Studieförbunden i Sverige

STUDIEFÖRBUNDEN I SVERIGE

STUDI EFÖRBUNDEN

MÖTESPLATS & MÖJLIGGÖRARE STUDIEFÖRBUNDEN ÄR SVERIGES största mötesplats för bildning och kultur. Hit kommer den som vill lära, skapa och utvecklas.

VARJE DAG MÖTER vi i studieförbunden människor som vågar sig ut på okänd mark. Drivkraften är nyfikenhet och engagemang.

Några vill kanske starta en teatergrupp eller bilda ett band, andra vill lära sig arabiska eller ekologisk odling.

STUDIEFÖRBUNDEN ÄR MÖJLIGGÖRARE och inspiratörer.

Vi finns till för att stödja alla som vill utvecklas och göra något tillsammans. Lära sig något nytt, ha en lokal att mötas i, kanske låna en högtalaranläggning, få ett gott råd om nästa steg i livet eller träffa nya vänner.

VI MENAR ATT kunskap och kultur är avgörande bestånds­delar i varje människas liv – hela livet igenom. Vi tror också att Sverige blir ett bättre land om fler engagerar sig, tar del, är aktiva.

Det är precis vad som händer i studieförbunden. Varje dag.

OLIKA & LIKA

• • • •

Det finns tio studieförbund i Sverige.

Alla har folkbildning som grund.

Studieförbunden har skilda profiler och inriktning på verksamheten.

De är ideella organisationer som styrs demokratiskt.

Studieförbunden har organisationer och föreningar som medlemmar och grundare.

FÖRÄNDRAR En studiecirkel kan betyda mycket.

Här berättar Alvar från Växjö och Muna från Borlänge om sina cirklar.

ALVAR JANSE, 47, VÄXJÖ

CIRKLAR SOM

POLITIKERNA LYSSNADE – NU ÅKER VI TILL FINLAND JAG HAR VARIT med i studiecirkeln Mitt val

inom FUB*. Vi har pratat om de olika parti­ erna och vad de tycker.

Vi har gjort resor till Finland många gånger och det har betytt jättemycket.

Nu hade de dragit in på ledsagare och då skulle vi inte kunna åka.

VI TOG FÖRST upp det här på en debatt i

augusti. Sedan skrev jag ett brev till chefen för Omsorgen i Växjö. Jag skrev att vi måste ju få åka till Finland och ha roligt och träffa andra.

Jag pratade med politiker och plötsligt så ändrade de sig, så nu får vi åka. De lyssnade på vad vi hade att säga, vi som är handikappade.

Jag känner mig egentligen inte som handikappad, men jag tillhör den gruppen.

Jag är med i FUB och är med i styrelsen.

Jag bor själv och jobbar på Folkets park.

Studiecirklar är bra, om de handlar om nåt vettigt som intresserar mig. Nu ska vi ha en cirkel där vi läser en lättläst bok och sen pratar vi om den. Snart sticker vi till Finland.

Det ska bli kul.

*FUB arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv.

MUNA ABDI SHEIK ALI, 24, BORLÄNGE

STUDIECIRKELN LEDDE TILL GEMENSKAP, FRIHET – OCH KÖRKORT JAG VAR MED i en studiecirkel och lärde mig teorin för att ta körkort. Det är ju jätte­ många nya och svåra ord på svenska inom trafiken. I studiecirkeln lärde vi oss både på somaliska och på svenska.

Jag tog mitt körkort på det här sättet och det funkade bra. Vi hade kurs två dagar i veckan och en somalisk lärare som hjälpte oss. Det är jättebra, särskilt för oss som kommer från andra länder, att studieförbun­ den ger oss den här möjligheten.

Jag går förskollärarprogrammet på hög­ skolan i Dalarna. Det behövs utbildade förskollärare som kan somaliska.

Jag är en person som är ganska mycket hemma, men genom studiecirkeln fick jag

chans att lära känna många nya människor.

Man umgås och pratar och det är intres­ sant. Jag har bott i Sverige fem år, fyra av dem i Borlänge. Jag kände inte så många utanför min familj innan jag började på studiecirkeln. Nu känner jag fler.

UPPKÖRNINGEN VAR FAKTISKT svårare än

teorin. Jag körde upp fyra gånger innan jag klarade det. Att ha körkort känns bra.

Du kan ta dig var som helst när som helst.

Det är bra att vi fick den här chansen.

Många kvinnor har tagit körkort på det här sättet. De fick också se hur världen utanför hemmet fungerar. Att komma ut och se annat gör en lite mer självständig.

STUDIEFÖRBUNDEN FINNS I HELA SVERIGE, MED VERKSAMHET I ALLA KOMMUNER.

VARJE DAG GENOMFÖR STUDIEFÖRBUNDEN ÖVER 1 000 KULTURPROGRAM.

DET HÄNDER VARJE DAG – ÖVERALLT Hur ska man fånga studieförbundens verksamhet? Det är inte lätt – och just det är själva poängen! Eftersom människors intressen och behov styr oss, tar sig allt hela tiden nya vägar och uttryck.

Men en sak är säker: i studieförbunden VARJE ÅR DELTAR är det aldrig långt från ord till handling.

EN AV TOLV SVENSKAR Det händer mycket. Hela tiden. ÖVER 13 ÅR I MINST EN STUDIECIRKEL.

VARJE DAG STARTAR 750 NYA STUDIE­C IRKLAR.

VERKSAMHETSFORMER

•

CIVILSAMHÄLLETS MÖJLIGGÖRARE

Studieförbunden och föreningslivet hör ihop. Här finns över 370 medlemsorgani­ sationer och samarbete med tusentals för­ eningar, nätverk och grupper. Ofta fungerar studieförbunden som ett nav i det lokala civilsamhället – med stöd och råd, såväl till nya och etablerade föreningar, som till nätverk och grupper.

•

SVERIGES STÖRSTA LEDARUTBILDARE

•

Studieförbunden är Sveriges största utbildare av ideella ledare. Det finns ungefär 90 000 aktiva cirkelledare i Sverige.

De flesta arbetar ideellt, och leder cirklar i kamratgrupper eller i föreningar. Alla studieförbund har cirkelledarutbildningar som innehåller pedagogik och metodik.

•

STUDIECIRKELN är en liten grupp som möts för att lära tillsammans.

Det finns cirklar i alla möjliga ämnen.

Det ska finnas en studieplan och en ledare. Deltagarna är över 13 år.

Många studiecirklar i olika ämnen erbjuds allmänheten. En stor del genomförs i samarbete med föreningar, för medlemmar och intresserade.

Andra cirklar startar på eget initiativ av en grupp som vill lära sig något tillsammans.

KULTURPROGRAM är offentliga arrang-

emang av olika slag – konserter, föreställningar, utställningar, föreläsningar.

FRIA FORMER är folkbildning som

i statsbidragsreglerna benämns ”annan folkbildning”. Här är reglerna mindre strikta än för cirklar.

UPPDRAG OCH PROJEKT. Studieförbunden

genomför mängder av projekt och uppdrag inom utbildning, omsorg, integration, folkhälsa, utbildning och andra samhällsområden. Ofta görs detta i partnerskap med kommuner, myndigheter och organisationer.

NICOLE WIBERG

RÖSTER FRÅN STUDIEFÖRBUNDENS Möt 4 av 1,7 miljoner cirkeldeltagare…

NICOLE WIBERG, STUDIECIRKEL I MUSIK

CHRISTER STOLPE

KENNETH ZANDIHN

FREDRIC KOSICKI

PERFEKT STUDIOHÄNG ”Jag rappar och i somras satt vi ett gäng brudar och snackade om att det vore nice att ha en studio att hänga i. Vi är åtta i crewet Kvinnliga Situationen som träffas och producerar beats, rappar, dj:ar och gör vad vi känner för. Jag är aktiv i Femtastic som vill förändra den mansdominerande musik- och kultur­ branschen. Vi har workshops och ordnar klubbar med tjejer på scen. Vårt studieförbund har betytt väldigt mycket. De har öppnat upp och varit en avgörande mötesplats för oss.”

FREDRIC KOSICKI, ÖPPNA SPRÅKKVÄLLAR

HOPPAS KUNNA SKÄMTA PÅ SVENSKA ”I början var jag rädd att göra fel. Jag kände mig ensam i Sverige när jag varken kunde förstå eller tala svenska. Jag ska börja studera grafisk formgivning, och jag hoppas att jag snart ska kunna skämta på svenska, för att visa vem jag verkligen är.”

NS VÄRLD

KENNETH ZANDIHN, LITTERATUR- OCH KONSTCIRKEL MED KOLLEGOR PÅ SJUKHUSET DÄR HAN JOBBAR

VI BUBBLAR LOSS ”Det blev mer strukturerat när vi startade en studiecirkel. Det känns kul att ha den här bestämda dagen i veckan då vi kan få bubbla loss. Studiecirkeln har verkligen satt igång en process i mitt liv. Jag ser på saker på ett annat sätt nu, man får lov att tänka till. Jag tycker mer än vad jag gjorde tidigare.”

CHRISTER STOLPE, WEBBUTBILDNING (DIPLOMERAD WEBBMASTER)

PÅTAGLIGT ENGAGEMANG ”Jag har redan en del erfarenheter av att jobba med webben, men kände ändå att jag ville bygga på mina kunskaper ytterliga­ re. Något jag slogs av var hur engagerade alla var. Det kanske låter som en självklar­ het, men det var verkligen påtagligt och mycket stimulerande.”

BILDNING SOM PEKAR FRAMÅT Vad intresserar människor idag?

Allt och lite till, kan man säga.

Intresset för studieförbunden har aldrig varit större. Här är något av det som lockar särskilt just nu:

•

KULTUR – musik är det största ämnes­

•

LIVSFRÅGOR – cirklar inom livsåskåd-

•

MÅNGFALD – olikheter i samspel.

• •

området. Alla andra kulturformer finns också i studieförbunden.

ning, religion, filosofi och psykologi intresserar många.

Människor vill mötas över gränser, språk- och intresse­områden.

NATUR & HÅLLBARHET – odling, omställ-

ning, recycling. Det bubblar av initiativ och intresse för hållbarhetsfrågor.

FÖRELÄSNINGEN – på utdöende? Inte

alls. Föreläsningar och diskussionskvällar i alla möjliga ämnen drar massor av folk.

IDEÉR FÖR

FRAMTIDEN Folkbildning handlar om kunskap, frigörelse och demokrati. Idéerna är inte nya, men de uppdateras hela tiden av de människor som lever idéerna.

Grunden är allas rätt till bildning.

En rättighet som i studieförbunden blir verklighet.

Vi utgår alltid från vad varje människa befinner sig här och nu. Ett kunskaps­ sökande på deltagarnas egna villkor, kan man säga. Bildning blir ett sätt att växa, både som individ och samhällsmedbor­ gare. Att tänka självständigt, ha en kritisk blick, hävda sina rättigheter, ta ansvar, se sammanhang – är nycklar till egenmakt och delaktighet.

LÄRA FÖR LIVET DET HÄR KÄNNETECKNAR STUDIEFÖRBUNDENS FOLKBILDNING:

• •

FRIVILLIGT. Det är alltid frivilligt att delta

• • •

i studieförbundens verksamhet.

BILDNINGENS EGENVÄRDE. Deltagarens

nyfikenhet och lust är det viktiga.

Du lär för din egen skull – och det är skäl nog!

LÄRANDE TILLSAMMANS. Folkbildning är lärande i gemenskap och mångfalden berikar. Alla deltar – med olika erfarenheter och på lika villkor.

DELTAGARSTYRT. Gruppen kan själv avgöra innehåll och form för sitt lärande.

TILLGÄNGLIGT. Alla är välkomna. Det ska

vara låga trösklar in till studieförbunden.

SYFTEN MED STATENS STÖD

Studieförbunden får ekonomiskt stöd av stat, landsting/regioner och kommuner. Riksdagen har angett att studieförbunden ska ha frihet och ansvar att själva forma verksamheten utifrån medborgarnas behov. Statens stöd till folkbildningen syftar till att:

• •

Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.

• •

Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livs­situation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.

Bidra till att bredda intresset för och öka delaktig­heten i kulturlivet.

EFFEKTER FÖR MÄNNISKA OCH SAMHÄLLE Vad betyder det ni gör? Vilka är effekterna? Det finns inga enkla svar på dessa frågor. Folkbildning handlar om relationen människor emellan. Vi ser varje dag deltagare som mår bättre, lär sig nya saker, blir aktiva. Att studiecirklarna betyder mycket bekräftas också av olika studier. Sju av tio cirkeldeltagare anser till exempel att de genom cirkeln blivit ”säkrare som person”.

DEMOKRATI I DET STORA OCH LILLA

NÅR UT OCH BJUDER IN

Studieförbunden når väldigt många – och arbetar aktivt för att bjuda in deltagare som inte kommer självmant. Att inspirera och motivera är en del av studieförbundens vardag. Att utgå från vad människor är intresserade av och vill lära sig mer om är en startpunkt som ofta leder vidare.

Det finns bred politisk enighet om att stu­ dieförbundens fria roll är värd att försvara.

Studieförbunden finns till för medborgarna och deras fria bildning. Varje studiecirkel kan beskrivas som en mikrodemokrati, där deltagarna gemensamt styr över och tar ansvar för sina studier. Samarbetet med civilsamhället – föreningar, nätverk och fria grupper – gör studieförbunden till en viktig del av Sveriges demokratiska infrastruktur.

DELTAGARNAS ÅSIKTER OM STUDIECIRKELN

Andel deltagare som instämmer helt, till stor del eller delvis i olika påståenden om studiecirkeln:

• •• ••

GENOM CIRKELN HAR JAG…

förbättrat mina kunskaper och/eller färdigheter – 96% blivit säkrare som person – 73% blivit bättre på att uttrycka mig – 63% blivit bättre på att lyssna på andra – 66% känt ökad trivsel och ökat välmående – 83%

• •

CIRKELN HAR…

Inneburit möten med nya människor – 85% Gett mig nya vänner att umgås med utanför cirkeln – 55%

Källa: Studiecirkeldeltagare 2008 (Folkbildningsrådet, 2009).

FORSKNING OM FOLKBILDNING

Forskningen om folkbildningens verksamhet och effekter är relativt omfattande.

• • •

Folkbildningsrådet har till uppgift att följa upp folkbildningens verksamhet. De genomför regelbundet undersökningar och kartläggningar inom olika områden.

Mimer är ett nationellt program för folk­ bildningsforskning som inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Även på an­ dra universitet och högskolor genomförs forskning om folkbildning.

Olika myndigheter, exempelvis Kultur­ rådet och Statskontoret, genomför studier och utredningar med anknytning till folkbildning.

OM STUDIEFÖRBUNDEN NBV är ett studieförbund utan politiska, religiösa och kommersiella intressen som brinner för drogfrihet, folkhälsa, integration och internationella frågor.

Vi vill få människor att tillsammans utvecklas utifrån sina intressen och drömmar. www.nbv.se STUDIEFÖRBUNDET BILDA för kyrka och samhälle skapar bildnings- och kulturverksamhet där människor och grupper med olika perspektiv möts och där samspelet frigör kreativitet och engage­ mang. Livstolkning i vid mening är Bildas profil. www.bilda.nu MEDBORGARSKOLAN är ett studieförbund med humanistisk värdegrund. Vår verksamhet formas av individen i dialog och genom samverkan med andra. Vi arbetar för en ökad öppenhet och kulturell mångfald. www.medborgarskolan.se FOLKUNIVERSITETET har ett nära samarbete med universiteten och delar deras syn på kunskap och kvalitet i utbildning. Idén är att deltagarna ska få med sig kunskaper som direkt kan omsättas i praktiken – i arbetslivet eller i privatlivet. www.folkuniversitetet.se Sedan 1912 är ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND studieförbundet som ökar kunskapen om demokrati­ frågor. Genom studiecirklar verkar ABF för alla män­ niskors rätt till kultur och kunskap, oavsett vem man är, och var i livet man befinner sig. www.abf.se

STUDIEFRÄMJANDET är partipolitiskt och religiöst obundet. Med en särskild inriktning mot ökad kunskap om natur, djur, miljö och kultur arbetar vi aktivt med hållbar utveckling. Utifrån ett demo­ kratiskt synsätt hävdar vi allas lika värde och rätt till kunskap, kultur och bildning. www.studieframjandet.se SENSUS erbjuder mötesplatser för lärande, upple­ velser och gemenskap och har ett brett utbud av cirklar, utbildningar och kultur över hela landet.

Vi är ett studieförbund som lyfter fram livsfrågor, mångfald och globala frågor. www.sensus.se STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN ger individen möjlig­ het att utvecklas genom kreativa mötesplatser.

Vår bildningssyn bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön. www.sv.se KULTURENS Bildningsverksamhet vill främja allas möjlighet till kultur och skapande. Vi bedriver folkbildning inom musik, dans, teater/drama, film etc. Kulturens är partipolitiskt och religiöst obundet.

14 rikskulturorganisationer står bakom Kulturens. www.kulturens.se IBN RUSHD är ett muslimskt studieförbund, öppet för alla. Vi verkar för att säkerställa demokrati och mänskliga rättigheter och vill stärka den svensk­ muslimska identiteten. Vi erbjuder ett brett utbud av seminarier, cirklar och kultur­arrangemang. www.ibnrushd.se

KORTA FAKTA OM STUDIEFÖRBUNDEN

• Sverige har tio studieförbund som får del av

det statliga folkbildningsanslaget. Varje studieförbund har sin särskilda profil och inriktning.

• Varje år genomförs cirka 275 000 studiecirklar

med 1,7 miljoner deltagare. Många återkommer i flera cirklar. Det gör folkbildningen till Sveriges största mötesplats för människor som vill lära och utvecklas.

• Studieförbunden är Sveriges största kultur­

arrangör. 370 000 publika kulturprogram lockar varje år nära 20 miljoner besökare. Kultur­prog­ rammen har över 1,3 miljoner medverkande.

• Studieförbunden finns över hela landet och har verksamhet i samtliga kommuner.

FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET

• Folkbildningsförbundet är de tio studieför-

bundens intresse­organisation. Det är studieförbundens mötesplats för kunskaps- och erfarenhets­utbyte. Vi vill lyfta fram den stora betydelse studieförbunden har för enskilda människor – och för samhället i stort.

Läs mer på www.studieforbunden.se

LÄNSBILDNINGSFÖRBUNDEN

• Länsbildningsförbunden främjar folkbildning på

regional nivå. De finns i de flesta län och samlar studieförbund, folkhögskolor och i en del fall även bibliotek och andra kultur- och bildningsinstitutioner.

KORT OM STUDIEFÖRBUNDEN

• • •

MÅNGA DELTAGARE – 1,7 miljoner cirkeldeltagare varje år.

• •

DEMOKRATI TILL VARDAGS – varje studiecirkel är en mikrodemokrati.

• •

KULTURELL INFRASTRUKTUR – Sveriges största kulturarena.

•

LIVSLÅNGT LÄRANDE – ger människor möjlighet att lära hela livet.

MÖTESPLATSER – folkbildning är gemenskap, där olikheter kan samspela.

CIVILSAMHÄLLETS MÖJLIGGÖRARE – praktiskt stöd och coachning till lokala föreningar och nätverk.

SAMHÄLLSUTVECKLARE – förnyare av välfärden, ofta i partnerskap med andra.

I HELA LANDET – verksamhet i alla kommuner.

UTGIVEN AV Folkbildningsförbundet, studieförbundens intresseorganisation, Wallingatan 38, 111 24 Stockholm PROJEKTANSVARIGA: Anna Morin, Nathaly Salas Kombinera

•

• PROJEKTLEDARE OCH TEXT: Thomas Östlund • FORM: Ninni Oljemark,

BILDER: Ulf Isacson (omslag), Staffan Björklund, Bo Jansson/Folio, Johnér, Anna Molander, Sandra Norin,

Per Westergård, Nathaly Salas samt Studiefrämjandet Stockholm, februari 2015.

• TRYCK: Norra Skåne Offset. Texten får citeras om källa anges.