Medlemstidning från Norrskog – nummer 3 2014
så tydlig blir din skog med drönarbilder
Skarp skog
Stormarbetet rädda virket
Halvårsrapport Norrskog stärker resultatet
Inför valet politikerna om skogen
Miljöcertifierad Lars Östlund ser bara vinster med PEFC
Innehåll #3 2014 Nyheter > Sidan 5
Norrskog stärker resultatet Träsmak > Sidan 8
Hon såg en affärsmöjlighet, sadlade om och blev aktiv skogsägare. I femton år har hon ägnat sig åt skogen på heltid.
Trä får högre status
Flygbildsmaterialet får branschen att häpna > Sidan 18
valguide > Sidan 20 & 22
Materialet från drönare innebär helt nya förutsättningar både för skogsplanering och skogsbruk.
Spelar det någon roll hur jag röstar?
2 / norrskogen #3 / 2014
Möt > Maria Westrin Wernström > Sidan 18
Skogen i mitt
Staffan Jonsson / 1 augusti / Hammerdal
Pappa brukade skämta om hur jag förstörde första dagen på älgjakten när jag föddes. »Du måste ju torka så att jag kunde stoppa ner dig i ryggsäcken och ge mig av«, sa han. Tre dagars älgjakt hade man på den tiden – några älgbetesskador var det inte då. Jakten var en sak, skogen en annan. Fortfarande när jag sköt min första älg på min 18-årsdag var det så. Då hade det hunnit bli 50-tal, trakthyggesbruket höll på att etablera sig i svenskt skogsbruk och efter hand fick vi ökade föryngringsarealer rika på lövsly. Ja, det säger sig självt, en stor fodermängd gav en stor älgstam som gick hårt åt ungskogen. 1975 lämnade vi in en motion till Strömsunds jaktvårdskrets där vi önskade dubbel tilldelning för Hammerdalsområdet, och aldrig har vi skjutit så mycket älg som under ett par år i början av 80-talet. Det var inte längre fråga om jakt, det var slakt. Då sköt vi i Sverige cirka 180 000 älgar per år. Antalet skjutna älgar har halverats sedan dess, men inte betesskadorna.
Personligen tror jag att skogen, lite beroende på bonitet, klarar max fem älgar per 1 000 hektar i vinterstam, och med de nya älgskötselområdena tror jag att vi är på rätt väg. Vissa hävdar att älgbetesskadorna beror på att vi röjer för hårt i ungskogarna i dag men jag tror tvärt om, att röjning är det bästa sättet att minska betesskadorna eftersom älgen helst betar där den kan gömma sig i sly. Med åren har jakten för min del alltmer kommit att handla om att skydda skogen. Samtidigt ser jag fram emot älgjakten i höst av precis samma anledning som för 60 år sedan; den fantastiska gemenskapen, alla naturupplevelser och alla fåglar, och inte minst besöken av lavskrikan som kommer för att ta del av matsäcken. Får dessutom hunden tag på älg med ett fint ståndskall är jaktdagen räddad. Staffan Jonsson är skogsbonde i åttonde generationen på sin fastighet och har varit självverksam i hela sitt liv. Mellan 1996 och 2006 var han ledamot i Norrskogs styrelse.
Foto Petra berggren
Ansvarig utgivare Annika Lidgren, annika.lidgren@norrskog.se, tel 0612-71 87 45 Redaktör
Petra Järnbert /ADC Media, petra.jarnbert@adc.se
Grafisk Form Anders Birgersson och Åse Bengtsson Helin Kontakt info@norrskog.se eller 0612-71 87 00 Webb www.norrskog.se Annonsbokning Susanne Wänman, Chilli Media, tel: 070-647 15 72 susanne@chillimedia.se Omslagsbild Tina Stafrén Tryck NSO Upplaga 13 000 på PEFC-certifierat papper
PEFC > Sidan 10
MARKNAD > Sidan 24
För framtida generationer
Här räddar vi värdet på stormfällt virke
Norrskogen är din medlemstidning från Norrskog
2014 / norrskogen #3 /
3
Nytt i > Norrskog
Nya på Norrskog För att öka flexibiliteten för skogsbruket har regeringen beslutat att förlänga en avverkningsanmälans giltighetstid från tre till fem år. Skogsägare ska nu också i avverkningsanmälan ange vilket område som ska skyddsdikas, samt skyddsdikets utlopp eller avslut, i stället för att ange skyddsdikets sträckning. Regeringsbeslutet innebär även att den tidigare tröskeleffekten för skogsägare som har mellan 50 och 100 hektar skog försvinner.
Bengt Edström är vår nya medarbetare på Team Sydost, där han kommer att arbeta som produktionsledare. Bengt bor i Sollefteå och kommer närmast från en tjänst som produktionschef på Skanska. Bengt börjar sin anställning hos oss den 29 september. Mats Näslund är vår nya skogsrådgivare i Ramsele. Han började hos oss den 1 juli och bor i Backe. Johan Andreasson har anställts som produktansvarig i NWP och
jobbar sedan den 3 juni med produktfrågor på Hissmoforssågen och Sikåssågen. Johan bor i Östersund och kommer närmast från Blybergssågen i Älvdalen.
Du är väl försäkrad? Med anledning av den senaste tidens stormar och bränder uppmanar Norrskog sina medlemmar att se över sitt försäkringsskydd. Det kan uppfattas som en dyr kostnad, men med tanke på de stora värden som finns i skogen är det oerhört viktigt. – Vi vet att det fortfarande finns medlemmar som inte är försäkrade. De bör se till att bli det. De som är försäkrade bör säkerställa att de har fullvärdig
/ www.regeringen.se
Fint att träffa så många skogsintresserade i Norrskogs välbesökta montrar i sommar! Under Höga Kusten Game Fair och Fäviken Game Fair fick alla barn dessutom möjlighet att bekanta sig med våra nya maskotar – Nora och Nisse Norrskog – som du kommer att stöta på i olika sammanhang framöver. Tusen tack för alla fina teckningar!
65% 4 / norrskogen #3 / 2014
försäkring. Branden i Västmanland är bara ytterligare ett exempel på hur viktigt det är, säger skogschef Olof Falkeström. – Vi känner naturligtvis starkt med markägare i Mellanskogs område som drabbades av branden och Norrskog har erbjudit systerföreningen hjälp med efterarbetet, tillägger Janne Björck, som själv befann sig endast ett par mil från branden i sin egen skog öster om Sala.
På gång i ditt skogsbruksområde Apteringskväll 17 september Hur apterar du ditt virke för att optimera både för plånbok och sågverk? Plats: Beroende på var maskinerna befinner sig, kommer platsen avgöras och meddelas senare. Arr: Sbo Borgsjö-Haverö. Skogsdag 26 september Information om ett alternativ till kalhyggen – Blädningsskogsbruk. Skogsstyrelsen medverkar. Start kl.9.00 Plats: Beroende på var maskinerna befinner sig, kommer platsen avgöras och meddelas senare. Arr. Sbo Krokom. Skogsforskningsseminarium 30 september Norrskogs Forskningsstiftelse inbjuder till seminarium kring nya spännande forskningsprojekt inom skogsteknik och skogsskötsel. Plats: OSD Östersund Mer information och fler aktiviteter hittar du i kalendern på www.norrskog.
Så mycket procent högre är det svenska virkesförrådet i dag jämfört med på 1920-talet, trots att avverkningstakten ökat väsentligt. Källa: Skogsstyrelsen
Jenny Nyberg, cirkelledare Skogens vatten
Ett ögonblick >
Jenny Nyberg
Du kommer att leda studiecirkeln Skogens vatten i Medelpad. Varför är det här en fråga som engagerar dig?
Industrin går starkt och producerar och levererar på rekordnivåer.
Foto maria boman
Norrskog stärker resultatet I halvårsrapporten visar Norrskog ett rörelseresultat på plus 69 miljoner kronor. Industrin gör så här långt ett resultat på plus 41 miljoner, och föreningen plus 28 miljoner. Stora volymer och hög produktionstakt är de stora påverkansfaktorerna. – Jag får frågor om Norrskogs fina resultat beror på att slutpristillägget på stormfällt virke betalas ut senare, eller om resultatet kommer från olika avgifter i samband med stormavverkningen. Så är det inte, säger Janne Björck. Stormen har bidragit till resul tatet genom en större virkesvolym. De avgifter som tas ut vid stormuppdrag bär kostnaden för stormhanteringen och täcker extra kostnader vid genomförandet av uppdrag och övriga direkta kostnader för stormprojektet. – En bidragande faktor till de positiva siffrorna är en ny organisa-
tionsform och förändrat arbetssätt. Vi har kort sagt blivit mer specialiserade, skogstjänstemän i Norrskog arbetar antingen med skogsägarkontakter, eller i produktionsorganisationen. Bättre åtgärdsplanering ger bättre förutsättningar Janne Björck för entreprenörerna och vi kan erbjuda effektiva tjänster av hög kvalitet, säger Janne Björck vidare. Skogsavdelningen har genom-
gått en stor organisationsförändring de senaste två åren och skogschef Olof Falkeström ser bara fördelar med en ökad grad av specialisering. Det gynnar medlemmen skogsägaren. – För markägaren är det virkesvärdet som skall betala allt från
köpet av skogsfastigheten till investeringar i skogsvård och naturvård, samtidigt ska virket ge en skälig avkastning. Därför fortsätter vi att vara ett tryggt val för våra skogsägare, menar han. Industrin går starkt och pro-
ducerar och levererar på rekordnivåer. Leveransmedelpriserna har stigit rejält under första halvåret. Bakom resultatet ligger en trävarumarknad som återhämtat sig något, med stark draghjälp från framförallt de nordafrikanska länderna med Egypten i spetsen. De senaste årens investeringar har börjat växla ut och man har nått långt med sitt arbete för att systematisera och förbättra sina arbetsrutiner. Slutpristillägg för stormkontrakt kan med stor sannolikhet betalas ut redan i år. Läs mer om det på sid 28.
– Som hemvändare och nybliven skogsägare skulle jag nog påstå att all fördjupad kunskap om skogen engagerar mig. Jag är lärare så uppdraget som sådant ligger nära till hands och vatten är ett viktigt ämne att ta sig an. Utan vatten ingen skog. Smart skogsbruk måste gå hand i hand med värnandet om vatten. Men det handlar också om att hitta en bra balans där man dels är medveten om den påverkan man som skogsbrukare har på miljön och dels följer regelverket utan att man för den skull vidtar åtgärder som gränsar till det absurda. Materialet till studiecirkeln är riktigt bra och alla deltagare kommer att få teoretisk och praktisk kunskap. Mer information om studiecirkeln Skogens vatten hittar du på sista sidan.
2014 / norrskogen #3 /
5
Nytt i > Norrskog
››
positiva entre– prenörer
I stormskogen är det mest lönsamt att avverka med losskapning.
Foto Thomas Adolfsén/SkogenBild
Stora fördelar med losskapning I Norrskogs stormarbete är det
losskapning som gäller till hundra procent. – Losskapning framgår som en kostnad på uppdragsredovisningen, men i praktiken innebär det ett bättre resultat både för markägaren och för Norrskog, såväl på kort som på lång sikt, menar Sverker Henckel, skogsrådgivare i Medelpad östra. Losskapning är ett begrepp som hänger ihop med vindfällning, det är alltså en åtgärd som bara är aktuell när skogen blåst omkull. – Det innebär att man fysiskt sågar av stammen med motorsåg nere vid roten för att skilja stammen från rotvältan där trädet sitter fast i marken, säger Sverker Henckel. Utan losskapning blir stubbarna ofta förfärande höga. – Det är synd, dels eftersom det största värdet vanligtvis finns längst ner vid rotstocken, dels hindrar de
6 / norrskogen #3 / 2014
höga stubbarna senare markberedningen. Dessutom ser det väldigt illa ut många år framöver, menar Sverker Henckel. En av de viktigaste orsakerna till att Norrskog valt att genomgående använda losskapning är att man annars riskerar att få spänningssprickor. – En maskinförare får vara hur
skicklig som helst men det är svårt att avverka med maskin i en bröt där virket ligger huller om buller, utan att det blir sprickor. Det kan i slutänden leda till värdeminskning och/eller reklamationer från slutkunden, säger Henckel. Ytterligare en fördel med losskapning är höjd kapacitet på avverkningsmaskinerna. Föreställ dig ett skogsbestånd där bara enstaka träd blåst omkull. För att ta sig in till ett vindfälle måste maskinen först fälla ett antal träd som egentligen inte behöver avverkas.
– Genom att losskapa undviker man att avverka stående träd för att komma åt det vindfällda trädet eftersom skördaren kan ta in trädet antingen från roten eller toppen. Eftersom fler träd blir kvar i beståndet får man en bibehållen tillväxt och risken för ytterligare stormfällningar minskar jämfört med om fler stående träd skulle ha tagits ut, säger Henckel. – Förutom alla fördelar jag redan nämnt innebär losskapning också en lägre kostnad för maskin-avverkningen vilket inte syns på uppdragsredovisningen, tillägger han. Vintertid finns det dock en fysisk gräns för losskapning. – Om det är mer än en meter snö har vi gjort bedömningen att den här åtgärden inte lönar sig, därför har vi i möjligaste mån planerat stormavverkningen utifrån dessa givna förutsättningar, säger Sverker Henckel.
Vanligtvis verksam i Värmland är Urban Uvesten en av alla de entreprenörer som hyrts in för att ta rätt på stormfällningen. Under två månader tog han och hans kollega rätt på närmare 8 000 kubikmeter stormfälld skog runt Svenstavik. – Uppdraget var otroligt välplanerat, vi fick ett bra kartmaterial och områdena var ordentligt snitslade, det var bara att sätta sig i skördaren och köra igenom bestånden. Norrskog är värt allt beröm, säger Urban Uvesten.
GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE
TA VARA PÅ DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ BÄSTA SÄTT 50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och rådgivning. Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina? Kontakta oss
Patrik Ulander Reg. Fastighetsmäklare 0611-289 35
Daniel Höglund Reg. Fastighetsmäklare 0620-259 30
Anders Eriksson Aukt. generationsskifteshandläggare 063-15 71 62
Peter Zetterström Roland Skarin Aukt. lantbruksvärderare Reg. Fastighetsmäklare 0620-259 31 0620-259 32
Folke Lindblom Skogstekniker 063-15 71 63
Malin Mårtén Mäklarassistent 063-15 71 60
E-post: förnamn.efternamn@lrfkonsult.se
www.lrfkonsult.se/skog
Mathias Hagman Reg. Fastighetsmäklare 060-67 88 09
Lars-Anders Jonsson Reg. Fastighetsmäklare 063-15 71 66
Ingemar Olofsson Reg. Fastighetsmäklare 060-67 88 18
Sofia Palmkvist Reg. Fastighetsmäklare 0670-61 47 75
trä > smak
Foto Gustav Nyström
Nya material som ger trä högre status.
Foto Hilla Shamia Design Studio
Miljövänliga batterier
Design
Foto Sören Håkanlind
Den israeliska designern Hilla Shania har tagit fram en serie möbler som gränsar till modern konst. Genom att blanda trä med flytande aluminium förstärker hon skönheten i den åldrade stocken och låter det naturligt råa samsas med det eleganta i metallen.
8 / norrskogen #3 / 2014
Snart kan det vara möjligt att undvika tungmetaller i batterier. Företaget Sony har tagit fram ett cellulosabaserat batteri som är miljövänligt att återvinna samtidigt som det skapar energi från cellulosa i papp och papper. Biobatteriet fungerar utifrån samma princip som djurs och växters metabolism, enzymer bryter ner cellulosan till glukosenheter för att skapa energi. I Sonys batteri bryts även glukosen ned för att skapa vätejoner och elektroner. Elektronernas rörelse skapar i sin tur ström i biobatteriet.
Organ Chalmersforskarna har valt ett unikt byggmaterial för sina organ, nämligen nanocellulosa. Gelen som används i Chalmers första sprillans nya 3Dprinter är en blandning av cellulosa och vatten. Blodkärl av nanocellulosa har framgångsrikt opererats in i får, men det kommer att ta minst tio år innan utskrivna organ (till exempel brosk till skadade knän, nya öron eller en ny lever) kan opereras in i människor. Den här typen av nya material ger helt klart trä en högre status.
Viskos Ett annat ord för viskos är cellulosaxantogenat. Det är en fiber som är baserad på bomull eller cellulosa och som kan användas till så vitt skilda saker som konstsilke, cellofan, korvskinn. tamponger och blöjor. I NASAs rymdkapslar finns ett viskostyg som tål +3 600°C.
ÅRS
FABRIKSGARANTI
2 VALTRA
A93 HiTech Just nu!
Standardutförande. Ord pris 439.000:-. Priser exkl moms. Gäller t o m 2014-10-31. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.
Stark allroundtraktor med 102 hk Valtra A93 HiTech är den starkaste modellen i A-serien. Traktorn är designad för att passa ett kombinerat jordbruk, perfekt för både skog och vallodling. En robust konstruktion tillsammans med en bränslesnål motor ger dig ett naturligt val när du ska välja en kostnadseffektiv traktor. Med Valtra A får du dessutom marknadens bästa kopplingsfria fram/back och integrerad parkeringsbroms. Ta gärna kontakt med din säljare för mer information!
SUNDSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 ÖSTERSUND Anders Edblad 010-556 23 66 Jan Persson 010-556 23 65 ÖRNSKÖLDSVIK Conny Hansson 010-556 19 48 www.lantmannenmaskin.se
HUDIKSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 Hans-Erik Olsson 010-556 18 47 BOLLNÄS Hans-Erik Olsson 010-556 18 47
LH1408
359.000:-
År 2000 var Lars Östlund en av de första medlemmarna i Norrskog som PEFC-certifierade sin skogsfastighet. Som professor i ekologi och skogshistoria samt skogsägare, kombinerar han i dag naturvärden med ett effektivt, hållbart skogsbruk. – Oavsett den egna kunskapsnivån är certifieringen till nytta för dig som skogsägare, menar Lars Östlund. text Stefan Sjödin bild Tina Stafrén
10 / norrskogen #3 / 2014
Certifiering
fรถr framtiden
Lars Östlund, professor i ekologi, har gjort hyggesbränningar i sin skog såväl 1999 som 2009. Hyggesbränning sätter fart på tillväxten, näringsämnena frigörs och blir vattenlösliga. Plantorna gynnas också av att det avbrända området blir soligare.
L
ars Östlunds största intresse är skogens spår. Han söker, såväl privat som i yrket, tecken på tidigare skogsbränder, samevisten och urgamla inskriptioner i träd. Han funderar över sådant som mossbevuxna stenrösen och varför en viss art trivs så bra i den ena gläntan, men inte i den andra. Hungern på kunskap har inte bara gjort honom till professor i skogens historia och ekologi utan också tagit honom runt hela Sverige och ut i världen. I Montana i nordvästra USA har han till exempel jämfört ursprungsbefolkningens nyttjande av ponderosatallar med norra Norrlands samiska barktäkter. – För mig är människans inverkan på skogen det mest intressanta, säger han. Även om den globala blicken ständigt är påkopplad landar Lars Östlund allt som 12 / norrskogen #3 / 2014
oftast i markerna kring Ammeråns dalgång i Jämtland. Det är här i Skyttmon han har de 140 hektar skog som hans farfar köpte under 1930-talet och som Lars själv, som en av de första av Norrskogs medlemmar, valde att PEFC-certifiera. – Den stora vinsten med certifieringen är,
som jag ser det, att man måste göra aktiva ställningstaganden kring sin skog. Man får chansen att se på den med fräscha ögon: Vilka beståndsdelar finns, vilka värden vill jag bevara för framtida generationer? Det har sagts många gånger, men tål att upprepas: »Den som känner blommornas namn, dessa landskapets glosor, går genom livet som i en berättelse, utan slut.« Precis som författarinnan Kerstin Ekman menar Lars Östlund att ökad kunskap
»Den stora vinsten med certifieringen är att man måste göra aktiva ställnings taganden kring sin skog.«
Foto privat
Foto Privat
Certifiering – både för ekonomi och miljö • PEFC-certifiering i Norrskogs gruppcertifikat är en garanti för hållbart skogsbruk. • Som certifierad skogsägare bidrar du till att behålla den fantastiska miljö som finns i våra skogar. • Certifieringen är kostnadsfri men det måste finnas en aktuell skogsbruksplan till fastigheten. • I detsamma du tecknar dig för en plan kan du miljöcertifiera din fastighet. • I planen görs avsättningar på minst fem procent av områden med höga naturvärden, därefter får endast certifierade entreprenörer användas vid skog-
liga åtgärder på fastigheten. • Kontakta din skogsrådgivare om du vill ha mer information eller om du vill certifiera din fastighet. • Certifierad råvara ger en högre premie vilket ger skogen ett högre värde. PEFC i siffror Mellan 1994 och 2014 har Norrskogs medlemmar avsatt produktiv skogsmark motsvarande 30 000 fotbollsplaner till ett marknadsvärde upp emot 810 miljoner kronor. Läs mer om PEFC på www.norrskog.se
Träd ringbarkas i naturvårdande syfte, stående död ved är till stor nytta för vissa insekter och svampar.
om skogen – om dess olika arter och deras förutsättningar – skapar en större vilja till hållbart skogsbruk. Vem bryr sig om att lämna ett dött träd i skogen om man inte känner dess invånare, de insekter, svampar och lavar som är beroende av just den mikromiljön? Människan har påverkat skogarna i vårt område sedan isen drog sig tillbaka. Men genom åren har människan varit en liten aktör i jämförelse med till exempel skogsbränder och betande djur. Något som förändrades dramatiskt under 1800- och 1900-talet med det industriella skogsbruket. Människan var inte längre en bifigur, utan förändrade i snabb takt landskapet. Lars Östlund förhåller sig professionellt neutral till den industriella revolutionens påverkan på vår miljö. Men 1960- och 70-talets hantering av skogen, med herbicider, brutal markberedning, plöjda hyggen och
storskaliga contortaexperiment passerade tydligt gränsen för hur han tycker att skog ska hanteras. – Tack och lov vände det under 90-talet och nu går det i rätt riktning. Samtidigt pressar vi skogen ganska hårt och dessutom lever vi med naturvårdsskulder sedan tidigare. En av de viktigaste är att vi gjort oss av med gamla skogar i för stor utsträckning. – Under de senaste 10 000 åren har vi alltid haft mycket döda träd i skogen och många av våra arter har varit knutna till den biotopen. Men sedan mitten av 1900-talet har den mängden minskat kraftigt och därmed en stor mängd svamparter, insekter och fågelarter. Lars Östlund konstaterar samtidigt att de senaste 20–30 åren, i takt med att kunskapen om dessa viktiga biotoper ökat, har utvecklingen gått i rätt riktning.
– Men det finns fortfarande en föreställning om att det räcker att man har ett antal döda träd i skogen, vilket inte stämmer. Man behöver stående, liggande, multnande och nydöda träd i flera generationer. Lars Östlunds egen skog finns nära Skyttmon i en lång sluttning ner mot Ammerån. Längst upp är den myrlänt och blöt med grandominans. Genom åren har det gödslats och betats och marken är lummig av tät vegetation. Längre ner i sluttningen, där marken blir kalkrik och bjuder på en och annan guckusko, blandas tallar med granarna, och nere vid Ammerån har tallskogen helt tagit över. Såväl Lars far som farfar avverkade försiktigt och mycket gammal skog har bevarats. – En stor del av träden har vuxit upp efter en skogsbrand på 1800-talet, säger Lars Östlund som kan peka ut de olika brandspåren i skogen. 2014 / norrskogen #3 /
13
»Vem bryr sig om att lämna ett dött träd i skogen om man inte känner de insekter, svampar och lavar som är beroende av den mikromiljön?« När Norrskogs rådgivare besökte Lars Öst-
lunds skogsfastighet för snart 15 år sedan blev han tagen av den fina gamla skogen och föreslog PEFC-certifiering, vilket bland annat innebär upprättande av en skogsbruksplan samt att minst fem procent av den produktiva skogsmarksarealen sparas. För Lars Östlund var det ett naturligt steg att ta. – Jag hade redan 1991, när jag gick skogshögskolan, gjort skogsbruksplanen till pappa. Jag hade själv beståndsindelat området och hade bra koll på hur skogen såg ut. Jag hade också, när jag ärvde och övertog skogen av min far, bestämt mig för att driva min fastighet med hög naturvårdsintention. I samband med certifieringen satte vi av cirka fem procent som skulle lämnas utan åtgärder, men det fanns redan då ytterligare områden jag visste att jag inte ville avverka. Genom fastigheten löper till exempel en fin bäck med en grov lövskog och så finns ett kalkstråk med mycket gammal granskog. En del av detta har vi gjort biotopskydd på, i stället för att avsätta enligt PEFC. Som ung var Lars Östlund väldigt intresserad av naturens mysterier, till en början framför allt av det som fanns under vattenytan. Redan som 14-åring lyckades han få ett sommarjobb som provfiskare på lantbruksnämndens rennäringsenhet. Under åtta somrar vandrade han runt stora delar av fjällvärlden, från södra Härjedalen till norra Jämtland, för att undersöka fiskbeståndet i olika vatten. Valet att läsa biologi med akvatisk inriktning på universitetet var självklart. Men så kom de allt längre episoderna på skogsfastigheten i 14 / norrskogen #3 / 2014
Skyttmon, där Lars upptäckte hur mycket han tyckte om att plantera och röja, jobba med skogen. Efter en tid bytte han till jägmästarutbildningen. Och sedan dess har jobb och fritid varit intimt sammankopplade i Lars Östlunds värld. När han tänker på sin skogsfastighet tänker han åtminstone 200 år framåt i tiden. – Man kan i och för sig avverka skogen och sen plantera tall överallt. Men då skapar vi en så trist skog. Jag vill sätta min prägel på den här fastigheten, skapa en plats med ett intressant bestånd som jag känner mig stolt över att lämna vidare till nya generationer och då är certifieringen till stor hjälp. 1999 och 2009 gjorde Lars Östlund tillsam-
mans med Norrskog hyggesbränningar och lämnade därefter kvar fröträställningar. – Hyggesbränning och naturvårdsbränning har många positiva effekter på skogen, de flesta större träd överlever även en naturvårdsbränning. Dessutom är det så att hyggesbränning innebär ett skydd mot skogsbrand och det är väldigt viktigt att vi bevarar kunskapen om hur man arbetar med skogsbränder, en fråga som naturligtvis är väldigt aktuell i dag efter sommarens stora skogsbrand i Mellansverige. – På 50–100 års sikt ska jag åter ha flerskiktad bränd tallskog här. Men området kommer ändå fungera som produktionsskog där man kan avverka. Lars Östlunds åsikt är att det vore rimligt att avsätta tio procent av sin skog vid PEFC-certifiering, i kontrast till dagens fem procent. Men han vill inte driva frågan att höja gränsen. – Jag tycker inte kraven för att få ett certi-
fikat är så spektakulära. Jag ser det i princip som en knuff för att skapa än högre ambitioner. Men hellre än att höja kraven hoppas jag att fler ska certifiera sig med nuvarande krav. Min bestämda uppfattning är att folk som börjar engagera sig kommer att överskrida de fem procenten av sig själva. Han tycker också att certifieringarna bidragit positivt till den allmänna debatten om hållbart skogsbruk. – De har skapat mer konstruktiva diskussioner mellan bolag, forskare och privata skogsägare. Visst, vi dividerar och är oense ibland, men hur ska vi annars göra? Visst vore det skönt att bestämma sig en gång för alla – men det funkar ju inte. Vi måste fortsätta diskussionen om hur skogsbruket samtidigt kan ge en bra och uthållig avkastning samtidigt som det tar såväl social som miljöhänsyn. Lars Östlund har tre barn, en sjuttonåring och två tolvåringar. – Visst hoppas man att åtminstone någon av dem ska få mitt intresse för skogen, men om det inte blir så får de väl sälja fastigheten eller göra vad katten de vill. Man kan inte tvinga skogen på sina barn. Men bakom den till synes likgiltiga fasaden ruvar Lars Östlund på en strategi. – Certifieringen innebär ju att man ska ha en fungerande skogsbruksplan där man noga följer upp sina åtgärder. Och jag är mycket noga. Jag antecknar vad vi gjort med olika bestånd, vad som växer var. Jag försöker beskriva min vision. Och jag försöker beskriva den för mina barn på ett sätt jag tror att de kan förstå. »Den som känner blommornas namn…«
Riv ut och läs... DET FINNS GODA möjligheter att öka tillväxten i Sveriges skogar. Allt som kan göras av olja kan göras av trä – exempelvis avancerade fordonsbränslen, kemikalier och textilier. LRF och skogsägarföreningarna arbetar med att visa politiker och övriga i samhället att skogen är en viktig naturresurs som ger arbetstillfällen och lokal tillväxt.
FÖRR ELLER SENARE blir det aktuellt att lämna över skogen till en ny generation. Det finns en hel del att sätta sig in i för att det ska bli så bra som möjligt. LRF-koncernen har spetskompetens och erfarenheter som är till god hjälp vid ägarskiftet.
SOM MEDLEM I LRF är det tryggt att veta att den skogsförsäkring du kan teckna genom oss innehåller en allriskdel som täcker skador från exempelvis skadeangrepp, brand och storm.
VEM VET VILKA PLANER stat och kommun har för din plats på jorden. LRFs experter arbetar ständigt med frågor kring äganderätt och markintrång.
...om du är skogsägare! TIDNINGARNA SKOGSLAND, Land Lantbruk och Land ingår i medlemsavgiften. Dessutom får du tillgång till LRFs egna företagarcoacher.
BREDBAND ÅT ALLA. LRF har sedan 2007 engagerat sig och tryckt på för att alla som bor på landet, även i yttersta glesbygd, ska vara uppkopplade.
Du behöver inte vara skogsföretagare på heltid för att vara medlem i LRF. Det räcker med att du är skogsägare och har ditt hjärta på landet. LRF har idag över 172 000 medlemmar och drygt tusen lokalavdelningar som driver på för att det ska gå att leva och bo på landsbygden. Vi arbetar också hårt för att förbättra villkoren för landsbygdens företag. Ju fler vi är desto mer kan vi vara med och påverka på din ort, i Stockholm och i Bryssel. Ring så berättar vi mer om medlemskapet: Telefon: 020-44 44 33 medlemsservice@lrf.se
Drönarbilder får branschen att häpna
Det nya flygbildsmaterialet innebär nya förutsättningar, både för fjärranalys och skoglig planering, konstaterar Jerker Bylander som förvaltar Norrskogs egen skog.
I samband med stormen Ivar drabbades
delar av Norrskogs markinnehav hårt, speciellt i skogarna kring Näkten inom Bergs kommun, uppskattningsvis cirka 100 000 m3 vindfällen. Trygg Hansa bekostar flygning med drönare över en yta på drygt 10 000 hektar i inventeringssyfte för stormskadeersättning och med det nya bildmaterialet på sitt bord har Jerker Bylander svårt att föreställa sig ett annat sätt att jobba i framtiden. – Jag sitter här på kontoret och svävar fram ovanför trädtopparna. Med en enkel knapptryckning zoomar jag in enskilda trädindivider för att titta närmare på vind16 / norrskogen #3 / 2014
fällen, insektsangrepp eller bestånd i behov av gallring eller röjning, sen zoomar jag ut igen och svävar vidare i sökandet efter stormhärdar. Med min nya hökblick får jag rätt vad det är syn på en älg, det är makalöst vilken bildkvalité säger Jerker Bylander. Bildmaterialet spelar i en annan division. Drönare togs i första hand fram för militärt bruk. Det lilla modellflygplanet utrustat med en kamera skickas in i en oroshärd för att kartlägga militära mål utan risk för fysiska skador. Med avancerad GPS tar den fram ett georefererat material som stämmer exakt överens med koordinaterna. – På senare tid har tekniken med stor
framgång även använts för samhällsplanering, främst för att göra byggplaner, men även för skogs- och jordbruksplanering, planering och mätning av täkter berättar Jerker Bylander. Drömmen för en skogsplanerare är ett
exakt, högupplöst kartmaterial till en rimlig kostnad. Så när som på prislappen ser bildmaterialet från drönaren ut att vara en dröm i uppfyllelse. – Priset per hektar är förvisso högre för bilder tagna med drönare än för traditionellt flygbildsmaterial, men eftersom kvalitén är så enastående bra kan vi spara
sig vid inventering eller vid upparbetning, vilket tyvärr ofta händer idag, speciellt vid väldigt utspridda stormskador som denna säger Bylander. Här finns stora tidsvinster att hämta. Föraren behöver inte åka omvägar och leta vindfällen. Det är bara att gå raka vägen till nästa härd och börja producera. Även vid planläggning ser han stora möjligheter med den nya tekniken. – När planläggaren tar fram en skogsbruksplan med åtgärdsförslag, genomförs först en beståndsindelning. Skogen delas in likt ett lapptäcke av bestånd utifrån en mängd olika parametrar som till exempel, trädslagsfördelning, slutenhet, höjd, Foto Smartplanes
mycket tid på att planera åtgärderna och uppnå en större exakthet direkt vid ritbordet, menar Bylander. Vanliga flygbilder fungerar för att identifiera större härdar i ett katastrofscenario som vid nämnda stormen Ivar, men både satellitbilder och traditionellt flygbildsmaterial har svårt att mäta sig i en jämförelse med bilder tagna med drönare. – Upplösningen på satellitbilder är under all kritik, även för ett tränat skogsöga kan det vara svårt att urskilja vad som är vad i gröten av färger man ser på skärmen, säger Jerker Bylander. Framför sig har han en bild tagen på Norrskogs egen skog med drönare. Varje bild täcker cirka 100 hektar där allt framträder helt tydligt, enskilda trädindivider, vägar, bäckar och stenblock. På sikt kommer den här typen av bild förhoppningsvis att kopplas till åtgärder och följa med från ritbordet ut i fält. – Föraren i skördaren kommer att ha den digitala bilden framför sig, på skärmen i maskinen, själva maskinens position är markerad som en röd prick och rör sig i realtid i kartan. Med planeringsunderlaget från drönaren är det omöjligt att missa vindfällen inom ett drabbat bestånd, vare
Bilder från en drönare täcker cirka 100 hektar och går att zooma in detaljer på under en decimeter.
diameter, ålders- och huggningsklass samt naturvärden. Med detta bildmaterial kan vi spara mycket tid i arbetet med att ta fram planen, dessutom är bildmaterialet i sig, ett bra underlag för diskussion med markägaren, menar Bylander. Överhuvudtaget tror han att den här typen av material kommer att stimulera till ett mer aktivt skogsägande. – Föreställ dig att du köper eller ärver en fastighet. Du tar fram en skogsbruksplan för att få en bättre bild av åtgärdsbehoven på fastigheten. Idag får du en grafisk bild med skiften i olika färger beroende på målklassindelning. Vägar och vattendrag syns som streck i olika färger. Tänk dig att du även får en rejält högupplöst bild digitalt av din fastighet som underlag för skogsbruksplanen. En bild som du kan zooma in och ut ur och se detaljer på under en meter med tillräckligt bra upplösning. Från ovan med din nya hökblick lär du dig kanske tillsammans med din skogsrådgivare att känna igen den slutenhet som innebär att ett bestånd behöver röjas eller gallras och se över vilka natur- och kulturvärden som finns på fastigheten. Detta kanske kan bli en verklighet för alla inom snar framtid. Tekniken finns ju redan. 2014 / norrskogen #3 / 17
VALEXTRA!
En röst för skogen! Skogen är en viktig nationell valfråga. Hur skiljer sig partiernas åsikter åt i skogliga frågor och hur påverkar det ditt skogsägande? Två frågor att hålla lite extra koll på ur ett skogligt perspektiv är det nationella skogsprogrammet och äganderätten, menar Gunnar Heibring, ordförande för Norrskog.
– För den enskilde skogsägaren är äganderätten central. Det finns så många andra intressen än markägarens, så många synpunkter på hur vi ska bruka, använda och äga vår skog. En annan viktig fråga är det nationella skogsprogrammet där vi slår vakt om en hög produktion av skogsråvara, inte minst för ett
framtida biobaserat samhälle. Ett bra, uthålligt skogsbruk är viktigt för landsbygden liksom för klimatfrågan när det gäller att binda kolet, säger han. Vad anser politikerna då? Vi bad riksdagsledamöter för respektive parti kort redogöra för hur de ställer sig i de här frågorna.
Vilka är de viktigaste delarna som bör ingå i ett nationellt skogsprogram?
Hur ser ni på äganderätten kopplat till allemansrätten, vad ska tillåtas?
Det är viktigt att ta tillvara skogens tillväxtpotential, därför är det viktigt med en hög produktion. Vi ska bruka skogen mer och det är viktigt att det sker en ökad vidareförädling i hela landet. Biobränslet måste lyftas fram för att ersätta kol och olja. Politiken har stort ansvar för att stimulera den utvecklingen.
Allemansrätten är bra, men den får inte missbrukas eller inkräkta på äganderätten. Vid kommersiella satsningar ska markägaren ge tillstånd. Vid sådana uppgörelser krävs ordning och reda. Skotrar och andra motorfordon omfattas inte av allemansrätten; det finns ingen motoriserad allemansrätt.
Vi anser att det ska vara ett brett program där såväl de ekonomiska, ekologiska som de sociala aspekterna ska finnas med. Tidigare har den sociala dimensionen varit bristfällig, därför anser vi att det behövs ett ökat fokus på det. Viktigt är också bredden av involverade i utarbetandet av ett nationellt skogsprogram, där företrädare för de skogliga intressena bör vara delaktiga.
Äganderätten är central för oss på samma sätt som allemansrätten är det, därför ska båda delar värnas. Däremot måste vi titta på hur vi förmedlar kunskap om allemansrätten. Det är inte längre självklart för alla vad man gör och inte gör när man kommer ut i skogen. Det är viktigt att det inte sker företagande på annans egendom som skadar skog och mark.
För det första är det viktigt att alla aktörer sitter ner vid samma bord, det går inte att ställa sig vid sidan av det här arbetet. Programmet måste vara framåtsyftande med betoning på utveckling av nya produkter och ny teknik. Skogens roll i ett framtida hållbart samhälle bygger på att vi nyttjar skogen på rätt sätt i värdekedjan och att vi värnar en trygg hållbar biologisk mångfald.
Äganderätten är central, men ska alltid kopplas ihop med förvaltarskapet, d v s vi har inte rätt att lämna över en fattigare värld till våra barn än den vi ärvde av våra föräldrar. Förvaltningstanken bottnar i en liberal miljötradition. Allemansrätten är fundamental men handlar om balans och respekt. Det är inte rimligt att kommersiella företag utnyttjar privata områden utan hänsyn, dialog eller avtal med markägaren.
Per Åsling Centerpartiet Jämtlands län
Maria LundqvistBrömster, folkpartiet Västerbottens län
Irene Oskarsson kristdemokraterna Miljö- & jordbruksutsk.
Fortsättning
18 / norrskogen #3 / 2014
>
Röjsåg med ett riktig säkert erbjudande.
50% på Husqvarna Technical röjkläder *
Värde 1.245:-
HUSQVARNA 545 FX/FXT
Lätthanterad röjsåg med hög prestanda och uppvärmda handtag (FXT). X-Torq®-motorn kombinerar råstyrka med låg bränsleförbrukning och låga utsläpp. Utrustad med SmartStart® för snabb start utan ansträngning. Pris från
8.900:-
Rek. cirkapris inkl. moms
*50% rabatt gäller på köp av Husqvarna Technical Röj/Trimmer-jacka och -byxa vid köp av en Husqvarna 545 FX, 545 FXT, 555 FX eller 555 FXT. Gäller så långt lagret räcker, dock längst t.o.m. 2014-12-31.
www.husqvarna.se
VALEXTRA
»Oavsett vilken politisk konstellation som får majoritet i riksdagen förutsätter jag att skogens möjligheter kommer att hamna högt upp på dagordningen.«
läs ordförande gunnar heibrings krönika på sidan 26
Vilka är de viktigaste delarna som bör ingå i ett nationellt skogsprogram?
Hur ser ni på äganderätten kopplat till allemansrätten, vad ska tillåtas?
Skogens roll för omställningen till ett biobaserat samhälle och hur skogspolitiken ska utvecklas så att vi inte bara klarar produktionsmålet utan också de miljömål för skogen som vi i dag misslyckas med enligt myndighetsuppföljningen.
Allemansrätten är viktig för människors tillgång till naturen, och någonting vi vill värna. Däremot ska naturligtvis överträdelser som förstörelse och nedskräpning beivras – det är inte bara ett brott mot äganderätten utan också mot allemansrätten.
Helena Leander Miljöpartiet Miljö- & jordbruksutsk.
Ett nationellt skogsprogram bör ta en bred ansats vad gäller bevarande och brukande, och vi är övertygade om att skogen och skogsbruket är en viktig pusselbit i arbetet för ett mer hållbart samhälle, både som biobaserad ekonomi och som en kolsänka. Därför är det viktigt med ett nationellt skogsprogram som ger långsiktiga förutsättningar. Lena Asplund Moderaterna Västernorrland län
Många upplever i dag problem med kommersiell bärplockning och nyttjande av annans mark. I dag
finns det möjlighet att med hjälp av Kronofogden avhysa den som olovligen nyttjar och har upprättat läger på annans mark. Problemet är att det är dyrt. Därför vill vi om möjligt göra en översyn av regelverket för att undersöka om det kan göras på ett billigare och enklare sätt för markägarna utan att rättssäkerheten äventyras.
Vi är positiva till ett nationellt skogsprogram. Det viktigaste är att vi klarar av att ta in helheten i skogsfrågorna. Programmet måste ges tillräckligt med tid och resurser. Vi måste sträva efter att nå breda överenskommelser bland alla som har intresse för skogen, eftersom skogen är en av våra viktigaste naturtillgångar.
Vi har i dag inga förslag till förändringar vad gäller skogsägarnas äganderätt eller allemansrätten. Det är viktigt att arbeta med kunskapsspridning kring allemansrätten, för att tydliggöra att den också innebär ett ansvar när man nyttjar den.
Skogen är den kanske viktigaste basen i svenskt näringsliv och om branschen ska kunna fortsätta att utvecklas är det viktigt att inte stjälpa näringen med kostnadskrävande pålagor så som till exempel kilometerskatt. Vi riktar också medel till betydande investeringar i infrastruktur i norra Sverige.
Allemansrätten är en fin och viktig tradition i Sverige, men vi förordar att allemansrätten ska lagfästas och där det tydligt framgår vad som inte är tillåtet. Till exempel ska kommersiell verksamhet kräva markägarens tillstånd och det måste bli enklare att avhysa de som bryter mot allemansrättens syfte.
Skogsbruket måste bli långsiktigt hållbart med stärkt hänsyn till biologisk mångfald och återhämtning. Vi vill därför kraftigt öka anslagen för att skydda våra gammelskogar och stärka lagstiftningen för ökad hänsyn till miljön. Vi vill införa omställningsstöd till kalhyggesfria avverkningar för att bevara större mångfald för att skogen även efter avverkning ska binda kol.
Allemansrätten är en viktig förutsättning för allas tillgång till skog, hav och fjäll. Vi anser att allemansrätten i stort fungerar bra, men att det är viktigt att fortsatt betona allas skyldighet att visa respekt för markägaren och hålla sig inom allemansrättens ramar.
Kristina Nilsson Socialdemokraterna Västernorrland län
josef fransson sverigemokraterna Miljö- & jordbruksutsk.
Christina Höj Larsen Vänsterpartiet Västernorrlands län
20 / norrskogen #3 / 2014
Nordea Bank AB (publ)
Jorden du ärvde Nordea har experterna och kunskapen som stöttar dig att fatta kloka beslut vare sig det gäller generationsskiften eller frågor om finansiering och skatter.
Gör det möjligt Läs mer på nordea.se/jord&skog
knockoutpriser
på tVå riktigA Fighters Fs 410 c-e
pris
6.990:Ord. 7.690:-
41 c-M
pr99is 0:Ms 2
5.
Fs 410 c-e Cylindervolym
41,6 cm3
Effekt
2,0kW/2,7 hk
Vikt
8,5 kg
Verktyg
AutoCut 40-2 Slyklinga 300/20 Klinga 200/20
stihl.se
0:6.69 Ord.
Ms 241 c-M BÄST I
TEST*
M-tronic som standard Cylindervolym
42,6 cm3
Effekt
2,2 kW/3,0 hk
Vikt
4,7 kg
Skärlängd
35 cm
Våra återförsäljare är speciellt utvalda av oss på grund av sin kunskap, erfarenhet och servicekänsla. Du får tala med någon
* Gäller modellvariant MS 241 C-MQ. Erbjudandet gäller fr. om. 140901 t.o.m 141231. Med reservation för tryckfel.
Hitta din närmaste STIHL VIKING återförsäljare på www.stihl.se eller 070-555 666
Möt > Maria Westrin Wernström
»Det räcker inte att sköta sina träd. Det gäller att sköta sin ekonomi lika noggrant.« – Jag var ganska nyskild, hade landat i Stockholm efter många år i Västergötland och jag hade träffat drömprinsen. Professionellt drev jag ett hälsoföretag och var också uppslukad av att utveckla ett hälsoträningsprogram för människor med beroenden eller särskilda behov. Jag hade i samma veva kommit tillbaka från Libanon där jag arbetat som FN-soldat. – Mina tre barn var på väg att flytta hemifrån och jag var kort sagt redo för en ny fas i livet. Tio år senare, på din femtioårsdag, blir du klar med din skogsbrukarexamen. Sedan dess har du ägnat dig åt skogen på heltid. Hur skulle du sammanfatta den resan?
– Det var inget enkelt beslut att hoppa av »pensionspoängtåget«. Det gick bra för mitt hälsoföretag, samtidigt ville jag slutföra mitt forskningsuppdrag. Parallellt blev jag alltmer nyfiken på skogen, jag gick så gott som alla kurser Skogsstyrelsens Ladvik hade att erbjuda. Snart satt jag i styrelsen för den då nystartade kvinnliga skogsägarföreningen Spillkråkan och ju mer jag lärde mig desto roligare blev det. – Idén om att bli skogsföre22 / norrskogen #3 / 2014
tagare på heltid växte fram i takt med att jag såg att den hade bärighet både emotionellt och ekonomiskt. Jag trivdes med uppgifterna i skogen, arbetet kändes meningsfullt och jag kände mig trygg när jag väl satsade. Då hade jag skaffat mig en högre utbildning för privata skogsföretagare vid Växjö universitet. Dessutom hade jag lärt mig att ta hjälp av personer som respekterar mig som skogsägare. En mycket viktig gestalt i mitt företagsbyggande är Clas Tjäder på Norrskog som varit min företagsrådgivare sedan 90-talet. Är det viktigt för skogsägare att det finns särgrupper som Spillkråkan och Norrskogskvinnorna?
Bor: Stockholm Ålder: 65 år Gör: Aktiv
skogsägare Familj: Maken Lenn-
art Wernström, tre vuxna barn och sju barnbarn. Äter helst: Lax från Ångermanälven, kärleksfullt tillagad av min Lennart. Läser helst:
Fackinfo om skog och hälsa samt historiska böcker för att bättre förstå vad som händer i världen nu. Favoritfilm:
Filmer med barnbarnen.
– När jag läste genusvetenskap förstod jag att en särgrupp är nödvändig om jag på snabbaste sätt vill kunna ta del av och formulera mig i en ny värld som traditionellt sett, som i detta fall, varit en manlig värld, med ett manligt sätt att uttrycka sig.
Dold talang:
Nu har du arbetat femton år i branschen. Hur märks det på fastigheten som du och din syster ärvde?
björk.
– Det har varit femton intensiva år av visioner och verklighet. Ganska tidigt insåg jag och min syster att vi hade olika mål med vårt skogs ägande, men det löste sig bra med
Mycket målinriktad! Ganska duktig i sömnad och tillskärning. Skriver på flera släkthistorier. Gran eller tall: Gran, tall och
en klyvning av fastigheten. Jag har investerat i ytterligare 280 hektar skog och har i dag nästan 400. Jag förstod tidigt att det inte räcker att sköta sina träd om man vill bygga en affärsverksamhet. Man måste sköta ekonomin lika noggrant. I dag har jag stadig tillväxt och ett ständigt flöde i skogen. Tillsammans med min duktige skogsrådgivare, som också är ekonomiskt kunnig, uppdaterar jag varje år vilka åtgärder som gjorts och vad som planeras för nästa. Du talar om skogen som en ren affärsverksamhet. Hur tänker du kring skogen i förhållande till nästa generation?
– Jag är stolt över att jag som aktiv skogsägare kunnat återinvestera farfars och pappas träd i mervärden i form av skogsvård och större arealer. För egen del är jag väldigt tacksam för att det finns en plats på jorden där både farfar, pappa, jag och mina barn har planterat träd. Skogen är en ovärderlig mötesplats för min familj i dag. Samtidigt ser jag verkligen på mitt skogsägande som en ren affärsverksamhet. Om något av barnen hjälper mig med en åtgärd får de betalt direkt av mig. Det vore förstås mycket roligt om de vill ta över efter mig men jag har sett nog av problem med samägande och generationsskiften för att bygga min verksamhet på den typen av förväntningar.
Foto Petra Berggren
För 25 år sedan hade du fyllt 40 och tillsammans med din syster ärvt 260 hektar välskött skog. Var befann du dig i livet just då?
2014 / norrskogen #1 /
23
Här räddas värdet på stormfällt virke
Redan i december lyftes frågan om lagring av det stormfällda virket i spåren av Hilde och Ivar. Hissmofors lämpade sig bäst, med en stor plan och möjligheten att ta vatten direkt ur älven.
24 / norrskogen #3 / 2014
Det nya stormlagret i Hissmofors, inte att förväxla med det ordinarie virkeslagret, har kapacitet att lagra 150 000 kubikmeter virke, det motsvarar 2 700 timmerbilar med släp. – Även om jag är van att röra mig bland timmer så är det rätt hisnande att se de här vältorna som är åtta meter höga och flera hundra meter långa, det är väldiga volymer vi ser här, säger Henrik Jönsson, vd för Norr– skog Wood Products. I vanliga fall brukar lagren vara tomma så här års men eftersom Norrskog tagit rätt på en betydande del av den aktuella stormfällningen i området gjorde man tidigt bedömningen att en del virke skulle behöva lagras
Bevattning av det lagrade virket i Hissmofors minimerar risken för insektsangrepp och blånad.
över vintern. Det är första gången Norrskog gör den här typen av insats för att rädda värdet på medlemmarnas stormfällda virke. Samtidigt har industrierna aldrig producerat så mycket som under det första halvåret 2014. – Den största delen processas direkt. Våra
industrier går på högtryck och vi sågar på rekordnivåer, ändå måste vi lagra en del av virket till nästa sommar, säger Henrik. För att undvika skador på virket kommer det att bevattnas under sommarmånaderna, främst är det insektsangrepp och blånad som utgör hot vid lagring av virke. – Med bevattning fram till att det fryser
kan vi undvika insektsangreppen, menar Henrik. En del virke kommer dock att blåna. Norrskogs kunder är vana vid högkvalitativa produkter och det mesta som rullar genom sågarna används till synliga snickerier. – Därför etablerar vi redan nu kontakt med kunder som kan vara intresserade av blånat virke. Det är bara en visuell defekt, i övrigt håller virket samma höga kvalitet som vanligt. I Holland gör man impregnerade granprodukter som det här virket skulle lämpa sig bra för, konstaterar han. Hittills har avsättningen för det stormfällda virket varit god. – Marknaden har varit stark och dess-
Foto tommy andersson
utom har vi kunnat sälja till bra priser. Nu får vi förvisso signaler om en mättad marknad och eventuella prissänkningar under det andra halvåret, säger Henrik Jönsson. Ytterligare ett stormlager har nyligen upp-
rättats i närheten av Östavall. – På så vis kan vi minimera körsträckorna och effektivt ta hand om de stora volymerna. Startsträckan var längre för att upprätta ett virkeslager vid terminalen i Östavall, men nu har vi installerat ett fristående elverk och en pump för att även där få in virket under vatten så att vi kan rädda medlemmarnas värden, säger Henrik. 2014 / norrskogen #3 / 25
Krönika > Viktiga valet
Skogen är ett långsiktigt val Stormen Hilde bestämde sig för att göra
en tredje gallring på ett av mina bestånd i höstas. I helgen gjorde jag en inventering av området för att titta på stormavverkningen som gjorts i sommar. Jag drabbades lindrigt, vill jag tillägga, volymen är inte inmätt ännu men jag tippar på att det landar på ungefär 600 kubik. När jag köpte den här skogen 1985 var den cirka 30 år gammal. Det är med andra ord en skog jag investerar i, och brukar, för kommande generationer. Som skogsägare är jag väl förtrogen med långsiktiga beslut. Därför behöver jag långsiktiga lösningar. Om bara några dagar avgör vi vem som får folkets förtroende att styra Sverige de kommande fyra åren. Oavsett vilken politisk konstellation som får
»Oavsett vilken politisk konstellation som får majo ritet i riksdagen förutsätter jag att skogens möjligheter kommer att hamna högt upp på dagordningen.« majoritet i riksdagen förutsätter jag att skogens möjligheter kommer att hamna högt upp på dagordningen. Det viktigaste är att vi får långsiktiga förutsättningar. Under våren inleddes arbetet med att inrätta ett nationellt skogsprogram. Ett första möte ägde rum och berörda aktörer samlades under ledning av landsbygdsministern. Ett nationellt skogspro-
26 / norrskogen #3 / 2014
gram där skogens alla värden ingår är avgörande för hur Sverige strategiskt ska bruka vår förnyelsebara resurs på lång sikt. Det är av största vikt att den grupp som deltar i processen har en mycket bred representation. Skogen växer på landsbygden, och ska den kunna brukas och transporteras till en förädlingsindustri av något slag måste det finns en fungerande infrastruktur med väg och fibernät som är förstärkta, utbyggda och som fungerar geografiskt heltäckande. Lägg till det ekonomisk hållbarhet. Ökar man till exempel skattetrycket med en kilometerskatt på tunga fordon, minskar vår konkurrenskraft. Kan vi inte ta ut kostnaden av slutanvändaren kan vi inte bruka skogen. Kan vi inte bruka skogen får det allvarliga konsekvenser för Sveriges nationalekonomi. Vi familjeskogsägare har en viktig
roll i de beslut som fattas. Som Norrskogsmedlem är du med din skog och din skogsindustri, en viktig del i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Produkter från skogen inbringade under 2013 ett exportnetto på cirka 100 miljarder kronor och Sverige är beroende av skogen som förnyelsebar resurs. Det sägs ofta att vi har de politiker vi förtjänar och i dessa tider – när vi står inför en energiomställning där den största utmaningen är att ersätta diesel i våra tunga fordon med biodiesel från skogsråvara – förtjänar väljarna förtroendevalda politiker som ser möjligheten att fatta skogspolitiska beslut som bidrar till vinster för miljön, skogsägaren, staden och landsbygden. Skogen är en viktig nationell valfråga. Läs gärna vad de olika partierna står i frågan om ett nationellt skogsprogram på sidan 20 i detta nummer av Norrskogen.
Gunnar Heibring
är ordförande på Norrskog
Tänk på: 1 / Våra skogar växer med cirka 120 miljoner m3 per år och binder cirka 110 miljoner ton koldioxid. Svenska utsläpp ligger runt 55 miljoner ton. Vår skog binder dubbelt så mycket som utsläppen. 2 / Sverige har redan nått EU-målen för 2020 om förnybar energi. Svenskt skogsbruk och skogsindustri producerar i dag motsvarande cirka 30 procent av den energi som förbrukas i vårt land. 3 / Framtidens uthålliga byggnadsmaterial kommer bland annat att vara trä, som binder koldioxid och är förnybart.
Smidigt, nära och bra pris! Alltank AB är din lokala leverantör av diesel, bensin, eldningsolja, smörjmedel och kemtekniska produkter. Vi har 34 st egna dieselkortanläggningar i Västernorrland och Jämtland och kortet är också anslutet till TRB-stationer som finns på ett 100tal platser runt om i landet. Behöver du smörjmedel och kemtekniska produkter kan du smidigt hämta dom på något av våra hämtlager i Sundsvall, Östersund eller vårt nya hämtlager på Maskingatan 1 i Örnsköldsvik.
Alltank-kort Gör din ansökan nu och lämna in den på något av våra hämtlager så får du dessutom en 5liters dunk spolarvätska. Naturligtvis är kortet gratis för både företags- och privatkunder. Läs mer på www.alltank.se. Välkommen.
Vi håller inlandet rullande! Alltid nära till hands! • Från fjäll till kust.
Besök något av våra hämtlager och ansök om Alltank-kort nu och få 5 liter spolarvätska!
Smörjmedel Butik & Lager Sundsvall: Lagerhotellet, Norra vägen 12 ......................... 060-15 77 39 Östersund: Storlienvägen 34 ............................................ 063-10 91 08 Örnsköldsvik: Maskingatan 1 ...........................................0660-555 76
syre.se
alltank@alltank.se | www.alltank.se
• 75 fordon, skogs- och anläggningstransporter, vinterväghållning. • Försäljning av grusmaterial i Åsele, Dorotea och Vilhelmina.
ÅSELE Tel 0941-149 00, fax 149 29 VILHELMINA Tel 0940-149 03, fax 123 36 www.inlandsfrakt.se
Vi bryr oss om Dina Försäkringar. Minst lika mycket som du. Vi är lokala och kundägda, det är naturligtvis därför vi heter som vi gör. Välkommen till Dina försäkringar.
Härnösand
I Sollefteå I Sundsvall I Örnsköldsvik I Östersund
0620-215 00 I www.dina.se
188x116_Dina_Norrskog2.indd 1
2014-05-06 12:24
Fråga > Norrskog
Janne Björck
Nina Andersson
Torsten Lundborg
fråga: Min fastighet drabbades av stormen och jag vill veta vad slutpristillägget kommer att landa på. Går det att få en indikation om det redan nu?
fråga: Jag är nybliven skogsägare och Norrskogsmedlem och skulle gärna engagera mig aktivt i föreningen. Var vänder jag mig då?
fråga: Jag har ungefär fyra hektar ungskog där röjningen är lite eftersatt. Vad kostar en sådan åtgärd?
Prognosen ser god ut, även om vi ännu inte kan gå ut med en exakt siffra. Slutpristillägget kommer att sättas utifrån faktiska omständigheter i samband med stormavverkningen. Konkret handlar det om två delar. Dels beror det på vilka direkta stormomkostnader som vi haft som till exempel extra maskin- och planeringsresurser, extra produktions- och vägkostnader med mera. Dels handlar det om hur prisbilden ser ut på marknaden. Enkelt uttryckt kommer du att få det virket är värt, minus kostnaderna direkt förknippade med stormen. Prissättning med garantipris och slutpristillägg har blivit en typ av »standard« bland skogsägarföreningar vid storm. Vi har lånat modellen från Södra där arbetssättet är väl utprövat vid tidigare stormar. Vi tycker att det är den mest rättvisa modellen, både för stormdrabbade och icke stormdrabbade. Med god ordning på verksamheten och bra koll på kostnaderna är Norrskogs ambition att betala ett så högt slutpristillägg som möjligt. Vi tittar just nu på de faktiska intäkterna och kostnaderna och även om vi utlovat ett slutpristillägg senast i oktober 2015, så pekar allt på att vi kommer att ha det klart långt innan dess, med stor sannolikhet redan innan årsskiftet.
Alla skogsbruksområden behöver
Bra tänkt! Det är alltid lönsamt att röja ungskogar, det är till och med nödvändigt för att kunna genomföra den första gallringen med ett positivt ekonomiskt resultat. Hur mycket det kostar beror lite på hur det ser ut när vi kommer dit, men mellan tummen och pekfingret brukar en röjning kosta någonstans mellan 2 000 kr och 4 000 kr per hektar. Åtgärden ger inget netto men alla kalkyler visar på hög lönsamhet för röjning och man tjänar faktiskt pengar på att röja i tid. Det är som att rensa i morotslandet, varje planta måste få plats att växa. Utan röjning och gallring får du en låg timmerandel vilket är detsamma som ett svagt ekonomiskt resultat vid slutavverkningen, för vad du än ska använda råvaran till så är det dyrt att skörda klena träd. Ur ett större perspektiv är det dessutom bra med en skog som klarar vindar redan från ungdomen. Det viktigaste är att du röjer i tid. Bestånd med för många stammar blir instabila och då blir dessutom risken för snöbrott och insektsangrepp stor när sådana bestånd väl åtgärdas. Varmt välkommen att kontakta din rådgivare för planering av din röjning!
Vd Norrskog
28 / norrskogen #3 / 2014
Medlemsutvecklare
fler engagerade! Som medlem i Norrskog är du också medlem i det skogsbruksområde (sbo) där din fastighet ligger. Norrskog har 16 skogsbruksområden och en utboklubb i Stockholm. Varje sbo leds av ett råd som väljs av medlemmarna vid årsmötet där du som medlem demokratiskt kan ta upp frågor kring ditt medlemskap och föreningens arbete. Lämnar du in en motion till årsmötet kan den, om den gillas av mötet, skickas vidare till Norrskogs föreningsstämma. En av rådets uppgifter är att hålla Norrskogs medlemmar informerade om utvecklingen inom skogsbruket. Därför arrangerar råden alltifrån familjeskogsdagar och studieresor till studiecirklar och regelrätta utbildningar. Ditt engagemang är viktigt och du kan när som helst kontakta rådets ordförande med förslag, frågor och synpunkter. Kontaktuppgifter hittar du på www.norrskog.se.
»Man tjänar pengar på att röja i tid. Det är som att rensa i morotslandet.«
Skogsrådgivare i södra Lappland
Har du en fråga?
Vi svarar gärna på dina frågor om skog och skogsägande. Mejla din fråga till: info@norrskog.se
NYA NISSAN X-TRAIL X-TRAIL NYA NISSAN ÄVENTYRET KALLAR NYA NISSAN X-TRAIL ÄVENTYRET KALLAR
torsta.se
FÖRHANDSVISAS NU! ÄVENTYRET KALLAR
FÖRHANDSVISAS FRÅN 244.900 KR NU!
FÖRHANDSVISAS FRÅN 244.900 KR NU!
FRÅN 244.900 KR DEN KOM OCH PROVKÖR
KOM OCH PROVKÖR DEN KOM OCH PROVKÖR DEN Ivars Bil AB Hoting 0671-713000 www.ivarsbil.se
Ivars Bil AB Hoting Ivars Bil AB 0671-713000 Hoting www.ivarsbil.se
0671-713000 www.ivarsbil.se
Ivars Bil AB Sollefteå 0620-599 50
Ivars Bil AB Sollefteå Ivars Bil AB 0620-599 50 Sollefteå 0620-599 50
Ivars Bil AB Storuman 0951-777 75 Östersund 063-16 20 45
Ivars Bil AB Storuman
Ivars Bil AB 75 0951-777 Storuman Östersund 0951-777 75 063-16 20 45 Östersund 063-16 20 45
Bränsleförbrukning blandad körning l/mil: 0,49-0,53. CO2-utsläpp g/km: 129-139. Bilen på bilden är extrautrustad. För mer information kontakta din Nissan-återförsäljare.
Bränsleförbrukning blandad CO2-utsläppg/km: g/km: 129-139. Bilen Bränsleförbrukning blandadkörning körningl/mil: l/mil: 0,49-0,53. 0,49-0,53. CO2-utsläpp 129-139. Bilen på på bilden är extrautrustad. dinNissan-återförsäljare. Nissan-återförsäljare. bilden är extrautrustad.För Förmer merinformation information kontakta kontakta din
Skogliga utbildningar Vi erbjuder utbildning i Motorsågskörkort A+B och Röjsågskörkort RA+RB. Passa på innan årsskiftet 2014/2015 då de nya lagarna för yrkesmässigt jobb inom skogen träder i kraft.*
SkogsmaskinsSkogsmaskinsservice ii Brunfl Brunflo service Snabb och kompetent service nära dig.
Auktoriserad John Deere-verkstad med service, reparation och reservdelar.
Vi är en auktoriserad John Deere-skogsmaskinsverkstad med service, reparationer och reservdelar. Dessutom har vi egen slangtillverkning och är ackrediterade för mobila kylanläggningar och brandbesiktningar.
www.brunfloskogsmaskinservice.se
Läs mer om vad vi erbjuder på vår hemsida
www.brunfloskogsmaskinsservice.se
Grävarvägen 4, Brunflo
*Gäller för arbete inom motorsåg
Till hösten kommer flera kurstillfällen. Skicka gärna en intresseanmälan till info@torsta.se så hör vi av oss när vi har tid och plats klara. Pris: Kursupplägg: 2000:-*/deltagare och 2-3 dagar beroende dag inkl. kursmaterial. på förkunskaper. Möjlighet att hyra skyddskläder och motorsåg finns. *Exklusive moms
Topp > Skott Grattis! Lennart Bäckvall, Krokom, Staffan Wallin, Örnsköldsvik, och Ingela Renman, Umeå, vann tävlingen i förra numret. En ryggsäck med Norrskogsgrejer kommer med posten!
Lars Östlund i sin PEFC-certifierade skog. Foto tina stafrén
receptet
tävling!
Smulpaj med hallon
PEFC – vad är det? PEFC är en förkortning av? 1 Programme for the Endorsement of Forest Certification. X Power of Endorsement of Forest Certification. 2 Programme Endossement Forest Certification.
En del smulpajer är det lite för lite »smulor« i helt enkelt, men inte i den här! Håll till godo med det här gamla ärvda receptet på världens godaste smulpaj.
För att miljöcertifiera sin fastighet enligt PEFC måste man? 1 Ha många rödlistade arter på sin fastighet. X Ha minst 50 hektar skog. 2 Ha eller i samband med certifieringen teckna avtal för en
Pajdeg: 175 g smör 3 dl vetemjöl 1 dl socker 1 krm salt 1/2 tsk bakpulver Hallon (blåbär, äpple, jordgubbar, päron eller äpple funkar också bra). Gör så här: • Smält smöret, häll sedan i resten (allt utom frukt/bär) och rör om. • Smöra en form och lägg de bär du vill ha i botten. Jag brukar ha ungefär 250 gram färska hallon. • Smula sedan över degen så att det täcker hallonen. • Sätt in i ugnen på 200 grader i cirka 10-15 minuter, degen ska ha fått lite färg. Servera med vaniljsås eller glass. // Frida Edh, Skogsrådgivare Ragunda 30 / norrskogen #3 / 2014
skogsbruksplan. Så många procent av Norrskogs areal är certifierat enligt PEFC? 1 13 % X 39 % 2 78 %
Sugen på en Granrisdrink? Roliga och enkla recept hittar du i “Det vilda köket – mat från naturen året runt” av Rune Kalf Hansen och Lisen Sundgren (Bonnier fakta). Vill du pröva skogen som skafferi kan du även gå nätvägen via www.skogsskafferiet.se.
Vi lottar fram en vinnare som får en EKA G3 Swingblade, en mångsidig kniv försedd med buköppnare. Mejla ditt svar till info@norrskog.se eller skriv till Norrskog, Medlemsservice, Box 113, 872 25 Kramfors. Senast den 31 oktober vill vi ha ditt svar.
Hornhund Hunden heter Aiki och är en 10 år gammal finnspetstik. Hon har varit en duktig jaktkompis i skogen men har nu ”gått i pension”. Här sitter hon och solar med ett älghorn i bakgrunden. // Jerker Bylander, förvaltare egen skog, Norrskog
HARDEST WORKING EDITION
JUST NU
ALLT DETTA FÖR 111.900:-
Vinschstyrning
Exkl moms. 139.875:- inkl moms
Sportsman 800 EFI 6x6 Forest + Vinsch fram (standard) + Vinsch bak + Vinschfäste bak + Åkerströms radiostyrning av vinsch + Drivaxelskydd fram + Drivaxelskydd Bak Vinsch och vinschfäste + Bukskydd + Slyskydd
Slyskydd
VÄRDE TILLBEHÖR
21.000:-
inkl moms
Kampanjen gäller så långt lagret räcker eller som längst till 30 september 2014. Kan inte kombineras med andra erbjudanden. Monteringskostnad kan tillkomma.
Drivaxelskydd
Polaris SPORTSMAN 6x6 är originalet bland 6-hjulingar. En beprövad maskin med mer än 22 år på marknaden!
Vinsch Bukskydd Drivaxelskydd
PN Motor AB www.pnmotor.se
Vilhelmina Motorcenter • Vilhelmina 0940- 55970
PN Motor • Strömsund 0670-10000
Ytterocke Production • Mattmar 0640-45117
Motorhuset i Östersund • Östersund 063- 570020
SGT i Jämtland • Gäddede 0672-10312
WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN
Åsarnas Skoterservice Åsarna 0687-30375
Redema
Birgerssons Bensin - Offerdal 0640-34079
POSTTIDNING B
Utbildningar i höst Skogens Vatten Vi är alla beroende av vatten! Många av dem som äger skog äger också någon form av vatten. Men vattnet rör sig, förändras och byts ut hela tiden. Just därför måste vi tillsammans vårda och vara rädda om vårt vatten i alla dess former. Vatten är också en EU-fråga. EU:s vattendirektiv säger att alla Europas vatten ska ha en god ekologisk status år 2015. I studiecirkeln Skogens vatten kan du på ett roligt och utvecklande sätt lära dig mer om vatten och hur vi kan hjälpas åt för att ta hand om det. Cirkeln vänder sig till skogsägare, entreprenörer, fältpersonal, myndigheter, ideella organisationer, skolor, vattenråd och allmänheten. Skogens vatten bygger på boken med samma namn. Boken är skriven av Stefan Bleckert, Lennart Henriksson och Erik Degerman, några av Sveriges främsta experter på vattenvård i skogsmiljöer. Kursstart sker löpande i takt med att anmälningar kommer in. Boka nu!
Ny i rådet Nya förtroendevalda erbjuds en dag med information och diskussion om rollen som ledamot i Norrskogs skogsbruksområden.
Utbildade ledare i Jämtland
Maria Grill, Strömsund, tel: 070-651 10 82 Erik Gudmundsson, Lit, tel: 070-375 36 10 Eva Jonsson, Strömsund, tel: 073-032 88 44 Jeanette Olofsson, Föllinge, tel: 070-685 48 03 Torbjörn Skoog, Hackås, tel: 073-048 19 09 Torgny Taraldsson, Häggenås, tel: 070-262 94 14 Utbildade ledare i Västernorrland
Örjan Berglund, Indal, tel: 070-691 70 68 Marie-Louise Bylund, Härnösand, tel: 0611-714 44 Sven Bylund, Härnösand, tel: 0611-711 82 Lizzy Malmenholt, Graninge, tel: 070-389 70 50 Jenny Nyberg, Kovland, tel: 070-686 55 71 Anmälan och kursinfo
Studiematerial: 200:- Deltagaravgift: 850:Tid: 16 timmar. Minst 6 deltagare Anmälan till Studieförbundet Vuxenskolan, tel: 063-12 34 00
Kursinfo
Datum: 25 oktober Tid: 09.30–16.00 Plats: Älgberget i Bispgården Ersättning med arvode och resa utgår. Anmälan: nina.andersson@norrskog.se