Nöjesguiden nr 4 2013 by Nojesguiden

GÖTEBORG • NR 4 • 2013

SEDAN 1982

48 TIMMAR AMSTERDAM STOR: ”JAG ÄLSKAR HATARE” VÅRENS BÄSTA POPULÄRKULTUR SELFIENS ÅR NONONO JUNIP SAY LOU LOU

1 & 6 MÖTER

PETRA MEDE MUSIK + FILM + KROG + DRYCK + KLUBB + KONST + KONSERT + MODE + SCEN + TV + LITTERATUR Nöjesguiden • Kungsportsavenyen 43 • 411 36 Göteborg • www.nojesguiden.se

Foto: Josefin Mirsch

1\D

23(/ $'$0

'(7 ),116 %$5$ $'$0 JnU DWW In L WLRWXVHQWDOV NRPELQDWLRQHU HIWHUVRP QlVWDQ DOOW JnU DWW DQSDVVD )UnQ P|QVWUHW Sn EDFNVSHJODUQD WLOO VWMlUQKLPOHQ L WDNHW 'HW J|U DWW YDUMH ELO EOLU XQLN SUHFLV VRP GX %\JJ GLQ $'$0 Sn RSHO DGDP VH , VDPDUEHWH PHG 5RGHR RFK 1|MHVJXLGHQ NDQ GX Gn WlYOD RP DWW YLQQD GHQ 2FK VMlOYNODUW NDQ GX EHV|ND $'$0 KRV GLQ QlUPDVWH nWHUI|UVlOMDUH $OOD VRP SURYN|U InU HWW KHDGVHW IUnQ :LFNHG $XGLR

RSHO DGDP VH %UlQVOHI|UEUXNQLQJ EODQGDG N|UQLQJ Â± O NP &2 XWVOlSS EODQGDG N|UQLQJ Â± J NP

Innehåll NR 4, 2013

C H E F RE DA KT Ö R O C H A N SVA RI G U TGI VA RE

Margret Atladottir margret.atladottir@nojesguiden.se RE DA KT IO N S C H E F

Amat Levin amat.levin@nojesguiden.se A RT D I REC T O R

Martin Petersson martin.petersson@nojesguiden.se A D - A S S I ST E N T Daniel Eriksson daniel.eriksson@nojesguiden.se RE DA KT Ö R G Ö T E B O RG

Rasmus Blom rasmus.blom@nojesguiden.se RE DA KT Ö R M A L MÖ

Natalie Ibron natalie.ibron@nojesguiden.se RE DA KT Ö R NOJ E S G U I D E N . S E Parisa Amiri parisa.amiri@nojesguiden.se NOJ E S G U I D E N . S E Vendela Lundberg vendela.lundberg@nojesguiden.se P R A KT I K A N T E R

Åsa Fiskáare M E DV E RK A N D E S KRI B E N T E R

Parisa Amiri, Wanda Bendjelloul, Rasmus Blom, Maja Bredberg, Patrik Forshage, Rebecka Hedström, Jimmy Håkansson, Sara-Märta Höglund, Love Lagerberg, Sebastian Lindvall, Vendela Lundberg, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli, Sanna Samuelsson, Victor Schultz, Petter Seander, Isabelle Ståhl, Pelle Tamleht, Pontus Tenggren, Alf Tumble, Björn Werner FO T O GR A F E R O C H I L LUST R A T Ö RE R

NÖJESGUIDEN s SAY LOU LOU ”Allting vi gör är nytt för oss.” 16

48 TIMMAR AMSTERDAM

Pelle Tamleht har tillbringat två dygn i tulpanernas, ostarnas och de brittiska svensexornas huvudstad. 19

STOR LEVER DRÖMMEN

”Att festa varje dag och sedan få ångest för att ditt album är försenat är bara ett stort i-landsproblem.”

Emil Jönsson, Josefin Mirsch, Thomas Wal VD

Faje Gani faje.gani@nojesguiden.se P R OJ E KT L E DA RE

Josefin Lundgren josefin.lundgren@nojesguiden.se WEBBCHEF

Pelle Tamleht pelle.tamleht@nojesguiden.se S Ä L JA RE ST O C KHO L M

Johan Majer johan.majer@nojesguiden.se Joakim Hampus joakim.hampus@nojesguiden.se Ayman Qadri ayman.qadri@nojesguiden.se S Ä L JA RE G Ö T E B O RG

Henning Wideberg hw@nojesguiden.se Charlie Hedström charlie.hedstrom@nojesguiden.se S Ä L JA RE M A L MÖ / LU N D John Stahle john.stahle@nojesguiden.se E KO NO M I

Jeanette Ramberg ekonomi@nojesguiden.se U TGI VA RE

Nöjesguiden Holding AB T RYC KE RI

MittMedia Print D I ST RU B I T IO N

Budcompaniett AB, Bring AB, Malmö Europa Trading AB P E RIO D I C I T E T

10 nr/år

NONONO SPÅS GÖRA SUCCÉ

Amat Levin har träffat trion som tar över både internationellt och på hemmaplan. 54

1&6 MÖTER PETRA MEDE

”Jag har nog lite Tourettes.”

RS-kontrollerad distribution 21 400 exemplar i Göteborg 110 000 exemplar Riks ISSN 0284-236X Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Stockholm Nöjesguiden Östermalmsgatan 87d 114 59 Stockholm tel 08–456 45 00 red@nojesguiden.se Göteborg Nöjesguiden Kungsportsavenyen 43 411 36 Göteborg A N NO N S G Ö T E B O RG

tel 0708–28 13 71 Malmö Nöjesguiden Södra Förstadsgatan 1 211 43 Malmö A N NO N S M A L MÖ

tel 073-423 95 59

NÖJESGUIDEN ... är Sveriges största gratistidning inom nöje! ... firar 30 år 2012. ... har opinionsbildande och trendsättande läsare. ... har en snittläsningstid på 28 minuter. ... når konsumenten nära köp-tillfället. ... har 50/50 kvinnliga och manliga läsare. ... 79 procent av våra läsare är över 25 år, 21 procent är under 25 år. ... finns i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund och Uppsala (och även i 24 mindre städer!) FO T O

Tidningen du just nu läser är gratisdistribuerad och annonsfinansierad. Det redaktionella innehållet är just det – 100 procent redaktionellt. Nöjesguiden är partipolitiskt obunden, men du kan alltid lita på att vi brinner för jämställdhet, både genus-, etnicitet- och klassmässigt. Vi älskar Sverige och vill leva i ett mångkulturellt samhälle. Vi tror på den goda smaken och vår publicistiska tanke lyder som följer: Vi vill guida dig till det bästa nöjet. Trevlig läsning!

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

Josefin Mirsch Goran Perkovic

ST Y L I N G

3.1 Phillip Lim/NK Boutique Max Mara A RM BA N D Piece of Poetry RI N G A R Bedazzled Jewelry

KLÄNNING

H A L S BA N D

BEYOND RETRO Vintagebutiken som handplockar, återvinner och redesignar istället för att kassera och slänga bort. Här får starka personligheter skapa sin egen stil. Angelica hjälper kunderna att hitta nya älsklingsplagg och älskar att fota analogt. FÖLJ VÅRT SAMARBETE MED BEYOND RETRO PÅ INSTAGRAM OCH PRIPPS.SE

Distribueras av Carlsberg Sverige. Konsumentservice 020-78 80 20. www.carlsbergsverige.se

www.pripps.se

prippsblå

WDW CREATIVE

LÅT OSS PRESENTERA:

KLASS 1 2,2 %

Medarbetare FOTO: KJELL B PERSSON

MARGRET ATLADOTTIR är chefredaktör på Nöjesguiden och såg nyligen Arsenal på Emirates Stadium. Hur var det? – Magiskt! Jag trodde aldrig att jag skulle få sätta min fot där. Har helt och hållet vant mig vid the VIP-box way att se fotboll nu.

AMAT LEVIN är redaktionschef på Nöjesguiden, bloggar på nojesguiden. se och har i detta nummer bland annat intervjuat NONONO och Stor. Vilken festival ser du mest fram emot i sommar? – Dött lopp mellan Way Out West (Kendrick Lamar, James Blake, Danny Brown, Solange, Angel Haze, Grimes!) och Stockholm Music & Arts (Prince och Rodriguez!).

MARTIN PETERSSON är dj och Art Director på Nöjesguiden. Han har förmodligen världens bästa smak. Han har även fått smeknamnet ”telefonmannen” på redaktionen. Varför kallas du för det? – Jo, jag pratar en del i telefon, men det har att göra med att många väljer att ringa istället för att sms:a mig. Vet inte vad det kan bero på men jag väljer att tro att det är för att jag är så himla kul att prata med.

RASMUS BLOM bloggar och är redaktör på Nöjesguiden Göteborg. Förra månaden provade han på det här med träning. Hur har det gått, har du fortsatt? – Nä!

NATALIE IBRON är jurist och redaktör för Nöjesguiden Malmö/Lund. Hon har nyligen skaffat sig en ”ask.fm”. Berätta, vad är det för något! – Ett sätt för självupptagna och bekräftelsetörstande människor att fylla sitt stora själsliga hål, typ.

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

PATRIK FORSHAGE ägnar sig åt skolledaruppdrag vid sidan om att vara musikredaktör på Nöjesguiden. I det här numret har han intervjuat Junip. Festivalsäsongen närmar sig. Vilken ser bäst ut hittills? – Mitt stora problem är att hitta fram till festivalerna, som leker Hela havet stormar i år. Att Hultsfredsfestivalen flyttat till Uppland berör mig inte, dit åker jag inte ändå, och inte till Norrköping dit Stockholm Water Festival av artistuppställningen att döma har flyttat heller. Men jag vill se James Blake, Tame Impala, Prince och Rodriguez, så jag måste försöka ta reda på var Way Out West och Stockholm Music & Arts håller till i år. Och Popaganda förstås, om de inte flyttat till Pite Havsbad.

SANNA SAMUELSSON är moderedaktör på Nöjesguiden. I det här numret skriver hon bland annat om kulturell appropriering, att mode har blivit mer politiskt och selfie-trenden. Du var nyligen i Hongkong – vad var det bästa med den staden? – Det är så vackert. Skyskrapor som omgärdas av lummiga gröna berg, fukt som stiger från djungeln och dim sum på gigantiska restauranger med stora fejkkristallkronor. Alla killar är snygga men ingen är jobbig.

ALF TUMBLE gör musik och listar i varje nummer av Nöjesguiden de bästa alkoholhaltiga dryckerna just nu. Blir det rosé vi dricker i sommar eller något nytt? – Vi dricker mer blandat. Mer fördrinkar i form av cocktails. Mer öl som en kompis har gjort. Mer vin med tydligt ursprung. Mer bubbel från andra områden än Champagne. Detta till förmån för mindre rosé, syltiga grillviner, trötta boxviner och intetsägande stor stark.

MAJA BREDBERG är butter musikskribent på Nöjesguiden. I det här numret gillar hon ändå Ghostface Killah, Seinabo Sey och Big K.R.I.T. Stors Sherekhan XIII är ännu en strålande svensk hiphopskiva. Vilka är Sveriges fem bästa rappare just nu? – Det är så svårt att välja. Stor och Skizz är såklart givna, Linda Pira är den jag har högst förväntningar på i år, Lorentz för diftongerna och Fille för att Fille är Fille.

LOVE LAGERBERG är musikskribent på Nöjesguiden och utöver det jobbar han på Färgfabriken i Stockholm. Vilken festival lockar dig mest i sommar? – Sónar i Barcelona och Way Out West of course! Använder kvalitetsmåttet snarare än kvantitet. ISABELLE STÅHL läser filosofi, skriver krönikor i bland annat GP och Helsingborgs Dagblad samt är Nöjesguidens litteraturredaktör. I detta nummer skriver hon om att böcker inte längre är en identitetsmarkör. Vilken bok i din hylla skryter du mest om? – Oftast om något av Heidegger.

VICTOR SCHULTZ är Nöjesguidens filmredaktör och recenserar i det här numret bland annat Oblivion. Tom Cruise – tumme upp eller tumme ner? – I just Oblivion är han inte så mycket mer än en Wall-e i Yankees-keps. Snackar man mer allmänt är det ju däremot svårt att blunda för hans digra register med dundertoppar som Eyes Wide Shut, Magnolia och Tropic Thunder. Att han sedan är en dåre privat kan man inte göra så mycket åt.

SARA-MÄRTA HÖGLUND har tidigare jobbat med Musikguiden i P3 och som musikredaktör på SR. Idag är hon musikskribent för Nöjesguiden. Vilken festival lockar dig mest i sommar? – I år är jag mest sugen på Primavera och Knarrholmen. Fram till dess tänker jag leva på det bästa från förra festivalsommaren, Patti Smith i spöregn och mörker i Östersund, med Frösöberget och Storsjön som fond. Blur på Way Out West och Purity Ring i Annedalskyrkan, My Morning Jacket var fantastiska på Peace and Love också!

REBECKA HEDSTRÖM skriver krönikor för Nöjesguiden, den här månaden om det närmaste meditation du kan komma på internet. Hon gör även podcasten Nionde kretsen, tillsammans med Tone Schunnesson. Hur kommer det sig att du har slutat twittra? – Jag slutade twittra för att det tog så enormt mycket energi från mig. Jag gick runt och var ständigt rasande på alla dumma saker folk skrev, blev passivt aggressiv, aggressivt aggressiv och rätt osoft. Jag ljuger inte när jag säger att jag är mycket nöjdare med livet nu.

JIMMY HÅKANSSON är frilansjournalisten som bloggar pretentiöst om tv-spel på blogemup.se. I det här numret recenserar han Vikings och skriver om lyckade biroller. Är slutet i Bioshock: Infinite så hjärnsmältande som alla säger? – Det är som att få en rykande het kopp med awesome rakt i ansiktet. PARISA AMIRI bloggar, pratar i radio och är redaktör för nojesguiden.se. Nöjesguiden.se slog nyligen besöksrekord. Vad är hemligheten? – Jag brukar säga att det är en kombination av brains och lols! Just nu har vi den bästa samlingen bloggare som går att hitta.

WANDA BENDJELLOUL bloggar, är frilansjournalist, tv-producent och recenserar film i Nöjesguiden. I det här numret recenserar hon The Host. Musikfestivalsäsongen närmar sig. Är du en festivalperson? – Är jag full? Är jag lång? Gillar jag smuts? Nä. I år gör jag ändå ett undantag för Prince på Stockholm Music & Arts.

NICHOLAS RINGSKOG FERRADANOLI är jurist, webbredaktör och musikjournalist. I det här numret kallar han Stors albumdebut för ”en modern klassiker inom svensk hiphop”. Vilka är Sveriges fem bästa rappare just nu? – Just nu, våren 2013, skulle jag vilja säga Lorentz, Linda Pira, Jaqe, Rikard ”Skizz” Bizzi – och Stor.

PELLE TAMLEHT är Nöjesguidens krogredaktör i Stockholm, webbchef på nojesguiden.se, dj och karaokefantast. Inför det här numret har han tillbringat 48 timmar i Amsterdam. Du har även träffat Jamie Oliver nyligen. Säg att han var en douchebag IRL!? – Tyvärr. Det var nog en av de trevligaste människorna jag någonsin mött. Han charmade brallorna av tanterna kan man säga.

VENDELA LUNDBERG är webbreporter på nojesguiden.se och Nöjesguidens klubbredaktör i Stockholm. I det här numret har hon intervjuat Say Lou Lou och Petra Mede. Hur mycket mer gillar du Say Lou Lou sedan du intervjuat dem? – Jag gick från att vara en riktigt missunnsam jävel till att nu lyssnat på Julian hundrasjuttio gånger, och vill nu åka med på alla deras turnéer endast i egenskap av fangirl.

SEBASTIAN LINDVALL är filmskribent på Nöjesguiden och skriver i det här numret om svensk films bristande mentorskap. Legendariska kritikern Roger Ebert dog nyligen. Hur viktig har han varit för filmbranschen? – Jag tror att han fick pamparna att ta biopubliken på större allvar. Han var en expert på att dela med sig av sin kunskap, rama in konventioner och försöka få potentiella biljettköpare att skilja agnarna från vetet. Konsumentupplysare låter tråkigt, men det var faktiskt fint att han alltid tog publikens parti.

ÅSA FISKÁARE är praktikant på Nöjesguiden och skriver i det här numret om hur ditt användande av Instagram kan vittna om att du har en störning. Hon har även intervjuat Petra Mede. Hur flitig Instagram-användare är du själv? – Jag kollar flödet jämt, lägger själv upp bilder i växlande frekvens. Ibland flera om dagen, ibland inga på ett tag (vilket mystiskt sammanfaller med de dagar jag har för mycket liv för att hinna, hmm).

PETTER SEANDER är Nöjesguidens scenredaktör i Göteborg, I det här numret skriver han om Folkpartiets oklara definiering av konst.

PONTUS TENGGREN är före detta medlem i Hästpojken och Nöjesguidens krogredaktör i Göteborg. Det här numret blir hans sista. Vad ska du göra istället? – Först Legoland för att komma ner i varv. Därefter Twitter, Vine och en rapkarriär. Sedan ska jag hitta meningen med allt. När jag kommer tillbaka är jag visare och vassare än någonsin. Tills dess, ny blogg på nojesguiden.se snart! Följ den.

BJÖRN WERNER är Nöjesguidens konstredaktör i Göteborg, dj och bloggare. I det här numret argumenterar han för varför konsten är värdelös. Festivalsäsongen närmar sig. Vilken ser bäst ut hittills? – Norbergfestivalen! 1 000 svettiga ljudnördar samlade vid en gammal gruva i Dalsland. Så mycket sommar det kan bli.

+ NYA BOKNINGAR: MAKTSKIFTET & DJ MASAYA W W W. C L A N D E S T I N O F E S T I VA L . O R G

Biljetter: 031 - 368 32 99 E-post: biljett.storateatern@kultur.goteborg.se Biljettkontoret öppet vardagar 12–18, lördag 10–14 samt två timmar innan föreställning

WWW.STORATEATERN.SE

STORA TEATERN

Ledare

TACK FÖR MIG

GLÖM INTE ATT KOLLA IN NOJESGUIDEN.SE!

det här numret kan du bland annat läsa Pelle Tamlehts resereportage från Amsterdam, Amat Levin har träffat NONONO och Stor (vars Sherekhan XIII får högsta betyg), och en av mina absoluta favoritpersoner Petra Mede pryder omslaget och grillas av Döskalle & Mästerligt. Det här är också mitt allra sista nummer som chefredaktör. Jag vill inte bli sentimental, men jag vill passa på att säga ett par grejer. Först och främst: Tack! Tack för att ni har varit världens bästa läsare. Jag har enorm respekt för er. Jag vill även tacka Nöjesguidens eminenta redaktion, som har haft förtroende för mig som ledare de senaste fem åren. Ni är världens bästa människor.

Varje dag med nya recensioner och nöjesnyheter direkt hem till dig. Dessutom kan vi glatt meddela att Margret Atladottir, Soran Ismail, Pelle Tamleht, Emelie Thorén, Parisa Amiri, Sara Bourke, Kristin Zetterlund, Tobias Boström, Rebecka Hedström, Brita Zackari, Rasmus Blom, Tobias Norström, Frans Strandberg, Soraya Hashim, Kakan Hermansson, Johanna Swanberg, Fotlol, Nanna Johansson, Björn Werner och Amat Levin bloggar hos oss. VÄLKOMMEN IN!

synd att man inte får vara ”den duktigaste” som kvinna utan att bli nerhackad på i tidningar och näthatad. Den där gränsen mellan härlig, charmig och ”down to earth” till ”superduktig och perfekt på alla sätt och vis” är väldigt tunn, spannet mellan hur man som kvinna får vara, speciellt i Hollywood, är väldigt litet tyvärr...Aldrig pratas det om hur en skådespelarkille är så ”down to earth”. Nannish

Trevlig läsning!

C H E F R E DA K T ÖR

MARGRET ATLADOTTIR margret.atladottir@nojesguiden.se

Vi håller med. Det är sannerligen hårdare bud för kvinnor. Redaktionen

BREV Beröm, galla, mutor, sexuella inviter och hot riktas hit… Nöjesguidens redaktion Östermalmsgatan 87d 114 59 Stockholm … och känner du dig modern kan du mejla oss på: red@nojesguiden.se

i sina hemländer! De syndikatstyrda, sluskiga utomnordiska tiggarna kan tigga i sina egna länder, inte här. Bättre ge pengar till ”Stadsmissionen”! Mathilda (stolt, svensk förortsbo)

Hahahaha! Ja, inte konstigt att det låter säreget! Hälsa och be om ursäkt. Patrik Forshage

ILLUSTRATION: CARSTEN OLIVER BIERÄUGEL

Såg Skriet-recensionen i Nöjesguiden och det är jätteskoj att du gillar plattan. En liten grej dock som kan vara värt att ändra på när ni lägger upp den på nätet är att det är inte Isak som sjunger på "Godnattvalsen" utan en 71-årig (dansbands-)sångerska som heter Maj-Britt Stridsberg och det är inte så konstigt att det låter lite "säreget" ;-). Hon sjunger även på den avslutande låten. Daggan, Novoton

Mathilda, tilltala aldrig en kvinna igen på det sättet. Och för din information är jag mycket väl medveten om att jag inte är etnisk svensk. Jag är väldigt stolt över mitt ursprung, något varenda människa på planeten borde tillåtas vara. Jag är också väldigt stolt över att jag fått växa upp i ett så underbart land som Sverige. Ett projekt som REVA hör inte hemma här. Du borde skämmas. Vänlig hälsning, Margret Atladottir

Till ”chefred.” för ”Nöjesguiden” (13/413) Lilla gumman, du är inte etnisk svensk och inte politiskt skolad i svensk politik! ”Reva”, som du ondgör dig över, borde ha kommit för länge sedan – de s.k papperslösa har ingen som helst rätt att bo här! Sverige var ett fattigt land men våra förfäder arbetade hårt för att vi skulle få det bättre. Snyltarna kan göra detsamma

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

Kommentar på krönikan Varför älskar alla Jennifer Lawrence, från Nöjesguiden #3, 2013. Åh, Jennifer Lawrence, antar att jag räknas till alla för jag älskar också henne... Håller med om Anne Hathaway,

Kommentar på Amat Levins blogginlägg ”Pulling the old switcheroo”, där han skriver om hur manliga serietidningsfigurer tecknade i de poseringar kvinnliga serietidningsfigurer brukar stå i vittnar om ohälsosamma ideal. Det är väldigt olika hur män och kvinnor sexualiseras (och ofta objektifieras) i serievärlden (och andra sammanhang!). Båda ges extremt sällsynta kroppar baserade på nått "ideal" men männens kroppar är ofta representativa för deras krafter. De är muskulösa, och deras kroppsform _varierar_. Kvinnors kroppar är nästan alltid smala med stora bröst och inte särskilt mycket synliga muskler. De må vara starka, men styrkan avspeglas sällan i hur deras kroppar framställs - och så har vi ju själva poserandet. Att det är väldigt stor skillnad kan en se på att en sån här grej när man poserar manliga hjältar som de kvinnliga porträtteras ser skumt, men om man gjorde tvärtom och satte säg Storm eller Wonder Woman i den klassiska Stålmannenposen ser det inte alls lika konstigt ut. Den manliga hjältens pose är gjord så att den hyllar hans krafter, oavsett om det är The Thing, Stålmannen, Spindelmannen eller Nightcrawler (och notera att dessa har ganska varierande kroppstyper med). Den kvinnliga hjältens pose är gjord så att den hyllar hennes kropp i sig, oavsett om det är Storm, Invisible Woman, eller Wonder Woman (och notera att alla har mycket mer lika kroppstyper än de manliga, där Wonder Womans lite mindre smala kropp stämmer väl överens med skönhetsidealen från den tiden hon konceptualiserades).

Det finns ett fåtal undantag såsom She-Hulk, men nästan alla är kvinnliga versioner av redan existerande manliga hjältar. Kim The Unicorn

Kommentarer på Love Lagerbergs recension av Orchestral Manouevres in the Darks English Electric. Smaken är som sagt som baken delad. Trots detta måste jag säga att detta var en av de mest amatörmässiga recensioner jag läst på år och dag. Att jämföra OMD med PSB visar i min värld att man har väldigt dålig koll på läget. OMD har betydlig starkare länkar till Kraftwerk.Skall vi tala om inspirationslös musik finns det bättre exempel som exempelvis den överreklamerade puckot Justin Bieber. Micke Håller med...dålig recensent med barnslig attityd..men visst, man får tycka vad man vill. Ruk Tackar...:) Misstänkte att jag ej var ensam...:) Mvh, Micke Visar ju mer på vilken åldersgrupp recensenten hör till, snarare än kvaliteten på skivan (som är bra). Men, men, jag snubblade in här av en slump och kommer nog inte tillbaka. :) För övrigt är det märkligt hur album som i andra länder hyllas (som t.ex. av nämnda OMD, men även White Lies, Editors) av någon anledning ska skrivas ner i Sverige, gissningsvis för att de inte är ”kreddiga” nog. Pär Nilsson Varför är artikeln under recensioner? Står nämligen inget alls om själva albumet. Och "Pet Shop Boys-relaterad musik"? Snacka om dålig koll... Är man totalt ointresserad av en grupp eller genre ber man någon annan att skriva eller så hoppar man helt enkelt över helt. Stefan Det är lugnt, vi vet. Vi blir också vansinniga när våra favoritartister sågas i tidningar som bara bryr sig om att vara kreddiga. Redaktionen

Mac iPad iPhone

All things Apple. Allt pĂĽ ett kort. iTunes-presentkort Ă¤r det perfekta sĂ¤ttet att ge bort underhĂĽllning. Flera olika typer och valĂśrer finns. Vilket kort du Ă¤n ger bort kan mottagaren lĂśsa in det och fĂĽ lĂĽtar, filmer, appar, spel, bĂścker med mera. Se erbjudanden och tĂ¤vlingar pĂĽ vĂĽr facebooksida.

Ă&#x2013; S T R A H A M N G ATA N K U N G S G ATA N ALLUM VA R B E R G XXX NBDGPSVN TF t

PÅ GÅNG I GÖTEBORG

SÅ HÄR BLIR DINA KOMMANDE VECKOR

På med jeansjackan, häng solglasögonen i ett snöre runt halsen och sladda med cykeln i gruset. Eller uttryck vårglädjen genom att stampa tygskorna i takt till någon av dessa spelningar.

naturen. Självklart spelar de in sina låtar hemma i sitt eget hus. Senaste albumet Bend Beyond är på ett komplext vis både nyckfullt och sammansatt. Ta på dig din mest psykedeliska skjorta den 14 maj och möt upp i skymningen på Pustervik.

tidiga tonåren och planerar att inta framtiden tillsammans, nu senast med nya albumet Transitions. Det bjuds på dynamisk rock den 3 maj på Trädgår’n, på med skinnpajen och sväng med.

Underfundigt och smittsamt

Folkrock från vidderna

Det krävs inget snille för att gissa att 2012 var Winhill/Losehills bästa år. Succedebuten Swing of Sorrow tog sitt avstamp i sorg efter en förlorad mamma – en sorg som har rönt stora framgångar. Hör tonsatta känslor den 26 april på Göteborgs konserthus. Trä, ett så jävla ärligt namn. Dessa snubbar fjantar inte runt, de jobbar med flanell, trä och andra saker från

KONSERT

3 FILM

FOTO: TOVE ANDERSEN TORMOD

Jon Spencer Blues Explosion spelar rock med influenser av blues, soul, punk, rockabilly och ja – till och med hiphop. Gränslöst, experimentellt och livsbejakande – nu varvar gubbarna in sitt 22:a år med en bekymmerslös framtidsyn. De kommer från nittiotalet och de kommer från New York. Typ allt folk tycks önska sig just nu. Du hör gamla och nya låtar på Pustervik den 26 april.

KROG

KLUBB

Bipolära låten An Argument With Myself säger så mycket om det svåra i att vara, men Jens Lekman har mer att säga, om världen och om vad kärlek inte är. Slarvdansa till romantisk melankoli den 24 maj på Knarrholmen.

Efterlängtad explosion

Wood till Pustervik

6 6 MUSIK

KLUBB Uteserveringar och terrasser!

KONSERT

Miss Li på Liseberg

”Framgång gör inte ensamheten mindre”, har Miss Li sagt, men nog måste det kännas lite bättre när publiken är fylld av människor som dansar och sjunger med i alla ”bopp bopp” och ”du-du-du”. Gladpop från sextiotalet varvat med vemodiga bitar, hör hela registret på Liseberg den 16 maj.

Rock på Trädgår’n

Det doftar liniment och bourbon om denna duo. Johnossi har följts åt sedan

Missa inte festivalen på Knarrholmen.

Killen kan

Att följa Darin har varit som att se lillebrorsan växa upp. Ja, det är uttjatat (och så dåtid) att snacka om tandställningen, men att den är long gone och att vi nu får se slänget med skinnjackan, de ryckiga MJ-rörelserna men FORTFARANDE det lite blyga leendet... En blir ju stolt. Räkna med dans den 24 maj på Liseberg.

FILM Bra, men vi väntar fortfarande på något mästerligt.

MUSIK Stor infriar förväntningarna.

KROG Familjen förtjänar dina pengar!

TV Game of Thrones och Mad Men får oss att missa våren.

BÄST JUST NU: GÖTEBORG

KAFÉ

KONST

KROG

Kastello

Life & Times

Stor

Dubbel Dubbel

Landsvägsgatan 38

Spelas den 16 maj på Backa Teater

Aktuell med Sherekhan XIII

Storbrunnsgatan 8

Café Kardemumma

C.A.P.E

James Blake

Björns bar

Mariagatan 16

Spelas den 15–18 maj på Olof Palmes Plats/Järntorget

Aktuell med Overgrown

Viktoriagatan 2

Ghostface Killah & Adrian Young

Tredje långgatan 8

Mornington Hotel Stravaganza

Don Quijote

Kungsportsavenyn 6

Urpremiär den 26 april på Nya Studion

KLUBB

SCEN

Sticky Fingers

Pussy – Fritt fall från Göteborgs gräddhylla

Kaserntorget 7

Knarrholmen Den 24–25 maj

Spelas till och med den 15 maj på Nya Studion

Aktuella med Twelve Reasons To Die

”En modern klassiker inom svensk hiphop”

4 i Nöjesguiden

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli om Stors Sherekhan XIII, sida 50.

4 i Nöjesguiden

FILM No Oblivion

Jazzhuset

Word

Paradis: Tro

Premiär i april på Teater Kurage

4 i Nöjesguiden

Simon Boccanegra

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

Mad Men.

Stearin

Erik Dahlbergsgatan 3

Spelas till och med den 16 maj på Göteborgs Operan

MUSIK

O ”Våren utgår, Looptroop rockers ersätter”-skämt: 6 % O Efterfestsoluppgångar: 42 % O Pollenförbannelser: 38 % O Skratt åt DN-krönikor: 14 %

Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

rkuf.se

$ONRKRO lU EHURHQGH IUDPNDOODQGH rkuf.se

Krönika

#MITTLYCKADELIV Text: ÅSA FISKÁ ARE

olen skiner, roséboxen ligger på snabbkylning i frysen och på din balkong står en minigrill i någon kulört färg och pyser ut sin grådimmiga rök. Det är egentligen lite för kallt men ”trägen vinner”, tänker du och arrangerar porslin och glas så att de får plats inom Instagrams ganska snålt tilltagna beskärarram. Klick, filter (”amoro” är lite av en favvo) och en caption, hmm... Du knappar in ”Grillpremiär!” och några skojiga emojis: solen, besticken, kycklingklubban (tänk att äntligen få använda den!) och så hästen med ryttaren på – en ironisk samhällskommentar får bli kronan på verket. Du ler ett hemligthetsfullt leende för dig själv och tänker att du har det för bra. Och du är först – FÖRST av ditt Instagram-posse att grilla. Eller, i alla fall först med att lägga upp en bild på det. Grillningen fortskrider, dina vänner droppar in, ni skrattar och har det härligt på balkongen i de slöa solstrålarna som förfryser era tår men värmer era egon. Klick klick klick. Man skulle kunna tro att du och dina vänner improviserar fram alternativa beats till Oren Lavies melankoliska singer songwriter-musik som flödar ur högtalarna, men det är bara den ständiga närvaron på sociala forum som gäckar. Folk måste ju veta hur bra ni har det, man vill ju att folk ska bli avund-

sjuka och önska att de hade ett sånt härligt och innehållsrikt liv som ni har. Klick, justera storlek, på med filter, ram (eller ska man verkligen ha ram? – den eviga frågan), publicera, hashtagga skojigt, invänta likes. Vad håller du på med? Det är visserligen maj, men det är ju svinkallt ute och snöhögarna läcker in i dina skor när du står och väntar på bussen. Grilla, vilket jävla påhitt. Räta ut din krokiga telefonrygg och tag dig i akt, det kan nämligen vara så att du är störd. Här behövs ingen mumlande doktor House, diagnos ges med en enkel checklista, svara bara ja eller nej på följande frågor: 1. Har du ett liv? 2. Tycker du att ditt liv är värt att berätta om? 3. Känner du ibland att ditt liv är lite mer spännande än andras? 4. Är du medlem i fler än två sociala forum? 5. Har du någon gång lagt upp en bild på mörk choklad och hashtaggat #vardagslyx? Fick du minst tre ja? Välkommen in i klubben. I höstas kom en studie från Lunds universitet där forskarna har kunnat skönja ett samband mellan

positiva uppdateringar på sociala forum och en hemfallan åt de tvivelaktiga personlighetsdragen narcissism, machiavellism och psykopatism. I dessa sammanhang innebär det ett överdrivet användande av positivt laddade uttryck, som ”åh vad härligt att grilla! #kännssom15grader”, när läget kanske inte riktigt är så och det i själva verket finns något beklämmande i våra vänners blåfrusna läppar och kalla fingertoppar. Vi jämför våra virituella visitkort i bästa Patrick Bateman-anda och har knutit näven i

fickan minst en gång när någon annan vunnit liketävlingen (”meh, jag hade ju bättre vinkel!”). De sociala medierna är forum för oss att uttrycka våra personligheter och kanalisera våra liv. Vägen ligger öppen för oss att försköna, förbättra och förhärliga (hej filter). Men, förhållandet mellan fiktion och verklighet behöver balanseras upp, vi kan inte börja tro att färger är lika intensiva som i X-Pro II eller att onödiga detaljer blurras. AFK-världen kommer göra oss så, så besvikna då. Q

STOCKHOLM, HOVET 24 SEP t GÖTEBORG, LISEBERGSHALLEN 25 SEP BILJETTER: BLIXTEN.SE, TICNET.SE 077-170 70 70, GLOBE ARENAS 077-131 00 00 (STOCKHOLM), LISEBERG 031-400 100 (GÖTEBORG)

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

cUHWV KHWDVWH HYHQW 0LVVD LQWH FKDQVHQ DWW YDUD PHG RP 6YHULJHV DEVROXW UROLJDVWH ZHHNHQG 7Yn IDQWDVWLVNW UROLJD GDJDU YlQWDU .lQGD VYHQVNDU JHU HU VRPPDUHQV PHVW PLQQHVYlUGD KHOJ PHG WYn RUGHQWOLJD IHVWNYlOODU RFK Ã&#x20AC; HUD VSlQQDQGH %2.$ 18 DNWLYLWHWHU %RND GLQ SODWV QX

)|U ERNQLQJ RFK PHU LQIR EHV|N ZZZ P|WHVSODWVHQ VH %RND L PDM RFK In NU L UDEDWW Sn RUGLQDULH SULV

NU W R P GlUHIWHU RUG SULV NU

'HW KlU KlQGHU XQGHU KHOJHQ Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021;

3n VFHQ +HPOLJ DUWLVW WLOOVDPPDQV PHG 3DUW\SDWUXOOHQ 6WDQG XS PHG NRPLNHUQ 7KRPDV 3HWHUVVRQ 7Yn VWRUD IHVWNYlOODU Sn XWHVWlOOHW 6RFLHWHQ )|UHOlVQLQJ PHG $JQHWD 6M|GLQ 0LQJHOWDOOULN RFK HWW JODV YLQ Sn IUHGDJ NYlOO $IWHU %HDFK PHG =XPED EHDFKYROO\EROO RFK HJHQ '*RRGLHEDJ 5HGXFHUDW SULV Sn UHVWDXUDQJHU RFK VKRSSLQJ L 9DUEHUJ 5HGXFHUDW SULV Sn Ã&#x20AC; HUD ROLND DNWLYLWHWHU UXQW RP L 9DUEHUJ )|UHOlVQLQJ PHG $QQLND 6M||

Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021; Â&#x2021;

9LQGVXUÂ¿ QJ 683 HOOHU 9nJVXUÂ¿ QJ &KDPSDJQHSURYQLQJ *ROIWlYOLQJ PHG -RQDV :XONHU 5DOO\ Sn $QQHEHUJV PRWRUEDQD %DGD Sn 9DUEHUJV NDOOEDGKXV gOSURYQLQJ 'DQVD PHG 0DOLQ -RKDQVVRQ RFK $QQLND 6M|| IUnQ /HWÂ¶V 'DQFH UDEDWW Sn ERHQGH L 9DUEHUJ 2FK P\FNHW P\FNHW PHU

NÖJESGUIDEN s SAY LOU LOU

Det senaste året har systrarna Miranda och Elektra hunnit med två turnéer, blivit hypade internationellt och tvingats genomföra ett namnbyte. Vendela Lundberg har träffat Say Lou Lou.

Say Lou Lou är långt ifrån ingenting Text: VENDELA LUNDBERG

ag har gått till Hotell Lydmar för att träffa Miranda och Elektra Kilbey, enäggstvillingarna som idag kallar sig för Say Lou Lou. Allt har dragit ut på tiden, och istället för att sätta mig ner med dem direkt, får jag höra dem framföra låten Fool of Me, när de soundcheckar inför kvällens showcase. En låt som ger uppriktiga rysningar, och som ena systern Elektra berättar för mig att de aldrig har framfört live tidigare. – Allting vi gör är nytt för oss. När vi spelade på Popaganda förra sommaren var det första gången vi ens uppträdde live. Miranda hade 40 graders feber och kunde inte prata, vi skulle stå på en stor scen och ingen hade hört oss förut. Det var jättemycket press, vi spelade direkt efter Icona Pop och de hade stått där och verkligen röjt. Och så kommer vi, med melankoliska poplåtar mitt på ljusa dagen, när det var 25 grader varmt på Eriksdalsbadet. Jag kan inte säga att det var världens bästa spelning. Att vi ens klarade det. DET ÄR MYCKET Say Lou Lou har klarat av på ett år. Två turnéer har de hunnit med, på vissa platser i Europa har de inte stannat längre än att de hann se mer än en gata. Men även om tjejerna inte är ”too cool for school”, som de själva säger att många verkar tro, har de onekligen fört sig med en viss mystik. Internetbuzzen kring dem har varit stor, men verklig information har varit sparsmakad. – Jag tror så här: de flesta sakerna som är musikprojekt eller konstprojekt, vad som helst, allt det där är mycket mindre genomtänkt än vad folk tror. Oftast tror jag att det är en slump att saker blir som de blir – och sedan tror folk att man har någon masterplan. DERAS MUSIKALITET ÄR däremot ingen slump. De föddes i Australien, efter att deras mamma, som tidigare spelade i ett punkband, flyttat dit för kärleken. I dagisåldern gick flyttlasset till Sverige men de har varit tillbaka i Australien flera vändor efter det, och gick i high school där. Under barndomen lyssnade de mycket på David Bowie, T-Rex, Cowboy Junkies och Kate Bush, och i stort sett alla släktingar de räknar upp sysslar med musik. Deras egen begåvning och fallenhet för att stå på

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

LÅTEN JULIAN HAR fått sitt namn av låtskrivaren Janne Kask (BrainpoolJanne!) och trots låtens redan romantiska idé, systrarnas rockarv hemifrån och andra spekulationer, bedyrar de att den inte handlar om Julian Casablancas. Kask är med och skriver Say Lou Lous låtar, duon Addeboy vs. Cliff producerar och som Miranda säger, de fem ”passar jävligt bra ihop” med sina olika musikaliska bakgrunder. Men Say Lou Lou har också hunnit med att skriva musik tillsammans med den institution som är Jocke Berg, och som vanligt när det gäller den mannen, är allt lite hemligt. – Vi får se vad som händer, säger Elektra Alla har väl haft en Kent-period. Det är svensk nationalism, fast cool nationalism. Jag visste inte att han skrev för andra förrän vi skulle skriva med honom. Det var sjukt kul att höra honom sjunga på engelska. Det som Jocke är väldigt bra på är melodier och koncept. Han är cool.

scen är fruktansvärt uppenbar – trots det har många velat beteckna dem som svala, något som deras lättsamhet och sprallighet när vi ses, punkterar direkt. – Den största besvikelsen, eller käftsmällen, är att man tror att folk förstår hur man är, säger Miranda. Man glömmer bort att alla inte vet vad för slags personlighet man har och så blir man totalt misstolkad. – Någon frågade om det var pappa som hade gjort allting, fortsätter Elektra. Pappa visste inte ens om att vi gjorde musik förrän han såg det på internet! NÄR MAYBE YOU läckte på nätet i början av förra sommaren, gick allting väldigt fort. Elektra och Miranda berättar att allt de hade då, förutom hypen kring låten, var en svartvit bild. En bild som fortfarande används. – Vi har ju kört jävligt länge, ett helt år, på en låt, säger Miranda. Det är sjukt, två turnéer på en låt. Det är jobbigt för man vill ju att folk ska få höra mer, det är det enda man vill. Folk har ju byggt upp massa bilder om hur allt kommer att vara, fast de bara hade hört en låt innan. Då när Maybe You kom och jag, tillsammans med franska skivbolaget Kitsuné och resten av internet, fick upp

ögonen för Say Lou Lou och deras fullkomliga drömpop, hette de något annat. Vi måste prata om var Saint Lou Lou tog vägen. – Det var så enkelt som att det var en tjej som hade ett liknande namn. Hon är en countrysångerska från Tyskland, hon hade ett vanligt artistnamn och sedan det namnet som sitt alias, typ som Sasha Fierce. Hon hade trademarkat det fonetiskt.

”Alla har väl haft en Kentperiod. Det är svensk nationalism, fast cool nationalism.” Var det lätt för er att då ändra till ”Say”? – Nej, det var ett stort trauma. Det är det som har gjort att det har tagit så lång tid. Det hände i höstas och vi ville inte byta, så vi fortsatte att köra på Saint Lou Lou men sedan blev det bara värre och värre. Vi blev fetingstämda helt enkelt, så vi var tvungna att byta namn till slut. Vi förlorade väldigt mycket tid, pengar och energi, vi skulle ju ha släppt Julian i januari.

DE ÄR ÖVERENS om att deras ivrighet och otålighet, tillsammans med att de är extrema perfektionister kan vara en svår kombination. En annan knepig kombination är detta med att vinna den svenska publikens hjärtan, när det var andra delar av Europa som gav, och fortfarande ger, respons direkt. – Vi känner väl att vi vill vara ett internationellt band, säger Miranda. Folk förknippar så mycket saker med svenska band och det är väl det vi inte vill, att folk ska tro sig veta hur vi är. Det är skönare om Say Lou Lou bara är ingenting. MEN SAY LOU LOU är inte ingenting. Det går inte att värja sig från deras klara röster och snygga produktion. Mycket ska hända innan de släpper sitt album, i sommar åker de för att göra musik i Umeå och Los Angeles. En sak lovar de dock. –Vi kommer alltid att babbla väldigt mycket, säger Miranda och blir snabbt avbruten av sin syster. – Mamma säger att vi var som de där bebistvillingarna på YouTube som står och pratar i ett kök. Vi ser världen utifrån varandra och genom att prata. Så när jag är själv hemma, hatar jag att vara ensam. Fan vad tråkigt det hade varit att vara ensam. Q Julian släpps den 6 maj via Cosmos Music Group på Say Lou Lous nystartade skivbolag à Deux.

ALK 5,0 VOL%. SYSTEMBOLAGETS ART NR 1536. KONSUMENTKONTAKT 020-78 98 51. WWW.HEINEKEN.SE

Pelle Tamleht har tillbringat två dygn i tulpanernas, ostarnas och de brittiska svensexornas huvudstad.

48 timmar

AMSTERDAM Text och foto: PELLE TAMLEHT

loyd Hotel är en historierik byggnad som ligger en bit öster om det som utgör Amsterdams stadskärna. Genom åren har huset tjänat som flyktingförläggning, ungdomsfängelse och konstnärsateljéer innan det för nio år sedan blev Lloyd Hotel & Cultural Embassy. Hotellet har rum från en till fem stjärnor, som alla är individuellt utformade, och vi checkar mellanmjölkigt in i ett av de trestjärniga. Rummet visar sig inte bara vara helt rödmålat, utan också innehålla ett badkar som skulle kunna rymma ett innebandylag. Tyvärr hänger inte övriga dimensioner med utan såväl dörrar som garderober öppnas knappt eller med viss svårighet på grund av utrymmesbrist. Det är emellertid ganska lätt att ha överseende med då man med några enkla grepp kan bygga om karet till middagsbord på

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

samma sätt som i Musses husvagn på julafton. Från Lloyd tar man sig enkelt ned mot något roligare områden med spårvagn, som för övrigt är det smidigaste färdmedlet i staden näst efter cykel. Vi går av på knutpunkten Leidseplein, vars namn är enkelt att komma ihåg om man nynnar på Stairway to Heaven, och fortsätter kvickt vidare mot Negen Straatjes, eller de nio gatorna, som är bra att kretsa runt om man vill shoppa. Här finns såväl skandinaviska designers som vintagebutiker och puttriga caféer så det är lätt att slå ihjäl timmar utan att veta ordet av. Vilket är precis vad som händer. NÅGOT SENARE PÅ kvällen har vi bord på Restaurang Volt nere i De Pijp, som med fördel uttalas mer som det engelska ordet för ”rör” än fonetiskt då den senare diktionen får en sexuellt laddad innebörd. Restaurangen som har funnits lite drygt ett år ligger strategiskt placerad i ett myller

”Här finns såväl skandinaviska designers som vintagebutiker och puttriga caféer.” av trevliga barer och krogar. På dagtid fungerar den dessutom som café och trottoaren runtomkring används då som uteservering. Bäst av allt är att du precis som på många andra mellanklassrestauranger i staden kan få en riktigt bra trerättersmeny för knappt 300 kronor per person, och en hygglig flaska vin till för ungefär samma peng. Det är med andra inga problem att bli både mätt och full utan att för den delen bli fattig. Efter maten fortsätter kvällen några kvarter bort på vinbaren Boelen & Boelen där vår kypare förvisso är ohyggligt trevlig och kunnig, men verkar ha fått sig ett och

annat glas inför västen själv. Istället för en vinlista blir vi ombedda att beskriva vilken typ av smaker vi gillar, vilket resulterar i en fenomenal Zinfandel. Att han sedan försöker hälla upp denna i en minut innan han märker att flaskan ännu inte är öppnad kan vi därför ha överseende med. Strax därefter vinglar han iväg på gatan utanför medan vi haffar en spårvagn för att avsluta kvällen i baren på Lloyd Hotel, där det vid den här tiden har letat sig en ansenlig skara människor som dröjer sig kvar långt efter stängning. OM DU ÄR i Amsterdam för första gången, vilket ett par av oss är, är det nästan obligatoriskt att ta promenaden genom Red Light District. Inte för att fenomenet i sig är särskilt fräscht eller att kvarteren upp mot centralstationen är särskilt roliga att gå i, tvärtom, utan mer för en upplevelse som ligger väldigt långt ifrån det man hittar på hemmaplan. Amster-

AMSTERDAM

TA DIG HIT Till Amsterdam flyger du direkt från Stockholm med en rad olika bolag såsom KLM, Norwegian och SAS. Från Malmö tar du dig enklast till Kastrup för samma utbud och från Göteborg flyger du direkt med KLM. Weekendbiljetter finns för det mesta för cirka 1500 kronor. Från flygplatsen Schiphol går pendeltåg in till centralstationen för några tjugor och en taxi kostar knappt 400 kronor.

Roses Cantina.

dam är en av världens mest liberala städer med öppen prostitution och frikostiga drogbestämmelser. Det är svårt att bortse från den surrealistiska känslan som infinner sig när man flanerar bland turistande barnfamiljer och backpackers och allt detta praktiseras så öppet. Området är också fullbelamrat med brittiska svensexor och möhippor som söker sig till coffee shops av typen ”rök så mycket du orkar och drick tio shots för 20 euro” – ett erbjudande vi ganska snabbt bestämmer oss för att avböja. Istället styr vi stegen ner mot Anne Franks gamla kvarter. Där ligger bland annat Quinta, en av alla underbara butiker som saluför ett rikt utbud av alkoholhaltiga drycker. Väggarna är givetvis fullproppade av landsdrycken Genever men också av andra spritsorter i mer eller mindre dammiga flaskor. Ägaren som visar sig vara självutnämnd expert på absint erbjuder oss generöst en lektion med tillhörande provning och vi sätter oss snällt i skolbänken. Han berättar att Holland är ett av få länder där halten av malörtsämnet tujon inte är hårt reglerat, och att man därför får sälja den absint vilken ger de klardrömmar som förknippas starkt med drycken. Vi köper såväl hans föreläsning som produkter och tackar för oss med ett par flaskor inslagna i wellpapp under armen. EFTER INKÖP AV lite frukt och ost på matmarknaderna runt Jordaans huvudgata Westerstraat, en sen lunch på kanalgatan Prinsenstraacht och en pilsner i det gigantiska badkaret på hotellet möts vi upp ett gäng för en fördrink på partygatan Reguliersdwarstraat. Vi ses på Lion Noir, en bar som har växt fram ur ett samarbete mellan tre olika restaurang- och nattklubbsentreprenörer. Då det är Genever eller Gin man ”ska” dricka avverkas en hel del Dry Martinis och Negronis innan det är dags för middag ett par kvarter bort på den Mexikanska restaurangen Roses Cantina. Här är det behagligt bullrigt och inredningen rutinerat rustad för fest. Vi beställer in ett berg av ostgratinerade rätter som sväljs ner med tequila, apelsin och kanel. Det är fullsatt, högljutt och uppsluppen stämning som avslöjar att vi inte är de enda sällskap vars utekväll snarare börjar än avslutas här. Efter maten går vi tillbaka till Lion Noir som nu också har blivit stimmigt och det dröjer inte länge innan vi känner oss varma i kläderna för att prova klubblivet på riktigt. På rekommendation söker vi oss därför ner till Social Club som för kvällen ska spela nittiotalshiphop – en musikstil till och med jag kan dansa till – och seglar världsvant förbi kön när det plötsligt händer. Vi blir nekade i dörren, eller åtminstone tjejerna i sällskapet. Kvinnan i dörren låter sig inte

Å SÅ BOR DU Hotellpriserna är ganska lika Sverige men standarden är generellt sett något lägre. För dig som vill undvika kedjorna och satsa på ett mindre och mer individuellt boende finns det gott om alternativ.

Lion Noir.

LLOYD HOTEL & CULTURAL EMBASSY Historiska Lloyd Hotel ligger förvisso något utanför stadskärnan, men är definitivt något för dig som är ute efter ett individuellt boende utöver det vanliga. Lägg på någon hundralapp för ett rum med lite fler stjärnor dock. lloydhotel.com

Lloyd Hotel.

”På dagtid är detta en vitkaklad historia där bakfulla ungdomar får första fetthjälpen.” blidkas av vare sig övertalning, böner eller hot och läget ser ett tag riktigt mörkt ut. Tack och lov finns det en utväg och vi hoppar sänkta om än inte besegrade in i en taxi och ber chauffören köra oss med ljusets hastighet till nattklubben Barkode, där vi lyckligtvis har ordnat med gästlista. Stärkta av framgången bryr vi oss knappt om att vi med god marginal är äldst på stället utan parkerar ena benet på dansgolvet och det andra i baren fram till att lamporna tänds och publiken går ut.

Lloyd Hotel.

PÅ SÖNDAGEN SOVER tydligen Amsterdams cirka 768 000 innevånare, och deras nästan lika många cyklar står parkerade. Förmodligen beror detta till viss del på att staden upplever en av sina kallaste vårdagar på ett par decennier. Söndagsflanering i stadsparken Vondelpark är således inte ett alternativ utan efter en långpromenad innehållande shoppingrunda och obligatoriska museibesök rör vi oss istället återigen ner mot De Pijp och det beryktade hamburgerhaket The Butcher. På dagtid är detta en vitkaklad historia där bakfulla ungdomar får första fett-hjälpen, medan lokalen kvällstid också inrymmer en exklusiv men något överprissatt cocktailbar. Burgarna är desto mer prisvärda och med tillbehör som stekt ägg och tryffelmajonnäs är det svårt att inte gilla livet. Om inte annat är det ett klart värdigt avslut på en helg i en stad som ligger på tok för nära för att inte besökas oftare. Q

CANAL HOUSE Något dyrare boutiquehotell i hjärtat av stadsdelen Jordaan med nära till egentligen allt. canalhouse.nl

HOTEL V Nära De Pijp ligger ungdomliga Hotel V. Också detta av boutiquekaraktär men med något lägre priser. hotelv.nl

Æ HÄR ÄTER DU Utbudet av bra mellanklassrestauranger är enormt och priserna är extra låga nu när kronan är stark mot euron. Du bör boka bord innan. RESTAURANG VOLT Ultramysig bistro med ett fantastiskt utbud av Grappa. restaurantvolt.nl

ROSES CANTINA Mexikanskt krog som är ett utmärkt ställe att inleda kvällen på. rosescantina.com

ENVY Hippt men opretentiöst i roliga kvarter mitt på kanalgatan Prinsengracht med en meny bestående av smårätter i Michelinklass. envy.nl

THE BUTCHER Enligt många Amsterdams bästa hamburgarställe som dessutom inhyser en hemlig cocktailbar kvällstid. thebutcher.nl

2013 • NR 4 • NÖJESGUIDEN

VAD VILL DU GÖRA? Du är lika välkommen vare sig du vill arrangera något eller komma som besökare – Frilagret är till för dig. Här kan du ställa ut, sitta och jobba, arrangera indiearkad, delta i en vj-workshop eller något helt annat. Frilagret är ett kulturhus för ung kultur. Programmet sätts av unga arrangörer och Frilagrets roll är att möjliggöra och stötta.

Kontakta oss på frilagret@kultur.goteborg.se, www.frilagret.se, 031-368 32 50

Frilagret ingår i Göteborgs Stads kulturförvaltning.

et var lite knas i livet, drickande och festande, som kom i vägen för musiken. Samtidigt har det inspirerat hela albumet, hade jag inte gjort allt det där hade jag inte kunnat göra just den här skivan. En blandning av för många vilda nätter och en vilja att undvika gamla mönster är det som har gjort att det har tagit så lång tid för Stor att följa upp 2009 års mixtape Nya skolans ledare. När jag tar skydd i Redline-studion från ett regnigt och grådaskigt Norsborg är det dock allt annat än fest som möter mig. I ett av rummen klipper Salla en sampling medan Ali, ena halvan av Mohammed Ali, jobbar på sin laptop. I det andra sitter jag och Stor, omringade av DVD-hyllor, gamla Latin Kings-målningar och rykande färska platinaskivor, bevis på att Aki och Kapten Röds När Solen går ner har sålt platina tre gånger om. Redline Records har just nu en sällan skådad medvind. En vind som lär tillta ytterligare när Stor släpper Sherekhan XIII, sin riktiga albumdebut. – På Nya skolans ledare var det ingen som förväntade sig någonting, säger Stor, som egentligen heter Ulises Infante Azocar och nyss har fyllt 26 år. Då var det bara att köra. Nu har jag spelat mycket, nu är jag en rappare på riktigt. Hur gjorde du för att få tillbaka skrivlustan? – Det var nog bara att jag var trött på att festa, haha. Det var inte kul längre, jag längtade tillbaka till studion och hade många historier att berätta från mina eskapader. Hur har skapandeprocessen gått till? Är du med när beatsen görs eller är det Salazar-bröderna som väljer ut musik de tror skulle passa dig? – Det beror helt på, det finns absolut ingen formel. Zattla doft med Mack Beats, till exempel, kom till när jag trodde att arbetspasset var över. Då sa han att

–

Stor lever drömmen Text: AMAT LEVIN

Från lovande uppstickare till tungviktare med förväntningar. Stor är redo att knocka hiphopsverige.

han bara skulle snickra på ett beat, jag låg i soffan, stirrade upp i taket och sjöng. Sedan tänkte vi båda ”det där lät fett bra” och spelade in det. Färdigt! ETT AV ALBUMETS viktigaste spår, Pappas låt, kom till när han insåg att rappare aldrig gör låtar om sina pappor. – Det är svårt att prata om, jag har aldrig sagt till min farsa att jag älskar honom och han har aldrig sagt det till mig – det är sånt män inte pratar om, det blir awkward. Men min farsa har varit fett bra för mig. Låten är ganska simpel, men det fanns väldigt mycket att säga så jag var tvungen att sålla bort mycket. Jag skrev lite då och då på den låten i två år. Skulle

FOTO: EMIL JÖNSSON

– Det är det, han var hemma hos mig och skulle lyssna på skivan och det var bara han och jag där. Jag pallade inte spela den. Han får höra den senare. Finns det någon låt du är särskilt stolt över på nya skivan? – Lite kärlek. När man rappar om det här livet, om hur häftig man är och att allt är wild ’n’ crazy, har man ändå en liten människa inom sig som säger ”shit mannen, det här är inte bra för dig”. Och ibland kan det vara svårt att uttrycka vad det är som är fel, för att festa varje dag och sedan få ångest för att ditt album är försenat är egentligen bara ett stort i-landsproblem. Därför är det svårt att förklara den känslan till någon utan att låta gnällig och otacksam. Men på Lite kärlek kunde jag ventilera de känslorna. Jag kunde förklara hur jag har jagat kickar och gjort det på ett sätt som inte alltid är så bra. Det kanske inte betyder så mycket för andra, men det betyder mycket för mig. Dani M och Jaccos Naiv, som släpptes i april, har fått en del kritik om att den skulle vara för poppig… – Det är från såna där hiphopnördar som aldrig har dansat med en tjej. De är oskulder! Men dina singlar från Sherekhan XIII har också fått kritik, även om det kanske inte är i samma utsträckning. Hur har du tänkt kring dem? – Om vi tar Rom & Kush, till exempel. Där hade jag varit på turné med Caligola, med stora spelningar för 30 000 pers. Vi hade festat, druckit och levt det där livet och Gustaf (Norén, reds. anm.) ville att vi skulle gå till hans studio för att han

”JAG FÖRSTÅR INTE DET HÄR ’ÅH, VI SKA GÖRA EN CROSSOVER SÅ VI BEHÖVER EN LÅT MED EVA DAHLGREN’. FUCK DET DÄR.” jag ta med all text skulle det bli en bok. Har han hört den än? – Nej, men han har läst om att den finns. Om du tycker att det är ”awkward” att prata om det, blir det inte lika obekvämt att lyssna på den?

2013 • NR 4 • NÖJESGUIDEN

”ATT FESTA VARJE DAG OCH SEDAN FÅ ÅNGEST FÖR ATT DITT ALBUM ÄR FÖRSENAT ÄR EGENTLIGEN BARA ETT STORT I-LANDSPROBLEM.” hade alla Masses beats där. Och jag var så jävla hypad, ringde dit Linda Pira som tog med sig några kompisar och vi hade en fest i studion medan vi gjorde låten. Dagen efter spelade vi in den på riktigt och när vi vaknade upp ur dimman kände vi ”vad fet den blev!”. Alla mina andra låtar är så eftertänksamma och genomarbetade, men den här var bara spontan. Jag har ofta tyckt att det är svårt att göra klubblåtar i Sverige, de blir ofta så jävla töntiga. Men den här kunde jag höra folk spela ute. NÅGRA FÖRSÖK ATT göra en crossoverlåt, något som kan locka en publik utanför hiphopen, har dock aldrig varit aktuellt. – Jag förstår inte det här ”åh, vi ska göra en crossover så vi behöver en låt med Eva Dahlgren”. Fuck det där. Jag vill inte göra en låt med någon som har varit med i Schlagerfestivalen, förstår du? Det här är hiphop. Jag har min egen smörlåt, jag sjunger den själv. Om alla är vänner, om alla gör låtar med alla och man försöker göra det så brett som möjligt, hur ska vår genre växa? Jag tjänar ingenting på att göra en låt med en känd svensk popartist på refrängen. Jag ska bli en känd svensk artist, jag sjunger den själv. Eller Dani M. Jag tycker att det är whack när rappare håller på så där. Folk som lyssnar på vår musik vill höra hiphop. Ingen hade velat höra Biggie och Kenny Rogers. Mycket av den svenska hiphop som har slagit den senaste tiden är rätt politisk. Men förutom Pappas låt är ditt album helt opolitiskt. Tvekade du någonsin kring det beslutet? – Nej. Vet du vad som fick mig inspirerad? När Biggie sa ”folk vill att jag ska vara en bra förebild, men jag är rappare”. Den här skivan är ren hiphop. Jag leker inte att jag är politiker. Jag kan vara politisk, men jag vill inte vara det. Det räcker med att vara rappare. Folk vill hela tiden att man ska vara rappare och typ… kock! Jag är en rappares rappare. Dessutom tänker jag alltid på hiphop som en helhet och jag funderar på vad jag kan spela för position. Här i studion har jag Carlito och Labyrint som redan har gjort de fetaste politiska låtarna. Ska jag då komma och tjata på samma tema och inte göra det lika bra? Nej. Kanske senare, när jag har tänkt efter eller har en egen filosofi om någonting. På Pappas låt säger jag ”stoppa Reva” i slutet, och det tar mycket mer när jag först har grundat det i min pappas historia. Apropå Reva verkar diskriminering ha förts fram i ljuset för många människor först nu. Men som Mohammed Ali har twittrat om, mycket av det som skrivs om på nyhetssidorna idag har rappare berättat om länge och Reva-liknande tillvägagångssätt har varit en del av vardagen i många förorter under en längre tid. Varför tror du att det inte har uppmärksammats tidigare? – För att många tycker att det är en jargong att klaga inom hiphop. Och det finns många rappare som missbrukar det. Nu kan man se videos med svenska barn i Norrland där de snackar om orten, porten och står med pitbulls, och då blir hela grejen jävligt töntig helt plötsligt. Då känns allt oseriöst, trots att det finns verkliga problem. Men Reva är det största hittills, det är en apartheidgrej, man kan

inte stödja det och säga att man inte är rasist. NÄR STOR PRATAR om att vara en rappares rappare nämner han Nas och Wu-Tang Clan, artister han lyssnade på som ung och som han såg nästan som seriefigurer. Därför är det ingen slump att omslaget till Sherekhan XIII är som hämtat från en serietidning. Något annat som påminner om Wu-Tang Clan är skitsen, mellanspelen, som knyter ihop vissa låtar och teman. Dessa partier kan, när de är bra, bidra till helhetsupplevelsen, men kan också, Method Mans Tical: 2000 är kanske det främsta exemplet, förstöra den. Stors mellanspel är dock både roliga och välgjorda. – För mig är det enkelt. Jag är ganska spexig som person och gillar att larva mig. Nittiotals-skitet, där jag kollar på tv och min mamma skäller ut mig, gjorde jag med hjälp av YouTube Jag skrattade högt åt vissa skits, men alla handlar om att folk är arga på dig. Är det så på riktigt? Är folk arga på dig ofta? – Nej. Men jag kanske var arg på mig själv, att jag inte tog vara på den här chansen att få göra musik. Jag behövde att någon skulle skrika på mig, för jag höll på att tappa det. Jag glömde bort hur länge jag har kämpat med det här. Fick du den knuffen av någon annan, eller kom den från dig själv? – Mycket kom härifrån Redline-studion. Jag var typ mobbad här bara för att jag inte gjorde någonting, haha. Idag tränar jag, mår fett bra och är tacksam – det känns som att jag har varit i en smutsig bubbla i tre år. Men jag älskar ändå den där smutsiga bubblan för det är den som har gjort mig till den jag är idag. Men du har pratat om din festperiod efter Nya skolans ledare. Blev ditt drickande någonsin ett problem? – Ja, för jag gjorde ingenting. Man blir dum av att dricka hela tiden och hjärnan orkar inte tänka på låttexter. Men jag älskar kaos, det är två sidor av mig. Är du rädd för att hamna i samma vanor igen? Festivalsäsongen börjar ju snart. – Men nu har jag lärt mig. Nu är jag som Robocop, jag är fett med härdad och kan balansera det.

sluta rappa? Jag älskar det här, jag har världens skönaste liv. Vi åker och spelar, vi gör musik, jag umgås här i Redlinestudion med de skönaste människorna och vi garvar varje dag. Jag är fett tacksam. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna leva på min musik. Tanken på att jag en dag kanske måste börja jobba ger mig en klump i magen. Skitet på När man e liten handlar om avundsjuka. Upplever du det som att det finns folk som vill att du ska misslyckas? – Nja, jag har alltid kommit bra undan. Hur menar du? – Jag är ganska kaxig, jag kallar mig Stor, jag har en krona över min logga. Folk kan nog uppfatta mig som ganska nonchalant. Jag tror att många andra inte hade kunnat komma undan med det. Men jag gör det, jag vet inte riktigt varför. Att ens kalla sig för nya skolans ledare, nu när jag tänker efter är det fett oblygt. Men folk har alltid haft kärlek för mig, de har alltid varit trevliga. Det är först nu med Rom & Kush som jag har börjat få mina första haters. Och jag känner att den här skivan är jävligt fet, så nu tror jag att vissa kommer att börja hata mig. För att din skiva är så pass bra? – Ja. Det där är också inspirerat från Biggie, du vet hans låt Playa Hater. Jag tycker att det där är roligt, jag älskar hatare. Jag trodde aldrig att någon skulle hata mig, så jag blir glad. Det betyder att man har kommit någonstans.

ser på världen. Musik på svenska gör Sverige till ett så mycket bättre land att bo i, istället för att vi ska vara som en liten delstat till USA. SHEREKHAN XIII LÅTER som klassisk hiphop, men lyckas samtidigt låta fräscht. Och Stor skriver texter om allt från klubbkvällar och galna flickvänner till kompisar med drogproblem och obesvarad kärlek – en bredd han tycker att fler borde emulera. – Som rappare vill folk alltid spela en roll. Och de vill de vara kvar i den rollen. Då blir det som att ”okej, den här rapparen pratar bara om att dricka”. Jag hatar det! För vem är så där som människa? Ibland är jag elak, ibland känner jag mig fett stark, ibland är jag skitsvag och allt är jobbigt, ibland känner jag mig som kung över hela jävla världen. Hur ska jag då kunna hålla mig till en och samma roll när jag gör musik? Det är därför jag kan göra en låt som Rom & Kush där jag leker värsta mack daddy, för ibland känner jag mig som det. Andra gånger kan jag vara olyckligt kär, som i Ge mig en chans. Det ena utesluter inte det andra. Livet ser ut så, det går upp och ner. För mig kanske det går upp och ner lite mer. Hur mår svensk hiphop idag? – Den mår bättre än någonsin. Alla ungar rappar, på bordet här har vi diplom för låtar som har sålt platina tre gånger om, vi ska uppträda på stora scenen på Gröna Lund, vi åker till Danmark imorgon med Red Bull för att lära unga att rappa, Petter gör värsta turnén med Ison & Fille, Kartellen fuckar ur. Det går bra för alla! Vi har en stor kaka, alla sitter runt bordet och alla kan äta sig mätta. Och de som försöker stoppa oss? Vi kommer att stoppa dem! Q

”JAG ÄLSKAR HATARE.” FRÅN ATT HA varit bespottat och bortglömt på mitten av nollnolltalet, har svensk hiphop gått till att bli kritikerrosat och nu även ekonomiskt gångbart. En förändring Stor måste ha märkt bara sedan han släppte Nya skolans ledare. – Det har märkts på alla sätt, det är så jävla fett med musik på svenska. Vi bor i Sverige, hur ska vi kunna få en egen kultur om vi bara går runt och pratar språk och ord som vi måste få i andrahand från någon annan? Hur ska vår kultur bli rik om vi inte bygger den själva? Men nu kommer det hela tiden ny grym musik på svenska och värdet av musiken och vad den betyder blir så mycket större då. Den känns på ett annat sätt, den sätter färg på min vardag och påverkar hur jag

Sherekhan XIII släpps den 3 maj. Den 2 maj intar Redline Sound System Gröna Lunds stora scen.

”FOLK VILL HELA TIDEN ATT MAN SKA VARA RAPPARE OCH TYP… KOCK!” Funderade du någonsin på att sluta när du var som minst produktiv? – Ja, ibland. Rappare blir lätt bittra. Tänk dig att det är ditt jobb att berätta att du är världens coolaste, grymmaste människa hela tiden. Även om du bara säger det på skoj, blir det till slut en del av din verklighet. ”Jag är Stor, jag är bäst, ingen rappare kan knäcka mig, blabla”. Och ibland är det ju så, men inte alltid – så när det inte är så krockar det med den bild av dig själv du har byggt upp. Så ja, jag funderade på det. Men det där är bara gnäll, det är töntigt. Varför ska jag FOTO: ERIK BY ERIK

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

100 KR GRATIS

OM DU REGISTRERAR DIG I MOBILEN

G책 in via din mobil p책 sb.ladbrokes.com

From England with love

Det svenska musikundret fortsätter att leverera. Senast på tur är NONONO, trion som flyttar fram sina positioner både internationellt och på hemmaplan.

NONONO spås göra succé

bland kan återvändsgränder paradoxalt nog leda till nya vägar. När producentduon Astma & Rocwell (Tobias Jimson och Michel Flygare) jobbade på ett album med flera engelska akter, stötte de på problematiken med för höga kostnader för att flyga hit artisterna för spelningar. Det fick dem att ta projektet i en ny riktning. TOBIAS: Vi kände att det var ohållbart. Så när Stina flyttade tillbaka till Sverige föll det sig naturligt att vi skulle jobba mer. STINA WÄPPLING ÄR en sångerska som för ett par år sedan flyttade till England för att studera psykologi. Men hon slutade aldrig att jobba med musik och som av en slump parades hon ihop med Astma & Rocwell. TOBIAS: Vi träffades genom att en barndomsvän började som A&R på Warner/Chappell och signade Stina. STINA: Jag kommer ihåg när jag fick mejlet – ”Astma & Rocwell har varit här, de var aspeppade och vill gärna skriva med dig”. Jag blev jätteglad och sedan träffades vi. Hur kom det sig att ni blev ett band, istället för en soloartist som är producerad av Astma & Rocwell? MICHEL: Vi kände att vi ville vara en större del av det och inte bara producera en låt som man sedan lämnar ifrån sig. Vi ville få ut vår egen vision i större utsträckning. STINA: Och för mig passade det också jättebra. Jag visste att jag ville gå solo på så sätt att jag få sjunga mina egna låtar, men samtidigt har jag inte det där behovet av att ”JAG ska vara artist”. Det känns skönt att fokusera på musiken. Och det känns representativt, för vi gör 33 procent var. Det reflekterar det som händer i studion. Ja, vem GÖR vad egentligen? MICHEL: Ibland kommer Stina med en låt som hon har gjort på piano och så kanske jag tar fram harmonier och strukturerar upp det. Eller så gör jag och Tobias ett track som vi tycker är asbra och så skickar vi det till Stina som skriver till det. STINA: Men det är ganska uppdelat så att Michel är instrument, Tobias är producent och jag är melodi, text och röst. TOBIAS: Ja, Stina skriver all text, det lägger vi oss mer eller mindre aldrig i, jag tror aldrig att det har hänt. Men det kanske är någon låt som har trillat bort för att det… STINA: … har varit för dålig text, haha! TOBIAS: Nej, men kanske för att det blir för personligt. STINA: Ja. Obehagligt egentligen. That’s too deep, man!

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

Text: AMAT LEVIN

Nu när du är en del av en grupp, förändrar det sättet du skriver texter på? STINA: Det är definitivt stor skillnad på att skriva en låt som ska pitchas till någon annan och på att skriva en till mig själv. Tidigare när jag har skrivit till mig själv, bara suttit vid pianot och jobbat med något som ingen kommer att höra, har det varit väldigt ocensurerat. Men nu i grupp? Jag känner inte alls att jag blir blockerad, tvärtom. Jag är väldigt fri i mitt skrivande och ibland kan jag tappa bort mig, då är det bra att Tobias och Michel kan säga ”men om du gör så här blir du faktiskt klar”. Jag får klart fler låtar nu på grund av deras sätt att få struktur på det. ASTMA & ROCWELL HAR sin grund inom hiphop, men har de senaste åren breddat sig och jobbat med artister som Amanda Jenssen, September, Vincent, Andreas Grega och Beatrice Eli. NONONO är till stor del en fortsättning på det – pop med ett tungt och hiphopifierat sound. Samtidigt är det svårt att sätta en stämpel på musiken. Like the Wind, gruppens första smakprov som släpptes i slutet av förra året, är basig och avskalad medan Pumpin’ Blood, den första officiella singeln från den kommande debutskivan, är gladare och utgör ett perfekt soundtrack till vinterfrusna svenskars vårkänslor. MICHEL: Jag är så jävla bred i det jag lyssnar på och det jag gillar. Har man en viss typ av feeling en dag, som när vi gjorde Pumpin’ Blood-tracket, då blir det kanske lite mer glatt. Medan Like the Wind blev mer suggestiv. Men vi håller det till det vi kan bra och utgår från trummor. Vi kommer ju inte från popen, men vi gillar pop och har vissa inslag av det instrumentellt. Men det ska vara en stadig grund med beats och bas, och det är kanske det som gör det unikt, att vi blandar. TOBIAS: Jag tror också att Pumpin’ Blood är så mycket åt det hållet vi kommer att gå. Jag har svårt att se att vi kommer att göra en gladare låt än den. MICHEL: Fast man vet aldrig! STINA: Jag kan tänka mig att vi kommer att göra en till, bara för att jag och vi skriver rätt årstidsbetingat. Och nu har det ju varit en lång vinter så därför har det blivit ett dovt och mörkt sound. RENT VISUELLT FÅR man känslan av att ingen har behovet av att stå i centrum. Bandets namn vittnar inte om hur många eller vilka som är med i det och på singelomslagen är det siluetter som dominerar. MICHEL: Musiken är det som ska vara i första hand, vi är inte så intresserade av att ansikten ska synas och att vi ska vara snygga. Samtidigt vill vi inte ha det för

mystiskt. På pressbilderna ser man ju hur vi ser ut. STINA: Exakt, det ska inte kännas sökt. Det visuella går hand i hand med musiken. Om du lyssnar ska bilderna inte ta något ifrån upplevelsen, men de ska heller inte styra den. TOBIAS: Det blir inga masker på scenen. Är det annorlunda för dig och Michel att uppträda? Er roll brukar ju annars mest vara i studion. TOBIAS: Michel har ju bakgrund i ett band och har dj:at väldigt mycket. Jag har aldrig spelat den typen av grejer vi gör nu. Det här gör vi för oss själva, jag hade aldrig spelat för något annan. MICHEL: Det är kul, för man får ju en helt annan respons på musiken. Den är mer direkt eftersom man möter en publik. Det upplever man aldrig i studion. Jag har fått en helt annan förståelse för artister överlag. Det är fan ingen picknick att vara artist. Nu förstår jag att man kanske inte orkar jobba i studion om man har varit på turné i tre dagar, haha.

är det att få stöd därifrån? TOBIAS: För oss har det framförallt varit viktigt i början på så sätt att man får in positiv energi i projektet. Att man inte bara sitter och gör klart en hel platta innan någon får höra. Det är ungefär på samma sätt som att komma ut och spela låtarna och känna efter vad man får för respons. Att bygga det mer organiskt har varit sjukt bra. Tobias och Michel, ni som har släppt musik sedan början av nollnolltalet, förändrar det här bloggmaskineriet sättet man gör musik på? TOBIAS: Inte hur vi gör musik, snarare hur vi ger ut den. MICHEL: Precis, hur vi planlägger den och hur vi tänker kring release. Produktionen görs på samma sätt. STINA: Jag tycker att det är kul att SoundCloud finns, att det är så enkelt och snabbt att få ut musiken. Det är också skönt att det är så egenstyrt och att det inte kräver så många mellanhänder. Det är en otroligt bra förändring musikvärlden har gått igenom, det är mer rättvist idag. TOBIAS: Det har varit jätteviktigt för oss. Man märker också att det är mycket enklare att få ut saker internationellt. Nu fick jag precis ett mejl om att Popjustice har premiärspelat Pumpin’ Blood, och när jag kollar nu ligger den uppe i 500 lyssningar bara sedan vi började den här intervjun. Ett svenskt band kunde inte få så här snabb spridning runt om i världen när vi började. Spotify har även hjälpt oss mycket. På vilket sätt? TOBIAS: Helt plötsligt tjänar musikindustrin i Sverige pengar igen och skivbolag vågar satsa. I England, till exempel, är det ett helt annat klimat. För att få saker att funka krävs det så extremt mycket pengar från skivbolagen. Här funkar streamingen bra. MICHEL: Ja, och det är ju ett extremt billigt sätt att ge ut musik på, istället för fysiska releaser. TOBIAS: Det gör att man vågar chansa på smalare saker, och att de faktiskt kan fungera. Välproducerat, bra melodier och en stark sångröst. Det är svårt att se varför NONONO inte skulle fungera. Q

”POPJUSTICE HAR PREMIÄRSPELAT PUMPIN’ BLOOD, OCH NÄR JAG KOLLAR NU LIGGER DEN UPPE I 500 LYSSNINGAR BARA SEDAN VI BÖRJADE DEN HÄR INTERVJUN.” STINA: Det är energikrävande och man ger av sig själv på ett annat sätt. Ibland får man ta en publik som känner ”hmm”, den svenska publiken är kanske inte den mest peppade som dansar direkt. I början tyckte jag att det kändes sjukt för jag brukar jämt dra ned persiennerna när jag spelar in sång, eftersom jag har förstått att jag rör mig väldigt mycket. Samma sak när jag skriver, då låser jag in mig hemma för att få vara i min egen space. Så jag var asnervös för livegrejen i början. Men nu är det bara kul.

MED UNGEFÄR HALVA skivan kvar och en planerad Sverigelansering efter sommaren har NONONO redan fått en publik på nätet och en lojal skara bloggar, även internationella, som följer dem. Hur viktigt

”MUSIKEN ÄR DET SOM SKA VARA I FÖRSTA HAND, VI ÄR INTE SÅ INTRESSERADE AV ATT ANSIKTEN SKA SYNAS OCH ATT VI SKA VARA SNYGGA.”

Michel, Stina och Tobias i NONONO.

FOTO: PER KRISTIANSEN

2013 • NR 4 • NÖJESGUIDEN

TIDENS ANDA

MÄSTERLIGT

MYCKET BRA

BRA

GODKÄNT

UNDERKÄNT

MARTIN BECK

Det vi pratar om mest just nu!

1 Le PAIN Francais

Le Pain Francais bidragsfusk och utnyttjande av människor. Vi kommer att sakna fondväggar med Parisiska vintagemotiv, obegripliga menyer och sumpigt presskaffe nu när vi BOJKOTTAR KEDJAN TILLBAKA TILL STENÅLDERN!

2 Vi kan inte klicka på dem

Till er som klistrar in långa och jävliga länkar på Instagram, precis sådär höll tidningar på innan de förstod att ingen orkar skriva av dem. Ja, så det där får ni sluta upp med.

post Tommy 3 Sverige ”Black” Nilsson

Hela ditt liv är en PR-kupp. Du är Truman. Du kan inte vara säker på någonting längre, utom att när allt avslöjas kommer 60 procent av stans reklamare säga ”jag visste det från början”.

4 Sann historia

Göteborgare är masochister! Efter x antal mycket väl godkända soldagar hör man mumlet: ”Vore det inte gött med ett rejält regn just nu?”.

5 Trap

Kul att ni börjat upptäcka trap! Men ni vet att det bara är söderhiphoptrumslingor med ett nytt, coolt namn, va?

6 Sommar-Yaki

Yaki-Da renoverar om hela terrassen till förmån för en succésommar! Äntligen kan man hänga på Yaki-Da även under den bästa årstiden.

7 DN hånar oss nu

GP har tillägnat Håkan Hellström en egen sajt. Det är så TYPISKT GP att hålla på så. Vi har värdighet och trovärdighet i Göteborg! Vi lovar!

8 Bengans fik

Äntligen kan man dricka kaffe på Bengans igen! Bengans fik, låt detta bli en långvarig kärlekshistoria.

9 Det säger en del

Stockholm Music & Arts ser ut att bli augusti månads bästa festival. Väl spelat, Stockholm, väl spelat!

10 Pun intended

Jon Hamms penis överskuggar den nya säsongen av Mad Men.

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

Det närmaste meditation du kan komma på internet Text: REBECKA HEDSTRÖM

ag brukar kokettera med att jag hatar nostalgi. Jag tycker inte om retro och jag ryser när jag hör 18-åringar tala om åren mellan 20 och 22 som ”de bästa i livet”. Jag blev därför till en början ganska illa berörd när jag såg vänner på Facebook gå sönder av lycka över att 2000-tals communityt för subkulturella, skunk.nu, återuppstått i en betaversion på skunk.cc, hopsnickrad av en privatperson. Enligt Wikipedia myntades begreppet nostalgi på 1600-talet som en medicinsk term för sjuklig hemlängtan och vid en första anblick låter Skunk-nostalgikerna som när de som var coola på högstadiet pratar om vilken underbar tid det var. ”Vi borde verkligen ses!” JAG SKAPAR ÄNDÅ ett konto till slut och jag lägger till mina vänner. Jag testar att skriva lite i dagboken, den del av Skunk som de flesta verkar sakna och romantisera kring. Det gavs till och med ut en bok 2010, med utdrag ur dagböcker från sajten, utgiven på Eitrem förlag. Aase Berg älskade den. En av bokens redaktörer, (även känd från Nöjesguiden) Caroline Ringskog FerradaNoli, skrev i förordet att skrivandet på Skunk var ”antitesen till att ‘bygga sitt eget varumärke’. Det är motsatsen till gott entreprenörskap”. Det fanns något i humöret hos Twitter som påminde om Skunk i början, en plats för passivt aggressiva

och kryptiska meddelanden och där man kunde tänka rakt ut. Men numera blir du avföljd om du skriver för diviga och självcentrerade saker, och alla dessa experter på sociala medier: ge mig en rast. Folk var asroliga på Skunk. Men det kommer aldrig att kännas som livet på internet finns där igen. Som en Mina Vänner-bok i retrostil på sin höjd.

”En plats för passivt aggressiva och kryptiska meddelanden.” Var det alltid så tyst här? Själva sidan är som en inverterad kyrkogård. Under första dygnet registrerade sig 1 000 nya användare, de flesta i sina gamla alias, med den skillnaden att de flesta nu är runt 30 år gamla och det finns inget innehåll i dagböckerna, allt är ödsligt och dynamiken är helt skev. VAD ÄR SKILLNADEN mellan nostalgi och längtan? Det går inte att bortförklara allas glädje som drömmen om en förlorad ungdom, det måste finnas något i själva platsen som saknas. Vad är egentligen skillnaden mellan att skriva dagbok på en halvanonym Blogspot-adress och under alias i ett community? Jag kan sakna känslan av att skriva

för att bli läst, men utan att oroa sig för vad arbetsgivare eller googlande föräldrar ska tänka. Det vore idiotiskt att låtsas som att delar av skrivandet inte handlade om status, men det fanns ingen som profiterade på oss (well, Spray då). Åh Gud, tänk om det handlar om längtan efter den första stora kärleken? Internet som inte visste vilket kaffe du borde gilla eller tipsade om singelpoliser i Stockholm. SKUNK VAR ETT litet elitistiskt vädringshål, vi var oanställningsbara svin, vilket Dessie och DennisM kanske också är, men med den skillnaden att när nittiotalisterna ”provocerar” och gör sina ”pr-trick” ville vi bara snacka skit. Skunk hade ingen aning om vem du var eller borde känna och ingen försökte sälja någonting annat än sin självbild till dig och du måste själv söka upp andras åsikter om du är intresserad av dem. Inga likes, inga delningar. Inga kommentarer, och det känns nu som det närmaste meditation du kan komma på internet. Total tystnad och en enfärgad vägg. Q För övrigt: Jag gör en tema-podcast tillsammans med litterära geniet och citatmaskinen Tone Schunnesson nu, i samarbete med Nöjesguiden. Lyssna gärna på oss: nojesguiden.se/podcasts/ nionde-kretsen. Sju avsnitt om synd med sju olika gäster, och vi skickar folk till helvetet i slutet.

KLUBB

INVENTERING AV UTBUDET 1 Jazzhuset Erik Dahlbergsgatan 3, öppet 22–03 varje dag, telefon 031-13 35 44

Namnet på stället antyder tolvtonsmelodier och svepande vispar, men om ditt hjärta slår i takt till indiemusik är det hit du ska gå. Huset bjuder på Indie Disco, spelningar med nya lovande band och i publiken har vi alltid minst fem Wes Anderson-inspirerade mössor och skjortor. Det händer något nytt varje torsdag, kolla på hemsidan för att se vilka band som kommer.

Sticky Fingers

Kaserntorget 7, öppet tors 22–02, fre–lör 21–04, telefon 031-701 00 17

Gammal är inte alltid äldst, men en klassisker är odödlig. Att The Libertines gjorde sin första Sverigespelning här får man liksom inte glömma, trots att tiden då folk försökte hoppa upp på scenen är förbi (... eller är den?). Sticky håller konkurrensen med huset varje torsdag, då är det klubb och ölen hävs som om man fick poäng per centiliter. Klientel i alla åldrar.

Knarrholmen

Ön Knarrholmen, tolv minuter båtfärd från Saltholmen, den 24–25 maj

Åh, festival i skärgården bland kobbar och skär, vad mer kan man önska sig? Denna lilla festival är bara inne på sitt tredje år men har redan befäst sig i våra hjärtan. På med randiga tröjan och skepparmössan och dansa till Jens Lekman och Kate Boy medan solen försvinner ner i havet. Få biljetter kvar.

4 Nya Pustervik

Järntorgsgatan 12, öppet mån-tors 11–02, fre 11–03, lör 12–03, sön 17–02, tel 031-3616705

Detta gamla granithus har varit en självklar del av Göteborgs kulturliv sedan tjugotalet. En mötesplats i natten, i skenet av blinkande neonljus. Det är klubbar och konserter nästan hela tiden, i sommar kan vi bland annat vänta oss Noah & The Whale. Vill du gå på designmarknad à la London? Men så gå hit. Mer info på hemsidan.

Port Du Soleil

Åvägen 25, öppet tors–lör 18–03, tel 076199 81 24

Klart man ska få vaska och veva i Göteborg också, det ser Port Du Soleil till. Gamla

platsen nere vid hamnen har bytts till Brewhouse vid Åvägen, som enligt arrangörerna kommer att bli lika bra trots att det inte är lika vattennära. Internationell standard utlovas och klubbarna avlöser varandra.

6 Storans uteservering

Kungsparken 1, öppet ons-sön från 16, beroende på väder, tel 031-13 04 05

Nu öppnar uteserveringarna och den bästa måste ju vara Storan. Ta en öl, spana ut över kanalen och känn brisen svepa in genom träden och svalka ditt solkyssta ansikte. Alltså drömmen, kan det bli verklighet nu? Tack på förhand.

7 Yaki-Da

Storgatan 47, öppet ons 22–03, fre–lör 22–04, telefon 031-96 02 00

Brokadtapeter, gyllene statyer och vindlande trappor – det är som att vara på fest hemma hos någons galna farmor. Yaki-Da bjuder på en av stans längsta öppettider och har famnen öppen för varje människa som vill dansa och vara glad under kulörta lampor.

8 Nefertiti

Hvitfeldtsplatsen 6, öppet lör 19–04, telefon 031-711 40 76

Denna legendariska jazzklubb i hjärtat av stan har huserat i källaren på Gamla Latin i 30 år och det är vi så glada för. I mitten på sommaren drar hiphopklubben Colors igång, nyligen utsedd till Årets klubb på Kingsizegalan.

9 Locatelli

Kungsportsavenyn 36–38, öppet tors–sön 18–02, tel 031-727 10 89

Gå till Locatelli för drinkarna eller den bestämda housemusiken. Kontinentala vibbar och ett bra tempo gör att stället har sin självklara plats i klubbutbudet.

Öppen Scen

La Réunification des deux Corées av Joël Pommerat Filmiskt vackert om mänskliga relationer! Ett tjugotal korta scener skapar en vacker och fängslande mosaik. Om svårigheten med tvåsamhet människor emellan. Den första internationella uppsättningen inom EU-projektet Cities on Stage som besöker Folkteatern. Textas på svenska.

Teater, dans, poesi, musik, performance – allt kan hända! 13 maj kl 18.30 Fri entré!

Gästspel 23-26 maj från Paris

10 Kino

Linnégatan 21, öppet vardagar 17–01, helgdagar 17–02, telefon 031-42 88 10

Folkteaterns Kafé och Restaurang

Kino bjuder på skönt häng och en av de största vegetariska satsningarna i stan. Baren ligger i Hagabion och atmosfären följer temat med gamla bioposters och minst en cineast bland klientelen. Man kan inte gå hit bara en gång.

Kaspar Hauser av Dag Norgård

Unga Folkteatern

Alltid öppet vid föreställningar! Lunch mån-fre och After Work på fredagar med finfina priser. Uteservering på solsidan har öppet!

En pojke. En hemlighet. En fråga. Varför? Kaspar Hauser är 17 år och har aldrig sett en människa. Han tas om hand och får lära sig att leva. Regi: Mirjam Önner

Premiär 23 maj Gästspel 24 maj - 1 juni.

Biljetter / Info:

www.folkteatern.se eller 031-60 75 75

2013 • NR 4 • NÖJESGUIDEN

GĂ&#x2013;TEBORGS KALENDARIET PK MUSIK PROUDLY PRESENTS

TRĂ&#x201E;DGĂ&#x2026;Râ&#x20AC;&#x2122;N GĂ&#x2013;TEBORG NY DATUM! FRED 31 MAJ EXTRAKONSERT LĂ&#x2013;RD 1 JUNI BILJETTER: TICNET.SE, 077-170 70 70. BOKA BORD PĂ&#x2026; TEL 031-10 20 80.

WWW.PKMUSIK.SE | WWW.10CCWORLD.COM

PK MUSIK & ET CONCERTS PROUDLY PRESENT

TRĂ&#x201E;DGĂ&#x2026;Râ&#x20AC;&#x2122;N GBG 9 JULI 2013 BILJETTER: WWW.TICNET.SE

WWW.PKMUSIK.SE

www.towerofpower.com

3?65.:;2; 2C2;A A?l14m?Ă&#x20AC;; 6; .@@<06.A6<; D6A5 60< 0<;02?A@ =?<B19F =?2@2;A

F.86 A?l14m?Ă&#x20AC;; 4qA2/<?4 ! " @2=A /6972AA2?' A60;2A @2 /<8. /<?1 =m % DDD 056==2;1.92@ 0<:

WWW.PKMUSIK.SE

27/4 LABBETâ&#x20AC;&#x201C;SWEATSHOP Designa & redesigna din t-shirt. 27/4 LABBETâ&#x20AC;&#x201C;OM MODE & MOTSTĂ&#x2026;ND Otto von Busch & Per Herngren. 27/4 LABBETâ&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;?WASTE LANDâ&#x20AC;? Film om konst & skrĂ¤p i Rio. 28/4 WHAT U GOT Skand. deltĂ¤vling break (2vs2). 29/4 HOUSE SESSION Dansa, prata, trĂ¤na. 2/5 VJ WORKSHOP Med Raquel Mayers. 3/5 VERNISSAGE PADIDEH JAFARI KonstutstĂ¤llning. 4/5 TILLSKĂ&#x201E;RARAKADEMIN Modevisningar & utstĂ¤llning. 5/5 BATIK-WORKSHOP Prova pĂĽ batiktekniker. 6â&#x20AC;&#x201C;9/5 OCH DĂ&#x201E;REMELLAN LEVER VI Teatergruppen Scenariot. 9/5 POESIKVĂ&#x201E;LL En kvĂ¤ll fylld av poesi. 10/5 MEMFIS RELEASKONSERT FĂśrband Mad karma & Konstantinople. 11/5 PICKNICKFESTIVALEN Kick-off. 11/5 KLUBB SODA KlubbkvĂ¤ll. 11-12/5 LJUSWORKSHOP Helgworkshop i ljusteknik. 13/5 HOUSE SESSION Dansa, prata, trĂ¤na. 15/5 PASSALEN Konsert. 17/5 MODEDAG Seminarier, sminkning, fotostudio. 18/5 INDIEARKAD Spelklubb med Dataspelsakademin. 24/5 VERNISSAGE MARTIN ELGUETA KonstutstĂ¤llning. 24/5 VERNISSAGE AKADEMIN VALAND UtstĂ¤llning & happenings till 2/6.

www.frilagret.se

KROG

SVÅGERPOLITIKBONANZA Allting har en ände, men korven den har två. Det sa alltid min farfar. Och nu har jag bestämt mig för att ta en liten paus. Men hav förtröstan, ersättaren är på väg in. En basist med en extremt känslig gom kommer att guida er i Göteborgs krogmylla medan jag reser vidare mot nya och för tillfället okända mål. Men innan jag lämnar över vill jag naturligtvis dela med mig av en topp fem-lista. Det blir faktiskt lite känslosamt på slutet. Real talk!

1 Dubbel Dubbel-imperiet

Surbrunnsgatan 8, tel 13 04 04 och Kastellgatan 14, tel 13 04 00

Mina tjejer och killar levererar stans trevligaste dim sum och ser till att jag har roligt samtidigt. Här händer alltid något kul och jag häpnas fortfarande över hur perfekt ni har gjort det. Nu snart öppnar det en Dubbel Dubbel i Malmö. John, Emma, Erik och Lars, vill ni stå för underhållningen på min begravning? Öppet: mån 14–22, tis–tors 17–23, lör 17–00

2 Björns bar

Viktoriagatan 12, tel 701 79 79

Björn, din jävel. Du vet precis vad som får mig att känna mig tillfreds. Mat och vin räcker långt, men du har det där lilla extra som gör att jag inte riktigt får nog. Maten smakar lite bättre hos dig, vinet likaså. Stämningen är alltid uppslupen och personalen alltid bäst i världen. Jag kommer snart tillbaka igen. Öppet: mån–tors 18–01, fre–lör 17–03

3 Stearin

Tredje Långgatan 8, 13 77 88

Det kom ett brev till redaktionen (adresserat till fel person dessutom) där det stod att vi bara skrev om Stearin, och att vi borde sluta upp med det. För det första stämmer inte påståendet, och för det andra, vad spelar det för roll om vi skulle råka göra det? Maten håller högsta klass och lokalen bjuder in oss till avslappnat häng. Öppet: tis–tors 17–01, fre–lör 17–02

Bara Magnus/Magnus & Magnus Drottninggatan 5 och Magasinsgatan 8, tel 13 30 00

Med hårt arbete och en stark tro på produkten kommer man långt. Det har du gjort, Magnus. I 15 år har du jobbat för att ge dina gäster fantastiska och unika upplevelser. Och det har gjort dig till en av stadens absolut vassaste krögare. Du har en plats i mitt hjärta och jag kommer aldrig att glömma din passion. Öppet: 17–sent

1 Tiden

Den räcker inte till. Jag skulle lätt kunna tänka mig niodagarsveckan, 28-timmarsdygnet och 34-dagarsmånaden. Så mycket kvar att äta, så lite tid.

PONTUS TENGGREN pontus.tenggren@nojesguiden.se

SNUSKKUNGENS MÖRKA LIV BLIR RESTAURANG Text och bild: PONTUS TENGGREN

Han var respekterad och aktad. En kyrklig familjeman med ett starkt varumärke att skydda. Dessutom festglad och rejält lössläppt – enligt rykten. Och varför ska jag låta sanningen stå i vägen för en bra historia? Nu blir Oscar II:s mörkare leverne restaurang på Linnégatan. Grill Grotesque kommer att få rojalisten i dig att bäva, och kåtbocken att nyfiket sukta efter mer. – Det här kommer att bli sanslöst häftigt. Jag har aldrig varit med om något liknande. I det här projektet finns det inga som helst gränser för vad som är tillåtet. Och det har jag inte varit med om tidigare. Ola Andersson är inte direkt någon duvunge. Fem år hos Pelle Danielsson på restaurangen med nästan samma namn och de senaste fyra åren har han basat över köket på Elite Park Avenue. Han är också finalist i kock-SM, kokboksförfattare och var under fyra år medlem i kocklandslaget. Det är ett par av bedrifterna han lyckats uträtta under sina år i branschen. Och listan kan göras längre, men eftersom mitt utrymme är begränsat låter jag det bero och låter istället Ola berätta mer för mig om Grill Grotesque, där han numera är köksmästare. Tillsammans med Taki Balogianni, som vi känner igen

från gamla Tages (alltså inte västkustens Beatles utan restaurangen på Storgatan), ska han nu ge oss göteborgare en historielektion av sällan skådat slag. – Vi har skapat en restaurang utefter Oscar den II:s personlighet. Han var ju dels en aktad man, men han hade samtidigt en annan mörkare och väldigt fascinerande sida. Han var lika smutsig och vällustig som de flesta av oss. Han bodde ju här och det kunde, enligt rykten, gå ganska vilt till, så grannarna protesterade genom att sätta upp de här maskerna på fasaden mittemot. Det var liksom en tyst protest mot Oscars lössläppta liv. Och nu tänker vi återuppliva alltsammans igen. Ledordet är dualism. Lokalen är på två plan där den ena delen blir mer rumsren och den andra lite mer syndig – dunkelt mystisk med mörkt valnötsträ och sammet. – Vi har ju en story att berätta och vill att den ska genomsyra precis allt här. Så vi anlitade Stylt (Trampoli reds. anm.) för att göra inredningen och skapa den atmosfären. De är grymt skickliga och vi gillar det de gör. Det kommer att bli riktigt snyggt när det är färdigt. Lokalen har alltid känts som en restauranglokal. Till och med när Elon låg här. Var temat solklart redan från början?

– Taki har suttit på lokalen ett tag, så det har vuxit fram allt eftersom. Och vad kan du berätta om maten? Hur syndiga kan ni vara utan att det blir perverst? – Vi kommer att lägga fokus på grill. Inget sådant Texas Longhorn-tjafs med stora köttbitar utan det blir lite mer elegant och med en twist. Och man kan vara hur syndig som helst. Gör man det bara på rätt sätt, så. Jag jublar när jag hör Ola berätta om Grill Grotesque. Linnéstan har under senare år präglats lite väl mycket av storhetsvansinne och ambitioner att bygga imperium, men här har vi en krögare och en kökschef som vågar gå egna vägar och bryta mot trenden och göra området mer levande och intressant. – Som stadsdel har Linné stor potential för restaurangverksamhet, men det känns som att många bara kör på och fastnar i samma spår. Det har hänt en del de senaste åren, Hello Monkey var ett riktigt bra tillskott, men det behövs fler som vågar satsa. Jag välkomnar Grill Grotesque med vidöppna armar och hoppas att många göteborgare med mig kommer att historieäta här ofta och mycket. Grotesque Grill öppnade på Linnégatan 11 den 25 april. 2013 • NR 4 • NÖJESGUIDEN

KROG

ENTER THE WU-TANG (FAMILJEN) Familjen Arkivgatan 7, tel 20 79 79

Ă&#x201E;ven om liknelsen haltar nĂĽgot skulle jag vilja likna BjĂśrn Persson vid RZA i Wu-Tang Clan. Han har inte bara skapat tre genialiska restauranger utan har Ă¤ven bemannat dessa med proffsiga och hĂ¤nsynslĂśst kulinariska ninjor. Inte pĂĽ nĂĽgon av restaurangerna tullas det med nĂĽgot. Varje del och varje moment prĂ¤glas av stort kunnande och utmĂ¤rkt fingertoppskĂ¤nsla. Oavsett vilken restaurang du besĂśker i BjĂśrns restaurangimperium mĂśts du av kunniga yrkeskvinnor- och mĂ¤n som ser till att du fĂĽr ut maximalt av ditt besĂśk. De Ă¤r samspelta och kompletterar varandra perfekt. BĂ¤st pĂĽ det de gĂśr. Precis som Wu-Tang var en gĂĽng i tiden. Ibland vill man ha en Ăśverfull restaurang, ordentligt med sorl och bra puls. DĂĽ passar Familjen utmĂ¤rkt. Men ibland vill man ha det lugnt och skĂśnt, lagom hĂśg musik och mycket luft mellan borden. DĂĽ

FOTO: THOMAS WAL

passar Familjen oss den hĂ¤r kvĂ¤llen i mars. Maten Ă¤r rĂ¤ttfram. Inga diviga rĂ¤tter som lovar fĂśr mycket och sedan inte levererar, utan rejĂ¤la grejer. HĂ¤r skulle vi kunna gĂĽ in pĂĽ hur smaker gifter sig och lever lyckliga i all framtid, men det behĂśvs inte. FĂśr pĂĽ Familjen kan du med gott samvete vĂ¤lja och vraka bland enstaka artiklar pĂĽ menyn eller vĂ¤lja nĂĽgon av de varsamt hopsatta menyerna. Om du gillar att Ă¤ta

behĂśver du inte oroa dig. Men om du behĂśver hjĂ¤lp pĂĽ traven kan vi tipsa om rĂĽbiffen, vildsvinsragun med grillat brĂśd, flĂ¤skkorven och sejryggen med gurkvariation. Det Ă¤r en bra bĂśrjan. EfterrĂ¤tten vĂ¤ljer vi att ta flytande. DĂ¤r i baren Ă¤r Tom Surma lika delar Raekwon och Olâ&#x20AC;&#x2122; Dirty Bastard. Raekwon fĂśr att allt han mixar ihop tar oss till platser vi inte visste fanns och ODB fĂśr att kombi-

nationerna som tar oss till dessa platser Ă¤r helt galna. Via en handfull fantastiska cocktails lĂ¤r vi oss att kryddat brĂ¤nnvin har ett mycket bredare anvĂ¤ndningsomrĂĽde Ă¤n vad vi hade kunnat ana. GĂśr dig sjĂ¤lv och dina vĂ¤nner en tjĂ¤nst. LĂ¤gg nĂ¤sta helkvĂ¤ll pĂĽ Familjen. Ni kommer inte att bli besvikna. Ă&#x2013;ppet: mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;tors 17â&#x20AC;&#x201C;00, freâ&#x20AC;&#x201C;lĂśr 17â&#x20AC;&#x201C;01.

With love from Maria Elena och Leopoldo 87(6(59(5,1* 3j $9(1<16 62/6,'$

Med grĂ¤nslĂśs kĂ¤rlek odlar Maria Elena och hennes man Leopoldo sina Pacamara-bĂ¤r, som soltorkas i sitt eget fruktkĂśtt. Resultatet blir ett kaffe som bĂ¤r en sĂśtma du aldrig glĂśmmer. Som om krusbĂ¤r och skumbanan skulle mĂśta honungsmelon och drottningsylt â&#x20AC;&#x201C; ungefĂ¤r. Rostat av Johan & NystrĂśm. Serverat pĂĽ Mornington Hotel & Espressobar pĂĽ Avenyn

Boutiquehotell & Espressobar t ,VOHTQPSUTBWFOZO t NPSOJOHUPO TF HPUFCPSH

7 YL T P \ T H U K J H Z \ H S T L U Z ^ L H Y K H ` I ` K H ` %HVĹ&#x152;N RVV SĂ&#x2020; ZZZ DQRWKHUVWRUH VH KĂ&#x192;U KLWWDU QL PĂ&#x192;UNHQ VRP 6RXOODQG /DJRP *RXUPHW 1)1 %UL[WRO (OHYHQ 3DULV 9DQV RFK PĂ&#x2020;QJD IOHU

NĂ&#x2013;JESGUIDEN â&#x20AC;˘ NR 4 â&#x20AC;˘ 2013

VHEDJR VH

% & 5 5" Â 3 & / " / / 0 / 4 4* % " t % & 5 5" Â 3 & / " / / 0 / 4 4* % " t % & 5 5" Â 3 & / " / / 0 / 4 4* % " t % & 5 5" Â 3 & / " / / 0 / 4 4* % " t % & 5 5" Â 3 & / " / / 0 / 4 4* % " t % & 5 5" Â 3 & / " / / 0 / 4 4* % "

3ZWOO]QLMV

N INDISKT S SKANDINAVISKT X EXPERIMENTELLT M MER KĂ&#x2013;TT Ă&#x201E;N FISK Y MER FISK Ă&#x201E;N KĂ&#x2013;TT V VEGETARISKT a BAR/LOUNGE b BARNVĂ&#x201E;NLIGT c KAFĂ&#x2030; d DANSGOLV/KLUBB

ASIEN MELLANĂ&#x2013;STERN/LIBANON C CROSSOVER CENTRALEUROPA E SPANSKT F FRANSKT G GREKLAND I ITALIEN J JAPAN USA

e CHAMBRE SEPARĂ&#x2030;E h BORDSBOKNING KRĂ&#x201E;VS l DJ (KVĂ&#x201E;LLSTID) n Ă&#x2013;PPET EFTER 01 u UTESERVERING L LUNCH 5 NOMINERAD TILL GĂ&#x2013;TEBORGSPRISET 6 VINNARE AV GĂ&#x2013;TEBORGSPRISET

HELLO MONKEY

ETT

RESTAURANG LEONARDO TAPAS & LOUNGE

4QVVuOI\IV PMTTWUWVSMa VM\

3]VO[XWZ\[I^MVaV

:MLJMZO[^qOMV ! TMWVIZLWOJO [M

auMA

aeubLMS

auMVEFIC

Efter sex ĂĽr pĂĽ Magasinsgatan Ăśppnar vi en Hello Monkey-restaurang till. LĂ¤get Ă¤r perfekt pĂĽ solsidan av LinnĂŠgatan dĂ¤r du alltid kan slinka in lĂ¤tt frĂĽn mĂĽndag till lĂśrdag. Vi har tagit med oss nĂĽgra klassiska rĂ¤tter frĂĽn Magasinsgatan som sesampanerad tonfisk och japansk rĂĽbiff och skapat nya rĂ¤tter med inspiration och smaker frĂĽn det koreanska barbecuekĂśket.

I hjĂ¤rtat av GĂśteborg, mitt pĂĽ avenyn hittar du restaurang ETT. SlĂĽ dig ner i brasseriet och lĂĽt vĂĽra kockar bjuda dig pĂĽ svensk matlagning med europeska influenser nĂ¤r den Ă¤r som bĂ¤st. VarfĂśr inte testa pĂĽ vĂĽr omtalade grill och avsluta med ett glas vin i vĂĽr charmerande vinbar. Eller rent av dra igĂĽng helgen med en hĂ¤rlig afterwork dĂ¤r du kan prova pĂĽ viner frĂĽn vĂ¤rldens alla hĂśrn samtidigt som du avnjuter vĂĽra populĂ¤ra delikatesstallrik. KrĂśgarens rekommendation: Grillad flankstek serveras med tomatsallad, lĂśkringar, rĂśdvinssĂĽs, bearnaisesĂĽs, chimichurri.

I Olskroken, mitt pĂĽ torget ligger vi! En restaurang i lĂ¤ckra lokaler. VĂĽr meny bestĂĽr av spĂ¤nnande tapasrĂ¤tter dĂ¤r vi frĂ¤mst hĂ¤mtat inspiration frĂĽn medelhavet varvat med exklusiva pizzor och andra lĂ¤ckra smakupplevelser. KrĂśgarens rekommendation: VĂĽra fĂ¤rdiga tapaspaket frĂĽn olika delar av vĂ¤rlden.

Priser (varmrĂ¤tter): 119â&#x20AC;&#x201C;309 kr. Ă&#x2013;ppet: mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;lĂśr frĂĽn kl 17.

Priser: 120â&#x20AC;&#x201C;270 kr. Ă&#x2013;ppet: mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;fre: 17.00â&#x20AC;&#x201C;22.30, freâ&#x20AC;&#x201C;lĂśr 17â&#x20AC;&#x201C;01, sĂśn 15.00â&#x20AC;&#x201C;22.30.

Priser: 141â&#x20AC;&#x201C;265 kr. Ă&#x2013;ppet: mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;tor 11.30â&#x20AC;&#x201C;23.00, freâ&#x20AC;&#x201C;lĂśr 11.30â&#x20AC;&#x201C;01.00, sĂśn 12â&#x20AC;&#x201C;18.

KĂ&#x201E;LLARKROGEN

AVALON

l[\ZI 4IZUOI\IV SITTIZSZWOMV KWU

3]VO[\WZOM\ ! I^ITWVPW\MT [M

auLCS

auLeC

PĂĽ kanske en av GĂśteborgs mest frekventerade adresser, ett stenkast intill de flesta av stadens mest centrala Hotell, ligger anrika KĂ¤llarkrogen sedan mitten av 1960-talet. Nu Ăśnskas Ă¤ven Du vĂ¤lkommen till att fĂśrfĂśras av VĂĽr underbara mat, vĂĽra vĂ¤lvalda viner, romantiska lokaler och suverĂ¤nt duktiga personal. Vi utlovar en smakupplevelse utĂśver det vanliga! VĂ¤lkomna till oss pĂĽ KĂ¤llarkrogen i GĂśteborg.

Avalon Ă¤r ett stilrent designhotell mitt i GĂśteborgs city. Hit gĂĽr man gĂ¤rna fĂśr att umgĂĽs om det sĂĽ Ă¤r bara fĂśr en kaffe, lunch, middag eller ett glas i baren. PopulĂ¤r uteservering dĂ¤r man frĂĽn fĂśrsta parkett kan se stans vimmel. Modernt kĂśk med bra ambitioner ackompanjerat av ett gott vinutbud.

Priser frĂĽn 138 kr. Ă&#x2013;ppet: mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;tor 11.30â&#x20AC;&#x201C;14:30/16.30â&#x20AC;&#x201C;21.30, fre 11.30â&#x20AC;&#x201C;14.30/16.30â&#x20AC;&#x201C;22.30, lĂśr 12.00â&#x20AC;&#x201C;22.30, sĂśn stĂ¤ngt.

NOBA >QS\WZQIOI\IV ___ VWJI V]

MYSu

I Deja Vu's anrika lokaler pĂĽ Viktoriagatan finner du Ăślsorter frĂĽn hela Norden och mat frĂĽn lokala producenter. Det serveras nyklassiska rĂ¤tter, nordiska tapas och mycket mer. HĂ¤r anordnas Ă¤ven Ăślprovningar och vinprovningar, ring gĂ¤rna oss om ni Ăśnskar detta. Avnjut mat och dryck i matsalen, loungen, baren eller pĂĽ den trevliga VIP-hyllan. Varmt vĂ¤lkomna! Ă&#x2013;ppet: mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;tor 16â&#x20AC;&#x201C;01, fre 16â&#x20AC;&#x201C;03, lĂśr 16â&#x20AC;&#x201C;03, sĂśn 16â&#x20AC;&#x201C;01.

Priser: 139â&#x20AC;&#x201C;295 kr. Ă&#x2013;ppet:mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;ons: 11.30â&#x20AC;&#x201C;00.00, tor 11.30â&#x20AC;&#x201C;01.00 fre 11.30â&#x20AC;&#x201C;01.00, lĂśr 12.30â&#x20AC;&#x201C;01.00, sĂśn 17â&#x20AC;&#x201C;23 (Baren). Lunch mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;tor 11.30â&#x20AC;&#x201C;14.30, fre 12.00â&#x20AC;&#x201C;15.30.

ANGELOS ;\MV ;\]ZMOI\IV

! ZM[\I]ZIVOIVOMTW[ KWU

LOU LOU

5IOI[QV[OI\IV TW]TW]OJO KWU

aulnLM

F.d Bliss pĂĽ Magasinsgatan 3 byter inte bara namn, utan skepnad och koncept till nya - lou lou. Med inspiration och influenser frĂĽn New Yorks berĂśmda Meatpacking district har vi hittat vĂĽr egen variant av ett amerikansk steakhouse. Ă&#x2013;ppet: Lunch mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;fre 11â&#x20AC;&#x201C;14, Middag mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;lĂśr 17â&#x20AC;&#x201C;23, Klubb onsâ&#x20AC;&#x201C;lĂśr 23â&#x20AC;&#x201C;02.

MOON THAI KITCHEN ;\WZOI\IV :MX[TIOIZMOI\IV UWWV\PIQSQ\KPMV [M

acubLMYEI

aubLVAM5

Om du vĂ¤rdesĂ¤tter kunnig personal och trevlig och omtĂ¤nksam service bĂśr du besĂśka oss pĂĽ Angelos. Vi har en sĂ¤songsbetonad Ă la cartemeny - just nu med fokus pĂĽ vilt, tryffel & Karl-Johansvamp! MĂĽnga sĂ¤ger att vi har stans bĂ¤sta tapas. Och vi Ă¤r benĂ¤gna att hĂĽlla med. Hos oss hittar du bĂĽde klassiska tapas och tapas som du garanterat inte hittar nĂĽgon annanstans i GĂśteborg. VĂĽr passion Ă¤r mat & dryck, och det mĂ¤rks vĂ¤l pĂĽ personalen. VĂ¤lkommen!

Moon Thai Kitchen Ă¤r en tropisk oas mitt i stan. Vi finns pĂĽ Storgatan 1, Vasastan och Repslagaregatan 7, Masthugget. Hos oss pĂĽ Moon upplever man Ă¤kta thailĂ¤ndsk matkonst. I vĂĽr breda meny finns alla smaker att avnjuta, styrkan Ă¤r satt frĂĽn falangstyle till fullmoon.

Ă&#x2013;ppet: mĂĽnâ&#x20AC;&#x201C;fre frĂĽn 11.30, lĂśr frĂĽn 13, sĂśn frĂĽn 13, lunchĂśppet, mĂĽn â&#x20AC;&#x201C;fre 11.30â&#x20AC;&#x201C;14.30.

Priser (varmrĂ¤tter): frĂĽn 119 kr. Ă&#x2013;ppet (Storgatan): tisâ&#x20AC;&#x201C;tor 11â&#x20AC;&#x201C;23, fre 11â&#x20AC;&#x201C;01, lĂśr 12â&#x20AC;&#x201C;01, sĂśn 12â&#x20AC;&#x201C;23, mĂĽn stĂ¤ngt. Lunch tisâ&#x20AC;&#x201C;fre 11â&#x20AC;&#x201C;15. (Repslagaregatan): mĂĽn + onsâ&#x20AC;&#x201C;tor 16â&#x20AC;&#x201C;23. Fre 16â&#x20AC;&#x201C;00, lĂśr 12â&#x20AC;&#x201C;00, sĂśn 12â&#x20AC;&#x201C;22, tis stĂ¤ngt.

DRYCK

En fruit punch får igång folk snabbt.

Vi har tröttnat på att använda oss av något så tankekrävande som Twitter och något så statiskt som Instagram. Nu är det istället den rörliga bilden som känns spännande. Tillsammans med Schweppes, anordnar Nöjesguiden nu en stor tävling som kort och gott går ut på att filma de där små, oväntade ögonblicken i vardagen. I prispotten ligger en hög med iPads. Att tävla är enkelt. Allt du behöver göra är att ladda ner Schweppes videoapp Your Moments och sätta igång med filmandet. Målet är att fånga det oväntade och otippade, det kan handla om en extraordinär utekväll, en intensiv konsert eller en helt vanlig middag – vad som ska fångas på film är helt upp till dig! Ladda sedan upp din filmsekvens på Schweppes Your Moments, för chansen att vinna en iPad varannan vecka.

VILLKOR FÖR TÄVLINGEN Tävlingen pågår fr.o.m. vecka 7, t.o.m. vecka 18 år 2013. Tävlande personer godkänner att inskickat material till tävlingen används i Schweppes namn, i Sverige såsom internationellt. De uppgifter som du lämnar om dig själv i samband med lämnat bidrag kommer att behandlas för att tävlingen ska kunna administreras. Endast sådana uppgifter som är nödvändiga för deltagande kommer att samlas in. Den tävlandes uppgifter såsom namn och bild kan komma att publiceras på internet. Schweppes försäkrar att de lämnade uppgifterna endast kommer att användas inom ramen för tävlingen. Genom att godkänna dessa tävlingsvillkor samtycker du till personuppgiftsbehandling enligt ovan. För att få delta i tävlingen måste du vara 18 år eller äldre. Anställda personer på Spendrups/Schweppes, anhörig till anställd person på Spendrups/Schweppes eller personer som utgör konsulter för Spendrups/ Schweppes är ej tillåtna att delta i tävlingen. Som tävlande ansvarar du för att materialet du skickar in (text, bild och film) är lagligt att visa och använda. Schweppes förbehåller sig rätten att ta bort inskickade bidrag om tveksamheter eller anmälan av bidraget skulle uppstå. Tävlande godkänner användning av namn och bild vid marknadsföring av tävlingen. Vinnande bidrag utses av en jury. Ett vinnande bidrag utses varannan vecka (jämna veckor: 8, 10, 12, 14, 16 och 18). Vinnande bidrag vinnare belönas med en iPad Wifi 16GB. Vinsten är en engångsvinst och är skattepliktig hos mottagaren. Tävlingen är öppen endast för privatpersoner bosatta och skatteskyldiga i Sverige.

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

Krönika

FESTDRICKA

örfest. Hemmafest. Releasefest. Gårdsfest. Födelsedagsfest. Bröllopsfest. Efterfest. Alla lika efterlängtade som förhoppningsfulla tillställningar. Och med rätt dryck i glasen är succén given, kanske till och med ett spritminne för livet. Det finns två klurigheter med att välja bjuddryck till större sällskap: 1) ekonomi 2) hitta något som passar alla. Vet du på förhand vilka som kommer kan du alltid göra lite research om vad folk tycker om. Är det ett gäng roséhinkande fotbollsgrabbar? Gravida medelålders par? En flyktig bekantskapskrets med känsla för kultur? Känner du gästerna väl kan en smart lösning vara att du spikar ett tema, till exempel: Vin med snygga etiketter. Svensk hantverksöl. Spritsorter som rimmar på pälsdjur. Nämn dryckestemat redan i inbjudan och be alla ta med varsitt bidrag. Festens första trevande samtalsämne får du på köpet. Det smutskastade begreppet bål är värt att rentvå i dessa sammanhang. Blanda en spritig fruit punch eller en seriös sangria så kommer folk igång snabbt. Du slipper mecket med att blanda drinkar, sparar cash och får tillfälle att rensa ut barskåpet. Och glöm inte att berätta vad du har haft i! Bubbelvin andas alltid minst lika mycket fest som bålskål. Men hoppa över lyxen och satsa på en knastertorr fransk cremant eller cava (hjärnan tänker fest ändå), och servera iskall till flottiga potatischips. En given partystarter på alla slags snyggmingel men troligtvis allra bäst på den sena efterfesten. Men lådvin då? Okej, som nödraket i garderoben. Men när det nu finns bra vin på flaska för samma pengar finns det ingen anledning att betala extra för slätstruken karaktär, extra svavelodör och låg druvkvalitet. I mina ögon är en dunk sprit och några flaskor hemmagjord lemonad en vackrare syn om pengarna tryter. Och med enbart lemonad skämmer du även bort dina alkoholfria gäster. Q

BÄST JUST NU

1 Eric Bordelet

Ciderproducenten med stort C från Normandie gör magiska äppeldrycker av alla slag. Överlägset bäst är Poiré Granit (170 kronor) och strax därefter finns söta Sidre Brut Tendre Demisec (88 kronor).

2 Brewdog Pub

I ett gammalt solarium på S:t Eriksgatan i Stockholm har skotska Brewdog öppnat sin första Sverigefilial. Räkna med hantverksöl och galenskaper utöver det vanliga.

3 Vajra Barolo Albe 189 kronor. Så löjligt billig kan en bättre barolo bli om Systembolaget lägger en order på 100 000 flaskor om året. Om det gick skulle italienarna privatimportera.

4 Gaston Vin

Först i Sverige med både vinbar och vinbutik. Drick i baren, beställ på nätet och få flaskorna hemkörda. Mer konsumentorienterat än så blir det inte!

Reali 5 Lupi (boxvinsdödaren) 59 kronor! Klunkvänligt och ekologiskt rödpang från Abruzzo som sopar banan med vilket boxvin som helst.

ALF TUMBLE alf.tumble@nojesguiden.se

ALK 4,5% VOL. Systembolagets art nr 1520 Pris: 13,90 kr. Konsumentkontakt 020-78985. www.spendrups.se

$/.2+2/ .$1 6.$'$ ',1 +b/6$

SCEN

play ground

Â˛ Â˛

Life & Times pĂĽ Backa Teatern.

KrĂśnika

VAD Ă&#x201E;R KONST? 3 Don Quijote FOLKPARTIET HAR SVARET!

Â? w Â?

UrpremiĂ¤r den 26 april pĂĽ Nya Studion

VĂ&#x2026; G A R D U ? E N S I N N E S F Ă&#x2013; R V R I DA N D E U P P L E V E L S E

I E T T R U M F Y L LT AV D I M M A

â&#x20AC;?Jag fĂśrestĂ¤ller mig att det Ă¤r sĂĽhĂ¤r nĂ¤r man Ă¤r dĂśd och inte har nĂĽgon kropp.â&#x20AC;? â&#x20AC;?Det Ă¤r som att gĂĽ in i himlen.â&#x20AC;?

ad som Ă¤r konst och vad som Ă¤r icke-konst Ă¤r en klassisk frĂĽga inom all form av konstutĂśvning. Det hela tog sig dock en intressant vĂ¤ndning nĂ¤r en hĂśgt uppsatt folkpartist i mitten av mars kastade ur sig att flera av de fĂśr scenkonsten allra viktigaste delarna, som ljus, ljud och scenografi, inte kunde rĂ¤knas till de konstnĂ¤rliga delarna och dĂ¤rfĂśr skulle kunna lĂ¤ggas ut pĂĽ entreprenad. BemanningsfĂśretag skulle alltsĂĽ, i den hĂ¤r andan, genom lite fin prispress trycka sig in som en spik mellan scenkonstens vĂ¤l integrerade och sammansvetsade delar. Det hĂ¤r vittnar om en rĂ¤tt trist synvinkel dĂ¤r enbart de pĂĽ scen eller de som sitter pĂĽ upphovsrĂ¤ttsliga fĂśrdelar kan fĂĽ ta del av begreppet â&#x20AC;?konstâ&#x20AC;?. Som Rasmus Fleischer framgĂĽngsrikt argumenterar fĂśr, pĂĽ omistligt samhĂ¤llskommenterande Copyriot, Ă¤r det dock omĂśjligt att hĂĽlla isĂ¤r verksamheterna pĂĽ det hĂ¤r sĂ¤ttet i realiteten. Att helhetstĂ¤nket i kulturskapande Ă¤r allt mer hotat av dagens kulturpolitik Ă¤r uppenbart. FrĂĽgan Ă¤r bara vem som tjĂ¤nar pĂĽ det? Bemanningsfirmorna? Folkpartiet? Eeeh. Q

BĂ&#x201E;ST JUST NU

1 Life & Times

Spelas den 16 maj pĂĽ Backa Teater

Kurt HentschlĂ¤ger FEED ATA L A N T E , Ă&#x2013;V R E H U S A R G ATA N 1 LĂ&#x2013; R DAG 1 8 M A J , 1 8 .0 0 & 2 0.0 0 S Ă&#x2013; N DAG 1 9 M A J , 1 8 .0 0 & 2 0.0 0

Â? y Â? (M OĂ&#x192;PSOLJ IĹ&#x152;U SHUVRQHU PHG HSLOHSVL HOOHU KMĂ&#x192;UWSUREOHP 5HNRPPHQGHUDV IUĂ&#x2020;Q Ă&#x2020;U

W W W. F E S T I VA L . G O T E B O R G . S E

NĂ&#x2013;JESGUIDEN â&#x20AC;˘ NR 4 â&#x20AC;˘ 2013

40 MIN.

GĂśteborgs Dans & Teater-festival Ă¤r numera ett ĂĽrligt arrangemang â&#x20AC;&#x201C; tack fĂśr det! Dessutom Ă¤r ĂĽrets tema, att utgĂĽ frĂĽn leken som grund till all scenkonst, frĂ¤schare Ă¤n pĂĽ lĂ¤nge. Ett utmanande program dĂ¤r faktiskt det allra mesta kĂ¤nns genomtĂ¤nkt, synkroniserat och aktuellt. Jag skulle inte bli fĂśrvĂĽnad om Life & Times blir den stora upplevelsen. En tolv (!!!) timmar lĂĽng fĂśrestĂ¤llning dĂ¤r Nature Theatre of Oklahoma binder ihop hela livet i en inriktad spindelvĂ¤v. Backa Teater lovar att bjuda pĂĽ American BBQ i pauserna och jĂ¤mfĂśr upplevelsen med en shiatsumassage. SĂĽ extremt utmanade i dagens stressklimat att jag anar en rent terapeutisk funktion. Inte missa!

2 C.A.P.E

Spelas den 15â&#x20AC;&#x201C;18 maj pĂĽ Olof Palmes Plats/ JĂ¤rntorget

Tidsmaskin, nĂĽgon? En av de allra mest klassiska barndomsdrĂśmmarna, tidsmaskinen, tar med hjĂ¤lp av ny teknik plats pĂĽ uuuuuurtrista Olof Palmes Plats nĂĽgra dagar. Ingen som nĂĽgonsin satt sin fot just dĂ¤r kommer att kunna stĂĽ emot ett erbjudande av den hĂ¤r kalibern. Eric Joris har Ă¤gnat tio ĂĽr ĂĽt att skapa en upplevelsesimulator dĂ¤r du med videoglasĂśgon och hĂśrlurar tar dig till okĂ¤nda platser. Trist nĂ¤r du kommer tillbaka dock!

Duon Stefan Metz/Niklas RĂĽdstrĂśm maxade ut rejĂ¤lt genom att ta sig an beryktade bladvĂ¤ndaren Bibeln fĂśr nĂĽgot ĂĽr sedan. Herrarna verkar dock inte kunna slita sig frĂĽn bĂścker tjocka nog att fungera bĂĽde som huvudkudde och hantlar. Don Quijote Ă¤r nĂ¤st pĂĽ tur och det finns nog en liten Sancho Panza i oss alla. Eller? VĂ¤derkvarnar finns i alla fall Ăśverallt â&#x20AC;&#x201C; troligen Ă¤ven pĂĽ Stadsteatern den hĂ¤r kvĂ¤llen. Bara gĂśr det!

4 Det vĂ¤rdefulla

Spelas den 2â&#x20AC;&#x201C;5 maj pĂĽ Teater Trixter

Den engelska dramatikern Ella Hicksons verk om svaghet, rĂ¤dsla och lĂśgner lĂ¤r slĂĽ an en och annan strĂ¤ng hos vem som helst. HĂ¤r mĂśter vi George, som bĂ¤r pĂĽ en nedbrytande sjukdom. IstĂ¤llet fĂśr att lĂĽta vĂ¤rlden omfamna honom sĂśker han sin tillflykt till ensamheten och byter i samma vĂ¤nda sida av Atlanten â&#x20AC;&#x201C; frĂĽn London till New York. I denna stora livslĂśgn mĂśter han till sist sin dotter och utifrĂĽn detta mĂśte vecklar resonemang kring hopp, tillit och mĂ¤nsklig vĂ¤rme ut sig.

5 Come Back

Spelas den 15â&#x20AC;&#x201C;16 maj pĂĽ Atalante

Liksom idrottare pensioneras balettdansare ofta orimligt tidigt. Vid 40 Ă¤r kropparna utslitna, oanvĂ¤ndbara ur rent tekniskt perspektiv. I den hĂ¤r fĂśrestĂ¤llningen fĂĽr vi, under Doris Uhlichs ledning, mĂśta fem av dessa utrangerade dansare frĂĽn Wiens allra stĂśrsta scener. Tillsammans tar de sig an allt som inte rymdes inom balettvĂ¤rldens snĂ¤va vĂ¤rldsbild. De revolutionerar sig sjĂ¤lva och sitt dansande genom en klassisk kulturkrock â&#x20AC;&#x201C; dans till electro och rock. Att Emma Goldman citeras i programmet gĂśr inte det hela mindre lockande. PETTER SEANDER petter.seander@nojesguiden.se

KONST FOTO: VIDAR LINDQVIST

BÄST JUST NU

1 Helene Schjerfbeck

Göteborgs Konstmuseum, Götaplatsen, 60 kronor, öppet: tis–tors 11–18, ons 11–21, fre–sön 11–17

Bra konst för alla. Redigt själfull, karg modernism. Mycket stiliserade porträtt i enkel färgskala. Inga krusiduller eller konstigheter. Missa inte denna greatest hits-utställning med en av Finlands största konsthjältinnor!

masters2 Valands utställning

Göteborgs konsthall, Götaplatsen, från den 11 maj, öppet: tis–tors 11–18, ons 11–21, fre-sön 11–17

Krönika

KULTUREN ÄR VÄRDELÖS

”

konomisk forskning visar: kulturen är värd mer än det vi betalar.” Göteborgs Handelshögskolas pressmeddelande stoltserar med innehållet i en ny avhandling i företagsekonomi. Forskaren John Armbrecht har tagit fram en modell som tar hänsyn till att kultur kan skapa andra värden än bara ekonomiska. Värden som ökad kunskap, hälsa, ekonomisk utveckling, socialt umgänge och identitet. Det där som ger livskvalitet. Denna insikt toppar han med undersökningar där 3 500 personer utfrågats om hur mycket de värdesätter olika besök på museum och spelningar i reda pengar. Det visar sig att de ofta tycker det är mycket mer värt än entrépriset. Slutsatsen alltså: kultur är skitvärt på alla de sätt! Här är ett sätt att reagera på detta: Hurra! Äntligen! En tvättäkta forskare har bevisat att kultur inte är en meningslös varböld på den i övrigt så ekonomiskt rationella samhällskroppen! Kultur är en smart investering för vår livskvalitet! Öppna champagnen! Fast jag kan inte det. Istället blir jag rädd. Jag tänker på skogen. Hur vissa pratar om att vi måste våga sätta ett ekonomiskt värde på naturen för att vi ska förstå att värna om den. Jag tänker på de sjuka riskerna med det, om det ovärderliga plötsligt får en prislapp. Vilka märkliga ställningstaganden man kan göra då: ”Vi har nationalparker för 100 miljarder, vi säljer av 10 miljarder, det är bra för budgetbalansen!”. Jag tänker på det faktum att Almbrecht föreslår att vi ska göra exakt samma sak med kulturen. Se det som en ekonomisk tillgång, något som vi tjänar på att ha, rent ekonomiskt. Det öppnar upp för dumma idéer om att vissa kulturyttringar är mer värda att ha kvar än andra baserat på ekonomiska avvägningar om hur nyttigt det är för samhället Vad vet vi vad som kommer att visa sig vara ett viktigt konstverk eller stycke musik om 50 år? Troligen har det väldigt lite med ”samhälleligt mervärde för medborgarna år 2013” att göra. I ett land där allt ska vara ekonomiskt gångbart tycker jag istället att vi kommer överens om att kulturen ska få vara hur samhällsekonomiskt onyttig som helst. Inte som något man kan värdera olika beroende på hur glad eller ledsen eller nöjd eller missnöjd den gör folk. Möjligheten att skapa och uppleva kultur ska man inte sätta ett pris på. Det är det inte värt. Q

Jaha, den kom igen, våren. Hundbajset som börjar tina upp, gruset som fastnar i skorna och de för tunna kläderna alla går runt och huttrar i. En liten bonus i allt detta elände är Valands masterutställning. Passa på att se vad som är the hottest hot 2013 innan en till årskull går ut i ett liv av osäkra inkomster!

för fotografis 3 Högskolan examensutställning

Röda Sten Konsthall, till och med den 26 maj, öppet: tis–sön 12–17, ons 12–19, entré: 40 kronor (20 kronor för studenter)

Vore taskigt att utesluta fotografstudenternas examina bara för att de får gå i särklass på Valand. Spring ner till Röda Sten för lite Instagram-deluxe. Bra brunch på söndagar dessutom.

4 Sofie Eliasson

Mors Mössa, Husargatan 11, från och med den 5 maj, öppet: tis–sön 12–16

Eliasson har gjort en karriär på det ljuset spel i det oändliga, det svåråtkomliga. Kustlinjer dolda i dimma. Intrikata spegelbyggen. Mörklagda rum.

Facebook-gruppen: ”Att 5 synliggöra konstscenen i Göteborg”

Jag ska vara ärlig nu. Det händer ofta att galleristerna inte har någon koll på vad som kommer att ställas ut kommande månad när min deadline närmar sig. Jag vill ju berätta allt för er men det går inte. Så för det lilla extra, gå med i denna grupp. Skitbra grej! Snabba uppdateringar från galleristerna och konstnärerna direkt till dig. BJÖRN WERNER bjorn.werner@nojesguiden.se

Distribueras av Carlsberg Sverige AB. Alkoholhalt 4,6 % vol. Konsumentservice 020-78 80 20. www.carlsbergsverige.se

Helene Schjerfbeck, Självporträtt.

$ONRKRO L VDPEDQG PHG DUEHWH |NDU ULVNHQ I|U RO\FNRU 2013 • NR 4 • NÖJESGUIDEN

KAROLINA HENKE â&#x20AC;&#x201C; ARKITEKTUR 5 Ã&#x2026;R PÃ&#x2026; ABECITA KONSTMUSEUM â&#x20AC;&#x201C; EN JUBILEUMSUTSTÃ&#x201E;LLNING. 18 APRIL â&#x20AC;&#x201C; 30 JUNI 2013 ABECITAKONST.SE

gSSHWWLGHU 7LVÂ±IUH Â± /|UÂ±V|Q Â± +HUUOMXQJDJDWDQ .QDOOHODQG %RUnV 7HO IDFHERRN FRP DEHFLWDNRQVWPXVHXP

:6 3 HYZZV U

[PVULUÂ° )\[PRLU KYP]Z PKHN H] !L :]LU 6SVM 3HYZZVU NLULYH :6 3HYZZVU MPYHKL QHU\HYP ZP[[ rYZ Q\IPSL\T K P [ Â&#x20AC;WWUHKL 3HU[IY\RHYL (\N\Z[ 3HYZZVU L[[ ZHS\Z[rU UKSHYZSpR YPR RÂ&#x20AC;[[OH YrU LU HU [HTTHY M ZVT OpYZ 3HYZZVU WWLU N\Z[ OHKL HUKYH Z`ZZSVY Wr ZPU NrYK ]HY HMMpYLU IHYH Â&#x20AC; NHTSH )HZHY (SSPHUJL U\]HYHUKL )PVWHSH[ZL[ Kr (\ SS 3HYZZVU Â&#x20AC;]LY YÂ&#x20AC;YLSZLU Wr OLS[PK VJO KYL] KLU ]PKHYL [P VUZKHN MYLKHN VJO SÂ&#x20AC;YKHN [VN ZVULU :]LU 9HNUHY SSPHUJL KYP]H HMMpYLU MYHT [PSS ZHTTH rY ZVT )HZZHY ( Kr OHUZ ZVU .\UUHY 3HYZZVU P ZPU [\Y MVY[ZH[[L H[[ U VJO P OHUZNH[H r 2HYS 1V p]LU Â&#x20AC;WWUH[ RÂ&#x20AC;[[ VJO JOHYR HMMpYLY W YL]Z <UKLY ZPUH ]LYRZHTTH rY OHKL .\UUHY 3HYZZVU KLZZ ZVU :]LU 6SVM 3HYZZVU [VN Â&#x20AC;]LY VJO OHY ZLKHU :[VYH :HS\OHSSLU KL[ ]HY KLU ZPZ[UpTUKH ZVT .\UUHYZ KYP]P[ I\[PRLU TLK Z[VY MYHTNrUN

+LSPRH [LZZOÂ&#x20AC; YUHU

+LSPRH[LZZOÂ&#x20AC;YUHU pY L[[ MHTPSQLMÂ&#x20AC;YL[HN P [YLKQL NLULYH[PVULU =rY \UKLYIHYH KLSPRH[LZZKPZR pY LU MYÂ&#x20AC;QK MÂ&#x20AC; Y IrKL Â&#x20AC;NH VJO NVT /pY OP[[HY UP HSS[ PMYrU MpYZRH MPZRMPStLY ZRHSKQ\Y P HSSH KLZZ MVYTLY YÂ&#x20AC;R[ VJO OLTNYH] HK SH_ [PSS OLTNQVYKH YÂ&#x20AC;YVY VJO ZPSSPUSpNNUPUNHY :Â&#x20AC;RLY UP [PWZ LSSLY PUZWPYH[PVU Z[rY ]rY R\UUPNH WLYZVUHS [PSS LY [Q pUZ[ =P pY LY SVRHSH SH_ VJO ZRHSKQ\YZZWLJPHSPZ[ TLK IrKL [HRL H^H` VJO JH[LYPUN Â°

-SPJRVYUH 2H UVSKZ

-HTPSQLU 2HUVSK PU]HUKYHKL MYrU ;`ZRSHUK [PSS .Â&#x20AC;[LIVYN P ZS\[L[ H] [HSL[ gY Z[HY[HKL ZÂ&#x20AC;ULYUH (U[VU VJO -YLK RHYHTLSSRVRLYP P .rYKH -Â&#x20AC;YL[HNL[ L_WHUKLYHKL YLQpS[ TLK RHYHTLSS JOVRSHK VJO LTIHSSHNLMHIYPRLY IrKL OLT TH]PK VJO \[VTSHUKZ Â° 2VUMLR[PTWLYPL[ ZrSKLZ ZLKHU IP[ MÂ&#x20AC;Y IP[ :LKHU [HSL[ MPUUZ PUNL[ R]HY PUVT MHTPSQLU Â° gY WrU`[[MÂ&#x20AC;KKLZ 2HUVSKZ TLK ZSpR[IHUK [PSS IYÂ&#x20AC;KLYUH VJO HUVY MYrU Â°1LUUH 2HUVSK Â&#x20AC;]LY[VN Kr LU I\[PR P =PR[VYPHWHZZHNLU P .Â&#x20AC;[LIVYN KpY WYHSPULY VJO [Y`MMSHY [PSS]LYRHKLZ P \UPR ZLRLSZRPM[LZTPSQÂ&#x20AC; 5HTUL[ ISL] -SPJRVYUH 2H UVSKZ Â° [VNZ UpZ[H Z[LN TLK [PSS]LYRUPUN VJO Z[VY I\[PR P KLU HUYPRH :HS\OHSSLU P JLU[YHSH .Â&#x20AC;[LIVYN Â°

2rN LZ / Â&#x20AC;YUH

Wr 2rNLZ /Â&#x20AC;YUH =P OHY LU ] KL[[H NHZ[YVUVTPZRH TH[[LTWLS OrSSLY ]P [PSS =pSRVTUH [PSS KLU HUYPRH :HS\OHSSLU 0 TP[[LU H [HYL Yp[[LY T`JRL[ MPZR 2rNLZ /Â&#x20AC;YUH O SP[L Sp[ SHKLY VJ HZ[HZHS [ p]LU W RVZ[ MHZ IYLK TLU` TLK PUYPR[UPUN Wr O\ZTHUZ [PSS YPTSPNH WYPZLY VJO TLK [ TV[[V pY H[[ ZLY]LYH ]pSSHNHK UpYPUNZYPR TH[ ILZ[rY H] LU \ MVYTHK IHY TLK WSH[ZLY =rY KLS H] ]rY[ PURÂ&#x20AC;W SVRHS[ IVY[H IYH MHZ[ UpYH IpZ[ ZVT LU Â&#x20AC;YH ]rYH Zr H[[ N RLY VJR =P MÂ&#x20AC;YZÂ&#x20AC; LY]PJL ZUHII Z LIVYNHYUH VJO [PSS OP[YLZ[H rNLZ /Â&#x20AC;YUH VJO ZLY]LYH[ O\ZTHUZRVZ[ [PSS NÂ&#x20AC;[ KYP]P[ 2 OHY ]P HU UN :LK NHNLTH TPSQÂ&#x20AC;LU HN =P ZLY]LYHY S\UJO MÂ&#x20AC;Y LU NVK ]pSSHNHK VJO WYPZ]pYK S\UJO ]HYQL K 5\ LM[LY U`YLUV]LYPUNLU [HY ]P `[[LYSPNHYL Z[LN Z[LY ]HSMYPOL[LU H[[ [H LU ZLUHYL S\UJO ]rYH Np LY HSSZ[r [YH =P N Z SP[L L_ pYRLY VZ OLSH KHNLU [PSS ]PSRL[ \[T +HUPLS TLK WLYZVUHS LSSLY LU [PKPN TPKKHN =HYT[ ]pSRVTUH +H]PK

MODE Krönika

TANKAR UNDER ETT YOGAPASS

issa saker slår mig när jag går på yoga. Den överväldigande andelen vita kvinnor i lokalen. Att jag själv är en vit kvinna på ett yogapass. Inslagen av österländsk visdom. ”Nu vill jag att vi gör ett djupt ahm tillsammans.” Den pliktskyldiga statyn av den indiska guden Ganesha som står på ett altare i lokalen. Och de obligatoriska yogatajtsen. Yoga är en träningsform som har slagit stort i Sverige. Jag skriver träning, för det är så den används av de flesta här, inklusive mig själv. Men det är ingen vanlig träning, den kombinerar lågintensiva rörelser med ”österländsk visdom”. ”Workout for your mind, your body and your soul” som Madonna har beskrivit det. Andra kallar det för kulturell appropriering. Raka Shome är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, som ofta berör ämnen ur ett postkolonialt perspektiv. Hon föreläste i januari på Mångkulturellt centrum i Fittja om yoga och mindfulness i väst, vit femininitet och hur östasiatiska traditioner approprieras. Vita kvinnor, menade hon, använder asiatisk religion och tradition för att skapa

”Att prata om ’tid för sig själv’ är något som nästan bara kvinnor gör.” sig en identitet som just moderna. Vi plockar vissa delar från vad vi uppfattar som autentiska kulturer där borta i öst, dit västvärldens stress och press underförstått inte riktigt har nått ännu. Yoga är kvinnors lösning på behovet av ”tid för sig själv”. För att prata om ”tid för sig själv” är något som nästan bara kvinnor gör. Det antyder att ens tid, ens liv i övrigt, inte är något som ägnas det egna välmåendet, den egna viljan och behoven. Alla självhjälpscoacher berättar för oss att vi ska vara i nuet, men hur ska det gå till när det alltid är andras behov som går före, oavsett om det är barn som ska snytas, en pojkvän som man ska agera samtalsterapeut åt eller en karriär som kräver 100 procent uppmärksamhet? Tillfällig inre ro erbjuds oss som har råd att betala. Det blir, ihop med terapisessioner och RUT-avdrag för att slippa städbråka med ens manliga partner, medelklasskvinnans lösning på en orättvis situation. På köpet får vi en vacker kropp, vilket krävs av oss för att vara just moderna. För den typen av modernitet hänger ihop med en viss typ av kropp. Raka Shome, som själv har rötter i Indien, konstaterade i sin föreläsning att om hon skulle ägna sig åt yoga eller intressera sig för ”österländsk visdom” skulle hon knappast ses som modern – tvärtom. Samtidigt tänker jag när jag står där i stående hund-positionen att jag knappast hjälper någon med mitt duktiga, dåliga samvete. Att jag har läst på om kulturell appropriering gör mig inte till mindre vit kvinna på ett yogapass. Men jag har i alla fall läst på tillräckligt mycket för att förstå att det inte har mycket med Indien att göra. Nej, det är något väldigt Södermalmskt över det. Q

SANNA SAMUELSSON sanna.samuelsson@nojesguiden.se

”African Queen”, ur Numéro Magazine, mars 2013.

Istället för hippt: politik från modeskribenter och externt från bloggare och allmänhet. Gör man ett modejobb med en vit modell målad svart och kallar det för ”African Queen”, som Numéro Magazine gjorde i mars, kommer folk att reagera. Och när skådespelaren Michelle Williams leker stoisk indian, komplett med Pocahontasflätor och solpuder, på omslaget av Another Magazine, också i mars, passerar det inte obemärkt utan kallas för att göra ett ”redface”. Därav den ökade ansträngningen hos tidningar att framstå som medvetna.

Modet har blivit mer politiskt de senaste tio åren. Modetidningar har visat mer intresse för frågor om rasism, åldersfobi och sin egen representation av kroppar. Samtidigt är politik större än på länge i populärkulturen. Är det äkta engagemang eller ett försök att hitta spännande vinklar? Jag minns en artikel om tamagochis i tidningen Bibel från slutet av 1990talet. Tamagochis var elektroniska husdjur som kom från Japan och eftersom allt som kom från Japan var hippt då var det värt att skriva om, viktigt att känna till för att ha ”koll”. Det var länge sedan. I SENASTE NUMRET av modetidningen Rodeo, som är ett jubileumsnummer för att tidningen fyller tio år, berättar medarbetare genom åren om hur tidningen har utvecklats. Daniel Björk, som numera jobbar på Bon Magazine, har varit både chefredaktör och redaktionschef genom åren. Han berättar om hur Rodeo började med att föra fram det som var nytt och trendigt. Men, fortsätter han, hade tidningen haft samma innehåll idag hade de ”delat material med fem tusen hipsterbloggar världen över”. Och det var länge sedan tidningen hade några nyhetssidor, det krävs något annat idag. Vilket för oss in på nästa citat av Björk: ”Jag tror också att vi blev mer politiska med tiden. Vilket säkert bara var en föraning om att politik skulle bli den stora hipstergrejen på 2010-talet”. När jag mejlar Daniel Björk beskriver han det som en motreaktion mot hur det var i mitten på nollnolltalet. – Samtiden kändes så apolitisk. Det var platt-tv till kronprinsessan och en slags individualismkarneval som kändes väldigt ointresserad av samhälleliga frågor och att ta ställning. Det verkade till och med som om många tyckte att det var lite kittlande att vara konservativ. Att kombinera

”När incitamenten för att skriva om något för att det är nytt och hippt försvinner, så måste tidningarna hitta nya vägar.” kärlek till mode med hyfsat radikala åsikter kändes som en spännande plats att vara på. Man kände sig inte som om man var en schablon, istället kunde man vara en fritänkare. OCH DET HAR talats mycket om ”politiskt mode” de senaste åren. Vogue Italia gjorde sin ”The Black Issue”, med bara svarta modeller. Brittiska Vogue gjorde ett nummer med ”etiskt” tema, som handlade om konsumtion och hållbarhet. H&M har sin Conscious-linje och på Weekday kan man numera lämna in kläder för återvinning. Men det syns framförallt en ökad kritik av modetidningar, både internt

MEN DET HAR också andra orsaker. När incitamenten för att skriva om något för att det är nytt och hippt försvinner, så måste tidningarna hitta nya vägar. Jag tänker själv som moderedaktör väldigt mycket så – är det här intressant nog? Är det relevant? Man måste gräva djupare. Daniel Björk är inne på samma spår. – Mode brukade vara en ganska intern företeelse, nu når den så många människor. Jag tror inte att det politiska perspektivet bara existerar inom mode utan är mycket bredare. Kanske har det att göra med att det inte längre känns så relevant att berätta för människor vad som är inne och ute eftersom allt är tillgängligt hela tiden. Eller så gäller det bara hipsters. För är samtiden mer politisk än tidigare, eller är det bara ”the chattering classes” som har upptäckt politiken i brist på annat att gaffla om, som de senaste vinylsläppen? FRÅGAN ÄR OM vi ser en liknande utveckling som på 1990-talet, där feministisk kritik av reklam och modekampanjer blossade upp för att sedan följas av, ja, vadå, 2000-talets kändiskultur och smalvåg? Å andra sidan, är det något vi har lärt oss så, är det att ingenting har blivit sig likt sedan internet kom att utgöra en allt större del av vår vardag. Q SANNA SAMUELSSON 2013 • NR 4 • NÖJESGUIDEN

MODE

De finns överallt, i din feed, i din mobil och i populärkulturen. Aldrig har det tagits så många självporträtt, selfies, som i dag. Vi älskar att ta dem på oss själva lika mycket som när andra gör det. Sanna Samuelsson bekänner sina selfiessynder och intervjuar andra om deras relation till självporträtt.

TEXT: SANNA SAMUELSSON

FOTO: SANNA SAMUELSSON

Selfiens år

an man skriva om självporträtt utan att raljera? Utan att göra en Alex Schulman, att ironisera över andras bekräftelse-behov samtidigt som uppmärksamheten man får av det duschar ens egna vattensjuka ego? Självporträtt på internet, ”selfies” som de kallas när de postas i sociala medier, och bekräftelsebehovet som sägs höra ihop med det ses som en epidemi, som ett tecken på vår dekadenta, gränslösa tid. Självporträttets uppgång hänger ihop med att smarta telefoner har fått bättre kameror, ibland med en vändfunktion som på iPhone, så att man lätt kan ta bilder på sig själv, och med bildappar och sociala medier som fokuserar på vardagsbilder och på att andra ska gilla ens bilder. Antalet olika sociala medier som många är medlemmar på idag kräver också att man har ett gäng bilder av en själv.

Jag tar själv selfies ibland, när jag tycker synd om mig själv eller är ledsen, för då kan man lätt få ”tröst” genom lite uppmärksamhet. Dels när jag vill vara rolig och skön. Det vill säga, när jag vill att andra ska tycka det. (Jag skäms när jag skriver det här). Det är ett bra sätt att uttrycka stämningar eller känslor. Betyder det att alla

FOTO: EMILIA BERGMARK-JIMÉNEZ

FOTO: EMIL JÖNSSON

FOTO: RICHARD LEPPÄNEN

Richard Leppänen

Margareta Gynning

Emilia Bergmark-Jiménez

Socialite som pluggar statsvetenskap och står bakom bloggen festamysamaila.se.

Feministisk forskare och intendent på Nationalmuseum.

Fotograf.

Vad har självporträtt haft för funktion i historien? – Porträtt har i allmänhet haft samma funktion som bilderna på Facebook idag, det vill säga marknadsföring. Dels av den enskilda konstnären som målade dels av börden hos den som blev porträtterad. Man visade att man tillhörde en familj och en dynasti. Kvinnliga konstnärer målade av sig själva med staffliet, som just konstnärer, och ifrågasatte då samtidigt vem som fick vara konstnär Vad säger mängden självporträtt på internet om vår tid? – Vi lever i en extremt egofixerad tid och självporträttet är ett bra verktyg för att marknadsföra sig. Det är individen som står i centrum och som ska utvecklas i den nyliberala kulturen. Det är jag, jag, jag, men jaget vill samtidigt prata med någon. Det är paradoxen, att vi gör det tillsammans med andra. Självporträtt är något som framförallt unga kvinnor ägnar sig åt. Varför, tror du? – Det handlar om att kvinnor i vårt samhälle inte får åldras. Även om man är feminist som jag, har man svårt att acceptera att man åldras, även om jag aldrig skulle erkänna att jag kände så… Du påverkas även om du vet att det är fel.

När tar du självporträtt? – När jag är på en fantastisk plats och känner mig uppfylld av det brukar jag ta självporträtt och lägga upp på Instagram för att dela med mig. Känslan i ögonblicket går fram bättre om jag tar med mig själv i bilden. Det andra är när jag känner mig snygg, har klätt på mig något konstigt eller träffat ett djur jag tycker om. När det har hänt något riktigt tungt kan det också vara skönt att visa sig svag, att få det bekräftat att det är okej att inte vara någon supermänniska. Varför tar du dem? – Det är mest minnesanteckningar för mig själv. Det handlar också om att återerövra den manliga objektifierande blicken. Ett sätt att både på ett medvetet eller omedvetet plan tillmötesgå de förväntningar som finns på kvinnor att vilja få bekräftelse för saker som anses viktiga för kvinnorollen, som att vara vacker och söt. Men det finns också en aspekt av ett kvinnligt systerligt nätverk, ett sätt att få pepp från andra än män, även om det är för sitt utseende. Du är fotograf och tar ofta porträtt av andra, vad är skillnaden? – Det är jättestor skillnad. Selfien är ett sätt att bygga myten om sig själv och kommunicera utifrån de villkor som det sätter, villkor jag tror att många upplever som sina egna. Att få sitt porträtt taget är något helt annat. Det är ett samarbete, överlämnande och utelämnande som för mig är superspännande och kräver mycket mer av mig som fotograf och medmänniska.

I vilket sammanhang tar du självporträtt? – Jag tar oftast självporträtt innan jag ska kröka, för att glida på lyckan av likes i samband med första glaset Törley. Varför tar du dem? – Jag tar dem för att stalkers inte ska lämna min Instagramprofil tomhänta och eftersom jag vill bekräfta min existens. Sedan fungerar även självporträtt som lackmustest för kvällen. Tolv likes är typ skäl nog att stanna hemma en fredag. Varför tror du att det är så populärt idag? – Frontkameran på iPhone är ju en spegel och många självporträtt är dessutom tagna i fysiska speglar. Jag tror att selfies delvis är populära eftersom människor vill marknadsföra sina spegelbilder. Människor, me included, som har tillbringat fler livstider i speglar än på kort har präglats på sina spegelbilder och så vida de inte är väldigt symmetriska uppstår väl ett inre lugn när de får dela det utseende de själva är vana vid. Det är att återta makten från paparazzis!

som tar självporträtt är osäkra? Nja, va? På Instagram, selfiens hemvist framför andra, har bilder från vardagen bytts ut mot bilder av fotografen i vardagen. Det verkar störa många, framförallt den äldre generationen. Att göra sig tillgänglig för kommentarer och visa att man bryr sig om vad andra tycker anses pinsamt. Det finns något sentimentalt över selfies, ett gottande i ens egen ungdom. Ett fotografi, om än taget i all hast, visar en era som oundvikligen kommer att dö, även om den lever kvar på fotografiet. Som Roland Barthes skriver i sin bok Camera Lucida, är fotografiet i dess försök att fånga livet snarare bärande på döden. Fotografiet överlever oss och visar nutiden som dåtid. Fotograferar vi vår egen dödlighet, varje dag? Det snabbt tagna självporträttet drunknar å andra sidan bland alla andra bilder i bildbiblioteket, riskerar att försvinna i någon hårddiskkrasch eller rensas bort. Och när jag tar bilden tänker jag inte så mycket på det. Snarare än en död är det tusen små dödar.

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

Coney Island , Brooklyn, NY

9$5'$*$5 _ /g5'$*$5 _ 6g1'$*$5 .,/6*$7$1 *g7(%25* _ 7(/()21 _ ::: +2/0(16+(55 6(

LITTERATUR

Nu kan du fĂĽ NĂ&#x2013;JESGUIDEN direkt hem I BREVLĂ&#x2026;DAN nojesguiden.se/prenumerera

KrĂśnika

BĂ&#x2013;CKERNA Ă&#x201E;R INTE LĂ&#x201E;NGRE EN IDENTITETSMARKĂ&#x2013;R

ag minns nĂ¤r jag var 19 ĂĽr och fĂśr fĂśrsta gĂĽngen hade fĂĽtt vĂ¤nner som gick fram till bokhyllan det fĂśrsta de gjorde pĂĽ festen istĂ¤llet fĂśr att gĂĽ fram till spritskĂĽpet, som de hade gjort i Ă&#x201E;ngelholm. Om ett hemslĂ¤p var i faggorna placerade jag ut imponerande bĂścker bredvid sĂ¤ngen. Jag sĂĽg fram emot hur mitt hem skulle se ut som ett bibliotek med palmer och orientaliska mattor hemma hos en rik dandy i slutet pĂĽ 1800-talet. Idag har vĂ¤lbĂ¤rgade mĂ¤n inte lĂ¤ngre bibliotek som statusmarkĂśr, de har skrytelektronik och obekvĂ¤ma designmĂśbler. Det Ă¤r lĂ¤nge sedan jag sĂĽg nĂĽgon sitta nedsjunken i en bok pĂĽ tunnelbanan. Ansiktena Ă¤r slukade i ett hav av smartphones och deras Ăśgon lyser med koncentrationen hos nĂĽgon som lĂ¤ser en livsomvĂ¤lvande text om tillvarons innersta vĂ¤sen, medan de i sjĂ¤lva verket tittar pĂĽ en film pĂĽ Facebook med en hundvalp som kryper in i en kartong. I Expressen skriver Anders Mildner om hur den fysiska boken hĂĽller pĂĽ att fĂśrlora sin funktion som kulturell identitetsmarkĂśr. I en tid dĂĽ allting finns digitalt Ă¤r det inte lĂ¤ngre samlandet av fysiska objekt som definierar identiteten, istĂ¤llet handlar det om att skylta med vanorna i realtid. Kanske kan det ge positiva effekter pĂĽ lĂ¤sandet. Nu rĂ¤cker det ju inte att ha lite skrytbĂścker stĂĽendes i bokhyllan, man mĂĽste ha lĂ¤st dem och kunna ge insatta analyser av dem i feeden och pĂĽ festen. DessvĂ¤rre visar studier frĂĽn SCB att lĂ¤sandet minskar bland ungdomar i allmĂ¤nhet, och att skillnaderna i lĂ¤sfĂśrstĂĽelse mellan socioekonomiska grupper Ă¤r stĂśrre Ă¤n tidigare. Sverige halkar ner till medelbetyg i internationella lĂ¤sundersĂśkningar. Jag minns de deprimerande lĂ¤robĂśckerna frĂĽn ĂĽttiotalet som vi lĂ¤ste pĂĽ svenskalektionerna pĂĽ hĂśgstadiet och hur oinspirerad jag blev av dem. Det faktum att 23 av eleverna som togs in pĂĽ lĂ¤rarutbildningen i hĂśstas skrev 0,1 poĂ¤ng pĂĽ hĂśgskoleprovet gĂśr det uppenbart att bildning inte lĂ¤ngre har den status den fĂśrtjĂ¤nar. Jag tror inte att lĂśsningen pĂĽ minskat lĂ¤sintresse Ă¤r att fĂśrsĂśka glamourisera litteraturen och marknadsfĂśra den som en sexig livsstilsaccessoar, genom att lĂĽta Blondinbella dela ut priser pĂĽ Augustgalan. BonnierfĂśrlagen har lanserat ett nytt â&#x20AC;?bookazineâ&#x20AC;? (ryyys!) som heter Books and Dreams och Ă¤r â&#x20AC;?ett magasin med bokkĂ¤nslaâ&#x20AC;?. I varje nummer fĂĽr du personliga mĂśten med kĂ¤nda fĂśrfattare, inspirerande drĂśmresor, inredning, hĂ¤lsa, mat & vin och skĂĽdespelaren Michael Nyqvists funderingar och reflektioner i hans krĂśnika enligt presentationen pĂĽ hemsidan. I en tid dĂĽ man mĂĽste ha varit med i tv innan man

NĂ&#x2013;JESGUIDEN â&#x20AC;˘ NR 4 â&#x20AC;˘ 2013

ger ut en roman (fĂśrr var kronologin den omvĂ¤nda) och vi matas med infotainment i tusen distraherande mediekanaler fĂśrsĂśker bokfĂśrlagen hitta nya strategier att skapa relationer till kunderna (som fĂśrut kallades lĂ¤sare). Faran med det Ă¤r att litteraturen bĂśrjar marknadsfĂśras som en underhĂĽllningsupplevelse man ska gilla pĂĽ Facebook. En smart fĂśrfattare sa mig en gĂĽng att bra litteratur inte ska gillas, den ska vĂ¤cka helt andra och besvĂ¤rligare kĂ¤nslor. Q

BĂ&#x201E;ST JUST NU Stalinhusen Ricarda Junge ThorĂŠn och Lindskog

En modern tysk spĂśkhistoria som gĂśr nattsĂśmnen komplicerad. Lena separerar frĂĽn sin man och blir kvar ensam med sin son i ett av de praktfulla Stalinhusen i Berlin. BĂĽde huset och hyresgĂ¤sterna Ă¤r fortfarande starkt prĂ¤glade av DDR och plĂśtsligt bĂśrjar mĂ¤rkvĂ¤rdiga saker hĂ¤nda. Ă&#x201E;r det tiden som gĂĽr igen?

Mandarinerna Simone de Beauvoir Norstedts

NyutgĂĽva av Beauvoirs vackra roman om nĂĽgra intellektuellas oroliga tillvaro i Europa efter kriget.

Henrik Arnstad Ă&#x201E;lskade fascism Norstedts

Fascismen har framtiden fĂśr sig. I den hĂ¤r spĂ¤nnande reportageboken argumenterar Arnstad fĂśr att 2000-talet riskerar bli fascismens stora ĂĽrhundrade; det Ă¤r den enda ideologi som erbjuder framtidstro idag och den Ă¤r inte lĂ¤ngre bara ett tomt skĂ¤llsord. ISABELLE STĂ&#x2026;HL isabelle.stahl@nojesguiden.se

Vill du annonsera h채r? Ring 08 525 014 22 eller mejla info@find1.se

TV Krönika

ENLIGHTENEDS BRILJANTA BIROLLER

är Mike White skrev Enlightened bestämde han sig för att göra tvärtom. Där andra slutar skulle han börja. Därför startar Enlightened i nedförsbacken av ett dramatiskt klimax. Amy Jellicoe har precis återvänt från ett behandlingscenter efter ett nervöst sammanbrott på sin arbetsplats. Hon kommer tillbaka som en ny människa, fast besluten om att göra världen till en bättre plats. Hon är inte längre samma själviska corporate woman som hon var tidigare, hon är en revolutionär, en världsförbättrare. Det tittarna men inte Amy märker är att hennes new age-bullshit bara är ett fordon för hennes galopperande narcissism. Hon har bestämt sig för att rädda världen. Problemet är att hon inte verkar förstå att världen innefattar fler än bara henne. Enlightened gör en grej av det genom att hela tiden låta Amy vara mittpunkten i alla scener. Vi får följa med Amy och se världen så som hon uppfattar den; mig, mig, mig.

BIROLLERNA SOM STAL SHOWEN Text: JIMMY HÅKANSSON

Då huvudrollen ska representera samtliga tittare får de ofta lika mycket personlighet som ett par Dressman-chinos. För att väga upp gör den färgstarka birollen entré. En karaktär som har råd att säga de knäppa sakerna och ha på sig den konstiga outfiten. Med mer personlighet och frikort för freakouts är det inte ovanligt att birollerna stjäl hela rampljuset.

”Därför startar ENLIGHTENED i nedförsbacken av ett dramatiskt klimax.” Men det Enlightened gör fantastiskt bra är de avsnitten som inte handlar om henne, utan om människorna som omger henne. ”Consider Helen” var ett oerhört starkt porträtt av Amys mamma Helen som förklarade varför hon var så kall. Drömmen om kärnfamiljen gick i kras i samma stund som hennes make tog sitt liv i familjens garage. Det ärrade henne. Allt hon gör nu är att sitta av tiden. I säsong två går de ännu längre. Amys exmake, det 41-årige pojkbarnet Levi, får ett eget avsnitt där han besöker samma behandlingscenter som Amy – fast upplever något helt annat. Även Mike White själv, som har en viktig biroll som den kroniskt blyge Tyler, får ett eget avsnitt. Att ägna hela avsnitt åt en biroll är inget nytt, men få gör det så mästerligt som Enlightened. Här får vi se hur noggrant utmejslade karaktärerna i Enlightened är. Men de sätter också Amy i ett nytt ljus. Plötsligt ser vi världen ur ett nytt perspektiv, och i avsnittet där Tyler får skina framstår Amy som seriens skurk snarare än något annat. Hon ska rädda världen om hon så måste ödelägga den först. Att Mike White är en självlysande manusförfattare vet vi sedan Freaks and Geeks. I Enlighteneds birollsavsnitt visar han vad som skiljer en plotdriven serie från en karaktärsdriven. Den senare innehåller karaktärer. Q

BÄST JUST NU Game of Thrones Den storslagna fantasyfesten fortsätter i säsong tre. C More Series måndagar klockan 20

Enlightened Sorgligt förbisedda Enlightened finns tillgänglig för streaming på HBO Nordic. HBO Nordic

Hemlock Grove När du läser det här har Hemlock Grove haft premiär. Då vet vi om det var värt. Netflix

JIMMY HÅKANSSON jimmy.hakansson@nojesguiden.se

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

Steve Urkel – Räkna med bråk

Steve Urkel som då var nördarnas nörd ser idag mer ut som en urhipster med sina uppvikta stuprörsjeans, röda hängslen och glasögon på snöre. Med sin nasala ”Did I do that?”-replik blev han snabbt Räkna med bråks nya stjärna.

Fonzie – Gänget och jag

Det är svårt att se Gänget och jag idag och tro att seriens huvudkaraktär någonsin har varit någon annan än brylkrämsrockern Arthur ”The Fonz” Fonzarelli. När han stiger in på dinern rasar sitcom-applåderna som åska och Richie Cunningham faller handlöst ned från rollistans topp.

Alex P Keaton – Fem i familjen

Med ”Greed is good” sammanfattade Gordon Gecko åttiotalets yuppierörelse. Minst lika girig men inte lika vidrig var Michael J Foxs nykonservativa Alex P Keaton. Michael J Fox var så övertygande i sin roll att skaparna skrev om serien efter hans karaktär.

S V E NSK T STÅ L

Vikings Regi: Johan Renck Skapare: Michael Hirst Medverkande: Travis Fimmel, Katheryn Winnick, Gustaf Skarsgård, Gabriel Byrne

Ragnar Lothbrok tror inte på sagorna. Han är övertygad om att världen fortsätter även bortom den västra horisontlinjen. Ragnar är säker på att det finns såväl länder som skatter i väster, färdiga att plockas. Och med en helt ny manick som visar väderstreckens position på öppet hav kan han, åtminstone teoretiskt, styra sitt skepp utan att behöva förhålla sig till kustlinjer. Jarlen Haraldson vägrar dock lyssna med det örat. De ska färdas österut för att plundra, så som de alltid har gjort, och så är det med det. Ragnar trotsar beslutet, går bakom ryggen på byns hövding, letar upp den galne skeppsbyggaren Floke och betalar för ett starkt och tåligt skepp. Ett som klarar färden västerut. Vikings är, tillsammans med The Bible, Historys fiktiva storsatsning efter framgångsrika men långtråkiga Hatfields & McCoys. Där den senare var ett westerndrama baserat på en väl dokumenterad konflikt mellan två rivaliserande familjer är Vikings betydligt mer sketchig. Det Vikings saknar i underlag kompenserar den med... vikingar. Bara det att serien heter Vikings är en tydlig signal att nu blir det åka av. Här uppstår det konstigheter. Vikings paketeras med frasen ”A storm is coming”, vilket låter misstänksamt likt Game of Thrones

”Winter is coming”. Visste jag inte bättre skulle jag tro att de ville snålåka på HBO:s megasuccé. Hur mycket marknadsföringsavdelningen än vill få det att framstå som det är Vikings och inte ett Game of Thrones. Om den ena är svärdshuggargenrens ”allt du kan äta”-buffé är den andra en ”ska du äta det där?”-doggybag. Vräkiga Game of Thrones får nämligen alla sina konkurrenter att framstå som ABF-sponsrade skogslajv. Innan du sätter ditt mjöd i halsen eller fastnar med helskägget i ringbrynjan: ja, jag vet skillnaden mellan low fantasy och ”historisk rekonstruktion”. Och lyckligtvis gör Vikings det med. Berättelsen om Ragnar Lothbrok är inte den blodiga röjarskiva som många har väntat sig. Det finns våldsscener, som när vikingarna yxar ned en hel munkorder, men oftast sker de i förbifarten och utan publikfriande gore. Istället är det en saga om generationsskillnader och maktlystnad.

Jarl Haraldson är den förlegade generationen som håller krampartat i sin tron, livrädd för att upprorsmakare som Ragnar Lothbrok ska ta över. För att fläska på med extra svenskt regisseras de tre första avsnitten av Johan ”Stakka Bo” Renck och i birollen som tokige Floke ser vi ingen mindre än Gustaf Skarsgård. Kanske är det ett sätt att ge serien någon form av skandinavisk prägel. För mycket annat saknas. Tempot i serien är sävligt, historien saknar nerv och våldet andas skumgummisvärd. Till en början kan man tro att Vikings ger karaktärerna och intrigen utrymme att växa fram. Tyvärr händer det aldrig. För, till skillnad från Ragnars vikingaskepp, saknar manuset riktning. Jag har inget emot serier som tar tid på sig för att berätta sin historia. Men det förutsätter att det finns en värd att berätta. JIMMY HÅKANSSON Vikings finns tillgänglig på HBO Nordic.

Webbshop VĂ¤lkommen till NĂśjesguidens webbshop. HĂ¤r hittar du saker som vi tycker om, ofta till specialpriser eller i limiterade utgĂĽvor. MĂĽnga av produkterna i webbshopen uppdateras mĂĽnadsvis och finns dĂ¤rfĂśr ofta bara under begrĂ¤nsade perioder. Du hittar den pĂĽ shop.nojesguiden.se. ANN-SOFIE BACK

HAPPY SOCKS MANISH BOX

Ann-Sofie Back Ă¤r en av vĂĽra mest kritikerrosade designers, hon har utsetts till Ă&#x2026;rets designer av bĂĽde Damernas VĂ¤rld och ELLE. Ann-Sofie designar idag tvĂĽ linjer under eget namn; den exklusiva "OO 4Pm F #BDL "UFMKĂ? PDI VOEFSMJOKFO #"$,

Happy Socks startades fĂśr fyra ĂĽr sen ur en vision att sprida glĂ¤dje med en vardaglig nĂśdvĂ¤ndighet fĂśrĂ¤dlat till ett fĂ¤rgstarkt designfĂśremĂĽl. Idag skapar de sina strumpor i en 400 ĂĽr gammal rĂśd stuga vid en park bland kĂśrsbĂ¤rstrĂ¤d och bĂ¤rbuskar i Stockholms innerstad.

119:-

Nu finns chansen att kĂśpa tvĂĽ av Ann-Sofies smyckesfavoriter ur den egna LPMMFLUJPOFO #"$, &UU BSNCBOE PDI FO SJOH NFE FO QJFSDJOH J NFUBMM

Manish Arora har satt sin fĂ¤rgglada signatur pĂĽ denna specialutgĂĽva frĂĽn vĂĽr favoritstrumpleverantĂśr. Boxen innehĂĽller tre par specialdesignade varianter och finns endast i en mycket limiterad utgĂĽva.

LĂ¤s mer pĂĽ annsofieback.com LĂ¤s mer pĂĽ happysocks.se

499:299:DRICK! NĂśjesguidens egen dryckesredaktĂśr Alf Tumble gĂśr fĂśrfattardebut med boken Drick! Boken behandlar det delikata Ă¤mnet i en mĂ¤ngd olika situationer - pĂĽ krogen, hemma, pĂĽ semestern och ger dig ovĂ¤rderliga tips om vad du bĂśr tĂ¤nka pĂĽ. HĂ¤r kommer den i en exklusiv och begrĂ¤nsad utgĂĽva, signerad av fĂśrfattaren sjĂ¤lv.

MILITUS MEDICAL NECESSĂ&#x201E;R NĂśjesguiden webshop erbjuder i samarbete med Militus Medical av lĂ¤kare en necessĂ¤r med noggrant utvalda hudvĂĽrdsprodukter fĂśr mĂ¤n och kvinnor. Paketet finns i tvĂĽ olika set. InnehĂĽll female Rahua Original Shampo & Balsam, Crabtree and Evelyn handkrĂ¤m, Idun Minerals Mascara Gull och M Picaut Exfoliating Peel Mask. InnehĂĽll male $SBCUSFF BOE &WFMZO )BOELSĂ&#x160;N $JUSPO 3FDJQF 'PS .FO 6OEFS &ZF 1BUDIFT +BDL #MBDL %PVCMF %VUZ 'BDF .PJTUVSJ[FS 41' +BDL #MBDL -Ă&#x160;QQCBMTBN .JOU 41' Totalt vĂ¤rde pĂĽ produkterna Ă¤r upp till 646 kronor. LĂ¤s mer pĂĽ militusmedical.se

999:-

350:-

HYDE'S NÂ° 20 )ZEF T OZB NPEFMM /ÂĄ Ă&#x160;S SFTVMUBUFU BW NĂ&#x152;OHB LSFBUJWB IKĂ&#x160;SOPS 1SPEVDFOUUSJPO bakom franska skivbolaget La Belle Records, har lĂ¤nge bett om ett par brillor att ha pĂĽ sina spelningar under lĂĽnga sommarnĂ¤tter, och eftersom de slĂ¤pper sin fĂśrsta samlingsskiva i april, blev timingen perfekt. Till sin hjĂ¤lp hade Hyde's fantastiska smyckesdesignern Ligia Dias, som har KPCCBU GĂ&#x161;S IPU TIPUT TPN "MCFS &MCB[ QĂ&#x152; -BOWJO 3FJ ,BXBLVCP QĂ&#x152; $PNNF EFT (BSĂ&#x17D;POT PDI TPN VOEFS WBS BOTWBSJH GĂ&#x161;S #BMFODJBHBT TPMHMBTĂ&#x161;HPOLPMMFLUJPO under Nicolas GhesquiĂ¨re. 0SEJOBSJF QSJT QĂ&#x152; /ÂĄ Ă&#x160;S LSPOPS LĂ¤r mer pĂĽ ehydes.com

0#4&37&3" "55 % &44" 1 3* 4&3 &/%"45 ( Â--&3 1ÂŻ 4)0 1 /0+ &4( 6* % &/ 4& t "-- " 1 3* 4&3 Â3 * / , -64 * 7 & ' 3 " ,5

FILM

Kan verkliga förändringar ske på beställning av systemet som förhindrar dem? Sebastian Lindvall vänder sig mot amerikansk genrefilm för att diskutera vindarna som kan leda svensk film i ny riktning.

Drömmen om en långfilm Text: SEBASTIAN LINDVALL

ånga kortfilmer görs av regissörer som drömmer om långfilmsdebuten. Allra tydligast märks det på examensfilmerna från Stockholms Dramatiska Högskola och deras halvtimmeslånga piloter för framtida karriärer, ofta gjorda enligt dramaturgisk metronom. Men hur ska man annars göra för att visa framfötterna och sparka in framtidens dörrar? Hur ska man få fäste i en bransch som delvis bygger på företagsamt utnyttjande av hopplösa romantiker? En kollektiv konst som fortfarande hemsöks av genikultens individualism? FÖR VISS UPPMUNTRAN till oortodox frälsning kan man vända blicken mot den mexikanske regissören Guillermo del Toro och hans upprepade ansträngningar för att lyfta fram landsmän och lovande skräcktalanger. Mitt intresse för Don’t Be Afraid of the Dark väcktes av historien om hur del Toro, utifrån den hypade kortfilmen Latchkey’s Lament, lyckades kröna ett framtidslöfte av den närmast oprövade regissören Troy Nixey. Den nyvunne protegéns karriär kom plötsligt att snabbspolas fram till en långfilmsdebut med Katie Holmes och Guy Pearce i huvudrollerna. Resultatet var förvisso under all kritik, och Nixey har inte gjort något väsen sedan dess, men han fick chansen som andra bara drömmer om – som saknar motstycke i film-Sverige. Nu har del Toro återigen trätt in i producentrollen och skjutsat kortfilmare till registolen – och att döma av de amerikanska box office-siffrorna har han lyckats bättre den här gången. Bioaktuella Mama följer upp den intensivt otäcka kortfilmsförlagan med samma namn, som finns att se i sin helhet på YouTube med tillhörande introduktion av del Toro där han förklarar sin kärlek till såväl filmen som upphovssyskonen Andres och Barbara Muschietti. Klippet är en slags bekräftelse på samtida kortfilm som digitala visitkort, men framförallt förkroppsligar del Toro det många kortfilmare behöver: en skjuts till nästa karriärsteg. UNDER VÅREN HAR mentorskap diskuterats med anledning av Moviement, Svenska filminstitutets nyinstiftade förändringsprogram (tidigare benämnt mentorsprogram) för kvinnliga regissörer. Som Hynek Pallas nämner i sin recension av Helena Bergströms Fröken Julie (SvD, 11/3) finns det något nedlåtande i att ”hålla redan etablerade regissörer i handen för att de inte är män”. Kvotering, förändringsprogram, långfilmsstipendier

– alla goda försök att upplösa ingrodda strukturer. Men är det tillräckligt för långsiktiga förändringar? Eller är det bara plåster på såren som den allmänrådande beroendeandan kommer att fortsätta riva upp?

”I svenska filmsammanhang kan jag sakna exempel på folk som håller varandra om ryggen.” FLERA AMERIKANSKA produktioner har fått draghjälp av rubriken ”Quentin Tarantino presenterar” – typiska exempel på när den exekutiva producentrollen utnyttjas för att stötta kollegor i nöd, liksom ge kvalitetsalibi åt kalkoner som Hell Ride. Men dessa omklädda rekommendationsbrev kan ändå bidra med nödvändiga steroider för att orka till mållinjen, dels i egenskap av den framgångssaga som Tarantino representerar men också som uppvisning av en affärsmodell som demonstrerar gynnsam solidaritet. I svenska filmsammanhang kan jag sakna exempel på folk som håller varandra om ryggen, den där synliggjorda stoltheten som borde existera inom kollektiva kultursammanhang och som länge varit självklar inom genrefilm.

FEM HJÄLPANDE HÄNDER

THX 1138 George Lucas, 1971

Det var Francis Ford Coppola och hans produktionsbolag American Zoetrope som först vågade satsa på kufen som senare gjorde sagan om en galax långt, långt borta.

Hard Target John Woo, 1993

Kungen av Hongkong-action fick som en amerikansk passtämpel med Sam Raimi som exekutiv producent – skräckpionjären som idag är en av Hollywoods mäktigaste regissörer.

Hostel Eli Roth, 2005

VID MITTEN AV 1950-talet etablerade sig Roger Corman som kultfilmvärldens Duracell-kanin. Under produktionsbolaget American International Pictures gjorde han bland annat Edgar Allan Poe-filmatiseringar och regisserade De vilda änglarna, en rivstart för den rebelliska bikerfilmsvåg som gav upphov till Easy Rider. Det var dock i egenskap av producent och mentorsfigur som Corman på allvar sådde filmhistoriska frön genom att satsa på vid tiden okända namn som Francis Ford Coppola, Peter Bogdanovich, Martin Scorsese, Jonathan Demme med flera. En liknande filmskola är närmast otänkbar i svenskt sammanhang, där det först skulle krävas att Svenska filminstitutet bygger en sedelpress och lyfter fördomsbanderollen från genrefilm. MÅNGA AV MODERN films mest framgångsrika regissörer har sina rötter i lågbudgetskräck, vilket antagligen går att spåra till den envisa DIY-andans effektsökande innovation och driftighet. Denna sortens entreprenörskap lyser med sin frånvaro i svensk film, där till och med lejonparten av etablerade regissörer låter sina projekt stå och falla under trosförklaringen till konsulentsystemet.

Affisch för Dyke Hard i regi av Bitte Andersson.

Quentin Tarantino välsignade det som kom att bli genombrottet för vännen och kollegan Eli Roth som på gott och (mestadels) ont populariserade tortyrporr.

District 9 Neill Bloomkamp, 2009

Med sina genrefilmsrötter kunde Peter Jackson se krutet i den sydafrikanska regissören Neill Bloomkamp, vars långfilmsdebut blev en av nollnolltalets stora science fiction-sensationer.

Catfish Henry Joost och Ariel Schulman, 2010

Storfilmsdouchen Brett Ratner (Rush Hour) lånade ut sitt namn till denna mockumentärsnackis, regisserad av en debuterande duo som numera slösar bort sin talang på Paranormal Activity-serien.

Däri finns en möjlig förklaring till att svensk filmkultur inte är förenligt med attitydfloran som tänjer på gränserna, sticker upp näsan mot etablissemanget och sparkar in alternativa dörrar. För hur ska egentligen gräsrötterna bryta sig loss från underjorden, om vi saknar framgångshistorierna och lagandan som tyder på att det ens är möjligt?

”Många av modern films mest framgångsrika regissörer har sina rötter i lågbudgetskräck.” DET ÄR INTE direkt så att jag efterfrågar en Mats Helge Olsson-producerad dekapitering av statlig filmpolitik, snarare vill jag belysa det konservativa i att låta besluten från en enda stiftelse diktera vart vindarna bär. För så länge allt hopp vilar i händerna på några få kommer det aldrig uppstå förändringar andra än de som står på dagordningen. Ett av få glädjande exempel på lovande motkultur märks i kommande Dyke Hard – en ickekonformistisk, delvis crowdfundad skräpfilmshyllning i regi av Bitte Andersson. Jag lägger min röst på att hon representerar viktigare förändringar för svensk film än Helena Bergström i aktern på ett filmpolitiskt flaggskepp. Q 2013 • NR 4 • NÖJESGUIDEN

FILM

K R Y DDAT DR A M A

No Regi och manus: Pablo Larraín I rollerna: Gael Garcia Bernal, Alfredo Castro, Luis Gnecco

”Att tro att en 15 år lång diktatur i ett politiskt sofistikerat land med en stark fack- och studentrörelse störtades för att en mexikansk PR-kille kom in på sin skateboard och sa ’så här ska vi göra’ är en karikatyr.” Citatet kommer ifrån Genaro Arriagada, mannen som styrde No-kampanjen, den kampanj som i Chile övertygade invånarna om att rösta bort Augusto Pinochet när chansen gavs 1988. I en intervju med New York Times menar han att Oscarsnominerade No är en grav simplifiering av hur det gick till i verkligheten och att den ignorerar den kamp som fördes på gräsrotsnivå. Ja, som tittare, även en utan djupare kunskap i Chiles historia, får man känslan av att No inte berättar hela sanningen.

Men det är också filmens enda problem. Bortsett från det är No ett hantverksmässigt mästerverk där nyinspelat material och arkivfoto existerar i en perfekt symbios. Ibland är det till och med svårt att skilja på vad som är vad. Med hjärnkirurgsprecision fångar regissör Pablo Larraín allt från tidsandan till klädstilarna och det är en fröjd att följa de olika filosofierna PR-männen, bra spelade av Gael Garcia Bernal och Alfredo Castro, har. Utan att avslöja för mycket står de på olika sidor av kampanjen och deras olika tillvägagångssätt ger filmen en kampsportskaraktär där krokar kontras med uppercuts. Larraín har själv sagt att No bara är ett fragment av historien och att han inte haft ambitionen att göra en ”officiell version” av händelseförloppet. Med det i bakhuvudet kan man som tittare sänka garden och njuta av en visuellt fulländad film. AL

Twilight-lådan. Men lugn, bara lugn. Här rubbas inga cirklar i onödan. De viktigaste ingredienserna i framgångskonceptet är kvar såsom ung kärlek med förhinder,

S C H I Z OF R E N S C I - F I

The Host Regi: Andrew Niccol Manus: Stephenie Meyer I rollerna: Saoirse Ronan, Max Irons, William Hurt

Jorden har tagits över av utomjordingar, små parasiter som gjort människorna till sina värddjur. Genom våra kroppar utforskar de planeten. En dag fångas Melanie in. När hennes kropp invaderas inleds en inre kamp mellan henne och hennes inkräktare. Handlingen drivs sedan huvudsakligen framåt av denna inre dialog mellan parasiten Wanda och Melanie. Detta schizofrena berättargrepp gör också The Host till ohotad hen på täppan när det gäller Bechdeltestet. Filmen är nämligen lite som en Babushkadocka där de två kvinnliga huvudkaraktärerna, inuti den kvinnliga karaktären talar om och med varandra. Det är alltså såhär det ser ut när författaren Stephenie Meyer tänker utanför den förgyllda

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

BÄST JUST NU

S C I E N C E F IC T ION

Oblivion Regi: Joseph Kosinski Manus: Joseph Kosinski, Karl Gajdusek, Michael Arndt I rollerna: Tom Cruise, Olga Kurylenko, Andrea Riseborough

Jorden är en grushög med utspridda tecken på en utdöd civilisation smakfullt integrerade i det dystopiska landskapet. Tydligen var det ett gäng utomjordingar som gick till attack och mänskligheten såg sig nödgad att svara med den gamla goda kärnvapenarsenalen. Vi vann men jorden ser ut som skit och dryper av radioaktivitet så mänskligheten måste ändå flytta till Saturnus måne Titan. Det är iallafall vad Jack Harper (Tom Cruise) fått höra, han fick sitt minne raderat innan han tillträdde tjänsten som reparatör av de underhållningsrobotar som svävar runt på jordytan. Tillsammans med sin

naturromantik och det numera obligatoriska triangeldramat. Även om den här typen av tonårsfilm känns måttbeställd är en av storheterna med science fiction som genre dess förmåga att forma sig efter sin publik. För oavsett hur banal en film än är kan tolkningsmöjligheterna ändå vara lika oändliga som rymden. Det gör det fritt fram att se The Host som ett romantiskt rymdäventyr eller att göra den till en projektionsyta för alla de riktigt stora ekologiska, politiska, religiösa och filosofiska frågorna. Jag tycker nog att The Host ger publiken utrymme för bägge delar. WB

Amat Levin

amat.levin@nojesguiden.se

Eva Roth Casting-ansvarig

Att döma av hennes arbete med Paradis: Kärlek och Paradis: Tro är hon någon form av geni. S E I N T E PÅ F ÖR S T A DE J T E N

Pablo Larraín Regissör

Skapar magi för ögonen i No. Tom Cruise Aktuell i Oblivion.

Inget guilty, bara pleasure.

Paradis: Tro Regi: Ulrich Seidl Manus: Ulrich Seidl, Veronika Franz I rollerna: Maria Hofstätter, Nabil Saleh

Episkt obekväma Paradis: Kärlek var Ulrich Seidls första del i trilogin om de olika innebörder ett paradis kan ha för oss. Likt

partner och tekniker Victoria Olsen (Andrea Risenborough) lever han ett ensamt liv på vår övergivna planet där dagarna går ut på att mecka och kämpa mot de kvarvarande enklaver av rymdvarelser som finns lite varstans i övergivna byggnader. Regissör Joseph Kosinski är en jävel på att skapa dramatiska och episka landskap och har bland annat Tron: Legacy (2010) i ryggen. Bäst är också Oblivion i filmens första halva när vi får följa Harper på de ensamma repetitiva dagarna i ett ödeland som får tala för sig självt. Det är dystert och maffigt, ständigt med den tyngande känslan av att något är riktigt skevt. En bit in skiftar dock filmen över och börjar sno hämningslöst från nötta sci-fi-klyschor och förlita sig på oinspirerade skeenden. Hade Kosinski däremot vågat stanna i det där molande och ensamma hade Oblivion kunnat bli något helt annat. VS

”Och Hoult och Palmer är rätt charmiga på sina olika sidor av den begynnande nekrofilin.” Amat Levin om Warm Bodies. den är Paradis: Tro nästan obehagligt välspelad, så till den grad att man börjar misstänka att det är en dokumentär man tittar på. Den här gången är det religiös fundamentalism som behandlas. Anna Maria (briljant spelad av Maria Hofstätter) är fanatiskt katolsk, piskar sig själv om kvällarna för att sona för sina synder och har gjort det till sitt uppdrag att göra Österrike till ett troende katolskt land igen. När hon inte jobbar som röntgensköterska knackar hon dörr och försöker omvända vem det än är som öppnar – en tillvaro hon verkar trivas mer än väl i. Men när hennes ex-make, efter en tvåårig frånvaro, återvänder kompliceras hennes liv på fler än ett sätt. Paradis: Tro är långt ifrån underhållande. Den saknar riktning och lunkar på i sin egen utdragna takt. Men den försöker inte vara underhållande, den

försöker placera oss i så många obehagliga situationer att vi konstant ska skruva på oss i biostolen. Paradis: Tro är en studie i hur motsägelsefulla, envisa och vidriga människor kan vara, och hur länge vi orkar vara vittnen till det. Som sådan är den lyckad. AL

Z O M RO MC O M

Warm Bodies Regi: Jonathan Levine Manus: Jonathan Levine I rollerna: Nicholas Hoult, Teresa Palmer, John Malkovich

Zombieapokalypsen har blivit verklighet och i en generisk

4(1

1<50 1<50 4(1 4(1 1<30 4(1

1<30 4(1 4(1 4(1 (<.

Í®0 <Í® .5 ;/, ,4)(::@ 4090(4 )9@(5;

5fff2 5046

:0)033, (;;(9 569+763,5

(<.<:;0-(4031,5

4,+ ,))6;

<9)(5 *65, )@, )@, )0*@*3,

0265: =(A +<=*/0 4(1

-03(:;05,

1<30

4(1

30;;3, */03+9,5

2(:)(5 8<0A(+033(:

79,40f9 ;065+, 4(1 -k9 4,9 05-6 @(20 +( :,

FILM

”Vänner av hjärndöd action lär glädjas av den anspråkslösa uppriktigheten.” Sebastian Lindvall om G.I. Joe: Retaliation. amerikansk stad har de överlevande människorna byggt murar där beväpnade soldater patrullerar för att skydda invånarna. Men det är inte där Warm Bodies börjar. Istället följer vi R (Nicholas Hoult), en zombie i existentiell kris med förmågan att tänka och känslan av att han är menad för något större. På jakt efter mat överfaller han ett gäng ungdomar och blir blixtförälskad i den unge Julie (Teresa Palmer) ungefär samtidigt som han äter upp hennes pojkvän. Här tar någon sorts Romeo & Julia-berättelse vid där Julie måste lära sig att lita på R, medan R får lära sig att han kanske, KANSKE, kan rehabiliteras med lite gammeldags kärlek. Idén om att låta zombien få vara protagonist är originell och bäddar för en del oväntade infallsvinklar. Och Hoult och Palmer är rätt charmiga på sina olika sidor av den begynnande nekrofilin. Men ni hör ju, Warm Bodies är i slutändan förutsägbar

BÄST JUST NU Sebastian Lindvall

sebastian.lindvall@nojesguiden.se

Spring Breakers Film

James Franco gör sin livs roll i Harmony Korines färgmättade chopped & screwed-remix av Disney-generationen. Snälla SF Film, slösa inte bort filmen på en direkt-till-dvd-release! Jack and Diane

och fullproppad av Disneyfierade budskap. Kids som är för coola för Twilight, men trots allt ändå går på högstadiet, lär dock gilla den. AL

Jag är antagligen för nostalgiskt lagd för att kunna uppskatta en CGI-reboot av min barndomshjälte. Men okej, jag erkänner – den senaste trailern får det att pirra i magen.

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

Ulrich Seidl Regissör

Richard Griffiths och Withnail and I Film

L E K S A K S A C T ION

G.I. Joe: Retaliation Regi: Jon M. Chu Manus: Rhett Reese, Paul Wernick Medverkande: Dwayne Johnson, Channing Tatum, Bruce Willis

Superhjältesuccén The Avengers har fått Hollywood att se med lukrativa ögon på kombinationen supergrupper och ensembleaction, ett koncept som även genomsyrar leksaksfilmatiseringen G.I. Joe: Retaliation. Efter ett bakhåll orkestrerat av den amerikanske presidenten skrivs Channing Tatums karaktär ut ur handlingen med en dödlig lufträd. Med föregångarens huvudperson ur vägen överlämnas stafettpinnen till Roadblock (Dwayne ”The Rock” Johnson), som tillsammans med två gröngölingar går under radarn för att rentvå Joe-styrkans namn, undanröja kriminalsyndikatet Cobra och förhindra ett kärnvapenkrig. När storskurken Cobra Commander får frågan om motivet bakom all förödelse är svaret enkelt: han vill ha allt! Lika glasklart som polariseringen mellan patriotiskt hjältemod och skurkaktig sadism. Vänner av hjärndöd action lär glädjas av den anspråkslösa uppriktigheten, liksom försöken att bygga broar för ett uppföljarvänligt mythos. Men efter två timmars fyrverkerier står det klart att franchisen fortsättningsvis får klara sig utan mig. Och Channing Tatum. SL

Film

Victor Schultz

victor.schultz@nojesguiden.se

Mörkrets mästare följer upp Paradis: Kärlek med den lika nattsvarta Paradis: Tro.

Inom serien Queer på Cinemateket visades den här body horror-pärlan om Diane (Juno Temple) som börjar uppleva kroppsliga abnormiteter i takt med en våldsam förälskelse. Space Pirate Captain Harlock

BÄST JUST NU

Hylla den framlidne skådespelaren genom att se filmen där han gör sitt livs roll som the flamboyant gay man Uncle Monty. Storbritanniens bästa

prestigefullt jobb på Wall Street. Han klättrar snabbt på karriärstegen och erbjuds snart ett flådigt hörnkontor. Men när terrorister kör in två passagerarflygplan i World Trade Centertornen förändras allt. Andra människors fördomar börjar äta upp Ahmed inifrån, hans blick riktas återigen mot Pakistan och misstankar om hans radikalisering ökar. Vilka attitydförändringar orsakade 11 september, och vad blev konsekvenserna för människor med Mellanösternbakgrund i USA? Ämnet är både intressant och viktigt. Därför är det så synd att temat får stå i bakgrunden medan pinsamma manusklyschor, taffliga försök till oväntade vändningar och Hallmark-dramaturgi roffar åt sig rampljuset. Och allra värst är den obefintliga kemin mellan Ahmed och Kate Hudson. Den enda höjdpunkten är, den visserligen ofrivilliga, humorn i Kiefer Sutherlands överspel. AL

Den ofrivillige fundamentalisten

Riz Ahmed spelar ett ungt geni från Pakistan, som genom ett stipendium börjar plugga i USA och så småningom får ett

DR A M A T H R I L L E R

Den som söker Regi och manus: Johan Lundh I rollerna: Josephine Bornebusch, Tyra Olin, Erik Johansson

Efter en omtumlande inledningsscen finner Tuva (Bornebusch)

Lyckligtvis bestämmer sig Nordkorea för att attackera Washington, ockupera Vita huset och ta presidenten och hans närmaste som gisslan och Butler ser sin chans att återfå den förlorade hedern. Det mesta är så dumt att klockorna stannar i Olympus has Fallen och filmen är ett knallskott som bara kan attrahera de mest svältfödda av actionjunkies. VS

BÄST JUST NU

Skådespelet i Broken

Trots en lite för entusiastisk inställning till montage är detta en fantastisk film som främst bärs upp av de storslagna skådespelarprestationerna. Jag säger bara: Tim Roth, Eloise Laurence och Cillian Murphey.

S T E R E O T Y PI S E R A M E R A

Regi: Mira Nair Manus: Ami Boghani I rollerna: Riz Ahmed, Kate Hudson, Kiefer Sutherland

överraskande bevis på att föräldrarna som just omkommit inte var hennes biologiska. Tillsammans med sin dotter beger hon sig till en håla utanför Västerås för att gräva i sitt förflutna, men bemöts där med ett lapptäcke av skenmanövrar, uppspärrade ögon och dramatiska stråkar. Ju närmare Tuva kommer sanningen desto livligare blir hennes drömmar, skickligt iscensatta och läskigt krypande. Tyvärr tillbringas all vaken tid på trista klichéer och en intrig som kan listas ut halvvägs in i filmen. Och det slutna samhället, till en början så stämningsfullt, blir en tradig karusell så fort huvud-personerna bekantat sig med byns invånare och handfulla miljöer. I framtiden hoppas jag att långfilmsdebuterande Johan Lundh överlåter manusskrivandet till andra och vågar ta sig några steg längre in i mörkret. För här finns spår av en riktigt lovande rysarregissör. SL

Wanda Bendjelloul wanda@nojesguiden.se

FILMER FÖR DET GÅTFULLA FOLKET Djurvännerna A C T ION

Surrealism för de allra yngsta

Olympus has Fallen Regi: Antoine Faqua Manus: Creighton Rothenberger, Katrin Benedikt I rollerna: Gerard Butler, Morgan Freeman, Aaron Eckhart

Kommer ni ihåg den jobbiga killen från mellanstadiet som alltid klagade på att saker inte var trovärdiga när man slötittade på någon gammal actionrulle? Utnötta citat som “det där skulle aldrig kunna hända i verkligheten” studsade mellan mexitegelkällarens väggar och gjorde filmupplevelsen outhärdlig. Vad den där killen aldrig fattade var att en bra film inte undviker det osannolika, den maskerar det bara så bra att publiken inte märker det. Något som aktuella Die Hard-spyan Olympus has Fallen misslyckas fatalt med. Det är en billig Chuck Norris-story som kretsar kring secret service-agenten Mike Banning (Gerard Butler) som har presidenthustruns död på sitt samvete efter att ha släpat ut henne i århundradets storm på ett par isiga broar i närheten av Camp David. Nu är han degraderad och grämer sig över misslyckandet och den förlorade vänskapen med presidenten.

En daggmask anfaller, ett får rymmer hemifrån och ugglan Lage lider av ett tungt clementinberoende men har stora grejer på gång. Eva Lindströms tecknade filmer för de allra yngsta är absurdistisk filmkonst för de allra flesta. Den gröna cykeln En feministisk revolution för mellanåldern

Barnfilmen är en skyddad verkstad. Så varför inte utmana ”Det är viktigt att vara en bra kompis”– hegemonin och visa något riktigt bra och samtidigt angeläget? The Host Måttbeställd science fiction för tonåringar

Ingen verkar ta dessa durkdrivna tonårsrullar på riktigt allvar. Men Stephenie Meyers Twilight-imperium har trots allt skapat en solid marknad för påkostade sci-fi-filmer med kvinnliga huvudkaraktärer och synliggjort en kvinnlig biopublik för krassa Hollywood.

”Den enda höjdpunkten är, den visserligen ofrivilliga, humorn i Kiefer Sutherlands överspel.” Amat levin om Den ofrivillige fundamentalisten.

...din guide Till jobb & Karri채r - Vill du annonsera h채r? Ring 08 525 014 22 eller mejla info@find1.se

MUSIK

”Kolla, jag spelar fortfarande nylonsträngat! Det är inte jag som vill låta så här, det är Tobias och Elias!” Så planerar José González att försvara sig mot Judas-beskyllningar från publiken som är van vid hans stillsamma sånger. Men sanningen är att Junip gillar att föra oväsen.

Junip är samarbete och oväsen Text: PATRIK FORSHAGE

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

ven om det kanske inte längre finns så många människor som enbart dröjer sig kvar i hans version av Heartbeats uppfattas José González fortfarande i många läger som den stillsamma sångaren med klassisk gitarrteknik på sina nylonsträngar. Det är visserligen en korrekt bild, ibland, men den täcker inte ens halva sanningen. Men att alla hans facetteringar inte lyser igenom är knappast José González fel. Med sina inhopp hos allt från ett vilt röjande Ingrid-kollektiv live på Way Out West till Looptroop Rockers på deras nya album förmedlar han en helt annan bild. Och faktum är att det gått sex år sedan hans senaste soloalbum, år där den trio han drivit parallellt under 15 år tillsammans med sina gamla hardcorekamrater Tobias Winterkorn (keyboards) och Elias Araya (trummor) har hunnit släppa både ett debutalbum och nu en andra skiva.

SÅ HAR DET inte alltid varit. – I absoluta början kunde jag komma med färdiga idéer, erkänner José. Men det blev inte riktigt lika bra. Så numera hittar vi till musiken tillsammans först, istället för att spela in färdiga låtar en efter en. Men hur hittar trion rätt i sitt samspel, undrar jag. – Vi klickar på ungefär samma saker, förklarar José. Jag har mina kriterier för vad jag vill göra. Eller egentligen för vad jag absolut vill undvika att göra. – Jag vet vad både José och Elias gillar, och då håller jag mig inom ramen för det när jag spelar, berättar Tobias. – Visst händer det att vi pratar innan vi börjar spela, och bestämmer till exempel tempo och så, mildrar José det som börjar likna ett bestämt dogma. Det är inte viktigt att det alltid föds i det spontana, det viktiga är när alla delar plötsligt smälter samman. Vi börjar alltid tillsammans, men sedan kan det hända att vi jobbar vidare var och en för sig. Nästan i skift ibland, faktiskt.

NÄR NÖJESGUIDEN FÖRSTA gången intervjuade Junip i samband med deras debutalbum Fields sommaren 2010 envisades jag med att beskriva bandet som José González tillfälliga tidsfördriv och sidoprojekt. Det var jag inte den enda skribenten att göra, trots att hela trion envist insisterade på att de var något större och mer permanent än så. – Sedan dess har jag mjuknat, ler José. Jag menar, det är många månader varje år som Junip inte är vårt jobb, och jag har min egen verksamhet också. Junip har inte lika många fans som jag har. Så visst, hobbyband är okej, och sidoprojekt också. Men jag känner inte så när vi spelar tillsammans, jag går inte till spelningar med känslan av att det är en hobby. – Det spelar inte så stor roll, nickar Tobias. Oberoende av om jag spelar för försörjning eller bara för att det är kul går jag in i det helhjärtat. – Det var en spansk journalist som intervjuade mig, och han kallade det för ”antojo”. Jag har ingen bra svensk översättning på det, men det gick ut på att när Junip nu släpper ett nytt album så pass snart efter det första är det inte bara en tillfällig grej, en ”antojo”.

EFTERSOM RESULTATET ÄR viktigare än reglerna för processen kryper fler avsteg från de grundläggande principerna fram. – Det kan nog hända att vi har lite albumtänk ibland, erkänner Tobias, och José nickar instämmande. – Det kändes länge som att vi hade fem-tio låtskisser som var väldigt olika, så jag funderade på hur de skulle fungera tillsammans. – Men det där med en röd tråd på en skiva är så jäkla tråkigt, menar Tobias. – Jag vet inte om jag håller med om det, tvekar José. Jag menar, Dinosaur Jr låter ju på ett och samma sätt igenom hela skivan, och det funkar ju. Jag kan sitta och lyssna på en jättesamling skamusik från Trojan, och där är det ju på samma sätt. Då älskar jag att det är lika, medan spretiga skivor som Gorillaz är

MED SITT ANDRA album har bandet tagit flera stora utvecklingssteg. – Musiken känns lite bättre nu, konstaterar José. Jag är nöjdare med den här skivan, både ljudmässigt och låtmässigt. – Jo, instämmer Tobias. Det finns många grejer på Fields som jag hade velat göra annorlunda. Redan då. Men när jag börjar lyssna på den nu igen, för att kunna spela grejer live, hittar jag mycket som är riktigt bra faktiskt. – Don Alsterberg, som hjälpt till att producera skivan, är också nöjdare nu, fyller José på, och Tobias fortsätter. – Han säger att han lyssnar på den ibland fortfarande, och det är ovanligt att producenter gör med sådant de gjort. Det är riktigt, och det är lite förvånande. Skivan är nämligen framjammad i bandets replokal under lång tid, och låtar som skapats på det sättet brukar sällan ha ett sådant distinkt fokus som hos Junip. – Jag vet inte det, invänder José. Vi jobbade som med Fields, genom att alltid börja från scratch tillsammans. Ingen tar med sig ett färdigt riff eller en låtidé till ett jam. – Men ändå var det skillnader, menar Tobias. Sångmelodierna kom mycket snabbare den här gången, och då kunde man arbeta mycket mer utifrån dem. Det påverkar säkert så att låtarna känns mer vers-refräng-baserade.

– Den gjorde vi i samband med debutalbumets b-sidor, minns José. Jag kommer inte ihåg om vi medvetet ville repa högljutt eller om det bara blev så. Det finns klara kopplingar till när jag och Elias spelade i hardcoreband där. – Det är skönt att landa i att låta mycket ibland, myser Tobias. Men vi har nog varit på väg ditåt tidigare också, live så har till exempel In Every Direction blivit alltmer högljudd för varje gång vi spelat den. TANKEN PÅ HUR José González trogna publik kan tänkas reagera på att deras stillsamma sångare plötsligt röjer loss får mig att fnissa och undra om de utsätts för publik som vill kalla dem för Judas. José skrattar. – Jag skyller ifrån mig! ”Kolla, jag spelar fortfarande nylonsträngat! Det är inte jag som vill låta så här, det är Tobias och Elias!”. Hehe. Nä, jag har en vision att kunna ha ett liveset där man röra sig mellan tyst och högljutt. Det har hänt att Junip har blivit bokade att spela i teaterlokaler för att man har föreställningar om min solomusik. Men vafan, jag vill ju att folk ska kunna röra sig, kunna dricka öl. Till skillnad från musiken är Junips texter inte resultatet av samarbete och allas bidragande. José González skriver dem själv. – För väldigt länge sedan, runt 1998–99, prövade vi faktiskt att alla skulle skriva texter, drar sig José till minnes. Men det gick inte, för på den tiden tyckte jag att det var alldeles för svårt att sjunga andras ord. Resten av bandet har inga invändningar mot texterna. – Tvärtom, ler Tobias. Det enda jag tänker är hur spännande det ska bli att se vart låten tar vägen när text och sångmelodi kommer. – Det är lite annorlunda med Elias, berättar José. Det kan nog hända att han säger ”tjaa... sådär” om någon sångmelodi jag kommer med, och det uppskattar jag. Finns det skillnader i texter mellan Junip och José González egna låtar? – Nä, tvekar José. Inga stora skillnader, jag jobbar ungefär likadant och skriver om det som är viktigt oberoende av vart texten ska. Möjligen har jag försökt känna efter vad Tobias och Elias gillar för texter och kanske lite försökt anpassa mig efter det. Den här gången har jag försökt

”Det är inte viktigt att det alltid föds i det spontana, det viktiga är när alla delar plötsligt smälter samman. Vi börjar alltid tillsammans, men sedan kan det hända att vi jobbar vidare var och en för sig. Nästan i skift ibland, faktiskt.” helt ointressanta. Men när jag sedan gör en spellista med favoritmusik varierar den så mycket att folk förmodligen tror att jag är galen. KORTA VILLAIN ÄR ett exempel på det, liksom på den avgörande skillnaden mellan José González solo och det som är Junip. För visst kan hans fans identifiera såväl hans mjuka röst och stillsamma melodier som hans skimrande gitarrspelande också i Junip. Men Junip har dessutom andra avsevärt mer högljudda ambitioner, och i den här urladdningen sparkar de ambitionerna in dörren. – Vi hade sju-åtta låtar färdiga och en känsla för vart skivan var på väg, berättar José. Då behövde vi något som bröt av ordentligt mot det vi hade. – Och det är Villain absolut, bestämmer Tobias. Den är ett avbrott mot resten av skivan, men också mot allt vi gjort överhuvudtaget. – Dessutom är den ett avbrott mot det där att göra alla låtskisser tillsammans allihop, ler José. Elias gjorde trummorna och riff själv i den. Även So Clear låter kraftigare än vad José González någonsin har gjort tidigare.

undvika alla svåra ord, men ändå skriva om krångliga ämnen. MEN TEXTERNA ÄR inte okomplicerade för José González. – Det är helt olika saker med musik och med ord. Jag har fått kämpa med texter, jag har någon sorts ordkomplex och det är inte ord som är mitt uttrycksmedel. När vi la upp videon till Line of Fire på Youtube började folk transkribera texten i kommentarerna under. En rad blev fel, men den blev bättre än den textrad jag hade skrivit, så nu kommer vi att använda den nya raden istället live. Det här är också anledningen till att en låtskiss kan bli liggande flera år. – Vi arbetar ju så, prövar varv efter varv och låter saker komma istället för att brainstorma och tvinga fram något. För även om releaserna kommer avsevärt tätare än José González soloskivor har Junip sannerligen inte bråttom. Deras nya album är inspelat under ett helt år i deras replokal. Det är rätt lång tid, påstår jag, men José håller inte riktigt med. – Nja. Det är lagom tempo för oss. Då behöver vi inte ha så långa arbetsdagar. – Och över jul och nyår unnade vi oss långa uppehåll, fortsätter Tobias. Att arbeta mot en deadline är inte deras stil. – Samtidigt kommer ju deadlines vare sig man vill eller inte, suckar José. Oftast i samband med att det är räkningar som måste betalas, så att inkomst krävs. I OCH MED att skivan fått ett releasedatum fastslaget blir processen desto mer intensiv. Först väntar en Europa-turné och sedan omedelbart en USA-turné. Vare sig det handlar om soloarbete eller med Junip har José González en stor internationell publik att möta. – För min del var jag faktiskt inte så superpepp på turné för ett år sedan, erkänner Tobias. Då höll folk redan på att planera turné på detaljnivå, och tvekade kring datum och spelställen. Nu är jag glad för det, för nu är jag sugen. – Och nu planerar de var vi ska spela i oktober, suckar José och himlar med ögonen. Men vänta lite nu! Vi vet ju inget om hur skivan tas emot. Och att spela i lokaler där de stängt balkongerna för att för få köpt biljetter är lika trist som att veta att det står en massa människor utanför en liten klubb och inte får plats att komma in. – Det känns lite som Saida sierskan, om du minns henne, skrattar Tobias. Q Junips andra album heter Junip och har just släppts på City Slang i Europa (Mute i USA). 2013 • NR 4 • NÖJESGUIDEN

MUSIK Krönika

KULTURHISTORIA OCH MARKNADSFÖRING

he Next Day heter David Bowies nya album, om du skulle ha missat det. Det är strålande, det bästa han gjort på drygt 30 år. I Nöjesguidens recension fick den högsta betyg, och att skivan blivit etta bland annat på iTunes-listan i Sverige och minst 20 andra länder är alltså rättvist. Men det är knappast logiskt för en artist vars föregående album bemötts med avmätt intresse och som sedan hållit sig borta från musikscenen under tio år. Så hur kunde David Bowie plötsligt ta över världen igen? På anrika och ofta strama Victoria & Albert Museum pågår sedan en månad en stor retrospektiv utställning som skiljer sig avsevärt från museets vanliga initierade konst- och designteman. David Bowie is heter den, och den är överväldigande. Där finns tonvis med unika föremål, bland dem aldrig tidigare sedda barndomsfotografier, handskrivna texter och hans egna skivomslagsskisser. Där finns den synt som Brian Eno använde på Bowies så omvälvande Berlin-trilogi, och där finns framför allt uppsättning efter uppsättning av de scenkläder han burit under drygt 40 år. Populärmusik har hängt på museum förut. Redan 1981 trängdes till exempel unga Stockholmspunkare med konstvetare runt The Clash- och Velvet Underground-bilderna på Nationalmuseums stora skivomslagsutställning. Men aldrig har en musikrelaterad museiutställning väckt större intresse, och besökssiffrorna på Victoria & Albert är häpnadsväckande. Redan i början av april var utställningen utsåld, och på svarta börsen säljs biljetter vidare för uppåt 2 500 kronor. Som om vi talade om ett enstaka exklusivt klubbgig och inte en nästan fem månader lång utställning på ett konstmuseum. Men så är utställningen inte bara en retrospektiv över en av Englands viktigaste artister. Den är dessutom del av en massiv marknadsföring. På utställningen finns den tvåhövdade docka som figurerar i videon till Where Are We Now? från i januari. På dess båda huvuden projiceras Bowies ansikte, och den som stannar till tillräckligt länge belönas med både ögonkontakt och en slängkyss. Där hänger Jonathan Barnbrooks alternativa omslag till den nya skivan, och för att ingen ska missa det måste man gå över en projicering av skivomslagets kvadrat på väg ut från utställningen. Nej, hans skivbolag är inte utställningssponsor.

H I PHOP

Stor Sherekhan XIII Redline/Universal

Det har nu gått hela fyra år sedan rapparen Stor släppte sitt fina mixtape Nya skolans ledare som gav honom en buzz som ledde till ett skivkontrakt med Redline. Förväntningarna på storbolagsdebuten har skruvats upp till hopplösa nivåer, och blir sjukt nog infriade – detta är den triumf som Ayla-kollektivet fått alla hiphopfans att drömma om ända sedan Mohammed Alis Processen. Ayla-rapparna lyser med sin frånvaro, men i övrigt finns inget att anmärka på, denna förbluffande starka samling låtar, och guldbegåvningen Linda Pira är med på två spår. Ultraproffsiga The Salazar Brothers bankar fram ett sound som låter traditionellt och fräscht på samma gång, och Stor glöder när han rappar om allt från sex, klubbkvällar och förortsstolthet till föräldrarelationer, ekonomisk

Inte heller betalar skivbolaget något till Londonvaruhuset Selfridge’s, som nyligen öppnat en särskild Bowie-shop med nya kreationer av Bowies favoritdesigners. Eller till de gallerier i London och nyss också Stockholm där Bowies mest frekventa porträttörer visar upp sina fotografier. Eller till de hundratals musik- och modemagasin som haft David Bowie på omslaget den här månaden. När singeln Where Are We Now? överraskande släpptes på David Bowies födelsedag i januari lanserades den enbart via ett rykte på internet och väckte en skogsbrand av uppmärksamhet i sociala media. Det hyllades som ett under i marknadsföringsstrategi. Den andra fronten i kampanjen var att ta över en av de mest prestigefyllda kulturinstitutionerna, med spinoffeffekter bland annat i kulturlivet, musikbranschen och modebranschen. Alltihop genomfört på ingen budget alls. Jag hoppas att geniet som ligger bakom den smartaste marknadsföringskampanjen i den inspelade musikens historia ändå fick betalt. Q

BÄST JUST NU Johan Hedberg Nackamasterna kommande singel, Labrador/Border

Sitt bibliska namn har han än, och hans stora sommarsingel utspelar sig utanför stan. Nyheten är att han aldrig varit bättre. Mavis Staples feat. Jeff Tweedy Can You Get to That

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

RO C K

Kurt Vile Wakin on a Pretty Daze Matador/Playground

Det kan vara noggranna avväganden som gör att Kurt Vile låter låtar sträcka ut sig uppåt åtta-nio minuter. Eller så är det kanske bara samma loja bekvämlighet som kännetecknar hans slackerrock i trivsamt lagomtempo. Men vare sig det är kalkylerat

Mavis och Tweedy i en The Band-gungande Funcadelic-cover. Går det att vara coolare? Primal Scream feat. Mark Stewart Culturecide från kommande More Light,, First International/Cosmos

Pere Ubu möter urkraut inklusive tvärflöjt. Recension på nojesguiden.se. Dion Written on the Subway Wall/Little Star

BÄST JUST NU

Doowop med Paul Simon och Lou Reed i kören på ett bortglömt åttiotalsmästerverk.

maja.bredberg@nojesguiden.se

love.lagerberg@nojesguiden.se

Skizz Va dig själv

Juan Atkins & Moritz Von Oswald Borderland

Vampire Weekend Diane Young

Så tur för oss att Skizz fortsätter göra just detta.

Maja Bredberg

Från återutgåvan av Yo Frankie, Ace

Baba

Singel, XL /Playground

Men här finns inte tillstymmelse till minsta Paul Simon.

finalen på stompiga Livets teater känns som ett anthem, men mest berör Det tog så lång tid att bli ung, en låt som genomgått en ganska radikal omvandling sedan Håkan introducerade den på sin berömda spelning på Way Out West 2010. Då var den ett bihang och en uppföljare till Uppsnärjd i det blå, nu har den växt till ett eget verk, en utsökt blandning av gitarrindie och pastoral visa, inlindad i svepande soulstråkar som får en roll även i texten: den handlar om ögonblicket när orden tar slut och musiken är det enda som är uttrycksfullt nog. Det är så den extremt professionelle konstnären säger det. NRFN

Singel, Anti-/Cooperative

frustration och söndagsångest. Sherekhan XIII är fläckfri, en modern klassiker inom svensk hiphop. NRFN

PATRIK FORSHAGE patrik.forshage@nojesguiden.se

ningen av Adrian Youngs produktioner: Självklart ska Ghost rappa över hetsopera och jagande fioler! Det här är den bästa skivan som kommit från USA på mycket länge och får en nästan att glömma den sura besvikelsen över att Ghostface inte ligger bakom Big Ghost Chronicles, nahmean. MB

Ghostface Killah & Adrian Young Twelve Reasons To Die

Arg mp3:a

Tycker att det är helt rimligt att Vita husets presskonferenser numer även kan innehålla dementier av textrader i raplåtar… Seinabo Sey Fantastisk sångerska

Aktuell som gäst på både Stors skiva och Looptroop Rockers, men nu vill jag att hon ska släppa en egen.

Love Lagerberg

kommande album, Tresor

Gubbmöte i studion med de två förnämsta. Sublim orgasm. AnnaMelina Varje morgon låt, soundcloud

18-åriga AnnaMelina har gjort årets mjukaste svenska r’n’b-ballad. Marcel Dettmann, Frank Wiedemann, Henrik Schwarz, Efdemin & Marcel Fenger Masse kommande album, Ostgut Ton

Nyklassisk anti-dunkadunka för Berlins statsballett av Berghains technolabel.

Mixtape

Soul Temple/Border

Världens mest fantastiska, gnälliga, tjatiga, falska, uppriktiga, dramatiska rappare är tillbaka och Tony Stark levererar – precis som alltid – en skruvad blandning av det som vi är vana vid att få och det som vi aldrig kunnat föreställa oss att vi ville ha. De tecknade seriestrippar som kommer ur Ghostface Killahs mun får här ÄNTLIGEN den ultimata musikaliska uppback-

Jay-Z Open Letter

Big K.R.I.T. King Remembered In Time

RAP

oförmögen till distans. I själva verket är han en extremt professionell konstnär med en knivskarp blick på sig själv och andra, och som popartist är han både manusförfattare, regissör och skådespelare. Han tycks ha fri tillgång till alla tidigare faser av sitt liv, alla sina jag, och alla personer han träffat – han besöker dem och får deras ögon, deras känslor, deras röster. På sitt sjätte regelrätta album Det kommer aldrig va över för mig är detta drag tydligare än någonsin, inte minst när han stammar för att get in charachter i Du kan gå din egen väg. Musikaliskt har han utvecklats, som väl är; ännu ett album med Jocke Åhlundrock hade blivit för mycket. Istället får vi ett rent sound med finstämda elektriska gitarrer, neonskyltblinkande syntar och 70-talsdoftande studiorävtrummor. Skivan är upplagd som en klassisk LP med tydliga instrumentala inledningar och vackra balladavslutningar på de båda sidorna, enligt den ”four corners”-modell som Bruce Springsteen populariserade på sina genombrottsalbum. Kören i

RO C K

Håkan Hellström Det kommer aldrig va över för mig Stranded/Universal

Håkan Hellström är underskattad. Han är visserligen dyrkad, men det är lätt att se honom som ett stort bultande hjärta som inte kan låta bli att blöda konst, inte kan hålla tyst om sina känslor,

Om alla vore lika produktiva som Big K.R.I.T. skulle världsekonomin skena i höjden i en kvart, sedan skulle jorden implodera. AnnaMelina Varje morgon

Jacques Greene + Tinashe Painted Faces låt, Vase

Han blir med album senare i år!

Soundcloud

Lorca If I Told You

Vet väldigt lite om denna fantastiska som Kakan tipsat om, men vill att 2013 ska bli året då vi alla får veta.

I april är det ingen som hanterar kombinationen r’n’b och bas bättre än Lorca.

EP, 2020 Midnight Visions

.ODUD DUWLVWHU

| µ %& [ » ¶ + · + » µ% » 4µ4µ » µ%( µ% & (µ·· % » ¶ +% , » µ &: » ¶ µ+ % & % µ » ( &µ » ) % % % » && » » » b » » » » » » » J J J »

» » T T » bbb » » » » » » %LOMHWWHU 1\KHWHU ,QIRUPDWLRQ

9DU OLWH VRFLDO

% %&µ %& (µ 8%

% %&µ

3UHVHQWHUDV L VDPDUEHWH PHG

DEPECHE MODEUK / HÅKAN HELLSTRÖM / QUEENS OFUK THE STONE USAGEUS FIRST AID KIT / MASKINEN / PET SHOP BOYS / MELANIE PARAMORE / IGGY & THE STOOGES / THE HIVES / MISS LI / THE SCRIPT / JOHNOSSI / OSKAR LINNROS MACKLEMORE & RYAN LEWIS / THE SOUNDS / GOGOL BORDELLO / GENTLEMAN / DARIN BEN HOWARD / JAKE BUGG / PETRA MARKLUND / STIFTELSEN / PASSENGER / GRAVEYARD US

RAISED FIST / LOOPTROOP ROCKERS / SVENSKA AKADEMIEN / LA COKA NOSTRAUS / LINNEA HENRIKSSON / NORLIE & KKV / SHOUT OUT LOUDS TIMO RÄISÄNEN / PANDA DA PANDA / F.O.O.L / OLLE LJUNGSTRÖM / GARY CLARK JR.US / ROOTVÄLTA / DANI M / ROYAL REPUBLIC / CHARTA 77 / THE BOTSUS PALMA VIOLETSUK / WITCHCRAFT / MATT CORBY / STIKO PER LARSSON / NIKOLA SARCEVIC / THE ASTEROIDS GALAXY TOUR DK / HENRIK B QULINEZ / FRITJOF & PIKANEN / LORENTZ & SAKARIAS / GAVLYNUS / LUNDE BROS. / WAYNE & WOODS / OWL VISION / CIVIL WAR / SKUMDUM / MIRIAM BRYANT / NAVID MODIRI & GUDARNA / RÄVEN / DANIEL NORGREN CLAS YNGSTRÖM & BIG TEX THREE / EILEN JEWELL / TONI HOLGERSSON / ANDERS F RÖNNBLOM / YOUNG SQUAGE / NOONIE BAO / LAST LYNX / PERTTI KURIKAN NIMIPÄIVÄTFI / DÖKÖTT / SISTER SIN US

THE KNOCKOUTS / THE GOOD THE BAD / INTOHIMO / LÈ BETRE / ALLA FAGRA DK

MUSIK

BÄST JUST NU Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

BÄST JUST NU

Sara-Märta Höglund saramarta.hoglund@nojesguiden.se

nrfn@nojesguiden.se

Jai Paul Jai Paul

Cassie RockaByeBaby

Demolåtar, Bandcamp

mixtape

Äntligen!

R’n’b-världens sötaste röst är tillbaka, med sin första fullängdare sedan 2006!

Könsförrädare Death to Stories/Of the Unpolitical

Phoenix Bankrupt!

tar trion dessutom risker som inte funnits motsvarighet till tidigare, och de går triumferande ur den utmaningen. För även om Walking Lightly tydligt är ett jam med individuella finesser men utan fokus finns här desto fler utropstecken. Your Life Your Call med rak discorytm, smart syntbas, ett emanciperande upprop till text och dessutom, alla de finesser som alltid kännetecknar José González, påminner om självaste Arthur Russell. So Clear med stickande elgitarrer och en suggestiv groove drar nästan i progressiv riktning, och korta Villain är tungt manglande suggestion som lär få ett och annat konservativ José González-fan att sträcka sig efter öronpropparna. PF

7”-singel, Teg

Ditt nya favoritband.

Warner

Kurt Vile Wakin on a Pretty Daze

Fransoserna får fortfarande mitt pophjärta att smälta. Mysigt fläskig produktion. The Knife Shaking the Habitual Rabid

Album, Matador/Playground

Världens bästa slörock om att hänga runt och dricka Club Mate, kan inte sluta lyssna.

Jag älskar skivor som man aldrig blir klar med, musik som man kan dyka ner i.

Polydor/Universal

Stärkt av framgångarna har han blivit tryggare i sitt uttryck. En toppskiva.

The National Demons

Hefner The Day That Thatcher Dies Från gamla We Love The City, Belka/ import

Virgin Classics/EMI

Det krävdes ett brittiskt högerspökes frånfälle innan fina bandet Hefner fick nå ny publik.

eller instinktivt fördjupar det tålamodet låtarna, eftersom det i sin utförlighet fångar och förstärker deras melodiska kärna och groove snarare än att flumma iväg i jammande. ”I might be adrift, but I’m still alert”, konstaterar han själv mycket pricksäkert. Allra bäst är han när han får ihop den sortens fokuserade melodier och delikat gitarrplockande med en utsökt kombination av J Mascis-solon, Peter Perrettsläpig sång och kanske en aning Sonic Youth-suggestiv monotoni, som i KV Crimes. Snabbare och nästan demospontana Was All Talk med svepande uråldrig synt och dito trummaskin intill gitarrtrick ur Johnny Marrs handbok är nästan lika effektiv. Texternas längtan efter familjen och vardagsbetraktelser från turné-livet är den kanske enda svaga punkten i vad som med nästan provocerande lätthet konsekvent snuddar vid briljans. PF P OP

James Blake Overgrown Polydor/Universal

Den största vinsten med Overgrown är inte musiken i sig utan besluten som föreligger låtarna

5 52

Baske mig om inte The Nationals kommande album blir lika perfekt som de två senaste.

Quatuor Ébène Mendelssohn Felix & Fanny Kanske årets bästa stråkkvartettskiva. Svidande vacker musik.

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

Tyler, the Creator Wolf Odd Future/Sony

Singel, 4AD/Playground

James Blake Overgrown

H I PHOP

på albumet. När debutalbumet förklädde oljud i ballader skapades en ljudrevolution som lurade sig in i var mans kafésorl och samtidigt fintade bort ängsliga technoautister (som jag själv) i en ändlös skog av incestiös post-dubstep-diskurs. Istället för att ta på sig messiasrollen och fortsätta framåt befäster han sin avklädda hjärteskärarpop med större traditionella låtskrivarambitioner än tidigare. Det fattiga RZA-samarbetet är till och med ursäktat med den rika Brian Eno-harmoniseringen. LL RO C K

Junip Junip City Slang

Den som uppskattar José González fina visor, stilla sång och delikata gitarrplockande har kunnat känna sig trygg också med Junip. För även om det är ett band han sedan 15 år bedrivit parallellt med sin solokarriär har det mer handlat om grupptillhörighet och lite fylligare varianter av samma sak än om dramatiska genresvängningar. På delar av Junips andra album är det på samma sätt, och med alldeles utsökt utförande dessutom. Men den här gången

Hiphopkollektivet Odd Future kallas ibland för ett Wu-Tang Clan för vår tid, men mer relevant är att jämföra dem med Broder Daniel. Rapparen och producenten Tyler, the Creator som i sina låtar glider fram och tillbaka mellan hat och självhat på ett fascinerande sätt är deras Henrik Berggren, och den megabegåvade romantikern Frank Ocean vars solosuccéer överskuggat allt som gruppen gjort är deras Håkan Hellström. Men Tyler blir inte avundsjuk och bitter över kompisens framgångar, han har fullt upp med sin egna konstnärliga utveckling. Hans beats briljerar mer än någonsin, med jäsande ackord, labyrintiska syntslingor och vrickade men svängiga trummor. Hans texter utmärks av ett sårigt förhållande till sin pappa – ur det perspektivet påminner han om en ung Bruce Springsteen – och ett problematiskt förhållande till sin egen sexualitet. Samtidigt som han konstant använder bög som skällsord rappar han ”I appreciate the fact that you would suck on my dick / But I’m not gay, so it’s awkward” med ett osynligt frågetecken efteråt. Eftersom flera av medlemmarna i Odd Future är icke-heterosexuella är det inte troligt att Tyler, the Creator är en klassisk homofob. Han är bara full av kaos. NRFN

I N DI E

Erik De Vahl Riches for the Poor

tag, tills De Vahl under förra året släppte sina två bästa fullängdsalbum hittills. Som om det inte vore produktivt nog, skänker han nu iväg mixtapet Riches for the Poor. Under drygt 20 själfulla minuter väver han in åtta nyskrivna låtar, verk så färska att de fortfarande bär arbetstitlar. Mixen rör sig från något så unikt som politisk framtidstro till hypnotiska melodier, via honungslent wailande, akustiskt plock och innerligt historieberättande. Det är oerhört fint, och gratis. SMH RAP

Looptroop Rockers Mitt hjärta är en bomb DvsG/Sony

Att Looptroop Rockers är gamla i gemet och alltid har rappat med hjärtat är en vetskap man kan känna sig trygg i. Låtarna följer den välbekanta formulan: teknisk rap fylld med klassisk looptroopistisk samhällskritik, uppblandat med elektroniska influenser och reggae – och då blir variationen i gästlistan viktig för skivans helhet. Cleo, Lilla Namo, Kapten Röd, José Gonzalez och Seinabo Sey förgyller och bryter av när de gör sin grej. Men bäst är Den obekväma tystnaden som träffsäkert och sylvasst tar sönder PK-kritiker och andra idioter. Årets refräng sammanfattar det menlösa samhällssamtalet: ”Jaha, nähä, jaha, nähä, mhm, joråsåatt...”. MB

S K A K A RU M PA DU N K A DU N K A

Major Lazer Free The Universe Because/Warner

Ezra Koenig från Vampire Weekend, Amber från Dirty Projectors, Tyga, Vybz Kartel, Santigold, Wyclef Sean, Shaggy och cirka 20 till finns medverkande på årets kanske mest gästspelstäta album. Lika spretig som sammansättningen av gäster är låtarna. Inte ens den förväntade skakarumpadunkadunkan är en självklarhet hela vägen igenom. Tomheten i forcerade hitambitioner med självklara men onödiga insatser från Elephant Man och Flux Pavilion står i motsats till oväntat bra kollisioner med ”indienamnen” Ezra Koenig och Amber Coffman. Som du redan vet är Get Free en välförtjänt världshit och även skivans bästa låt. LL

Mixtejp på Soundcloud

Erik De Vahl är brevbäraren från Kramfors som under nollnolltalet etablerade sig med popharmonier så lågmälda att de nästan viskades fram. Musiken nådde kanske sin största lilla publik med hjälp av legendariska labeln Service och tongivande recensentfarbröders gillande. I början av tiotalet var det tyst ett

P OP

Phoenix Bankrupt! Warner

En persika på omslaget och fem sekunder av en sådan där plinkande skvallerbyttabingbongmelodi. Det är första intrycken. Inte mycket mer krävs för att bli äcklad. Franska Phoenix-låtar är

MUSIK BAROMETERN

6 Sommarmusik Nu slutar vi lyssna på emo vintermusik, nu blastar vi det kraftfulla och livsbejakande!

5 Svensk hiphop äger årtiondet Från Alexis Weak till Ison & Fille till Lorentz & Sakarias till Stor, hur många fantastiska album ska vi bli bortskämda med?

4 Uppföljarsäsongen Trevligt att se artister som James Blake och Nordpolen överleva rond två.

3 Offentlig Tambourine-beef The Hives vs. The Cardigans & The Ark – deppigt men snaskigt underhållande.

2 Daft könsfördelning Pharrell Williams, Nile Rodgers, Panda Bear, Julian Casablancas, Giorgio Moroder, Todd Edwards, DJ Falcon, Chilly Gonzales och Paul Williams gästar alla Daft Punks nya album. Men inga kvinnor.

1 Biljettförsäljningshysteri Ha så kul på Prince.

ju egentligen alltid likadana men här har de uppenbarligen även sysselsatt sig med någon typ av osympatisk och onödig orientalism som omöjligen kan betraktas som förförisk av någon. Enda gången jag inte blir riktigt störd är när de låter som de brukar göra, som på S.O.S. In Bel Air, som är så där strömlinjeformat malande och med Thomas Mars röst som inte kan beskrivas som något annat än kommersiellt gångbar på ett väldigt klagande brittiskt vis. Nu har jag inte ens plats att prata om albumtiteln... LL

KULTURBOLAGET PRESENTERAR &

proudly present

63(&,$/ *8(676

14.6 Gร TEBORG TRร DGร RDSFร RENINGEN 15.6 MALMร ARENA NYTT ALBUM UTE NU! LIVENATION.SE, TICNET.SE / 077-170 70 70, TICNET-OMBUD.

Kรถp dina biljetter pรฅ

MARKKNOPFLER. COM

proudly presents

KULTURBOLAGET, THE TIVOLI, THE AGENCY GROUP & LUGER PRESENTERAR

KULTURBOLAGET, THE TIVOLI & LIVE NATION PRESENTERAR STOLT

PLUS VERY SPECIAL GUESTS

framfรถrs med svenska texter av Gustaf Frรถding

OPENER: DANIEL NORGREN

SOFIERO SLOTT HELSINGBORG 11 JULI BILJETTER: KULTURBOLAGET. SE, EVENTIM.SE & EVENTIMS CALLCENTER 0771-651 000.

MANDODIAO.COM | THISISFIRSTAIDKIT.COM | KULTURBOLAGET.SE | THETIVOLI.NU

Photo: Steven Sebring

Musiken frรฅn albumet

Hร KAN HELLSTRร M Vร LDIGT SPECIELL Gร ST:

13 JULI Gร TEBORG TRร DGร RDSFร RENINGEN

Gร TEBORG: LIVENATION.SE, TICNET.SE / 077-170 70 70 SAMT TICNET-OMBUD.

OLLE LJUNGSTRร M & BAN

SOFIERO SLOTT HELSINGBORG 1 AUG

BILJETTER: KULTURBOLAGET.SE, EVENTIM.SE SAMT EVENTIMS CALLCENTER 0771 651 000. HAKANHELLSTROM.SE | OLLELJUNGSTROM.SE KULTURBOLAGET.SE | THETIVOLI.NU | LIVENATION.SE

Kรถp dina biljetter pรฅ eller Ticnet.se

Fร R HELA Vร RT PROGRAM OCH BILJETTER KULTURBOLAGET.SE

FOTO: JOSEFIN MIRSCH

Det har varit oerhört intressant för medierna att tala om Petra Medes nyblivna föräldraskap. Döskalle & Mästerligt ville prata om andra, intressantare, saker med komikern och programledaren som snart ska få över 125 miljoner blickar på sig, när hon leder Europas största tv-evenemang, Eurovision Song Contest. är roligast att leda – Gaygalan 6 Vad eller Eurovision? – Åh, fy det var en elak fråga. Båda, jag kan inte välja. Det enda viktiga för mig är att galorna inte är för små, jag älskar när det är stort. Jag behöver det utrymmet. Exakt HUR lång är din rider? – Det där var något som journalisterna försökte skapa, de sa om och om igen: ”vad har du bett om” och då sa jag till slut ”det och det och det”, men så lång var den nog inte. Av misstag skrev jag badkar, men det var ju bara en badbalja jag ville ha. Du är ju komiker. Kommer du ens kunna vara rolig under Eurovision? – Det kommer att vara ganska klart avskiljt när jag är rolig och när jag är allvarlig. De redan inspelade inslagen är informativa men med mycket humor. Det jag gör live blir mindre humor, för det är verkligen att leda hela programmet, det är så mycket med sångerna och röstningsförfarandet, men sedan kanske jag skämtar lite i stunden, det vet man aldrig. Kommer du ha någon chans att kuppa showen? – Den lilla jäveln i mig vill ju det, senast i natt låg jag och tänkte på det. Jag är ju del av en stor apparat nu, men på en rent privat nivå vore det kul att göra något som ingen visste. Jag har kommit på sägningar, så om fan skulle flyga i mig… De finns ju där och i och med min Tourettes. Kommer Edward af Sillén börja gråta då? – Ja, eller, han kanske gråter just då, men i efterhand kommer det att vara en jättebra grej att ta in i min stora framtida show. Hur mycket sketchmaterial har Edward snott den här gången? – Mig veterligen inget. Varken jag eller Edward har snott något ifrån någon. Vill du ha en ny talkshow? – Ja, absolut. Jag hade ju en där jag var ett alterego, men jag skulle kunna göra en talkshow som ligger närmare mig. Då

1 1 6 54

NÖJESGUIDEN • NR 4 • 2013

”jag är inte som de tror att jag är”, människor får tro att jag är hursomhelst. Känns det rimligt att du är kändis? – Ja, för de sakerna jag gör tycker jag ganska ofta att jag gör bra. Hur stor flopp var Högklackat? – Oj! Det är så lustigt, för jag tror att när man tittar utifrån på saker som andra personer gör är det lätt att tänka att ”det där var väl en flopp”, men det jag själv gör tycker jag sällan är floppar. Men det kanske är för att jag är så inne i det. Jag tycker att Högklackat var jättebra, sedan vet jag inte rent tittningsmässigt, det låg väl samtidigt som Let’s Dance så det kanske inte fick de siffror som man hade önskat. Då blir man ju ledsen för man vill att många ska se. Hur står man ut under en sådan gubbturné som du var på med Schyffert och kompani? – Man har väldigt roligt. Fick alla stora egon plats i turnébussen? – Ja, och mitt ego är ju inte mindre än någon annans. Exakt hur nöjd är man med sig själv när man som vit medelklasskvinna är så omfamnad av gayvärlden? – Det är väl en person som har omfamnats av gayvärlden av tradition för att ingen annan i samhället har gjort det. Jag tänker till exempel på Sunset Boulevard med den gamla divan, eller den ensamma kvinnan eller den starka kvinnan – som kan vara ett hot för heterosexuella män. Jag har väl varit en personlighet som har kunnat komma in i gayvärldens stora famn och det är jag är väldigt glad över. Jag är väldigt glad över alla som tycker om mig. Hur mycket saliv har du delat med Andreas Lundstedt? – Inte tillräckligt. Q

Petra Mede leder årets upplaga av Eurovison Song Contest, som äger rum i Malmö den 14, 16 och 18 maj.

1 & 6 MÖTER

PETRA MEDE skulle jag kunna använda hela mitt spektra, att gå från att vara allvarlig till rolig. Jag är bra på att intervjua och lyssna på människor. Skulle du göra det bättre än Robin och Skavlan? – Jag behöver inte jämföra mig med någon, men jag skulle göra det väldigt bra. Du har sagt att du inte passar in i den svenska modellen. Vad menar du med det? – Åh, har jag försökt förhäva mig? Det är roligt, det säger väl alla? Folk brukar säga att de alltid har känt sig lite utanför, men vem i helvete har känt sig innanför? Det är nog en allmänmänsklig känsla det där, man kanske inte vill definiera sig som svensk för vi har någon slags pejorativ inställning till vår egen identitet, tror jag. Det är kanske lättare att bli omtyckt och folklig om man är lite ”Kalle bakom”, verkar det som ibland. Jag uppfattar det som ganska populärt att vara ödmjuk och ha en underdog-mentalitet, men jag tycker att det är lite jobbigt när det inte stämmer överens med sanningen, om det är falsk blygsamhet. Hur tror du att du uppfattas? – Åh, jag vet inte. Det är klart att jag uppfattar mig själv precis lika mångfacetterad som alla andra. Ibland pratar jag med min agent om ”ska jag vara såhär, ska jag spela på divan eller något annat?” men jag tror att det är svårt att tänka så, jag får bara fortsätta försöka vara

1 1

den här mångfacetterade människan. Tycker du att du är underskattad? – Ja, det kan du fråga min agent om, haha. Nej, det kan jag inte säga. Vissa gillar vad jag gör och de har god smak.

”Av misstag skrev jag badkar, men det var ju bara en badbalja jag ville ha.” vilken del av programledarrollen 1 Ivacklar du mest? – Jag älskar ju att prata väldigt mycket, jag har nog lite Tourettes alltså. När jag var liten gick jag runt och petade på mina klasskompisar för jag ville att det skulle hända saker. Ibland har jag kanske inte riktigt kontroll på vad jag gör, vilket antingen kan bli geniförklarat eller det plumpaste som någonsin har skett. Är du rädd för att få samma kritik som du fick under Melodifestivalen 2009? – Vad var det för kritik nu igen? Nej, men jag är så van att bli granskad så det är faktiskt ingenting som jag oroar mig för. Så inga skämt om trekanter med EMD igen? – Hade jag ett sådant? Nu har vi realiserat det, så vi får gå vidare till andra. Vill du ge en shout out till nättrollen? – Nej, jag är inte så mycket för hela

1 1

1 1 1