Ny strålteknik anpassas i realtid till tumörens rörelser under behandling

Sedan tidigare används strålningsteknik som övervakar rörelser i kroppen och slår av strålningen om rörelsen är utanför marginalerna. Den nya tekniken innebär att strålfältet i stället följer med i rörelsen i kroppen och inte behöver stängas av. Tekniken, som kallas Synchrony, användes för första gången vid en strålbehandling på Skånes universitetssjukhus i Lund i början av oktober. Så här långt har införandet gått som planerat. – Vi har än så länge använt tekniken för strålbehandling av en av våra patienter som har prostatacancer. Vi utvärderar tekniken kontinuerligt och arbetar med att successivt använda den på fler patienter där tumören har en komplicerad placering. Planen är att framöver även använda tekniken vid behandling av andra cancerformer, säger Per Munck Af Rosenschöld, sjukhusfysiker och områdeschef för strålbehandling och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus.

Varje år behandlas cirka 4 500 patienter vid strålbehandlingen på Skånes universitetssjukhus i Lund. Strålbehandling ges oftast uppdelad på flera tillfällen och patienter som ska strålbehandlas genomgår datortomografi eller magnetkameraundersökning för att planera behandlingen.

Vid varje strålbehandlingstillfälle genomförs sedan bildtagning med röntgen för att sikta in strålen till rätt område i kroppen. För att kompensera för att tumören kan röra sig under behandlingen lägger man till extra marginaler, vilket innebär att strålfältet görs större.

Den nya tekniken gör det möjligt att ta röntgenbilder samtidigt som strålbehandlingen pågår, beräkna tumörens läge och justera strålfältet efter den nya positionen utan att strålningen stängs av. Patientens andning kan också följas för att ytterligare få en modell i realtid över hur tumören rör sig.

Det leder enligt Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska på Skånes universitetssjukhus, till att vissa typer av tumörer som rör sig under behandling kan strålas med högre precision än tidigare och därmed undviker man att omkringliggande vävnad får onödig strålning vid behandling.

– Vi är inte där ännu, utan tekniken håller på att provas ut, men i förlängningen innebär det att man skulle kunna minska risken för besvär som annars kan uppstå efter strålbehandling, som till exempel tarmbesvär. Så i längden kan tekniken bidra till förbättrad livskvalitet för patienten, säger Petronella Lannerheim.

Eftersom strålningen har högre precision är tekniken användbar främst på tumörer som rör sig under behandlingsförloppet och där det finns extra strålkänslig vävnad i närhet av tumören. Exempel på detta är vissa typer av prostatacancer, mindre omfattande lungcancer och enstaka metastaser i lungan. – Tekniken innebär ett paradigmskifte där vi tar ett kliv från traditionell strålteknik med statiska behandlingar, till anpassningsbara behandlingar som formas i realtid efter tumörens position under pågående behandling. Region Skåne har anslagit forskningsmedel för att ytterligare driva på utvecklingen av realtidsanpassad strålbehandling och för att undersöka precision och möjligheter med tekniken, säger André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker på Enhet strålbehandlingsfysik.

André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker och Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska är två av krafterna bakom införandet av den nya stråltekniken. Foto: Skånes universitetssjukhus.

”Det mest påfallande i materialet är omfattningen av problemen, att extrem hetta drabbar så många. Och det är allt fler områden i världen som riskerar att bli sådana att man inte kan bo och arbeta där”. Foto: Canstock, arkiv.

AnnaCarin Olin, professor. Foto: Elin Lindström.

Syftet med rapporten på området arbets- och miljömedicin är att ge en kortfattad summering om värmerelaterade hälsoeffekter. Publiceringen sammanföll i tid med upptakten inför FN:s klimatkonferens i Egypten som startade den 6 november.

Rapporten beskriver de mest utsatta befolkningarna i världen, regioner där extremvärme råder och olika framtidsscenarier för global uppvärmning. Underlaget är hämtat från rapporter och vetenskapliga publiceringar från åren 2004-2022, med tyngdpunkt på de senaste åren.

Anna-Carin Olin, professor i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ingår i redaktionskommittén bakom rapporten. – Det mest påfallande i materialet är omfattningen av problemen, att extrem hetta drabbar så många. Och det är allt fler områden i världen som riskerar att bli sådana att man inte kan bo och arbeta där, säger hon.

I rapporten beskrivs det som kallas värmestress och uppstår när kroppen utsätts för så hög värme att den inte kan parera för påverkan på hjärta och cirkulationssystem. I kombination med arbete utomhus, sjukdom eller hög ålder ökar riskerna för exempelvis lågt blodtryck och värmerelaterad huvudvärk, och i svårare fall värmeslag och dödsfall.

Också barns utsatthet lyfts fram. Små barn har liten kroppsvolym relativt den kroppsyta som exponeras för värme, vilket gör dem extra känsliga för värmestress och uttorkning.

En svår levnadsmiljö för barn är överbefolkade

”Små barn har liten kroppsvolym relativt den kroppsyta som exponeras för värme, vilket gör dem extra känsliga för värmestress och uttorkning”. Foto: Envato

storstadsmiljöer i riktigt varma länder, där dagsvärmen absorberas i gator och byggnader, lagras och sedan frigörs långsamt nattetid. Fenomenet kallas urbana värmeöar och ger inte utrymme för återhämtning från värmen. – Det här är särskild svårt i utvecklingsländer, det förekommer ofta i fattigare områden i stora städer utan möjligheter att kyla ner sig. I de här områdena där det inte går att skydda sig utgör barnen en särskilt sårbar grupp, säger Anna-Carin Olin.

De befolkningar som kommer att påverkas mest av stigande temperaturer finns i redan varma regioner i världen, där även små temperaturförändringar kommer att ha en allvarlig påverkan på hälsan. I Europa väntas ökningen av värmerelaterad dödlighet vägas upp av minskad köldrelaterad dödlighet, dock inte på längre sikt. – Vi ska inte glömma bort att vi också är utsatta, säger Anna-Carin Olin. Det gäller inte minst äldre personer som bor själva eller på äldreboenden. Där har vi inte alltid beredskap för att skydda folk från höga temperaturer.

Källa: Sahlgrenska akademin