Läraren 9 2020

ledaren Lärarfacket hade varit berett att acceptera budet. Men vårdfacken sköt ner det. Ю r sidan 2

14.5.2020 • Nr 9 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Stora rum har flera funktioner Eklöfska skolan och Strömborgska skolan i Borgå använder sina utrymmen på ett flexibelt sätt. Ett större rum erbjuder flera möjligheter än flera små. Ю r läs mera på mittuppslaget

I Eklöfska skolan i Borgå kan väggarna mellan rummen öppnas och då bildas större lärandemiljöer.

Större rum möjliggör fler funktioner, säger rektor Johan Öhberg. foto: niclas erlin

Inbesparingar i coronas fotspår?

Risken finns nog att någon i den mycket utmanande ekonomiska situation som kommer att råda framöver i kommunerna, kläcker inbesparingsidén att införa en betydligt större del distansundervisning med orden ”det gick ju så bra”.

IRL är viktigt

Johanna Rudbäck-Qvist är skolkurator i Grankulla och berättar om sitt jobb under coronokrisen och hur det kommer att se ut då skolorna igen öppnar sina dörrar. Ю r sidan 5

Det avtalslösa läget fortsätter Medlingsbudet i de kommunala avtalsförhandlingarna förkastades på valborgsmässoaftonen. Därmed är de kommunalt anställda fortfarande i ett avtalslöst läge. I jakten på syndabockar har ordkriget mellan fackförbunden trappats upp.

JONAS FORSMAN Kolumnen

Ю r sidan 10

Ю r sidan 9

2

14.5.2020 • Nr 9

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Allt eller inget

En löneförhöjning i linje med vad man fått inom andra branscher. De oavlönade så kallade kiky-timmarna bortförhandlade. Med vissa eftergifter, precis som inom andra branscher. För vårdfackens del ytterligare ett coronatillägg men också ett eget avtalsområde för vårdbranschen.

Där riksförlikningsman Vuokko Piekkalas medlingsbud till de ca 420 000 kommunalt anställda i ett nötskal. Medlingsbudet beskrivs närmare på nyhetsplats i denna tidning. Lärarfacket hade varit berett att acceptera budet. Men vårdfacken sköt ner det. I och med det är vi tillbaka i ruta ett igen. De kommunalt anställda är fortfarande utan ett nytt tjänstekollektivavtal.

Det står givetvis vårdfacket Tehy fritt att tacka nej till riksförlikningsmannens medlingsbud. Men i och med att förutsättningen för ett avtal var att samtliga parter godkände budet har nu också lärarna dragits in i Tehys lönekamp. När man inte lyckades nå en löneuppgörelse nu ökar risken för att förhandlingarna drar ut till hösten. Man kan med fog fråga sig om det är en lyckad lösning. Det mesta tyder på att ingenting kommer att vara lättare då, det är snarare tvärtom.

Coronaepidemin förorsakar nämligen djupa spår i den finska ekonomin. Enligt finansministeriet ökar underskottet i den offentliga eko-

nomin i år med 16,6 miljarder euro. Statskulden ökar med 12,7 miljarder. Finlands BNP sjunker i år med ca 5 procent förutsatt att krisen blir kortvarig. Får vi se en utdragen kris på över 6 månader är prognosen ännu dystrare. Då kan BNP sjunka med över 10 procent. De krassa siffrorna syns redan i kommunernas ekonomi. Permitteringar och åtstramningar är att vänta över hela linjen.

Mot den ekonomiska bakgrunden måste medlingsbudet ses som rimligt. Nivån på löneförhöjningarna hade legat på samma nivå som för de branscher som fick sina avtal innan coronaepidemin bröt ut. I den meningen spelar Tehy ett högt spel. Hur mycket mer är det realistiskt att få i ett senare skede med hot om konfliktåtgärder? Risken att Tehys ordförande Millariikka Rytkönen målat in sig i ett hörn som det är svårt att komma ur är uppenbar.

Kommunarbetsgivarna KT hade godkänt medlingsbudet förutsatt att alla parter hade gjort det. Det var allt eller inget som gällde. Lärarfacket OAJ kräver nu att KT återupptar förhandlingarna med de parter som var beredda att sätta namnet på pappret. Det är inte omöjligt att sluta ett avtal utan vårdfacken, också om det har hört till ovanligheterna. Samtidigt är det inte skäligt att vårdfacken håller lärarna som pantfångar i sitt lönekrig.

a ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

Risken att Tehys ordförande Millariikka Rytkönen målat in sig i ett hörn som det är svårt att komma ur är uppenbar.

FSL inFormerar

Avbeställ lärarkalendern om du inte vill ha den Lärarkalendern är en medlemsförmån som vi sänder till alla våra tjänstgörande medlemmar och studerandemedlemmar. Om du inte har behov av kalendern kan du enkelt avbeställa den via våra medlemssidor.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Kalendern för läsåret 2020-2021 är en fickkalender med pärmar i hård kartong, den har alltså samma format som ifjol.

Om du inte vill att vi skickar en kalender till dig kan du avbeställa den genom att logga in till medlemssidorna på adressen www.koodata.net/fsl och kryssa för att du inte vill ha kalendern. Du loggar in med ditt medlemsnummer och slutdelen av din personsbeteckning. Passa gärna på att kolla att dina kontaktuppgifter är uppdaterade på samma gång!

Kommer med post i augusti Lärarkalendern kommer lite senare än vanligt det här året. Kansliet har lagt krut på information och medlemsservice med anledning av coronakrisen under våren och kalendern kommer till er först i början av läsåret när vi har fått den färdig. Vi vill också gärna få med kontaktuppgifter till den nya förbundsordföranden som utses den 3 juni.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

14.5.2020 • Nr 9

Glada vi till skolan gå Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) berömmer lärarkåren för deras arbetsinsats under de åtta veckorna av distansundervisning. Samtidigt var regeringen enig i sitt beslut att öppna skolan för slutet av vårterminen.

- Det är viktigt att komma ihåg att trots att vi lever i undantagsförhållanden så kan vi inte göra vilka begränsningar som helst, säger Anna-Maja Henriksson till tidningen Läraren.

Henriksson konstaterar att det var helt nödvändigt att stänga ner samhället och därmed även skolan när det begav sig och att restriktionerna även har gett önskat resultat. Nu har dock regeringen hörsammat den medicinska expertisen som konstaterat att barn sällan insjuknar och om de gör det är varianten ofta lindrig. Det förefaller också att barn inte sprider smitta i särskilt stor utsträckning. Det ger vid handen att det är tryggt att öppna skolorna igen, konstaterar regeringen.

– Beredskapslagen kräver att det är nödvändigt att hålla skolorna stängda. Det kravet finns inte längre. Man får tycka vad man vill, men regeringen kan inte överskrida sina befogenheter. Vi måste utgå från barnens rättigheter och den lagstiftning vi har, säger Henriksson.

– Det har varit en utmanande tid och lärarna har gjort ett strålande arbete. Många elever har klarat det bra men det finns också barn som far illa. Alla barn har rätt till trygghet, slår justitieministern fast.

Glada vi till skolan gå?

I och med att skolorna återigen slår upp sina dörrar återgår man till normalt rådande lagstiftning.

Någon distansundervisning inom den grundläggande utbildningen arrangeras inte, utan det är uteslutande närundervisning som gäller. För andra stadiets del är rekommendationen att fortsätta med distansundervisning vårterminen till slut.

Lärarfacket OAJ har motsatt sig att skolan öppnas och man har förespråkat att distansundervisningen skall fortsätta. Enligt OAJ kan man inte entydigt säga att det är tryggt att öppna skolan.

– Man bör beakta skolornas vardag och vad som är realistiskt med tanke på skollokalerna. Samtidigt måste man ta särskild hänsyn till riskgrupperna och de äldre. Cirka åtta procent av lärarna i grundskolan är över 60 år, det vill säga närmare 3000 lärare. Hur ska deras hälsa tryggas, frågar sig

ordförord linda felixson Vice ordförande för FSL

Kvalitetsramverk för en mer jämlik utbildning

 Vi måste utgå från barnens rättigheter och den lagstiftning vi har, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

OAJ:s utbildningsdirektör Heljä Misukka.

Vid Finlands svenska lärarförbund FSL har man inte varit lika kategorisk i sin inställning, utan snarare pekat på den rad med praktiska frågetecken som hopat sig i och med att man återgår till närundervisning. För också om man återgår till normal skollagstiftning så är det långt ifrån en normal skolvardag som präglar de två sista veckorna av vårterminen.

– Det är av allra högsta vikt att våra lärare känner sig trygga på sin arbetsplats. Hör man till en riskgrupp ska man inte behöva jobba i skolan. Vi förutsätter att utbildningsanordnaren tar sitt ansvar här, säger Linda Felixson, vice ordförande för FSL.

Minimera smittorisken Fokus i skolan skall ligga på att begränsa smittorisken. Därmed är en rad undantagsarrangemang aktuella. Utbildningsstyrelsen har listat en lång rad åtgärder som skolorna bör ta hänsyn till. Man skall bland annat undvika närkontakt och i mån av möjlighet hålla isär undervisningsgrupperna. Det kräver specialarrangemang exempelvis på rasterna och i samband med skollunchen.

Skolresorna är en springande punkt. Vilken är poängen med att arrangera en massa praktiska åt-

gärder i skolan om eleverna sitter som packade sillar på väg till och från skolan? Skolskjutsarna är även ett dilemma om utbildningsanordnaren vill arrangera skolgången i skift.

– Det arrangemanget skulle också göra skoldagen orimligt lång för läraren, säger Nina Lahtinen vid OAJ. Ansvaret för att få det praktiska pusslet att fungera i skolan ligger på utbildningsanordnaren, dvs i regel kommunen.

En bro till hösten Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen konstaterar att det är omöjligt för UBS att ge allmängiltiga instruktioner, utan man utgår från att kommunerna tar sitt ansvar.

– Vi är medvetna om att anvisningarna varken kan eller kommer att ge svar på alla detaljer som berör arrangemangen, skriver Heinonen i en bloggtext.

De kommande veckorna med närundervisning är viktiga för att bygga en bro till den inkommande höstterminen, menar Heinonen.

– Vi vet inte hur läget med epidemin ser ut efter sommaren, men de förfaringssätt som vi nu behöver lära oss för att säkerställa en trygg lärmiljö är sannolikt nödvändiga även då. mattias fagerholm

Under de senaste månaderna har skolan och undervisningen blivit granskad som aldrig förr. Enkäter har genomförts, media har skrivit och granskat och de sociala medierna har varit fyllda med jämförelser om skolan. Många har lovordat läraren och skolan och många föräldrar har suckat över hur svårt det är att stöda sina barn hemma i lärandet. Aldrig förr har vi diskuterat skola och utbildning så intensivt.

Jag tror att skolan kommer att göra många förbättringar efter denna period av distansundervisning.

Många har tagit ett enormt kliv framåt i sin digitala kunskap och det kommer att synas även i närundervisningen. Jag hoppas att utbildningsanordnarna nu ser över tillgången på bland annat arbetstelefoner åt lärarna och datorer och pekplattor åt alla lärare och elever.

FSL:s undersökning visar att det finns brister här och att åtgärda det här är synnerligen viktigt med tanke på en eventuell “andra våg” och nya perioder av distansundervisning. Vi behöver också nationella riktlinjer kring digitaliseringen som kommunerna kan jobba med lokalt.

I skolan har undervisningen alltid sett olika ut i skolor och klassrum. En lärare i Finland har en stor pedagogisk frihet i sitt arbete och det här är viktigt att komma ihåg när vi pratar om jämlikhet. Alla undervisningsgrupper är dessutom olika och lär sig på olika sätt med olika metoder.

I skolan har undervisningen alltid sett olika ut i skolor och klassrum. En lärare i Finland har en stor pedagogisk frihet i sitt arbete och det här är viktigt att komma ihåg när vi pratar om jämlikhet.

I Sverige har skolmyndigheterna fått i uppdrag att ta fram ett kvalitetsramverk för skolväsendet. Myndigheterna ska identifiera, analysera och sammanställa faktorer och förutsättningar som är avgörande för att uppnå hög kvalitet och likvärdighet i skolväsendet och som bedöms vara centrala för en effektiv skolutveckling. Det här är något vi borde göra i Finland också.

Hur skulle ett kvalitetsramverk se ut så att det fungerar i hela landet? Skulle det innebära slutet för den pedagogiska friheten? Jag tror snarare att det här skulle vara vägen till en mera jämlik skola i Finland, ett sätt där utbildningsanordnaren måste ta sitt ansvar och ge både tillräckliga resurser och redskap för en jämlik skola.

Jag tror och hoppas att intresset för skolan håller i sig och att lärarna i skolorna runt om i Finland får den uppskattning de är värda. Många elever återvänder till skolan denna vecka med en helt ny inställning till läraren och undervisningen. Och många föräldrar har uttryckt sin uppskattning för läraren och utbildningssystemet i vårt land. Nu behöver vi ta till oss erfarenheterna och fortsätta föra skolan framåt! För Finland, för skolan!

4

14.5.2020 • Nr 9

”Det är ett fantastiskt jobb att leda FSL” Christer Holmlund går vidare till OAJ och NLS Det var intresset för lönepolitik som förde in Christer Holmlund på den fackliga banan. Intresset förde honom till ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

Nu lämnar har FSL för att bli generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers Samråd NLS, men också med ansvar för OAJ:s internationella verksamhet. Det var ett ”once in a lifetime” läge, säger Holmlund om det nya jobbet.

Du har varit FSL:s ordförande sedan 2014. Hur har det varit?

– Arbetet har varit stimulerande, intressant och givande. Men också mycket intensivt.

Vad har du gillat?

– Att få vara med och påverka.

FSL har ett inflytande i synnerhet inom utbildningspolitiken. Vi är en trovärdig aktör och man lyssnar på oss.

Hur syns FSL:s fotavtryck inom utbildningspolitiken?

– Vi har bland annat varit en aktiv part i diskussionen om lärarsituationen i Svenskfinland. Vi har kunnat visa hur mångfasetterad och svårlöst situationen är. Vi har enträget fört fram att tillförlitlig statistik inte finns att tillgå och påtalat behovet av ett lärarregister.

Klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet börjar snart spotta ut lärare på arbetsmarknaden. Hur kommer det att påverka lärarsituationen?

– Huvudstadsregionen kommer alltid att ha problem med att rekrytera lärare. Jag vidhåller att det inte går att utbilda bort lärarbristen. Vi måste göra något åt lönesättningen också. Hittills har kommunerna i Helsingforsregionen inte haft ett intresse att göra något åt saken men jag ser en positiv öppning nu då man höjer lönerna för lärarna inom småbarnspedagogiken.

– Nyligen var FSL också med i den arbetsgrupp som såg över bedömningen inom den grundläggande utbildningen. Det kapitlet har varit otydligt men nu fick vi en formulering som jag tycker att är bra.

På vilket vis blev det lyckat?

– Det fanns otroligt många tolkningsmöjligheter. Nu är det till exempel klart att man inte måste dokumentera formativ bedömning. Tidigare gjorde arbetsgiva-

Jag tror på årsarbetstid också om det försök som nu pågår som sådant inte blir ett avtal.

Profil ○ Christer Holmlund är född 1968. ○ Ny generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers Samråd NLS. ○ Ordförande för FSL 20142020. ○ Jobbat på FSL sedan 2008 som ombudsman och förbundssekreterare. ○ Varit rektor och klasslärare vid Granhultsskolan i Grankulla. ○ Suttit 6 år i OAJ:s styrelse och 8 år i fullmäktige. ○ Varit huvudförtroendeman i Grankulla.  Christer Holmlund var ordförande för FSL åren 2014–2020.

ren tolkningen att det måste göras.

På vilka områden hade du hoppats att FSL:s fotavtryck skulle ha varit tydligare?

– Vi har inte kunnat förhindra det enorma tryck som gymnasierna utsatts för. Jag tänker bland annat på reformen av studentexamen och digitaliseringen av den.

Vi har jobbat hårt, men det tåget lyckades vi inte stoppa. Men vi bidrog till att gymnasiet bibehölls som en allmänbildande utbildning.

Du blev sekreterare för Esbo-Grankulla lärarförening 1994.

Vad fick dig att engagera dig fackligt?

– Mitt stora intresse är lönepolitik och det fick mig att gå med i den fackliga verksamheten.

Hur kan FSL påverka lönepolitiken?

– Det är en central del av vår verksamhet och visst kan vi på-

verka. En fördel har varit att FSL:s ordförande knutits närmare de allmänbildande lärarnas (YSI) verksamhet inom OAJ. – Men när det gäller lönepolitik sker påverkansarbetet inte när besluten fattas i OAJ:s styrelse, utan det sker i vardagen. Årsarbetstid för lärare har lyfts fram som en möjlig väg att gå för att höja lärarnas löner. På finskt håll pågår försök med årsarbetstid. Borde vi även få med en finlandssvensk skola i försöket?

– Jag är absolut för ett försök.

Jag har varit skeptisk till att vi kan göra något åt usken. Jag vet att det finns brister men de är svåra att komma åt. Jag tror på årsarbetstid också om det försök som nu pågår som sådant inte blir ett avtal. Det måste in mera pengar i systemet. Köper man mer bunden tid av lärarna måste man också betala för det.

Kommer vi att se årsarbetstid för lärare i framtiden?

– Förr eller senare kommer det i och med att lärarnas arbetsbild förändras. Det är det enda sättet att få gränser för arbetet.

Hur har FSL utvecklats under din tid?

– Vi har fått en större synlighet under de här åren. Förbundet står på en god grund. Medlemsantalet sjunker inte och ekonomin har varit stabil också under svåra år.

Vilka hotbilder ser du?

– Den enda hotbilden som jag ser är att förbundet skulle passiveras. Att man tror att allt går av sig själv. Men det är helt teoretiskt, för jag tror inte att FSL någonsin kommer att bli en organisation som lutar sig tillbaka.

Vad har varit jobbigt med att vara ordförande för FSL? – Utmanande har varit att kombinera jobbet som kanslichef med rollen som ordförande för styrel-

sen. Det är kanske den svåraste biten.

Borde man införa en tidsbegränsning för hur länge en ordförande kan sitta på posten?

– Nej, som ordförande kan du vara med så länge du levererar, men sedan måste du själv förstå att stiga åt sidan.

– Jag visste när jag tillträdde 2014 att det här inte är ett jobb som jag går i pension från. Jag tänkte på organisationen. En organisation behöver förnyelse i ledningen för att vara livskraftig.

Vad gjorde att du ville gå vidare nu?

– Det kom ett jobb som jag inte kunde låta bli att söka. Det kändes om ett ”once in a lifetime” läge.

Vilket råd vill du ge din efterträdare?

– Njut av uppdraget. Det är ett fantastiskt jobb att leda FSL. text och foto: mattias fagerholm

5

14.5.2020 • Nr 9

 Johanna Rudbäck-Qvist, skolkurator i Grankulla, tog en kvällspromenad vid Gallträsk och lät en väninnna avporträttera sig. foto: susanna westermarck

Hösten får visa hur våren har varit När jag ringer upp Johanna Rudbäck-Qvist har hon just loggat ut från ett möte med ungdomsgården, elevhälsopersonal, rektorer och kyrkans ungdomsarbetare om ungdomarna och eleverna i Grankulla och hur läget ser ut nu då skolorna skall öppna sina dörrar.

– Det är bra att få veta hur de olika parterna tänker och vilka utmaningar som finns för var och en, säger Johanna, som är skolkurator i Grankulla, i Granhultsskolan, åk 1–6 samt förskolan.

Våren har varit en tid av digitala möten som avlöser varandra. Då ett möte tar slut börjar ett annat. Tiden för fysisk förflyttning mellan möten finns inte längre eftersom man redan sitter vid sin dator.

– Man jobbar hela tiden. När skall man släcka sin dator? När man jobbar hemma är det inte klockan som avgör när arbetet tar slut, säger Johanna.

När skolorna stängde sina dörrar i mitten av mars kom arrangemangen rätt fort igång. Distansundervisningen började direkt och också kuratorns jobb började på distans då.

Nya tider, nya rutiner Först gällde det att bli bekant med alla kanaler som stod till buds för att komma i kontakt med eleverna och familjerna. Numera går det galant, som Johanna säger har skolfolket blivit experter på de olika aktörernas medier.

– Först pratade jag med eleverna i tele-

fon, men jag insåg fort att många behöver se den de pratar med, ansiktsuttrycken säger så mycket. Jag övergick sedan till att träffas över nätet så att vi såg varandra.

– Eleverna är ju experter och det var de som föreslog att träffas på det sättet.

Under den rådande situationen kan eleverna inte knacka på Johannas dörr då andan faller på och de önskar prata litet.

– Jag saknar nog möjligheten att träffas ansikte mot ansikte. Nu är kontakten mera planerad. Men både föräldrar och elever hör nog av sig spontant på Wilma eller per telefon i form av meddelanden.

Och med vissa familjer har Johanna haft regelbunden kontakt också under undantagssituationen.

Till Johannas ordinära arbete hör också gruppträffar där eleverna kan diskutera kring olika frågor, såsom exempelvis mobbning och relationer. De här träffarna har också fallit bort nu.

Strax före påsken gjorde elevhälsan (i

vilken ingår skolhälsovård, skolkurator och skolpsykolog) en måendekoll för samtliga knappt 400 elever i Grankulla i åk 1–6.

Enkäten skickades ut till familjerna och frågorna gällde hur skolarbetet hemma förlöpt och om det förekommit svårigheter med bland annat sömn, motion, kompisrelationer. Man frågade också om eleverna har upplevt oro och rädslor och känt sig ensamma under den isolerade tillvaron.

Enkäten gav också eleverna möjligheten att be om att få kontakt med elevhälsan.

– Vi ringde sedan upp alla som svarat antingen Ja eller Kanske på den frågan, berättar Johanna Rudbäck-Qvist.

– Vi kollade hur läget är och hur de mår och om de vill ha fortsatt kontakt.

Isoleringen börjar smaka trä Johanna tycker det är bra att skolorna nu öppnas.

– Det är många som upplever ensamhet och att det känns tråkigt. I början gick det bättre men efter så här lång tid känner man av ensamheten och väntar på att skolan skall börja.

Skulle isoleringen fortsätta skulle det för många elever vara fem månader borta från skolan, vilket är en mycket lång tid.

– De sociala mötena och socialt välmående är viktiga saker. Lärarna får nu också en möjlighet att kolla upp vem som eventuellt behöver mera stöd nästa höst.

Många effekter av vårens isolering kommer att visa sig på hösten, tror Johanna Rudbäck-Qvist. I Granhultsskolan görs trivselenkäter varje vår och höst, men vårens

Det är många som upplever ensamhet och att det känns tråkigt. I början gick det bättre men efter så här lång tid känner man av ensamheten och väntar på att skolan skall börja.

JOHANNA RUDBÄCK-QVIST Skolkurator i Grankulla

enkät föll nu bort.

Framtiden får alltså utvisa hur de här våren har gått. Symtomen på isoleringen kanske visar sig först senare.

– På hösten kommer vi att se mycket av det som har hänt på våren.

Det återstår bland annat att se hur belastade familjerna är och hur kamratrelationerna återfunnit sina gamla former.

För Johannas del innebär de öppnade skolorna att hon också återgår till jobbet i skolan. Hon vill träffa och följa upp elever som bett om kontakt under våren.

– Mitt jobb slutar ju inte efter skolavslutningen utan jag kommer nog att ha kontakt med vissa elever också under sommaren, säger hon. tom ahlfors

6

14.5.2020 • Nr 9

Eklöfska skolan och Strömborgska skolan i Borgå erbjuder både öppna inlärningsmiljöer och undervisning i mer traditionella klassrum.

Lektionen och situationen får styra vilka alternativ som är de bästa.

Flexibla rum, myshörnor och väg

E

n räckstång i korridoren, ribbstolar i och utanför klassrummen samt en kombinerad klätterställning och konstinstallation som täcker en mindre vägg.

Här finns många inslag som blicken dras till.

– Vi ville skapa en enhet som möjliggör rörelse, förklarar Johan Öhberg när han visar runt i Eklöfska skolan som han är rektor för och som sedan hösten verkar i en renoverad och till hälften nybyggd fastighet i Tolkis i Borgå.

När skolan planerades valde man att gå in för en väldigt flexibel användning av rum, salar och andra undervisningsutrymmen. Därför har tidningen Läraren bett att få titta in.

– Vi har utmanat det traditionella tänket, säger Johan Öhberg.

Skolan har 176 elever, 10 lärare och därtill kring 15 personer i den övriga personalen.

Den dagliga verksamheten bygger på tre olika team. Det är en av ledstjärnorna.

Förskolan bildar ett team tillsammans med årskurserna ett och två, ett annat team består av årskurserna tre och fyra, medan årskurserna fem och sex bildar ytterligare ett team.

Förskolan och skolan hör till olika administrationer, men det ska inte märkas under skoldagen.

– Här finns ingen gräns mellan förskola och skola. Det var en sak vi hållit stenhårt fast vid, säger Öhberg och berättar att alla ska känna att de hör till samma gemenskap.

Stora rum På grund av pandemin är det tyst och lugnt i huset under det här besöket. Endast ett tiotal anställda är på plats.

Vi stiger in i den sal där förskolebarnen brukar samlas.

– Det här utrymmet används normalt från 6 på morgonen till 17 på eftermiddagen, ibland till och med längre.

Johan Öhberg berättar att väggen till rummet invid kan öppnas i en handvändning.

– Nu ska vi upp till bevis, säger han och visar hur väggpanelen på två röda sekunder skjuts samman med handkraft och förvandlas till en stor öppning.

Så här går det att göra med många av väggarna i huset. I stället för att mer traditionellt planera för ett visst antal klassrum med given storlek – 55 kvadratmeter – valde skolan färre men större rum. Den bärande tanken är att ett större rum möjliggör fler

funktioner än ett mindre. Årskurserna är inte indelade i två, vilket elevantalet skulle tillåta. I stället är årskurserna samlade i samma rum där undervisningen sköts av (i regel) två lärare. Vid behov delas klassen och då kan det bli aktuellt att spjälka upp rummet med hjälp av mellanvägen.

Det kan också hända att en del av eleverna bänkar sig i en separat sittgrupp med låga mellanväggar, som finns i flera av rummen.

Effektiv användning – Det vi förlorat med det här är de riktigt små utrymmena, säger Johan Öhberg och förklarar att skolan i stället utnyttjar alla rum så effektivt som möjligt då de är lediga.

Utanför lunchtider används matsalen för undervisning, till exempel för bildkonst.

Det kräver extra städning, som skolan betalar för.

Skolan har heller inget separat bibliotek.

– Vi har bibliotekskvadratmetrarna på hjul, säger Öhberg och pekar på en hyllvagn som står i ett av rummen.

Akustiken är A och O för att undervisningen ska fungera i ett större rum, poängterar Öhberg. Det gällde att påverka planeringen för att uppnå tillräckligt god krav-

nivå för framför allt efterklangen, berättar han.

Nybygge I Näse inne i Borgå, drygt sex kilometer norr om Tolkis, verkar Strömborgska skolan sedan årsskiftet i ett nybygge i två, delvis tre våningar. Också här finns det flera lösningar som är värda att presenteras.

Rektor Carola Wiksten hälsar välkommen. Just nu är det rätt stilla även här, men normalt delar inte mindre än 487 barn och elever, 40 lärare och kring 15 övriga vuxna vardagen i skolan.

Att så många vistas i huset är ändå inget som återspeglas i mycket buller, intygar Carola Wiksten. Tvärtom.

– För många har det varit en aha-upplevelse att här är så tyst och stillsamt, säger hon och ger akustiken högsta vitsord.

Celler Skolan bildades då Näse, Saxby och Strömborgska skolan slogs ihop.

– Vi ville skapa den lilla skolan i den stora, säger Carola Wiksten och berättar att enhetsskolan till de högre klasserna tar emot elever från tre andra skolor i Borgå.

Vardagen kretsar kring några större helheter, så kallade celler. De har alla egen in-

7

14.5.2020 • Nr 9

Vi har utmanat det traditionella tänket.

JOHAN ÖHBERG Rektor i Eklöfska skolan

Öppna miljöer inget självändamål Johan Öhberg anser att goda inlärningsmiljöer kännetecknas av att de är inspirerande och tillräckligt flexibla för att möjliggöra många olika former av undervisning.

– Vi ville skapa en enhet som möjliggör rörelse, säger rektor Johan Öhberg och demonstrerar den kombinerade klätterställningen och konstinstallationen i Eklöfska skolan.

Stora undervisningsrum ska inte vara ett självändamål, säger Johan Öhberg.

– Man ska ha klart för sig vilket mervärde de öppna miljöerna ger. För de in nya saker, så är det ok. Men de får inte förstöra grundförutsättningarna för en god undervisning. Öhberg har länge intresserat sig för olika former av inlärningsmiljöer och genom åren har han hunnit besöka 64 skolor runt om i Europa för att snappa upp tankar och idéer.

Han började på allvar fördjupa sig i frågan för flera år sedan då det stod klart att tidigare Gammelbacka skola som han var rektor för skulle slås ihop med Tolkis skola.

Han ingick från starten i den grupp som

började planera för en ny och modern skola.

– Vi visionerade bland annat kring hur skolmiljön ser ut om 20–30 år.

Samarbete Det blev en långdans av skolplanerna och lösningen blev till slut att den svenska skolan i Tolkis – nya Eklöfska skolan – fick den finska skolans tidigare hus, som grundrenoverades och förstorades. Tolkkisten koulu åter flyttade in i ett nybygge ett stenkast ifrån.

Resultatet är gott, säger Öhberg och berättar att de två skolorna använder vissa utrymmen gemensamt – slöjdsalen i finska skolan och musik- och gymnastiksalen i den svenska.

ggar som öppnas gång och i stort sett även en likadan struktur: En öppen lärmiljö, två tre klassrum som vid behov kan bilda ytterligare en större lärmiljö genom att öppna väggen, och därtill grupprum och ett eller några små rum.

– Lärarna känner sina grupper och vet hur de vill jobba, säger Wiksten och berättar att situationen och lektionen avgör hur rummen används.

Förskolan och ettorna arbetar i en cell, tvåorna och treorna i en, fyrorna, femmorna och sexorna i en och slutligen sjuorna, åttorna och niorna i en.

Populär trappa Vi stiger in i ett rum med många dörrar. Det här är ett arbetsrum med anslutning till de kringliggande salarna för textilslöjd, teknisk slöjd, bildkonst och huslig ekonomi.

Här kan elever från olika klasser och med undervisning i olika ämnen arbeta med sitt.

– Det uppstår många spontana möten i vår skola.

Mitten av byggnaden kan beskrivas som en öppen och ljus helhet i två våningar, en lunga. Här möts både entréer och korridorer, och här finns flera soff- och bordsgrupper.

Den breda trappan som binder samman de två våningarna är till hälften vikt för sittplatser. Carola Wiksten berättar att trappan

är en populär samlingsplats och att den också används lektionstid, i undervisningen.

Hon är väldigt nöjd med lösningarna i byggnaden.

– De möjliggör många olika pedagogiska tankar. Huset sätter inga gränser.

Inte delade klasser Också Kenneth Holmberg som är klasslärare i skolan ger helheten gott betyg. Årskursen som han undervisar i är inte indelad i två klasser, vilket elevantalet 38 skulle möjliggöra. I stället leder han lektionerna tillsammans med en lärarkollega. Det ger eleverna bättre undervisning, konstaterar han och säger att han inte skulle byta tillbaka till tiden då han var ensam lärare i klassrummet.

I Eklöfska skolan sköter klassläraren Beatrice Henriksson-Huitula likaså undervisningen i sin årskurs tillsammans med en lärarkollega.

– Det kräver mycket samplanering, men jag tycker att det funkar bra. Det är givande att bolla med tankar och idéer, säger hon och berättar att det är mer regel än undantag att de 27 eleverna i årskursen har lektion tillsammans, med mellanväggen öppen. text och foto: niclas erlin

 Rektor Carola Wiksten säger att Strömborgska skolan bäddar för spontana möten. Här är ett av flera rum där eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp.

Det uppstår många spontana möten i vår skola.

CAROLA WIKSTEN Rektor i Strömborgska skolan

8

14.5.2020 • Nr 9

”Lärarna har hanterat situationen föredömligt” När regeringen utlyste undantagsförhållanden var landets skolor tvungna att ställa om med mycket kort varsel. Charlotta Hilli, som forskar i distansundervisning vid Åbo Akademi, tycker att de finländska lärarna hanterat situationen föredömligt.

– Utifrån vad jag har hört från lärare och föräldrar har de flesta skolor klarat omställningen till distansundervisning mycket bra.

De har använt de digitala system som varit tillgängliga och löst utmaningarna som de stod inför.

Men trycket på lärare och skola har varit stort, säger Charlotta Hilli, universitetslärare i allmän pedagogik och högskolepedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Hilli har bred erfarenhet av distansundervisning. I sin doktorsavhandling utvecklade hon en distanskurs i samhällslära på gymnasienivå. Senare var hon också med och utvecklade ViRum som är ett virtuellt gymnasium i Svenskfinland.

– Som bäst är jag med i en arbetsgrupp som utvecklar bland annat didaktik för distansundervisning i Sverige och Finland genom Ifous-programmet Digitala lärmiljöer, berättar hon.

Distansundervisningen som grundskolorna nu tvingats ordna skiljer sig från den som hon själv varit med och utvecklat. Till exempel ViRum på gymnasienivå erbjuder bara vissa kurser på distans.

– Den plattformen är mera öar av distansundervisning och några kurser. Det är helt annat när lärare som inte är vana vid distansundervisning plötsligt ska ordna det och dessutom sker all undervisning i den formen och för alla åldersgrupper.

Passar äldre elever bättre Inom ViRum har tanken varit att lärare och elever möts online och går igenom innehållet tillsammans. Läraren har också haft möjlighet att ge handledning. Ett koncept som lämpar sig bättre för äld-

re elever.

– På andra stadiet klarar också vissa elever distansstudier mycket bra och kan avlägga kurser snabbare, men för yngre elever kan det vara en stor utmaning om de inte har goda studiestrategier. Undervisningsgrupperna är också viktigare för yngre elever eftersom de vanligtvis vill ha en nära relation till läraren och klasskamraterna, säger hon.

Det som enligt henne långt avgjort hur väl enskilda skolor har lyckats med distansundervisningen de senaste månaderna är hur den digitala infrastrukturen varit uppbyggd sedan tidigare. Kommuner som haft råd att satsa på det digitala har klarat omställningen bättre.

– Det här har troligen satt skolor i olika lägen. Finns det inte en vana vid digital teknik från tidigare har omställningen varit större.

Sedan kan det också variera mellan lärare som implementerat digital teknik i undervisningen och de som inte gjort det, säger Charlotta Hilli.

Och fortsätter: – Vi ska komma ihåg att det krävs mycket för att bygga upp distansundervisning. Det krävs stora resurser och handledning av både lärare och elever och vi vet att det varierar mellan kommuner.

Strukturen hemma viktig Det har också under epidemin rapporterats om att kommunikationen mellan skola och hem inte alltid fungerat optimalt och att en del elever lämnats ensamma. Hilli kan inte avgöra vad det beror på men poängterar också att en stor del av ansvaret för undervisningen hamnat på föräldrarna.

– I praktiken har det säkert för många handlat mera om he-

 Universitetslärare Charlotta Hilli vid Åbo Akademi har forskat om distansundervisning. Enligt henne har lärarna klarat omställningen till distansundervisning på ett föredömligt sätt. Hon tycker också det är bra att skolorna nu öppnar igen. foto: ann-britt pada

mundervisning än undervisning på distans. Hur väl en elev klarat sig under den här perioden hänger också på vilken struktur man har hemifrån. Men i vissa fall verkar det som att kommunikationen med hemmen inte fungerat som den borde. I många fall har ändå skolorna hittat sätt att organisera handledningen på distans efter några veckor, säger hon.

Undervisningsminister Li Andersson signalerade tidigt att ambitionsnivån måste kunna sänkas på fältet. Hilli håller med om att det är viktigt att lärarna inte har haft för stor press på sig själva.

– Undervisning på distans är en annan form av undervisning och därför kan ambitionsnivån inte vara lika hög nu. Jag tror också det finns en trötthet både bland lärare och elever för den digitala miljön är en helt annan än i klassrum.

Därför tycker hon att det är bra att skolorna öppnar igen den 14 maj. Hon har förståelse för att det finns starka känslor inför beslutet och att det också blir en utmaning för skolorna att organisera det hela när vissa lärare och elever

troligen stannar hemma på grund av smittorisken.

– Distansundervisningen fortsätter antagligen därför i någon form. I skolan kan det också vara svårt att hitta utrymme för en fysisk distans och att övervaka att elever håller distansen till varandra under till exempel raster.

Men ser man till skolans sociala och kulturella uppdrag är det viktigt att kunna avsluta läsåret tillsammans och att samlas innan sommaren i någon form, anser hon.

– Många lärare på andra stadiet har saknat skolans lokaler och resurser och poängterat att det viktigt att få möjlighet att genomföra vissa praktiska moment i skolmiljön.

Efterlyser nordiskt perspektiv Enligt Charlotta Hilli har det inte gjorts omfattande studier kring distansundervisning för yngre elever. I stället har forskningen fokuserat mest på högre utbildning på universitetsnivå. Hon tror att det nu kommer ske forskning kring distansundervisningens didaktik.

– Vi behöver mer kunskap om

distansundervisningens didaktik i synnerhet ur ett nordiskt perspektiv. Vi har en annan grund än exempelvis Nordamerika och Australien som förhåller sig annorlunda till undervisning överlag. I Norden är lärarens autonomi stark i relation till läroplanen och vi har ett bildningsideal som vi gärna värnar om.

Hur det blir på sikt återstår att se. Charlotta Hilli tycker det ska bli intressant att se hur olika skolor genomförde distansundervisningen, vad som upplevdes som svårt, vad som fungerade och vad de kan ta med sig från den här tiden på sikt.

– Vissa elever har tyckt om distansundervisningen och de har haft bättre studiero hemma. Andra har halkat efter och fått kämpa med både motivation, studiero och studiestrategier. Lärare har fått stöd av varandra och handledning kring den digitala tekniken vilket de kanske saknat tidigare, vissa har utvecklat nya metoder där elevens lokala miljö fått större utrymme än tidigare. christoffer thomasfolk

9

14.5.2020 • Nr 9

Förkastat medlingsbud förorsakade gnissel mellan fackförbunden Vårdfacken fällde det medlingsbud som riksförlikningsman Vuokko Piekkala lade fram i de kommunala avtalsförhandlingarna. De övriga avtalsparterna hade varit beredda att acceptera budet, men för att nå ett avtal krävdes grönt ljus av samtliga parter. Därmed är de kommunalt anställda fortfarande i ett avtalslöst läge. I jakten på syndabockar har ordkriget mellan fackförbunden trappats upp.

Riksförlikningsman Vuokko Piekkala hade satt valborgsmässoafton som deadline för parterna att svara på det medlingsbud hon lagt fram.

Trots att det allt sedan förhandlingarna inleddes i januari funnits tecken på att vårdfacken i allmänhet, och Tehy i synnerhet, inte visat något riktigt stort intresse för att sluta ett avtal under rådande coronapandemi fanns vissa förhoppningar om att ett avtal kunde vara i sikte för de ca 420 000 kommunalt anställda.

O tider, o seder Men vårdfackens förhandlingsorganisation Sote förkastade Piekkalas medlingsbud. De andra förhandlingsparterna dvs FOSU (som bland annat företräder lärarna), JAU (Julkisen alan unioni) och Kommunarbetsgivarna KT hade varit beredda att godkänna budet.

Att vårdfacken sköt medlingsbudet i sank resulterade i ett osedvanligt hätskt tonläge fackförbunden emellan. JHL:s förhandlingschef Kristian Karrasch citerar i sin blogg Cicero som beklagar sedernas förfall med orden o tempora, o mores (o tider, o seder). Karrasch menar att vårdfacken bröt mot arbetsmarknadens oskrivna regler då man gick ut med sitt svar till Piekkala i offentligheten före den utsatta deadlinen och att man fär-

gar innehållet i medlingsbudet i enlighet med sina egna intressen.

Uselt medlingsbud Vårdfacket Tehys ordförande Millariikka Rytkönen kallar medlingsbudet för uselt och säger att det inte godkändes eftersom det hade försämrat vårdpersonalens arbetsvillkor.

– Vi gör inte ett dåligt avtal, skriver Rytkönen på Twitter.

Millariikka Rytkönen hade dock haft en möjlighet att skjuta ner det ”usla” medlingsbudet i ett tidigare skede. Riksförlikningsman Vuokko Pekkala hade nämligen avkrävt parterna på besked om det finns förutsättningar att föra medlingsbudet till respektive organisations beslutande organ.

– Jag förundrar mig över att Tehys ordförande förde ett bud som hon kallat uselt till förbundets styrelse. Hon kunde ha skjutit ner det redan på måndag (valborg inföll på torsdag, reds anm.) så kunde vi ha satt krutet på att förhandla istället för att i offentligheten förvränga innehållet i medlingsbudet, skriver FOSU:s verksamhetsledare Maria Löfgren på Twitter.

Löneförhöjning enligt allmänna linjen eller inte?

En fråga där det hettade till var ni-

vån på löneförhöjningarna. Följdes den allmänna linjen i medlingsbudet eller inte? Med den så kallade allmänna linjen avses den lönenivå som exportindustrin har förhandlat sig fram till. Det innebär en löneförhöjning på 3,3 procent i ett avtal som sträcker sig på 25 månader. I ett kortare avtal minskar löneförhöjningen i motsvarande grad.

Enligt Tehys ordförande Millariikka Rytkönen låg löneförhöjningarna under den allmänna linjen. Det skriver inte de andra förhandlingsparterna under. På bordet låg ett avtal på 23 månader och en löneförhöjning på 3,04 procent vilket motsvarar den allmänna linjen, säger KT:s forskningschef Mika Juutinen. Han får flankstöd av JHL:s Kristian Karrasch och OAJ:s Olli Luukkainen.

– Lärarna skulle ha fått procentförhöjningar i samma nivå som den privata sektorn. Skillnaderna rör sig i klassen tiondelar eller hundradelar och beror på olika långa avtal. Kommunsektorns avtal hade varit två månader kortare än i de flesta andra branscherna, säger Luukkainen.

slutet av avtalsperioden, det rör sig om över tre veckors lön. Men båda sätten följer den allmänna linjen, skriver Sund.

Den maximala utdelningen är med andra ord ett avtal som ger hela förhöjningen genast i början av avtalsperioden. Det är dock ett teoretiskt resonemang. Inga avtal av det slaget har gjorts.

Enligt OAJ:s ekonom Mika Väisänen följs den allmänna linjen också då man ser till när de olika förhöjningarna kommer. Praxisen för den allmänna linjen är att den första löneförhöjningen kommer fyra månader in i avtalsperioden och den andra 15 månader från avtalets början.

I Piekkalas avtalsbud hade också den första löneförhöjningen kommit efter fyra månader och den andra efter 12 månader.

– I det kommunala avtalsförslaget följer jämförelsetalet exakt den allmänna linjen och avtalen är också i detta hänseende likvärdiga. Tehys påstående att förslaget inte följer den allmänna linjen grundar sig på deras egen definition av den allmänna linjen, säger Mika Väisänen.

Jo, nej

Kiky-timmarnas öde

Tehys ekonom Ralf Sund står därmed rätt ensam när han i en bloggtext förklarar varför Tehy hävdar att lönenivån ligger under den allmänna linjen. Enligt Sund är det felaktigt att bara titta på procentsatsen under avtalsperioden.

– Skillnaden i lönekuvertet är enorm om löneförhöjningen på 3,3 procent betalas ut i början eller i

Också de så kallade kiky-timmarna var en bidragande orsak till att vårdfacken förkastade medlingsbudet.

– De oavlönade kiky-timmarna fortsätter till oktober, säger Millariikka Rytkönen.

Enligt budet skulle kiky-timmarna ha försvunnit ut avtalet 5.10.2020. Helt gratis har man inte blivit av med kiky i de andra bran-

scherna och det hade inte heller skett inom det kommunala avtalsområdet. För lärarnas del hade fem kiky-timmar hängt kvar ännu hösten 2020.

När de 24 kiky-timmarna infördes lades 12 h på samplanering Av dessa 12 hade 6 blivit kvar.

Samtidigt kan man konstatera att i och med att budet förkastades är alla kiky-timmar fortfarande en del av samtliga kommunalt anställdas arbetsavtal.

Eget avtalsområde Vårdfacken hade fått ett eget avtalsområde i likhet med undervisningssektorn (UKTA). Men Tehy var inte tillfreds med att det skulle förverkligas först i slutet av avtalsperioden, dvs 1.3.2022. Dessutom hade man följt det allmänna kommunala tjänstekollektivavtalet året till slut.

Också lärarna inom småbarnspedagogik hade enligt förslaget flyttat över till lärarnas avtalsområde, enligt samma tidtabell som sote-avtalsområdet.

Förhandlingar utan vårdfacken?

Förhandlingsorganisationen FOSU har krävt att Kommunarbetsgivarna KT återupptar förhandlingarna med de parter som är beredda att sluta ett avtal, dvs utan vårdfacken.

KT:s förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas vill inte kommentera möjligheten att KT skulle sluta ett avtal enbart med FOSU och JAU. mattias fagerholm

debatt

Vi lever i nuet och ska jobba framåt Ur min synvinkel upplever jag att den diskussion om samarbetet med OAJ som förts i samband med det stundande ordförandevalet har blivit oproportionerligt stor i förhållande till den verklighet jag som ordförande jobbat i.

Jag har försökt förtydliga saker under våren och valde senast att inte gå in i debatten med devisen häll inte mera bensin i en brasa som du vill släcka. Överraskad är jag över den omfattande debatten kring OAJ

som förts nu, även med tanke på att vi inte förde denna debatt i samband med ordförandevalet 2014. Då hade vi båda som kandiderade en solid bakgrund och erfarenhet av att jobba med politiker inom OAJ, vilket åtminstone för mig innebar att det inte fanns någon orsak att sätta krut på OAJ-samarbetet eller föra fram det som en valfråga.

Jag upplever att vi fått in ett stänk av populism i debatten, där vi nu målat upp hotbilder som åt-

minstone inte fram till slutet av mars 2020 fanns enligt mig. Upprepar samtidigt det jag sagt och skrivit tidigare, vi har ett förtroendefullt och respektfullt samarbete med OAJ. Detta bevisas av det inlägg OAJ:s första vice ordförande Petri Kääriäinen skrev.

Då jag skriver detta kommer jag att tänka på min erfarenhet som fotbollsspelare i Ekenäs IF i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Där fanns ett troget gäng EIF:are som hade ett

stort hjärta för fotboll och för klubben som satt på Ladugårdsgatans sida. Ett härligt gäng som kom med otaliga goda råd under matcherna över hur vi borde spela. Vi lyssnade men det blev sällan som de sa, vi utgick från de planer tränaren hade för hur vi skulle spela.

Nu då jag stiger tillbaka kommer jag att bli som dem som såg på fotboll, men min uppgift blir att vara tyst och visa tillit till dem som är på planen. De har också

ett brinnande hjärta för förbundet och har säkert tillräcklig kännedom om historian för att utgående från det arbeta i nuet och med höjd blick ser framåt mot framtiden. Vi ska hålla debatten saklig och värdesätta det arbete som görs för förbundet på olika nivåer.

Tack Pia för det du skriver i slutet av i din insändare!

CHRISTER HOLMLUND

10

14.5.2020 • Nr 9

kolumnen

debatt

jonas forsman Lärare i historia och samhällslära vid Brändö gymnasium.

Digitalt skutt kan inte ersätta vanlig undervisning Ok, säger det direkt: Distansundervisning fungerar ej i längden som ensam undervisningsform. Den som påstår det, ljuger (för sig själv) eller jobbar med fel yrke.

Vi är många som säkert tycker (och det bevisar också FSL:s enkät) att det under dessa veckor gått förvånansvärt bra på olika sätt, men ju längre tiden lider börjar man märka sprickorna. Vad vi märker är (speciellt med främmande elever) att distansen till eleverna växer, vi ”ser” dem inte på riktigt, vi uppnår inte den dialog som på riktigt behövs. Vissa elever sjunker in en dvala och har svårt att koncentrera och motivera sig. Andra klarar det bättre men det krävs en ganska stor kraftansträngning och förmåga till fokusering och koncentration, som i och för sig inte är dåliga förmågor att öva. Och så blir det helt enkelt tröttsamt i längden. Det visade ju också enkäten. Arbetsbördan har blivit större. För alla.

Visst, man slipper stöket (även eleven) och det disciplinära men det är en klen tröst.

Vi har säkert också alla lärt oss ett och annat digitalt knep som kan vara utmärkt att kunna. Och som man med förnuft i lämpliga portioner kan använda sig av i framtiden. Men det är farligt att börja tänka att detta ”påtvingade” digitala skutt helt och hållet skulle ersätta det vi tidigare hållit på med. Risken finns nog att någon i den mycket utmanande ekonomiska situation som kommer att råda framöver i kommunerna, kläcker inbesparingsidén att införa en betydligt större del distansundervisning med orden ”det gick ju så bra”.

Har faktiskt varit lite häpen över hur kraftigt vår moderförening OAJ gått ut med att vara mot en öppning av småbarnspedagogik och grundskola.

Som undervisningsministern sade i föregående nummer av Läraren så har det funnits många utmaningar kring distansundervisningen och att pausen, ifall man inte skulle ha öppnat skolor alls, faktiskt hade blivit fem månader lång!

Har faktiskt varit lite häpen över hur kraftigt vår moderförening OAJ gått ut med att vara mot en öppning av småbarnspedagogik och grundskola. Inom min förening är vi ungefär tudelade.

Frågan är inte svartvit. Vissa praktiska utmaningar kommer säkert att finnas, det går inte att förneka. Men som undersökningar i skrivande stund antyder är inte skolor smittohärdar så som många vill påstå. Och så här gör man också annorstädes i Europa. Men man måste förstås noggrant följa med situationen och kanske fatta ett annat beslut om något nytt dyker upp.

Det här var min tredje kolumn i Läraren. Som ni märker skräder jag sällan orden. Det har varit kul att skriva. Vi ses antingen här på nytt eller någon annanstans. Tack för responsen och trevlig sommar!

Kan FSL tända gnistan?

I uppgifterna i ”Kampen om Klubban” på www.fsl.fi hade vi en uppgift där man skulle välja sida. Ett av våra påståenden var: Ökat ekonomiskt bidrag till lokalföreningarna eller utökad medlemsverksamhet på förbundsnivå. Jag valde utökad medlemsverksamhet på förbundsnivå trots att jag tycker att det ena inte utesluter det andra.

Jag har varit med i styrelsearbetet på lokal nivå i många år och i olika kommuner. Jag har för länge sedan insett att föreningarna i våra kommuner ser mycket olika ut.

Vi har små lokalföreningar som kämpar med det ekonomiska och vi har stora föreningar som kanske har det bra ställt ekonomiskt, men som istället har ytterst svårt att aktivera sina medlemmar. Även små föreningar kan ha svårt att aktivera sina medlemmar. Vi har föreningar som har flera intresserade till viktiga poster (styrelseposter, fullmäktigeledamöter mm) och vi har föreningar som inte ens får intresserade till FSL:s högsta beslutande organ (fullmäktige). Hur ska vi aktivera dessa för-

Utan våra lokala föreningar och de aktiva på lokalplanet skulle inte FSL vara så starkt som det är idag. eningar?

Det lokala arbetet i kommunerna är viktigt för FSL. Det är i de lokala föreningarna man känner till specifika utmaningar för just den orten. Utan våra lokala föreningar och de aktiva på lokalplanet skulle inte FSL vara så starkt som det är idag. Hur kan vi då aktivera de föreningar som kanske inte är lika aktiva? Vad kan FSL bidra med?

Jag tror först och främst på personlig kontakt. FSL behöver resa ut till dessa föreningar och träffa folk i skolorna i dessa kommuner. Det är bra med föreningsbrev och det är bra med information från förbundet men jag tror ändå att den personliga kontakten

väger mer. Sedan behövs det också en liten gnista. Kan FSL genom sitt breda kursutbud locka någon ny med i föreningsverksamheten?

Borde vi tänka på en kurs för den som aldrig varit aktiv inom den egna föreningen?

När vi valde påstående tänkte jag just på de föreningar som har svårt att få föreningens verksamhet att rulla. Bidrag till en förening som bara just och just orkar hålla sig på ytan hjälper inte.

I det skedet orkar ingen fundera på mer verksamhet än det som behövs för att hålla igång föreningen och att sedan ännu få in en bidragsansökan till förbundet kan kännas jobbigt. I det läget behövs kanske en bra, underhållande, informativ, avkopplande och inspirerande kurs som någon annan ordnat.

Kan FSL som förbund stöda och hjälpa till att tända gnistan i de inaktiva föreningarna genom att utöka medlemsverksamheten på förbundsnivå till exempel genom ett utökat kursutbud?

PAMELA LEKA Kandidat i FSL:s ordförandeval

Inget motiverar löneskillnader i grundskolan I följande insändare vill jag fokusera på lärarnas arbetstid, lönepolitik och det fackliga arbetet i FSL:s föreningar.

Försök med årsarbetstid pågår i grundskolan. Arbetstidssystemet är en evighetsdiskussion. Jag vill att FSL tillsätter en arbetsgrupp som på allvar går på djupet i de här frågorna och att vi är ett förbund som vågar komma med konstruktiva förslag. Jag vill att vi mäter medlemmarnas åsikter i frågan om arbetstidens utveckling.

Jag vill att FSL:s fullmäktige formar en konkret politik om FSL:s ställning och målsättning i frågan.

Det må så vara att de här frågorna har diskuterats i ”all avighet” men jag vill hävda att frågan är viktigare än på länge. Alla undersökningar pekar på en ökad arbetsmängd. Vi behöver förändringar, men för att åstadkomma dem måste vi veta att vi har medlemmarna med oss. Försöken med årsarbetstid har seglat i motvind, kan

det innebära medvind för stegvisa förändringar i undervisningsskyldigheterna?

Jag anser inte att det finns något som motiverar stora löneskillnader i grundskolan. Idag har vi en enhetlig grundskola och enligt behörighetsförordningen krävs en högre högskoleexamen, därmed bör målsättningen vara att grundlönerna i 1–9 under de kommande åren närmar sig varandra eller jämnas ut stegvis. Medlingsbudet som förkastades innehöll riktade löneförhöjningar för klasslärare utan ämneslärarbehörighet, en lönepolitik som jag stöder. Enbart procentuella förhöjningar gör att skillnaderna ökar.

Det lokala arbetet är viktigt, där sker medlemsrekryteringen och där ute i föreningarna görs arbetet med att locka med nya medlemmar i lokalföreningarnas arbete. Som ordförandekandidat vill jag utlova ett starkt centralt stöd till föreningarna. Ett stöd som ska

Hur ska FSL se ut om tio år? kunna formas utgående från behovet och inte enbart från strategier på ett papper. Jag är inte rädd för att prova på nya former av samarbete och stöd. Det viktigaste är att säkerställa medlemsaktivitet för styrelsearbete och intressebevakning lokalt, ett arbete som fungerar som språngbräda till förbundets beslutande organ.

Hur ska FSL se ut om tio år?

Hur ska lärarnas och rektorernas arbetstid utvecklas? Det vill jag vara med och forma tillsammans med dig.

JENS MATTFOLK Kandidat i FSL:s ordförandeval

11

14.5.2020 • Nr 9

debatt

Hissa flaggan för engagemanget Livet har inte varit sig likt för någon under vårens kris. Inte minst för utbildningsväsendet.

Vi har upplevt snabba ryck och ett land som släckte ner på nolltid. När mycket annat stannade var det en sak som inte gjorde det: skolorna. Vi lärare avlade vårt största prov någonsin. Och jag vågar säga att vi klarade det.

Det måste vara självklart att säga det högt och det är minst sagt okej att fira det.

Därför vill jag att vi hissar den blåvita flaggan den 14 maj. Vi flaggar för skolan, för landet, för våra skolelever och också för vår personal – för både lärare och all övrig personal i skolan. Det är nämligen viktigt att skoleleverna och samhället får känna av att ett delmål har nåtts. Skolan, som är en grundrättighet, öppnar sina dörrar igen.

När det kommer till FSL och en engagerad lärarkår måste vi alltid minnas följande: varför vi finns till, vilken mission vi har och vart vi är på väg. Vi representerar en viktig yrkeskår. Vi vet att bildning bär landet, att det är det som är grunden till Finlands fortsatta

Hissa flaggan för att det vi gör har betydelse på riktigt. konkurrenskraft.

Det vi gör har en enorm betydelse och vi skall också visa det i vår vardag samt i all intressebevakning som berör vår sektor.

För att vi ska kunna påverka så krävs en stark och aktiv medlemskår som vill förändra och som ser nyttan av förbundets arbete. Även om vi har haft ett starkt FSL genom åren och fortfarande har det, så är det inget som kan garantera framtiden. Där fungerar vi på samma sätt som alla andra förbund och yrkeskårer.

Just nu leder vi i ovisshet och viss otrygghet – om vi fortsätter bygga vårt arbete och våra nätverk så kommer även vi som förbund att gå stärkta ur krisen. De handlar långt om förtroende och tillit till varandra. Och det handlar

om engagemang.

FSL stärks av den regionala balansen – de nya stadgarna garanterar regional representation med aktiva föreningar. Delaktigheten är bärande och en förutsättning för att visionen ska kunna förverkligas är aktiva föreningar som har ett gott samarbete med den föreningarna valt till fullmäktige.

Det här förutsätter att det finns en stark vi-anda och ett intresse för att vara aktiv. Det är ingen självklarhet utan den aktiviteten måste förtjänas om och om igen.

Hur skapar man då engagemanget, intresset och hur förklarar man vikten av nätverk och påverkan? Som aktiv i många beslutsfattande organ har jag lärt mig att det finns många sätt att påverka. Jag har valt att vara aktiv i många sammanhang, träffa nya människor och förhandla mig fram även med riksdagens representanter.

FSL har alltid varit duktigt på att vårda relationer till olika påverkare – det ska vi fortsätta med.

Men vi behöver också ta nästa steg i kommunikationen. Vi behöver ha en nära kontakt till med-

lemmarna genom olika kanaler, vi behöver göra det på ett positivt och meningsfullt sätt och vi behöver vara extremt lyhörda för det som vårt fält vill och behöver. Positivt och uppbyggande ordval har betydelse.

En transparent kommunikation kring vår intressebevakning har också betydelse.

Och vi måste våga utvärdera förbundets verksamhet mera, Hur skapar vi nyfikenhet? Hur ger vi en känsla av mervärde? Och hur skapar vi en trygghet och närhet till medlemmarna? Det finns inget enkelt svar på de frågorna. Det handlar om att lyssna aktivt, kommunicera varje dag, visa våra medlemmars olika vardagsutmaningar och ständigt berätta hur vi påverkar uppåt och vilken praktisk betydelse det har.

Eftersom jag alltid jobbat med nätverkstänk, tror jag också att nya sätt att jobba har en avgörande betydelse i medlemsaktivitet och medlemsvärvning. Att vi vill stå för delaktighet kunde stärkas av att de lokala styrelsemedlemmarna tar en mentorsroll i stödjandet av skolombuden. Mentor-

skap har betydelse och det är ett speciellt bra sätt för FSL att ta hand om nya medlemmar och aktiva.

Det sägs att engagemang är den nya hårdvalutan. De flesta arbetsplatser börjar inse att engagerade arbetstagare är guld. Så är det också för föreningar och förbund. Vi ska se våra medlemmar som just guld. Och som förbund ska vi jobba extra hårt för att få ännu fler engagerade medlemmar.

Den nya hårdvalutan kräver nätverk, ny kommunikation, fortsatt delaktighet och inte minst tillit till varandra.

Gläds med alla barn och unga som längtat efter sina lärare och sin gemenskap i klassen. Det visar det värde skolan har i samhället.

Hissa flaggan för att det vi gör har betydelse på riktigt – både för den lilla sjuåringen som står och väntar med en allt för stor skolväska på ryggen till själva samhället och konkurrenskraft i form av kompetens.

INGER DAMLIN Kandidat i FSL:s ordförandeval

Tillbaka till det nya normala Det overkliga håller på att bli verkligt. Nya direktiv, använd handsprit, städa intensifierat, håll distans, begränsa, sekvensera raster, förordna toaletter och ingångar till specifika grupper. Tankarna snurrar, trötta blickar möts via skärmar. Vår förmåga till snabba förändringar sätts på prov igen.

Vi ska tillbaka till skolan, men tillbaka till vad? Det nya normala?

Enligt Utbildningsstyrelsen är den period som återstår av närundervisningen viktig med tanke på elevernas välbefinnande och sociala relationer.

Får man den nyttan som man förväntar sig eller är det snarare ett sätt att undvika kulmineringen av problem i vissa hemförhållanden som snarare tillhör socialsektorn? Eleverna återvänder till en skolvärld med fysisk dis-

tansering och höjda hygienkrav samt obeprövade undervisningsarrangemang. Under kommande period ska elevernas kunskaper också kartläggas. Frågan är om allt detta är bra för elevernas välbefinnande. Uppfylls förväntningarna?

Vi vet inte hur det nya normala ser ut i framtiden, men vi ska vara beredda på att förändra vårt arbetssätt till det som då råder.

Vid snabba förändringar behöver vi vara kreativa för att hitta nya lösningar. Vi kommer att behöva fortbildning, men vi behöver vara flexibla gällande arbetsmetoder och arbetstid.

Enligt min mening kommer rektorernas roll att lyftas fram, det blir allt viktigare att se sin personal och vara lyhörd för hur personalen reagerar vid förändringar. Det är väsentligt att ingjuta ett positivt

tänk om en bättre framtid.

I skrivande stund har vi distansundervisning, en beundransvärd insats har gjorts av skolans personal. Nätverk som tutorlärare och distansundervisning i Svenskfinland har utgjort en betydande kunskapskälla. Tutorlärarna har haft en viktig funktion vid fortbildning av lärare i det digitala.

Olika nätverk och tutorlärare behövs också i framtiden.

Vid otrygga tider ökar intresset för fackförbunden, vilken roll har de i det nya normala? I krisen som pågår är det många med låga löner som genomför värdefulla arbeten.

Det är långa arbetsdagar och föränderliga arbetsvillkor, vilka kan i värsta fall vara det nya normala.

Fackförbunden behöver arbeta för att det arbete medlemmarna gör även ersätts.

För lärarnas del behövs ett nytt

Vår förmåga till snabba förändringar sätts på prov igen. Vi ska tillbaka till skolan, men tillbaka till vad? Det nya normala? arbetstidssystem och ett lönetillägg vid drastiskt förändrade arbetssituationer.

Fackförbunden behöver också förstärka och utveckla koncept hur medlemmarna ska orka med sitt arbete.

Informationsgång är a och o i en kris, och bör ske effektivt via många kanaler till medlemmarna.

Den kommunala undervisnings-

sektorn är nu utan tjänste- och arbetskollektivavtal. Vi är värda löneförhöjning och att bli av med kiky-timmarna. Tack och beröm räcker inte i längden. I en krissituation bör fackförbunden visa en solidaritet och tänka längre än sin egen navel. Tillsammans löser man en kris.

Framtiden vet vi inget om, men sannolikt kommer det nya normala att fortsätta en längre tid än vi kan föreställa oss. Vi ska leva i nuet, se glädje i vardagen och visa kärlek till dem vi har omkring oss.

Det kostar inget att visa värme och uppskattning. Vi har fantastiska lärare och rektorer i Finland, tillsammans fixar vi utmaningarna med den nya normala skolvärlden.

JEANETTE LINDROOS Kandidat i FSL:s ordförandeval

12

14.5.2020 • Nr 9

debatt

Kom med som utställare på Nordens ledande utbildningsmässa

Educa 2021 29–30.1.2021 Det kommer en tid efter coronakrisen och då erbjuder Educamässan ett ypperligt tillfälle för hela utbildningsfältet att träffas och ventilera.

Deadline för anmälan till det svenskspråkiga kvarteret Hörnan är 10.6.

Mer information: www.fsl.fi/pa-gang/aktuellt

Extra pappa för FSLF Styrelsen för Finlands Svenska Lärarstuderandes Förening vill tacka Christer Holmlund för hans arbete som förbundsordförande.

Christer har alltid tagit emot oss lärarstuderande med öppna armar och visat intresse för att utveckla verksamheten. Man kan nästan

säga att han har varit som en ”extra pappa” för föreningen.

Vi vill därför rikta ett stort tack till dig Christer och hoppas förstås att våra vägar korsas på annat sätt.

Skulle du mot förmodan nångång välja att studera vidare, så

vill vi meddela att du alltid är välkommen som medlem och att ställa upp i styrelsen! Allt gott till dig, och ditt nya arbete vid NLS. FSLF:S STYRELSE

möten och kurser ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. ordinarie vårmöte går av stapeln tisdagen 19.5 klockan 16.00. Vårmötet hålls som distansmöte på Google Meet enligt anvisningar från Statsrådet. Här är länken till vårmötet: https://meet. google.com/bdo-zpmr-dhm. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 13 i föreningens stadgar. Ärenden som medlem önskar ta upp på mötet bör skriftligen meddelas till styrelsen 4 dagar före mötet. ○ Kallelse till KSLFs vårmöte tisdagen den 19 maj kl 18.00. Mötet sker via Meet. Stadgeenliga ärenden behandlas.

Anmäl dig senast 17 maj till ann-charlott.matikainen@korsholm.fi. Jag skickar länken till videomötet till de anmälda.

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110