ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
Nordea Bank AB (publ)
4
Gemensam – gemensam Planerar du affärer i Norden och Baltikum? Kontakta regionens ledande bank!
Gör det möjligt
nordea.se
GÖR LIVET LÄTTARE MED HJÄLP AV VÅR ERFARENHET Nå bättre resultat med rätt partner Söker du en expert på ekonomiförvaltning och redovisning i Finland? Ta kontakt med oss! Vi jobbar flexibelt på flera språk, känner finsk lagstiftning och är vana med internationella rapporteringsrutiner. Du får full kontroll över helheten och mer tid över för att koncentrera dig på verksamheten. Vår gedigna erfarenhet ger ett klart mervärde och hjälper dig och företaget att göra ett bättre resultat. Accounting Services Tilimatic Oy är en auktoriserad byrå i Helsingfors som erbjuder flexibla och skräddarsydda tjänster. » » » » » »
Bokföring Löneberäkning Workflow ASP Momsombud Skattedeklarationer
» » » » » »
Kund- och leverantörsreskontror Rapportering Betaltjänster Webbfakturering Konsultation Bokslut
Läs mer om våra redovisningstjänster i Finland, besök oss på www.tilimatic.fi
Accounting Services
TILIMATIC OY
Jacob Wallenberg är sedan 10 år tillbaka ordförande i Finsk-svenska handelskammarens fullmäktige. I denna intervju berättar han om sin roll som ordförande och varför det är viktigt att vårda våra relationer med Finland. Berätta hur det kom sig att du blev ordförande! Jag fick frågan för 10 år sedan dels tack vare att familjen har en lång och historisk koppling till Finland och dess näringsliv och dels att jag som ordförande i Investor har en bred exponering mot internationellt affärsliv. Handelskammaren är en unik institution i Norden som tydligt fångat upp ledande företrädare för de båda nationerna, och den har blivit en mötesplats mellan näringslivsföreträdare i båda länderna. Vad gör du i din roll som ordförande? – Jag deltar, driver och befrämjar möten mellan näringslivsföreträdare länderna emellan. Det försiggår ett betydande utbyte och relationsskapande mellan de två länderna som är en del av den grundläggande relation som finns mellan Finland och Sverige. Har man varit tillsammans i 700 år så är det mycket som är viktigt att bygga på och upprätthålla. Det finns en värdegemenskap och en gemensam historia som det är angeläget att hålla fast vid och uppdatera på ett modernt sätt. Varför är relationen så viktig att upprätthålla? – Sverige och Finland har mycket affärer ihop. Industriellt sett påminner länderna mycket om varandra. Dessutom ökar möjligheterna att göra sig hörd inom EU om vi samverkar med våra närmaste grannar. Vi är två olika nationer, men vi har en gemensam historia som vi ska vara stolta över och relationer som vi ska vårda och göra något positivt av t ex genom att gemensamt kraftsamla i EU frågor. För många finska företag är Sverige första steget ut i Europa, vilket kan leda till många kulturkrockar. Vilka av dessa ”krockar” har du stött på? – Jag upplever inte så många krockar, utan snarare likheter och olikheter. Samverkan inom näringslivet i Finland och mellan näringsliv och politiken är större i Finland, vilket är något jag kan vara avundsjuk på. Sverige är det land som jobbar mest med konsensus. I Finland är man inte lika konsensusdriven utan mer rak, hierarkisk och tydlig. Mer ”no-nonsense”. Det där kan jag också vara lite avundsjuk på. Jag har själv varit chef för verksamhet i Finland och har uppskattat den finska traditionen på arbetsplatser. Vilka styrkor och likheter hittar du i de båda länderna? – I det nordiska perspektivet är Finland och
Sverige mest lika varandra, med en snarlik industriell bas och med företag som påminner om och konkurrerar med varandra inom många områden. Båda länderna är industriellt tekniskt skickliga, internationella, lutheranska och noggranna till sin grundvärdering. Finland har euro sedan åtta år tillbaka, medan Sverige har tackat nej. Tidigare har du sagt att nej-sägarna tänker för kortsiktigt. Vad tycker du nu? – Jag anser att EU-medlemskapet är ett långsiktigt politiskt projekt som vi ställt oss bakom. Som en del av detta finns EMU och tanken att vi ska ha en gemensam valuta. Jag är av den uppfattningen att man ska vara med i hela projektet. De senaste ett och ett halvt åren har svenska företag dragit fördel av att kronan varit lågt värderad och vi har då blivit mindre sårbara. För mig är det ett kortsiktigt argument om man använder det som ett nej-argument för euron. Det betyder att om vi har tjänat så har någon annan inom Europa förlorat på det. Men vi delar en gemenskap och jag tycker inte att man ska förlora eller vinna med konstgjorda medel. När valutan är lågt värderad har du inte heller samma tryck på dig att effektivisera din produktionsprocess. Nu har vi spenderat ett år med att inte ha samma tryck på oss men nu har vår valuta blivit allt dyrare och plötsligt är vi inte lika konkurrenskraftiga som om vi effektiviserat en svag svensk krona. Volatiliteten skapar mer problem än den löser, så frågan om euro är både moralisk och praktisk. Blicka 10 år framåt i tiden – vilka branscher leder våra länder framåt? – De branscher där vi har förmåga att tekniskt ligga i framkant. Vår utmaning är att vi är dyra produktionsländer, därför gäller det att hela tiden fylla våra produkter och våra tjänster med så stort kunskapsinnehåll som möjligt. Det betyder att vi måste vidareutveckla vår skola och våra studenters kompetens, vare sig det är på högstadie-, gymnasie- eller universitetsnivå. Enligt mig är det en attitydfråga. De kinesiska ledarna talar nu om att de måste bli en kunskapsekonomi och att de måste bli mer konkurrenskraftiga. Dessa tal hålls i år och Kina konkurrerar med oss redan nu, inte 2030 som många trodde att det skulle bli. Indien är också nästan ikapp och det är det som vi måste förhålla oss till. Du måste hänga med och vara bättre än de andra. Sedan vilka branscher som leder oss framåt, det är en svår fråga. En bra utgångspunkt är t ex telekombranschen och clean tech.