Naturvetare, nr 7, 2011

NUMMER 7

2 01 1

TEMA

t Klimajö & mil

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

SIDO

30

T I P S M OT F Ö R K Y LN I N G

:

R NA

14 - 2 5

D U E LLE N:

Dags att ändra LAS?

Klimatneutral tidning i din hand

Livsviktig Nils G Söderqvist renar vatten i Afghanistan NATU RVETAR E R U NT VATTE N S I D 13 | B LI R D ET E N G M O? S I D 22 | SÅ HANTE R AR D U J O B B I GA TYP E R S I D 32

Scheele Symposium 2011 Pharmaceutical Sciences in the Era of Personalised Medicine 10–11 november, 2011, Uppsala Scheelepriset som delas ut av Apotekarsocieteten firar 50-årsjubileum

Vetenskapligt möte under två intensiva dagar för dig som är intresserad av läkemedelsforskning

Möt årets Scheelepristagare professor Kathleen M. Giacomini, University of California, San Francisco, USA och hör henne berätta om sin nyskapande och för såväl läkemedelsforskningen som den kliniska läkemedelsanvändningen betydelsefulla forskning kring sk membrantransportörer.

Programmet är utarbetat av Apotekarsocietetens naturvetenskapliga sektioner och anknyter tematiskt till Giacominis forskningsområde.

Bland föreläsarna: Mikael Niemi, University of Helsinki, Finland Magnus Ingelman Sundberg, Karolinska Institutet Wolfgang Sadee, The Ohio State University, Columbus, USA Per Artursson, Uppsala Universitet Aleksandra Galetin, University of Manchester, Storbritannien

ANMÄL DIG på www.lakemedelsakademin.se/Scheele2011 ARRANGÖR: Läkemedelsakademin – Apotekarsocietetens utbildningsföretag.

SPONSORER:

Innehåll Opinion

N r 7 2011

sid 4

Ledare: Mattelyftet bra för Sverige Läsarbrev

Nyheter

sid 6

Vill du veta vad naturvetare tjänar?

Jordbruket är framtidens miljöutmaning Världsrekord i kemi Duellen: Är det dags att ändra LAS Månadens fråga: Hur får du balans i livet?

Tema klimat & miljö

18

sid 13

Möt naturvetare runt vatten Kunskap om glaciärer på export Johanna räknar på klimatet

Vetenskap

sid 26

Nya metoder tänjer på gengränserna?

Karriär

sid 30

Inspiratören: Miljöskyddsinspektör renar vatten i Afghanistan Manualen: Håll dig frisk med färgstark mat Ledarskap: Så hanterar du falskspelare och andra jobbiga typer Fråga experten | På nytt jobb

26

lediga jobb sid 39 Spanar in

sid 42

Gästkrönikör: Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, Saco

medlemsnytt

sid 45

Profil i Naturvetarnas styrelse | Nya på Naturvetarna Naturvetarna gör klimatbokslut

30

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 500 ex.

Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 3 novembermed annonsstopp den 18 oktober. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Skribenter i detta nummer: Christoffer Hamark, Johanna Rösth, Margareta Eldh, Thomas Malmer.

Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Klimatneutral läsning 2117 är en siffra som sitter bergfast hos mig. 8848 har också etsat sig fast.

Mount Everest lär stå sig som världens utkikspunkt nummer ett. Däremot pågår ett race mellan Sydtoppen och Nordtoppen i Kebnekaise.

Sveriges högsta berg har krympt. Den senaste noteringen ligger några centimeter under 2100 meter och minskar oavbrutet. Under senare år har istillväxten under vintern varit mindre än avsmältningen på sommaren. Och så lär det fortsätta i takt med ett varmare klimat. Snart är Nordtoppen Sveriges högsta punkt eftersom den bottnar på fast mark.

Följderna i Sverige blir inte särskilt kännbara mer än att hälleberget går i dagen på fler platser under sommaren.

Värre är det i andra delar av världen, där glaciärerna fungerar som enorma vattenreservoarer för befolkningen. Läs längre fram i tidningen om den spännande glaciärforskning som pågår i Tarfala, med mätserier som i sin längd är världsunika.

Man kan inte heller göra annat än att imponeras av alla de naturvetare som jobbar med vattenfrågor. De ser till att vi kan bada i våra hav och sjöar, liksom att vi kan tappa dricksvatten direkt från kranen. Men man ska inte ta något för givet. Minns parasiterna som gjorde vattnet odrickbart i Östersund och Skellefteå i vintras.

De små stegens tyranni, så kan den globala uppvärmningen beskrivas. Sedan år 1960 har medeltemperaturen i Etiopien stigit med 1,3 grader. Även om inte torkan är enda orsaken till svältkatastrofen på Afrikas horn oroar den mig så mycket att jag väljer bort sådant som bidrar till uppvärmningen.

Desto mer glädjande att Naturvetarna har gjort ett klimatbokslut. Allt som orsakar utsläpp av växthusgaser ska kompenseras med trädplantering. Även de utsläpp som den här tidningen bidrar med ingår i beräkningen, liksom resor och all annan förbrukning som ett fackförbund står för.

Som chefredaktör känner jag stolthet över att tidningen är klimatneutral.

ch e fR e daktör

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

3

LE DAR E N

M A D E L E N N I LS S O N , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Mattelyftet bra för Sverige internationellt konkurrenskraftig nivå. Globaliseringen påverkar förutsättningarna för det svenska näringslivet. Sveriges konkurrensmässiga fördelar ligger främst i branscher med stort inslag av naturvetenskapliga, tekniska och medicinska kunskaper där matematiken spelar en nyckelroll.

Det är mycket glädjande att regeringen

RÄTT VÄG ATT GÅ

har lyssnat på Skolverket och satsar totalt 2,6 miljarder kronor på att stärka matematikämnet i skolan. Mattelyftet syftar till att svenska elever i matematik ska återta en topplacering i Europa. Det handlar om en rejäl satsning på landets alla mattelärare på förskole-, grundskole- och gymnasienivå för att utveckla och förbättra undervisningen. I mer än tio år har svenska elevers kunskaper i matematik sjunkit, sakta men säkert. Nu ska lärarna genom fortbildning kunna stärka både sin pedagogiska och ämnesmässiga kompetens.

högskolor ska kunna tillägna sig naturvetenskaplig utbildning. Annars är risken överhängande att kvaliteten på de högre utbildningarna sjunker, något som Naturvetarna ser en stor risk i. Att göra satsningar för att höja elevers kunskap i matematik och naturvetenskap är rätt väg att gå. Att sänka behörighetskraven till högre studier är fel väg.

Naturvetarna anser att skolan måste ge

Kvaliteten på naturvetenskapliga ut-

verktyg för att individen ska kunna tillägna sig kunskap. Goda kunskaper i matematik är grunden för att studenter på universitet och

ATT HÖJA KVALITETE N I MATTE

Regeringens satsning på matematik är jättebra. Jag saknar tyvärr motsvarande satsningar inom övriga naturvetenskapliga ämnen. Kvaliteten i den svenska grundoch gymnasieskolan har försämrats och det krävs en resursförstärkning. Lärarutbildningarna måste förbättras i sitt naturvetenskapliga innehåll och lärarna måste få en prioriterad ställning för att kvaliteten på undervisningen ska kunna förbättras.

F OTO : T H O M A S C A R LG R E N

bildningar måste höjas för att arbetsgivarna ska kunna hitta kompetent arbetskraft. Lika viktigt är att forskningen i Sverige håller en

M a d e L e n n I L s s O n , förbundsordförande Naturvetarna madelen.nilsson@naturvetarna.se

4

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

Att regeringen visar att de förstått hur viktigt goda matematikkunskaper är för elevers och samhällets positiva utveckling Att vi fortfarande saknar en motsvarande stor satsning på bättre utbildning i naturvetenskap på grundskola och gymnasium!

OPINION

LÄSARBREV

Varför ökad lönespridning?

Vill Naturvetarna ta bort anställningstryggheten?

göran arrius, saco:s nyvalda ordförande, rörde upp mina känslor när han lyfte ökad lönespridning som ett viktigt mål. Jag håller med om att ansvar och prestation ska belönas, men förstår inte varför lönespridning och ökade löneklyftor ska vara en prioriterad fråga för Saco.

Som medlem i Naturvetarna är jag intresserad av hög reallön, men jag har inget intresse av att andras löneutveckling ska hållas tillbaka. Tvärtom lever jag hellre i ett varmare samhälle med små klyftor än i ett där sjuka och mindre framgångsrika får slita ut sig för växelpengar.

Jag vill att Naturvetarna verkar för att jag ska få reallöneökningar och trygghet på arbetsplatsen. Vidare vill jag att Naturvetarna tar ett samhällsansvar när det gäller låg inflation, hög sysselsättning, effektiv sjukförsäkring och långsiktig hållbar tillväxt.

Jag vill att mina barn får lika goda möjligheter som jag har haft med en bra utbildning på alla nivåer eller ett välbetalt eftergymnasialt arbete. Jag har inget intresse av växande samhällsklyftor och vill inte att en sådan fråga ska drivas i mitt namn.

på ledarsidan i senaste Naturvetare skriver Christer Yrjas om LAS, där han, om jag förstår honom rätt, vill verka för att regeln vid uppsägningar ”Sist in först ut” inte längre ska gälla.

Tydligen ska kompetensen få styra istället för anställningstiden, hur detta ska ske framgår inte. Kompetens är inte objektivt eller ens mätbart. Jag har själv som fackligt aktiv sett de mest hårresande exempel på nepotism och politrukbeteende från både arbetsgivarens och fackets sida vid uppsägningar.

Det verkar som om vi nu som anställda ska se till att visa framfötterna för löneutveckling och för att behålla jobben. Om inte din fackrepresentant tycker att du är tillräckligt kompetent så ligger du illa till vid neddragningar.

Facket ska bli en större maktfaktor, men inte nödvändigtvis en positiv sådan för dig som individ.

Jag tycker att facket ska värna om medlemmarnas jobb. Trots allt är regeln om anställningstid en objektiv, mätbar och en förståelig parameter.

Kompetensprofil och kompetensutveckling är vackra ord men används för att bevisa eller motbevisa vad som helst.

För mig är det oroväckande om vår förbundsstyrelse nu tar steget att välja bort anställningstryggheten.

jOnas sVenssOn, MedLeM I natUrVetarna

natU rVetar nas för b U n ds dI r e ktör thOMas MaLM e r kOM M e nte rar:

nILs carLIn

trots att lönespridningen i Sverige ökat under senare år är Sverige ett av de länder i OECD som har mest sammanpressad lönestruktur. För att kunna få bra löneutveckling så behöver några gå före.

När till exempel sjuksköterskorna fick individuell lönesättning så gav det mera än när de hade kollektiv lönesättning. Lönespridning är inte detsamma som ökade klyftor.

ch r I ste r yrjas, VIce Or dföran de I natU rVetar na, kOM M e nte rar:

tack för ditt brev. Vi vill inte avskaffa de turordningsregler som regleras i LAS efter principen sist in först ut. Däremot vill vi utveckla lagen så att den skapar trygghet för den anställde utan att vara ett hinder för att anställa nya medarbetare.

Naturvetarna vill precis som Jonas Svensson skriver att våra medlemmars kompetens ska löna sig och givetvis tar vi ett samhällsansvar. Löneökningar förutsätter produktivitetsutveckling vilket medlemmarna i Naturvetarna bidrar till med sin kunskap, ansvar och prestationer. Då kan lönerna höjas utan att det sker på andras bekostnad.

Vid uppsägningar gäller det att också se framåt och trygga den framtida verksamheten hos arbetsgivaren. Lika viktigt är att individen är förberedd på förändringar på arbetsmarknaden genom att hela tiden hålla sig anställningsbar. Här vill Naturvetarna lyfta frågan om individuella konton för kompetensutveckling, där arbetsgivaren avsätter pengar och tid för kompetensutveckling.

MAN UALE N

Så får du dina Po werPoints att gl änsa

Med vetenskapen i ryggen har David JP Phillips inlett PowerPoints. Det ett korståg mot dåliga finns några knep som får dina PowerP mängden. Till exempe oints att höja sig över l kan hjärnan bara uppfatta högst utan att behöva sex objekt på en räkna dem. bild LARS-ERIK LI LJ E BÄ TEXT

I förra numret av tidningen finns det förslag på att förbättra powerpoint presentationer.

V

em har inte suttit och gäspat under en dålig PowerPoint presentation? Bilderna är fullmatade med text som knappt går att läsa och samtidigt ska man lyssna på den som talar.

Tankarna drar iväg åt andra håll, som till kafferasten.

– Många presentation er är mer förvirrande än klargörande . De är tyngda av fakta och strider mot den kunskap vi har från forskning inom bland annat psykologi, neurologi och kognition, säger David JP Philips.

Han är expert på presentation steknik och startade för två år sedan ett korståg mot dåliga PowerPoint s.

Jag har en punkt till: punkt 7: Visa alla loggor bara en gång, eller en gång i början och en gång på slutet.

Jag är så urless på alla som vill visa sina loggor på varje bild.

FOKUS PÅ D IG SJÄLV

Det har blivit bättre, men fortfarande ser han skräckexempel.

– Möjligen kan det förklaras med ett flockbeteende. Många följer andra i spåren och gör lika dåliga presentationer som chefer och andra kvalificerade personer. Kan Anders Borg så kan väl jag, tycks många tänka.

Med några enkla tips kan man komma långt och få presentation en att förstärka budskapet.

– Nummer ett är att ha fokus på dig själv. Presentera dig med ett öppet kroppsspråk. Det vittnar och intresse. Publiken om engagemang känner att du har något viktigt att säga.

Då ska PowerPoint kanonen inte vara påslagen. Ögat drar sig till kontraster och fastnar på skärmen.

I L L U S T R AT I

ON

EMMA HAN QUIST

/ VOL

ken. Då kan man kika där om det behövs.

– Många är dåligt förberedda och använder PowerPoint som manus.

Att inte vara förberedd är ett hån mot publiken.

De får inte valuta för den tid de lägger ner på att lyssna på dig.

E N B I LD ETT B U D S KAP

Många vill få in så mycket en bild för att minimera som möjligt på antalet bilder.

– Det är fel tänkt.

Den enkla regeln är en bild ett budskap.

Mer klarar inte hjärnan att ta in om man samtidigt ska lyssna.

Att skriva hela meningar avråder David JP Philips från. Bättre är att skriva i punktform. Ibland kan det fungera med meningar i form av till exempel citat. inte talaren prata samtidigt. Men då ska Jämför med att tala i telefon och kolla mejlen samtidigt.

Bristen på fokus märks direkt.

– Våga vara tyst, det ger en extra dimension och känsla av kontroll. Många är rädda för motsatsen och pratar hela tiden av rädsla för att tappa kontrollen.

MAX S EX OBJ E KT

6 S N A B B A P P -T I P S 1. Skriv nyckelord i punktlistor, men inte löpande text.

2. En bild – ett budskap.

Att lista punkter är en gyllene grundregel.

3. Max sex objekt på en PowerPoint.

Men hur många punkter bör en bild inne4. Använd svart hålla? bakgrund.

5. Använd inte laserpekare, – Det går en perceptiv objekt. Fler än så klarar gräns vid sex sök ögonkontakt med de flesta inte att publiken. uppfatta utan att räkna 6. Släck ner skärmen och förlora tid. Det när presentafinns individuella tionen startar – fokus skillnader där arbetsska ligga på dig. minnet kan tränas upp. Sex punkter klarar de flesta att ta in på kort tid. Även bakgrundsfä och den som talar rgen blir bländad. Det är att få fram sitt budskap. har betydelse för också estetiskt mer tilltalande med svart Många väljer vitt av gammal vana. bakgrund.

– Det stjäl fokus från dig, ögat styrs till ljuset. Dessutom skapar M I N N S B I LD E R det skuggbilder Bilder kan vara förlösande, i alla fall om de används på rätt sätt.

– Minnet gillar bilder och betyder mer än tusen ord, som ordspråket säger. Kom ihåg att text och bild ska nat fall har det motsatt hänga ihop, i aneffekt. Integrera helst texten i bilden. Även placering av bilden har betydelse.

Tipset är att lägga den till vänster eftersom hjärnan scannar av och tolkar från vänster till höger.

– Samma princip gäller tidsaxlar, som ska vara horisontella där tiden rör sig från vänster till höger, enligt kognitiva regler.

Färger då?

– Rött är negativt och grönt signalerar framgång. Så använd inte redovisa positiva siffror. rött om du ska David JP Phillips predikar enkelhet.

– Ofta är de sämsta minst avancerade bilderna de bästa.

Ibland räcker det med ett ord eller en siffra för att nå fram med sitt budskap.

ännu ett tips för bättre powerpointpresentationer.

#

34

paUL geLadI

CK

Hjälpmedel som laserpekare, favoritprylen för många, Ögonkontakt med kan man glömma publiken är viktig i hemma och passar bättre alla presentationer. till att leka med katAtt vända ter, menar David JP ken och tala mot skärmen sig från publiPhillips. är en dödssynd.

– Om den behövs – Det uppfattas som så är presentationen bristande engagefelbyggd. Bilden ska mang och intresse. vara självförklarande Viktigt att visa att man och behöver ingen själv tror på sin sak. laserpekare, om det Annars kan publiken nu inte är ett diagram till och med tro att med många detaljer man far med osanning. som behöver förklaras.

Med en laserpekare i handen blir presentatöre VAR FÖR B E R EDD man släpper ögonkontak n lätt passiv och David JP Philips tips är att ställa datorn ten med publiken. framför sig, alltså mellan sig själv och publi-

N A T U R V E TA

RE

N R 6 2 0 11

Lär dig mer om PowerPoint på www.presentationsteknik.com.

Se också Youtube, sök efter ”death of PowerPoint”.

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA

RE

35

s k I c k a d I n I n s ä n d a r e t I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

5

NyhETER

Vill du veta vad naturveta Snart kommer Naturvetarnas löneenkät i din inbox. om du vill veta vad naturvetare tjänar behövs ditt svar. det och alla andra löneuppgifter är grunden för vår populära lönestatistik som du har nytta av när du ska förhandla om din lön.

N At u R V E tA R E S Lö N E R På S AC O Lö N E S ö K

4,5 %

Vill du veta lönerna för din yrkesgrupp i olika branscher och på olika befattningar? På Saco lönesök finns all statistik samlad. Där kan du också jämföra din lön med akademiker i andra branscher.

var den genomsnittliga

För att få tillgång till den lönestatistiken måste du vara medlem och inloggad.

naturvetare mellan åren

lönehöjningen för alla

Ditt medlemsnummer finns på baksidan av tidningen Naturvetare.

2009 och 2010.

Saco lönesök hittar du på www.naturvetarna.se/medlem MEd HJÄLP AV StAtiStiKEN KAN du SÄttA Ett PRiS

SJ Ä LV K L A R t F ö R M Ag N u S At t S VA R A På Lö N E E N K Ät E N Magnus thelander, jobbar med fodersäkerhet på Statens veterinärmedicinska anstalt

6

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

Att KOMMA uPP På EN HögRE LöNENiVå, i KLASS MEd dE BÄStA iNOM diN BEFAttNiNg. RAMÓN SÁNCH E Z-LöV y, OM B u dS MAN På NAtu RVEtAR NA

1. Hur använder du lönestatistiken?

Man kan få ut så mycket mer än bara löner, som till exempel var naturvetare jobbar, bransch och befattning.

Tyvärr så är underlaget ibland inte det bästa.

2. Vilken nytta har du av den?

Både som ordförande i Agronomförbundet och privat. Alla har vi regelbundet lönesamtal och då är det bra att vara uppdaterad och få en fingervisning. Men tänk på att mycket annat spelar in i lönesättningen som inte framgår av statistiken.

På dig SJÄLV. FuNdERA På VAd du KAN göRA FöR

S u C C É M E d Lö N E A P P

3. Varför svarar du på löneenkäten?

För mig är det självklart. Ju fler som svarar desto mer går det att utläsa ur lönestatistiken och desto mer tillförlitligt blir innehållet, vilket vi alla har nytta av.

i appen Akademikerlön får du ett smakprov på lönestatistik för olika yrkesgrupper. Den grundar sig på löneuppgifter som medlemmarna har lämnat i löneenkäten. Löneappen blev en succé och var den mest nedladdade appen när den lanserades i våras.

Flera av Saco-förbunden står bakom appen, som fungerar både i Apple- och Androidmiljö.

Vill du ha mer detaljerad statistik hittar du den på Saco lönesök. För individuell lönerådgivning eller lönecoachning kontaktar du Naturvetarna, jour@naturvetarna.se

Varför behövs lönestatistik?

Anna-Lena Nordén, ombudsman på Naturvetarna, menar att lönestatistiken är värdefull fakta att luta sig mot i löneförhandlingen.

are tjänar?

Det är viktigt att alla svarar på löneenkäten. På en myndighet med flera hundra medlemmar var d e t b a r a 15 s o m h a d e s v a r a t .

Det gör att lönestatistiken för den myndigheten inte är tillförlitlig. Därför blir vår lönerådgivning till dem som jobbar där inte så bra som den kunde ha blivit.

E LB A R u B i L A R -A B R E u O M B u d S M A N På N At u R V E tA R N A

Lönestatistiken fungerar som ett riktmärke, så använd statistiken som ett av flera verktyg för att höja lönen. Tänk på att det inte framgår om man har unik kompetens eller annan färdighet som arbetsgivaren kan dra nytta av. Erfarenhet och hur väl man lyckas finns inte heller med i statistiken. Viktigast är ändå det värde som du tillför till arbetsgivaren.

Så MyCK Et HöJ dE S LöN E R NA M E LLAN åR E N 200 9 O CH 2010

Privat företag

2009

2010

m E d E llÖN

m E d E llÖN

34 917

37 016

Hur ska jag använda statistiken?

– Se löneuppgifterna som ett marknadsvärde för din utbildning och en indikation på vad du borde ha i lön. Grunden är vad du som individ tillför arbetsgivaren med din kompetens och erfarenhet.

Klarar man sig utan lönestatistik?

– Nej, då hade vi varit tvungna att gå på känsla.

Nu finns det fakta att luta sig mot. Det är en styrka i löneförhandlingen.

Hittar jag all statistik i Saco lönesök?

– Den är ganska övergripande utifrån utbildning, befattning och examensår. Om du kontaktar oss på Naturvetarna kan vi ta fram mer detaljerad statistik över din bransch och samtidigt ge goda råd inför förhandlingen.

B RA R i KtMÄR KE

AR b ETS mAR kNAd SS E kToR

– Därför är det så viktigt att alla svarar på löneenkäten. Då får vi en tillförlitlig lönestatistik som medlemmarna kan använda i löneförhandlingen.

UTVECkli NG i %

6,0

Privat företag inom Life science

40 514

42 374

4,6

Privat företag inom skogsbranschen

40 390

43 302

7,2

Privat företag inom lantbruk

36 004

36 755

2,1

Statlig myndighet inkl bolag

31 593

33 039

4,6

Universitet, högskola

32 484

33 978

4,6

Kommun

29 209

30 352

3,9

Landsting

29 441

30 581

3,9

Samtliga

33 521

35 019

4,5

När man mäter hur stor löneökningen är mellan två år finns bara identiska individer med, vilket innebär att nyanställda och avgångar räknas bort. Lönehöjningen gäller medellön och individerna som räknas med har samma befattning och arbetsgivare 2009 och 2010.

Hur ska jag tänka i en löneförhandling?

– I lönesamtalet lyfter du fram vad du har tillfört arbetsgivaren och dina resultat under året, liksom hur du har utvecklat din kompetens. Har du en unik kompetens som är viktig för din arbetsgivare ska du ligga över medianlönen.

Om jag byter jobb då?

– Ta reda på medianlönen och lägg dig en bit över den. Bestäm dig för en lägstanivå, som du inte går under. Sedan gäller det att hitta de rätta argumenten, som motiverar att du ska ha en högre lön än medianen. Tänk också på att du kan förhandla om förmåner, som extra semester, pensionsavsättningar och friskvårdskort.

Vilket stöd kan jag få från Naturvetarna?

– Du kan ringa till jouren och få lönerådgivning inför ett lönesamtal eller nytt jobb. Det är också möjligt att boka in ett möte för lönecoachning.

Då tittar vi framåt på vad du vill uppnå och hur du ska göra för att nå målet, kopplat till dina karriärplaner. LEL

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

7

n y h eter

”Jordbruket är framtidens miljöutmaning” Ekologen Stephen R. Carpenters banbrytande forskning kring samspelet mellan mänsklig miljöpåverkan och sjöars ekosystem har resulterat i metoder för hur övergödning hanteras världen över. I september fick han ta emot miljöpriset Stockholm Water Prize. p r i sa d Priset delades ut av kungen under den årliga Världsvattenveckan vid en ceremoni i Stadshuset.

– Det känns fantastiskt och spännande att få Stockholm Water Prize. Jag är glad, men också trött efter en intensiv vecka, säger Stephen Carpenter.

E f f e k ter f o rt p l antas

Stephen Carpenter som är professor i zoologi vid University of Wisconsin-Madison, USA, gjorde sig ett namn på 1980och 90-talet.

Mest känd är han för sin forskning om trofiska kaskader i sjöar, vilket innebär att om man påverkar en art i ett ekosystem fortplantas effekten uppåt eller nedåt i näringskedjan.

Om en större fisk i en sjö minskar i antal, ökar i sin tur mängden alger och därmed förstärks effekterna av övergödning och vattenkvalitén i sjön påverkas. Genom att ändra på sammansättningen av arter kan man återställa balansen i en sjö.

En metod som skulle kunna användas i Östersjön enligt Stephen Carpenter.

– Men Stephen R. detta är dock Carpenter. en åtgärd för redan övergödda sjöar. Det bästa vore så klart att förhindra föroreningar från omkringliggande mänskliga aktiviteter, poängterar han.

Jordbruket boven i dramat

Jordbrukets läckage av fosfor är en stor bov i dramat när det gäller övergödning. Även klimatförändringar påverkar vattenkvaliteten.

– Framtidens stora miljöutmaning är jordbruket och dess koppling till tillgång till rent vatten och livsmedel.

För att hitta nya lösningar är det nödvändigt med fortsatt forskning på det området, säger Carpenter. JR

J u r y ns mo t i ver i n g : ”Professor Carpenter tillhör de absolut främsta inom sitt område och har bidragit till att forma den ekologiska forskningen internationellt. Hans arbete spänner över flera ämnesområden och ligger till grund för konkreta metoder för att förvalta sjöar.”

8

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

är! d å l l a H Ska jag betala direkt till a-kassan?

Katarina Bengtson Ekström är kassaföreståndare på AEA, Akademikernas arbetslöshetskassa. Från och med årsskiftet kommer medlemmar i Naturvetarna att betala avgiften till a-kassan direkt till AEA. – Ja, men det är inte så dramatiskt, i stället för att betala avgiften till a-kassan genom Naturvetarna Katarina så sker betalningen till oss direkt. I övrigt blir det Bengtson- Ekström inga förändringar. Precis som i dag ska medlemmarna vända sig till oss i frågor om a-kassa.

Vad kommer det att kosta?

– Avgiften blir oförändrad 90 kronor per månad. Det innebär att vi har den lägsta avgiften på marknaden.

Någon höjning i sikte?

– Nej, som det ser ut nu blir det ingen höjning. Läget ser bra ut inför 2012 om inte arbetslösheten tar fart som en följd av den finansiella oron.

Hur gör jag om avgiften idag betalas via autogiro?

– Då ansöker du om autogiro hos AEA, så att avgiften dras automatiskt varje månad. E-faktura är ett annat alternativ. Detaljerad information om det och ansökan om autogiro kommer alla medlemmar att få i brevlådan under hösten.

Hur går det med betalningen till Naturvetarna?

– Den justeras så att avgiften till AEA dras bort från fakturan till Naturvetarna.

Måste jag verkligen vara med i a-kassan?

– Det är ett utmärkt skydd vid arbetslöshet och ger 80 procent av inkomsten upp till 18 700 kronor per månad. Eftersom a-kassan är kopplad till inkomstförsäkringen så blir a-kassan värd mer. Naturvetarnas inkomstförsäkring ersätter inkomster på upp till 70 000 kronor per månad om alla villkor är uppfyllda.

När är det läge att gå med?

– När man som student börjar närma sig slutet av utbildningen. Kom ihåg att det är ett medlemskrav på ett år för att få inkomstrelaterad ersättning. Ovanpå det kommer ett arbetsvillkor som också måste uppfyllas för att man ska få ersättning. Är det fortfarande många som lämnar a-kassan?

– Nej, som en av få a-kassor har vi haft en positiv tillväxt under flera år, vilket förstås är glädjande och visar att vi når ut med vårt budskap.

Om det blir skakigt på arbetsmarknaden, när ska man kontakta er?

– Om risken finns för uppsägningar bör du vara förberedd och veta vilka regler som gäller, för både a-kassa och inkomstförsäkring. Om du blir varslad så finns vi där som en medspelare och hjälper den som blir arbetslös att få ut sin ersättning. LEL

duELLEN Ä R D E T D A G S AT T Ä N D R A L A S ?

Lagen om anställningsskydd, LAS, beskrivs ibland som omodern och att den skapar inlåsningar på arbetsmarknaden. Ordförande i Akademikerföreningen på Astra Zeneca menar att lagen bäddar för samtal och bra lösningar, medan en tidigare förbundsdirektör på Naturvetarna vill se en förändring.

JA

NEJ

Jörgen Ohlsson, tidigare förbundsdirektör på Naturvetarna

ivar de la Cruz, ordförande i Akademikerföreningen, Astra Zeneca, Södertälje

1 . V i LK A Ä R B R i S t E R N A M E d L A S S O M L Ag E N S E R u t i dAg ?

En lag som kan manipuleras är en dålig lag. Turordningsreglerna gör att arbetsgivarna utnyttjar korttidsanställningar och använder sig av bemanningsföretag, där facken har begränsat inflytande att påverka villkoren. De som har jobb skyddas, medan bland andra unga och arbetslösa får svårare att komma in på arbetsmarknaden. Dynamiken på arbetsmarknaden begränsas vilket blir allt mer allvarligt när den globala konkurrensen ökar.

i mindre företag tenderar samverkan som finns i större företag att minska och man hamnar lätt i den hårda lagstiftningen som inte passar små företag. Här behöver man göra insatser, men utan att nödvändigtvis ändra på lagen.

2. Vi LKA ÄR FöRtJÄN StE R NA M E d dAg E N S LAS?

Kraven på saklig grund för uppsägning. Det är en mycket viktig del av LAS, liksom reglerna vid övergång av verksamhet.

Att kunna föra samtal mellan fack och företag på lokal nivå och hitta lösningar som passar båda parter. Man tvingas att hantera personal på ett humant sätt istället för att säga upp dem som inte passar arbetsgivaren. LAS ger också högre i tak eftersom folk vågar säga vad de. Möjligheten till dialog är en framgångsfaktor i den internationella konkurrensen.

3. S KA E N EVE Ntu E LL FöRÄN dR i Ng S K E M E d LAg E LLE R AV tAL?

det krävs en ramlagstiftning. I övrigt ska allt regleras via kollektivavtal. Det fungerade bra före LAS år 1974. Kollektivavtalen ska vara branschanpassade på samma sätt som lönebildningen. De lokala parterna är bäst på att väga produktionens krav mot de anställdas krav på trygghet.

Istället för principen ”sist in – först ut” bör man ha ett skiljeförfarande genom en partsgemensam nämnd. Då kan parterna gemensamt ta ansvar för både produktionens fortsatta verksamhet och rättvisa vid uppsägningar.

Samverkan mellan parterna på central och lokal nivå ger förutsättningar för att prova nya idéer för hur vi skapar rörlighet och kunskapsöverföringar. Ett bra exempel på samverkan är TRR, Trygghetsrådet, som på ett humant sätt snabbt hjälper människor att hitta nya vägar i arbetslivet. Det finns mer att göra som ökar rörligheten och där man kan få rätt individ på rätt plats innan man ändrar på lagen.

4. F i N N S dEt AN dRA SÄt t At t öKA tRygg H EtE N FöR dE AN StÄLLdA?

det handlar inte bara om de anställda, utan även om alla de som inte har jobb och de som är nya på arbetsmarknaden. Trygghet skapas inte genom LAS utan genom hög sysselsättning, låg arbetslöshet och lätthet för nytillträdande på arbetsmarknaden att få ett jobb. Dessutom leder utbildnings-, arbetsmarknads- och socialpolitik till ökad trygghet för individerna i olika livssituationer.

tryggheten ska framför allt handla om att göra människor anställningsbara, vilket i sin tur ger framgångsrika företag. Anställningsbarhet skapar också en sund rörlighet. Att försämra anställningsskyddet för att skapa rörlighet är föga kreativt och ensidigt. Det vittnar istället om att företaget inte hänger med i utvecklingen.

5. KAN E N M E R MOdE R N LAg Sti F tN i Ng FöR BÄt tRA SVE R ig E S KON K u R R E N S K RAF t?

Ja. den av EU-kommissionen rekommenderade modellen ”Flexicurity” bör ligga till grund för utformningen av reglerna på arbetsmarknaden.

Flexicurity innehåller flexibla anställningskontrakt, satsningar på utbildning och omskolning, aktiv arbetsmarknadspolitik samt förmånlig men tidsbegränsad ersättning vid arbetslöshet.

Smartare och mer sofistikerad samverkan mellan parterna, myndigheter, regering, intresseorganisationer och andra ger mer. Det ger större möjligheter till kreativa lösningar som bättre kan anpassas till den snabba förändringen som pågår globalt. Bättre alltså att jobba proaktivt med det man har och försöka hitta nya vägar inom befintliga lagar. Det kan i sin tur hjälpa fram en modern lag som passar svensk arbetsmarknad på längre sikt.

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

9

M Å N A D E N S F R ÅG A

H U R FÅ R D U B A L A N S I L I V E T ?

Många har svårt att få ihop sin vardag. Det gäller särskilt småbarnsföräldrar som kläms mellan deadlines på jobbet och att skjutsa barnen till träningar. Man ska också hinna träffa vänner, liksom att gå på teater och utställningar. Nu vill vi veta hur du klarar livspusslet. det är bra om man vågar lyssna inåt och fråga sig vad man vill göra av allt som erbjuds idag. Sovra bland informationsflödet och ofta ställa sig frågan, Vad vill jag? Vad mår jag bra av, vad är möjligt för mig? Lever jag mitt liv eller någon annans? Våga gå din egen väg...Ta hand om din kropp och själ, motionera regelbundet och ät bra, men glöm ej att njuta!!Ha ett öppet sinne! LE NA Vi jobbar deltid båda två. Det blir inte så flashiga semesterresor, men vi hinner leva

hela året. 40 timmars arbetsvecka och pendling är orimligt. AN NA Jag skulle definitivt vilja arbeta deltid om jag har familj, men tror inte att det går ihop med en karriär. Vi är båda doktorander och vill forska när vi har disputerat, men jag tror att en av oss får avstå forskning eftersom det är svårt att få ihop det med att ha familj. Kan båda vara bra forskare och bra föräldrar? Jag kände mig aldrig prioriterad av min mamma och vill inte att mina barn ska ha det så. EVELiNA

Min filosofi är nog att det egentligen är ganska lite som SKA hinnas med. Med jobb, en liten son, en sambo, 2 timmars pendlande varje dag och lite träning för att hålla kroppen frisk behöver man inte vara kärnfysiker för att inse att man får acceptera att hoppa över ”extrafluffet” i tillvaron ibland. Vad är viktigast i längden? Att kunna sitta på soffan och ha lite tråkigt med sonen en kväll, eller stressa hem för att hinna sova? MARiA H

Balans i livet när det är som bäst hur ska det vara när det är som bäst? Ta avstamp i det och agera utifrån den känslan. då ökar chansen att skapa balans i livet, menar läkaren och organisationskonsulten birger Rexed

effektivitet och lönsamhet.

– Ofta brister det i balansen mellan krav och förmåga. Det knäcker många att vara den duktiga, en som fixar allt. För höga krav och känsla av att inte kunna påverka leder ofta till utmattning och sjukdom.

Många pratar om balans i livet, men gör inte vad som behövs för att nå dit.

– Det behövs insikt om vad som är viktigt för mig som person. Grunden är sömn, kost och motion. Men lika viktigt är den psykologiska delen, som handlar om att bli bekräftad och omtyckt utifrån sitt eget perspektiv.

Han vet vad han talar om efter många år inom företagshälsovården med hälsa i fokus. I botten är han läkare och har bland annat skrivit boken Långtidsfrisk – så skapas hälsa,

Å andra sidan ger det framgång att som underdog gå i hamn med det omöjliga.

– Jo, men anta utmaningen inom ramen för det möjliga, där du känner att du äger frågan. Annars leder det lätt till frustration och i förlängningen till sjukskrivning.

Acceptera det du inte kan påverka och agera där du kan påverka, är hans devis.

Att få ihop jobb, familj och fritid är besvärligt för främst småbarnsföräldrar. Samtidigt som man står mitt upp i karriären tar familjen som mest tid.

m å b R A på J o b b E T

10

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

AG E RA dÄR d U kAN påVE R kA

– Det fungerar inte att jobba 140 procent och samtidigt vara närvarande hemma. Här gäller det att hitta lösningar och bestämma sig för hur man vill ha det.

STÄd hJÄlp h E m mA

För sin egen Bror Rexed har skrivit boken Långtidsfrisk - så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet. del löste han problemet med att ha städhjälp hemma. de anställda gå till jobbet varje – Det går bra att jobba 60 dag under en tvåårsperiod. Det timmar ibland. Det gäller att ha innebar en förbättring med 40 sunda regler på arbetsplatsen – procentenheter. sådant styr våra handlanden.

– De som är långtidsfriska är Att det är möjligt att få folk inte mindre sjuka än andra. De att må bättre finns det bevis för. är framtidsoptimister och minGenom aktiva insatser på en dre deppiga och drivs av lust att arbetsplats kunde 47 procent av jobba. LEL

NyhETER

Familjen eller karriären?

Både och!

Allt fler kvinnor satsar på både karriär och barn, visar ett färskt forskningsprojekt. men fortfarande är det männen som får ut mest av familj-karriärekvationen – åtminstone räknat i pengar.

Forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, och Stockholms universitet har granskat trender i karriär och familjebildning för män och kvinnor födda mellan 1945 och 1962. I projektet ”Trading off or having it all”, som kommer ut i rapportform under hösten, jämförs deras livssituation vid 45 års ålder.

– Ibland görs jämförelser mellan kvinnor som får barn och kvinnor som inte får barn eller så tittar man på hur mäns och kvinnors löner utvecklas före och efter barn. Men vi ville titta i ett längre perspektiv, säger Anna Sjögren, som har lett projektet. Det är ju inte slumpen som avgör om man skaffar barn eller inte. Ofta

liVSpUSSEl

görs de valen långt tidigare – man väljer kanske hur många barn man vill skaffa i kombination med vilken karriär man vill satsa på. mÄN TJÄNAR på bAR N

För män har det alltid funnits ett positivt samband mellan inkomst och antal barn, medan det sambandet för kvinnor har varit negativt. Men det negativa sambandet har försvagats nu, och för vissa grupper istället blivit positivt.

– Fler kvinnor vågar satsa på både karriär och barn idag. Många ser dock ut att avstå från en del av den Anna Sjögren ekonomiska granskar livsval. avkastningen från sin höga utbildning och istället skaffa en större familj, säger Anna Sjögren.

Men samtidigt har det positiva sambandet mellan antal barn och inkomst förstärkts för männen, så den relativa skillnaden mellan män och kvin-

RAPPORtE N i S i FFROR 20 år efter – Högutbildade 45-åriga kvinnor tjänade år 2007 lika mycket som högutbildade manliga 45-åringar gjorde 1990, omräknat i 2007 års penningvärde 4,5 år äldre – Högutbildade kvinnor väntar längre med att skaffa barn än kvinnor utan högskoleutbildning.

2 år senare – I alla utbildningsgrupper får man sitt första barn senare 2007 än 1990.

nor har inte förändrats. Inkomstspridningen har ökat för både män och kvinnor, men framför allt är det män med lång akademisk utbildning som tjänar mer idag än tidigare. Resultaten visar också att en högutbildad man tjänar mer om han har barn med en lägre utbildad kvinna.

– En möjlig tolkning av detta är att man specialiserar sig inom ett hushåll – en individ gör karriär och den andra tar hand om hem och barn. kVi N NoR UTb i ldAR S iG

Fler kvinnor än män skaffar en akademisk utbildning idag, och det blir allt vanligare med par som har olika utbildningsnivå, visar studien.

– Det finns en tendens bland kvinnor med prestigeutbildningar såsom civilekonom, läkare, jurist eller civilingenjör att de också har utrymme att satsa mer på karriären och tjäna mer om deras partner har lägre utbildning än om han har samma utbildning som hon, berättar Anna Sjögren.

Med fler högutbildade kvinnor, är det är möjligt att det så småningom blir vanligare att kvinnan tar över rollen av huvudförsörjare i hushållet som mannen hade tidigare.

Totalt sett är det fler män än kvinnor som inte skaffar barn, och antalet barnlösa män har ökat över tid.

– Det är en jätteintressant trend som vi skulle vilja undersöka närmare, säger Anna Sjögren. HM

Sjöofficer tar över Sacorodret det ska löna sig att bli chef och fler ska byta jobb under sitt yrkesliv.

Saco:s nya ordförande Göran Arrius vill också se göran Arrius, ny en ökad löordförande för Saco. nespridning, liksom att värnskatten tas bort.

– Sverige behöver en stabil forskningspolitik och satsning på spetskompetens, sa Göran Arrius i sitt jungfrutal.

En extrainkallad kongress valde enhälligt Göran Arrius till ordförande för Sacos styrelse i augusti. Tidigare ordförande Anna Ekström är nu generaldirektör på Skolverket.

– Det ska bli jätteroligt att leda en facklig centralorganisation i medvind när andra står still eller backar., sa Göran Arrius.

Han har en bakgrund som sjöofficer och nu senast som banktjänsteman. Han har en bred facklig erfarenhet både som lokal fackordförande på arbetsplatsen och för Jusek.

När två nya ledamöter skulle väljas till styrelsen blev det dramatik.

Valberedningen hade föreslagit meteorolog Michael Tjärnström från Naturvetarna/Sulf och Marie Wedin, Sveriges läkarförbund.

Men då presenterade Sulf ytterligare en kandidat, Henrietta Huzell, som liksom Michael Tjärnström är disputerad.

Omröstningen blev så jämn som den kan bli. Michael Tjärnström fick 60 röster, Henrietta Huzell 61 röster och Marie Wedin 81 röster. Det innebär att Naturvetarnas kandidat inte blev invald som ledamot i Saco:s styrelse. LEL

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

11

n y h eter

Världsrekord i kemi Ett världsrekord i kemiska experiment har slagits vid Stockholms universitet. Ett 260 meter långt experimentbord lockade tusentals nyfikna elever när forskarna flyttade ut och gjorde campus till ett färgsprakande laboratorium.

Lagom till kemins år, passade naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet på att slå världsrekord i kemiska experiment, i september.

Stefan Nordlund dekanus på fakulteten och ansvarig för evenemanget, berättar entusiastiskt att detta är världens längsta experimentbord med över 250 experiment fördelade över 260 m.

– Vi vill visa upp universitetets och naturvetenskapens bredd. Ungdomar på högstadiet är en nyfiken grupp som man har en chans att påverka inför framtida gymnasieval.

m an i f estat i o n

12

Stefan Nordlund, tv, är dekanus på fakulteten och håller i trådarna för världsrekordet.

På ett roligt sätt visar forskarna vad man kan göra med kemi.

Vi sa på nyttan

Hans Adolfsson, professor i organisk kemi, fyller i och berättar att experimentbordet inte bara handlar om att marknadsföra naturvetenskap och kemi: – Som forskare vill man komma ut och visa på nyttan med sitt arbete för allmänheten. Det är en viktig uppgift för oss på universitetet. Meteorologen Frida Bender är en av de forskare som deltar och visar upp experiment. Hon berättar att eleverna varit väldigt begeistrade.

– Naturvetenskap kan kän-

mina lektioner så jag har hämtat mycket inspiration idag.

Beatrice och Emelie, niondeklassare från Mörbyskolan, lyssnar på naturgeografen Ylva Sjöberg som berättar om hur Aha-u ppleve lser föroreningar sprids i grundNO-läraren Sigmund Zielinvatten. Väldigt intressant tyckski från Maestroskolan i Nacka er tjejerna som redan bestämt har tagit med sin klass för att sig för att läsa natur på gymtitta på experimenten. Här får nasiet nästa år. eleverna se när cocacola renas – Det har varit mycket roligt genom aktivt kol. att titta på, man kan förklara – Det ger aha-upplevelser så mycket med naturvetenoch öppnar dörrar för elevskap.

TEXT & FOTO: ernas intresse. Jag vill att det skall vara roligt att komma på Christoffer Hamark nas abstrakt och långt borta för många men här visar vi på ett roligt sätt hur många vardagliga fenomen verkligen fungerar.

S eg er för Saco om utlän dska arbetsg ivare

Lönekrav på 3,7 procent i in dustr i n

Regeringen går på Sacos, TCO:s och LO:s linje och föreslår att det ska bli lag på att utländska arbetsgivare som utstationerar anställda i Sverige ska ha en kontaktperson här. Kontaktpersonen ska kunna ta emot en förhandlingsframställan från en facklig organisation. Han eller hon ska också kunna tillhandahålla anställningsavtal som visar att lön och arbetsvillkor är minst lika bra som minimivillkoren i svenska kollektivavtal. Undantaget är om verksamheten i Sverige pågår i högst fem dagar. Lagändringarna är tänkta att träda i kraft år 2012. HM

Nu drar avtalsrörelsen igång på allvar.

Först ut med sina krav är facken inom industrin. De vill ha ettåriga avtal från 1 februari 2012 med lönehöjningar på 3,7 procent.

– Det säkrar reala löneökningar och är rimligt i ett läge där företagen gör stora vinster, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på Naturvetarna.

Fackens bedömning är att löneökningstakten inte äventyrar konkurrenskraften och som är väl förenlig med Riksbankens inflationsmål.

– Naturvetarna och andra akademikerförbund har valt att inte ha några individ-

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

garantier. Vi vill att goda insatser, ansvar och resultat avspeglar sig i lönekuvertet, säger Ramón Sánchez-Lövy. Övriga krav: » Föräldralön i sex månader med en inkomstutfyllnad upp till 90 procent av lönen, även på lönedelar över 10 prisbasbelopp. » Rätt till kompetensutveckling. Avsättningen ska ske till kompetenskonton och/ eller i form av en kompetensförsäkring. » Omställningsstödet ska gälla även för uppsagda på grund av ohälsa och för visstidsanställda. LEL

m i l j ö , k l i m AT, E N E R g i

Naturvetare runt vatten Häftiga skyfall med översvämningar och torka i spåren av klimatförändringar ger nya utmaningar, både här hemma och globalt.

Här möter du de några av de naturvetare som gör att vi kan bada i rena sjöar och hav, dricka friskt vatten och att vattenkraften utnyttjas på bästa sätt.

TEXT

lAR S-E R i k li lj E BÄck

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

13

b iolo g säk rAr VAt tn et g lobAlt

FOTO: JA N N@LI P KA.S E

Anna Forslund, rådgivare i internationella vattenfrågor, Världsnaturfonden

Kampen om vattnet hårdnar. Glaciärer smälter och våtmarker som renar floder och dämpar översvämningar odlas upp och försvinner. På det sättet hotas vattenförsörjningen i megastäder som Shanghai och Mexiko City. Den trenden ska Världsnaturfonden vända.

Hur jobbar du?

– Jag är handläggare i våra projekt. Ett exempel är Naivashasjön i Kenya, som är hårt belastad efter odling av snittblommor. Genom att bevara och återskapa naturliga ekosystem kan vattnet renas. Lika viktigt är att påverka myndigheter och företag att minska vattenförbrukningen. Ikea deltar i projekt i Pakistan och Indien som syftar till att hushålla med vatten och minska utsläppen från bomullsodlingarna. tjusningen med jobbet?

– Att ingå i ett internationellt nätverk med kollegor i hela världen. En utmaning är att mer än i dag få upp vattenfrågan på den på den politiska agendan. Vattenbrist är en källa till konflikter mellan länder, så jag hoppas komma i mål med den internationella konvention där länder som delar vattenresurser ska komma överens om fördelning.

14

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

b iom e dici n s k AnAly ti k e r jAgAr m i k ro orgAn i s m e r görel Allestam, Smittskyddsinstitutets vattenlaboratorium Vid utbrott av ehec, parasiter och andra mikroorganismer i dricksvatten har Görel Allestam på Smittskyddsinstitutet bråda dagar. Minns parasiten Cryptosporidium som gjorde vattnet i Östersund och Skellefteå odrickbart om det inte kokades innan.

Hur kommer ni in i bilden?

– På uppdrag av bland andra kommuner, företag och landstingens smittskyddsenheter utför vi analyser med fokus på mikrobiologi. Det gäller allt från renaste vatten till avloppsslam. När resultatet har tolkats föreslår vi åtgärder.

Vad inspirerar dig?

– Att lösa problem och få fram ett svar. Jag slutar aldrig att fascineras av att hitta den mikroorganism som orsakar problemen. I Östersund var smittkällan avloppsvatten som hade läckt ut i en bäck med förbindelse till Storsjön.

Nu har man satt UV-filter på det utgående dricksvattnet för att döda parasiterna.

li m nolo g kop p lAr i Hop VAt te n o cH lAn d Annika Stål Delbanco, miljökonsult vid calluna Minns sommarens häftiga skyfall och översvämningar på olika håll i landet. För att minska belastningen på dagvattenbrunnar och avlopp har miljökonsultföretaget Calluna lösningar. Som disputerad har Annika Stål Delbanco ekologi i sötvattenmiljöer i fokus, med koppling till vad som händer på land. Men företaget jobbar också med naturundersökningar i marina miljöer.

Vad är din roll?

– Jag är rätt ny på jobbet och håller på att etablera ett nytt kontor i Malmö. Vi jobbar med många projekt samtidigt, där det gäller att inhämta information, ha kontakt med kunder och markägare, liksom att skriva rapporter. bäst med jobbet?

– Mångfalden i projekten och att vara med i beslutsprocessen i tidiga skeden för att få med naturvården i samhällsbyggandet. Jag har chans att påverka.

m i l j ö , k l i m AT, E N E R g i

e kolo g kAlkAr för b iolo g i s k mÅng fAld Per olsson, havs- och vattenmyndigheten Det var i mitten av 1970-talet som Sverige började kalka försurade sjöar.

Mindre utsläpp av försurande ämnen och en effektivare kalkning har gjort att man har kunnat minska kalkningen med 40 procent på tio år.

Kalkar gör man för att höja pH-värdet och binda aluminium som i löst form orsakar skador på fisk och andra vattenlevande organismer. Ett orosmoln nu är skogsbruket, som med ökat uttag av råvara orsakar försurning om inte askan återförs. din roll?

– Jag kommer från Naturvårdsverket och började på den nya myndigheten 1 juli. Som nationell handläggare försöker jag se till att kalkningen sker optimalt. Vi har bra koll på landets alla sjöar som är kalkade, nu återstår en komplett kartläggning av de kalkade vattendragen. tjusningen med jobbet?

– Det är mångfacetterat där det gäller att ha koll på helheten, allt från sjöfartens utsläpp till skogsbruket. Det känns förstås också meningsfullt att jobba för en bättre miljö, säger den skogliga magistern och skog lic. i ekologi.

k e m i st AnAlys e rAr Uts läp p e n Anna-maria van hees, teamleader på analysföretaget Eurofins Environment Utsläppen av kväve och fosfor till våra hav och vattendrag kan inte Anna-Maria van Hees göra så mycket åt. Men hon och hennes team på Eurofins gör analyser på närsalter som främst kommer från jordbruket och enskilda avlopp.

Ofta är det kommuner, länsstyrelser, företag och privatpersoner som vill veta om avloppsvatten, dricksvatten eller badvatten innehåller kemikalier. Dricksvattnet analyseras regelbundet på pH-värde och ämnen som, järn, mangan och bakterier, ibland också på tungmetaller, cyanid och organiska föroreningar.

Vad gör du?

– Jag är kvalitetssamordnare och teamleader för den grupp som jobbar med instrumentell analys av vattenprov. Jag utför också analyser.

Vad får dig att känna dig nöjd?

– När vi har löst ett problem efter en analys i en svår matris. Det är både en källa till stress och lycka att få fram ett resultat på våra kunders olika prov. Jag gillar omväxlingen.

Visste du att…

» 60 av Europas städer överutnyttjar sitt vatten?

» 70 procent av allt sötvatten i världen går till jordbruket, mest bevattning. Industrin använder 23 procent och hushållen runt 8 procent?

» Varje svensk använder cirka 200 liter vatten per dygn?

» Det krävs 2 700 liter vatten för att producera en t-shirt?

» 15 500 liter vatten förbrukas för att producera ett kilo kött?

» genom import av kläder och livsmedel gör Sverige ett stort vattenfotavtryck utanför landets gränser, ofta i länder med vattenbrist?

Källa: WWF

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

15

m i l j ö , k l i m at , ener g i

Ag ronom m i n s kar läckag et Markus Hoffman, expert i vattenvård på LRF Jordbrukets näringsläckage är lika aktuellt i dag som för 25 år sedan. Men det har blivit bättre.

– Tack vare projektet Greppa näringen, där vi jobbar med bönderna för att minska läckaget av kväve och fosfor, har utsläppen minskat. Forskningen, som lantbrukarna själva finansierar genom en forskningsstiftelse, ger draghjälp.

Vad är ditt uppdrag?

– Jag jobbar strategiskt med matproduktionens påverkan på vattenmiljön, där det bland annat gäller att skydda dricksvatten från rester av kemiska bekämpningsmedel och parasiter som Cryptosporidium, liksom ehec.

Vad går du igång på?

– Klara utmaningen att öka den svenska produktionen med en procent per år och fortsätta att minska miljöbelastningen. Jag gillar att jobba för Sveriges bönder och få dem att utvecklas, säger doktorn i vattenvårdslära.

16

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

Hydrolo g bygg e r mode lle r för et t r e nar e Öste r sjön Chantal Donnelly, forskare vid SMHI Det mesta talar för att tillrinningen av sötvatten kommer att öka i Östersjön när nederbörden blir högre. Modellerna visar på en förändring av tillflödet med mellan minus 10 och plus 25 procent, vilket kan komma att påverka det känsliga innanhavet. Hydrologer följer hur vatten och närsalter rör sig i marken, på land och i vattendragen, för att sedan hamna i sjöar eller havet.

– Sverige har en bra vattenrening och Polen har blivit bättre. Problemet är Ryssland med sin ökade köttproduktion, säger Chantal Donnelly.

Var kommer du in i bilden?

– Jag utvecklar modeller för vattnets och närsalternas transport i ett förändrat klimat. Nu jobbar vi också med vatteninformation för hela Europa och delar av Afrika.

Vad gör dig glad?

– Att själv utveckla modeller är spännande.

Internationella kontakter är också en stimulans, liksom känslan att göra något viktigt.

Jag drar mitt strå till stacken för ett renare Östersjön.

Mate mati k e r opti m e rar vat te n k raf te n Kaj Nyström, forskare vid Uppsala universitet Sommarens rikliga regn har fyllt vattenmagasinen vid de svenska kraftverken.

Med det följer inte självklart att elpriserna sjunker. Så borde det vara i teorin, menar matematiker Kaj Nyström. På en oligopolmarknad kan dock de normala reglerna om tillgång och efterfrågan sättas ur spel.

Vad går din forskning ut på?

– Vi jobbar med att utveckla mer effektiva modeller och numeriska metoder för att optimera driften och få högre vinster. När priset är högt kan produktionen öka, och när priset sjunker kan man slå av på takten.

Utmaningen i jobbet?

– Det är roligt att lösa problem med modellering. Det finns mycket kvar att utveckla och med numeriska metoder kan man simulera problem med stor bredd och komplexitet. Kul också att jobba i en grupp med två doktorander, snart får vi hit en postdok. Nyckeln till framgång är att hitta bra folk.

M i ljöfor s kar e s lute r k r ets lop p e n Christian Baresel, Hammarby sjöstadsverk Drömmen om ett kretslopp mellan stad och land är på väg att förverkligas i Hammarby sjöstad.

Där finns en forskningsanläggning som utvecklar metoder för rening av avloppsvatten så att det går att producera både rent vatten, näringsämnen och biobränslen. Nya krav på bättre och resurseffektivare rening, liksom ett stort behov av alternativa energikällor kräver nya metoder och tankesätt.

Vad är din roll?

– Jag är verksamhetskoordinator för Sjöstadsverkets forskning. Anläggningen ägs av IVL Svenska miljöinstitutet och KTH. Vi har även många studenter och doktorander från andra lärosäten.

Tjusningen med jobbet?

– Jag gillar att forskningen inkluderar så många olika discipliner, som VA-teknik (vatten och avlopp), energiteknik, kemiteknik, reglerteknik och bioteknik. Sverige ligger i framkant, vilket bland annat avspeglar sig i intresset för anläggningen. Ministrar, ambassadörer, företag, och riskkapitalister från hela världen kommer hit.

F le r nat u rve tar e so m job bar m e d vat te n F ys i k e r Utvecklar metoder och produkter för vattenrening och effektivare användning av vatten.

M eteorolo g Gör väderprognoser och forskar om klimatet, liksom vattnets kretslopp.

O ceano g raf Den forskning som oceanografer tar fram används inom oljesanering, sjöräddning, varningar för höga eller låga vattenstånd och algblomning.

G eolo g Ser till att vi har grundvatten av god kvalitet.

F le r ar b etsg ivar e i nom vat te n Kemikalieinspektionen Sveriges geologiska undersökning, SGU

Natu rg eo g raf

Länsstyrelser

Vatten, väder, klimat och glaciärer är några fokusfrågor för naturgeografer.

Vattenmyndigheter

Miljö- och hälsoskyddsinspektör

Vattenverk

Undersöker och har koll på vattenkvaliteten i sjöar och hav. Kommunerna har också tillsynsansvar för dricksvattnet.

Universitet och högskolor

Lan ds kap s i ng e njör

Sida

Livsmedelsverket

Naturskyddsföreningen Röda korset

Utvecklar biologiska lösningar på tekniska problem, som slingrande bäckar och gröna tak för att ta hand om dagvatten.

Jäg mästar e Minskar belastningen på vattentäkter och vattendrag genom varsamt brukande av skog.

Mar i n b iolo g Övervakar vad som händer i havet, har koll på vilka nya arter som dyker upp och vilka förändringar som sker.

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

17

m i l j ö , k l i m AT, E N E R g i

Kunskap om glaciärer på export Världens glaciärer smälter på bred front. De är viktiga markörer för klimatförändringar. På forskningsstationen i Tarfala finns en unikt lång mätserie för glaciärer, vilket lockar forskare från hela världen.

P

å bara några decennier har Kebnekaises sydtopp krympt sjutton meter. Den senaste noteringen i september ligger några centimeter under 2100 meter. Det är bara en tidsfråga innan Nordtoppen vinner det racet. Där finns ingen glaciär som kan smälta, utan hälleberget utgör högsta mätpunkten.

– Att glaciärerna smälter är en tydlig trend över hela världen, säger Gunhild Rosqvist, glaciärforskare och föreståndare vid forskningsstationen i Tarfala, som drivs av Stockholms universitet.

Området kring Kebnekaise hör till det vidsträckta område runt Nordpolen som utgör Arktis. Hit kommer forskare från hela världen för att studera glaciärer och hur de reagerar på klimatförändringar.

– Särskilt i år har Storglaciären här i Tarfala krympt rejält efter en snöfattig vinter och en varm sommar.

E N T R E Dj E D E l B o R TA

Någon tillväxt av Storglaciären har inte skett på sex år. Mätningar visar att Storglaciären, liksom alla andra svenska glaciärer var som störst för hundra år sedan.

– Våra beräkningar visar att en volym motsvarande 150 globenarenor har smält bort under den tiden men det finns 350 kvar, säger Gunhild Rosenqvist pedagogiskt för att ge en bild av läget.

18

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

TEXT

lAR S-E R i k li lj E BÄck

Storglaciären är en mäktig syn som möter vandrarna i den karga och vindpinade dalen, där bara enstaka fjällranunklar och några andra örter växer.

– Vi har en unik mätserie som sträcker sig sextiofem år bakåt i tiden. Det här är den mest studerade glaciären i världen. Under sommaren mäter vi hur glaciärytan smälter och hur dess front drar sig uppför fjället.

rade älvarna. Men påverkan på fjällmiljön blir desto större.

Ac c E l E R E R A R

k U N S k A P PÅ E X P o R T

Gunhild Rosqvist kan se att avsmältningen accelererar, vilket beror på att somrarna blir varmare och längre, antalet dagar med temperaturer över noll blir fler, med en längre smältsäsong som följd.

– Om avsmältningen fortsätter som i dag så är glaciärerna i Tarfala borta om mellan 100 och 200 år. En utmaning nu är att ta reda på hur stora och tjocka glaciärerna var för sjutusen år sedan då somrarna var runt två grader varmare än i dag.

Det lär bli ett detektivarbete, som hon hoppas hitta svar på i sedimenten i sjön nedströms Nikkaloukta. Det är där som vittrade bergarter har avlagrat sig när de följt med smältvattnet från glaciärerna.

Vad skulle då hända om de svenska glaciärerna försvinner? Någon stor påverkan på den globala havsnivån blir det inte, isvolymen är inte stor nog. Inte heller kommer påverkan på vattenkraften bli så stor eftersom nederbörden dominerar tillskottet i de regle-

Däremot kan den kunskap som svenska forskare byggt upp om glaciärer exporteras och komma till nytta globalt.

– Forskare från hela världen kommer hit för att ta del av vår kunskap. Här kan vi samla in forskningsmaterial som ökar kunskapen om hur glaciärernas dynamik kan kopplas till klimatet. Det handlar om att studera förändringar som sker under loppet av en vecka upp till tusentals år.

Med stor entusiasm berättar hon hur den kunskapen kan tillämpas på de större glaciärerna som finns runt om i världen.

– Vi vet att Storglaciären rör sig utför berget i en hastighet av 30-40 meter per år. Under vintern byggs den på med snö ovanifrån.

Nu ska unga forskare undersöka hur vattnet rinner i Storglaciären, en annan ska ta reda på hur snökristallen förändras från det att den faller till det att den packas i glaciären. Även nedfall av sot från fossila bränslen studeras och hur nedfallen varierar bero-

o m AV s m ä lt n i n g e n f o r t s ät t e r s o m i dAg s Å ä r g l Ac i ä r e r n A i tA r fA l A b o r tA o m m e ll A n 10 0 o c H 2 0 0 Å r

m i l j ö , k l i m AT, E N E R g i

Tarfala Kiruna Jokkmokk Piteå

Stockholm

g U n H i ld rosQVi st Aktuell: Föreståndare för forskningsstationen i Tarfala. yrke: Glaciärforskare och professor i naturgeografi vid Stockholms universitet. familj: man (forskare) och två döttrar 15 och12 och fjällhunden Akka. fritid: ute, kreativitet på fjäll och på Gotland. favoritglaciär: Riukojietna (Sveriges enda platåglaciär, ligger mellan Kebnekaise och Riksgränsen).

en volym motsvarande 150 globenarenor har smält bort av storglaciären i tarfala.

gör för klimatet: snålar på resor och konsumtion privat och för Tarfala, engagerar unga för klimatfrågor.

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

19

m i l j ö , k l i m AT, E N E R g i

rer reagerar på klimatförändringar och miljöstörningar.

Globalt är det mycket som står på spel. Om hela Grönlands inlandsis smälter beräknas den globala havsnivån öka med upp till sju meter.

Redan nu har glaciärerna vid kusterna ökat sin avsmältning.

– Det i sin tur kan påverka havsströmmarna när så mycket färskvatten rinner ut i Golfströmmen. I ett sådant läge kan klimatet bli kallare i Norden. o m A N TA R k T i S S m Ä lT E R

Ett annat skräckscenario är att den stora inlandsisen på i Antarktis smälter.

– Det skulle höja havsnivån med 80 meter.

Men då skulle det krävas en global temperatill forskningsstationen i tarfala kommer studenter och doktoranturhöjning på minst åtta der från hela världen. stockholms universitet driver stationen, som grader, enligt klimatforshar fler byggnader än den på bilden. karna.

Många områden i ende på från vilket håll nederbörden komvärlden är också beroende av smältvatten mer. Ju mer sot som ansamlas desto mer från glaciärer, som exempelvis i Himalaya, solvärme absorberas, vilket påskyndar avSydamerika och på Kilimanjaro . smältningen.

– De är viktiga magasin för färskvatten – Vi lägger ett pussel, där varje ny kunoch en avsmältning påverkar floder och skap leder till större förståelse för hur glaciäförsörjningen av färskvatten i områden med liten nederbörd.

Trots den stora betydelse som forsknings U li t e lm A s tö r s t en i Tarfala har så är resurserna knappa.

– Vi har forskningspengar för ett år till det finns 250 glaciärer i Sverige. För att och är beroende av särskilda medel från klassas som glaciär måste isen ha en röStockholms universitet. relse och för det krävs en istjocklek på Hennes önskan är att regeringen öronminst 40 meter. Storglaciären i Tarfala är märker pengar till glaciärforskning och 270 meter tjock. miljöövervakning i forskningsproppen. Det De största glaciärerna hittar man i Sarek, skulle säkra framtiden för forskningsstatioden allra största finns i Sulitelma. nen i Tarfala. #

20

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

Johanna Miljövetaren Johanna Grant hjälper företag och organisationer att göra klimatbokslut och klimatkompensera sin verksamhet.

– Genomgående i alla uppdrag är att miljöfrågorna ska bli affärsdrivande. De får inte vara något lulligt grönt vid sidan av, säger hon.

När Johanna Grant studerade till miljövetare var det många som ifrågasatte om hon skulle kunna få ett jobb.

–”Och vad ska du bli då? Trädkramare?” kunde folk fråga, berättar hon.

Själv lät hon sig med tillförsikt svepas med av klimatvindarna. Det var under mitten av 2000-talet. Al Gore öppnade världens ögon för klimatfrågan och den brittiske ekonomen Nicholas Stern satte en prislapp på klimatet.

– Vid Linköpings universitet bedrevs den senaste klimatforskningen och jag lockades av de stora frågorna, säger Johanna Grant.

Och jobben kom. Först som miljöoch kvalitetsansvarig på transportföretaget Panalpinas Stockholmskontor, och sedan, hösten 2010, som klimatstrateg på miljökonsultföretaget U&W. Här jobbar Johanna Grant med företagets varumärke för klimatkompensation, Zeromission, och hjälper företag och organisationer att räkna ut hur mycket de påverkar klimatet.

TRÄD E llE R E N E Rg i

Kunderna kan sedan välja om de vill kompensera för sin klimatpåverkan genom att investera i trädplanterings-

Välkommen till KSLA:s seminarier och konferenser!

Seminarium 10 oktober Små partiklar och mat – möjligheter och risker. Om nanoteknologi och mat Kontakt: magnus.stark@ksla.se Sammankomst 13 oktober Grön ekonomi – med fokus på ekosystem och biologisk mångfald Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

räknar på klimatet

Seminarier 19–20 oktober Säl, skarv och fisk – om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

FOTO: HA N N A M E E R VE LD

ar i dem. I trädplanteringsprojekt är additionaliteten särskilt hög.

– Klimatnyttan i trädplanteringsprojektet är dessutom nästan det sekundära, då de framför allt bidrar till bättre levnadsvillkor för människorna på landsbygden och främjar den biologiska mångfalden.

Att klimatkompensera genom att köpa utsläppsrätter, tror hon mindre på.

– Taket för utsläppen är satt så högt så att det knappast blir något tryck på företagen även om en del av utsläppsrätterna ”parkeras”, säger hon.

Konferens 25 oktober Har EHEC-bakterien kommit för att stanna?

Kontakt: magnus.stark@ksla.se Konferens 26 oktober Sveriges roll i Europas energipussel Kontakt: bo.carlestal@ksla.se Seminarium 8 november Framtidens växtskydd, vilken väg ska vi gå?

Kontakt: magnus.stark@ksla.se Sammankomst 10 november Produktionslantbrukets konkurrenskraft Kontakt: magnus.stark@ksla.se

3% av världens utsläpp av

växthusgaser står flygresorna för

Conference 22 November The global need for food, fibre and fuel – how do we overcome constraints to meet the demands?

Kontakt: fredrik.ingemarson@ksla.se

17,4% beror på avskogning joHAn nA g rAnt (ti digAr e b r U ng e) Ålder: 30 år. jobb: Klimatstrateg på U&W i Stockholm.

Utbildning: Internationell master i miljövetenskap, Linköpings universitet. familj: Man och tvåårig son. fritid: Paddlar i den nyinköpta hopfällbara kajaken. läser just nu: The Curious Incident of the Dog in the Night-Time av Mark Haddon.

projekt eller projekt som främjar förnybara energialternativ i utvecklingsländer.

– Viktigt i alla våra projekt är att de bidrar till social hållbarhet för de människor som är involverade, säger Johanna Grant.

Projekten ska också ha additionalitet, vilket innebär att de inte skulle ha genomförts om inte kunder hade valt att investera peng-

Alla som klimatkompenserar genom Zeromission åtar sig att också arbeta för att minska sin klimatpåverkan. Johanna Grant framhåller att miljösatsningar inte bara är en kostnad, utan också kan ge affärer.

– Om vi ska lösa klimatfrågan, tror jag att näringslivet måste vara dragloket.

Som exempel tar hon hamburgerkedjan Max, som är kund hos U&W. – De har fått mycket fler kunder sedan de klimatkompenserade sin mat från jord till bord och byggde sitt varumärke kring det.

En annan kund är NCC, som vid upphandlingar över en viss prisnivå alltid lägger fram ett grönt sidoanbud. Även som privatperson kan man göra mycket för klimatet, menar Johanna Grant.

Hon köper ekologiskt, drar ner på köttet och tar cykeln istället för bilen. Och så klimatkompenserar hon sig själv, förstås.

– I år har jag varit i Australien och Kanada, så det blir några ton att kompensera! Även Naturvetarna klimatkompenserar.

Läs mer på ”Nytt från Naturvetarna”Hm

Seminarium 23 november på IVA: Förnyelse av EU:s fiskeripolitik – minimerade bifångster och förbud mot utkast Kontakt: eva.ronquist@ksla.se Seminarium 29 november Jordbruksmarken som kolsänka Kontakt: eva.ronquist@ksla.se Konferens 30 november Det nya Vattensverige Kontakt: magnus.stark@ksla.se Seminarium 8 december Den svenska odlingsmarken i ett internationellt perspektiv – hur skyddar vi den?

Kontakt: magnus.stark@ksla.se Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Vi webbsänder också många av våra aktiviteter. Se www.ksla.se.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Stockholm, 08-54 54 77 00 akademien@ksla.se, www.ksla.se

.6/$B1DWXUYHWDUHQ LQGG NR7

2 0 11

21 N A T U R V E TA R E

Nya metoder tänjer på gengränserna Vad är en genmodifierad växt? Och hur avgör vi om det finns risker med att odla och äta den? Nya metoder gör det möjligt att förändra genuttrycket utan att föra in gener. Samtidigt utvecklas nya GMO – utan kopplingar HANNA MEERVELD till gifter och med fördelar för miljö och människa.

TEXT

N

F OTO: HA N NA M E E R VE LD

är EU:s regelverk kring genetiskt modifierade organismer, GMO, utformades i början av 1990-talet, dominerade en enkel princip hur vi såg på arv och miljö: en gen – ett protein – en växtvariant.

Sedan dess har forskningen gjort framsteg. Med hjälp av riktade mutationer kan man tysta gener utan att föra in genetiskt material.

Epigenetiken har tillfört en helt ny dimension – alla gener uttrycks inte konstant. Det går att påverka genuttrycket utan att påverka genuppsättningen över huvudtaget.

E U SYNAR G MO-B E RG R E PPET

Nu gör EU-kommissionen en översyn över de senaste växtförädlingsteknikerna – och bioteknik-Europa håller andan.

– En del forskare och företag har sagt att blir det här klassat som GMO, så lägger vi ner direkt, berättar Marie Nyman.

Hon är kanslichef på Gentekniknämnden och har suttit med i en europeisk vetenskaplig arbetsgrupp som har berett frågan kring de nya teknikerna. Gruppen hoppas kunna lämna över sin rapport till myndigheter i alla EU-länder under hösten, och sedan tar ett långt politiskt arbete vid.

22

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

Torkel Berglund och Anna Ohlsson på KTH ändrar förutsättningarna för genuttryck i granplantor och växtcellodlingar – utan genmodifiering.

Vill man odla GMO i Europa, krävs idag både mod och tålamod.

– Det tog oss 14 år att få godkännande för vår stärkelsepotatis Amflora, berättar Kristo-

VETENSKAP

O? B LI R DET E N G M fer Vamling på Plant Sciene Sweden.

– Tillståndsprocessen är inte förutsägbar, och om Europa inte vaknar snart, kommer vi att gå miste om en stor utvecklingspotential, när företagen istället väljer att gå vidare främst i Nord- och Sydamerika, men även i Asien.

De nya metoderna använder DNA eller RNA för att åstadkomma mutationer eller tysta uttrycket av protein från vissa gener i en växt. Men i slutresultatet finns NATU R E N HAR UT VECK LAT SYSTE M FÖR R EG LE R I NG AV G E N UT TRYCK U N DE R LÅNG TI D

för flertalet av dem inte längre något tillfört genetiskt material kvar. Det har gjort sitt jobb och sedan brutits ner eller selekterats bort. Är den resulterande växten då en GMO? STR E SSÄM N E N S KYD DAR

Faktum är att man kan dra frågan ytterligare till sin spets. I en skyddad vrå på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm står e-kolvar med cellkulturer i gröna och rödlila nyanser och skakar under stark belysning. Här studerar växtbioteknikerna Torkel Berglund och Anna Ohlsson hur man kan stärka växters försvar – utan att ändra den genetiska koden.

De använder ogiftiga ämnen som växter själva producerar när de utsätts för stress, som till exempel oxidativ stress med fria radikaler eller ett insektsangrepp.

Forskarna har badat frön i dessa ämnen under ett par timmar eller tillsatt ämnet i granplantors vatten.

I både barrträdsplantor och cellkulturer har de kunnat observera förändringar i hur mycket av deras arvsmassa som är metylerad – täckt med små grupper av atomer som kallas metylgrupper. Detta är epigenetiska förändringar.

Om nivån av DNA-metylering sänks, kan DNA bli mer ”öppet” för avläsning till RNA och den tillverkning av protein som följer på det. Genuttrycket är förändrat, men någon GMO är det knappast.

– Vi har följt epigenetikområdet sedan början av 1980-talet. När vi sedan försökt få anslag för att forska inom epigenetik sedan början av 1990-talet, har det varit som att tala med en vägg, ett informationsproblem, säger Torkel Berglund.

Fortfarande är det många som är fast i att GMO-plantor är den enda lösningen för ett effektivare skogs- och jordbruk. ”NATU R E N VET BÄST”

I fältförsök med granplantor har KTHforskarna, tillsammans med organkemister vid KTH och skogsforskare vid Högskolan Dalarna, sett tecken på ökad motståndskraft mot snytbaggen, vars angrepp kan ha en förödande effekt på unga plantor, och som man hittills har besprutat med insektsgift som inte längre får användas.

– Jag tror att naturen kan bäst själv.

Den har utvecklat de här systemen för reglering av genuttryck under väldigt lång tid, säger Anna Ohlsson. Vad vi gör

Här är några av de nya växtförädlingstekniker som EU granskar: » RNA-beroende DNA-metylering (RdDM) En promotorsekvens i växtens DNA främjar uttrycket av en viss gen. Om promotor-DNAts RNAmotsvarighet förs in i växten, binder det till det RNA som skrivs av från promotorn och dubbelsträngade RNA-sekvenser bildas. Efter att dessa sekvenser har bearbetats av växtcellens enzymer, startar de en process där promotor-DNAt täcks av metylgrupper. Detta hindrar RNA från att skrivas av från promotorn, och genen tystas. Metyleringen ärvs i flera generationer, medan det RNA som förts in försvinner. » Zinkfingerteknik (ZFN) Zinkfingernukleaser är enzymer som består av en så kallad zinkfingerdomän, som känner igen en specifik DNA-sekvens och ett nukleas som klipper i DNAt. Det finns flera varianter av tekniken. Vid ZFN-1 förs generna för enzymet in i växtcellen på en plasmid – en ring av DNA. Zinkfingernukleaset bildas och klipper i cellens DNA, och när DNAt sedan reparerar sig själv uppstår en mutation på bara ett eller ett par baspar. Mutationen ärvs, medan plasmiden bryts ned. Forskare håller också på att undersöka om man kan föra in zinkfingernukleas direkt som protein. » Oligonukleotidstyrd mutangenes (ODM) Här använder man oligonukleotider – korta DNAsekvenser eller sekvenser med blandat DNA och RNA för att åstadkomma mutationer där ett eller ett par baspar försvinner eller byts ut. Oligonukleotiderna motsvarar sekvensen i växtens DNA, så när som på det ställe som man vill förändra. När oligonukleotiden binder till växtcellens DNA, bildas omaka baspar, och mutationerna tros uppstå när dessa rättas till av cellens egna reparationsmekanismer. Oligonukleotiderna bryts sedan ned.

Källa: Joint Research Centre, EU-kommissionen

Kristofer Vamling utvecklar GMO-potatis.

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

23

VETENSKAP

är att ge växterna en extra skjuts, så att de mer effektivt kan utnyttja sina egna försvarsmetoder.

Tillsammans med sina kollegor på KTH går Anna Ohlsson nu vidare, i samarbete med Botaniska institutionen på Stockholms Universitet, och tittar på om de kan öka kadmiumtoleransen i sälg, men också i vete – förstås utan att mer kadmium hamnar i kärnan.

Kärnan är i fokus även för SLU-forskaren Claudia Köhler. Hon använder epigenetiken för att identifiera gener som skulle kunna användas för att ta fram grödor med en större frövita. Frövitan är den del i växtkärnan som förser grodden med näring och som utgör det mesta av kärnan i enhjärtbladiga växter såsom vete, ris och majs.

fröstorleken har gått ut på att förändra en enda gen eller genetisk signalväg.

– Men en mycket lovande möjlighet i en nära framtid är att undersöka epigenetiska signalvägar som gör det möjligt att påverka många gener, säger Claudia Köhler.

E PIG E N ETI KE N STYR KÄR NAN

Claudia Köhler och hennes forskarlag undersöker tillsammans med forskare i Schweiz och Österrike, fröstorlekens ganska speciella genetiska bakgrund, där gener uttrycks olika starkt på grund av ett fenomen som kallas genomisk prägling.

Tidigare har man trott att fenomenet var ganska sällsynt, men nu visar sig ett 70-tal gener vara påverkade.

Claudia Köhler forskar kring frövitans epigenetik.

– Epigenetiken kan visa vilka gener som har inflytande på förvitans storlek. Men om man vill öka storleken, är det mer effektivt att göra förändringar på gennivå, säger Claudia Köhler.

De flesta tidigare angreppssätt för att öka

FOTO: J E N N Y SVE N N ÅS - G I LLN E R

G MO UTAN G I FTE R

Samtidigt som nya tekniker utvecklas, har vi bara sett början på vad man kan åstadkomma med klassisk genmodifiering.

De flesta GMO som odlas idag, är antingen kopplade till växtskyddsmedel eller så är de resistenta mot skadeinsekter, genom att de har förmåtts att producera eget gift. De tampas med den problematik som gäller för allt ensidigt bruk av bekämpningsmedel – resistensutveckling.

Men, bara i Sverige, finns flera nya GMO som inte delar denna problematik. Amflora, Plant Science Swedens potatis, som har en högre andel amylopektin på bekostnad av amylos i sin stärkelsesammansättning är ett exempel.

Ett annat är den oljekål som Sten Stymne och hans forskargrupp vid SLU i Skåne håller på att utveckla, inom ramen för ett samarbete med europeiska, amerikanska, kanadensiska, australiska och kinesiska forskare.

VETE N S KAP I KORTH ET T R E G R A M K R E AT I N G Ö R D I G S N A B BA R E Tre gram kreatin om dagen kan öka prestationsförmågan vid sprintidrott och annan högintensiv, kortvarig träning.

Det fastslår den europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA. Myndigheten har genomfört en stor granskning av hälsopåståenden som används för att marknadsföra ämnen i kosttillskott och så kallade ”functional foods” – livsmedel som ska ge hälsoeffekter utöver näring och energi. Över 2 700 ämnen har granskats och ett av EFSA:s över 300 utlåtanden gäller kreatin. Tillverkare av kosttillskott med kreatin rekommenderar idag betydligt högre doser än vad

24

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

EFSA funnit vetenskapligt motiverat.

Dessutom hittar myndigheten inga hållbara bevis för att kreatin skulle göra skillnad vid träning som kräver mer uthållighet, som till exempel långdistanslöpning. HM

S Å B L I R BA R N E T ” U N G T ”

Lite kosttillskott hjälper, enligt EFSA.

Vi bär alla på skador i våra celler, som har uppkommit under livets gång och som ger oss ålderstecken, som till exempel rynkor. Men trots att barn bildas av celler i mammans kropp, ärver de inte hennes skadade proteiner. Hur är det möjligt? Jo, kroppen tar till en storstädning när embryots celler börjar specialisera sig, visar en avhandling vid Göte-

Istället för triglycerider i sin fröolja, tillverkar oljekålen, tack vare ett par gener från ökenbusken jojoba, istället vaxestrar.

De är stabila vid höga temperaturer och tryck, vilket gör oljan lämpad att använda som smörjmedel istället för fossil olja.

– När jag började forska på det här, kunde vegetabilisk olja inte konkurrera Sten Stymne prismässigt med fossil olja, men idag närmar vi oss ett läge där det är möjligt, säger Sten Stymne.

GOTT FÖR M I LJÖN

Liksom vegetabilisk smörjolja har stärkelsepotatisen Amfloras amylopektinrika stärkelse potential att göra gott för miljön.

– Genom stärkelsens speciella kvalitet kan man hoppa över kemiska behandlingar och till exempel använda en högre andel returpapper vid papperstillverkning med bibehållen kvalitet, säger Kristofer Vamling.

Plant Science Sweden har nu ytterligare en potatis i fältförsök i Sverige,

Barnet ärver inte ”gamla” skadade proteiner.

Dyra droppar. Smörjolja från genmodifierad oljekål kan bli ett alternativ till fossil olja.

matpotatisen Fortuna. Den ska vara resistent mot såväl brunröta som bladmögel. Men Kristofer Vamling framhåller att inga nya giftiga ämnen produceras i potatisen.

– Resistensen fungerar genom ”brända byars taktik” – cellerna runtomkring svampangreppet dör, tack vare en meka-

borgs universitet. Vid livets början, när alla celler fortfarande är likadana stamceller, som kan utvecklas till vilken typ av celler som helst, finns det ganska många skador i deras proteiner, men ett par dagar efter att cellerna har börjat specialisera sig, sjunker skadenivån med 80-90 procent. Troligen är det proteasomens maskineri som står för föryngringsprocessen i cellen.

Upptäckten kan få betydelse för våra möjligheter att motverka åldersrelaterade sjukdomar, såsom parkinson, alzheimer, typ 2-diabetes och cancer. HM

nism för programmerad celldöd som har hämtats från en vild potatissort som är mycket tålig, förklarar han.

Istället blir mindre gift resultatet. Potatisen behöver inte besprutas lika ofta som ”vanlig” potatis, vilket ger miljövinster inte bara i form av minskad giftspridning, utan också mindre transporter och koldioxidutsläpp. #

P E R F E K TA K VA N T P R I C K A R Forskare i Linköping tar oss ett steg närmare drömmen om kvantdatorn. Genom att analysera det optiska spektrumet från kvantprickar, har de lyckats identifiera prickar med mycket hög symmetri, som kan användas för att skapa foton-par som är kopplade till varandra kvantmekaniskt. Kvantprickar är halvledarkomponenter som, när de tillförs energi, sänder ut ljus i form av enstaka fotoner. De prickar som forskarna, tillsammans med schweiziska kollegor, har analyserat, är inte mer än hundra atomer breda och fem till femton atomer höga. HM

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

25

karriär

iNspiraTörEN

sid 26–28

FråGa ExpErTEN maNUalEN

sid 29

sid 30-31

lEdarskap

i N s p i r aT ö r E N

sid 32-34

på NyTT joBB

sid 35

plaTsaNNoNsEr

sid 36-37

Nils renar vatten

För naturvetare finns det utmaningar i hela världen. Miljö- och hälsoskyddsinspektör Nils G Söderqvist tog chansen när Försvarsmakten kallade. På en svensk camp i Afghanistan ser han till att soldaterna inte drabbas av sjukdomar, lar s-E r i k li lj E BäCk kopplade till vatten och mat.

TExT

V

atten är en bristvara i det krigshärjade Afghanistan.

Brunnar sinar och sätts igen när uttaget blir för stort. Nederbörden är knappt mätbar under sommaren då kvicksilvret snuddar fyrtiogradersstrecket.

– En huvuduppgift för mig är att säkra vattenkvaliteten för de runt femtio svenska soldater som är stationerade i den mindre campen Sar-e-Pol, inte så långt från den mer kända och större campen i Mazar-eSharif, säger Nils G Söderqvist.

Han berättar att vattnet inte är som hemma i Värmland, där man på sina håll kan dricka vatten direkt från bäckar och älvar.

– Här finns mycket mer bakterier, parasiter och andra vattenlevande organismer. De håller vi i schack med stora tillsatser av klor.

Tyvärr har vi ingen fungerande utrustning för filtrering och ozonbehandling. Så vattnet duger bara till dusch och handtvätt.

B r U N Nar s i Nar

Eftersom den egna brunnen har slammat igen kör man vatten i stora tankar från en annan brunn. Men det gäller att hushålla på den värdefulla råvaran, så att njuta i duschen är inte aktuellt. Här är det fokus på tvagning. Dricksvatten får de på flaska.

– För att inte vattnet ska gå rätt genom kroppen tillsätter vi salter och socker så att vattnet binds, säger Nils G Söderqvist Hans officiella titel är livsmedelstekni-

26

N a T U r V E Ta r E

N r 7 2 0 11

ker, vilket innebär ett bredare ansvar för att förhindra uppkomsten av livsmedelsburna sjukdomar.

– Vi har haft utbrott av magsjuka, som ofta beror på brister i den egna hygienen.

För att undvika det har vi stränga hygienregler. En epidemi skulle kunna slå ut hela campen.

vi st n i ls g sö D e rQ aktuell: Livsmedelstekniker i Afghanistan på uppdrag av Försvarsmakten. utbildning: Miljöoch hälsoskyddsinspektör.

Jobb i sverige: Torsby kommun i Värmland.

Bor: Gräsmark. intressen: Fallskärmshoppning. kopplar av med: Ett hopp eller en bra bok.

Bästa lästips: Trilogin om Djingis Kahn av Conn Iggulden. nästa utlandsjobb: Förhoppningsvis om nåt år igen.

I det lilla köket, som knappast skulle godkännas i Sverige, jobbar två svenska kockar. De lagar all mat på plats med importerade råvaror utom brödet som inhandlas på lokala bagerier. För att slippa utbrott av salmonella importeras äggen från Sverige, medan det mesta av den övriga maten är från Tyskland.

– I den här värmen är det viktigt att maten förvaras på rätt sätt och i lämplig temperatur. Vi har egenkontrollprogram som ska följas. kapplöpN i NG m E d möss

Ett annat ansvar som ligger på Nils G Söderqvist är att hålla koll på och bekämpa skadeinsekter, främst myror, och möss.

– Utmaningen är att hålla dem på en dräglig nivå. Det är en ständig kapplöpning mellan mig och dem.

Inne på campen, med beväpnade vakter, kan personalen känna sig trygg. Men att bara vistas där kan bli enformigt.

– Jag är i tjänst dygnet runt. När jag är färdig med mitt ordinarie jobb, så är jag ute och patrullerar i byarna. Det är väldigt trevligt och vi blir vänligt bemötta av byborna, som uppskattar att vi är där och upprätthåller ordningen.

Går på m i Nor

Risker finns förstås, bland annat med minor som finns utplacerade i terrängen. En av hans kolleger gick på en mina och blev skadad.

Mazar-e-Sharif r-e Sar-e-Pol

n i Afghanistan ”

Kabul

MAN B LI R Ö D MJ U K I N FÖ R LIVET O C H MAN K A N U P P S K AT TA S J Ä LV K L A R H E T E R H Ä R H E M M A , S O M D R I C K S VAT T E N D I R E KT F R ÅN K R AN E N.

i jobbet ingår också att patrullera i byarna för att upprätthålla ordningen.

N r 7 2 0 11

N a T U r V E Ta r E

27

karriär

– Det förekommer också beskjutningar från talibaner som har den lokala militären som måltavla. Vi fungerar som understöd till dem och kan bli träffade.

Att gå runt och vara rädd skulle inte fungera, menar Nils G Söderqvist. Däremot måste han vara vaksam och beredd på att saker kan hända. Att bege sig utanför campen på egen hand är inte att tänka på. Risken för att bli beskjuten eller kidnappad är mycket stor.

G i llar s pänn i ngen

Många hjälporganisationer från hela världen är på plats och bygger bland annat upp skolor. Men talibanerna slår också tillbaka.

– Det går i vågor och de förflyttar sig mellan olika platser. Så det gäller att hålla noga koll på var de befinner sig.

Att Nils G Söderqvist trivs med spän-

ningen och pulsen i Afghanistan går inte att ta miste på när jag möter honom i den svenska sommarhagen.

– Det vidgar vyerna att jobba i ett annat land och se hur befolkningen har det.

Man blir ödmjuk inför livet och man kan uppskatta självklarheter här hemma, som dricksvatten direkt från kranen.

Vad är tjusningen med jobbet?

– Jag får chans att vara kreativ och komma med lösningar på problem. Här är jag med hela vägen på ett sätt som skiljer sig från mitt jobb i Torsby kommun. Som miljö- och hälsoskyddsinspektör skriver jag ett föreläggande och sedan får näringsidkaren själv lösa problemet.

Inte h e lt g rön

Han trivs även med det jobbet även om det är mycket klagomål som han får han-

tera, allt från dålig grannsämja till skällande hundar. Men det handlar också om tillsyn av kommunens 25 grus- och bergtäkter, liksom bensinmackar, enskilda avlopp och jordbruk.

Nils G Söderqvist är inte helt grön för uppdrag åt Försvarsmakten. Han hade en motsvarande roll i Kosovo för några år sedan.

– Jag kände att jag ville ut igen och blev jublande glad när de ringde i november och kallade på mig. Jag fick en bra utbildning första halvåret i år med tuffa fys-tester. Skjuta kunde jag sedan tidigare eftersom jag jagar älg.

Efter ett kort sommaruppehåll är han nu tillbaka i Sar-e-Pol och stannar där till lucia.

– Den goda sammanhållningen och att man kommer nära varandra i campen är ännu en höjdpunkt. #

Det gäller att hålla noga koll på var talibanerna håller till. Man måste vara vaksam och alltid gå i grupp.

28

N A T U R V E TAR E

N R 7 2 0 11

FråGa ExpE rTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Hur hittar jag mitt drömjobb?

Jag är precis färdig med min kemistutbildning, men har svårt att hitta ett arbete som jag trivs med.

Funderar på om jag ska läsa ännu en kurs eller till och med en helt ny utbildning för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden.

Hur ska jag tänka? häls N i NGar mar i ka

Grattis till din examen! Börja med att fundera på vad du vill och vilka talanger och styrkor du har, som är attraktiva för en arbetsgivare.

Vad ska stå i mitt anställningsavtal?

Jag har fått nytt jobb och ska förhandla om lön och villkor nästa vecka. Vad ska jag tänka på i mitt anställningsavtal? häls N i NGar li N da

Börja med att ta reda på om det finns kollektivavtal på ditt nya jobb och i så fall vilket det är. Det hittar man ofta på företagets hemsida. Det ska också stå i anställningsavtalet. I kollektivavtalet finns allmänna villkor för anställningen vad

Följ din magkänsla och välj jobb efter intresse. Det är alltid bra att ha koll på arbetsmarknaden, men det är viktigt att du tycker jobbet är kul och ser möjligheter att utvecklas. Fundera på hur du kan använda den kompetens och erfarenhet du redan har innan du börjar en ny utbildning.

Fråga dig vad som måste ingå för att du ska trivas? Vill du ha möjlighet till kompetensutveckling, varierande arbetsuppgifter, behöver det vara ett högt tempo? Vill du jobba inom privat eller offentlig sektor? Vad har varit kul hittills? Vad tycker andra att du är bra på – fråga runt bland vänner och bekanta.

Gör en kompetensinventering, som innebär att du listar din kompetens. Vilka kunskaper, färdigheter och erfarenheter har du skaffat dig?

Ta reda på dina drivkrafter. Vad motiverar och driver dig för att du ska trivas och göra

gäller till exempel övertidsarbete, semester, sjuk- och föräldralön, liksom uppsägningstid.

Av kollektivavtalet framgår också att man varje år ska göra en löneöversyn och från vilken tidpunkt den nya lönen ska gälla. Därför är det bra om det framgår vilket år den överenskomna lönen gäller för.

Finns det kollektivavtal på ditt nya jobb finns det också försäkringar som tjänstepension, sjuk- och livförsäkring. Saknas det kollektivavtal får du istället komma överens med arbetsgivaren om alla dessa villkor i ditt anställningsavtal. På Naturvetarnas webb finns en mall för hur ett sådant anställningsavtal kan se ut. Det är exklusivt för medlemmar i Naturvetarna.

ett bra jobb? Vilka personliga egenskaper har du? Vilka attityder och värderingar har du? Snart upptäcker du den röda tråd som för dig i riktning mot drömjobbet.

På Naturvetarnas hemsida under Karriär finns matnyttig information som ger dig ytterligare stöd på vägen, bland annat kan du som medlem göra en karriärprofilanalys till rabatterat pris. Den identifierar din ideala bild av karriär och dina drivkrafter. Kom ihåg att personlig feedback ingår.

Du är välkommen att kontakta mig eller mina kollegor för ett personligt karriärsamtal. Jag hoppas att detta svar hjälper dig i rätt riktning och jag önskar dig lycka till i din fortsatta karriär. läs mer: www.naturvetarna.se/karriär kontakt: karriar@naturvetarna.se s oFia s j öh olm

Du loggar in med ditt medlemsnummer, som du hittar på tidningens baksida.

I anställningsavtalet ska du också se till att anställningsform, tjänstebenämning och tillträdesdag framgår, liksom om du jobbar heltid. Tänk på att du normalt sett inte kan säga upp dig från en tidsbegränsad anställning. Därför kan det vara bra att komma överens med arbetsgivaren om en uppsägningstid ifall du till exempel har ett vikariat.

Får du rikskuponger eller andra löneförmåner, se till att ni skriver in det i anställningsavtalet. Skriv ner alla överenskommelser för att undvika missförstånd i framtiden. m oN i ka E loWs s oN

E x p E r T pa N E l E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Sofia Sjöholm Karriärcoach

Monica Elowsson Ombudsman

M a nu a l en

Håll dig frisk med fär Höst och förkylningstider. Studier visar att rätt mat både förlänger livet och ger bättre hälsa. Nyckeln är att äta färgrikt och varierat.

– Det är aldrig för sent att ändra sina matvanor, säger professor Charlotte Erlanson-Albertsson.

TEXT

M a r g a r et h a E l d h

N

yckeln till hälsa är att bygga upp ett effektivt immunförsvar som skyddar oss från sjukdomar.

- Om vi ger kroppen rätt näring, motion och regelbunden vila, kan vi hålla oss friska, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.

Den läkande maten kallar hon den, som höjer kroppens beredskap mot sjukdomar. Och i sin nya bok ”Maten som stärker din hälsa” ger Charlotte ErlansonAlbertsson rikligt med tips på smart mat.

– Det är aldrig försent att ändra sina matvanor, kroppen har en otrolig förmåga att anpassa sig. Bäst är att ha bra matvanor från början, i annat fall är det bra att få veta vad man ska frossa i, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Antioxi dante r i s kalet

Läkande mat är framförallt färgstarka naturliga råvaror från växtriket. De innehåller en rad nyttiga fytosubstanser, starka färgpigment, som skyddar kroppens celler mot fientliga angrepp. Forskningen visar att fytosubstanser har mycket kraftfull effekt på vår hälsa.

– De höjer kroppens beredskap mot sjukdomar genom att de fungerar som antioxidanter. De sitter i skalet och ger växten färg och smak, ju mer skal, desto fler fytosubstanser. Därför är små bär och frukter, som slånbär, blåbär, nypon ultranyttiga, säger Charlotte ErlansonAlbertsson.

Framförallt ska vi äta varierat, allsi-

30

N A T U R V E TAR E

N R 7 2 0 11

ILL U S T RA T IO N

S a r a - m a r a / s ö d e r be r g a gentu r

digt och färgrikt. Helst tre färger om dagen – t ex ett rött äpple, en orange apelsin och en skål med blåbär. Och byta färger nästa dag. Färgerna står för nyttigheter som hindrar åldrande och skyddar oss mot våra vanligaste folksjukdomar.

– Alla borde äta frukt och bär varje dag, gärna ett halv kilo. Skaffa en våg, då ser du att det inte är så mycket; ett äpple, en apelsin, en kiwi, en banan och en halv grapefrukt. Det viktiga är att få i sig antioxidanter, som främst kommer från bär och frukt, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

riska tarmsjukdomar, psoriasis och fibromyalgi.

– Alzheimer beror till 95 procent på vår livsstil, kost och rörelse. Vi har mycket att vinna på att tänka på hur vi äter, det är aldrig försent att reparera skador som skett tidigare, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Numer finns starka bevis att medelhavskosten har en skyddande effekt. En typisk medelhavskost består av grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fullkorn, ost eller yoghurt, fisk, samt bra fetter från vegetabiliska oljor.

S kyd d mot alz h e i m e r

I Maten som stärker din hälsa ger Charlotte Erlanson-Albertsson råd om vilken typ av mat som kan motverka och skydda oss mot våra vanligaste livsstilssjukdomar, så som hjärtkärlsjukdomar, cancer, åldersdemens och andra vanliga sjukdomar, som ledvärk, inflammato-

ån Fä r g pa l e t t f r växtr i k et: Blått och lila - Blåbär, björnbär, svarta vinbär och vindruvor.

Mörkt rött – Körsbär, hallon och smultron.

Rött – Tomater och tomatprodukter och vattenmelon.

Gul och orange – Morötter, pumpa, aprikos, mango, apelsin och persika.

Grönt – Gröna bladgrönsaker som spenat, broccoli och brysselkål.

– Lök, vitlök och äpplen.

Frossa i tomate r

Många och täta infektioner är tecken på nedsatt immunförsvar. En folsyrarik kost är viktig, som tar hand om nybildning av celler.

– Ät mycket grönt, gröna grönsaker som purjolök, gröna ärtor, grön sparris, spenat, broccoli, linser, kikärter och bönor, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

- I Italien äter man ofta tomatsallad med lök, vitlök och olivolja till maten. Det är en god vana vi borde ta efter, det minskar behovet av antibiotika i förkylningstider.

Sötsugna råder hon att frossa i tomater. Förutom att de innehåller lykopen som skyddar mot hjärtkärlsjukdomar, åderförkalkning och cancer, är tomaten ett effektivt vapen mot sockerberoende.

– Att dricka tomatjuice eller äta en tomatsallad är ett bra sätt att bromsa sötsuget. Bäst nytta gör de kokta, välj annars cocktailtomater, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

30 i t o p p s o m s tä r k e r i mm u n f ö r s v a r e t : Frukt & bär: 1. Slånbär 2. Nypon 3. Aromia, mörkt bär som liknar fläderbär

rgstark mat

4. Rosenkvitten 5. Fläder 6. Björnbär 7. Blåbär 8. Lingon 9. Havtorn 10. Äpple 11. Plommon 12. Vindruvor 13. Apelsin Grönsakernas topplista: 1. Kål 2. Lök 3. Tomater 4. Gröna blad, såsom spenat, grönkål 5. Morot 6. Linser 7. Kikärter 8. Kryddväxter 9. Rotselleri 10. Baljväxter Bästa fetterna: 1. Rapsolja 2. Olivolja 3. Mandlar 4. Nötter 5. Fet fisk 6. Linfröolja 7. Mjölkfett

Ofta förkyld?

S å s k y dd a r d u d i g :

» Se till att få i dig protein från kyckling, lax, makrill, sill och linser som stärker immunförsvaret.

» Ät mycket av gröna grönsaker, till Många svenska bär i våra trädgårdar och skogar är sanna hälsokurer, blåbär, tranbär, björnbär, hallon och jordgubbar.

Forskning visar att blåbär stärker huden, skyddar ögonen, hjärncellerna och mot-

verkar demenssjukdomar.

- De andra bären är minst lika nyttiga, det är bara att forskningen har fokuserat på blåbär, säger Charlotte ErlansonAlbertsson. #

exempel purjolök, bönor, ärtor, spenat, sparris, samt lök och bönor.

» Frossa i frukt och bär. » Dra ner på mjölken.

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TAR E

31

lE dar s kap

Lär dig hantera falskspelare och andra jobbiga typer Mingel, frukostmacka och möte med författare som berättar om sin senaste bok drar folk. I september var det Anders Wahlberg som gästspelade på Leadership Friday i Gamla stan. Jäkla människa är bokens träffande titel.

TExT oCh FoTo

R

edan i förordet slår författarna fast att det finns jobbiga personer, sådana som ställer till problem för sina kolleger.

Du möter egoisten, falskspelaren, glidaren, smitaren och några fler mindre tilltalande personligheter. Typer som alla kan relatera till på jobbet.

I handboken lär du känna igen de olika typerna och hur du ska hantera dem. Boken väcker också tankar hos en själv. Hur beter jag mig på jobbet och hur uppfattas jag av mina kolleger?

insikt om sin egen kompetens och svag självkänsla.

Vilka är det då som drabbas av de jobbiga kollegerna?

– De som har en tydlig moraluppfattning och de som har extra behov av att bli sedda. Chefen, som ska ta de svåra samtalen och har ett ansvar för att verksamheten fungerar, blir särskilt utsatt. li sTiG som E N räV

TajTa orGaN i saTioN E r

Anders Wahlberg valde att fokusera på falskspelaren och smitaren. Salen var fullsatt med chefer, som är medlemmar i Naturvetarna eller DIK. – När organisationerna blir tajtare med högre krav på samarbetsförmåga blir de här personerna synliga. Men ingen arbetsplats har råd med personal som inte sköter sitt jobb eller påverkar stämningen negativt.

Anders Wahlberg medger att man kan ha en dålig dag, men om beteendet återkom-

32

N a T U r V E Ta r E

N r 7 2 0 11

lar s-E r i k li lj E BäCk

De jobbiga typerna blir synliga i tajta organisationer, enligt författaren anders Wahlberg.

mer har det sin källa i behov av kontroll och makt, liksom ofta bristande självkänsla.

– Det kan yttra sig i att de motsätter sig förändring. Många har också dålig

Om vi tittar lite närmare på falskspelaren.

Vad utmärker den personen?

– Han eller hon är listig och sticker kniven i ryggen på dig när du minst anar det.

Du känner igen honom på att han gör bort dig inför kolleger och får dig att framstå som mindre vetande. Klagomålen på dig och andra kopplas ihop med att ni inte tar ansvar.

De flesta känner säkert igen situationen där man som utsatt av falskspelaren tappar självförtroende och kommer ur balans.

Anders Wahlberg menar att det inte är acceptabelt att utvecklingen i en organisation får hindras av en person.

– Ofta är det rutinerade personer som

har varit med länge som uppträder i skepnaden av falskspelare.

Hur ska man komma åt falskspelaren?

Beställ boken frå n liber.

– Se till att prata sak istället för person. Konfrontera istället för att negligera. Ställ frågan direkt: ”Håller du med mig, du ger ett annat intryck.” I det läget måste falskspelaren lägga korten på bordet. i NG E N aTT liTa på

Smitaren är en annan typ som kollegerna irriterar sig på. Du känner igen honom på att han är svår att lita på, kommer sent och går tidigt. Irritation uppstår när andra får jobba mer för att smitaren ska slippa. Det beteendet bottnar ofta i ointresse, men det förekommer också smitare som inte tar på sig uppdrag av rädsla för att deras kompetens inte räcker till.

– Då handlar det ofta om fel person på fel plats, där man får hitta andra sätt att jobba på eller att personen byter arbetsuppgifter. Ställ krav på den som smiter av lathet eller ointresse. dokU m E NTE ra oCh Följ U pp

I alla lägen gäller att dokumentera och följa upp personer som stör organisationens utveckling.

– Många chefer gör inte det, utan litar på sin allmänna känsla. Jobbiga personer är ofta experter på bortförklaringar. Även om du inte har nytta av dokumentationen direkt kan den komma till nytta senare.

Andra typer som det finns beskrivningar på i boken manipulatören, martyren, den fullkomlige, mobbaren, tidsoptimisten och glidaren.

Ta dig gärna en funderare på om du passar in i någon av beskrivningarna. # Författarna:

9

t i p s på H u r D u

anders Wahlberg, arbetar som leg psykolog, främst inom organisation och arbetsmiljö.

Hanterar en

mattias lundberg, leg psykoterapeut, forskar

JoBBig person

om personlighet och stress i arbetslivet vid

1. ta reda på om det verkligen är en jobbig person, vilken är min egen roll?

2. undvik mentalt underläge – var logisk och prata om sak istället för person.

3. tro inte att du kan trolla – ta tag i problemet och prata med dem.

Umeå universitet.

på g å n g – för chefer och projektledare

4. Marginalisera dem och gör dem små.

B U B B E l o C h d E B aT T 20 oktober kl 17.00 på Hilton Hotell, Stockholm

5. Bredda perspektivet, fler än jag är drabbade.

N äT V E r k s T r ä F F 10 november, hotell Mayfair, Malmö

6. Försök förstå typen, varför beter han sig så?

l E a d E r s h i p F r i d ay Det lilla extra – Om drivkrafter I arbetslivet

7. informera, vilket inte är lika med skvaller.

8. Förstärk det positiva, hitta saker de gör bra.

7 oktober lund 21 oktober stockholm 28 oktober göteborg

9. ta hjälp. läs mer: www.naturvetarna.se/chef

N r 7 2 0 11

N a T U r V E Ta r E

33

forts. från föregående sida.

Magnus stark, sekreterare för jordbruksavdelningen, ksla

he m?

1. va d ta r du me d dig ?

2. va rfö r ko m du hit elin lundström, vd och kravanalytiker på it-företaget Decuria 1. Intressant område och lätt att känna igen sig.

Jag tar med mig insikten om att vrida tillbaka till sakfrågan och inte fastna i personfrågan vid konflikter. Tar också boken med mig hem.

2. Det är första gången jag går på Leadership Friday, vilket gav mersmak.

1. Hos mig väcktes tankar om vilka typer jag själv går igång på och hur de påverkar resultaten i olika arbetsgrupper. Rådet att det inte är jag som är problemet tog jag också med mig.

2. Nyttigt att möta andra ledare under avspända former, man får nya tankar både av föreläsarna och under minglet.

inga-stina ödmark, teamleader på srCra 1. Viktigt att våga diskutera ämnet.

Det är slående hur konflikträdda många är, men när personliga beteenden tas fram öga mot öga på ett positivt sätt finns det möjligheter att lösa störande moment.

2. Det är inspirerande att ta del av kunskaper om ledarskap som utvecklar mig, både i jobbet och privat.

CHEFSFråGAN

Hur ska jag motivera mina medarbetare?

Direkt efter semestern är vi alla lite svårstartade. Men nu har snart halva hösten gått och jag märker att flera av mina medarbetare inte alls har samma driv och motivation som tidigare. Hur ska jag få dem att leverera igen?

Hälsningar anders

Semester är en tid för återhämtning och eftertanke. Vi har alla haft möjlighet att fundera på vad vi arbetar med, om jobbet är rätt eller om man kanske vill göra något helt annat i livet . Möjligen kan det vara vad du ser just nu. För dig som chef är det viktigt att inse att du inte kan motivera dina med-

34

N a T U r V E Ta r E

N r 7 2 0 11

arbetare . Varje medarbetare måste hitta sin egen motivation. Förhoppningsvis brinner de för arbetsuppgifterna eller så är drivkraften att få lön varje månad.

Som chef kan du samla dina medarbetare och göra något trevligt tillsammans för att få ihop arbetslaget. Men framförallt att tillsammans med dem gå igenom målen för verksamheten. Som chef är du ledare och det är du som skall tala om vart är ni på väg och vad ni skall uppnå tillsammans.

Det kan låta enkelt, men verksamhetens mål är inte alltid självklart för alla.

Verklig motivation i arbetet skapas när dina medarbetare tycker att det ni gör är viktigt och angeläget. Det är bra om du har möjlighet att följa upp mötet med individuella utvecklingssamtal där varje medarbetare formulerar sina mål. Kanske har någon kommit på nya saker som ni kan göra eller något som kan förbättras. Sommaren

kan generera många nya kreativa tankar som du som chef kan ha nytta av . Bra utvecklingssamtal med individuella mål är en god grund för uppföljning av lönesamtalet.

Vill du veta mer om drivkrafter i arbetet får du inte missa Leadership Friday i höst.

Då presenteras boken Det lilla extra av fil. dr Ulrika Lundberg. Den handlar om hur medarbetares olika drivkrafter påverkar arbetet och hur du som chef kan agera för att få ut det mesta och det bästa för verksamheten. Vad kännetecknar en A-människa, varför blir vissa människor utbrända och vad är egentligen flyt i arbetet, är några frågor som ställs i boken.

Elisabet Engdahl Linder Chefombudsman Naturvetarna

karriär

p å n y tt j o bb

Magnus håller kunderna på gott humör Skog och åkermark uppfattas som en säker hamn när börsen skakar. Efter flera goda år är en avmattning av priserna på gång, enligt skogsmästare Magnus Bäck, som är kundansvarig inom skogs- och lantbruk på Danske Bank.

Vad vill kunderna ha av dig?

– Ofta är det aktiva lantbrukare och skogsägare som står inför en investering i maskiner, byggnader eller mark. Jag ger goda råd och gör kreditvärderingar.

Magnus Bäck Värdesäkring av EU-bidrag och spannmålshandel vill kunderna också ha hjälp med, liksom skogskonton efter avverkning.

Hur fungerar skogskonton?

– Det är ett sätt att fördela inkomsterna över en längre tid, max tio år, efter en avverkning.

Pengarna beskattas först när man tar ut dem, på så sätt sänks marginalskatten.

Vad händer med fastighetspriserna?

– Priserna har pekat uppåt en längre tid, men nu tror man på en avmattning utan att priserna dippar. När börsen skakar och det råder finansiell oro så uppfattas jord och skog som en säker tillgång.

Vilka är köparna?

– Det är svårt att etablera sig som ny på marknaden. De flesta köpare är grannar som

vill utöka sitt förvärv eller komplettera med skog om man är jordbrukare. Söder om Motala, där vi har kontoret, finns en av landets bästa jordar. Norrut dominerar skogen.

Trivs du bra?

– Det känns riktigt bra efter en dryg månad, både med kunder och kollegor. Jag fattade ett ganska snabbt beslut när jag lämnade LRF Konsult för det här jobbet. Det ångrar jag inte.

Vilken hjälp fick du av Naturvetarna?

– Jag skulle haft ett karriärsamtal, men jobbet kom före. Nu känns det bra att ha samtalet innestående. Jag kommer att behöva ett bollplank även om jag inte har några planer på att byta jobb. Tror det är bra att få struktur på sin karriär av en professionell person utifrån och få koll på sina styrkor och svagheter. LEL

f l e r p å n y tt j o bb Edit Eriksson Miljöutredare på Vectura Consulting AB. Tidigare jobb: Miljöinspektör på miljökontoret i Uppsala.

Utbildning: Mark-/växtagronom, SLU.

Mårten Svensson

Anne Carnwall Forskningssamordnare på Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola Utbildning: Disputerad i medicinsk biokemi.

Linda Sahlin

Skogsförvaltare på Skogssällskapet i Jönköping.

Tidigare jobb: Assisterade på Södra skogsägarna under sommarledigheten.

Utbildning: Nyexad jägmästare.

Kvalitetsansvarig controller på kostenheten, Falu kommun.

Utbildning: Nyexad Leg.dietist.

Linn Knutmejer Miljöhandläggare, Förorenade

b

så nytt job Har du o ck

områden på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Utbildning: Kandidatexamen i geovetenskap, Stockholms universitet.

geofysiker i Boliden och vid Tara Mines Ltd på Irland Utbildning: Kandidat i strukturgeologi och master i marin geofysik, Stockholms universitet.

Jonas Kallin Konsult hos det nystartade IT- företaget Agima.

Tidigare jobb: Sweco Position.

Utbildning: Skogsmästare.

Paal Ahnfelt Geofysiker vid Boliden mineral AB. Tidigare jobb: Sommarjobb som

Tobias Johansson Handläggare inom kompetensförsörjning och utbildning på Livsmedelsföretagen (Li).

Tidigare jobb: Livsmedelsinspektör på miljöförvaltningen i Stockholm.

Utbildning: Miljö- och hälsoskyddsprogrammet vid Umeå universitet.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur­vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TAR E

35

�� forskarutbildningsplatser

till Nationella Lic-forskarskolan, LiC-FontD. ”Lärarlyftet” Den nationella forskarskolan i naturvetenskap matematik och teknik och dessa ämnens didaktik, LicFontD, är ett samarbete mellan nedanstående 13 lärosäten. Forskarskolan erbjuder 30 forskarutbildningsplatser (till licentiatexamen) för yrkesverksamma lärare och förskollärare. I tjänsten ingår 20 % undervisning på skolan och 80 % forskningsstudier.

För närmare information om förutsättningar och krav, se www.regeringen.se/sb/d/14484. För information om ansökan, de inriktningar de olika lärosätena erbjuder, krav samt ansökningshandlingar, se www.isv.liu.se/fontd Sista ansökningsdatum 2011-11-03 Linköpings universitet (LiU)

Kontakt: Lena Tibell, lena.tibell@liu.se, Thomas Ginner, thomas.ginner@liu.se

Högskolan i Kristianstad (HKr)

Kontakt: Andreas Redfors, andreas.redfors@hkr.se (NaTk), Kristina Juter, kristina.juter@hkr.se (Ma)

Malmö högskola (Mah)

Mittuniversitetet (MiU)

Kontakt: KG Karlsson, kg.karlsson@miun.se

Högskolan i Gävle (HiG)

Kontakt: Annica Gullberg, agg@hig.se

Kontakt: Margareta Ekborg, margareta.ekborg@mah.se

Högskolan i Halmstad (HH)

Karlstads universitet (KaU)

Lunds universitet (LU)

Kontakt: Shu-Nu Chang Rundgren, shu-nu.changrundgren@kau.se, Niklas Gericke, niklas.gericke@kau.se

Mälardalens högskola (MDH)

Kontakt: Peter Gustafsson, peter.gustafsson@mdh.se (naturvetenskap och teknik), Andreas Ryve, andreas.ryve@mdh.se (ma)

Kontakt: Pernilla Nilsson, pernilla.nilsson@hh.se Kontakt: Ann-Marie Pendrill, ann-marie.pendrill@fysik.lu.se

Göteborgs universitet (GU)

Kontakt: Anita Wallin, anita.wallin@ped.gu.se

Luleå tekniska universitet (LTU)

Kontakt: Monica Johansson, monica.johansson@ltu.se

Umeå Universitet (UmU)

Kontakt: Mikael Winberg, mikael.winberg@matnv.umu.se

Linnéuniversitetet (Lnu)

Kontakt: Inger Edfors, inger.edfors@lnu.se

Vi söker en HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND SÖKER EN

Vattensamordnare Läs mer om tjänsten och ansök på vår webbplats.

www.vattenorganisationer.se/hjalmaren

Miljövårdsdirektör och chef för miljövårdsenheten Sista ansökan är den 17 oktober För mer information www.lansstyrelsen.se/halland

MILJÖINSPEKTÖRER Nu söker Miljökontoret två miljöinspektörer som vill vara med och stimulera till en hållbar ekologisk utveckling med god hälsa och miljö för alla som vistas och verkar i Malung-Sälens kommun.

Hos oss finner du Sälenfjällen, som gör oss till Nordens största vinterturismkommun, vilket skapar förutsättning för utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter.

Läs mer på www.malung-salen/Kommunen/Lediga jobb Välkommen med din ansökan!

36

N A T U R V E TAR E

N R 7 2 0 11

Verkställande Redaktör till Physica Scripta Då nuvarande befattningshavare snart går i pension, söker vi en ny Verkställande Redaktör till Physica Scripta, en internationell, vetenskaplig fysikalisk tidskrift som utges av Kungl. Vetenskapsakademien i samarbete med fysikersamfunden och vetenskapsakademierna i de nordiska länderna. Redaktören ansvarar för den vetenskapliga granskningen av material och innehåll samt svarar för de löpande kontakterna med förlaget.

Du innehar även det övergripande budgetansvaret för Physica Scripta. Tjänsten är placerad vid Kungl. Vetenskapsakademiens kansli i Stockholm, men innebär en del resor och internationella kontakter.

Vi söker dig som har erfarenhet av vetenskaplig publicering inom det fysikaliska området – antingen som redaktör eller som ”sub-editor”. Du måste kunna tala och skriva både svenska och engelska flytande på relevant vetenskaplig nivå samt ha erfarenhet av att bearbeta vetenskapliga texter. Vidare måste du ha mycket god samarbetsförmåga, vara diplomatisk samt ha ett visst mått av integritet. Som person är du utåtriktad, strukturerad och har bra sinne för affärer. Vi kräver att du är disputerad inom fysik. Du bör också vara en dokumenterat duktig administratör samt ha goda grundkunskaper i

ekonomi. Du bör vara väl förtrogen med forskningen inom fysik både nationellt och internationellt.

Intresserad? Ring 08-744 16 60 och tala med Zlatko Kotevski på Tresurs Företagsutveckling, som hjälper oss med rekryteringen. Du kan också tala med akademiråd Per Hedenqvist, tfn: 08-673 95 95.

Facklig kontaktperson är Cecilia Herbst, tfn: 08-673 9619.

Märk din ansökan med ”Redaktör Physica Scripta” och skicka helst e-post; zlatko@tresurs.se.

Alternativt kan du skicka din ansökan till: Tresurs, WTC, Box 703 96, 107 24 Stockholm.

Vi vill ha din ansökan senast 2011-10-17.

Arbetstid/Varaktighet: Tillsvidareanställning med ca 50 % tjänstgöringsgrad. Vi tillämpar sex (6) månaders provanställning. Tillträde, 1 januari 2012. Lön enligt avtal Skicka gärna ansökan så snart som möjligt då intervjuer sker löpande.

E NGAG E RAD OM B U DS MAN M E D FOKUS PÅ LI FE SCI E NCE Naturvetarna söker dig som vill arbeta med naturvetare och deras arbetsgivare inom life science. I korthet ska du: » ha verksamhetsansvar för avtalsområdet Industri och kemi » ge rådgivning till och utveckla medlemmarna och branschens villkor » ansvara för avtalsförhandlingarna inom IoK, men även självständigt sköta förhandlingar för enskilda medlemmar » arrangera och medverka i fackliga utbildningar och andra aktiviteter för medlemmarna

Vi söker dig som vill verka för utvecklingen av branschen och dess villkor i Sverige. Du får gärna ha erfarenhet från det här området..

En positiv och serviceinriktad inställning till medlemmarna är en förutsättning för arbetet. God pedagogisk förmåga och välstrukturerat arbetssätt är viktigt. Som person är du prestigelös, engagerad och kommunikativ.

Du måste också ha hög integritet.

Vi vill ha din ansökan senast den 25 oktober 2011.

Obs! förlängd ansökningstid.

Naturvetarna är ett Saco-förbund som vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och i grupp. Läs mer om Naturvetarna på www.naturvetarna.se

F Ö R M E R I N F O R M AT I O N :

Bo Seving, chef Arbetsliv och juridik, 08-466 24 28, 0733-66 24 28 eller Elba Rubilar-Abreu, ordförande Saco föreningen, 08-466 24 74, 0733-66 24 74

N r 7 2 0 11

N a T U r V E Ta r E

37

S PA N A R I N

K O M M U N I K AT I O N M AT L A G N I N G

Saknar du bredband?

Ljus i vintermörkret Det är lätt att låta matlagningsinspirationen gå i vinterdvala när sommarens alla färska delikatesser är ett minne blott.

Men Mats-Eric Nilsson, alias ”Den hemlige kocken” vill få oss på andra tankar.

Sedan flera år tillbaka slåss han i böcker och dagspress mot halvfabrikat, tillsatser och drivhusgrönsaker. Och nu lovar han Smakernas återkomst för den som vågar laga mat efter råvarornas säsong.

Rotmos och kåldolmar i all ära, men på Full koll på kålen! vinterns meny står karamelliserad lök, palsternackschips, vildsvinskorv, blåmusslor med veteöl och kanske en och annan smulpaj med rödbetor eller frisk kula morotsglass som avslutning. HM

På landsbygden saknar många fortfarande tillgång till snabb internetuppkoppling. Nu finns en chans att påverka telebolagens utbyggnad av fjärde generationens mobilnät, 4G eller LTE, Long Term Evolution.

Post- och telestyrelsen har öppnat en lista, där alla som saknar bredband kan skriva upp sig. Listan kommer sedan att överlämnas till de bolag som ska bygga ut sina nät. Gå in på Post- och telestyrelsens hemsida och klicka dig fram till listan via flikarna ”Internet” och ”Bredband”. HM Läs mer: www.pts.se

Läs mer: www.ordfront.se

VÄ R LD E N I E T T K L A S S R U M

I N S P I R AT I O N

Plugga vid MIT – från soffhörnan

Säg ja till roligare vardag

Har du någon gång drömt om att plugga vid MIT? Än är det inte för sent. Uppsala teknolog- och naturvetarkår tipsar på sin webbplats om att du kan följa prestigeuniversitetets föreläsningar på Youtube och ta del av anteckningar och tentor på MIT Open Course Ware. ”My life is in teaching. To have a Häng med den som kan! chance to do that with a world audience is just wonderful”, säger matematikprofessorn Gilbert Strang i ett citat på sajten.

Läs och bli en kul typ.

Läs mer: www.soderpalm.se

Läs mer: www.ocw.mit.edu, www.utn.se

k som är ett bokver alatlas (SNA) bild.

Sveriges Nation i kartor, text och landet t www.sna.se presenterar även på Interne SNA finns

SVERI

ARTO GES K

R

N SKOGE EN KNING BEFOL

grupp AB dts Förlags Förlag: Norste Kartbutiken, olm Försäljning: Stockh 16, 111 20 Vasagatan 08-202 711 303 Fax: ken.se Tel: 08-202 iken@kartbuti aktör E-post: kartbut son, chefred Leif Wasten Jordbruk och Redaktion: edaktör för erg huvudr år 1900 Pär Aspenb sedan i Sverige skogsbruk aktör; g, bokred Ulla Arnber r, IT-redaktör Mathias Cramé alatlas Sveriges Nation grupp AB Förlags olm Norstedts 103 12 Stockh Box 2052, rigatan 4 Besök: Trycke 38 89 Tel: 08-769 a.se E-post: info@sn www.sna.se

n/RAÄ.

Jan Norrma baksida: Foto till ekonomisk karta, .

Omslagets 1884–92 os 80:16, Konceptkartan Karta t.v. län, bladet Rottner 1966, RAK. teriet.

Värmlands t.h. ekonomisk karta, n, 2010 Lantmä Karta upptill t.h. Fastighetskarta Karta nedtill

38

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

d 1

slag_ht.ind

gsbruk_om

0_jord_sko

och skogsinom jordbruk de förändrats t århundra har mycket sätt dramatisk produktion Sedan år 1900 på många eckling, har varit ett bruk. Det arbete, teknikutv i atlasen i form exempelvis Detta speglas att studera vad gäller sförändringar. er och text. Genom de och landskap kan man följa och fotografi diagram, tidsperioder 1989 av kartor, från olika n ovan från samma och kartor g. Flygbilde flygbilder visar alla as utvecklin samt 2010 . Bebygareella näringarn 1884–92, 1966 från och Sunne i Värmland tten om kartutsni åkermarken Askersby sydväst en mellan na område över längs landsväg har ekonomibyggnader återfinns mindre fastiggelsen som bland annat större. Vissa förändrats, del har blivit en n t och skogen de jordbruke av 1900-tale er för att bli på de kvarvaran sedan mitten fastighet försvunnit under dessa heter har av från jordbruks r har styckas i gult är relativt konstant med bra byggnade sedimentjordar Åkermarken bostadshus. i huvudsak är bördiga det område.

120 år, då brukas i detta som bonitet

00

En guldgruva för kalenderbitaren. Men även andra har nytta av Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Ingen har väl undgått de enorma förändringar som de gröna näringarna har genomgått under de senaste hundra åren. Vi har gått från ett land där i stort sett alla var bönder till att några få procent är sysselsatta inom jord- och skogsbruket, men den brukade arealen har inte minskat mer än marginellt. Med dia-

sedan år 19

N MILJÖ RUKET JORDB TUREN STRUK INFRA ST CH KU HAV O N ÄRLDE URISM GE I V OCH T SVERI ATION REKRE RLIV, KULTU RD FRITID ILJÖVÅ E OCH TURM ARBET H KUL EN OC RMINN KULTU N GELSE ORD OCH J BEBYG BERG T OCH SKAPE AG RLAND TENDR KULTU H VAT AR OC T, SJÖ E KLIMA ERVIC OCH S I R T S INDU DJUR R OCH VÄXTE FI EOGRA GES G SVERI SKÅNE ÖVER ATLAS KVÅRD CH SJU ÄLSA O FOLKH D N A AL NEN A GÖT REGIO VÄSTR – MÄLAR HOLM STOCK E E VERIG VERIG EN I S UK I S SPRÅK OGSBR CH SK RUK O JORDB LMETAL Å R 1900 R OCH SEDAN – GRUVO BRUK BERGS ING TÄLLN FRAMS

k i Sverige

Jord- och skogsbruket i backspegeln

ru och skogsb Jordbruk

H I S TO R I A

I serien ingår:

Visslar du när du går till jobbet eller när du går hem? frågar Thomas Lundqvist i Ja! 2011. Han är en av tolv coacher och inspiratörer som peppar läsaren, enligt samma koncept som i fjolårets förlaga. Tillsammans berättar de hur du skapar positiva minnen av framtiden, hur du kan sätta i system att berömma dina kollegor, hur du kan bli expert på just ditt jobb eller se dig själv som en nybörjare – vad som helst som får dig att börja vissla på vägen till jobbet. Själv skrattade jag så att jag började gråta redan under läsningen – åt säljgurun Per Langes ögonöppnande möte med en indisk guru av det mer andliga slaget.

Jordbruk bruk och skogs 1900

och Jordbruk k skogsbru i Sverige seda

n år 1900

gram och kartor får man en tydlig bild av till exempel stormfälld skog under seklet, grandan år i Sverige se barkborrens framfart och fördelningen av de fyra sädeslagen på våra åkrar. Det kanske mest iögonfallande är mjölkkornas avkastning. Från strax under 2000 kg per ko och år i seklets början till 8000 kg hundra år senare. I motsvarande grad har antalet kor minskat.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA och Sveriges nationalatlas står bakom den fullmatade boken. LEL Hundra år av produktion. i är Fil. Dr Ulf Jansson itet.

Temaredaktör: vid Stockholms univers kulturgeografi

en jorts genom har möjligg Skogs- och Denna atlas till Kungl.

1900-tadonation början av framsynt kel. demien i Lantbruksaka ndlaren Mortiz Fraenc senare let från grossha hundra år atlas att medlen ta fram en Han ville as för att av 342 kartor, skulle använd . Med hjälp 59 andra över Sverige foton och 171 samt dramaatlasen det 133 diagram beskriver illustrationer som varit. rade växtför tiska århund , motorisering, medel, ny Mekanisering a bekämpnings en förändädling, kemisk olika plan, omforpå många m.m. har kunskap i och politik ruket. I början rad ekonom ket och skogsb för det mat jordbru människor och djur stod en var enkla. av seklet och redskap åg arbetet mesta av med motors ersattes yxan e som snabbt I skogen era av skördar träd. Modernett och sederm och kapar lika stor fäller, kvistar ket har fått stora av jordbru förr krävde iseringen , Gårdar som betydelse. statare, torpare arbetare som hjälp av förbränskaror av kan nu med askiner skötas mjölkerskor och mjölkm ningsmotorer med personer. fåtal ett förser oss av och näringarna dsmaterial De areella energi, byggna väsentliga i är livsmedel, som ter ng papper. Produk Dagens markanvändnioch liv. k vårt dagliga inom jordbru ingar perspekförändr historiskt och dess sätts in i ett skogsbruk atlas. tiv i denna

eim/IBL Alf Linderh framsida: Ångermanland.

Omslagets Nordingrå, söder om Häggvik

2011-03-18

15.32

GÄSTKRÖNIKAN

Vad är rimlig lön?

Inför avtalsrörelsen har LO vädjat till Jante.

Men löneskillnader är bra för Sverige.

B IOLO G E R S K U LLE B E HÖVA AR B ETA TI LL 68 ÅR S ÅLDE R

Skogskonferensen 1 december

2011

Folkets Hus, Umeå

Foto: Skogforsk/Lars Rytter

På försommaren kom LO med rapporten Synen på löner och löneskillnader. De intervjuade fick sätta lön på tio yrken. De flesta tyckte att så andra sidor. Hur klok vore en så långt driven alla borde tjäna ungefär lika mycket. Framför utjämning? allt ska de som tjänar mycket – civilingenjörer, läkare och försäljningschefer – ha betydligt minRedan med dagens löneskillnader har Sverige dre betalt än idag. problem. Utbildning lönar sig betydligt sämre än i många andra europeiska länder.

Drygt 76 procent av alla anställda anser att dagens löneskillnader är för stora, 17 procent att Vem ska utbilda sig, förkovra sig i sitt yrke de är lagom. Bara två procent tycker att de är för och ta ansvar, om utbytet blir ännu sämre? Den små. De flesta vill att de lägst betalda ska ha 55 som lagt några år på utbildning måste få bättre procent av lönen för de bäst betalda yrkena. betalt för att inte förlora på det. Många yrken – lärare, sjukgymnaster, bibliotekarier – tjänar SCB frågade vad som är en rimlig lön. De tillfrågade pressar samman månadslönerna för nio mindre under livet än om de tagit jobb direkt efter gymnasiet. Biologer skulle behöva arbeta till av de tio yrkena från 22 800 kr för kassörskor till 39 000 kr för läkare. Bara en ”verkställande 68 års ålder för att komma upp i samma livslön. direktör på ett stort bolag (exempelvis Ericsson Om LO-enkäten blev vägledande för framtidens eller Handelsbanken)” kan få markant mer – 97 löneutveckling skulle det göra ont värre. Om färre utbildar sig till skola, vård och omsorg drab400 kr … bar det även LO-medlemmarna och deras familjer. Och vart ska näringslivets förnyelse ta vägen Folksjälen talar. Sverige är ett egalitärt samutan uppslagsrika forskare? hälle. Den svenska lönestrukturen är mer sammanpressad än i andra OECD-länder. Det ligger något fint i det: Vi har nog en större respekt För den ekonomiska framtidens skull vore det bra om våra jämlikhetsideal blev mer konstrukför de flesta olika slags arbeten än man har i många andra länder. Men reaktionerna har ock- tiva och dynamiska. I LO-enkäten talar Jante:

ingen ska tjäna mer än jag gör. Men vore Jante amerikan skulle han kanske snarare fråga: Hur ska jag kunna tjäna lika mycket som han?

Den frågan borde bli svensk. Löneskillnaderna blir lättare att tåla, om rörligheten ger fler möjlighet att klättra och komma ifatt. Om vi skapar mekanismer som gör det enklare för människor att byta bana mitt i livet – obligatoriska omställningsförsäkringar? – skulle Sveriges jämlikhetslängtan kunna bli en mäktig hävstång.

I själva verket vore det att bejaka något som egentligen är mer svenskt än amerikanskt, fastän vi förtränger det. Den sociala rörligheten är större i Sverige än USA, åtminstone mellan generationerna. Med större lönepremier för ansvar och utbildning skulle motiven öka för att förkovra sig även inom generationerna. Då skulle vi ha bättre råd med våra ideal.

GUNNAR WETTERBERG, samhällspolitisk chef på Saco

G VA D S O M Ä R PÅ G Å N L ÄS PÅ W E B B E N O M OM A S P I T LVA Ä SJ DU KAN F Ö R N AT U R V E TA R E .

N AT. N A H C O N E ÖT M , RIER S PÄ N N A N D E S E M I N A A.S E W W W . N AT U R V E TA R N

Välkommen till årets skogskonferens!

Nya träd i skogen – exoter och GMO? Datum: 1 december 2011 Plats: Folkets Hus, Umeå Mer information, program, pris och anmälan:

www-conference.slu.se/skog2011

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

39

Kunskap och nytta!

Köp SKOGENs handböcker – de ger dig idéer och praktiska tips.

Medlemmar i Föreningen Skogen får rabatt! Läs mer om böckerna och beställ i webbshopen på www.skogen.se. Frakt tillkommer.

Ta ut svängarna!

Boken ger praktiska tips.

Lite tokiga idéer som kan förgylla din skogliga vardag.

Sköt skogen på det sätt du drömmer om! 71 sidor.

140 kr. Medlemspris 90 kr.

Bättre virkesaffärer!

Bli en bättre förhandlare, välj rätt affärsform, lär dig mer om hur virkesmarknaden fungerar. 95 sidor.

260 kr. Medlemspris 230 kr.

Praktiska skötseltips!

Planera avverkningen, hitta rätt gallringsform, hur du lejer bort arbete och får ordning på ekonomin. 332 sidor.

495 kr. Medlemspris 395 kr.

Momsfri.

Pris inkl moms.

Snabbstart!

Som ny skogsägare får du koll på de 57 orden så du vet vad skogsbruk går ut på. Då är du igång. 115 sidor.

130 kr. Medlemspris 99 kr.

Momsfri.

Momsfri.

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM • 08-412 15 00 • info@skogen.se • www.skogen.se

Utlysning av Axel Adlers fond Stipendium kan sökas för: » studier inom lantbruks- och livsmedels-

gare, resmål, projekt, beräknade kostnader samt eventuella andra sökta stipendier. Efter fullgjort projekt/resa ska en redogörelse inlämnas.

»

Denna kan komma att publiceras i tidningen Agronomen och/eller i tidningen Naturvetare.

området, egna kortare studieresor

projekt som är till gagn (kunskapsmässigt) för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion

Stipendiet kan endast sökas av medlemmar i Naturvetarna. Det totala stipendiebeloppet uppgår till 100 000 kronor vilket kan uppdelas på ett eller flera stipendier.

Ansökan ska vara Agronomförbundets ordförande tillhanda senast den 31 oktober 2011 och görs på särskild blankett.

Ansökan skall innehålla en redogörelse för vad de ansökta medlen ska användas till, delta-

40

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

Skicka ansökan med e-post till ordf@agronomforbundet.se eller Agronomförbundet, c/o Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka.

Mer information och ansökningsblankett finns på vår hemsida, www.agronomforbundet.se

(Q KHPI|UVlNULQJ I|U 1DWXUYHWDUH 5LQJ RVV Sn Vn EHUlWWDU YL PHU

$NDGHPLNHU)|UVlNULQJ I|UPHGODU HWW EUHWW XWEXG DY I|UVlNULQJDU H[NOXVLYW WLOO GLJ VRP PHGOHP L $NDGHPLNHUI|UEXQGHW 665 ',. )|UEXQGHW 6YHULJHV $UEHWVWHUDSHXWHU 6YHULJHV ,QJHQM|UHU 1DWXUYHWDUQD HOOHU 6YHULJHV )DUPDFHYWI|UEXQG 'HVVD I|UEXQG lJHU RFNVn $NDGHPLNHU)|UVlNULQJ RFK KDU JHWW RVV YnUW XSSGUDJ DWW WD IUDP EUD I|UVlNULQJVO|VQLQJDU WLOO GLJ VRP I|UEXQGVPHGOHP 19 B LQGG

LEVE BATTERIET! Hur ska energi lagras och distribueras i framtiden? Forskningen kring nya, miljÜvänliga och billiga material fÜr batterier till el- och hybridbilar är ett av münga exempel pü forskningsexcellens vid Uppsala universitet.

Gemensamt fÜr vüra satsningar är att omsätta forskningens resultat till reell nytta – därfÜr tillvaratas vüra ingenjÜrers och naturvetares drivkraft vid EntreprenÜrsskolan och Masterprogrammet i industriell ledning och innovation.

Läs mer om engagerade studenter och forskare i nya Drivkraft.

BESTĂ„LL DRIVKRAFT PĂ… TEKNAT@UADM.UU.SE

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

41

Vi söker nya medarbetare

Sveriges lantbruksuniversitet Framtidens djurhälsa och djurvälfärd söker

NU-sjukvården

Cytodiagnostiker Område Diagnostik, Patologkliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan Heltid. Tillsvidare. Tillträde enligt överenskommelse.

Ref.nr: 2011/1745 Upplysningar: Avdelningschef Mariette Styrenius, tfn 0520-918 85.

Sista ansökningsdag: 2011-10-21.

www.vgregion.se/jobb

4 doktorander Djurs och människors hälsa och välfärd är mycket tätt sammanlänkade. Att leva nära djur ger mätbart positiva effekter på människors välbefinnande och livskvalitet. Vissa av våra djur delar vår miljö och livsstil i så hög grad att de drabbas av samma typ av livsstilssjukdomar som vi. Studier av djurens sjukdomar ger information som inte bara kommer djuren tillgodo, utan som också är viktiga inom komparativ medicin för forskning på motsvarande sjukdomar hos människa.

I arbetet för god hälsa och välfärd för djur och människor gör SLU inom sitt fakultetsövergripande framtidsprogram Framtidens djurhälsa och djurvälfärd en satsning på:

LIVSSTIL – påverkan på hälsa och välfärd Inom denna satsning utlyses nu fyra doktorandtjänster med ämnesmässig anknytning till varandra och med goda möjligheter till interdisciplinära samarbeten.

• Diabetes hos katt, ref nr 3035/11 • Stress hos katt, påverkan på beteende och infektionssjukdomar, ref nr 3036/11

Linnéuniversitetet söker

Universitetslektor

• Metabolt syndrom hos häst, ref nr 3037/11 • Inflammation hos hund och kopplingen till fetma och tarmflora, ref nr 3038/11

i miljövetenskap med inriktning mot djurskydd

Universitetslektor i miljövetenskap

Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt!

Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland.

Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda.

42

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

Sista ansökningsdag: 14 november 2011.

Fullständiga annonser finns på www.slu.se/lediga-jobb Mer information: www.slu.se/framtidensdjur

MEDlEMsNyTT

Professionsföreningarna stärker naturvetare Agronomer, geovetare och biomedicinska analytiker. Det är exempel på grupper inom Naturvetarna som har organiserat sig i professionsföreningar. Naturvetarna gör nu en satsning på deras viktiga arbete.

Naturvetarna har 12 professionsföreningar. Samtliga föreningars styrelser har blivit inbjudna till ett möte med förbundsordförande Madelen Nilsson och Klara Rapp, verksamhetsansvarig för professioner på Naturvetarna.

– Det här är första steget i en process för att få ett ännu bättre samarbete mellan alla delar inom Naturvetarna, säger Madelen Nilsson. Vi diskuterar viktiga frågor för professionsförenARBETsMARKNAD

N AT U R V E TA R N A s 12 P R o F E s s i o N s FÖR E N i NGAR » Agronomförbundet » Biomedicinska analytikerföreningen

Madelen nilsson och Klara Rapp hjälper till att utveckla naturvetarnas professionsföreningar. Kansliets kontaktperson är Jeanette Duvert.

ingarna och deras verksamhet.

Professionsföreningarna är en viktig länk utåt för Naturvetarna. De har kunskap om och är insatta i situationen på arbetsmarknaden för sina respektive professioner.

– Professionsföreningarna gör Naturvetarna starkare, säger Klara Rapp.

Tillsammans med professionsföreningarnas styrelser och Madelen Nilsson ska hon kartlägga professionsföreningarnas verksamhet och bygga

upp en sammanhållen struktur för deras arbete och det stöd de behöver från Naturvetarnas kansli för sin utveckling på kort och lång sikt.

– Professionsföreningarna är en bra form att arbeta i för att utveckla yrket och naturvetarnas professionsföreningar gör ett fantastiskt arbete idag, säger Madelen Nilsson. Vi vill stärka dem i deras arbete med att bilda opinion och påverka beslut som har bäring på naturvetares arbetsmarknad. HM

» Delförbundet Skogsakademikerna » Dietisternas Riksförbund » Djurskyddsinspektörernas riksförening » Ekoingenjörernas Riksförbund » Geosektionen » Miljö- och hälsoskyddssektionen » Naturbrukslärarförbundet » Nutritionistföreningen » Sektionen Sveriges Arbetsmiljöinspektörer » Svenska Sjukhusfysikerförbundet

Ledigt jobb!

Som medarbetare betare i Skellefteå kommun bidrar Anders du till att få allt att fungera. Du är samhällsbyggare.

illa

Hasan

Cam

Livsmedelsinspektör

Referensnummer 310 Bygg- och miljökontoret, miljöavdelningen Upplysningar: Johanni Wellenius, miljöinspektör 0910-737671 Välkommen med ansökan senast 2011-10-14. Läs mer och sök jobbet på www.skelleftea.se/ledigajobb

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

43

nya på naturvetarnas kansli P I Lot F Ö R n At U R V E tA R n A S W E B B

oM B U DS MAn M E D F o K U S PÅ S K o G E n

G E R GoDA RÅD I KAR R IÄR E n

A n A LY S E R A R n At U R V E tA R E S A R B E t S M A R K n A D

namn: Johanna Rösth

namn: Andreas Jansson

namn: Ann Lundström

namn: Kristofer Jervinge

Uppgift: Kommunikatör och webbredaktör

Uppgift: Ombudsman Skog

Uppgift: Karriärrådgivare

Uppgift: Utredare

Ålder: 37

Ålder: 36 år

Ålder: 35

Ålder: 27 år

Utbildning: Jägmästare

Utbildning: Filosofie Doktor i mikro-

Utbildning: Kandidatexamen med statsvetenskap och nationalekonomi

tidigare jobb: Säljare inom Life Science på In Vitro, Nordic Biosite och senast Roche Diagnostics

tidigare jobb: Projekthandläggare på United Nations Development Programme (UNDP) i Jakarta, Indonesien, handläggare på Sida i Stockholm, administratör och senare utredare på kommunstyrelsens kansli i Sundbybergs stad

Utbildning: Kandidat i miljövetenskap och magister i journalistik tidigare jobb: Informatör på Huddinge kommun Går igång på: Att göra information på webben mer lättillgänglig och användarvänlig! Jag gillar att strukturera om, rensa, fixa och dona.

tidigare jobb: Virkesinköpare för Stora Enso Skog, medlemsansvarig på Föreningen Skogen Brinner för: Skog och människor! trivs bäst: När jag och min fru och tre söner fixar på gården eller fikar i solen. Äpple / kanelbulle

biologi

Brinner för: Att kunna hjälpa andra.

Läser nu: Huvudjägarna av Jo Nesbø Leda / hänga med

Bästa film: Cinema paradiso av Giuseppe Tornatore

Går igång på: Rättvisa, i alla dess former och att påverka så att människor får det bättre!

Läser nu: ”Igelkottens elegans” av Muriel Barbery

Kåldolmar /glass

Läsa / se film (det är så rogivande)

44

B R A M E D M At t E LY F t, M E n D R Å P S L A G M ot S L U

n Y t t AV tA L o M PA R t S S tÄ L L n I n G M E D K F o

naturvetarna ger tummen upp för satsningen på matematik i skolan. Värre i regeringens budget är nedskärningarna på SLU med totalt 110 miljoner kronor, som slår både mot grundutbildningen och miljöövervakningen.

Illa också att man drar ner på energiforskningen i ett läge där Sverige borde växla upp.

Satsningar som går åt rätt håll är att man vill stärka kliniska forskningen genom nationella kvalitetsregister. Att FoU-

naturvetarna har nu partsställning i avtalen inom flera av KFO:s avtalsområden.

– Det här öppnar möjligheter för Naturvetarna att påverka villkoren för våra medlemmar på bland annat Folksam, Håll Sverige rent , Krav och OKQ8, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på Naturvetarna.

Det var den 13 september i år som Naturvetarna tillsammans med tolv andra akademiker-

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

avdragen för företag utvidgas och man inför möjligheter för privatpersoner att göra avdrag för gåvor till forskning är också positivt.

Naturvetarna kommer noga att följa utvecklingen på SLU och hur den kan påverka våra medlemmar. Vi kommer också att jobba vidare med att påverka regeringen i arbetet med nästa års forskningspolitiska proposition så att dessa frågor lyfts upp. tM

förbund tecknade avtalet, som innebär att de nu uppträder gemensamt gentemot KFO. – Akademikerförbunden är mycket nöjda över att ha tecknat ett avtal som förtydligar samarbetet mellan förbunden tillsammans med en växande organisation som KFO, säger Ramón Sánchez-Lövy.

KFO är en arbetsgivarorganisation för kooperativa företag, ideella organisationer och folkrörelsen. LEL

MEDlEMsNyTT

Det finns hopp ”För livet” Har du vägarna förbi Arlanda? Passa på och se den nya utställningen ”För livet”. Den visar hur forskningen och sjukvården ska klara de utmaningar som den globala hälsan står inför. Mats odell, som klippte bandet, intygar att regeringen vill satsa på forskning och innovationer F E s T l i G T Alla var där. Det var känslan när ”För livet” invigdes på Arlanda den 9 september.

– Det finns många utmaningar för den globala hälsan.

Utställningen, som pågår i tre år, visar att det finns hopp. Med flera hundra tusen besökare per år når vi viktiga målgrupper, sa Ola Björkman vid Stockholm Uppsala Life Science.

Naturvetarna, Samhällsförlaget och LIF står också bakom utställningen, som lyfter fram ny diagnostik och nya behandlingar.

PARAD iG M s Ki FTE

Arrangörerna bjöd också på ett spännande seminarium om tillståndet för svensk life science.

Man tog avstamp i boken Den oförlösta forskningen.

Först ut var den obotliga optimisten Mathias Uhlén.

– Jag tror på ett paradgimskifte, där vi går mot mer individuell och skräddarsydd behandling för att minska biverkningarna.

Ett perfekt område för samarbete mellan akademi, industri och sjukvård, sa han.

Han menar att Sverige har många konkurrensfördelar nu när Asien kommer på bred front.

– Vi har våra biobanker med register där patienter kan följas under lång tid. Tack vare Science for life kan alla data analyseras

av bioinformatiker och IT-folk.

På så sätt har den biologiska forskningen ändrat karaktär.

Under tre år pågår utställningen ”För livet” på Arlanda.

M i N D R E sVE N s K

ningsproppen, en innovationsstrategi är på gång och en läkemedelsstrategi är tagen. Det gör

Östgöten och professorn Bertil Andersson var en frisk fläkt i debatten från sin Singaporehorisont, där han är president på ett teknologiskt universitet.

– Forskningen är internationell, snart är hälften av alla publikationer ett samarbete mellan olika länder. Redan om två år har Kina gått om USA, sa han.

Singapore har gått från ingenting till toppen på tio år. Det finns en uttalad politisk satsning på utbildning, forskning och innovationer, med en generös budget.

– Det är en möjlighet och inget hot. De bidrar med ny kunskap, som svenska forskare kan dra nytta av. Det svenska forskningssystemet måste bli mindre svenskt för att gynna Sverige.

vi för livet och för att skapa nya produkter, som ger exportintäkter, sa Mats Odell. LEL

Riksföreningen för Klinisk Cytologi STIPENDIER 2012 Riksföreningens stipendium à 15 000 kr Sista ansökningsdag 2011-12-31

Studerandestipendium à 5 000 kr Sista ansökningsdag 2012-02-29

U PP Ti ll lAN D sTi NG E N

Den kliniska forskningen var en fokusfråga i slutdebatten, där Mats Odell intygade att regeringen gör vad den kan för att stimulera den kliniska forskningen. Nu är det upp till landstingen och sjukvården att se till att något händer. Han lovade att ta en diskussion med berörda parter.

– Nästa höst lägger vi forsk-

Mer information på www.cytodiagnostiker.se

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

45

MEDlEMsNyTT

Arbetar du inom life science, skog, jordbruk eller trädgård? Vill du ha insyn i företagets verksamhet och en chans att påverka? Då kan Roma Uddin hjälpa dig att starta en lokal facklig förening för alla akademiker på din arbetsplats.

Molekylärbiologen Roma Uddin hade arbetat på Sangtec Molecular Diagnostics, senare Cepheid, i fyra år, när funderingarna på att starta en lokal akademikerförening tog form.

Hon halkade in på ett bananskal.

– Jag visste egentligen inte vad det innebar. Jag trodde att jag bara skulle hjälpa till med att hålla ett uppstartsmöte, och sedan blev jag vald till ordförande!

Företaget hade kollektivavtal och Roma Uddin tyckte att arbetsvillkoren var schysta.

– Men vi märkte snabbt att det fanns saker att jobba med. Ofta har man inte så bra koll på vad som står i kollektivavtalet om till exempel extra lediga dagar, ar-

l o K A lT

FOTO: HA N N A M E E R V E LD

Roma hjälper dig starta lokalförening Det finns många fördelar med att ha en lokalförening på arbetsplatsen.

Som medarbetare får man insyn i hur företaget styrs och bättre koll på budget, personalfrågor och kompetensutvecklingsfrågor.

– Något som många inte känner till är att om löneavtalet är Roma Uddin hjälper er att komma igång, ett processavtal, betstider och uppsägningstider. kan det inte tillämpas fullt ut om I våras, efter fem år som fackman inte har en lokal represenligt aktiv, tog Roma Uddin klivet tant, säger Roma Uddin. över till att arbeta fackligt på helMen även arbetsgivare har tid. Nu hjälper hon till med att fördelar av att det finns en lokalstarta lokala akademikerförenförening. De får en bättre diaingar på andra life science-förelog med personalen och slipper tag samt företag inom lantbruk, bland annat att ta kontakt med djursjukvård och skogssektorn. många olika fackförbund vid uppsägningar. De kontaktar då i N syN i FÖR ETAG ET istället lokalföreningen, som i sin Roma Uddin har redan varit med tur kan vända sig till förbunden och dragit igång det fackliga arför att få stöd. betet på Atos Medical i Skåne, – Man står aldrig ensam som och fler är på gång. lokalförening, utan har alltid för-

bundet i ryggen, säger Roma Uddin. Det är särskilt viktigt vid individärenden och uppsägningar.

Det händer att arbetsgivare hör av sig till Roma Uddin och hennes kollegor som arbetar med andra avtalsområden och vill att de ska hjälpa deras anställda att bilda lokala akademikerföreningar. Andra arbetsgivare behöver tid på sig att uppskatta den fackliga närvaron på arbetsplatsen.

Inom life science-industrin är det till exempel vanligt att arbetsgivare inte sluter kollektivavtal.

– Det är många små avknoppade företag och utländska ägare som tror att fackförbund är syndikalistiska och ska stå på barrikaderna, säger Roma Uddin. HM V i l l D U s TA R TA E N AKAD E M i KE R FÖR E N i NG?

» Kontakta Roma Uddin eller någon av hennes kollegor som har hand om andra avtalsområden: roma.uddin@sverigesingenjorer.se » Prata med dina kolleger – se till att alla är med på tåget! » titta gärna in hos HR-chefen och berätta om era planer!

naturvetarna gör klimatbokslut som första fackliga organisation, gör Naturvetarna ett klimatbokslut över såväl sina resor som sin förbrukning av el, värme och papper, inklusive tidningen Naturvetare. organisationens klimatpåverkan ska kompenseras genom trädplantering.

– Naturvetarna företräder alltifrån klimatforskare och miljöstrateger till fysiker och

MilJÖ

46

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 0 11

agronomer och det är naturligt att vi ligger i framkant, säger ordförande Madelen Nilsson.

Det var på Naturvetarnas kongress 2009 som idén föddes om ett klimatbokslut för förbundets verksamhet.

– Naturvetarnas medlemmar har stor kompetens på det här området och därför sänder beslutet en stark signal om vilken riktning vi som samhälle måste välja om vi ska få en positiv utveckling framåt, säger Madelen Nilsson.

Naturvetarnas totala klimatpåverkan under 2010 från el, värme, tjänsteresor och pappersförbrukning, inklusive förbundets medlemstidning ”Naturvetare”, berkänas till 141 ton koldioxidekvivalenter.

PlANTE RAR TRÄD

Nära hälften, 73 ton, är utsläpp från resor, och ytterligare 57 ton kommer från medlemstidningen.

Naturvetarnas styrelse har beslutat att klimatkompensera

verksamheten genom att investera i trädplantering och organisationen tittar nu på olika projekt i Afrika.

De träd som planteras kommer att ta upp den mängd koldioxid som motsvarar förbundets klimatpåverkan under 2010.

Samtidigt som Naturvetarna nu klimatkompenserar sin verksamhet, fortsätter arbetet med att minska organisationens klimatpåverkan genom att se över arbetssätt, teknik och resor. HM

P r o f i l i N aturvetarna s s t y re l s e

”Varje krona ska göra nytta” För Margareta Jonsson står medlemsnyttan i fokus. Hon vill att varje krona ska komma medlemmarna till del. Ett bra exempel är inkomstförsäkringen som man har lyckats få till ett bra pris. fler att bli naturvetare måste lönerna höjas. Här har vår karriäroch lönerådgivning en nyckelroll.

Vi glider över på Margareta Jonssons arbete som livsmedelsinspektör på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. En mindre del av tiden ägnar hon åt verksamhetsutveckling.

– Att marknadsföra naturvetare och stärka varumärket är viktigt för mig. Det gör vi genom samhällspolitiskt arbete både gentemot allmänhet och beslutsfattare. Tänk på att det är politiker som har makt över våra löner i kommuner och landsting.

Vilken är din roll i styrelsen?

– Jag är ingen visionär, säger hon eftertänksamt och blickar ändå fem år in i framtiden.

Jag tror att vi då har samlat fler naturvetargrupper i Naturvetarna. Styrelsen har precis fattat beslut om att välkomna djursjukskötarna till förbundet.

Programmet ges av SLU och är treårigt.

Vad är på gång?

– Just nu jobbar vi med nya stadgar efter fusionen mellan gamla Naturvetareförbundet och Agrifack. De ska klubbas av kongressen i november nästa år. De jordnära frågorna engagerar mig och jag går i spinn på att analysera, lösa problem och komma med lösningar.

Andra hjärtefrågor?

– Att få folk att engagera sig och bli delaktiga. Den bästa kompetensen om skog har Skogsakademikerna, på samma sätt har sjukhusfysikernas

Margareta Jonsson välkomnar djursjukskötarna till Naturvetarna.

förening koll på sina frågor och Geologföreningen på sina.

Med stöd av Naturvetarna kan professionsföreningarna nå ut och påverka samhällsutvecklingen.

Din kommentar på Sacos livslönerapport?

– För min yrkesgrupp miljö- och hälsoskyddsinspektörer finns ett lönetak, som är omöjligt att komma över om man inte byter jobb. Det går på tvären mot avtalen som säger att lönespridningen ska öka. För att locka

Hur har inspektörsrollen förändrats?

– Vi har gått från detaljstyrning till funktion. Vi tittar inte i alla hörn eller efter trasiga kakelplattor. Det finns en flexibilitet i EU-lagstiftningen där fokus ligger på att verksamheten ska fungera, vilket måste bevisas med underhållsplaner och liknande. Det ställer högre kunskapskrav på näringsidkaren men även oss som kontrollerar.

Med de större producenterna har hon en bra dialog.

De har fungerande kontrollprogram och kvalitetssäkringssystem som följer lagen, vilket är nödvändigt om de ska sälja in sig hos de stora kedjorna.

– Det är värre med de små producenterna som både kan ha dålig ekonomi och sakna kunskaper. Vi ställer krav som kostar pengar. Då gäller det att kunna förklara och skapa dialog. Då uppfattas vi inte som nitiska. LEL

K o n tak t wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Thomas Malmer, 08–466 24 82 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 7 2 0 11

N A T U R V E TA R E

47

POSTTIDNING

B

Avs ä n d a r e : Nat urv et arna, Box 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Gör karriär på dina villkor Naturvetarna erbjuder exklusivt för medlemmar: P E R SON LIG KAR R IÄR RÅD G IVN I NG

Hur vill och kan du utvecklas i din karriär? Vi är ditt bollplank och hjälper dig att analysera ditt nuläge så att du kan göra karriär på dina villkor. Boka tid direkt: karriar@ naturvetarna.se K A R R I Ä R P R O F I L A N A LY S

Vilka är dina drivkrafter och vad är karriär för dig? Gör en karriärprofilanalys på webben, specialpris för medlemmar. Boka också tid för personlig återkoppling från någon av oss certifierade karriärrådgivare.

CV- C OACH N I NG

Vi coachar din jobbansökan så att du kan marknadsföra din kompetens optimalt. Skicka din cv, ditt personliga brev och jobbannonsen till cv@naturvetarna.se

Vi g er di g ve rk ty g en !

WOR K S HOP S U N DE R HÖSTE N

Vi bjuder in till workshops i karriärplanering på flera platser i landet under hösten. Fokus ligger på hela jobbsökarprocessen där vi varvar teori och praktik.

Innehållet anpassas efter deltagarnas önskemål. Vi erbjuder personlig rådgivning.

Anmäl dig redan nu: » Stockholm 10–11 oktober » Uppsala 25–26 oktober » Malmö 8–9 november Boka redan nu in workshops i Linköping 22–23 november och i Stockholm 14–15 december.

Håll koll på webben.

ww w.n atu rve tarn a.se /ka rria r

I N T E R VJ U T R Ä N I N G

Vi ger goda råd och förbereder dig inför intervjun. Med goda förberedelser ökar dina chanser att lyckas med intervjun och komma vidare.

Naturvetarnas karriärrådgivare, Helena Nicklasson, Sofia Sjöholm, Ann Lundström och Christel Lindgren.