Naturvetare nr 6

N u m m e r 6 2 01 3

månad

åg a : ens fr

– Bensin ? or n o r k 5 2

K a r r i ä r , v e t e n s k a p, N ät v e r k

8

samar b ete g e r nya u pptäckte r

Är svensk mat alltid bäst?

tips för kt je o r p e d a k lyc

På djurens sida Henriette och Malin inspekterar d u e ll o m 5:2- D I E T s i d 10

|

att le da ta l a n g e r s i d 42

|

s o lr e s a i h ö st ? s i d 6 0

inbjuder till chefskonferensen

Mod att Leda 6 – 7 februari 2014 på Grand Hotell Saltsjöbaden utanför Stockholm Jonna Jakobsson, Skaparladan AB, är organisationskonsult, konstnär och författare samt medarbetare på Chefstidningen.

Mats Tyrstrup, ekonomie doktor och forskare vid Center for Advanced Studies in Leadership (CASL) vid Handelshögskolan i Stockholm

Göran Arrius, ordförande för Saco.

Chefer är ett fokusområde för Saco. En tredjedel – 140 000 – av Sacoförbundens medlemmar är chefer.

Mia von Knorring, leg. psykolog, medicine doktor, Karolinska Institutet. Disputerade med avhandlingen ”The manager role in relation to the medical profession”.

Varför? Genom denna tvärprofessionella chefskonferens får du möjlighet att utveckla dig i din chefsroll, utbyta erfarenheter och nätverka med chefskollegor. Inspireras och motiveras av erfarna och spännande medverkanden i en vacker miljö.

Målgrupp Våra medlemmar i chefsbefattning.

Tid och plats Torsdagen den 6 februari från kl 10.00 och fredagen den 7 februari till ca kl 14.00 på Grand Hotell i Saltsjöbaden utanför Stockholm.

Info och vägbeskrivning: www.grandsaltsjobaden.se.

Konferensavgift 5 400 kr exkl. moms om du är medlem i något av förbunden som arrangerar denna konferens (i annat fall dubbelt pris). I avgiften ingår förutom konferensprogrammet även helpension på Grand Hotell i Saltsjöbaden (övernattning i enkelrum, välkomstsmörgås + kaffe/te, lunch, eftermiddagsfika och trerätters middag exkl dryck dag 1 och frukost, kaffe och lunch dag 2) samt tillgång till pool och bastu.

Antal deltagare Minst 50 och max 80 deltagare. ”Först till kvarn”-principen gäller.

Anmäl dig senast 20 november 2013 på bit.ly/modattleda Vänligen observera att anmälan är bindande.

Frågor? Praktiska frågor besvaras Agneta Östlund, agneta.ostlund@lsr.se

Välkommen med din anmälan!

Innehåll

nr 6 2013 m å n a den

a: s f r åg

Bensionr?

– 25 kro

sid 8

n

I spåren av Nobelprisen Möt några svenska forskare som bygger sin forskning på upptäckter som nu ger Nobelpris.

sid 14

PÅ DJURENS SIDA Hot och våld i jobbet tillhör vardagen för djurskyddsinspektörerna Henriette Bonde och Malin Larsson.

sid 22

14

När du köper svensk mat så köper du också en bit öppet landskap. sid 38

Häng med djurskyddsinspektörerna Malin Larsson och Henriette Bonde under en vanlig arbetsdag.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

38

Emmeli Nilsson, EN skribent/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Jobba i projekt på nytt sätt Målbilderna, som kan förändras under resans gång, ser ofta olika ut för dem som ingår i projektet.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 12 dec med annonsstopp den 25 nov.

Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Lina Alriksson. Övriga reportrar: Johanna Rösth JR, Marita Teräs MT

R E D A K T I O NEN

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Är den svenska maten alltid bättre?

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 750 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Soppa som väcker känslor Att skapa dialog med er läsare är en av mina drivkrafter i jobbet. Så när drygtt femtio personer kommenterade månadens fråga i förra nyhetsbrevet blev det jubel.

Om bensinpriset borde höjas är en fråga som engagerar. En tydlig skiljelinje kan dras mellan dem som bor på landet och storstadsbor, som erbjuds en fungerande kollektivtrafik. Varningsrop höjs om att landsbygden lika gärna kan slå igen om bensin och diesel chockhöjs.

Den risken är uppenbar, så varför inte låta dem som håller liv i landsbygden behålla dagens pris?

De blir allt färre och påverkar inte den totala förbrukningen så mycket.

N AT U R V E TA R E I M E D I A

”Att peka med hela handen är sällan en väl fungerande ledarstil – oftast demotiverande” Klas-Herman Lundgren twittrade från Naturvetarnas Leadership battle

Trängselavgifter bygger på samma princip, men berör än så länge bara storstäderna. Det är hög tid att införa kännbara trängselavgifter i större skala. Men då ska inte pengarna återföras till investeringar i nya vägar, som är fallet i dag.

”Ny etisk plattform ska säkra kvalitet i välfärden”

Om politikerna menar allvar med att satsa på förnybara bränslen så är det där pengarna ska hamna. Tekniken finns redan i dag, men behöver finslipas. Så kallade plugin-bilar, som drivs med både el och biobränslen, rullar redan på våra vägar.

Tydliga kvalitetsmått, insyn i ekonomin och trygga villkor där anställda vågar varna om något går snett. En etisk plattform med tre ben ska säkerställa kvaliteten och förtroendet för offentligt finansierad vård och omsorg, skriver företrädare för arbetsgivare och fackförbund.

Vi är överens om att anställningsvillkoren och därmed kollektivavtalen har stor betydelse för kvaliteten. Därför ska den som är ansluten till plattformen redovisa de tecknade kollektivavtalen.

I samma veva som vi ställde Månadens fråga släppte IPCC sin femte klimatrapport. Den beskriver vad som är på väg att hända med klimatet, men ordinerar ingen besk medicin. Med 95 procent säkerhet slår experterna, de flesta naturvetare, fast att människan står bakom klimatförändringarna.

Det borde räcka för att världens länder nu på stubben ska göra allt som står i deras makt att minska utsläppen av växthusgaser.

Eller vad tycker du?

che fR edaktör

DN Debatt, 23 september 2013, artikel signerad företrädare för arbetsgivare och fackförbund

Högskolan på villovägar utan fu ng erande ledarskap I sammanfattning handlar det hela om att ledarskapet inom universitet och högskolor upplevs som otydligt och att många anställda inte vet vem som bestämmer. Den formella organisationen skiljer sig från den reella och detta i sin tur ger ingen bra arbetsmiljö. Inget nytt för oss som varit med länge, men lika fullt viktigt att försöka förstå och kunna hantera.

Till sist uppskattar jag Naturvetarnas initiativ. Ledarskapet och organisationsfrågorna inom universitet och högskolor förtjänar större uppmärksamhet än hittills.

Peo Rehnquist på Twitter, som länkar till egen blogg

4

N A T U R V E TA R E

N R6 2013

OPINION

L e dar e N

H E L E N A N I C K L A S S O N , f ö rb u nds D I R E K TÖ R

Hot och våld får inte bli en del av vardagen tryck som att ”många arbetar i yrken där hot och våld är en del av vardagen”. För militärer och i viss mån poliser kan jag förstå detta, men för andra yrkesgruppen ter det sig helt orimligt. Även om det förekommer hot och våld ska vi inte låta det bli en del av vardagen och därmed tillåta det.

I många samtal med medlemmar

riskerar, tack och lov, inte att utsättas för hot och våld. Men för naturverare som arbetar med tillsyn och annan myndighetsutövning, arbetar med djur och inom hälso- och sjukvård är riskerna dessvärre påtagliga. Men vi får aldrig acceptera att de blir en del av vardagen.

kan jag konstatera att det verkar finnas stora brister i arbetsmiljöarbetet.

Det gäller särskilt yrkesgrupper som man inte tidigare identifierat som riskgrupper. I dag handlar dessutom hot och våld inte bara om verbala hot och fysiskt våld i det verkliga livet. Mycket av hoten och hatet flyttar in i de sociala medierna. Här känns det som att ingen har riktigt bra koll på hur man ska hantera frågan. Men det händer saker på lagstiftningens område, så vi får hoppas att en lösning är på gång. För mig är det självklart att hantera företeelser på nätet på samma sätt som i verkligheten.

Vi måste därför vara uppmärksamma på

Vid tillbud med hot och våld ska ar-

De flesta av Naturvetarnas yrkesgrupper

riskerna. Arbetet måste ordnas så att riskerna för hot och våld förebyggs. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för detta.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetsgivaren utreda riskerna för våld och hot och vidta de åtgärder som kan behövas. Det låter enkelt, men hur fungerar det i praktiken? Vilka riskanalyser har din arbetsgivare gjort? När gjorde man dem senast? Och har man verkligen gjort riskanalyser för varje yrkesgrupp? Hur följer man upp och hur hanterar man medarbetare som ändå råkar ut för hot och våld?

att stötta skyddsombud och lokala fackliga företrädare att tillsammans med arbetsgivarena få till stånd en trygg och säker arbetsmiljö för alla medlemmar – oavsett vilket yrkesområde man arbetar inom.

f OTO : T H O M A S C A R Lg R E N

Jag har på ett flertal ställen stött på ut-

betsgivaren anmäla händelsen till Arbetsmiljöverket och polisen. Det kan aldrig vara den enskilde medarbetaren som ska polisanmäla! Detsamma måste också gälla näthatet. Frågan är om näthat finns med som en komponent i alla arbetsgivares riskanalyser?

För svensken som har uppfunnit ett dubbdäck, vars dubbar fälls ut när det behövs.

Det finns många arbetsgivare som har vana vid att arbeta förbyggande med dessa frågor. Dela gärna med er av goda exempel till oss. På så sätt kan vi intensifiera vårt arbete med

För upptakten inför nästa års riksdagsval. Hittills har den viktiga frågan om utbildning och forskning lyst med sin frånvaro i debatten.

H E L E N A N I C K L ASSO N , förbundsdirektör Naturvetarna

helena.nicklasson@naturvetarna.se

N R6 2013

N A T U R V E TA R E

5

Na -debatt H ä R få R N AT u R V E TA R E O C H A N D R A C H A N S AT T g E S I N A Sy N P u N kT E R I A kT u E LL A f R åg O R, M E D kO P P LI N g T I LL N AT u R V E T E N S k A P.

Naturvetarstudenter behöver närma sig arbetslivet Alltför många studenter är inte medvetna om vikten av kontakt med arbetslivet. En del av ansvaret ligger hos studenterna, men även hos universiteten. Det menar Naturvetarnas Studentråd som släppt rapporten ”Arbetslivsanknytning = praktik?”.

Redan i slutbetänkandet från regeringens teknikdelegation (SOU 2010:28), som kom ut för tre år sedan, konstaterades vikten av naturvetenskaplig kompetens i arbetslivet.

Trots att de flesta parter är överens om arbetslivsanknytningens betydelse finns idag stora brister i denna centrala fråga för utbildningens kvalitet.

Vår rapport visar att högskolan visserligen är bra på att arrangera arbetsmarknadsdagar och att erbjuda praktikkurser för studenterna. Men desto svårare är det att få studenter intresserade och delaktiga, enligt de studieansvariga vi har intervjuat på olika lärosäten.

Därmed ligger en del av ansvaret för detta hos oss studenter, men högskolan kan bli bättre på att föra studenter och näringsliv närmare varandra från dag ett.

Ta biologiutbildningen som ex-

OPINION

6

N A T U R V E TA R E

N R6 2013

den. Men för att det ska bli möjligt krävs att högskolan får resurser som är ägnade för det.

Satsningar på samverkan med arbetsgivare, studie- och yrkesvägledning, och ökad tvärvetenskaplighet måste belönas för att högskolan ska kunna prioritera dem på allvar.

Det är dags att universiteten blir bättre på att se problematiken ur studenternas och näringslivets ögon. Som regeringen själva konstaterade för tre år sedan vinner vi alla på att skapa möjligheter och forum som väcker studenternas intresse och delaktighet i samhällslivet utanför högskolan. empel. Den vanligaste titeln för en biolog efter examen är handläggare. Tyvärr är få biologstudenter insatta i vad ett arbete som handläggare innebär och vilken kompetens de kommer ha nytta av i den rollen.

En grupp akademiker som studerat heltid i tre till nio år, kommer alltså ut i arbetslivet oförberedd för sina arbetsuppgifter.

Detta försvårar för biologer att få jobb efter studierna och leder till långa inträningsperioder på arbetsplatsen. Vi ser detta som ett stort resursslöseri.

I rapporten tar vi också upp det fåtal positiva exempel som finns, bland annat agronomer och jägmästare. Där finns en genomtänkt arbetslivsanknytning. Utöver naturvetenskap läser studenterna ämnen som ekonomi, organisation, juridik och ledarskap. Kurser kan vara samorganiserade med företag, och resurser läggs på studie- och yrkesvägledning.

Exemplen visar att det är möjligt att kombinera djup ämneskunskap med ett integrerat fokus på arbetsmarknaden utanför universitetsvärl-

Josefin Klein, ordförande Naturvetarnas studentråd

Johannes Danielsson, ordförande Saco studentråd

OPINION

K omm e n tar e r fr å n w e bb e n

M å nadens f r åg a : B orde bensinpriset h öjas till 2 5 k ronor ? n y het s bre v nr 8

Ja det tycker jag! Inte bara miljön som påverkas utan även vår hälsa. Lägg samtidigt mer resurser på bättre kollektivtrafik! JL Jag tycker man borde höja skatten på kött före skatten på bensin, för miljöns skull.

Kristoffer

NEJ!!

Larso

Absolut! Höj ordentligt och lägg pengarna på utveckling och distribution av förnybara bränslen och/eller eldrift. Jag kör själv på biogas sedan flera år tillbaka, och det fungerar utmärkt.

Peter

Bilen behövs Bilen är en livsnödvändighet för otroligt många människor. Drastiska prisjusteringar kommer att få återverkningar på glesbygd, arbetsmöjligheter, social samvaro samt ökade skillnader mellan individer på grund av ekonomisk ställning.

Varför diskuteras aldrig flygets påverkan? Är det rimligt med tanke på miljöaspekter att förvänta sig att kunna flyga till Thailand några gånger varje år för att bada?

Bengt

Bra idé, men räcker det?

Johan Läs alla 56 kommentarer på webben.

D et beh övs f ler k emister , n y hetsbrev nr 8

Hur ser framtiden ut för geovetare?

Tack för intressant läsning! Jag undrar dock hur pass hög upplösning rapporten har? Jag menar, när ni skriver ”geovetare”, betyder det alla som har en grundtitel som geovetare eller har ni också kollat specifikt på geologer/hydrologer/hydrogeologer med fler? Tacksam för svar.

Jakob Papirov N at u rvetarna svarar :

Dags att förändra kemistutbildningen Kemiska ämnen får allt större betydelse i samhället och regleringar, som till exempel Reach, ställer allt större krav på kemisk kompetens inom många olika yrkesgrupper. Det innebär att utbildning i kemi kommer att vara fortsatt efterfrågad, även om yrket kemist inte kommer att efterfrågas lika mycket. Det gäller kanske att se över hur universitetsutbildningen i kemi ser ut. Kan våra universitet förändra utbildningen så att den passar samhällets och arbetsmarknadens behov?

Olle

Hej Jakob! Vi uttalar oss inte specifikt om geologer/hydrologer med flera. Däremot skriver vi att prospekteringsgeologer och GIS-ingenjörer är efterfrågade. Arbetsmarknaden för geovetare har förbättrats under senare år och mycket tyder på en fortsatt förbättring. Det beror dels på att klimat- och miljöproblem är i fokus och dels på en ökad efterfrågan på mineral, metaller samt andra naturtillgångar. Berg- och markvärme har blivit konkurrenskraftiga alternativ i och med klimatomställning och ökade energipriser. Kompetens när det gäller att bedöma risken för skred, översvämningar och spridningen av föroreningar har också blivit mer central när klimatet förändras.

Med vänlig hälsning, Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

7

NyHETER

I spåren av årets nobelpristagare Trer svenska forskare berättar hur de använder de prisbelönta upptäckterna i sin forskning.

1. Vad är din känsla?

2. hur använder du upptäckten i din forskning?

3. hur kommer upptäckten till nytta?

h igg S parti Ke ln den S i Sta puSS e lB iten

De FlYttade KeMin till datOrn

Pristagare: françois Englert och peter W. Higgs delar årets Nobelpris i fysik för teorin om hur partiklar får sin massa.

Pristagare: Martin Karplus, Michael Levitt och arieh Warshel belönas med årets Nobelpris i kemi.

Upptäckt: De har tagit kemin från plastmodeller till datorn, och gift ihop kemi med kvantfysik. Det var på 1970-talet de lade grunden till de kraftfulla program som används för att förstå och förutspå kemiska förlopp. Med hjälp av de metoderna låter forskare datorerna åskådliggöra kemiska händelser, som till exempel avgasrening med katalysatorer eller fotosyntesen i gröna blad.

Gunnar nyman, professor i fysikalisk kemi vid göteborgs universitet, använder upptäckten i sin forskning.

1. – Väldigt trevligt att den här upptäckten belönas. Pristagarna har lyckats kombinera Newtons

8

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

torsimuleringar går snabbare och ökar förståelsen för kemiska processer på molekylärnivå. Nyckeln är att använda den metoden och experiment på labb. Med snabbare datorer och säkrare simuleringar kommer tekniken att utvecklas ytterligare.

Upptäckt: Standardmodellen vilar på att det finns en särskild sorts partikel, Higgspartikeln. Denna är en vibration av ett osynligt fält som fyller rymden. Till och med när universum verkar tömt på allt,

finns fältet där. utan det skulle vi inte finnas, för det är genom kontakten med fältet som partiklarna får sin massa. Den av Englert och Higgs föreslagna teorin beskriver hur detta går till.

Stella Riad, forskarstuderande i teoretisk partikelfysik vid KTH, bygger hela sin forskning på upptäckten av Higgspartikeln.

1. – Jätteroligt att det blev ett teoripris. Välförtjänt och väntat. kom ihåg att Higgspartikeln fanns i teorin redan 1964, men att det var först förra året som den hittades. Det krävdes extremt stora partikelacceleratorer, med höga energier och urstarka magnetfält, för att det skulle bli möjligt.

Med datorsimuleringar på molekylnivå kan till exempel fotosyntesen åskådliggöras.

klassiska fysiklagar och kvantfysik med kemi.

2. – Den klassiska tillämpningen är främst inom biologin. Vi har till exempel använt simuleringar för att studera bildning av vätemolekyler i rymden. De bildas inte i gas, utan förutsätter fast fas, det vill säga i princip heterogen katalys.

3. – Allt går inte att göra på labb eftersom det är så komplext. Da-

Higgspartikeln var den sista pusselbiten som fattades i partikelfysikens standardmodell.

Hallå där!

varf ö r Ä r I nte sk o lan mer vetenskapl I g ?

1. – Jag känner mig glad, det är ett bra val. De har alla tre gjort fundamentala upptäckter och öppnat upp forskningsfältet kring hur cellerna fungerar.

3. – Svårt att säga eftersom den är så extremt teoretisk och är grundforskning i ordets rätta bemärkelse.

Higgspartikeln är grunden för förståelsen för hur naturen och universum fungerar. utan Higgspartikeln skulle andra partiklar inte ha någon massa.

2. – Det är bland annat relevant för diabetes och sjukdomar i nervsystemet och immunsystemet. fler sjukdomskopplingar till detta forskningsområde kommer säkert komma ju mer vi lär oss om vårt genom. Deras upptäckter är grundforskning om hur cellerna fungerar.

Var SaK på S in platS i rÄtt tid

3. – Deras upptäckter kring vesiklarna i kroppens celler är ofta utgångspunkten när jag designar ett experiment. Deras forskning är grundläggande i mitt arbete även om jag jobbar med andra, men närbesläktade, proteiner. JR och LEL

Pristagare medicin/fysiologi: James E. Rothman, Randy W. schekman och Thomas C. südhoff för deras upptäckter om hur cellens transportsystem är organiserat.

Upptäckterna gjordes framför allt från 1970 till 1990-talet men de tre forskarna är ännu aktiva och fortsätter att vara ledande inom fältet.

Upptäckt: Våra celler producerar och skickar molekyler till olika platser i kroppen. Detta görs via paket som kallas för vesiklar. forskarna belönas för sina upptäckter om hur vesiklarna vet vart de är på väg och när det är dags att leverera sitt paket. professor Lennart Brodin, institutionen

för neurovetenskap på Karolinska institutet, forskar kring hur vesiklarna återbildas Äras den som äras bör. Traditionella efter att de gjort sitt jobb i nervfestligheter på Nobeldagen cellernas synapser.

10 december.

För sju av tio lärare är tidsbrist det största hindret för att få in vetenskapen i skolan. Det visar en studie som Karin Larsdotter, utredare på Vetenskap & Allmänhet, har gjort. hur får man lärarna att lägga mer tid på vetenskap?

– De vill mer än de hinner med. Ett problem är att skolledarna inte delar lärarnas syn på tidsbrist. Det gäller både när vetenskapen ska användas i ämnesinnehållet och i undervisningen. handlar det också om ekonomi?

– Ja, jag ser det som en resursfråga. Efter tidsbrist har lärarna inom förskolan, grundskolan och gymnasiet svarat att ekonomi är det största hindret. kom ihåg att nya skollagen från 2010 säger att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vad tycker lärarna och skolledarna är viktigast?

– Att lärarna är behöriga, hamnar i topp. Sedan kommer förmågan att förmedla ett vetenskapligt förhållningssätt, vilket bör underlättas av att lärarna är behöriga. I det ligger att kritiskt granska och att ställa upp hypoteser.

f OTO: H E N R I k M O NTg O m E Ry / S CA N P I X

2. – Min forskning handlar om Higgspartikeln och hur den interagerar med sig själv och andra partiklar i olika modeller bortom Standardmodellen.

Finns det goda exempel, som jobbar så i dag?

– Ja, i Skåne finns forskningsnätet som jobbar på uppdrag av fyra gymnasieskolor. Nätverket kopplar ihop skolan med forskningen där eleverna får möta forskare som berättar om sin forskning och hur det är att forska. Det ideella nätverket har funnits i tio år och har under den tiden förmedlat 300 engagerade forskare till skolan. hur går ni vidare med resultatet från studien?

– Vi hade ett seminarium i september där studien presenterades för 200 personer, bland andra politiker och Skolverkets generaldirektör. Vi fortsätter att sprida rapporten, som ingår i ett större projekt, och som ska utmynna i konkreta förslag i slutet av nästa år.

Varför gör ni detta?

– Vi vill få unga att bli intresserade av vetenskap. forskningen finns runt omkring oss och är en del av vår vardag. för att nå de unga är lärarna en viktig målgrupp. EN

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

9

DUeLLen G er 5:2-dieten BÄttre h Ä l S a?

Dieter som påstås leda till bättre hälsa avlöser varandra. 5:2 är den senaste i raden. viktcoachen är entusiastisk, medan dietisten är skeptisk till att banta under två av veckans dagar.

n eJ

JA

Marie Tegnér, viktcoach på aller

anna Ottosson, dietist, grundare och vd i foodpower

1 . va D Ä R B Ä s T M E D 5 : 2 - D I E T E N ?

Den är enkel att följa och kräver inte några särskilda hjälpmedel eller livsmedel. Jag vill inte kalla det för en diet utan snarare en metod eftersom den enbart talar om hur du kan fördela och eventuellt begränsa ditt energiintag. Du ska inte utesluta eller begränsa vissa livsmedel.

Du behöver inte svälta eller ställa in dig på att aldrig få njuta av god mat och dryck. Två dagars halvfasta kombineras med ett helt vanligt ätande.

Jag såg dokumentären om 5:2-dieten i våras med stort intresse. Ord som hälsorevolution och årets hetaste diet förekom. Jag ser 5:2-metoden främst som en teknik för att äta mindre kalorier. Alla vägar till viktnedgång går via mindre kalorier. Vad som är viktigt att komma ihåg är hur länge man följer metoden. utmaningen i all viktminskning är följsamheten i metoden. Livslängden för den här dieten tror jag är kort.

2 . f I N N s D E T N åg R a R I s K E R ?

Det finns inga kända risker, men man brukar inte rekommendera barn/ungdomar, underviktiga eller personer som har kända ätstörningstendenser att följa metoden. Har man en diagnostiserad sjukdom bör man tala med sin doktor innan man börjar använda metoden. En annan tänkbar risk är att du tillåter dig mer onyttigheter under de så kallade ätdagarna, vilket kan förstöra de goda resultaten.

Det finns tydliga paralleller till ätstörningsbeteende. Att kallsvettig och blek svälta sig och få tips på hur man står ut med sin hunger skapar ett osunt förhållande till mat. Bantningskulturen är utbredd och det kryper ner i åldrarna. Vi människor är gjorda för att äta. Mat är njutning och för kraftfullt för att jag ska avstå. Jag tror på att äta mat som ger kraft och som förebygger sjukdomar och som får oss att leva det liv vi önskar.

3 . K a N D I E T E N f ö R L Ä N g a LI v E T o C H I s å fa LL va R f ö R ?

Det sägs att man får en ökad insulinkänslighet vilket på sikt kan ge ett stabilare blodsocker. Det finns också studier som tyder på en minskad risk för cancer, hjärt/kärlsjukdom och diabetes. Men här vill jag uttrycka mig försiktigt. Jag är inte medicinskt utbildad utan berättar bara om min subjektiva upplevelse av metoden.

På möss, men det återstår att bevisa om det även gäller på människor. Om man är intresserad av att påverka sin livslängd skulle jag rekommendera att titta på befolkningar som blir exceptionellt gamla i de så kallade Blå zonerna, till exempel Sardinien och Okinawa. Där äter man fiberrika grönsaker, bladgrönsaker, tofu, mer fisk än kött, fullkornscerealier. Att man rör på sig mycket, stressar lite och ingår i ett tydligt socialt nätverk påverkar också åldrandet.

4 . f I N N s D E T v E T E N s K a p LI g a B E v I s f ö R aT T R I s K E N f ö R Ca N C E R o C H a LZ H E I M E R M I N s K a R ?

Jag tror inte att metoden testats tillräckligt länge för att man ska kunna säga att det finns vetenskapliga bevis för något alls. Men jag vet att det nu forskas intensivt eftersom det finns mycket som tyder på att fasta och halvfasta har positiva effekter på människor.

Det finns belägg för att energi- och proteinrestriktion hos människan reducerar sjukdomsriskerna för till exempel cancer. Men det finns även mycket forskning kring hur man kan äta för att förebygga cancer.

5 . g å R D E T LI K a B R a aT T M I N s K a E N E R g I I N Tag E T o C H U p p N å s a M M a E f f E K T ?

Det beror på om du är ute efter en viktminskning eller enbart de övriga hälsofördelarna som många tror blir effekten av halvfastan. ur viktminskningssynpunkt kan du följa vilken metod som helst. Det går ju bra att även öka sitt energibehov genom ökad fysisk aktivitet och/eller att öka sin muskelmassa.

10

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

JA! en studie som hänvisas i boken 5:2-dieten ger ungefär samma resultat på intermittent och kontinuerlig energirestriktion. Ingen statistisk signifikans. Det sågs förbättringar i båda fallen. Det fanns ingen skillnad i viktminskning eller minskning av fettmassa mellan kontinuerlig energiminskning och intermittent.

NyHETER

”Enda sättet att stoppa den globala uppvärmningen är en massiv insats för att ändra kemin i atmosfären.” en av klimatrapportens slutsatser, enligt tidningen new Scientist

TYD LIG h Et får oss att må bra vi K Ä n S l a Det är lätt att skylla på arbetsplatsens organisation när folk mår dåligt på jobbet. Men det är mindre viktigt, enligt folkhälsovetaren Cathrine Reineholm vid Linköpings universitet.

– Att organisationen är tydlig och att det finns en klarhet i mål och förväntningar betyder mer för trivseln, säger hon. kontroll, autonomi och variation är tre nyckelord för att må bra och kunna prestera på jobbet. ännu viktigare är tydlighet.

– Jag måste veta vad som förväntas av mig. Och alla medarbetare måste förstå vad målet innebär för just dem. även sociala relationer betyder mycket för hälsan. Det måste finnas en vikänsla, där alla kan känna sig som en i gänget.

– Tempot kan vara högt och man kan ta mycket skit så länge arbetsgruppen fungerar, säger Cathrine Reineholm till tidningen Miljöaktuellt. LEL

Skogsstrategi på gång i EU M å nga v Ä rden I sista minuten har kommissionen föreslagit en ny skogsstrategi för Eu. Man har tagit ett samlat grepp om skogens alla värden, från miljö och klimat till biobaserade material och upplevelser.

Strategin framhåller skogens viktiga roll för landsbygdsutveckling, ekonomisk tillväxt och jobb.

– Detta är ett sätt att stärka koordineringen av skogsfrågorna inom Eu. Tillsammans med Forest Europe där även Ryssland är med, kan arbetet med ett

uthålligt skogsbruk i Europa och världen utvecklas positivt, säger fredrik Ingemarson, tidigare projektansvarig på tankesmedjan för internationella skogsfrågor.

Han påminner om de olika förutsättningarna i norra och södra Europa.

– I Norden står de ekonomiska produktionsfrågorna i fokus, medan skyddsfrågorna väger tyngst i södra Europa. utmaningen ligger i att ta fram strategier som stärker allas långsiktiga arbete. Det gäller att balansera de olika intressena mot varandra. LEL

95% Så hög är säkerheten att människan ligger bakom temperaturhöjningen på jorden.

I fN:s klimatrapport från 2007 var motsvarande siffra 90 procent. De tre senaste decennierna är de varmaste sedan 1850.

Den femte rapporten från IPCC konstaterar:

1. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med 40 procent sedan den förindustriella tiden.

2. Temperaturhöjningen mot slutet av detta århundrade tros bli minst 1,5 grader, jämfört med åren 1850-1900.

3. Det är troligt att temperaturen

kommer att stiga mer än två grader i de värsta scenarierna. Värmeböljor kommer att inträffa oftare och stanna längre. Regniga områden kommer att få mer nederbörd medan torra områden blir torrare.

4. Även om vi slutar släppa ut koldioxid kommer effekterna av de utsläpp vi gjort fram till idag att fortsätta verka i flera decennier framöver.

5. när haven värms upp, och glaciär

erna smälter kommer havsnivån att höjas, men det kommer att ske snabbare än vad vi upplevt hittills.

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

11

M å nadens fr åg a :

set I npr I bens B o rde ? r o n o kr 5 2 ll h öjas t I FN:s klimatpanel har kommit med en ny rapport. Ett budskap är att utsläppen av växthusgaser måste hejdas. Ett styrmedel för att få fram förnybara bränslen är att höja priset på fossila bränslen. Tycker du att det är rätt väg att gå? kommentera på www.naturvetare.se

12

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

NyHETER

Bränslepriset behöver höjas Det behövs både piska och morot för att sätta fart på omställningen till förnybara bränslen. I det ligger ett höjt bränslepris, enligt kTHprofessorn Göran finnveden.

Bensinpriset måste höjas på sikt, menar Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH. – Att höja priset till 25 kronor direkt vore ett dråpslag, men jag ser göran finnveden. gärna en upptrappning av priset i takt med att ny miljövänlig teknik och bränslen utvecklas.

Det är en åtgärd i raden av flera styrmedel. Trängselavgifter i tätorter är en annan del i Göran Finnvedens klimatpaket.

– Lika viktigt är att gynna andra transportslag som kollektivtrafik, och gång- och cykelbanor. I stället kan investeringar i nya vägar minska.

Hur ska glesbygden överleva?

– Det gäller att behålla och utveckla infrastrukturen, allt från affärer och annan service till hållbara IT-lösningar. Lika viktigt är att ny teknik i form av nya bränslen och fordon görs tillgängliga till rimliga kostnader.

Pi S Ka Och MOrOt

Han ser en kombination av piska och morot på vägen till hållbara och klimatvänliga lösningar.

– Lika viktigt som att använda styrmedel är att satsa på utveckling av miljöteknik och förnybara bränslen. Det är en politisk fråga där staten och företagen jobbar ihop. När ny miljöteknik ska utvecklas och lanseras på marknaden behövs det ekonomiska stöd och stimulanser.

Lika viktigt är att gynna andra transportslag som kollektivtrafik, och gång- och cykelbanor Rädslan för att stödja viss teknik tycker han är överdriven. Det handlar om att politikerna gör aktiva och medvetna val, där vissa blir framgångsrika, medan andra blir mindre lyckade.

Vilken teknik och vilka bränslen har en framtid?

– Biobränslen har en roll att spela, liksom el. De så kallade plugin-hybriderna, som drivs med el för kortare körning och biogas eller annat bränsle för längre sträckor, är en möjlig lösning. Men ännu väntar vi på andra generationens biobränslen i kommersiell drift, alltså de som har sin källa i trädens cellulosa. Där behövs mer teknikutveckling för att priset ska bli konkurrenskraftigt.

Kommer elen att räcka för att driva bilarna?

– Jag tror vi klarar det ökade elbehovet utan att bygga ut vattenkraften eller kärnkraften. El frigörs i takt med att industrin och hushållen blir allt effektivare i sin elanvändning.

Dag S att SÄtta Fart

Göran Finnveden menar att övergången till förnybara bränslen inte kommer att ske över

en natt. Oljan tar inte plötsligt slut.

– Tvärtom finns det för mycket fossila bränslen, som kommer att medföra en avsevärd temperaturhöjning på jorden, om allt ska förbrännas. Så det finns verkligen skäl att sätta fart på omställningen.

Lösningar för förnybar energi finns eller är på väg att utvecklas. Utmaningen, enligt Göran Finnveden, är att göra dem attraktiva med rätt styrmedel.

Men det handlar inte bara om teknik, utan också om människors relation till fordon. Kanske en förändring är på gång i synen på bilar.

– Bilen är en del av vår kultur, som håller på att förändras. Kanske vi är på väg mot nya öppna lösningar, där man har tillgång till olika fordon för olika ändamål. För vissa resor fungerar det med elbil, medan till exempel biobränslen passar bättre vid långresor.

Ett sådant system menar han bygger på att nya lösningar för ägande utvecklas, som till exempel bilpooler eller bilparker där man hyr sin bil. # LEL

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

13

R E P O R TA g E T

De för djurens talan Hot och våld i jobbet tillhör vardagen för djurskyddsinspektörerna Henriette Bonde och Malin Larsson.

– Vi står ut med det när vi ser att vi gör skillnad för djuren, säger de. Häng med inspektörerna en vanlig dag på jobbet.

TeXT

14

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

lAR S-e R I K lI lJ e BÄCK

FOtO

LI n A ALRIKSSO n

R E P O R TA g E T

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

15

R E P O R TA g E T

P

ulsen stiger och adrenalinet rinner till. Vi kliver ur bilen och går med försiktiga steg över gårdsplanen.

– Jag är alltid beredd på det värsta – ”the worst case scenario”, säger Henriette Bonde, djurskyddsinspektör på Länsstyrelsen i Skåne.

En anonym anmälan om bristande djurhållning av två vakthundar har kommit in.

Fallet har inte högsta prioritet och har fått vänta några veckor på åtgärd.

Innan de knackar på dörren rapporterar de till komradion Rakel på länsstyrelsen och berättar var de ska gör besöket och hur lång tid det beräknas ta.

– Det är en säkerhetsåtgärd. Om något skulle hända vet arbetsgivaren var vi befinner oss, vilket är en trygghet, berättar de.

Mannen i huset är uppretad och ilsken så fort Henriette Bonde och Malin Larsson kliver in på villatomten. Familjen fick en anmälan på sig för några år sedan och blev bötfälld, vilket innebär att hundägaren ålades att betala för kontrollen, där både resa och tid för besöket ingår. Runt 1 200 kronor är en rätt normal avgift.

TU nn tI K

– Den här gången kan det vara falskt alarm, eller obefogad anmälan som vi kal�lar det. Men å andra sidan är tiken rätt tunn, medan hannen ger ett slött intryck och verkar inte fungera som vakthund, säger kollegan Malin Larsson.

Det kan ändå vara så att hundägaren är här för sällan och sköter om hundarna, spekulerar de.

– Om något händer djuren, om de blir skadade eller sjuka finns ingen där som kan ta hand om dem. Enligt lag ska de också rastas utanför hundgården varje dag.

När djurägaren inte heller går att nå på telefon skriver de ett meddelande och ber ägaren att höra av sig.

– Nu när vi inte ser några tydliga brister lämnar vi en lapp. Annars hade vi kommit tillbaka oanmälda igen.

AnG e R POS ItIOn

Vi kör vidare mellan byarna i det böljande skånska landskapet. Nästa besök går till ännu en hundägare som, enligt anmälaren, har haft sin hund bunden i mer än två timmar under en dag.

16

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

7 av 10 hotas i jobbet JÄR n RÖR I hAn D en

Tonläget höjs ännu ett snäpp och det känns hotfullt när hundägaren svingar ett järnrör i luften. Inspektörerna lyckas lugna ner stämningen tack vare sitt diplomatiska uppträdande.

– Vi har en djurskyddslag som alla måste följa. Vår roll är att se till att lagen efterlevs, säger Henriette Bonde.

Hundägaren bedyrar att de sköter hunden på bästa sätt och att den är en i familjen.

Malin Larsson noterar att hunden är lugn och inte springer iväg när den släpps fri.

– Det kan vara ett tecken på att den inte står bunden hela dagarna. I så fall hade den rusat iväg, säger hon.

Under det nu sansade samtalet kryper det fram att en möjlig grannfejd ligger bakom anmälan. ”Så många gånger jag har

sett grannen lämna hundbajset på gatan utan att plocka upp det i en påse”, säger frun i huset upprört.

Till saken hör att familjen är från Bosnien och kom hit under Balkankriget på 1990-talet.

– Folk från andra länder har ofta annan syn på djur och djurskyddslagar. Man måste ha förståelse för att människor från andra kulturer inte alltid har kunskap om våra djurskyddslagar. Därför är det så viktigt att sprida information om vad som gäller här.

TI llhÖR VAR DAG en

Hot och våld hör till vardagen för djurskyddsinspektörerna.

– Minst en gång i veckan blir vi utsatta för hotfulla situationer, där djurägaren är arg och gapar och skriker, säger Malin.

– Vi har blivit vana vid det och uppfattar det inte alltid som hot. Så läget kan vara ännu värre än det som har kommit fram i undersökningen, säger Henriette Bonde, som själv var utsatt för allvarligt hot och hade personligt larm under ett halvår.

De berättar att djurägare kan hota med att ta livet av sig själv eller andra om till exempel djuren måste omhändertas.

– En kollega till mig blev inlåst i en ladugård under en inspektion. I ett annat fall tog djurägaren fram bössan och sköt ett får till döds i ilska efter ett beslut om omhändertagande. Inspektören anade oråd och hann söka skydd inne i bilen innan skottlossningen.

KOKAR AV I lS KA

Många av de djurägare som vanvårdar sina djur är missbrukare eller är i ekonomiskt trångmål. Men så är det inte alltid.

Henriette Bondes drivkraft i jobbet är att kunna göra skillnad för djuren.

>

R E P O R TA g E T

– När vi gjorde ett föreläggande om omhändertagande så blev djurägaren som födde upp valpar utan tillstånd rasande.

Han kokade av ilska och hotade med: ”Om du inte ändrar ditt beslut och något händer dig så vet du varför.” I det läget valde vi att lämna lägenheten och begära handräckning av polis.

En annan hotade med att spränga länsstyrelsen och jämförde med Breiviks sprängningar i Oslo. Den djurägaren hade en kriminell bakgrund.

1 av 10 har utsatts för våld – I de fallen hade det varit bra att ha mer kunskap om psykologi, liksom om hur olika droger påverkar människor.

Vissa djurägare ser inte problemen själva, utan tror sig vara den perfekta djurägaren. Med dem måste man ha särskilt tålamod och förklara på ett pedagogiskt sätt, säger Henriette Bonde.

AVlAStAn D e SAMtAl

Ett problem är att hot och våld sällan leder till åtal och fällande dom, ofta i brist på bevis eller att polisen inte hinner med.

– I fallet med den inlåsta inspektören anmäldes lantbrukaren för hot mot tjänsteman. Men målet lades ner och lantbrukaren friades. Ännu ett problem är att Länsstyrelsen i Skåne ogärna vill polisanmäla hot mot tjänstemän.

– En kollega har blivit hårt ansatt på nätet, men länsstyrelsen väljer att inte anmäla av brist på bevis. Det skulle vara en

18

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

bra markering om länsstyrelsen polisanmäler. Vi vill ha deras uppbackning, säger Henriette Bonde.

Hittills har länsstyrelsen i Skåne valt att inte anmäla hot och trakasserier på nätet.

– Vi har inte bedömt det som hot mot tjänsteman. Vi vill ha ordentligt på fötter innan vi anmäler. Risken är också att en anmälan ger motsatt effekt och att näthatet förvärras, säger Johan Reuterhäll, säkerhetsansvarig på Länsstyrelsen i Skåne.

Han förklarar att lagstiftningen på området är bristfällig och att anmälningar av näthat ytterst sällan leder till åtal och fällande dom.

– När det gäller hot mot tjänsteman i fält gör vi en annan bedömning. Då polisanmäler vi alltid. I ungefär hälften av fallen går polisen vidare med ärendet och gör en utredning. Ett eller två fall per år leder till åtal och fällande dom, säger Johan Reuterhäll.

Dödshot och andra hot som ”du ska få smaka av egen medicin”, förekommer. ”Är du dum i huvudet och helt inkompetent”, är vanliga tillmälen.

Hur bearbetare ni sådant?

– Vi har avlastande samtal med kollega som har särskild utbildning. Det är en bra rutin, som inte finns på alla länsstyrelser.

Hur orkar ni fortsätta och vad driver er?

– Vi står ut med hot och utskällningar när vi ser att vi gör skillnad. Övergivna djur som får ett nytt hem och slipper lida gör mig motiverad. Inget hot skulle stoppa mig, säger Henriette Bonde.

VI ll hJÄlPA DJ U R en

Malin Larssons drivkraft är att vilja hjälpa djur.

H E N R I ETTE BoN DE Yrke: Delar sin tid mellan djurskyddsinspektör och djurskyddskommunikatör på Länsstyrelsen i Skåne.

Utbildning: Biolog, kandidatprogram för etologi och djurskydd, SLu Skara.

Drivkraft i jobbet: Vill göra skillnad för djuren.

Gör om tio år: Jobbar med djurskyddsfrågor på en annan nivå, gärna inom Eu. Djurintresse: är hästtjej och har ägnat sig åt fälttävlan. Ingen egen häst just nu.

MaLI N LaR s soN Yrke: Djurskyddsinspektör på länsstyrelsen i Skåne. Hälften av sin arbetstid ägnar hon åt att besiktiga och kontrollera djurtransporter.

Utbildning: Biolog, kandidatprogram för etologi och djurskydd, SLu Skara.

Djurintresse: är hästtjej samt kattägare.

– Vi för djurens talan och vet vad djuren behöver. Genom vår försorg kan djuren få hjälp.

Den här dagen står ingen akut utryckning på programmet, alltså de anmälningar som måste åtgärdas inom tre dagar. Då handlar det om djur som direkt är utsatta för lidande, de kan vara övergivna, magra eller sjuka utan att få vård.

– Vi tvingas prioritera hårt för att hinna

med. Så är det på alla länsstyrelser i hela landet, säger Henriette Bonde.

Av säkerhetsskäl åker de alltid ut två på besöken. Under en dag brukar de hinna med mellan fem och tio besök efter att anmälningar har kommit in till länsstyrelsen.

FAlS Kt AlAR M

Så mycket som 40 procent av alla anmälningar i Skåne är obefogade. I hela landet

är hälften av anmälningarna falska alarm.

– Granntvister kan ligga bakom en anmälan, liksom skilsmässor, där den ena parten ska hämnas på den andra. Vi ställer frågor till den som anmäler och försöker tolka och få svar på om det verkligen är brister i djurhållningen, säger Henriette Bonde.

Många gånger är inte heller djurägaren hemma när de kommer ut mitt på dagen. Därför har de infört kvällspass en

4 av 10 anmälningar är falska alarm, så kallade obefogade anmälningar. grannfejder kan ligga bakom en anmälan.

n R6 2013

n A T URV e TAR e

19

gång i månaden för att öka chansen att få tag på djurägarna.

Vilka befogenheter har ni?

– Om det är allvarliga brister i djurhållningen kan vi göra ett föreläggande om vite i form av böter eller omhändertagande. Det kan vi göra direkt på plats om vi bedömer att det är utsiktslöst att lösa problemet. Men att ta djuret från ägaren är det sista vi vill göra.

Hur fungerar det?

– Vi fattar beslut och polisen verkställer. Själva hämtningen av djur utförs av professionella djurhem eller pensionat. Ibland kan det vara bättre att djuren, särskilt om det rör sig om lantbruksdjur stannar kvar på gården och sköts av någon yrkesperson.

”En kollega blev inlåst i en ladugård under en inspektion” Ett besök till hinner de med innan lunch. Ett äldre par, som närmar sig 90 år, bor tillsammans med sin son på en hästgård. Anmälan gäller en halt häst, en

misskött gris och magra katter som springer runt på gården.

Ingen är hemma när vi smyger runt på tå. Gården är sliten och det luktar kattkiss vid entrén. Några magra katter stryker runt och jamar efter mat. Någon gris kan inte upptäckas, men inne i stallet står några hästar i mörkret. En av dem är gammal, halt och mager.

– Nordsvensken lider och borde avlivas direkt. Förmodligen står de friska hästarna i stallet för att den gamla ska få sällskap.

Men ingen är hemma. Som så ofta får de komma tillbaka senare. #

Sedan kommer länsveterinären in i bilden och bestämmer om djuren ska omplacera eller avlivas. I de flesta fallen får djuren ett nytt hem.

Däremot är det inte så att lantbruksdjuren är särskilt drabbade.

Tvärtemot mediabilden så finns de stora problemen bland sällskapsdjur.

Förra året gjordes 110 omhändertaganden av djur här i Skåne. Bara ett av dem gällde livsmedelsproducerande djur.

– Jag vågar påstå att våra lantbrukare tar hand om sina djur på ett bra sätt. Ett lantbruk med 300 kor får större uppmärksamhet än om en hund far illa. Ofta handlar det om bönder som har hamnat i trubbel, som ekonomiska bekymmer, sjukdom eller att de är verksamma för länge upp i åldrarna.

20

n A T URV e TAR e

n R6 2013

Det är inte alltid hästarna har det så här bra. I ett mörkt stall stod en gammal halt nordsvensk, som borde avlivas direkt.

f oto: D rago P rvulovi C / S CA N P I X

nytt h e M FÖR DJ U R en

a t k a F

R E P O R TA g E T

SÅ F U N G E RAR RAK E L

Inspektören ringer in via komradion och berättar var kontrollen ska göras. I ett dataprogram (Tryggare) finns inskrivet vilka besök som ska göras under dagen.

Om kontrollen tar längre tid än den angivna tiden, i normalfallet en halvtimme, försöker inspektören och samordnaren på länsstyrelsen få kontakt med varandra via Rakel eller mobiltelefon. Rakel är kopplat till ett larm. Vid utebliven kontakt fattar chefen eller säkerhetsansvarig beslut om anmälan.

Har du blivit utsatt för hoT I TJÄN sTE N?

L ÄT TA R E AT T D R I VA ÅTA L M O T N ÄT H AT Den 27 september lämnade regeringen över en remiss till lagrådet där man föreslår att det ska bli lättare att driva åtal mot näthat. För att en åklagare ska väcka åtal i dagsläget krävs att det ska finnas särskilda skäl och det leder till att förtalsmål sällan tas upp. Förslaget innebär att kravet på särskilda skäl tas bort och att fler drabbade ska kunna få åklagarhjälp och spara stora kostnader. Bakgrunden till förslaget är att näthatet – med förtal, förolämpningar och hot – är ett växande samhällsproblem som kränker många människor och det är inte acceptabelt, enligt justitieminister Beatrice Ask.

DJ U R S KYD DS I N S P E K TÖ R E R NA

DJ U R S KyD D S-

M I lJÖ &- hÄlSO-

I n S Pe KtÖR e R

S KyD D S I n S Pe KtÖR e R OCh lIVS M e D-

R YC K E R U T :

e lS I n S Pe KtÖR e R

1. Efter anmälan.

2. Normalkontroll av främst lantbruk, zoo, hunddagis,

HAR I nte B lIVIt UtSAtt FÖR hOt

HAR B lIVIt UtSAtt FÖR hOt

försöksdjur och ridskolor.

3. Tillståndsprövning. krävs för sällskapsdjur på

bland annat zoo, kennel, ridskolor och hunddagis.

P R I O R ITETS O R D N I N G E F TE R AN MÄLAN

1. Akut, åker inom tre dagar. Övergivna, magra eller

sjuka djur som inte får vård.

2. Inom tre veckor. Till exempel smutsig miljö, vindskydd

saknas eller hund som står och skäller i rastgård utan tillsyn.

3. Skriver brev eller ringer. kan gälla häst som står

ensam i hage eller hund som inte rastas.

DJ U R S KYD D ET I S I FFR O R 109 djur omhändertogs i Skåne under 2012. Ett av de fallen var lantbruksdjur.

40 procent av anmälningarna i Skåne var förra året obefogade anmälningar – falskt alarm. Motsvarande siffra för hela landet var 50 procent.

50 procent av besöken ska vara oanmälda rutinkontroller på lantbruk.

Det ställer Eu som krav.

7 AV 10 HOTAS I JOBBET En rapport från Naturvetarna visar att:  7 av 10 har utsatts för hot i tjänsten.

används aktivt av arbetsgivaren.

 1 av 10 har utsatts för våld. Ska man jämföra med de andra inspektörerna i undersökningen så hade 38 procent utsatts för hot och 4 procent för våld.

 52 procent anser att resurserna (antal årsarbetskrafter med mer) styr nivån/ frekvensen i tillsynsuppdraget.

 30 procent svarar att den beredskapsplan som finns mot hot och våld inte

 82 procent anser att det finns svagheter inom lagstiftningen, tillsynsmyndigheterna, polis eller åklagare.

n R6 2013

n A T URV e TAR e

21

fOTO: H åkAN Li N D g R E N / S CAN P i X

TE MA – J O R D B R U K – LIVS M E D E L

Är svensk mat alltid bättre?

Blott Sverige svenska krusbär har. Blågul mat har mervärden, och smakar det så kostar det. Men är konsumenterna beredda att betala?

Importen ökar samtidigt som vi ställer högre krav på djurskydd. Vi gör ett försök att reda ut begreppen, område för område.

TeXT

22

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

KIM BeRGSTRÖM

TE MA – J O R D B R U K – LIVS M E D E L

Ekologiskt avtryck och klimat Det är inte lätt att vara en medveten konsument i mataffären. Ekologiskt, rättvisemärkt, svenskt, närodlat?

– Vill man minska sitt avtryck är det mycket viktigare att minska på kött- och mejerikonsumtionen än att välja ”rätt” märkning. lIvS M e D e lS I n D U STR I n b e h Öve R

– Det är svårt att som konsument ställa de olika märkningarna mot varandra, säger Elin Röös, som forskar på livscykelanalyser av livsmedel vid SLU. Det ekologiska avtrycket av maten är en fråga med delvis oväntade svar. Transporter står för en förhållandevis liten del av det totala avtrycket. Så för livsmedel med ett stort avtryck, som nöt- och griskött, så dominerar produktionsmetoden avtrycket. Nyzeeländskt Eko-lamm kan ha samma eller lägre avtryck än kött från grannbonden. När det gäller frukt och grönt spelar transporterna större roll, eftersom avtrycket från produktionen är mycket mindre.

I slutändan tycker Elin Röös att det viktigaste är att göra ett aktivt val, och inte automatiskt välja det billigaste.

TA eTT STÖR R e An SvAR

Elin Röös tycker att handeln och industrin har ett ansvar som de i dagsläget inte tar.

– De kan inte gömma sig bakom argument som ”vi säljer det folk vill köpa”.

Vi måste föra en moralisk diskussion om

den mat vi äter. Livsmedelsföretagen skulle kunna jobba mycket mer med att erbjuda attraktiva vegetariska produkter, eller produkter med en lägre kötthalt men med bra näringsvärde, gärna baserade på våra egna baljväxter.

Det skulle också kunna ge den svenska matindustrin produkter som de kan konkurrera med på den internationella marknaden, konstaterar hon. #

Ve G eTAR I S kT M I n S kAR Påve R kAn

Men frågan är mer komplicerad än så.

– Lägger vi ner jordbruksmark och importerar så sätter vi större tryck på mark, vatten och andra resurser hos de vi importerar från. Så ur ett globalt perspektiv är det dåligt att vi inte utnyttjar mark som vi skulle kunna producera mat på, säger Elin Röös.

Hon tycker också att det är viktigt att fokusera på rätt saker.

Det kan vara så att lammköttet från Nya Zeeland har mindre ekologiskt avtryck än köttet från grannbonden.

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

23

Svensk produktion av nötkött går sakta ner.

Produktionen av fläskkött har fallit från 330 000 ton vid mitten av 1980-talet till cirka 260 000 ton år 2010.

24

NATUR V ETARE

NR 6 2 0 1 3

TE M A – J O R D B R U K – L I V S M E D E L

Ovanligare med smitta i svensk mat När det gäller hälsoaspekterna

på mat och livsmedelsproduktion ligger Sverige bra till. Vi har friska djur, och smittorisken från livsmedel vi äter är internationellt sett liten.

– De svenska aktörerna bedriver ett bra arbete för att hindra smittspridningen mellan djurbesättningar och för att hålla djuren friska. Därför behöver vi inte använda så mycket antibiotika, vilket i sin tur gör att vi inte har lika stora problem med antibiotikaresistens som många andra länder, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Det pratas mest om smittrisker när det gäller kött. Men frukt och grönt kan givetvis

Mats Lindblad.

också vara smittat.

– Det är sällan problem med svenska grönsaker. Men det händer exempelvis att vi hittar salmonella i importerad ruccola eller bladspenat.

Frukt överhuvud taget är det väldigt sällan problem med.

GMO lITe Av I Ck e fRåGA

Det finns ett bistert skäl till den svenska noggrannheten. På 1950-talet hade vi ett stort salmonellautbrott där 9 000 blev sjuka och 90 människor dog.

– Jag ska inte säga att det är hela skälet, men det var nog definitivt en väckarklocka, säger Mats Lindblad.

Diskussionens vågor går ofta höga när GMO kommer på tal. Livsmedelsverket säger att det i dagsläget saknas evidens för att räkna GMO som en hälsofråga. Louise Ungerth på Konsument Stockholm tror heller inte att det är så många som tänker på det när de handlar mat.

– Det beror nog delvis på att det inte finns så mycket GMO-produkter i Sverige. Skulle det bli vanligare misstänker jag att det skulle bli liv i media, och att en del konsumenter skulle börja fundera. #

Djurvälfärd i världsklass Svenskarna sviker allt mer

det svenska köttet. Ett stort bidragande skäl är säkert att det är dyrare än det danska, irländska, polska och tyska köttet. Varför är det så?

– Vi har en lagstiftning och en hantering av djur som är bättre än övriga Europa, säger Christer Yrjas, landsbygdsrådgivare på Hushållningssällskapet och tidigare vice ordförande i Naturvetarna. Och djuromsorg kostar.

I Danmark och resten av Europa kan suggor stå fixerade i små burar. För

att undvika att de biter varandra i svansen klipps ofta svansarna bort. Det är också vanligt med liggsår och magsår. Alla dessa faktorer samspelar till att sänka produktionskostnaderna, och köttet blir billigare.

– Det är så dumt att inte hela kostnaden syns i priset, säger Johanna Sandahl, vice ordförande och talesperson för jordbruksfrågor för Naturskyddsföreningen. Det är ett klockrent exempel på marknadsmisslyckande.

FRAMTI D e n ÄR e kOlOG I S k

Men våra nordiska grannar är också långt framme. Det kan verkar paradoxalt, men Danmark på väg att köra om oss. Den danska regeringen har systematiskt satsat på ekologisk produktion. De har också ett

skattesystem för bekämpningsmedel som är hårdare än vårt.

Johanna Sandahl ser en möjlighet för svenskt jordbruk, både för djur- och växtproduktion.

– Svenskt jordbruk har miljömässigt kommit långt. Men genom att ta ytterligare ett steg och satsa på ekologiskt blir det svenska mervärdet synligt. Konkurrensen sker då på en annan spelplan, där det finns många marknadsandelar att vinna. I Sverige har vi också bra förutsättningar att odla ekologiskt, med fosforrika jordar och ett lågt tryck från skadeinsekter. Ekoproducenter har dessutom en bättre lönsamhet överlag. Den ekologiska produktionen är vägen framåt. Där finns marknaden. #

Johanna sandahl.

NR 6 2 0 1 3

NATUR V ETARE

25

Maten en del av rikets säkerhet Fram till för några decennier sedan fanns det en nationell planering att Sverige skulle vara förhållandevis självförsörjande om det inträffade en kris som stoppade den internationella handeln. Men i samband med att muren föll 1989 förändrades situationen i omvärlden, och efter inträdet i EU började de svenska beredskapslagren avvecklas.

MåSTe blI TYD lI GAR e

– Livsmedelsförsörjningen utgår från EU:s gemensamma livsmedelspolitik med en gemensam marknad för medlemsstaterna, som ska försörja Sverige vid en kris säger Therese Frisell, som arbetar med livsmedelsförsörjningsfrågor på Livsmedelsverket.

Sverige är fortfarande i princip självförsörjande

på exempelvis spannmål, mjölk och ägg. Men produktionen av nöt- och svinkött går ner.

En konsekvens av EUsamarbetet inom jordbrukspolitiken är att de enskilda länderna inte Therese frisell. får skydda sin egen matproduktion. Men inget hindrar LRF, Scan, Kronfågel eller andra organisationer eller företag att göra reklam för svensk mat.

Louise Ungerth på Konsumentförening Stockholm tror att sådana informationskampanjer måste vara mycket tydligare än de varit.

– ”I Sverige har grisen knorr” säger inte en konsument så mycket. Istället kanske det skul-

le stå ”vi ger en tiondel av antibiotikan mot vad land X ger”, eller ”köper du inte svenskt har vi ingen levande landsbygd".

Plan för kris?

Sedan något år tillbaka har Livsmedelsverket ett övergripande uppdrag att samordna planering av livsmedelsförsörjning vid kortare kriser.

– Vi kan se till att det finns planering som gör att distributionen kan fungera även vid kris, säger Therese Frisell. Det kan handla om att förbereda samarbeten mellan kommuner och livsmedelsaktörer, ha en högre lagringskapacitet hos leverantörer och distributörer och ha utsäde i lager.

Och vill vi ha kvar ett svenskt jordbruk som kan försörja oss i kris så måste vi ha ett svenskt jordbruk, och betala för det. #

Levande landsbygd ger biologisk mångfald Vi trivs bäst i öppna landskap.

Men är det och ett rikt odlingslandskap något mer än en nostalgisk längtan efter en Emil i Lönneberga-idyll? Fyller det någon funktion?

– Definitivt, säger Johanna Sandahl, vice ordförande och talesperson för jordbruksfrågor för Naturskyddsföreningen. Vi behöver ett svenskt jordbruk för att klara många utmaningar, och betesmarkerna producerar mycket av den biologiska mångfalden.

E n D e l Av D e n Sve n S kA S JÄle n

Den biologiska mångfalden kan bli ännu viktigare i framtiden. Klimatförändringarna kommer att påverka det svenska jordbruket, och då står vi starkare rustade om vi har en större mångfald i den svenska naturen, både den tämjda och den vilda.

Det finns även många praktiska konsekvenser om landsbygden avfolkas.

26

NATUR V ETARE

NR 6 2 0 1 3

– Då kan det bli svårt att locka turister, säger Christer Yrjas, landsbygdsrådgivare på Hushållningssällskapet och tidigare vice ordförande i Naturvetarna. Utan lantbrukare försvinner odlingslandskapet, och då blir det ingen lokal mat, inga bönder som kan dra upp folk som kör i diket och inga bed and breakfast-ställen. Ett levande svenskt jordbruk ger också arbetstillfällen i andra näringar, som infrastruktur, logistik, transporter, mejerier och slakterier. Kossorna, åkrarna och ängarna är en viktig del av bilden av Sverige, både för oss som bor här och för turister.

Louise Ungerth, chef konsument och miljö på Konsumentföreningen Stockholm, håller med.

– När man betalar för maten så betalar man ju också för en bit landsbygd, med ett odlingslandskap. För mig är svensk landsbygd mer intressant än landsbygden i Nya Zeeland. #

Louise Ungerth betalar för en bit öppet landskap.

5 snabba Bättre skolmat i matlandet Sverige?

Nu satsar regeringen på skolmaten. Dietist Ulrika Brunn är projektsamordnare för skolmatsverige.se

1. H u R illA äR D ET Eg E NTli g E N sTällT? – Enligt en undersökning från 2011 nådde bara 6,3 procent av grundskolorna upp till kraven på innehåll av D-vitamin, järn, fettkvalitet och fiber. Nu är det lag på att skolorna ska servera näringsrika måltider. Vi hoppas på bättring, bland annat med hjälp av ett webbaserat verktyg, skolmatsverige, tillgängligt för alla landets grundskolor.

2. H u R f u N g E R AR vE R kTyg ET? – Skolorna svarar på frågor om bland annat näring, säker mat, service, miljö, klimat och pedagogik. Det mest fiffiga är att de får tillbaka en resultatrapport som visar vad som är bra och vad som kan förbättras. Ännu en poäng är att skolorna kan få en tankeväckare om hur maten kan ingå som en del i undervisningen, som att räkna på näringsinnehåll och matsvinn.

TE M A – J O R D B R U K – L I V S M E D E L

FlE R R åD g ivAR E b E h övs En brist på rådgivare inom lantbruket är under uppsegling.

Allt för få utbildar sig till agronom med mark-växtinriktning.

Lena andersson – Redan i dag Eklund. är det svårt att rekrytera rådgivare med rätt kompetens.

Och värre blir det i takt med att många går i pension, säger Ulrik Lovang, verksamhetsansvarig på rådgivningsföretaget Lovanggruppen.

20-30 studenter per år räcker inte på lång väg för att försörja Lantbrukssverige. Vid sidan av rådgivningen behövs kompetens inom EU-administration, försäljning, forskning och annat.

– Dubbelt så många behövs, enligt branschen, säger Lena Andersson Eklund, prorektor vid SLU. Ulrik Lovang ser en framtid där de

får ta in folk med annan bakgrund, som biologer.

– Det blir en längre startsträcka eftersom de inte har samma kunskap om lantbruk och produktion. Lantmästarna är förstås viktiga, men de blir inte fler, säger Ulrik Lovang. LEL

I runda tal utbildas 170 agronomer per år:

 Ekonomi: 40  Husdjur: 40  Mark-växt: 20-30  Livsmedel: 20-30  Landsbygdsutveckling: 35

3. VAR kO mm E R mATg läDJ E N i N? – Den har en självklar plats. Det spelar ingen roll hur näringsrik maten är om ingen gillar den. Det finns även med frågor om trivsel, miljö, buller och annat som ramar in en trevlig måltid.

4. FölJER gRuNDskOlORNA lAgEN? – Det får vi svar på när kartläggningen är klar senare i höst. Ytterst är det Skolinspektionen som har ansvar för att skolorna följer lagen. Vi har redan sett problem med kostchefer som har sagt upp sig i protest mot att det satsas för lite resurser på skolmaten, och därmed inte kan följa lagen.

5. Så D ET kAN bli E N blåslAm PA På kO mm u N E R NA? – Jag hoppas det. Den nya lagen ger också en statushöjning av kostchefer, kockar och andra yrkesgrupper inom skolmåltiden. Det behövs för att uppnå visionen: Sverige det nya matlandet. LEL

ÄTA UTe nYC Ke Ln TI LL bäTTR e HäLsA Nu ska det bli lättare att äta hälsosamt på restauranger. Nyckelhålet moderniseras och får en nystart.

– Vi vill omforma det så att det får en ny attraktiv profil med matglädje i fokus. Det ska vara lockande för restauranger och storhushåll att erbjuda hälsosamma alternativ, säger Ellinor Moberg, projektledare på Hushållningssällskapet, som tar över märkningen. LEL Nyckelhål med matglädje i fokus.

NR 6 2 0 1 3

NATUR V ETARE

27

Samarbete som leder till nya upptäckter I Karlstad samarbetar forskare på universitetet med sjukhuset.

Forskningen får tillgång till blod och vävnader från patienter.

I utbyte drar sjukhuset nytta av forskningens framsteg.

TeXt:

l ar S - erik l i l J e B Ä C k

I ett vävnadsprov från lunga syns de blåfärgade tumörcellerna. De brunfärgade makrofagerna (ett slags vita blodkroppar) missgynnar tumörcellerna.

28

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

lillRa E P O R TA g E T

N

är Margareta Ericsson färgar och identifierar celler i sitt vanliga jobb på sjukhuset i Karlstad gör hon också en insats för forskningen. Hon hjälper den disputerade molekylärbiologen Ann Erlandsson att studera hur immunförsvaret kan påverka uppkomst och spridning av cancer.

– Det är ett spännande samarbete mellan sjukhuset och universitetet här i Karlstad.

På köpet får jag chans att utvecklas i jobbet och bygga på min examen, säger biomedicinska analytikern Margareta Ericsson.

Hon påpekar att det inte tar resurser från patienterna, färgning av cellprover från patienter på sjukhusets patologilabb gör hon rutinmässigt varje dag. Några extra cellprov från forskningen påverkar inte arbetets omfattning mer än marginellt.

– Syftet på sikt är naturligtvis att patienter som i framtiden diagnostiseras med cancer ska kunna dra nytta av forskningen.

KOllar Ce ller

Lutade över datorskärmen, som är kopplad till mikroskopet, identifierar de tumörceller och makrofager. Patologläkare och ibland cytodiagnostiker bidrar med sitt expertkunnande när det behövs.

Inflammation är en organisms svar på skada orsakad av till exempel en infektion.

Den inflammatoriska processen är mycket komplex, där både nedbrytande och uppbyggande processer samverkar.

– Det är viktigt att kunna skilja mellan akut och kronisk inflammation, eftersom man vet att framförallt kronisk inflammation, som ulcerös kolit, Crohns sjukdom, utgör en riskfaktor för cancer.

Med tränad blick identifierar Margareta Ericsson och Ann Erlandsson tumörceller och makrofager.

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

29

lillRaE P O R TA g E T

Ann Erlandsson förklarar att olika cancerformer påverkas olika av inflammation och inflammatoriska celler.

– Kunskap behövs om vi i framtiden ska kunna förhindra uppkomst och spridning av cancer.

Man vet idag att inflammation och inflammatoriska celler kan vara både hämmande och stimulerande för utveckling och spridning av cancer och det är just detta som Ann Erlandsson studerar i sin forskning.

– Ett stort fokus har legat på en typ av vit blodkropp som kallas makrofag. Vissa typer av makrofager gynnar tumören, medan andra typer bryter ner den. Önskvärt är förstås att få bort dem som bygger upp tumören.

S PÄnnan D e SaM S Pe l

De beskriver det som ett spännande och komplext samspel, där både makrofagerna och tumörcellerna ser olika ut och har olika egenskaper.

– På vårt forskningslabb på universitetet studerar vi även hur olika tumörceller från

”

Det finns så mycket kunskap bland biomedicinska analytiker. Ta vara på den kunskapen i forskningen. bland annat bröst, lunga och tarm beter sig när de odlas tillsammans med olika typer av makrofager. Förändringar och effekter i cellerna undersöks sedan med olika metoder, bland annat immmunhistokemiskt på sjukhuset, säger Ann Erlandsson.

Mål att StYra MakrOFaG erna

Hon berättar att makrofagerna påverkar tumörcellerna på olika sätt. Det avspeglar sig bland annat i uttrycket av proteiner som ger cellerna sin ytstruktur och typ av receptorer.

– Målet är att kunna styra immunförsvaret, som bland annat utgörs av makrofager, så att tumörcellerna oskadliggörs. Om det fungerar kan det bli en behandlingsform i framtiden. På sikt kan det även bli aktuellt med målsökande behandling, där radioaktiva antikroppar målsöker specifika proteiner på ytan av en makrofag så att dessa kan elimineras från tumören.

Utan att dra för höga växlar på sin forskning kan Ann Erlandsson se resultat redan nu.

– Vi har i in vitro-studier på labb sett att flera typer av tumörer växer till sämre efter behandling med vissa makrofagtyper, medan andra typer av tumörer inte påverkas alls eller till och med gynnas.

Hur kan tumören byggas upp av makrofagen?

– Vi har inte kunskap om alla detaljer, men man vet att vissa makrofager kan stimulera tumörceller så att de växer bättre och metastaserar lättare. En tänkbar förklaring är att kroppens eget immunsystem inte känner skillnaden mellan en tumörcell och vanliga celler, vilket gör att båda gynnas.

f oto: k ar LSta D S u N IV er S Itet

Samarbetet mellan Karlstads universitet och sjukhuset vinner båda på.

30

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

D u f ö L jer Vä L Nat u r V etar N a på :

Ann Erlandsson berättar att det är en rätt ny kunskap och att balansen mellan uppbyggnad och nedbrytning kan bero på i vilka vävnader tumören finns.

BåDa vinner

Samarbetet mellan sjukhuset och universitetet vinner båda på. Det finns en vilja på sjukhuset i Karlstad att odla detta samarbete, bland annat genom att ta emot studenter som gör sitt examensarbete.

– Jag får tillgång till avidentifierad patientdata och blod och vävnader med tumörceller. Den kliniska kunskapen finns på sjukhuset. Det har vi nytta av i både undervisningen och i forskningen.

B I ome D I C I N S ka a N a Ly t I ker N M a r g a r e ta E r ikss o n Yrke: Biomedicinsk analytiker vid klinisk patologi Centralsjukhuset i karlstad.

Utbildning: karlstads universitet.

Trivs på jobbet: Ja, bra arbetskompisar och stora möjligheter att utvecklas i patologi, främst inom immunhistokemi. engagerar mig: Djur och natur.

Gör en ledig dag: Umgås med familjen, är ute i skog och mark med hundarna. Träning.

Familj: Två söner, sambo och tre hundar.

Även Margareta Ericsson ser fördelarna.

– Det känns bra att kunna bidra till forskning och det är positivt att samarbeta på det här sättet. Med detta samarbete och några kurser hoppas jag kunna bli specialist i immunhistologi.

På köpet kan sjukhuset sätta upp metoder för att detektera nya typer av proteiner på ytan på cellerna i en tumör och att förfina metoderna genom till exempel annan spädning av reagenser eller förbehandling av provet.

– Det finns så mycket kunskap bland biomedicinska analytiker. Ta vara på den kunskapen i forskningen, säger Margareta Ericsson. #

For S kare N A n n E r l a n dss o n Yrke: Lektor vid karlstads universitet, som finansierar forskningen. I tjänsten ingår också undervisning.

Utbildning: Molekylärbiolog, disputerad i immunologi vid Umeå och karlstads universitet.

 Bloggen  Twitter  Facebook  Linkedin

naturvetar B lOG G en.S e

› www.facebook.com/Naturvetarna › http://naturvetarbloggen.se › www.linkedin.com – sök på

”groups” och ”Naturvetarnas nätverk”

Får du våra digitala nyhetsbrev?

Om inte, så kanske vi har fel mejladress. gå in på www.naturvetare.se Mina sidor och uppdatera dina uppgifter.

Inloggningsuppgifter hittar du på baksidan av detta magasin.

Bäst med jobbet: Stort utrymme att få vara kreativ både i forskning och undervisning.

Brinner för: Att försöka förstå hur samspelet i min forskning hänger ihop och att utifrån det hitta kliniska tillämpningar som kan hjälpa cancerpatienter.

Fritid: går mycket i skogen, seglar och tränar viltspår med hunden.

Familj: Son, sambo, tre bonusbarn och en hund.

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

31

VETENSkAP

Världens dyraste hamburgare

odlat kött.

1,7 miljoner för en 140-grammare. Det är vad världens första odlade hamburgare har kostat att ta fram. förespråkarna för odlat kött menar att det minskar djurs lidande, är mer etiskt och är bättre ur miljösynpunkt. En studie från 2011 pekade exempelvis på minskad energiåtgång, att det krävs mindre mark och att klimatpåverkan blir lägre. Idén om att odla kött är inte ny. Winston Churchill skrev om det i en novell redan 1931. utmaningarna är emellertid många innan odlat kött kommer att finnas på var mans bord. fortfarande behövs blod från slaktade kalvar till tillväxtserumet. Det är också svårt att förse muskelcellerna med näring, eftersom de saknar blodkärl, och sedan behövs antibiotika för att förhindra att köttet angrips av bakterier. MT

Vill du ha en evolutionär tapet?

Konstnären Natalie settles har konstruerat tapetmotiv som liksom organismer kan förändras över tid. Motiven är uppbyggda av åttio enkla geometriska mönster och om en åskådare rör vid något motiv får

r e t t ä s r le y k le o Frisörm ierna r e t k a b r ö f P Med hjälp av kemiskt framställda ”frisörmolekyler” har professor fredrik Almqvists forskargrupp i umeå lyckats avväpna bakterier i stället för att döda dem. Vitsen med detta är att resistens då inte utvecklas lika snabbt. frisörmolekylerna hindrar hårliknande strukturer, så kallade curli, på bakterierna från att växa ut, vilket gör att bakterierna får svårt att fästa vid varandra.

– Effekten är häftig, kommenterar fredrik Almqvist.

32

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

– Små förändringar i molekylen på några atomer har drastiska konsekvenser för bildandet av curlifibrer.

Det är curlifibrerna som gör att bakterier kan haka fast vid varandra och bilda biofilmer. Biofilmer är kolonier av bakterier som ofta ger ofta upphov till infektioner till exempel i urinvägarna.

När bakterierna bildar biofilm försvåras infektionen, immunförsvaret får svårt att bekämpa inkräktarna och behandling med läkemedel försvåras. MT

det större evolutionär framgång och kommer att upprepas oftare i framtida tapetrullar. Konst, men också ett digitalt experiment och resultatet av ett intimt samarbete med genetikern Stephen Tonsos. MT

proteinet Csga som bildar curli.

Molekyl a som påskyndar bildandet av curli.

Molekyl B som påskyndar bildandet av curli.

Molekyl som hämmar bildandet av curli.

Skratta och tänk efter Tre forskare på Lunds universitet fick utmärkelsen Ig Nobel Prize på en underhållande gala i Boston. Bakom utmärkelsen, Ig Nobel Prize, står en amerikansk organisation som vill väcka intresse för naturvetenskap genom att hylla forskning som först får oss att skratta, men sedan får oss att tänka efter. Biologerna Marie Dacke, Erik Warrant och Emily Baird belönades för en studie som visar att dyngbaggar navigerar med hjälp av Vintergatans stjärnor. Redaktionen för Naturvetare kontaktade Marie Dacke för en kommentar. hur var ceremonin i Boston?

– Helt fantastisk, det var en knasig blandning av akademiska traditioner och olika upptåg. Vi höll till i en anrik träbyggnad på Harvard, under ceremonin flög pappersflygplan omkring och om någon pratade för länge började en åttaåring skrika. hur har dina forskarkollegor reagerat på utmärkelsen?

– Vi har bara fått positiva kommentarer. fakulteten har till och med ordnat en specialföreläsning, för att vi ska få tillfälle att berätta om vår forskning.

Tror du att du kommer att få bekymmer med din trovärdighet nu?

– Nej, inte alls. Jag är jättestolt. Det är ju bra forskning som ligger bakom även om den först kan framstå som lite tokig. Vår studie har till exempel publicerats i Current biology.

Varför tror du att ni fick detta pris?

– Jag vet att det beror på att vi satte hattar på dyngbaggar. Det visade sig vara bästa sättet att hindra dem från att se Vintergatan. De tyckte också att det var roligt att vi ordnat planetarievisningar för insekter.

Emily Baird, Eric Warrant, Marie Dacke och Marcus Byrne livade upp sitt tacktal med hattar och bollar.

Kommer du att fortsätta att studera dyngbaggar?

– Ja absolut, vi har jättemycket kvar att lära. Vi vill ta reda på hur ett biologiskt kompass-system fungerar och då är dyngbaggar en perfekt modellorganism. MT

Dyngbaggen navigerar efter vintergatan.

45

dryck kall. I det ta att få en sekunder ska r ända fram. nå l tet Rapidcoo ek oj pr om ll fa alla ken anser sig llade v-Textekni Med den så ka en metod en ha utvecklat Rapidcool-grupp akas om sk n yrad dryck ka som gör att kols öppnar an m r nä rutar ut utan att den sp gger på att kalla den. Metoden by er i förpackoch varma parti . LEL ningen blandas n R6 2013

Cellterapi reparerar hjärnan För två år sedan var forskare i Lund först i världen med att omvandla vanliga hudceller direkt till nervceller. Nu har de kommit ett steg längre och kan omvandla celler direkt i hjärnan genom att spruta in några gener. Låter det som science fiction? Det är det, men bara ett litet tag till. te X t O f O t O

34

n A T U R V e TA R e

n ata l I e v O n D er Lehr

n R6 2013

Bilden: omprogrammerade nervceller under mikroskopet. De långa utskotten är nervcellens så kallade axon som skickar ut nervsignaler.

VETENSkAP

E

gentligen trodde ingen att det skulle vara fullt så enkelt. Men Malin Parmars forskargrupp vid Lunds universitet provade i alla fall. De odlade mänskliga hudceller i en petriskål och introducerade fyra gener med hjälp av ett virus. Sedan utvecklades cellerna till fungerande nervceller som producerar dopamin.

– Det är inte själva cellen men kombinationen av gener som är nyckeln för att påverka utvecklingen, själva omprogrammeringen, förklarar Malin Parmar.

OM PrOG raM M er I nG PåGår

I uppföljningsstudien injicerade forskarna levande möss med de generna som behövs för omprogrammeringen direkt i hjärnan.

Resultatet blev en omvandling av gliaceller, stödjeceller som finns naturligt i hjärnan, till dopaminproducerande nervceller. Det är just dessa celler som är skadade i Parkinsons sjukdom, det långsiktiga målet av forskningsgruppen är att kunna ersätta och därmed reparera skadan genom en Malin parmar transplantation med omprogrammerade celler. Men Malin Parmar uttrycker sig försiktigt.

– Vår forskning fokuserar på cellterapi.

Vi försöker förstå processen hur olika celler utvecklas. För att kunna utveckla framtidens behandlingar måste vi sedan hantera en sak i taget. Dels måste vi veta att metoden hur vi omprogrammerar cellerna är säker och dels att cellerna fungerar som de ska. Men det är inga oöverstigliga hinder, vi kommer att se cellterapi i kliniken i framtiden.

att studera hur de transplanterade cellerna fungerar och bildar nätverk i sin nya miljö. I ett källarrum i Lund har hon

Det är lite science fiction över det hela.

aktiveras. Mätningen utförs med hjälp av elektroder som fästs vid enstaka celler antingen i en cellkultur eller i tunna snitt från rått- eller mushjärnor.

– Det är ett pilligt arbete, hjärnsnitten är små och måste vara syresatta och ligga i speciella lösningar. Allt från preparation av vävnaden till mätningarna måste ske inom några timmar, så man har lite tid på sig.

BÄttre DOnatOrvÄvnaD

byggt ihop sin ”rigg” som består av ett mikroskop, en tunn elektrod som fästs vid enstaka celler, en styrplatta och skärmen där hon kan se de enstaka cellerna i förstoring. En dator spar all information om cellernas egenskaper. Här ska hon tillbringa många timmar för att undersöka hur och om de omprogrammerade cellerna fungerar efter transplantationen.

– Det är viktigt att återställa nervnätverket och signaleringen. Annars spelar det ingen roll vad vi transplanterar, förklarar Daniella Rylander.

Hon ska utvärdera cellernas funktion genom att bland annat mäta deras elektriska spänning och deras förmåga att bilda en aktionspotential, den elektriska puls som behövs för att nästa cell i hjärnan ska

För att etablera att metoden fungerar jobbar hon just nu på omprogrammerade celler som har odlats i petriskålar. Nästa steg är att undersöka hjärnor från råttor som har blivit transplanterade med omprogrammerade nervceller. Efter det kan det bli aktuellt att undersöka hur de celler som omprogrammeras direkt i hjärnan, med hjälp av injektion av gener, fungerar och bildar nätverk med befintliga celler.

– Det är lite science fiction över det hela, men ändå inte. Det är mycket fokus på donatorvävnad, genom att kunna använda omprogrammerade celler skulle vi kunna hjälpa fler patienter med Parkinsons sjukdom och på sikt förhoppningsvis även patienter med andra hjärnsjukdomar. #

Åter StÄlla nÄtverket

Daniella Rylander, postdok i Malin Parmars forskargrupp, har tillbringat två år hos en forskargrupp i Rom för att lära sig den avancerade tekniken som krävs för

– Det är häftigt att se att jag har byggt ihop allt detta själv, kommenterar Daniella Rylander medan hon förbereder mikroskopet för ett experiment.

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

35

T idslin J e : o m p ro g r a m m e r i n g a v c e l l e r f ö r c e l l t e r a p i

2007

2008

2011

2013

Shinya Yamanaka lyckas att omvandla mogna (utvecklade) celler till stamceller. Cellerna kallas för inducerade pluripotenta stamceller (iPS), yamanakas upptäckt belönas senare med Nobelpriset (2012).

Forskaren Marius Wernig omvandlar hudceller från råtta först till iPS och sedan till nervceller. Transplantation av dessa celler tillbaka till råttorna lindrar symptomen av Parkinsons sjukdom.

Malin Parmars forskargrupp lyckas att omprogrammera mänskliga hudceller till nervceller utan att behöva passera stamcells- eller iPS-stadiet.

Samma forskargrupp omprogrammerar celler inuti hjärnan till nervceller (i möss).

Tran S PlantatIOn av StaMCe ller Vid Lunds universitet har Anders Björklund och Olle Lindvall varit pionjärer inom transplantation

av hjärnceller. Deras utgångspunkt för arbetet var att hjärnan och ryggmärgen har en dålig egen läkningsförmåga. Den förmågan skulle kunna förbättras genom att tillföra celler som är bättre på att växa till sig och reparera skadad vävnad.

De första patienterna fick transplantationer av stamceller från aborterade mänskliga embryon på 1980-talet. Några av dessa patienter har dött av naturliga orsaker och undersökningarna av deras hjärnor visade att transplantaten som gjordes ungefär femton år tidigare har överlevt till en större del och var funktionella fram till dödsfallet.

frågor. Transplantation av omprogrammerade celler skulle öppna upp för behandling av många fler patienter.

Just nu planeras en handfull nya operationer i Lund. Detta sker inom det europeiska nätverket Transeuro där flera forskare och kliniker i Europa deltar. Ett av syftena med Transeuro är att utarbeta ett kliniskt protokoll som kan användas för stamcellstransplantation i framtiden.

Till varje transplantation behövs celler från minst sex aborterade foster och detta väcker svåra logistiska och etiska

Många andra sjukdomar skulle kunna behandlas på ett liknande sätt.

Studier pågår på olika håll i världen för att till exempel behandla diabetes med omprogrammerade insulinproducerande celler eller hjärt-kärlsjukdomar med omprogrammerade kardiomyocyter.

Adulta stamceller: finns hos vuxna och har som uppgift att förnya och reparera kroppen vid skada. Det är till exempel hud-, lever- och blodstamceller som alla kan utvecklas till en viss typ av celler.

Inducerade pluripotenta stamceller (iPS): Hudceller eller andra mogna celltyper som genmodifierats så att de har samma utseende och egenskaper som embryonala stamceller.

OlI ka SOrter S StaMCe ller embryonala stamceller: Celler som tas fram från överblivna embryon efter en provrörsbefruktning. De kan dela sig oavbrutet och har förmågan att utvecklas till alla typer av celler i kroppen.

36

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

VETENSkAP

N E A G Å R F ta re rve U nat Hur kan salt smälta is?

Blir man starkare efter en skada?

varför smälter isen när man saltar på vägarna och hur påverkas miljön?

Det sägs att när ett brutet ben läkts så blir det starkare där brottet var. stämmer det och gäller samma sak för muskler?

Isen smälter därför att fryspunkten för blandningen salt (natriumklorid) och is sjunker jämfört med ren is, detta kallas fryspunktsnedsättning. I skolan fick vi mäta temperaturen på en blandning av snö och is och man kunde då se att blandningen höll en temperatur som var lägre än noll grader men att den trots detta var flytande. I praktiken fungerar salt för halkbekämpning ner till cirka minus 6⁰C. Vid lägre temperaturer finns risk för så kallad återfrysning.

Halkbekämpning med salt har medfört förhöjda kloridhalter i en del vattentäkter, såväl allmänna som enskilda, som ligger nära så kallade saltvägar. förhöjda kloridhalter innebär inte någon direkt hälsorisk men om halten överstiger 100 mg/liter kan korrosion (frätskador) på tekniska installationer (ledningar, varmvattenberedare med mer) uppstå. Om kloridhalten i brunnsvatten överstiger cirka 300 mg/liter kan smaken på vattnet påverkas. även vegetationen längs vägar kan påverkas av vägsalt. Bland annat kan barrträd bli bruna, men då är detta i första hand resultatet av luftspridning genom stänk och damm.

Salt (kloridjonen) är inte en indikator på grundvattnets innehåll av andra ämnen än klorid men kloriden kan användas som spårämne och visa hur grundvatten som eventuellt är förorenat av vägdagvatten rör sig.

An D er S Car lSte Dt, hyD rOG eOlOG vI D Sver IG e S GeOlOG I S ka U n D er SÖkn I nG, SG U

salt funkar ner till minus sex grader.

en fraktur som läkts med indirekt benläkstarkare efter ning (callus) är starbenbrott. kare än skelettet ovan och nedan, förutsatt att frakturen läkt i korrekt läge. Detta beror på att benmassan blir högre och benet därmed blir tjockare där brottet varit. Detta gäller dock inte opererade frakturer som läkt utan callus, så kallad direkt läkning. Om implantatet då tas bort, och en rimlig rehabiliteringstid förflutit , så torde skelettet vid frakturen inte vara vare sig starkare eller svagare än omgivande ben.

Hos barn sker en kraftig remodellering efter frakturer och ovanstående gäller under läkningsfasen, dock kan man efter månader till år inte se var frakturen suttit och då får man förmoda att benet återfått sin normala styrka.

Muskler blir däremot svagare efter en muskelbristning.

Då bildas en bindvävshinna mellan muskelcellerna där bristningen blev till. Bindvävshinnan är stark och går inte sönder så lätt men den har ingen funktion i muskeln, vilket gör att muskeln blir svagare.

Math I lD e BaekkevOlD, ST I OrtOPe D I På SÖD er SjukhuS et OCh AbraM KatZ, fOr S kare I nOM Ce llu llÄr M uS ke lfunktIOn

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

37

kARRIäR

Man uale n

Jobba i projekt på nytt sätt För att lyckas ro innovativa idéer i hamn fungerar det inte att jobba traditionellt i projekt. Det menar docent Jesper Blomgren, som slog hål på myten om projekt J O H ANNA A S TR É N på ett seminarium med Naturvetarna. LAR S - ERIK LIL J EBÄC K TE XT

De flesta har någon gång

varit en kugge i ett projekt eller hållit i trådarna som projektledare. Alla har vi också en bild av vad projekt är och vad det innebär att jobba i projekt.Men ack så fel vi har, i alla fall enligt docent Jesper Blomgren som vänder upp och ner på begreppen.

– När vi följer modellerna för hur projekt ska fungera går det åt pipan. Det är sällan det finns en tydlig början och ett klart slut. De flesta är löpande och pågår under lång tid.

ILLU S TRATI O N

Målet kan också förändras under resans gång jaren vill optimera avkastningen, medan produktutvecklaren ser nya lösningar och vill inte vill bli begränsad i sitt skapande.

M u r e lle r kate d ral

Oli ka målb i ld e r

Men måste man ändå inte ha gemensamma mål att jobba mot, som ju är själva kärnan i projektet?

– Nej, även det är en myt och det är inte ens önskvärt att målet ska vara detsamma för alla. Varje aktör har sin bild av projektet. För den som håller i pengarna är det viktigast att hålla budget. Säl-

38

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

Jesper Blomgren målar upp en bild, som springer ur en rysk sägen, där muraren ser som sitt mål att bygga en mur, medan arkitekten drivs av att skapa den mest magnifika katedralen.

– Målet kan också förändras över tiden. Under resans gång inser några av de inblandade att resultatet kommer att bli platt med det uppsatta målet, som alla har

varit överens om. Då måste det finnas en flexibilitet att höja ribban och sätta upp nya mål.

B ryt i nte flowet

Det mesta gör vi utan att reflektera och planera. Målet styr inte vårt agerande, vilket gör att nya insikter kan förändra målbilden, menar han.

– Man gör saker i sitt flow, den där gudomliga känslan när tiden står still och allt sker av sig själv. Att stanna upp och reflektera bryter sönder flowet och föder tvivel. Det kan gå så långt att reflektion gör att handlingen bryter samman.

Hålle r i nte b u dg et

Hur vet man då att projektet är på väg åt rätt håll?

– Det blir attraktivt att vara en del av det och alla vill jobba mer för att ro det i hamn. Ofta växer det och blir större än

J E S P E r B lo M g r E n S BÄS TA P R OJ E K T T I P S Vi har olika målbilder när vi går in i projekt.

man planerade från början, vilket gör det svårt att hålla budget.

Det gäller särskilt inom teknik och naturvetenskap. Ett innovativt projekt menar han kännetecknas av att det inte håller budget.

– Ett bra exempel är utvecklingen av överljudsplanet Concorde som spräckte budgeten många gånger om, men som revolutionerade flygvärlden.

Jesper Blomgrens forskning visar att de projekt som inte håller budget ofta blir bäst.

– Superplanering och att hålla budget leder ofta till att resultatet blir en tummetott. Alla ska få säga sitt och ha inflytande i processen, vilket ofta slutar med en dålig kompromiss. Det är en anledning till att storslagna planer på höga hus ofta blir lägre i verkligheten än på ritbordet.

H e lig d ead li n e

Det enda som han tycker är värt något i den projektmodell som många följer är att hålla deadlines.

– Det gör man om det finns vitesavtal som ger böter om inte deadline hålls i till exempel ett byggprojekt.

Om dagens projektmodell är en myt hur ska man då göra för att lyckas? Jesper Blomgren tecknar en åttapunktslista för ett framgångsrikt projekt.

– Beskriv idén som något annorlunda, vackert och extraordinärt. Knyt till dig viktiga personer, en guru, som gör att idén går att sälja in. Ännu ett tips är att rekrytera så unga och oerfarna medarbetare som möjligt. De är ofta lojala och vill jobba hårt.

Job ba ti llsam man s

Ytterst handlar hans budskap om att ändra bilden av projekt som en teknisk konstruktion med flöden och fasta ramar.

– Kom ihåg att vi är människor som ska jobba tillsammans och då finns det inga mallar för hur projekt ska fungera. Tveka till exempel inte att frångå planen. Verkligheten är facit, inte planen. #

8

1.

Beskriv idén som något vackert och extraordinärt.

2.

Knyt en betydelsefull person till projektet.

3.

Rekrytera så unga och oerfarna medarbetare som möjligt. De är lojala och vill jobba hårt.

4.

Ta inte hänsyn till allas intressen i eller utanför projektet. Måla istället bilder som passar varje aktör.

5.

Sätt upp orealistiska och otydliga mål, som går att ändra under resans gång.

6.

Beskriv och fokusera på de goda sidorna. Inte de dåliga.

7.

Formulera idén/projektet som lösningen på många problem.

8.

Tveka inte att frångå planen.

Verkligheten är facit, inte planen.

NR 6 2 0 1 3

NATUR V ETARE

39

IN S PIRATÖREN

Annes forskardröm slog in på andra sidan Atlanten På Columbia University i New York tar man hand om sina gästforskare.

Postdok Anne Beskow gillar den globala stämningen och inspirerar LAR S - ERIK LIL J EB Ä C K andra att ta steget. t e x t och F O T O

Efter nyår har forskaren Anne Beskow full finansiering från Vetenskapsrådet. Det första året som postdoc i New York hankade hon sig fram på medel från institutionen på Columbia University.

– Det är kul och inspirerande att befinna sig i en internationell forskningsmiljö. Tempot är högt uppskruvat.

När jag träffar Anne Beskow är hon på besök hemma i Stockholm. Hon är fortfarande lite jetlaggad, men sprudlar av alla intryck från Manhattan som hon vill dela med sig av.

– Alla är så ambitiösa och nyfikna. Och vilken känsla att bo på 177:e gatan och jobba på 168:e. Det ligger högt upp på Manhattan, ovanför Harlem. Visst kan jag sakna naturen hemma, men jag älskar att träffa folk.

” Visst kan jag sakna naturen hemma, men jag älskar att träffa folk” Hon läste om situationen för postdoks på Karolinska institutet, som vi skrev om i ett tidigare nummer av den här tidningen.

– Modigt av dem att gå ut och berätta, men trist med missnöjet. Så är det inte här.

Jag jobbar i en grupp på fyra personer, nära min handledare.

S pän nan d e möte n

Lediga stunder hänger hon med svenska journalister och forskare från världens alla hörn. Det är upplagt för spännande möten med chans till personlig utveckling.

– Så visst hinner jag uppleva New York mellan de långa passen på labbet. Man jobbar hårt och kraven på att publicera sig är ungefär som hemma. Däremot slipper jag stressen att ha en disputation framför mig.

40

NATUR V ETARE

NR 6 2 0 1 3

Ha tålamod

Det var ingen slump att Anne Beskow hamnade på Manhattan. Rätt tidigt under doktorandstudierna hade hon siktet inställt på att göra en postdok i New York. När examen närmade sig började hon agera.

– Jag sökte inte på annons, utan tog själv initiativ för att få komma dit. I ett första steg blev jag intervjuad genom Skype. Den riktiga

AN N E B ES kOW Aktuell: Postdok på Columbia university, New york.

Forskning: Molekylärbiologi och neurovetenskap. Ålder: 30 år i november.

Bästa häng: Ständigt nya ställen. Det finns så mycket att upptäcka och blir man fast på ett ställe, missar man ju alla andra.

Gör en ledig dag: Skajpar med familjen, tar promenad på upper West Side, äter brunch med kompisar och går sedan ut på nån bar på kvällen.

Bästa New York-tips: Ta en båttur runt Manhattan. Det är mycket fascinerande att se Manhattan från sjösidan. Väldigt mäktigt.

kaRRiäR

3 S N abba intervjun ägde rum på Columbia University, dit jag blev bjuden på resan.

Men ha tålamod och räkna inte med napp direkt.

– Jag mejlade till många universitet och det tar tid. Så vänta inte för länge med att ta kontakt. Ta reda på forskningsgruppen och vilka personer som ingår, liksom forskningens inriktning förstås.

Måste det vara inom det egna området?

– Välj ett forskningsfält som har likheter med vad du har gjort tidigare. För att själv utvecklas och bredda sig som forskare bör något vara nytt. Det blir ömsesidig nytta, där de vill ha min kompetens i utbyte mot att jag får ny kunskap och nya erfarenheter.

Lärt s ig nätve r ka

f OtO: M ic Ha E L yamaS H ita/Sca N pi X

Hon känner redan att hon har blivit mer självständig och lärt sig att jobba i nätverk med andra forskningsgrupper, bland

annat en i Singapore. Det finns också planer på att starta samarbete med svenska forskningsgrupper.

Som doktorand på Stockholms universitet tittade hon på nedbrytning av protein i cellerna – en process som sker hela tiden.

Nu ligger fokus på molekylärbiologi och neurovetenskap.

– Det handlar om hur nerver signalerar till varandra genom att signalsubstanser som dopamin och glutamat frisläpps. Det har kopplingar till Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Vi undersöker vad som händer med cellerna när de utsätts för stress.

Stroke och neurodegeneration är exempel på sådan cellulär stress.

Hon förklarar att den grundforskning som de ägnar sig åt kan leda till nya upptäckter, där varje steg är en framgång.

– Som alltid i forskning måste man ha tålamod. Uppmuntran och feedback ger inspi-

ration att komma vidare. Men jag är inte typen som grottar ner mig. Jag gillar att jobba i team.

Tar initiativ – Väntar Analytisk – Doer

 Central Park – Ku ngsträdgården 

Bästa från två vär ldar

Anne Beskow trivs bäst när hon får diskutera forskning.

– Jag lär mig nya saker varje dag. Det är så roligt och inspirerande att träffa nytt folk.

Finns det något som inte är på topp?

– Det skulle kunna vara fler seminarier och ännu större öppenhet. Vi äter lunch i ett trångt genomgångsrum och fikar bara när någon fyller år.

Hon tycker ändå att hon har fått det bästa av två världar. Finansiering från svenska Vetenskapsrådet ger trygghet med lön, försäkringar och pension. New York lockar med helt andra saker. #

Med Manhattan i blickfånget. Columbia university syns i förgrunden, på 168:e gatan.

NR 6 2 0 1 3

NATUR V ETARE

41

LEDAR S KAP

Unga talanger stannar hos rätt chefer Fyrtiotalisterna går i pension och arbetsgivarna behöver fylla på med unga förmågor. Men de konkurrerar med hela världens arbetsplatser.

Till Naturvetarnas seminarium med temat Talent management kom e m m e l i n i l sso n chefer som ville ta sig an utmaningen.

TE X T O F O T O

D

et är inte hög lön som toppar listan över vad dagens medarbetare efterfrågar på sin arbetsplats. Istället söker de möjligheter att utvecklas, feedback och ett meningsfullt jobb med tydliga syften och mål. Det förklarade ledarskapsexperten Charlotta Wikström.

– Förr kunde man stå i fabriken och harva utan engagemang dag ut och dag in, men unga idag vill ha mer. De vill bidra till något större.

För att bemöta detta krävs en talent management-plan för att attrahera, utveckla och behålla unga duktiga personer. På sikt handlar det om lönsamhet, enligt Charlotta Wikström. Organisatio-

42

NATUR V ETARE

NR 6 2 0 1 3

ner som jobbar med talent management har högre ekonomisk omsättning, lägre personalomsättning bland högpresterande anställda och ett starkare varumärke som arbetsgivare.

Talang d rag

Vad som egentligen utmärker en talang är inte helt glasklart. Charlotta Wikström hade en försiktig definition: – Att ha något bättre förutsättningar för en viss sak än andra. Det får inte bli någon elitism.

Ann-Sofie Rosenberg, konsult på Accord group executive search och med lång erfarenhet av att rekrytera chefer, agerade sidekick. Hon påpekade att öv-

ning ligger bakom en stor del av begåvningen. Ett växande sinnelag talar också för att någon är en talang. Det innebär att man gärna prövar nya saker, i motsats till den med ett fast sinnelag som begränsar sig till enstaka områden. För att gynna det växande sinnelaget behövs en trygg arbetsmiljö där det är tillåtet att misslyckas.

– Jag vill föra in situationsbegreppet.

En förmåga blir en talang först när den kommer i en situation där den är efterfrågad, sa Ann-Sofie Rosenberg.

Vi kte n av e n plan

För att få till effektiv talent management krävs struktur. Charlotta Wik-

kaRRiäR

Ann-Sofie Rosenberg och Charlotta Wikström menar att unga talanger behöver feedback, målstyrning och kompetensutveckling.

Efter tre veckor på företaget sa han upp sig. Orsaken? Ingen hade tagit med honom på lunch den första veckan, så han hade fått äta ensam.

D e n goda ch e fe n

ström beskrev processen som en trestegsraket: Först bör ledningen fråga sig, var är verksamheten idag? Hur fungerar den? Därefter behöver man reda ut var verksamheten ska vara om några år. Hur ändras kraven? Och demografin? I sista steget är det dags att sätta upp mål och göra en plan för att nå dit man vill.

Den som vill hitta unga talanger har flera saker att tänka på. Företagskultur och arbetsgivarvarumärke är grundläggande faktorer, inte minst eftersom många företag idag styrs genom värderingar.

Att sedan behålla talangerna är en annan femma. En genomtänkt intro-

Medarbetare som är duktiga lämnar inte dåliga företag, utan dåliga chefer duktion och ett gott första intryck kan bli avgörande. Charlotta Wikström berättade om en it-specialist som rekryterades för en stor summa pengar.

På längre sikt behöver de unga talangerna målstyrning, feedback, kompetensutveckling, lön för mödan och sist men verkligen inte minst – ett gott ledarskap.

– Duktiga medarbetare lämnar inte dåliga företag, utan dåliga chefer, sa Charlotta Wikström.

En bra chef ska kunna visa kartan och rikta organisationens kraft på rätt sätt, förklarade Ann-Sofie Rosenberg.

– Men också kunna kommunicera den bilden, engagera och få gruppen att bli ett team. För mig handlar god kommunikation om pedagogisk förmåga.

Frågan är då hur speciella ungdomar och specialister egentligen är i sammanhanget. Röster i publiken gjorde gällande att ett gott ledarskap är något alla behöver, men att yngre ställer tydligare krav. Främst efterfrågar unga feedback i högre grad än tidigare generationer.

– Om de börjar jobbet i januari och har sitt första utvecklingssamtal först i augusti så tror de att de hamnat på månen, sa Charlotta Wikström. #

LÄS VAD Någ RA AV DELTAgARNA TyCKTE OM SE M I NAR I ET.

NR 6 2 0 1 3

NATUR V ETARE

43

Vad tyc kt E d E Ltaga R N a?

Vad fick du ut av seminariet?

Marie Berggren, chef för slutförvarsenheten i Östhammars kommun

Kristina Rönnebjerg, chef för kundtjänst på laboratorieutrustningsföretaget VWR Varför kom du hit?

– Vi anställer bara naturvetare i vårt företag, och de har ju valt att ta steget från att jobba med naturvetenskap till försäljning.

Så hur kan man attrahera dem och deras specialkunskaper? Det ville jag få reda på.

Du har valt att ha utvecklingssamtal med dina anställda varje månad. Varför?

– Jag försöker leda på samma sätt som jag själv hade velat ha en chef. Det är otroligt viktigt att lära känna varje individ, vad den vill och sedan följa upp. Och det är mycket roligare för mig när jag kan ha en dialog med medarbetarna. Den gamla generationen var inte lika intresserad av att bubbla av sig idéer.

Varför kom du hit?

– Slutförvarsenheten är unik i Sverige. Kommunen är utsedd för förvar, och ansökningsprocessen som pågår tar extremt lång tid. Att behålla intresset och utmaningarna under så lång tid är svårt – det är därför jag kom hit. Även vi kommer behöva rekrytera unga medarbetare och behöver ett framtidsperspektiv. Är generationsglappet en kliché eller sanning?

– Jag känner igen att den unga generationen har ett större behov av feedback. De drar sig inte för att gå in till chefen. Det är en stor generationsskillnad. De prövar nya arenor som man inte är van vid!

c H E f S f R Å G an

Vilken kompetensutveckling behöver jag?

Jag är mellanchef på ett företag med tolv medarbetare och ska nu ta tag i min kompetensutveckling. Min nya chef vill att jag skall utvecklas och kommer att satsa på mig. Jag är själv lite villrådig och funderar på vad som kan vara klokt i min situation.

Stefan

Eftersom du har en chef som vill satsa på dig, så utgår jag från att de också kommer att avsätta tid och pengar för din utveckling. Jag skulle vilja peka på två utvecklingsområden. Det första är en ut-

44

NATUR V ETARE

NR 6 22001123 NR 71

bildning som du borde fått direkt då du blev chef. ugL, utveckling av grupp och ledare, är en upplevelsebaserad utbildning, där du i grupp får träna dina ledaregenskaper och bli mer medveten om dina styrkor och svagheter. Naturvetarna har från och med i höst ett samarbetsavtal med Perlan/gällöfsta Ledarskap AB, där du som medlem i Naturvetarna får bra rabatt.

Det andra området avser dina rent affärsmässiga kunskaper. Hur fungerar marknaden där ditt företag verkar, hur styr ekonomin och vilka utvecklingsområden är framöver. Naturvetarna har tillsammans med Lunds universitet tagit fram utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare, som ges för femte gången 2014. utbildningen bygger på att du gör en affärsplan och kopplar teoretisk kunskap till din egen verklighet på arbetsplatsen. Även här får du bra rabatt som medlem

i Naturvetarna. går du in på vår hemsida hittar du också Naturvetarakademien, där du hittar Naturvetarnas hela utbud av utbildningar.

Förutom ren utbildning skulle jag rekommendera dig att få kontinuerlig påfyllning, genom korta seminarier och möten med andra chefer. På www.naturvetarna. se/chef hittar du Naturvetarnas utbud för chefer. Eftersom du bor i göteborg vill jag särskilt tipsa dig om det chefsnätverk som finns där. Dessa seminarier och nätverk är gratis för chefer i naturvetare – så det är bara tid du behöver avsätta.

E li sab et E n g dah l Li n d e r

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

AEA INFORMERAR NR 3 2013

Maja med

TID för alla

Nya regler för dig som är arbetslös

6

tips som visar dig steg-för-steg hur du gör för att få rätt ersättning om du blir arbetslös

Så mycket betyder jobbet för din personlighet

AEA i Almedalen Ann Heberlein, teologie doktor i etik och författare, inledde AEA:s seminarium om arbetslösas människovärde.

Se sammanfattning på www.aea.se/almedalen

1,27% av AEA:s medlemmar är arbetslösa.

Det blir sammanlagt 8 387 personer.

Ändrade planer ledde till framgång På Oljansgården i Koberga i Dala-Husby bor Maja med man och barn, tre får, ett par katter, kaniner, höns, hunden Doris och två shettisar.

Maja tycker om djur och skulle blivit veterinär. Det var plan A. För tio år sedan växlade hon över till plan B, ett lappkast hon inte har ångrat.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER Maja Oljans är dalkulla. Född i Leksand och uppvuxen i lilla Västannor i Häradsbygden. De första skolåren, upp till sexan, gick hon i byskolan, sedan högstadiet i Leksand och gymnasiet i Rättvik. Betygen räckte till naturvetenskaplig linje men det blev naturbruksprogrammet med fokus på djurskötsel och hästhållning. Ännu hade Maja inte spikat sitt mål, och hon visste ju hur som helst att det fanns fler än en ingång till veterinärutbildningen …

– Jag bodde borta i veckorna och trivdes jättebra på gymnasiet. Och hade jag inte gått i Rättvik hade jag nog aldrig träffat min man, Gustaf, han gick linjen med jordbruksinriktning två år över mig.

Bestämde sig för Komvux Sitt första jobb hade Maja hos en travtränare.

– Sedan var jag mjölkpiga i ett par år på en stor gård i Borlänge. Det var tungt och rätt tufft att stiga upp tre på natten för att ta den tidiga morgonmjölkningen. Roligast var det när veterinären eller seminören kom.

– Så jag bestämde mig för att läsa lite till och gick ett naturvetenskapligt basår på Komvux och gjorde högskoleprovet.

Maja hade pluggat hårt. Ändå kom hon inte in på Veterinärhögskolan. Kanske skulle hon lägga sig snäppet under och bli djursjukvårdare?

– Men samtidigt hade en helt ny idé växt fram: Varför inte sjuksköterska? Djuren kunde jag ju ha som intresse vid sidan om.

Maja sökte till högskolan i Falun, där seglade hon in. Tre år senare, i januari 2006, hade hon

Maja Oljans

Ålder: 34 år Intressen vid sidan om jobbet: Umgås med familj och vänner.

Ridning och fotboll, inredning och antika möbler.

Vill hinna med i framtiden: Vara mer fackligt/politiskt aktiv och arbeta för att förbättra vården. sin legitimation.

– Just när jag gick ut skrek man inte efter sjuksköterskor, så det var inte precis frågan om att välja och vraka.

Men Maja fick en tjänst direkt, på Falu lasaretts avdelning för mag- och tarmopererade patienter.

– Det var roligt, jag trivdes, det hände mycket, jag lärde mig massor och det fanns en bra struktur – ett team work – som jag gillade.

Man jobbade lika nära undersköterskorna som läkarna.

Maja stannade i sju år, två föräldraledigheter inräknade. När barnen kommit – Ingrid, 3, och Märtha, 6 – fick vardagen prioriteras om.

Kruxet var pendlingsavståndet, nio mil i bilen varje dag.

Efter att först ha gått ned i tid valde Maja att söka sig till närliggande Hedemora vårdcentral.

– I stället för att ha ansvar för upp till 14 patienter på ett kvällsskift arbetar jag bara dagtid och tar hand om en i taget. Jag trodde nog att

jobbet skulle kännas lite tråkigt jämfört med kirurgavdelningen, men så är det inte alls. Ett inslag som är helt nytt för mig är sjukvårdsrådgivningen i telefon, den är spännande, man övar verkligen upp sin bedömningsförmåga när man inte möter patienten öga mot öga.

Framtidsdrömmar Framför sig ser hon jobbet som distriktssköterska, det passar att kombinera med uppgiften som

Nya regler för arbetslösa Från 1 september ska alla arbetslösa, eller sysselsatta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, fylla i en aktivitetsrapport hos arbetsförmedlingen.

I rapporten ska t.ex. noteras: 1. Jobb du sökt och vilka jobbintervjuer som du har varit på.

2. vilka rekryteringsträffar som du har deltagit i.

3. utbildningar du sökt och eventuella samtal med studieoch yrkesvägledare.

Skulle rapporten inte komma in i tid meddelas a-kassan som

utreder och beslutar om det påverkar ersättningen.

Mer information finns på arbetsförmedlingen, telefon 0771-416 416. Mer information om arbetslöshetsersättning och sanktioner finns på www.aea.se Så tycker allmänheten

AEA har frågar 1000 personer över 18 år. Vad vore viktigast för dig om du blev arbetslös?

64%

Att snabbt hitta ett jobb som bryter arbetslösheten.

64% Att snabbt hitta ett jobb som bryter arbetslösheten.

Att snabbt hitta ett jobb som motsvarar vissa krav, även om det innebär längre arbetslöshet.

Att snabbt hitta ett jobb som motsvarar vissa krav, även om det innebär längre arbetslöshet.

Osäker, vet ej.

30%

30% Osäker, vet ej.

6%

2% Annat

Språkkunskaper

Bra utbildning

22%

42%

48% Handlingskraftig

Min rika erfarenhet

Min förmåga att lära

Social förmåga

Anpassningsbar/flexibel

tjänstgöring med Läkare utan gränser eller Röda Korset? En 4H-gård, ett hästfritids? Kanske fosterhem?

– Det finns så många barn som aldrig får allt det som mina barn har fått, med djur och friheten på landet. Jag skulle vilja att vi kunde dela med oss.

I kombination med Bed & Breakfast, varför inte? Om också entreprenören i Maja Oljans fick säga sitt.

GRAFIK: Sara Brandberg/LS Entertainment

mamma och ger ändå utmaningar och kompetensutveckling.

Nu i höst ska Maja gå en kurs i näringslära: – För att höja mina högskolepoäng, distriktssköterskeprogrammet är populärt och inte helt lätt att komma in på, när jag sökte i fjol var jag en av många och blev 82:a reserv!

Och på ännu längre sikt, om tio år sådär, drömmen om något helt annat … utlands-

51%

Det är viktigt för Maja Oljans att tiden räcker till för både arbete och familj. Döttrarna Ingrid och Märtha får en kram framför pappa Gustafs solrosodling.

Vad tror du skulle få en arbetsgivare att att välja just dig för en anställning?

Läs mer på www.aea.se/ enkät

54%

58%

72%

6%

A-kAssAn så får du rätt a-kassa från början

1 2 3 4

JUR M.M

5 6

Anmäl dig på arbetsförmedlingen, håll kontakten med dem och skicka in dina aktivitetsrapporter i tid.

Skicka oss dina handlingar. Ansökan och arbetsgivarintyg är obligatoriska. Efter två veckor skickar du ditt första kassakort. Några dagar efter din anmälan på arbetsförmedlingen får du information om hur du redovisar arbetslösheten på internet.

Sök arbete aktivt, på egen hand och via arbetsförmedlingen.

Till sisT

” Vi vet att hur man blir bemött av andra och vilket jobb man har är viktigt.

Vi skickar dig skriftligt beslut och betalar ut den ersättning du har rätt till. Som mest kan du få 680 kronor fem dagar i veckan. De sju första dagarna är karens.

Skicka kassakort var 14:e dag.

Ersättningsperioden är 300 dagar, 450 för föräldrar till barn under 18 år.

Om du deltidsarbetar begränsas ersättningen till 75 dagar, men du kan ha rätt till resten av din period om deltidsarbetet avslutas.

Har du rätt till inkomstersättning från facket eller en privat försäkring?

Har du omställningsstöd eller avgångsersättning via exempelvis Trygghetsrådet eller Trygghetsstiftelsen?

Kontrollera och ansök.

Vill du hellre ha AEA informerar elektroniskt? anmäl det på www.aea.se/anmäl

katarina Bengtson ekström Kassaföreståndare AEA

Vem är du om du inte jobbar?

Hur skulle du påverkas av att bli arbetslös? svårt att säga eftersom självkänsla, självförtroende och självrespekt är komplicerade saker. Men vi vet att hur man blir bemött av andra och vilket jobb man har är viktigt.

Många av våra arbetslösa medlemmar har vittnat om att det kan vara tufft att behålla respekten för den man är, särskilt om arbetslösheten blir långvarig. Det händer till och med att man undviker situationer där man behöver träffa nya människor för att slippa berätta att man är arbetslös.

Vi bad bland andra politiker, arbetsförmedling, arbetsgivare och en etiker diskutera frågan under Almedalsveckan på Gotland i juli. några av slutsatserna är att det är viktigt att man får respons på det man drömmer om, det man vill och kan för att kunna fortsätta tro på sin egen förmåga. Att myndigheter och arbetsgivare ska ha sin utgångspunkt i individen och inte i grupper och att man också ska våga prata om känslor och inte bara om cv:n, statistik och prognoser.

Handen på hjärtat, vad säger du i följande situation? Du presenterar dig för en ny granne och frågar vad hon arbetar med. Hon svarar –”nej, jag jobbar inte, jag är arbetslös sedan ett halvår tillbaka”.

Se ett kort sammandrag av Almedalsdiskussionen på www.aea.se/almedalen

Utges av akademikernas a-kassa ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

kaRRiäR

P Å n Y tt j o bb

Katarina samordnar arbetet med lokaltrafiken Biologen Katarina Jonerholm är inte experten som grottar ner sig inom ett område. Hon höjer blicken och jobbar långsiktigt med större frågor. Som ny samordnare för miljö, arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet på Trafikförvaltningen i Stockholms län, har hon hittat rätt.

Varför sökte du jobbet?

– Jag får jobba med kollektivtrafiken som är viktig för miljön. Det är en fråga som alltid är aktuellt och prioriteras, oavsett vilket politiskt parti som styr. Jag får jobba mer långsiktigt, vilket jag saknade i mitt tidigare jobb som konsult på Sweco. Kul också att rollen som samordnare är ny, vilket gör att jag delvis kan påverka innehållet i tjänsten.

Vad innebär jobbet som samordnare?

– Jag kommer att fungera som spindeln i nätet när Storstockholms lokaltrafik bygger. Det

område. Därför passar det mig bra att jobba brett, där jag får lära mig mycket.

Vilka personliga egenskaper behövs?

– Jag tror att jag rekryterades för att jag är utåtriktad och bra på att ta initiativ. Som samordnare handlar det om att träffa människor och kunna ta tillvara på deras tankar och idéer. Då är det bra att vara lyhörd och duktig på att ställa frågor.

är hundratals projekt som omfattar flera miljarder kronor. Min roll är att stötta projekten och se till att regler om till exempel kvalitet och miljö implementeras. Vissa projekt har kommit fram till smarta lösningar på problem och min uppgift är att se till att idéerna överförs till andra projekt som har nytta av dem.

Vad gillar du bredden?

– Det känns spännande och jag tror jag kommer utvecklas och lära mig mycket. Jag har alltid gillat att arbeta med projekt. Jag är inte specialisten som väljer att forska på ett litet

Ditt bästa karriärtips?

– Ta vara på dina kontakter. Jag fick möjlighet att komma på intervjun för det här jobbet med hjälp av kontakter från universitetstiden. Vikten av kontaktnätet som Naturvetare brukar skriva om stämmer verkligen.

Hur skulle du bygga ut kollektivtrafiken i Stockholm, om du fick bestämma?

– När jag ser hur komplex frågan är så har jag ingen bra åsikt. Men utvecklingen av spårtrafiken intresserar mig. överlag tycker jag att politikerna ska satsa på kollektivtrafiken, som är en viktig kugge i framtidens sätt att resa smartare och miljövänligare. JR

f l e r p å n y t t jo b b Madelen Nilsson

Lena Söderberg

Nytt jobb: Beredningshandläggare på Tillväxtverkets programkontor i Luleå. tidigare jobb: Projektledare på Akademikerförbunden.

Ordförande för Naturvetarna.

Nytt jobb: Ny generaldirektör och chef för Sveriges geologiska undersökning. tidigare jobb: Direktör för Svenskt Vatten AB.

Utbildning: Matematisktnaturvetenskapligt program (matematik, fysik, data) vid uppsala universitet.

Utbildning: Civiljägmästare.

Christoph Kircher Nytt jobb: Konsult för geographic Information Management på Sweco Position AB. tidigare jobb: gIS-expert och miljökonsult på Calluna AB. Utbildning: geografi och fysisk planering, MSc geospatial technologies.

Petra Palm Nytt jobb: Projektledare på Västsvenska Turistrådet, för ett projekt med målsättningen att utveckla mötesindustrin i Västra götalandsregionen. tidigare jobb: Programansvarig för Vetenskapsfestivalen på göteborg & Co. Utbildning: Biologi och zoologi på göteborgs universitet. Postgraduate Diploma in Marketing (Chartered Institute of Marketing).

NR 6 2 0 1 3

NATUR V ETARE

49

kkaaRRRRi iääRR

Höj blicken över böckerna Många studenter väljer att engagera sig fackligt eller i studentkåren under studietiden.

– Att det sticker ut i cv:n är en bonus, säger Johannes Danielsson, ordförande för Saco studentråd.

TE X T

l a r s - e r i k l i l j e b äc k

Att lyfta blicken över litteraturen och engagera sig under studietiden är en bra idé, tycker Johannes Danielsson.

– Ett enkelt skäl är att det är roligt, man knyter många kontakter och får nya kompisar som pluggar annat än en själv.

Han lyfter också fram att man utvecklas som person och lär sig mycket om arbetsmarknaden.

– Det finns ett högre värde som att bidra till demokratin. Det är bra för samhället med engagerade människor, inte minst ungdomar som lär sig hur besluten fattas. Det är också nyttigt att lära sig hur en styrelse fungerar och vilJohannes Danielsson ket ansvar man har som ledamot. bygger nätverk.

50

NATUR V ETARE

NR 6 2 0 1 3

Engagemang stärker egenskaper som arbetsmarknaden efterfrågar.

Men om man tycker att tiden inte räcker till?

– Jag menar att det finns nog med tid för att hinna både och. Men det finns en risk att studierna kommer i andra hand, och det kan man få ångra senare. Jag har sett folk som satsat för mycket på studentorganisationer och nationsliv. Även om engagemang av olika slag sticker ut i cv:n så tycker han inte att det ska vara enda drivkraften.

– Då gör man nog inte speciellt bra ifrån sig. Men visst visar det att man har driv och vill utveckla saker tillsammans med andra. Det fina är att engagemang stärker egenskaper som arbetsmarknaden efterfrågar, som ledaregenskaper och teamkänsla.

I den ofta hårda konkurrensen på arbetsmarknaden håller Johannes Danielsson med om att studentfackligt engagemang ger ett försprång till jobben.

– Det behövs mer än studier i bagaget för att bli intressant för en arbetsgivare. Praktik ger också draghjälp när man ska söka första jobbet, säger den blivande statsvetaren, som precis har påbörjat en master.

TVå STu DENTER TyCKER TI LL

kaRRiäR

AG E R A G N E T T A T ÄR D E H U R VÄ R T

S I G?

Vi träffade två studenter som har helt olika strategier när det gäller att engagera sig utanför studierna. E m m e l i n i l sso n TE X T

– Förra året hade jag studieuppehåll för att sitta som ordförande för umeås naturvetaroch teknologkår. Innan dess var jag engagerad i min sektion. Nu är jag aktiv både i sektionen och inom min kårs fullmäktige.

Varför?

– Först för att det var roligt, de som gjort det tidigare pratade om att det var så kul. Men sedan också för att jag vill hjälpa andra att få det bättre.

Hur mycket har tanken på en bra cv påverkat?

– Egentligen inte alls. Jag funderar på att

stanna inom universiH E l E NA DAhl B E R G, LäS E R tetsvärlden och då är det bi O LO gi O c H g EOvEtE N S kap kanske inte en lika stor fjäder i hatten som hos vid u m Eå u N ivE R S itEt andra arbetsgivare. Men man får träffa mycket folk och det är bra att få mötesvana.

Finns det någon nackdel?

– Det har tagit mycket tid. Jag ligger ett år efter i min examen och har inte alltid kunnat fokusera helt på studierna. Men samtidigt har jag lärt mig att bolla mellan olika saker och prioritera.

– Jag är inte engagerad i något. Jag pendlar en timme till skolan och en timme hem. Vi på Institutionen för kostvetenskap har ett studentråd jag gärna skulle sitta med i, men de har sina möten på tider som hittills inte passat mig. Annars skulle jag engagera mig.

L I N N E A S K Y T T, LäS E R di Eti Stp R O g R amm Et i u ppSaLa

Hur viktigt tror du ideellt engagemang är för cv:n?

– Jag är fullt medveten om att det skulle

se bra ut. Men det är också en styrka att vara uppdaterad eftersom det händer så mycket i forskarvärlden. Det är bättre att diskutera med andra än att sitta hemma och försöka följa vad som händer.

Finns det något negativt med engagemang under studietiden?

– I uppsala med alla nationer är det ju väldigt mycket fest. Vet arbetsgivaren det, så kanske de inte uppfattar studentengagemanget som lika intellektuellt.

NR 6 2 0 1 3

NATUR V ETARE

51

Nominera pristagare till Föreningen Skogens utmärkelser

Greve Carl Bernadottes Skogspris, Guldkvisten och Silverkvisten Genom Föreningen Skogen uppmärksammar skogsbranschen varje år personer som gjort värdefulla insatser för de svenska skogarna.

Känner du någon som du tycker borde få pris? Skicka en motivering! Den ska ta utgångspunkt i Föreningen Skogens stadgars riktlinjer för respektive utmärkelse. För mer information se www.skogen.se/foreningen/utmarkelser. Motiveringen skickas med post eller e-post senast den 30 november till Föreningen Skogens kansli: Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 Stockholm, info@skogen.se

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se

Vi firar 20 år med bra villkor och priser.

20 år har gått sedan vi grundades 1993. Det har varit en lång och spännande resa. Sedan dagen då första penndraget drogs för Akademikerförsäkring har vi strävat efter att förmedla försäkringar med bra villkor till ett bra pris. Vi tycker att vi har lyckats riktigt bra.

Faktum är att ni medlemmar verkar tycka detsamma och det är vi stolta över.

I år har vi antagit ett nytt varumärkeslöfte: “Vår kunskap - din trygghet.” Vi ska känna till dina behov utifrån din arbetsmarknad. Vår vision är att vi ska vara en viktig och värdefull del i ditt medlemskap.

Det är ett gediget löfte vi givit. Det sätter en ordentlig press på oss. Fast vi är inte rädda för att jobba hårt, utan vi tänker fortsätta i samma takt nästkommande 20 år också. 2013 var året då vi blev nominerade till “Årets Försäkringsförmedlare Liv.” Snart tänker vi inte bara bli nominerade, utan vinna hela kalaset. För vi tänker vara den självklara försäkringsförmedlaren för alla våra medlemmar.

Vi hörs.

52

n A T U R V e TA R e

n R5 2013

Skogssällskapet söker fastighetskonsult med inriktning på fastighets- och jordbruksfrågor.

INSTITUTIONEN FÖR BIOSYSTEM OCH TEKNOLOGI SÖKER EN

PREFEKT/CHEF Sista ansökningsdag: 31 oktober 2013 Fullständig annons:www.slu.se/lediga-jobb

Vi utgår från att du gillar jord och skog. Men för att trivas hos oss bör du tycka om människor lika mycket.

För det är samma regel i skogen som i övriga näringslivet – affärer görs mellan människor.

Just nu söker vi en fastighetskonsult till södra Sverige som kommer att arbeta med värderingar, förhandlingar, jordbruksarrenden och jordbruksfrågor, upphandlingar, tillståndsprocesser och byggnadsteknik.

Calluna söker ßera nya naturmiljškonsulter Erfaren naturmiljökonsult

Till vårt regionkontor i Göteborg söker vi en senior naturmiljökonsult.

Konsult ekosystemtjänster & urban ekologi Läs mer om tjänsten på www.kajson.se

Till vårt regionkontor i Stockholm söker vi en person som kan bli vår specialist inom ekosystemtjänster och urban ekologi.

Om du Šr nyÞken, lŠs mer pŒ:

www.calluna.se

Skogssällskapet hjälper dig att öka avkastningen och utveckla verksamheten på ditt markinnehav. Utan egen industri står vi fria att jaga de bästa virkesaffärerna åt dig. Skogssällskapet sköter 500 000 ha skog tillsammans med stora och små skogsägare. Vi hanterar också många andra affärer åt våra kunder som rör jordbruksmark, avtals- och arrendefrågor, byggnader och ekonomi. Läs mer på www.skogsallskapet.se

Calluna är landets största konsult med fokus på naturmiljöfrågor inom samhällsplanering, miljöövervakning och naturvård. Våra kunder är bland annat kommuner, statliga verk, vindkraftsbolag, byggbolag och hamnar.

Huvudkontoret ligger i Linköping och vi har regionkontor i Stockholm, Gšteborg och Malmš samt Þlialer i Lidkšping och Kalmar. Hos Calluna får du en mycket utvecklande och dynamisk arbetsmiljö med ett fyrtiotal engagerade kollegor. n R5 2013

n A T U R V e TA R e

53

kaRRiäR

55%

Enda

naturvetaren

på jobbet?

Var lugn, du får fackligt stöd från Naturvetarna På arbetsplatser där det inte finns någon akademikerförening eller motsvarande vänder du dig till Naturvetarnas kansli. Någon av våra ombudsmän företräder dig i förhandlingar med arbetsgivaren om dina arbetsvillkor. LEL

Stoppa europeisk a-kassa!

Statsminister Fredrik Reinfeldt måste sätta klackarna i backen och stoppa förslaget från Eu-kommissionären Laszlo An-

dor om en europisk a-kassa. Det skriver Sacos ordförande göran Arrius i en debattartikel i Dagens Industri.

Reallönerna i Sverige har ökat med 55 procent sedan 1993, enligt statistik från SCB och Medlingsinstitutet.

De nominella lönehöjningarna har förstås varit ännu större. Snittlönen i Sverige har mer än fördubblats på tjugo år och är i år 30 600 kronor per månad. Inflationen på 30 procent under den tiden har urholkat en del. Men reellt blev det ändå ett plus på 55 procent.

Ersättningarna från socialförsäkringarna har inte hållit jämna steg på lång väg. Högsta ersättningen från a-kassan uppgick 1993 till 564 kronor per dag. I dag ligger taket på 680 kronor.

Det innebär att andra försäkringslösningar har blivit viktigare. Medlemmar i Naturvetarna har en inkomstförsäkring inbakad i medlemskapet. Den fyller ut a-kassan och ger 80 procent av tidigare lön under ett halvår. LEL

fråga expe rte n: NATU RVETAR nAS E X P E RTE R SVARAR PÅ F RÅG O R F RÅn M E D LE M MAR nA

Hur kommer jag loss?

Jag har jobbat som forskare under flera år och känner att jag har fastnat i ett fack. Jag vill testa något nytt, men vet inte var jag passar utanför den akademiska forskningen. Hur ska jag tänka för att komma vidare?

Hej, Att söka jobb är både tids- och energikrävande. För att lägga din tid och energi på att söka det som är just rätt jobb för dig måste du börja med att ställa dig frågan: ”Vad vill jag?”

Här ska du inte tänka på de kunskaper och erfarenheter du har utan vad som måste finnas/ingå i en tjänst för att du ska trivas och

54

NATUR V ETARE

NR 6 2 0 1 3

må bra. Vad driver och motiverar dig att arbeta? Vilka värderingar är viktiga för dig? Ställ dig gärna också frågan varför dessa saker behöver ingå och är viktiga för dig. genom att veta detta blir du tryggare i din karriärplanering, du vet inte bara varför du väljer vissa saker utan också varför du väljer bort andra.

Nästa steg är att lista alla dina kompetenser. Här ingår erfarenheter, kunskaper och resultat men som forskare inom akademin är det lätt att glömma bort alla sina generella kompetenser. Några exempel är: analytisk förmåga, projektledning, pedagogiska erfarenheter, social och interkulturell kompetens, personalansvar, budgetansvar med mera. Fundera också på vad dessa kompetenser säger om dig som person. Dina personliga egenskaper är en avgörande faktor vid en rekrytering idag.

När du nu tittar på vad du faktiskt vill och kan ser du ett mönster eller en röd tråd. Det är väldigt individuellt hur länge man behöver jobba med de här frågorna, men till slut faller pusselbitarna på plats. Passa under tiden på att uppdatera dig gällande arbetsmarknaden och se även över ditt nätverk. Fundera på om du behöver någon strategi för att nå dit du vill? När du är redo att söka jobb är du varmt välkommen att använda dig av vår cv-coachning.

Lycka till!

An n Lu n d str öm,

karriärrådgivare på Naturvetarna

Nästa nummer: ida

lar n

a

Vill du arbeta med landsbygdsstöd i Dalarna?

m/ lan

sst yre lse n

Vi söker två personer som ska arbeta med EU:s jordbrukarstöd.

Läs också om teorin bakom robothandeln och lampan som lyser i rymden på 27 000 meters höjd.

ww

w.f a

ce

bo

ok

.co

Läs mer och sök tjänsten på www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

t E M a G E ov E t E n S ka P I din brevlåda 12 december Annonsstopp 25 november

Helsingborg är skapande och gemenskap, initiativ och engagemang. Här finns möjligheterna för dig som vill utveckla och utvecklas. Här växer både människor och företag.

Helsingborg är staden för dig som vill något.

Fredriksdal museer och trädgårdar söker

Museibonde Välkommen med din ansökan senast den 17 november.

Bygg på din kompetens Affärsmannaskap för naturvetare En pusselbit i karriären för naturvetare Strategi –ledarskap – kommunikation - ekonomi Startar: 12-14 mars, 2014. Anmälan: Före 31 januari.

Arrangör: Lunds universitet i samarbete med Naturvetarna

helsingborg.se/ledigajobb

Nutritionistföreningens styrelse genom Per Frank, per.frank@hotmail.com

rna ala

sst

yre

lse

nid

Vi söker en handläggare till Länsstyrelsens kontor i Falun

bo

ok

.co

m/

lan

Läs mer och sök tjänsten på www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

ce

Nutritionistföreningen är en professionsförening inom Naturvetarna vars syfte är att bygga nätverk samt arbeta för nutritionisters intressen. Är du nutritionist och intresserad av ett lärorikt, meriterande och nätverksbyggande uppdrag bör du kontakta oss för mer information.

w.f a

söker styrelsemedlemmar

Vill du arbeta med rovdjursfrågor i Dalarna?

ww

NutritioNistföreNiNgeN

NR 6 2 0 1 3

NATUR V ETARE

55

k PA A RNRAR I ä RI N S BoKtIPS

Make it new

H o tA D S V Ä V A r e

Sjöhästar fascinerar

Vill du veta hur unga forskare tänker och deras vägar till vetenskapen? Då är den här boken helt rätt.

På ett personligt och inspirerande sätt berättar 20 av forskarna inom Sveriges akademi om sin resa. ”Hjärnan sätter på många sätt gränserna för den värld vi lever i.

Allt detta inspirerar och låter oss förundras.

Men det i sig är inte vårt uppdrag som forskare.

Vårt uppdrag är att formulera nästa fråga. Avslöja nästa fasett. Make it new”, som Christian Broberger, forskare inom neurovetenskap, kal�lar sin berättelse.

Avsikten med boken är att locka in fler unga på forskarbanan. Lyckas de? Ja, men möjligen hade det gått ännu bättre med en mer spännande form med häftiga bilder på forskning och citat, som fångar forskningens inneboende väsen. Sådana berättelser finns det gott om i boken. lEl

En ingrediens i kinesiska mediciner.

Just nu pågår utställningen Sagolika sjöhäst på Aquaria i Stockholm. Sjöhästar är vackra och gracila djur. De svävar dansande fram och har ett utseende som för tankarna till drakar i sagornas värld.

Livsstilen fascinerar också. I sjöhästens värld är det hanen som har hand om ungarna. En annan intressant detalj är att de saknar magsäck och att de därför inte tar upp näring särskilt effektivt. De måste ständigt äta. I detta liknar de hästar. utmaningen är att få sjöhästarnas att trivas, men med tanke på att de redan fått igång reproduktionen så verkar det gå rätt bra.

– Våra djurvårdare är otroligt skickliga, säger driftchefen ylva Nordmark. utställningen har också ett viktigt budskap. Vilda sjöhästar är hotade och vi behöver skydda deras livsmiljöer samt stoppa handeln med dem. I likhet med många andra hotade arter är de en eftertraktad ingrediens i kinesiska mediciner. MT

lU rAD

Även krogarna fuskar Det är inte bara livsmedelsindustrin som lurar oss. Minns den hemlige kocken som avslöjade den oäkta maten med mängder av e-nummer och tillsatser. Nu har Mats-Eric Nilsson gett ut en ny bok.

I saltad nota gör han upp med gatuköken och gourmetkrogarna.

I mataffären kan man som regel läsa på innehållsförteckningen vilka ingredienser som ingår och från vilket land köttet kommer.

På café och restaurang får man inte veta mer än vad kalaset kommer att kosta.

Det visar sig att hemlagade såser ofta är fabriksgjorda mixer. Även potatisgratängen och tiramisun har sin källa i industrin. Och vem vill ha äggröra på dunk?

Läs hela listan över vad krogarna blandar i sina rätter. lEl

56

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

U P P tÄ C K t e r

1001 inventions

Har du vägarna förbi Karlstad? Staden vid Klarälven lockar inte bara med Lars Lerins museum. Passa på att kolla Ett muslimskt arv. in den internationella utställningen 1001 inventions, som redan har setts av 3,1 miljoner människor i världen.

Den lyfter fram innovationer och upptäckter som den muslimska civilisationen gjorde under åren 600 och 1600. Vem visste att det var en muslim som sent 800-tal upptäckte skillnaden mellan mässlingen och smittkoppor. Samma person står också bakom det första tvålreceptet. I samma veva byggdes en flygmaskin och industri för glastillverkning. lEl

kARRIäR

bo k T I P S E T :

lean@home ger tid över till annat Är det möjligt att flytta över arbetsmodeller från jobbet till hemmet?

– För mig handlar lean om att hitta lösningar på egna problem. Vi har gått från kaos till flow i vardagen, säger eva Jarlsdotter, aktuell med en ny bok.

Har du jobbat med Lean och tror på idén om ständiga förbättringar? Men du kanske inte har tänkt på att Lean, som har sin källa i japansk fordonsindustri, skulle passa i hemmiljö.

– Det är precis vad den gör, säger Eva Jarlsdotter. Det handlar om att skapa fungerande flöden i vardagen och att ta bort flaskhalsarna.

Boken Från frustration till flow med lean@ home pryds symboliskt av färggranna garntrådar på omslaget.

– Varje aktivitet, som att städa, tvätta, läsa läxor och laga middagsmat, har som en tråd en början och ett slut. Ta reda på vad som är värdeskapande i processen och vad som skapar frustration.

leans 5 grundpelare 1. Få flyt 2. Sluta slösa 3. Ständiga förbättringar 4. Skapa en visuell planering 5. Reflektion, ordning och reda

Vart är ni på väg?

– I näringslivet är målet att nå en produktivitetsökning, där siffror på 35-40 procent per år inte är ovanliga. Samma förbättringar kan göras inom vård och skola, där tid frigörs för att ägnas åt eleverna och de som behöver vård.

Hur kan då lean se ut i hemmet?

– Samla familjen och fråga var ni är nu och vart ni vill. I nästa steg tar ni reda på vad som behövs och vad ni behöver göra för att nå målet. Det bygger på delaktighet och att komma överens.

Eva Jarlsdotter, som bland annat har ett förflutet som kommunikationschef inom Astra Zeneca, har kartlagt tidstjuvarna i hemmet. Det gick åt onödig mycket tid till att leta efter borttappade strumpor och annat som var utspritt i huset.

– Vi upptäckte också att vi hade en massa onödiga prylar som vi inte behövde. Vi gjorde en budget för att få koll på utgifterna. ytterst handlar det om att hitta lösningar på egna problem.

På köpet sparar familjen pengar och det ekologiska fotavtrycket har minskat till en tredjedel, bland annat som en följd av mindre matsvinn och att de installerade bergvärme.

FI rar S eG rar

Varje torsdag är det städdag hos familjen Jarlsdotter Norell. Med musik på högsta volym städar man enligt de rutiner man kommit överens om. Det firas med glass efteråt. för att få skoltrötta barn att göra läxorna

kan det handla om att skapa en mysig plats med lugn och ro. I stället för att tjata hittar man ett läge att trivas i, som ger flow.

D rÖM M er OM eGYPten

På luckorna till whiteboarden i köket finns plats för drömmar med bilder på spännande resmål som Egypten och New york. Det är en sporre att inte slösa pengar på onödiga saker. för en grundpelare i Lean är att reducera slöseriet – allt från tid och pengar, till miljö.

När söndagskvällen kommer samlas familjen och går igenom vad som händer nästa vecka: matsedeln och om det är något som ska firas.

– Det ger en förväntan och gör att var och en känner ansvar för egna aktiviteter, säger Eva Jarlsdotter. Och vi har fått tid över till att springa, simma, odla och umgås med familjen. lEl Eva Jarlsdotter firar segrar i vardagen.

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

57

kARRIäR

Gästkrönika

”Forskare lockas hem med miljoner” Att jämföra forskare med fotbollsspelare – eller ett framstående universitet med en framgångsrik fotbollsklubb – kan kanske verka långsökt. Men det görs med jämna mellanrum. Senast jag hörde jämförelsen var när Harriet Wallberg-Henriksson, ordförande för Strategiska stiftelsen och tidigare rektor vid Karolinska institutet, jämförde sitt jobb som rektor med att leda en stor fotbollsklubb. Hon berättade att en inte obetydlig del av hennes tid gick åt till att fara runt som en fotbollsscout i världen och locka framstående forskare hem till sitt lag.

Jämförelsen med fotboll kom som en naturlig följd av att Ingvar Carlsson, tidigare socialdemokratisk statsminister, just sagt att en bra forskare är som en bra fotbollsspelare. Enligt honom kännetecknas båda av att de är starka individualister och samtidigt goda lagspelare. Han nämnde förstås Zlatan som en förebild.

Både Ingvar Carlsson och Harriet Wallberg-Henriksson var närvarande då Ingvar Carlsson Awards delades ut. Tolv unga forskare får tre miljoner var av Stiftelsen för strategisk forskning och lockas

58

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

Av Patrik Hadenius, chefredaktör för Forskning & Framsteg

styra, men de är inte så annorlunda, ens jämfört med ett fotbollslag.

Det finns många likheter mellan forskning och fotboll.

därigenom hem till Sverige för att fortsätta sin forskning. De såg ut som fotbollsstjärnor som just bytt klubb.

Att jämförelsen mellan fotboll och akademi inte är så märklig visade sig också vid Naturvetarnas frukostseminarium om ledarskap nyligen. På scenen berättade Astrid Söderbergh Widding om sin första tid som rektor vid Stockholms universitet. Hon nickade igenkännande när jag beskrev jämförelsen med fotbollen. universiteten tror gärna att de är unika och omöjliga att

Naturvetarna hade till seminariet tagit fram siffror som beskrev hur forskare upplevde ledarskapet på sitt lärosäte.

Det var inte särskilt upplyftande siffror.

Bland annat tyckte 27 procent att det var otydlig vem som hade ansvaret på lärosätet, 35 procent upplevde att den som formellt var ansvarig inte fattade besluten och hela 27 procent tycket att ledarskapet generellt fungerade dåligt. Men ledarskapskonsulten Charlotta Wikström, som också deltog i debatten, var inte förvånad: Så ser det ut överallt.

Universitet är som de flesta större arbetsplatser, och dess anställda är som folk är mest. Kanske är det till och med trösterikt. Om ett universitet är som nästan vilken arbetsplats som helst, går det också att lösa problemen som på vilken annan arbetsplats som helst. Och det var faktiskt också panelens slutsats på Naturvetarnas seminarium: vi vet vad vi ska göra för att förtydliga och förbättra ledarskapet på universiteten. Det är bara att göra.

AKTUELLT

PERSONAL

PRISER&ANSLAG

STUDENT

UNIVERSITETSNYTT

www.forskning.com

forskning TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Som medlem i Naturvetarna får du på e-tidningen FORSKNING

50% rabatt

Du betalar endast 75 kr (inkl moms) för 5 nr/år Är du verksam inom - eller seriöst intresserad av - svensk forskning inom naturvetenskap och teknik? Då ska du läsa tidningen FORSKNING. Den innehåller intressant, viktig och trovärdig information om framstående forskningsprojekt. Dessutom nyheter, information och fakta om svensk forskning.

FORSKNING ges endast ut som e-tidning och kommer ut med fem nummer per år. Prenumeration sker på tillsvidarebasis.

Alla prenumeranter kommer även åt tidigare digitala nummer med alla funktioner, såsom direkt vidareinformation, mailkontakter, sökning och delning av information, utskrift etc.

Om e-Tidningen FORSKNING • bevakar svensk forskning och utveckling inom naturvetenskap och teknik • innehållet spänner från grundforskning till innovation • vänder sig till alla som är direkt verksamma inom forskning och utveckling, men även till studerande, lärare, tjänstemän, beslutsfattare och opinionsbildare, samt intresserade privatpersoner • är helt självständig, men har ett kvalificerat kontaktnät inom svensk forskning • innehåller den unika avdelningen UniversitetsNytt med samlad information direkt från universiteten • har som redaktionell idé att presentera framstående svensk forskning i ett samhällsperspektiv, som ger läsaren både djupare kunskap och bredare sammanhang

BESTÄLL

din prenumeration genom att gå in på ”Prenumerera” i menyn på tidningens webb-plats www.forskning.com och välj alternativet ”Medlemmar i Naturvetarna” n R6 2013

n A T U R V e TA R e

59

EfTER JOBBET

d e m a s e r l o S ? e t e v m a s gott I motsats till vardagsresandet så ökar fritidsresandet. Vi vill så gärna unna oss några veckor utomlands under vinterhalvåret, men samtidigt eMMelI nIlSSOn gnager miljösamvetet. går mönstret att bryta?

TeXT

– Klart det går!

Så säger Tommy Gärling, seniorprofessor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet och en av redaktörerna till boken Handbook of Sustainable Travel som i dagarna ges ut på förlaget Springer Environmental Science. I boken undersöker författarna utifrån ämnen som ekonomi, geografi, psykologi och ingenjörsvetenskap hur vårt resande bli mer hållbart utan att det påverkar vårt välbefinnande.

– Man kan välja resmål som är mer ekologiska, men kärnan ligger i vilket färdmedel vi väljer. Det går inte att åka tåg överallt, säger Tommy Gärling.

Kanske kan vi välja destinationer som ligger närmare. Människor vill

60

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

göra som andra, men då måste de också veta vad andra gör. Att informera om hur folk gör är därför viktigt – och att skapa så kallade deskriptiva normer. Vi vill inte gärna avvika från flocken.

Konsten Att motiVe RA

Information har stor betydelse.

Vårt egoistiska beteende, att gynna sig själv och sina närmaste, är inte så starkt som man kan tro, enligt Tommy Gärling. Får vi inblick i framtida kostnader kan vi välja att agera annorlunda.

Ett alternativ till information är demokratiska beslut som görs till lag. Trängselskatt är ett exempel.

– Det är inget fel med tvingande åtgärder som man är överens om.

Och klarar man inte det så har man

inte förklarat ordentligt vad det ska vara bra för.

Klimatkompensation är däremot ingen god idé, tycker Tommy Gärling. Det blir bakvänt att försöka återskapa något som redan är förstört, och dessutom borde miljövänligt beteende löna sig och inte kosta.

Men som med allt annat här i världen är inte heller reseindustrin en svartvit historia. Utlandssemestrar ger sol, vila och avkoppling. För lokalbefolkningen skapas det jobb och kanske leder resandet till möten som annars inte skulle uppstå.

– För att ändra resvanorna krävs kunskap och motivation. Att skapa en grön industri med bibehållen ekonomisk tillväxt är nog det enda som är realistiskt. #

LE DiG H ETSlUST? nästan alla har rätt till semester, men exakt vad som gäller för dig regleras av semesterlagen eller din arbetsplats’ kollektivavtal. Reglerna för betald semester är olika beroende på bransch och huruvida arbetsplatsen har kollektivavtal eller ej. Ring Naturvetarnas medlemsjour för mer information.

SOlSUG? Av de långväga vinterresmålen är kanarieöarna mest populärt i år, visar siffror från Resia och Ticket.

Charterbolagen som nu ställt in alla Egyptenresor, satsar på de spanska öarna som alternativ.

Den geologiskt intresserade besöker givetvis vulkanen Teide på Teneriffa under sin visit. Toppen är med sina 3718 meter Spaniens högsta berg och världens tredje största vulkan, och går bra att bestiga. Teide omges av en nationalpark som är utsedd till världsarv av unesco.

M ETROPOlmOTiVE RAD? london är den mest bokade storstaden under hösten, enligt statistik från Ticket. Den naturvetenskapligt lagda passar förstås på att besöka anrika The Science Museum. från och med den trettonde november kan besökarna vandra in i en kopia av världens största experiment – CERN. Tänder du på fysik och Higgsbosoner är utställningen Collider: Step Inside the World’s greatest Experiment något för dig.

KOlDiOXi DÅNG EST? Döva samvetet genom att klimatkompensera din flygresa – bakvänt eller ej så kanske det åtminstone får dig att må lite bättre. Den extra avgiften går till projekt som ska minska koldioxidutsläppen på andra håll, motsvarande de utsläpp som flygresan orsakat. Ett exempel är trädplantering. Transportstyrelsen har mer information på sin hemsida.

SOlB RÄN D? Solbränna ökar risken för hudcancer senare i livet, särskilt om du bränt dig som ung. Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen och dessutom den form som ökar mest. förebygg med solskyddsmedel, skugga och kläder, men är skadan redan skedd rekommenderas kallvatten, kylbalsam och/eller kortisonkräm, upplyser Vårdguiden.

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

61

N y T T f R å n n At u R V E tA R n A

Avtalsklart i staten O M S tÄ l l n I n G – Vi har kommit över-

ens om att förhandla fram ett nytt avtal som är mer inriktat på omställning än vad dagens Trygghetsavtal är. Vi är också överens om att anställda med tidsbegränsad anställning fortsättningsvis ska ingå i avtalet, säger Bo Seving, förhandlingschef på Naturvetarna.

E Ngag E MaNg

Var med och utveckla DRF! Är du engagerad, har driv och vill lyfta dietisterna i samhället? Då kan du vara rätt person för DRf:s styrelse. valberedningen söker nu nya ledamöter till den.

Dessutom ska ett arbete om den framtida tjänstepensionen inledas.

– Förhandlingarna om ett nytt pensionsavtal fortsätter och vi vet ännu inte hur ett nytt avtal kommer att se ut. Målet är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 med en möjlig start 1 juli 2015.

Eftersom Saco-S har ett tillsvidareavtal har lönerörelserna på de flesta statliga myndigheter redan startat och i vissa fall även slutförts. JR

Hon förklarar att de är öppna för nya tankebanor och arbetssätt. kunskap och erfarenhet av styrelsearbete är meriterande men inte nödvändigt eftersom förbundet kan ge utbildning.

– Det är inte skrivet i sten att vi ska jobba som vi alltid har gjort. Årsmötet där styrelsen väljs är i mars 2014.

– Du kan nominera dig själv eller någon annan. Enligt stadgarna kommer årsmötet

Tilläggsförsäkringen ändras n Ya re G l er Från och med den 1 januari

2014 sker några förändringar i inkomstförsäkringens tilläggsförsäkring. Slutåldern höjs från 62 år till 65 år, och inträdesåldern sänks från 60 år till 55 år.

Förändringen innebär att ersättning från tilläggsförsäkringen kan utbetalas så länge som a-kassa kan utbetalas vilket är fram till månadsskiftet innan man fyller 65 år.

Enligt de nya reglerna finns möjlighet att teckna tilläggsförsäkringen till och med december månad det kalenderår man fyller 55 år. JR

att välja ordförande och en till tre ledamöter, säger Ulrika Sundin Wennergren. CJ nOMInera SenaSt 15 nOveMBer

Mejla namn, kontaktuppgifter, bostadsort, arbete och gärna lite bakgrundsinformation till valberedning.drf@gmail.com. geografisk spridning och yrkesinriktning beaktas.

Har du frågor eller funderingar, välkommen att mejla oss på samma adress.

Dietister är ofta väldigt engagerade på jobbet, och DRF är en mycket aktiv förening.

– Vårt viktigaste uppdrag är att tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga intressen, skapa nya möjligheter och fler tjänster, samt att lyfta fram dietisters kompetens i media, för allmänhet och för politiker. Läs mer om föreningens arbete på www.drf.nu, säger Eva Rise.

”Genom att engagera dig är du med och bygger framtidens DRF.” 62

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

varma hälsningar från valberedningen: Ulrika sundin Wennergren, pia Nevala Westman, Lena Ljungkrona falk, ordförande Martina Jansson och Eva Rise.

Klargör ledarrollerna i akademin Ledarskapskonsulten Charlotta Wikström rörde om i den akademiska grytan på Naturvetarnas Leadership Battle i september.

– Naturvetare är också människor som behöver konstruktiv feedback och tydliga mål för att lyckas med sin forskning.

Seminariet tog avstamp i Naturvetarnas undersökning om ledarskapet i akademin, där 27 procent tycker att ledarskapet i akademin är otydligt. Ingen i panelen var särskilt överraskad av resultaten.

– Det är ungefär som i näringslivet, sa ledarskapskonsulten Charlotta Wikström.

Vicerektor vid SLU, Johan Schnürers recept är att ha ett administrativt stöd runt prefekten för att denne ska kunna fokusera på sin uppgift.

Charlotta Wikström återkom flera gånger till att sätta upp mål, följa upp och utvärdera kvaliteten.

– Risken finns att man gömmer sig bakom argumentet att akademin är så speciell.

En forskare i publiken reagerade på det och menade att det är inte är så lätt i verkligheten.

– Det är svårt att mäta forskning, om det ens är önskvärt. Nya upptäckter kan nås när man minst anar det. LEL

Charlotta Wikström, Johan schnürer och Astrid söderbergh Widding i panelen.

R ö s T E r fr å N publI K E N – Doktorander ser ofta inte bortom sin egen forskargrupp, vilket gör det svårt för dem att uttala sig om ledningsnivåerna ovanför. Jag tycker att kI har en vision, som handlar om att ligga i framkant i världen inom life science.

Sarah Sim, forskare vid KI

– Jättebra och givande seminarium. Jag gillade managementkonsulten som visade att bilden är densamma i näringslivet. En utmaning är att få visioner och mål att fortplanta sig genom hela organisationen, från rektor till doktorand.

Margarita Diez, forskningssamordnare, sitter i ledningsgruppen på institutionen för klinisk neurovetenskap, KI

F ra M t I D S tr O Naturvetarna varnar för att

det blir brist på kemister om fem år. Det går stick i stäv med de prognoser som SCB och Arbetsförmedlingen gör.

– Vi menar att det är balans på arbetsmarknaden nu, men att vi går mot ett underskott när allt färre utbildar sig till kemist, säger kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Han förklarar att många av dem som blev

uppsagda när Astra Zenecas forskning i Lund och Södertälje lades ner har fått nytt jobb eller startat eget.

– Det visar att kompetensen behövs, bland annat i spåren av regeringens satsning på forskning. Men också inom ramen för Reach, som utgör lagstiftningen för kemikalier inom EU. Vi ska inte glömma den kemiindustri vi har i Sverige. LEL

f OTO: J u LIA N ST R AT E N s C H u LT E / S CA N P I X

Det behövs fler kemister

Allt färre utbildar sig till kemist.

n R6 2013

n A T U R V e TA R e

63

analys 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000

Kr I StOFer J ervI nG e, utre Dare På naturvetarna

64

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

2008-2012

2003-2007

1993-1997

1988-1992

1998-2002

Samhällsvetare

Naturvetare

Civilingenjör

2008-2012

2003-2007

1998-2002

1993-1997

80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 1988-1992

PS. Nämnde jag att statistiken även används för att göra löneanalyser som driver och utvecklar löneprocessen i de centrala avtalen? Enkäten går lätt att besvara i din smartphone, din surfplatta eller på din dator.

Civilingenjör

90:e percentil för specialister/projektledare privat sektor

1983-1987

Detsamma gäller självfallet inför nästa löneförhandling och inte minst när man ska byta jobb. genom att svara på löneenkäten har man en unik möjlighet att påverka lönestatistiken samtidigt som man får en användbar output. Det är en viktig medlemsförmån som jag vill slå ett slag för just nu.

Naturvetare

1978-1982

För att få upp ingångslöner för naturvetare gäller det att individen har råg i ryggen när man är på anställningsintervju för det allra första jobbet i karriären. Det är där Saco Lönesök kommer in i bilden. Med ett utdrag som är relevant för tjänsten och utbildning har man lite mer makt över sin situation. Med goda råd från våra ombudsmän blir man än mer stärkt i sin sak och vågar kanske lägga sig på 90:e percentilen.

1983-1987

Statistiken är på en väldigt aggregerad nivå men det är ändå en intressant överblick. För att få bättre skärpa i bilden måste man bryta ner statistiken och då ser man till exempel att de med en examen inom skogen har högre löner än civilingenjörer. Agronomer ligger i paritet med kollektivet naturvetare.

1978-1982

25 000 1973-1977

Redan på första jobbet halkar naturvetare efter civilingenjörer som lyckas förhandla sig till en högre ingångslön. Skillnaden består och ökar dessutom svagt under hela karriären. Samhällsvetare däremot kan lätt bli åksjuka som det ter sig och tappar mot naturvetare genom arbetslivet. I alla fall om man ska tro statistiken.

Ska man då det? Nja, ni vet vad man säger, ”lies, damn lies and statistics”.

55 000

1973-1977

Med lönestatistik i ryggen

Medianlön för specialister/projektledare privat sektor 60 000

Samhällsvetare

N y T T f R å n n At u R V E tA R n A

Snart I D I n I n B OX ...

5 skäl att

svara på Naturvetarnas löneenkät

1 Du får en lönestatistik, som går att lita på.

2 Du får koll på löneläget i din bransch eller på din myndighet.

3 Perfekt att veta inför löneförhandlingen.

4 Vi kan ge bättre lönerådgivning.

5 Du ökar chansen att nå ditt lönemål.

Varför svarar du på löneenkäten?

Josephine Garpsäter, 31 år, kommundietist i Sundbybergs stad.

Lars Ideström, 29 år, sjukhusfysiker på Karolinska universitetssjukhuset.

”Jag gör en insats för att få något tillbaka” – För att få lönestatistik måste jag svara på löneenkäten. Statistiken har

”Hjälper mig att höja lönen”

– Jag vill bidra till en tillförlitlig lönestatistik. Den har hjälpt mig att höja lönen. När HR-avdelningen har sin lönestatistik är Saco Lönesök guld värd.

jag nytta av när jag ska löneförhandla eller byta jobb.

Hur använder du statistiken?

– Jag filtrerar på olika parametrar och tittar bland annat på antal år i yrket.

Det är alltid intressant att jämföra med läkare, som ligger närmast vår yrkesgrupp. Som ordförande för Svenska sjukhusfysikerförbundet får jag också frågor om lönelägen från fackliga företrädare i olika delar av landet.

Bo Hellstedt, 53 år, lantmästare. Ordförande för akademikerföreningen på Lantmännen.

”Jag får veta om jag har rätt lön”

Hur använder du statistiken?

– Jag kan få fram lönelägen för olika titlar, som utvecklare, strateg, specialist och kvalitetssäkring. Jag tittar på antal år i yrket, uppdelat på femårsklasser. För att verkligen ha på fötterna tar jag också reda på vad andra kommundietister i Stockholm tjänar.

gen och utgör ett bra underlag när man ska löneförhandla.

Det är särskilt viktigt på första jobbet och när man byter jobb.

Hur använder du lönestatistiken?

– Jag tittar på min egen utbildning som lantmästare och tjänst, och förstås antal år i yrket. Då får jag svar på om lönen är på en rimlig nivå.

– Det är jätteviktigt att svara på enkäten. Statistiken visar aktuella lönelä-

Ute

n? nute tistik i m ta esta e i sis ta lön s

s a. t arn es bä verig . n a t u r v e S s w nn n R 6 2 0 1 3 n A T U R V e TA R e Nu fi obil: w w m i din

65

Pr O F I l I n aturvetarna

”Jag fascineras av att naturvetare är med hela livet igenom” Möjligheten att påverka är det som driver Martina Jansson. hon beskriver sig själv som en nyfiken och engagerad person.

Varför började du arbeta fackligt?

– Jag har alltid ogillat orättvisor och försökt hjälpa utsatta personer. Jag diskuterade med några fackliga representanter som skulle sluta på sina uppdrag. Då ”sögs jag in” och nu arbetar jag fackligt på heltid. Det finns så mycket att göra och förbättra på arbetsgivarsidan. Dietistyrket har både för låg status och lön, och yrket är fortfarande alldeles för osynligt. Arbetsgivaren glömmer ofta bort den så viktiga kompetens som dietisterna besitter.

Varför har du valt att sitta i naturvetarnas styrelse?

– Jag vill föra fram naturvetares kompetens och vara med och påverka förbun-

na! r a t e v r u t a N Bra med ”Ett modernt, aktivt och tryggt fackförbund, som lyfter naturvetare både på arbetet och i samhället.”

66

n A T U R V e TA R e

n R6 2013

dets arbete. Inom exempelvis sjukvården arbetar många naturvetargrupper med kopplingar sinsemellan på alla plan.

– Jag fascineras av att naturvetare är med hela livet igenom, och länkar ihop människans livsvillkor. Våra naturvetare finns överallt: inom frågor om miljö, natur, mat, sjukdomar och ner till den minsta beståndsdelen. Samhället skulle inte fungera utan grupper som biomedicinska analytiker, sjukhusfysiker, kemister, dietister och nutritionister. Alla har var för sig viktiga funktioner men sammantaget har de ännu större betydelse inom exempelvis sjukvården. Det är kul att vara en del av detta! hur ser din arbetsdag ut?

– Den är extremt varierande. Jag har mycket kontakter med både medlemmar och arbetsgivare. Medlemsfrågorna handlar om allt från löner och vad man ska tänka på när man söker en ny tjänst, till problem av olika slag. Samverkansmötena tar en hel del tid, liksom att läsa handlingar inför mötena, såsom budgetförslag. Det gäller också att förankra synpunkter från andra.

Saknar du ditt jobb som dietist?

– Ja absolut, både att möta patienterna och att hålla sig ajour med allt inom yrket.

Jag kommer aldrig att släppa dietistyrket helt, men samtidigt skulle det vara svårt att gå tillbaka. Då vill jag nog ha någon roll där jag har möjlighet att påverka och utveckla dietistjobbet. CJ

MartI na jan S S On Aktuell: Ledamot i Naturvetarnas styrelse.

Andra uppdrag: Fackligt förtroendevald sedan sex år. Ordförande i Sacorådet samt vice ordförande i Naturvetarnas lokala styrelse i Region Skåne.

Utbildning: Leg. dietist.

Bor: Veberöd utanför Lund.

Familj: Man, tre vuxna barn, hund.

Fritidsintressen: resor är det bästa jag vet. Mat och motion tycker jag mycket om. Jag lyssnar gärna på musik, för tillfället är det Goo Goo Dolls och Parachute som gäller.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Nya på Naturvetarna...

Elias ska göra det självklart att vara med MAR K NADSF Ö R Elias Tony är en person som många naturvetare kommer att möta. Som nyanställd på Naturvetarna ska han marknadsföra förbundet, både bland befintliga och blivande medlemmar.

– Det känns jätteroligt och utmanande att göra förbundet ännu mer attraktivt. I ett första skede ska jag bygga relationer och fånga in synpunkter från medlemmarna.

Som nybakad civilekonom, inriktning mark-

Maja vikarierar för Erik I J O U REN När Erik Allard är pappaledig tar Maja Reizenstein över ansvaret för medlemmarna på universitet och högskolor.

Hon är van vid fackliga förhandlingar, främst från hennes tid som ordförande för Saco-föreningen på Fiskeriverket. Senast var

K o n ta kt wwww.naturvetarna.se E - P O ST : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O STADRESS : Box 760, 131 24 Nacka B ES Ö K SADRESS : Planiavägen 13 VÄ X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

nadsföring, är han som klippt och skuren för jobbet. Han har också ett förflutet som ledamot i Saco studentråds styrelse, vilket gör att han har bra koll på studentfackliga frågor.

– Mitt mål är att det ska vara självklart att vara med i Naturvetarna. Jag vill skapa en sådan kultur. Den bygger på både känsla och förnuft, som att vi ger bra facklig service, tidning och inkomstförsäkring.

Nu närmast ska Elias Tony åka runt i landet och träffa studenter på universiteten.

hon ledamot i Saco-föreningen på SLU, som för två och ett halvt år sedan tog över forskningen från Fiskeriverket.

– Spännande och jätteroligt att kunna fokusera helt på fackliga frågor och ge service till medlemmarna. Samtidigt inser jag att det är mycket att lära, vilket är en utmaning.

Hon kommer också att sitta i jouren och svara på frågor från alla medlemmar, alltså även privatanställda och de som jobbar i kommuner och landsting.

– Min roll är att inspirera naturvetare att engagera sig i Naturvetarna. Jag lovar att det ger mycket tillbaka utöver att det är roligt att träffa andra naturvetare.

Hur spenderar du en ledig kväll?

– Jag umgås. Sällskapet är viktigare än vad vi gör. Försöker också hinna med att träna. LEL Elias Tony möter studenterna.

Arbetet med nationell miljöövervakning, vad gäller insjöfisk, vid SLU är hon tjänstledig från under ett halvår.

I botten är Maja Reizenstein biolog/ekolog.

Vad gör du en ledig dag?

– Jag är med familjen och min sjuåriga dotter, och huset som vi renoverar tar en del tid. Att baka bröd är en passion. LEL

O RDF Ö RANDE :

K ARRIÄRSERVI C E :

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U NDSDIRE K T Ö R :

C H EFSSERVI C E :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 MED L EMS J O U R :

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26 A K ADEMI K ERNAS A - K ASSA , AEA :

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

MED L EMSSERVI C E :

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

Brödbakning är en passion för Maja Reizenstein.

IN K O MSTF Ö RSÄ K RINGEN :

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 A K ADEMI K ERF Ö RSÄ K RING :

N R6 2013

N ATUR V ETARE

67

Posttidning

B

Av s ä nd a re : N at u rv e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Löneenkäten snart i din inbox Ditt svar på löneenkäten är viktigt. Ju fler vi är som svarar, desto bättre lönestatistik. Med bra lönestatistik får du större kraft när du förhandlar om din lön. Det bidrar till en positiv löneutveckling för både dig och dina kollegor.

Om du inte fått löneenkäten kan du beställa den på www.naturvetarna.se/loneenkat

”

Jag gör en insats för att få något tillbaka.

L a r s I d e s t r ö m , 2 9 å r , s j u k h u s fys ik e r på K a r o l i n s k a u n i v e r s it e ts s j u k h u s e t

MIN LÖN

ww

w. na

tu

rve

LÖNEUTVECKLING

ta

rn

a.s

e/

ter f y l s n a m m Tillsa e r a t e v r u t vi na LÖNESTATISTIK

FÖRHANDLINGSKRAFT

lon

/S

va

CHEF

ra

-p

a-

lon

ee

nk

ate

n