Boundbirsn 2012

VÄ L K O M M E N

P A R G A S

T I L L

G U I D E

Boundbirs´n 4.8.

Maalaispirssi 2012 T E R V E T U L O A

EVENEMANGTIDNING - TAPAHTUMALEHTI

P A R A I S I L L E

w w w. b i r s .f i

O P A S

Distribution/Jakelu: PARGAS, S:T KARINS & KIMITOÖN

MARKNADMARKKINAT

ro n r n

0 1

9.00-15.00 PARGAS CENTRUM PARAISTEN KESKUSTA

ROBIN HUND 11.00 UPPTRÄDER PÅ ESTRADEN ESINTYY LAVALLA. 19.00-01.00 LADUDANS I BLÄSNÄS LATOTANSSIT BLÄSNÄSISSÄ.

FÖRFRISKNINGAR OCH TILLTUGG. INTRÄDE 15 €

15.00-

BIRS RACE PULLING START VID SARLINGATANS KORSNING ALLDELES INTILL BANTISPLANEN LÄHTÖ SARLININKADUN RISTEYKSESSÄ, AIVAN BANTTIKSEN KENTÄN LAIDALTA.

VIRVOKKEITA JA PIENTÄ PURTAVAA. PÄÄSYMAKSU 15 EUROA.

E V E N E M A N G T I D N I N G

-

T A P A H T U M A L E H T I

Vi bevakar lantbrukets-, skogsbrukets och hela Landsbygdens intressen. Ă…bolands svenska lantbruksproducentfĂśrbund r.f.

Engelsbyvägen 8 25700 Kimito 02-423720 asp@slc.ďŹ www.slc.ďŹ

BJĂ–RKHOLM SEMESTERĂ– - LOMASAARI BJĂ–RKHOLM

11 hyresstugor alla med egen bastu. Konferens- och festutrymme 60 personer.

Kapell 40 sittplatser.

Bastu fĂśr 15 personer.

FiskebĂĽtar. TaxibĂĽt 12 personer. Luftkuddefarkost 6 passagerare. Minigolf. Naturstig.

Lekpark, osv

11 vuokramÜkkejä, kaikilla oma sauna. Kokous- ja juhlatilat 60 hengelle.

Kappeli 40 istumapaikka.

Sauna 15 hengelle. Kalastusveneitä. Taksivene 12 henkilÜä. Ilmatyynyalus 6 henkilÜä.

Minigolf.

Luontopolku. Leikkipuisto, jne

Boundbirs´n Maalaispirssi EVENEMANG GUIDE • TAPAHTUMAOPAS www.birs.ďŹ En tidning fĂśr Boundbirs´ns lantmarknad i Pargas 4.8.2012.

Ansvarig utgivare: Boundbirs´ns vänner r.f.

Roger Lindroos, Pargas, tel. 0400-532 507.

Text, foto & lay-out: City & Archipelago News FĂśrlags Ab Lindan Kustannus Oy www.lindangroup.ďŹ tfn 02-421 725 Upplaga, distribution: 20.000 ex. Tidningen distibueras i Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär, IniĂś, St: Karins, KustĂś, Kimito, Västanfjärd, Dragsfjärd.

Hushüll och sommargäster.

Sidframställning: City & Archipelago News FĂśrlags Ab Lindan Kustannus Oy www.lindangroup.ďŹ tfn 02-421 725 Tryckeri: City & Archipelago News / Salon Lehtitehdas.

Maalaismarkkinat Maalaispirssin 4.8.2012 tiedoituslehti.

Vastaava julkaisija: Maalaispirssin Ystävät r.y.

Roger Lindroos, Parainen, puh. 0400-532 507 Teksti, kuvat ja ulkoasu: City & Archipelago News FĂśrlags Ab Lindan Kustannus Oy www.lindangroup.ďŹ puh. 02-421 725 Levikki, jakelu: 20.000 kpl. Parainen, Nauvo, Korppoo, Houtskari, IniĂś, Kaarina, Kuusisto, KemiĂś, Västanfjärd, Dragsfjärd. Kotitaloudet ja kesä-asukkaat.

Sivunvalmistus: City & Archipelago News FĂśrlags Ab Lindan Kustannus Oy www.lindangroup.ďŹ puh. 02-421 725 Paino: City & Archipelago News / Salon Lehtitehdas.

Annonser: Ilmoitukset: Tidningens ansvar fÜr fel begränsar sig till annonskostnaden Lehden vastuu virheellisestä tai poisjääneestä ilmoituksesta rajoittuu enintään ilmoitushintaan.

21600 Pargas/Parainen.

Telefon/Puhelin: 0400 532 731.

E-post/ SähkĂśposti: bjorkholm@parnet.ďŹ www.bjorkholm.parnet.ďŹ

• Vesikaivot • MaalämpÜreijät • Pumppuasennukset

• Vattenbrunnar • Jordvärmehül • Pumpinstallationer

KengitysnäytÜs ➤ Pirssipäivänä järjestetään tänä vuonna ensimmäistä kertaa kengitysnäytÜs.

YleisÜ pääsee seuraamaan, kun Lietolainen ammattikengittäjä Mika Nurmi kuumakengittää maailman suurimpaan hevosrotuun kuuluvan Shirehevos-ruunan Bamsen.

Mika Nurmi on kengittänyt hevosia jo yli 20 vuoden ajan. Sen lisäksi, että hän kengittää erilaisia hevosia Turun ympäristÜssä, hän toimii sairas- ja erikoengittäjänä Metsämäen hevoskliniikalla.

TyÜnsä ohessa Mika kilpailee menestyksekkäästi kansainvälisissä kengityskilpailuissa.

7-vuotias Shireruuna Bamse, jonka omistaa Eveliina Roine, on säkäkorkeudeltaan lähes 190 cm ja painaa melkein 1000 kg! Tämän mahtavan hevosen kenkä painaa lähes kilon, joten kengän muokkaaminen on raskasta ja aikaavievää tyÜtä. Jotta metallin tyÜstäminen helpottuisi, ja kenkä saadaan täsmälleen sopivaksi se kuumennetaan ahjossa hehkuvan punaiseksi. Tätä kutsutaan kuumakengitykseksi.

Tervetuloa seuraamaan tätä mielenkiintoista ja perinteikästä tyÜnäytÜstä klo 10 ja 12!

Uppvisning i hovslagning ➤ Under Birsdagen ordnas i ür fÜr fÜrsta güngen en uppvisning i hovslageri. Publiken für fÜlja med när Mika Nurmi, yrkkeshovslagare frün Lundü, varmskor valacken Bamse, som tillhÜr världens stÜrsta hästras Shire.

Mika Nurmi har arbetat som hovslagare i Üver 20 ür. FÜrutom att han arbetar med vanlig skoning rumtom i Åboland utfÜr han även special- och sjukskoning vid hästkliniken i Metsämäki. Vid sidan om arbetet tävlar Mika framgüngsrikt i internationella hovslagartävlingar.

Den 7-üriga Shirevalacken Bamse som ägs av Eveliina Roine, har en mankhÜjd pü nästan 190 cm och väger närmare 1000 kg! En sko fÜr denna mäktiga häst väger ca ett kilo, sü det är tungt och arbetsamt att forma skorna. FÜr att underlätta smide av metallskon och fÜr att fü skon att passa hästen perfekt skos hästen med s.k. varmskoning, där järnskon hättas upp i en ässja tills den är glÜdande rÜd.

Välkommen och fÜlja med denna intressanta och traditionella arbetsuppvisning kl. 10 och kl. 12!

0cc dcbTb cX[[ 5X][P]Sb QĂ‹bcP aĂ‹]cTU^]SbUĂ?aeP[cPaT Ă‹a QaP 0cc d]STa U[TaP ĂŒa WP bZP_Pc chS[XVc eĂ‹aST UĂ?a eĂŒaP Zd]STa Ă‹a QĂ‹ccaT Ă…landsbanken vinner Morningstar Fund Awards 2012 som bästa räntefondsfĂśrvaltare i Finland!

Intresserad? BesĂśk oss pĂĽ: KĂśpmansgatan 24, 21600 Pargas eller ring oss fĂśr ett mĂśte pĂĽ tel. 0204 293 150. www.alandsbanken.fi

EX VĂŒa eĂŒa TVT] eĂ‹V

Ă…landsbankens placeringsfonder fĂśrvaltas av Ă…landsbanken Fondbolag Ab. Fondprospektet och det fĂśrenklade fondprospektet kan kostnadsfritt erhĂĽllas _ĂŒ fff P[P]SbQP]ZT] T[[Ta Pe ]Ă‹a\PbcT ÂŹ[P]SbQP]ZT] Z^]c^a 5^]STa]P \PaZ]PSbUĂ?ab ^RW bĂ‹[Yb Pe ÂŹ[P]SbQP]ZT] 0Q_ b^\ ^\QdS UĂ?a ÂŹ[P]SbQP]ZT] Fondbolag Ab.

Ett rikare liv

PA R A IN E N

10

Välkomna till Boundbirsen!

Tionde Birsen, Boundbirsen 2012 är den tionde i ordningen. En hel del vatten har flutit genom sundet i Pargas sen början av 1990-talet då en grupp aktiva jordbrukare i Pargas slog sina kloka huvuden ihop och planerade nånting för att göra landsbygden känd för alla i samhället.

När den första Birsen ordnades var Finland inte medlem i EU och framtiden för landsbygden i allmänhet och jordbruket i synnerhet såg oviss ut. Sen dess har mycket skett med tanke på samhällets syn på jordbruket men också jordbrukarnas syn på sej själva. Många uppskattar i dag närproducerade rena livs-

3

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

medel och ser gärna en levande landsbygd. Jordbruket har också genomgått en stor strukturomvandling där många jordbrukare idag är mångsysslare för att kunna livnära sej på jordbruket.

Boundbirsen som koncept är mycket enkelt, bönderna hämtar landsbygden in till stan, grundtanken har också varit att så mycket som möjligt skall vara gratis. På Birsen har man kunnat prova på att rida häst och köra traktor, simma i Birsbassäng och åka Birspipe. Vi har med enkla men annorlunda lösningar hittat på nya saker som t.ex. Birspulling och hötivoli.

Idén att med talkokraft bygga upp ett endags program av Birsens storlek skulle säkert inte gå

hem mera i dagens läge, många har inte tid. Men just Birsens talkoarbetare är styrkan som får Birsen att bli till vartannat år, utan talkoarbetande Pargasbåur skulle Boundbirsen inte ha blivit tradition.

Med sommriga Birshälsningar!

Andreas Johansson Ordförande

Tervetuloa maalaispirssiin!

Kymmenes Pirssi, Maalaispirssi 2012 on järjestyksessään jo kymmenes. Paljon vettä on virrannut Paraisten suntin läpi 1990-luvun alkuvuosista lähtien, jolloin ryhmä aktiivisia maanviljelijöitä Paraisilla iskivät viisaat päänsä yhteen ja suunnittelivat jonkinlaista tapahtumaa jonka avulla tehtäisiin maaseutua tutuksi kaikille kaupunkilaisille.

Ensimmäisen Maalaispirssi-tapahtuman aikoihin Suomi ei ollut EU:n jäsen ja maaseudun sekä maanviljelijöiden tulevaisuus oli epävarma. Tämän jälkeen on kuitenkin tapahtunut paljon, ennen kaikkea yhteiskunnan suhtautumisessa maanviljelijöihin – mutta myös maanviljelijöiden suhtautumisessa omaan työhönsä. Monet

➤ Tämän vuoden traktorpulling on jälleen uusi versio. Traktorit kisaavat pareittain peräkärryvedossa eri painoluokissa. Nopein traktori voittaa ja kaikilla kaksi vetoa, tarpeen mukaan myöskin kolmas yritys.

Haastetta tuo myöskin kova alusta ja loiva ylämäki !!

Rata on Skräbbölentiella ja lähtö Sarlininkadun risteyksessä klo 15.00, aivan Banttiksen kentän laidalta. Luvassa tunnelmaa, ääntä ja savua, Tervetuloa !!

Maalaispirssi konseptina on yksinkertainen. Maanviljelijät tuovat maaseudun päiväksi kaupunkilaisten ihmeteltäväksi. Perusajatuksena on myös ollut tarjota mahdollisimman paljon ohjelmaa ilmaiseksi. Pirssin aikana on voinut kokeilla ratsastusta ja traktorilla ajamista, Pirssialtaassa uimista ja on päässyt kokeilemaan Pirssipipeä. Yksinkertaisin mutta erilaisin menetelmin olemme kehittäneet uusia ideoita kuten

vaikkapa Pirssipullingin ja heinätivolin.

Talkoovoimin koottavan yhden päivän Pirssikokonaisuuden aloittaminen tällaisessa mittakaavassa saattaisi olla melko vaikeaa tänä päivänä. Monilla ei kerta kaikkiaan ole riittävästi aikaa. Mutta pirssin talkooporukka on juuri se voimavara joka pitää Pirssi-konseptin elävänä joka toinen vuosi. Ilman paraislaisia talkoovoimia Pirssistä ei olisi koskaan tullut perinnettä.

Kesäisin Pirssiterveisin!

Andreas Johansson Puheenjohtaja

Jägarna svarvar fågelholkar

Birs Race Pulling 2012

➤ Årets traktorpulling är igen en ny variant. Denna gång tävlar traktorerna parvis i olika viktklasser och bogserar var sin släpvagn. Idén är att den snabbaste vinner och man har 2 försök, vid behov ännu ett tredje. Utmanande är dessutom hårt underlag och uppförsbacke !! Banan är på Skräbbölevägen och starten sker kl. 15.00 vid Sarlingatans korsning alldeles intill Bantisplanen. Garanterad stämning, ljud och rök, Välkomna !!

arvostavat tänä päivänä puhtaita, lähituotettuja elintarvikkeita ja puhuvat elävän maaseudun puolesta. Maatalous on myös läpikäynyt rakennemuutoksen jonka ansiosta useat maanviljelijät ovat nykyään moniosaajia jotta pystyvät saamaan toimeentulonsa maataloudesta.

➤ Pargas jaktvårdsföreningens medlemmar är med på Birsen i år.

Med en s.k holk-svarv tillverkas fågelholkar på plats och ställe. Passa på och skaffa en egen fågelholk för 5 €, och träffa jägarna från orten.

Metsästäjät sorvaavat linnunpönttöjä NYHET: större område vid ledudansen!

➤ Paraisten metsästysyhdistys jäsenet ovat mukana Pirssissä tänä vuonna. Pönttö-sorvilla valmistetaan linnunpönttöjä paikan päällä.

Hyvä tilaisuus hankkia lintupönttö 5 € ja tavata paikalliset metsästäjät.

➤ Dansbandet Gents www.gents.cc underhåller oss med dansmusik i manegen i Bläsnäs från kl. 19.00. Nytt för i år är betydligt större område så att alla ryms med. Eamond Devlin har grillen varm för saltsugna dansare. Inträdet är 15 € och F18 år.

UUTUUS: isompi alue latotanseissa! Birs-bassängen ➤ Tanssiorkesteri Gents, www.gents.cc, viihdyttää meitä latotanseissa Bläsnäsin maneesissa alkaa klo 19.00. Uutta tällä kertaa on selvästi isompi alue, että kaikki varmasti mahtuu mukaan. Eamond Devlinin grilli on kuumana, ettei nälkä yllätä. Sisäänpääsy 15 € ja K18 vuotta.

➤ Tag handuk och baddräkt med ifall du tänker simma i Birs-bassängen !!!

Pirssiallas

➤ Pyyhe ja uimaasu mukaan mikäli aiot uida Pirssialtaassa !!!

4

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

PA R G A S

Robert Malm sadlade om från sjöman till bagare Roberts bröd levererar numera bröd året runt.

Verksamheten utvidgas hela tiden, nu första gången med en säsonganställd.

Serverat på bricka. Robert Malm med ett urval av sitt sortiment, bl.a. bullar, munkar, semlor, bärpaj och skärgårdslimpa.

Mångsidig landsbygdsrådgivning

➤ Det är nu fjärde sommaren som Robert Malm på Lilltervo jobbar för högtryck med Roberts bröd. Tidigare jobbade han på båt men kände att han ville pröva på nånting annat. Hans mamma hade så smått satt igång att baka, mest på hobbynivå men hon levererade t.ex. till kaffestugan i Sattmark.

– Först hoppade jag in under sommaren för att utveckla verksamheten till heltid. Men de första två åren var det ändå bara på sommaren jag höll på. De två senaste åren har jag sysslat med bageriet på heltid och verksamheten har utvidgats lite för varje år.

Bageriet finns inrymt i en gammal bod som tidigare har varit förråd och traktorstall. Först pågick verksamheten i ett litet rum som sen har blivit flera med tiden.

– Nu är det första sommaren som jag har en anställd som medhjälpare, berättar Malm.

Linda Vuorinen jobbar fyra dagar i veckan onsdag–lördag och är till stor hjälp, speciellt nu när det är högsäsong blir dagarna annars rätt långa.

– Hon brukar komma till halv fem på jobb och börjar då med att ta ut degarna ur kylen för att jäsa upp dem. Men på lördagen när det är torgdag på Malmen börjar vi redan klockan tre.

Leveranserna sköts med egen bil och det brukar ske mellan 9 och 10.30.

– Mest är det till olika affärer i Pargas som vi levererar men på torsdag och fredag ska vi ända till S:t Karins så då tar leveransen lite mera tid i anspråk.

Det började alltså med att man levererade bröd till Sattmark och direkt på beställning till kunder.

Nu finns man som sagt på torget på lördagar och en hel del bröd går till Reimari på Malmen.

– Just nu från midsommar till mitten av augusti är det högsäsong, precis som i turistbranschen.

Slutet av veckan är alltid jobbigare då stuggästerna kommer ut och då är gästerna flera och åtgången större också i Sattmark.

Också till julen och vissa andra helger infaller säsongtoppar.

– Erfarenheten visar nu att det nog går ihop på vintern också men tempot är betydligt lägre än

nu på sommaren.

När brödet är levererat vidtar förberedelserna för nästa dag. Alla degar görs färdiga och sätts på kalljäsning i kylen för att genast kunna börja bearbetas på morgonen. Då sätts de i jässkåp för en halv timme och får sen vila i ytterligare en kvart innan de är klara att gräddas.

Som hjälp fi nns det ett antal maskiner, förutom jässkåpet en stenugn för limpor och semlor, en vanlig cirkulationsugn för kaffebröd, kylskåp för degarnas nattförvaring, degblandare, kavlingsmaskin och degdelare.

– Degdelaren är ypperlig till exempel för semlor och sparar in massor av tid. Sätter man in en 3 kg:s deg så delas den i 30 jämnstora delar på 100 gram per bit.

Speciellt fredagar och lördagar med 400 semlor och munkar är den nästan guld värd.

I sortimentet ingår bullar, syltmunkar, munkringar, ett par olika sorters semlor per dag, skärgårdslimpa och bärpajer samt muffins främst för torgförsäljning.

– Skärgårdslimpan har speciellt bra åtgång på sommaren

och semlorna varierar mellan havre-, solros-, råg och morotssemlor. Vi försöker variera sortimentet med en ny sort varje dag.

– På beställning gör vi också tårtor, både gräddtårtor och smörgåstårtor. Också där finns vissa högsäsonger. Till studentdimissionen gällde det att lämna in sin beställning senast en månad i förväg.

Den brådaste tiden är alltså just nu och speciellt alltid mot slutet av veckan. Därför håller Roberts bröd stängt på måndagar.

– Man måste nog ladda batterierna minst en gång i veckan, konstaterar Robert Malm.

Text & bild: Gösse Storfors

I bageriet. Närmast t.v. cirkulationsugnen för kaffebröd, bredvid Robert Malm stenugnen för limpor och semlor och under den jässkåpet.

Olemme palveleva kalastustarvikkeiden erikoisliike Paraisilla.

Vi är en betjänande specialaffär som säljer fiskeredskap i Pargas.

FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET Tavastgatan 28, 20700 Åbo TFN (02) 481 2400 www.fhs.fi

Aukiolo-Öppet Ma/må-Pe/fre 9-17.00, La/lö 9.00-13.00 Kirkkoesplanadi 2 Kyrkoesplanaden 21600 Parainen / Pargas 02-4585444 www.kalastusaitta.fi

SOMMARENS Arvoisa viljantuottaja, HK Agri on nyt myös Etelä-Suomen kustannustehokkain viljanvälittäjä ja se tarjoaa viljantuottajille markkinoiden kilpailukykyisimmät hinnat.

Myy viljasi meille, tarjoamme markkinoiden kilpailukykyisimmät hinnat!

Ajamme tilalta tilalle, ilman välivarastointia ja ylimääräisiä kustannuksia. Olemme mukana myös luomuviljakaupassa ja välitämme luomuviljaa HK-ketjun lihantuottajille.

på NICOLOS o. NICOLINA

Ota yhteyttä jo tänään ja varmista paikkasi viljelijän parhaasta verkostosta!

Jouni Saarinen jouni.saarinen@hkagri.fi GSM: 0400 874 575

MEGAHÄNDELSE

KESÄN ODOTETUIN TAPAHTUMA MEILLÄ

Mirva Heikkilä mirva.heikkila@hkagri.fi GSM: 040 587 7434

www.hkagri.fi/viljavalitys

Cafe Bustis

Viljavälitys on osa HK Agrin rehuliiketoimintaa. Tavoitteena on tuottaa kustannustehokkuudella hyötyä alkutuotannolle.

Gas, Oljor - Nestekaasu, Öljyt Kaffe, Glass, Läsk - Kahvi, Jätski, Limu Uthyres - Vuokrataan

Va g n a r - P e r ä v a u n u t Ya m a r i n 5 2 1 0 + 6 0 h v Partytält - Juhlateltat

fred./perj. 3.8 ALLA KLÄDER o. SKOR

-30%

KAIKKI VAATTEET ja KENGÄT (inte underkläder o. assessoarer. ei alusvaatteet ja asusteet)

lö/la 4.8

HAPPY HOUR kl./klo 10-14

-50%

Nagu/Nauvo Pargas/Parainen

NICOLOS & NICOLINA Åbo/Turku

Tfn / Puh. 02-4544 123, 040-8388 854 Strandvägen 7 / Rantatie 7, 21600 Pargas / Parainen

Meistä on moneksi.

Vi är till mycket.

[[[ PEWWMPE XMOERSNE ½

Strandvägen 16 Rantatie Pargas Parainen TEL/PUH. 02-458 9290

Vi betjänar Vard. 10.00-18.00 Ark. Palvelemme Lö 9.30-14.00 La

www.nicolos.½

ƛȯɀȷɂȯ˴ΎƣȷȻΎ˱ΎȾȳɀɁȽȼȯȺȳȼΎɀȳȹȽȻȻȳȼȲȳɀȯɀΎȼɍɀȾɀȽȲɃȱȳɀȯɂ ƛȯɀȷɂȯ˴ΎƣȷȻΎ˱ΎȶȳȼȹȷȺʔȹɃȼɂȯΎɁɃȽɁȷɂɂȳȺȳȳΎȺɍȶȷɀɃȽȹȯȯ rproducerat Erbjud oss gärna nä staan tarjouksia T.ex. redan i dag har vi till försäljning: Otamme mielellään va a. lähituotetusta ruoast Esim. tällä hetkellä myymme:

Kött/Lihaa

02- 45l@4k-su6pe2rm2arke0t.fi erik.lundel

full gång.

Kräftsäsongen är i per in kräftor.

Vi både säljer och kö sä vauhdissa.

Rapukausi on täydes mme rapuja. osta Me myymme sekä

02- 454 k-6su2pe2rm4arket.fi kim.mattsson@

Highland Cattle Tomater/Tomaatteja DALKARBY WESTERGÅRD Nagu/Nauvo

Isaksson, Korpo/Korppoo

Potatis/Perunaa Nagu och Pargas Nauvo ja Parainen

Sallader/Salaatteja Pikis/Piikkiö

Kyrkoesplanaden 32, 21600 Pargas Kirkkoesplanadi 32, 21600 Parainen

Öppet/Avoinna vard./ark. 7–21, lö/la 7–18, sö/su 12–18

Rautia - K-maatalous Oriketo palveluksessasi!

Yhteystietomme. Miten voimme auttaa?

Sähköposti: etunimi.sukunimi@rautia.fi Sisustus Mirja Aarnio .........................040-7052 369 Harri Piispanen .................. 0400-843 209 Työvälineet Reijo Kirkanen .....................040-7054 182 Kassa Hannele Ylikännö ............... 020-7999 700 Rakennustarvikkeet Reijo Tuominen ...................0500-412 595 Matti Kallio .......................... 040-5859 002 Noutopiha/Logistiikka Antero Westerholm ...........040-7068 836 Pertti Jussilainen ................. 040-7056 734 Hans Turunen ..................... 0400-546 391 Yritysmyynti Petri Kivinen ........................040-7052 362 Jonne Nikula ........................040-7052 549 Kauppias Atte Räsänen ..................... 0400-845 240 Milla Räsänen .....................0400-845 241

RAUTIA - K-MAATALOUS ORIKETO

etunimi.sukunimi@k-maatalous.fi Myyntipäällikkö Juha Siltovuori ..................... 050-557 8143 Vilja Jarmo Löfstedt ....................050-385 4066 Tuotantotarvikkeet/työkoneet Henry Johansson ................ 050-557 8140 Ilkka Laakso ......................... 050-547 9402 Aaro Tikkanen ..................... 0500-526 235 Noutopiha/Logistiikka Ari Alikoivisto .......................050-525 9964 Toimisto Leena Mäkinen.....................020-7999 700 Hevostarvikkeet Marleena Häkkinen ............ 040-706 2921 Pienkoneet Jani Hyövelä......................... 050-502 6583 Varaosat ..............................010532 1021

Njut av sommaren i skärgården !

Nauti kesästä saaristossa !

Badhus Hotell: 39 dubbelrum + 2 sviter Restaurang Kasnäs Paviljong Gästhamn Kasnäs handel Minigolf Tennis Friser Salong Beauty Fysioterapi Massage Skärgårdstorg

Kylpylä Hotelli: 39 kahden hengen huonetta + 2 sviittiä Ravintola Kasnäs Paviljong Vierasvenesatama Kasnäs Lähikauppa Minigolf Tennis Kampaamo Salong Beauty Fysioterapiaa Hierontaa Saaristolaistori

Bokningar och förfrågningar tel. 02-5210 100 eller info@kasnas.com

Varaukset ja tiedustelut puh. 02-5210 100 tai myynti@kasnas.com

Välkommen!

Tervetuloa!

Huom! uusi osoite!

Talokauppias Rauno Laaksonen puh. 0400-611047 rauno.laaksonen@rautia.fi

Vanha Tampereentie 184, 20380 TURKU puh. 020 799 9700*), avoinna ark. 8-19 ja la 9-15.

www.rautia.fi/turku s Yrityspalvelu avoinna ma-pe 7-16. *) 0207 -alkuisiin numeroihin soitetut puhelut maksavat 8,28 snt/puhelu + 6,90 snt/puhelu + lankaliittymästä 7,00 snt/min ja matkapuhelimesta 17,00 snt/min.

Telefon/puhelin 02-5210100 • fax 02-5210101 • www.kasnas.com

PA R A IN E N

7

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

Att vara bonde är ett kall, en passion och livsstil Syskonen Kitty och Björn Abrahamsson fortsätter med liv och lust föräldrarnas arbete på gården på Holmo.

Diande kalv. Också några kalvar fanns med korna ute på bete invid gården.

Gamla husbonden. Här kommer pappa med sin nya leksak, sa Björn när Dick Abrahamsson kom åkande på sin fyrhjuling.

Nya bönder. Kitty och Björn Abrahamsson håller på att ta över gården på Holmo efter sina föräldrar.

➤ En generationsväxling är på gång på Mielisholm eller Holmo som det heter i Pargas. Det är syskonen Kitty och Björn Abrahamsson som håller på att ta över efter pappa Dick. I praktiken är det redan nu Kitty och Björn som har tagit över men papperskriget är inte helt klart när vi träffas i juli.

– Det tar sin tid men vi hoppas att allt ska bli klart i augusti, säger Kitty Abrahamsson som har varit aktivt med i arbetet på gården sen hon blev färdig agrolog 2005.

För henne har det alltid varit mer eller mindre självklart att fortsätta. Detsamma kan inte sägas om Björn.

– Jag bodde i stan i 10 år och tänkte mig nånting helt annat än lantbruk tills jag småningom märkte att stadslivet ändå inte riktigt var för mig. Och jag visste också att Kitty inte ensam skulle kunna fortsätta på en så stor gård som vår, säger Björn Abrahamsson.

Björn är utbildad agronom eller agroforstmagister som det numera heter. Han är 29 och Kitty 31 år. Båda två är självfallet insatta i allt arbete men har olika intresseområden som kompletterar varandra.

– För mig är djuren allt. Det är det jag mest har studerat och det har varit mitt gebit, säger Kitty.

– Mina områden är ekonomi och teknologi. Ekonomin brinner jag för men i praktiken blir det nog mera teknologi. Men t.ex. generationsväxlingen är en sak som jag deltar aktivt i, säger Björn.

Han har jobbat till och från på gården men nu har han bott stadigt här ute i ett år och håller som bäst på att bygga eget hus.

Familjetillökning är på gång.

Kitty har tagit över gården där hon till en början försökte samsas med föräldrarna.

– Här blev nog lite trångbott så till slut blev jag tvungen att ”kasta ut dem”, skrattar hon.

Nå, det fanns hus att flytta till och med lite renovering kunde man kanske hyra ut ett par av dem i framtiden, funderar Björn.

Syskonen Abrahamsson är inte de enda unga på Holmo.

– Här fi nns ungefär 70 invånare och bland dem många unga familjer. De flesta som bor i byn är under 40 år, berättar Björn.

Gården har 168 ha jordbruksmark och med arrende till har man ca 200 ha att odla. Mest är det spannmål och ensilage och vall med spannmålsrotation. Men det viktigaste är kanske ändå de 200 nötkreaturen, biffkor av vilka 85 är moderdjur.

– Vi har blandade raser, Charolais är huvudrasen men vi har också Simmental och Hereford. Vi försöker få ut det bästa av varje ras, berättar Kitty.

Björn poängterar att de har en liten speciell nisch.

– Vi producerar kött som har varit på naturbete. Det är naturvård och köttproduktion i ett.

Ungdomarna fortsätter gärna på gårdens inslagna linje men är inte heller rädda för nya grepp.

– Vi fokuserar gärna på direktförsäljning. Det är en trevlig verksamhet som kunde utvidgas. Problemet är att marknaden fi nns men det är svårt att få tiden att räcka till. Redan nu går 30 procent av alla slaktdjur till direktförsäljning, säger Kitty.

Man säljer direkt från gården på beställning, allt från 10 kilos paket till ett helt djur. Hälften le-

vereras som malet kött och hälften som helkött som representerar olika delar av djuret. På sommarn är det högsäsong, på vintern är åtgången mindre.

– Vi samarbetar numera med Tage Wennerström som säljer vårt kött i Pargas Port, vid Vånofärjan och i en ny kiosk på Malmen. Det är närproducerad mat.

Vi använder eget eller grannarnas foder och slakten sker på nära håll i Pemar.

– Det hela började för 10 år sen och vi var väl andra i Finland som startade, säger Björn.

– Fast det var nog ganska många här som började samtidigt, konstaterar Kitty.

– Gemensamt för alla var att vi började med för lågt pris och fortfarande ligger vi under butikspriserna.

Björn säger att eget kylrum och bättre logistik är det som närmast ska åtgärdas.

– Sen är det lättare att gå vidare och hitta på något nytt.

– Vi har redan nu en sorts korv som kunde utvecklas, säger Kitty.

Arbetet på gården underlättas av att de fortfarande får mycket hjälp av föräldrarna. På veckosluten avlöser de varandra genom att jobba turvis vartannat veckoslut.

– Många undrar hur man orkar men för mig känns det bara som ett större stugprojekt som man utvecklar. Det är en passion, inte ett yrkesval, säger Björn och får medhåll av stora syster Kitty.

– Det här är en livsstil.

Kom kuddorna. Kitty lockar på korna som är ute på bete.

Text & bild: Gösse Storfors Slakttjurar. De flesta djuren är ute på bete men de här tjurarna ska alla till slakt förr eller senare, säger Kitty och Björn Abrahamsson.

@S LS]^u\ NSQ S KVVK Z\S`K^OUYXYWS]UK s\OXNOX <SXQ VXK W]K WuX P\O " YMR LYUK ^SN P \ O^^ ]KW^KV WON OX U_XN\uNQS`K\O .O^ V XK\ ]SQ Gör det möjligt

Nordea Bank Finland Abp

Ordning och reda i ekonomin?

%lWWUH PHG NDON

Strandvägen 8 Pargas nordea.fi

FLYTTA TILL LANDET ! MUUTA MAALLE !

www.ps-asunnot.fi

Köpmansgatan/Kauppiaskatu 9 21600 Pargas/Parainen (02) 4588 401

Plåtslageri- Peltisepänliike

Oy T Lindström Ab Pargas-Parainen

Kauppiaskatu 2, 21600 Parainen Köpmansgatan 2, 21600 Pargas

02-458 3440 e-mail: psl@parnet.fi www.psl.fi

PA R A IN E N

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

9

Nu finns Isakssons tomater både i Korpo och Houtskär Jonas Isaksson startade eget på Wattkast i Korpo men försäljningen sköts gemensamt i samma namn.

Jonas Isaksson. Startade Isakssons handelsträdgård i Korpo 2010

➤ Åboländska tomater från Isakssons i Houtskär är säkert rätt bekant för de flesta. Men numera kommer en del av tomaterna från Isakssons handelsträdgård i Wattkast i Korpo. Verksamheten där inleddes den 1 december 2010 när Jonas Isakssons 4 200 kvm stora växthus med servicehall stod klart.

– Juridiskt sett är vi två skilda bolag. Föräldrarna driver Isakssons i Houtskär och jag Isakssons handelsträdgård i Korpo. Men allt marknadsförs och säljs under samma namn: Isakssons tomater, berättar Jonas Isaksson.

– Vi samarbetar också när det gäller arbetskraften så att den tillfälligt kan flyttas dit den behövs mest. Men att ha olika bolag är mycket vanligt i branschen, att man använder olika banker och fördelar risktagningen.

– Det här var säkert det minsta växthuset som byggdes 2010. Det normala ligger mellan 5 000 och 10 000 kvm. Men vi har tillräckligt med arrenderad mark för att kunna utvidga med ett lika stort växthus och en vattenbassäng till. För att spara vatten samlar vi regnvatten i en bassäng och det används både till uppvärmning och bevattning.

– Vi sköter all försäljning och leveranserna härifrån. Tomaterna från Houtskär kommer hit och härifrån förs allt vidare under samma namn till försäljning.

Det gör det lite lättare för föräldrarna som behöver sköta endast den lokala försäljningen i Houtskär.

– Det mesta går till lokala butiker och restauranger i Åboland,

Åbo och Helsingfors. På kundernas begäran har vi en liten direktförsäljning här, liksom det finns i Houtskär, där det förutom det 4 900 kvm stora växthuset också fi nns ett 1 000 kvm:s säsongväxthus, där det odlas gurka och paprika. Men det är sånt som vi säljer direkt här i Korpo och Houtskär. I Korpo har vi enbart tomater, i Houtskär fi nns också lite körsbärstomater som går till närbutiker och restauranger.

Tomatodlingen pågår året runt hos Isakssons.

– Vi försöker hålla en jämn produktion året om. Det är inte alltid lätt men målsättningen är att utbud och efterfrågan ska vara i balans.

Ett annat mål är att behandla tomaterna så lite som möjligt och att snabbt leverera dem till kunderna.

– Tomaterna plockas från plantorna direkt ner i våra egna transportlådor som vägs direkt i växthuset. Tomaterna berörs alltså bara en gång och är sen klara för leverans. Våra tomater har rykte om sig att vara bra och strävan är att det som plockas i dag ska finnas till försäljning senast i morgon.

– Vi använder inte heller någon kemisk behandling av våra tomater. Vi använder humlor för pollineringen och i taket finns gula limfällor som kollas varje vecka. Om det fi nns för mycket skadedjur sätter vi in mera nyttodjur, rovkvalster som äter upp det mesta av skadedjuren.

– Vi har 4 500 egna lådor som tomaterna levereras i och som cirkulerar. När de kommer till-

baka tvättas de i 85-gradigt vatten för att minska smittorisken.

Till vissa småkunder levererar vi också i papplådor enligt deras eget önskemål.

Servicehallen är med nuvarande växthus onödigt stor men Jonas Isaksson säger att den byggdes så med avsikt för att täcka behovet för en utvidgning med ett lika stort växthus till. Men när det kan bli aktuellt är inte fastslaget.

– Kanske nån gång i framtiden om allt går bra.

Text & bild: Gösse Storfors

Läckert. Visst ser en tomatklase lockande ut.

Direktförsäljning. På lokalkundernas begäran finns en liten direktförsälning utanför växthuset på Wattkast, säger Jonas Isaksson.

Växthuset. Med 4500 kvm var Isakssons handelsträdgårds växthus det minsta som byggdes 2010. Men servicehallen t.h. Är så stor att den täcker behovet för ett likadant växthus till.

10

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

PA R G A S

Stormälö Marina vuokraa sekä venepaikkoja että mökkejä Tapani Johansson on hyvä esimerkki monitoimisesta saaristolaisesta. Pieni perheyhtiö on hyvin tehokas.

Rakennuslupa on olemassa myös 2 000 neliömetrin hallille veneiden säilytystä varten, mutta se tuskin tulee ajankohtaiseksi ennenkuin jään eläkkeelle muutaman vuoden päästä.

Nykyään veneiden talvisäilytys on järjestetty rannalla, mutta sen toiminnan hoitaa Kenneth Virta.

Yksi venesataman laitureista on Tapani Johanssonin oma. Sen lisäksi hänellä on 20 paikan leirintäalue melkein kotipihan naapurissa.

– Leirintäpaikat on kaikki vuokrattu vuodeksi kerrallaan ja ne ovat jatkuvasti täyteen varattuja.

– Tämä on sellaista pientä puuhaa, jota voi helposti jatkaa myös eläkkeellä ollessa.

Tapani Johansson asuu aivan venesataman vieressä.

– Nuorin tytär osti kartanon muutama vuosi sitten, mutta metsä jäi edelleen minulle. Välillä harrastan vähän puunhakkuuta siellä.

– Isä sanoi aina, että koriin pitää kerätä monta eri munaa. Samoilla linjoilla olen jatkanut siitä asti.

Stormälö Marina. Tapani Johansson omistaa nyt venesataman osakeyhtiömuodossa tyttärensä perheen kanssa.

➤ Usein kuulee sanottavan että saaristossa pitää olla monitoiminen jotta tulisi toimeen. Hyvä esimerkkki tästä voisi olla Tapani Johansson Stormälössä. Hänen isänsä oli Stormälön tilan maanviljelijä ja Tapani jatkoi hänen työtään 1980-luvulla.

– Mutta maanviljelys loppui suurin piirtein samoihin aikoihin kun tuli muuta tekemistä.

Stormälössä on ollut pienvenesatama 1970-luvulta lähtien ja 1987 minä menin mukaan toimintaan. Silloin venepaikkoja oli noin 100, eikä kilpailevista yrityksistä ollut tietoakaan. Nykyään satamassa on 280 paikkaa ja kaksi yrittäjää meidän lisäksemme.

– Nykyään meillä on pieni perheyhtiö, Stormälö Marina, jossa mukana on nuorin tyttäreni ja hänen miehensä. Sataman lisäksi meillä on myös pieni mökkikylä, jossa on 7 mökkiä aivan sataman läheisyydessä. Kolme suurinta on 75 neliötä, kolme on 60 ja pie-

nin on 44 neliömetriä. Niissä on kaikki mukavuudet paitsi astianpesukone. Pyykinpesukone on yhtyeinen kaikille.

– Mökkien käyttöaste on ollut hyvä. Viime talvena esimerkiksi työporukka Finnsementistä asui pitkään mökkikylässä. Aloitin mökkien rakentamisen 2006 ja se oli kiireistä aikaa kun kaiken piti valmistua kahdessa vuodessa ennenkuin avustukset olisivat menneet vanhoiksi.

– Meillä on rakennuslupa 8–9 mökin lisärakentamiseen, mutta tällä hetkellä rakentaminen ei ole ajankohtaista. Taisin saada tarpeeksi stressistä silloin viime kerralla, joten nuoret voivat jatkaa sitten joskus mikäli he halauavat. Nykyisen määrän pystymme hyvin hoitamaan itse. Jos mökkejä olisi enemmän, pitäisi jo alkaa harkita lisätyövoiman palkkaamista.

– Venesatamassa on hyvin paljon purjeveneitä, mutta myös aika paljon mökkiveneitä. Niillä,

joilla on mökki Nauvon Haverössä, pääsevät paljon vaivattomammin täältä venellä, sen sijaan että joutusivat jonottamaan lauttapaikoilla.

Jokaiselle laiturille tulee sekä sähkö että juomavesi. Auton voi jättää satama-alueelle, aitaukseen ja lukittujen porttien sisäpuolelle.

Suurin osa veneenomistajista tulevat lähiseudulta kuten Kaarinasta ja Turusta sekä Helsingistä.

– Kyllä täällä on veneenomistajia vaikka Tampereelta ja Nokialta ja joskus on ollut asiakkaita ulkomailtakin. Tällä hetkellä kaukaisin asiakas tulee Kuusamosta.

Satamaan on suunniteltu lisäpaikkojen rakentamista. Tällä hetkellä siinä on 30–40 paikan laajennusmahdollisuus.

– Jos ensi vuonna tulisi hyvä jäätalvi saattaa olla, että rakennamme 10–12 paikkaa yli 40 jalkaisille veneille. Isojen veneiden kysyntä on jatkuvasti nousussa.

Laiturilla. Tapani Johansson venesatamassa, itse omistamallaan laiturillaan.

Teksti & kuva: Gösse Storfors

Pizzeria & Kebab

VENEZIA

Keittiöitä.Vain mittatilauksena.

Avoinna - Öppet: Ma/Må-To Pe/Fre La/Lö Su/Sö

10-21 10-22 11-22 12-21

Premo-Keittiöt Petri Nurminen Gsm: 0400 827 230 petri.nurminen@premokeittiot.fi Valkoapila 2 21600 Parainen

Puh./Tel. (02) 458 5112 Kauppiaskatu 7, Parainen Köpmansgatan 7, Pargas

199,-

Akkumonitaituri

www.premokeittiot.fi

99,-

GOP 10,8 V-LI Professional Oskillaatioliikkeellä monipuolisin katkaisuihin, upotuksiin ja hiontaan.

99,Akkupuukkosaha

GSA 10,8 V-LI Professional Iskupituus 15 mm

Akkulevyleikkuri

GSC 10,8 V-LI Professional Maks. levyn paksuus 1,3 mm

Akkuruuvinväännin

GSR 10,8-2-LI Professional • 10 mm:n pikaistukka • Mukana 2 kpl 1,3 Ah:n Li-ion-akkuja, 30 min. pikalatauslaite • Toimitus L-BOXX-laukussa

99,-

Akkukulmaruuvinväännin GWI 10,8 V-LI Professional Kierrosalue 0-585 rpm

189,-

99,Akkukulmaporakone

Akkuruuvinväännin

249,-

GSR 10,8-LI Professional • 1/4”:n sisäkuusio • Mukana 2 kpl 1,3 Ah:n Li-ion-akkuja, 30 min. pikalatauslaite • Toimitus L-BOXX-laukussa

GWB 10,8 V-LI Professional Kierrosalue 0-1300 rpm

Akkuyleisleikkuri

99,-

GUS 10,8 V-LI Professional Muovimattoihin, kumin, tekstiilien ja paperin leikkaamiseen

99,-

Akkuiskuruuvinväännin GDR 10,8 V-LI Professional Vääntömomentti 105 Nm

249,-

Akkutarkastuskamera

GOS 10,8 V-LI Professional Erittäin pitkä 122 cm:n kamerakaapeli, kamerapään läpimitta 9,5 mm

Runebergsgatan 1, 21600 Pargas • Runeberginkatu 1, 21600 Parainen Öppet/Avoinna: Vard./Ark. 08:30-17:00, Lö/La 08:30-13:00 Tel/Puh: (02) 4589 366 • Fax: (02) 4589 363 • praktia@parnet.fi • www.praktia.net

6.b5*c5'667$'(1

6$$5,672.$8381.,

12

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

PA R G A S

Attu gård har en aktningsvärd historia Nuvarande ägaren Magnus Aspelin satsar gärna på nya innovationer.

Förr fanns 35 anställda, nu är det ett enmansföretag.

Attu gård. Huvudbyggnaden (t.v.) och nuvarande ägaren Magnus Aspelins bostadshus (t.h.).

Vackert i grönskan. I den här byggnaden på gården bor nuvarande ägaren Magnus Aspelin.

➤ Ön Attu ligger i Pargas södra skärgård, 17 km från Malmen, och är den sydligaste stadsdelen med vägförbindelse. Attu nämns första gången 1461 då Lars Skalm adlades av kung Kristian I och förlänades ”frihet och frälse på tre rökar i Attu böle”. Grunden till det som blev Attu gård lades 1582, då ståthållare Henrik Abel von Minden fick ett gods i Attu som förläning.

Under årens lopp har gården haft många mer eller mindre kända ägare. 1830 köpte Lars Gabriel von Haartman, guvernör och senare fi nanschef i senaten, gården som var i släktens ägo till 1872.

Då inleddes en ny era på Attu då sågpatron August Mueller anlade en ångsåg och utnyttjade gårdens tillgångar affärsmässigt. Sågen producerade 250 000 stockar per år och virkesexport skedde till bland annat Antwerpen och England. Ofta kom det folk till Attu för att mönstra på någon av skutorna på redden vid sågverket. Från Attu kom man alltså direkt utomlands. Därifrån kommer uttrycket ”utrikes-Attu”.

Som mest arbetade 150 personer på sågen och antalet invånare på Attu uppgick till ca 500. I dag fi nns det lika många människor på Attu endast på sommaren, annars är de fast bosatta knappa 50.

Under 1900-talet minskade småningom verksamheten, speciellt under krigen och 1951 lades sågverksamheten ner.

Ett aktiebolag köpte gården 1887 och ägde den i nästan 40 år.

På 1890-talet gjordes ett försök att bryta silver på Attu men det visade sig snart bli för dyrt, varför verksamheten upphörde.

1926 köptes gården av chefredaktör Amos Andersson som dock bodde på Söderlångvik i Dragsfjärd. Efter hans död 1961 förvaltades gården av Konstsam-

fundet tills den köptes av Karl Aspelin 1974. Då var både byggnader och maskinpark i dåligt skick. 1987 var det generationsväxling och nuvarande ägaren Magnus Aspelin övertog gården.

– Egentligen har jag skött gården i 30 år nu fast jag tog över helt 1987. Nu finns det ingen anställd medan det ännu på 1930-talet fanns 35 anställda, bl.a. egen skogvaktare, trädgårdsmästare, förvaltare, sadelmakare och barnmorska samt kontorister och arbetsfolk. För de förstnämnda fanns egen bostad på gården, det fanns kontor och kontoristbostäder, tre kaffekvarnar, skola, föreningshus, eget mejeri, ladugård med som mest 120 mjölkkor och stall med ett 20-tal hästar. På 1700-talet fanns en kyrksal med predikstol, senare ett vigt rum för bl.a. nattvard, vigsel och jordfästning.

Ganska få känner troligen till att Attu var den tredje orten i Finland som hade ett kraftverk med generator. Det grundades 1883, strax efter kraftverken vid Rosenlew i Björneborg och Finlayson i Tammerfors. Med kraftverket på Attu försågs sågens 8 glödlampor med elektricitet. Skolan på Attu var den första i Pargas.

Förr färdades man till och från Attu med ångbåt, färjförbindelse fick man 1958-59 och bron mellan Mielisholm och Attu stod klar 2004.

– Innan bron kom var det en hel del besvär med transporterna.

Vi har 165 ha egen åker och 15 ha arrenderad mark. Vi brukar ha höstvete som huvudgröda men förra hösten gick det inte att så.

I år har vi 60 ha vårvete, 26 ha raps, 45 ha maltkorn, 11 ha rödklöver, 8 ha blå lucern, 6 ha viltåker och 7 ha i träda.

– Djur slutade vi med för två år sen. Vi hade ett 40-tal biffdjur av vilka 20 moderdjur. Men det är

för lite. Det borde vara 100–150 och då ska man inte ha en 100 år gammal ladugård. Men betesmarken utnyttjas ändå tack vare att vi har djur från Abrahamssons på Mielisholm som betar här.

– Skogen är en viktig inkomstkälla, speciellt nu sen djurskötseln upphört. Vi har 650 ha växtlig skog plus impediment. Vinterns storm i julas tog 1 100 kbm.

Det är inte småpotatis men största delen tog skogsbolaget hand om. Av rötterna blir det flisvärme.

Det har vi haft här sen 1985, efter första oljekrisen.

– Jag har skaffat en skogslastare med en effektiv energigrip. Med den är det lätt att putsa vägkanter, diken och åkermark. Hittills har jag inte ens hunnit in i skogen med den. Det fi nns tillräckligt att röja längs vägarna. Med gripen kan man klyva stora bitar innan de lyfts in flistuggen.

– För jordbrukets del har jag nyss avslutat besprutningen. Jag har en luftassisterad växtskyddsspruta. Den sparar vatten, det går åt endast 40 l/ha mot normalt 150–200 l/ha. Den är GPS-styrd så att den besprutar jämnt överallt, inte för mycket och inte för lite. Den går också att använda i lätt vind och det är bra för i skärgården är det nästan alltid sjöbris.

Modern skogsmaskin. Magnus Aspelin förevisar en helstocksklyvare med klyvargrip (orangefärgad). Bakom den på traktorarmen sitter en vanlig skogsgrip.

Eget mejeri. Tidigare fanns det eget mejeri på Attu gård. Man tillverkade också en egen Tilsiterost. Byggnaden bakom är gamla stallet.

Text & bild: Gösse Storfors

Gamla stallet. Förr fanns här ett 20-tal hästar. Nu är det närmast förråd.

SYDKUSTEN

ETELĂ&#x201E;RANNIKKO

$QTVC DTC OGP JGOOC DkUV IkNNGT QEMUm Fm OCP H{TUkMTCT JGOOGV

-QFKP XCMWWVVCOKUGUUC MQVKUGWVW QP RCTCUVC Internationella kontakter är dagens melodi. FÜr münga av oss är det trots allt den egna hemtrakten och dess välmüende som är viktigast. Bli kund hos oss, vi erbjuder ett heltäckande fÜrsäkringsskydd fÜr büde privatpersoner och fÜretagare.Vi känner till de lokala fÜrhüllandena och beaktar dem.

www.lokalforsakring.fi

Kansainvälisyys on päivän sana. Monille meistä tärkeintä on kuitenkin oma kotiseutu ja sen pärjääminen. Tule asiakkaaksi. Tarjoamme kattavan vakuutusturvan sekä yksityisille että yrittäjille, paikalliset olosuhteet tuntien ja huomioiden.

www.lahivakuutus.fi

SYDKUSTEN

Elden är lös!

1. RÄDDA

Ordspråket ”Elden är en bra dräng men en dålig husbonde” förklarar i stort innebörden med denna informationsbroschyr. Vi skall försöka förklara för dig hur du gör elden till en bra dräng och inte råkar ut för olyckor då elden tagit över som husbonde.

Har elden kommit lös är det viktigt att ringa efter hjälp så fort som möjligt. Det allmänna larmnumret 112 svarar dygnet runt och kan alarmera den hjälp du behöver.

Det är viktigt att begära hjälp även om branden kanske ser liten ut, då hinner brandkåren kanske fram innan elden bryter ut ordentligt.

För att hjälpen skall hitta fram direkt är det viktigt att du har gett rätt information, dvs. adress och att adresskylten är synlig från vägen.

I synnerhet på holmar är det även bra att ge koordinater. Dessa får du lättast från internet; http://www.112.fi

Rädda liv som är i fara.

ETELÄRANNIKKO

Ved som används som bränsle skall gärna vara överårig. Under sommaren tar det minst två månader för veden att torka under skyddstak utomhus. Färsk ved innehåller upp till 50% vatten, medan torr ved innehåller endast 15–20%, därför fräser den färska veden då den brinner. Rätt ved och rätt eldningsteknik minimerar utsläppen av skadliga ämnen i vår närmiljö och minimerar olägenheter för grannarna. En röklukt som du kanske tycker att är obetydlig, kan avsevärt försvaga din grannes hälsa.

2. LARMA

Obs! Allt som brinner, är inte avsett att brännas, dvs. bränn inte målat eller impregnerat trä, ej heller papp, faner eller spånskiva. Då man bränner dessa kan farliga föreningar (dioxin) bildas som vid inandning samlas i din kropp.

Färsk ved, lagrad ved till vedervärdigt pris!

Ring larmcentralen 112 • uppge namn & adress • berätta vad som hänt • svara på frågor

3. SLÄCK / BEGRÄNSA Använd släckningsutrustning, stäng fönster och dörrar.

OBS! När du ringer nödnumret behöver du inte slå något riktnummer. Berätta vad som hänt och uppge adressen, svara sedan på frågorna och handla enligt de instruktioner du får.

lämmittäminen

viranomaiset

Tuli

HUOM! Puhtaalla palamisella pyritään mahdollisimman hyvään lämmitystehoon.

Tulen aikaansaamiseksi tarvitaan 3 eri asiaa: lämpöä; happea (ilma) ja palavaa ainetta (polttopuu).

Yleistä Suomessa rakennusten turvallisuudesta vastaava viranomainen on ympäristöministeriö. Rakentamista ohjaa maankäyttö- ja rakennuslaki sekä lain nojalla annetut asetukset ja määräykset.

Tämä tarkoittaa sitä, että jos yksikin näistä puuttuu, tuli sammuu.

Jos ei ole polttopuuta, ei synny tulta, ei myöskään silloin, jos ei ole happea eli ilmaa tai jos ei ole lämmönlähdettä.

Paikallinen rakennuslupaviranomainen valvoo, että kotiemme rakenteet ovat turvallisia ja että ne rakennetaan oikein. Rakennustarkastajan kanssa tulee aina keskustella, kun on aikeissa tehdä muutoksia tai uusia asennuksia tai laitteita, erityisesti tämä koskee niitä asioita, jotka koskevat turvallisuuttamme ja terveyttämme.

Tulen eri vaiheet jaetaan kolmeen osaan: syttyminen, palaminen ja sammuminen Polttopuiden lämmetessä sytyttämisen jälkeen alkaa palaminen (kaasuuntuminen), joka mm. synnyttää runsaasti häkää ja muita haitallisia aineita. Huono palaminen nokeaa tulisijaa ja savupiippua.

Rakennustarkastajat ovat perehtyneet voimassaoleviin määräyksiin ja ohjeisiin. Heillä on viimeisimmät tiedot tulijoista ja savupiipuista, ja näin he voivat auttaa tekemään oikeita valintoja. Varsin viisasta on myös käyttää erikoisosaamista ja/tai rakennussuunnittelijaa, jos on aikeissa asentaa uuden tulisijan tai savupiipun.

Parhaan ja puhtaimman palamistuloksen aikaansaamiseksi tulee sinun kiinnittää huomiota polttopuiden kosteuteen, sytyttämistapaan sekä vetoilman määrään ja siihen mihin veto suuntautuu.

Tulen sammuttua on hyvä sulkea pelti parhaan mahdollisen energiatehon aikaansaamiseksi. Mutta ennen savupellin sulkemista on aina varmistauduttava siitä, että hiillos on sammunut. Hiillos synnyttää häkää (hiilimonoksidia), jota ei saa hengittää.

HUOM! Sitä, mitä rakennustarkastaja ei tiedä, siitä hän ottaa selvää!

Nyrkkisääntönä voidaan pitää sitä, että kun liekkejä ei enää synny, voi pellin sulkea puoliksi. Vasta kun hiillos on sammunut kokonaan, voidaan pelti laittaa kiinni.

Elda rätt Att lära sig att elda rätt är viktigt för att uppnå bästa möjliga effekt i din eldstad. Genom att elda rätt sparar du ved och främst av allt förlänger du skorstens och eldstadens livslängd med många år.

Tillstånd

Kom ihåg att det måste finnas rum i eldstaden för själva elden. Har man ”matat” spisen full med ved sker förbränningen i skorstenen, vilket är en stor orsak till flere skorstensbränder i vårt land. En skorsten är gjord för röken och INTE för själva elden. Därför är det viktigt att man aldrig fyller mer ved i eldstaden än maximalt 2/3 delar av utrymmet.

När du tänker låta installera en eldstad eller en skorsten skall du alltid kontakta byggnadstillsynen i kommunen. Du måste alltid ha tillstånd av kommunen då du låter installera en ny skorsten.

Man söker om tillstånd för att försäkra sig om sin egen och sina närmastes säkerhet och hälsa, inte för att stilla byggnadstillsynens nyfikenhet.

Lär dig att tända brasan uppifrån. På detta sätt blir förbränningen mer fullständig då de ämnen i träet som förgasas måste passera den brinnande lågan och förbränns och ger s.k. dubbel effekt.

För att uppnå bästa slutresultat låter du även en entreprenör med kunskap om skorstenar utföra arbetet.

Placera ”tändet”, dvs. en handfull små trästickor och näver eller tändbriketter alternativt litet tidningspapper ovanpå veden. Vid andra påfyllningen kan man använda sig av grövre vedträn vilka man radar tätare som leder till att förgasningen sker långsammare.

Genom att konsultera såväl byggnadstillsynen, skorstenstillverkaren som entreprenören säkerställer du att din skorsten med där tillhörande eldstad är säkra att användas.

Användningen av tändbriketter förenklar betydligt tändnings-processen, varför de är att föredra framom övriga tändmedel.

Fel eldningsteknik och fel sorts ved (våt) kan dock fortfarande förorsaka problem genom att när rökgasen når den kalla skorstenen kan det bildas beck i skorstenen som kan antändas och förorsaka soteld.

Vi tror vi att vi kan hantera en eldstad korrekt, MEN NEJ! Trots bruksanvisningar och utförliga tester vägrar vi lita på de som utvecklat nya eldstäder och eldar så som vi ”TROR ATT ÄR RÄTT” eller som vår mormor eller farmor gjorde på sin tid. Kontrollera alltid tillverkarens direktiv hur man skall elda i just din eldstad.

OBS! Väg upp tre kilogram ved så vet du hur mycket du borde lägga i eldstaden.

Du blir förvånad och sparar ved!

Läs dock alltid eldstadens och skorstenens bruksanvisningar innan användning, och informera alla som hanterar dem.

tulisijat

Savu Tarkastelemalla savupiipusta nousevaa savua voit helposti tarkastaa tulisijasi energiatehokkuuden.

Tulisijan valinta

Savu kertoo, miten lämmität: Musta, voimakkaan hajuinen savu viestii, että palaminen ei ole täydellistä ja että energiatehokkuus on alhainen. Tumma savu sisältää myös vaarallisia, terveydelle vahingollisia aineita.

Kun aiot asentaa taloosi tulisijan, pyydä asiantuntijaa auttamaan tulisijan valinnassa. Tulisijan on sovelluttava tilaan, johon se aiotaan asentaa ja kaikki turvallisuusvaatimukset on täytyttävä (turvaetäisyydet jne.).

Keltasävyinen savu sisältää paljon tervaa, joka kiinnittyy savupiippuun ja aiheuttaa nokipalon.

Tulisijat ovat viime vuosina kehittyneet vauhdilla ja lähitulevaisuudessa niiden on täytettävä mm. tietyt ympäristövaatimukset.

Lämpiminä päivinä hyvän palamistuloksen havaitsee siitä, että savua tuskin näkee, sen havaitsee vain lämmön aiheuttamana ilman väreilynä. Kylminä päivinä sen huomaa valkeana savuna, jonka synnyttää kylmässä ilmassa tiivistyvä vesihöyry.

Kuten monessa muussakin tapauksessa virhe ei yleensä ole tekniikassa, vaan siinä, miten laitetta käytetään. Näin on MYÖS tulisijojen osalta. On viisasta uhrata aikaa valmistajan käyttöohjeisiin tutustumiseen ja myös noudattaa niitä, jotta mitään peruuttamatonta ei pääsisi tapahtumaan.

Puu polttoaineena HUOM! Talojen lämmittäminen puilla on yksi parhaista ekologiselta kannalta, mutta se edellyttää, että lämmitetään oikeaoppisesti.

Muista, että savu ilmiantaa sinut, jos lämmität väärin!

Puilla lämmittäminen on aina ollut osa kulttuuriamme ja elämäntapaamme. Kukapa ei haaveilisi kaakeliuunin lämmöstä kylmänä talvi-iltana tai saunan lämmittämisestä valoisana kesäiltana. Puilla lämmittäminen on edelleenkin varsin hyvä lämmitystapa.

Puu on kotimaista, uudistuvaa energiaa. Puulämmitys ei lisää ilmastonmuutosta, koska poltettaessa vapautuva hiilidioksidi sitoutuu uudelleen puun kasvuun.

Suurin ero vanhojen ja tämän päivän tulisijojen välillä on teho ja hyötysuhde. Teho ilmaisee sen, miten paljon polttopuun energiasta tulisija muuttaa lämmöksi. Hyötysuhde on lähes kaksinkertaistunut eli se on noussut n.

50%:sta yli 80%:iin uudenaikaisissa tulisijoissa. Käytännössä tämä tarkoittaa sitä, että tänä päivänä tarvitaan vain puolet siitä polttopuumäärästä kuin aiemmin, jotta saavutetaan sama lämpötehokkuus.

Esimerkkinä voimme mainita normaalin saunankiukaan, jonka teho on 10kW. Yksi kilo polttopuuta vastaa 4,2 kWh eli n. 80% palamisteholla noin kolme kg polttopuuta on se maksimimäärä, jolla tulisija tuottaa energiaa saunaan. Suuremman polttopuumäärän käyttäminen on harakoille eli toisin sanoen savupiipun lämmittämistä.

On turhanaikaista kuvitella, että jos tulipesä on suuri, siihen voi laittaa enemmän puita ja lämmittää paremmin. Näin ei ole.

Minkälainen savupiippu tarvitaan tähän takkaan?

SYDKUSTEN

ETELÄRANNIKKO

OBS! En murad skorsten kräver alltid en stadigare grund och mera utrymme.

Bastuugnen

Metall

Bland våra absolut farligaste eldstäder är bastuugnen. Den kanske främsta orsaken till detta är då när eldstaden och skorstenen inte är dimensionerade för varandra. Då man tänker byta ut bastuugnen skall man alltid kontakta en specialist på skorstenar och/eller eldstäder samt byggnadstillsynen för att försäkra sig om att man inte utför något som utgör risk för omgivningen.

Metallskorstenen är inte en ny uppfinning men har kritiserats hårt den senaste tiden. Metallskorstenar har varit inblandade i ett flertal olika bränder i vårt land, ibland utan att orsaken skulle vara i metallskorstenen! Främsta orsaken till bränder orsakade av metallskorstenar härstammar från fel i användningen eller fel i själva installationen (kombinationen skorsteneldstad).

Felinstallerad skorsten utgör en STOR brandrisk i våra hem.

Det är viktigt att förlita sig på fackkunskap när man låter installera en skorsten. En stor brist gällande framför allt metallskorstenar är just bristen på fackkunskap eftersom metallskorstenar kan inhandlas från vilken järnaffär som helst.

För att välja rätt bastuugn till din bastu är det viktigt att veta hur stor volym basturummet har. Man räknar i princip med att effektbehovet är 1 kW per m³. Detta betyder att en normalstor bastu på 4 m² har en volym på cirka 10 m³ och således behövs en 10 kW:s bastuugn. Kom i håg att hårda väggytor så som glas och sten kräver något mera effekt.

En metallskorsten som planerats till rätt eldstad och installerats enligt tillverkarens skyddsdirektiv är en säker anordning. Man får dock ej heller glömma användaren av eldstaden. En anordning är precis så bra som den planerats, om den användes så?

Vad man sällan gör är att byta ut eller åtminstone rada om bastuugnens stenar. Stenarna vittrar sönder under användning och bör därför bytas ut eller läggas om med jämna mellanrum. En tumregel är att byta ut stenarna efter cirka 100 bastubesök, dvs. om man eldar bastu minst 2 ggr/vecka borde stenarna bytas ut varje år.

Skorstenen är gjord för rökgaser, INTE för eld och får i praktiken inte värmas upp mer än till 600 grader, medan själva elden uppnår temperaturer på över 1 000 grader. En eldstad som är överfylld med ved förorsakar automatiskt att det brinner i skorstenen då elden inte ryms i själva eldstaden (där är ju veden)!

Fördelen med metallskorstenen är att dess massa är betydligt mindre varför den snabbare värms upp. Detta betyder att det inte bildas beck lika lätt som i den murade versionen och där igenom uppstår inte soteld lika lätt.

En viktig detalj gällande eldningstekniken för bastuugnen är att om själva elden är i skorstenen värmer den inte bastustenarna.

Kamiinat

HUOM! Mikäli savupiipussa syttyisi nokipalo, ei sitä missään tapauksessa tule yrittää sammuttaa vedellä. Vesi jäähdyttää savupiipun liian nopeasti ja turmelee sen.

Peltikamiinat ovat pitkään olleet suosittuja tulisijoja. Ne ovat kevyitä ja vievät vähän tilaa. Suosittuja ovat myös valurautakamiinat, mutta ne ovat raskaita. Tämän päivän kamiinat on kehitetty sellaisiksi, että ne mahdollisimman tehokkaasti lämmittävät huoneet, mistä syystä niitäkin voidaan käyttää väärin samalla tavalla kuin kiuasta.

NXQQRVVDSLWR & varusteet Nuohous

Useimmiten kamiinan toiminta perustuu lämmön säteilyyn, mutta on myös sellaisia, joissa ilma kiertää.

Kamiinaa valittaessa on paras konsultoida alan asiantuntijoita. Jos aikomuksena on käyttää kamiinaa vain mökin nopeaan lämmittämiseen, on hyvä valinta kamiina, jossa on paljon tehoa. Jos kamiinalla halutaan ylläpitää lämpöä, valitaan kamiina, jossa on vähemmän tehoa, koska muutoin mökki voi lämmetä aivan liikaa.

Itsestään selvä asia talosi kunnossapitolistassa on se, että nuohooja nuohoaa savupiippusi ja tulisijasi. Lisätietoja nuohouksesta saa mm. Varsinais-Suomen Pelastuslaitoksen kotisivuilta.

Savupiippuun muodostuu helposti pikeä, kun kylmää savupiippua lämmitetään. Jos käytetään esim. kosteaa polttopuuta, jää noki kiinni kylmään hormiin helpommin kuin lämpimään ja synnyttää pikeä, joka puolestaan on syypää nokipaloon.

Kun lasketaan tulisijan tehon tarvetta, lasketaan se yleensä kyseisen tilan lattiapinta-alan mukaan. Tehon tarvetta on nykyisin vaikeampi määritellä, koska tilavuudet vaihtelevat huomattavan paljon. Mökissä, jossa huonekorkeus on korkea, voi olla kaksi kertaa suurempi tilavuus ja siten kamiinalta vaaditaan paljon enemmän tehoa.

Vähintään kerran vuodessa nuohottavat kohteet: Hormit ja tulisijat, joissa käytetään kiinteää polttoainetta, erilaisia polttoaineita tai raskasta polttoöljyä.

Avotakat (liedet vain eri sopimuksesta).

Hormit ja tulisijat, joissa käytetään kevyttä polttoöljyä. Ei kuitenkaan keskuslämmityskattiloiden tulisijoja ja pintoja.

Säännöllisessä käytössä olevat hormit ja tulisijat. Ei kuitenkaan yksityiskäytössä olevissa vapaa-ajanasunnoissa ja saunoissa.

HUOM! Ota aina yhteys hätäkeskukseen, jos huomaat nokipalon! HUOLEHDI NUOHOUKSESTA.

HUOM! Kamiinan ja savupiipun on sovittava yhteen.

Yksityiskäytössä olevien vapaa-ajanasuntojen hormit ja tulisijat nuohotaan joka kolmas vuosi.

Lagrande eldstäder Lagrande eldstäder är massiva (>800 kg) eldstäder, som är gjorda av värmeledande material så som, sten, betong eller tegel.

I allmänhet är den lagrande (ackumulerande) eldstaden den säkraste eldstaden. Den låter rökgasen passera genom långa rökkanaler innan den når själva skorstenen. Därmed blir rökgasens temperatur relativt låg och orsakar genom detta ytterst sällan problem.

En lagrande eldstad är den absolut effektivaste vedeldade värmekällan och rekommenderas till alla bostadshus i vårt land. Genom rätt användning klarar en lagrande eldstad av att halvera det externa energibehovet i bostadshuset.

Den lagrande eldstaden uppvärms genom att elda ved i 1–3 h varefter energin lagras i eldstadens mantel/konstruktion. Då avger eldstaden en jämn värme under 12–24h från själva eldandet.

OBS! Brandsläckaren och brandfilten är en självklarhet i alla hem och i synnerhet hemma hos eldaren!

Utrustningar Till installation av en eldstad och skorsten är naturligtvis stegen som utrustning. Enligt lag skall man kunna ta sig till varje skorsten utan hjälpmedel, vilket betyder att du måste förse byggnaden med väggstege och takstege för att sotaren och du själv kan kontinuerligt granska skorstenens skick.

En hatt på skorstenen som hindrar att det regnar ner i den förlänger skorstenens livslängd med åtskilliga år. Fukten är också en stor bidragande orsak till uppkomsten av beck och därigenom möjlig soteld. Övrig utrustning som alltid bör finnas är förstås brandvarnaren som vid nyinstallationer skall vara kopplade till elnätet och i serie.

Vid behov kan man även skaffa sig en osvarnare ”häkävaroitin” till hemmet. Den varnar om det från eldstaden uppstår kolmonoxid, som är livsfarlig att andas in.

Genom att låta installera en rökgasmätare/energimätare i din skorsten kan du bättre övervaka temperaturen i din skorsten och därigenom effektivera förbränningen.

Årligt underhåll Årligt underhåll med avseende på eldstäder och skorstenar är främst att kontrollera att installationen inte skadats, t.ex att det inte uppstått sprickor i skorstenen, eldstaden eller sättningar, lutningar. Det är också viktigt att kontrollera skyddsavstånd, gnistskydd (plåten framför eldstaden) etc.

Ett bra tillfälle att granska installationerna är då när man årligen granskar och byter ut batterier i brandvarnarna i huset.

Att kontinuerligt tömma aska ur eldstaden hör till det löpande underhåll som ägaren eller innehavaren till eldstaden måste ombesörja.

OBS! Rätt eldningsteknik är nyckeln till en långlivad lagrande eldstad.

Elda inte för mycket i en lagrande eldstad.

VDYXSLLSXW Savupiipun valinta Alan asiantuntijan käyttäminen on erittäin tärkeää. Uudisrakennuksissa asia hoituu yhteistyössä arkkitehdin, rakennussuunnittelijan, vastaavan työnjohtajan ja rakennusvalvonnan kanssa. Tilaajana (rakennuttajana) olet kuitenkin viimekädessä itse vastuussa siitä, että asennus tehdään oikein.

Oikean savupiipun valitsemiseksi on ensin tiedettävä, minkälainen tulisijasta tulee. Tulisija määrittää aina savupiipun laadun, joten näiden asennusten tulee kulkea käsi kädessä. Usein savupiippu määrittelee tulisijan paikan. Kun taloasi suunnitellaan, huolehdi siitä, että tulisija ja savupiippu ovat oikein mitoitettuja ja sijoitettuja.

Jos aiot uusia savupiipun ja/tai tulisijan vanhassa talossa, tarkista, että talossasi on mahdollisuus tehdä uusia asennuksia. Jokaisessa savupiipussa on omat turvamääräykset, joita on NOUDATETTAVA turvallisen tuloksen saavuttamiseksi.

Hyödyllisiä yhteystietoja Muurattu savupiippu Kevytbetonisavupiippu, jossa on keraaminen sisäverhous, on syrjäyttänyt lähes kokonaan perinteisen muuratun piipun. Kevytbetonipiippu on tänä päivänä todennäköisesti tuvallisin savupiippu lähinnä siksi, että lämpö laajentaa kiveä vähemmän kuin metallia.

Kevytbetonisavupiippu, sen keraaminen sisähormi ja mineraalivillainen suojapäällyste vaatii harvoin suuria turvaetäisyyksiä. Tästä syystä turvallisen asennukset vaatimukset täyttyvät melko helposti.

Perinteinen muurattu savupiippu vaatii enemmän tilaa, mutta on hyvä vaihtoehto, jos tarvitaan useampia savukanavia.

Vaikka muurattu savupiippu tarvitsee enemmän tilaa ja on varsin raskas, sen massa varastoi kuitenkin lämpöä paremmin, tämän myötä myös vaikeampi lämmittää kylmänä.

Tässä muutamia hyödyllisiä linkkejä, joista saa lisätietoja!

Nyttiga kontakter Här finns några nyttiga kontakter för mer information!

Myndigheter / inrättningar Larmcentralen 112 Polisen 10022 Gränsbevakningsväsendet Social- & Hälsovårdsministeriet Inrikesministeriet Inrikesministeriet - Räddningsavdelningen Miljöministeriet Giftinformationscentralen 09 - 4711 Finlands kommunförbund

www.112.¿ www.poliisi.¿ www.rvl.¿ www.stm.¿ www.intermin.¿ www.pelastustoimi.¿ www.miljo.¿ www.hus.¿ www.kommunerna.net

Organisationer / företag Suomen Pelastusalan Keskusliitto, SPEK Finlands Svenska Brand- & räddningsförbund Säkerhetsteknikcentralen, TUKES Vägförvaltningen Rakentaja.fi VVS-Centralförbundet r.f.

Röda Korset Terveys – Hälsan r.f.

Lokalförsäkring Tankspriddas Riksförbund (Sverige) Suomen Liikennevalistus r.y.

www.spek.¿ www.fsbr.¿ www.tukes.¿ www.tiehallinto.¿ www.rakentaja.¿ www.lvi-vvs.¿ www.redcross.¿ www.terveysry.¿ www.lokalforsakring.¿ www.tankspridd.se www.liikennevalistus.¿

Hämta hela broschyren från vårt närmaste kontor!

Hae koko esite meidän lähimmästä toimipisteestämme!

LokalförsäkringTapiola Sydkusten Sammanslagning av Lokalförsäkring och Tapiolas kontor på orterna Pargas, Kimitoön och Raseborg blir aktuella troligtvis på hösten. Både Lokalförsäkrings och Tapiolas kunder skall betjänas på alla orter så fort som möjligt.

Bolagets personalstruktur blir egen personal + specialiserade försäljningsrepresentanter.

Lokal närvaro och kundservice är bolagets konkurrensfördel även i framtiden, Tapiolas kunder och sortiment ger ekonomiskt underlag för verksamhet även på mindre orter. Bolaget skall vara en aktiv aktör i det lokala samhället. Övriga tyngdpunkter blir skadeförebyggande verksamhet och ny affärsverksamhet genom gruppens övriga bolag. Företagssektorn och företagstjänster kommer bolaget att utveckla.

Bolagets service skall vara bäst i branchen, nöjda och trogna kunder är en grund för framtiden!

SYDKUSTEN

LähivakuutusTapiola Etelärannikko Konttorit yhdistetään paikkakunnilla Parainen, Kemiönsaari ja Tammisaari. Molempien ryhmien asiakkaita on tarkoitus palvella kaikissa palvelupisteissämme mahdollisimman nopeasti.

Yhtiön henkilöstörakenne tulee olemaan oma henkilöstö sekä erikoistuneita edustajia.

Paikallinen palvelu tulee olemaan yhtiön kilpailuvaltti, kasvava asiakaskunta antaa taloudelliset mahdollisuudet tarjota henkilökohtaista palvelua pienemmilläkin paikkakunnilla. Yhtiö haluaa olla aktiivinen toimija paikallisessa yhteiskunnassa.

Tulemme panostaman vahinkoja ennaltaehkäisevään toimintaan sekä luomaan uutta työllistävää liiketoimintaa yhtiöryhmän palveluiden kautta. Yritysasiakasliiketoiminta ja -palvelut kehitetään.

Yhtiö tulee tarjoamaan alan parasta henkilökohtaista palvelua, tyytyväiset ja uskolliset asiakkaat ovat tulevaisuuden perusta.

ETELÄRANNIKKO

Ca 20 000 kunder, skadeförsäkringarnas premieintäckter ca 12 m€

Noin 20 000 asiakasta, vahinkovakuutusten maksutulo n. 12 m€

Regionbolaget erbjuder också bank- och finanstjänster, liv- och personförsäkringar samt pensionbolagets tjänster.

Etelärannikon alueyhtiö tarjoaa myös pankki-, säästöja sijoituspalveluita, henkilövakuutuksia sekä eläkeyhtiön palveluita.

Tvåspråkigt bolag med majoritetsspråket svenska, områden med stark lokal kultur och självständighet.

Yhtiö on vahvasti kaksikielinen ja toimii alueella, jossa on vahva paikallinen kulttuuri ja itsenäisyys.

Sysselsätter drygt 30 personer i Korpo, Nagu, Pargas, Kimitoön, Ekenäs, Hangö, Karis och Brändö.

Työllistää reilut 30 henkilöä Korppoossa, Nauvossa, Paraisilla, Kemiönsaarella, Tammisaaressa, Hangossa, Karjaalla ja Brändössä.

Befolkningsunderlag inklusive Åland ca 90 000, ca 7000 företag och företagare på marknadsområdet.

Hög marknadsandel (50-60%) speciellt i Åboland. Raseborg och Hangö utgör tillväxtområden.

Väestöpohja Ahvenanmaa mukaan lukien n. 90 000, melkein 7000 yritystä ja yrittäjää markkina-alueella.

Korkea markkinaosuus (50-60%) Turunmaan alueella.

Raasepori ja Hanko kasvualueita.

PA R A IN E N

17

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

Tidig potatis och vårvete på Sydmo Östergård Mikael Eklund tog över efter generationsväxling.

Bonde på sommaren, kör långtradare på vintern. när vi träffas.

Det betyder att torken bör stå klar ungefär i Birstider.

Till gården hör också 30 ha skog.

– Men den har jag inte hunnit titta närmare på ännu. Föräldrarna använder ved som uppvärmning, påpekar Micke Eklund och mycket riktigt är det sågning av brännved som pågår på gården.

– Själva har vi jordvärme i nya huset.

Föräldrarna hjälper givetvis fortfarande till med jordbruket men skillnaden är ändå markant jämfört med hur det var före generationsväxlingen.

Text & bild: Gösse Storfors

Nya torken. Mikael Eklund och byggnaden som renoveras till ny tork.

➤ I april i fjol blev generationsväxlingen på Sydmo Östergård klar, då Mikael Eklund tog över efter sina föräldrar.

– Det satte punkt för en fem månader lång process men då var äntligen alla papper klara.

Föräldrarna bor kvar i gårdshuset medan jag har tagit över skötseln av gården.

– Det är inget problem för vi bor i ett nybyggt hus en bit från gården och det är egentligen ganska bra att bo lite på sidan om så att säga.

Tills vidare är Micke Eklund

vad man brukar kalla månskensbonde. Han är alltså inte jordbrukare på heltid.

– Jag har kört lastbil och långtradare i många år och gör det fortfarande. I fjol när det var första sommarn med gården på mitt ansvar skötte jag jordbruket på kvällar, veckoslut och under semestern. Men i år har jag fått ledigt under sommaren ända tills skörden är bärgad. Sen blir det långtradare till hösten och vintern igen. Fungerar det så här så går det bra tills vidare. Östergård har 60 ha odlings-

mark. På 2 ha odlas tidig potatis och annars är det vårvete som gäller. Potatisen är självfallet upptagen och såld för ett bra tag sedan.

– Det är inte så stor mängd vi har tills vidare. Men det är arbetsdrygt, kräver mycket tid och känns nu lämpligt för oss. Sen är vårvete enkelt att fortsätta med. Vi är nog lite i startgroparna ännu men när vi blir varma i kläderna blir det säkert också andra grödor också för växtföljdens skull. Pappa satsade tidigare på sockerbetor men det lönar sig

inte nu mera.

Det finns en nybyggd maskinhall och en ny tork håller på att färdigställas.

– Maskinparken är någorlunda ok, säger Eklund och ser fram emot att få den nya torken klar.

– Det här är vårt stora projekt i år och jag hoppas det blir bekvämt och effektivt när det står färdigt. Vi har ungefär en månad på oss tills den borde vara klar att tas i bruk, säger Micke Eklund

Tidig potatis. Det odlar Mikael Eklund nu på 2 ha, lämpligt för närvarande eftersom det är arbetsdrygt.

Aina kun rakennat, muista

RAISIOAGRO UUDEN SUKUPOLVEN MAATALOUSKAUPPA Uudessa Raisioagrossa ruokinnan ja kasvinviljelyn ammattitaito yhdistyy laajaan valikoimaan korkeatasoisia rehuja sekä muita tuotantopanoksia ja -tarvikkeita. Raisioagro on uusi, entistä monipuolisempi, tuttu ja luotettava kumppani.

www.raisioagro.com Rehut, viljat, tuotantopanokset ja -tarvikkeet

www.e-weber.fi

18

PA R G A S

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

Härkäpapu, kumina ja öljypellava tuovat uusia mielenkiintoisia haasteita Täytyy olla valmis uusiin kokeiluihin, sanoo Suomen Talousseuran kasviviljelyneuvonantaja Peter Fritzen.

Peter Fritzen härkäpapupellolla. Härkäpavulla on ehkä parhaat mahdollisuudet tulla laajempaan viljelykseen.

➤ Härkäpapu, pellavaöljy ja kumina kuuluvat kaikki suhteellisen uusiin viljelykasveihin meillä. Suomen Talousseuran kasviviljelyneuvonantaja Peter Fritzen tietää kertoa asiasta enemmän.

– Kaikki nämä mainitut ovat löytäneet tiensä myös Paraisille.

Esimerkiksi Lemlahden saarella Egil Salmisella on pellavaöljyä kasvamassa, Roger Lindroos kasvatta kuminaa ja härkäpapu löytyy Lemlahden kartanon mailta.

– Pitkä kasvuaika on yhteistä härkäpavulle ja pellavaöljylle.

Kylvön pitää tapahtua aikaisin ja syksyllä on pidettävä jäitä hatussa, ettei sadonkorjuu ala liian aikaisin. Viljelyala on kasvussa ja selvä etu verrattuna esimerkiksi viljaan on, että varsinkin pellavaöljyn mutta myös härkäpavun

Härkäpapu.

ja kuminan viljely tapahtuu sopimusviljelynä.

– Tällä tavalla sadon menekki on taattu. Myös hinnasta sovitaan etukäteen. Tilaaja toki voi esittää erilaisia vaatimuksia koskien esimerkiksi laatua, mutta he antavat useimmiten myös hyviä neuvoja tarvittaessa. Ilman sopimusta riski voisi olla aika suuri.

– Kumina on monivuotinen kasvi. Siitä saa satoa jopa kolme vuotta ja se on melko suosittu viljelykasvi Suomessa. Kuminamme on hyvin aromaattinen ilmastomme ja valoisien öidemme ansiosta.

– Vaikka menekki ja hinta on ennakkoon varmistettu, täytyy huomauttaa, että tällaiset erikoiskasvit myös vaativat yleensä aika paljon työtä. Ei niitä ihan vasemmalla kädellä viljellä. On pakko paneutua tuholaistorjun-

taan ja erilaisiin rikkaruohoihin. Esimerkiksi kuminakoi voi tehdä paljon pahaa. Nykyään on olemassa erityisia hajuloukkuja, joiden avulla voidaan tarkistaa tuholaisten esiintymistä kasvillisuudessa. Jos niitä löytyy, täytyy ryhtyä kemialliseen torjuntaan.

– Hyvä sato ja hyvä laatu ovat erittäin tärkeitä seikkoja.

– Härkäpavulla on ehkä parhaat mahdollisuudet tulla laajempaan viljelykseen. Meillä on vajaus kotimaisesta valkuaisesta ja olisihan se parempi jos voisimme itse tuottaa suurimman osan tarpeistamme.

– Härkäpapu ei ole erityisen vaikea kasvattaa, mutta se on erittäin altis rikkaruohoille ja myöskin niiden torjunta-aineille.

Rikkaruohojen kukistamiseen löytyy ainakin kaksi tapaa. Keväällä voidaan esimerkiksi vii-

västyttää kylvö ja muokata rikkaruohot pois tai ruiskuttaa ennen kylvöä.

– Pellavaöljy käytetään sekä elintarvikkeissa että teollisuudessa. Vähän huonompi laatu menee teknisiin tarkoituksiin.

Elintarvikkeiksi menevässä pellavaöljyssä ei saa olla maku-, haju- tai värivirheitä.

– Öljypellava on verrattavissa rapsiin ja rypsiin, vaikka se ei ole minkäänlaista sukua niille. Hinta on kuitenkin aivan samoissa, ja pellavan suuri etu on, että ainakaan toistaiseksi sillä ei ole mitään tuholaisia.

– Öljypellava näyttäisi olevan varma viljelykasvi. Monena vuonna se on antanut parhaan mahdollisen taloudellisen tuloksen, ja hinta on pysynyt tasaisena kun se esimerkiksi viljan kohdalla on vaihdellut aika paljon.

Öljypellava.

Kumina.

Peter Fritzen suosittelee näitä ja muita erikoisviljakasveja sellaisille viljelijöille, jotka ovat valmiit ottamaan joskus vähän riskejäkin.

– Välillä voi olla hyvä kokeilla jotain uutta. Mutta silloin ei

Peter Fritzen. Suomen Talousseuran kasviviljelyneuvonantaja.

voi aina jatkaa samoilla jalanjäljillä kuin ennen, vaan pitää todella olla valmis uusiin haastaviin tehtäviin.

Teksti & kuva: Gösse Storfors

Torgförsäljare på Boundbirs´n Torimyyjät Maalaispirssillä TACKORK bär & grönsaker Margot Wikstöm Nagu (Saskatoon samt andra bärprodukter) Roberts Bröd Robert Malm Lilltervo Pargas (Bröd och Bakverk)

Tove Eriksson Samslax Nagu (Hantverk)

Raha-asiat hallinnassa?

7O K_^KWWO ]SX_K UKSUS]]K \KRK K]SYS]]K =YS^K Z`W WZW WK ZO " XSSX `K\KKWWO ]SX_VVO ^KZKKWS]KTKX ZKV`OV_XO_`YTKWWO UKX]]K =O UKXXK^^KK Teemme sen mahdolliseksi

Nordea Pankki Suomi Oyj

Aulis Nordström Skärmola Pargas (Potatis, Bär) Koskisen Tila Luomumarjoja, hilloja ja mehuja.

Aino Vainio käsitöitä Lahja Siivonen Muddais Pargas (Vitlök) Roger Lindroos Nulto Pargas (Potatis, Gurka)

Svante o Agneta Timgren Västermälö Pargas (Bär, Tomat, Gurka, andra grönsaker) Ralf o Krister Winqvist Kuggö Pargas (Fisk, Fiskprodukter) ÅSP Helena Fabritius (Bonden behövs-produkter mm)

Gun-Maj Ulriksson Pargas (Hantverk) Helmivene (Hantverk) Tuffan Puulelut Torolf Cederlöf (Träleksaker) Markus Karlsson Mielisholm Pargas (Fårprodukter) Med flera....

Sysilahden Puutarha, Ulla Lehtinen Sysilax Pargas (Kukkia, Puutöitä)

Rantatie 8 Parainen nordea.fi

SKOBUTIK FÖR HELA FAMILJEN KOKO PERHEEN KENKÄ- JA LAUKKULIIKE

BRYGGOR - LAITURIT

I produkturvalet har vi Sievi skydds- & fritidsskor!

Valikoimissa Sievin turva- ja vapaa-ajan jalkineet!

Strandvägen 18, Pargas Rantatie 18, Parainen tfn 02-4544 210 MA-PE/MÅ-FRE 9.00 - 18.00 • LA/LÖ 9.30 - 14.00

www.skariben.fi 0400 533 349 Ben Rosenlund

All service inom byggnadsbranschen - Bygglovs- och konstruktionsritningar - Övervakning - Byggnadsarbeten

Kokonaispalvelua rakennusalalla - Rakennuslupa- ja rakennepiirustukset - Valvonta - Rakennustyöt

20

Rökt skärgårdslamm är delikat

Forss har noterat att finländarna på senare år har ökat sin konsumtion av lammkött. De har rest utomlands och upptäckt hur smakligt det är. Största delen av

det enda (!) kilo som finländaren i medeltal konsumerar per år är emellertid importerat.

- Ca 300 gram är inhemskt och detta vill vi naturligtvis ändra på.

Fårnäringen passar fint i Finland och speciellt i skärgården, där fåren ju också hjälper till att hålla landskapet öppet, påpekar Forss.

Djuren mår naturligtvis bra då de får gå ute under sommarsäsongen. Under resten av året har de välventilerade, rymliga utrymmen i ett stort fårhus att röra sig på. Där luktar det fräscht hö och ingalunda ladugård. När det blir dags för slakt slipper djuren långa stressiga transporter; de förs till det lokala slakteriet i Kimito. En skonsam djurhållning, som fyller också nogräknade konsumenters krav.

Allt lammkött som produceras på Westankärr går direkt till konsumenterna. Stamkunderna har långt i förväg lämnat in sina beställningar. Forss berättar att det fi nns ca 500 namn i kundkartoteket. Somliga kunder nöjer sig med en halv slaktkropp, andra vill ha mer. Köttet levereras färdigstyckat och vakuumförpackar

så det är lätt att sätta i frysen. På beställning kan man få sina produkter rökta - Ca 65 procent går till kunder i huvudstadsregionen, resten till våra kunder på Kimitoön. Högsäsonger är höst och påsktid.

Men Westankärr har också en gårdsbutik där det året om finns lammkött i frysen. Eftersom gårdsbutiken har regelbundna öppethållningstider bara sommartid ska man andra tider på året kontakta på förhand: www. westankärr.fi, marten.forss@ dnainternet.net / 0400 838010.

I gårdsbutiken hittar man mycket annat intressant, både ätbart och andra spännande lokala produkter, särskilt sommartid. Handarbetsintresserade grips av habegär när de ser de bågnande hyllorna med äkta ullgarn i fårens egna färger!

Sommartid fungerar också ett litet kafé i anknytning till gårdsbutiken.

Saariston savulammas on herkkua ➤ - Savustettuihin lampaanviuluihin kuluu viitisenkymmentä eläintä. Laskelmiemme mukaan tarvitaan n. 80 ”viulua” (lampaan takajalkaa) Maalaispirssiin.

Uskon, että monet haluavat maistaa tätä mureaa herkkua, Kemiön Westankärrin kartanon isäntä Mårten Forss sanoo.

Perinteikkään kartanon eräs tuotantohaara muodostuu melko mittavasta lampaanhoidosta: 300 uuhta ja niiden karitsat nauttivat kesäsisin saariston (sekä Kemiön että Paraisten) maukkailla laitumilla. Ne syövät muun muassa rantojen mausteistia yrttejä, jotka antavat lampaanlihalle maun, jota ei siihen tavallisella rehulla saada. Koska lampaat laiduntavat luonnonlaitumilla, ne kasvavat hieman hitaammin kuin ”väkisin” ruokitut lampaat. Hidas kasvu takaa paremman maun.

Lampaanviulut savustetaan perinteikkäässä Tammisaaren savustamossa. Maalaispirssin asiakkaille savulammasta tarjotaan viipaleina; liha on leikattu irti luusta.

Westankärr Gårds 300 tackor och deras lamm njuter sommartid av skärgårdens smakrika beten.

➤ - De rökta lammfiolerna kommer från ett femtiotal djur. Vi räknar med att ett bortåt 80 ”fioler” (bakläggen av får) kommer att behövas för att alla Birsbesökare som så önskar ska få pröva på den möra delikatessen, säger Mårten Forss från Westankärr Gård i Kimito.

På den anrika gården utövas fårfarmning i seriös skala: 300 tackor och deras lamm njuter sommartid av skärgårdens (både i Kimito och Pargas) smakrika beten, bl.a. vilda örter. Dessa bidrar till att ge skärgårdslammen en arom som man inte kan åstadkomma med ensidigare foder. Då fåren sommartid går på naturbete växer de förstås lite långsammare utan påtvingad viktökning och detta bidrar också till köttets höga kvalitet.

Lammfiolerna röks i likaså anrika Ekenäs rökeri och köttet serveras färdigt urbenat till Boundbirsgästerna.

PA R G A S

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

är också ett ställe där det går att ordna tillställningar, såväl offentliga som privata. I den stiligt renoverade stora ladugården, som numera fungerar som festlokal, ordnar Mårten och hans hustru Caroline både födelsedagskalas, bröllop, ölfestival och konserter.

Samtidigt fungerar den vackra, ljusa lokalen som utställningsutrymme för varierande konstutställningar. Också välkända och etablerade yrkeskonstnärer uppskattar den värdiga miljön.

Text & bild: Ingrid Sandman

Forssin mukaan suomalaiset ovat viime vuosina lisänneet lampaanlihan kulutustaan. Ulkomaanmatkoilla monet ovat maistaneet lammasta ja huomanneet, miten hyvää se on. Lampaanlihaa pidetään myös terveellisenä, se kun tuotetaan luonnonmukaisesti.

Suurin osa suomalaisen vuosittain nauttimasta yhdestä (!) kilosta lammasta on kuitenkin tuontilihaa.

- N. 300 grammaa on kotimaista lammasta. Tähän me tieten-

kin toivomme muutosta. Lampaanhoito soveltuu mainiosti Suomen oloihin, varsinkin saaristossa, jossa lampaat myös toimivat maisemanhoitajina, Forss huomauttaa.

Lampaat voivat tietysti hyvin, kun saavat käydä laitumella koko kesän. Talven Westankärrin lampaat viettävät tilavassa, hyvin tuuletetussa lampolassa, jossa tuoksuu laadukas heinä.

Westankärrin lampaat toimitetaan paikalliseen pienteurastamoon. Eläimet eivät joudu pitkälle ja stressaavalle matkalle.

Tuotantoeläiminä ne elävät loppuun sakka hyvän elämän, joka varmaan täyttää myöskin tarkan kuluttajan toivomukset.

Westankärrin lampaanliha myydään suoraan kuluttajille, n. 65 % pääkaupunkiseudulle.

Asiakkaat tilaavat ruhon puolikkaan, koko lampaan tai sitäkin enemmän. Liha toimitetaan paloiteltuna ja vakuumipakattuna valmiina pakkaseen. Tilauksesta lammmasta saa myös savustettuna.

Tilalla toimii myös tilapuoti.

Lampaanlihaa löytyy koko vuoden tilan pakastimesta, mutta talvisaikaan on otettava yhteyttä etukäteen: marten.forss@dnaintenet.net / 0400 838010.

Teksti & kuva: Ingrid Sandman

Seuraa meitä/Följ oss på: Pensar-are.blogspot.com -are.blogspot.com

Fårnäringen är ett av de ben som Westankärrs ekonomi stöder sig på. T.ex. skogsbruket är en annan viktig del. Men Westankärr

Pensionat

Mullfjället I Årefjällen Boka din vintersemester nu!

I gårdsbutiken hittar man mycket intressant särskilt sommartid.

Tilalla toimii myös tilapuoti josta löytyy paljon mielenkiintoista varsinkin kesällä .

Åren rinteissä Varaa talvilomasi nyt!

Eva & Petter www.mullfjallet.se eller ring 040-5764976

Tervetuloa! Välkomna!

PA R A IN E N

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

21

Biodling är ingen bisak fridsam. När biodlaren klär sig i sin vita uniform, tar pĂĽ sig hatten med ďŹ&#x201A;or, rĂśr sig lugnt och fĂśr säkerhets skull ger nĂĽgra puffar rĂśk ur sin rĂśkspruta , kan har lugnt Ăśppna bikupans lock, lyfta ut vaxkakorna med honung och borsta bort bina som kryper pĂĽ dem.

RĂśkpuffens funktion är att bina känner rĂśken, tror att det brinner, rusar till honungen och tankar magen full med proviant fĂśr ďŹ&#x201A;ykten - med den effekten, att de blir snälla och inte aggressiva.

Sticks gĂśr biet bara i nĂśdfall som fĂśrsvar och det gĂśr det bara en gĂĽng fĂśr sedan dĂśr biet.

BÜrje Nurmi . Har ägnat sig üt biodling i ett tiotal ür och har fÜr tillfället sex samhällen.

â&#x17E;¤ - MĂĽnga tänker inte pĂĽ annat än att honung smakar bra och somliga vet att den har vissa hälsoeffekter som vanligt rafďŹ nerat socker saknar. Men bina som producenter av honung är egentligen en bisak jämfĂśrt med vad de betyder fĂśr pollineringen av allt frĂĽn äppelträd och bärbuskar till blĂĽbär och andra vilda bär, berättar biodlaren BĂśrje Nurmi i Pargas.

Han har ägnat sig üt biodling i ett tiotal ür och har fÜr tillfället sex samhällen. Själv lägger han gärna en sked honung i sitt te eller kaffe. Honungen är faktiskt sÜtare än socker och har en egen smak utÜver sÜtman. Honungen für smak och t.o.m. färg efter vilka blommor bina har samlat nektar ur. Man kan med fÜrdel prÜva honung i matlagningen. Lite honung ringlad pü en ostmacka är inte sü dumt!

Men honungen innehĂĽller ocksĂĽ nyttiga entsymer och den har dessutom desinďŹ cerande effekter (prĂśva honung pĂĽ huden, t.ex. i samband med bastubad!).

- Vill man dra nytta av enzymerna ska man undvika att värma upp honungen till mer än 30

grader (t.ex. i det heta teet). Den ďŹ&#x201A;ytande honungen som du hittar i matbutikens hylla har snabbt värmts upp till 60 grader och sedan kvickt kylts ned, pĂĽminner BĂśrje.

De som inte har satt sig in i binas fÜrunderliga värld har kanske inte en aning om hur viktiga bina (tillsammans med humlor och andra pollinerande insekter) är fÜr skÜrden av frukt och bär.

Den här nyttan är lüngt värdefullare än den goda honung som vi für av bina.

Tama och vilda bin bidrar till att det blir en god skÜrd av äpplen, rikligt med trädgürdsbär i bärbuskarna, fÜr att inte tala om vüra värdefulla skogsbär. Numera brukar odlarna hyra in bikupor under den tid fruktträd och bärbuskar blommar. Büde odlaren och bikupornas ägare vinner pü arrangemanget.

Biodling är ändü en ganska marginell näring, oftast bara en hobby, i vürt land. BÜrje, som är medlem i biodlarfÜrbundet, berättar att priset pü honungen inte

är sü mycket att skryta med om man betänker alla arbetsinsatser och utlägg som biodlaren müste räkna med. (Eftersom människan skÜrdar den vintermat som bina har producerat müste bina utfodras med sockerlÜsning - eljes svälter de ihjäl.)

Pü vissa hüll i världen har man noterat att bina nästan har dÜtt ut. Riktigt varfÜr vet man inte.

Hos oss händer det att bisamhällen slüs ut p.g.a. warroakvalster, en parasit som lüngsamt har spritt sig frün Üstra delen av landet och nu fÜrekommer Üverallt.

- Vi bekämpar warroan med myr- eller oxalsyra pü hÜsten, berättar BÜrje.

Hur honungsskÜrden blir är inte bara beroende av biodlarens yrkeskunskap och omsorg utan ocksü i väldigt hÜg grad av vädret.

- I skärgürden är vüren sen och binas foderväxter blommar senare än innne i landet. Sälgen hÜr till de fÜrsta som blommar och lockar bina, berättar BÜrje.

Kallt, regnigt eller alltfÜr torrt sü blommorna blommar ut fortare än normalt gÜr att bina inte hinner samla nektar. Normal

skÜrd är 20-30 kg per bisamhälle.

Allergisk mot binas gift ska en biodlare inte vara. Men eljes är bin inte farliga. VĂĽra â&#x20AC;?tamaâ&#x20AC;? bin är av italiensk ras och den rasen är

Ă&#x2026;bolands FiskarfĂśrbund.ai

Normal skÜrd är 20-30 kg per bisamhälle.

1

20.7.2010

>] WXT]^P TccĂ&#x2039; \TXSĂ&#x2039;c ^] eP[Xccd Suomen parhaaksi korkorahastonhoitajaksi.

EXT[Ă&#x2039; cĂ&#x2039;aZTĂ&#x2039;\_Ă&#x2039;Ă&#x2039; ^] bT TccĂ&#x2039; ^[T\\T bT[eĂ&#x2039;bcX ^]]Xbcd]TTc cd^ccP\PP] PbXPZZPX[[T\\T [XbĂ&#x2039;Pae^P Ă&#x2026;landsbanken voittaa Morningstar Fund Awards 2012 â&#x20AC;&#x201C; palkinnon Suomen parhaana korkorahastonhoitajana!

Kiinnostuitko? LÜydät meidät täältä: Kauppiaskatu 24, 21600 Parainen Puh. 0204 293 150. www.alandsbanken.fi

:d[YT\\T ^\PP cXTcĂ&#x2039;\\T

Ă&#x2026;landsbankenin sijoitusrahastoja hallinnoi Ă&#x2026;landsbanken Fondbolag Ab. Rahastoesite ja yksinkertaistettu rahastoesite ovat saatavilla maksutta ^b^XccTTbcP fff P[P]SbQP]ZT] cPX [Ă&#x2039;WX\\Ă&#x2039;bcĂ&#x2039; ÂŹ[P]SbQP]ZT]X] konttorista. Rahastoja markkinoi ja myy Ă&#x2026;landsbanken Abp Ă&#x2026;landsbanken Fondbolag Ab:n toimeksiannosta.

AXZZPP\_X T[Ă&#x2039;\Ă&#x2039;

Innan du kan avnjuta honungen, helst inhemsk och närproducerad - kolla vad som stür pü burken har biodlaren jobbat en hel del.

Vaxkakorna tÜms pü honung genom slungning: man tar centrifugalkraften till hjälp och vevar kakorna runt i en cylinder. Dü slungas honungen ut ur de smü celler där bina har lagrat den och rinner ut genom en tappkran.

Honungen silas fĂśr att man ska fĂĽ bort alla smĂĽ vaxsmulor och fĂĽr sedan stĂĽ och rĂśrs regelbundet om fĂśr att kristallstrukturen ska slĂĽs sĂśnder och honungen inte ska bli hĂĽrd och grynig.

- Numera brukar jag blanda

(02) 458 5100

11:48:50

till en liten sats som ympas in i den stora massan. Pü sü sätt für jag lättare den rätta krämiga konsistensen pü honungen, berättar BÜrje.

UtÜver honungen für vi ocksü bivax (doftande ljus och välgÜrande tillsats i kosmetik), propolis (ett slags bakteriedÜdande kitt som bina tillverkar och tätar sin kupa med) samt pollen. Pollenpreparat fÜrekommer i hälsokostaffärerna.

- Bina och deras biologi är ocksĂĽ mycket intressant. Visste du, att bina kommunicerar med varandra genom ett slags â&#x20AC;?dansâ&#x20AC;? med vilken ett bi kan berätta fĂśr bina i kupan, var det har hittat rikligt med blommor?

Medelüldern pü vüra biodlare är ganska hÜg. BiodlarfÜrbundet fÜrsÜker inspirera nya unga odlare genom att arrangera kurser.

- När Egentliga Finlands biodlarfÜrbund sist ordnade kurs deltog ett trettiotal, berättar BÜrje.

Text & bild: Ingrid Sandman

Kuloistentie 3, Raisio – 040 710 2421 – vid Myllyn vieressä

Från teknikbranschens stormarknad verktyg, reservdelar, smörjmedel, arbetskläder, skyddsutrustning, m.m....

Tekniikan alan suurmyymälästä työkalut, varaosat, voiteluaineet, työvaatteet, suojaimet, jne...

En del av produktutbudet även i webshoppen www.ad-turku.fi. Transporter till Pargas och Kimitoön 1-2 gånger per dag.

Osa tuotevalikoimasta myös verkkokaupasta www.ad-turku.fi. Kuljetukset Paraisille ja Kemiöön 1-2 kertaa päivässä.

Här får du Bonus!

John Deere 6R

FINSKA FODERS HÖGKLASSIGA OCH ALLTID FÄRSKA JAHTI&VAHTI-HUNDFODER OCH RACING-HÄSTFODER FÖRMÅNLIGT FRÅN AGRIMARKET!

Agrimarket har också ett stort urval häst- och Multastängslingsförnödenheter.

Välkommen!

Agrimarket Turku Jonkankatu 3 tfn 010 76 83500 Öppet: må-fre 8-17, lö 9-14

sormi palvele 2.5. alk

Helt ny 6R • Ny design • Ny effektklass, 129 hk-249 hk*

Multasormi gör gott för din trädgård!

- Vi har öppnat en ny Multasormi-butik i Åbo! butiken!

Välkommen och bekanta dig med urval av Hos oss hittar du ett stort

trädgårdsprodukter.

• Ny hytt, 20 % rymligare, den ljusa hytten är en drömarbetsplats • Ny, utsläppssnål och ekonomisk John Deere-motor • Inte urea – endast bränsle • Smartkörning och automatik, bl.a. integrerade AutoTrac- automationstillämpningar Vidga din horisont – kom och se hur bekvämt det är att köra och manövrera *) maxeffekt inkl. extra effekt

Multasormi Turku Jonkankatu 3 tfn 010 76 83534

Öppet: må-fre 8-18, lö 9-15

Här får du Bonus!

www.agrimarket.fi

www.deere.fi

www.aktia.fi

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst banktjänster t försäkringstjänster t fastighetsförmedling

Entistä monipuolisempi Aktia - palveluksessasi pankkipalvelut t vakuutuspalvelut t kiinteistönvälitys

Aktia Pargas, Kyrkoesplanaden 3 tfn 010 247 5840* *från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.

Aktia Parainen, Kirkkoesplanadi 3 puh. 010 247 5840* *kiinteästä linjasta 0,08 €/puhelu + 0,06 €/min., matkapuhelimesta 0,08 €/puhelu + 0,17 €/min.

24

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

PA R G A S

Alltid vid Din sida!

Auttaa aina!

Pargas/Parainen (02) 460 4800

Korpo/Korppoo (02) 460 3400

www.sparbanken.fi/skargardssb

Nagu/Nauvo (02) 460 4200

Houtskär/Houtskari (02) 460 3500

skargardssb@sparbanken.fi

Väståbolands skogsvårdsförening skogsägarens intressebevakare i skärgården www.abolandssvf.fi

NÄRA HAVET VILL JAG BO...

I centrum av Pargas. Byggandet av Bostads Ab Väståbolands Malmstranden har börjat! Bolaget består av ett fyravånings höghus med sammanlagt 21 bostäder på en unik havsnära tomt invid gästhamnen i Pargas.Byggnaden beräknas stå klar sommaren 2013. Förhandsintresset för bostäderna har varit stort. Ännu finns det lediga bostäder för den som vill bo centralt i en högklassig och modern bostad med underbar havsutsikt.

Reservera nu!

Strandvägen 20, 21600 Pargas

Försäljning: Åbolands OP Fastighetscentral

För närmare uppgifter om bostäder samt reserveringar, kontakta Afm Rabbe Holmberg tel 040 5574024, rabbe.holmberg@op.fi.

www.abolandsfastigheter.fi www.turunmaankiinteistot.fi

Arkitekt: Schauman Arkitekter Ab Huvudentreprenör: Consti Korjausurakointi Oy / Sydvästra Finland

Storlek 3r+k+b = 86 m2 + bp 3r+k+b = 91 m2 + bt 3r+k+b = 97 m2 + bt 3r+k+b = 114,5 m2 + bt

Försäljningspris 225.383 € 252.877 € 270.050 € 363.980 €

Skuldfritt pris 356.200 € 391.300 € 417.600 € 538.150 €

Finansiering och RS bank: Åbonejdens Andelsbank

PA R A IN E N

25

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

Hylkeet ja meduusat kalastajayrittäjien riesana Ismo Johansson uskoo kuuluvansa Suomen viimeisiin olosuhteita vastaan taisteleviin ammattikalastajiin.

Ponttoonirysä. Nykyään tarpeellinen hylkeiden takia. Ismo Johanssonilla on kaksi.

➤ Ismo Johansson on toiminut ammattikalastajana Lemlahden Källvikissä runsaat 20 vuotta. Tai kalastusyrittäjänä kuten nimike nykyään kuuluu. Muutama vuosi on vielä edessä ennenkuin on aika siirtyä eläkkeelle. Aikaisemmin hän oli töissä Nils Erikssonin hydrokopteriverstaassa Lielahdessa.

– Olen kuitenkin ollut mukana kalastamassa koko ikäni. Isäni oli ammattikalastaja ja kun hän siirtyi eläkkeelle oli juuri sopiva sauma jatkaa hänen työtään.

Kun minä aloitin 1989-90 kalastus oli vielä kannattava ammatti. Sitähän se ei enää ole ja välillä tuntuu ihan kuin yritettäisiin ajaa kalastusta alas kokonaan, toteaa Johansson.

– Ei riitä, että joudumme taistelemaan luontoa vastaan. Meren

rehevöityminen likaa kalastusvälineet ja niiden puhdistamiseen kuluu yhä enemmän aikaa. Hylkeet ovat jo kauan olleet riesana verkkojen tuhoajina ja kalojen syömisellä ja nyt näyttää siltä, että ensimmäiset pesivät merimetsotkin ovat löytäneet tiensä tänne Peimarille.

– Myös korvameduusat ovat riesana varsinkin syksyllä, mutta viime vuonna ne ilmestyivät jo näihin aikoihin. Kala ei ui pyydyksiin jos ne ovat täynnä meduusoja. Tutkijat väittävät kuitenkin että meillä on täällä harvinaisen puhtaat vedet.

– Mutta hylkeet ovat kyllä se suurin riesa. Jostain syystä ne karkottavat kalat juuri täältä Peimarin alueelta. Keväällä pystyin kalastamaan vain neljä päivää.

Sitten hylkeet tulivat ja kalat häi-

pyivät. 1995 oli paha vuosi. Silloin ensimmäiset hylkeet tulivat Peimarille ja silloin Suomi liittyi EU-jäseneksi. Sen jälkeen ainakin paperisota on lisääntynyt.

– Ensin oli pakko hankkia hylkeenkestävät rysät. Nykyään eivät ne yksinään riitä kun hylkeet kuitenkin karkottavat kalat. Nyt täytyy olla myös hylkeenkarkotin rysän läheisyydessä. Ponttoonirysä maksaa tänä päivänä vähintään 15–16 000 euroa ja karkotin 5–6 000 euroa. Hankinnat ovat toki tukikelpoisia, mutta onhan se kuitenkin huomattavasti kalliimpaa kuin verkkopyynti.

Ismo Johanssonilla on nykyään käytössään kaksi ponttoonirysää, vanhin on hankittu jo 2004. Silakkarysiä on enää kolme.

– Ne ovat vähentyneet markki-

Verkkojen sijaintimerkit. Lippupoijut näyttävät missä kalastusverkot vedessä sijaitsevat. Takana savustusuuni.

noiden myötä. 1990-luvulla minulla oli 8–10 kappaletta. Syksyllä ja keväällä on myös verkkopyyntiä, mutta korvameduusa on pahasti rajoittanut niiden käyttöä. Myös kaikenlaiset rajoitukset vaikeuttavat nykyään kalastusta.

– Silakanpyyntikielto astui tänä vuonna voimaan 12. heinäkuuta koska kantaa täytyy säästää syksyä varten. Mutta silloin silakkaa saa pyydystää vain troolareilla. WWF:n punainen kirja aiheutti hämmennystä kuluttajien keskuudessa. Kun kirjassa todettiin että vaellussiika on uhanalainen laji, kukaan ei enää uskaltanut ostaa siikaa. Silti melkein kaikki täällä päin saatavat siiat ovat istutettuja, mutta kuluttajat eivät olleet tästä tietoisia.

– Kulutussilakka on aina ollut minulle tärkeää keväisin. Mutta

kalastan myös ahventa, kuhaa ym. Täytyy olla monipuolinen kun toiminta on pienimuotoista.

Tämähän on vanha kalastustila, joten täältä löytyy myös 4 hehtaaria peltomaata, jossa tällä hetkellä kasvatan kauraa. Helpompaa olisi kai antaa maa vuokralle jollekin suuryrittäjälle, mutta katsotaan nyt.

– Peimarilla minulla on 60 ha omaa kalastusvettä ja sen lisäksi vuokra-aluetta. Muuten se ei riittäisi.

Kalan kulutus on jatkuvasti vähentynyt ja nykyään kotimaisen kalan osuus markkinoista on vain 7 prosenttia. Norjalaiset hallitsevat markkinoita.

– Mutta kun katselee kaupan

kalahintoja, 25–40 euroa kilolta, ihmettelee kyllä hiukan kun kalastaja saa 4,5–6 euroa kilolta.

Jonkun täytyy vetää välistä ja reilusti.

– Kalasta meille maksettava hinta ei nouse, mutta kulut kuten polttoaine nousee koko ajan, samaten pyydysten hinnat. Ja uuteen pitäisi myös investoida.

Ismo Johansson toteaa että kalastajan ammatti on häviämässä Suomesta.

–Investoinnit ovat kalliita, tulojen saanti on epävarmaa. Kuka sellaiseen ryhtyisi? Taidamme olla sukupuuttoon kuoleva laji.

Teksti & kuva: Gösse Storfors

Merellinen viinitila Havsnära vingård VIINITUPA ja PUOTI KESÄLLÄ MA-SU VINSTUGAN o. BODEN SOMMARTID MÅ-SÖ

10-18

Muina aikoina ja ryhmille sop. mukaan. Övriga tider och för grupper enl. överenskommelse.

Yksityistilaisuuksiin myös kokous/juhlatilat ja sauna.

För privattillfällen även mötes/festutrymmen och bastu.

TULE MAITSE TAI MERITSE! KOM MED BIL ELLER BÅT!

Parainen, Lemlahti/Pargas, Lemlax. Puh/Tel. (02) 458 6899, 0400 227 298

www.tammiluoto.fi

26

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

ro nr - n

10

PA R G A S

PA R A IN E N

27

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

Jullaksen kartano on sekä vilja- että hevostila Teollisuudesta tuttu Antti Aarnio-Wihuri on myös maanviljelijä. Tilat Kaarinan Kuusistossa ja Korppoon Norrskatassa.

Päärakennus. Jullaksen kartanon päärakennus on vuodelta 1830.

➤ Jullaksen Kartano on Kaarinan Kuusistossa toimiva viljanviljelystila, joka tarjoaa myös monenlaisia hevosiin liittyviä palveluja. Kartanon nykyinen omistaja on Antti Aarnio-Wihuri.

– Isäni Hjalmar Aarnio osti Jullaksen vuonna 1931 ahvenanmaalaiselta merikapteenilta.

Myyjä otti kaikki kartanoa koskevat paperit mukaansa, joten kartanon historiasta meillä ei ole kovin paljon tietoa.

– Siihen aikaan täällä oli 76 rakennusta ja jokaisessa kattto vuosi. Rakennuksiin kuului paljon kellareita ja latoja, joita nykyään ei enää ole.

Jullaksen kartanolla on 65 hehtaaria viljelymaata. 12 vuotta sitten Aarnio-Wihuri osti tilan Korppoon Norrskatasta, jossa on 45 ha viljelysmaata. Ruis ja vehnä viljellään myyntiin ja sen lisäksi on kauraa ja heinää hevosia varten. Jullakseen kuuluu myös 100 ha metsää. Norrskatassa metsää on 300 ha, mutta se on siis saaristometsä, huomauttaa Aarnio-Wihuri.

Tilalla on oma uusi lämpökeskus, jossa on myös sähköpääkeskus ja oma generaattori.

– Viime talvenakin sähkö oli useasti poissa ja joulumyrskyn yhteydessä olimme 12 tuntia ilman verkkosähköä. Oma generaattori pidetään lämpimänä koko ajan ja sähkökatkon sattuessa se lähtee käyntiin viidessä sekunnissa antaen heti täyden tehon.

– Uusi navetta 300 naudalle rakennettiin 30 vuotta sitten, mutta enää tilalla ei ole yhtään lehmää ja navetta toimii varas-

tona. Uusia traktori- ja konehalleja on rakennettu useampaan otteeseen, sekä 60 että 80-luvulla ja viimeksi kolme vuotta sitten.

Traktorit ja koneet ovat koko ajan suurentuneet, joten ovet ovat jääneet liian pieniksi eikä tilaa muutenkaan ole ollut riittäväsi. Nyt meillä on hallissa niin isot ovet että niitä tuskin meidän aikanamme tarvitse suurentaa.

– Traktoreita on 6 ja konekanta on hyvin nykyaikainen. Sen on pakko olla. Ei tästä muuten mitään tulisi.

– Välillä onkin pakko harrastaa vähän businestä, jotta pystyn jatkamaan tätä maataloustoimintaa. Ainakin pari päivää viikossa joudun viettämään Helsingissä ja välillä ulkomaillakin.

Wihuri-yhtymällä on 23 tehdasta ulkomailla. Viimeksi muutama päivä sitten kävin Italiassa ostamassa yhden tehtaan, kertoo Antti Aarnio-Wihuri.

Hän on Wihuri-yhtymän pääomoistaja ja entinen toimitusjohtaja, nykyään hallituksen puheenjohtaja. Toiminta on monipuolista ja esimerkiksi maatalouskoneet kuuluuvat maahantuotaviin tuotteisiin.

Jullas on nykyään tunnettu varsinkin hevosihmisten keskuudessa. Viime syksynä Jullaksella tehtiin iso talliremontti. Nyt tallissa on 15 kaikki EU standardit täyttävää karsinaa ja yksi ponikarsina. Käytössä on paljon uutta tekniikkaa kuten pakastin, solarium ja teollisuuspesukone.

Hevosille jaetaan väkirehut automaateista 7 kertaa vuorokaudessa.

Entinen navetta. Tilaa oli 300 lehmälle kun se rakennettin 30 vuotta sitten.

Nyt se toimii varastotilana.

– Meillä on 6–7 omaa hevosta.

Sekä vanhin että nuorin tytär ratsastaa. Muut tallipaikat vuokrataan muille hevosomistajille.

Oma maneesi valmistui syksyllä 2007. Se on uudenaikainen valoisa 20x60 m maneesi, jossa pohjaan, turvallisuuteen ja valoisuuteen on panostettu erityisesti.

Talvikautena Jullaksella järjestetään erilaisia koulutus- ja valmennustilaisuuksia. Maneesilla on myös 4 suurta vieraskarsi-

naa kurssilaisten käytössä.

Jullaksen päärakennus on vuodelta 1830. Sen lisäksi on useita muita asuinrakennuksia, joissa ennen asui kartanon työväkeä.

Nykyään neljässä talossa asuu vuokralaisia.

Kauniilla kukkulalla rannan läheltä löytyy kartanon oma kappeli ja hautausmaa.

– Kun olin pikkupoika täällä oli vielä 12 ihmistä töissä.

Nykyään ainoa palkollinen on tilanhoitaja Kullervo Kauppi-

Maneesissa. Amanda Sysimetsä on ratsastustunnilla Eetun selässä.

nen, mutta hän onkin erittäin tärkeä. En tulisi toimeen ilman häntä, koska joudun viettämään niin paljon aikaa muualla.

Yleensä kun aijon sanoa hänelle että jotain pitäisi tehdä, niin hän on jo tehnyt sen.

Vanhasta viljavarastosta löytyy vanhoja metsästysmuistoja sekä kotimaasta että ulkomailta.

Metsästys ja kalastus kuuluvat Antti Aarnio-Wihurin rakkaisiin harrastuksiin. Valokuvasta voi ihastella 12,68 kilon haukea,

jonka hän on itse pyydystänyt.

Myös purjehdus kuuluu hänen harrastuksiinsa ja hän on jopa voittanut Gotland Runt-kilpailun.

Ei voi kuin ihmetellä kuinka Antti Aarnio-Wihurin aika riittää kaikkeen.

– No, välillä kyllä huomaa että en minä enää ole niin nuori ja ketterä kuin joskus ennen.

Teksti & kuva: Gösse Storfors

Tilanhoitaja ja omistaja. Antti Aarnio-Wihuri keskustelee tilanhoitaja Kullervo Kauppisen kanssa.

28

PA R G A S

Boundbir s´n 4 .8. 2012 Maalaispir s s i

Boundbirs´n 4.8.2012 Maalaispirssin lördagen 4.8 i Pargas centrum

PROGRAM OHJELMA

lauantaina 4.8.

Paraisten keskustassa

Speakers: Anne Eriksson och Magnus Sundman

Juontajat: Anne Eriksson ja Magnus Sundman

09.00 09.00

09.00 09.00

Torgförsäljning med färska, Åbolänska prodkter, hantverk mm.

Hötivoli för barn. Djuren förevisas.

Nyhet: Birs-stege och Birs-cyckling !

09.00 Traktorkörning, grävmaskin för barn, birs-taxi mm 09.00 Pilbågsskytte för barn vid Bantisplanen 10.00 Hovslagningsuppvisning med stor Shire-häst 10.00-13.00 Ridning vid Bantisplanen 10.30 Birs-dog servering med lokalproducerad korv 11.00 Robin Hund uppträder på estraden 11.00 Lunch: Palvat lamm med hemlagad potatissallad ochh lokalproducerade grönsaker 12.00 Dansuppvisning: Elever från dans- och dramalägret uppträder, Ahonenska hörnet 13.00 Kalvbingo vid Ahonenska hörnet 13.00 Hovslagningsuppvisning med stor Shire-häst 14.00 Tävling: Birsdraget, en dragkamp mot traktorer vid skolgatan 15.00 Marknaden avslutas och djuren åker hem 15.00-ca.16.00 Birs Race Pulling !!! Skräbbölevägen OBS! Köp biljetter till allt ätbart (mat, kaffe, saft, tripp, bulle, birs-dogs) i tid och ät när du tycker.

19.00-01.00 Ladudans i Bläsnäs med Gents från Korsholm, www.Gents.cc Eamond Devlin grillar. Förfriskningar. Inträde 15 €, F18 år.

Torimyynti alkaa, tuoretuotteita ja käsitöitä Turunmaalta Heinätivoli lapsille. Eläimet esittäytyvät.

Uutuutena: Pirssi-tikkaat ja Pirssi-pyöräily 09.00 Traktoriajelua, kaivinkone lapsille, Pirssitaxi ym 09.00 Jousiammuntaa lapsille Banttiksen kentällä 10.00 Kengitysnäytös, iso Shire hevonen paikalla 10.00-13.00 Ratsastusta Banttiksen kentällä 10.30 Pirssi-hodari tarjoilu alkaa.

11.00 Robin Hund esiintyy lavalla 11.00 Lounas: Palvattua karitsaa ja kotitekoista perunasalaattia paikallisesti tuotettujen vihannesten kera 12.00 Tansssiesitys: Tanssi- ja dramaleirin oppilaat esiintyvät, Ahosen kulma 13.00 Vasikkabingo Ahosen kulmassa 13.00 Kengitysnäytös, iso Shire hevonen paikalla 14.00 Kilpailu: Pirssiveto, köysivetoa traktoria vastaan Koulukadulla 15.00 Markkinat päättyvät ja eläimet lähtevät kotiin 15.00-n.16.00 Birs Race Pulling !!! Skräbbölentiellä Huom! Osta ruoka- ja juomalipukkeet valmiiksi (ruoka, kahvi, mehu, tripp, pulla, birs-hodari) hyvissä ajoin ennen ruokailua.

19.00- Latotanssit Bläsnäsissä. Illan esiintyjinä Gents, www.gents.cc 01.00 Eamond Devlinin grilli kuumana, virvokkeita.

Sisäänpääsy K18, hinta 15 €

VÄLKOMNA !!!

TERVETULOA !!!

INSPIRATION TRUST

1

9

9 2 -2 0 1

2

GROWTH

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMGÅNG! EDELLYTYKSET MENESTYKSEEN!

JAPA

VM

BERNER

MEPU

YARA

BAYER

MASKINER, FÖRNÖDENHETER, OLJA KONEET, TARVIKKEET, ÖLJYÄ YRMA Åbo, Mickel Nyström Kärsämäkivägen 49, 20360 Turku tfn./puh. 040-9009514, mickel.nystrom@yrma.net

NESTE

www.yrma.net