Rum - nummer 1 år 2013

*

Läkande miljöer MED INSPIRATION FRÅN HELA VÄRLDEN

EFFEKTIVT PÅ PATOLOGEN MER SERVICE GER NÖJDARE KUNDER LEDSTRÅK SKA VISA VÄGEN

153

MAMMOR DONERADE MODERSMJÖLK FÖRRA ÅRET

»Redan i dag finns det 13 000 hälsoappar i världen och där pågår en enorm utveckling.« Sidan 12 EN KUNDTIDNING FRÅN LOCUM _ NUMMER 1_2013

innehåll #1 Läkande miljöer_6

Ju trevligare vårdmiljö, desto mer uppskattar patienterna den vård de får. Därför ges miljö och gestaltning allt större vikt när nya sjukhus byggs.

Patologen vinnare_14

När Akuten på S:t Göran expanderade fick Patologen flytta på sig. Det ledde till att den fick fräscha lokaler som gör arbetet lättare.

Ledstråk testas_16

Synskadade har hjälpt Locum att testa olika modeller av ledstråk för att ta fram bästa tänkbara lösning.

Rum följde testerna på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Mjölk för de minsta_20 På Sachsska barn- och ungdoms­sjukhuset har Modersmjölkcentralen fått nya lokaler. För hundra år sedan levererades mjölken av sex heltids­ anställda ammor.

RUM (4 nummer/år) ges ut av Locum AB. ADRESS: Östgötagatan 12, Box 172 01, 104 62 Stockholm. TELEFON: 08-123 170 00. E-POST: info@locum.se. WEBB: www.locum.se.

ANSVARIG UTGIVARE: Christina Hallberg. REDAKTÖR: Shirley Nyberg, 08-123 175 41.

PRENUMERATION: prenumeration@locum.se. PRODUKTION: Rejäl Kommunikation AB. Tel: 08-562 408 20. PROJEKTLEDARE: Lena Severin. EXTERN REDAKTÖR: Tomas Eriksson.

GRAFISK FORM: Anders Birgersson. TRYCK: Trycks på miljövänligt papper hos miljö­certifierade tryckeriet DanagårdLITHO. OMSLAG: Sheffield Childrens Hospital, Avanti Architects

2 _rum#1_ 2013

BILD MAGNUS FOND

rum > red

Läkarhus med ljus BEHOV: Sigtuna Läkarhus lokaler, som ligger i ett pittoreskt trähus på Storgatan i Sigtuna, var slitna. Locum Externa lokaler deltog i arbetet med att förhandla fram ett nytt hyresavtal mellan SLSO och den privata hyresvärden Erlinghundra AB. I förhandlingen bestämdes det att läkarhusets allmänutrymmen skulle renoveras.

RESULTAT: I augusti 2012 blev renoveringen färdig. Underhåll har gjorts, mattorna är bytta och väggarna är ommålade i personalrum, reception och det stora vänt­rummet, vars glastak nu släpper in ljus över ett nyinrett rum med växtlighet och dekorationer i gröna nyanser. För att minimera smittorisken har väntrummet för BVC flyttats så att barnen inte behöver möta sjuka patienter på vägen dit. Receptionsdisken är utbytt och numera av den typ som Locum har tagit fram som uppfyller kraven på tillgänglighet.

2013 _rum#1_ 3

porträttet > agneta granström

»Tekniken ska stödja där det går, men en svårt sjuk människa ska alltid ha tillgång till två vårdande händer.« TEXT Catharina Bergsten BILD Magnus Fond

A

gneta Granström är landstings­ råd för Miljöpartiet i Norrbotten och ordförande för det europeiska politikernätverket för e-hälsa, AER. Begreppet e-hälsa omfattar all användning av informations- och kommu­ nikationsteknologi inom vård och omsorg, exempelvis elektroniska patientjournaler och recept, distanskonsultation och elektronisk övervakning i hemmen.

Hur kom det sig att du började intressera dig för it-frågor i vården?

– Jag är sjuksköterska och har jobbat i glesbygd i hela mitt yrkesverksamma liv.

I början av 90-talet arbetade jag i den kom­ munala äldrevården och upptäckte då hur krångligt och påfrestande det var för de gamla och sjuka med alla långa transporter. De var alltid tvungna att åka många mil med sjuk­ transport för att få undersökningar gjorda som jag tyckte att vi borde kunna göra på distans. Personalen kunde mejla, ringa och kommunicera via internet, men läkaren kunde till exempel inte lyssna på lungor på distans. Det upplevde jag som frustrerande.

Senare arbetade jag vid Luleå tekniska universitet och deltog i ett europeiskt forskningsprojekt där vi testade EKG på distans i hemmet. Vi fann att det här faktiskt var möjligt att göra. I dag är också e-hälsa en naturlig del i mitt politiska engagemang, eftersom det är en miljö- och hållbarhets­ fråga. Genom smart it-användning kan vi skona miljön.

Berätta lite om det europeiska nätverket.

Vad gör ni?

– Norrbottens landsting är medlem i As­ sembly of European Region (AER) sedan i början av 2000-talet. AER omfattar 270 regioner i totalt 33 medlemsländer och arbetar bland annat med hälso- och sjukvårdsfrågor. Jag val­ des till ledamot 2005 och var med och startade en grupp för e-hälsoutveckling, där jag blev ordförande. Några av länderna i gruppen har kommit längre, men alla har samma utma­ ning: att ta hand om en åldrande befolkning med många kroniska sjukdomar. Vår huvud­ uppgift är att arbeta med den framtagna digi­ tala agendan för både Europa och de enskilda länderna, och vi jobbar aktivt direkt mot EUkommissionen.

Hur går arbetet och vad finns det för hinder på vägen?

– Nu har arbetet ändrat fokus från ut­ veckling av tekniska lösningar till att införa, använda och förstå nyttan av tekniken. En stor utmaning är att hitta chefer som kan leda i förändring både politiskt och på verksamhets­ nivå. En annan är att det saknas it-kunskap i grundutbildningen för vårdpersonal. Det finns valbara kurser, men inga obligatoriska kurser om hur vi använder våra vårdsystem.

Hur ställer sig vanliga människor i Norr­ botten till idén med mycket teknik i vården, ibland handlar det ju om att tekniken flyttar in i hemmet, exempelvis genom webbkameror för övervakning?

– Äldre använder faktiskt smarta mobiler,

datorer och Skype i större utsträckning än vad många tror. När de väl har fått prova är de van­ ligtvis mycket positiva. Att de kan vara med och utveckla vården och till exempel själva knappa in sina data och följa sina värden i datorn tycker de flesta är toppen. Men visst är det så att de som har störst vårdbehov inte har samma teknikvana som de unga. För unga med sjukdom är tekniken i vården vardag.

Men nu är en brytningstid. Om tio–femton år är de som är 55–60 år i dag äldre, men också vana vid it.

Vad är det mest spännanade som händer inom ditt arbetsområde just nu?

– Utvecklingen av tjänsterna till medbor­ garna, till exempel att patienterna ska få enkel tillgång till journal- och hälsoinformation.

Tanken är att människor ska kunna använda den teknik de redan har: de egna mobilerna och datorerna. Redan i dag finns det 13 000 hälsoappar i världen och där pågår en enorm utveckling. Men vi behöver validerade appar – appar som vården själva använder, som är säkra, bra och som det forskats på.

Vad finns det för risker med att teknik till vissa delar ersätter personliga möten?

– Tekniken ska stödja där det går, men en svårt sjuk människa ska alltid ha tillgång till två vårdande händer. Vi har en åldrande befolkning, låga födelsetal och minskad personal i vården. För att den personal som är kvar ska klara sitt uppdrag behöver tekniken utvecklas ännu mer. Den personal som är kvar måste vara där den behövs bäst.

ARBETAR > Landstingsråd (MP) i Norrbotten. BOR > I ett hus i Storsand med skogen och Lule älv runt knuten. Storsand är en by med

femton hushåll som ligger mellan Boden och Jokkmokk. FAMILJ > Gift med ungdomskärleken Sven. Tillsammans har de tre döttrar, fyra barnbarn och en jämthund som heter Aja. OVÄNTAD TALANG > Läser oerhört snabbt. Klämmer lätt en tjock roman på en kväll.

12 _ rum#1_ 2013

*

Obduktionsdelen uppfyller höga arbetsmiljökrav. Intill ligger kylrum för förvaring av kroppar och rum för svepning.

Rent och rationellt på ny patologavdelning När akuten på S:t Görans Sjukhus ska expandera får Patologen flytta på sig. Gladast för det är Patologens personal. Nu har de äntligen fått lokaler anpassade för sin verksamhet.

TEXT

Tomas Eriksson

BILDER Wilhelm Rejnus

Med 1 300 fräscha kvadratmeter, nyrenoverade och specialanpassade lokaler i hus 01 och 02 vid S:t Göran, där det tidigare tillverkades pro­ teser, kan de 31 medarbetarna på Patologen nu arbeta rationellt.

– Våra gamla lokaler var en gammal vård­ avdelning som var för liten och som inte var anpassad för vår verksamhet. Eftersom vi redan 2007 fick tillgång till ritningarna så kunde vi i 14_ rum#1_2013

det nya huset rita in vår labbprocess för att få ett bra flöde i laboratoriet. Nu lämnas prov­ materialet in i det första rummet man kommer till och slutprodukten för diagnostik hamnar hos läkarna som sitter längst in i avdelningen, berättar driftschefen Caroline Ferbe.

Patologen vid S:t Görans Sjukhus drivs av företaget Unilabs. På laboratoriet studeras runt 30 000 prover varje år, i de allra flesta

fall handlar det om cancerdiagnostik. Vägg i vägg med laboratoriet finns ett bårhus för förvaring och obduktion av avlidna, ett rum för svepning och ett rum där anhöriga kan ta ett sista farväl.

Runt 1 500 kroppar passerar årligen Patologen på S:t Göran. Av dessa obduceras cirka 200 beroende på att dödsorsaken är oklar eller för att anhöriga önskar det.

Laboratorieverksamhetens nav är en korridor där avdelningarna följer labbprocessens steg, från inlämning av prov till ansvarig läkare.

En svårighet för avdelningen är att krop­ parna förvaras allt längre i Patologens kylrum.

Många ett par månader, i enskilda fall upp till ett halvår. Detta trots att en ny begravnings­lag säger att begravning ska ske senast en månad efter döden.

– Det är en storstadsföreteelse: ont om begravningstider, svårt att samla alla anhöriga och många invånare i förhållande till antalet begravningstider, säger Caroline Ferbe.

Locums renovering av den gamla protesverk­staden har varit mycket grundlig. Det räckte inte med att fastigheten gjordes »stomren«, man tvingades även att lyfta taket för att få plats med ventilation.

Projektledaren Daniel Lindkvist vid Locum berättar att lokalerna är »installations­täta« och att tekniken är komplicerad. Som exempel på detta nämner han: > Ventilation som måste klara både verksamhetens krav och dagens energikrav. > Tilläggsisolering av väggar och tak, samt byte av fönster. > Avbrottssäkrad kraftförsörjning via ett UPS-system.

> Brand– och rökdetektion samt sprinkler­ system i hela fastigheten. > Ny kyla.

Verksamheten fick på tidigt stadium ett stort inflytande i arbetet. Det har lett till att arbetsmiljön och logistiken i obduktionsdelen har förbättrats avsevärt jämfört med på den gamla Patologen. En travers har installerats i taken för att lyfta kropparna, något som tidigare fick göras Caroline Ferbe manuellt. Lokalen har också anpassats för dagens höga hygienkrav.

– För att öka säkerheten vid användning av formalin har en punktsug installerats till varje obduktionsbord, säger Daniel Lindkvist.

Daniel Lindkvist är i stort sett nöjd med hur byggprocessen har fungerat, men några små bakslag dök upp under resan, som försenade renoveringen en smula.

– Framför allt var golvkonstruktionen betydligt besvärligare än vi hade räknat med, för när vi lyfte på mattorna var det kakel och fuktig ytskiktsbetong från gamla badrum och kök på golven. Det gjorde att vi tvingades bila

ner till konstruktionsbetongen på en stor del av den 1 300 kvadratmeter stora golv­ytan och sedan återuppbygga den.

Caroline Ferbe är mycket nöjd med sin nya arbetsplats och hur den kom till.

– Redan nu tycker jag mig se att vi kan arbeta effektivare. Jag är även nöjd med själva flytten, den medförde förvånansvärt få drift­ störningar.

Både Caroline Ferbe och Daniel Lindkvist har också fått med sig nya erfarenheter om de skulle hamna i ett liknande projekt igen.

– Det som man tydligt märker i ett projekt av denna storlek är hur viktigt det är med snabb och rätt kommunikation när det är så många personer och roller som projektet omfattar från start till mål, säger Daniel Lindkvist.

– Jag har lärt mig att allt tar längre tid än man tror och att man får räkna med att nyckelpersoner byts ut i ett projekt som löper över en så här pass lång tid. Kommunikationen mellan alla specialister som ingår i ett så omfattande projekt är också utmaningen, det kan vara svårt att förstå varandra ibland, säger Caroline Ferbe.

*

2013_ rum#1 _ 15

I en kulvert på Karolinska Huddinge testar Björne Karlsson olika ledstråk, där han känner med käpp och fötter och lyssnar på ljud. Locums Per Karlsson för protokoll.

16_ rum#1_2013

Långt ner i en kulvert under rehabblocket i Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge går Björne Karlsson med sin vita käpp. Längs kulvertens golv har fyra typer av mattor eller upphöjda linjer lagts ut. Bredvid honom går Locums tillgänglighetsspecialist Per Karlsson med ett anteckningsblock och noterar vad Björne Karlsson säger om mattorna och linjer­ na på golvet. Björne Karlsson ingår i en grupp synskadade testare som ska hjälpa Locum att göra sjukvårdens fastigheter mer tillgängliga.

Det är ett känt problem att det är svårt för synskadade att orientera sig i stora öppna miljöer som en sjukhusentré. Så när SRF (Syn­ skadades riksförbund) uppmärksammade Locum på behovet av nya och bättre ledstråk, så fick förbundet snabbt positiva signaler.

SRF föreslog då att samarbetet skulle in­ ledas med att titta på inomhustester av olika ledstråk.

– Jag visste att man i Skåne har gjort flera tester utomhus. Men vi hade inte hört talas om några tester av ledstråk inomhus, säger

Björne Karlsson, som är ombudsman vid SRF Stockholms och Gotlands län.

Per Karlsson på Locum fann detta som en utmärkt idé och startade arbetet med en om­ världsbevakning.

– Det fanns inga tester gjorda i Sverige.

Däremot har det gjorts tester i bland an­ nat Spanien. Men från SRF påpekades då att de inte var riktigt giltiga i Sverige, eftersom man i Spanien inte har grova vinterskor som påverkar möjligheten att känna ett stråk med fötterna, berättar Per Karlsson.

Därmed var det naturligt att gå vidare med egna tester. Locum och SRF enades om att testa tre lösningar som fanns på marknaden: en gummimatta, en plastmatta och en lösning där linjer och knoppar gjuts fast på golvet.

Dessutom skapade Per Karlsson en hemma­ gjord lösning – han använde en vanlig sextio centimeter bred torkmatta.

När allt hade lagts på plats i mitten av december fick den mörka kulverten under ett par veckor en sällan skådad aktivitet. Sexton

personer kom för att under en timme eller två vardera testa de fyra lösningarna. De kände med käpp, lyssnade till ljudet och kände med fötterna innan de gav sina omdömen.

– Vi har försökt att arbeta så brett som möjligt. Därför valde vi testare i olika åldrar, av olika kön, med olika synnedsättningar och som hade varierad tid med synnedsättning, allt från personer som har varit blinda från födseln till personer som förlorat synen i vuxen ålder, berättar Per Karlsson.

Detta innebär med stor säkerhet att Per Karls­ son kommer att stå inför många olika åsikter om vilken lösning som är bäst.

– Optimalt är förstås om alla tycker att en lösning är bäst. Men varje persons upplevelse är individuell. Har man en synrest är oftast kontrasten mot golvet viktigast, är man helt blind kan det vara känslan med käppen som har störst betydelse, säger Per Karlsson.

Björne Karlsson är mycket nöjd med Locums arbete.

Vägvisare

Att navigera med nedsatt syn i en sjukhusmiljö kan vara en mardröm. Tillsammans med en grupp synskadade försöker nu Locum bli bättre på att visa vägen för dem som inte ser så bra. Tester av ledstråk är en väg mot målet.

TEXT

Tomas Eriksson

BILDER

Melker Dahlstrand

2013_ rum#1 _ 17

SÅ HITTAR BJÖRNE VÄGEN

I framtiden hoppas Locums Per Karlsson att kunna ta hjälp av ny teknik för att hjälpa synskadade att hitta rätt på sjukhusen, kanske en inomhusvariant av de utrustningar som finns för utomhusbruk, exempelvis Trekker Breeze.

»Det stora hoppet ligger i att vi med hjälp av gps och smarta telefoner ska ge människor bättre möjligheter att orientera sig« – Vi fick den utvärdering vi önskade och vi fick vara med och påverka vilka ledstråk som skulle testas. Men allra mest nöjd blir jag om det läggs in ledstråk över huvudt aget, säger han.

När utvärderingen är klar är det upp till Per Karlsson att inleda en diskussion med sina kolleger på Locum om att ledstråk borde finnas i alla sjukvårdsanläggningar.

– För det finns en del problem. Dels är det en estetisk fråga, en svart gummimatta kan anses förfula ett fint vitt marmorgolv. Dels kan ledstråken försvåra vid städning och underhåll.

Men vår grundhållning måste ändå vara att vi ska ha mänskliga miljöer för alla, säger han.

Arbetet med ledstråk är en del i ett större

tillgänglighetsarbete där ny skyltning och gps-tjänster ingår. För i framtiden ser Per Karlsson en utveckling där synskadade i större utsträckning tar hjälp av ny teknik.

– Det har med varierad framgång gjorts försök med käppar med elektronik, liksom elektro­ nik inbyggt i golvet. Det finns också varianter med ljudkällor, ledfyrar och andra riktnings­ visare. Men det stora hoppet ligger i att vi med hjälp av gps och smarta telefoner ska ge män­ niskor bättre möjlighet att orientera sig. Men det är delvis en generationsfråga, eftersom äld­re människor inte är vana vid att använda ny teknik, säger han.

*

BJÖRNE TESTAR

Tarkett Tactile Strip: En 305 mm bred räfflad plastmatta.

Björne: »Känns tydligt. Stor skillnad i ljud mellan golv och matta. Tillräckligt bred för att vara lätt att gå på. Har en slät matta som markerar korsning.« Björnes betyg:

*****

18_ rum#1_2013

Specialskuren torkmatta: En 600 mm bred torkmatta.

Björne: »Syns tydligt för dem med synrest. Tydligt ljud.

Bekväm att gå på. Bäst i många avseenden, men det kan bli svårt att veta om man går rätt om det finns torkmattor i entrén.« Björnes betyg:

*****

Mattings gummiledstråk: En 188 mm bred gummimatta.

Björne: »Tydlig kant och stor skillnad i ljud mellan golv och matta. Men för smal att gå på, känns som att gå på lina.« Björnes betyg:

***

Björne Karlsson blev blind när han var nitton år. I dag kan han bara uppfatta skillnaden mellan ljus och mörker. Så här berättar han om hur han tar sig fram. »I nya miljöer är jag helt ställd, där kan jag bara orientera mig efter vad jag hör och känner med käppen. Men har jag varit på en plats en gång, då har jag som en karta i huvudet.

Ett exempel är när jag går hem­ifrån. Då har jag ungefär sjuhundra meter till busshållplatsen och vägen dit är som en tydlig karta i huvudet.

Sedan kollar jag av med ljud jag hör, jag känner med käppen mot en gräskant som jag vet finns längs vägen, att jag passerar ett övergångsställe och att jag till slut hör ekot från busskuren. Men nu på vintern, när det är snö, då kan det vara svårare om det ligger snödrivor framför mina ‘landmärken’.

Då får jag försöka att räkna steg för att komma rätt. Det händer att jag kommer fel, häromdagen gick jag förbi busskuren, men då var det en av resenärerna som sprang ifatt mig och frågade om jag inte skulle med bussen.«

Lys og lup: 600 mm breda sek­ tioner med linjer och knoppar i komposit som gjuts på golvet.

Björne: »En besvikelse. Liten kontrast mot golvet och saknar markant kant vilket gör den svår att följa. Dessutom ett hårt och obehagligt ljud.« Björnes betyg:

**

Serviceledaren Mona Gillbergs mål är att alla sjukhus i Stockholm ska få egen reception och att dessa ska kunna utöka sin service till hyresgästerna.

BILDER OLOF HOLDAR

service >

Reception ger service

Väktaren Johan bemannar den ny­ öppnade receptionen på Mariakliniken. Där ger han service till besökare, men håller också ordning runt entrén. Den tillgänglig­ hetsanpassade recep­ tionsdisken är framtagen av Locum.

I oktober öppnade Locum en recep­ tion på Mariakliniken på Söder­ malm. Snart har samtliga mindre sjukhus i Stockholm fått en recep­ tion som hjälper hyresgästerna och deras besökare.

Några trappsteg ned, efter att man stigit in genom Mariaklinik­ ens entré från Wollmar Yxkulls­ gatan, sitter väktaren Johan i en reception. Här finns han från åtta på morgonen till fyra på eftermid­ dagen, måndag till fredag. Hans huvudsakliga uppgift är att hjälpa besökare att hitta till någon av sjukhusets mottagningar, bland andra Capio Maria, Carema vård­ central, BVC Carema och Söder­ doktorn.

Men eftersom Mariamottag­ ningen har patienter som går på metadonprogram, så faller även ett tungt ord­ ningsansvar på honom.

–I första hand ser jag till att folk inte hänger härinne i lokalerna.

Men ibland får jag också försöka avstyra bråk eller gräl, berättar han.

Till sin hjälp har han en am­ bulerande grupp som kommer från G4S, där Johan är anställd.

De tar över hans jobb när han

går på lunch och de går ronder i fastigheten för att se till att folk inte gömmer sig i trappor eller på andra ställen.

Locum har hittills byggt, ut­ vecklat och bemannat entréerna på åtta av länets tolv sjukhus.

I april är det dags för Dalens sjukhus och därefter Jakobsbergs sjukhus. Genom att besökarna på sjukhusen kan få service via recep­ tionerna kan vården fokusera på sin kärnverksamhet.

Receptionerna är bemannade med personal från entreprenörer som upphandlats av Locum.

Deras uppgift är i första hand att hjälpa besökare att hitta rätt. Även på Rosenlunds sjukhus, som liksom Mariakliniken har patienter på metadonprogram,

berättar serviceledare Mona Gill­ berg vid Locum.

Men det har också visat sig att receptionerna blir en plattform för att ge mer service till hyres­ gästerna.

– På Sabbatsbergs sjukhus hjälper vi exempelvis till med att ta hand om hyresgästernas trasiga telefoner, nycklar och annat. På andra ställen arbetar vi med registreringen och kassatjänst. Vi arbetar med att utveckla menyer av tjänster som kan beställas och ut­ föras genom receptionerna, säger Mona Gillberg.

Ytterligare en fördel för Locum som hyresvärd är att receptionerna blir ett öra mot verksamheterna, genom att höra vad kunderna och patienterna berät­ tar. Detta, liksom VI ARBETAR MED ATT statistik och eventu­ ella incidenter, vidare­ UT­VECKLA MENYER AV befordras av person­ TJÄNSTER SOM KAN BESTÄLLAS OCH UTFÖRAS alen i receptionen till Locum i ett veckobrev GENOM RECEPTIONERNA och vid akuta fall bemannas receptionen av uni­ direkt via telefon. formerade väktare. Att Locum – Dessutom skulle jag gärna vilja betalar för både receptioner och ge receptionerna ett gemensamt dess personal görs av en enkel namn. Varför inte servicecenter? anledning. säger hon.

– Vi vill ha nöjdare hyresgäster, / TOMAS ERIKSSON 2013_ rum#1 _ 19

[[HÖGER] Christiane Engelbrektsson, anställd på Modersmjölk­centralen (MMC) och Ihsan Sarman, överläkare, är glada över att MMC flyttats till Sachsska.

[MOTSATTA SIDAN]

År 1975 låg MMC i en lokal på Dalagatan 7 som Arla upplät gratis.

Modersmjölken distribueras till neo­ natalavdelningar och ges till för tidigt födda barn vars mödrar ofta inte har hunnit få i gång sin mjölkproduktion än.

[NEDAN]

BILD OLOF HOLDAR

Modersmjölk i nya rum

Från Modersmjölkcentralen skickas bröstmjölk ut till för tidigt födda på länets sjukhus.

En viktig verksamhet som från december tillhör Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

TEXT

Sanna Samuelsson

BILDER Fotogruppen Södersjukhuset

C hristiane Engelbrektsson arbetar med att pastörisera modersmjölken, en process som kräver stor noggrannhet. Först testar hon bakteriehalten i den frysta mjölken. Sedan tinar, silar och pastöriserar hon den i ett 63,5-gradigt vattenbad i en halvtimme. Varje sats får ett 20_ rum#1_2013

nummer och fryses varpå den håller i tre månader.

Merparten av mjölken går till Sachsska barnoch ungdomssjukhuset, Danderyds sjukhus, Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna.

BILD TORKEL EKQVIST FOTOGRUPPEN SÖDERSJUKHUSET

Det är oftast de för tidigt födda barnen som får modersmjölk när deras mödrar ännu inte har fått i gång sin mjölkproduktion.

Modersmjölken lämnas på Modersmjölk­ centralen, MMC, av mödrar från hela länet, eller hämtas med bil i hemmet, ett nytt arbetssätt som ska underlätta för donatorerna.

Alla mödrar testas för hiv och hepatit B och C. De ska dessutom vara friska, ha en allsidig kost och varken röka eller medicinera.

Mammorna får en symbolisk ersättning, men motivet är ofta filantropiskt.

– De flesta har fått ett för tidigt fött barn själva som har fått mjölk från MMC. När de sedan får ett till barn så vill de ge tillbaka, berättar Ihsan Sarman, överläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Tidigare hade Apoteket på uppdrag av Södersjukhuset hand om driften av MMC, men när avtalet gick ut 2012 så bestämde sig sjukhusledningen för att det var dags att flytta den till Sachsska. Den nya lokalen inrymdes i

FRÅN AMMA TILL MAMMA Synen på modersmjölk och amning har varierat under 1900-talet. När Sachsska barnsjukhuset instiftades 1911 hade man sex ammor anställda på heltid. År 1941 invigdes den första modersmjölkcentralen, MMC, i lokaler som Mjölkcentralen, senare Arla, upp­lät gratis i Stockholm. Dit lämnade mammor steriliserade flaskor med moders­ mjölk som testades och pastöriserades.

MMC kom att stå som modell för liknande centraler över hela landet.

MMC var till en början en egen ekonomisk förening. På 1940-talet fick de donerande mammorna fyra kronor per liter modersmjölk. Då låg den genomsnitt­

»ÅR 1946 FICK VÅR KUNG SOM NYFÖDD MODERS­MJÖLK FRÅN MMC, SOM HANS MOR PRINSESSAN SIBYLLA HADE INVIGT 1941.«

BILDER ARKIV OCH BIOBANKSCENTRUM

utrymmen som tidigare hyste receptionen för Sachsskas dagverksamhet, källsortering och barnvagnsparkering. Den byggdes på bara åtta veckor, vilket var en tidsmässig utmaning för Locums projektledare Maria Ström Hugner.

– Det är ingen stor lokal men hygienkraven är höga. Vi lyckades hålla tidsplanen och hyresgästerna är väldigt nöjda, så det är kul.

En fördel med den nya lokalen är att den är lätt att hitta. Christiane Engelbrektsson, som arbetade på MMC även när den drevs av Apoteket, menar att det underlättar att den numera ligger inom neonatalvårdssektionen.

Kommunikationen blir enklare och mammorna kan även ha kontakt med läkare i stället för bara med henne.

– Det känns tryggt. Om en mamma av någon anledning inte blir godkänd som donator till exempel, så kan en barnläkare förklara för dem, det är bättre för alla inblandade, berättar Christiane Engelbrektsson.

*

Modersmjölk pastöriseras på MMC 1975.

ÅR 2012: > Donerade 153 mammor mjölk. > Tog MMC emot totalt 968,5 liter

moders­mjölk. > Av denna mängd kasserades cirka 5 procent på grund av för hög bakteriehalt. > Runt 100 liter behövs varje månad.

liga dagslönen för kvinnliga arbetare inom industri och handel runt sju kronor.

Mo­dersmjölken kunde även lämnas till närmaste mjölkbutik och fraktas med vanliga mjölktransporter till MMC. Mjölken skickades i första hand till barnsjukhus och liknande institutioner i Stockholm. Men en liten del kunde receptförskrivas till barn som vistades hemma. År 1946 fick vår kung som nyfödd modersmjölk från MMC , som hans mor prinsessan Sibylla hade invigt 1941. År 1975 hade Modersmjölkscentralen problem med lönsamheten och ville att Stockholms läns landsting­skulle åta sig ansvaret för förluster i verksamheten. År 1985 tog landstinget över och gav Södersjukhuset ansvaret för distributionen till länets sjukhus. SÖS anlitade i sin tur Apoteket som underleverantör och MMC flyttade till farmaceutiska centralen på Södersjukhuset. Men när apoteksmonopolet upphörde 2009 så började SÖS sjukhus-ledning att diskutera andra lösningar. Under 2012 blev MMC till slut en del av neonatalvårdssektionen på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. [källor] Arkiv och Biobankscentrum, Centrum för näringslivshistoria, SCB.

2013_ rum#1 _21

BILD FL ARKITEKTER

Nya »Arkitekturfrågorna i det dagliga arbetet«, om hur Locum arbetar för en god och läkande arkitektur finns på: www.locum.se/arkitekturpolicy

fråga locum >

aktuella projekt >

Hur sparar man energi i vården?

BILD MILJÖUTMANING 2016, SLL

Gunnar Ericsson är energicontroller vid Locum och arbetar med att minska energianvändningen och därmed miljö­ påverkan i landstingets fastighetsbestånd.

Danderyds sjukhus >

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna i energifrågor? > Att det inte lönar sig att släcka lampor (för miljöns skull lönar det sig alltid att släcka lampor om man ska vara borta). > Att datorn går sönder om man stänger av den för ofta (dagens datorer fungerar utmärkt även om man stänger av dem ofta). > Att viss verksamhet kräver viss utrustning och då ska man inte tänka på energiförbrukning (det går att ställa krav på energiprestanda under upphandling).

I mars installeras en matavfalls­ kvarn på Danderyds sjukhus.

Locum drar därför in vatten och el i lokalen. Kvarnen och en tillhörande uppsamlingstank kommer att placeras i det utrymme under köket där man i dag samlar matavfall i kärl. Slurryn som matavfallet omvandlas till i kvarnen hämtas av tankbil, rötas och görs om till biogas. Danderyd har arbetat mycket med hållbar avfallshantering och en avfallskvarn har varit efterfrågad.

Avfallskvarn installeras

Vilka är de största energiförbrukarna i vården?

– En studie (STIHL2) som Energimyndigheten har gjort visar att det är ventilation (34 procent) och belysning (25 procent) som använder mest elenergi inom vården. Datorerna står för cirka 6 procent av energianvändningen, pumpar för lika mycket.

Finns det någon vårdutrustning som använder mycket energi?

– Framför allt röntgenutrusning, som står för nästan 4 procent av den totala elanvändningen på ett sjukhus.

Hur bidrar Locum till energibesparingar?

– För att ge några exempel: vi försöker optimera värme- och ventilationssystemen, vi tilläggsisolerar och byter till energieffektiva fönster vid behov, vi styr belysningen efter verksamhetstider eller med rörelsedetektorer och vi gör »energironder« där vi utbildar personal kring hur man ska tänka energismart.

Danderyds sjukhus >

Ny lättakut En ny akutmottagning för lättare åkommor inom Danderyds sjukhusområde ska öppna.

– Ambitionen är att den nya lättakuten ska kunna ta emot runt 15 000 besök per år

Gunnar Ericsson energicontroller BILD MIKAEL ULLÉN

S:t Görans Sjukhus >

Nya paviljonger innan rivning Nya paviljonger byggs på S:t Görans Sjukhus så att man kan börja riva inför bygget av den nya akutmottagningen. Det är ett halvt våningsplan i byggnad 40 som utryms, med medicinexpeditioner, kontor och administration. Dessa flyttar i maj in i de tusen kvadratmeter stora paviljongerna med 2,5 plan, som ska ligga mellan Göran Terrassen och byggnad 06. Investeringen upp­ går till 25 miljoner kronor.

Ombyggnad för MR-kamera På Strålskyddsenheten på plan 0 i hus P8 på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna skapas nya teknikrum, manöverrum och undersökningsrum inför installationen av en MR-kamera. Runt MR-kameran byggs en blybur som avskärmar all ingående och utgående strålning.

Projektet är färdigt i april.

Vad kan jag som enskild medarbetare göra?

– Släcka i lokaler som inte används. Stänga av datorer när de inte används, då fungerar de också bättre och hämtar alla viktiga programuppdateringar. Inte skriva ut i onödan och att stänga av skrivaren vid hemgång, använd gärna timer. Huvudregeln är att medicinsk utrustning ska stängas av om den inte används.

22 _ rum#1_2013

Karolinska Solna >

och den ska drivas i landstingets regi, säger sjukvårdslandstingsrådet säger Filippa Reinfeldt.

Lättakuten ska förbättra det akuta omhändertagandet av patienter och avlasta det höga trycket på sjukhusets akutmottagning.

Locum planerar nu tillsammans med SLSO för genomförandet.

BILD MIKAEL ULLÉN

Jakobsbergs sjukhus >

24 nya vårdplatser Jakobsbergs sjukhus får 24 nya vårdplatser. De kommer att placeras på tomställda vårdavdelningar på plan 4. Ytskiktet i lokalerna ska renoveras och målas om, troligtvis kommer vissa ombygg­nationer också göras.

Vårdplats­erna ska vara färdiga under hösten 2013.

Läs mer: www.locum.se/aktuellaprojekt

klara projekt > Sollentuna sjukhus >

Capio Anorexi

Locum har iordningställt lokaler för Capio Anorexi på Sollentuna sjukhus, som flyttar verksamheten från Löwenströmska sjukhuset.

Det är en lokal på plan 3 i hus 7 som har delats in för heldygn, öppen­vård och dagvård och har fått nya ytskikt och ventilation.

Locums investering upp­gick till 24 miljoner kronor.

Danderyds sjukhus >

Ny reservkraft Eastmaninstitutet invigdes 1936 efter en donation av den amerikanske uppfinnaren George Eastman. BILD MAX PLUNGER

Eastmaninstitutet >

STORSLAGET FUNKISHUS RENOVERAS Eastmaninstitutet, där Folktandvården har stor del av sin specialisttandvård, ska renoveras.

Den befintliga planlösningen ska struktureras om så att fler behandlingsrum får plats, vilket kommer att behövas då specialistklinikerna i Skanstull, Farsta och S:t Eriks Sjukhus flyttar in i bygg­naden.

Det gör att specialisttandvården i ännu högre grad samlas på ett ställe, med undantag för vissa enheter för tandreglering och barntandvård.

Locum installerar ny teknisk utrustning för värme, ventilation och sanitet samt för el, tele och data. Fastig­heten ska tillgänglighetsanpassas med ombyggda hissar och nya ramper.

Omfattningen av arbetet gör att fastigheten kommer att börja utrymmas i slutet av 2013.

Eastmaninstitutet är ett storslaget funkishus som ritades av arkitekt Waldemar Johansson och invigdes 1936. Det byggdes

Locum har byggt en reservkraftsbyggnad vid Danderyds sjukhus.

Den har driftcentral med övervakning och fyra reservkrafts­ aggregat och utrymme för fler.

Investeringen uppgick till 275 miljoner kronor och projektet blev klart vintern 2012.

Löwenströmska sjukhuset >

Ny reservkraft

Även Löwenströmska sjukhuset har fått en ny reservkraftsbygg­ nad. Tre aggregat försörjer byggnad 01 och 02 och ersätter de tidigare uttjänta aggregaten.

Nacka Närsjukhus >

Ombyggd ventilation På Eastmaninstitutet finns Folk­tandvårdens specialisttandvård.

BILD MIKAEL ULLÉN

efter en donation av amerikanen George Eastman, mest känd som uppfinnaren av rullfilmen och Kodakkameran, men som även brann för tandvård. Det kulturminnesmärkta Eastmaninstitutet kräver en varsam renovering och Locum kommer att samarbeta med antikvariska företrädare för största möjliga hänsyn till byg-

gnadens funkiskaraktär. Det kulturhistoriska värdet är framför allt koncentrerat till entréhall, väntsalar och trapphus samt den exteriöra arkitekturen med de många olika fönsterbågarna.

Projektet planeras vara färdigt hösten 2015 och kostnaden upp­ går till 170 miljoner kronor.

Ventilationen på centraloperation har byggts om och försetts med separata frånluftsaggregat samt fått ett nytt fläktrum på taket.

S:t Görans Sjukhus >

Stambyte

För att få en säker drift byter Locum uttjänta stammar i byggnad 30.

Det sker etappvis och först ut var plan 2 till 3. Planering pågår för hur arbetet kan genomföras för patientsalarna på plan 4 till 8.

2013_rum#1 _ 23

konst i vården > färg som ger energi

BILDER PER MANNBERG

På urologimottagningen och njurenhetens väntrum på Karolinska Universitetssjuk­huset i Huddinge kan patienter ibland befinna sig i timmar under behandlingar. Nu har de konst­ nären Eric Magassas verk att titta på. Det stora glaspartiet »Sidospår« är en explosion av färg, form och fantasirika associationer. I den avskil­ da delen som är en del av rummet finns »Sam­ ling«, en tillhörande målning. I väntrummet finns också skulpturserien »Ensemble«, som för tankarna till samlarobjekt eller souvenirer.

Statyernas silhuetter går dessutom igen i både glaspartiet och målningen. Återkommande är också Eric Magassas karakteristiska färgprismor.

– Färgprismorna ska ge energi, det var en öns­kan från personalen. Den blå färgen i bak­ grunden ger en harmoni i färgskalan. Jag ville 24 _ rum#1_2013

värna om deras arbetsplats, som emellanåt kan vara tung med svåra beslut, säger Eric Magassa.

Konstnären ville skapa ett rum i rummet, som glaspartiet omsluter som husväggar.

– Mottagningen är nyrenoverad, men jag ville ge känslan av en vägg som har funnits där länge. Som väggarna på övergivna hus i städer där färg, affischer och reklamblad tapetserats i lager och sedan förfallit.

I verken finns olika motiv infogade, en uggla kan ses bredvid ett skepp, hundar och geomet­ riska former. Eric Magassa har använt sig av en klipp-och-klistra-teknik, där han återvunnit material från tidigare verk, men även bilder från gamla faktaböcker, skolböcker och tidningar.

Väntrummet invigdes i december 2012. ­/ SANNA SAMUELSSON

Skulpturserien »Ensembles« silhuetter går igenom i målningarna och glaspartiet.

BILD LOCUMS BILDARKIV

Nu kan kunder och konsulter beställa ritningar på Locums fastigheter via nätet. www.locum.se/ritningar

ledare > nathalie boulas nilsson, vd locum

i korthet >

Tack alla ni som tycker att vi har blivit bättre!

EFTER ETT ÅR MED STORA STRUKTURFÖRÄNDRINGAR på Locum – allt med syfte att öka kundnöjdheten – höll vi alla andan inför den första kundnöjd­ hetsmätningen efter förändringarna. Skulle projekt Nöjd Kundindex med våra nya kundteam, vårt arbete med Lean och ständiga förbättringar ha hunnit ge effekt?

Siffrorna presenterades och vi drog alla en suck av lättnad. Vi är på rätt väg! Kundnöjdheten hade gått upp signifikant. Mer än hälften av våra kunder tycker att vi är bra eller mycket bra. Även andelen kunder som är missnöjda hade minskat.

FÖRHOPPNINGSVIS HAR ARBETET under 2012, där alla medarbetare var delaktiga i framtagandet av en ny värdegrund, bidragit till både kund- och medarbetarnöjdheten. Arbetet resulterade i tre nya värderingar – Kundnytta, Helhetsansvar och Samverkan. Dessa värderingar kommer att vara drivande i både vårt dagliga arbete och arbetet med de stora strategiska investeringar som har identifierats i planen för framtidens hälso- och sjukvård.

BILD MAX PLUNGER

Helix nominerad till designpris

Vackert designad med intressant husform och välkomponerat materialval. Så beskrivs Helix i nomineringen till tidningen Bygg­ industrins tävling Årets bygge 2013. Kvalitet, samarbete i projek­ tet, ekonomi och form bedöms av en jury ledd av samhällsbyggaren Mårten Lindström. I slutet av mars koras vinnaren.

VIKTIGT JUST NU

STORA DELAR AV VÅR ORGANISATION arbetar nu med att bryta ner de stora investeringarna, vid exempelvis Södertälje sjukhus, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus, i projekt och aktivitetsplaner.

Andra delar av organisationen arbetar med att ta fram strategier inom till exempel teknik- och miljöområdena som ska ligga till grund för både programarbetena och upphandlingarna. Det känns tryggt att vi under en längre tid har arbetat med att skapa förutsättningar för att genomföra de stora strategiska investeringarna genom bland annat framtagandet av konceptprogram för flera av de mer strategiska områdena såsom till exempel akutmottagningar, vårdavdelningar och operation. Detta innebär att vi inte behöver återuppfinna hjulet för varje projekt och att vi kan arbeta kostnads- och tidseffektivt.

> Att våra kunder är mer nöjda. > Att våra tre grundvärderingar Kundnytta, Helhetsansvar och Samverkan driver oss i det dagliga arbetet. > Att investeringsplanen börjar övergå i projekt. > Att snart finns större delen av Locums fastighetsbestånd i BIM-format.

VI ÄR ÄVEN I FULL GÅNG MED arbetet att lägga in vårt fas­ tighetsbestånd i BIM (ByggInformationsModeller) och kom­ mer vid årets slut att ha en större del av vårt bestånd inlagt.

Det fina med BIM är att vi kravställer alla konsulternas leveranser i BIM-format så att vi redan i tidiga skeden kan lägga in el, vvs, stommar, etcetera i våra modeller och i god tid innan byggena påbörjas kunna upptäcka eventuella brister eller risker, vilket minskar risken för förseningar och kostnads­ ökningar under byggtiden.

+ Emma Kinch har blivit ordinarie fastighetsutvecklingsdirektör. Hon kommer att ha en betydande roll för utvecklingen av landstingets vårdfastigheter.

*

4 _rum#1_ 2013

Vinn en bok!

Var med och tävla om ett exemplar av boken »Stockholmstestet. 2 500 frågor för dig som har koll på stan« genom att svara på denna fråga: Sveriges första sjukhus in­ vigdes 1752 i Stockholm.

Det hade åtta sängar och var gemensamt för Sverige och Finland. Vad hette det?

A) Ersta Diakonisshus B) Beckomberga lasarett C) Mariahemmet D) Serafimerlasarettet Skicka in ditt svar senast den 6 maj till: Tavlingrum@locum.se.

Skriv »Tävling Rum« i ämnesraden.

Rättelse: Ett fel fanns i texten om en automat­iserad provbana i Rum 4/ 2012. Det är Klinisk mikro­bio­logi som har fått den nya prov­banan. .

3

frågor >

Locums kunder är mycket nöjda med vaktmästarna.

BILD OLOF HOLDAR

NKI-UNDERSÖKNING >

NÖJDARE LOCUMKUNDER Locums kunder är mer nöjda med sin hyresvärd än förra året. Det visar en ny nöjd kundindexundersökning.

Små steg framåt. Men trots allt ett trendbrott i kundernas betygsättning av Locum. Det gör Locums fastighetsdirektör Marie Boestad riktigt glad.

– Att kunderna är nöjdare än året innan, trots att vi har gjort en stor organisationsförändring, är ett kvitto på att vi jobbar rätt, säger hon.

Hon ser en stor potential i Locums nya organisation, med kundansvariga i en nyckelroll.

– Jag ser dem som en av de fak­ torer som har lett till trendbrottet, säger Marie Boestad.

Men i undersökningen vädrar också kunderna en del missnöje, inte minst med kommunikationen mellan Locum och hyresgäster.

– Det bekräftar en känsla som vi har haft, att vi måste bli bättre på kommunikation, både i sin helhet och i pro­ jekt. Så vi måste utveckla vårt sätt att kommunicera och vi har tagit till Marie Boestad BILD OLOF HOLDAR oss att kunderna helst önskar information via mejl, säger Marie Boestad.

Varför är sjukhusen i Södertälje och Norrtälje mest positiva?

– Jag tror att det till viss del handlar om småskaligheten. De som jobbar där känner oss och

BÄTTRE INFORMATION >

SJUKHUSEN FÅR HUSGUIDER Med många vårdgivare under ett tak krävs samlad information för att hyresgästerna ska få veta vad som händer i deras fastighet.

Därför sjösatte Locum ett pro­ jekt med husguider under 2012, där Löwenströmska sjukhuset var först ut. Sajten består av en

vår driftspersonal och vet vem de ska prata med.

Har du en förklaring till varför de är mindre nöjda i Solna och Rosenlund?

– En anledning kan vara att det ett hårt tryck på verksamheten i Solna. Mer och mer verksamheter samsas på mindre yta såväl vad gäller lokaler som parkeringar un­ der byggandet av Nya Karolinska Solna. Men vi måste dock studera svaren mer noggrant, även för Rosenlund.

Locum verkar ha bra vaktmästare?

– Det är roligt att kunderna är nöjda med dem. De finns främst på det som tidigare kallades närsjukhus, där det finns många vårdgivare som vill köpa service­ tjänster via Locum. Nu måste vi se om vi kan föra över detta till andra områden.

Varför är privata vårdinrättningar nöjdare än de landstingsdrivna?

– Ibland ställs det högre krav på interna leverantörer. Många av de privata vårdgivarna har valt Locum som hyresvärd och ofta är man mer nöjd med det som man själv har valt.

Locum ska nu utifrån under­ sökningen utarbeta en handlings­ plan, med aktiviteter inom varje kundområde. / TOMAS ERIKSSON

intern husguide, där hyresgäster kan läsa information om vad som pågår på sjukhuset med ny­ heter, kalendarium och projekt­ information. Även patienter och besökare kan besöka sajten utan inlogg­ning för informa­ tion om vårdgivare, öppettider och service. Under 2014 hoppas Locum ha husguider för samtliga sjukhus i länet. Näst på tur är Nacka Närsjukhus. www.locum.se/husguiden

BILD FREDRIK PERSSON

Marit Brusdal Penna, chef för Stockholms läns landstings nyinrättade funktion Strategiska fastighetsfrågor och investeringar.

Vilket uppdrag har den nya enheten?

– Vi ska ansvara för hanteringen av de strategiska fastighets­ frågorna inom Stockholms läns landsting. Vi har också ansvaret för de strategiska investering­ arna kopplat till framtidens hälso- och sjukvård samt för genomförandet av NKS-projekt­et.

På sikt kommer vi att tillsam­ mans med övriga intressenter inom landstinget att arbeta för att ännu bättre tydliggöra kon­ sekvenserna av olika invester­ ingsbeslut och därmed också bättre förstå hur vi borde priori­ tera om det inte finns tillgäng­ liga investeringsmedel.

Vad ser du som prioritet ett just nu?

– Att skapa en helhetsbild av hela investeringsportföljen och sambanden mellan alla strategiska investeringar. Men också att få en organisation och resurser på plats.

Vad fick dig att lämna chefs­ jobbet på Astrazeneca och börja på SLL? – Framför allt att Nya Karolinska Solna är ett så spännande projekt. NKS väcker mycket uppmärksamhet och kommer att komma till stor nytta för invånarna i landstinget.

2013_rum#1 _ 5

L채kande

6_ rum#1_2013

Varje sjukhus är ett tidsdokument som speglar sin tids vård­ filosofi. Medan 1950och 60-talens vårdbygg­ nader placerades i utkanten av samhället byggs framtidens sjukhus som en integrerad del av själva staden.

vårdmiljö TEXT BILD

Anette Bodinger Broadway Maylan

The National Heart Centre i Singapore har skapats av Broadway Malyan enligt valspråket “Placing people first” – en plats där människor kan läka, umgås och arbeta.

2013_ rum#1 _7

Ljus och färger i en miljö som ger möjlighet till möten är viktiga delar i framtida sjukvårdsmiljöer, här från det planerade bygget vid Linköpings universitetssjukhus. FOTO WHITE ARKITEKTER

»Man har också kunnat visa att patienter som sitter i ett trevligt väntrum skattar sjukvårdspersonalens kunskaper högre.«

N

ya Karolinska Solna är ett tyd­ligt exempel på ett bygge där man har lagt stor vikt vid att integrera vård­bygg­naden i omgivande miljö. Lokala gator ramar in sjukhus­­­­om­rådet och bäddar in vårdbyggnaden i den nya stadsdelen.

– Varje sjukhus är ett slags tidsdokument som speglar sin tids vårdfilosofi. Därför blir nya sjukhusbyggnader också ett tillfälle att förnya vården, säger Anna Montgomery, samordnare för White Arkitekters vårdbygg­ nadsprojekt.

Som arkitekt för vårdbyggnader finns det några saker som inte kan tummas på: funk­ tion och flexibilitet. Funktionen är ganska självklar, men vikten av att bygga flexibelt har många landsting fått lära sig den hårda vägen. För ledtiderna är långa, från ritbord till sjukhusinvigning kan det ta tio år, och då måste byggnaden troligtvis uppfylla andra 8_ rum#1_2013

behov och vårdkrav än vad man en gång planerade för.

– Funktionen kommer alltid först. Men jag tycker mig se en trend att gestaltning har blivit viktigare. När sjukhusen blir en del av den befintliga stadsbilden ökar kraven på exteriören och hur byggnaden passar in i omgivningen.

På European Health Property Networks senaste konferens i Köpenhamn presenterades nya resultat inom vårdmiljöforskning samt forskning och planering av vårdbyggnader.

Många presentationer präglades av bygg­ nader med mjuka former, trämaterial och grönområden. De flesta framtidsprojekt såg vid första anblicken ut att ligga långt ifrån klossarna på Karolinska Universitetssjuk­ huset i Huddinge.

– Både ja och nej. Man vill inte längre att allt ska vara så rätlinjigt, även om det ofta är

Nya Karolinska Solna. Skandinavisk arkitektur, med väl valda material- och kulörkoncept.

FOTO WHITE ARKITEKTER

National Heart Centre i Singapore är byggt för att vara socialt, ekonomiskt, miljömässigt och tekniskt i samklang med människor och omgivning. BILD BROADWAY MAYLAN

mest funktionellt över lång tid. Men när Hud­ dinge sjukhus byggdes var man före sin tid i den meningen att det är relativt lätt att bygga om. Däremot har sjukhuset ett yttre som många tycker är oattraktivt. I dag siktar vi på ett helt annat formspråk, konstaterar Anna Montgomery.

I Odense byggs just nu ett nytt, stort uni­ versitetssjukhus där man har försökt att få form och funktion att skapa en optimal enhet i samklang med omgivningen.

– För att minimera byggytan har plane­ ringssättet inspirerats av lagerindustri och flygplansteknik. Här finns bland annat en tanke om att tillhandahålla slutna system för en rad olika funktioner. Så i stället för långa rördragningar för sprinkling ska det finnas isolerade sprinklerenheter i varje rum.

Sjukhuset ska också utrustas med vakuum­ toaletter, som ju hittills mest har funnits på flygplan. Detta är dock inte helt spikat, ny­

modigheterna testas just nu och utvärdering­en beräknas vara färdig om drygt ett år.

Under konferensen framgick det tydligt att många EU-länder står inför stora investe­­­­­ri­ngar i vårdsektorn. Det rådande konjunk­ turläget och ansträngda ekonomin har fört med sig att man inte bara tittar på vad för slags sjukhus man behöver bygga och vilka lokaler som behövs. För att hålla kostnad­ erna nere ser många länder över hela sitt sjukvårdssystem och hur privata vårdgivare kan integreras i den Anna Montgomery offentliga vårdens struktur. Men att bygga om FOTO THOMAS ZAAR system och föra samman offentliga resurser med privat vård är en stor utmaning, med flera dimensioner. Det handlar om alltifrån utredning av ansvarsfrågor till hur patient­er ska slussas mellan olika privata enheter, da­ tainformationssäkerhet och kostnadsför­delning.

– Helt klart är att svaren på alla dessa frågor även påverkar själva vårdbyggnaden.

Därför gäller det att redan från början planera för hur enskilda fastigheter kan utvecklas över lång tid, menar Anna Montgomery.

Hur kommande förändringar påverkar morgondagens vårdbyggnader återstår att se.

– Jag tror att vi kommer att få se fler mind­re vårdenheter och lättillgängliga specialistcentrum, där det även finns privata aktörer som levererar landstingets vård. I Stockholm är vi vana vid det, men i andra landsting är det fortfarande ganska ovanligt. NKS och andra stora vårdbyggnader kommer att spela en fortsatt viktig roll, inte minst när det gäller akut- och universitetssjukvården. Men vi kommer att se ett mycket större spann mel­ lan små och stora vårdgivare.

Agneta Philipson, fastighetsutveck­ lare på Locum, är inne på samma linje och konsta­terar att vården kommer allt närmare 2013_ rum#1 _ 9

Gångstråk med dagsljus och närhet till grönska ska skapa välbefinnande för anställda och patienter vid nya Odense universitetshospital. BILD WHITE ARKITEKTER.

»Vikten av att bygga flexibelt har många landsting fått lära sig den hårda vägen ...« medborgarna. Hon menar att det under kon­ ferensen framgick att Danmark, England och Holland, som också planerar nya sjukhusbyg­ gen, verkar ha kommit längre än Sverige när det gäller omsorg om patientmiljön.

– Generellt måste framtidens vård och vårdlokaler bli mer patientorienterade. Pati­ enten ska inte behöva besöka fem olika stäl­ len, vården ska komma dit patienten är. Det är något som vi måste bli bättre på i Sverige, speciellt nu när vi står inför så stora investe­ ringar inom vårdsektorn. Helst skulle man vilja ha sin husläkare i gallerian, så att man hinner fixa både läkarbesöket och alla andra ärenden under lunchen.

Emma Kinch, fastighetsutvecklingsdirek­ tör, håller med och inflikar att för de patient­ grupper vars vårdande insatser inte behöver akutsjukhusens resurser, utvecklas nu nya vårdformer närmare patienterna.

– På de tidigare närsjukhusen arbetar Locum med förslag på hur lokalerna kan utvecklas för att stödja ett brett vårdutbud med såväl mottagningar, och dagkirurgi som 10_ rum#1_2013

dagvård inom specialistsjukvården samt i viss mån slutenvårdsplatser. Vi arbetar också med att utveckla servicen på sjukhusen och hur vi ska göra entréer och de allmänna ytorna mer attraktiva, säger hon.

En annan framgångsfaktor för framtidens vårdbyggnader är flexibelt byggande – Långa ledtider och en sjukvård som förändras i allt snabbare takt gör att våra upp­ dragsgivare i början av ett projekt inte kan ange i detalj vad alla lokaler ska användas till.

Det innebär att vi måste kunna bygga utan att veta exakt verksamhetsinnehåll redan från start. Ett sätt att möta den problematiken är att förstås att bygga generella lösningar som lätt kan anpassas till olika ändamål, säger Emma Kinch. Även insidan och vårdmiljöernas utseende har med tiden fått allt större fokus. Det finns evidens för att vissa miljöfaktorer som dagsljus, grönska, akustik och konstnärlig utsmyckning hjälper tillfrisknandet. I dag är man mer mån om utformningen av sjukhus­

Robin House Children Hospice i Balloch i Skottland, är ritat av Gareth Hoskins Architects och belönat för samspelet med omgivningen. BILD ANDREW LEE PHOTOGRAPHER

»Patienten ska inte behöva besöka fem olika ställen, vården ska komma dit patienten är. Det är något som vi måste bli bättre på i Sverige.«

Patientrum som ger trygghet och grön utblick är en genomgående tanke när Borås sjukhus får en ny psykiatrisk klinik. BILD WHITE ARKITEKTER

lokaler, både med tanke på arbetsmiljö och på patienter. Vad gäller framtidens vårdbygg­ nader konstaterar Emma Kinch att pendeln svänger hela tiden. För femtio år sedan var det stort fokus på högteknolo­ gisk vård.

– På 1960-talet var det maskinen som var det efter­strävansvärda. Den nya Agneta Philipson teknologin skulle synas och resultatet blev en miljö som uppfattas lite hård och kall. I dag pratar vi i stället om läkande vårdmiljöer och så kallad evidensbaserad Emma Kinch design.

Agneta Philipson berättar om en studie där man har visat att nyopererade patienter som har utsikt mot gröna träd återhämtar sig snabbare än patienter med tegelväggar som enda blickfång.

– Man har också kunnat visa att patient­er som sitter i ett trevligt väntrum skattar sjukvård­ spersonalens kunskaper högre än de som

väntar i ett ogästvänligt rum. Patienterna i det trevliga rummet uppfattar också att de får ett trevligare bemötande, även om det är samma personer som har mött patienterna i försöks­ grupperna.

Att det finns vetenskapliga studier som belägg­er vikten av en vacker miljö är till stor hjälp för arkitekterna när det kommer till dis­ kussioner om vårdbyggnaders gestaltning.

– Jag har varit med om att man i projekt har sagt »strunta i gestaltningen, vi behöver den här och den här funktionen«. Men faktum är att all byggmiljö är medvetet eller omedvetet gestaltad. Den kan upp­ levas som välkomnande eller ovälkommen, till­gänglig eller otillgänglig. Det handlar egentligen bara om att från början utforma miljön med en medvetenhet om vad som kan uppnås. Det kostar inte ett öre mer att ta in den aspekten än att bara låta bli, konstaterar Emma Kinch.

*

NYA KAROLINSKA SOLNA

Nya Karolinska Solna-projektet (NKS) är ett gigantiskt byggprojekt som startade sommaren 2010 och kommer att pågå fram till hösten 2017. Den nya sjukhusanläggningen kommer att omfatta cirka 320 000 kvadratmeter byggnadsyta och är helt integrerad i den nya stadsdel som byggs parallellt – Hagastaden.

Planeringen av NKS bygger på generella lösningar, flexibilitet och utbytbarhet. Arkitekterna tar fram standardiserade så kallade typrum för mottagningar och andra vårdrum. Ett visst antal typrum bildar en funktionsenhet, och ett visst antal funktionsenheter fyller ett våningsplan i huskroppens kärna. Stor omsorg läggs på den yttre miljön. Materialen i de publika miljöerna är tidlösa: natursten, glas och stål med inslag av ljusa träslag som förmedlar högklassig skandinavisk arkitektur. Kulör- och materialkonceptet utgör tillsammans med skyltning, ljussättning och konstnärlig gestaltning ett viktigt verktyg för att stärka orienterbarheten och sätta fokus på miljöns betydelse för ett snabbare tillfrisknande.

ARKITEKT: WHITE TENGBOM TEAM

ODENSE UNIVERSITETSHOSPITAL

Framtidens nya OUH (Odense universitetshospital) är ett bygge i ungefär samma storleksordning som NKS. Fokus är lagt på det befintliga universitetets arkitektur som inlemmas och utvecklas. Med enkla, tillgängliga byggnader som har utformats med en förståelse för områdets natursköna värde, arkitektur och livet i och mellan byggnader, skapas morgondagens nya universitetssjukhus. En stark sammanhållen enhet som kommer att utgöra en naturlig del av Odense, och oavsett transportsätt stöds av en väl genomtänkt och väl fungerande infrastruktur.

Projektets komplexitet och robusthet inarbetas noggrant och varsamt och i samspel med det befintliga landskapet. I planeringsarbetet har man hämtat inspiration från andra branscher som till exempel flyg- och lager­industri.

ARKITEKT: WHITE ARKITEKTER, KHR ARKITEKTER, DALL & LINDHARDTSEN 2013_ rum#1 _ 11