Norrskogen nr 1 2015 by Mia Boman

Medlemstidning från Norrskog – nummer 1 2015

Berätta vad du tycker om Norrskogen

Vinn en Ipad Mini

Pang-aktiviteter

i ditt skogsbruksområde

63 miljoner

Norrskog gör rejäl vinst

Varför äger du skog? viktigt med målbilder

Djupt rotad Elsa och Barbro Persson berättar om sin plats på jorden

Innehåll #1 2015 Nyheter > Sidan 5

Norrskog gör ett rejält plus Träsmak > Sidan 8

Han har kört skördare åt Norrskog i 40 år. »Medlemmarna är mina verkliga uppdragsgivare«, menar han.

Emotionell teknik

Äta kakan och ha den kvar > Sidan 24

krönika > Sidan 26

Norrskogs mäklarchef Clas Tjäder låter gärna sitt skogsinnehav användas till riktigt bra skidåkning en vecka varje år.

Årsmötet – en viktig mötesplats

2 / norrskogen #1 / 2015

Möt > Håkan Lindström > Sidan 18

Skogen i mitt

Jan Sandin / 26 januari / Östavall

Utmaningen är att optimera värdet på varje stock, både inom industrin och i skogen. Det gäller både mig som skogsägare – och mig som produktionschef för Norrskogs industrier. Efter alla år inom industrin ser jag tydligt vad jag själv kan göra för att påverka virkeskvaliteten i min egen skog. Målet är naturligtvis en rak stock med minimalt antal kvist utan andra växtfel och hyggligt bearbetad, så ska en sågstock se ut för att vara leveransgill. Det är inte så komplicerat egentligen. På ett relativt litet bestånd som mitt handlar det om att kontinuerligt ta bort de grova träden för att ge de klena mer utrymme att växa till sig. Jag har också märkt att det kan vara mer lönsamt att leverera en kortare stock av hög kvalitet än en lång och krokig stock med mycket kvist. Vid

aptering är det också bra att tänka på att en färdig längd på exempelvis 4,20 meter i praktiken innebär att stocken som kommer in till industrin ska vara minst 4,35 meter. Eftersom jag hugger själv avverkar jag bara under vinterhalvåret, dels för att jag minimerar körskador, dels för att industrin kan ta emot mycket större volymer från november till mars. Det är enkelt att lagra det virke som avverkas vintertid på ett tillfredsställande sätt, både timmer och sågad vara. För sommarhugget timmer ska leveransen ske två veckor efter avverkning för att minimera blånadsskador. Jan Sandin är produktionschef på NWP Östavall och har arbetat på sågen i 30 år. Han och hans sambo har tillsammans cirka 100 hektar skog där de verkar, lever och trivs.

Foto petra berggren

Ansvarig utgivare Annika Lidgren, annika.lidgren@norrskog.se, tel 0612-71 87 45 Redaktör

Petra Järnbert /ADC Media, petra.jarnbert@adc.se

Grafisk Form Anders Birgersson och Åse Bengtsson Omslagsbild Tina Stafrén Kontakt: info@norrskog.se eller 0612-71 87 00. Webb: www.norrskog.se Annonsbokning Susanne Wänman, Chilli Media, tel: 070-647 15 72, susanne@chillimedia.se Tryck NSO Upplaga 13 000 på PEFC-certifierat papper

reportaget > Sidan 10

marknad > Sidan 20

Mor och dotter stannar i Tuvattnet

Thermowood – hett trä från Norrskog

Norrskogen är din medlemstidning från Norrskog

2015 / norrskogen #1 /

Nytt i > Norrskog

/ Källa: Skogen

Ny lag ger enklare och tryggare affärer Den 1 mars 2015 trädde en ny virkesmätningslag i kraft. Den tidigare lagen har moderniserats och anpassats till hur virkesmarknaden utvecklats. Den viktigaste nyheten är att den nya lagen omfattar samtliga virkessortiment, alltså även skogsbränslen som i dag inte faller under virkesmätningslagen. – Många skogsägare tycker att det är svårt att jämföra de priser köparna erbjuder, eftersom det används flera olika måttenheter och mätmetoder. När den nya lagen träder i kraft blir mätningen mer enhetlig och kvalitetssäkrad, vilket förstås är positivt, säger Birger Risberg, vd på VMF Nord. Samtidigt som lagen ger företagen ett stort mått av frihet ställs det tydliga krav på med vilken noggrannhet mätning måste

Måste man ha en skogsbruksplan? Det finns inget lagkrav på att du som skogsägare måste ha en skogsbruksplan, men det är det bästa hjälpmedlet för att kunna ha bra kontroll på läget i sin skog och vad man behöver göra för att sköta skogen på bästa sätt. Även när det gäller natur- och kulturvärden är planen viktig och praktiskt att ha vid dialog med myndigheter. Våra skogsbruksplaner uppfyller dessutom alla krav för att du ska kunna miljöcertifiera din fastighet enligt PEFC-standard.

Koll på kalendariet

•

SBO Indalen bjuder in till studie cirkel i Skogens Vatten under våren.  Intresseanmälan går att göra till Jenny Nyberg på telefon 070-686 55 71 och Örjan Berglund på 070- 691 70 68    Röjning och Gallringsdag den 30/5, klockan 10:00. Plats meddelas senare. Servering av skogslunch. Arr: SBO Indalen.

•

Hela kalendariet hittar du på www.norrskog.se

Kina som exportmarknad blir allt viktigare för Norrskogs sågverk. Möbler för barnens sovrum tillverkas i regel av massiv gran eller furu och behandlas med vattenbaserade färger eller lacker. Det är ett högprissegment som marknadsförs som ett hälsosamt alternativ jämfört med möbler av andra material. Segmentet gynnas av fortsatt inflyttning till städerna, en ökande andel medelinkomsttagare och enbarnspolitiken.

51% 4 / norrskogen #1 / 2015

Planen levereras i en pärm med olika kartor. Du kan också se din skogsbruksplan på Norrskogs webb. Vill du veta mer om Norrskogs skogsbruksplan, kontakta din skogsrådgivare.

Foto Mia boman

Denna vinter betar orren hellre tall än björkskott. Det indikerar att det är något fel på björkarna. Orrstammen är svag i norr och enligt Skogsstyrelsen i Norsjö råder ingen brist på björkknoppar, orrens stapelföda på vintern. Orsaken tros vara att björken påverkats hårt av den torra sommaren i norr. Knopparna har blivit torra och därför mindre smakliga och troligen näringsfattiga. Farhågor finns nu för att även älgen väljer tall före björk.

Malin Eriksson är sedan november 2014 anställd som leveransplanerare på NWP i Östavall. Sedan november 2014 är Anna Stefansson anställd som säljare av sågade trävaror med placering på NWP Östavall. Daniel Färdman är sedan januari 2015 anställd inom försäljning och order på NWP byggprodukter i Krokom.

genomföras. Mätresultaten ska kvalitetssäkras genom egenkontroll. Alla företag som utför mätning omfattas av de nya lagreglerna. / Källa: vmlinfo.se Läs mer på: norrskog.se

Foto Sven Feitkenhauer

Nya på Norrskog

av alla skogsägare tycker att mjuka faktorer som jakt, rekreation och känslan av att äga skog är de viktigaste faktorerna för ägandet. 33 procent tycker främst att det är en god, långsiktig investering och endast 11 procent tycker att en god löpande avkastning är det som betyder mest. Källa: Skogsbarometern 2014

Sören Pettersson är internrevisor på Norrskog.

Ett ögonblick >

Sören Pettersson Du arbetar som internrevisor för Norrskogs paraplycertifikat enligt PEFC. Är du nöjd med hur föreningen Norrskog sköter sitt åtagande?

»I fjol lovade vi att vända minus till plus, och det har vi gjort«, säger Norrskogs vd Janne Björck.

Resultat 2014: Plus 63 miljoner Koncernen Norrskog redovisar 2014 ett rörelseresultat på 63 miljoner kronor, innan bokslutet är reviderat. – I fjol lovade vi att vända minus till plus, och det har vi gjort. Det är mycket glädjande och helt avgörande för framtiden att vi som skogsägarförening går med vinst. Bara då kan vi långsiktigt finnas kvar och jobba för vårt mål – att höja värdet på våra medlemmars skog och också ge återbäring i någon form till våra medlemmar, säger Norrskogs vd Janne Björck. Av vinsten på 63 miljoner står industridelen för plus 48 miljoner. Industrin har gått starkt hela året och levererat på rekordnivåer. – Vi har kört för fullt! Marknaden har varit gynnsam, och vi har gjort bra affärer till

bra priser. Våra goda relationer i många olika länder gjorde att vi stod fortsatt starka i slutet av året när marknaden mattades av i vissa områden, säger Henrik Jönsson, vd för Norrskogs industri. De positiva siffrorna är resultatet av många människors engagemang, inte minst under stormarbetet. – Alla inblandade i hela kedjan har haft fullt fokus på att rädda virkesvärden för att kunna betala ett så bra slutpris som möjligt. Vilket vi också gjorde till de stormdrabbade runt årsskiftet, säger Janne Björck. Stormen har marginellt bidragit till resultatet genom en större virkesvolym. Men till största delen är resultatet en effekt av förändringsarbetet i organisationen.

Exempelvis har skogsavdelningen blivit mer specialiserad och än mer fokuserad på att ge råd till våra medlemmar. Industrin har systematiserat och förbättrat sina arbetsrutiner och flera strategiska investeringar kom till stor nytta efter stormen. – Till exempel har den nya impregneringsanläggningen i Hissmofors kommit väl till pass då furuvolymerna var långt större än väntat, säger Henrik Jönsson. Omsättningen för 2014 var 1,8 miljarder, att jämföra med 1,6 miljarder för 2013. En mycket positiv utveckling redovisas också för kapitalförvaltningen. Under året har portföljens värde ökat med 4,8 procent, vilket kan jämföras med avkastningskravet på 2,6 procent.

– Så här långt mycket bra. Familjeskogsbruket är i grunden mångfasetterat och det är en tillgång när vi pratar till exempel biologisk mångfald. Alla som fått stickprovsbesök har varit positiva och intresserade. Svårigheten är att inte prata skogsskötsel långt in på småtimmarna. – Nu har årets lottning av 50 namn gjorts och de kommer att få skriftlig information och sedan ett telefonsamtal från mig för att boka ett möte. Stickprovsfrekvensen styrs av PEFCstandarden. – Det är skogsägaren och inte fastigheten som är certifierad och vid mötet går vi igenom hur väl hennes eller hans agerande stämmer överens med PEFC skogsstandard.

2015 / norrskogen #1 /

Nytt i > Norrskog

››

Skogens klimatråd – ny tjänst på webben

Hela familjen kan prova att skjuta med luftgevär under flera av vårens skogsdagar. Foto Tommy Andersson

Pang–aktiviteter i vår Håll utkik efter aktiviteter i vår där

du kan ta med hela familjen och testa på luftgevärsskytte i anslutning till en skogsdag eller skogs kväll i ditt skogsbruksområde. – Det sponsoravtal vi tecknat med Skidskytteförbundet innebär en tydlig guldkant för Norrskogs medlemmar och vi hoppas att många ska vilja delta, säger kommunikationschef Annika Lidgren. Ungefär en miljon svenskar slår

på tv:n när det är en direktsänd skidskyttetävling, ytterligare cirka en och en halv miljon håller sig uppdaterade om vad som händer inom sporten. Vilka är alla dessa människor? Jo, det har Skidskytteförbundet tagit reda på. Det handlar om friluftsintresserade människor som ofta rör sig i skog och mark. Sporten har dessutom en tydlig koppling till jaktintresse. Detta är bakgrunden till att Norrskog och Skidskytteförbundet i höstas satte sig ner för att förutsättningslöst tala om ett eventuellt samarbete. 6 / norrskogen #1 / 2015

– Det här är ett riktigt bra exempel på när två föreningar med samma värdegrund kan ha stor nytta av ett samarbete, menar Håkan Blidberg, marknadsansvarig på Skidskytteförbundet. Skidskyttets stora utmaning har

länge varit att göra sporten mer tillgänglig. Problemet har varit begränsningar i antalet anläggningar där det gått att skjuta med gevär, ett problem som man nu lycktas lösa. – Nationellt har kraven standardiserats och man kan ända upp till ungdomsklassen tävla med luftgevär i stället för med ett riktigt gevär. Det har inneburit att antalet nya medlemmar har

fördubblats på senare år, berättar Håkan Blidberg. Och det är just Skidskytteförbundets luftgevärsprojekt som är grunden i sponsoravtalet. I dag är det bara en timmes jobb att säkra ett område och dra ett skidspår i samband med en aktivitet under en skogsdag eller skogskväll i något av Norrskogs skogsbruksområden. – Fördelarna med luftgevär är

många, inte minst märker vi att många föräldrar känner sig tryggare när deras barn börjar träna med luftgevär. Det innebär en mjuk övergång till riktiga gevär när barnet redan lärt sig att hantera ett vapen, menar Håkan Blidberg. – Det här en aktivitet som vänder sig till hela familjen. Både unga och gamla, tjejer och killar, kan prova. Mor- och farföräldrar är välkomna att ta med sig sina barnbarn. De får lära sig om skogen samtidigt som det blir en rolig luftgevärsaktivitet, konstaterar Annika Lidgren.

– Vi erbjuder nu ett lättillgängligt »dygnet-runt«-stöd för markägare som funderar på hur man kan anpassa sin skogsskötsel för att stå bättre rustad i ett förändrat klimat. Skogens klimatråd är en hjälp i den långsiktiga planeringen. Vi ger översiktliga råd till skogsägaren, anpassade till den egna fastigheten, säger skogskonsulent Anette Arvidsson på Skogsstyrelsen. I Skogens klimatråd får användaren be– svara ett antal frågor som sedan ligger till grund för en sammanställning av råd om hur man kan sköta skogen med hänsyn till det framtida klimatet. En skogsbruksplan kan vara en bra hjälp.

/ Källa: Skogsstyrelsen

GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE

TA VARA PÅ DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ BÄSTA SÄTT 50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och rådgivning. Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina? Kontakta oss, din oberoende rådgivare!

Patrik Ulander Reg. Fastighetsmäklare 0611-289 35

Daniel Höglund Reg. Fastighetsmäklare 0620-259 30

Anders Eriksson Aukt. generationsskifteshandläggare 063-15 71 62

Peter Zetterström Roland Skarin Aukt. lantbruksvärderare Reg. Fastighetsmäklare 0620-259 31 0620-259 32

Folke Lindblom Skogstekniker 063-15 71 63

E-post: förnamn.efternamn@lrfkonsult.se

lrfkonsult.se/skog

Patrik Nordin Kontorschef 060-67 88 08

Anna-Maria Molin Reg. Fastighetsmäklare 0680-71 41 43

Lars-Anders Jonsson Reg. Fastighetsmäklare 063-15 71 66

Thomas Persson Reg. Fastighetsmäklare 0680-71 41 44

Soﬁa Palmkvist Reg. Fastighetsmäklare 0670-61 47 75

trä > smak Vad går inte att göra i trä? En sida för att undersöka var gränsen för kreativiteten går.

Träbubbla Hjärnan bakom det här vrålåket heter Momir Bojic, en bosnisk pensionär som 71 år gammal fick för sig att klä sin Volkswagen med över 50 000 ekbitar i 23 olika utföranden, samtliga tillverkade i herr Bojics verkstad hemma på gården. Även ratt, växelspak, navkapslar och radio har han på olika sätt klätt i trä. Bilen är helt trafiksäker och enligt Momir Bojic själv drar den stor publik varhelst han styr kosan i Celinac, nära Banja Luka i Bosnien. Foto Dado Ruvic/TT

Emotionell teknik Behöver du en helt unik teknisk pryl därhemma så kan det vara idé att spana in några av de här handgjorda rariteterna i trä. Varför inte en laddningsdocka och tillika högtalare för din Iphone? Ett hantverksmässigt tillverkat tangentbord av finaste naturmaterial? Eller varför inte en espressobryggare som garanterat förhöjer skönheten i din vardag?

Kärlek och trälek Möjligtvis är den här fina väskan från turkiska Haydanhuya varken den smartaste eller mest rymliga väskan – men den är helt klart den roligaste och snyggaste! De har jättefina plånböcker också. Surfa gärna in på deras hemsida och blogg som är en kärleksförklaring till trä. Där hittar du också mängder av inspirerande bilder från verkstaden i Istanbul. 8 / norrskogen #1 / 2015

Tillbaka till rötterna

För snart 240 år sedan bröt deras anfäder ny mark i Tuvattnet i en avlägsen del av norra Jämtland. Men när fäderna är borta har Elsa och Barbro, mor och dotter, bestämt sig för att stanna och kämpa för sin plats på jorden. text Stefan Sjödin bild Tina Stafrén

Elsa Perssons anfäder lade grunden för Tuvattnet för 240 år sedan. Här vill både Elsa och dottern Barbro uppleva varje årstid med sina höjdpunkter, även om det kan vara en utmaning att få ekonomin att gå ihop.

en tionde augusti 1979, när sensommarvindarna fortfarande drog tunga genom trädkronorna, tog den åldrige Jonas Edvard sin bärkorg och sin käpp och gav sig ut. Dottern Elsa var, liksom sin man Henry, intensivt upptagen med höbärgningen men hon såg sin far lämna gården och hon hann skicka med honom de senaste årens rutinuppmaning: »Inga hallon!« Hallonbuskarna växte i förrädiska slänter i otillgänglig terräng, åtminstone för Jonas Edvard som utan motorkraft skött förfädernas skogsgård i hela sitt liv och som nu närmade sig 92 år. I stället styrde han stegen – det får man anta – mot sina hjortronmarker. – Han tyckte om bärplockningen. Han rörde sig alltid ute i markerna, säger Elsa. Den augustidag när Jonas Edvard gav sig 12 / norrskogen #1 / 2015

ut i sin nordjämtländska vildmark hade det gått exakt två hundra år sedan hans anfader 1779 bröt den första gläntan, etablerade Tuvattnet som samhälle och skapade gården, med 197 hektar skog, där Elsa och dottern Barbro nu utgör sjätte och sjunde generationen. – Vi fann bärpåsen och käppen, men vi fann aldrig pappa. Polisspaning, militära skallgångskedjor

och slutligen en handfull olika spåkäringar lyckades inte räta ut frågetecknen. Jonas Edvards kropp var uppslukad av den mylla varur han bokstavligt talat växt upp. Och det på ett sätt som aldrig riktigt lämnat dottern Elsa och dotterdottern Barbro, som var två år vid försvinnandet. – Att vi inte ens hittat hatten…, säger Elsa. Han måste väl ha ramlat ner i något. Men vad?

– Han ligger nog inte så långt bort, säger Barbro. – Nej, det är klart, säger Elsa. När man är ute och går i skogen och ser benbitar… klart man vänder på dem. Kollar lite extra. Elsa, 74, och Barbro, 38. De har bullat upp, kokkaffe och hembakat: rullrån och plattrån, drömmar, mjukt tunnbröd, jitterbuggar, kladdkaka, havrekex och glasyrbullar. Det är sexton grader kallt och fönstren är täckta av rimfrost, hög blå himmel med en låg sol som lägger en varm rodnad över nysnön. Skall från hundgården drunknar stumt i den väldiga tystnaden. Ett par kilometer bort ser vi Tjärnafjällets branta sydvägg, med sina dramatiska isfall. Här börjar fjällvärlden och oändliga mängder starrmyrar, fisketjärnar, ripmarker och, om höstarna, hjortronland.

Sedan åtta år tillbaka är Barbro jaktledare för älgjaktlaget i byn. »Nåt verkar jag ju göra rätt eftersom de röstat på mig åtta år i rad nu«, säger hon.

»Vi fann bärpåsen och käppen, men vi fann aldrig pappa.«

– Doppa! – Ta en till! Mitt i all vänlighet: – Tur att vi är vänner i dag då, när vi ska bli fotograferade och allt. – Vi är lika tjuriga båda två. Men nog kommer vi överens för det mesta. Det är fyra år sedan Henry, Elsas livskamrat och Barbros pappa, också gick bort. Då om inte förr bestämde sig Barbro för att gården var hennes framtid, kosta vad det kosta vill. Hon hade provat Östersund och hon hade provat Backe där hon träffat en man. Tio år gav hon Backe, men insåg att varje gång hon sa Hemma, så menade hon Tuvattnet. Och när hon kapitulerade för den känslan fann hon samtidigt sinnesro. – Att få ekonomin att gå ihop är en annan sak…

Ett tag arbetade hon på en närliggande hundkennel. Nu jobbar hon i Norge. Tre morgnar i veckan kliver Barbro upp klockan 04.00 och kör sju mil, till andra sidan gränsen, där hon arbetar på ett bageri. Men i sommar lägger bageriet ner och hon måste hitta en annan deltidsinkomst. Ett längre tag har hon funderat på att starta eget företag, kanske locka turister? – Men jag vill absolut inte riskera gården, då måste jag göra något i litet format. Hur kan man bli så knuten till en plats? En plats långt bort från den så kallade civilisationen dessutom, en och en halv timmes bilväg norr om Östersund längs småvägar. Åreskutans populära pister ligger åt ett annat håll. Barbro har själv ställt sig den frågan. När hon söker svaret landar hon spontant i sina småbarnsår i början av 1980-talet. Åren som 2015 / norrskogen #1 /

Sjön Tuvattnet har gett byn sitt namn och familjen Perssons bostad står på samma plats där den restes för snart tre sekler sedan. I dag lever Elsa och Barbro som sjätte och sjunde generationen på gården.

följde på Jonas Edvards märkliga försvinnande innebar, oberoende av detta, stora förändringar. Barbros pappa Henry, som sedan fjorton

års ålder arbetat i skogen – sovit i glesa, kalla skogskojor – bestämde sig för att vara hemma på gården på heltid. Han hade ont i rygg och knän och fick det lättare om han tog hand om jordbruket, kossorna och fåren. Samtidigt beslutade sig Elsa för att ta ett jobb som hemsamarit på Solbacka ålderdomshem. Hon skulle för första gången göra något annat än att jobba på gården. – Eftersom jag inte gick på dagis var jag hemma med pappa hela dagarna, säger Barbro. – Jag följde honom till djuren, ut i snickarboden, när han skulle reparera nån maskin… överallt. Och vi lekte sjörövare tillsammans. Pappa fick sitta på mattan i tv-rummet och sköta seglet. Det var tur att seglet var en dagstidning så att han kunde läsa lite samtidigt, skrattar Barbro. Hur var han, din man? – Det bästa som fanns. 14 / norrskogen #1 / 2015

Så småningom följde Barbro med pappa på jakt. Hon lärde sig driva älg med Rapp, familjens första jämthund, lärde sig vad som kännetecknade ett bra pass, hur skogen behövde röjas. Sedan åtta år tillbaka är hon jaktledare för samma älgjaktlag, och många av gubbarna är desamma som på pappans tid. Okontroversiellt var det inte, när hon som ung kvinna skulle ta ledningen över tjugo karlar, en kvinna och ett gäng jaktgäster. Det blev omröstning. Någon hoppade av. – Nåt verkar jag ju göra rätt eftersom de röstat på mig åtta år i rad nu. Men tillbaka till platsens betydelse. – Jag lärde mig vara ensam också, det fanns inte så många andra barn i närheten. Jag utvecklade en fantastisk fantasi och jag började uppskatta naturen och lugnet. Tuvattnet har förblivit trygghet för mig, men också en livsstil som jag inte upplever att jag kan hitta någon annanstans. Barbro är sladdis. Hon har två storasyskon. Systern vill inte ta över skogsfastigheten. Brodern är intresserad. Han vill inte släppa den trots att han bor på en annan ort.

– Vi pratar om hur vi ska göra, men det tar tid. Det måste få ta tid. Det håller på att mogna fram, som det heter… Visst har jag tänkt att jag skulle resa lite mer i mitt liv. Men jag vill inte missa något här! Varje årstid har sina höjdpunkter och jag vill uppleva dem alla. Mamma Elsa instämmer. – Det var kanske pliktkänsla gentemot mina föräldrar som gjorde att jag stannade på gården från första början. Men så har jag inte känt senare. Det finns inget finare. När Elsa var fem år gammal gick hon vilse.

Hon hade varit till fäbodarna och plockat blåbär. På väg hem följde hon ån precis som hon skulle, men av någon anledning missade hon stigen där hon skulle ta av. Kanske berodde det på timmerhuggarna hon mötte längs vägen och som hon var så rädd för. – Föräldrarna hade ju skrämt mig för timmerhuggarna sen jag var lill-liten. Hur det än var så irrade hon barfota och hungrig i skogen under flera timmar. När hon tänker tillbaka minns hon inte rädsla

Rullrån, plattrån, drömmar, mjukt tunnbröd, jitterbuggar, kladdkaka, havrekex och glasyrbullar.

så mycket som att myrorna bet henne i fötterna så fort hon stannade. Till slut hörde hon sin farbrors röst. Hon sprang mot den. – Jaså där är du, sa han. Sedan tog han långa snabba stövelklamp mot hemmet. – Jag fick springa efter honom för att hinna med. Blev du rädd? Barbro bryter in. – Mamma är inte rädd för något i skogen. För ett tag sedan var hon ute och gick med min hund och då såg hon plötsligt nåt brunt i diket. Iväg in i skogen for en björn. Konstigt nog ville hunden sätta efter den. Vet du vad mamma gjorde? Hon gick efter den! Barbro och Elsa skrattar och tittar på varandra. Tanken slår mig, att det inte finns så många kvar av deras sort. Som varje dag tar sin skogspromenad. Inte i första hand för rekreation eller för arbete, utan för att de är en del av skogen. Som av gammal vana vänder upp benbitar nedbäddade i jorden.

Medlemmar sedan Norrskogs begynnelse Både Barbro och Elsa hugger i på gården när det behövs. – Framför allt sätter vi plant och röjer. Jag har gått en motorsågskurs men har fortfarande inte tagit motorsågskörkort så det är högprioriterat just nu, säger Barbro. När det handlar om större åtgärder i skogen tar de hjälp.

Familjen har varit medlemmar i Norrskog sedan föreningen startade. – För oss är Norrskog viktig främst som mötesplats, det är värdefullt att träffa och prata med andra skogsägare både under organiserade skogsdagar och när det handlar om mer informella möten, menar Barbro. 2015 / norrskogen #1 /

Möt > Håkan Lindström

»Jag kör för Norrskog, det innebär att varje enskild medlem är min uppdragsgivare.« – Jag kör för Norrskog, det innebär att varje enskild medlem är min uppdragsgivare. Självklart gäller det att ha en bra dialog med kunden och att göra ett riktigt bra jobb på varje fastighet. Även om jag kör mot prislista så apterar jag 25 procent manuellt där jag ser att det gynnar skogsägaren att till exempel passa på en krok. I möjligaste mån vill jag att det virke jag skördar ska klassas högt när det kommer in till industrin. Har markägaren ofta funderingar kring sin avverkning?

Jag ringer alltid upp skogsägaren inför en avverkning, dels för att informera om när jag kommer, dels för att förhöra mig om speciella önskemål. Det kan handla om allt ifrån att ta ner träd intill bostadshus till att spara skog på ställen som betyder mycket, eller att ta hem ved till markägaren. Ibland blir jag kontaktad av rågrannar under arbetets gång och då har jag ett ansvar att tala med alla inblandade så att det blir bra för Norrskogs medlemmar. 16 / norrskogen #1 / 2015

Stressigare alltså – men gör du ett bättre jobb i dag tycker du?

Bor: Indal

– Jag gör ett mycket bättre jobb i dag, särskilt vad det gäller aptering. Under många år kapade vi träden på ett ungefär som vi tyckte kändes bra. Överhuvudtaget har uppdraget från Norrskog blivit väldigt mycket bättre på senare år och de tekniska förutsättningarna går nästan inte att jämföra. Alla objektsbeskrivningar är komplett ifyllda och jag får alltid kontaktuppgifter till markägaren. Man kan säga att mina förutsättningar att göra ett bra jobb har förbättrats. Om inte annat märker man det på att skogsägare klagar mycket mindre i dag.

Gör: Skördarförare i

Största skillnaden nu mot för 40 år sedan?

– Idag är det generellt ett högre tempo i skogen, kanske beror det på att jag blivit äldre. När jag var yngre upplevde jag aldrig stressen, det var tvärt om roligt att tävla med sig själv. Samtidigt är det svårt att jämföra, arbetet var helt klart tyngre då, man körde stamlunnar och hoppade in och ut ur maskinen. I dag avverkar jag 30 000 - 40 000 kubikmeter per år. Den siffran är omöjlig att jämföra med hur det var för 40 år sedan

Ålder: 64 år

östra Medelpad. Familj: Fru och

vuxna barn. Äter helst: Vanlig husmanskost. Läser helst:

Inte. får bli talböcker i så fall. Favoritfilm:

Deckare. Dold talang:

Jag visar alla mina talanger! Gran eller tall: Gran.

eftersom vi var ett helt lag som kapade tillsammans. I dag jobbar jag uteslutande själv. Sedan var det dyrare att avverka för 40 år sedan och jag träffar allt färre markägare. Många skogsmaskinförare får bo borta i veckorna, det låter på dig som att du haft dina uppdrag i närheten av där du bor?

– Ja, det är inte många gånger under de här fyrtio åren som jag behövt sova borta. Vid några tillfällen när jag avverkat i Fränsta och Ånge har det inneburit att jag veckopendlat. Nu har jag varit i Stöde nästan ett halvår för att ta rätt på vindfällen där och då har jag kunnat sova hemma hela tiden. En gång i tiden var det murare du ville bli men nu har du jobbat som entreprenör för Norrskog i över 40 år!

– Ja, det här var roligare, det kände jag egentligen på en gång. På bygget hade stämpelklockan precis introducerats i början av 70-talet och skogen blev en skön kontrast mot ett inrutat arbete som murare. Så här i efterhand är jag glad över att det var dåligt med murarjobb när jag kom ut på arbetsmarknaden, att jobba i skogen har inneburit mer frihet för mig.

Foto Petra Berggren

Som entreprenör för Norrskog är du en viktig ambassadör för föreningen när du kommer med din skördare. Hur tänker du kring det?

2015 / norrskogen #1 /

Snöskor eller skidor?

Bertil Nordlund, produktionsplanerare på Norrskog, är ofta ute i terrängen. Här berättar han om fördelarna med både snöskor och skidor.

Ja, för det handlar inte alls om att välja antingen eller, menar han. Den stora frågan är egentligen när man använder vad. – Terräng och aktivitet avgör vilket som är det bästa verktyget att ta sig fram på snö. Min uppfattning är att skidor lämpar sig bäst i öppen, inte så brant terräng. Åka skidor i tät, kanske brant skog är inte bara svårt, det är rent farligt, menar han. Skidor använder han främst när han färdas förhållandevis långt och över hyggen, vägar eller myrar. Vissa påstår att snöskor är en nödlösning för den skidvane. På samma sätt finns det en uppfattning om att snöskor är räddningen för den som inte

Skidor »Skidor använder jag främst när jag färdas förhållandevis långt och över hyggen, vägar eller myrar.«

18 / norrskogen #1 / 2015

kan åka skidor, men Bertil håller inte alls med. – I många situationer är snöskor utan tvekan överlägsna, i branta backar till exempel, där det är mycket träd, buskar och sten. Snöskor av »modernare« slag, de som har en ledad variant för foten, är bäst i tät, brant skog. Den här typen av snöskor är också ofta utrustade med någon form av halkskydd. Både skidor och snöskor funkar naturligtvis under nästan alla förhållanden, men detta är min erfarenhet. Hur är det med bärigheten då, är snödjupet en avgörande faktor för om man ska dra på sig snöskor eller skidor? – Nej inte alls! Vad det gäller bärigheten är det bara viktigt att inte köpa för liten storlek på

snöskorna eller skidorna, säger Bertil. Så vad satsar man på då? Trä skidor av typ Olskogen eller Tegsnäs, korta eller långa, smala eller breda? Plastskidor? Ska snöskorna vara korta, breda, långa eller smala? I den enorma uppsjö av produkter som finns på marknaden har Bertil bara två råd: – Ett. Utgå från din egen kropp i valet av skida och snösko, be kunnig personal hjälpa dig att välja. Och två. Utan att nämna några affärer eller märken så är min bedöm ning att man ofta tjänar på att lägga på någon eller några hundralappar på priset så blir det bra.

Snöskor »I många situationer är snöskor utan tvekan överlägsna, i branta backar till exempel, där det är mycket träd, buskar och sten.«

MARKNADENS SNABBASTE KLABBMASKINER!

Nyhet in! klabbmask

NYHET:

Ny annorlunda klabbmaskin för att göra ved lätt och bekvämt

AGROMASTER Box 8, 738 21 NORBERG Email: info@agromaster.se Finn Torberger 070 660 4850, finn@agromaster.se

Stefan Rogestam 070 661 2580, stefan@agromaster.se www.pilkemaster.com

GRS gevärskolvar ger dig en lenare rekyl, bättre stöd och anläggning.

Garanterat Kolvarna finns i sju modeller, sex färger och till de flesta standardvapen.

Välj just din modell på vår hemsida www.lightforce.se GRS distribueras i Sverige av Lightforce Sweden AB - Umevägen 3B, 921 45 Lycksele - 0950-120 00 - www.lightforce.se 2014 / norrskogen #1 /

Thermowood ger en varmare känsla Besökare kommer från hela Göteborgstrakten för att titta på nybyggda Hönekulla by. De möts av bostäder som dramatiskt klättrar upp över berget. Thermowood från Norrskog ger fasaderna dess karaktär.

Med värmebehandling karamelliseras furan och får ett utseende som påminner om ceder.

På grund av den komplicerade terrängen

anslutning till de platser där människor oftast rör sig – loftgångar och balkonger – ville vi ha en varmare känsla. Vi funderade på cederträ eller på några tropiska träslag. När någon berättade om Thermowood bestämde vi oss för kolla närmare på det materialet, säger Martin Dahlöf.

var ursprungsplanen att bygga husen av prefabricerad betong som lätt och smidigt kunde monteras upp. Men efter en längre diskussion beslutades att, trots allt, satsa på platsbyggda hus. Bjälklag gjöts i betong och väggar byggdes på platsen. Hönekulla by innehåller flera boendeformer, villor, bostadrätter och hyresrätter. Stora krav har ställts på upplevelsen och funktionen av den egna bostaden. Stor vikt har även lagts på den exteriöra utformningen. Bostäderna är inkilade i berget och alla lägenheter har en vidsträckt utsikt mot centrum och generösa balkonger som i de främre lägenheterna löper runt hörnan. – Som projektutvecklingsbolag är vi djupt involverade i formgivning, planlösning och materialval, särskilt vad gäller fasaderna. Här valde vi ett ljust ytskikt på husen, med blanka fasadskivor. Men i

Thermowood är en patenterad värmebehandlingsprocess som innebär att man först torkar furuvirket under kontrollerade former, för att sedan hetta upp det till drygt 200 grader. Virket ändrar cellstruktur genom värmebehandlingen. Styvheten och sprödheten ökar vilket gör att virket inte längre sväller eller krymper. Värmebehandlingen ger virket en genomgående brun färg när sockret i träet karamelliseras, en färg som sedan åldras med stor värdighet. Råvaran är avgörande för slutresultatet. Norrskogen har tidigare berättat att lagom tätvuxen skog, som den i Norrskogs område, lämpar sig bäst. Virke för långt norrifrån är alltför tätvuxet för att värmebehandlas. – Thermowood blev den perfekta kontrasten mot våra ljusa fasadplattor, säger

20 / norrskogen #1 / 2015

Martin Dahlöf på Studor. Det gav en kulört, brun och varm ton som givit husen en stor del av deras karaktär. De stora balkongerna är ett tydligt karaktärsdrag för flerbostadshusen i Hönekulla by. Nu frontas deras inre väggar med Thermowood, men arkitekterna ville också använda materialet när de försåg balkongerna med skjutbara solskärmar. – De som arbetade med träet var väldigt nöjda över att materialet inte rörde sig. Det vrider sig inte och spricker inte, säger Martin Dahlöf. Mölnlycke ligger en mil sydost om Göteborg. Det är ett brukssamhälle från mitten av 1800-talet, som fortsätter växa trots att industrin lämnat samhället. Under 2000-talet har ett nytt centrum byggts ut kraftigt och bygget av Hönekulla by, en kort promenad från centrum, är ett sätt att möta kravet på fler bostäder i Göteborgs kranskommuner. – Kunderna har varit jättenöjda och vi får hela tiden besök från kommuner i Göteborgstrakten som vill titta på våra hus, säger Martin Dahlöf. Thermowood, som allt oftare används som

alternativ till ceder, överträffar faktiskt cedern i formstabilitet och har dessutom hög rötbeständighet, eftersom det får helt andra mikrobiologiska egenskaper i och med värmebehandlingen. De första husen i Hönekulla by har nu stått färdiga i ett år. Kommande december ska allt vara färdigbyggt. – Jag ser fram emot att komma tillbaka om några år och titta på de här husen. Min känsla är att Thermowood-träet ger den beständighet vi sökte efter, säger Martin.

Foto Bert leandersson

Mölnlycke utanför Göteborg växer. Och när prestigefulla tidningen Arkitektur i decembernumret gjorde ett sexsidigt bildreportage om omtalade Hönekulla by så var det eleganta materialet Thermowood från Norrskog i blickfånget. – Det var första gången jag jobbade med Thermowood och vi är väldigt nöjda med resultatet, säger Martin Dahlöf, vd på projektutvecklingsbolaget Studor som specialiserat sig på lite mer avancerade arkitektoniska och tekniska byggnadsprojekt. I Mölnlycke bestod en av utmaningarna i det faktum att husen, på ett visuellt dramatiskt vis, skulle klättra uppför ett berg. Loftgångshusen byggdes alltså i olika antal våningsplan beroende på hur högt upp längs bergsväggen de befann sig.

GarageCenter AB tillverkar och säljer

Egen montageorganisation

GARAGEPORTAR för villa, verkstad och industri.

>> Villa VILLAPORTAR tillverkas efter mått i vår fabrik i Krokom. Vi lagerhåller bl.a. följande standardmått (bredd x höjd): 250x200 cm 250x210 cm 250x220 cm 250x250 cm 300x200 cm 300x210 cm 300x300 cm 500x210 cm

PRISEXEMPEL 250x200 cm för personbil

Fingerklämskydd

Monterat från 13.000 kr inkl moms. (efter ROT-avdrag)

>> Verkstad & Industri

FAKTA

INDUSTRIPORTAR tillverkas på vår fabrik i Krokom helt måttbeställda i en mängd olika utföranden. Vi har minst 100 industriportar i lager och kan i brådskande fall leverera inom 48 timmar!

PRISEXEMPEL Att montera själv • 300x300 för mindre traktor 12.800 kr ex moms. Fjärrkontroll ingår. • 350x350 Industriport 23.000 kr ex moms. Fjärrkontroll ingår. • 400x450 Industriport

optiskt klämskydd i bottenlist 36.000 kr ex moms.

”T.ex. den specialtillverkade lastbilsporten som gick till Arlanda samma vecka som den gamla blev påkörd. Eller pistmaskinsporten i Arboga som tillverkades och levererades på tre dagar” Inte billigast men absolut bland det bästa på marknaden. Gemensamt är att portbladen har galvaniserat stål. Stållagrade hjul.

>> 10 års garanti på panelerna. >> CE-märkta. >> Godkända enligt Maskindirektivet. >> Godkända mot vind i orkanstyrka. >> Toppbetyg i brandskydd Euroklass B EN13823. >> Portblad isolerade med freonfri polyuretan. >> Tätningslister nertill, på sidorna, upptill och mellan portbladen. >> Fingerklämskydd på både villa och industriportar.

GarageCenter AB Besöksadress Snickerivägen 8, Krokom Jonas Rappe Tel 0640-510 00

Styr och övervaka via GSM SIKOM GSM AC III

Utan att vara på plats kan du enkelt; – Styra, t.ex. höja&sänka värmen. – läsa av temperatur. – få larm om hög/låg temp., inbrott, driftstopp, strömavbrott m.m.. Du styr och övervakar direkt från din telefon. Flera olika modeller.

Snabb & kompetent service nära dig! Vi är en auktoriserad John Deere-skogsmaskinsverkstad med service, reparationer och reservdelar.Dessutom har vi egen slangtillverkning och är ackrediterade för mobila kylanläggningar samt brandbesiktningar.

BRUNFLO Skogsmaskinsservice AB www.brunfloskogsmaskinsservice.se Grävarvägen 4 063-227 80

Begär mer information!

0941-10225 • www.intectra.se

Välkommen till det trivsamma lilla hotellet med personlig service! Vi har många trevliga rökfria hotellrum och i alla rum ingår trådlöst internet.

Weekendpris dubbelrum, inkl frukost från:

HOTELL Umeå

900

Tel 090-10 85 00 okhotell@vasterbotten.ok.se

Skogsnolia är Sveriges viktigaste skogsmässa 2015

Välkommen till skogsbranschens viktigaste mötesplats. Skogsnolia är Sveriges viktigaste skogsmässa 2015 och arrangeras i skogarna utanför Umeå. Det är en idé- och kunskapsbank av, för och med skogsfolk. Innehållet är brett o ch djupt, mässan håller hög nationell kvalitet och har en lämplig storlek. Hit kommer maskinleverantörerna och det är här nyheterna presenteras. Du bjuds på provkörning, demonstrerande maskiner i sin rätta miljö och kokkaffe tillagad över öppen eld. Branschen har utvecklats och vill du ha rätt information och kunskap är det Skogsnolia du ska besöka.

Mässfakta 11-13 juni 2015 Tors-lör kl. 09.00-17.00 Hörnefors, 3 mil söder om Umeå, 1 km från E4:an 0 - 15 år gratis i målsmans sällskap Från 16 år: 140 kr inkl parkering www.nolia.se/skogs | 090-16 34 00

BRANCHFOLKET PÅ PLATS

Att äta

kakan

och ha den kvar

I olika sammanhang har Norrskogs mäklarchef Clas Tjäder hört frågan ställas till skogsägare: »Vad har du för mål med ditt skogsägande?« Själv låter han gärna sitt skogsinnehav användas till riktigt bra skidåkning en vecka varje år.

et finns inte alltid uttalade ekonomiska mål hos privata skogsföretagare. Den som inte direkt står inför en investering eller att köpa mark svarar att ekonomin inte är det viktigaste med deras skogsägande. Den övergripande planen är ofta att lämna efter sig en lika bra – eller bättre – fastighet än den de själva tog över från sina föräldrar. Men hur gör vi det? Och hur vet man att man gör det? Ska vi spara på träden? Är det verkligen det bästa för kommande generationer? Norrskogs mäklarchef Clas Tjäder skulle föredra att ställa frågan på ett annat sätt. – Kunde det inte vara intressant att i stället formulera frågan utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Hur mycket kan ditt skogsföretag avkasta varje år? Räcker det till en semesterresa varje år, vartannat eller vart tionde år? Kan du dubbla din pension? Vad räcker skogens uthålliga avkastning till,

24 / norrskogen #1 / 2015

när målet samtidigt är att lämna en lika bra fastighet efter sig? Gör du dina barnbarn en tjänst eller en otjänst om du avstår från att gallra eller avverka? När syskon eller barn övertar en skogs-

fastighet kan situationen ibland vara jämförbar med att skrapa fram 10 000 kronor i månaden under resten av livet. – Den lyckliga Trissvinnaren i tv kommer med största sannolikhet att lägga några dagar på att förstå hur han eller hon bäst förvaltar en sådan summa. Om inte annat kommer vinnaren att uppvaktas av ett antal banker som mer än gärna ser över ekonomiplaneringen för personen i fråga. Jag inbillar mig hur som helst att väldigt få i det läget direkt beslutar sig för att låta vartenda öre gå in på ett konto för kommande generationer. Underförstått är det så som ganska många skogsägare gör.

– Generellt skulle jag nog säga att de flesta skogsägare har en hel del att vinna på att tänka över sitt skogsföretagande, menar Clas Tjäder. I första ledet handlar det om att se på sig själv som ett företag. – Den som ser på sitt skogsbruk som ett företag kommer med stor sannolikhet att korta ner omloppstiderna, och en snabbare omsättning ger i en förlängning bättre avkastning. Skogsekonomi handlar förenklat om att få fram grova träd på kort tid. Bara för att träden försvinner ur skogen betyder det inte att värdet är borta. Värdet kan finnas kvar i företagets kassaförvaltning och fortsätta att växa. Här är Clas Tjäder noga med att lyfta fram tidsaspekten. – Det finns en risk att vi missar den med så långa omloppstider som vi har i skogsbruket. För att få grova träd på kort tid

Foto Jean Esselström

Snabbare omsättning ger bättre avkastning Fastighet om 80 ha med 80-årig omlopsstid. Årlig avverkning 1 ha efter återplantering. 50 000 kr/år. Fastighet om 80 ha med 120-årig omlopsstid. Årlig avverkning 0,66 ha efter återplantering. 38 000 kr/år. Clas Tjäder använder gärna sitt skogsinnehav till en veckas riktigt bra skidåkning varje år.

gäller det att vara på tårna och hellre röja och gallra något tidigare i stället för något senare. Att hela tiden sköta sin skog lite för sent betyder längre omloppstider. Och om vi tar ut lika stor avkastning nu men förlänger växttiden så tar vi ju av kapitalet, äter upp en del av kakan i stället för att behålla den. I nästa led handlar det om att sätta fingret

på vad man har för målbild förutom att ta väl hand om skogen. – Någon vill spara på företagskonton för att kunna återinvestera i maskiner och byggnader, många drömmer nog om en egen skogstraktor. Andra föredrar att ta ut pengar till konsumtion och accepterar att det blir lite skatt. Någon kanske bjuder familjen på båt och en skeppare och seglar en vecka. Att ta ut avkastning till konsumtion innebär ju lite skatt. Men att bara

undvika skatt är detsamma som att avstå från vinst. Själv låter jag gärna mitt skogsinnehav användas till riktigt bra skidåkning en vecka varje år. Frånvaron av en målbild för skogsbruket blir extra tydlig när det stormat och många markägare med oplanerade skogsintäkter saknar kostnader att möta årets intäkter med. – Då möter jag extra många bekymrade medlemmar på skattekvällar runt om i Norrskogs område. »Vad har ni tänkt er med ert skogsföretag egentligen«, brukar jag fråga då. Inte är det hela världen att betala lite skatt! Åk på semester, köp en båt, eller hyr en i Kroatien och segla en tur. Eller gå Incaleden i Peru, gör saker som du kanske inte skulle ha råd att förverkliga med din förvärvsinkomst. Och vill du ha skogen för att ta långa promenader i, gör då det, det är det som är det fina med mångfalden i familjeskogsbruket.

Årsyteprincipen är en indikation på uthålligheten i ditt skogsbruk. På ett stort skogsinnehav får det avverkas en yta om maximalt 5 årsarealer inom 5 år. Årsarealen för en viss brukningsenhet räknas fram med hänsyn till bonitet med omloppstid samt andelen äldre skog. Privata skogsegendomar mindre än 1 000 ha har friare regler och då behöver man inte hålla reda på just årsarealen för att planera avverkningar. Men samma princip kan ändå användas för att bedöma uthållig avverkningsnivå över tid. Ditt sätt att bruka skogen kan räknas fram som en peng på vad som är en uthållig årsavkastning från din skog, år efter år.

2015 / norrskogen #1 /

Krönika > Årsmöten

Aktiviteter till nytta för dig! »Vill du bli ordförande?«

I min vildaste fantasi hade jag aldrig föreställt mig att jag en dag skulle bli uppringd av valberedningen i mitt lokala skogsbruksområde (SBO) för att svara på nyss nämnda fråga. Ordförande i Kramfors skogsbruksområde! Jag? Ja, varför inte egentligen. I hela mitt liv har jag fascinerats av – och på olika sätt jobbat för – tillväxt. Som ordförande i ett SBO-råd får jag jobba med tillväxtfrågor i dubbel bemärkelse, med skogens påtagliga växtkraft och med tillväxt för de gröna näringarna lokalt, nationellt och internationellt. Vad det gäller just tillväxtfrågor har skogsbruksområdet en viktig uppgift att skapa mötesplatser och fylla dem med

»Ofta förflyttar vi mötesplatsen ut i skogen för att titta på konkreta åtgärder. För egen del skulle jag nog säga att dessa tillfällen varit mest lärorika.« aktiviteter som kan komma Norrskogs medlemmar till nytta. Är det något jag lärt mig under alla år så är det att tillväxt inte kommer av sig själv, det krävs en hel del kunskap för att få kvalitativ tillväxt, och kunskap kommer säl26 / norrskogen #1 / 2015

där de kan påverka ledning och utveckling inom skogsnäringen, där de som skogsföretagare får ta del av forskning och utveckling som gynnar det egna skogsföretaget och lägger grunden för långsiktigt, hållbart skogsbruk för framtidens skogsägare. Det höga deltagandet tyder också på att medlemmarna tar vara på sin demokratiska möjlighet att påverka och välja företrädare som är lämpade för uppgiften att föra deras talan i en rad olika sammanhang.

lan gratis. En av rådets viktigaste uppgifter är att inspirera dig som medlem att ta väl hand om din skog. Genom att ordna spännande aktiviteter bidrar vi också till att bygga värdefulla nätverk lokalt. Min erfarenhet är att det lokala nätverket är ovärderligt för det egna skogsägandet. Få saker är så lärorika som att få ta del av hur någon i min närhet gjort på sin fastighet. Ofta förflyttar vi mötesplatsen ut i skogen för att titta på konkreta åtgärder där. För egen del skulle jag nog säga att dessa tillfällen varit mest lärorika. En annan viktig mötes-

Stina Ekbäck

är ordförande i Kramfors SBO

plats är årsmötet och nu börjar det närma sig vecka 13 som är »årsmötesveckan«. Då genomför Norrskogs lokala skogsbruksområden sina årsmöten. Jag är en av alla dem som har ansvar för att inbjudningar, kallelser och att samtliga handlingar är klara inför mötet. I en medlemsägd och medlemsstyrd organisation är årsmötet ett viktigt möte, därför är det extra roligt att våra årsmöten i skogsbruksområdena alltid är välbesökta. Under de tjugo år jag varit mer eller mindre aktiv medlem i Norrskog har jag många gånger frågat mig själv varför det är på det viset. Många andra föreningar har inte alls samma goda uppslutning på sina årsmöten. Min gissning är att glädjen och stoltheten över att äga skog och mark gör att Norr– skogsmedlemmar ser värdet av en demokratisk organisation

På ditt årsmöte får du: 1 / Möjlighet att ställa frågor om verksamheten i ditt lokala skogsbruksområde och om Norrskog i stort. 2 / Träffa likasinnade skogsägare att utbyta erfarenheter med. 3 / Chansen att bli utnämnd till årets ambassadör.

I slutet av mars genomförs årsmöten i alla skogsbruks områden, se datum på sista sidan.

Jag vet att virkespriset är en viktig fråga för många medlemmar, det är det för mig med. Samtidigt är det viktigt för mig att ingå i en skogsägarförening som utgör en motvikt till de stora bolagen och kan balansera priserna på marknaden, en medlemsstyrd demokratisk organisation där jag har makt att påverka genom förtroendevalda. Kanske ännu viktigare när det verkligen gäller är det nära och långsiktiga samarbetet med min skogsrådgivare och all den service föreningen erbjuder. Det gäller allt ifrån den här medlemstidningen till utbildningstillfällen och studie dagar. Kom ihåg att använda de digitala möjligheterna Medlems webben och Norrskogs hemsida. Surfa in på www.norrskog.se, där kan du bland annat se var och när ditt skogsbruksområde har sitt årsmöte. Ta vara på din rättighet, besök årsmötet!

Vi bryr oss om Dina Försäkringar. Minst lika mycket som du. Vi är lokala och kundägda, det är naturligtvis därför vi heter som vi gör. Välkommen till Dina försäkringar.

Svepot Air 30 • Odlas i ett öppet och modernt odlingssystem. • Plantorna levereras frysta, i vila, i låda och på engångslastpall. • Varje plantlåda innehåller ca 500 plantor, vilket ger stora logistikförtjänster och ett effektivare planteringsarbete. • Finns tillgängligt i både gran- och tallsortiment. Vill du veta mer? Ring 0771-355 355 eller kontakta din säljare redan idag!

Härnösand

I Sollefteå I Sundsvall I Örnsköldsvik I Östersund

0620-215 00 I www.dina.se

Välkommen till

Baker Tilly

Vi kan skatt! Reglerna för enskilda näringsidkare är krångliga och även för mindre skogsägare lönar det sig ofta att ta hjälp med deklarationen. Vi har expertisen och vi finns nära. Kontakta oss om du behöver hjälp. Sollefteå 0620-570 50 Kramfors 0612-650 550 Ramsele 0623-109 70

www.skogsplantor.se www.bakertilly.se

Expansionsmedel Periodiseringsfonder

Deklarationer

Skogskonto

Skogsavdrag

Fråga > Norrskog

Alexander Åhreus

Annika Lidgren

Elin Sandström Skogsrådgivare i Hammerdal

fråga: Har Norrskog lyckats hitta avsättning för allt stormvirke från 2013? Och vilka marknadsmässiga utmaningar ser du för industrin framöver?

fråga: Hur ser Norrskogs digitala service ut i dag, vilka kanaler har jag som medlem tillgång till?

fråga: När det är barmark röjer jag på min fastighet, men finns det något jag kan ägna mig åt vintertid? Gärna något som höjer värdet på skogen.

– Vi har ett riktigt bra år i ryggen

Om 2014 var året när vi höjde kvaliteten på våra trycksaker – då allt ifrån medlemstidning till skriftliga utskick och annonser fick sig ett lyft – så är 2015 året när vi fokuserar på våra digitala kanaler. Redan under mars månad sjösätter vi en responsivt utformad webb med moderna möjligheter att ta tillvara innehållet på Norrskogs hemsida. Oavsett om du öppnar norrskog.se från din dator, din surfplatta eller telefon ändras layouten så att läsupplevelsen blir den bästa för dig som besökare. I samma veva kommer Norrskog att återuppstå på Facebook och vi satsar stort för att fylla sidan med intressant innehåll, särskilt vad det gäller våra aktiviteter. Vi har också påbörjat utvecklingsarbetet med medlemswebben med fokus på att förbättra innehållet vad det gäller både service och tjänster. Sedan vet vi att det finns önskemål om en skogsägarapp med tydlig kundnytta. Vi tittar förutsättningslöst på möjligheten att tillfredsställa våra medlemmars behov utan att låsa fast oss i någon form. Appar är grejen i dag, men vem vet vad grejen är i morgon? När vi väl tar klivet ska vi göra det rejält!

Då kan jag rekommendera stamkvistning av tall! Det är verkligen något för dig som är aktiv, intresserad skogsägare som vill satsa på kvalitetsskötsel och är beredd att göra lite extra arbete i din skog. Om bara stamkvistning utförs på rätt sätt och vid rätt tidpunkt får du ett garanterat resultat eftersom du påskyndar kvistrensning på ungskog redan i röjningsstadiet och skapar kvistfria stammar med ett högre värde. Men läs på ordentligt eller tala med din rådgivare om du har frågor, för det finns en risk att skada trädet. Tänk framför allt på att stamkvista när kåda kan tränga ut och skydda sårytan mot olika typer av svampangrepp. Använd kvistsåg med ställbar skaftlängd, på högre höjder kan det vara lämpligt att använda bågsåg. Stamkvistning är en investering för framtiden och det är viktigt att koncentrera sig på rätt objekt som har bäst förutsättningar att vara kvar till slutavverkning. Glöm inte att märka upp stamkvistade träd så att de inte avverkas av misstag vid en gallring.

Försäljningschef, NWP

där vi lyckats parera försäljningen väl med de förutsättningar som stormarna bidrog till. Försäljningen av stormvirke fortsätter in i 2015, men nu med en exportmarknad som vänt nedåt för fura, framför allt i Nordafrika. Vi väljer ändå att se positivt på framtiden och fokusera på det vi själva kan påverka: att leverera i tid och hela tiden sträva mot att vara kundens första val av leverantör. Vi vet att om kunderna får välja mellan norrländska varor och sydsvenska väljer de oftast norrländsk kvalitet. Med det nya måleriet i Hammerdal kan vi konkurrera med både kvalité, kapacitet och service. Dessutom är impregneringsanläggningen i Krokom en mycket lyckad investering som gör att vi generellt kan öka försäljningen på hyvlade produkter eftersom de ofta är nyckelprodukter i de lass som bygghandeln beställer. Utmaningen är att lyckas möta våra kunders ökade krav på längder, det påverkar hela vårt flöde från aptering i skogen till hur vi lyckas pussla ihop försäljningen. I Sverige är byggandet på topp och vi är glada för de marknadsandelar vi har på hyvlat både i Sverige och Norge. 28 / norrskogen #1 / 2015

Kommunikationschef, Norrskog

»I samma veva kommer Norrskog att återuppstå på Facebook och vi satsar stort för att fylla sidan med intressant innehåll.«

Har du en fråga?

Vi svarar gärna på dina frågor om skog och skogsägande. Mejla din fråga till: info@norrskog.se

Vad tycker du om din medlemstidning? För ett år sedan gjorde vi om tidningen Norrskogen. Nu vill vi veta vad du tycker! Som tack för din medverkan lottar vi bland inkomna svar ut en Ipad Mini. Du kan antingen välja att klippa ut talongen nedan och skicka till oss kostnadsfritt, eller gå in och svara på enkäten digitalt på www.norrskog.se/Medlem/Enkat. Svara på en skala 1–5 där 1 = stämmer inte alls och 5 = stämmer helt och hållet. Tidningen ger mig inspiration i mitt skogsägande 1 2 3 4 5 Tidningen ger mig bra information om skogsskötsel och skogsekonomi 1 2 3 4 5 Tidningen har en tilltalande form och utseende 1 2 3 4 5 Jag blir glad när tidningen kommer i min brevlåda 1 2 3 4 5

Vinn en Ipad Mini

Portot betalt. Klipp ut, fyll i och skicka!

Övriga synpunkter:

! Välkommen till den stora jakt, fiske & hundmässan i Lycksele! Gammplatsen Lycksele • 14-16 maj 2015

BOKA DATUMET REDAN NU!

utemässan i Lappland 14 – 16 MAJ 2015

3 oförglömliga dagar i Lycksele En mässa för alla, nybörjare såväl som proffsen.

Aktiviteter - Uppvisningar - Föreläsningar Hundutställningar med över 600 hundar! Tävlingar & Artister på scen!

Roger Pontare - Mora Träsk m.fl. För program & entré etc: utemassan.se Förköp entrébiljett eller boka boende:

goldoflapland.com/utemassan

Portot betalt. Klipp ut, fyll i och skicka!

Norrskog ek för. Svarspost Kundnummer 850 163 000 872 20 Kramfors

VÄLKOMMEN TILL SOLLEFTEÅ SLIPSERVICE – OCH SVERIGES MODERNASTE MASKINPARK! Sollefteå slipservice AB, betjänar stora delar av den svenska sågverksindustrin med underhåll av klingor och stål, vi tillgodoser även mindre kunders och enskilda personers behov av klingvård liksom att vi servar den grafiska industrin med underhåll av skärstål. Alla typer av klingor riktas och slipas med modernaste maskinteknik i kombination med ypperlig yrkesmannaskap.

Sollefteå Slipservice AB Västerstrinne 217 • 881 92 Sollefteå Telefon: 0620-571 10 E-post: info@slipservice.com

• SYN AV KLINGOR

• OMTANDNING

• SLIPNING

• UTBILDNING

• RIKTNING AV KLINGOR

• LEVERANSER I HELA SVERIGE

• SLIPNING AV STÅL – Upp till 4,5 m längd! Vi är återförsäljare av AKE och KANEFUSA

– Kontakta oss för mer information!

Vi tror på Norrland. Vi kan skog. Och finns nära dig! Alla våra bankkontor har en bankman med skogsekonomi som specialkompetens. Här hittar du ditt närmaste Handelsbankkontor. Välkommen!

handelsbanken.se/skogochlantbruk

NISSAN WORKING STAR EDITION

VERKTYG FÖR PROFFS Pris från

1452:–

Behöver du en urstark arbetshäst? Då ska du välja Navara Working Star Edition.

NISSAN NAVARA

WORKING STAR EDITION

Vildmarksskidor? - Ja det har vi.

• • • • •

144 hk, 350 Nm, 4x4 17’’ lättmetallfälgar Difflock Farthållare Sidosteg

Från 199.900 exkl. moms

Från 1.937 kr / mån

Vi har även sparkar, snöskor och snöskrapor.

Modellen är utrustad med ESP, krockkuddar för både förare och passagerare, dimljus, ACC-Klimatanläggning, centrallås, elfönsterhissar, elbackspeglar och CD-radio med Bluetooth. Kolla in alla våra Working Stars-bilar på nissan.se

3 ÅR FRI SERVICE *

www.skogma.se - 0644-72100

Ivars Bil AB Västra Hoting 450 830 80 Hoting 0671-71 30 00

Ivars Bil AB Industrivägen 15 881 35 Sollefteå 0620-599 50

Ivars Bil AB Fagerbacken 65 831 48 Östersund 063-16 20 45

Nissan Navara: Bränsleförbrukning blandad körning l/mil: 0,84–0,95. CO2-utsläpp g/km: 222-250. Samtliga summor är exkl. moms. Kampanjen gäller bilar i lager tom. 31/3 2015 och går ej att kombinera med andra avtal eller rabatter. Med reservation för eventuella ändringar. Bilen på bilden är extrautrustad. Billån via Nissan Finans: 36 mån, 20% kontant, restvärde 40%, rörlig ränta 5,45% (september 2014). Kalkylen baseras på extra amortering på 20% mån 4. Avi- och uppläggningsavgift tillkommer. Sedvanlig kreditprövning. Erbjudandet gäller tom 31/12-2014. För mer information kontakta din Nissan-återförsäljare.*Servicekontraktet innefattar 3 st. schemalagda servicar enligt Nissans serviceschema. Avtalet följer med bilen och gäller endast på auktoriserade Nissan-verkstäder. *Servicekontraktet gäller vid köp av en ny Nissan och endast de punkter som finns med på den

POSTTIDNING B

Välkommen till ditt lokala årsmöte! Bara du kan göra din röst hörd på ditt lokala årsmöte. Välkommen!

Åre

23 mars

19:00

Sundsvall

23 mars

19:00 Allas aktivitetshus, Matfors

Hållandsgården, Undersåker

Medelpad Östra

23 mars

19:00 Söråkers Herrgård, Söråker

Sollefteå

23 mars

19:00

Marcusgården, Näsåker

Berg

24 mars

19:00 Rörögården, Rörön

Kramfors

24 mars

19:00

Borgsjö-Haverö

24 mars

19:00 Alby kyrkas församlingshem, Alby

Strömsund

24 mars

19:00

Indalen

25 mars

19:00 Skolan, Liden

Gimån

25 mars

19:00 Stavre Bygdegård, Stavre

Södra Lappland

25 mars