NIKK magasin 2 2008 Tema: Prostitution

magasin 2.2008

Nordisk prostitutionslovgivning mere ensartet

Nordbor har blivit mer kritiska till prostitution som fenomen

Krav på bedre vern for offer for menneskehandel

Norden vs Europa – varför är prostitutionspolitiken så olika?

N o r d i s k i n s t i t u t t f o r k u nn s k a p o m k j ø nn

Tema:

PROSTITUSJON

Versjon 2.0 Endrede former utfordrer lovgivning og sosial praksis

Innehåll nr 2.08

Intro

bosse parbring Redaktör för NIKK magasin

NIKK magasin

8 Samme vej eller ej På få år har den nordiske prostitutionslovgivning gennemgået en banebrydende udvikling og er blevet mere ensartet. Alligevel er alle ikke enige om, hvilken vej man skal gå.

Prostitution 1.0 sida vid sida med Prostitution 2.0 Prostitution har länge varit en vattendelare i nordisk politik. Sveriges tioåriga sex­ köpslag som förbjuder köp av sex framstod som radikal när den kom. Nu är Norge på väg mot en liknande lag.

I de andra nordiska länderna pågår diskussio­ ner om de ska gå samma väg eller om det finns bättre sätt att bedriva prostitutionspolitik.

Anledningen till att de nordiska länderna ändå blivit mer lika på senare tid är att pro­ stitutionsmarknaden förändrats. Den ”egna” nationella prostitutionen är inte lika mycket i fokus längre när prostitutionen har blivit gräns­ överskridande. Andelen prostituerade med icke-nordisk bakgrund har ökat. Det rör sig inte bara om människohandel, men när det handlas med människor som utnyttjas som prostituerade är det lättare att enas.

Samtidigt finns den ”vanliga” prostitutionen kvar i varierade former och i olika omfattning i de nordiska länderna. Det finns fortfarande mycket kvar att lära av varandra.

12 Inte en form av prostitution utan många Diskussionen om prostitution blir ofta polariserad och förenklad.

Antingen betonas individens fria vilja eller strukturers bestämmande makt.

8 Markedet ændrer sig. – Situationen vil forandre sig, og lovgivningen må følge med, siger forsker May-Len Skilbrei.

Det var därför de nordiska jämställdhetsministrarna gav NIKK i uppdrag att genomföra forskningsprojektet Prostitution i Norden under ett år. Forskare från alla nordiska länder har studerat prostitutionens omfattning, lagstift­ ning och sociala insatser på området samt kvinnor och mäns attityder till prostitution.

Resultatet presenteras på en konferens och i en särskild rapport. Detta temanummer av NIKK magasin tar sin utgångspunkt i den kunskap som forskarna tagit fram. Därför vill jag sär­ skilt tacka projektledarna May-Len Skilbrei och Charlotta Holmström samt projektkoordina­ torn Jennie Westlund.

Jag vill också tacka för alla kommentarer som jag fått efter förändringen av NIKK maga­ sin från och med förra numret. Du som läsare är alltid välkommen att höra av dig om vad du vill läsa mer om i NIKK magasin.

14 Hva er det med tall?

24 – Alle er enige om at Hvor mye prostitusjon er det i Norden? Det er et spørsmål mange ønsker svar på. menneskehandel er en 16 Kamp om opinionen alvorlig kriminalitet som Befolkningen i de f lesta nordiska länder har blivit mer kritisk till prostitution fenomen de senaste åren. Media, politiker och intresseorganisationer må bekjempes, men du som har påverkat människors attityder. finner ikke den samme 20 Mænd i randområdet enigheten når en snakker Flere og f lere udenlandske prostituerede kommer til Norden. Det ændrer fokus om prostitusjon generelt. for de sociale tiltag og får konsekvenser for specifikke grupper af nationale –

a n n e - m a r i a m a r t t i l a , f o r s ke r

UTGIver NIKK – Nordisk institutt for kunnskap om kjønn PB 1156 Blindern, NO-0317, Oslo Telefon +47 22 85 89 21 Telefaks: +47 22 85 89 50 nikk@nikk.uio.no | www.nikk.no

2

NIKK magasin 2.08

ANSVARLIG REDAKTØR Solveig Bergman solveig.bergman@nikk.uio.no REDAKTØR Bosse Parbring bosse.parbring@nikk.uio.no

27 Krönika: Frihet från sexuell exploatering Människohandel är vår tids slaveri. Det skriver Finlands tidigare jämställdhetsminister Eva Biaudet i en krönika. Hon arbetar numera för den europeiska organisationen OSCE.

16 Mediedebatt påverkar attityder. Tidningar kallar Karl Johan i Oslo för ”Nordens største horegate”.

– Bosse Parbring

DESIGN Aina Griffin Layout Bosse Parbring

TRYKK Zoom Grafisk AS OPPLAG 10.000 eks.

28 – De fleste menn som 28 Kontroll og nærhet til salgs har sex kan vel sies å ha Nettstedet sexhandel.no er et tiltak som tilrettelegger for at kunder ”kjøpt” det. Noen betaler i prostitusjon selv får beskrive hvilke tanker de gjør seg om sexkjøp. kontant, andre betaler i 31 Sexkøbere på linien mandlige prostitutionskunder deler skæbne med mandlige form av status, dyr bil, Nordens prostituerede. I mange år har begge grupper været usynlige i medierne, ekteskap, trygghet, etc. i sociale tiltag og i forskningen. på sexhandel.no

32 Norden vs Europa Även om det finns skillnader mellan de nordiska länderna är skillnaderna ännu större mellan Norden och övriga Europa. Norden vill begränsa prostitutionen medan andra europeiska länder betraktar prostitution som ett yrke.

FORSIDEFOTO Tue Fiig/Scanpix ABONNEMENT Abonnementet er gratis og inkluderer tre numre i året, to på skandinavisk, ett på engelsk. Bestil på www.nikk.uio.no.

24 Krav på bedre vern Bekjempelse av menneskehandel er et svært aktuelt og hett tema i den nordiske samfunnsdebatten.

– ”nilsen” NIKK magasin 2.2008 ISSN 1502-1521

prostituerede blandt andet mænd, der er endt som ’the blind spot’.

35 Ledare: Varför politiken och inte näringslivet?

32 Norden är speciellt. – I Sverige tror många på en stark stat, säger forskaren Susanne Dodillet.

Kvinnors integration i den parlamentariska politiken visar att det är möjligt att förändra könsstrukturer i samhället. Detta är utan tvekan en av de mest genomgripande förändringarna i den politiska kulturen i det efterkrigstida Norden.

Det skriver NIKKs direktör Solveig Bergman i en ledare.

NIKK magasin 2.08

3

Aktuellt

Aktuellt

”Jag brukar säga: inte ännu, med betoning på ännu.”

–

norden

Kritik mot ensidig bild av pojkar

Hur kan politiker och chefer i kommuner och landsting leda arbetet för hållbar jämställdhet? Den frågan ska diskuteras på fyra jämställdhetskonferenser runt om i Sverige i höst. Det är organisationen Sveriges kommuner och landsting som bjuder in till konferenserna för att lansera möjligheten att söka utvecklingsmedel för jämställdhetsintegrering. Satsningen heter Hållbar jämställdhet och stöds med 100 miljoner kronor av regeringen.

4

NIKK magasin 2.08

– Den første som klarer å rekrut­ tere en kvinnelig toppleder, skal få en flaske champagne. Det lovte nærings- og handelsminister Sylvia Brustad i en lunsj med 18 kvin­ne­ lige styremedlemmer 18. august.

Ifølge en pressemelding fra dep­artementet ønsket Brustad å høre hvilke erfaringer lunsjgjes­ tene har gjort seg som kvinnelige styremedlemmer i ulike selska­ per. Hun ønsket også innspill til hvordan en kan få flere kvinner i styrer og lederstillinger. Mer for­sk­­ning på likestilling, delt

Politiker och forskare har på senare tid uppmärksammat att pojkar presterar sämre än flickor i skolan. Men maskulinitetsforskare varnar för att bilden av de ”problematiska” pojkarna blir svartvit.

Flera nationella och internationella studier har slagit fast att pojkar presterar sämre i skolan än f lickor i nästan alla ämnen. Debatten har gått hög kring hur stora skillnaderna är, om de ökar och vad de beror på. Därför arrangerade den svenska regeringen – som ordförande för Nordiska ministerrådet – konferensen Kön, utbildningsframgång och arbetsliv den 10 september i Stockholm.

Konferensen är en del i en större jämställdhets­ satsning på skolan från den svenska regeringen som omfattar 110 miljoner kronor.

Thomas Nordahl, professor i pedagogik vid Högskolan i Hedmark i Norge har nyligen genom­ fört en stor studie i norska grundskolor. Han menar att det är en för stor andel pojkar som det går dåligt för. Kön, föräldrars utbildningsnivå och kulturell bakgrund förklarar mycket av varia­ tionen i skolprestationer. Om skillnaden blivit större på senare tid vet han inte säkert.

– Men det tyder på att skillnaden ökat något den senaste tiden för att nu ha stabiliserats.

Thomas Nordahl menar att det enda som skiljer pojkar och f lickor är deras motivation för skolarbetet. Pojkar är tävlingsinriktade, söker hierarki och prestation, medan f lickor mer till­ talas av samarbete och lärandet i sig själv.

– Vi borde diskutera organisation och innehåll i skolan utifrån skillnader i pojkars och f lickors självförståelse och motivation. Har vi en skola som passar pojkar och f lickor lika bra?

Thomas Nordahl menar att vi inte har det.

Utvecklingen i norsk skola har gått mot oklara förväntningar och krav, mindre struktur i under­ visningen och otydliga lärare och att elever får ta alltmer eget ansvar för lärandet.

– Pojkar har förlorat på den mer individuali­ serade undervisningen.

Den svenska maskulinitetsforskaren Marie Nord­berg forskar om pojkar i skolan. Hon har

for­eldre­permisjon, barnehage­ tilbud og gode rekrutterings­ prosesser, var blant temaene som ble diskutert.

Et middel for å rekruttere kvin­ ner til styreverv og lederstillinger er nå lagt ned. Kvinnebasen.no – en base som har hatt som mål å synliggjøre leder- og styrekom­ petanse blant kvinner – ble av­ viklet 1. september. Det finnes imidlertid f lere andre baser som til en viss grad dekker samme behov: Styrekandidater, Forsker­ basen og Female Future.

finland

FN-kritikk av Finland Magnus Fröderberg/norden.org

Pengar till kommuner som vill bli jämställda

vervepremie

om norges könskvotering i börsnoterade bolag.

Fördubblar bistånd till kvinnor

Sverige

Champagne som

f inlands jämställdhetsminister stefan wallin

Danmark

Statsminister Anders Fogh Rasmussen överräckte nyligen den hundrade facklan till FNs generalsekreterare Ban Ki-moon.

Den danska regeringen har sänt runt 100 facklor till världens ledare med en uppmaning att förbättra situationen för världens kvinnor. Ledarna har därmed gett 100 löften som ska stärka arbetet för kvinnors rättigheter. När FNs general-sekretarare fick den sista facklan förpliktade han sig till att leda det arbetet.

Den danska regeringen har samtidigt beslutat att fördubbla biståndet som är riktat till kvinnors rättigheter. Utvecklingsminister Ulla Tørnæs uppmanar den privata sektorn att öka investeringarna på områden som gynnar kvinnor.

Läs mer om de 100 fackellöftena på www.mdg3action.org

Sverige

norge

sett en stor variation bland de pojkar som döms ut som lågpresterande.

– De är många men vi berättar stereotypa berättelser om dem. Vi fokuserar ofta på den problematiska manligheten. Men det finns varia­ tioner och det finns förändring.

Marie Nordberg menar att könsskillnader när det gäller läsförmåga alltid har funnits. Enligt statistik från svenska Skolverket är skillnaderna det senaste decenniet konstanta.

– Genom att bara fokusera på pojkar döljer vi andra perspektiv som klass och etnicitet som vi också måste ta tag i.

BOSSE PARBRING En längre version finns på www.nikk.no

FNs komité for å avskaffe alle former for diskriminering mot kvinner – CEDAW-komiteen – har kritisert Finland for mang­ lende tiltak når det gjelder vold mot kvinner.

Til tross for at det finske sam­ funnet er svært likestilt på mange områder, fastslo CEDAW-komiteen i juli at vold mot kvinner er all­ ment utbredt i landet. For å be­ kjempe problemet, fores­lo komi­ teen blant annet at myndighetene oppretter en arbeidsgruppe, ledet av statsminister Matti Vanhanen.

CEDAW-komiteen rettet også oppmerksomhet mot at jenter blir utsatt for vold på skolen og offentlige plasser.

Da Finland offentliggjorde sitt nye likestillingsprogram i juli, var et av de viktigste punktene i programmet å bekjempe vold mot kvinner. Heidi Hautala, leder for Delegationen för jämställdhets­ ärenden hos Social- och hälso­ vårds­ministeriet, har uttalt at hun

ønsker fortgang i dette arbeidet.

Hun har vist til gode eksempler i andre nordiske land.

To sammenlignbare nasjonale undersøkelser av vold mot kvinner i Finland, utført i 1997 og 2005, viser at lite er endret på de åtte årene mellom undersøkelsene.

Fortsatt ligger andelen kvinner som har opplevd vold eller trussel om vold i parforholdet på rundt 20 prosent. Det har sunket såvidt fra 22 til 20 prosent. Tilsvarende tall for avsluttede parforhold har vært stabilt på rundt 50 prosent.

Samtidig har andelen kvin­ner som har opplevd vold eller trussel om vold utenfor parforholdet økt fra 24 til 29 prosent.

Forøvrig er professor Niklas Bruun ved Helsingfors universitet valgt inn som nordisk represen­ tant i CEDAW-komiteen fra 1. jan­ uar 2009. Bruun har lenge vært en ekspert på diskrimineringslov­ givning og har et bredt nordisk perspektiv.

menns vold mot kvinner

20%

av finlandske kvinner har opplevd vold eller trussel om vold i parforholdet.

50%

av finlandske kvinner har opplevd vold eller trussel om vold i avsluttede parforhold.

Kvinnojourer ska stärkas Många kommuner och myndigheter saknar kunskap om vilka problem kvinnojourerna kämpar med i stödet för utsatta kvinnor och deras barn.

Det menar Sveriges jämställdhets­ minister Nyamko Sabuni tillsammans med representanter för kvinnojourerna.

Nyamko Sabuni har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera de arbetsmetoder som kvinnojourerna använder. Utvärderingen ska vara klar 2010. Den är en del av regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Totalt satsar regeringen 800 miljoner kronor på 56 olika åtgärder för att både öka skyddet och stödet till de utsatta och för att förebygga våld.

island

Øged lønforskel En uforklaret lønforskel mellem mænd og kvinder er steget med 3 procent i løbet af et år. Det viser en løn­under­søgelse, foretaget af forbundet af offentligt ansatte, SFR. Ifølge undersøgelsen har kvinder generelt 27 procent lavere løn end mænd. Når der er taget højde for alder, arbejdstid, anciennitet, branche, uddannelse og skifteholds-tillæg, var kønnenes lønforskel 17,2 procent mens den i 2007 var 14,3 procent.

Finland

Lika lön ska utredas Finlands regering ska utreda hur lönesystemet verkar för kvinnor och män inom statsförvaltningen.

Utredningen ska vara klar senast våren 2010. Det framgår av det jämställdhetsprogram som regerin­gen beslutade om i juli. Redan 2006 tillsattes en arbetsgrupp bestående av representanter från arbetsgivarna, arbetstagarna och staten för att göra upp ett likalönsprogram. I jämställdhetsprogrammet stöder regeringen det uppsatta målet att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minskas från 20 till 15 procent före 2015.

En ny finsk utredning visar att 30-50 procent av löneskillnaden förklaras av yrkessegregationen. Arbetsfördelningen mellan män och kvinnor under 30 år är oförändrad jämfört med tidigare.

NIKK magasin 2.08

5

Aktuellt

Tema: Prostitusjon i Norden

sagt:

”Vill vi ha en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden så är det bara piskan som funkar. All forskning visar det.”

–

lars plantin, forskare vid malmö högskola,

om att de isländska männen är bäst på att ta ut pappadagar

Norge

europa

Nytt senter for likestilling

EU vill stoppa sexistisk reklam EU:s institutioner och medlemsländer borde agera mot sexistisk reklam menar Europaparla­ mentet i en uppmaning. Den svenska EU-politi­ kern Eva-Britt Svensson (v) har tagit initiativ till rapporten. I ett uttalande jämför hon jämställd­ het med den miljömedvetenhet som reklam­ makare idag tar hänsyn till.

– Reklamen är med och förstärker existe­ rande könsstereotyper och det kommer vi helt enkelt inte finna oss i. Vi menar därför att det ska upprättas särskilda mediegranskningsorgan som ska ha fokus på sexistisk reklam, säger den danska EU-politikern Britta Thomsen (s). Även den moderata EU-politikern Charlotte Cederschiöld från Sverige uttalar sig skarpt mot sexistisk reklam.

– Det svenska systemet med självgranskning fungerar relativt väl, men vi är inte ensamma i EU och det finns länder där medias bild av kvinnor är betydligt mindre smickrande, säger Charlotte Cederschiöld.

8 Samme vej eller ej 12 Inte en form av prostitution utan många 14 Hva er det med tall?

16 Kamp om opinionen

Foto: Lindex på Internet

11. september åpner Senter for likestilling i Agder. Senteret er et samarbeid mellom Universitetet i Agder, Agderforskning og en rekke andre regionale aktører. Målet er å øke fokuset på likestilling på Sørlandet.

Det skal være en samarbeidsarena mellom utdanning og forskning knyttet til kjønn og likestilling, offentlig sektor, næringsliv og frivillig organisasjonsliv i Agder-regionen. Selv om det finnes flere sentre for likestilling i Norge, er de gjerne enten rene forskningssentre eller tiltakssentre. At dette nå knyttes sammen, representerer noe helt nytt.

Selv om Senter for likestilling i første omgang orienterer seg mot kjønnsmessig likestilling, har det også som mål å sette fokus på andre likestillingsperspektiver.

Les mer: www.uia.no

20 Mænd i randområdet 24 Krav på bedre vern

Personer som ansvarar för tv-sändningar, tidningar och annonser uppmanas att ta ett större ansvar för de ideal som skapas. Parla­ mentet menar att det finns ett behov av ”goda exempel” ur ett jämställdhetsperspektiv.

27 Krönika: Frihet från sexuell exploatering

Tema:

SVERIGE

Skal integrere likestilling Søk en kjønnsforsker Mot slutten av 2008 lanseres den nye databasen Greda i samarbeid mellom Nationella sekretariatet för genusforsk­ ning og Kvinnohistoriska samlingarna.

Databasen skal presentere kjønnsforskere i Sverige. På den måten blir det enkelt og oversiktlig å finne informasjon om de ulike forskerne. Greda skal være fritt tilgjengelig på websidene til både Nationella sekretariatet för genusforsk­ ning og Kvinnohistoriska samlingarna.

Det finnes lignende databaser i andre nordiske land. Les mer: www.genus.se

Nationella sekretariatet för genusforskning i Sverige har fått i oppdrag å utvikle et program (JÄMI) til støtte for myndighetenes likestillings­ integrering. Ifølge oppdraget skal JÄMI (= ”jäm­ ställdhetsintegrering”) konsentrere seg om fire oppgaver. Én er å videreutvikle metoder for likestillingsintegrering. Det kommer stort sett til å skje gjennom å løfte fram, sammenligne og vurdere dokumenterte måter å arbeide med like­ stillingsintegrering på.

En annen oppgave er å skape et forum for erfaringsutveksling. JÄMI skal arrangere semi­ narer og konferanser, i tillegg til å invitere til diskusjoner og erfaringsutveksling gjennom nett­sider og nettverk.

Les mer: www.genus.se

6

NIKK magasin 2.08

31 Sexkøbere på linien 32 Norden vs Europa

prostitusjon

Programmet vil drive informasjonsformidling gjennom egne nettsider, som er lenket til sekre­ tariatets sider. Nettsiden skal blant annet inne­ holde nyheter, databaser over utprøvde metoder, oversikt over likestillingsforskning og -forskere, beskrivelse av likestillingsmål og henvisning til lover og forskrifter. I tillegg er det snakk om eget nyhetsblad og trykt informasjon.

Til slutt skal JÄMI skape forutsetninger for langsiktig støtte til likestillingsintegrering. Det skjer delvis ved at myndighetenes kompetanse utvikles. Samtidig ønsker en å utvikle et marked med kunnskapsrike, erfarne og interesserte konsulenter, som myndighetene kan dra nytte av i virksomhetsutviklingen.

Prostitusjon er et tema som stadig diskuteres i de nordiske land. Hva vet vi om omfang? Hvilke holdninger uttrykkes?

Hvordan behandles spørsmålene rettslig sett, og hvilke sosiale tiltak finnes i de nordiske land?

Foto: Plainpicture/Parlow, K.

Sverige

28 Kontroll og nærhet til salgs

NIKK magasin 2.08

7

Tema: Prostitusjon i Norden

Tema: Prostitusjon i Norden

På kun få år har den nordiske prostitutionslov­ givning gennemgået en banebrydende udvikling og er blevet mere ensartet. Årsagen er den voksende menneskehandel i Norden. Alligevel er alle ikke enige om, hvilken vej man skal gå.

Af ULRikke Moustgaard

Samme vej

eller ej Prostitutionslov i en brydningstid

P

å Halmtorvet i Danmarks hoved­ stad København kører der hver aften en jævn strøm af biler.

Især i weekenden snegler de sig forbi området, hvor unge øst­ europæ­iske kvinder holder til for at sælge seksuelle ydelser. Hverken kunderne eller kvinderne foretager sig noget ulovligt – så længe kvinderne har lovligt ophold i landet og betaler skat. Men det kan ændre sig.

Lige nu står Danmark nemlig midt i en hed offentlig debat om trafficking og prostitu­ tion, hvor ét forslag lyder, at man følger sine naboers eks­empel og kriminaliserer køb af sex.

Både i Sverige, Norge og Finland har pro­ stitutionslovgivningen gennemgået markante forandringer i løbet af det seneste årti. Sve­ rige lagde ud med at forbyde sexkøb i 1999.

I Finland blev det i 2007 forbudt at købe sex af ofre for menneskehandel. Og i år har også Norge vedtaget at forbyde sexkøb.

Udviklingen er både gået stærkt – og har været overraskende.

8

NIKK magasin 2.08

– De nordiske prostitutionslove er blevet mere ens, og for bare ti år siden, da svens­ kerne kriminaliserede sexkøb, var det fx helt utænkeligt, at der ville komme en lignende diskussion i Danmark, siger May-Len Skilbrei, dr. polit. ved forskningsstiftelsen Fafo i Oslo og projektleder på NIKKs forskningsprojekt Prostitution i Norden.

Konflikt i Norden Prostitution har længe været et kontrover­ sielt tema i Norden, fordi landene har haft meget forskellige forståelser af temaet.

Yderpunkterne var Sverige og Danmark.

Mens Sverige opfattede prostitution som et ligestillingsspørgsmål i tilknytning til den såkaldte ”könsmakt-teori”, havde Danmark en mere liberal holdning til prostitution og anså det som et socialt problem. Island fulgte den danske holdning. Norge og Finland vip­ pede midt imellem.

Vandene delte sig yderligere, da Sverige i 1999 kriminaliserede kunderne, mens Dan­ mark præcis samme år valgte at afkrimina­

lisere prostituerede. I 2003 opfordrede den daværende svenske ligestillingsminister Mar­ gareta Winberg i forbindelse med De Olym­ piske Lege i Athen sine nordiske og baltiske kolleger til at underskrive et fælles protest­ brev mod byens beslutning om at udstede licenser til 30 ekstra bordeller, som skulle betjene OLs menneskemasser. Hendes danske kollega, Henriette Kjær, reagerede på opford­ ringen ved offentligt at kalde initiativet for ’barnepigeagtigt’ og ’noget gøgl’.

Men siden er der kommet andre boller på suppen. Det skyldes ikke mindst en ny ten­ dens på prostitutionsmarkedet: Menneske­ handel. Havde man i Norden ikke tidligere kunne enes om, hvordan prostitution skulle forstås, blev den voksende handel med men­ nesker til Norden de senere år et nyt og fælles reference­punkt.

Medierne i alle de nordiske lande var fra årtusindeskiftet og frem fyldt med historier om menneskehandel. Fokus var på, at kvin­ der blev groft udnyttet eller ligefrem tvunget eller kidnappet ind i sexbranchen.

– Temaet menneskehandel blev noget, som alle kunne enes om, hvilket gjorde det lettere at samarbejde – og derigennem påvir­ kede man hinanden. Det viser ændringerne i den nordiske lovgivning. Fx udviklingen i afkriminaliseringen af det at leve af prosti­ tutionsindtægter. Man bevægede sig fra at mene, at problemet med prostitution var, at nogen levede af indtægterne til at få meget mere fokus på udnyttelse af mennesker i pro­ stitution, siger May-Len Skilbrei.

Fra radikal til normal Man var også enige om at prikke til den gene­ relle holdning til prostitution og trafficking.

Nordisk Ministerråd iværksatte sammen med de baltiske lande en kampagne mod traffick­ ing i 2002.

– Både i Nordisk Ministerråd og i Nordisk Råd var man optaget af at gøre en fælles ind-sats for at bekæmpe trafficking. Ønsket var at skabe en stor offentlig debat, fortæller Carita Peltonen, seniorrådgiver på ligestillings­ området for Nordisk Ministerråd.

Og siden er det gået meget stærkt. Finland var de første, efter Sverige, til at revidere sin lovgivning.

– Forslaget, der blev fremlagt, gik faktisk ud på at følge svenskerne, men der blev så stor offentlig debat i Finland om det, at man indgik et kompromis og kun kriminaliserede sexkøb af ofre for menneskehandel, siger Carita Peltonen.

Norge vil forbyde sexkøb fra årsskiftet. I Island nedsatte den islandske justitsminister i 2006 et udvalg, som skulle komme med anbefalinger til, hvilken vej man skulle gå i Island. Her blev den svenske vej diskuteret, men der var ikke et f lertal i udvalget for at anbefale et forbud mod sexkøb.

I stedet valgte Island året efter at følge den danske vej og afkriminalisere prostitu­ erede. Og nu bølger debatten om et muligt sexkøbsforbud så også i Danmark.

– Alle synes, at Sveriges lov var radikal, da den kom i 1999, men det ændrede sig efter­ hånden, som Carita Peltonen konkluderer.

Selvom Norden i store træk har bevæget

Kan ændre sig. Lige nu står Danmark midt i en hed offentlig debat om trafficking og prostitution.

Foto: Fredrik Naumann/Samfoto

sig samme vej i prostitutionslovgivningen, er der stadig store forskelle landene i mellem.

Norges og Sveriges sexkøbslove adskiller sig fx ved, at det ikke kun er i hjemlandet, nordmænd ikke må købe sex. Fremover kan norske borgere også blive straffet for at købe sex i udlandet.

I Finland er det som sagt kun køb af sex af ofre for menneskehandel, der kan straffes, og der er endnu ikke faldet en dom.

Definitionerne i de nordiske prostituti­ ons­lovgivninger er stadig også vidt forskel­ lige. Her deler Norden sig i to lejre: Den praktiske og beskrivende – og den moralske og normative.

NIKK magasin 2.08

9

Tema: Prostitusjon i Norden

I første lejr er Norge, Finland og Sverige, der definerer prostitution konkret. I den nye norske lov hedder det: ”seksuell omgang eller handling ved å yte eller avtale vederlag”.

I anden lejr er Danmark og Island. Her er prostitution fortsat officielt defineret som ”kønslig usædelighed”.

– Noget af det handler om lovgivnings­ processen. I Norge og Sverige har man gen­ nemført store ændringer og det var naturligt sam­tidig at forandre lovteksten. Men den danske prostitutionsdebat har ikke på sam­ me måde resulteret i konkrete lovændringer, så lovens ordlyd svarer ikke længere helt til, hvordan man tænker om prostitution, siger May-Len Skilbrei.

Til gengæld er de nordiske landes bestem­ melser om menneskehandel meget ens. Det skyldes især FN’s såkaldte Palermoprotokol om menneskehandel, som de nordiske lande underskrev i 2000, og i dag har alle lande indført forbud mod menneskehandel.

Tema: Prostitusjon i Norden

I Danmark har lovgivningen stort set været urørt med undtagelse af en ny paragraf om menneskehandel i straffeloven.

Kvinder i klemme Men selvom paragraffen er kommet til sam­ men med to handlingsplaner for kvindehan­ del, omfatter den i dag ikke alle områder af dansk prostitution. Der er nemlig en stor gruppe af kvinder i Danmark, som ernærer sig ved prostitution, men som ikke kan få hjælp på grund af den stramme danske ud­ lændingelovgivning. Det er de kvinder, der er kommet til Danmark på baggrund af ægteskab og gennem familiesammenføring, fortæller Marlene Spanger, kandidatstipen­ diat på Institut for samfund og globalisering, Roskilde Universitetscenter, Danmark.

– Udlændingeloven kræver syv års ægteskab, før man kan få opholdstilladelse i Danmark. Reglen samt forsørgerpligten gør disse kvinder meget sårbare over for udnyt­

telse og meget afhængige af deres ægtefælle.

Hvis de får brug for hjælp, står de i et ingen­ mandsland. De er ikke interesseret i at få hjælp gennem statens tilbud til ofre for men­ neskehandel, for det består af 100 dages op­ hold i Danmark og hjælp til hjemsendelse.

Anderledes ønsker disse kvinder at skabe sig et liv i Danmark. Dertil falder denne sociale gruppe også udenfor straffelovens kategori, siger hun.

Ny diskurs Selvom de nordiske lande har mistet berør­ ingsangsten overfor prostitution, betyder det ikke, at prostitution er blevet mindre kontroversielt. I dag kæmper forskellige diskurser om pladsen på den offentlige scene. I Nordisk Ministerråd har det svenske og nu norske fokus på kunderne for længst vundet gehør.

– Det store skifte har været, at man i begyn­ delsen så mest på kvinderne, deres sociale si­

tuation og årsager til at være havnet i prostitu­ tion. I dag er fokus flyttet til kunderne og til at også mænd skal tage ansvar for at bekæmpe menneskehandel, siger Carita Peltonen.

Omvendt er nye stemmer dukket op, som kæmper mod forbud i prostitution. Sexarbej­ dere, seksualpolitiske foreninger og andre blander sig i stigende grad i lovgivnings­ debat­ten med advarsler om et samfund, hvor mennes­ker mister retten til at bes­ temme over egen krop.

Susanne Dodillet, doktorand i idéhistorie ved Göteborgs Universitet, mener, at prosti­ tutionsdiskursen nu er i gang med at ændre sig i Sverige – samme sted hvorfra forand­ ringerne begyndte for 10 år siden.

radikalfeminisme italesat – Kønsmagtteorien og radikalfeminismen, der ligger bag den svenske sexkøbslov, er be­ gyndt at blive italesat mere og mere i Sverige, siger hun.

1999

2003

2005

2002

2004

2007

Sverige forbyder købesex.

Danmark afkriminaliserer prostituerede.

Danmarks første handlingsplan mod kvindehandel.

Danmark gør menneskehandel strafbart.

Sverige gør menneskehandel strafbart.

10

NIKK magasin 2.08

Norges første handlingsplan mod menneskehandel.

Norge gør menneskehandel strafbart.

Island gør menneskehandel strafbart.

Finland gør menneskehandel strafbart.

Sverige reviderer sin paragraf mod menneskehandel.

Hun mener, det skyldes udenlandske på­ virkninger som queerteori – også kaldet den tredje feministiske bølge – der blev importe­ ret fra USA i slutningen af 1990erne.

– Den leder til en kritik af en sexkøbslov som forsøger at sætter normer for seks­ ualite­ten mellem voksne samtykkende men­ nesker.

Uanset hvordan debatten vil udvikle sig, så er vi ikke færdige med at justere de nord­ iske love, mener May-Len Skilbrei.

Prostitutionsmarkedet ændrer sig, og nye ting kommer til – fx prostitution på internettet.

– Jeg tror, vi vil se store forandringer i de kommende år. Situationen vil forandre sig, og lovgivningen må følge med. Den må blive endnu mere konkret, når det gælder, hvilke former for involvering i andres prostitution, som skal være ulovlig.

Allerede nu er synet på hjælp til ofre for menneskehandel ved at forandre sig.

Norges anden handlingsplan mod menneskehandel.

Sverige strammer sin lovgivning om rufferi.

Finlands første handlingsplan mod menneskehandel.

Finland forbyder sexkøb af ofre for trafficking.

Island afkriminaliserer prostituerede og gør det strafbart at tjene på andres prostitution.

Danmarks anden handlingsplan mod kvindehandel – nu menneskehandel.

– I begyndelsen så man de værste former for menneskehandel for sig: Voldelige orga­ nisationer, kidnapning osv. Man tænkte, at ofrene skulle isoleres og beskyttes. I dag ved man, at udnyttelse i prostitution kan foregå på mange måder, og at kvinder, der er blevet udnyttet i migrations- og prostitutionsproces­ sen, har andre behov – fx opholdstilladelse, siger hun.

På Halmtorvet i København fortsætter trafikken af biler upåvirket af debatten.

Måske bliver der endnu mere trafik, når Norges ny lov træder i kraft ved årsskiftet. I hvert fald lød f lere bekymrede overskifter i de danske aviser, da nyheden om Norges for­ bud mod købesex kom frem: ”Danmark bli­ ver Nordens bordel.”

Ulrikke Moustgaard er freelancejournalist og skriver om køn og ligestilling.

2008

Sveriges regering præsenterer Riksdagen for landets første handlingsplan mod prostitution og menneskehandel.

Norge vedtager ny lov om forbud mod sexkøb.

Island forbereder sin første handlingsplan mod menneskehandel.

Finlands anden handlingsplan mod menneskehandel.

NIKK magasin 2.08

11

Tema: Prostitusjon i Norden

Tema: Prostitusjon i Norden

Hur talar vi om prostitution?

Inte en form av prostitution utan många Diskussionen om prostitution blir ofta polariserad och förenklad.

Antingen betonas individens fria vilja eller strukturers bestämmande makt.

Av charlotta holmström illustration: trude tjensvold

S

amhälleliga diskussioner och för­hållningssätt till frågor om prostitution har genom historien fyllts med olika innehåll och präg­ lats av samhällets syn på sexuali­ tet, kvinnor och relationen mellan könen.

Förståelsen för vad prostitution är grundar sig således på en rad skilda synsätt, vilka i sin tur påverkar hur samhället tolkar och han­ terar frågan – såväl moraliskt som juridiskt.

Förhållningssätt till prostitution och andra samhällsfrågor förändras därmed över tid.

I samhällsdebatten kan i huvudsak två perspektiv på prostitution urskiljas. Enligt det ena perspektivet är kvinnor i prostitution exploaterade av de män som driver och orga­ niserar sexhandeln samt av de män som köper sex. Prostitution och sexmarknaden i stort betraktas som patriarkala institutioner där kvinnor är offer för manlig sexualitet. Livs­ villkor och problematiska relationer antas ”driva” kvinnor in i prostitution och få de­ struktiva konsekvenser.

Prostitution betraktas alltså som ett slags ”sista utväg”, en avsaknad av handlingsalter­ nativ. Enligt denna förståelse bör samhället sträva efter att motarbeta prostitution. Stöd för detta perspektiv hämtas ur forskning base­ rad på intervjustudier med aktörer inom sex­handeln där berättelser om våld, missbruk, maktutövning och problematiska sociala relationer mellan könen lyfts fram.

I linje med detta perspektiv instiftades för­bud mot sexköp i Sverige 1999. Lagen kriminaliserar sexköparen, som är förövaren, men inte sexsäljaren, som är offer. Samtidigt är de sociala insatserna inriktade på att ge stöd och, i ett längre perspektiv, hjälp åt kvin­ nor att lämna prostitutionen.

12

NIKK magasin 2.08

Det andra perspektivet belyser hur en del kvinnor väljer prostitution som försörjnings­ strategi och framhåller att de bör ha samma rättigheter och friheter som andra arbets­ tagare. Utifrån detta perspektiv är statlig policy gällande prostitution överf lödig i det ögonblick förhållanden kring arbetet regleras som annat arbete.

Sedan sjuttiotalet har aktivister inom den internationella sexarbetarrörelsen arbetat för en alternativ tolkning och hantering av pro­ stitutionsfrågan. Statliga insatser och inter­ ventioner riktade mot kvinnor i prostitution sägs i detta sammanhang enbart lägga fokus på de kvinnor som ser sig som offer. De kvin­ nor som har valt att försörja sig genom pro­ stitution och som ser sig som självständigt försörjande samhällsmedborgare har däremot inga rättigheter (så som pensionsgrundad inkomst etc), menar sexarbetaraktivisterna.

I linje med detta resonemang pågår idag diskussioner på debattforum på Internet och i mediala sammanhang där sexsäljare, sexkö­ pare och debattörer presenterar alternativa förståelser för prostitution. Dessa diskussio­ ner har på senare år också hämtat stöd från queerteoretiska perspektiv, utifrån vilka man tolkar sexköp som en sexuell praktik bland andra och sexsäljande kvinnor som margina­ liserade och förtryckta av samhället. Enligt

såväl sexarbetarrörelsens som det queerteo­ retiska perspektivet stigmatiserar samhället personer i prostitution på grund av deras val av sexuell praktik.

Stöd för detta resonemang hämtas ur inter­vjuer med kvinnor och män som säljer sex genom vilka en annorlunda förståelse presenteras där teman som frivillighet, nog­ grant övervägande, medvetenhet om för- och nackdelar, upplevelser av bekräftelse, spän­ ning och njutning lyfts fram. I dessa samman­ hang placeras prostitution in i en generell diskussion om heteronormativitet och om människors rätt till respekt för olikartade sexuella praktiker.

Struktur och aktörskap Mot denna bakgrund kan vi se hur relationen mellan strukturers bestämmande makt och individers fria vilja och handlingsförmåga aktualiseras i diskussionen om prostitution. Å ena sidan betonas hur samhälleliga struk­ turer bestämmer människors livsbanor, å andra sidan betonas människors självständig­ het och rätt att själva välja hur de vill leva sina liv.

En fråga som sällan behandlas i dessa dis­ kussioner är frågan om sammanhang. Den ideologiska polariseringen inom såväl politik som forskning torde emellertid bero på vari­

Enligt det ena perspektivet är kvinnor i prostitution exploaterade. Det andra perspektivet belyser hur en del kvinnor väljer prostitution som försörjningsstrategi.

från man hämtar sitt empiriska material.

Oftast hämtas detta ur specifika prostitutions­ sammanhang; i de diskussioner man betonar strukturella förhållandens bestämmande makt hämtas exempel från gatuprostitution och människohandel, medan de diskussioner som betonar människors aktörskap och fri­ villighet ofta grundas på berättelser från självständigt verksamma eskorter.

I praktiken förekommer en rad skilda prostitutionsformer vars gemensamma näm­ nare är att sex säljs i utbyte mot pengar. På en idag allt mer differentierad prostitutions­ marknad skiljer sig sammanhang, grad av engagemang och form för sexförsäljningen avsevärt åt. Det kan handla om prostitution vid enstaka tillfällen, som tillfälligt handlings­ mönster eller som mångårig och enda inkomst­ källa. Prostitutionsverksamheten kan ske på gatan, via Internet, på en bordell, på ett mas­ sageinstitut eller genom byteshandel. Den kan vara organiserad eller självständigt driven.

Sammanhangets betydelse Försök att skapa en generell förståelse för ”prostitutionen” blir således problematiska eftersom det finns tydliga variationer av det som benämns prostitution. Det finns inte en form av prostitution utan många. Likaså finns det heller inte en definition av prostitution utan många.

Genom att formulera generella benäm­ ningar och förståelser skalas således det spe­ cifika i olika prostitutionsformer bort. Den förståelse som formuleras som generell för prostitution är i själva verket inte generell, utan specifik. Så länge diskussionen inte förankras och utvecklas i relation till skilda empiriska sammanhang tenderar den således att förbli just polariserad och förenklad. Den brittiska sociologen Joanna Phoneix varnar för ett sådant förhållningssätt. Antingen ten­ derar det att lyfta fram kvinnors ”viktimi­ sering” inom patriarkala sociala strukturer, vilket försvårar möjligheten att ta kvinnors

Eskort eller gatan. Den ideologiska polariseringen inom såväl politik som forskning torde bero på varifrån man hämtar sitt empiriska material.

aktörskap i beaktande, eller koncentreras analysen allt för mycket på kvinnors aktör­ skap, vilket osynliggör de strukturella sam­ manhang som kvinnorna verkar i. Oavsett hur man väljer att se på prostitution står alltså obekväma fakta att finna. Att erkänna dessa utmanar inte bara den egna förståelsen utan bör också betraktas som en grundläg­ gande förutsättning för att kunna se och möta olika personers skilda berättelser, be­ hov och livssammanhang.

Charlotta Holmström är fil.dr. i socialt arbete, forskar vid Malmö högskola i Sverige och är projektledare för NIKKs forskningsprojekt Prostitution i Norden.

NIKK magasin 2.08

13

Tema: Prostitusjon i Norden

Tema: Prostitusjon i Norden

Hvor mye prostitusjon er det i de nordiske landene?

Det er et spørsmål mange ønsker svar på.

Av MAY-LEN SKILBREI

Hva er det med tall?

I 2007 talte det nasjonale kompetanse­ senteret Pro Sentret 2654 personer i prosti­ tusjon i Norge. Dette tallet bygger på kvinner påtrufne i gateprostitusjon av tiltakene i de store byene og telling av annonser.

Socialstyrelsen gjennomførte nylig en kart­legging av kunnskapen om prostitusjo­ nen i Sverige. Ifølge intervjuer med fagper­ soner som arbeider med prostitusjon, befant det seg da 299 kvinner i gateprostitusjon i Stockholm, Malmø og Gøteborg i 2006, og i en gjennomgang av annonser på Internett fant de 247 kvinner og 51 menn, samt tre som ikke anga kjønn.

Tallenes tåkete tale

14

NIKK magasin 2.08

gjennomgår forandringer som innebærer at politikere, politiet, sosiale tiltak og andre aktører opplever markedet som lite oversik­ tig, og som noe som må kartlegges kontinu­ erlig for at man ikke skal miste kontrollen.

Før visste ”alle” hvor prostitusjonen foregikk og hvilke grupper man kunne treffe hvor.

Nye grupper i prostitusjonen har brutt denne forutsigbarheten ved å operere utenfor de tradisjonelle prostitusjonsarenaene og ved å jobbe på andre måter.

Innsats skal måles En annen grunn til at tallfesting har blitt så viktig, kan være at den offentlige samtalen om prostitusjon i stor grad dreier seg om hvordan vi bør håndtere prostitusjonen. De stadig oppdaterte tallene som produseres framstår som objektive mål på effekten av samfunnet innsats for å redusere fenomenet.

Prostitusjonsmarkedene i de nordiske landene har forandret seg mye de ti siste årene. I denne perioden har vi sett store lov­

endringer i alle landene, vi har sett vekst i utenlandske kvinner og en økning i den org­ aniserte prostitusjonen, samtidig som det har skjedd forskyvninger mellom ulike deler av markedet. Det kan være vanskelig å si noe om hvor stort omfang prostitusjon har og endring over tid.

I Danmark beregnet Tema Prostitution at det fantes 5567 kvinner i prostitusjon i 2007 som enten har annonsert eller støtt på de so­ siale tiltakene rettet mot gateprostitusjonen.

Den nyeste kartleggingen av omfanget prostitusjon i Finland er fra 2005. Kunnskaps­ grunnlaget er intervjuer med fagpersoner på prostitusjonsfeltet, og ut fra disse intervjuene konkluderer Kontula at ca 8000 personer selger sex i Finland.

Det er vanskelig å vite nøyaktig hvor mye prostitusjon som foregår i alle de nord­ iske landene. Det er spesielt vanskelig å vite hvor mye prostitusjon som finnes på Island, der man ikke har forsøkt å anslå omfanget overhodet.

Mange som ikke svarer

Foto: Istockphoto

N

år de sosiale tiltakene som job­ ber med prostitusjonsproble­ matikk rundt om i Norge utgir årsrapporter med oversikt over hvor mange kvinner de hadde møtt på i prostitusjonen, står alle de store mediene parat til å dekke det som en viktig nyhetssak. Med overskrifter som ”Pro-Sen­ tret: Finner f lere prostituerte” og ”Kristian­ sand f lommer over av prostituerte” kan alle følge detaljert med på utviklingen i prostitu­ sjonsmarkedet.

For få år siden var man ikke så opptatt av akkurat hvor mange som befant seg i prosti­ tusjon, man slo seg til ro med et omtrentlig tall. Når media, politikere, politiet og de sosi­ ale tiltakene de siste årene har blitt mer og mer opptatt av å vite det eksakte tallet for omfanget prostitusjon, er det viktig at vi spør oss hvilken funksjon tall spiller for forståelsen og håndteringen av prostitusjon.

En grunn til at tall har fått en større be­ tydning kan være at prostitusjonsmarkedene

Det er vanskelig å sammenligne de anslagene man gjør i hvert enkelt land med hverandre.

Det er tre viktige innvendinger mot å tro for blindt på tallenes tale.

For det første, hvordan man definerer prostitusjon, påvirker hva man i det hele tatt teller med. Ofte utelates menn som selger sex fra oversikter, som om det de holder på med ikke er prostitusjon. Det er den synlige pro­ stitusjonen hvor byttet penger mot sex fore­ går mest eksplisitt politiet og sosiale tiltak arbeider direkte med, og som derfor telles med, og det problematiseres sjelden hvor grensene for prostitusjon går.

For det andre er antallet kvinner som selger sex bare en del av bildet, vi vet likevel ikke hvor mange prostitusjonstransaksjoner som finner sted. Vi kan selvfølgelig også danne oss et inntrykk over omfanget prostitusjon ved å telle kundene. Det gjøres i dag når man gjennomfører kvantitative undersøkelser hvor respondentene blir bedt om å svare på hvorvidt de har kjøpt sex eller ikke.

Problemet med dette er at det er mange som ikke svarer på disse spørsmålene, svar­ prosenten er svært lav. Dessuten svarer de både på om de har kjøpt sex i hjemlandet og utlandet, derfor blir tallene som produseres for upresise til å si noe om hvor mye prosti­ tusjon som foregår i et land.

Ideelt sett burde den prostitusjonen nord­ iske borgere tar del i i utlandet også tas med i regnskapet, det vitner ikke om prostitu­

sjonspolitisk effektivitet at den hjemlige pro­ stitusjonen går ned hvis sex-turismen samtidig øker, men det er svært vanskelig å få det til.

For det tredje produseres tallene i ulike kontekster, og de preges derfor av hvem som teller og for hvilket formål. Den prostitusjonen som allerede er synlig, er også den som er mest oversiktlig for sosiale tiltak og politiet.

Tallene som sosiale tiltak lager blir preget av deres mandat om å hjelpe de mest utslåtte.

Politiets tall blir til i forsøket på å identifi­ sere kriminell involvering fra en tredjepart, altså en hallik eller menneskehandler, noe som betyr at de i liten grad befatter seg med nordiske kvinners prostitusjon lenger. Trap­ pes det sosiale arbeidet eller politiinnsatsen mot prostitusjon opp, får man høyere tall, rett og slett fordi man med mer kontakt med markedet også ser mer prostitusjon. Hvis man derimot gjør lite og lar prostitusjonen seile sin egen sjø, får man lave tall.

Det spørs altså om tallene er så eksakte som vi skulle ønske de var. Og det spørs om de sier oss det vi vil vite. Spesielt siden vi ikke vet hvorvidt endringer i markedet skyldes politiske beslutninger, eller helt andre fakto­ rer. Etter hvert som nordiske prostitusjons­ markeder har blitt mer og mer internasjo­ nale, er det grunn til å spørre seg om ikke prosesser helt andre steder avgjør utviklingen og at lokale og nasjonale politiske beslutnin­ ger får mindre betydning.

May-Len Skilbrei er dr.polit., forsker ved Fafo i Norge og prosjektleder for NIKKs forskningsprosjekt Prostitusjon i Norden.

Trappes det sosiale arbeidet opp får man høyere tall, fordi man med mer kontakt med markedet også ser mer prostitusjon.

Kartlegging av omfang i norden – Kontula, Anna (2005), Prostituutio Suomessa. Helsinki: Sexpo säätiö.

– Marttila, Anne-Maria (2008), Transnationell prostitution och gränser för välfärd i Finland. I: Charlotta Holmström og May-Len Skilbrei (red.): Prostitution i Norden, TemaNord-rapport.

– Pro Sentret (2008), Året 2007, Oslo kommune.

Socialstyrelsen (2007), Kännedom om prostitution 2007.

– Tema Prostitution (2007), Prostitutionens omfang og former, København: Servicestyrelsen.

NIKK magasin 2.08

15

Tema: Prostitusjon i Norden

Kamp om opinionen Befolkningen i de f lesta nordiska länder har blivit mer kritisk till prostitution som fenomen de senaste åren. Media, politiker och intresseorganisationer har påverkat människors attityder.

AV Bosse parbring illustration: trude tjensvold

I

Sverige finns det ett förbud mot att köpa sex sedan tio år tillbaka. Lagen har ett stort stöd bland den svenska befolkningen – hela 70 procent vill behålla sexköpslagen. Det finns dock en betydande skillnad mellan kvinnor och män. 79 procent av kvinnorna stöder lagen medan 60 procent av männen gör det.

Det visar en färsk stor surveyundersök­ ning som Jari Kuosmanen, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet i Sverige, gjort inom ramen för NIKKs prostitutions­ projekt och med stöd av pengar från svenska regeringen.

De yngre är mer positiva till den svenska sexköpslagen, likaså de svenskfödda. Även bland utlandsfödda är det främst kvinnorna som försvarar lagen.

Men alla kvinnor tycker inte likadant. Hela 83 procent av kvinnor med hög utbildning vill behålla lagen, medan andelen är 63 pro­ cent bland kvinnor med kort utbildning.

Men det är inte bara förbud mot att köpa sex svenskarna vill ha. Majoriteten vill också förbjuda försäljning av sex – särskilt kvin­ norna har denna åsikt.

16

NIKK magasin 2.08

Men hur ser det ut i de andra nordiska länderna som inte infört ett generellt förbud mot sexköp? I Danmark som avkriminalise­ rade försäljning av sex 1999 visade en attityd­ undersökning från 2002 av sociologen Claus Lautrup att danskarna hade en motsägelse­ full hållning till prostitution. Många accep­ terade fenomenet men ville ändå begränsa det. Det fanns en generell tendens att män accepterade prostitution och var emot att samhället reglerar den, medan kvinnor intog den motsatta hållningen.

Motstånd mot lag De f lesta (63 procent av männen och 82 pro­ cent av kvinnorna) ville dock att prostitutio­ nen skulle minskas eller begränsas. Hälften av dem menade att det skulle ske både ge­ nom lagstiftning och hjälp till prostituerade.

Intres­sant nog var jurister och poliser mer skeptiska till kriminalisering medan social­ arbetare var mer positiva.

I några senare undersökningar beställda av danska tidningar var stödet för krimina­ lisering svagt. Tvärtom ville hälften av de svarande på en av undersökningarna att

NIKK magasin 2.08

17

Tema: Prostitusjon i Norden

Tema: Prostitusjon i Norden

prostitution skulle erkännas som ett yrke som i Tyskland. Politiker, myndigheter och organisationer har i f lera kampanjer försökt påverka danskarnas hållning till prostitution i mer kritisk riktning. Det verkar ha gett re­ sultat. I en undersökning beställd av tidnin­ gen Politiken i slutet av 2006 hade andelen som ansåg att prostitution var en oacceptabel del av samhället ökat från 25 till 42 procent.

22 procent gav stöd till ett förbud.

nakna kvinnor paketerats som kött till för­ säljning i kyldisken.

Servicestyrelsen vill också stötta prostitu­ erade att sluta, reducera skadeverkningarna och förebygga prostitution. Under Servicesty­ relsen finns Tema Prostitution, som har till uppgift att samla kunskap, och Kompetence­ center Prostitution som har den direkta kon­ takten till prostitutionsområdet. Servicesty­ relsen försöker inte förändra opinionen på samma sätt som Redan utan säger sig själva ha en bred och öppen ingång till prostitution som fenomen.

Bland de danska politiska partierna vill partierna på vänsterkanten kriminalisera sexköp, enligt Jeanett Bjønness. Argumenten liknar de svenska argumenten för en sexköps­ lag: Ett förbud skulle minska antalet prosti­ tuerade, prostitution ses som våld mot kvin­ nor och som ett jämställdhetsproblem. De borgerliga partierna är mer skeptiska till en kriminalisering och ser hellre sociala insatser till svaga grupper.

Stöd för sexköpslag

Historisk vändpunkt Könsskillnaden var som i f lera andra länder stor. 83 procent av kvinnorna ville förbjuda sexköp medan 57 procent av männen ville det.

Den stora attitydförändringen hade därmed skett bland kvinnorna, inte bland männen.

Finland har varit på väg mot ett generellt förbud mot köp av sex, men i en politisk kom­promiss slutade det med att ett förbud mot att köpa sex av offer för människohandel infördes i slutet av 2006. Finländarna har för­ modligen den mest tillåtande hållningen till prostitution i Norden. Enligt jämställdhets­

Reden ser prostitution som våld mot kvinnor och är därför aktiva förespråkare för att kriminalisera kunder till prostituerade. I en kampanj har de använt sig av en bild där tio nakna kvinnor paketerats som kött till försäljning i kyldisken.

18

NIKK magasin 2.08

barometrarna från 2004 och 2008 godkände nästan 60 procent av männen och drygt 30 procent av kvinnorna att man köper sex från en prostituerad. Ingen större förändringar har skett på de fyra åren. Jämfört med under­ sökningar från 1990-talet ser det istället ut som att finländarnas hållning till prostitu­ tion blivit mer tillåtande under 2000-talet.

Attityder till prostitution uppstår inte i något vakuum. Media, politiker, myndigheter och intresseorganisationer försöker på olika sätt påverka den allmänna opinionen, liksom de är beroende av opinionens åsikter för att föra frågan åt det håll de vill.

I Danmark har Servicestyrelsen och Reden varit de två viktigaste aktörerna i debatten, enligt Jeanett Bjønness, doktorand vid Aar­ hus Universitet i Danmark, som har kartlagt dansk­arnas attityder till prostitution för NIKKs projekt. Reden, som är ett härbärge för prostituerade, har drivit f lera kampan­ jer mot prostitution och människohandel.

Reden ser prostitution som våld mot kvin­ nor och är därför aktiva förespråkare för att kriminalisera kunder till prostituerade. I en kampanj har de använt sig av en bild där tio

Foto: Reden International/www.redeninternational.dk

I Norge träder ett förbud mot sexköp i kraft 2009. Debatten för och emot har varit inten­ siv de senaste åren. Även i Norge är skillnaden stor mellan kvinnors och mäns åsikter. I flera undersökningar beställda av tidningar de sen­aste åren stöder en majoritet av kvinnorna en sexköpslag medan en minoritet av män­ nen gör det. Lagen stöds i högre grad av dem som bor i Oslo än i andra delar av landet.

Under 2006 när prostitutionen uppmärk­ sammades stort i media eftersom den blivit mer synlig genom den ökade andelen ut­ ländska prostituerade kan man se en tendens i f lera undersökningar för ett ökat stöd för en sexköpslag.

På Island genomförde Centrum för kvinnooch könsforskning en opinionsundersökning 2003 om jämställdhet. I den undersökningen svarade 60 procent av männen och 69 procent av kvinnorna att sexköp borde vara olag­ligt. Ännu f ler var emot att prostitution skulle betraktas som ett yrke (67 procent av männen och 92 procent av kvinnorna).

2007 visade en undersökning att 70 pro­ cent av islänningarna ville ha en sexköpslag.

Viljan att kriminalisera sexköp är en historisk vändpunkt i Norge, menar Synnøve Jahnsen vid Universitetet i Bergen som har gjort en analys av den norska mediedebatten om pro­ stitution. Tidigare har prostitution i hög grad setts som ett samhällsproblem som ska be­ mötas med sociala åtgärder.

Men på kort tid ändrade f lera politiska partier hållning. Senterpartiet bestämde sig först 2006 för att arbeta för en kundkrimina­ lisering. Sosialistisk venstreparti och Arbeider­ partiet fick året därpå efter omfattande debatt majoritet i sina partier för samma hållning.

Socialistisk venstrepartis vice ordförande, Audun Lysbakken, framför i en krönika i Dagbladet 2007 med rubriken ”Slavehande­ lens logikk” sitt partis argument för att krimi­ nalisera sexköp: ”Som i alle andre markeder er lønnsomheten avhengig av etter­spørselen.

Det er ikke bare bakmennene som har ansva­ ret. Det er kundene som holder menneske­ handelen i gang. Menn som kjøper sex må ansvarliggjøres”.

Anledningen till att många politiker änd­ rade sina åsikter var medias beskrivning av den ökande utländska och mer synliga gatu­

Tidningar beskriver den växande synliga prostitutionen med stora rubriker: ”Prostituerte herjer fritt” och ”Nordens største horegate” om Karl Johans gate i Oslo. prostitutionen. Som Sissel Benneche Osvold, politisk kommentator i Dagbladet, uttrycker det 2006: ”Det handler ikke lenger om voksne menneskers rett til å inngå frivillige avtaler om kjøp og salg av sex, men i økende grad om en globalisert og brutal menneskehandel med kvinner og mindreårige”.

Oslo förslummas Tidningar beskriver den växande synliga pro­ stitutionen med stora rubriker: ”Prostituerte herjer fritt” och ”Nordens største horegate” om Karl Johans gate i Oslo.

I insändare beskrivs hur Oslo håller på att förslummas av uteliggare, tiggare och prosti­ tuerade. Näringslivet anser att den synliga prostitutionen är ”bad for business”.

Pro Senteret, som är ett nationellt kompe­ tenscenter om prostitution och motståndare till en sexköpslag, menar dock i en krönika i Aftenposten 2007 att beskrivningen av att prostitutionen har ökat explosionsartat är felaktig. Det handlar mer om att prostitut­ ionen har ändrat form och blivit mer synlig i det offentliga rummet.

Flera forskare tror inte att en sexköpslag kommer att ha avsedd effekt. Endast gatupro­ stitutionen kommer att försvinna och fors­ kare kallar därför lagen för ”strutspolitik”.

Kriminaliseringsdebatten i Norge var bred och omfattade många olika aspekter. Syn­ nøve Jahnsen lyfter fram tre olika positioner i debatten: • Ett förbud sänder ut en moralisk signal till män att samhället inte accepterar köp av sex.

• Norges lagstiftning tar kampen mot människohandel seriöst och vill inte framstå som en liberal fristat för hallickar.

• Ett fasthållande av att prostitution ska bemötas med socialpolitiska verktyg och inte kriminalpolitiska.

I Finland har liknande argument använts i den politiska och mediala debatten, enligt Anne-Maria Marttila, doktorand vid Helsing­ fors Universitet, som har analyserat den fin­ ländska debatten inom ramen för NIKKs pro­jekt. Ofta framhävs att prostitution inte är något som hör hemma i den finska jäm­ ställda staten.

Påfallande är att både förespråkare och motståndare till en sexköpslag i Finland har använt jämställdhet mellan könen som argu­ ment. Skillnaden i slutsatser beror på hur man ser på jämställdhet. De som betonar kol­ lektiv och strukturer anser ofta att sexköp ska kriminaliseras. De som istället har en lib­ eral jämställdhetsuppfattning betonar indi­ videns grundrättigheter att utöva näringsfri­ het eller att förverkliga sin sexualitet.

Enligt Anne-Maria Marttila är de olika uppfattningarna om prostitution och jäm­ ställdhet ”en påminnelse om att kvinnlighet och manlighet, på samma sätt som finskhet, inte är inneboende enhetliga och givna egen­ skaper eller identiteter, utan att det pågår en kamp inom dessa i att befästa eller ifråga­ sätta olika erfarenheter och uppfattningar”.

Mer om attityder till prostitution Forskarnas rapporter om attityder till prostitution presenteras i slutrapporten Prostitution i Norden som ges ut av Nordiska ministerrådet.

NIKK magasin 2.08

19

Tema: Prostitusjon i Norden

Tema: Prostitusjon i Norden

Flere og f lere udenlandske prostituerede kommer til Norden. Det ændrer fokus for de sociale tiltag og får konsekvenser for specifikke grupper af nationale prostituerede blandt andet mænd, der er endt som ’the blind spot’.

Af Anette Dina Sørensen

Sociale tiltag i Norden

Mænd i randområdet I

20

NIKK magasin 2.08

den døre. Det norske Pro Senter lægger vægt på skadereduktion og rettighedsperspektiv.

Der satses på korte møder med uddeling af kondomer og glidecreme, og formidling af relevant information. Den private organisa­ tion, Kirkens Bymission, satser på længere samtaler og hjemmebesøg. Selvom de også arbejder med et skadereducerende perspek­ tiv, lægger de størst vægt på at hjælpe kvinder ud af prostitution.

– De to instanser formulerer sig nok ens i deres formelle formålsbeskrivelser. For ek­ sempel er de begge meget forsigtige med at virke paternalistisk. Men ideologisk er der forskel, fortæller May-Len Skilbrei.

– For Kirkens Bymission er prostitutions­ erhvervet grundlæggende uværdigt, noget man skal hjælpes ud af. Hvor imod Pro Sen­ tret forholder sig loyalt til de prostitueredes valg uden forsøg på at presse forandringer igennem.

Kigger man på Sverige er de sociale tiltag langt overvejende organiseret via de såkaldte ’prostitutionsenheder’, der findes i kommu­

nalt regi i henholdsvis Stockholm, Göteborg og Malmö. Der er tale om opsøgende arbejde på gadeplan. Men også tilbud om individu­ elle, terapeutiske og længerevarende behand­ lingsforløb kombineret med internetbaseret rådgivning og sociale støttefunktioner. Desu­ den ligger vidensformidling indenfor prosti­ tutionsenhedernes arbejdsfelt, ligesom de samarbejder med politiet, som fokuserer på kunderne, mens prostitutionsenhedernes medarbejdere varetager den sociale indsats i forhold til kvinderne.

plekser omkring migration og menneskehan­ del til seksuel udnyttelse har affødt en række nye regeringsinitierede handlingsplaner, der igen er blevet fulgt op af nye sociale tiltag. Er der i dén proces sadlet for meget om? MayLen Skilbrei ser nogle konsekvenser.

– De norske prostituerede er under pres fra de udenlandske prostituerede i landet.

Blandt andet er de nødt til at være mere mo­ bile for at skaffe kunder. Samtidig er de de senere år blevet mindre synlige i forhold til sociale indsatser, der i høj grad har fokus rettet mod den synlige gadeprostitution og udenlandske prostituerede, påpeger hun.

– Og så er de norske prostituerede nok ikke den mest højtråbende gruppe, hvad angår krav om hjælp og støtte. De oplever, at de bliver glemt, fortæller hun.

Transnational prostitution Set i et historisk perspektiv har de sociale tiltag i Norden fortrinsvis fokuseret på natio­ nal prostitution, men de sidste ti års mar­ kante forandring af det globale prostitutions­ marked med vækst i transnational prostitution til følge, har udfordret deres rækkevidde, og fået de nordiske lande til at sadle om.

Samtlige lande i Norden har underskrevet FNs Palermoprotokol og indført forbud mod menneskehandel. De nye lovgivningskom­

Mandlige prostituerede Foto: Istockphoto

de nordiske lande defineres prostitu­ tion som et socialt problem, der først og fremmest skal tackles via sociale tiltag, skriver projektlederne May-Len Skilbrei og Charlotte Holmström i af­ slutningsrapporten til projektet Prostitution i Norden. Hvordan man udformer og hånd­ terer tiltagene varierer imidlertid fra land til land, ikke mindst på grund af forskelle i prostitutionslovgivningen.

I Danmark og Norge, hvor rufferi er for­ budt, men hvor køb og salg af seksuelle ydelser ikke er strafbart, kendetegnes de so­ ciale indsatser hovedsagelig af skadereduce­ rende tiltag. I Sverige, hvor køb af seksuelle ydelser har været forbudt siden 1999, er de sociale tiltag fortrinsvis møntet på at be­ kæmpe prostitution og få kvinder og mænd ud af erhvervet.

I Norge varetages de sociale tiltag parallelt af både offentlige og private instanser. De f leste arbejder primært med gadeprostitu­ tion, men i de senere år er der også etableret kontakt med prostituerede, der arbejder in­

De nordiske landes næsten eksklusive fokus på voksne kvinder, herunder kvinder i trans­ national prostitution, har også konsekvenser for andre grupper af prostituerede. I random­

Da de sjældent annoncerer, er de svære at opspore.

De tilbud, der retter sig specifikt mod dem, er sparsomme.

rådet af de sociale tiltag befinder sig således de mandlige prostituerede, som May-Len Skilbrei kalder ’the blind spot’.

Da de sjældent annoncerer, er de svære at opspore. De tilbud, der retter sig specifikt mod dem, er sparsomme, ligesom den viden der findes om deres særlige behov for rådgiv­ ning og støtte, er det.

I Finland varetages de sociale tiltag af den Helsingforsbaserede frivillighedsorga­ nisation Pro-Tukipiste. Organisationen hu­ ser blandt andet et specialprogram for mænd i prostitution, der er møntet på ska­ dereduktion. I Danmark kan mænd i prosti­ tution benytte sig af Kompetencecenter for prostitutions internetbrevkasse, den ano­ nyme telefonrådgivning og tilbud om psy­ kologisk samtale på linje med de kvindelige prostituerede. I Sverige dækker prostitu­ tionsenhedernes tilbud også mænd i prosti­ tution, men med undtagelse af Finland er de eksisterende tilbud grundlæggende ud­ formet med kvinder for øje.

Noget tyder endda på, at de mandlige

NIKK magasin 2.08

21

Tema: Prostitusjon i Norden

Tema: Prostitusjon i Norden

Informasjon på flyplasser i Norge

Ifølge den danske prostitutionsforsker Mar­ lene Spanger er der situationer, hvor de soci­ ale tilbud til prostituerede kan være et valg mellem pest og kolera, og hvor de så at sige løber spidsrod mellem den danske traffick­ ing- og integrationslovgivning.

Det gælder blandt andet gruppen af pro­ stituerede migrantkvinder, hvis danske æg­ teskab opløses før den syv-årige ’prøveperio­ de’, fastsat i lov om familiesammenføring, er udløbet.

– Så længe kvinderne er gift, har de op­

22

NIKK magasin 2.08

Det er afgørende at det juridiske ikke kommer til at overtrumfe de sociale tiltag og at den norske stat følger lovgivningen op med sociale handlingsplaner.

–

may-len skilbrei

holds- og arbejdstilladelse. Men lader de sig skille før ægteskabet har varet syv år, ophører deres lovlige ophold i landet. Eftersom hovedparten af de prostituerede migrantkvinder ønsker sig lovlig opholds- og arbejdstilladelse, så vil de være tilbøjelige til hurtigt at indgå et nyt ægteskab med en dansk mand.

Alternativet, de husnings- og hjemsendel­ sestilbud myndighederne kan give via traf­ fickinglovgivningen er nemlig ikke attraktivt, fortæller Marlene Spanger, fordi kvinderne automatisk sendes tilbage til hjemlandet ef­ ter 100 dages såkaldt betænkningstid. Løser de problemet ved at finde en ny, dansk æg­ temand, starter de forfra på den syv-årige prøveperiode, da den tid deres forrige ægteskab har varet ikke kan fraregnes.

– Jeg spørger tit mig selv i hvor høj grad de ansvarlige myndigheder og hjælpeorgani­ sationer faktisk er opmærksomme på lovens konsekvenser for denne gruppe prostituere­ de, siger Marlene Spanger.

Kriminalisering af kunder i Norge

Foto: Creasource/Corbis

Prostituerede migrantkvinder

Prostitution og menneskehandel på Island

Foto: Aftenposten

prostituerede er blevet ringere stillet på grund af væksten i den transnationale prosti­ tution. Det norske Pro Senter var i 2007 nødsaget til at omlægge driften og nedprio­ ritere det arbejde, der rettede sig mod mænd i prostitution som følge af stigningen af udenlandske prostituerede i Norge.

Ifølge Inger Björne-Fagerli, der har skrevet masteropgave om mandlig prostitution ved Universitet i Oslo er der imidlertid ikke grund til at tro, at antallet af mandlige pro­ stituerede er lille. Selvom mørketallet er stort, tyder forskellige studier lavet blandt helt unge i Island, Norge og Sverige på, at antallet af drenge, der har erfaringer med at sælge sex er større end antallet af piger, skri­ ver Björne-Fagerli i artiklen Borten for skylappene, publiceret i det norske tidsskrift Fett i foråret. ”For nogle mænd er prostitutionsperioden blot en erfaring, hverken mere eller mindre.

For andre bliver den derimod et helvede af fornedrelse og angst”, fortæller hun.

For at kunne målrette indsatsen i forhold til en gruppe, som seniorkonsulent Nell Ras­ mussen fra Udsatteenheden i København betegner som ’sammensat’ i rapporten Prostitution i Danmark, er en større viden afgørende, konstaterer Björne-Fagerli.

Alligevel efterlyser hun nogen, der alle­ rede nu vil påtage sig en mere offensiv ind­ sats. Hvis ikke det i norsk sammenhæng kan prioriteres indenfor Pro Sentrets virksomhed ”så findes der måske en anden organisation, som kan være egnet til at tage dette tema op og hjælpe de mænd, som har brug for det?”.

”Sexkjøp kan være slavehandel – Kjøper du sex”. Dette er budskapet som møter de reisende på informasjonsskjermene. Budskapet vises på info-skjermer på flyplassene Gardermoen, Tromsø, Bodø, Trondheim, Ber­gen, Haugesund, Stavanger og Kristiansand.

Informasjonskampanjen henvender seg til potensielle kjøpere av seksuelle tjenester for å peke på sammenhengen mellom kjøp av sex og menneskehandel.

– Det er viktig å få menn til å reflektere over at den som selger sex kan være utsatt for menneskehandel. Som et ledd i kampanjen mot menneskehandel, ønsker vi å øke kunnskapen hos menn som reiser til utlandet, sier barne- og likestillingsminister Anniken Huitfeldt.

Undersøkelser viser at 18.000 norske menn kjøper sex på ferie og forretningsreise i utlandet. www.stoppmenneskehandel.no

Mens man i Danmark jævnligt diskuterer at følge det svenske eksempel og gøre køb af seksuelle ydelser strafbart, står Norge overfor at tage skridtet fuldt ud i efteråret 2008. I May-Len Skilbreis øjne er succesen af en eventuel kriminalisering imidlertid afhængig af, at man ikke lovgiver med den ene hånd, og fjerner de sociale tiltag med den anden.

– Meget af det der allerede gøres har en positiv effekt, mener hun.

– Antallet af prostituerede stiger ikke, så noget virker altså. Derfor er det afgø­ rende, at det juridiske ikke kommer til at overtrumfe de sociale tiltag, og at den nor­ ske stat følger lovgivningen op med sociale handlingsplaner, så man fastholder den kontinuerlige opmærksomhed på området, man har haft de sidste 15 år.

Samtidig frygter hun, at kriminalise­ ringen kan medføre en klimaforandring i

forholdet mellem borgere og myndigheder.

De sociale tiltag er samfundets vigtigste mødested med kvinder og mænd, der sælger sex, ikke politi og retsapparat.

– Der er en god balance lige nu, som en stærk håndhævelse af loven fra myndighe­ dernes side måske kan forrykke.

Det kan få konsekvenser for de prostitu­ erede som sårbar gruppe, men også for den kritiske holdning til prostitution, der langsomt men mærkbart er opstået bredt i det norske samfund de senere år, understreger May-Len Skilbrei.

Anette Dina Sørensen er freelancejournalist og skriver om køn og ligestilling.

”Har I organiseret kriminalitet i Island? Er der efterspørgsel efter seksuelle tjenester i Island? Hvis svaret er ja, så er der stor sandsynlighed for, at der foregår menneske­ handel i Island.” Sådan lød beskeden fra politiet i Oslo til deres islandske kolleger på et seminar om menneskehandel, som fandt sted i Reykjavík i juni.

Seminaret var et led i det arbejde, som socialminister Jóhanna Sigurðardóttir satte i gang den 1. januar 2008, da hun nedsatte en arbejdsgruppe, som skal udarbejde den første islandske handlingsplan mod menneskehandel. Gruppen skal se på muligheder for at koordinere tiltag for at forebygge menneskehandel i Island. Der skal oplyses for at påvirke holdninger og der skal findes veje til at hjælpe og beskytte ofrene for menneskehandel.

Gruppens forslag, som også skal tage højde for Islands internationale forpligtelser, ventes at være klar til efteråret.

Les mer: www.nikk.no

NIKK magasin 2.08

23

Tema: Prostitusjon i Norden

Menneskehandel

Krav på bedre vern Bekjempelse av menneskehandel er et svært aktuelt og hett tema i den nordiske samfunnsdebatten. Ofte reduseres prostitusjonsspørsmålet til bare å handle om menneskehandel.

Av anne winsnes rødland

24

NIKK magasin 2.08

– Det skjer en sammenblanding av menneskehandel og prostitusjon i samfunnsdebatten, spesielt blant dem som vil kriminalisere sex­ kjøp. Noen beskriver alle utenlandske prosti­ tuerte som offer for menneskehandel og det er feil. Andre beskriver alle prostituerte som utnyttede. Det er heller ikke riktig, sier senior­ konsulent Nell Rasmussen ved Udsatteenhe­ den, Servicestyrelsen, i Danmark.

Servicestyrelsen er en del av Velfærds­ ministeriet, med ansvar for blant annet pro­ stitusjon. I fjor ga Rasmussen ut en bok om prostitusjon, og hun sitter i EUs ekspert­ komité om menneskehandel. Hun har også vært med på å foreslå en ny strategi for be­ kjempelse av menneskehandel for det nord­ iske samarbeidet.

– Alle er enige om at menneskehandel er en alvorlig kriminalitet som må bekjempes, men du finner ikke den samme enigheten når en snakker om prostitusjon generelt, forklarer den finske forskeren Anne-Maria Marttila ved Institutionen för samhällshis­ toria, Helsingfors Universitet. Hun har vært

med i NIKKs forskningsprosjekt om prosti­ tusjon i Norden.

– Det er særlig når en diskuterer krimina­ lisering av sexkjøp at begrepene menneske­ handel og prostitusjon blir brukt om hver­ andre. Tilhengerne av en kriminalisering betrakter en slik lov som et viktig tiltak for å bekjempe menneskehandel, fortsetter hun.

Kriminalisering av sexkjøp I Sverige ble kjøp av seksuelle tjenester forbudt 1. januar 1999. I Norge skal inn­ stillin­gen opp i Stortinget 14. oktober, og etter all sannsynlighet blir loven gjeldende fra 1. januar 2009. Danmark har ingen slike lovforbud.

– Resonnementet bak et sexkjøpsforbud synes jeg imidlertid lyder fornuftig i forhold til menneskehandlere. Når det er forbudt å kjøpe sex, blir det mindre økonomisk gunstig å sende prostituerte inn i landet. Dermed kan en slik lovgivning kanskje medvirke til å re­ dusere menneskehandel i forbindelse med prostitusjon, sier Rasmussen.

Offer for menneskehandel. Filmen Lilja 4-ever handler om 16-årige Lilja fra det tidligere Sovjetunionen som ble solgt til Sverige som prostituert.

Foto: Memfis film

– Men det kan være andre, vesentlige grunner til å ikke kriminalisere prostitusjon, legger hun til.

Finland har en egen vri på sexkjøpsloven som har vært gjeldende siden 1. oktober 2006.

Det er bare forbudt å kjøpe seksuelle tjen­ ester fra ofre for menneskehandel eller hallik­ virksomhet.

– Ingen har blitt dømt for brudd på denne loven ennå. Ifølge politiet skyldes det ikke bare mangel på ressurser. Det er også et pro­ blem med bevisbyrden: Før noen kan misten­ kes for å ha begått en slik kriminell handling, må det være dokumentert at personen visste at den prostituerte var offer for hallikvirksom­ het eller menneskehandel, forteller Marttila.

Selv om det foreløpig er vanskelig å si mye om effektene av loven, kan det virke som om den har en effekt for finske prostituerte. De

NIKK magasin 2.08

25

Tema: Prostitusjon i Norden

Tema: Prostitusjon i Norden

krönika

eva biaudet särskild representant OSCE

Konflikt med migrasjonslov –- I tillegg har de hatt en ref leksjonsperiode på 30 dager før hjemsendelse. Nå er det blitt mulig å utvide denne perioden til 100 dager, hvis det foreligger en særlig grunn til det. Da har de anledning til å samarbeide med poli­

26

NIKK magasin 2.08

Det har vært noen tilfeller der ofre som vitner ikke har fått oppholdstillatelse.

–

eva frivold, bistandsadvokat

handel som hovedregel skal få permanent oppholds- og arbeidstillatelse i landet.

Bistandsadvokat Eva Frivold er fornøyd med at lovverket nå skal gi ofrene bedre vern.

Hun har tidligere gått hardt ut og sagt at hun ikke vil anbefale ofre for menneskehandel å vitne hvis de ikke kan loves opphold i Norge.

– Det har vært noen tilfeller der ofre som vitner ikke har fått oppholdstillatelse. Det ligger i kortene at de ikke ville ha vitnet hvis de hadde visst at de skulle få avslag. De fryk­ ter represalier når de blir sendt tilbake til hjemlandet, sier hun.

– Det er klart at de frykter for represalier i Norge også, men vi har et effektivt vitne­ beskyttelsesprogram. Det er et helt annet opplegg for å ta seg av dem enn i hjemlan­ dene. I tillegg starter de på bar bakke om de sendes tilbake. Psykologisk bistand, trygge boliger og generell oppfølging er lite utbredt, fortsetter Frivold.

I Finland kan ofre for menneskehandel få innvilget en særskilt oppholdstillatelse hvis de samarbeider om oppklaring av saken. Først får de innvilget en ref leksjonsperiode på mel­ lom 30 dager og 6 måneder til å finne ut om de ønsker å samarbeide med myndighetene.

– Praktikere har imidlertid argumentert for at terskelen for å få innvilget en ref leks­ jonsperiode bør senkes og at praksisen bør bli bedre definert for at ofre skal våge å ta kontakt med myndighetene, sier Marttila.

Ofre for menneskehandel får gjerne en psykisk knekk etterpå, og de trenger oppfølg­ ing i mange år.

Frihet från sexuell exploatering

U

ønsker egne sentre tiet om en forberedt hjemsendelse. I mellom­ tiden får de beskyttelse gjennom krisesentre eller egne beskyttelseshus for ofre for men­ neskehandel, forklarer Rasmussen.

Det er ikke et krav om å samarbeide med politiet om oppklaring av saken for å få ut­ videt ref leksjonsperioden, men de skal sam­ arbeide om hjemsendelsen. Likevel vil ofrene ofte bli innkalt til å avgi vitneutsagn i retten, slik at disse kan brukes i en rettssak.

I Norge vil nå Arbeids- og inkluderings­ departementet sende en instruks til Utlen­ dingsdirektoratet som sier at ofre som har vitnet i alvorlige straffesaker om menneske­

– I Norge prøver vi å få i gang psykologhjelp så fort som mulig. Mange blir boende på krisesentre i lang tid. Selv når de f lytter til egen leilighet, går mange til samtaler ved senteret der de hører til. De får også hjelp til praktiske ting de ikke klarer på egenhånd, forklarer Frivold.

Hun ønsker seg egne sentre hvor ofre for menneskehandel kan bo etter at de f lytter fra krisesentrene, slik at de får profesjonell oppfølging i f lere år fremover.

Anne Winsnes Rødland er journalist og informasjonsmedarbeider på NIKK.

Foto: VG

har sannsynligvis blitt mer attraktive for kunder som ikke ønsker å bryte loven.

– Basert på en studie jeg gjorde av finske prostitusjonskunder før loven ble innført, vil jeg anta at sexkjøpsloven har større virkning på folk som sjelden kjøper sex. De faste kun­ dene har mer kunnskap om praksiser på mar­ kedet og er sikrere på sin evne til å unngå å bli tatt, mener Marttila.

Nell Rasmussen advarer mot å redusere menneskehandel til prostitusjon.

– En sexkjøpslov forhindrer ikke misbruk av kvinner, menn og barn i andre sammen­ henger. Det finnes mange typer immigranter og mange måter å utnytte folk på. For eksem­ pel kan både byggearbeidere fra Øst-Europa og jenter som arbeider som au pair leve under slavelignende forhold, påpeker hun.

I Danmark er det i utgangspunktet migra­ sjonslovgivningen som gjelder for ofre for menneskehandel. Det betyr at personene sendes tilbake til hjemlandet. Nell Rasmussen understreker at det kun er snakk om utsen­ delse, ikke utvisning.

Eva Biaudet är chefskoordinator vid den europeiska organisationen för säkerhet och samarbete OSCE för att bekämpa mäniskohandel. Hon har tidigare varit Finlands jämställdhetsminister.

nder den heta diskussionen om eventuell kriminalisering av sexköp i Finlands riksdag för några år sedan, ställde en riksdagsledamot mig frågan i plenum: Hur skall regeringen då kunna garantera en mans rättighet till sex? I all sin enfald speglar frågan faktiskt en mer allmän attityd till den växande sexbusines­ sen i Europa. Oftast avslöjas hållningen ändå inte lika öppet. Inte särskilt ofta ref lekteras det över de olika parternas rättigheter och friheter i relation till varandra.

Handlar sexhandeln om likvärdiga män­ niskors frivilliga val eller inte? Vilken är graden av frivillighet? Skulle det räcka för mig? Människohandeln handlar per defi­ nition alltid om ofrivillighet, till exempel utnyttjande av en annans utsatta situation.

Men väldigt få offer identifieras som sådana.

I verkligheten skuldbeläggs offren och de anses ha medverkat eller medgivit till explo­ ateringen och brottslingarna, allra minst sexköparna, sanktioneras inte.

Hur kan man då bevisa att sexköparna medvetet utnyttjat ett offer för människo­ handel, såsom till exempel Europarådskon­ ventionen och till exempel Finlands lagstift­ ning förutsätter, för att belägga sex­köparen med ansvar?

Jag har inte träffat på många personer som anser att de kunde tänka sig att kvin­ norna i deras närmaste omgivning, mödrar eller döttrar frivilligt väljer prostitution som yrke. Samtidigt kan samma personer friskt påstå att det finns ett stort antal annor­ lunda kvinnor – kvinnor som valt denna livssituation – detta arbete – som vilket som helst annat. Att den största delen av kvin­ nor i prostitution är av utländskt ursprung, drogmissbrukare eller annars utsatta, ver­ kar inte rubba uppfattningarna.

Frivillighet är naturligtvis ett filosofiskt begrepp och kan existera i väldigt olika grad. Då man beskriver den egna fria viljan ställs ribban som högst. Också tvång kan förstås på många olika sätt och mellan tvång och fri vilja ryms en hel del omständigheter som balanserar varandra. Mest ingriper kanske tvånget på den fria viljan då tvån­get kommer utifrån, genom någon annans hand­ling eller beteende. Men även en gan­ ska indirekt handling eller hot om hand­ ling kan ha en ödesdiger effekt på den fria viljan. Ett vanligt exempel från dagens sex­ business är att pressa kvinnorna genom barnen, som lämnats hos bekanta eller släkt­ingar i hemlandet.

Det värsta exemplet på hur avigt man kan förstå frivillighet (för att inte tala om

barnens rättigheter) är den sjuttonåriga f lickan som dömdes för att avsiktligt smitta ner 200 män. Denna f licka hade sannolikt blivit såld från barnhemmet till sexhandeln vid tretton års ålder. Ett klart fall av män­ niskohandel, till och med om hon hade varit vuxen, skulle jag säga.

De internationella normerna i FN-kon­ ventionen om organiserad brottslighet och dess Palermoprotokoll sätter minimistan­ darden för vad som måste definieras som människohandel – vår tids slaveri. Palermo­ avtalet förutsätter inte att tvånget skall vara fysiskt, även hotelser eller utnyttjande av en människas utsatta situation kan utgöra en situation som uppfyller kriterierna för modernt slaveri. En människa kan inte ge sitt tillstånd till en sådan behandling och man behöver inte som offer heller själv för­ stå sin utsatthet. När det handlar om barn är det alltid fråga om människohandel, till och med då inget slags tvång förekommer.

Ja, ni undrar kanske vad man i en riks­ dagsdebatt möjligen kan svara på en dylik fråga som kollegan min ställde. Jag hittade naturligtvis inte på något mer än svar på tal: Hur skall regeringen då kunna garan­ tera kvinnors rättighet till god sex?

NIKK magasin 2.08

27

Tema: Prostitusjon i Norden

Tema: Prostitusjon i Norden

Mannen som kjøper sex kan beskrives som en etterlyst karakter i prostitusjonsdebatter, en gruppe man snakker om, men ikke med.

Nettstedet sexhandel.no er et tiltak som tilrettelegger for at kunder i prostitusjon selv får beskrive hvilke tanker de gjør seg om sexkjøp. av synnøve jahnsen

Kontroll og nærhet til salgs H vorfor kjøper noen menn sex? Dette er et spørsmål som stilles i forskningsrapporter og offentlige diskusjoner, men også i forumet. En person svarte noe freidig på spørsmålet at: ”fordi det er lov”, men ble snarlig irette­ satt av en annen som påpekte at menn kjøpte sex på tross av forbud, som for eksempel i Sverige. En annen svarte ”Det er faktisk billigere enn å bestille en håndfull pornofilmer fra utlandet.

Og det er billigere enn å kjøpe noen drinker på byen”. Mens en annen svarte ”Jeg gjorde det fordi jeg savnet å ha sex og fysisk nærhet til en kvinne. Var veldig sulteforet på sex hjemme”. En yngre mann beskri­ ver sexkjøpet sitt slik: Det å kjøpe sex blir for meg en måte å slippe maset damejakten egentlig innebærer. Dessuten sparer jeg faktisk penger gjennom dette: Jeg trenger ikke lenger overholde de sosiale kodene når det gjelder alkohol.

På grunn av dette har jeg sluttet helt å drikke, og jeg er rett og slett blitt sunnere. Dessuten er jeg ikke så seksuelt frustrert når jeg får ”lettet på trykket” et par ganger i måneden.

(Anonym 17.09.06)

28

NIKK magasin 2.08

I sitatet over fremstår sexkjøp som en rasjonell løsning, som noe tids- og kostnadseffektivt. Her fremstår det som om skammen knyttet til å gå til prostituerte underordnes eller nøytraliseres i møte med andre maskuline idealer.

Behovet for sikkerhet og kontroll, men også behovet for nærhet og intimitet, beskrives ikke bare som en nødvendighet, men også som et gode man kan kjøpe seg tilgang til. Dette uttrykkes gjennom at ”gode prostituerte” beskrives som intelligente, snille, varme, omsorgs­ fulle og glade, mens ”dårlige” eller ”uprofesjonelle” prostituerte beskrives med begreper som ”businessorienterte”. Det samme illu­ streres også i bruken av begrepet GFE, som er et internasjonalt begrep blant sexkunder og kort for ”Girl Friend Experience” og viser til i hvor stor grad selgeren i den kommersielle sexrelasjonen klarer å skape en ”nær-kjæresteopplevelse” eller illusjon.

I markedsforståelsen som preger diskusjonene på sexhandel.no, der menn skriver om sitt forhold til prostitusjon, fremstår den seks­ uelle handelen som noe gjensidig, rettferdig og likeverdig, der ulike behov dekkes. En part får sex, mens en annen part får penger. Her beskrives prostitusjon som en rendyrket kommersiell transaksjon, der kjønn, etnisitet, seksualitet, kropp og penger er ulike kapital­ former som kan byttes på et kommersielt marked.

Vi menn? Hva vi mener? Er det av interesse? Rundt lunsjbordene på jobb og i sosiale lag er menn som betaler ”horekunder” karakterisert som ”motbydelige”, ”umoralske” og ”kyniske”. Disse samtalene har vi alle hørt. Om du hadde kjent noen av kundene (...) hadde du skjønt at det er naboen din, kollegaen din, kanskje broren din, eller andre du kjenner godt. Felles­ trekket er sannsynligvis at alle en gang i blant har behov for noe som han ikke har tilgang på ”gratis”. ”Hektor” 18.05.06 på sexhandel.no NIKK magasin 2.08

29

Tema: Prostitusjon i Norden

Tema: Prostitusjon i Norden

Markedsarenaen fremstår her ikke bare som en maskulin friarena, men også som en seksuell friarena som tilbyr andre, eller f lere seksuelle roller, som ikke er tilgjengelige på tilsvarende måte i ikkekommersielle relasjoner. Beskrivelser av kontrollerte og organiserte bordeller der prostituerte setter krav om seriøsitet, renslighet og intel­ ligens benyttes til å støtte oppunder forestillingen om likeverdighet og maktbalanse mellom selger og kjøper, på samme måte som mellom kjønnene. Som i andre markedsdiskurser hersker en forestilling om ”markedets selvstyrte rettferdighet” eller ”naturtilstand”.

På tross av at f lere av mennene uttrykker liberale syn på seksuelle relasjoner i noen sammenhenger, måles kvinners moralske status i deres forhold til ærlighet, seksualitet og penger i andre sammen­ henger – uavhengig av om de befinner seg i eller utenfor prostitu­ sjonsarenaene. Dette illustreres i sitatet under hvor vi finner en under­liggende fortelling om at kvinner, penger og sex er en proble­ matisk kombinasjon.

De f leste menn som har sex kan vel sies å ha ”kjøpt” det på en eller annen måte også. Noen betaler kon­ tant, andre betaler i form av status, dyr bil, ekteskap, trygghet, bra utseende etc. Kjøp av prostituerte er fattigmanns måte å få seg et ligg på. Kjell Inge Røkke kunne bare viftet med kredittkortet, så kommer personer som Celina Middelfart løpende og forteller hvor svak hun er for autoritære og mektige menn... vanlige mannfolk må bruke andre midler.

(Nilsen 16.01.06)

Sexkøbere på linien

menneskelige relasjoner, i motsetning til avstand, skaper sperrer for å utnytte eller skade andre mennesker. Samtidig er det også klart at det her er snakk om retoriske sider ved diskusjonsforumet og at sexkjøperne vokter skillet mellom det personlige, som noe eget og spesielt, fra det allmenngyldige, prinsipielle og generelle diskusjons­ nivået. Slik kan de posisjonere seg som liberale på ett nivå, og kon­ servative på et annet. Således skiller de mellom moralske koder for kvinner som står dem nær og kodene som gjelder for prostituerte.

Asymmetrisk intimitet

Nordens mandlige prostitutionskunder deler skæbne med mandlige prostituerede. I mange år har begge grupper været usynlige i medierne, i sociale tiltag og i forskningen.

Paradoksene som oppstår i diskusjonene er særskilt interessante sett i lys av at en del av mennene beskriver at sexkjøp handler om ønsker om nærhet og intimitet. Slike beskrivelser uttrykkes samtidig som fremmedhet og sosial avstand er selve grunnpremisset i det kom­ mersielle markedet sexkjøp inngår i. Mens noen skriver at de søker intimitet og følelsesmessig nærhet gjennom prostitusjon, skriver andre at det de betaler for er å slippe ”maset” og ”stresset” med ”van­ lige” damer. En kan tolke begge typer utsagn som uttrykk for et ønske om ”asymmetrisk intimitet” der menn er omsorgsobjekt og/eller et seksuelt objekt og at tjenesten de betaler for også innbefatter en avtale om å unngå den emosjonelle gjensidighet som forventes i en tilsvarende ikke-kommersiell relasjon.

AF Anette Dina Sørensen

D

et handler om tabu men også om, at mænd i det klassiske prostitutionsbillede defineres som den stærke part, mens kvin­delige prostituerede betrag­ tes som sexhandlens udsatte.

Synnøve Jahnsen er cand.polit. ved Universitetet i Bergen i Norge og en av forskerne i NIKKs prostitusjonsprosjekt.

Rådgivning – også til kunder

Vi kan tolke denne type problematisering som et forsøk på å oppnå en slags moralsk likeverdighet der folk f lest ikke er noe bedre eller verre enn menn som kjøper sex, fordi vi alle styres av de samme driftene. Derimot er den moralske kritikken gjennomgående rettet mot kvinners og ikke mot menns partnerpreferanser.

Dermed oppstår et moralsk paradoks der noen regler som gjelder for kvinner ikke er tilsvarende gyldige for menn. Slike holdninger ut­ fordres av andre forumdeltagere som er prostitusjonsmotstandere og som spør hvorvidt sexkjøperne ville hatt et like liberalt syn om for eks­ empel en datter, kjæreste eller kone solgte sex. Til dette svarer en:

En annen svarer blant annet at: ”Om det var kjæreste: Forholdet tok slutt der og da”.

På tross av at sexkjøperne på sexhandel.no forklarer egne kjøp ved hjelp av forestillingen om at den de kjøper tjenesten av er en rasjonell og aktiv markedsaktør, på lik linje med dem selv, fastholder de også et syn der sexsalg ikke vil aksepteres som et rasjonelt valg av en kvinne som står dem nær. Dette kan tolkes i lys av hva Nils Christie diskuterer i Hvor tett et samfunn? (1982), der sosial nærhet i mellom­

30

NIKK magasin 2.08

sexhandel.no Nettstedet sexhandel.no inneholder informasjon og ulike typer tekster om prostitusjon og menneskehandel, samt et interaktivt forum der en kan diskutere ulike sider ved sexkjøp. Tiltaket sexhandel.no er opprettet i regi av Reform, et ressurssenter for menn, med egen administrasjon og infrastruktur i Oslo. Tiltaket er etablert med faglig referansegruppe/fagråd og driftes av Barne- og likestillingsdepartementet i Norge, som et ledd i kampen mot menneskehandel. En overordnet målsetning er at tiltaket skal bidra til å redusere etterspørselen etter seksuelle tjenester.

Netbaseret tilbud i Norge Foto: Istockphoto

Jeg vil for eksempel ikke at noen av mine nærmeste skal jobbe i kullgruver, som dypvannsdykkere, drive med basehopping eller jobbe som trapesartist, men forlanger ikke at andre skal la være å velge disse yrkene av den grunn.

(Mannsyd 05.02.06 )

I dag tegner nyere, nordiske undersøgelser imidlertid et mere nuanceret billede af sex­ kunders sociale og psykologiske baggrund.

Og der er i stigende grad enighed om, at de på linje med prostituerede kan have behov for hjælp og professionel rådgivning. Sam­ tidig peger erfaringer i Norge og Sverige på, at rådgivningstilbud kan medvirke til hold­ ningsændringer og sågar til en reduktion af antallet af sexkøb.

Hvad angår sexkunderne selv, vil de gerne tilbydes hjælp af forskellig art. I Claus Lautrups danske kundeundersøgelse Det skal ikke bare være en krop mod krop-oplevelse… fra 2005 udarbejdet for Videnscenter for socialt ud­ satte svarede hver femte, at de selv ville eller muligvis ville benytte sig af et tilbud om råd­ givning, hvis de fik det.

Det mere nuancerede billede af prostitu­ tionens kunder har de senere år medført en række politiske initiativer i det meste af Nor­ den. Det norske Barne- og Likestillingdep­ artement lancerede i januar 2006 websitet sexhandel.no. I Norsk sammenhæng er sex­

handel.no imidlertid ikke enestående. Man har lange erfaringer med kontakt til kunde­ gruppen via det opsøgende, gadebaserede K-pro­jekt fra 1989 og via telefonrådgivning fra 1997.

Det nye tiltag bygger på disse erfaringer, men skal ifølge mandeforsker Knut Oftung fra Universitet i Oslo også ses som resultatet af et generelt større fokus på mænd og lige­ stilling.

– Samtidig trækkes på erfaringer man har gjort sig med voldelige mænds ambivalente forhold til den vold de udøver. For mange pro­stitutionskunder er sexkøbet ligeledes ambiva­lent, og det skaber rum for dialog, påpeger han.

Ændret praksis Også i Danmark er der igangsat initiativer møntet på kundegruppen. Som led i regering­ ens handlingsplan på prostitutionsområdet Et andet liv (2005), har Kompetencecenter for prostitution fra januar 2006 tilbudt prostitu­ tionskunder anonym telefonrådgivning og rådgivning via internetbrevkasse.

Men med baggrund i de erfaringer cen­ teret gjorde sig i 2006, vurderede man i den årlige statusrapport, at det eksisterende råd­ givningstilbud burde udbygges med tilbud om individuelle, terapeutiske behandlings­ forløb. En ansøgning fra Københavns kom­ mune blev imidlertid afslået i 2007.

De tilbud om individuel samtaleterapi, som ikke gives hverken i Danmark og Norge,

findes til gengæld i Sverige, hvor man gen­ nem flere år har haft kontakt med kunderne gennem KAST-institutionerne i henholdsvis Göteborg, Malmø og Stockholm.

KAST tilbyder telefonrådgivning og indivi­ duel samtaleterapi til kunder, der ønsker at holde op med eller mindske deres køb af sex.

Men hvor vigtigt er det med individuelle terapi­tilbud til kunderne?

Føler sig hørt og forstået – Man kan tale om, at sexhandel.no har en selvterapeutisk funktion, fordi mænd her kan udtrykke synspunkter, som de måske ville have problemer med at ytre i andre soci­ ale sammenhænge, fortæller Synnøve Jahnsen fra Universitet i Bergen, der har færdiggjort en analyse af debatten på sexhandel.no.

Det norske K-projekt, der inkluderede et terapitilbud, blev i sin tid kritiseret for at virke legitimerende for prostitution. Men man behøver ikke falde i den grøft, mener hun.

– Det handler om at være tydelig. Man kan udmærket anerkende individer uden at aner­ kende deres praksis.

Men for at skabe holdnings- og handlings­ ændringer er man, ifølge mandeforsker Knut Oftung, afhængig af at de, der skal ændre praksis føler sig hørt og forstået.

Anette Dina Sørensen er freelancejournalist og skriver om køn og ligestilling.

NIKK magasin 2.08

31

Tema: Prostitusjon i Norden

Tema: Prostitusjon i Norden ”Tyvärr har inte arbetet kommit lika långt i Tyskland.

Därför har vi anledning att försöka skjutsa på debatten i Tyskland på det här området”, menade den dåvarande idrottsministern, socialdemokraten Bosse Ringholm.

Foto: Bertil Ericson/Scanpix

N

Norden vs

Europa Även om det finns skillnader mellan de nordiska länderna är skillnaderna ännu större mellan Norden och övriga Europa. Norden vill begränsa prostitutionen medan andra europeiska länder betraktar prostitution som ett yrke. av bosse parbring

32

NIKK magasin 2.08

är Susanne Dodillet kom från Tyskland till Sverige för tio år sedan fick hon en chock. Från vänsterfeminister i Tyskland hade hon hört att man ska accep­ tera prostituerades beslut och arbeta för deras rättigheter. I Tyskland är prostitution betraktat som yrke sedan 2001. Det ger pros­ tituerade rätt att delta i arbetslöshets-, hälso­ vårds- och pensionssystemet. I Sverige infördes sexköpslagen 1999 som förbjöd köp av sex.

– Jag tyckte att debatten var ensidig i Sverige. När jag diskuterade det med mina svenska vänner tyckte de att jag var galen.

Varför var synen på prostitution så olika när de delade värderingar i många andra frå­gor? De kulturella skillnaderna var up­ penbarligen större än vad hon först trodde.

Susan­ne Dodillet bestämde sig för att forska om skillnaden mellan Sveriges och Tysklands syn på prostitution. I början av 2009 – när sexköpslagen fyller tio år – disputerar hon på sin avhandling i idéhistoria vid Göteborgs universitet.

Det är tre saker som förklarar skillna­ derna mellan Sverige och Tyskland, enligt Susanne Dodillet: Synen på välfärdstaten, den feministiska inriktningen och det reli­ giösa inf lytandet.

Vi börjar med välfärdsstaten: – I Tyskland är man mer kritisk mot statens inblandning i människors privata liv. I Sve­ rige tror många på en stark stat som bidrar till normer och värderingar, säger Dodillet.

Sedan feminismen: – I Sverige har radikalfeminismen fått starkt inf lytande i den feministiska ideolo­ gin. Det innebär att man betonar maktstruk­ turer som manlig överordning och kvinnlig underordning. I Tyskland liknar feminismen mer queerfeminism. Det har i sin tur att göra med hur man ser på staten.

Till sist det religiösa inf lytandet: – I Tyskland har kristdemokraterna halva parlamentet och därmed starkt inf lytande i samhällsdebatten. Kyrkan är emot prostitu­ tion av moraliska skäl. Kristdemokraterna hamnar på så sätt i en position som liknar den av feminister i Sverige. På grund av den kristdemokratiska dominansen är det mer legitimt att tala om moralfrågor i Tyskland än i Sverige. Vänstern i Tyskland opponerar

sig mot moralargumenten och synen på pro­ stitution blir därför mer liberal än i Sverige.

Dold svensk moral I Sverige talar färre öppet om normer och värderingar och står för det, betonar Susanne Dodillet. Vänstern har därför inte behövt ta den debatten i Sverige. Men just därför tror hon att en gammal moralsyn finns kvar även i Sverige.

– Min forskning visar att den har överlevt även i Sverige, fast mycket mer dold. Det är ingen som aktivt döljer den. Att sexuallag­ stiftningen har sitt ursprung i den traditio­ nella kristna sexualmoralen har långsamt glömts bort, vilket sedlighetsbegreppets för­ svinnande ur brottsbalken är ett bra exempel på. I Sverige döptes sedlighetsbrotten om till sexualbrott på 1980-talet utan att deras kristna tradition diskuterades.

– I Tyskland däremot förs fortfarande en aktiv debatt om sedlighetens innebörd. Be­ greppet finns också kvar i den tyska lagen.

Jag tror att omedvetenheten i Sverige beror på att jämförelsevis få har hållit upp den kristna moralen öppet här.

Den svenska forskning om prostitution som förekom på 1970- och 1980-talen och som ligger till grund för sexköpslagen riktar Susanne Dodillet stark kritik mot.

– Det är en förnedrande kvinnosyn i den tidiga svenska forskningen. Forskarna såg prostitution som ett socialt problem som de ville utrota. Men de pratade inte med de pro­ stituerade. De betraktade bara dem som soci­ ala problem som var sjuka och mådde dåligt. Även de kvinnor som sa att de mådde bra betraktades som sociala problem.

Civila rättigheter saknas Men Susanne Dodillets kritik riktar sig inte enbart mot Sverige. Hon är också kritisk mot att tysk prostitution nu hamnat i ett mellan­ läge juridiskt. Den är legaliserad men trots att tyska politiker säger att prostitution är ett yrke, finns det inga lagar för goda arbetsvillkor.

– Det har blivit tillåtet att öppna bordeller, men det finns inga regler för hur en bordell ska drivas och av vem. Andra yrkesgrupper har rättigheter som förhindrar lönedumpning och garanterar säkerheten vid arbetsplatsen.

Allt det saknar prostituerade i Tysk­land. Inte

Vi socialdemokratiska kvinnor från Sverige har faktiskt fått rätt i att prostitution är en maktfråga.

–

inger segelström,

e u - p a r l a m e n t a r i ke r

heller där har sexsäljare med andra ord samma rättigheter som andra människor.

Om Tyskland inte kommit dit, är en sådan hållning ännu mer främmande i Sverige. De olika skillnaderna i kultur, ideologi och poli­ tik mellan Sverige och Tyskland förklarar varför politiker ofta har svårt att mötas i prostitutionsfrågor, menar Susanne Dodillet.

De talar helt enkelt förbi varandra. Svenska politiker kan uppfattas som arroganta i EUsammanhang när de slår sig för bröstet med en sexköpslag som framställs som den enda rätta vägen.

Så var fallet inför fotbolls-VM i Tyskland 2006 när Sveriges jämställdhetsombudsman och den svenska regeringen påstod att Tysk­ land byggde bordeller intill arenorna där de prostituerade skulle vara offer för människo­ handel. ”Tyvärr har inte arbetet kommit lika långt i Tyskland. Därför har vi anledning att för­ söka skjutsa på debatten i Tyskland på det här området”, menade den dåvarande idrotts­ ministern, socialdemokraten Bosse Ringholm.

Prostitution är dock inte längre en högereller vänsterfråga i Sverige. Senast i december 2007 sa det kristdemokratiska statsrådet Maria Larsson i en riksdagsdebatt med hänvisning

till sexköpslagen att ”kampen för mänskliga rättigheter faktiskt har gått ett steg längre i vårt land än i många andra länder”.

En av de politiker som var mest pådri­ vande för att få till en sexköpslag var Inger Segelström, som då var riksdagsledamot och ordförande för det socialdemokratiska kvin­ noförbundetHonsittersedan2004 i EU- parla­ mentet och är vice ordförande för de europe­ iska socialdemokratiska kvinnorna. Hon känner inte alls igen sig i den förklaring som Susanne Dodillet målar upp.

– Jag tror att förklaringen ligger någon annanstans, säger Inger Segelström.

Stöd för svensk linje – Det som hände 1994 var att vi blev varannan kvinna i riksdagen. Innan dess fanns det ingen möjlighet till genombrott när det gäl­ ler våld mot kvinnor och liknande frågor.

Det var efter det vi fick kvinnofridslagen och senare sexköpslagen.

Det första Inger Segelström gjorde när hon kom in riksdagen 1994 var att lägga fram en motion om att förbjuda köp av sex.

Den röstades ned. Men 1997 fick hon med sig socialdemokratiska kongressen i frågan, 1998 röstade lagen genom i riksdagen och 1999 trädde den i kraft.

Liknande erfarenhet har Inger Segelström av EU-parlamentet. När hon kom dit 2004 lyssnade ingen när hon talade om prostitu­ tion. Nu får hon större stöd för den svenska linjen, mycket beroende på det växande pro­ blemet med människohandel. Inger Segel­ ström betonar hela tiden kopplingen mellan förekomsten av prostitution och människo­ handel, något som många förnekat tidigare.

– Jag har stöd av kvinnoorganisationer runt om i Europa. Det är bara Tyskland, Hol­ land och Österrike som särskiljer sig. Alla andra ser kopplingen mellan prostitution och människohandel.

– Fotbolls-VM visade att de som säger att det inte finns något samband har fel. De var chockade i Tyskland när det visade sig att deras legala prostitution bestod av kvinnor som var importerade.

– Vi socialdemokratiska kvinnor från Sverige har faktiskt fått rätt i att prostitution är en maktfråga som ingår i hela diskussio­ nen om jämställdhet.

NIKK magasin 2.08

33

ledare

Forskningsnyheter

Solveig Bergman pol.dr. och direktör för NIKK

tips sÄndes till bosse.parbring@nikk.uio.no

Nytt senter for kjønnsforskning Nylig ble Umeå centrum för genusstudier (UCGS) innviet ved Umeå universitet. UCGS er en sammensmeltning av Kvinnovetenskapligt forum og Genusforskarskolan, og ble opprettet 1. januar 2008. Her inngår også blant annet Challenging Gender, et forskningsprogram som støttes av Vetenskapsrådet.

Målet med senteret er å få en sammensveiset og slagkraftig organisasjon for kjønnsforskning ved universitetet, og å bli et anerkjent senter for kjønnsforskning både nasjonalt og internasjonalt.

I tillegg skal UCGS skape et godt utdanningsmiljø på alle nivåer innen kjønnsstudier og drive tverrvitenskapelig forskerutdanning på området.

Senteret inkluderer alle de fem fakultetene ved universitetet. En siste målsetning er å skape gode forutsetninger for samhandling med resten av samfunnet i spørsmål rundt kjønn og likestilling.

Les mer: www.ucgs.umu.se

island

Nyt internationalt forskningscenter Et nyt internationalt forskningscenter om ligestilling og diversitet åbner i december på Islands Universitet. Samtidigt starter et uddannelsesprogram med særlig vægt på ligestilling i tilknytning til fred- og sikkerhed samt udbygning af ligestillingsarbejde i tidligere konfliktområder.

Institut for kvinde- og kønsforskning (RIKK) bliver integreret i det nye forskningscenter, der vil lægge vægt på international forskning og udvikling af metoder til at følge op på internationale aftaler på ligestillingsområdet, herunder.

Uddannelsesprogrammet er inspireret af FN-universitetets uddannelsesprogrammer i bl.a. jordvarme og fiskeri, der drives i tilknytning til Islands Universitet.

Målgruppen er ansatte i den offentlige administration og Ngo’er i tidligere konfliktom­ råder, hvor ligestillingsarbejdet tager udgangspunkt i FN’s Sikkerhedsråds resolution 1325 om kvinder, fred og sikkerhed. Udenrigsministeriet giver en væsentlig økonomisk støtte mens Islands Universitet bidrager med eksperter, faciliteter og forskningsmidler.

34

NIKK magasin 2.08

norge

Öronmärkning tillbaka

Varför politiken och inte näringslivet?

Nästa år ska tjänster inom norsk akademi öronmärkas för kvinnor.

Det har Norges forskningsminister Tora Aasland meddelat.

Det är framförallt tjänster på mellannivå som ska inrättas särskilt för kvinnor. Komité for integreringstiltak – kvinner i forskning har ställt krav på en sådan forskning och statsrådet går nu kommittén till mötes.

– Vi använde öronmärkning som verktyg på 1990-talet och jag tror att det var anled­ ningen till att vi hade så många kvinnor i postdoktorställningar när systemet avveck­ lades 2003, säger Tora Aasland till webb­ platsen kvinneriforskning.no. Öronmärkningen avslutades därför att det ansågs strida mot EES-avtalet. Det var öronmärkningen av professurer EFTAdomstolen slog ner på. Därför vill Tora Aasland satsa på doktorand- och postdok­ tortjänster för kvinnor.

M

– Vi behöver fokusera på mellantjänster på områden det är få kvinnor i dag. Vi jobbar vidare med att ta reda på hur vi gör det på bästa sätt. Vi behöver rekrytera till dok­ torandt­jänster, men vi behöver också rek­ rytera kvinnor till toppositionerna, säger Tora Asland.

Forskningsministern kommer att inleda den nordiska konferensen Kvalitet 2009.

Den kommer att belysa frågor om kvalitet och jämställdhet i forskningen. Konferen­ sen arrangeras 23-24 mars i Oslo av Komité for integreringstiltak, FOKK - Forening for kvinne- og kjønnsforskning i Norge, Norges forskningsråd, Nordforsk, Kilden, NIKK och Kunnskapsdepartementet i Norge.

norden

Unik satsning på kjønnsforskning Det nye nettstedet kjonnsforskning.no pre­ senterer alle resultater og forskere fra et stort norsk kjønnsforskningsprogram. Både nettstedet og forskningsprogrammet er unikt i en nordisk sammenheng.

Nå er et nytt program i gang, og det skal vare ut 2012. Rundt 56 millioner norske kroner er satt av til det nye programmet, som allerede har innvilget støtte til ni for­ skjellige prosjekter.

Kjønnsforskningsprogrammet og den nye nettsiden skiller seg ut i et nordisk per­ spektiv. I Sverige har regjeringen over lengre tid bevilget midler til kjønnsforskning.

Midlene blir fordelt av Vetenskapsrådet, som nylig har fått styrket budsjettet til kjønns­ forskning. Selv om Sverige ikke har et eget kjønnsforskningsprogram, har myndighet­ ene satt i gang særskilte satsinger på for­ skjellige områder.

På Island deler et eget nasjonalt ”like­ stillingsfond” ut 10 millioner ISK hvert år.

Pengene går til 3-5 ulike forskningsprosjek­ ter om kjønn og likestilling.

Verken Danmark eller Finland har slike nasjonale satsinger på kjønnsforsknings­ prosjekter.

Les mer: www.nikk.no

Magnus Fröderberg/norden.org

Sverige

aktutredningar och s.k. elitundersökningar visar på ett entydigt mönster som går igen i samtliga nordiska länder. Mans­ dominansen är minst inom politikområdet.

Kvinnors integration i den parlamenta­ riska politiken visar att det är möjligt att förändra könsstrukturer i samhället. Detta är utan tvekan en av de mest genom­ gripande förändringarna i den politiska kulturen i det efterkrigstida Norden.

Någon motsvarande utjämning har inte ägt rum i arbetslivets toppositioner.

I Norden finns försvinnande få kvinnor i ledande ställning i näringslivet. Arbets­ livet uppvisar i Norden en starkare köns­ uppdelning än på många andra håll i Eu­ ropa samtidigt som andelen kvinnor som lönearbetar är bland de högsta. Många forskare talar om en ”nordisk jämställd­ hetsparadox”: Varför har det gått relativt bra för kvinnor att avancera inom politi­ ken men inte inom näringslivet? Det är därför naturligt att det är uttryckligen dessa två områden som är i fokus för pro­ jektet Kön och makt i Norden, som de nord­ iska jämställdhetsministrarna gett NIKK i uppdrag att genomföra 2008-09.

Samtidigt är det skäl att notera att kvin­ nors inklusion i politiken eller arbetslivet i Norden ingalunda gäller ”alla” kvinnor.

Maktrelationer påverkas också av andra dimensioner än kön – t.ex. klass/social bakgrund, etnicitet/ras, sexualitet, regio­ nal bakgrund och generationstillhörighet.

Vilka potential och barriärer finns för invandrar- och minoritetskvinnors delta­ gande och representation i politiken eller

för deras avancemang i arbetslivet? För att jämställdhetspolitiken inte skall redu­ ceras till ett ”medelklassprojekt”, som i första hand går hem hos de ”framgångs­ rika” i samhället, är det skäl att gripa tag också i dessa utmaningar.

Det är viktigt att eftersträva en jämnare könsfördelning i näringslivseliten. Men vi måste också på nytt lyfta upp problema­ tiken kring det oerhört sega horisontella åtskiljandet av könen på arbetsmarkna­ den, som återspeglas i lönepolitik, i olika status för olika yrken och branscher och som bidrar till den könsmässiga obalan­ sen inom näringslivets toppositioner. Den nordiska jämställdhetspolitiken och -forsk­ ningen måste i högre grad uppmärksamma arbetslivet som en arena för könad makt.

De norska samhällsforskarna Jorun Solheim och Mari Teigen påpekar i Tids­

skrift for kjønnsforskning (nr 3/2006) att arbetslivet var mer i fokus i den nordiska jämställdhetspolitiken för ett par decen­ nier sedan. Nordiska ministerrådets fler­ åriga BRYT-projekt utvecklade kunskap om könssegregeringen på den nordiska arbetsmarknaden och syftade till att få in fler kvinnor i mansdominerade yrken och branscher.

Vi behöver ett nytt BRYT-projekt som tar utgångspunkt i de omfattande föränd­ ringsprocesser som äger rum i det post­ industriella och globaliserade arbetslivet.

Dessa påverkar inte enbart makt­rela­tio­n­ erna mellan könen, men måste samtidigt analyseras ur ett klass- och etnicitetsper­ spektiv.

Idag skulle BRYT utan tvekan dessutom beakta det faktum att också mannen har ett kön!

NIKK magasin 2.08

35

B

Neste utgave av NIKK magasin kommer i desember och er et engelskspråklig samlingsnummer.

Du kan lese artikler fra 1/08 om

Returadresse: PB 1156 Blindern, NO-0317, Oslo, Norway

kjønn och lederskap och 2/08 om prostitusjon, i tillegg til nye saker.

nstitutio rtet k pros sa Nordis g mere en in lovgivn r vern fo del e dr be ehan Krav på mennesk for offer

mag

2.20 asin

08

NO

RDI

SK

INS

TIT

2008

itiska mer kr blivit fenomen r har m Nordbo titution so os r är till pr – varfö ika? pa ro ol vs Eu en så Norden ionspolitik ut NN prostit KJØ

UTT

FOR

KUN

NS

OM KAP

lström inna t Wal kv Margo äktigaste m – EU:s å finne efritt ene Knirk yr st r til kvinne

eY_

Ykaf

)&*

( (0

FG

J<A

AF KC

KLA

taler ed be oldigh nen Mangf ganisatio r or r sig fo sitione på po bara lt äl Jämst ntligt tryck fe of FF med CB¦ LML

L >

GJ

CM

FF

KC9

H G

Endr

e

rm de fo

r ford er ut

er lo

vgiv

og ning

sosia

l pra

10-11.11 Status – kropp og helse Nordisk konferanse om kroppspress og spiseforstyrrelser hos gutter og menn.

Oslo, Norge www.possibility.no/kroppoghelse

ksis

a: Tem RSKAP LEDA

:jak

l h

cnaf

f

]\ da_Y d

Yj] a

f _] l

dqph

30.10 Konference om menneskehandel og prostitution København, Danmark www.eubev.dk

E

.0 2 n jo s r e V k? a t s Gla

: JON Tema STITUS

PRO

Kalender

jgZd]

e

Ønsker du ditt eget blad?

Bestill gratis på www.nikk.no!

12-14.11 Political women 1500-1900 International conference in Umeå, Sweden. www.umea-congress.se 27.11-28.11 STING 2008 – kjønn og estetikk i et flermedialt perspektiv Nordisk konferanse i Stavanger, Norge. www.uis.no 4-5.12 From Violence to Caring – Gendered and Sexualized Violence as Challenge in Life-span International conference in Oulu, Finland http://www.oulu.fi/GVconference2008

2009 28.01-30.01 Foranderlige mænd og maskuliniteter i ligestillede samfund?

Nordisk konference i Roskilde, Danmark www.nemm.dk

PB 1156 Blindern, NO-0317, Oslo, Norway Telefon +47 22 85 89 21 Telefaks: +47 22 85 89 50 nikk@nikk.uio.no www.nikk.no

Fler arrangemang finns på www.nikk.no