Placerarens skatteguide 2014

Placerarens skatteguide 2014 Skatteguiden inneh책ller information om beskattningen av privatpersoners kapitalinkomster

Innehåll Till läsaren ........................................................................3 Huvuddragen av beskattningen av privatpersoner..........4 Komplettering av skattedeklarationen ..............................6 Beskattningen av placeringsavkastning ..........................8 Beskattningen av försäkringsplaceringar.......................15 Beskattningen av ersättning vid dödsfall .......................18 Beskattningen av ls-konto ..............................................20 Beskattningen av försäljningsvinster och -förluster........25 Beräkningen av försäljningsvinst i specialfall.................28 Ränteavdrag och underskottsgottgörelse ......................39 Affärsängelsavdrag ........................................................41 Beskattningen av gåva och arv ......................................42 Skatteplanering ..............................................................44 Skatteskalorna 2014 .......................................................48 Ordlista ...........................................................................50

2

Till läsaren Placeraren strävar med sin placering efter uppsving. Det viktigaste är vad som sist och slutligen blir nettot av avkastningen. Beskattningen utgör en central del vid placeringen. Och beskattningen granskas ofta på våren i samband med deklarationen för det gångna året. Det är skäl för placeraren att också på förhand vara medveten om skattepåföljderna. Skattelagstiftningen och ändringarna i den kan inverka på placerarens beslutsfattande.

Börsstiftelsen har gett ut Placerarens skatteguide årligen sedan år 1998. Uppgifterna i Skatteguiden 2014 har uppdaterats av skatteexperterna ekon.lic. Risto Walden och jur.kand. Niina Tuovinen från Bilanssi Oy. Börsstiftelsen framför sitt varmaste tack till dem för deras sakkunniga arbete.

I guiden år 2014 har gjorts uppdateringar till följd av ändringarna i skattelagarna, vilka trädde i kraft från och med början av 2014, eller de på rättspraxis baserade ändringarna vid tolkningen av dem. Ur placerarens synvinkel är de väsentligaste reformerna år 2014 förnyelserna av dividend- och kapitalinkomstbeskattningen. Även om vår strävan har varit att uppdatera guiden möjligast à jour, är det skäl att reservera sig för ändringar, som tolkningen av lagarna kan åstadkomma. Det är skäl att följa med dem på Börsstiftelsens webbplats www.porssisaatio.fi samt i övriga massmedia. Skatteguiden har översatts till svenska av Multiprint Oy/Multidoc.

Helsingfors 30.4.2014 Sari Lounasmeri Verkställande direktör Börsstiftelsen i Finland

3

Huvuddragen av beskattningen av privatpersoner Privatpersoners och dödsbons inkomster indelas i förvärvsinkomster och kapitalinkomster.

De beskattningsbara inkomsterna av förvärvsinkomst och kapitalinkomst uträknas separat.

I den slutliga beskattningen räknas de skatter som ska betalas för båda slagen av inkomst samman och de innehållna förskottsskatterna på bägge slagen av inkomst avdras, varvid det framgår om den skatteskyldiga får kvarskatt eller skatteåterbäring.

Förvärvsinkomster Förvärvsinkomster är exempelvis löner, naturaförmåner, pensioner, sociala förmåner och en del av företagar- och jordbruksinkomsten. För förvärvsinkomsten betalas progressiv statsskatt (se skatteskalorna i slutet av guiden).

På förvärvsskatten betalas också kommunalskatt, kyrkoskatt samt dagpenningspremie och sjukvårdspremie. Arbetsgivaren uppbär dessutom för löner och arvoden avgifter för arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringar, vilkas avdragsrätt har beaktats i förskottsinnehållningen.

Kapitalinkomster Kapitalinkomster är försäljningsvinster, hyror, avkastningar av placeringsfonder och sparlivsförsäkringar, vissa räntor, inkomster av skogsförsäljning samt en del av företagar- och jordbruksinkomsten. Också ls-besparingar samt avkastningen av dem samt en del av de frivilliga pensionerna beskattas som kapitalinkomst, då de lyfts.

På de beskattningsbara kapitalinkomsterna betalas från och med år 2014 en 30 procents skatt till den del som beloppet på den beskattningsbara kapitalinkomsten är högst 40 000 euro.

För den del av den beskattningsbara kapitalinkomsten som överstiger 40 000 euro betalas i skatt 32 procent. År 2013 var övre gränsen för kapitalinkomstens skattesats 50 000 euro. Dividenden från ett börsbolag är till 85 % beskattningsbar kapitalinkomst.

Den beskattningsbara andelen steg i början av 2014 från 70 procent till 85 procent.

Egen bostad Försäljningen av egen stadigvarande bostad är skattefri, om bostaden har varit kontinuerligt minst två år i eget eller familjens bruk. Skattefriheten förutsätter inte att en ny bostad anskaffas. Skattefriheten består även om bostaden har varit uthyrd före eller efter att man själv bott i den.

Avdrag På förvärvsinkomster och kapitalinkomster beviljas skatteavdrag. Alla ränteavgifter på avdragsgilla lån avdras i första hand från kapitalinkomsterna. Om inga kapitalinkomster finns eller de är mindre än ränteinkomsterna, får en del av räntorna avdras som underskottsgottgörelse från skatten på förvärvsinkomst.

På ls-konto överförda besparingar eller premier för en frivillig pensionsförsäkring kan avdras från skatterna på kapitalinkomster eller förvärvsinkomst såsom en särskild underskottsgottgörelse.

4

Huvuddragen i beskattningen

Förvärvsbeskattningen l löner l skattepliktiga dagtraktamenten l naturaförmåner l pensioner utbetalade i Finland l förvärvsinkomster av andra än börsbolags dividender l förvärvsinkomstandel av företagsinkomst l del av pension från frivilliga pensionsförsäkringar Inkomstskatter kommunalskatt l statsskatt l kyrkoskatt l dagpenningspremie och sjukvårdspremie l

Överlåtelseskatt handel med fastigheter 4 % l handel med bostads- och fastighetsaktiebolag 2 % l Annan handel med värdepapper utanför börsen 1,6 % l

Kapitalbeskattningen dividender från börsbolag l avkastningar av placeringsfonder l andra än källbeskattade räntor l inkomster av utländska placeringar l försäljnings-, dvs. överlåtelsevinster l inkomster av skogsförsäljning l hyror l avkastningar av sparlivförsäkringar l kapitalinkomstandel av andra än börsbolags dividender l kapitalinkomstandel av företagsinkomst l pension erhållen delvis av en frivillig pensionsförsäkring l uttag från ls-konto l

Skatt kapitalinkomstskatt 30 procent på beskattningsbara kapitalinkomster upp till 40 000 euro, för överstigande del 32 procent

l

Källbeskattningen av ränteinkomster l räntor på inhemska depositioner och masskuldebrev Skatt källskatt på ränteinkomst 30 procent

l

Arvs- och gåvobeskattningen skatterna påförs i samband med egendomsöverföring

l

5

Komplettering av skattedeklarationen Skatteförvaltningen skickar till varje skattebetalare en färdigt ifylld skattedeklaration.

Deklarationen ska kontrolleras, eftersom den kan sakna uppgifter eller ha felaktigheter.

Blanketten har färdigt uppgifter om vinster och förluster av försäljningen av aktier och placeringsfondsandelar. Blanketten kan också ha punkten: Utred vinster och förluster av följande överlåtelser. Anmälan om dessa transaktioner görs till skatteförvaltningen på blankett 9 eller 9A. Skatteförvaltningen har nödvändigtvis inte uppgifter om en länge ägd egendoms anskaffningspris eller tidpunkt för förvärvet. Att utreda anskaffningstiden är viktigt i synnerhet om man vid försäljningen av över tio år ägd egendom önskar utnyttja anskaffningsutgiftsantagandet på 40 procent. Även om förmögenhetsskatt inte längre existerar, ska fortsättningsvis en del av skulderna och tillgångarna anmälas, eftersom skatteförvaltningen på basis av dem övervakar bland annat överlåtelsevinster och gåvor. Egendomen värderas enligt värderingslagen (Lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen), då värdena behövs till exempel för fastighetsbeskattningen och beskattningen av företagsinkomst.

Förmögenhet som ska uppges är exempelvis aktier, placeringsfondsandelar, andelar i andelslag, bostäder och fastigheter. Deras värden behöver inte uppges.

Spara kvitton och anteckningar Kvitton bifogas inte längre skattedeklarationen. Kvittona ska emellertid sparas, då det i den färdigt ifyllda skattedeklarationen finns felaktigheter och brister.

Förvaringstiden är sex år efter skatteårets utgång, dvs. så länge, som beskattningen kan korrigeras. Uppgifter och verifikat kan också förvaras i elektronisk form, om de kan matas ut på papper. Skattebyrån kan vid behov be att få kvittona till påseende.

Kvitton på kostnaderna för anskaffningen av egendom och på ombyggnader kan i framtiden också behövas för uträkning av beloppet på en eventuell överlåtelsevinst eller -förlust. Dessa kvitton lönar det sig att spara tills sex år har förflutit efter försäljningen av egendomen.

Den skatteskyldiga är vid anskaffningen av inkomsterna skyldig att göra anteckningar, endast förvaringen av kvittona är inte nog. Anteckningsskyldigheten gäller till exempel värdepappershantering, hyresinkomster och inkomster av skogs- och jordbruksinkomster, om vilka inte förs separat bokföring. Vid anteckningen lönar det sig att ordna inkomsterna och utgifterna i kronologisk ordning.

Som anteckningar vid värdepappers- och fondplaceringar duger i allmänhet av tjänsteleverantören erhållna kontoutdrag och rapporter om värdeandelskonto. Av dem ska framgå under skatteåret köpta och sålda aktier, erhållna dividender och kapitalåterbäringar. Om man byter registeransvarig, är det skäl att förvara kontobeskeden från

6

den tidigare banken eller förmedlaren, eftersom den nya registeransvariga kan uppge värdet vid tidpunkten för överflyttningen som anskaffningsvärde.

Den räntefria betalningstiden för kvarskatt För placerare, som fått stora försäljningsvinster är det skäl att beakta att utgången för den räntefria betalningstiden för kvarskatt utgår den 31 januari följande skatteår. År 2014 är räntan på kvarskatten 0,5 procent, om kvarskattens belopp är högst 10 000 euro, och 2,5 procent för den överstigande delen. Räntan betalas från och med den 1 februari fram till betalningsdagen för den första kvarskatten. Från räntan på den så uträknade kvarskatten avdras 20 euro och sålunda uppbärs ränta på kvarskatt för skatteåret 2013, om kvarskattebeloppet är större än ca 4 750 euro. Räntan på kvarskatten är inte avdragbar i beskattningen. På skatteåterbäringen betalas 0,5 procent i ränta, och ränteinkomsten som erhållits från skatteåterbäringen utgör inte skattepliktig inkomst.

7

Beskattningen av placeringsavkastning På avkastningarna av placeringar uppbärs kapitalskatt och på ränteinkomsterna källskatt. Frän källskatten kan inga avdrag göras, dvs. den är en slutlig skatt. Från kapitalinkomsterna får däremot avdras utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande samt alla avdragsgilla ränteutgifter.

Kostnaderna för skötsel och förvaltning av värdepapper är avdragsgilla till den del som överskrider självrisken om 50 euro. Om utgifterna överstiger kapitalinkomsterna får 30 procent av den överskjutande delen avdras som underskottsgottgörelse från skatten på förvärvsinkomster i enlighet med gränserna för underskottsgottgörelsens maximibelopp.

Exempel: Markus Marks kapitalinkomster är 1 000 euro och utgifterna för inkomstens förvärvande är 1 100 euro, dvs. utgifterna överstiger inkomsterna med 100 euro. Markus får således från sin skatt på förvärvsinkomst avdra 30 euro som underskottsgottgörelse (30 procent av 100 euro).

Dividendinkomster Av den dividend som utbetalas till börsbolagets aktieägare är 15 procent skattefri. På resterande 85 procent betalas kapitalskatt, som är 30 procent för inkomster upp till 40 000 euro 32 procent för den delen som överstiger 40 000 euro.

Aktieägare betalar för den erhållna dividenden i skatt 25,5 procent (av 85 procent 30 procent i kapitalinkomstskatt), under förutsättning, att aktieägarens kapitalinkomster under skatteåret är sammanlagt högst 40 000 euro. Då kapitalinkomstbeloppet överstiger 40 000 euro, betalas för den överstigande delen 27,2 procent (av 85 procent 32 procent) i skatt. I samband med dividendutbetalningen innehålls av dividendbeloppet förskottsskatt. Om aktieägarens skatter är högre, betalas resterande skatt i den slutliga beskattningen. Vid uträkningen av det sammanräknade beloppet för kapitalinkomsterna för skatteåret, beaktas endast en 85 procents andel av dividenderna som beskattningsbar inkomst.

Exempel: Börsbolaget delar ut i dividend Den beskattningsbara andelen är Skatt 30 procent

1 000 euro 850 euro 255 euro

Också beskattningen av dividenden från ett onoterat bolag ändrades i början av 2014. Beskattningen av dividenden fastställs fortsättningsvis utifrån det dividendutdelande bolagets nettoförmögenhet och det dividendbelopp som utdelas. Dividenden är antingen beskattad som kapitalinkomst eller som förvärvsinkomst. Av dividenden är

8

25 procent beskattningsbar kapitalinkomst då dividendbeloppet motsvarar en årlig avkastning om åtta procent på aktiens matematiska värde, emellertid högst 150 000 euro/ dividendmottagare/år. Av en sådan dividend är således 75 procent skattefri inkomst.

Aktiens matematiska värde är nettotillgångarna för den räkenskapsperiodens utgång, som föregick året då dividenden kunde lyftas, delat med aktiernas antal. Av den del av dividenden som överskrider denna gräns i euro är 85 procent beskattningsbar kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst. Av den del av dividenden som överskrider ett belopp som motsvarar en årlig avkastning om åtta procent är 75 procent beskattningsbar förvärvsinkomst och 25 procent skattefri inkomst.

Exempel: Enligt bolagets 31.12.2013 avslutade räkenskapsperiod är nettotillgångarna 3 000 000 euro. Aktiernas antal är 100, varvid en akties matematiska värde är 30 000 euro. Maria Placerare äger 75 aktier i bolaget, varför hennes aktiers matematiska värde är sammanlagt 2 250 000 euro. År 2014 delar bolaget ut i dividend sammanlagt 300 000 euro och Maria Placerares andel av dividenden är 225 000 euro. Beskattningen av dividenden fördelar sig på följande sätt: Åtta procent av det matematiska värdet på de aktier som Maria äger är 180 000 euro.

Av Marias dividend beskattas 150 000 euro så att 25 procent (37 500) av beloppet är kapitalinkomst och 75 procent (112 500) skattefri inkomst. Av en 150 000 euro överskridande men upp till 8 procents andel av aktiernas matematiska värde (30 000) beskattas 85 % som kapitalinkomstskatt, dvs. (85% * 30 000) 25 500 euro. 15 procent av denna dividend är skattefri (4 500 euro).

Den 8-procentiga avkastningen, dvs. den 180 000 euro överstigande delen (45 000 euro) av dividenden är 75 %, dvs. 33 750 euro beskattningsbar förvärvsinkomst och 11 250 euro skattefri inkomst.

Sammanfattning: Av 225 000 euros aktieavkastning: skattefritt sammanlagt kapitalinkomst förvärvsinkomst

128 250 euro 63 000 euro 33 750 euro

År 2013 var dividenden skattefri upp till ett belopp som motsvarade en avkastning om nio procent av aktiens matematiska värde. Dividenden var emellertid skattefri till högst 60 000 euro/dividendmottagare/år. För den del som överskred 60 000 euro beskattades 70 % av dividenden som kapitalinkomst och 30 % var skattefri inkomst.

9

Ifall mera än 9 % av dividendernas matematiska värde delades ut i dividend, beskattades av det överskridande dividendbeloppet 70 % som förvärvsinkomst och 30 % var skattefri inkomst.

Avkastningen av placeringsfonder Avkastningen av placeringsfonderna utgör beskattningsbar kapitalinkomst. Skatten innehålls i samband med utbetalningen. Om avkastningen inte är upptagen i den på förhand ifyllda skattedeklarationen, ska denna kompletteras till denna del.

Av placeringsfonderna är det endast avkastningsfonderna som betalar en årlig avkastning. Tillväxtfonderna delar inte ut någon vinst, utan avkastningen läggs till kapitalet. Den avkastning som placeraren får av en tillväxtfond beskattas som överlåtelsevinst först i samband med försäljningen av fondandelen.

Utländska placeringar Skattedeklarationen ska kompletteras med avkastningen av utländska placeringar och för dem erlagda skatter. Beskattaren får inte direkt uppgift om dem på samma sätt som om inhemska inkomster.

Finland beskattar alla i Finland bosatta för all avkastning från utländska placeringar, om inte ett skatteavtal mellan Finland och ifrågavarande stat utgör ett hinder. Om skatt betalats i utlandet, gottgörs den i Finland enligt bestämmelserna i lagen och skatteavtalet. Erhållandet av gottgörelsen förutsätter i allmänhet en utredning om den skatt som betalats i utlandet. Gottgörelsen sker för samma slag av inkomster för vilken skatt ska betalas i Finland.

Utomlands erhållen ränteinkomst är skattepliktig kapitalinkomst oberoende av om medlen tas hem till Finland eller inte. I många stater uppbärs ingen skatt i ursprungslandet på räntor som betalats till utlandet. Eftersom utländska ränteinkomster är beskattningsbar kapitalinkomst, kan från dem avdras kostnader för förvärvande av kapitalinkomst, vilket inte är fallet med inhemska, källskatt underkastade ränteinkomster.

Dividend från ett utländskt börsbolag är i sin helhet eller delvis skattepliktig kapitalinkomst i Finland (dividender från börsbolag i ett EU-land beskattas på samma sätt som dividender som utdelas av finska börsbolag). Enligt de flesta skatteavtal som Finland ingått uppbärs utomlands en källskatt på 15 procent. På motsvarande sätt uppbärs av personer som bor utomlands och är skatteskyldiga där för dividender utbetalade från Finland oftast en källskatt på 15 procent. Dylika avtal har Finland med bland annat de övriga nordiska länderna och Estland.

Avkastningen av en utländsk placeringsfond är i Finland beskattad kapitalinkomst.

För avkastning som betalas från Finland till utlandet uppbärs i allmänhet källskatt.

Uppbärandet av källskatt beror på den inhemska lagstiftningen i fondbolagets hemland och på ett eventuellt skatteavtal med Finland.

Vinsten av försäljning av en utländsk aktie beskattas i Finland om den skatteskyldiga är fast bosatt i Finland.

10

Exempel: Albert Aktieägare får i dividend från Nordea 1 000 euro. Sverige uppbär av honom en källskatt på 15 procent, som gottgörs i Finland, då källskatten som Sverige uppburit tas upp i Albert Aktieägares skattedeklaration. Finland uppbär för dividendinkomsten 25,5 procent.

Skatt i Finland Källskatt i Sverige Till Finland ska Albert betala

255 euro -150 euro 105 euro

Hyresinkomster Från hyresinkomsterna får avdras bolagsvederlag, årliga reparationskostnader, avskrivningar för grundläggande förbättringar och avskrivningar av möbler i en bostad som hyrts ut möblerad. Från fastighetens hyresinkomster får också avdras byggnadens avskrivningar, premien för fastighetens försäkring och fastighetsskatten. Också räntorna på lån för anskaffningen av egendomen samt finansieringskostnaderna i samband med upptagningen av lån, såsom bankens provision och expeditionsavgifter är avdragsgilla.

Exempel: Johannes Husman har under året fått hyresinkomster från sin fastighet. Han har utfört årliga reparationer i fastigheten samt själv betalat el-, värme- och vattenräkningar samt försäkringar för sammanlagt 2 400 euro.

Johannes skattepliktiga hyresinkomst Hyresinkomster 5 000 euro Årliga reparationer - 750 euro Övriga kostnader - 2 400 euro Avskrivningar - 650 euro Fastighetsskatt - 400 euro Beskattningsbar hyresinkomst 800 euro Helena Husman har av lägenheten hon äger fått 4 100 euro om året i hyresinkomster.

Lägenhetens bolagsvederlag är 1 600 euro om året. Lägenheten har under året målats och spisen bytts ut, vilket åsamkade i kostnader 1 300 euro. För det lån hon tagit för anskaffningen av bostaden betalade hon i räntor 600 euro.

Helenas skattepliktiga kapitalinkomst Hyresinkomster 4 100 euro Bolagsvederlag - 1 600 euro Årliga reparationer - 1 300 euro Beskattningsbar hyresinkomst 1 200 euro Ränta på lån - 600 euro Beskattningsbar kapitalinkomst 600 euro 11

Skogsbeskattningen En skogsägare beskattas för inkomsterna av virkesförsäljning. Dessa utgör kapitalinkomster, från vilka avdrag får göras.

Från försäljningsinkomsterna får för det första göras avdrag för kostnader som hänför sig till försäljningen, såsom avverknings- och transportkostnader. För det andra har skogsägaren rätt att även avdra kostnader för skötseln av skogen, såsom för kostnader som under året åsamkats av plantering och gödsling. För det tredje får en privat skogsägare under tiden för sitt innehav som skogsavdrag avdra högst 60 procent av skogens anskaffningspris, om skogen förvärvats år 1993 eller senare. Skogsavdraget är högst 60 procent av försäljningsvinsten för virkesförsäljningen under skatteåret för till skogsavdrag berättigade skogsfastigheter. Skogsavdragets nedre gräns är 1 500 euro.

En skogsägare får dessutom av inkomsterna för virkesförsäljningen göra en 15 procents utgiftsreservering för att täcka exempelvis utgifter som åsamkats av framtida skogsplantering. Den outnyttjade delen av reserveringen ska i allmänhet bokföras som resultat inom de följande fyra åren.

Om skogsägaren under kalenderåret har inkomster av virkesförsäljning och andra mervärdesskattepliktiga försäljningar för över sammanlagt 8 500 euro, ska denne anmäla sig som mervärdesskatteskyldig.

Ränteinkomster Ränteintäkter är i beskattningen antingen räntor, som är underkastade källskatt eller som kapitalinkomst beskattade räntor.

Källbeskattade ränteinkomster Källskatt underkastade ränteinkomster är i hemlandet erhållna räntor på depositionskonton och masslån, också räntor på konvertibla skuldbrevs- och optionslån samt avkastningen av indexlån. Också avkastningarna av de så kallade aktiedepositionerna är källbeskattade, även om avkastningen av dem är beroende av aktiekursernas utveckling. Dessutom är indexgottgörelsen som betalas på indexlån källbeskattad ränteinkomst.

Källskattepliktiga ränteinkomster räknas inte till kapitalinkomsterna. Källskatten är en slutlig skatt. Källskattepliktiga ränteinkomster uppges inte i skattedeklarationen och av dem kan inte avdras utgifter för inkomstens förvärvande. Betalaren av räntan, det vill säga i allmänhet banken uppbär källskatten samtidigt som räntan betalas ut till mottagaren.

Utomlands fast bosatta personer betalar inte skatt i Finland för källskattepliktiga räntor erhållna från Finland.

Räntegottgörelser vid masslån Räntan på masslån är i allmänhet källskattepliktig inkomst, men räntegottgörelserna i samband med transaktionen beskattas som kapitalinkomst.

12

För mottagaren av en räntegottgörelse utgör den fram till försäljningsdagen upplupna räntan, dvs. eftermarknadsgottgörelsen kapitalinkomst. För betalaren är den däremot en avdragsgill kostnad, som kan avdras från kapitalinkomsterna. Om inga kapitalinkomster finns, kan 30 procent av räntan avdras som en underskottsgottgörelse från skatten på förvärvsinkomst.

Förmedlaren av masslån uppbär av mottagaren av eftermarknadsgottgörelsen som förskottsinnehållning 30 procent skatt. Förmedlaren anmäler också betalarens kostnader till beskattaren, som gör avdraget från kapitalinkomsten eller förvärvsinkomsten på tjänstens vägnar.

Indexlån Beskattningen av indexlån beror på om lånet säljs före förfallodagen eller om det hålls till förfallodagen.

Vid överlåtelse före förfallodagen får placeraren överlåtelsevinst eller -förlust. Om lånets överlåtelsepris är högre än anskaffningspriset, uppkommer överlåtelsevinst. Om överlåtelsepriset är lägre än anskaffningspriset, uppkommer en överlåtelseförlust.

Exempel: Iris Index placerade i ett indexlån till ett nominellt värde av 20 000 euro, vars kurs var 110 %, dvs. hon betalade 22 000 euro för lånet. Iris besluter sig för att sälja lånet till 150 procents kurs, dvs. för 30 000 euro och inte vänta till förfallodagen.

Iris beskattning, försäljning före förfallodagen: Lånets försäljningspris 30 000 euro Lånets teckningspris -22 000 euro Överlåtelsevinst 8 000 euro Skatt på överlåtelsevinsten 30 procent -2 400 euro På hand återstår i avkastning 5 600 euro Den slutliga avkastningen 5 600 euro På indexlånets förfallodag återbetalas lånets kapital till placeraren. För placeraren uppkommer överlåtelsevinst, när han köpt lånet under dess nominella värde (under 100 %) och överlåtelseförlust, när han köpt lånet över dess nominella värde (över 100 %). Om lånets värde på förfallodagen är över det nominella värdet (över 100 %) betalas en indexgottgörelse till placeraren för det nominella värdet överstigande värdestegringen. Indexgottgörelsen utgör källskattebeskattad inkomst.

13

Exempel: Ingmar Index placerade i ett indexlån till ett nominellt värde av 20 000 euro, vars kurs var 110 procent. Han betalade 22 000 euro för lånet. När förfallodagen närmar sig är lånets kurs 150 %, dvs. lånets värde är 30 000 euro.

Ingmar håller lånet ända till slut, då lånets kapital samt det nominella värdet överstigande avkastningen betalas till honom. Källskatt uppbärs för hela avkastningen som överstiger det nominella värdet, dvs. för 10 000 euro. För Ingmar uppkom således en överlåtelseförlust, eftersom han hade betalat 10 procents överkurs för lånet. Förlusten kan han avdra från sina andra av placeringar erhållna försäljningsvinster antingen under innevarande eller under fem följande skatteår, varvid de 2 000 euro stora förlusten ger en nytta på 600 euro och avkastningen förbättras med 600 euro.

Ingmars beskattning, inlösen på förfallodagen Lånets återbetalning 20 000 euro Lånets teckningspris -22 000 euro Överlåtelseförlust -2 000 euro Avkastningen på lånet 10 000 euro Skatt på avkastningen 30 procent -3 000 euro Slutlig avkastning 5 000 euro Ingmar har möjlighet att avdra överlåtelseförlusten, för vilken skattenyttan är 600 euro.

Den slutliga avkastningen är 5 600 euro.

Beskattningen av andra räntor Övriga än ovan nämnda ränteinkomster är kapitalinkomst som ska uppges i skattedeklarationen. Dylika är t.ex. räntor på utländska depositioner eller räntor på masskuldebrev på sekundärmarknaden eller ränta som erhållits på lån, som en privatperson beviljat en annan.

14

Beskattningen av försäkringsplaceringar Försäkringsplaceringarna kan vara pensionsförsäkringar eller placeringsförsäkringar.

En pensionsförsäkring är ett långsiktigt sparande, med vilket det lagstadgade pensionsskyddet kan kompletteras. En placeringsförsäkring är en tidsbunden försäkring, som jämte avkastning betalas till den försäkrade eller av denna utsedd förmånstagare, då försäkringsperioden gått ut.

Premierna för pensionsförsäkringen är, när vissa villkor uppfylls, avdragsgilla i beskattningen.

Den pension som i sinom tid lyfts med stöd av pensionsförsäkringen utgör beskattningsbar förvärvs- eller kapitalinkomst. Vid sparlivförsäkringen beskattas avkastningen av besparingarna som kapitalinkomst.

Till försäkringsplaceringar hör så gott som alltid en livsförsäkring, med stöd av vilken betalas sparkapital som försäkringsersättning (dödsfallsersättning) till arvingarna.

Beskattningen av pensionsförsäkringar Vid frivillig pensionsförsäkring återbördar bolaget försäkringspremierna och deras avkastning då personen uppnår åldern för uppskjuten ålderspension som i dag 68 år (dvs. pensionsålderns övre gräns). Om försäkringen har tecknats 18.9.2009– 31.12.2012, ska pensionsåldern enligt avtalet motsvara den allmänna pensionsåldern, som är 63 år (dvs. pensionsålderns nedre gräns). Det är inte nödvändigt att i ett senare skede ändra pensionsåldern i sådana avtal.

Den skattemässiga behandlingen av pensionsförsäkringarna har ändrats flera gånger, bland annat i början av 2010 då riksdagen genom lag utvidgade skattefördelarna vid pensionssparande att gälla även annat långvarigt sparande, dvs. ls-sparande (se följande kapitel om beskattningen av ls-kontot). De nya bestämmelserna gäller i stor utsträckning försäkringar som tecknats den 18 september 2009 eller senare. På motsvarande sätt ansluter sig övergångsbestämmelser till beskattningen av försäkringar som tecknats före det.

I de gamla (före 18.9.2009) tecknade pensionsförsäkringarna ska pensionsåldern vara minst 62 år, för att försäkringspremierna ska vara avdragsgilla. Vid före år 2005 tecknade pensionsförsäkringar kunde åldern för att lyfta medlen också vara lägre, men på en sådan försäkring kan man inte längre spara, utan försäkringen ska lämnas på fribrev eller dess villkor måste ändras. Vid en före 18.9.2009 tecknad försäkring, enligt vilken pensionsåldern är minst 62 år, kan det sparas till utgången av år 2016.

Avdragsrätten för premierna Premierna för pensionsförsäkringen kan avdras i beskattningen. Avdragets maximibelopp är 5 000 euro.

Premierna avdras från kapitalinkomsterna. Om inga kapitalinkomster finns eller de inte räcker till för att avdra premierna, görs en särskild underskottsgottgörelse. Då

15

avdras från skatterna på förvärvsinkomst 30 procent av det belopp för försäkringspremier, som inte kunde avdras från kapitalinkomsterna. Om den försäkrade inte har tillräckligt med skatter på förvärvsinkomster, för att kunna göra avdraget, överförs den särskilda underskottsgottgörelsen oavdragen att avdras från makans/makens skatter för förvärvsinkomst.

Försäkringen kan tecknas och försäkringspremierna kan betalas av den försäkrade själv eller dennes äkta hälft. Premierna avdras alltid från den försäkrades kapitalinkomster, oberoende av vilkendera som betalar försäkringspremierna.

Premier för den frivilliga pensionsförsäkringen kan avdras tidigast i det årets beskattning, under vilket den försäkrade fyller 18 år. Premierna är inte avdragsgilla längre, efter det att den försäkrade har börjat lyfta pension från den frivilliga pensionsförsäkringen eller prestationer från ls-kontot.

Premierna för dödsfallsskyddet vid gamla (före 18.2.2009 tecknade) pensionsförsäkringar är inte avdragsgilla.

Från och med början av år 2010 däremot är premierna för livsförsäkringsdelen vid pensionsförsäkringar åter avdragsgilla. Premierna för dödsfallsskyddet är emellertid avdragsgilla för den del, som dödsfallsskyddet inte överstiger pensionsförsäkringens besparingar.

Exempel: Ingrid Ilmarinen betalar 1 000 euro om året i premier för en frivillig pensionsförsäkring. Skatteavdraget minskar Ingrids skatter med 300 euro per år (30 % på 1 000 euro). Nyttan visavi skatteavdraget är den samma oberoende av om avdraget gäller skatterna på Ingrids kapitalinkomster eller en underskottsgottgörelse för skatterna på förvärvsinkomster.

Beskattningen av pension Pensionen på grundval av en pensionsförsäkring utgör beskattningsbar inkomst.

Beskattningen av försäkringsprestationerna för pensionsförsäkringar tecknade vid olika tidpunkter varierar. Pensionen beskattas i regel som förvärvs- eller kapitalinkomst enligt hur de erlagda försäkringspremierna har avdragits.

Sedan år 2005 har försäkringspremierna avdragits från kapitalinkomsterna och den upplupna pensionen beskattas som kapitalinkomst. Pensionen på grundval av före år 2005 erlagda pensionsförsäkringspremier beskattas däremot som förvärvsinkomst, då den lyfts.

Pensionen som utbetalas på grundval av de nya (efter 18.9.2009 tecknade) pensionsförsäkringarna utgör kapitalinkomst. Den ska lyftas inom minst 10 år. Om man börjar lyfta pensionen vid över 63 års ålder, förkortas tiden för att lyfta den med två år för varje helt levnadsår. Den kortaste tiden för att lyfta pensionen är emellertid sex år.

16

Enligt det nya avtalet ska pensionen även lyftas jämnt fördelad under hela försäkringstiden. Detta innebär att man under det första året lyfter en tiondel av besparingarna, det andra året en niondedel, det tredje året en åttondedel och så vidare. Enligt de gamla (före 18.9.2009 tecknade) pensionsförsäkringarna var uttagsbeloppen inte fastställda. Enligt dem ska pensionen lyftas minst halvårsvis och under två års tid sedan pensionsåldern börjat.

Pensionsbesparingarna lyfts på en gång I undantagsfall kan försäkringarnas sparade kapital lyftas på en gång. Detta är möjligt om den som tecknat försäkringen varit arbetslös minst ett år, är permanent oförmögen att arbeta eller vid en skilsmässa eller om makan/maken dör.

Då pensionen lyfts på en gång innehåller försäkringsbolaget förskottsskatten i enlighet med om det i försäkringsavtalet fastställda återköpsvärdet ska beskattas som förvärvsinkomst eller som kapitalinkomst. Återköpsvärdet kan vara avsevärt lägre än det uppgivna sparkapitalet för försäkringen.

Om en frivillig pensionsförsäkrings sparkapital överförs till ett annat försäkringsbolag eller till ett ls-konto, beskattas överföringen inte.

Beskattningen av placeringsförsäkringar Premierna för en placerings- eller sparförsäkring kan inte avdras i beskattningen.

Avkastningen av en sparförsäkring är skattepliktig liksom avkastningen av övriga placeringar. Avkastningen av placeringsförsäkringen beskattas då försäkringstiden utgår, det vill säga då en försäkringsersättning utbetalas på grundval av försäkringen. Den slutliga värdestegringen beskattas det skatteår, då försäkringsavtalet upphör. Om de sparade medlen överförs under försäkringstiden från ett placeringsobjekt till ett annat, uppbärs ingen skatt på försäljningsvinst.

Då försäkringsersättningen slutligt utbetalas till försäkringstagaren, beskattas avkastningen av den som kapitalinkomst. Om försäkringsprestationen enligt avtal utbetalas till försäkringstagarens nära anhörig, uppbärs på avkastningen kapitalskatt och på försäkringens sparsumma gåvoskatt.

Fram till år 2012 var högst 8 500 euro av sparsumman till en nära anhörig skattefritt under en tre års period. Denna skattefördel avskaffades i början av år 2013, alltså ses en av försäkringen, med stöd av ett förmånstagarförordnande och utan vederlag erhållen försäkringsersättning vara en gåva. Enligt de allmänna bestämmelserna om gåvoskatt kan den vara skattefri, om beloppet är under 4 000 euro och om förmånstagaren inte har under tre senaste åren erhållit andra gåvor av samma givare.

17

Beskattningen av ersättning vid dödsfall Dödsfallsersättning i anslutning till en pensionsförsäkring Till en pensionsförsäkring är en dödsfallsförsäkring ansluten, då försäkringsersättningens belopp har samband med pensionsförsäkringens sparsumma eller de erlagda försäkringspremiernas belopp.

Före skatteändringen år 2010 utgjorde premien för en dödsfallsförsäkring inte en avdragsgill utgift i beskattningen. Premierna för en dödsfallsförsäkring, som är ansluten till en frivillig individuell pensionsförsäkring tecknad samma dag som regeringens proposition avläts 18.9.2009 och senare, är avdragsgilla upp till 5 000 euro (dock sammanlagt högst 5 000 euro inklusive pensionsförsäkringarna och ls-konton). Samtidigt ändrades inkomstskatte- och arvsskattebehandlingen i anslutning till försäkringsersättningar.

I inkomstbeskattningen är försäkringsersättningen för en dödsfallsförsäkring skattepliktig inkomst upp till pensionssparbeloppet. Den överstigande delen är skattefri inkomst i beskattningen, om mottagaren är en nära anhörig eller den försäkrades dödsbo. Anhöriga är den försäkrades maka/make, arvinge i rätt upp- eller nedstigande led, adoptivbarn eller dennas bröstarvinge eller makas/makes barn. Om mottagaren är någon annan, är hela beloppet för dödsfallsförsäkringens försäkringsersättning dennas skattepliktiga inkomst.

Dessutom är en dödsfallsersättning arvsskattepliktig upp till pensionsförsäkringens sparbelopp. Om en dödsfallsersättning överstiger sparmedlens belopp och mottagaren av dödsfallsersättningen är en nära anhörig eller den försäkrades dödsbo, är försäkringsersättningen för denne den sparmedlen överstigande delen arvskattefri till den del som envar förmånsmottagare erhållen försäkringsersättning är högst 35 000 euro. Om mottagaren är en änka/änkling är hälften eller dock minst 35 000 euro av de erhållna försäkringsersättningarnas sammanlagda belopp, arvskattefri. Om mottagaren av dödsfallsersättningen är någon annan person än en nära anhörig eller den försäkrades dödsbo, är dödsfallsersättningen till den del som överstiger sparbeloppet arvskattefri.

För att eliminera dubbelbeskattning avdras från sparbeloppet den i inkomstbeskattningen fastställda skatten från den ärvda egendomens värde i arvsbeskattningen.

En före 18.9.2009 tecknad försäkrings försäkringspremier är således inte avdragsgilla i inkomstbeskattningen, varför ersättningen inte heller är beskattningsbar inkomst i inkomstbeskattningen, om mottagaren av ersättningen är en när anhörig eller ett dödsbo. Ersättningen beskattas i arvsbeskattningen. För sparbeloppets överstigande del räknas friandelar (35 000 euro och för änkan/änklingen hälften, men minst 35 000 euro). När mottagaren av ersättningen är en annan än en nära anhörig eller dödsboet är ersättningen kapitalinkomst och sparbeloppets nettoandel dessutom skattepliktig inkomst i arvsbeskattningen. Den del som överstiger sparbeloppet är skattefri i arvsbeskattningen.

18

Exempel: Då Fabian Försäkrare dött utbetalades till hans enda arvinge dottern Kajsa 65 000 euro i dödsfallsersättning. Fabians pensionsförsäkring tecknades enligt de nya bestämmelserna, varför ersättningen utgjorde beskattningsbar inkomst i inkomstbeskattningen. Nettobeloppet (ersättningen minskad med inkomstskatten) är även arvskattepliktig. Om dödsfallsersättningen överstiger försäkringens sparbelopp, är den överstigande delen arvsskattepliktig endast till den del som är över 35 000 euro.

Livförsäkring som inte är ansluten till en pensionsförsäkring Dödsfallsförsäkringarna vid sparliv- och risklivförsäkringar, vilka inte är anslutna till en pensionsförsäkring, utgör inte beskattningsbar inkomst i inkomstbeskattningen, då mottagaren är en anhörig eller dödsboet. I arvsbeskattningen utgör ersättningen skattepliktig inkomst till den del som överstiger 35 000 euro (för maka/make emellertid minst hälften). Till andra än en nära anhörig erlagda ersättningar utgör kapitalinkomst.

19

Beskattningen av ls-konto Kontona för långtidssparande, dvs. ls-kontona är en ny form för skattestött pensionssparande. Staten stöder ls-sparandet med skatteavdrag. Tidigare gällde motsvarande skatteavdrag endast pensionsförsäkringar (se kapitlet Beskattningen av försäkringsplaceringar).

Ls-sparandet är tidsbundet. Även om besparingarna som överförts till ls-kontot är spararens egendom, får de inte tas i bruk före den officiella pensionsåldern. Besparingarna kan inte heller utnyttjas som pant för lån utan skärpta skattepåföljder.

Till ls-kontot kan endast överföras kontanter, inte exempelvis ett existerande värdeandelskonto eller aktieplaceringar. Likaså kan från ett ls-konto i sinom tid lyftas enbart pengar.

Besparingarna på ett ls-konto kan placeras i aktier, placeringsfonder, masskuldebrev eller som depositioner. I derivat som optioner och warranter kan placeras endast begränsat i syfte att skydda sig för en värdesänkning av de sparade medlen.

Placeringsobjekten för sparmedlen på ls-kontot kan bytas under spartiden utan skattepåföljder. Bankerna och andra som tillhandahåller ls-konton kan emellertid begränsa urvalet av erbjudna placeringsobjekt för ls-kontona.

Spararen kan överföra sina sparade medel till en annan tjänsteleverantör eller till en frivillig pensionsförsäkring vid försäkringsbolag. Ifall det nya avtalet uppfyller i lagen fastställda villkor, beskattas överföringen inte som ett uttag av de sparade medlen.

Besparingarna på ls-kontot beskattas inte förrän i det skede då de lyfts. Skatt betalas på såväl sparkapitalet som på den upplupna avkastningen av det.

Skatteavdrag från besparingarna Av besparingarna som överförts till ls-kontot kan avdrag göras i beskattningen. Maximiavdraget är 5 000 euro, varför det inte lönar sig att årligen spara mera på ls-kontot, eftersom skatt betalas också på sparkapitalet, då besparingarna lyfts.

Skatteavdraget görs i första hand från kapitalinkomsterna, såsom från dividender och försäljningsvinster.

Då kapitalinkomsternas skatteprocent är 30, är den skattemässiga nyttan högst 1 500 euro. Avdragsgilla är de egna eller makans/makens inbetalningar på ls-kontot. Till exempel föräldrars inbetalningar för sina barn är inte avdragsgilla.

Om det inte finns kapitalinkomster eller kapitalinkomsterna inte är nog för att avdra avgifterna, görs ett avdrag från skatterna på förvärvsinkomsterna som en särskild underskottsgottgörelse. Av de avgifter som inte har avdragits från kapitalinkomsterna avdras 30 procent från skatterna på förvärvsinkomster.

Om den maka/make som vore berättigad till avdraget inte kan avdra underskottsgottgörelsen, överförs detta på tjänstens vägnar till att göras i beskattningen av makan/maken. En förlust på grundval av avgifterna för ett ls-konto fastställs inte.

20

Exempel: Sverre Sparare har beslutat spara 3 000 euro om året på sitt ls-konto för aktieplaceringar. Skatteavdraget minskar Sverres skatter med 900 euro per år (30 % på 3 000 euro). Nyttan med skatteavdraget är den samma om den görs från Sverres kapitalinkomster eller som underskottsgottgörelse från skatterna på förvärvsinkomster.

Sara Sparare har för avsikt att börja aktie- eller fondspara för sina pensionsdagar, som börjar om 20 år. Sara gör en riktgivande kalkyl för att utreda nyttan med ls-sparandets skatteavdrag under spartiden.

Fritt sparande Ls-konto 3 500 euro 5 000 euro (dvs. 3 500+skattestöd 1 500) Besparingar efter 20 år 70 000 euro 100 000 euro Antagen årsavkastning 5 procent +51 520 euro + 73 600 euro Kapital vid utgången av placeringsperioden 121 520 euro 173 600 euro (fortsättning på exemplet under punkten beskattning av uttag)

Saras årliga besparingar

Skattefriheten för avkastningen Avkastningen av ls-kontot beskattas inte under spartiden. Spararen får avkastningarna brutto på ls-kontot och kan placera dem på nytt.

Sålunda är ränteinkomsterna, kupongräntorna på masslån, indexgottgörelserna samt aktiernas och fondandelarnas försäljningsvinster skattefria under spartiden. Även dividenderna från börsbolag som inbetalats på ls-kontot är skattefria under spartiden. Ett undantag utgör utländska dividender, på vilka den till utlandet betalade dividendskatten inte gottgörs.

Exempel: Anne Aktgivare köper ett bolags X-aktier för 3 000 euro. Aktiernas värde stiger på under ett år till det dubbla, varför Anne tar hem vinsterna och placerar dem på nytt.

Om Anne utför aktietransaktionerna inom sitt ls-konto har hon 6 000 euro att placera på nytt, eftersom avkastningen av aktierna inte beskattas under spartiden.

Om Anne placerar i aktier direkt, betalar hon till att börja med 900 euro (30 %) i skatt på sin 3 000 euros försäljningsvinst, och för henne återstår 5 100 euro att placera på nytt.

Utgifter och förluster För kostnaderna och förlusterna i anslutning till placeringar på ls-kontot ges ingen avdragsrätt i beskattningen.

21

Vid valet av tjänsteleverantör för ls-kontot är det skäl att utreda utgifterna noggrant, eftersom utgifterna minskar avkastningen och även betydelsen av årsutgifter som förefaller små, accentueras på lång sikt. Kostnaderna för placerandet varierar också vid ls-sparande enligt placeringsobjekt, då exempelvis för köp av aktier och fondandelar debiteras.

Till ls-kontot kan komma tilläggskostnader exempelvis av öppnandet och förvaltningen av kontot, samt för uttag av besparingar.

Beskattningen av uttag Då man börjar lyfta de sparade medlen på ls-kontot vid uppnådd pensionsålder, beskattas de som kapitalinkomst. Skatt uppbärs på såväl sparkapitalet som den upplupna avkastningen, då placeraren i allmänhet betalar skatt endast på avkastningen av placeringen eller räntorna på placeringarna.

I själva verket utgör skatteförmånen med ls-kontot en senareläggning av skattebetalningen: under spartiden fås skatteavdrag, men de sparade medlen och avkastningen av dem beskattas, då medlen lyfts vid uppnådd pensionsålder. Den slutliga förmånen med skatteavdragen blir således inte klar före utgången av spartiden då man vet hurdan avkastning som fåtts på besparingarna och skatteförmånen.

Eftersom pensionssparandet är ett sparande som t.o.m. varar ett tiotal år är ls-kontot förknippat med risken för ändringar av lagstiftningen. Skatten på kapitalinkomster är idag 30–32 procent, men efter tjugo år kan den vara något helt annat.

Exempel: Sara Sparare gjorde upp riktgivande kalkyler för 20 års placeringar med en förmodad årsavkastning på 5 procent. På ls-kontot skulle hennes sparkapital ha vuxit till 173 600 euro och vid fritt sparande till 121 520 euro. Sara beräknar ännu beskattningen av sparmedlen: på ls-kontot skulle hon få kapitalskatt på hela sparkapitalet, då hon i allmänhet skulle betala skatt endast på erhållna försäljningsvinster.

Fritt sparande

Ls-konto

Saras årliga besparingar

3 500 euro 5 000 euro (dvs. 3 500+skattestöd 1 500) Besparingar efter 20 år 70 000 euro 100 000 euro Antagen årsavkastning 5 procent +51 520 euro + 73 600 euro Kapital vid utgången av placeringsperioden 21 520 euro 173 600 euro Skattepliktiga inkomster försäljningsvinst, dvs. totalt kapital, dvs.

51 520 euro 173 600 euro Skatt 30 procent Besparingar efter skatt

22

-15 456 euro 106 064 euro

-52 080 121 520 euro

I exemplet har skatterna uträknats med en 30 procents skattesats, eftersom ls-kontots besparingar ska tas ut i rater, varvid det årliga uttaget med exemplets siffror blir under 40 000 euro. Vid fritt sparande kan uttagen planeras så att den beskattningsbara andelen årligen blir under 40 000 euro.

Periodisering av uttagen Besparingarna på ls-kontot kan man inte börja ta ut innan man uppnått den allmänna pensionsåldern. Man kan börja ta ut besparingar på ls-konton som öppnats efter 1.1.2013 vid 68 års ålder och från ls-konton som öppnats före detta vid 63 års ålder.

Uttag av besparingar bör tidsbestämmas till minst tio år.

Då pensionsåldern närmar sig kan det vara ändamålsenligt att minska vikten av värdepappersplaceringarna på ls-kontot och sålunda minimera verkningarna av eventuella kursnedgångar på det slutliga uttagskapitalet.

Exempel: Marknadsvärdet på fondplaceringarna på Patrik Pensionssparares ls-konto var 30 000 euro, då han fyllde 63 år. Patrik började enligt avtalet ta ut medel från kontot.

Det första året fick Patrik ta ut från kontot en tiondel av sina besparingar. Han sålde således fondandelar för 3 000 euro.

Det andra året för uttag hade Patriks återstående ls-besparingars marknadsvärde sjunkit med 10 procent, dvs. till 24 300 euro. Nu fick Patrik ta ut en niondedel av sina besparingar, varför han sålde fondandelar för 2 700 euro.

Det tredje året hade värdet på fondplaceringarna på Patriks ls-konto stigit 10 %, varför marknadsvärdet på besparingarna var 23 760 euro. Patrik kunde ta ut en åttondedel av posten, det vill säga cirka 2 970 euro.

Engångsuttag i undantagsfall I undantagsfall kan besparingarna på ls-kontot tas ut före den officiella pensionsåldern utan skärpta skattepåföljder. Undantagsfall är arbetslöshet som varat ett år, arbetsoförmögenhet eller delarbetsoförmögenhet, skilsmässa eller makas/makes död.

I undantagsfall kan ls-besparingarna tas ut på en gång. På besparingarna och de av dem upplupna avkastningarna uppbärs kapitalskatt.

Om man annars tar ut besparingar från ls-kontot före den officiella pensionsåldern, skärs förmånen för skatteavdrag under spartiden ner genom att skärpa beskattningen på uttagen. På förtida uttag uppbärs kapitalskatter med 50 procents förhöjning. Samma skatteskärpning följer om man tar ut besparingarna under en tid som är kortare än vad reglerna tillåter i ifrågavarande fall.

Beskattningen vid spararens död Vid ls-spararens död överförs de återstående besparingarna på ls-kontot till dödsboet eller testamentstagaren. Besparingarna beskattas till att börja med i enlighet med

23

värdet vid dödstidpunkten som kapitalinkomst för dödsboet eller testamentmottagaren.

Därefter beskattas den återstående delen som arv i arvsbeskattningen.

Beroende på besparingarna och beloppen på övriga arv är arvsskatten i skatteklass I (upp- och nedstigande släktled) 0–16 procent (enligt den tillfälligt 1.1.2013– 31.12.2015 gällande lagen är den största arvsskattsmarginalen 19 %). För att undvika dubbelbeskattning avdras skatten som påförs besparingsmedlen i inkomstbeskattningen från de ärvda besparingarnas värde i arvsbeskattningen. Från ls-avtalets tillgångar fås inte 35 000 euros skattelättnad, även om mottagaren skulle vara en nära anhörig eller dödsboet.

Exempel: När Petter Sparare dog hade han kvar 30 000 euro i ls-besparingar, vilka hans son Birger ärvde. Då besparingarna lyftes, betalades i skatt på kapitalinkomst (30 %) varvid av besparingarna återstod 21 000 euro. Då inget annat arv fanns efter Petter, betalade Birger ytterligare 170 euro i arvsskatt av ls-besparingarna.

24

Beskattningen av försäljningsvinster och -förluster Försäljningsvinst eller försäljningsförlust uppkommer, när egendom säljs. Försäljningsvinst (dvs. överlåtelsevinst) uppkommer, då den sålda egendomens försäljningspris är högre än dess anskaffningspris. Försäljningsförlust (dvs. överlåtelseförlust) uppkommer emellertid då egendomen överlåts till ett lägre pris än anskaffningspriset.

Beräkning av försäljningsvinsten Försäljningsvinsterna uppges i skattedeklarationen som kapitalinkomster. Vinsten av varje transaktion eller annan överlåtelse uträknas separat. Sedan avdragen av vinsterna gjorts, utgör hela återstoden beskattningsbar kapitalinkomst.

Skatt på försäljningsvinster uppbärs enligt samma bestämmelser som på andra kapitalinkomster. Försäljningsvinsterna och övriga kapitalinkomster räknas samman och av den skattepliktiga andelen uppbärs 30 procent i skatt upp till 40 000 euro och 32 procent för den överstigande delen. Skatt utgår inte på försäljningsvinsten av den egna bostaden efter två års oavbrutet innehav och boende. Byte av en placeringsfonds avkastningsandelar till samma fonds tillväxtandelar och tvärtom är skattefritt, men ett byte från en placeringsfond till en annan i samma eller i ett annat fondbolag är det inte. Försäljningen av sedvanligt hemlösöre som varit i eget eller familjens bruk är skattefri till den del som de för överlåtelserna av dylik egendom under skatteåret erhållna överlåtelsevinsterna är sammanlagt högst 5 000 euro.

Om det totala försäljningspriset för sålda värdepapper eller annan egendom under året varit högst 1 000 euro, är vinsten skattefri, oberoende av hur mycket vinst placeraren har fått. Vid tillämpningen av bestämmelserna beaktas inte sådana överlåtelser av egendom, av vilka vinsten på annat sätt i lagen fastställts som skattefri, såsom överlåtelserna av egen bostad eller sedvanligt hemlösöre eller annan därmed jämförbar för personligt bruk avsedd egendom.

Exempel: Benita Berg har i konfirmationsgåva fått aktier, vilkas värde är sammanlagt 800 euro.

Benita har behov av pengar, varför hon besluter sig för att utnyttja skattefriheten för små transaktioner och säljer aktierna för 800 euro. Eftersom Benita inte under året sålt andra värdepapper eller egendom, påförs hon ingen skatt.

Det finns två sätt att räkna ut försäljningsvinsten: från försäljningspriset avdras den verkliga anskaffningsutgiften eller alternativt avdras anskaffningsutgiftsantagandet. På fastställandet av den skattepliktiga försäljningsvinsten inverkar bland annat tiden för innehavet och sättet för förvärvet.

Anskaffningsutgiftsantagandet En privatperson får vid beräkningen av en överlåtelsevinst i stället för det verkliga anskaffningspriset utnyttja anskaffningsutgiftsantagandet. Då uppges i beskattningen

25

egendomens anskaffningstid, och anskaffningsutgiftsantagandets storlek beror på tiden för innehavet.

För egendom som ägts i minst 10 år är anskaffningsutgiftsantagandet 40 procent Anskaffningsutgiftsantagandet för egendom som ägts i under 10 år är 20 procent av försäljningspriset.

Sålunda återstår av egendom som ägts under 10 år som skattepliktig vinst 80 procent av försäljningspriset. Då skatten är 30 procent, är skatten på överlåtelsevinsten 30 procent av 80 procent, dvs. 24 procent på egendomens försäljningspris.

På motsvarande sätt är skatten på överlåtelsevinsten på egendom som ägts längre än 10 år enligt ett 40 procents anskaffningsutgiftsantagande 30 procent av 60 procent, det vill säga 18 procent av egendomens försäljningspris.

Om i beskattningen anskaffningsutgiftsantagandet utnyttjas, kan från försäljningspriset inte från egendomens försäljningspris avdras kostnader som åsamkats av anskaffningen och försäljningen av egendomen.

Om värdepapper eller placeringsfondsandelar inom värdeandelssystemet förvärvats vid olika tidpunkter, utgår man från att de äldsta aktierna säljs först, om inte den skatteskyldiga skriftligen kan påvisa någon annan försäljningsordning. Att andra än de äldsta värdepappren har sålts kan påvisas när värdepappren finns till exempel på olika värdeandelskonton.

Bestämmelserna om ordningsföljden ändrades från och med början av år 2008.

Anskaffningstiden för en ny aktie som tecknats med en tidigare ägd aktie som grund är den samma som för den tidigare aktien. Om man är tvungen att avgöra inbördes ordningsföljd för förvärvet av den vid nyemission tecknade aktien och den tidigare ägda aktien, har stamaktien anskaffats före den aktie som tecknats med denna som grund. Eftersom stamaktien och den nya aktien som anskaffats med denna som grund i beskattningen anses ha ägts lika länge är deras anskaffningsutgiftsantagande lika stort. I fråga om numrerade placeringsfondandelar kan de sålda andelarna identifieras med hjälp av teckningsnumren.

Den verkliga anskaffningsutgiften Om egendomens faktiska anskaffningspris (dvs. anskaffningsutgiften) jämte utgifter för köp och försäljning av denna sammanlagt har varit större än 20 eller 40 procents anskaffningsutgiftsantagande, är det skäl att vid uträkningen av skatten på försäljningsvinsten utnyttja det faktiska anskaffningspriset. Avdragsgilla utgifter är t.ex. förmedlingsarvoden och överlåtelseskatt.

Anskaffningsutgiften för egendom som erhållits som gåva eller arv är det beskattningsvärde som fastställts i arvs- och gåvobeskattningen. Även vid försäljningen av en gåva kan anskaffningsutgiftsanatagandet utnyttjas, ifall det är ett fördelaktigare alternativ än gåvo- eller arvsbeskattningsvärdet.

26

Exempel: Albert Aktieägare köpte för över tio år sedan aktier för vilka han betalade 16 000 euro jämte kostnader. Han sålde dem för 100 000 euro. Albert konstaterade att 40 procents anskaffningsutgiftsantagande var ett fördelaktigare alternativ än den verkliga anskaffningsutgiften. Hans överlåtelsevinst blev sålunda 60 000 euro, på vilket han betalar 18 400 euro i skatt (för 40 000 euro 30 %, dvs. 12 000 euro och för 20 000 32 %, dvs. 6 400 euro).

Faktisk anskaffningsutgift, euro Försäljningspris 100 000 Anskaffningspris -15 850 Förmedlingsarvode -150 Anskaffningsutgiftsantagande Försäljningsvinst 84 000

Anskaffningsutgiftsantagande, euro 100 000 -40 000 60 000

Helga Husman köpte för över tio år sedan en fastighet för 60 000 euro och betalade 3 600 euro i överlåtelseskatt. Senare sålde Helga sitt hus för 84 000 euro. Hon betalade för det i förmedlingsprovision 2 500 euro, och följaktligen återstod 17 900 euro som vinst. Skatten på detta är 5 370 euro. Avdraget av de verkliga kostnaderna ledde i detta fall till ett fördelaktigare resultat än anskaffningsutgiftsantagandet.

Avdragsrätten för en försäljningsförlust Försäljningsförluster, det vill säga överlåtelseförluster är avdragsgilla i beskattningen, men endast från försäljningsvinster, det vill säga. överlåtelsevinster. Sedan 2010 kan försäljningsförlusterna avdras från försäljningsvinsterna under det år som förlusten uppkom och under fem följande år. År 2010 uppkomna försäljningsförluster kan således avdras från överlåtelsevinsterna åren 2010–2015. År 2009 och tidigare uppkomna försäljningsförluster kunde avdras under det år förlusten uppkom och under tre följande år.

Försäljningsförlusterna kan inte avdras från övriga kapitalinkomster. Avdraget av förlusterna kan inte heller överföras till maka/make.

Försäljningsförlusterna uppges i skattedeklarationen för det år, då förlusten uppkom. De äldsta förlusterna avdras först.

Om emellertid den under året sålda egendomens anskaffningsutgifter och överlåtelsepris varit sammanlagt högst 1 000 euro, kan inga överlåtelseförluster avdras. Vid gränsdragningen beaktas inte skattefri försäljning av egendom, som försäljningen av fast bostad och sedvanligt hemlösöre.

En överlåtelseförlust som uppkommit av egen bostad eller sedvanligt hemlösöre är i allmänhet inte avdragsgill. Förlusten av försäljningen av egen bostad får avdras endast ifall bostaden inte varit i ägaren ägo och användningen oavbrutet i två år.

Med överlåtelseförlust jämställs också förfall av standardiserad option och ett

27

värdepappers slutliga värdeförlust, t.ex. vid en konkurs. Överlåtelseförlusten anses uppkomna det skatteår, då värdeförlusten kan anses vara slutlig. Kravet på slutgiltighet kan genomföras redan under det år försättandet i konkurs skett, om man kan påvisa att ingen delningsandel från konkursboet finns för aktieägarna. Den förlust som uppkommer då en placeringsförsäkrings återköpsvärde är lägre än det penningbelopp som placerats kan inte avdras.

På handeln med masslån tillämpas bestämmelserna som gäller för överlåtelsevinster och -förluster. Om en placerare således betalar överkurs för ett masskuldebrev, kan han inte avdra överkursen som överlåtelseförlust innan masskuldebrevet förfallit eller han sålt det.

Exempel: Bosse Berg har köpt aktier i bolaget A för 200 euro och i bolaget B för 850 euro. Värdet på B:s aktier har sjunkit och är värda bara 200 euro.

Om Bosse säljer endast bolaget B:s aktier, blir överlåtelseförlusten på 650 euro oavdragen under skatteåret. Därför är det skäl för honom att sälja även bolaget A:s aktier. Eftersom anskaffningsutgiften för de sålda aktierna under skatteåret är över 1 000 euro, får Bosse avdra överlåtelseförlusten för B:s aktier.

Allan Arvtagare sålde år 2013 sommarstugan han ärvt och vars värde i arvsbeskattningen var 75 000 euro för 67 000 euro. Till fastighetsförmedlaren betalade han 2 600 euro. Han hade inga försäljningsvinster under försäljningsåret. Allan uppgav sin förlust på 10 600 euro i sin skattedeklaration.

Följande år fick Allan försäljningsvinster på 5 000 euro vid sin aktiehandel. Beskattaren drar av föregående års förluster från vinsten och Allan behöver sålunda inte betala skatt på sin försäljningsvinst. För Allan återstod en outnyttjad förlust på 5 600 euro, som han kan utnyttjaunder de fyra följande åren, ifall han säljer något mer med vinst.

Sven Stadig äger aktier i bolaget A, som gått i konkurs år 2012. Aktiernas anskaffningspris jämte kostnader var 1 200 euro. På grundval av en utredning som presenterades godkändes överlåtelseförlusten redan år 2012 som slutlig och för Sven Stadig fastställdes för år 2012 en 1 200 euros överlåtelseförlust.

Sven säljer år 2014 aktier som han äger i bolaget B. Vid transaktionen får Sven en försäljningsvinst på 4 000 euro. Överlåtelseförlusten på 1 200 euro avdras från försäljningsvinsten år 2014, varvid en försäljningsvinst på 2 800 euro återstår för Sven.

28

Beräkningen av försäljningsvinst i specialfall Vid beräkningen av en försäljningsvinst finns en del specialbestämmelser. Framför allt då börsaktier förvärvats på något annat sätt än genom vanlig handel, kan fastställandet av anskaffningstiden och anskaffningspriset avvika från det sedvanliga.

Gåva Som anskaffningsutgift för egendom erhållen som gåva kan avdras gåvobeskattningsvärdet enligt gåvobeskattningen eller anskaffningsutgiftsantagandet.

Om egendomen som fåtts som gåva emellertid säljs innan minst ett år förflutit från mottagandet blir anskaffningsutgiften det belopp som gåvogivaren i tiderna betalade för egendomen eller alternativt ett 20 procents anskaffningsutgiftsantagande. Gåvomottagaren blir således vid ett innehav under ett år tvungen att betala skatt på den värdestegring som skett under gåvogivarens innehavstid. Syftet med bestämmelsen är att förhindra att beskattningen av överlåtelsevinsten för en egendom kringgås genom att utnyttjas interimistiskt som gåva före försäljningen av egendomen. Om gåvomottagaren har betalat gåvoskatt för sin gåva, kan han få ändring genom att yrka på rättelse. Gåvans värde korrigeras genom att från egendomens värde i inkomstbeskattningen avdras den påförda skatten på överlåtelsevinsten. Från egendomens värde avdras emellertid högst det skattebelopp, som hade fastställts för överlåtelsevinsten, om överlåtelsepriset hade varit det i gåvobeskattningen utnyttjade beskattningsvärdet.

Exempel: Bosse Begåvning fIck av sin farmor placeringsfondsandelar, vilkas värde i gåvobeskattningen var 15 000 euro. Bosse sålde sin andel efter två år för 17 000 euro utan kostnader. Han fick vinst 2 000 euro, för vilket han betalade i skatt 600 euro.

Minna Mönster skänkte sin dotter Tina förlustbringande aktier. Minna hade köpt dem för 10 000 euro och deras värde var på gåvodagen 8 000 euro.

Tina betalar gåvoskatt på aktierna som uträknas enligt deras värde på gåvodagen, det vill säga. 8 000 euro. I gåvoskatt uppbärs 380 euro.

Tina besluter sig för att sälja aktierna efter mindre än ett år efter mottagandet av gåvan, när deras värde stigit till 9 000 euro. Som anskaffningsutgift utnyttjar Tina det pris som Minna i tiderna betalade för aktierna (10 000 euro), varvid Tina får en försäljningsförlust på 1 000 euro (10 000–9 000).

Om Tina får samma eller under tre följande år försäljningsvinster, kan hon utnyttja förlusten. Skatteförmånen för förlusten är 300 euro (30 procent).

Birgit Begåvning ffick av sin far en aktiepost på 85 000 euro i april 2013. Fadern hade betalat 15 000 euro för aktierna. Birgit blev beskattad i gåvoskatt för aktierna för 8 860 euro. Birgit sålde aktierna i januari 2014 och fick för dem 100 000 euro. Överlåtelsevin-

29

sten för Birgits del blev efter avdrag av anskaffningsutgiftsantagandet på 20 procent 80 000 euro, av vilket utgår 24 800 euro i överlåtelseskatt.

Försäljningspris 100 000 euro (Priset som fadern betalade* -15 000 euro) Anskaffningsutgiftsantagandet -20 000 euro Överlåtelsevinst 80 000 euro Skatt 30 % x 40 000 + 32 % x 40 000 = 24 800 euro *utnyttjas inte, eftersom anskaffningsutgiftsantagandet är Birgit Begåvning yrkade på rättelse av sin gåvobeskattning. Gåvobeskattningen korrigeras antingen så att från gåvobeskattningsvärdet, det vill säga 85 000 euro avdras den påförda skatten på överlåtelsevinsten eller det skattebelopp, som skulle ha fastställts för Birgit, om överlåtelsepriset hade varit gåvobeskattningsvärdet. Om överlåtelsepriset hade varit gåvobeskattningsvärdet 85 000 euro, skulle överlåtelsevinstens belopp med utnyttjande av 20 procents anskaffningsutgiftsantagande vara: 85 000 - (20 % x 85 000) = 68 000 euro.

0,30 x 40 000 + 0,32 x 28 000 = 20 960 euro.

Eftersom den i verkligheten betalade överlåtelsevinsten var större (24 600 euro), avdras från gåvans värde 20 960 euro.

Rättelse av gåvoskatt Gåvans beskattningsvärde Skatt på överlåtelsevinst Gåvans nya värde Gåvoskatt Erlagd gåvoskatt Återbetalning

85 000 -20 960 64 040 6 130 -8 860 2 730

Birgits gåvobeskattning korrigeras enligt ansökan så, att från gåvans värde 85 000 euro avdras det ovan uträknade skattebeloppet på överlåtelsevinsten 20 960 euro. På skillnaden 64 040 euro uträknas en ny gåvoskatt 6 130 euro. Skillnaden mellan den Erlagda gåvoskatten 8 860 euro och den korrigerade gåvoskatten 2 730 euro återbetalas till Birgit.

Om överlåtelsepriset underskrider gängse värde med 25 procent eller mera, betraktas det som en överlåtelse, vilken har karaktären av gåva. Då kan det således för säljaren uppkomma vinst, även om ingen nominell vinst uppkommit. Detta beror på att vid en överlåtelse som har karaktären av gåva kan som anskaffningsutgift avdras endast en del av den verkliga anskaffningsutgiften.

30

Exempel: Markus Mark köper av sin far aktier till ett värde av 100 000 euro för 20 000 euro.

Markus betalar för sin 80 000 euros gåva 8 210 euro i gåvoskatt. Fadern betalade i tiderna 50 000 euro för aktierna. För fadern uträknas en anskaffningsutgift i förhållande 20 000/100 000, dvs. en femtedel av anskaffningspriset. Som anskaffningspris fås således 10 000 euro. Fadern får i försäljningsvinst 10 000 euro på det försäljningspris på 20 000 euro, som Markus betalat 3 000 euro.

Arv Då en arvinge säljer egendom som han ärvt uträknas försäljningsvinsten med utnyttjade av det fastställda värdet på egendomen i arvsbeskattningen som anskaffningsutgift. Arvsskatten är fördelaktigare för en nära släkting än kapitalskatten.

Om arvingen säljer den ärvda egendomen genast efter arvsskiftet, är anskaffningsutgiften värdet på dödsdagen (dvs. värdet som tillämpas vid arvsbeskattningen). Om arvingen säljer arvet efter ett innehav som är under ett år, är anskaffningsutgiften då också värdet på dödsdagen.

Exempel: Allan Arvtagare fick av sin farfar placeringsfondsandelar, vilkas värde var 25 000 euro på dödsdagen. Även om fondandelarnas värde stigit något vid tidpunkten för bouppteckningen, antecknas värdet för fondandelarna vid bouppteckningen till dödsdagens kurs. Även i arvsbeskattningen fastställs värdena på dessa andelar i enlighet med bouppteckningen till 25 000 euro.

Efter två år säljer Allan placeringsfondsandelarna som han ärvt för 30 000 euro. För honom uppkommer en försäljningsvinst om 5 000 euro, för vilken han betalar 1 500 euro i skatt för försäljningsvinst.

Utländska försäljningsvinster En i Finland bosatt allmänt skatteskyldig person är skyldig att betala skatt i Finland också på försäljningsvinster som erhållits från utlandet. Skatten uträknas på samma sätt som för en inhemsk försäljningsvinst och skatten utgör 30 eller 32 procent av vinsten.

Finland har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning. I skatteavtalen har i allmänhet överenskommits att endast den stat där den skatteskyldiga bor, det vill säga Finland för personer som är bosatta i Finland, beskattar försäljningsvinsten på värdepapper. På motsvarande sätt betalar en person som är bosatt utomlands oftast skatten på försäljningsvinst i landet där han bor.

I fråga om försäljningsvinster av fastigheter har också landet, där fastigheten är belägen, ofta beskattningsrätt. I många skatteavtal jämställs en bostadsaktie med en fastighet.

Då en person är tvungen att betala skatt också utomlands, gottskrivs skatten i Finland.

Hur beskattningsrätten fördelar sig bör alltid kontrolleras i skatteavtalet mellan landet där egendomen är belägen och Finland.

31

Aktier vid emission Vid en betald emission, dvs. nyemission på basis av ett tidigare innehav uträknas anskaffningsutgiften för aktierna genom att de ursprungliga och de nya aktiernas sammanräknade anskaffningsutgift divideras med antalet gamla och nya aktier. Också anskaffningsutgiftsantagandet kan utnyttjas vid uträkning av försäljningsvinsten.

Anskaffningspriset för aktier som erhållits utan vederlag, det vill säga vid en fondemission, fås genom att dela anskaffningsutgiften för de ursprungliga aktierna med antalet nya och gamla aktier.

Anskaffningsutgiften för aktier registrerade vid emissioner före år 2005 betraktas som deras verkliga teckningspris. Alternativt kan anskaffningsutgiftsantagandet avdras. Anskaffningspriset för aktier som erhållits utan vederlag är noll och från aktiernas försäljningspris kan anskaffningsutgiftsantagandet avdras.

På basis av dessa beaktas inte anskaffningsutgiften för tidigare innehavda aktier vid beräkning av anskaffningsutgifter för tecknade studielån, optionsrätt, konvertibla skuldebrev eller teckningsrätt.

Anskaffningsutgiftsantagandet för aktier erhållna vid aktieemission fastställs enligt anskaffningstidpunkten för de ursprungliga aktierna. Om en aktieägare tecknar flera aktier än till vilka denne har teckningsrätter, beräknas tiden för innehavet av de sålunda förvärvade aktierna från teckningstidpunkten för de nya aktierna.

Exempel: Patricia Placerare har 100 gamla aktier i A, för vilka hon i tiderna betalat 20 euro per aktie, totalt 2 000 euro. Hon har år 2005 i bolagets fondemission fått 10aktier, varvid hon har 110 aktier. Patricias gamla aktiers 2 000 euros anskaffningsutgift delas med 110, varvid hennes aktiers anskaffningspris blir 18, 18 per aktie.

Patricia Placerare har 100 aktier i B, vilkas anskaffningspris är 10 000 euro. B ordnar 2005 en avgiftsbelagd emission, vid vilken aktieägarna mot en gammal aktie får teckna en ny aktie till ett pris av 50 euro. Patricia använder sig av sin teckningsrätt och hennes aktiers antal stiger till 200. Hon har för de nya och gamla aktierna betalat totalt 15 000 euro. När det erlagda beloppet delas med det totala antalet aktier, blir aktiernas anskaffningspris 75 euro per aktie.

Emil Emission ägde aktier i Outokumpu våren 2012, till vilka hänförde sig teckningsrätter som han beslöt att sälja. Han fick för dem vid försäljningen 4 euro per teckningsrätt. Vid beräkningen av överlåtelsevinsten kan Emil som anskaffningsutgift för teckningsrätterna utnyttja endast anskaffningsutgiftsantagandet. Emil hade ägt aktierna under 10 år, varför anskaffningsutgiftsantagandet är 20 procent, det vill säga i detta fall 0,80 euro per teckningsrätt. Överlåtelsevinsten blev 3,20 euro per teckningsrätt.

32

Kalle Konstig deltog i Soneras aktieemission år 2001. Enligt emissionsvillkoren fick man för två gamla aktier teckna en ny aktie.

Sedan förut ägde Kalle 200 aktier i Sonera, vilka han förvärvat 1998 då Sonera listade sig och aktiens pris var 45 mk. Kalle utnyttjade alla sina teckningsrätter och tecknade 100 nya aktier i Sonera till priset 2,70 euro per aktie. Då Kalle i sinom tid säljer dessa aktier blir han tvungen att välja om han beräknar överlåtelsevinsten som uppstår vid aktieförsäljningen enligt den faktiska anskaffningsutgiften eller om han utnyttjar anskaffningsutgiftsantagandet.

De vid emissionen tecknade aktiernas verkliga anskaffningsutgift är det som Kalle betalat, 2,70 euro per aktie. I samband med sammanslagningen av Telia och Sonera fick Kalle för de vid emissionen tecknade aktierna 151 aktier, vilkas faktiska anskaffningsutgift erhålls genom att dela anskaffningsutgiften 270 euro med 151. Den faktiska1,789 euro. Vid utnyttjandet av anskaffningsutgiftsantagandet beräknas tiden för innehavet av aktierna som tecknades vid 2001 års emission ha börjat redan år 1998, då Kalle förvärvade aktierna, på basis av vilka aktierna tecknades vid emissionen.

Vid aktiepartier som köpts vid flera skilda transaktioner blir man tvungen att räkna ut anskaffningsutgiften för varje inköpt parti separat.

Exempel: Albert Aktionär hade köpt aktier i bolag Y vid två transaktioner. Första gången 150 aktier till priset av 1 500 euro och andra gången 50 aktier till priset av 375 euro. Vid bolagets emission utan vederlag år 2005 fick Albert för sina 200 aktier 100 aktier gratis. Då han sålde alla sina aktier i bolaget började Albert räkna ut försäljningsvinsten, varvid han var tvungen att räkna ut anskaffningsutgifterna för vardera partiet.

Part I Part II

Ursprunglig anskaffningsutgift, euro 1 500 375

st.

150 50

Antal nya vid fondemission st.

75 25

Sammanlagt 225 75

Anskaffningsutgift Euro 1 500/225=6,66 375/75=5,00

I beskattningen utgås primärt från att det äldsta aktieförvärvet har sålts först (den s.k.

FIFO-principen). Sålunda var anskaffningsutgiften för aktierna i Alberts första parti 6,66 euro per aktie och för det andra partiets aktier 5 euro per aktie.

Split När ett bolag spjälkar upp värdet på sin aktie, dvs. genomför en så kallad split, förändras antalet aktier. Anskaffningsutgiften fås genom att det ursprungliga anskaffningspriset delas med det nya antalet aktier. Anskaffningstidpunkten för de splittade aktierna är i beskattningen samma som för de ursprungliga aktierna

33

Exempel: Nora Nokia köpte i mars 1998 100 aktier i Nokia till ett pris av 5,70 euro per aktie. Hon betalade alltså totalt 570 euro. I april meddelade Nokia om en delning av det nominella värdet så att en aktie blev två, varvid antalet aktier Nora ägde steg till 200. Följande år splittades aktien igen i samma förhållande, varvid aktieantalet steg till 400. År 2000 delades aktien i fyra. Nu hade Nora 1 600 aktier, vilkas anskaffningspris är sammanlagt 570 euro och 0,36 per aktie.

Aktiebyte och inlösen När aktierna erhållits vid ett aktiebyte i enlighet med skattelagen i samband med en företagsreglering, blir anskaffningstidpunkten och anskaffningsutgiften för de erhållna nya aktierna samma anskaffningstidpunkt och -utgift som för de gamla aktierna. Om aktieägaren i stället för aktier eller därutöver får en summa pengar, blir han tvungen att för denna del betala skatt på försäljningsvinsten under ifrågavarande skatteår.

Om aktier annars byts beskattas bytet för vardera partens del som en försäljning.

Försäljningspriset är aktiernas gängse värde vid tidpunkten för bytet.

Exempel: Lars Larsson tecknade i november 1994 vid Kansallis-Osake-Pankkis nyemission 3 000 aktier à 6,40 mark, det vill säga för 19 200 mark. År 1995 vid den så kallade KOP-SYP-fusionen byttes aktierna till Meritas aktier i proportionen 3:1 och Lars fick 1 000 aktier i Merita. År 1999 godkände Lars Nordbanken Holdings utbyteserbjudande, vid vilket man för en Merita-aktie fick 1,02 aktier i Nordbanken. Lars fick 1 020 aktier i Nordbanken, sedermera Nordea. Varken fusionen eller aktieutbytet medförde några skattepåföljder för Lars.

När han säljer aktierna i Nordea är deras anskaffningstidpunkt 14.11.1994 och anskaffningspris 18,82 mark, det vill säga 3,17 euro per aktie.

Aktier som dividend Anskaffningsutgiften för aktier som erhållits som dividend är i beskattningen aktiens gängse pris vid tidpunkten för förvärvet. Det totala gängse värdet betraktas som anskaffningspris, även om en del av dividendinkomsten utgör skattefri inkomst. Anskaffningspunkten för aktierna är den tidpunkt då man fått dem.

Exempel: Kemira avskilde Tikkurila till börsen genom att våren 2010 som dividend dela ut aktier i Tikkurila. Med fyra Kemira aktier fick man en aktie i Tikkurila. Dessutom delade Kemira ut 0,27 per aktie som kontantdividend. I beskattningen är anskaffningspriset för Tikkurilas aktie den med transaktionsmängderna på den första handelsdagen (30.3.2010) viktade genomsnittliga växelkursen, som var 15,80 euro.

34

Beata Blom hade 1 000 aktier i Kemira och fick således 250 aktier i Tikkurila och 270 euro i kontantdividend. Beatas skatt på aktierna var sammanlagt 827,12 euro (för en aktie i Tikkurila 250x15,80x19,6=774,20 och som kontant dividend 270x19,6%=52,92).

Beatas kontanta dividend går i sin helhet till förskottsinnehållningen av skatterna på aktierna och återstående 557,12 euro betalar hon som kvarskatt i den slutliga beskattningen.

När Beata i tiderna säljer sina aktier i Tikkurila, fastställs i beskattningen av försäljningsvinsten deras anskaffningstidpunkt till 30.3.2010 och anskaffningspris till 15,80 per aktie. Avskiljandet av Tikkurila inverkar inte på anskaffningspriset och anskaffningstiden för Beata Bloms aktier.

UPM-Kymmene betalade i maj 1997 en del av sina dividender med aktier i Rauma.

Värdet på Raumas aktie var vid dividendutdelningen 18,35 euro (109,11 mk). När Rauma och Valmet fusionerades 1999 ändrades aktierna till aktier i Metso så att för en aktie i Rauma fick man 1,08917 aktier i Metso.

Sissel Skog hade 100 aktier i Rauma och har nu 108 aktier i Metso. Dessutom fick hon vid fusionen pengar, eftersom antalet inte stannade vid ett heltal. Aktiernas anskaffningspris är totalt 1 835 euro och 16,99 euro UPM-Kymmene betalade i maj 1997 en del av sina dividender med aktier i Rauma. Värdet på Raumas aktie var vid dividendutdelningen 18,35 euro (109,11 mk). När Rauma och Valmet fusionerades 1999 ändrades aktierna till aktier i Metso så att för en aktie i Rauma fick man 1,08917 aktier i Metso.

Aktier som bonus I samband med privatiseringen av statsbolag fick privatpersoner bonusaktier. I beskattningen anses bonusaktierna vara en rabatt på priset, varvid det ursprungliga anskaffningspriset divideras med det nya priset.

Exempel: Elin Energi tecknade år 1995 tusen aktier i Neste till styckepriset 78 mark. Då hon haft aktierna ett år, fick aktieägarna en bonusaktie för innehavet av tio aktier. Antalet aktier som Elin ägde steg till 1 100 aktier. Då Imatran Voima och Neste fusionerades, fick Elin med en Neste aktie 5,5 aktier i Fortum. Efter fusionen hade hon sammanlagt 6 050 aktier.

Elin beslöt att sälja en del av aktierna och började tänka över beskattningen av försäljningsvinsten på sina aktier. Anskaffningsåret var 1995, då hon tecknade aktierna i Neste. Anskaffningspriset för totalantalet aktier är 78 000 mark, som hon då betalade för aktierna i Neste. Då anskaffningspriset delas mellan det sammanlagda antalet tecknade och senare erhållna aktier blir priset för en aktie 12,89 mark, dvs. 2,17 euro.

Elin Energi hade våren 2005 1 000 aktier i Fortum. Till henne betalades kontantdividend 0,58 euro per aktie. Dessutom fick hon 250 aktier i Neste Oil, vilkas värde var 15 euro per aktie, sammanlagt 3 750 euro.

35

Värdet på Elins dividender är 580 euro + 3 750 euro = 4 330 euro, för vilket hon betalade skatt. Senare när Elin säljer de aktier i Neste Oil som hon fick som dividend är anskaffningstidpunkten april 2005 och anskaffningspriset 15 euro per aktie.

Vid delning erhållna aktier Då ett bolag ändras till två eller flera bolag, sker en delning, dvs. diffusion. Till aktieägarna i bolaget som delas, ges i allmänhet som delningsersättning aktier i det nya bolaget.

Mottagandet av aktier i det nya bolaget orsakar inga skattepåföljder för aktieägaren, då delningen genomförs i enlighet med skattelagarna. I beskattningen av försäljningsvinsten anses tiden för innehavet för bägge bolagens aktier ha börjat då aktieägaren förvärvat aktierna i bolaget som delades. Det ursprungliga anskaffningspriset delas mellan aktierna. I allmänhet sänder bolaget ett brev, av vilket delningsförhållandet framgår. Brevet är det skäl att spara för beskattningen.

Exempel: Lasse Hackspett hade aktier i Lassila & Tikanoja, då man år 2001 beslöt dela bolaget i två bolag. Med en aktie fick man en ny aktie i Lassila & Tikanoja och en aktie i J.W. Suominen Yhtymä.

Anskaffningsutgiften för den gamla aktien delas som anskaffningsutgift i det delningsförhållande som föreslagits i delningsplanen så att 71,6 procent av den gamla anskaffningsutgiften övergår till anskaffningsutgift för aktierna i det nya Lassila & Tikanoja och 28,4 procent till anskaffningsutgift för aktierna i J.W. Suominen Yhtymä.

Lasse hade betalat för de gamla aktierna 12 euro per aktie. Anskaffningsutgiften för hans nya aktier i Lassila & Tikanoja är 8,59 euro och anskaffningsutgiften för aktierna i J.W. Suominen Yhtymä är 3,41 euro.

Henry Hård hade 100 aktier i Kone, då bolaget delades. Han hade betalat 6,90 euro per aktie för de gamla aktierna. Henry fick för de ursprungliga aktierna i Kone 100 nya aktier i Kone och 100 aktier i Cargotec. Efter delningen var anskaffningspriset på Henrys aktier i Kone 4,45 euro och på Cargotecs aktier 2,45 euro, eftersom anskaffningsutgiften för de nya aktierna i Kone var 64,5 procent av det delade bolagets ursprungliga anskaffningsutgift och för Cargotecs aktier 35,5 procent. Återbetalning av kapital Ett bolag kan i stället för dividender återbetala kapital till aktieägaren. Beskattningen av kapitalåterbäringar ändrades i början av 2014. Om utdelaren är ett börsbolag, beskattas kapitalåterbäringen som erhållits från fonden för fritt eget kapital alltid enligt bestämmelserna om dividender. Om utdelaren är ett onoterat bolag beskattas utbetalningen av medel som överlåtelse som tidigare, om bolaget återbetalar aktieägaren dennes kapitalplaceringar inom tio år efter att aktieägaren har gjort placeringen och aktieägaren fram-

36

ställer en tillförlitlig utredning om saken. I övriga fall beskattas kapitalåterbäringen enligt bestämmelserna om dividender. Om det från ett onoterat bolag återbärs kapitalplaceringar som gjorts innan lagen trädde i kraft (1.1.2014), tillämpas de nya bestämmelserna på utbetalningar av medel som gjorts först 1.1.2016 eller senare.

Om bestämmelserna om överlåtelse tillämpas på kapitalåterbäringen och återbetalningen per aktie är större än det ursprungliga anskaffningspriset, resultatförs skillnaden som en överlåtelsevinst. Om återbetalningen däremot är mindre än anskaffningsutgiften, avdras återbetalningen från anskaffningspriset och i detta skede uppkommer således överhuvudtaget inte någon överlåtelsevinst.

Anskaffningsutgiften minskar således för aktieägaren med återbetalningens belopp.

När aktierna i sinom tid säljs, är försäljningsvinsten lika mycket större som återbetalningen eller försäljningsförlusten lika mycket mindre som den hade varit utan återbetalning.

Exempel: Knut Kapitalplacerare har i aktiebolaget som han grundat placerat förutom ett aktiekapital om 2 500 euro även 10 000 euro i övrigt kapital som har tecknats i fonden för inbetalt fritt eget kapital. Anskaffningspriset på hans aktier är således 12 500 euro. Bolaget återbetalar 5 000 euro i medel från fonden för inbetalt fritt eget kapital. Det uppstår ingen överlåtelsevinst på kapitalåterbäringen under förutsättning att det är fråga om en kapitalåterbäring som gjorts före 1.1.2014 och som återbetalas senast 31.12.2015. Alternativt kan aktieägaren framställa en tillförlitlig utredning om att det återbetalda kapitalet utgör kapital som han inom en period på tio år placerat i bolaget. Anskaffningspriset på aktierna blir 7 500 euro.

Konvertibla skuldebrevs- och optionslån Konvertibla skuldebrev kan i enlighet med lånevillkoren bytas ut till aktier. Utbytet utlöser ännu inte beskattningen av försäljningsvinsten. Vid försäljningen av aktierna anses deras anskaffningstidpunkt vara samma som det konvertibla skuldebrevets och aktiens anskaffningspris det konvertibla skuldebrevets och aktiens sammanlagda teckningspris.

Till ett optionslån hänför sig optionsbevis, som på vissa villkor berättigar till teckning av nya aktier i bolaget. Skuldebrevet och optionsbevisen kan säljas separat.

När man gör så, anses anskaffningsutgiften för optionslånets skuldebrev vara lånets gängse värde vid emissionstidpunkten. För optionsbevisets del kan man också utnyttja anskaffningsutgiftsantagandet. Anskaffningstidpunkten för aktier som förvärvats med optionsbevis är den samma som anskaffningstidpunkten för optionsbeviset.

Optioner erhållna som kund Om ett företag till sina kunder utan vederlag delar ut rättigheter, dvs. optioner att teckna aktier i bolaget, såsom Stockman har gjort, är optionernas anskaffningspris 0.

När aktierna som tecknats med optioner säljs, är deras anskaffningspris det pris som betalats för aktierna och anskaffningstiden aktiens bindande teckningstid.

37

Tjänsteoptioner Tjänsteoptioner, dvs. en på ett arbetsförhållande grundad rätt att teckna eller få aktier till ett lägre pris än gängse, beskattas som förvärvsinkomst. Skatten betalas för det år, då optionen utnyttjas eller säljs. Utnyttjandet av optioner jämställs med att teckna målaktier för optionerna. Den fördel som optionen medför adderas till förvärvsinkomsterna för ifrågavarande år och marginalskatteprocenten avgör skattebeloppet.

Personalemission Rätten hos ett företags arbetstagare att teckna aktier till ett lägre värde än gängse beskattas som förvärvsinkomst om rabatten är mer än 10 procent av aktiens eller andelens gängse pris. Förmånen beskattas emellertid oberoende av beloppet, såvida inte majoriteten av personalen kan utnyttja förmånen.

Optioner och terminer En vinst i handel med optioner och terminer utgör beskattningsbar kapitalinkomst. Vid handeln med terminer får emellertid inte anskaffningsutgiftsantagandet avdras. Från försäljningspriset på terminer får anskaffningspriset avdras liksom utgifterna vid köp och försäljning.

Warrant Beskattningen av en försäljningsvinst eller -förlust i fråga om warranter sker på samma sätt som i beskattningen för övriga värdepapper, dvs. man räknar ut den verkliga vinsten eller utnyttjar anskaffningsutgiftsantagandet. Som warranternas anskaffningspris betraktas det pris, som betalats för warranterna ökat med eventuella köp- och försäljningsutgifter.

Om aktiehandel idkas med warranter torde warranternas anskaffningspris inriktas på anskaffningsutgiften för aktierna. Det finns emellertid ingen vedertagen praxis för hur aktiernas anskaffningsutgift räknas ut.

38

Ränteavdrag och underskottsgottgörelse Ränteavdragen görs från kapitalinkomsterna. Avdragsgilla räntor är räntorna på lån för inköp av egen bostad, lån som tecknats för förvärvande av inkomst samt av staten garanterade optionslån. Räntorna på bostadslån är dock avdragsgilla endast delvis (år 2012 till 85 %, år 2013 till 80 %, år 2014 till 75 % och från och med år 2015 till 70 %). Skulder för anskaffning av inkomster är exempelvis lån för aktier, lägenheter för uthyrning eller lån för anskaffning av skog. Utgifterna för dessa lån är också avdragsgilla, medan däremot utgifterna för bostads- och studielån inte är det. Räntorna på en egen fritidsbostads lån eller ett annat så kallat konsumtionslån är inte avdragsgilla, liksom inte heller räntorna på lån som tecknats för förvärv av skattefri eller källskatt underkastad inkomst, såsom exempelvis räntor som gäller indexlån. Räntan på ett lån för en frivillig pensionsförsäkring är inte avdragsgill. Räntorna på ett lån placerat i en placeringsförsäkring torde godkännas som avdragsgilla räntor för lån för förvärvande av inkomst.

Exempel: Maja Mark började räkna ut skatten på sina kapitalinkomster för år 2014. Hon hade inga förvärvsinkomster, men hon hade i dividender fått 1 500 euro och i avkastning från en placeringsfond 500 euro. Räntorna på bostadslånet var 2 530 euro och avgifterna för värdeandelskontot 82 euro.

För att uppskatta skatten på kapitalinkomsten bör hon räkna ut den skattepliktiga andelen av dividenden och sedan avdra utgifterna. Den skattepliktiga andelen är 85 % x 1 500 euro, dvs.1 275 euro.

Skattepliktig dividendinkomst Avkastningen på fond Kapitalinkomster sammanlagt Räntor (75 % på 2 530 euro) Övriga kostnader Självrisk Kapitalinkomsternas underskott

1 275 euro 500 euro 1 775 euro -1 897,5 euro -82 euro 50 euro -154,50 euro

Underskottsgottgörelse Om det finns mera avdrag som görs från kapitalinkomst än kapitalinkomsterna, uppkommer ett underskott. En ensamstående person kan avdra 30 procent av sitt underskott, dock högst 1 400 euro.

Bägge makarna får en underskottsgottgörelse. Maximibeloppet uppnås för en person vid ett underskott på 4 666,6 euro. Vid underskottsgottgörelse kan man till makens fördel överföra den del av avdragen, för vilken de egna skatterna inte räcker till.

39

Om underskottet är större än vad som kan avdras under skatteåret uppkommer en förlust, som får avdras från kapitalinkomsterna under de tio följande skatteåren.

En försäljningsförlust kan emellertid avdras enbart från försäljningsvinster och endast under det år som försäljningsförlusten uppkommit samt fem följande år. En förlust kan inte bekräftas på basis av pensionsförsäkringspremierna eller de till ls-kontot överförda besparingarna även om de överskrider avdragningsmöjligheterna. Underskottsgottgörelsen för den första bostadens räntor är 32 procent under det år bostaden togs i bruk och under de följande nio åren.

Maximibeloppet för underskottsgottgörelse (euro): Ensam 1 400 En vuxen och 1 barn 1 800 En vuxen och flera barn 2 200 Makar 2 800 Makar och 1 barn 3 200 Makar och flera barn 3 600 Exempel: Mikael Mark har i avdragsgilla ränteutgifter 3 000 euro och i dividendinkomster 3 000 euro, av vilket 85 % x 3 000 euro, dvs. 2 550 euro. Underskottet som uppkommer är således 3 000 euro - 2 550 euro, dvs. 450 euro. Underskottsgottgörelsen är 30 % x 450 euro, det vill säga 135 euro. Mikael får avdra hela underskottsgottgörelsen från skatterna på sina förvävsinkomster.

40

Affärsängelsavdrag Med affärsängel avses en privatperson som gör minoritetsinvesteringar i onoterade företag. I Finland allmänt skattskyldiga fysiska personer är skatteåren 2013–2015 på det sätt som föreskrivs i denna lag berättigade till ett extra avdrag på basis av nytt aktiekapital som de investerat i aktiebolag. Lagen trädde i kraft den 15 maj 2013. (Statsrådets förordning 341/2013) En investerare får från sin kapitalinkomst för skatteåret dra av ett belopp som motsvarar 50 procent av det belopp av nytt aktiekapital som han eller hon investerat i ett målbolag under skatteåret. Det belopp som får dras av på basis av investering i ett enda målbolag uppgår till högst 75 000 euro för skatteåret. Avdrag beviljas inte om det belopp som ska dras av understiger 5 000 euro. En investerare får dra av högst 150 000 euro för skatteåret på basis av investeringar i flera olika målbolag.

Om investeraren inte kan dra av det avdragsgilla beloppet för det skatteår då investeringen har gjorts, får den del som inte dras av för det skatteåret dras av från investerarens kapitalinkomst för de tre följande skatteåren allteftersom kapitalinkomst uppstår. Avdraget beaktas inte när underskottsgottgörelsen eller förlusten som hänför sig till kapitalinkomstslaget räknas ut.

Det investeringsbelopp som berättigar till avdrag ska motsvara mindre än 50 procent av målbolagets aktiekapital efter investeringen. Investeringarna ska riktas till målbolag i vilka investeraren eller någon av hans eller hennes närstående eller ett bolag som helt eller delvis ägs av en sådan person inte innehar eller inte under skatteåret eller de tre närmast föregående kalenderåren före skatteåret direkt eller indirekt har innehaft aktier. Begränsningen gäller inte investerare enligt denna lag i fråga om investeringarna efter den första investeringen.

I lagen definieras ett målbolag som ett aktiebolag eller ett inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet registrerat bolag med begränsat ansvar som till sin juridiska form motsvarar ett aktiebolag och som ska betala inkomstskatt och inte är ett offentligt noterat bolag och har fast driftställe i Finland. Det finns ytterligare villkor för målbolag, vilket bland annat är att bolaget ska vara ett litet företag som bedriver i huvudsak annan näringsverksamhet än kreditinstituts- eller försäkringsverksamhet, fastighetsaffärsverksamhet, investeringsverksamhet eller värdepappershandel. Målbolaget får inte bedriva skeppsbyggnad eller kol- eller stålaffärsverksamhet. Bolaget ska ha införts i handelsregistret eller i ett motsvarande utländskt register högst sex år före tidpunkten för investeringen.

Avdraget är inte ett slutligt avdrag, därför att när vinsten vid överlåtelse av aktier som berättigar till skatteavdrag räknas ut ska det belopp som dragits av vid investerarens beskattning dras av från anskaffningsutgiften för aktierna. Med överlåtelse jämställs överlåtelse av aktier mot utdelning i samband med upplösning av målbolaget. Vid överlåtelser utan vederlag räknas det belopp som dragits av vid investerarens beskattning som kapitalinkomst för det skatteår under vilket bland annat aktier överlåts eller bolaget upphör att bedriva näringsverksamhet.

41

Beskattningen av gåva och arv Staten uppbär skatt på arv och gåva enligt arv- och gåvoskatteskalan (se skatteskalorna i slutet av guiden). Beskattningen tillämpas i allmänhet på alla som är bosatta i Finland oberoende av orten där egendomen finns.

Den nedre gränsen för skattepliktig gåva är 4 000 euro och den nedre gränsen för ett skattepliktigt arv är 20 000 euro. I beskattningen av arv och gåva finns två skatteklasser, i vilka olika skatteskalor tillämpas. Till skatteklass I hör äkta maka/make och släktingar i rakt upp- eller nedstigande led. Till skatteklass II hör övriga släktingar och främmande.

Gåvor som getts under tre års tid räknas samman och skattens storlek fastställs enligt den sammanräknade summan.

Ur beskattningssynvinkel är det skäl att i ett gåvobrev klart ange att det inte är fråga om förskottsarv. Förskottsarven räknas nämligen utan tidsbegränsning samman med arvsandelen, vilket på grund av den progressiva skatteskalan höjer den skatt som betalas för det slutliga arvet. Bägge makarna kan var för sig ge gåvor till sina barn och deras efterkommande liksom också till vem som helst. Beskattningsvärdet på värdepappersgåvor baserar sig på deras gängse värde.

Vid handel som har karaktären av gåva bör gåvoskatt betalas, om köpesumman eller annat vederlag är högst tre fjärdedelar av det gängse värdet. Såvida underpriset överstiger den tillåtna fjärdedels rabatten, beskattas hela skillnaden mellan det gängse värdet och köpeskillingen som gåva.

Då man ger en gåva är det bra att komma ihåg att det i allmänhet inte lönar sig att sälja egendom, som fåtts i gåva, innan minst ett år förflutit sedan gåvan erhölls. Efter ett ettårigt innehav kan man från egendomens försäljningspris avdra anskaffningsutgiften, det vill säga egendomens värde vid gåvotiden. Exempelvis i samband med försäljningen av aktier som ägts länge kan detta innebära stora skattebesparingar.

Om gåvomottagaren säljer aktierna före gränsen på ett år, blir det anskaffningspris som ska avdras från försäljningspriset antingen den anskaffningsutgift som gåvogivaren i tiderna betalade eller ett anskaffningsutgiftsantagande på 20 procent. Då blir gåvomottagaren således tvungen att betala skatt på försäljningsvinst för den värdestegring som ägt rum under tiden för gåvogivarens innehav. (Se exemplen på värderingsbestämmelserna i kapitlet Uträkningen av försäljningsvinst i specialfall).

Deklaration av gåva Den som tagit emot en gåva ska inom tre månader från tidpunkten då gåvan erhölls lämna en gåvodeklaration till gåvogivarens skattebyrå. Blanketter fås på skattebyråerna och skatteförvaltningens webbtjänst www.vero.fi. Anmälan behöver inte lämnas om gåvan är skattefri, det vill säga är under 4 000 euro. Deklarationen måste emellertid

42

göras om man av samma givare inom tre år får flera gåvor, vilkas värde sammanlagt överstiger gränsen för skattefrihet för gåva.

Någon gång kan det vara skäl att anmäla en gåva till beskattaren, även om den understiger gränsen för skattefrihet, eftersom man då får ett i gåvobeskattningen fastställt värde på egendomen.

Om gåvodeklaration inte gjorts, kan från försäljningspriset avdras gängse värde, om detta entydigt kan fastställas, Exempelvis kan gängse värdet på börsaktier och fondandelar entydigt fastställas även i efterhand.

Gåvor inom familjen ska anmälas till magistraten, för att binda gåvogivarens borgenärer. Anmälningsskyldigheten gäller inte sedvanliga gåvor.

Besittningsrätt Arv- eller gåvoskatt uppbärs inte på besittningsrätt erhållen genom testamente eller gåva. Med besittningsrätt kan man minska skattebeloppet på arv och gåva (se följande kapitel).

43

Skatteplanering Beskattningen är av stor betydelse för den slutliga avkastningen av en placering. Med hjälp av skatteplanering kan nettoinkomsten ökas.

Det är alltid skäl att göra en skatteplanering på förhand och gärna med hjälp av en expert. Även om det i beskattningen finns många tumregler, är det i sista hand fråga om en tolkning av lagarna.

Det är skäl att betrakta beskattningens roll vid placeringsbesluten som begränsad.

Enbart ur beskattningens synvinkel skulle det löna sig att exempelvis köpa aktier billigt och sälja dem dyrt för att skatten på försäljningsvinsten ska bli låg. Men sällan vill placeraren köpa dyrt och sälja billigt.

Dessutom är det skäl att komma ihåg att kringgående av skatt är förbjudet. Med kringgående av skatt avses konstgjorda arrangemang som vidtas endast för att undvika eller minimera skatterna.

Tidpunkten för transaktioner I beskattningen är tidpunkterna för förvärv och försäljning av egendom avgörande, eftersom de inverkar på hur de försäljningsvinster och -förluster som uppkommer då transaktionerna beräknas.

Det är viktigt att för beskattningen spara kvitton, av vilka egendomens anskaffningstidpunkt och anskaffningspris framgår. Det är skäl att spara också fondandelskontonas kontoutdrag över värdepapperstransaktioner, aktieemissioner, ändringar i antalet aktier och uppgifter om fusioner. Kvitton över placeringsbostäder och iståndsättande av fastigheter kan också bli av betydelse.

Försäljning med förlust Att sälja med förlust är rena giftet för placeraren, men alltid kan inte förluster undvikas. Lindring innebär att försäljningsförlusterna kan avdras från försäljningsvinsten i beskattningen.

En bra tumregel för försäljning med förlust är att det lönar sig att sälja med förlust då försäljningen av annan egendom skapat skattepliktig vinst.

Exempel: Petter Planerare sålde 2010 efter ett drygt års innehav sina aktier i bolaget X, när deras kurs sjunkit med 25 procent och priset sjunkit till 3 750 euro. Petters 1 250 euros försäljningsförlust blev outnyttjad i beskattningen, eftersom han inte hade några försäljningsvinster samma år.

Petter har fortfarande aktier i bolaget Y som han förvärvade för några år sedan.

Kursen för aktierna i Y har stigit med 40 procent, varför Petter besluter sig för att ta hem vinsterna och samtidigt utnyttja avdragsrätten på de gamla förlusterna.

44

Petter sålde aktierna i Y för 5 600 euro och försäljningsvinsten var 1 600 euro.

Då försäljningsförlusten som åsamkades av aktierna i X avdras från försäljningsvinsten minskar Petters försäljningsvinst till 350 euro (1 600 –1 250). Petter betalar 105 euro (30 % av 350 euro) i skatt för försäljningsvinsten då han utan försäljningsförlusten hade fått betala 480 euro i skatt (30 % av 1 600 euro).

Aktiehandel fram och tillbaka För en aktieplacerare kan det vara ändamålsenligt att idka aktiehandel fram och tillbaka, det vill säga köpa och sälja samma bolags aktier till och med med korta intervaller.

Att sälja med förlust och med hjälp av återköp kan man exempelvis sänka anskaffningspriset på aktierna i portföljen.

Då förlusterna realiserats kan man i beskattningen avdra de vid transaktionen uppkomna förlusterna från försäljningsvinsterna vid andra transaktioner. Handeln fram och tillbaka bör emellertid idkas öppet på börsen, eftersom beskattaren annars kan tolka transaktionerna som kringgående av skatt. Därför är det skäl att emellan transaktionerna lämna några dagar, under vilka kursen fritt kan fastställas på marknaden.

Gåvor i små poster Vid delning av arv och givande av gåva kan skatteplanering ske på lång sikt. Gåvor kan ges i sådana poster, att ingen gåvoskatt uppbärs överhuvudtaget eller mycket litet.

Gåvor under 4 000 euro är skattefria. För skattefriheten gäller en tre års regel, det vill säga gåvor av samma gåvogivare under tre års tid till samma gåvomottagare räknas samman. Den stipulerade tiden om tre år fastställs på grundval av de verkliga tidpunkterna för gåvorna.

Det är också skäl att planera tidpunkten för gåvorna så att gåvomottagaren inte blir tvungen att sälja gåvorna förrän det gått minst ett år efter mottagandet. (Se Beräkning av försäljningsvinst i specialfall.)

Exempel: För en gåva om 20 000 euro i skatteklass I är skatten 1 310 euro, men för en 5 000 euros gåva 170 euro, dvs. om man ger gåvan i fyra poster sjunker gåvoskatten till sammanlagt 680 euro. Det bör vara minst tre år mellan gåvorna.

Arv direkt till barnbarn Om förmögenheten ges eller genom testamente överförs till barnbarnen, inbesparas arvsskatten för en generation. Med ett testamente kan man överföra förmögenhet åt vem som helst genom att avvika från laga arvsföljd. Om den förmögenhet som överförs till testamentmottagaren stannar under den skattefria gränsen om 20 000 euro får

45

denne förmögenheten utan arvsskatt. Genom att testamentera kan man till exempel ge pengar till varje barnbarn eller till exempel gudbarn för 19 990 euro utan arvsskatt.

Arvingarna kan också själva avstå från sitt arv till förmån för sina efterkommande.

Om den som avstår från arvet har flera barn, till vilka arvet överförs, sjunker också skattens totalbelopp då antalet arvingar ökar.

Beskattningen av försäljningsvinsten för en egen bostad som hör till ett stärbhus kan ofta sänkas genom delning så att bostaden helt överförs i änkans/änklingens namn före försäljningen. Han/hon får därigenom också för den avlidnas del räkna sig till godo dennas anskaffningstidpunkt och -pris samt på detta sätt i allmänhet också skattefriheten på grund av att han/hon bott i bostaden i två år under tiden för innehavet. I annat fall gäller nämligen skattefriheten endast änkans/änklingens andel, om arvingarna inte bott i bostaden minst två år efter arvlåtarens död.

Exempel: Martin Man lämnade vid sin död efter sig en förmögenhet på 300 000 euro. Han hade en dotter och en son, vilka båda var tvungna att för sin andel på 150 000 euro betala i arvskatt 15 200 euro.

Dottern Nora Noga besluter sig för att avstå från sitt arv till förmån för sina tre barn.

Nora Noga betalar inte arvsskatt. Arvsandelen för vart och ett av barnen är 50 000 euro, på vilket arvsskatten är 2 500 euro, det vill säga sammanlagt 7 500 euro.

Besittningsrätt Med besittningsrätt kan arv- och gåvoskattens belopp minskas. Besittningsrättens innehavare får rätten till avkastningen av egendomen och betalar utgifterna för dess underhåll. Om besittningsrätten uppkommit med stöd av lag eller testamente, kan ifrågavarande egendom inte utmätas för ägarens skuld.

Beloppet på barnens arvsskatter minskar märkbart genom att makarna gör upp ett inbördes besittningsrättstestamente. Ett inbördes äganderättstestamente kan tas emot som enbart ett besittningsrättstestamente, varvid skattepåföljderna är de samma som om testamentet ursprungligen uppgjorts som en inbördes besittningsrättstestamente.

Också värdepapper kan ges i gåva så att gåvogivaren förbehåller sig rätten till besittning och avkastning.

Den i gåvobrevet förbehållna livstida besittnings- eller avkastningsrätten sänker mottagarens gåvoskatt. Lindringen är desto större, ju yngre gåvogivaren är. Man bör emellertid observera att den som förbehåller sig en besittnings- och avkastningsrätt i allmänhet fortsättningsvis beskattas för avkastningen av den givna egendomen i inkomstbeskattningen och för värdet i fastighetsbeskattningen. Årsvärdet på en besittningsrätt, dvs. andelen av det gängse värdet beror på egendomens art. Värdet på beskattningen på årsnivå för en bostad är i allmänhet 5 procent

46

och för en fritidsbostad 3 procent. Övrig egendom värderas enligt den verkliga årsinkomsten, till exempel enligt den genomsnittliga dividendinkomsten. Förbehållet på livstid beaktas enligt åldern på den som äger besittningsrätten enligt följande: Besittningsrättsinnehavarens ålder under 44 44–52 53–58 59–63 64–68 69–72 73–76 77–81 82–86 87–91 över 92

Tal med vilket årsinkomsten multipliceras 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2

Exempel: Paret Stugman skänker sommarstugan till sina tre barn, men förbehåller sig nyttjande- och besittningsrätten under sin livstid. Sommarbostadens gängse värde är 60 000 euro. Makarna Stugman är 55 år. Besittningsrättens värde på årsnivå är tre procent och ålderskoefficienten 10, varför gåvoskatten efter 30 procents avdrag fastställs till 42 000 euro. Samtliga barn får såväl av far som av mor en gåva, värde 7 000 euro, varvid de vart och ett betalar i gåvoskatt 2 x 310 euro, dvs. 620 euro. Fördelen med besittningsrätten är 420 euro per förmånstagare.

Besittningsrätten upphör När besittningsrätten upphör när besittningsrättens innehavare dör, får ägaren full ägande- och besittningsrätt till egendomen utan skattepåföljder. Om däremot besittningsrättens innehavare under sin livstid avstår från besittningsrätten, avses besittningsrättens dåvarande värde som gåva tillfalla egendomens ägare. I allmänhet förloras besittningsrättens skatteförmån om besittningsrättens egendom säljs eller besittningsrätten på annat sätt avslutas under besittningsrättsinnehavarens livstid.

Exempel: Efter att ha fyllt 65 år har fru Stugman, som blivit änka, slutat med att åka ut till stugan.

Barnen besluter sig för att sälja sommarbostaden för 180 000 euro. Förutom skatten på överlåtelsevinst ska barnen betala gåvoskatt på besittningsrättens dåvarande värde. Var och ett av de tre barnen betalar 828 euro i gåvoskatt. De betalar således mera i gåvoskatt än vad innehållandet av besittningsrätten på sin tid sänkte gåvoskatten.

47

Skatteskalorna 2014 Inkomstbeskattningen Skatteskalan för statens inkomstskatt Skattepliktig förvärvsinkomst, euro

Skatt vid nedre gränsen, euro

16 100–23 900

8

39 100–70 300

3 175

23 900–39 100 70 300–100 000 100 000–

515

9 883

18 718,75

Skatt för den inkomst som överstiger nedre gränsen, procent 6,5

17,5 21,5

29,75 31,75

För förvärvsinkomst betalas förutom progressiv statsskatt kommunalskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringspremie. Arbetsgivaren uppbär dessutom för löner och arvoden avgifter för arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringar, vilkas avdragsrätt har beaktats i förskottsinnehållningen.

Kommunalskatten varierar mellan 16,5 och 22,5 procent.

Kyrkoskatten varierar mellan 1,00 och 2,2 procent. Kyrkoskatt betalas av medlemmarna i de evangelisk-lutherska och ortodoxa församlingarna.

Löntagarens arbetspensionsavgift är 5,55 procent av löneinkomsten, men av personer som har fyllt 53 år uppbärs en 7,05 procents arbetspensionsavgift. Arbetslöshetsförsäkringspremien är 0,50 procent. Premierna är avdragsgilla i inkomstbeskattningen.

Löntagarens sjukvårdspremie är 1,32 procent av den i kommunalbeskattningen beskattade inkomsten. Av löntagaren tas dessutom ut en 0,84 procents dagpenningspremie. Sjukvårdspremien för en pensionär är 1,49 procent.

Skatteskalor för skatt på arv och gåva Mottagarna av arv och gåva indelas i två skatteklasser.

Till klass I hör äkta maka/make, arvingar i rakt uppstigande eller nedstigande led, arvingar till makas/makes arvingar i rakt uppstigande eller nedstigande led. Samboende jämställs med äkta makar, om de tidigare varit gifta eller har eller har haft ett gemensamt barn. Sambo ärver sin döda maka eller make endast på basis av testamente. Till skatteklass II hör övriga släktingar och främmande.

48

Skatteskala för arvskatt, klass I Värdet på den Skatt vid Skatt på skattepliktiga delen, nedre gränsen, överstigande euro euro del, % 20 000–40 000 100 7 40 000–60 000 1 500 10 60 000–200 000 3 500 13 200 000–1 000 000 21 700 16 1 000 000149 700 19 Från den beskattningsbara arvsandelen får avdras: - makas/makes avdrag 60 000 euro - minderårigs avdrag (under 18 år) 40 000 euro Skatteskala för arvskatt, klass II Värdet på den Skatt vid Skatt på skattepliktiga delen, nedre gränsen, överstigande euro euro del, % 20 000–40 000 100 20 40 000–60 000 4 100 26 60 000–1 000 000 9 300 32 1 000 000310 100 35 Den nya gränsen om 1 000 000 euro i skatteskalan för arvskatt trädde i kraft den 1 januari 2013, och lagen är tillfälligt i kraft 1.1.2013–31.12.2015.

Skatteskala för gåvoskatt, klass I Värde på Skatt vid nedre den skattepliktiga gränsen, andelen, euro euro 4 000–17 000 100 17 000–50 000 1 010 50 000–200 000 4 310 200 000–1 000 000 23 810 1 000 000– 151 810

Skatt för den överstigande delen, procent 7 10 13 16 19

Skatteskala för gåvoskatt, klass II Värdet på den Skatt vid skattepliktiga delen, nedre gränsen, euro euro 4 000–17 000 100 17 000–50 000 2 700 50 000–1 000 000 11 280 1 000 000– 315 280

Skatt på överstigande del, % 20 26 32 35

Den nya gränsen om 1 000 000 euro i skatteskalan för gåvoskatt trädde i kraft den 1 januari 2013, och lagen är tillfälligt i kraft 1.1.2013–31.12.2015.

(Källor: skatteförvaltningen, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet) 49

Ordlista Aktie En andel av ett bolags aktiekapital. Aktien medför rätt bl.a. till bolagets vinstutdelning, förtursrätt vid nyemission och rätt att delta i bolagsstämman.

Aktiedeposition Tidsbegränsad deposition, vars avkastning beror på aktiernas kursutveckling.

Aktieemission Ett aktiebolag ger ut nya aktier eller aktier som bolaget äger till aktieägarna. Aktieemissionen kan också riktas till någon annan part än aktieägarna. Aktieemissionen kan vara mot vederlag eller vederlagsfri.

Aktiens matematiska värde Bolagets nettoförmögenhet (tillgångar - skulder) delat med antalet aktier i omlopp.

Anskaffningsutgift Avdrag som i beskattningen av försäljning eller överlåtelse görs från försäljningspriset, omfattar t.ex. anskaffningspriset, dvs. Inköpspriset, utgifterna för köp och försäljning samt överlåtelseskatten.

Anskaffningsutgiftsantagandet Ett alternativt avdrag till den verkliga anskaffningsutgiften och omkostnaderna i beskattningen av försäljningsvinsten, dvs. överlåtelsevinsten på egendom.

Avkastningsandel Avkastning, som en placeringsfond årligen delar ut till sina andelsägare.

Beskattningsvärde Det värde som fastställts för egendom under skatteåret enligt lagen om värdering av tillgångar för beskattningen.

Börsbolag Ett listat bolag. Ett bolag med vars aktier handel idkas på börsen.

Dividend Den vinstandel ett bolag utdelar till sina aktieägare.

EES-området Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Dit hör EU:s medlemsstater samt Island, Norge och Liechtenstein.

50

Emission Försäljning av aktier eller masskuldebrev till allmänheten.

FIFO-principen Principen first in, first out innebär att om inte ordningsföljden av vid olika tidpunkter anskaffade innehav av samma slags egendom inte kan fastställas, anses egendomen ha sålts i den ordning som den förvärvats.

Fondemission En emission, där aktieägarna får nya aktier vederlagsfritt.

Försäljningsvinst (eller -förlust) Överlåtelsevinst (eller -förlust). Skillnaden mellan försäljningspriset och de verkliga anskaffningsutgifterna eller anskaffningsutgiftsantagandet av egendom.

Gängse pris Marknadspris.

I Finland allmänt skatteskyldig En person, som under skatteåret varit bosatt i Finland. Personen anses vara bosatt i Finland, om han har sin stadigvarande bostad och hemvist här eller om hon/han vistas här över sex månader i följd. En finsk medborgare är allmänt skatteskyldig i Finland efter flyttning utomlands fortfarande under flyttningsåret och tre följande år, om han inte isar, att han/hon inte längre har någon väsentlig anknytning till Finland.

Inlösningspris Exempelvis det pris som betalas till ägaren vid inlösen av en andel i en placeringsfond.

Kapitalinkomst Inkomst av placerat kapital, t.ex. räntor, dividender, hyror och placeringsfondernas avkastningsandelar och utländska räntor.

Konvertibla skuldebrev Ett av ett aktiebolag emitterat skuldebrev, som enligt lånevillkoren kan konverteras till aktier.

Kvarskatt En skatt som ska betalas i efterhand, när den skatt som fastställts i den slutliga beskattningen är större än den skatt som påförts i förskottsuppbörden.

Källskatt En slutlig skatt som uppbärs vid källan för inkomsten, t.ex. skatt på avkastning som betalas till utlandet.

51

Källskatt på ränteinkomst En slutlig skatt som uppbärs på ränteintäkter i hemlandet, exempelvis räntor på depositioner och masskuldebrev.

Legat Specialtestamente, med vilket arvlåtaren bestämmer om en viss del av sin förmögenhet eller en viss summa till förmån för någon. Mottagaren av ett specialtestamente är inte aktionär i dödsboet enbart på grund av sin ställning som mottagare av ett specialtestamente.

Listat bolag Ett bolag med vars aktier handel idkas på börsen.

Ls-besparingar Till ett ls-konto överförda pengar, som vidareplaceras från kontot i depositioner, aktier, fondandelar och/eller ränteplaceringar.

Ls-konto Ett konto för bundet långsiktigt pensionssparande. Sparandet på ett ls-konto stöds med skattelättnader, men de sparade medlen och avkastningarna av dem beskattas, när de vid uppnådd pensionsålder lyfts.

Marginalskatt Den skatt som uppbärs för tilläggsinkomst.

Masskuldebrevslån Ett lån, som en sammanslutning upptar av allmänheten och som fördelar sig på flera masskuldebrev. Masslån.

Nyemission Avgiftsbelagd emission.

Onoterat bolag Ett företag som inte är börsnoterat, det vill säga dess aktier utgör inte föremål för offentlig handel på reglerade marknader.

Option Ett avtal som medför rätt men inte skyldighet att köpa eller sälja en options underliggande egendom vid en viss tidpunkt till ett på förhand avtalat pris. Förmånen kan vara t.ex. en aktie eller ett index.

52

Optionsbevis Teckningsrätt som berättigar till teckning av aktier på vissa villkor och under viss tid.

Optionslån Teckningsrätt, till vilket hänför sig ett optionsbevis som berättigar till teckning av aktier.

Placeringsfond En av aktier och andra värdepapper bestående fond, som ägs av de personer och sammanslutningar som placerat medel i fonden.

Premie Prisskillnaden mellan priset på ett jämförbart värdepapper och det högre pris som betalats till emittenten för en option.

Progression Den skatteökning, som gradvis följer med ökad inkomst och som är desto större, ju högre inkomsterna är.

Ren förvärvsinkomst Förvärvsinkomst, från vilken naturliga avdrag, det vill säga resor till och från arbetsplatsen, medlemsavgifter till fackföreningar och övriga utgifter för inkomstens förvärvande avdragits.

Skattesats Skattens andel i procent av de skattepliktiga inkomsterna.

Skatteskala Progressionsskala vid statens inkomstbeskattning eller beskattning av arv och gåva.

Särskild underskottsgottgörelse Om de avdragsgilla frivilliga pensionsförsäkringspremierna eller de till ls-kontot överförda besparingarnas belopp är större än det skattepliktiga kapitalskattebeloppet, görs avdraget från skatterna på förvärvsinkomst.

Sätta i omlopp En emission av aktier eller masskuldebrev till allmänheten.

Teckning Köp av aktie och masskuldebrev i samband med en emission, köp av placeringsfondandelar.

53

Teckningspris Det pris som betalas för ett värdepapper vid en emission.

Teckningsrätt Rätten som ansluter sig till att förvärva nya aktier i bolaget.

Termin Förbindelse att köpa eller sälja förmån som utgör objekt för förbindelsen vid en viss tidpunkt till ett visst pris. Den underliggande förmånen kan vara t.ex. en valuta eller ett värdepapper.

Underskottsgottgörelse Avdrag som görs från skatt på förvärvsinkomst då avdragen från kapitalskatten, till exempel utgifter för inkomstens förvärvande eller avdragsgilla ränteutgifter, överstiger kapitalinkomsterna.

Vinstandel Avkastningsandel. Avkastning, som en placeringsfond årligen delar ut till sina andelsägare.

Värdeandel Värdepapper i anslutning till ett värdeandelssystem. Värdeandelar ersätter tryckta värdepapper, så som aktiebrev och masskuldebrev.

Värdeandelskonto Placerarens personliga konto, i vilket tecknas dennes aktier enligt bolag och värdeandelsart.

Warrant Ett värdepapper som medför rätt, men inte skyldighet att köpa eller sälja den underliggande egendomen (aktie/index) till ett i emissionsprospektet fastställt pris och vid en fastställd tidpunkt i framtiden eller erhålla en penningprestation. Warranten liknat optionen, men är långvarigare. Under warrantens giltighetstid kan handel idkas med den på börsen på samma sätt som med aktier. Överkurs Den del av ett masslåns pris som överstiger det nominella värdet. Överlåtelsepris Köpesumman som erhållits från försäljning av egendom.

54

Överlåtelsevinst (eller -förlust) Försäljningsvinst (eller -förlust). Skillnaden mellan försäljningspriset och de faktiska anskaffningsutgifterna eller anskaffningsutgiftsantagandet. Överlåtelseskatt Skatt som betalas till staten i samband med en överlåtelse av fastighet eller värdepapper mot vederlag och som ersätter stämpelskatten. I fastighetshandeln är skatten 4 procent och i aktiehandeln med bostadsbolagsaktier och andra fastighetsbolagsaktier 2 procent (från och med 1.3.2013) och i annan aktiehandel utanför börsen 1,6 procent.

Guiden har utarbetats i enlighet med gällande lagar och bestämmelser i skrivande stund. Redigeringsarbetet har utförts med omsorg. Börsstiftelsen i Finland ansvarar emellertid inte för placeringsbeslut som fattas på grundval av guiden.

55

Fabiansgatan 14, 00100 Helsingfors, www.porssisaatio.ďŹ

4/2014 svenska

Placerarens skatteguide 2014