Diabetesprojekt utgick från patienters input

Christine Kumlien, professor i vårdvetenskap.

Stefan Acosta, professor i kärlkirurgi. Diabetiska fotsår är en ofta smärtsam och besvärlig komplikation som cirka 25 procent av alla med sjukdomen någon gång drabbas av. Foto: Envato

– PPI har blivit alltmer uppmärksammat som en viktig del i forskningsprocessen men det är ändå relativt få som genomför det, åtminstone i Sverige, säger Christine Kumlien, professor i vårdvetenskap vid Fakulteten för hälsa och samhälle. – Tanken är att maktförhållandet ska suddas ut mellan forskare, kliniker och patienter, som ju många gånger är de som har mest erfarenhet av sjukdomen, säger Christine Kumlien som är huvudförfattare till artikeln Research priorities to prevent and treat diabetic foot ulcers som publicerades tidigare i höstas i välrenommerade tidskriften Diabetic Medicin.

Målsättningen med projektet var alltså att utröna vilken forskning som bör prioriteras för att förhindra och behandla fotsår hos individer med diabetes. Diabetiska fotsår är en ofta smärtsam och besvärlig komplikation som cirka 25 procent av alla med sjukdomen någon gång drabbas av. Men även väldigt kostsam. Diabetiska fotsår kostar den svenska sjukvården mer än 30 miljarder kronor årligen och inbegriper 25 000 fotsår och cirka 750 amputationer.

I projektet har man använt man sig av metodiken James Lind Alliance (JLA) som syftar till att peka ut de tio mest prioriterade fokusområdena. I referensgruppen deltog 53 personer med diabetes – medlemmar ur Skånes diabetesföreningar – samt 49 representanter från sjukvården; mestadels läkare och sjuksköterskor. En digital workshop i februari 2021, på grund av då rådande pandemi, mynnade ut i tio fokusområden (se faktaruta).

Stefan Acosta, professor i kärlkirurgi och knuten till institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet, är mycket nöjd med utfallet.

– Det är viktigt att få med sig patienternas åsikter och resultatet blir ännu starkare när det kommer från en patientförening som får ge sin gemensamma bild.

Att inte fler använder sig av PPI tror Stefan Acosta delvis beror på en ovana att släppa in utomstående i forskningen. – Det kräver trots allt ett delikat förhållningssätt. Som kliniker gäller det att lyssna och inte ta över processen. Hos många forskargrupper finns det en barriär och rädsla att gå utanför sin egen kunskapsbank, säger han.

Både Stefan Acosta och Christine Kumlien betonar fördelarna med PPI inför framtida forskningsprojekt och anslag. – Det blir ju som en slags förstudie. Så även om man inte hittar evidens, hittar man kunskapsluckorna man bör gå vidare med. Därför blir det en fördel när man söker forskningsanslag och något exempelvis Vetenskapsrådet efterlyser. Sedan kan förhoppningsvis andra forskare ta tag i områden som vi inte kan fördjupa oss i. Det är delvis därför vi publicerar resultatet: för att belysa och lyfta det för andra forskare, säger professor Christine Kumlien vid institutionen för vårdvetenskap vid Malmö universitet.

Illustratör: Nadja Nörbom

Bokens rubrik är en uttömmande varudeklaration, kompletterad med en innovativ beskrivande innehållsförteckning. Författarna Kerstin Brismar och Harriet Wallberg är båda läkare och forskare inom diabetes och skriver sakkunnigt och lättläst om ett komplext sjukdomsområde. Diabetes typ 2 kan uppstå av olika orsaker och yttra sig på skilda sätt. Här beskrivs de olika varianterna med sina respektive behandlingar och risker för följdsjukdomar. En stor del av boken fokuserar allt som kan göras på egen hand för att få blodsockernivåerna hanterbara: kosten, motionen, sömnen, stressen… De ”traditionella” nationella kostråden vid diabetes är på väg att uppdateras i enlighet med nyare forskning, och just det avsnittet kommer sannolikt att revideras något framöver. Som på alla områden krävs också individuell anpassning. Boken är lättillgänglig med många pedagogiska figurer och scheman. Koll på diabetes typ 2 kan rekommenderas en bred läsekrets, då den också handlar om hur anhöriga kan stötta sjuka till en hälsosammare livsstil och om att förebygga sjukdom. Helhetsbetyg: 4-Mycket bra. (BTJ)

Kerstin Brismar och Harriet Wallberg har många års erfarenhet av forskning, utbildning och rådgivning kring diabetes och guidar dig rätt på ett inspirerande och lättillgängligt sätt. De tar upp allt från vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vård du har rätt till och vad du själv kan göra för att må bra. Det går att leva ett gott liv med diabetes – här får du veta hur!

Som pedagogisk inspiratör liksom kunskapskälla kan jag därför rekommendera att varje primärvårds och diabetesmottagning skaffar boken och att man sätter den i händerna på utbildningsläkarna och blivande diabetessköterskor.

D I A B E T O LO G N Y T T

Denna berättarteknik gör att läsaren har möjlighet att finna mycket kunskap och få en god överblick och förståelse av sin egen sjukdom. D I A B E T O LO G N Y T T

Vid intresse av att köpa in ett större antal böcker kontakta martin.harris@bonnierforlagen.se Läs mer om boken på www.bonnierfakta.se FÖRLAG: BONNIER FAKTA

Harriet Wallberg är läkare, specialist i klinisk fysiologi och professor i fysiologi vid Karolinska Institutet. Hon forskar om diabetes och hur livsstilen påverkar sockerbalansen. Foto: Gabriel Liljevall

Kerstin Brismar är läkare och senior professor i endokrinologi och diabetesforskning vid Karolinska Institutet. Foto: Gabriel Liljevall