Är det dags att nyansera debatten?

Text: Tomas Dalström, Foto: Sara Appelgren

Många av oss lever idag i en urban, digital värld som är långt ifrån den savann som våra hjärnor en gång utvecklades för. Men tack vare hjärnforskningen kan vi se till att påverka de miljöer som vi befinner oss i, istället för att utsättas för dem.

Nina Wormbs är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hon har en grundexamen i teknisk fysik.

Nina Wormbs deltar i den allmänna debatten i frågor som rör människans relation till teknik och miljö. Hon sitter i insynsrådet för Myndigheten för tillgängliga medier och i Kungliga Biblioteket. Hon har tidigare varit ledamot av Nobelmuseets styrelse.

Nina Wormbs är lite av en röst i öknen. Hon anser att vår tilltro till tekniken är överdriven: att den många gånger bygger på okunskap och felaktiga premisser. Hon tycker att det är dags att nyansera debatten och inse att den nya tekniken inte alltid håller vad den lovar.

Du anser att debatten om den digitala tekniken alltför länge har genomsyrats av en idé om att den alltid är bättre, just för att den är digital och ny, jämfört med den som är gammal. Kan du utveckla det?

”Jag tror att det har att göra med framstegstanken helt enkelt, idén om att det alltid blir bättre. och eftersom teknik och vetenskap är tätt sammankopplade med stora och positiva samhällsförändringar ligger det nära till hands att föreställa sig att teknik är bra, men ny teknik är bättre.”

”En annan dimension är att vi har väldigt fokus på nu och imorgon, och innovativitet och innovationspolitik. Vi tänker oss att vi hela tiden måste förändra och ha nytt, och då måste det vara bättre. Ingen vill ju byta till något som är sämre. Det är den grundläggande idén bakom.”

Du skrev nyligen i en debattartikel i Dagens Nyheter att ”De som vurmar för digitalisering har nöjt betraktat pandemins återverkningar när det gäller distansarbete …” och att ”Den övergripande slutsatsen att det går att arbeta mycket på distans har fått olika aktörer att trendspana och återigen förutspå nära förändringar av arbetslivet … Öppna kontorslösningar har givit plats för ambulerande arbetsplatser som nu kan avskaffas helt.”

”Jag har sett det här tidigare. Det är kanske inte så konstigt, det finns idéer om hur kontor ska vara. Men ganska ofta drivs de av föreställningen av att man ska kunna spara pengar och det är inte säkert att det är en bra drivkraft när det gäller människors arbete. Jag tror inte heller att de som forskar på kontorslandskap har kommit fram till att det är genomgående bra.”

Inget jag har sett tyder på det.

”Nej, och ändå driver man på åt det hållet. Det är anmärkningsvärt, men man vill spara pengar. Det är förmodligen ett starkt argument.”

Du anser också att vi bör vänta på fler utvärderingar och ta tillvara den kunskap som faktiskt visar att även om vissa saker kan göras digitalt så gäller det inte alla. Kan man säga redan nu vilka arbetsuppgifter som passar digitalt, vilket är en förutsättning för att arbeta hemma.

”Jag tror det är svårt att säga något om det. Man kan inte säga att det exempelvis passar forskning, för forskning är så väldigt olika. En annan fråga är om det passar alla människor. Vi kan ta samma arbetsuppgift som blir helt omöjlig att genomföra som småbarnsförälder.”

”Några redaktörer för vetenskapliga tidskrifter har under våren sett att kvinnliga författare har skickat in färre manuskript. Förmodligen beror detta på att manliga akademiker har kunnat fokusera på sin forskning och kunnat skriva, medan de kvinnliga har fått gå tillbaka till att ta hand om barnen, som inte får gå till skolan.”

Jag såg en artikel där en engelsk copywriter, som beskrev sig som introvert, uppskattade att han kunde arbeta hemma. Han fick mycket mer gjort, eftersom han inte ständigt blev störd, vilket han vanligtvis blev i reklambyråns öppna kontor.

”Så är det för många, men vi måste tänka på att vi har helt olika förutsättningar i våra hem. Jag har en kollega som har ett för litet köksbord och istället arbetar vid bordet ute på sin inglasade balkong. Alla har inte möjlighet att ha ett hemmakontor.”

”Ökat hemarbete som drivs av föreställningen om effektivitet som enda mål skapar en ny segregation och påverkar anställdas möjlighet till ett bra arbetsliv. Det här är en ojämlikhet som företagen inte verkar bryr sig om.”

De som ifrågasätter delar av digitaliseringen kan få höra att de är bakåtsträvare. På nätet kan det bli ganska olustigt ibland.

”Jag har studerat teknik i samhället i många år utifrån ett akademiskt perspektiv. När jag var särskild utredare för digitalradioutredningen 2013–2014, kunde det hetta till. Det fanns ganska många åsikter om vad som var bra och dåligt.”

”Man kunde å ena sidan hävda att DAB-tekniken var dålig, eftersom den var en gammal standard och å andra sidan att digitalisering var bra eftersom det var nytt. Vem som sa vad berodde på vad man ville åstadkomma. Det kunde jag känna igen i mina studier av medieförändringar under 1900-talet.”

Jag har talat med anställda som berättar att deras chefer kallar dem för bakåtsträvare, när de har sagt att de inte kan arbeta i ett öppet kontor.

”Det låter som dåligt ledarskap och en chef som inte kan hantera sina anställda. Idén om att ny teknik är bättre är så djupt rotad, så det är ett lätt argument att ta till. Att tekniken är det som driver historien är en vanlig tankestruktur. om teknik är den främsta förändringsagenten och om man vill att det ska bli bättre, då behövs det teknik till det. om folk då säger att de inte vill ha ny teknik, då ligger det nära till hands att säga att de inte vill ha det bättre. Då tar man ju gärna till historiska exempel och talar om motstånd.”

”Jag menar inte att teknik inte förändrar samhället, men det är mycket mer komplicerat än vad de här enkla berättelserna ger vid handen. Det är många andra saker som förändrar historien, som inte får plats i en sådan berättelse. Demokratier är inte ett resultat av teknik, inte mänskliga rättigheter heller. Det finns många saker som är helt centrala som inte är resultat av teknik.”

Blir det ofta motsättningar när det kommer något nytt?

”Det är vanligare att vi får en debatt om det är ett politiskt drivet teknikskifte än om marknaden driver. Konsumenter är ganska svaga, oorganiserade och har inte så mycket kraft, så när du och jag står inför en ny typ av operativsystem och måste ladda ner det, kan vi inte göra så mycket.”

Det är bara att godkänna avtalet.

”Precis. Man kan bli ganska sur i sitt hem, men det blir inte så mycket debatt av det. om en regering bestämmer sig för att införa en ny typ av TV, blir frågan systemisk och man kan få syn på en massa argument. Min metod har varit att titta på konflikter omkring teknik och då kan man lättare se vilka föreställningar som finns om vad tekniken kan eller inte kan.”

Internationella valutafonden slår fast att den totala produktivitetsökningen har försvagats i EU och USA och under en lång tidsperiod. I en rapport som Microsoft har släppt i samarbete med London Business School, konstaterar de att bara en av tio anställda i genomsnitt, i 21 europeiska länder, anser att de är högproduktiva trots den nya tekniken. I Sverige är det fyra av tio. Bank of England skriver att världsekonomins problem kanske i själva verket är en uppmärksamhetskris. Den överensstämmer med den smarta mobilens globala utbredning. Forskare konstaterar att svenska företag förlorar en miljard kronor per år på öppna kontor. Hur tänker våra företagsledare?

”Företagsledare är människor och människor är extremt sociala varelser. Vi är väldigt beroende av vad andra tycker. Det finns å ena sidan en oro för att sticka ut för mycket, samtidigt som vissa innovativa företag å andra sidan vill sticka ut.”

”En del gör marknadsundersökningar, men de kan bara visa sådant som finns eller är på gång. Man ägnar sig ofta åt att trendspana genom att fråga folk. Det blir ju väldigt självbekräftande. Man svarar det man själv gör eller det man tror ska hända. Man kan tycka vad man vill om det, men en viktig fråga är om det är en bra metod.”

De som leder företagen kanske även är oroliga för att de arbetssökande tycker att ett företag som inte hänger med i utvecklingen inte är något att satsa på.

”Det populäraste företaget bland ingenjörer de senaste åren är Google, som har definierat sig själva som att gå lite före. Det är svåra frågor. Men om man tittar på klimatfrågan, som jag håller på med själv just nu, är det väldigt tydligt att vi människor försöker vara konsistenta individer. Men vi är också väldigt känsliga för vad andra tycker om oss och våra handlingar.”

Att teknik alltid förstås som bättre kan inte det förändras i och med att miljöaspekten blir viktigare?

”Det har egentligen funnits goda chanser att nyansera den här diskussionen om tekniken tidigare. Jag tror att nästan alla har erfarenhet av att ha köpt en ny pryl som är sämre än den man hade. Vi känner till att våra bilar håller kortare tid. Det är likadant med våra cyklar, kläder, skor. Väldigt många saker håller kortare tid än de gjorde tidigare. om man tycker att teknik ska fungera, så är livslängd verkligen en dimension man kan bedöma. och då är det verkligen inte alltid bättre.”

Ofta kan man inte laga sakerna.

”Det är oftast inte kostnadseffektivt. Är man övertygad kanske man gör det i alla fall. På många sätt har vi en passiv kunskap om att all teknik inte är bättre. Men vi pumpas ju konstant från alla andra håll med att det är så.”

”Jag tycker att mobilindustrin är jätteintressant. Det har funnits en idé om att det är en rättighet att få en ny telefon vartannat år. Som att det skulle vara en tillgång. Det är förskräckligt. Inte bara från ett hållbarhetsperspektiv utan också ur ett praktiskt perspektiv. Man måste börja om från början varje gång, starta om saker och ting, inte veta var bilderna finns, och det är appar som ska fixas.” ”och om man inte byter blir det ett problem till slut. Jag har en iMac från 2013 som jag ville ha ett nytt operativsystem till. Jag kan inte göra det själv, utan måste lämna in datorn så att de kan ladda upp de delar som behövs i rätt ordning. Jag kan inte få det online, utan jag måste gå till butiken för att göra det.”

Du skriver att vi måste svara på varför vi ska välja digital teknik, till vilket pris och med vilka konsekvenser. Det gäller arbetslivet och var vi arbetar, till exempel distansarbete. Varför sker det för sällan?

”Det sker för sällan för att det finns en övertygelse om att bara vi digitaliserar blir det bra.”

”Och den svenska digitaliseringsstrategin har ju också sådana dimensioner. Vi ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, inte fundera på hur vi ska få bäst åldringsvård till exempel. Här är helt enkelt fokus på tekniken och hur den ska användas. Det är väldigt avslöjande. Man tänker sig att digitaliseringen kan åstadkomma förändring på alla dessa områden, istället för att fråga sig vad våra gamlingar behöver. De behöver inte en iPad. De behöver högre personaltäthet.”

Tomas Dalström är författare, journalist, föreläsare och innovatör med passion för hjärnan. Hans nya bok ”Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har idag – Så kan du återställa den” nominerades till Årets marknadsföringsbok 2017. Han föreläser även om bokens tema. dinhjarnafran2008.se

Foto: Sara Appelgren