Samspel alumni 2016

Page 1

ALUMNI ET T MAGAS IN FR ÅN MDH - 2 016

GENOM VYKORT ÅreTS ALuMn FÖRÄNDRAR MÄNNISKORS LIV DrÖMJOBBeT VFU FJärrAn FRÅN ATT VARA SOM GER gäSTFÖreLäSAre TILLBAKA HäFTigT EXPERT FOrSKning FÖR FRAMTIDEN


SAMSPeL ALuMni

är magasinet för dig som är alumn, det vill säga tidigare student på MDH. Här kan du läsa om vad några av våra alumner gör idag, och få inspiration kring hur du som alumn kan fortsätta din relation med oss!

TACK TILL VÅR STUDENTREDAKTION! Magasinets innehåll och formgivning har till stor del producerats av studenter som läser första och andra året på informationsdesignsprogrammet inriktning textdesign, som en del i deras utbildning. Bakre raden: Camilla Toth, Alida Alm, Jenny Rydén, Sara Bast, Sarah Larsson, Ronja Persson. Främre raden: Siiri Laitinen, Maria Waldekrantz. Ej på bild: Matilda Andreasson, Lucas Andersson, Lina Daun.

INNEHÅLL SAMSPEL ALUMNI .................................................................................2

GÄSTFÖRELÄSARE SOM VILL GE TILLBAKA .......................................9

VÄRDEFULLT SAMSPEL ..........................................................................3

VFU-STUDENTER UPPSKATTAS AV ARBETSGIVARE .............................9

MDH ALUMNI - NOTISER ......................................................................3

DRIVEN DOKTORAND ........................................................................10

ÅRETS ALUMN FÖRÄNDRAR MÄNNISKORS LIV ................................4

EXJOBB - EN MÖJLIGHET FÖR STUDENTER OCH ARBETSGIVARE .. 11

FORSKNING FÖR FRAMTIDEN ..............................................................6

FRÅN STUDENT TILL EGEN FÖRETAGARE ..........................................12

HÄFTIGT ATT VARA EXPERT............. ......................................................7

ETT VYKORT FRÅN FJÄRRAN .............................................................. 14

HITTADE DRÖMJOBBET GENOM VFU .................................................8

NOTISER ...............................................................................................15

MÄLARDALENS HÖGSKOLA Box 325, 631 05 Eskilstuna, 016-15 36 00 Box 883, 721 23 Västerås, 021-10 13 00 alumni@mdh.se, www.mdh.se

2

Ansvarig utgivare Veronica Hedman

Intern redaktion Anni Rosenberg, Nina Ngo, Sofia Norling, Kristin Molander Våtz

Tryck Arkitektkopia

Produktion MDH

Upplaga 2 000 ex. Utgiven april 2016


VärDeFuLLT SAMSPeL! Sedan MDH startade 1977 har flera tusentals programstudenter tagit ut sin examen. Till exempel lämnar cirka 300 ekonomer, 300 sjuksköterskor, 200300 lärare samt närmare 200 ingenjörer högskolan varje år. Och fler blir det – just nu studerar cirka 14 000 studenter vid MDH. De allra flesta studenter som lämnar högskolan, hela 84 procent, har arbete inom ett år efter examen. För MDH är samverkan med det omgivande samhället av största vikt. Samproduktion är en av anledningarna till att en högskola i Eskilstuna och Västerås etablerades och samproduktion är minst lika viktigt idag. MDH har strategiska avtal med ABB, Bombardier, och Volvo Group, VEMM-avtalet med Vafab, Eskilstuna Energi och Miljö och Mälarenergi samt Samhällskontraktet med Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland. De är alla avtal som är viktiga för utvecklingen av MDH:s forskning och utbildning. Många alumner väljer att komma tillbaka till MDH på olika sätt. En del väljer att gå en påbyggnadsutbildning eller att bli doktorander. Andra blir mentorer, medverkar i branschråd eller håller gästföreläsningar. Det är värdefullt och mycket uppskattat och bidrar till att MDH kan fortsätta förse regionen, Sverige och världen med väl förberedda studenter, framtidens entreprenörer och kunniga medarbetare. I det här magasinet får du möta några alumner som berättar om sina resor – som alla en gång i tiden startade med studier vid MDH. Jag hoppas att deras berättelser kan inspirera dig att också hitta sätt att engagera dig för högskolan och våra studenter!

Paul Pettersson vikarierande rektor, MDH

AKTueLLA ALUMNER I gruppen MDH Alumni på Linkedin lyfter vi fram aktuella alumner och intressant information för dig som alumn. Tipsa oss gärna om du har något spännande på gång! En länk till gruppen finns på mdh.se/alumni

SHAre & inSPire Som alumn kan du bli en viktig del av våra studenters utbildning. Genom att berätta om dina erfarenheter och lärdomar från arbetslivet kan du bidra med värdefull kunskap. Du kan också vara en stor inspiration för de som är osäkra inför studievalet. Engagera dig genom att: •

Gästföreläsa

Bli mentor

Inspirera till studier

Registrera ditt intresse på mdh.se/alumni

3


ÅRETS ALUMN FÖränDrAr MänniSKOrS LiV Efter att ha beslutat sig för att följa sin passion startade alumnen Gisele Mwepu företaget Soft Solutions Partner. Målet – att förändra människors liv. Något hon uppnått och nu arbetar med varje dag. Text: Anni Rosenberg Foto: Pia Nordlander, istock

ÅreTS ALuMn 2015 giSeLe MWePu Ålder: 41 år utbildning: Civilingenjörsexamen i datateknik och magister i datalogi Arbete: Egna företagen Soft Solutions Partner och Okapi Finance Familj: Man och två barn Bor: I en villa i Västerås Hobby: Läsa, träna och umgås med vänner

4

g

jag hörde så mycket i media om hur barn till

på MDH 1999. IT var ett hett område

invandrare i Sverige inte fick lika bra resultat i

med bra arbetsmarknad och stora möjligheter.

skolan som andra barn. Jag visste ju att de barnen

Men mitt under utbildningen sprack IT-bubblan,

är precis lika duktiga som alla andra!

isele tänkte strategiskt när hon började

– Det som väckte idén till språkappen var att

sina studier i datalogi och datavetenskap

och Gisele fick se en hel marknad kollapsa.

Gisele insåg att en del av problemet beror på

Trots det visste Gisele att hon var inne på rätt

bristen av föräldrarnas inkludering i barnens

spår, fortsatte sin utbildning, och tog både en

skolgång. Eftersom föräldrarna inte förstår språket

masterexamen i datalogi och en civilingenjörs-

kan de heller inte ta del av meddelanden från

examen i datavetenskap. Efter utbildningen

skolan om utvecklingssamtal, läxor eller skolk.

startade hon ett IT-bolag tillsammans med en

Därför utvecklades SAFI för att vara ett sätt för

kompanjon, men efter några år kände Gisele att

skolorna att kommunicera med föräldrarna, på

hon ville arbeta med sin passion, att förändra

det språk som föräldrarna kan läsa, eller via tal-

människors liv.

syntes för föräldrar som är analfabeter. Appen

Gisele startade därför 2012 företaget Soft

har fått stort genomslag och Gisele mottog 2015

solutions Partner, vars två huvudspår gör just

Post och Telestyrelsens innovationspris, och fick

det som Gisele strävar efter – förändrar män-

1,2 miljoner för att anpassa appen för personer

niskors liv. Den ena tjänsten, Okapi Finance, har

med funktionshinder. Utöver det så har tjänsten

vuxit till ett eget bolag, och den andra, SAFI -

också utvecklats för att användas i förskola,

Språk App För Inkludering, har både expanderat

sjukvård, för ensamkommande flyktingbarn och

till fler områden och mottagit ett innovationspris.

som en introduktion till Sverige för nyanlända.


iDÉn TiLL OKAPi FinAnCe kom Gisele på när

ekonomisk dokumentation gentemot banker.

efternamn. Jag ser på kompetensen och möjlig-

hon besökte sitt hemland Kongo. Det visade

Det kan bevisa att en person har en viss ekono-

heten till utveckling. Vi pratar både engelska

sig att väldigt många personer står utanför

misk säkerhet, vilket kan ge honom eller henne

och svenska här på kontoret och det är inga

banksystemet och för att betala sina räkningar måste de själva besöka

möjlighet att utveckla sin verksamhet och på

problem.

så vis ta sig ur slummen.

de företag som de ska betala,

– Målet är att finansiellt in-

TACK VAre SiTT BrinnAnDe engAgeMAng

något som både är ansträng-

kludera cirka två miljoner

för människor och att göra en skillnad blev Gisele

ande och tar mycket tid i anspråk: – Vissa personer fick köa på elbolaget från tre på natten för att betala sin elräkning. Då förstod

"DET HJÄLPER MÄNNISKOR ATT TA Sig ur FATTigDOM"

jag att det fanns ett stort behov av en lösning! För människorna, i vad Gisele kallar den lägsta delen av pyramiden, som ofta bor i slummen, så finns inga

männ iskor

som

f in ns

i

utsedd till Årets alumn 2015 på MDH, något hon

slumområden. När man blir

är stolt över. Trots att det inte är första gången

finansiellt inkluderad kan

Gisele får en utmärkelse för sitt arbete, så betyder

det innebära att man får möj-

det ändå extra mycket att ha blivit utsedd till

lighet att låna och därmed ha

Årets alumn.

bättre kontroll över sin eko-

– Jag har vunnit en del priser, men just från

nomi. Det hjälper människor

akademiska världen är det en hög standard och

att ta sig ur fattigdom.

konkurrensen var väldigt hård. Utmärkelsen

Gisele har i arbetet med Okapi

har också fått mig att stanna upp och uppskatta

Finance tagit hjälp av MDH, genom pro-

hur långt jag har kommit, säger Gisele.

fessor Peter Funk som skrivit algo-

möjligheter att göra enkla finansiella trans-

ritmer för applikationen. Och hans

aktioner på något annat sätt, då de står utanför

engagemang kommer fortsätta allt

banksystemet och är finansiellt exkluderade.

eftersom tjänsten utvecklas och

50 procent av världens befolkning, och hela

fler algoritmer behövs. Förutom att

80 procent av Afrikas befolkning, är finansiellt

genom sina kontakter på högskolan

exkluderade. Okapi Finance skapades för att

driva sitt företag framåt så har Gisele

låta dessa människor genomföra transaktioner.

också engagerat sig som mentor

Men tjänsten har utvecklats till att bli mycket

genom högskolans mentorskapspro-

mer än så, bland annat har användarna också

gram. Det resulterade i en anställ-

möjlighet att bli försäkrade, något som tidigare

ning för den student som Gisele var

varit svårt då de inte varit intressanta kunder

mentor för. När det kommer till att

för försäkringsbolagen på grund av stora admi-

anställa människor i företaget så

nistrativa kostnader. Men genom tjänsten kan

tycker Gisele att personens vilja och

de nu teckna, betala och sköta sin försäkring.

engagemang är avgörande.

Okapi möjliggör också att användarna kan få

– För mig spelar det ingen roll

lån, genom att tjänsten kan tillgängliggöra

hur du ser ut eller vad du har för

Okapi Finance kan hjälpa människor att ta sig ur fattigdom.

5


MDH BEDRIVER

FOrSKning FÖr FrAMTiDen Mycket av forskningen vid MDH handlar om att skapa ett bättre och mer hållbart samhälle. Här möter du några av de cirka 500 personer som, i olika omfattning, forskar vid högskolan. Text: Sofia Norling Foto: Kim Norman, Mälardalens högskola Formgivning: Alida Alm

MiKAeL eKSTrÖM

på arbets marknaden och tänkbara fram-

SAMArBeTAnDe

tidsscenarion i syfte att försöka förstå för-

– Genom att sjunga kan vårdarna lättare

rOBOTAr

ändringarna på arbetsmarknaden och dess

kommunicera, trots att de inte använder tradi-

vården, vilket är ett av Lenas forskningsområden.

Robotik kommer, i allt

konsekvenser är intressant i sig. Men det är

tionellt tal, och personerna med demens kan

större utsträckning, att

också viktiga frågor att förstå för att kunna

medverka mer i omvårdnadsaktiviteten, sam-

hjälpa människan att

planera framtidens sam hälle, säger Eva Lindell.

tidigt som de också blir lugnare och mindre

städa och hålla ordning. De

oroliga.

ska inte ersätta människor, men göra sådant

MOniCA ODLAre

som är svårt eller skadligt, som exempelvis

FrAMTiDenS energi

FAriD MOnSeFi

giftsanering. Mikael Ekström forskar för att ta

Monica Odlare forskar i

MATeMATiK i

fram robotar som kan bärga olja från vrak och

energi- och miljöteknik

HäLSOTeKniK

ta upp gamla gifttunnor som sänktes i haven

med fokus på vatten-

Farid Monsefi har med

rening, marksanering

hjälp av matematis k

under tidigare decennier. – Så länge gifttunnor och oljetankar är hela klarar sig vatten och miljö, men när de vittrar

och biogasproduktion med hjälp av biologiska och kemiska processer.

modellering

löst

ett

elektromagnet iskt sprid-

sönder blir det stora miljökonsekvenser. Med

– Med bakterier och alger som arbetar på rätt

ningsproblem för att göra det möjligt att upp-

autonoma, samarbetande undervattensrobotar

sätt, går det att spara både energi och pengar.

täcka bröstcancer med hjälp av mikrovågsteknik.

kommer det bli både säkrare och mer kostnads-

Vatten går att rena mer effektivt och vi kan

– Min matematik ger forskare i min om-

effektivt att ta hand om den här typen av problem.

utvinna mer biogas från avfall. Genom ett

givning möjlighet att komma vidare i sin

Mikael ska skapa ett lag av samarbetande un-

cirkulationstänk kan vi använda och återinföra

forskning. För mig är det både intressant och

restprodukter i kretsloppet.

spännande att här på MDH vara länken mel-

dervattensrobotar. Några ska se hela ”pla nen”, andra ska bidra med snabbhet och styrka. Forsk-

Hon vill att energiproduktion och renings-

lan matematiker och experter inom inbyggda

ningsområdet är nytt och kallas adjustable au-

processer ska ske i mindre anläggningar och

system och hälsoteknik och att samtidigt få

tonomy eller varierbar autonomi – det vill säga

ser en framtid med f lera energilösningar i

arbeta med människors hälsa.

att robotarna har förståelse för sin tillvaro och

olika kombinationer, så som solpaneler, vind-

kan, när det behövs, ta hjälp av varandra.

kraft verk och biogas. Det fungerar bra i den

Jennie SCHAeFFer

– Robotarna ska kunna söka av ett om råde

industria liserade världen, men framför allt i

Hur ruMMeT

och lämna över uppgifter till varandra. De

utvecklingsländer, där man lätt kan dra nytta

PÅVerKAr innOV-

måste kunna uppfatta och reagera på saker i

av matrester och andra restprodukter i närmiljön.

omgivningen. För att lyckas med det måste det

– Stora system kan fungera bra, men ofta gör

finnas bra sensorsystem som kan se, känna och

de samhällen mer sårbara. De kostar mycket,

om människors relation

uppleva omgivningen och som kan kommun-

kräver stora resurser och ofta långa transporter

till sina arbetsplatser och

icera med varandra.

av exempelvis kol, olja eller sopor.

ATiOnSKLiMATeT Jennie Schaeffer forskar

hur arbetsplatsens formgiv n ing påverkar innovationskulturen. Att skapa utrymme för att ta

eVA LinDeLL

LenA MArMSTÅL

fram något helt nytt eller för att göra stegvisa

ArBeTSMArKnAD i

HAMMAr

förbättringar av redan befintlig verksamhet är

FÖränDring

Hur SÅng

en stor utmaning för företag och organisationer.

Arbetsmarknaden blir

ger BäTTre

allt mer upphackad och

KOMMuniKATiOn

flytande eftersom många

Demenssjukdom kan

jobb försvinner eller omvan-

försvåra kommunikation och

dlas, vilket påverkar yrkesidentitet och karriär-

interaktion. Problematiska beteenden som mot-

mönster. Samtidigt finns det också trögrörliga

strävighet och aggressivitet är vanliga och leder

eller stabila strömningar på arbetsmarknaden,

ofta till att antipsykotiska läkemedel används.

så som att vissa yrken och arbetsuppgifter utförs

Eftersom dessa har betydande biverkningar

övervägande av antingen män eller kvinnor.

rekom menderas alternativa behandlingar först,

– Människors beskrivningar av väge n in

6

som till exempel vårdarsång inom demens-

– Att tänka att kunskap och viktig information bara berör några få är ett slöseri med kreativitet. Jag vill hitta metoder som gör att alla kan involveras i design- och innovationsprocesser.

Mer om MDHs forskning hittar du på mdh.se/forskning


HäFTigT ATT VARA EXPERT

Fredrik Starfelt är utvecklingsingenjör på Sigholm i Västerås. Tidigare arbetade han som bagare, men bytte efter några år inriktning och började studera. Som nyexaminerad högskoleingenjör bestämde han sig för att studera vidare och har idag en doktorsexamen i energi- och miljöteknik. Text: Lina Daun Foto: Alexandra Holm Formgivning: Alida Alm

Fredrik Starfelt Ålder: 39 år utbildning: Energiingenjörsprogrammet i energiteknik, forskarexamen i energi- och miljöteknik Arbete: Utvecklingsingenjör på Sigholm Övrigt: Är mentor för en student på energiingenjörsprogrammet genom Mentorprogrammet vid MDH

F

redriks väg till att bli ingenjör var lite krokig. Han började på ett tvåårigt bagerigymnasium och arbetade som bagare i nästan sju år. När han senare ville studera vidare läste han in det sista gymnasieåret

på Komvux. Det var där han fick idén att studera till ingenjör. – Jag hade en mattelärare som kopierade upp mitt prov och använde det som facit till resten av klassen. Då blev man lite stolt, säger Fredrik.

Fredrik Starfelt gick från att vara bagare till att bli expert.

Fredrik anser att MDH:s forskningsutbildningar är bättre än många andra högskolor. – I jämförelse med äldre lärosäten får MDH lite anslag, vilket gör att högskolan måste söka samarbeten med företag för att kunna bedriva forskarutbildning. Därför blir forskningen på MDH mer applicerad på riktiga problem, något som är väldigt värdefullt. Det tycker jag är viktigt att lyfta.

Läraren tyckte att Fredrik hade talang och rådde honom att studera

Som doktorand fick Fredrik möjligheten att resa mycket, vilket han

något inom teknik, ett råd som han följde. Examensarbetet gjorde han på

tyckte var spännande. Han förklarar att man har hela världen som sitt

ENA Energi i Enköping där han hade en handledare som var doktorand.

nätverk och att man måste ha koll på vad andra gör, inte bara i Sverige.

Fredrik tyckte det verkade spännande och som nyexaminerad högskole-

Enligt Fredrik är en annan fördel med att doktorera att man får mycket

ingenjör beslutade han sig för att fortsätta studierna på forskarnivå.

kunskap om det man är intresserad av.

– Som doktorand får man möjligheten att verkligen djupdyka i ett

– Man blir expert i ett ämne och det är ganska häftigt att vara expert.

problem. När man hittade ett spår som man tyckte var spännande kunde man fokusera på det. Att vara doktorand är att studera, men det liknar mer ett jobb; man har lön, man får resa mycket och man har en arbetsplats på högskolan. eFTer TVÅ År SOM DOKTOrAnD började Fredrik arbeta på Vattenfall i Stock holm. Två år senare var han tillbaka vid MDH som lärare och fortsatte samtidigt sin forskarutbildning. Efter tre år och avslutade forskarstudier började han arbeta som energiingenjör på Mälarenergi, och fortsatte sedan till en tjänst som utvecklingsingenjör på Sigholm, där han arbetar med optimering. – Det finns mycket jobb för energiingenjörer. Energi är också ett område som alltid kommer att vara aktuellt, oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur.

ATT STUDERA PÅ FOrSKArniVÅ Inom Sveriges utbildningsväsende är forskarstudier den högsta utbildningsnivån. Du kan ta ut två olika examina: licentiatexamen (120 hp) och doktorsexamen (240 hp). Studier på forskarnivå består delvis av kurser och delvis av ett forskningsprojekt. När du studerar på forskarnvivå kallas du inte för student, utan doktorand. Idag finns cirka 230 aktiva doktorander på MDH. Läs mer om forskarutbildning på mdh.se/forskning.

7


HITTADE

DrÖMJOBBeT GENOM VFU

Alumnen Sandra Stendahl studerade informationsdesign med inriktning textdesign, men kom fram till att hon hellre ville bli sjuksköterska. Genom sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) stod det klart för henne vad hon ville jobba med och idag arbetar hon i Norrköping på en klinik för palliativ vård.

SAnDrA STenDAHL Ålder: 28 år utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Arbete: Sjuksköterska på Linnéa-enheten i Norrköping

Text: Sarah Larsson Foto: Ulrika Raninger Formgivning: Matilda Andreasson

S

är positivt.

andra Stendahl minns känslan av den där första dagen på MDH. Det kändes stort

Att ha VFU under studietiden tycker Sandra

ha VFU hjälpte henne att utvecklas på ett personligt plan.

och hoppfullt att börja på högskolan och

– Jag fick lära mig mycket som inte går att

– Jag hade social fobi och tyckte det var jobbigt

hon hade mycket att lära sig. Från början var det

lära sig i teorin. Sjuksköterskeutbildningen är

att hälsa på människor, men efter ett tag lärde

skrivandet som lockade, men efter två år på infor-

väldigt teoretisk och det blir svårt att omvandla

jag mig det där och jag fick ut väldigt mycket

mationsdesignprogrammet blev hon gravid och

i praktiken. När man studerar till ett specifikt

av det.

insåg att hon hellre ville arbeta med människor.

yrke måste man få prova för att kunna lära sig.

När föräldraledigheten var slut började hon stu-

Jag kan tänka mig att det är samma sak i de

dera till sjuksköterska och tog sin examen år

flesta yrken. Man måste få uppleva det för att

2014. Idag arbetar hon på Linnéa-enheten i Norr-

veta vad man ger sig in på.

På sin nuvarande arbetsplats handleder Sandra VFU-studenter. – Jag är fortfarande ganska ny och det känns lite skrämmande att jag ska lära upp dem, men

köping, en klinik för palliativ och lindrande vård,

det är roligt eftersom det också ger nya per-

något hon fastnade för efter att ha upplevt sin

PÅ MDH HAr STuDenTernA VFU och studier

spektiv. Precis som praktiken är arbetslivet en

första VFU.

samtidigt. Under dessa perioder får studenterna

personlig utveckling. Jag lär mig hela tiden och

– Jag fick arbeta med människor i livets slut-

uppgifter som de ska redovisa med hjälp av se-

är inte färdig bara för att jag har tagit examen.

skede och det tyckte jag var väldigt givande. Jag

minarier och hemtentor. Sandra läste två termi-

bestämde direkt att det var något jag ville arbeta

ner samtidigt och skrev därför C-uppsats under

med efter studierna.

tiden hon hade praktik. Det var tufft, men att

GÄSTFÖRELÄSARE SOM GER TILLBAKA Text: Nina Ngo Foto: Privat Formgivning: Matilda Andreasson MY SVenSSOn Ålder: 26 år utbildning: Informationdesign inrikning textdeisgn Arbete: Kommunikatör på Eskilstuna kommuns serviceorganisation Konsult och uppdrag

8


VFU-STUDENTER

UPPSKATTAS AV ARBETSGIVARE Nyköpings kommun tar in studenter för att lära dem sitt framtida yrke och ser VFU som ett utmärkt tillfälle för kunskapsutbyte. Förhoppningen är också att det kan leda till rekryteringar till sjukhuset. Text: Sara Bast Foto: Privat Formgivning: Matilda Andreasson

A

manda Ekman är huvudhandledare i

handledning och att handledarna pratar om

Nyköpings kommun. Det innebär att

studenternas arbetsinsats och utveckling.

– En av de viktigaste faktorerna är kunskapsutbytet för man lär så mycket av varandra. För-

hon ansvarar för alla VFU- studenter

– Det är viktigt att vi tar emot VFU-studenter.

hoppningsvis kan vi också rekrytera många

och är ett stöd för handledarna som tar hand

De lär sig hur det fungerar hos oss och får testa

VFU-studenter till vårt sjukhus, säger Amanda.

om studenterna när de har sin verksamhets-

på vad yrket innebär, säger Amanda.

förlagda utbildning där. I arbetet ingår det att lägga studenternas schema och sätta betyg. Vidare

AMAnDAS KOLLegOr TYCKer också att det är

ser hon till att studenterna får regelbunden

bra med studenterna. De brinner för yrket och kommer med nya idéer och aktuell forskning. VFU-studenterna får möjlighet att prata längre stunder med patienterna, vilket uppskattas mycket. – Det är viktigt att studenterna får träna på

"DET ÄR VIKTIGT ATT VI TAR EMOT VFU-STUDENTER"

att möta patienterna eftersom det är grunden i yrket. Det är svårt att läsa sig till i kurslitteratur hur man bemöter människor, speciellt när de är sjuka. Den kunskapen kommer genom erfarenhet. Amanda ser många fördelar med att ta emot VFU-studenter och rekommenderar andra arbetsgivare att göra detsamma.

MY SVenSSOn studerade informationsdesign med inriktning textdesign. Nu arbetar hon som kommunikatör på Eskilstuna kommun. Vid tre tillfällen har hon kommit tillbaka och gästföreläst på sitt tidigare program. Att gästföreläsa ser hon som ett kul uppdrag.

Amanda Ekman, huvudhandledare och sjuksköterska på akuten, Nyköpings sjukhus.

– Det är kul att visa vilka jobb man kan få med en utbildning som min i bagaget, säger My. My anmälde sitt intresse för att gästföreläsa på mdh.se/alumni. – MDH är en plats jag tillbringade tre år av mitt liv på. Det skulle kännas

– Jag får reflektera kring mig och min yrkesroll samtidigt som jag får

tråkigt att klippa banden helt, eftersom jag har många bra minnen därifrån.

möjlighet att visa hur varierat det är att arbeta med kommunikation i en

Det är också ett enkelt sätt att behålla och skapa nya kontakter, få tips och

kommun.

ha kvar en fot i högskolan.

My kommer ihåg hur givande hon tyckte att det var när medarbetare från kommunen kom och föreläste på MDH. – Jag vill försöka ge något liknande till nuvarande studenter. Förhoppningsvis kan jag också ge ny kunskap och inspirera fler till att arbeta i kommunen. Hon tror att hennes erfarenheter kan bidra till att väcka nyfikenhet hos studenterna, få dem att se vikten av att kunna tidsuppskatta sin arbetsinsats

Registera ditt intresse för att gästföreläsa eller på annat sätt dela med dig av dina erfarenheter och kunskaper från arbetslivet på din alumnsida på mdh.se/alumni

och skapa insikt om hur varierat det är att arbeta med kommunikation.

9


DRIVEN DOKTORAND MED FOKUS PÅ KOMMUNENS SKOLUTVECKLING Att verksamhetsutveckla genom samarbete med högskolan har blivit allt viktigare för många kommuner. Anna-Lena Andersson är kommundoktorand på MDH och hoppas att hennes forskning ska bidra till en bättre grundskolemiljö för barn med särskilda behov och deras lärare. Text: Jenny Rydén Foto: Tina Tripolitsiotis Formgivning: Ronja Persson

D

ANNA-LENA ANDERSSON Ålder: 42 år Utbildning: Speciallärarexamen Studerade lärarprogrammet vid Örebro Universitet och magisterprogrammet i specialpedagogik vid MDH Arbete: Doktorand i didaktik samt universitets​adjunkt i specialpedagogik vid MDH

et märks tydligt att Anna-Lena Anders-

ha en diagnos av något slag. Alla kan lära sig,

ta med mig i mitt undervisningsarbete. Det ger

son brinner starkt för det hon gör. Hon

men skolan kanske inte har de förutsättningar

mig också en enorm motivation att få jobba med

pratar fort, gestikulerar och ler brett. Hon

som barnen behöver för att komma vidare. Jag

min hjärtefråga utifrån olika perspektiv.

undervisar på speciallärarprogrammet vid MDH

ville förkovra mig och förstå den här problemati-

och går samtidigt en forskarutbildning med fokus

ken, säger Anna-Lena.

För Anna-Lena innebär forskarutbildningen också personliga insikter.

på läs/skriv/språk- och matematikutveckling för

Hösten år 2012 började hon undervisa på spe-

– Det är otroligt utvecklande att hela tiden

barn med särskilda behov. Tjänsten som kommun-

ciallärarprogrammet vid MDH och blev ett år

behöva tänka om, prova nytt, byta perspektiv

doktorand innebär arbete inom en kommunal

senare antagen till en forskartjänst som kommun-

och få ny förståelse. Dessutom lär man känna

verksamhet parallellt med en forskarutbildning

doktorand. Samarbetet med Västerås kommun

sig själv. Det här är verkligen en personlig resa,

på MDH. Tanken är att denna samverkan ska bidra

handlar bland annat om besök på skolor för att

inte bara en utbildning.

till ny kunskap och förståelse inom kommunens

studera barnens lärmiljö och finnas tillgänglig

Tjänsterna som kommundoktorand utlyses av

verksamheter och ge värdefull återkoppling till

att diskutera forskningen med skolpersonal och

MDH och man behöver en magisterexamen för

forskningen på högskolan.

föräldrar. Anna-Lena pratar mycket om den röda

att söka. Till de som är intresserade är Anna-Le-

tråden, om att aktörer inom kommunen kan dra

nas råd solklart:

Anna-Lena är i grunden lärare och

nytta av varandra, på alla nivåer, för att fånga

ämnesutvecklare för högstadiet. Hennes erfar-

upp de här barnen tidigt.

– Jag tycker att man ska ta chansen. Det ger verkligen en möjlighet att påverka samhällets

enheter från grundskolan fick henne att vidare-

– Jag vill skapa nätverk och samtalsytor. Jag

utveckling och stödja andras lärande. Sen blir

utbilda sig till speciallärare på MDH och ta magis-

tror att många lärare känner sig frustrerande

det förstås väldigt intensiva arbetsperioder

terexamen i specialpedagogik.

och ensamma. Att få chans att delta i en utveck-

ibland. Den som ger sig in i det här bör gilla

– Det var svårt att möta och fånga upp de barn

lingsprocess, det tror jag på. Lärarna har också

utmaningar, säger hon med ett leende.

som av olika anledningar hade det svårt i stora

stora krav på sig från föräldrar och där behöver

klasser. Jag kallar dem gränslandsbarn och syftar

vi fler forum för kommunikation.

på alla elever som har svårt att följa med i den

– Det är givande att både forska och arbeta

vanliga undervisningen, utan att nödvändigtvis

som lärare. Den fördjupade förståelsen kan jag

10

Är du intresserad av att bli kommundoktorand? Läs mer på: mdh.se/samverkan/koncept/kommundoktorand


eXJOBB

- EN MÖJLIGHET FÖR STUDENTER OCH ARBETSGIVARE Examensarbetet är en viktig länk mellan högskolan och arbetslivet. Caroline Andersson gjorde sitt examensarbete på ABB och ser många fördelar med att studenter och arbetsgivare möts på detta sätt. Text: Siiri Laitinen Foto: Siiri Laitinen Formgivning: Camilla Toth

ALLA PrOgrAMSTuDenTer PÅ MDH gör ett

rekommenderad att börja studera på MDH.

examensarbete, också kallat exjobb, i slutet

Att ta in studenter blir ett tillfälle för arbetsgi-

av sin utbildning och många av dessa sker på

vare att marknadsföra sig mot potentiella medar-

uppdrag av företag och myndigheter. ABB är ett

betare. Denna bild bekräftas av Elin Sandell och

av de företag som erbjuder exjobbsplatser till

Terese Björklund på ABB HR Center:

MDH-studenter och merparten av de exjobb

– Vi som företag kan se till att vi vet vad stu-

som ABB erbjuder är inom tekniska områden.

denter förväntar sig av oss, men vi kan också

Företaget arbetar globalt med kraft- och auto-

berätta för studenterna vad som väntar dem där

mationsteknik och har ett långsiktigt samar-

på andra sidan examen.

betsavtal med MDH. En av dem som har erfarenhet av exjobb på

CArOLine JOBBADe DeLTiD PÅ ABB under stu-

ABB är Caroline Andersson. Hon tog examen

dietiden, men sökte exjobbet på extern väg. ABB

från internationella marknadsföringsprogram-

hade formulerat en fråga som de ville att stu-

met år 2014. Hennes examensarbete

denter skulle undersöka och annonse-

handlade om employer branding och om hur ABB marknadsför sig som arbetsgivare. Caroline anser att exjobbet är en viktig inkörsport till arbetslivet för många studenter:

rade exjobbet dels på sin webbplats,

"EXJOBBET KAN VARA DEN FÖrSTA KOnTAKTen MED YrKeSLiVeT"

– Exjobbet kan vara den första kontakten med yrkeslivet. Det är där studenten får en bit av högskolan och en bit av verkligheten. Caroline hade en bakgrund på ABB redan innan examensarbetet. År 2011 var hon nyss

dels i MDH:s exjobbsdatabas. Idag arbetar Caroline som kommunikatör på elföretaget Sallén Elektriska i Uppsala. För henne var exjobbet en positiv och utvecklande erfarenhet, detta mycket tack vare handledaren på ABB

som gav henne en stor mängd eget ansvar, men också stöd. – Jag har lärt mig mycket som jag kan ta med mig till arbetslivet, säger Caroline.

hemkommen från en långresa i Asien och lite

Även på ABB ser man exjobbet som en möj-

vilsen i nya hemstaden Västerås. Genom ett

lighet till ömsesidigt utbyte av kunskap mellan

projekt på Arbetsförmedlingen fick Caroline

studenter och arbetsgivare.

en prakt ikplats inom marknadsföring på ABB.

hoppas vi få in andra och nyare perspektiv än

hövde vara väldigt tekniskt intresserad och att

vad vi skulle få utan dem. MDH är också en vik-

ett stort industriföretag inte skulle vara något

tig rekryteringskanal för oss, säger Elin Sandell

för henne. Men praktiken ledde till ett sommar-

och Terese Björklund.

praktiken blev Caroline intresserad av att lära sig mer om marknadsföring och blev via ABB

Ålder: 26 år utbildning: Internationella marknadsföringsprogrammet Arbete: Kommunikatör på Sallén Elektriska Bästa MDH-minne: När jag kom tillbaka från utlandsterminen och fick träffa alla klasskompisar igen och dela med mig av nya erfarenheter

– I och med att exjobbarna är studenter

Före praktiken trodde Caroline att man be-

vikariat och extrajobb på företaget. Genom

CArOLine AnDerSSOn

Caroline uppmanar alla slags företag att ta in exjobbare från MDH: – Våga ta chansen, för det kan ge åt båda håll!

Vill du också ta in exjobbare till ditt företag? Läs mer på: mdh.se/samverkan/studentkontakt/exjobb

11


FRÅN STUDENT TILL

egenFÖreTAgAre Kort efter sin examen från informationsdesignprogrammet med inriktning rumslig gestaltning startade Deborah Rosman inredningsbyrån dDesign & Inredning. Två år har gått sedan dess. På den korta tiden har hon lyckats sätta sitt namn på kartan som företagare och vintern 2014 blev hon utnämnd till Årets mest företagsamma person i Sörmland, en utmärkelse som delas ut av Svenskt Näringsliv. Text: Maria Waldekrantz Foto: Deborah Rosman, Lorant Gotenmalm Formgivning: Lucas Andersson

DeBOrAH rOSMAn är född och uppvuxen

DeT STOrA genOMBrOTTeT kom år 2014

– Snart måste jag anställa en person som kan

i Nyköping där hon också valde att starta sitt

då Deborah gjorde ett jobb för Boda Borg i

sköta alla dagliga frågor så att jag kan ta in fler

företag efter sin examen från MDH. Under hela

Oxelösund och tog fram konceptet Skärgårds-

uppdrag!

studietiden hade hon en tanke om att

våff lan. Dit har både turister och orts-

Vintern år 2014 blev Deborah utsedd till årets

bor vallfärdat under sommaren

mest företagsamma person i Sörmland, men

för att få smaka på belgiska

när hon fick samtalet om nomineringen kom

starta eget och med stöttning från Idélab, MDH:s inkubator, tog hon första steget mot att bli egenföretagare. – Från Idélab fick jag lite medel att starta min webbsida. De hjälpte mig även med att få svar på mina frågor och komma vidare med

”DET BLEV EN SuCCÉ PÅ VÄLDIGT KORT TID”

våfflor toppade med diverse godsaker.

företag för att testa och hade ingen aning om det skulle fungera. Men Deborah tog chansen. I början hade hon dock svårt att nå ut till kunderna.

jag inte vad det var för tävling, men det kändes

i 41 dagar och sålde för två

stort att bli uppmärksammad på det sättet.

hade vi öppet i 58 dagar och sålde för 3.2 miljoner kronor, vilket är en dagskassa på cirka 60 000 kronor. Det blev en succé på

väldigt kort tid. Efter den stora framgången med skärgårdsvåff lan har det kommit in mängder med

– Jag kunde ingenting om att vara egen-

förfrågningar från olika håll, vilket har fått

företagare och i början ringde jag runt för att få

Deborah på expansions tankar för att hinna

kunder. Ofta hann jag knappt tala klart innan de

med företaget.

avböjde och ganska snart förstod jag att det inte fungerade. Istället började jag nätverka och visa upp mig för olika företag, vilket gav bättre resultat. Jag gjorde ett jobb, fick ett till. Och det var egentligen då jag etablerade mig som företagare.

12

– När de ringde från Svenskt Näringsliv visste

– Första året hade vi öppet miljoner kronor. Andra året

mitt företagande. Jag startade

det som en överraskning.

DeBOrAH rOSMAn Ålder: 30 år utbildning: Informationsdesignprogrammet med inriktning rumslig gestaltning Bor: Nyköping


Lilla jag mot folk med företag på 40-50 anställda. Det var stort för mig att ens bli nominerad. Att hon i slutändan tog hem vinsten tror hon beror på att hon sätter Sörmland på kartan med sitt företag Skärgårdsvåff lan i kombination med hennes passion för sitt arbete. – Jag har gjort något speciellt och betydelsefullt för en region, satt ett avtryck och det var nog därför jag vann. Men också för att jag inspireras av att kunna göra skillnad och framförallt att jag älskar det jag gör.

IDÉ

iDÉLAB - GÖR NYTTA AV DIN KUNSKAP IDELAB är en mötesplats på MDH som fi nns till för att ge studenter, lärare och forskare inspiration och stöttning att våga satsa på sina egna idéer. Idélab fungerar som ett bollplank för den som vill starta eget företag och väg leder personer som söker ett alternativ till att ta anställning efter examen. Sedan starten har Idélab hjälpt cirka 3 300 studenter att utveckla sina affärsidéer och av dessa har 350 företag startats.

13


VYKORT FRÅN

FJärrAn Möt alumnen Suza Hirlinger, som lever och jobbar i Dubai och berättar om sin väg till den internationella arbetsmarknaden och hur hon får hantera kulturkrockar i arbetslivet. Text: Kristin Molander Våtz Foto: Bernd Hirlinger, Lena Lindqvist

SuZA 26 År är född och uppvuxen i Västerås

i pension och tjänsten flyttades i samma veva

men har alltid drömt om att jobba internatio-

till Dubai.

nellt. Hon har släktingar utomlands och hennes

– Det var såklart jätteroligt att få frågan och

familj har därför rest mycket och redan som liten

det kändes som en häftig utmaning att tacka ja

ville hon bli flygvärdinna eller reseledare. Intres-

till den här möjligheten. Mitt mål är att utveck-

set höll i sig, men bytte fokus när hon blev äldre.

las som person, både privat och i mitt arbetsliv

– Jag läste Europaprogrammet på Carlforsska

och jag tror att ett steg på vägen är att arbeta

gymnasiet i Västerås och det gjorde att mitt

i olika länder eller på olika arbetsplatser. Det

internationella intresse växte. När det var

bidrar till en bredare syn på hur saker och ting

dags att studera vidare valde jag internationella

fungerar.

marknadsfö-

ringsprogrammet på MDH, och stortrivdes. Jag märkte snabbt att jag hade som allra roligast när vi läste om försäljning, säger Suza. Efter sin högskoleexamen

Nu är hon anställd som Customer

"JUST NU ÄR DET KARRIÄREN SOM STYR VAR JAG HAMNAR"

2012 påbörjade hon därför sin karriär som säljare på Aurubis Sweden AB, ett internationellt företag i Västerås som säljer koppar- och mässingsprodukter. Där hade Suza hand om kunderna

and Sales Support på en säljavdelning som ansvarar för marknaden i Mellanöstern, Pakistan och Indien. Hon beskriver själv tjänsten som en typ av spindeln

SuZA HirLinger Ålder: 26 år Utbildning: Internationella marknadsföringsprogrammet Arbete: Costumer and Sales Support, Aurubis Middle East FZE

i nätet-funktion. – Jag hanterar hela kedjan, från de första samtalen till slutleverans.

måste diskuteras flera gånger innan man kom-

Jag lägger in ordrar och har den övergri-

mer fram till en lösning och bara för att man

pande kommunikationen under arbetet samt

bestämt något betyder inte det att det blir av.

följer upp allt runt omkring en beställning.

i Tyskland och i Öst- och Centraleuropa.

Det händer att säljarna sliter sitt hår av frustration, skrattar Suza.

– Fördelen med att arbeta i Sverige rent gene-

FÖr SuZA HAr uTLAnDSViSTeLSen varit

Det Suza saknar mest med Sverige är sin släkt

rellt tycker jag är att Sverige har ett bra arbets-

övervägande positiv. Hon tycker att Dubai

och sina vänner. Men hon planerar att f lytta

klimat. Man stöttar sina kollegor och arbetar

känns som vilken europeisk stad som helst

hem till Sverige i framtiden, kanske när det är

tillsammans. Det finns inte lika tydlig hierarki

med en blandning av den europeiska och den

dags att skaffa egen familj. Än så länge trivs hon

när det kommer till exempelvis anställda och

arabiska kulturen, vilket respekteras av alla

dock med sitt internationella liv.

chefer. Jag upplever att man har större möjlig-

boende och turister i staden. Men flytten har

het att utvecklas om ens chef ser att man har

även inneburit vissa kulturkrockar.

två år till. Jag vill ge mig själv en ordentlig

potential, det satsas mer på sådant i Sverige.

– Just nu planerar jag att stanna här i minst

– Man får lära sig att allting tar sin tid här. I

chans att komma in i kulturen. Efter det kan jag

Efter att ha jobbat tre år i Västerås fick hon

Sverige kan man få svar omgående, det är bara

absolut tänka mig att bo i ett annat land utanför

en förfrågan om hon skulle kunna tänka sig att

att ta upp telefonen och ringa. Här tillhör det

Sverige innan jag flyttar hem igen. Just nu är

jobba utomlands. Hennes tidigare chef skulle gå

processen att man får man tjata lite. Allting

det karriären som styr var jag hamnar.

14


10 år

GLOBAL SWEDE

som arbetsmiljöcertifierad högskola

2006 blev MDH, som första lärosäte i Sverige, en arbetsmiljöcertifierad högskola. Och redan 1999 miljöcertifierades MDH som första lärosäte i världen. Certifikaten garanterar att arbetet drivs systematiskt och att det leder till förbättringar. – Arbetsmiljö, miljö och jämlikhet är både en självklar och viktig del av högskolans arbete, för våra studenter och som attraktiv arbetsgivare, säger MDH:s mångfaldsstrateg Marika Hämeeniemi.

MDH utvecklar framtidens sophämtningsrobot

PEACHADATORN ”VICKY” PRAMPIPAT Ålder: 27 år Utbildning: Magister i internationell marknadsföring Arbete: Avdelningsansvarig för animaliska produkter, Charoen Pokphand Foods

Global Swede är en utmärkelse som Utrikesdepartementet, Näringsdepartementet och Svenska Institutet varje år ger till ett antal utländska studenter som har utbildat sig i Sverige och som har utmärkt sig inom områden relaterade till innovation och entreprenörskap. Alumnen Peachadatorn ”Vicky” Prampipat blev 2015 utsedd till Global Swede. Nu är hon tillbaka i sin hemstad Bangkok. VAD ArBeTAr Du MeD iDAg?

MDH ingår i ett spännande forskningsprojekt tillsammans med Volvo, Chalmers, Penn State University i USA och avfalls- och återvinningsföretaget Renova för att utveckla en robot som kan arbeta i samspel med sopbilen och dess förare. Läs mer och se en film om projektet ROAR på mdh.se

MDH är signatär av MAGNA CHARTA Magna Charta universitatum ses som de europeiska universitetens rättighetsförklaring. De grundläggande principerna är bland annat att undervisning och forskning inte får vara åtskilda och att lärosäten är autonoma institutioner där det råder frihet inom forskning och utbildning. Över 800 lärosäten från mer än 80 länder har undertecknat Magna Charta. Våren 2015 blev MDH accepterad som signatär av Magna Charta och signerade dokumentet under högtidliga former i Bologna.

Jag ansvarar för animaliska produkter i den skandinaviska, singaporianska och japanska marknaden på Charoen Pokphand Foods. VAD inneBär DeT ATT VArA gLOBAL SWeDe?

Jag representerar MDH och Sverige för alla de presumtiva studenter jag möter som är intresserade av att studera i Europa. Jag har deltagit i flera evenemang med den thailändska svenska handelskammaren och delat med mig av mina erfarenheter till medlemmar och studenter. VAD är DiTT BäSTA Minne FrÅn MDH?

Det var när jag fick möta och dela erfarenheter med mina klasskamrater från olika länder, vilket breddade mitt globala perspektiv.

MDH-STUDENTER TÄVLAR I

WOrLD SOLAr CHALLenge

På civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign arbetar just nu sju studenter med att utveckla en solcellsdriven bil som på kortast möjliga tid ska ta sig 300 mil tvärs över Australien. År 2017 ska de tävla mot liknande bilar från hela världen.

15


MDH Alumni


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.