrhjulingar och vill här bara förtydliga att barn endast får köra fyrhjuling på inhägnat område.

Så här i juletid dignar kalendariet under trevliga sammankomster i

I år har Norrskogs Forskningsstiftelse verkat i 20 år. Det uppmärksammades lite extra då stiftelsen nyligen stod som värd för Föreningen Skogens höstexkursion. Evenemanget lockade inte mindre än två generaldirektörer, Björn Risinger på Naturvårdsverket och Herman Sundqvist på Skogsstyrelsen. Här svarar de på deltagarnas frågor på Norrskogs fäbodvall Högbodarna.

Så många medlemmar hade kopplat sin skogsbruksplan till den nya Norrskogsappen en månad efter lanseringen. »Det överträffar mina förväntningar även om vi såklart ser framför oss att appen blir ett självklart verktyg för alla i privatskogsbruket i en framtid«, menar Johan Lidgren som varit med och tagit fram appen.

4 / norrskogen #4 / 2016

Förtydligande om fyrhjulingar

bild rolf edström

Nya på Norrskog

300

Maria Edman, verksamhetscontroller

Ett ögonblick >

Maria Edman

I dagarna lanseras webbplatsen skogskunskap.se som ersätter Kunskap Direkt. Du har varit delaktig i processen, vad har vi att se fram emot?

Att koncentrera förädlingen till två sågverk kommer att öka Norrskogs lönsamhet. Foto Mia Boman

Koncentrerad industri ökar lönsamheten Tydliga signaler från Norrskogs

styrelse, om att föreningens lönsamhet och konkurrenskraft måste förbättras, innebär att sågverket i Sikås måste läggas ned. Det är ett led i den nya affärsplanen. För 35 anställda på Sikås sågverk innebär det att de mister sina jobb. – Vissa har varit här i 25–30 år och de känner såklart att mattan rycks undan under fötterna på dem. Det är tråkigt att det blir såhär, säger fackklubbsordförande Göran »Gurra« Eriksson som arbetat på Norrskog i 17 år. Hans tankar går också till alla entreprenörer och underleverantörer som i och med nedlägg

ningen mister en viktig inkomst. – Det här är ett hårt slag mot Sikås men jag försöker tänka positivt, att det inte finns något ont som inte har något gott med sig, det ena brukar ge det andra, konstaterar han. Lars Grundqvist, som är sågverkschef i Sikås, stödjer beslutet. – Det här är ett korrekt affärsmässigt beslut. Att koncentrera förädlingen till två sågverk kommer att öka lönsamheten. Bland annat genom att investeringar i ny teknik, men även löpande underhåll, blir billigare att göra på två sågverk, menar han. För sina medarbetares del ser han en ljusning.

– För att hantera Sikås volymer på de andra två enheterna kommer ett femtontal tjänster utlysas i Hissmofors och Östavall. Vi har dessutom en rådande byggboom och trähusfabrikanter i Hammerdal som har behov av att anställa. Situationen är långt ifrån nattsvart, menar han. Den största möjligheten är personalen i sig själv, tillägger han. – Jag har arbetat i många industrier, både stora och små, men jag har aldrig stött på samma lojalitet och arbetsamhet som på sågverket i Sikås. Med god anda, stort engagemang och bra insatser har vi förbättrat våra nyckeltal mätbart bara det här sista året.

– Kunskap Direkt var ett kunskapssystem om lövskogsskötsel, nu har det byggts ut till att omfatta i stort sett alla åtgärder för skogens skötsel och hänsyn. För att öka tillgängligheten är den nya webbplatsen designad för att fungera lika bra i mobil som i surfplatta och dator. Innehållet är egentligen ett 40-tal verktyg för att underlätta skogsägandet vad gäller allt från att välja rätt plantor till gallringsmallar och beslutsstöd för vägbyggnad. Materialet är framtaget och granskat av forskare och specialister, och webbplatsen riktar sig primärt till skogsägare och deras rådgivare med tonvikt på skötselfrågor för skogen.

2016 / norrskogen #4 /

Nytt i > Norrskog

›› Anita Osterling har under hösten belönats med Föreningen Skogens Silverkvist för det arbete hon lagt ner i Norrskogskvinnorna som nu uppgått i ordinarie sbo-verksamhet. Foto Karin Lepikko

Fantastisk resa för Norrskogskvinnorna På årets stämma beslutades det

att Norrskogskvinnorna uppgår i skogsbruksområdenas ordinarie verksamhet. – Det här är en naturlig utveckling och ett kvitto på att vi lyckats med det vi föresatt oss, menar Anita Osterling. Under hösten har hon belönats med Föreningen Skogens Silverkvist för det arbete hon lagt ner i Norrskogs kvinnonätverk. Att Anita Osterling skulle komma att bli frontfigur för Norrskogskvinnorna var inte alls självklart för tio år sedan. – Det var en lyckträff, kan man säga. Jag gick i pension lite i förtid och hade väl egentligen inte så värst mycket för mig där på hösten 2005, när Anette Thelberg ringde och frågade om jag ville gå en motorsågskurs för kvinnor. Jag hade knappt ägnat mig åt min skog tidigare, än mindre hållit i en motorsåg, men jag nappade på erbjudandet och sen dess har jag gjort en fantastisk resa. I dag röjer, gallrar och avverkar jag själv i min 6 / norrskogen #4 / 2016

skog, tillsammans med Ante, min man, berättar hon. De senaste fem åren har hon varit spindeln i nätet vid de två årliga träffar som Norrskogskvinnorna anordnat. – Det har varit häftigt att se hur kvinnor – ofta mor och dotter, ibland även mormor – kommit till de här träffarna utan så stora förväntningar, men väl på plats har intresset för skogen ökat något alldeles otroligt. Den stora viljan att lära sig mer är min största behållning. Alla äger vi något så fint och dyrbart som skog, då är det väl klart att vi också ska ta del i diskussionen om skogens skötsel och i besluten kring hur vi utvecklar skogen på bästa sätt, menar Anita Osterling. Samtidigt som deltagarna vid träffarna med åren blivit allt fler, har allt färre haft tid och möjlighet att styra upp sammankomsterna. – Det kom till en punkt när vi började samarbeta med skogsbruksområdet på den ort där

aktiviteten skulle äga rum. Norrskogskvinnorna har i många år medverkat vid ordförandekonferenserna och på så sätt har vi bäddat bra för den här övergången. I dag är alla ordföranden i råden väl bekanta med vårt sätt att jobba. På sistone när Anita fått frågan om var och när nästa nätverksträff ska äga rum, har hon informerat om förändringen som Norrskogskvinnorna står inför. – Jag uppmanar alla att vända sig till sitt lokala skogsbruksområde med önskemål och förslag på aktiviteter. En annan möjlighet är att vända sig till sin skogsrådgivare, de är väldigt öppna för olika typer av aktiviteter. Vi tycker oss märka att allt fler familjer ansluter till skogsdagar nuförtiden. I dag är det snarare regel än undantag att vi inför dessa planerar aktiviteter för barn och så var det inte för tio år sedan. Anita tror att det är ett resultat av allt fler aktiva kvinnor i föreningen.

Finbesök från SLU

För sextonde året i rad har Göran Espmark och Norrskog haft SLU:s jägmästarstudenter på besök på Görans fastighet i Espnäs under hösten. Under den två veckor långa rundresan i Skogssverige var det här det enda besöket i det privata skogsbruket. Göran satte som vanligt in sitt innehav och sina tankar kring brukandet och val inför framtiden i ett privatoch släktperspektiv. Lika uppskattat som vanligt!

GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE

TA VARA PÅ DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ BÄSTA SÄTT 50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och rådgivning.

Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina? Kontakta oss, din oberoende rådgivare!

BLI DIGITAL SKOGSÄGARE NU

DIGITAL SKOGSÄGARE

Digital Skogsägare är en unik tjänst som ger dig som skogsägare enkla, digitala verktyg anpassade för dina behov. Fota dina kvitton med mobilen och bokför dem direkt i Enkel bokföring. Till det får du landets bästa rådgivning kring skogsekonomi och skatt. www.digitalskogsagare.se

Patrik Ulander Reg. Fastighetsmäklare 0611-289 35

Anders Eriksson Aukt. generationsskifteshandläggare 063-15 71 62

Daniel Höglund Reg. Fastighetsmäklare 0620-259 30

Folke Lindblom Skogstekniker 063-15 71 63

Peter Zetterström Aukt. lantbruksvärderare 0620-259 31

Fredrik Ståhl Skogsekonom 060-67 88 17

E-post: förnamn.efternamn@lrfkonsult.se

lrfkonsult.se/skog

Roland Skarin Reg. Fastighetsmäklare 0620-259 32

Thomas Persson Reg. Fastighetsmäklare 0680-71 41 44

Lars-Anders Jonsson Soﬁa Palmkvist Mikael Sillerström Reg. Fastighetsmäklare Reg. Fastighetsmäklare Reg. Fastighetsmäklare 063-15 71 66 0670-61 47 75 063-15 71 22

trä > smak Lust och fägring

Flygfärdig konst I sin ungdom arbetade Göran Lundvall ett par år som skogsarbetare i Kanada. Väl tillbaka i Östersund har fjällförvaltning dominerat hans yrkesverksamma liv. Det skulle dröja tills han gick i pension innan han på allvar kom igång med sitt konsthantverk efter en kurs i luffarslöjd. Det blev en rivstart utan dess like och hans första alster hamnade på Liljevalchs slöjdutställning. I dag arbetar han uteslutande i torkat lindträ och järntråd i skapandet av de fåglar som kommit att bli hans signum. »Fjällvärlden och djurlivet där är min absolut viktigaste inspirationskälla«, menar han.

Underfundig konst Tomas Skimutis är en skicklig träsnidare, formgivare, konstnär och färgmästare. Med små och finurliga medel skapar han träfigurer med otippad form och funktion. I Ramvik där han har sin ateljé, tillverkar han sedan många år tillbaka humoristiska konstföremål och offentlig utsmyckning. Och aldrig samma figur två gånger. Skimutis konsthantverk är ofta målade i bjärta färgkombinationer. Kolla gärna in hans hemsida skimutis.se, den är väl värd ett besök.

Motorsågskonst Kenneth Nielsen är pensionerad murare som gör konst av att skulptera med motorsåg i färsk fura och gran. Så mycket tid som möjligt tillbringar han i skogen där han får all sin inspiration. »Tidigare jobbade jag mycket med keramik, men att jobba i trä är en större utmaning«, säger han. Just detta att utmana sig själv – att lära sig nya saker – är något Kenneth fäster stor vikt vid i livet. Observera att den som vill beställa ett stort konstverk får ta med sig sin egen stock. 8 / norrskogen #4 / 2016

VÄLKOMMEN TILL OSS OCH BEKANTA DIG MED NYA

ALSTOR

EN KOMPIS I SKOGEN

MecoTeck i Ånge AB Ängsvägen 5, 841 32 Ånge Tel; 0690-10068

Kjellsson Natur & Utveckling By 121, 893 96 Sidensjö Tel; 070-6060306

ENDAST SPARA 5 20 BILAR 9 340 KR NYA MITSUBISHI L200 BILHALLEN EDITION ORD. PRIS 358 340 KR EXKL. MOMS KAMPANJPRIS 299 000 KR EXKL. MOMS UTRUSTNING SOM INGÅR:

• ALPHAKÅPA LACKERAD I BILENS FÄRG • FRONTBÅGE MED 3 EXTRALJUS • DIESELVÄRMARE MED FJÄRRSTART • VINTERHJUL PÅ LM-FÄLG 16” NOKIAN DUBB

Förbrukning 6,6 l/100 km – 7,2 l/100 km. CO2 173 g/km – 189 g/km. Erbjudandet gäller Double Cab Business Automat så långt lagret räcker. Endast 20 bilar. Kan ej kombineras med andra kampanjerbjudanden. Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Bilen på bild är extrautrustad.

www.bilhallen.nu

SUNDSVALL Bergsgatan 7 Telefon: 060-14 71 80

VISKAN E14 Viskan Telefon: 0691-123 00

Bergsgatan 118 Öppet: mån–tor: 9–18, fre: 9–17, l MITSUBISHIMOTORS.SE Telefon: 060-14 71 80

SUNDSVALL

Hållbar skog Hållbart skogsbruk, vad innebär det i praktiken? Ingrid och Lennart Brorsson i Hölje, strax utanför Lit, har brukat sin skog i snart fyrtio år. De är trettonde generationen på släktgården som förvärvades 1566. Här delar de med sig av erfarenheter och tankar kring vad det egentligen innebär att bruka skog på ett hållbart sätt. text Petra Järnbert bild Tina Stafrén

10 / norrskogen #4 / 2016

2016 / norrskogen #4 /

» På något sätt var jag alltid klar över att jag ville vara kvar på gården.« Den första skogsbruksplanen är daterad 1946, idag följer makarna Brorsson den femte planen för fastigheten.

ämen titta där kommer Glenn, utbrister Ingrid. Längs skogsbilvägen som vi står och synar kommer Glenn Hellström på Lits Skogstransporter körandes med makarnas gallringsvirke, både fura och gran. Han vevar ner rutan och växlar ett par ord med Ingrid och Lennart, frågar om det är okej att vända på en åker längre fram, innan han rullar vidare till NWP med leveransen. Lennart fortsätter där han nyss blev avbruten. – Här dikade vi i början av 1980-talet, berättar han. Resultatet är ganska häpnadsväckande vad det gäller boniteten. – När jag går tillbaka och tittar i gamla skogsbruksplaner ser jag att mellan 1946 12 / norrskogen #4 / 2016

och 1956 var boniteten i det här beståndet ungefär 2,2 m3sk per hektar med ett skogsinnehåll på 10 800 m3sk. I dag har vi en bonitet på 5,3 m3sk och ett skogsinnehåll på 16 200 m3sk, fortsätter han. Han pratar om ekonomisk hållbarhet på fastigheten. – Skog odlar vi för kommande generationer, på samma sätt som våra förfäder odlat skogen vi skördar i dag. Därför skulle jag nog säga att skogsbruksplanen är helt avgörande för ekonomisk hållbarhet i skogsbruket. Vi är inne på vår tredje nu, det finns fem totalt för fastigheten, den första gjordes 1946. Att följa planen och bruka skogen långsiktigt är lite som att ta ut räntan men behålla pengarna på banken för att lämna vidare en vacker dag, menar han. Ingrid håller med. Sen mjölkkorna för-

svann från gården för några år sedan, har hon haft mer tid att sätta sig in i de frågor som rör skogen. – Sen tycker jag att skogsägarföreningen i sig bidrar till ekonomisk hållbarhet för privata markägare. Både ur ett väldigt långsiktigt perspektiv vad det gäller rimlig ersättning för virket men också i fråga om arbetstillfällen lokalt. Dessutom har det varit värdefullt för oss att ha en duktig skogsrådgivare att bolla tankar och idéer med, han ser alltid möjligheterna, menar hon. Lennart är rörande överens med henne

på den punkten. Ulrik Hansson, som deras skogsrådgivare heter, är helt suverän. Punkt slut. – Så länge vi har Ulrik har vi det bra. Man blir inte dummare av att gå en kurs då och

Glenn Hellström på Lits Skogstransporter har hämtat gallringsvirke på fastigheten och är på väg till NWP. Efter många års samarbete är han väl bekant med Ingrid och Lennart, han vevar ner rutan och växlar ett par ord.

då. Jag har gått massor av kurser. Men har man ingen att bolla sina tankar med, någon som är påläst och uppdaterad och som har kurage nog att slå bakut om man är ute och cyklar, ja då kan det gå hur som helst ändå. Man ska inte tro att man har rätt alla gånger, konstaterar han. Nåja. Lennart verkar väldigt påläst och uppdaterad själv. Framför allt pratar han om skogen som om det vore en väldigt god gammal vän. Han läser den som en öppen bok och är på något vis lyhörd för förutsättningarna för varje enskilt träd. Resultatet är att fastigheten innehåller jämnt åldersfördelad blandskog med gran, fura och en hel del björk. – Björken är bra för den dränerar fuktiga marker, vilket gynnar både gran och tall. I övrigt tittar jag väl på hur vegetationen ser

ut inför val av trädslag i ett bestånd. Blåbärsris betyder friska marker, lavar på träden betyder frisk luft, det är inga konstigheter.

Utveckling Hölje 1:17 250 % Tillväxt

237%

200 %

– Står du där Nallemaja!

Ingrid har fått syn på en ko som står och betar alldeles bakom oss i en hage och går fram och hälsar. Mjölkkorna är förvisso inte kvar men lite lösdrift finns ännu på gården. Korna har egen ligghall och sköter sig så gott som själva. Ingrid pekar stolt på ett öppet område tvärs över vägen. Konturerna under nysnön skvallrar om att det är upplöjd åkermark vi har framför oss. – Vi är ett gäng mjölkbönder i trakten som lagt ner verksamheten och nu umgås vi på fritiden genom att odla tillsammans. Här har du 700 meter morötter, rödbetor, kålrötter,

150 % 100 %

Förråd Areal

155% 126%

50 % 0% 1944 1964 1988 2001 2014 2016

En av programpunkterna under Höstexkursionen var ett besök hos Ingrid och Lennart. Tillväxten på fastigheten är imponerande och det är resultatet av att man under lång tid följt en skogsbruksplan

2016 / norrskogen #4 /

Tiden har satt sina spår på fastigheten i Hölje. ”Om en lösning fungerar har vi behållit den”, menar Ingrid. Motsatta sidan: En hel del björk får stå kvar i skogen eftersom den dränerar marken, till fördel för både tall och gran. Ingrid experimenterar idag med att väva in sly i gryntunderlägg.

potatis, grönkål och palsternackor. Vi är helt självförsörjande på rotfrukter, kan man säga. Jag köper lite gröna ärtor ibland, men i övrigt klarar vi oss på det vi odlar själva, säger hon. Den här skogsbilvägen där vi står förvandlas till händelsernas centrum när Ingrid fortsätter att berätta om alla aktiviteter som pågår här dagligdags. – Även om skogsbilvägarna såklart är byggda för avverkning och skogsvård så använder vi dem flitigt i en rad andra sammanhang. För egen del handlar det mest om svamp- och bärplockning, promenader och skidåkning men det är roligt att se att de används för ridning och träning med draghundar också, säger hon. – Och för jakten såklart! Vi har aldrig bommat för våra vägar, det är bara roligt att de används, tillägger Lennart. – Social hållbarhet är en viktig aspekt i 14 / norrskogen #4 / 2016

skogsbruket, vår samlade nytta av skogen på ett mer personligt plan. Där kvalar kanske även min vävning in eftersom jag börjat experimentera med att väva in sly i underlägg, säger hon och skrattar. Solen börjar dala och vi vänder åter mot

mangårdsbyggnaden. En majestätisk granhäck som anlades i slutet av förrförra sekelskiftet skyddar gården mot västanvinden. Det är ett stort komplex med två vackra bostadshus, ladugård, magasin och uthus. Allt timrat med virke från fastigheten. Ingrid som vuxit upp på gården är väl förtrogen med varje skrymsle och vrå. Hon berättar om den första slåttermaskinen i socknen som står borta i ladan tillsammans med skulltorken, en av de tre första i Jämtland. Dessutom står där en torkriv, ett gediget hantverk från 1800-talet som bevarats intakt.

– Borta bra men hemma bäst, det har jag alltid sagt. I sin ungdom gav hon sig av och reste och arbetade både i Sverige och i USA. – Men på något sätt var jag alltid klar över att jag ville vara kvar på gården. Det var inte helt självklart kanske, jag var yngst och jag var kvinna men det föll sig ändå så att det blev jag och Lennart som tog över när vi gifte oss 1978. Vi träffades på Torsta lantbruksskola, berättar hon. Lennart som är uppvuxen på en skogsfastighet i Strömsund visste vad han gav sig in på. – Tydliga generationsskiften är en annan viktig del av en fastighets ekonomiska hållbarhet. Jag har sett tillräckligt många exempel på misskötta samägda fastigheter för att gå i god för det. Egentligen tycker jag att man borde ha motsvarande ett körkort

» Social hållbarhet är en viktig aspekt i skogsbruket, vår samlade nytta av skogen på ett mer personligt plan.« för att få äga skog. I dag krävs det att man har en förvaltare på samägda fastigheter och det är bra, menar han. Huruvida det blir en fjortonde generation på gården i Hölje får framtiden utvisa. – Men det är viktigt att man pratar öppet om det, inte bara i generella termer utan verkligen på allvar, säger Ingrid. Det hemvävda underlägget kommer väl till pass när det nu serveras kaffe och kakor. Lennart har tagit fram fastighetens fem skogsbruksplaner och på frågan om de testat Norrskogs nya app halar Ingrid upp sin telefon ur fickan. Det är inte en smartphone. – Jag har provat men titta på den här, det händer ingenting när jag försöker, skrattar hon. – Men vi ska testa den vid tillfälle, säger Lennart.

Samtalet kring bordet kommer att handla om miljömässig hållbarhet på gården. Skogsvårdsstyrelsen har hittat en biotop i ett av makarnas nyförvärvade bestånd och det är klurigt att förhålla sig till det hela. – Vi är inte emot avsättningar, tvärt om. Att skogen brukas på ett miljömässigt riktigt och hållbart sätt med miljöhänsyn även i den skogsindustriella verksamheten är en viktig fråga för oss. Dessutom kräver marknaden certifierat virke i större utsträckning i dag så det är inget att snacka om. Men i det här fallet handlar det om åtta hektar som vi planerat att avverka, som vi inte får röra. Vi har föreslagit att de köper av oss beståndet men har ännu inte fått någon återkoppling på det. Lån och amorteringar måste betalas och det känns inte renhårigt på något vis, som att äganderätten tas ifrån oss, menar Lennart.

Tills vidare har de bara att rätta sig efter förutsättningarna även om det kan tyckas hårt. – Även en sån här gång är det skönt att ha föreningen i ryggen, man känner sig mindre maktlös då, säger Ingrid. – Ja det kanske är tur att vi är såna föreningsmänniskor in i märgen, tillägger Lennart. I väntan på ett beslut har de en hel del att stå i. Lennart håller på att bryta en ny väg och Ingrid har just fått en egen röjsåg som hon avser skrida till verket med. Även om de med åren blivit lite hemmablinda inför rikedomen att få bo, leva och verka på en plats som den här så händer det då och då att de lyfter blicken och ser att Hölje inte bara är en plats där man bor – det är en plats där man lever – i generationer. 2016 / norrskogen #4 /

Möt > Per Sundin

»Föreställ dig stressen att stå och baka sockerkaka inför åtta personer. Det gick ju inte så bra precis!«

– Det var naturligtvis en tudelad känsla, man vet ju inte riktigt vad man ger sig in i. Men spännande och annorlunda. Med åren har jag märkt att jag gillar företeelser som sticker ut från det vardagliga, det är samma sak med grävjobb, konstiga uppdrag är mycket roligare. Så till vardags gräver du?

– Som bondson, född och uppvuxen på en gård som tillhört släkten i många generationer sysslar man med det mesta som hör gården och skogen till. Nu har jag inga mjölkkor längre och kan ägna mer tid åt min skog. Jag gick en maskinförarutbildning på Torsta efter gymnasiet så när det är lugnt i skogen kör jag grävare. När du inte jobbar då?

– Då sjunger jag i kör, dansar, reser nån gång emellanåt… ja, och sen har jag ju mitt stora intresse som är veterantraktorer. Med åren har det blivit en sju-åtta traktorer, en hydraulisk väghyvel från 1958 och en lastbil. Min stora stolthet är en MAN 1950 som står här i en lada. Det var dina kamrater i kören 16 / norrskogen #4 / 2016

som anmälde dig till Bonde söker fru om vi förstått det rätt? – Ja de hade tjatat länge, jag sa nej många gånger men till slut sa jag ja. Ansökan gällde egentligen fjolårets säsong, där min dotter också var med och träffade bonden Stefan som hon lever med nu. Jag hamnade på reservplats då, men kom in automatiskt i år utan att göra någon ny ansökan. Bland 100 brev skulle du till att börja med plocka ut tio kvinnor som du ville träffa, hur bar du dig åt? – Ingen aning! Man satt där och läste breven på kvällarna och försökte gå på någon slags magkänsla. Att hon skulle trivas på landet var ganska viktigt, och att hon i någon mån skulle gå att träffa, även om hon inte nödvändigtvis behöver bo här på gården. Lite så tänkte jag. Sen var det fyra kvinnor som kom och bodde hemma hos dig i åtta dagar, hur var det? – Med filmteamet var det i själva verket åtta personer här den veckan, ja du, det var en ganska stor anspänning. Både en och två gånger funderade jag på att dra till skogs. Det blir ett ganska påfrestande psykologiskt spel när man dels ska vara trevlig med alla, dels

Ålder: 56 år. Aktuell: I Bonde

söker fru. familj: Singel, med

två utflugna barn. Bor: I Västanede, på gården Oppat. Äter helst: Stekt fläsk, löksås och potatis. Lyssnar helst på:

Musik av alla sorter. Sjunger solo och i kör. Läser helst: Bör vara något lite roligt eller spännande. Sevärd film: I en annan del av Frankrike. Dold talang: De brukar säga att jag är bra på att dansa. Gran eller tall:

Tall. Jag har några väldigt gamla tallar, såna som man kan gå och krama om.

ska försöka visa särskild uppmärksamhet åt någon som man tycker är speciell. Filmteamet var i gång från nio på morgonen till elva, tolv på natten. Föreställ dig stressen att stå och baka sockerkaka inför åtta personer. Det gick ju inte så bra precis! Du får inte berätta än hur det går till slut, eftersom sista programmet inte har sänts när vår tidning kommer ut, men vad kan du säga om allt så här långt?

– Jag är glad över erfarenheten och att jag vågade prova. Det kan ju inte mer än gå åt pipsvängen, tänker jag. Samtidigt ser jag fram emot att sista avsnittet ska sändas så jag slipper anspänningen att råka försäga mig och inte behöva koppla på och av hela tiden. Och det är skönt att vara tillbaka i skogen nu?

– Det har varit skönt, och terapeutiskt välgörande, att få grovjobba i skogen efter det här. Jag är faktiskt både medlem i och entreprenör åt Norrskog. Med åren har jag förstått fördelarna med att ha en förening i ryggen även om jag i stort sett gör det mesta på min fastighet själv i dag, både röjer, gallrar och avverkar. Allt virke levererar jag såklart till Norrskog.

Foto Robert henriksson

För snart ett år sedan fick du veta att du antagits till tv-programmet Bonde söker fru, hur reagerade du på det?

2016 / norrskogen #4 /

din > industri

Nyligen var Norrskog representerade i en handelsdelegation från Sverige till Vietnam, ett land som idag exporterar möbler i stor omfattning. foto Alexander Åhréus

Tre steg tar trävaror till Asien Svensk export av trävaror till Kina har ökat dramatiskt på senare år. Intresset för svenska trävaror är rekordhögt. Samtidigt genomgår möbelmarknaden en ompositionering. Daniel Färdeman, Norrskogs säljansvarige för Asien, gläds åt utvecklingen. text Petra Järnbert bild Alexander Åhreus, Free Kingdom

Den kinesiska marknaden ser onekligen ljus ut för Norrskog – och för all världens sågverk för den delen. Tre viktiga faktorer spelar in. Ett. Kina förbjuder avverkning i naturskog vilket innebär att 40 miljoner kubik barråvara tas ur bruk fram till 2020. – Det är ett beslut som i så fall skulle innebära ett importbehov motsvarande minst 40 miljoner kubik barråvara per år, varav huvuddelen är sågade trävaror, menar Daniel Färdeman som är Norrskogs säljansvarige för Asien. – För att åskådliggöra det hela med ett konkret exempel handlar det om en total volym som motsvarar mer än Sveriges sam-

18 / norrskogen #4 / 2016

lade årsproduktion av trävaror, tillägger han. Även om minskningen av den inhemska produktionen inte skulle bli fullt så stor, tror han att Kinas importbehov kommer att öka betydligt i och med det här beslutet från kinesiska myndigheter. Två: I sin senaste femårsplan slår kinesiska myndigheter fast att 30 procent av byggandet ska vara »prefabricerat« år 2025. – Under lång tid har träbyggande i princip varit förbjudet i Kina, men i dag finns det en träbyggstandard och byggande i trä uppmuntras. Även om det är osannolikt att Kina uppnår 30 procents träbyggande, så är det spännande att leka med tanken att de uppnår en procents byggande i trä. Det motsvarar i

så fall ett ökat behov på ungefär 5 miljoner kubikmeter per år, säger Daniel Färdeman. Tre: Kina har tagit ett beslut om att tillåta tvåbarnsfamiljer. – I praktiken innebär en så enkel sak som fler sängar till fler barn en hel del för efterfrågan på våra produkter, menar Daniel. När det gäller just möbelproduktion – en stor och viktig marknadsandel i Kina – behöver vi zooma ut för att ge en bättre helhetsbild. Länge var Danmark en stor producent av furumöbler, köksluckor och limfog. Svenska sågverk exporterade på 1990-talet cirka 800 000 m3 furukvinta och limfog per år till Danmark.

»Svängningarna går relativt fort i dag, både vad det gäller geografi och sortiment.«

Ryssland varit en stor konkurrent, men då ryska trävaror främst går landvägen till Kina så minskar deras konkurrenskraft med avståndet till tillverkningen. – Våra möjligheter att frakta trä till Asien bygger på att de länder vi levererar till har en stor export till Europa. Då kan den bekosta den stora delen av frakten, och returen av containrar blir rimlig för en lågprisprodukt som trä, menar Daniel. – Vi som inlandssåg har ofta den dyraste totalfrakten, undantaget när vi levererar till Norge. Andra svenska sågverk har en transportmässig fördel när de levererar till Europa. Skillnaden blir inte lika stor när vi tittar på asiatiska hamnar, vilket ger oss en konkurrensmöjlighet , tillägger han.

Kinesiskt beslut om att tillåta tvåbarnsfamiljer innebär ökat behov av trävaror, inte minst för tillverkning av sängar. foto Free Kingdom

Under 2000-talet flyttade produktionen som bekant först till Polen och därefter till Kina. För en råvaruleverantör som Norrskog gäller det att hänga med i svängarna och gärna ligga steget före. Kina har alldeles uppenbart ett stort importbehov av trävaror de närmaste åren – men i form av råvara eller förädlade produkter? – Vi måste vara förutseende nog att verka på etablerade marknader samtidigt som vi är lyhörda för var marknaden är på väg. Svängningarna går relativt fort i dag, både vad det gäller geografi och sortiment, säger Daniel Färdeman. Anledningen till att produktion flyttar på

sig är framför allt den lågkostnadssträvan som Ikea gått i bräschen för. I takt med att lönekostnaderna ökat även i Kina på senare år, har länder som Indonesien och Vietnam seglat upp som producenter av möbler för export i större omfattning. Norrskog var nyligen representerade i en handelsdelegation från Sverige till Vietnam. – Vietnam är bland världens största exportö-

rer av mat och elektronik och räknas i dag som den tredje största exportören av möbler. Tillväxtsiffrorna direkt från ministeriet visar på 6 procent, berättar Daniel. För Norrskogs del är Vietnam intressant ur ett konkurrensperspektiv. I Kina har

Ytterligare en viktig aspekt i de snabba svängningarna på marknaden är anpassning av råvaran. – I den danska möbelindustrin var nedtorkad furukvinta huvudspåret. Man sökte små friska kvistar med jämn fördelning, ofta torkad till 8 procent. Asiatiska möbeltillverkare har fler trädslag än furu att välja på och Ikea har ofta varit vägledande här. Nordiska länder har en stor möjlighet att exportera, men det kräver en bearbetning av marknaderna i valet av trädslag, menar Daniel. Skandinavisk möbeldesign har gott renommé i Kina och det pågår ett successivt arbete med att visa på fördelar med svenska trävaror för tillverkning av möbler. – I dag levererar vi mestadels klen gran med fina kvistar, ofta gallringsgran, för möbeltillverkning i Asien. Särskilt väl har den lämpat sig för den inhemska produktionen av barnmöbler i Kina, säger Daniel. 2016 / norrskogen #4 /

din > marknad KINA import av barrträvaror

1 000 m3

SVERIGE export av barrträvaror (jan–aug 2016)

1 600 Övriga

1 400

Mellanöstern

Sverige

1 200

Japan

Finland

1 000

Kina

Tyskland

800 Europa

600 Nordafrika

400 200 0

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2015 2016 jan–sept jan–sept

Nybyggnation driver upp konsumtionen av trä SÅGAT OCH HYVLAT: Marknaden för trävaror är fortsatt generellt god på gran och svag på furu och läget är stabilt. Storbritannien, som är en huvudmarknad för Sverige, är avvaktande och ett osäkert kort med försvagad valuta. Investeringar och import kan dessvärre minska drastiskt kommande halvår. Granen påverkas av att byggandet i Europa har stabiliserats och är på toppnivåer i Sverige. Nybyggnation driver upp konsumtionen av trä i Sverige med 9 procent jämfört med 2015. USA och Kina spås fortsätta sin höga konsumtion. Med reservation för vad som händer efter valet, är USA:s byggande över en miljon enheter. Furu är svårare. Där ser vi fortsatt och tilltagande oro i delar av Nordafrika och Mellanöstern där läget är politiskt oberäkneligt och ekonomiskt svagt. Utöver Storbritannien är även Spanien politiskt rörigt. Detta förmörkar den traditionella furumarknaden i stort. Andra marknader har fått ersätta delar av den tappade volymen, vilket ökat trycket på bland annat Asien. Norden ser fortsatt starkt ut och även Norge återhämtar sig. Produktionen i Sverige är något

20 / norrskogen #4 / 2016

mindre än i fjol, medan Finland ökat rejält på gran. Furu har minskat i Sverige och är oförändrad i Finland. Lagren av sågade varor i Finland och Sverige är klart lägre än i fjol. Detta har, tillsammans med efterfrågan, gjort att granen hållit sig prismässigt och att furu inte sjunkit mer utan nått en botten. Furuförsäljningen har parerats, vår trall är i dag eftertraktad i Sverige och Norge. Det har till och med uppstått brister i det vi kunnat leverera i vissa dimensioner och kvaliteter. Vår nisch i den senvuxna och efterfrågade furan, tillsammans med produktion och lagerläge, gör att Norrskog har en bra sits inför framtiden. / Alexander Åhreus, marknadschef BIOBRÄNSLE : Marknaden för skogs-

bränsle såsom grot (grenar och toppar) är i stort sett helt borta. Dagens låga energipriser gör att det inte finns någon ekonomi i att ta vara på groten i vårt område. SÅGTIMMER: Sågtimmerbalansen är

god just nu tack vare att vi fått bra respons på åtkomsttillägget i avverkningarna hos våra medlemmar. Detta tillsammans med den hittills

Fakta

• Stor efterfrågan

på trävaror av gran gjorde att Norrskog den 14 november kunde höja listpriset på grantimmer med 20 kr/m3fub.

• Vi har fortsatt

brist på gran av den högre kvaliteten, både för egen vidareförädling men även till våra nyckelkunder på den europeiska marknaden.

• Med en gynnsam

produktion och förhållandevis lågt lager ser Norrskog kommande period som positiv.

mycket fina hösten med bra möjligheter för transporter gör att våra egna sågverk har bra timmerlager just nu. Dock behöver vi ytterligare avverkningar under vintern. MASSAVED: Tillgången på fiberråva-

ra till massa- och pappersindustri har varit god i Sverige. Dock har Norrskog små lager av barrmassaved och ren granmassaved. Detta är gynnsamt inför kommande utbyggnationer inom vårt verksamhetsområde. Dessutom har vi ökat våra affärer mot Norge av ren granmassaved. Vårt tidigare överlager på lövmassaved har minskat betydligt tack vare att vissa av våra industrikunder i Norrland ökat sin lövfiberförbrukning samt att vi levererat ett antal båtar lövflis för att värma Köpenhamn. SPECIALSORTIMENT : Intresset har

ökat från våra specialsortimentskunder för björkkubb, småstolpar, stora stolpar, stamblock, knivfaner och svarvtimmer. Det är viktigt att vi tillsammans gör allt för att ta ut mycket specialsortiment ur våra skogar. Detta ger ännu bättre ekonomi på din skogsfastighet. / Jim Salvin, virkeschef

Vi bryr oss om Dina Försäkringar. Minst lika mycket som du.

i olika

vatten. Vi säljer levande Öring, Regnbåge och Röding i olika storlekar som vi levererar ut till ﬁskevatten.

d av att köpa levande fisk, eller har frågor du intresserad av att köpa levande ﬁsk, eller har frågor g av fisk så kontakta Ärkring oss: utplantering av ﬁsk så kontakta oss :

Vi är lokala och kundägda, det är naturligtvis därför vi heter som vi gör. Välkommen till Dina försäkringar.

Telefon: 073-0726722 eller mail:emanuel.nygren@umlax.se eller mail: emanuel.nygren@umlax.se Besök även gärna vår hemsida: www.umlax.se år hemsida: www.umlax.se

Ps. Gilla oss på

Härnösand

Fisk från Svenska Lappland uppskattas av många!

I Sollefteå I Sundsvall I Örnsköldsvik I Östersund

0620-215 00 I www.dina.se

15% rabatt

vid köp av

stövlar eller

Woolnet

Besök oss på skogma.se/kampanj Ange kod: vinter i kassan

Nu med snölås!

Vår kunskap och bredd - Er fördel! Erbjudandet gäller t.o.m 161218 eller så långt lagret räcker. Kan ej kombineras.

skogma.se öppet dygnet runt

Skogsbrukarens varuhus 0644-72100 - skogma.se

Med blicken på Bollstabruk

Till sommaren släpper Mats Jonsson sitt nya seriealbum Nya Norrland. I klassisk follow-the-money-anda försöker han besvara frågan: Var uppstår Sveriges välstånd – och vart tar det vägen? text Petra Järnbert illustration Mats Jonsson

Mats har det han brås på, morfar var skogsarbetare, farfar flottare. – Utan att jag kanske riktigt tänkt på det har skogen spelat en viktig roll i mitt liv. Jag drar mitt strå till stacken genom att teckna min egen historia, där skogen har en självklar plats, menar han.

– Bilden av min by präglades länge av inlär-

De första skisserna till Nya Norrland gjorde han redan för tio år sedan. – Egentligen tror jag att jag alltid velat berätta den här historien, men jag var inte

22 / norrskogen #4 / 2016

Fortfarande är arbetet med boken en levan-

bild Johannes Klenell

da föreställningar som ett bidragsberoende Bollstabruk, en black om foten för resten av Sverige. Förfallet blir kanske extra tydligt när man återvänder några gånger per år, säger Mats Jonsson. Men plötsligt var det som om polletten trillade ner. – Jag var ute och promenerade i Bollsta en kväll och reagerade på hur dåliga vägarna var. Måste vara timmerbilarna, tänkte jag… eller vänta, det är ju pengar som transporteras på de här vägarna. Enkla självklara tankar egentligen. Det är Sveriges välstånd som rullar här. Bollstasågen omsätter en miljard per år, men Bollsta förfaller. Det säger sig självt. Någonting har gått väldigt snett här, konstaterar han. Nya tankar började ta form som mer handlade om en orättvis fördelning av makt, såväl ekonomisk som politisk och kulturell makt. – Den moderna nationalstaten bygger på ett kontrakt där landets olika delar samlar sina resurser för att alla ska få det bättre. Man lyssnar på varandra och känner samhörighet. Men när min hemort Bollstabruk reduceras till att vara ett inkomstbringande sågverk omgivet av förfallna ruckel, håller kontraktet på att brytas. Det är en av utgångspunkterna i arbetet med den nya serieromanen, säger Mats.

» Norrland bidrar mer än någonsin till Sveriges BNP.« redo för tio år sedan. Jag behövde leva mer liv för att få perspektiv helt enkelt, menar han. Mats Jonsson var ett år gammal när hans föräldrar efter ett par år i Stockholm, valde att återvända till Norrland. Storstaden hade lite, eller inget, att erbjuda i förhållande till Bollstabruk. – Pappa som jobbat i skogen sen han var fjorton, fick jobb som virkesmätare i Väja. Där gjorde han karriär och blev med tiden distriktschef.

de process som bygger på grundlig research. För att kunna besvara frågan om var svenskt välstånd uppstår och vart det tar vägen, gör Mats Jonsson just nu en djupdykning i svenskt näringsliv för att förstå hur pengar rör sig. – Norrland bidrar mer än någonsin till Sveriges BNP. Det innebär varken fler arbetstillfällen eller större skatteintäkter för kommunerna eftersom företagsbeskattning ger statlig skatt och vinsterna sipprar tillbaka i form av bidrag. 110 anställda på sågverket i Bollstabruk omsätter 9 miljoner var, det motsvarar omsättningen för ett svenskt småföretag. Det är en djup orättvisa vi inte talar om, menar Mats. I boken väljer han att ställa Bollstabruk mot Midsommarkransen där han bor tillsammans med sin familj i dag. – Under de 20 år jag bott i Stockholm har jag ofta fascinerats av den urbana medelklassens ointresse för resten av Sverige. Norrlands kulturella medieskugga blir tydlig i jämförelsen, liksom hur den ekonomiska och politiska makten är koncentrerad till Stockholm. Ur det här perspektivet har jag inga svårigheter att förstå dem som talar om ett självständigt Norrland.

Lättare laggar Att köpa nya längdskidor kan ta musten ur den mest entusiastiska motionär. Vi bad skogsrådgivare Per-Anders Östberg om en guidad tur i skiddjungeln.

Olskogens

Finns i flera modeller, bland annat en allroundskida med björksula och hickorykant men också modellen som heter Gàlav, en lössnöskida byggd av björk runt en kärna av gran. Fischer RCS

Störst i världen på längdskidor. Det här är en klassisk modell som funnits i många år och som passar alla typer av skidåkare. Bra för långlopp.

Det förpliktigar att vara skogsrådgivare i

Sveriges skid-mecka Åre, men Per-Anders Östberg vet vad han talar om. En vanlig vintersäsong tränar han tre till fyra gånger i veckan och några tävlingslopp blir det också varje år. – Som motionsform ger längdskidåkning riktigt bra träning för hela kroppen, både armar, ben och puls. Det första att ta i beaktande inför ett köp av längdskidor är huruvida de främst ska användas i preparerade spår, eller i ospårad terräng. – I jobbet använder jag träskidor, gärna Tegsnässkidor eller Olskogens. En bred träskida bär upp i lössnö och förberedelserna är minimala. Träskidor behöver inte vallas i vanlig mening, men bör tjäras in någon gång per år för att hålla länge. Tänk på att bindningarna säljs separat. I gengäld behövs inga särskilda pjäxor, säger han. I preparerade motionsspår lämpar sig vanliga skidor som är uppbyggda av en glasfiberstomme runt en träkärna. 24 / norrskogen #4 / 2016

– Det är viktigt att välja rätt spann – hårdhet – på skidan. Har man en för mjuk skida ligger fästvallan och trycker mot snön och det går tungt. Ett hårt spann gör det svårt att få fäste i uppförsbackarna. Sen är det frågan om vilket belag man vill ha. Cold, Plus eller Zero. – Zero står för vallningsfria skidor, de lämpar sig för nysnö och för temperatur runt noll grader. Vallningsfria alternativ har ett plastbelag med en uppruggad yta mitt under fästzonen. Ett annat alternativ är skidor med remsor av mikrofiber som ger fäste i uppförsbackarna. I en kostnadskalkyl tillkommer speciella pjäxor till den här typen av skidor. Vad det gäller pris är det stora variationer, mellan 2 000 och 7 000 kronor. – Men för 3 000–4 000 kr får man en mycket bra skida som täcker de flesta motionärers behov, menar Per-Anders.

Salomon S-LAB och Salomon RC Carbon

Salomon har även en unisex-modell som heter Equipe och en dam-modell som heter Vitane. Tegsnässkidan

Finns i två träslag. Björk (från norrländska skogar) med hickorykant, dessutom i Bankiraywood från Indonesien/Malaysia. Madshus Redline

Utmanare till Fisher. Detta är Vasaloppsskidan nummer ett (fast Jörgen Brink har vunnit tre Vasalopp på en annan Madshusskida, nämligen Hypersonic).

NS 1604 Ivars Bil.pdf

2016-11-11

09:24

ÄVENTYRET BÖRJAR HÄR NISSAN X-TRAIL

Fotograf: Claes Hellqvist

SPARA 25.000 KR VID KÖP AV EN NY NISSAN X-TRAIL!

Snytbaggen sprider sig i Norrland! Skydda plantorna!

Skador på plantor från snytbagge orsakar mycket stora kostnader i skogsbruket. Forskning och dyrköpta erfarenheter visar att snytbaggen ökar i omfattning i norra Sverige. Vi har kunskapen om lämpliga skyddsmetoder En markberedning som ger bra planteringspunkter, där plantan omges av minst 10 cm ren mineraljord är en god grund. Utöver detta erbjuder Svenska Skogsplantor flera ledande snytbaggeskydd. • Conniflex, en beläggning av lim och sand som ger skydd i två år. • Insekticidbehandling i plantskolan.

Växtkraft. För generationer. Kontakta din säljare för mer information: Norrbotten: Karl Tiger, tel: 090-38119 Västerbotten: Tomas Jansson, tel: 010-5449560 Västernorrland och Jämtlands län: Hans Tenglund, tel: 0623-71404 Gävleborg: Sofie Kruse, tel: 010-5449537 Dalarna: Madeleine Engdahl: tel: 0240-644668

Mer information om oss och våra produkter finns på www.skogsplantor.se

CMY

NISSAN X-TRAIL FRÅN

229.900

NISSAN X-TRAIL DIG-T 163 TEKNA KAMPANJPRIS

269.900 KR

FRÅN (3.750 KR/MÅN)

• NissanConncect Navigation med AVM och parkeringssensorer • Frontkollisionsvarning & autobroms • Läderklädsel med elektriskt justerbara stolar fram

Ivars Bil AB Hoting 0671-71 30 00 Östersund 063-16 20 45 Sollefteå 0620-599 50 Storuman 0951-777 75

Nissan X-TRAIL bränsleförbrukning blandad körning lit/mil: 0,49-0,64. CO2-utsläpp g/km: 129-149. Finansiering via Nissan Finans: 5.45% ränta (rörlig), 20% kontant, 36 mån, 40% RV. Effektiv ränta från 5.90 – 6.29% (exkl. uppstarts- och aviavgift). Sedvanlig kreditprövning sker. Erbjudandet gäller fram till 31.12.2016 och går ej att kombinera med andra avtal eller rabatter. Med reservation för eventuella ändringar. För mer information kontakta din Nissan-återförsäljare.

Nyhet! Moheda 121 ND - skogsvagn med navmotordrift. FTG Cranes AB • Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors • 0521-26 26 30

www.ftgforest.com

Krönika > Utveckling

Ökad lönsamhet och konkurrenskraft När jag tillträdde som vd fick

jag en tydlig signal från styrelsen, nämligen att föreningens lönsamhet måste förbättras. Ett första steg i den riktningen var att tillsammans med ledning och styrelse ta fram en ny affärsplan för koncernen Norrskog. Detta utmynnade så småningom även i en plan för ökad lönsamhet, konkurrenskraft och medlemsnytta. I denna typ av planer finns det ofta smärtsamma delar, i detta fall nedläggning av Sikås sågverk. Trots högt engagemang och bra insatser från personalen ser vi att en ny industristruktur är bättre

»Det är bättre att beslutet fattas nu, när det efterfrågas personal i många branscher, istället för att det tvingas fram under en lågkonjunktur.« för föreningen, än en fortsatt satsning i Sikås. Med i sammanhanget måttliga investeringar kan vi nu, efter träget arbete med vardagsrationaliseringar, öka produktionen i Hissmofors och Östavall och därmed minska våra kostnader, dels momentant men framför allt blir det billigare att hålla två sågverk i gott skick jämfört med tre. Baksidan av myntet är att 35 anställda kommer att mista sina nuvarande arbeten. 26 / norrskogen #4 / 2016

Vi kommer att göra vad vi kan för att dessa ska landa så mjukt som möjligt, men framför allt har vår personal gott anseende och möjligheterna till nya jobb bedöms därför som goda. Det är också bättre att beslutet fattas nu, när det efterfrågas personal i många branscher, istället för att det tvingas fram under en lågkonjunktur. I övrigt innehåller planen åtgärder inom de flesta områden från skogsbruksverksamheten till trävaOlov Söderström rumarknaden. Påverkan vd Norrskog på resultatet kommer att märkas redan 2017 även om vissa åtgärder inte får full effekt Kom ihåg: förrän senare. 1 / Ny affärsplan för Har du förresten laddat ner

Norrskogs skogsägarapp? Jag har gjort det. Jag erkänner, jag är en skogsnörd. Jag är väldigt intresserad av att sköta min skog på ett så bra sätt jag kan, det innebär till exempel att jag vet var mina rågångar är och har bra koll på åtgärdsbehoven. Trots det tycker jag appen med skogsbruksplan är en riktig höjdare. Jag ser var jag befinner mig, med några tryck på skärmen kan jag se allt jag vill veta om just den skog jag står i. Jag kan markera vindfällen, svampställen, stigar eller andra kulturlämningar som ska bevaras vid avverkning, ja det är bara fantasin som sätter gränserna. Om du inte har en skogsbruksplan så finns det hundra goda ekonomiska argument för att du ska skaffa en. Norrskogsappen är

bättre lönsamhet. 2 / Ny industristruktur kommer att påverka resultatet redan under 2017. 3 / Skaffa en skogsbruksplan om du inte redan har en. Det finns många goda ekonomiska argument för det, Norrskogsappen är bara ett av dem.

ytterligare ett tungt argument för att skaffa en plan. Har du intresse av att lära känna din skog bättre och se vad som behöver göras, ja då är en plan i kombination med appen de verktyg du behöver. Slutligen vill jag passa på att kommentera Nicke Amréns insändare i förra numret av Norrskogen. Om alla medlemmar var lika hängivna som du Nicke, då skulle vår lönsamhet, konkurrenskraft och medlemsnytta höjas flera snäpp, sannolikt med högre effekt än vad vi kan åstadkomma med vår plan. Jag är övertygad om att du har rätt i din hypotes om vad som skulle hända om alla medlemmar levererade uteslutande till Norrskog, det vill säga att alla skulle få bättre betalt. Och det måste ju vara vårt långsiktiga mål. Vi måste bli så attraktiva och skapa så mycket medlemsnytta att alla skogsägare levererar sitt virke genom föreningen. Planen för ökad lönsamhet, konkurrenskraft och medlemsnytta är ett steg på den vägen. Och skogsägarappen som hanterar din skogsbruksplan i mobiltelefonen är bara ett exempel på vad vi kan åstadkomma genom att samverka i en förening för att skapa ökad medlemsnytta. Jag avslutar med Nickes egna ord för jag tycker de är så bra: »Vi är vinnare – om vi tänker långsiktigt!«

LH1611

LH1605

Perfekt för skogen

Just nu!

Valtra A83 HiTech med V36 frontlastare Pris från

439.000:-

Exkl moms. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Erbjudandet gäller t o m 2016-11-30.

Lättkörda Valtra A83 har kopplingsfri fram/back och liten vändradie. Det gör den perfekt för både skogs- och lastararbeten. Bra insteg, låg ljudnivå och låg bränsleförbrukning ger ytterligare plus i kanten. Välkommen att kontakta din maskinsäljare för mer information om aktuella kampanjer och förmånliga villkor. ÖRNSKÖLDSVIK John Rödström 010-556 25 57 ÖSTERSUND Anders Edblad 010-556 23 66 Jan Persson 010-556 23 65 SUNDSVALL Jens Moberg 010-556 19 17

www.lantmannenmaskin.se

HUDIKSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 Hans-Erik Olsson 010-556 18 47 UMEÅ Fredrik Winberg 010-556 24 31

Norrskogs > folket

Receptet

foto Lena Svedevall

Lingonglögg i sista sekunden 1 liter vatten 1 liter lingon 1 stor påse hel kanel 2 kryddmått kardemumma 20 st hela nejlikor 4 dl strösocker

Vi vill se era bästa bilder i Norrskogs almanacka 2018! Temat är »Skogen i mitt hjärta«. De tolv vinnarna belönas med fina profilprodukter och publicering. Vi ser fram emot ditt kreativa förslag som mailas till info@norrskog.se. Döp mailet till Kalender 2018. Tänk på att bilden behöver vara minst 25 cm bred och ha en upplösning på 300 dpi.

1. Koka vatten och lingon cirka 30 minuter, lägg i kryddorna så fort vattnet har kokat upp. 2. Ta en potatisstöt och mosa lingonen när de är varma. 3. Låt sedan blandningen dra tills det har svalnat av innan du silar ifrån lingon och kryddor. 4. Koka upp tillsammans med socker, så det löser sig, fyll upp på flaskor.

Krydda med Brännvin Special efter behag när du värmer glöggen. Glöggen ska serveras med 3–5 skivor färsk ingefära!

< Lena Svedevall driver Lustgården Marieby med bageri, surdegshotell, catering, kursverksamhet och konferens.

28 / norrskogen #4 / 2016

Möt > Karin nolén

Med hjärta och hjärna i föreningen Hundar och historia har en särskild plats i Karin Noléns hjärta. – Innan det gick upp för mig att skogen var mitt verkliga kall här i livet, var jag väldigt övertygad om att jag skulle bli veterinär, berättar hon. Efter en vecka på det naturvetenskapliga programmet la hon veterinärplanerna på hyllan och bytte till naturbruksgymnasiet Skedom. Mitt under århundrades lågkonjunktur 2009 tog hon sin jägmästarexamen. – Under utbildningen hade » Jag tror jag sommarjobbat flera år på verkligen Norrskog. 2009 såg det mörkt ut på kraften i i skogsbranschen, men jag hade människor otrolig tur som fick jobb på med ett Norrskog. Ända sedan starten gemensamt har jag jobbat med produktion intresse.« fast i lite olika roller. Karin Nolén är en utpräglad föreningsmänniska. Bland annat har hon suttit som förtroendevald och ordförande i sitt eget skogsbruksområde, och som ledamot i LRF:s regionstyrelse. – Nu har jag dragit ner något på mina engagemang, men jag tror verkligen på kraften i att människor med ett gemensamt intresse – eller hot för den delen – samlas kring en fråga, aktivitet eller ett problem, och hjälps åt med det man kan bidra med, för att nå ett gemensamt mål. Och det historiska intresset? – Jag läser mycket, gärna historisk litteratur, det ger mig perspektiv på tillvaron. Sen är jag lite extra intresserad av Winston Churchill som jag tycker är en intressant och mycket komplex person.

foto privat

Fototävling

FÖR ARBETE OCH FRITID MED 30 ÅR I BRANSCHEN

2016

POLARIS RANGER ÄR EN TRYGG INVESTERING

RANGER FINNS FRÅN:

Polaris levererar arbetsglädje som standard och har 30 års erfarenhet i branschen. En Side-by-Side från Polaris är en trygg investering som täcker dina behov från skogsbruk och jakt, till snöröjning och gårdsarbete. Med marknadens bredaste tillbehörsprogram så finns oändliga möjligheter att anpassa din RANGER för just dina behov.

115 900:- EXKL. MOMS Ranger säljs registrerad som EU traktor, förutom Crew-modellerna som är oregistrerade.

NYHET

RANGER 570

RANGER 570 EPS

RANGER EV – ELDRIVEN NYHET

RANGER XP 900 EPS

RANGER 6X6

RANGER DIESEL HD NYHET

RANGER CREW 900-6 EPS

RANGER CREW DIESEL

Polaris säljs genom ett rikstäckande återförsäljarnät med service och kompetens för din trygghet.

Dahlins Motor • Bollstabruk 0612-211 88

sarnas Skoterservic

Birgerssons Bensin - Offerdal 0640-34079

sarna 0687-30375

VÄ L J T R Y G G T – VÄ L J P O L A R I S

Strandbergets Motor & Fritid • Strömsund 070-331 66 94

Ett samarbete med Santander Consumer Bank

In > sänt

En rättvis premiefördelning I höst ska jag och min bror avverka en större post virke. I vanliga fall kan vi göra jobbet själva men nu krävs lite större maskiner för att utföra uppdraget. Jag tycker att de premier vi erbjuds är mycket höga. Bra gjort Norrskog! Åtkomsttillägg för virke som kan hämtas ur skog och transporteras vidare på skogsbilväg under tid då föret är som sämst under året. 75 kronor/m3. För både gran och tallsågtimmer. Kanonpris! Om jag själv avverkar samma post virke under samma tid blir det en annan utdelning. Fortfarande rätt höga premier. Men då helt plötsligt kallas det för leveranstidstillägg och ger följande utdelning. 60 kronor /m3 för grantimmer och 45 kronor /m3 för talltimmer. Det anser jag inte är rätt. Jag kan förstå ifall det måste finnas två prislistor. Men för premier måste det vara lika. Både för uppdrag och leverans.

den mest kritiska tiden under vårförfall respektive höstregn. Vi vet att många som avverkar själva och säljer leveransvirke har svårt att pricka in leveranserna till just dessa korta tidsperioder. Mot den bakgrunden är åtkomstpremien för avverkningsuppdrag 20 kr/ m3fub, förutom just under de absolut sämsta förhållandena, medan tillägget för leveransvirke ligger på 45-60 kr/m3fub alla dagar under fyra hela månader.

/ Nicke Amrén,

/ Jim Salvin, virkeschef

Pris- och premiesystem för leveransvirke och avverkningsuppdrag ska gynna både föreningen och skogsägarna.

Medlem i Ragunda sbo SVAR: Hej Nicke, och tack för ditt stora engagemang! Du och andra som levererar leveransvirke till oss är viktiga för föreningen. Vi har därför försökt att skapa ett pris- och premiesystem som gynnar både föreningen och skogsägarna, vare sig de säljer leveransvirke eller ger oss avverkningsuppdrag. Den höga premie på avverkningsrätter som du anger gäller bara när föret är som allra sämst, det vill säga 30 / norrskogen #4 / 2016

Sedan Nicke skrev sin text har Norrskog infört nya priser och premier, kontakta din skogsrådgivare för mer information.

En fundering kring Sikåssågen Vad hade hänt om alla våra medlemmar – cirka 12 500 – då de avverkar, troget levererar till sin förening (sitt eget företag). Kanske skulle Sikåssågen blivit kvar

Har du något på hjärtat? Mejla din insändare till info@norrskog. se. Manusstopp till nästa nummer är 10 januari. Redaktionen förbehåller sig rätten att att redigera texten. Skriv under med namn, ej signatur.

med fortsatta investeringar i sågen. Tänk om våra sågar finge såga alla medlemmars stockar istället för att som nu, en del sågas i Bollsta och Tunadal. 35 anställda som nu får sluta på Sikåssågen finge jobba kvar, plus kanske några ytterligare anställda i Hammerdal. Hur det än är så håller vi medlemmar många med jobb, vilket vi skall vara stolta över. Vi kommer att hantera mer virke av alla sorter, även barrmassa, som SCA behöver till Östrand. Det kommer att svälja stora mängder, som vi har och kan prisförhandla, vilket i sin tur ger oss medlemmar ett bättre netto och vårt företag växer. Fundera till, ni andra medlemmar också, innan det är för sent. Att leverera till Norrskog gagnar alla medlemmar och alla som jobbar inom företaget. Med vänlig hälsning. / Kjell-Erik Sahlin

Leveranstrogen Norrskogsmedlem med framtidstro

NORDENS MEST SÅLDA TRAKTORKEDJOR

RH-PUSHER TRÄDFÄLLRIKTARE För fällning av träd längs vägar, kraftledningar, intill byggnader samt vid riktad fällning av stora träd. • Finns i 6 storlekar • Robust konstruktion • Marknadsledande • Arbetsområde 115-270 cm

DRAGSAXEN Virkessax som är 65 cm lång. • Din förlängda arm som sparar din rygg! • Dragsaxen I greppvidd 21 cm. • Dragsaxen II greppvidd 26 cm.

PIGGELIN FLEX GER GREPP OCH SÄKERHET I SKOGEN Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930

SWEDISH QUALITY PRODUCT

Tel; 0413-249 48 www.reipal.se

Styr och övervaka via GSM SIKOM GSM AC III

Utan att vara på plats kan du enkelt; – Styra, t.ex. höja&sänka värmen. – läsa av temperatur. – få larm om hög/låg temp., inbrott, driftstopp, strömavbrott m.m.. Du styr och övervakar direkt från din telefon. Flera olika modeller.

0490-285 90 | www.nordchain.se

Begär mer information!

0941-10225 • www.intectra.se

Hur gör andra i sin skog?! Varför uppfinna hjulet? Titta på hur andra gör! Det finns så många kul idéer bland landets hundratusentals skogsägare och experter. Tidningen SKOGEN letar upp dem och ger dig inspiration. Och tipsar om de nya idéerna för skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.

VASST SEDAN 1987

PROFFS PÅ KEDJESLIPMASKINER

TESTA TRE NUMMER:

39 KR

Du sparar 159 kr

www.skogen.se/norrskogen Erbjudandet gäller nya prenumeranter t.om. 28 feb 2017.

www.markusson.se Tel: 0175-713 26 • info@markusson.se

Nu har du nära till din skog, var du än befinner dig. Nu har vi den bästa mobila skogsbruksplanen till dig som skogsägare. Med den nya Norrskogsappen får du tillgång till din digitala plan, oavsett var du är. Din skogsbruksplan kan du själv redigera, uppdatera och tillväxtberäkna på vår nya medlemswebb. Dessutom har du där fullständig ekonomisk översikt och kan genomföra ekonomiska transaktioner och se din redovisning digitalt. Allt blir enklare, smidigare och mer nutid. Du får en läsplatta på köpet vid tecknande av kontrakt på ny skogsbruksplan eller revidering om minst 50ha eller avverkningskontrakt om minst 500 m3fub när plan redan finns. Besök nya medlemswebben och läs mer om/anmäl dig till vår utbildning i redigering av den egna skogsbruksplanen. www.norrskog.se

a Laddvår hem app! nyaatis för r Gr mma le med

syre.se | Foto: Jens Blixth

POSTTIDNING B