Rum - nummer 2 år 2014

»En god vård förut-

* HELIX BLIR FILM ETT PLAN FÖR BARN ENERGIEFFEKTIVA DATAMODELLER

sätter förtroendefulla samtal mellan vårdpersonal och patient.« Sidan 12

70 ÅRS VÅRD PÅ SÖDERS HÖJDER

framtiden BYGGPROJEKT FÖR

EN KUNDTIDNING FRÅN LOCUM _ NUMMER 2_2014

innehåll#2 Ett Nummer In_5

Nu ska Locum införa Ett Nummer In, vilket innebär att kunderna bara behöver komma ihåg ett telefonnummer, oavsett ärende.

Prioriterar patient_ 12

Astrid Seeberger arbetar för medmäns­klig­ het i vården, inte minst genom det goda mötet mellan läkare och patient.

Övade utrymning_14

Vattnet tog slut och närmare tusen patienter fick utrymmas från SÖS. Det var scenariot i en lyckad krisövning som hölls i mars.

Samlat för barn _18

Locum bygger om för Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge. Avdelningarna, som tidigare låg utspridda, samlas nu på ett plan.

RUM (4 nummer/år) ges ut av Locum AB. ADRESS: Östgötagatan 12, Box 172 01, 104 62 Stockholm. TELEFON: 08-123 170 00. E-POST: info@locum.se. WEBB: www.locum.se.

ANSVARIG UTGIVARE: Christina Hallberg. REDAKTÖR: Shirley Nyberg, 08-123 175 41.

PRENUMERATION: prenumeration@locum.se. PRODUKTION: Rejäl Kommunikation AB. Tel: 08-562 408 20. PROJEKTLEDARE: Lena Severin. EXTERN REDAKTÖR: Tomas Eriksson.

GRAFISK FORM: Anders Birgersson. TRYCK: Trycks på miljövänligt papper hos miljö­certifierade tryckeriet DanagårdLITHO. OMSLAG: Link Arkitektur Rum, en av de nominerade tidningarna till Svenska Publishingpriset 2013

2 _rum#2_ 2014

BILD JOHAN RANNEMO

rum > red

Gräver för reservkraft BEHOV: På Södertälje sjukhusområde byggs en ny reserv­ kraftsbyggnad som ska försörja Nya Södertälje sjukhus med reservkraft. Huset byggs delvis under mark, varför arbetet inleddes med att Locum grävde en tio meter djup grop. Där stommonteras byggnaden fram till juni, varefter installationer påbörjas inuti huset. Projektet sker samtidigt som flera andra större projekt på sjukhusområdet, varför sam­ordning är en viktig del av arbetet.

FRAMTID: Den nya reservkraften består av tre dieselmotorer och byggnaden planeras stå klar i december 2014. Det kommer att försörja hela Nya Södertälje sjukhus, som planeras ha preliminär inflyttning med början under andra halvåret av 2016. Det nya sjukhuset är den första delen i Stockholms läns landstings rekordstora satsning Framtidsplanen för hälsooch sjukvården.

2014 _rum#2_ 3

Läs Locums årsredovisning på webben: www.locum.se/arsredovisning

ledare > nathalie boulas nilsson, vd locum

i korthet > Fler digitala skärmar

Under det senaste året har många av Locums sjukhus utrustats med digitala informationsskärmar som berättar om aktuella bygg­ projekt på sjukhusen.

En utvärdering som har gjorts på Capio S:t Görans Sjukhus och Löwenströmska sjukhuset visar att skärmarna är uppskattade informationskanaler.

– Om allt går planenligt kommer därför fler sjukhus att utrustas med digitala informationsskärmar under innevarande år, säger Fredrik Esse­ vad, kommunikatör vid Locum.

Vila i sommar – i höst drar det i gång!

DEN 22 MAJ fattade Locums styrelse beslut om investeringar på hela 5,4

miljarder kronor! När denna tidning distribueras kommer investerin­ garna även att ha passerat landstingsfullmäktige för beslut. Detta utgör de viktiga startskotten för realiseringen av genomförandet av stora delar av de strategiska investeringarna på S:t Görans sjukhus, Danderyd sjukhus och Södersjukhuset. Bortom denna punkt går det inte längre att backa besluten. På flera av sjukhusen har redan mycket hänt och upp­förandet av tillfälliga lokaler och evakueringar har startat, liksom att gamla byggnader börjar rivas och nya börjar ta form.

I förra numret berättade jag om arbetet med inomhus­ täckningen för mobiltelefoni och Rakel. Allt fortskrider enligt plan, kan jag meddela. Nu är Norrtälje, Söder­ sjukhuset och Danderyds sjukhus klara.

Förbättrad webbplats Locums webbplats ska få ett nytt utseende.

– När vi kartlade Locums digitala kanaler var det tydligt att webbplatsen blir navet i den digi­ tala kommunikationen framöver.

Därför har vi nu skapat ett koncept för hur nya locum.se ska se ut, säger Fredrik Essevad, på Locum.

En nyhet är att sidan är re­ sponsiv, vilket innebär att den är anpassningsbar och fungerar lika bra oavsett om besökaren väljer att gå in på sajten via dator, mo­ biltelefon eller läsplatta. Ombyg­ gnad sker under vintern 2014.

VI HAR UNDER DET senaste året arbetat mycket med

vår driftsstrategi i syfte att minska kostnaderna för landstinget, minimera riskerna vid entreprenörs­ byten, säkerställa att beställarkompetensen upprätt­ hålls och se till att vi får en närmare kontakt med våra kunder inom detta område. Arbetet har mynnat ut i ett antal aktiviteter och åtgärder som vi håller på att införa. Bland annat har vi just gått ut i en upphandling för ett fastighetsinformationssystem, som våra driftsentreprenörer också ska arbeta i. På det sättet får vi på Locum en betydligt bättre möjlighet att följa upp och planera underhåll och insatser i fastig­ heterna på ett mer effektivt sätt. Första sjukhuset kommer att föras in på detta system sista kvartalet i år och därefter kommer resten att successivt läggas över.

Vi kan glädjande notera att vårt arbete inom drifts­ området fortsätter att utvecklas och att en rykande färsk driftsindexmätning visar att nöjdheten med driften fortsätter att öka!

I LEDAREN FÖR DE två senaste numren av denna tidning

har jag berättat om arbetet med vår nya kundtjänstfunk­ tion, som kommer göra det mycket lättare för våra kunder att få hjälp. Funktionen med Ett Nummer In kommer att starta upp i ett första steg i september. I detta nummer kan du läsa mer om detta.

Jag vill också passa på att önska er alla en riktigt skön sommar!

*

4 _rum#2_ 2014

Filmad framgång

+ Allt fler sjukhus

får inomhustäckning för mobiltelefoni och Rakel.

+ Ett Nummer In

startar i september.

+ Våra kunder blir

allt nöjdare med hur vi sköter driften.

Locum har producerat en film som beskriver det framgångrika arbetet bakom bygget av den rättspsykiatriska anläggningen Helix, utsedd till Årets bygge 2013.

– Huvudmålgruppen för fil­ men är våra kunder och byggbran­ schen. Den kommer i första hand att visas vid branschseminarier, säger Locums kommunikationschef Åsa Berg.

Filmen finns att se på www. youtube.com/locumab.

3

frågor >

Den nya kundtjänsten kommer i framtiden att ha ett enda nummer. BILD OLOF HOLDAR

KUNDSERVICE >

NUMRET SOM GER TID FÖR VÅRD Till hösten är det smygpremiär för Ett Nummer In, Locums nya kundtjänst dit kunder kan ringa för att få svar på frågor, göra felanmälningar och komma med synpunkter.

Den nya kundtjänsten Ett Nummer In är ett led i Locums stora satsning på kundservice och kundbemötande.

– Grundtanken är att underlätta för våra kunder. Det ska räcka

med att känna till ett telefon­ nummer, oavsett i vilket ärende man vill kontakta oss. Någon vill kanske beställa en fruktkorg, en annan behöver hjälp med ett trasigt eluttag och en tredje har frågor om ombyggnationen på sitt sjukhus. Då är det bara att ringa Ett Nummer In, som i det här fallet är 123 172 00, säger Christina Hallberg, HR- och kom­ munikationsdirektör på Locum.

Hon påpekar att alla frågor inte kommer att kunna be­svaras direkt, men att den person som har tagit emot samtalet ansvarar för att skapa ett ärende som sedan leder till att kunden får ett svar eller önskad åtgärd utförd.

– Vi vill att Ett Nummer In ska förenkla för kunden och att den som ringer ska kunna känna trygghet i att ärendet har tagits om hand på ett bra sätt för vidare åtgärd. Internt handlar det om att skapa en effektivare process kring hur vi jobbar med att öka kund­ nöjdheten på våra sjukhus.

Ett embryo till den slutliga delen av den nya kundtjänsten kommer att sjösättas i slutet av september. Då kommer vissa delar testköras på några mindre sjukhus. Sedan kommer man löpande att lägga på fler delar och sjukhus.

– Vi jobbar för att kunna koppla på driften vid Capio S:t Görans sjukhus den första december, om det strama tidsschemat håller.

När den installationen är klar och fungerar som den ska kommer vi efterhand att införa tjänsten på samtliga sjukhus, avslutar Chris­ tina Hallberg. / TEXT: ANETTE BODINGER

MILJÖPRISET >

OMTYCKT MILJÖSATSNING Locums Sandra Holenweg och Petra Karlsson fick 1 074 röster för sitt arbete med återvinning av matavfall i omröstningen till hederspriset i Stockholms läns landstings miljöpris. Det gav dem en fin fjärdeplats.

– Det är jätteroligt att så många röstade på vårt arbete.

Uppmärksamheten hjälper dessutom till att motivera sjukvårdspersonal på plats att samla in

mera matavfall. Vårt mål är att det ska finnas matinsamling på samtliga sjukhus i länet, säger Sandra Holenweg, serviceledare vid Locum.

2014 år miljöpris gick till Stellan Eriksson och Sixten Bredbacka från Capio S:t Görans Sjukhus, för deras arbete med att minska användningen av klimatpåverkande narkosmedel vid operationer.

BILD OLOF HOLDAR

Layna Sparri, biträdande kundansvarig kundområde Karolinska.

Under våren arrangerade kundområde Karolinska/KI på Locum cykelservicedagar.

Vad erbjöd dessa dagar?

– Cykelservicedagarna, där kundansvarig tillsammans med servicepersonal fanns på plats i Solna och Huddinge, erbjöd en möjlighet för personal och besökare att vårrusta sin cykel samt avnjuta en kopp kaffe i solen tillsammans med Locum.

Besökarna fick lämna in sina cyklar och fick hjälp med att smörja kedjor, pumpa däck, lossa kärvande reglage samt kontrollera bromsvajrar och lysen. Totalt var det femhundra cyklar som läm­ nades in. Vi passade även på att berätta om Locums organisation och presentera våra kundansvariga för besökarna. Förhoppningsvis fick sjukhuspersonalen bättre kännedom om vem de ska vända sig till inom Locum om de har några frågor.

Hur togs arrangemanget emot?

– Det blev en succé. Femhundra cyklar lämnades in, servicen uppskattades av alla och vi fick många positiva kommentarer.

Kommer ni att upprepa konceptet igen?

Arbetet med matavfall fick många röster i Miljöprisets hederspris. BILD OLOF HOLDAR

– Eftersom evenemanget blev så välbesökt och sjukhusperso­ nalen upplevde det som en bra service, så är vår förhoppning att kunna upprepa konceptet igen.

2014_rum#2 _ 5

Byggnader för framtidens vård Den 10 juni togs beslutet: omfattande ny- och ombygg­ nationer på SÖS, Danderyds och S:t Görans sjukhus.

Dessa akutsjukhus får nu delvis nya uppdrag för att avlasta Karolinska Universitetssjukhuset i Solna som får ett mer högspecialiserat uppdrag.

TEXT

Tomas Eriksson

6_ rum#2_2014

Stockholms läns landsting investerar 1,6 miljarder i S:t Görans sjukhus som bland annat får en ny förlossnings­ avdelning.

BILD ARKITEMA ARCHITECTS

2014_ rum#2 _ 7

B

efolkningen i Stockholms län beräknas öka med 350 000 invånare under perioden 2010–2020. Dess­ utom blir befolkningen allt äldre.

Därför måste en redan hårt an­ strängd sjukvård få en kraftig utbyggnad.

Landstingsfullmäktige beslutade 2011 att satsa 42 miljarder på att utvecklas hälso- och sjukvården i länet. 25 av de miljarderna beslu­ tades gå till om- och nybyggnationer i vård­ fastigheter. Det ska ge cirka 870 nya vårdplat­ ser och cirka 50 000 nya vårdtillfällen per år.

I samband med att Nya Karolinska Solna byggs kommer Karolinska Universitets­ sjukhuset att få en delvis ny roll som ett ren­ odlat specialistsjukhus.

Den 10 juni beslutade landstingsfullmäk­ tige att ge klartecken för en plan som innebär en kraftfull utbyggnad av ytterligare tre akutsjukhus i Stockholms län: S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Målet är att de ska stå redo både för befolkningsökningen och vårdtillfällen som skiftas ut från Karolinska Universitetssjuk­ huset till akutsjukhusen när Nya Karolinska Solna öppnar 2018.

8_ rum#2_2014

S:t Görans sjukhus får bland annat två nya byggnader som inrymmer till exempel en ny förlossnings­avdelning med tillhörande BB, och nya vårdavdelningar med 62 nya vårdplatser. Dess­utom görs en ombyggnad till ett nytt behand­lingshus i det befintliga sjukhuset.

Eva Thuresson, vice vd för Capio S:t Görans sjukhus, ser fram emot att få mer utrymme.

– Vi har under åren fått utökade uppdrag och parerat det genom att vara mer effektiva.

Men det finns en gräns, säger hon.

Hon är nöjd med den roll som sjukhuset får inom Stockholms läns landsting.

– Vi får en viktig roll i att avlasta Karolinska Universitetssjukhuset när en del av akut­ vården flyttas ut därifrån. Vi ser dessutom fram emot att det ska byggas en förlossningsavdelning här vid S:t Görans sjukhus.

Danderyds sjukhus får bland annat en helt ny akutvårdsbyggnad med akutmottagning, röntgen, centraloperation och hjärtintensiv­ vård. Dessutom planeras det för utbyggda vård­avdelningar. Det gör att även Dan Lind­ blom, chef för programkontoret vid Dande­

»Det gör att vi kan satsa på att nå Miljöbyggnad Guld för nybygg­ nation och om möjligt för befint­ liga byggnader.«

< DANDERYDS SJUKHUS Nybyggnad

> En akutvårdsbyggnad

på 26 000 m2 och med sex våningar ovan mark. Ska kunna ta emot 95 000 akutbesök per år. Klar hösten 2017.

Ombyggnad

> Gamla akuten byggs om

och ihop med den nya akut­ vårdsbyggnaden.

Investering > 1,5 miljarder.

Planerade ombyggnader

> Ombyggda vårdavdel­

ningar tillför sjukhuset 52 vårdplatser genom om­ byggnad och genom att ta utrymmen från utflyttade verksamheter. > Modernisering av befintlig godsmottagning.

Utökat uppdrag

> Blir ett mer renodlat

akutsjukhus med utökade uppdrag inom tumörformer som prostatacancer och colo­rektalcancer.

BILD ARKITEMA ARCHITECTS

S:T GÖRANS SJUKHUS Nybyggnad > Ett hus med sex våningar ovan mark på 15 000 m2 med fem vårdvåningar och en IVA-våning. Ger 62 nya vårdplatser. Tas i drift i januari 2018. > Ett hus med fem våningar ovan mark 11 000 m2 med en ny förlossningsavdelning för 4 000 förlossningar, mot­ tagningsavdelning, ambulans­ hall och administrativa ytor. Öppnar sommaren 2017.

Ombyggnad > En behandlingsbyggnad med akutmottagning, rönt­ gen, sterilcentral och opera­ tion, klar årsskiftet 2018/19. > Nuvarande operationsavdel­ ning byggs om till pre- och postoperationsavdelningar.

Investering > 1,6 miljarder.

Utökat uppdrag > Blir ett mer renodlat akutsjukhus med utökade uppdrag inom vissa tumör­ former som bröstcancer, prostatacancer och colon­ cancer.

BILD WHITE ARKITEKTER

BILD ANDERS PERSSON

Den nya akutvårdsbyggnaden ska också ge en bättre vardag vid Dan­ deryd sjukhus.

– Det mesta på sjukhuset får utökade ytor, akuten får fler behand­ lingsrum och röntgen får utbyggd maskinpark. Det ska ge en lösning på vårt stora problem med långa vänte­tider på akuten, vilket kommer att förbättra patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö, säger Dan Lindblom.

Södersjukhuset är det sjukhus

där de största investeringarna görs. Här ska byggas en ny behandlingsbyggnad med akutmottagning och operation­s­avdelning.

Dessutom planeras för en ny vårdbyggnad som ger cirka 160 nya vårdplatser och ett nytt försörjnings­kvarter. Även Södersjukhuset har en nöjd program­ chef, Nicole Silverstolpe, som är glad över att få flytta in i »moderna och väl fungerande lokaler«.

– Det innebär mycket för perso­ nalen att få jobba i ändamålsenliga lokaler. Och när man får nya lokaler Nicole Silverstolpe kan det leda till att man börjar tänka i nya banor som kan vara gynnsamma både för patienter och arbetsmiljön, säger hon.

Investeringen kommer också att leda till att vissa verksamheter Dan Lindblom på SÖS växer kraftigt.

– Vi kommer exempelvis att bli betydligt större på bröstcancer och få ett utökat uppdrag inom barn­ sjukvård, säger Nicole Silverstolpe.

Just nu pågår förberedelser för Eva Thuresson arbetena vid de tre sjukhusen.

BILD OLOF HOLDAR

BILD PRIVAT

ryds sjukhus, är nöjd med den roll som hans sjukhus får i länets sjukvård.

– Vi fortsätter att vara ett av de största sjukhusen i landet och att vara ett akut­ sjukhus med vissa spetsfunktioner. Till- och ombyggnaden ger oss inte bara fler vårdplat­ ser utan ökar också vår kapacitet inom bland annat robotkirurgi, framför allt inom prostatacancerkirurgin, och inom kirurgisk cancerbehandling av ändoch grovtarm. Dessutom kommer infektions­sjukvården utökas kraftigt.

Redan i sommar börjar man riva delar av Södersjukhusets gamla försörj­ningskvarter vid Jägargatan. Och inom drygt två år ska ett nytt försörjnings­kvarter stå klart för att kunna försörja den nya behandlingsbyggnaden.

Ombyggnaden av SÖS är inte bara pressad i tid, den innebär även en del arkitektoniska utmaningar.

– Den nya vårdbyggnaden som planeras i vårdlängan längs Årstaviken blir en viktig del i Söders silhuett för dem som kommer till Stockholm med tåg eller båt och måste vara i samklang med övriga byggnader. Det nya planerade försörjningskvarteret ska arkitek­ toniskt följa kvartersstrukturen på Marmor­ gatan och Jägargatan, berättar Locums pro­ jektchef Lars Netzell.

Vid Danderyds sjukhus arbetar man just nu med systemhandlingarna för den nya akut­ vårdsbyggnaden. Byggentreprenader börjar upphandlas under hösten, med uppdraget att färdigställa byggnaden till årsskiftet 2017/18.

Men den kanske största svårigheten är ännu inte till fullo löst, den att få in ytterligare 52 vårdplatser i det befintliga sjukhuset.

2014_ rum#2 _ 9

SÖDERSJUKHUSET > Nybyggnad och ombyggnad > En behandlingsbyggnad på 39 000 m2 med ny akutmottagning och operations­ avdelning. Klart hösten 2018.

Investering > 1,8 miljarder.

Planerad nybyggnad och ombyggnad > En vårdbyggnad på 20 000 m2 med cirka 160 vårdplatser, en kapacitetsökning med 55 vårdplatser. Klart början av 2019. > Ett nytt försörjningskvarter där in och utlastning samsas med en teknisk försörjningscentral som förser sjukhuset med el, kyla, värme och gas. Klart successivt från första halvåret 2017. > Ombyggnad av vårdavdelningar.

Utökat uppdrag > Blir ett än mer renodlat akutsjukhus med utökade uppdrag inom tumörformer som bröstcancer, prostatacancer och coloncancer. > Ett samarbete inleds med neurokirur­ giska kliniken på Karolinska Univer­ sitetssjukhuset om eftervård efter opera­ tiva ingrepp samt rehabilitering. > Utökat uppdrag inom kirurgi och ortopedi på barn. > Får ett multidisciplinärt sårcentrum.

BILD LINK ARKITEKTUR

BILD CAROLA BURETORP

BILD CAROLA BURETORP

BILD CAROLA BURETORP

– Den ekvationen är en utmaning, inte göra av­gränsningar mellan jobben, berättar minst för att dagens vårdavdelningar kommer Locums projektchef, Johan Sahlberg. att ge färre platser när vi bygger om dem från En viktig del i planeringsarbetet där, lik­ flerpatientrum till en- eller tvåpatientrum. Så som vid alla moderna sjukhusbyggen, är att vi jobbar just nu med att försöka hitta utrym­ framtidssäkra bygg­naderna. men, bland annat i den geriatrikavdelning – Det är mycket svårt att definiera hur som flyttar till Sollentuna, berättar Locums driften ska se ut om tio eller tjugo år. Därför projektchef Kent Strömberg. måste vi jobba med flexibla lösningar för Danderyds sjukhus kommer i likhet med installationer och stomme så att byggnaS:t Görans sjukhus och SÖS, att utöver de derna kan utvecklas i takt med vården. strategiska investeringarna, också få Bygger vi ett hus i dag som alltför en kraftig teknisk upprustning av el, snart blir omodernt och begrän­ ventilation och vatten. sande, då har vi misslyckats, säger – Det gör att vi kan satsa på att nå Johan Sahlberg.

Miljöbyggnad Guld för nybyggna­ En svårighet som Stockholms tion och om möjligt för befintliga läns landsting, Locum och sjuk­ Kent Strömberg byggnader, säger Kent Strömberg. husen skänker stor tankemöda är hur de ska få driften att fungera Vid S:t Göran inleds nu arbetet under byggtiden, med störande med upphandling av entreprenör ljudnivåer, tillgänglighetsproblem för de två nya byggnaderna och och risk för avbrott av exempelvis den nya ombyggda behand­ el och vatten under arbetets gång.

Lars Netzell lingsbyggnaden inne i sjukhuset.

– Det kommer att bli stökigt Inriktningen är att en enda entre­ för både patienter och medarprenör får ansvar för allt arbete. betare eftersom det ska byggas – Det rör sig om två byggnader under pågående verksamhet. på var sin sida om det befinliga Men det kommer att gå bra sjukhuset och ett stort arbete i med de samarbetsrutiner vi har Johan Sahlberg mitten, så det är väldigt svårt att med Locum och övriga entrepre­10_ rum#2_2014

nörer, säger Dan Lindblom vid Danderyds sjukhus.

Locum genomför till exempel tillsammans med sjukhusen krisövningar för att simulera tänkbara kriser för att ha en god krisbered­ skap. Och Locums tre projektchefer upplever att de står väl rustade inför denna rekordstora satsning.

– Vi har förstärkt vår organisation inom de flesta kompetensområden för att leverera de nya lokalerna inom utsatt tid, säger Lars Net­ zell, ansvarig för arbetet vid Södersjukhuset.

– För att skapa en trygg miljö för både personal och patienter under byggnation har vi tagit fram en säkerhetsutbildning för våra entreprenörer. De får en varselväst först när de har genomgått utbildningen. På till exempel S:t Görans sjukhus där vi har testat detta un­ der byggandet av nya akutmottagningen, har vi fått väldigt fin respons från både personal och patienter, säger Johan Sahlberg, ansvarig för arbetet vid S:t Görans sjukhus.

– Vi utvecklar kontinuerligt vårt lednings­ system och styrande dokument för att på bästa sätt kvalitetssäkra projekten samt för att uppfylla målen i framtidsplanen för hälsooch sjukvården, säger Kent Strömberg, an­ svarig för arbetet vid Danderyds sjukhus.

*

»Nej, vi har ingen plan B. Vi har en plan A och den håller vi.«

DETTA HÄNDER 2014 S:T GÖRANS SJUKHUS > Förberedande arbeten för två nya kraftstationer. > Projektering av systemhandling.

SÖS > Rivning av försörjningskvarteret på­börjas i juni och pågår under cirka ett år. > Behandlingsbyggnad 39 rivs för att ge plats åt ny byggnad. Bör­ jar i augusti och ska vara klart vid årsskiftet. > Detaljplan pågår. Beslut i kommun­ fullmäktige väntas i slutet av året.

DANDERYDS SJUKHUS > Provisorisk ambulanshall och akutmottagning färdigställs under sep­tember. > Rivningsarbeten av befintlig ambu­ lanshall, annex med mera för att ge plats till ny akutvårds­byggnad, klart vid årsskiftet. > Detaljplane- och bygglovsprocess pågår. Beslut i kommunfullmäktige väntas i december. > Projektering av systemhandling och upphandlingsunderlag.

– Nya Karolinska Solna kom­ mer att ta hand om de allra svårast sjuka och skadade, och det gäller även akutpatienterna. Det finns till exempel två helikopterplattor på NKS tak. Därför kommer en del akutpatienter att i stället få hjälp på andra sjukhus, till exempel på SÖS, Danderyd och S:t Göran, men även i viss mån på Södertälje och Norr­ tälje sjukhus.

Vad händer med patienterna vid de sjukhus där arbeten pågår, måste många flyttas?

– Jag upplever att Locum och sjukhusen har stor erfarenhet av att bygga om nära patienterna, det görs ju dagligen. I vissa fall kan man dock komma att få flytta patienter till andra delar av sjukvården Henrik Gaunitz och vi kom­ mer att bygga vårdplatser i pavil­ jonger i anslutning till sjukhusen.

Men jag har pratat med Södertälje som har kommit längst i arbetet, och de tror att de kommer att klara sig utan att behöva flytta patienter i någon större utsträckning.

Vad ser du just nu som den största utmaningen i arbetet med de strategiska investeringarna?

– Det mesta är knepigt, haha.

Men vi har en tydlig bild av hur vi vill att det ska fungera 2018. Det svåra är resan dit. Men det är inte bara en utmaning, det är också en jättechans att göra något riktigt bra.

Finns en plan B om arbetena blir försenade?

– Jag får ofta den frågan och mitt svar är som alltid: Nej, vi har ingen plan B. Vi har en plan A och den håller vi. Men det kan hända saker under resan och då kan vi få tänka om och korrigera plan A.

BILD FREDRIK PERSSON

N

u går en viktig del av Stockholms läns lands­tings strategiska investeringar över från planerings­arbete till genomförande.

Henrik Gaunitz vid Program­ kontoret för framtidens hälso- och sjukvård känner sig nöjd med pro­ cessen så här långt.

– Det som är mest spännande är att det nu tänks så mycket kring vård. Redan från start beskrev vi en vårdfilosofi med patienten i centrum med ett nätverk av vård­ institutioner omkring sig. Det är fortfarande husläkaren som är patientens första kontaktpunkt, det är viktigt att komma ihåg nu när vi pratar så mycket om akut­ sjukhusen och de ombyggnationer som sker där. Husläkarsystemet är en oerhört viktig del av hela hälsooch sjukvården i Stockholm.

Håller de ursprungliga planerna från 2011?

– Det tycker jag. Det sker vis­ serligen dagliga justeringar, men inga stora. Den största justeringen är nog att vi inte kan flytta psykia­ trin från S:t Göran till Sabbatsberg av byggnadstekniska skäl. Nu utreder vi möjligheten att bygga en ny vårdbyggnad för psykiatri på S:t Görans sjukhusområde.

Sedan finns det alltid en risk för överklaganden för kommande arbeten.

Nu startar det handgripliga arbetet vid SÖS, Danderyds sjukhus och S:t Görans sjukhus.

Vad händer sedan?

– Vi ska snart börja arbetet med Sollentuna sjukhus, dit bland annat geriatriken från Danderyd ska flytta. Men vi arbetar också med planerna för hur vi vill att akutsjukhusen ska utvecklas efter 2018 och hur resan dit bör se ut.

Varför ska en del akutvård flyt­ tas från Karolinska Universitets­ sjukhuset Solna?

/ TOMAS ERIKSSON

2014_ rum#2 _11

porträttet > astrid seeberger

»Läkaren måste kunna

balansera mellan närhet och distans, annars blir hon emotionellt utbränd.« TEXT Catharina Bergsten BILD Magnus Fond

A

strid Seeberger är universitets­ lektor och överläkare i njur­ medicin vid Karolinska Insti­ tutet. Hon är en efterfrågad föreläsare och har skrivit den uppmärksammade boken »Den skamlösa nyfikenheten« om det viktiga men sköra mötet mellan läkare och patient.

Du har arbetat länge för medmänsklighet i vården och för goda möten mellan patient och vårdpersonal. Finns det utrymme för omtanke i vården i dag?

– Det är svårt att få det utrymmet, men man måste se till att skapa det. Arbetstakten har ökat alltmer, men jag tror att vi har nått en vändpunkt där många aktörer, inte bara vårdpersonal, vill se en mänskligare vård. Jag deltar i en projektgrupp som heter »En värdefull vård« som har initierats av Svenska läkaresällskapet. Vi arbetar intensivt med probleminventering och förslag på förbät­ tringar. En god vård förutsätter förtroendefulla samtal mellan vårdpersonal och patient. Och det handlar inte bara om att patienten ska må bät­ tre mentalt och känna sig sedd, det handlar om medicinsk kvalitet och ekonomi. Forskning visar att hälften av alla patienter med kroniska sjuk­ domar inte tar sin medicin som de ska och att 15 procent av alla diagnoser är fel­aktiga. Självklart är det kostsamt ur ett samhälls­perspektiv.

Men vad kan den enskilda läkaren göra för att främja kontakten och dialogen med patienten med den begränsade tid hon eller han har?

– Man måste prioritera patientarbetet. Kan man låta bli att gå på något möte? Kan man organisera arbetet bättre? Det gäller att ha en dialog med klinikledningen och medarbetarna

och få alla att förstå att om man kan etablera en bra patientkontakt så blir det lönsamt, då ställer man oftare rätt diagnos och patienten sköter sin behandling bättre med färre komplikationer som följd. Sedan är det väldigt viktigt hur man använder den tid man faktiskt har, att läkaren är empatisk och närvarande i mötet med patienten.

Kan en vuxen person öva upp sin empatiska förmåga?

– Förmågan att fokusera kan man lära sig, lik­ som förmågan att hålla ifrån sig stressen. Det ger goda förutsättningar för att läkaren ska kunna känna empati. Men empati är ett komplext begrepp. Läkaren måste kunna balansera mellan närhet och distans, annars blir hon eller han emotionellt utbränd. Det handlar om att sätta sig in i andra människors sätt att tänka, att bev­ ara nyfiken­heten och att aldrig vara fördömande.

Du leder undervisningen i professionell utveckling på läkarprogrammet på Karolinska Institutet. Har unga studenter och läkare en annan syn på kommunikation mellan läkare och patient än äldre?

– Jag tycker många unga är väldigt fina på att kommunicera. De får lära sig om psykologiska reaktioner och samtalsteknik, sådan undervis­ ning förekommer mer i dag än förr. Tidigare forskning har visat att studenternas empati avtar under utbildningens gång, men det tycks inte vara fallet nu. Under AT- och ST-tjänstgöringen är det emellertid så många som en tredjedel som faktiskt funderar på att byta jobb. Då upptäcker läkaren att hon eller han har förvandlats till en vårdproducent och en administratör och att bara 20–30 procent av arbetstiden utgörs av patient­ kontakt.

Finns det några delar i det fysiska rummet som kan bidra till goda möten och samtal?

– Ja, absolut. Miljön, arkitekturen och inred­ ningen spelar roll. Ljus och luft, varma färger och möjligheten att se himmel och grönska gör gott för människan. Ett stort skrivbord mellan läk­ aren och patienten gör det inte. Det är viktigt att skapa en atmosfär som ger möjlighet att bygga relationer.

Har människors förväntningar på vården sjunkit de senaste åren?

– Ja, vi har en förtroendekris inom vården, framför allt inom primärvården i storstads­ områdena. Därför söker många människor vård akut på sjukhusen, för åkommor som skulle ha tagits om hand i primärvården. Vi kan också se att anmälningarna ökar till patientnämnden.

Samtidigt upplever jag att många patienter har en stor förståelse för de villkor som råder.

En del vänder sig mot synen på att läkar­ yrket är ett »kall«, det vill säga att det skulle vara något större än bara ett jobb. Vad tycker du?

– Jag tycker att det finns något som kan betecknas som kall i alla vårdyrken. Vi är hela tiden nära de existentiella frågorna i människors liv och vi är med i stora de ögonblicken när män­ niskor föds, blir sjuka eller friska och dör. Det krävs en hängivenhet för att klara det jobbet på ett bra sätt, men därmed inte sagt att yrket ska sluka hela ens liv.

Skriver du på någon ny bok?

– Ja, jag är nästan klar med en roman som kommer ut våren 2015. Läsarna kommer att känna igen en del karaktärer från »Den skamlösa nyfikenheten«.

*

ARBETAR > Som universitetslektor och överläkare i njurmedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm. BOR > Jag hyr ett 1600-talshus på en ö

i Sörmland. Där är jag omgiven av vildgäss och näktergalar som sjunger nätterna igenom. FAMILJ > Särbo, tre barn och sju barnbarn.

DET TRODDE DU INTE > Jag har sprungit flera maratonlopp, bland annat i Stockholm och New York.

12 _ rum#2 _ 2014

Sjukvårdspersonal från samtliga verksamhetsområden deltog i spelet som var förlagt till Bergrummet under sjukhuset.

Lyckad krisövning på Södersjukhuset

En arbetsplatsolycka vid ett bygge i Aspudden gör att hela Södermalm står utan vatten. För Södersjukhuset innebär det katastrofläge och att nära tusen patienter måste evakueras. Ett scenario som utspelades vid en gigantisk simuleringsövning på sjukhuset i mitten av mars.

TEXT

14_ rum#2_2014

Anette Bodinger BILD Olof Holdar

Patienterna representerades av plastkort, trots det skapade övningen press och stress som vid en riktig händelse. Att nyckelpersoner från berörda organisationer övar tillsammans kan ha avgörande betydelse den dagen katastrofen är ett faktum.

A

lla akutsjukhus i landet har bered­ skapsplaner, men det är betydligt färre som har en övergripande plan för evakuering. Övningen på Söder­ sjukhuset var initierad av Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och bered­skap, där erfarenheterna kommer att användas för att ta fram riktlinjer och hand­ lingsplaner för evakuering av sjukvårdsinrättningar inom Stockholms läns landsting.

– Vi kommer också att redogöra för resulta­ tet under samverkansseminarier på nationell nivå, berättar Kristina Lennquist Montán, projektledare på Enheten för katastrofmedicin och beredskap på Stockholms läns landsting.

Evakueringsövningen, som ägde rum i mitten av mars, föregicks av ett omfattande planeringsarbete. För att övningen skulle bli så verklighetstrogen som möjligt gjordes en inventering av sjukhuset på ett bestämt klock­ slag en onsdag i november.

– Vi inventerade alla patienter som var inskrivna just då och hur många som arbetade på sjukhuset. Vi tittade även på antalet vård­ platser som kunde göras disponibla, både inom landstinget och natio­ nellt, samt vilka transport­ resurser som stod till buds.

När det handlar om simule­ ringsövningar som i det här fallet, är det extra viktigt att Kristina Lennquist spela med reella resurser.

Montán Locum ansvarade tillsam­ mans med Stockholm Vatten för att ta fram scenariot som gick ut på att Södersjukhuset skulle stå helt utan vatten.

Rikard Fröling – Stopp i vattenförsörjningen är något som får stor inverkan på ett sjukhus, om det inträffar måste sjukhusledningen inom bara några timmar fatta ett beslut om 2014_ rum#2 _ 15

Övningen på Södersjukhuset tros vara den största simuleringsövning som har genomförts i Europa.

totalevakuering av patienterna, berättar Rikard Fröling, säkerhetschef på Locum.

I scenariot orsakade en arbetsplatsolycka vid ett bygge i Aspudden ett fel som beräknades ta flera dygn att reparera. Sjukhusets egen reservanläggning för vattenförsörjning bedömdes inte tillräcklig för att täcka behovet av vatten­ tillförsel mer än temporärt och mycket margi­ nellt. För att inte patientsäkerheten skulle hotas måste hela sjuk­huset utrymmas från patienter inom viss tid.

I själva spelet, som var förlagt till Bergrum­ met under sjukhuset, deltog sjukvårdsperso­ nal från samtliga verksamhetsområden. Även representanter från SOS Alarm, ambulans­ sjukvård, räddningstjänst, polis samt medarbetare från Locums lokala driftsorganisation och katastrofledningen på SÖS var med och övade.

– Sedan hade vi ett motspel där aktörer från bland annat Försvarsmakten och den regionala katastrofmedicinska ledningen in­ gick, berättar Kristina Lennquist Montán. Övningen genomfördes utan att den ordina­ rie vården påverkades, samtliga patienter i övning­en representerades av plastkort. Trots detta präglades dagen av ett stort engage­ mang från alla deltagande.

– Feedbacken har varit positiv. Även om det var en simuleringsövning skapades en liknande press och stress som vid en riktig 16_ rum#2_ 2014

händelse. De som övade klarade uppgiften fint, jag har hört att evakueringen skedde enligt plan och att katastrofledningens arbete fungerade bra. Slutrapporten får visa hur det verkligen gick, vi har enormt mycket informa­ tion att bearbeta. Även Rikard Fröling är nöjd med dagen.

– Faktum är att vår organisation fick myck­et beröm, ett resultat av att vi själva har övat och utbildat oss under många år. Att vi nu fick testa vår verksamhet i en övning av den här storleken var mycket värdefullt. Övningen på Södersjukhuset tros vara den största simuleringsövning som någonsin har genomförts i Europa.

– Vi hade över tusen patientkort och to­ talt 180 personer som övade. På plats fanns även observatörer från Socialstyrelsens mot­svarighet i Danmark, Island och Norge samt beredskapssamordnare från andra landsting, berättar Kristina Lennquist Montán.

Nu pågår utvärderingen av övningen.

– Det är viktigt att kartlägga de svårigheter som uppstår när man ska göra en evakuering av den här omfattningen. Resultatet är direkt beroende av hur väl samarbetet mellan alla inblandade aktörer fungerar. Att nyckelper­ soner från berörda organisationer får träffas är angeläget och kan ha stor betydelse när vi har en kritisk händelse.

*

VILKA ERFARENHETER TAR DU MED DIG? – Det var en intressant och nyttig övning. Jag tror att vi som grupp har lärt oss många saker och att hela sjukhuset är bättre rustat för framtiden. Övningen satte också fingret både på betydelsen och behovet av kommunikation i stressiga situationer. Trots att det bara var en övning upplevde jag att det fanns ett mycket större informations­behov än vad som kunde tillgodoses.

När det gäller evakueringsarbetet gick det ganska snabbt att få en överblick över vilka patienter vi hade ansvar för. Det svåra var att få loss platser och få patienterna flyttade till närliggande sjukhus. / Karin Hildebrand, specialistläkare verksamhetsområde kardiologi, SÖS – Att det är jättebra att öva på hur vi ska arbeta och vad vi ska tänka på, om och när det inträffar en kritisk händelse av det här slaget. Hela övning­en var överraskande verklighetstrogen, man kände verkligen att pulsen steg. Vi kommer att ha stor nytta av övningen i framtiden, det skapar nya tankebanor inte minst kring logistiken i vår egen verksamhet. / Patrik Carlsson, Caverion

Locum undersöker nu hur virtuella modeller kan skapa full kontroll över energianvänd­ ningen i teknik­ intensiva vårdmiljöer – för att bättre kunna spara pengar och värna om miljön.

energi>

BIM – digital energieffektivitet

En BIM-skiss från S:t Göran. Mikael Nutsos förklarar att det motsvarar en röntgenbild, där man ser alla tekniska installationer och där varje specialist kan läsa ut fakta från sitt område.

Locum deltar i forskningsprojek­ tet Streamer, ett EU-projekt som ska visa hur fastigheter och inte minst sjukhus kan göras mer energieffek­ tiva. Mikael Nutsos, Locums VVSspecialist och tidigare energicon­ troller, är senior expert och en av Sveriges representanter i Streamer.

I Europa står byggnader för fyrtio procent av all energi­användning. Sjukhus är prioriterade i energieffekti­ vitetsforskningen eftersom de använder mer energi än andra typer av byggnader.

Projektet har dock visat att SLL är bäst i klassen, men målen är satta högre än så.

– Sverige är klart ledande på energieffektivitet. I exempelvis Paris använder sjukhusen 440–490 kilowattimmar per kvadratmeter. Men tack vare att vi sedan drygt tio år i detalj kartlägger energianvändningen i Stockholms läns landstings vårdfastigheter, ligger vi i snitt på 221 kWh/m2, säger Mikael Nutsos.

Alla fastigheter gör av med väldigt mycket energi. Det gäller inte minst sjukhus, med alla tekniska system som måste fungera. Men med

mo­dern teknik och, framför allt, sam­ lad och tillgänglig information om ener­gi­användningen kan effektiv­ iteten förbättras radikalt.

vi enklare ta den senaste tekniken i bruk, spara pengar och göra stora miljövinster, säger Mikael Nutsos.

Ett typiskt problem som Mikael Nut­ sos vill komma till rätta med är att sjukvårdens medicinska apparatur till­ sammans med övriga tekniska installa­ tioner alstrar så mycket värme att lokalerna VI VILL HA KOLL PÅ ENERGI­ ANVÄNDNINGEN. DÅ KAN VI måste kylas.

TA DEN SENASTE TEKNIKEN – Och det känns inte att behöva kyla en I BRUK, SPARA PENGAR OCH okej lokal på vintern, säger GÖRA MILJÖVINSTER. Mikael Nutsos.

Men genom att byggnad, från väggar och tak ner till addera energianvänd­ningen till BIMminsta ventilationsfilter eller eluttag. modellerna skulle Locum kunna få en Detaljkunskapen om förvaltnings­ detaljerad kunskap om hur alla system – bara tillgångar kan revolutionera ljus, värme, kyla, ventilation med mera – framtidens byggande och underhåll. funge­rar. Alla uppgifter om reparationer Vilket är ett sätt att utnyttja digitala eller byten av komponenter uppdateras modeller. fortlöpande av de konsulter och repa­ – Inom ramen för Streamerratörer som installerar och underhåller projektet undersöker vi nu hur vi systemen. kan koppla informationen i BIM De som arbetar inom vården får till en SQL-databas med uppgifter alltså bättre komfort. Bättre energi­ om hur alla system i fastigheterna effektivitet ger märkbara miljövinster fungerar. Vi vill inte bara veta var och sparar pengar som kan komma alla grejer finns, vi vill ha koll på patienterna till godo. energianvändning­en också. Då kan / GUNNAR VON SYDOW Rum har tidigare berättat om BIM, byggnadsinformationsmodeller, som digitalt samlar alla data om en

2014_ rum#2 _ 17

Astrid Lindgrens Barnsjukhus på Karolinska Huddinge byggs om, och all verksamhet hamnar på ett plan. Det ger möjlighet till fler patientbesök och bättre möjligheter till teamarbete.

Ombyggnad river gränser

Fler patientbesök och förenklat teamarbete – det är två konsekvenser när Locums ombyggnad av Astrid Lindgrens Barnsjukhus är klar. Tidigare utspridda mottagningsrum ska samlas på ett och samma våningsplan, med två gemensamma ingångar.

TEXT Catharina Bergsten BILD

18 _ rum#2 _ 2014

Karin Sandahl Andrén, AR arkitekter AB

Efter flera års planering är ombyggnaden av Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge äntligen i gång. Den första etappen ska vara klar i maj 2015 och den andra i maj 2016. Nina Perrin, verksamhetschef för Barnmedicin 1 på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, är mycket nöjd med arbetet.

– Jag ser fram emot de nya lokalerna. För oss som personal blir det att bli smidigare att jobba i team när vi slipper springa och leta efter varandra i långa korridorer eller ta oss mellan våningsplanen om vi söker efter personer från andra sektioner. Vi kommer att spara tid som kommer patienter­na till godo.

Den ökade kapaciteten ställde dock en del nya krav.

– Om alla är fullbokade hjälper det förstås inte att vi är nära varandra om vi vill ha möten mellan sektionerna, därför gäller det att tänka nytt även när det gäller till exempel bokningar och scheman, säger hon.

Att barnen och deras familjer slipper söka sig runt till olika mottagningar för olika

»DET KÄNNS BÄTTRE FÖR SJUKA BARN ATT VARA I EN MILJÖ SOM ÄR AVSEDD FÖR DEM, MED LEKSAKER OCH EN BARNVÄNLIG INREDNING.«

Just nu pågår ombyggnaden av Astrid LIndgrens Barnsjukhus i Huddinge.

Sommaren 2016 ska hela projektet vara klart.

BILD PRIVAT

– Det känns bättre för sjuka barn att vara i en miljö som är avsedd för dem, med leksaker och en barnvänlig inredning. Att lokalerna stöder moderna arbetssätt, till exempel teamarbete, är också viktigt, säger Nina Perrin.

I de ombyggda lokalerna kommer det att finnas rum för dagvård. Samtliga mottagnings­rum kommer att kunna användas av alla läkare, även om viss utrustning bara kommer att finnas på ett ställe, exempelvis kardiologens specialutrustNina Perrin. ning. Tack vare samord-

ningen skapas det också möjlighet för ökade öppettider.

– Sammantaget kommer den förbättrade kapaciteten att innebära att barndivisionen kan öka antalet patientbesök ordentligt. Från att som nu ta emot 20 000–25 000 besök per år i 31 rum på fyra våningsplan kommer vi i framtiden att kunna ta emot 33 000–50 000 besök per år i 30 rum på ett våningsplan. På så sätt kommer vi att kunna möta framtidens behov och även ta emot patienter från Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna om det behövs, säger Nina Perrin.

Hon tillägger att en ombyggnad skulle ha varit nödvändig om några år, oavsett beslut om samlokalisering.

– Lokalerna skulle ändå behöva renoveras och dessutom behövs mer slutenvård i Huddinge.

Då är det väldigt bra att arbetet görs på ett så här genomtänkt och klokt sätt, säger hon.

Några frågor väntar på sin lösing, medan ombyggnaden pågår. Hit hör bland annat hur

man undviker krockar mellan patienter som inte bör träffa varandra, som infektionskänsliga barn och bakteriebärare.

– Men detta är inget stort problem, vi kommer att lösa det, förklarar Nina Perrin.

*

BILD CAROLA BURETORP

besök tror Nina Perrin kommer att skapa trygghet och lugn. Föräldrar som redan har en stressig situation med ett sjukt barn ska kunna gå till ett och samma ställe. Dessutom kommer barndivisionen att kunna vara mer flexibel om det kommer önskemål om att den ska ta emot barn som tidigare har varit hänvisade till vuxenmottagningarna.

ALB I HUDDINGE

Ombyggnaden av Astrid Lindgrens Barnsjukhus omfattar Barnmedicin 1, 2 och 3, barnakutvården och Neonatal Ann-Charlotte uppföljningsmottagning.

Fagerlund.

Lokalerna som ska byggas om ligger på plan 5, entréplan, mellan Barngatan och Kirurgi-gatan. Den totala ytan är på 3 400 kvadratmeter och kostnaden blir cirka 59 miljoner kronor.

– Vi på Locum tycker att det är väldigt roligt att få vara delaktiga i utformningen av framtidens mottagning för barn, från designdialog till produktion, säger Ann-Charlotte Fagerlund, kundansvarig på Locum.

2014_ rum#2 _ 19

SÖS byggdes i 1940-talets tidstypiska

funktionalistiska stil med vit puts.

Pausgymnastik för personalen på Cytologen och Patologen. Bilden togs i maj 1982.

Sachsska barnsjukhuset invigdes 1911, och blev senare en del av Södersjukhuset.

70 år med SÖS

Södersjukhuset byggdes mitt under brinnande världskrig, men står än i dag på Söders höjder, redo för framtiden. I år firar sjukhuset sjuttio år.

TEXT

Sanna Samuelsson BILDER Landstingsarkivet och Olof Holdar

Stockholms södra delar stod länge utan ett större sjukhus. Den ökande befolknings­ tillväxten under 1920- och 30-talet var det som 1937 fick Stockholms stad att slutligen ta beslutet om ett nytt centralsjukhus. Det placerades på det gamla Rackarberget, som hade fått sitt namn efter att rackaren, bödelns dräng, tidigare hade bott där. Sju år senare, den 3 april 1944, invigdes Södersjukhuset av kung Gustaf V, inför en folkmassa som hop­ pades få lite kunglig stjärnglans.

Det nya sjukhuset var Nordens största byggnad, byggt som ett blocksjukhus, där alla avdelningar och specialiteter var samman­ länkade. Särskilt värt att nämna är den stora 20_ rum#2_2014

avdelningen för neurologi samt kvinnokli­ niken, där varje barnaföderska fick tillgång till ett eget förlossningsrum. Köksinrätt­ ningen på sjukhuset var supermodern, med fokus på att tiden mellan tillagning av maten och att den nådde patienten skulle vara kort.

Sachsska barnsjuk­huset som byggdes 1911 låg i närheten och blev sedermera en del av Södersjukhuset.

Redan på 1950-talet diskuterades behovet av att bygga om sjukhuset, då andra världs­kriget hade gjort att materialvalet på vissa delar av sjukhuset hade prioriterats i relation till försvarets stora behov. På 1960-talet kom så

en ny generalplan för sjukhuset, med flera nya byggnader, som »S«-flygeln och Rehab.

Under samma tid flytt­ades också Akutmot­ tagningen, som snabbt hade växt ur sina ur­ sprung­liga lokaler, till G-huset. Under de efter­ följande decennierna har det blivit många om- och tillbyggnader på Södersjukhuset.

I början av året påbörjade Locum förbered­ ande arbeten för en omfattande utbyggnad av sjukhuset som innebär ny behandlings­ byggnad och vårdbyggnad samt nytt försörj­ ningskvarter. De olika etapperna tas upp för genomförandebeslut i landstingsfullmäktige under året. Södersjukhuset tar nya kliv in i framtiden.

*

Ett nytt tillskott på SÖS är Årstavikens patienthotell som färdigställdes 2013. [ÖVERST]

En ambulans utanför Olycksfall, på Södersjukhusets då nya akutmottagning. Bilden är tagen 1970.

[NEDERST]

Defibrilleringsteknik demonstreras på akutmottagning­en som byggdes på 1960-talet. Bilden är från 1970.

[VÄNSTER]

Bo Gernandt ger Kerstin Pettersson sjukgymnastik för en ond vrist. Bilden är tagen 1994.

Floyd Patterson, världsmästare i tungviktsboxning, turnerade i Sverige 1962 och besökte Södersjukhuset och Sachsska barnsjukhuset.

2014_ rum#2 _ 21

Du vet väl att du kan hitta detta och äldre nummer av Rum på www.locum.se/rum

fråga locum >

aktuella projekt > Karolinska Huddinge

Sprinklersystem – så fungerar det

Förberedande arbeten av Chopin

Magnus Eriksson, specialist på brandteknik vid Locum, hur fungerar egentligen ett sprinklersystem?

– Traditionella sprinklersystem står med ett tryck på 5–10 bar.

Om temperaturen stiger till 70 grader vid ett sprinklerhuvud så aktiveras sprinklern och börjar spruta vatten. I vissa lokaler löser inte de ut förrän vid 140 grader, exempelvis i kök eller torkrum.

Det finns också »torra« system i känsliga områden eller utomhus som får vattentryck först när ett brandlarm har gått.

Hur mycket vatten sprutar det från ett sprinklerhuvud?

– Runt 50–150 liter per minut. Det kan ställa till en hel del skada.

Men det blir inte som i amerikanska filmer där hela hus sprutas ner av sprinklersystemen, det är bara de sprinklerhuvuden dit värmen når som utlöses, inte hela systemet samtidigt.

Hur många sprinklerhuvuden och hur många meter sprinklerledning finns det i Locums lokaler?

– Cirka 200 000 sprinklerhuvuden och minst 2 000 kilometer sprinklerledning.

Händer det att de börjar spruta vatten utan att det brinner?

– Vad jag vet har det aldrig skett i Locums lokaler. Jag anser att systemen är hundraprocentigt säkra, det enda scenario med en oavsiktlig utlösning som jag kan se framför mig är att ett sprinklerhuvud slås sönder. Internationell statistik visar att med de moderna snabba sprinklerhuvuden som installeras i dag aktiveras ett på sex miljoner oavsiktligt.

Karolinska Huddinge

Kirurgisk akutvårds– avdelning byggs om Den kirurgiska akutvårdsavdelningen i hus K2 på Karolinska Huddinge byggs om. Lokalen rivs helt invändigt inför bygg­nation av en ny planlösning och inredning. Lokalen kommer att bestå av 24 vårdplatser varav 20 en­ patientsrum, en centralt placerad informationsdisk för sam­ordning och är utformad efter konceptet Framtidens vårdavdelning.

Genom ombygg­naden blir patientsäkerheten och arbetsmiljön bättre, liksom vårdhygienen och sekretessen. Verksamheten är tillfälligt evakuerad till M72 och flytten tillbaka är planerad till början av 2015.

Löwenströmska

Hur kan man som hyresgäst agera för att de sprinklersystem man har fungerar bra?

– I första hand genom att se till att man inte blockerar vattnets väg genom att ställa kartonger under munstyckena eller bygga hyllor eller hänga upp saker i taket som hindrar vattnet.

Dialysmottagningen får nya lokaler Dialysmottagningen på Löwen­ strömska sjukhuset flyttar till nya och större lokaler på entréplanet, med sexton vårdplatser mot tidigare fjorton. De nya lokalerna ska anpassas för verksamheten med ny planlösning, teknisk utrustning och installationer. Dialysmottagning­ en, som drivs av Danderyds sjukhus AB, flyttar in i november. Investeringen upp­går till 33 miljoner kronor.

Hur vet ni att systemen fungerar?

– Driften gör löpande kontroller vecko-, månads- och kvartalsvis.

Oberoende besiktning görs med 12–15 månaders intervall.

Magnus Eriksson specialist på brandteknik vid Locum BILD CAROLA BURETORP

22 _ rum#2_2014

BILD CEDERVALL ARKITEKTER

På Karolinska Huddinge planeras för en byggnation av Chopin (Centrum i Huddinge för operation och intervention) på södra sidan av sjukhusområdet. Därför startar Locum förberedande arbeten under hösten, som innefattar projektering, omdragningar av el- och vattenrör, förändringar på parkeringarna, byggandet av en ny väg och sprängnings­ arbeten. Beslut tas i lands­ tingsfullmäktige i februari 2015.

Södertälje sjukhus

Nytt hus för medicinska gaser På Södertälje sjukhus byggs ett fristående hus för medicinska gaser, vid byggnad 18 i hörnet av Rosenborgsgatan och Lagmansvägen. Huset är sextio kvadratmeter stort och tas i bruk under juli.

S:t Görans sjukhus

Framtidens kyla

Locum förbereder för byggnation i höst av en ny kylcentral i byggnad 40, samt en ny värme/ undercentral i byggnad 30. Dess­ utom kommer fjärrkyla att dras in, som en spets/reservkyla. Dessa kommer dimensioneras för hela sjukhuset, inklusive de nya strategiska investeringarna. I samband med detta kommer en ny kulvert att byggas under gården mellan byggnad 30 och 40. Kyla kommer att börja leve­reras i maj 2015 genom en provisorisk kylcentral, hela projektet planeras stå färdigt i slutet på 2015.

Läs mer: www.locum.se/aktuellaprojekt

klara projekt > Karolinska Huddinge

Centralkassor införs För Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har Locum byggt centralkassor i huvudentrén i C1-hallen och i R2entrén. De öppnade för vissa verksamheter i april, varefter fler mottagningar kommer att anslutas. Utformningen har tagits fram i dialog med personalen.

Södersjukhuset >

Ny trappa mot Ringvägen

Norrtälje sjukhus får ett nytt bårhus som ska stå klart i början av 2015.

Vid Södersjukhuset har den nya trappan ner mot Ringvägen färdigställts. Trappan är gjuten i betong och klädd i skiffer. Den är upplyst och kommer att vara uppvärmd på vintern för att motverka halka. Den nya trappan är ett samarbete mellan Locum och Stockholms stad.

BILD OLOF HOLDAR

Norrtälje sjukhus >

NYTT BÅRHUS MED PLATS FÖR AVSKED Ett nytt bårhus uppförs på Norrtälje sjukhus, i form av en tillbyggnad till en av flyglarna på det nyare sjukhuset. Byggnaden blir en förbättring både avseende läge och arbetsmiljö i förhållande till de tidigare lokalerna i gamla sjukhuset. Huset väntas stå klart i början av 2015.

Det nya bårhuset får precis som de övriga sjukhusbyggnaderna fasader i tegel, men ges en egen karaktär med hjälp av teglets format och förband.

Bårhuset får egen entré mot Esplanaden men kopplas också till det befintliga sjukhuset via en befintlig korridor i källarplanet som förlängs.

Byggnadens källarplan inrymmer kylrum samt rum för

balsamering, svepning och lättare obduktion. Det övre planet, markplan, har garage samt visningsrum och samtalsrum för de anhöriga som vill tala med sjukhusprästen. Besöksdelen och den övriga verksamheten är flödesmässigt och visuellt avskilda genom byggnadens olika tegelutformanden och en mellanliggande kommunikationslänk i trä och glas.

Lokalerna för avsked är religionsneutrala och ska vara fridfulla oavsett tro. En högtidlig och andlig känsla skapas i visningsrummet med hjälp av ljusinfall och materialval. En taklanternin ger släpljus ner längs en reliefmurad tegelvägg som utgör fond i rummet. Från visningsrummet

ser man ut i en muromgärdad trädgård. Den skyddar från insyn och förstorar rummet vid behov.

Man kan fästa blicken på något utanför och man har också möjlighet att gå ut en stund om man behöver det.

–Tanken är att anhöriga efter att ha tagit avsked i visningsrummet ska kunna gå ut i trädgården för att samla tankarna och sedan kunna fortsätta tillbaka till entrén via trädgårdsgången på byggnadens utsida.

På så sätt slipper man gå tillbaka till väntrummet. Det blir ett flöde genom byggnaden och en liten vandring som ger avskildhet och värdighet i avskedet, berättar Linda Santesson, arkitekt på Link arkitektur.

BILD OLOF HOLDAR

Norrtälje sjukhus

Nya kassa- och receptionsdiskar Nya diskar har installerats i receptionen på Norrtälje sjukhus.

Samtidigt har kundtjänstdelen av sjukhuset med fika- och kontorsrum har renoverats och målats om. Receptions- och kassadiskarna är framtagna av Locum, och är höj- och sänkbara samt handikappanpassade.

2014_rum#2 _ 23

konst i vården > naturspeglingar

Åsa Carnelid-Wickman har låtit sig inspireras av naturen till verket ”Gläntor och hemligheter i skogiga trakter”. BILD PER MANNBERG

På vårdavdelning 63 på Danderyds sjukhus har naturen fått spelrum. I Åsa Carnelid-Wickmans verk ”Gläntor och hemligheter i skogiga trakter” syns motiv som närstudier av bladnerver i lönnlöv, lavar och trädstammar. De bildar nya mönster när de klipps ut, upprepas och speglar varandra. Verket består av fem delar, två är sandblästrade glaspartier som har gjorts efter konstnärens teckningar, tre är silikonmonterade fotografier, av vilka två är montage av fotografiskt bildmaterial.

De har placerats i centrum av vårdavdelning 63, tillsammans skapar de en lummig helhet på avdel­ ningen som återinvigdes 2012.

– Jag valde att arbeta med natur, skog och grönska eftersom jag ville skapa platser för möten, ro och eftertanke. Något som får besökarna att både reflektera över nuet och få associationer till egna minnen, säger Åsa Carnelid-Wickman. Åsa Carnelid-Wickman fotograferar ofta ute, varefter hon bearbetar bilderna i ateljén. Motiven 24 _ rum#2_2014

kommer från landskapet i östra Småland, där den annars Stockholmsbaserade konstnären har rötter och sommarhus.

– Jag söker och samlar in material i skogen med min kamera. Jag älskar det småländska landskapet.

Man arbetar med det man har närmast, säger Åsa Carnelid-Wickman.

På den kirurgiska avdelningen utreds och behandlas patienter med brösttumörer eller sjukdomar i övre delen av mag- och tarmkanalen. Vanliga operationer är bröstkirurgi, överviktskirurgi, gallsten och ljumskbråck. Det ställer krav på miljön, och på konsten. När Åsa Carnelid-Wickman valde teknik fick hon ta hänsyn till de höga hygienkraven, allt måste gå att torka av och desinficera.

Konstverket togs fram i dialog med personalen, Locum, arkitekt samt konstenheten på Stockholm läns landstings kulturförvaltning. På avdelningen finns även inköpta skulpturer av konstnären Harry Modin. / SANNA SAMUELSSON

Avdelning 63 på Danderyds sjukhus invigdes 2012. BILD PER MANNBERG