Läraren 8 2020

ledaren Vårdfackens stridsplan är svår att genomföra så länge pandemin härjar. Ю r sidan 2

30.4.2020 • Nr 8 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Corona är en tidstjuv

Ю r läs mera på mittuppslaget

FSL skickade ut en stor enkät till medlemmarna för att kartlägga hur ni uppfattar distansundervisningen. Tiden som sätts på arbete har ökat mycket, men i övrigt verkar det förlöpa rätt väl.

Högre lön?

Lägre usk?

Kandidaterna i FSL:s ordförandeval har trots coronaisoleringen synats både på förbundets webbsida och på olika sociala medier. I detta nummer av Läraren får de svara på frågor av varierande natur, bland annat om sin egen distansvardag och om årsarbetstidssystemet med undervisningsskyldighet.

Läs t.ex. svaren på frågan ”Om valet står mellan högre lön och lägre usk, vad väljer du?” Ю r sidan 5

Lång tid utan personlig kontakt Om distansundervisningen pågår till slutet av maj, innebär det en sammanlagt fem månader lång period utan kontakt i person mellan lärare och elever. Fem månader är en otroligt lång period...

LI ANDERSSON Undervisningsminister

Ю r sidan 10

Fullmäktige möts ändå FSL:s fullmäktigesammanträde äger rum den 3 juni 2020. Under vårmötet behandlas stadgeenliga ärenden och en ordförande för förbundet för den återstående mandatperioden utses. Mötet hålls, om läget tillåter, i Akavahuset i Helsingfors med möjlighet att också delta på distans. Om läget inte tillåter ett möte i Akavahuset ordnas vårmötet endast som distansmöte.

2

30.4.2020 • Nr 8

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Tehy på tvären Vi är inte problemet, vi är lösningen. Så lyder sloganen i vårdfacken Tehys och Supers gemensamma kampanj i vårens avtalsrörelse. Frågan är bara när man är pigg på att vara en del av lösningen. I långdansen kring kommunsektorns tjänstekollektivavtal har det blivit allt mer uppenbart att vårdfacken vill valsa åt ett eget håll.

Känslan att vårdfacken inte riktigt på allvar eftersträvar en lösning till valborg, vilket de andra förhandlingsparterna förbundit sig vid, har vuxit sig allt starkare. Vårdfackens förhandlingsorganisation Sote rf skapade en viss irritation genom att kasta fram ett lönekrav som enligt arbetsgivarorganisationen KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen överskred 10 procent, och han kastade temporärt in handduken.

Sote har också signalerat att förhandlingarna borde läggas på is i och med coronakrisen.

För vårdfacken är det givetvis coronapandemin som spökar. Mitt i en hälsovårdskris är det otänkbart att ta till stridsåtgärder. Och utan stridsåtgärder är det svårt att driva igenom de rätt tuffa lönekrav som man har lagt fram. Sote rf vill ha ett löneprogram som på tio år årligen skall ge vårdarna 1,8 procent utöver den allmänna linjen. Det skall äta upp lö-

negapet till de mansdominerade branscherna. Därav sannolikt det halvhjärtade intresset för avtal just nu. Vårdfackens stridsplan är svår att genomföra så länge pandemin härjar.

Inom förhandlingsorganisationen FOSU, som bland annat företräder lärarna, har man kunnat ana en viss frustration över det låsta läget.

Olli Luukkainen, ordförande för både lärarfacket OAJ och FOSU, har antytt att det inte är arbetsgivarparten som är problemet. FOSU:s verksamhetsledare Maria Löfgren har konstaterat att somliga dansar, medan andra på riktigt försöker nå en lösning. Det är inte svårt att räkna ut åt vilket håll gliringarna går.

För FOSU:s och lärarnas del hade man sannolikt redan kunnat nå ett ett samförstånd med arbetsgivarparten. Men det finns fler vid förhandlingsbordet, och frågan är om Sote stjälper hela lasset. Visserligen är det, åtminstone i teorin, möjligt att sluta ett avtal utan vårdfacken. Men risken för att hela uppgörelsen flyttas till hösten är uppenbar. Det kan bli upptakten till att vårdfacken drar med lärarna i en strejkvåg. Med tanke på hur den kommunala ekonomin störtdyker kan det dessvärre innebära att man får stånga pannan blodig för att nå en uppgörelse som man är nöjd med.

Känslan att vårdfacken inte riktigt på allvar eftersträvar en lösning till valborg, vilket de andra förhandlingsparterna förbundit sig vid, har vuxit sig allt starkare.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Fullmäktige kallas till vårmöte den 3 juni Om läget tillåter hålls mötet i Akavahuset i Helsingfors med möjlighet att också delta på distans. Under vårmötet behandlas stadgeenliga ärenden och en ordförande för den återstående mandatperioden utses.

Riksdagen har stiftat en tillfällig ändring av föreningslagen, vilket gör det möjligt att också delta i FSL:s fullmäktigemöte på distans. Därför kan vi nu äntligen kalla till vårmöte den 3 juni.

rekommenderar vi föreningarna och medlemmarna att spara på icke brådskande motioner och initiativ till höstens fullmäktigemöte. Kom ihåg att det alltid går att sända initiativ till styrelsen!

Om det bara är möjligt erbjuder vi ändå fullmäktigeledmöterna att delta på plats i en rymlig mötessal i Akavahuset i Helsingfors.

Vi återkommer kring detaljerna så fort vi kan och håller kontakten till ledamöterna per e-post.

Jeanette Lindroos, Inger Damlin, Jens Mattfolk och Pamela Leka är de fyra kandidater som hittills har meddelat att de ställer upp i valet av ordförande för FSL. Nu när vi äntligen har ett datum för vårfullmäktige trappas kampen upp - följ kandidaterna på www.fsl.fi, #fslordförandeval och förstås i Läraren här och på webben.

På

grund

av

specialarrangemangen

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

30.4.2020 • Nr 8

ordförord linda felixson Vice ordförande för FSL

Det finns enkäter och så finns det enkäter

 Det återstår att se vem som har anledning att korka mjödet.

Mjöd, struvor och kanske ett förhandlingsresultat på vappen

Medlingsbud i de kommunala förhandlingarna Riksförlikningsman Vuokko Piekkala har gett ett medlingsbud i de kommunala avtalsförhandlingarna. Det torde röra sig om löneförhöjningar som följer den allmänna linjen och som förpassar kiky-timmarna till historien. Stalltipset är att vårdfacken förkastar budet.

Det blev dussinet fullt om man räknar antalet medlingsförsök innan Vuokko Piekkala kom till skott med ett medlingsbud. Innehållet är inte offentligt, men det torde röra sig om ett avtal på 23 månader och löneförhöjningar som följer den allmänna linjen. Enligt uppgift försvinner de så kallade kiky-timmarna.

Tumme upp eller tumme ner på vappen Senast torsdag 30.4 kl 12.00 vill riksförlikningsmannen veta om parterna godkänner eller förkastar medlingsbudet. För lärarnas del innebär det att OAJ:s styrelse, men även inkomst- och lönepolitiska utskott skall godkänna budet. Det skall också få grönt ljus avförhandlingsorganisationen FOSU:s styrelse. Det är FOSU (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade) som företräder lärarna i förhandlingarna. Olli Luukkainen är ordförande för både OAJ och FOSU. – För att kunna godkänna budet måste det innehålla många av de huvudmålsättningar vi hade inför hela förhandlingsrundan, säger Linda Felixson, vice ordförande i FSL och även medlem i OAJ:s inkomst- och lönepolitiska utskott.

Allt sedan förhandlingarna inleddes har det blivit allt mer påtagligt att vårdfacken Tehy och Super inte riktigt är med på noterna till alla delar. Förhandlingsorganisation Sote rf förband sig inte, så som de övriga avtalsparterna, att försöka nå ett avtal före valborg. Tvärtom flaggade man för att helt och håller avbryta förhandlingarna på grund av coronakrisen. En del irritation inom arbetsgivarorganisationen KT men också bland de övriga fackförbunden väckte också vårdarnas lönekrav som ansågs vara ohemult höga. Därför är också stalltipset att Sote kommer att förkasta Piekkalas bud. Och andra sidan har samtliga förhandlingsparter gått med på att föra medlingsbudet till sina respektive beslutande organ, vilket tyder på att det finns förutsättningar för att budet godkänns.

Rent spekulativt kan man tänka sig att Tehy och Super inte har någon större brådska med att sluta ett avtal. Under den pågående coronapandemin är det nämligen i praktiken omöjligt att ta till konfliktåtgärder för att driva igenom sina krav. Vårdfacken kräver ett löneprogram som under 10 års tid skulle ge 1,8 procent mer än den allmänna linjen årligen.

Om Sote förkastar medlingsbudet är det fullt möjligt att FOSU återupptar förhandlingarna med Kommunarbetsgivarna KT samt förhandlingsorganisationen JAU (Julkisen alan unioni). OAJ har signalerat att man är beredd att fortsätta förhandla också utan vårdfacken.

Gnabb mellan facken Armbrytningen i förhandlingarna har alltså inte enbart skett mellan arbetsgivare och arbetstagare. Tvärtom har man också kunnat ana ett visst gnissel mellan fackorganisationerna.

– Överraskande är, att det största problemet inte är arbetsgivaren, utan syskonorganisationer, konstaterade Olli Luukkainen under förhandlingarnas gång.

Slitningarna bottnar i att OAJ vill flytta över lärarna inom småbarnspedagogiken från det allmänna kommunala tjänstekollektivavtalet AKTA till undervisningspersonalens avtal UKTA. Tanken har inte fått ett speciellt varmt mottagande eftersom det skulle innebära att en del lönepengar flyttar från AKTA till UKTA. Samtidigt vill vårdfacken Tehy och Super också ha ett eget avtalsområde. Något som i sin tur varken KT eller FOSU är speciellt pigga på. Maria Löfgren dementerade visserligen i ett pressmeddelande påståendet att FOSU skulle motsätta sig ett eget sote-avtalsområde, men hon ser det inte heller som ett självändamål.

Småbarnspedagogernas krav om en flytt till UKTA ligger på förhandlingsbordet och vissa framsteg har gjorts på den punkten.

Vilka eftergifter som krävs för att frågan skall kunna föras i mål är oklart i skrivande stund.

Kommunsektorn med över 420 000 arbetstagare har sedan 31.3.2020 varit i ett avtalslöst läge.

mattias fagerholm

När jag valdes till vice ordförande för FSL såg jag framför mig en roll präglad av nära samarbete med ordföranden.

En roll där jag kunde lära känna förbundets verksamhet och samtidigt vara en stark påverkare. Jag tänkte inte tanken på att det skulle vara jag som kliver in som ordförande. Men här är jag.

Det känns roligt och spännande att få ha den här uppgiften. Jag får insyn i alla delar av förbundets verksamhet och jag kan vara med och påverka. Det känns tryggt att jobba med ett kansli som fungerar bra och en styrelse som är engagerad. Dessutom är vi ju i ett läge där det finns massor med aktuella frågor.

Under den senaste tiden har det kommit enkäter som ska fyllas i från många olika håll. FSL ville göra en undersökning för att se hur våra medlemmar mår och hur förändringarna gått. Vi ville veta hur det står till med arbetsredskap hos lärarna, hur mycket tid man satt ner på undervisningen samt vad lärarna anser om beredskapen att övergå till distansundervisning. Vi behöver en trovärdig grund att stå på när vi för fram både positiva och negativa effekter av de förändringar som gjorts inom skolvärlden på grund av covid-19. Resultaten ger oss vägledning för vårt fortsatta arbete.

Jag tar avstånd från att andra instanser, till exempel mediehus, skickar ut enkäter till föräldrar och lärare i syftet att kunna jämföra, peka finger och rangordna kommunerna.

FSL ville göra en undersökning för att se hur våra medlemmar mår och hur förändringarna gått. Vi ville veta hur det står till med arbetsredskap hos lärarna, hur mycket tid man satt ner på undervisningen samt vad lärarna anser om beredskapen att övergå till distansundervisning.

Jag förstår inte vad idén med det här är. Vad är det man tänker sig kunna åstadkomma? När man i dessa undantagstider frågar om man är nöjd med den undervisning som skolan gett är svaren subjektiva. Det som förälder A är nöjd med kanske inte förälder B gillar. Man kan inte dra så stora slutsatser av svaren på sådana frågor, speciellt inte när man får en känsla av att tidningar bara vill skapa rubriker.

Vi kan utgående från svaren i vår egen undersökning konstatera att lärarna har satt ner mycket tid på att ställa om sin undervisning, de har det ganska bra ställt med datorer och pekplattor men de flesta lärare saknar egna arbetstelefoner. Många lärare ser det här som en möjlighet att lära sig något nytt och kan se det positiva i förändringen. Utmaningarna har funnits i att bland annat kunna sätta gränser för sitt eget arbete. Ni kan läsa mera om resultaten i detta nummer av Läraren och på webben. Lärare i undantagstider gör en enorm insats. Ert jobb spelar roll.

Var snälla med er själva och varandra.

4

30.4.2020 • Nr 8

Digital undervisning betyder inte att eleverna bara sitter inne, framhåller Daniela Strandberg. På gymnastiken den här veckan får hennes elever skilt för sig orientera med QR-koder i centralparken i Pargas.

Mångsidig undervisning på distans via egen webbsida Klassläraren Daniela Strandberg utgår ifrån en egen webbsida i sin distansundervisning. På sidan varvar hon skoluppgifter med bland annat rörelseutmaningar, Grej of the Day, högläsning och en lång rad videoklipp som hon filmar själv.

– Wilma är lättillgängligt för föräldrar men inte eleverna, och Google Classroom är lättillgängligt för eleverna men inte föräldrarna. Eftersom jag har jobbat med webbsidor tidigare tyckte jag att det var den tydligaste och mest levande kommunikationskanalen för mig, elever och föräldrar.

Daniela Strandberg är klasslärare i årskurs fyra i Malms skola i Pargas. Hon har länge utnyttjat digitala lösningar i undervisningen för att variera arbetet och stöda inlärningen.

När undervisningen flyttades på distans var det enkelt att fortsätta på samma spår.

– Jag är lyckligt lottad i det avseendet att jag har intresserat mig för det här redan tidigare, och det digitala klivet blev inte så stort, säger hon.

– Överlag styrs min undervisning i klass av mångsidiga arbetssätt, där jag försöker fånga elevernas intresse och skapa en inre motivation hos eleverna. Det är ett någonting som jag fascineras av, och någonting jag försöker upprätthålla på distans också.

Inga livelektioner På klassens hemsida laddar Strandberg varje kväll upp följande dags program.

– Jag och min sexåriga dotter, som är hemma med mig, spelar varje dag in en morgonhälsning.

Målet är att väcka elevernas engagemang och nyfikenhet inför dagen. Innehållet varierar, tidigare hälsade klassen vi godmorgon på olika språk, och just nu cyklar vi omkring i Pargas och låter eleverna gissa var vi är.

Strandberg laddar upp hälsningen på sin Youtube-kanal och bäddar in videon på hemsidan.

Därefter följer dagens lektioner sammanfattade i rutor, en ruta per lektion, med instruktioner och länkar till material.

– Jag försöker hålla informationen i rutorna så kortfattad och överskådlig som möjligt. Behövs det längre instruktioner skapar jag en separat sida för dem, och infogar i stället en länk till den sidan så att rutorna inte blir fullproppade med information, förklarar hon.

En stor del av instruktionerna

är muntliga, men Strandberg håller inga livelektioner utan filmar dagligen in flera korta videoklipp hon laddar upp på webbplatsen.

– Vi jobbar ibland i mindre grupper i Google Meets eller Hangouts, men livelektioner för klassens alla 21 elever blir onödigt stökiga. Korta instruktionsvideor kan eleverna i stället titta på så många gånger var och en behöver.

Uppgifterna görs i arbetsböcker eller i Google Classroom, och eleverna skickar ett foto av varje avklarad uppgift till Strandberg via en meddelandetjänst familjerna själva valt. Strandberg kommenterar och ger feedback på alla uppgifter – en glad emoji eller ett röstmeddelande, och bokför varje inlämnad uppgift.

Lektionerna varvas med rörelsestunder som Daniela ofta filmar själv, och med Grej of the Day-videor som Daniela också gör själv.

Skoldagen avslutas med en så kal�lad Exit Ticket.

– Exit Ticket är en checklista i Google Classroom där eleverna får kryssa i att dagens uppgifter är avklarade. Ibland frågar jag någonting som repetition till det inlärda stoffet eller om de har ätit sig mätta under dagen, eller nån skojig, knasig fråga. När det är avklarat är skoldagen slut, berättar Strandberg.

– Barnen får jobba i egen takt,

men jag följer med deras arbete och förväntar mig att uppgifterna ska vara gjorda och inlämnade klockan 14. Rapporterar eleverna inte tillbaka före det hör jag av mig till dem.

Mer tid för undervisning Det har blivit en del sena kvällar när Strandberg har suttit och fixat med webbsidan, men hon upplever inte att hon jobbar längre dagar än tidigare.

– Situationen är krävande på många sätt, men samtidigt känner jag en tillfredsställelse över att jag nu kan fokusera mera på den egentliga läraruppgiften – planering, undervisning, feedback. I skolan är det så mycket annat som upptar tid och uppmärksamhet.

– Jag upplever också att min uppmärksamhet nu fördelas mer jämlikt i klassen. Jag kommenterar varje uppgift, jag hör av mig till varje elev, bekräftar varje elev.

Ingen kapplöpning Strandberg delar frikostigt sin planering och sitt material på nätet – något hon har fått tack för av många kollegor runt om både Finland och Sverige.

– Om någon tycker att mina videor är värda att användas är det bara roligt. Jag blir själv jätteglad när jag får ta del av andras idéer.

Finns det risk för att det blir en

digital kapprustning lärare emellan?

– Jag hoppas att ingen ser det här som nån tävling, jag vill i alla fall inte bidra till något sådant. Vi gör ju det bästa vi kan. Det finns ingen lösning som skulle vara den bästa utan alla jobbar utgående från egna kunskaper och intresse.

Det viktigaste är att man visar engagemang och intresse för barnen.

Vad har du lärt dig av den här perioden?

– Den här perioden har definitivt sporrat mig att testa nya saker, och jag tror att många nya undervisningsknep med fördel kan användas när vi återgår till klassrumsundervisning. Jag ser till exempel att jag oftare kunde spela in videor som stöd för matematikläxan.

– Situationen har också stärkt min övertygelse om att vi behöver satsa mera på studieteknik redan i lågstadiet. Det är en sak att sitta i ett klassrum, men en helt annan att studera hemma – trots allehanda digitalt stöd. Vi behöver rusta våra elever med fungerande strategier och bättre förståelse för inlärning. Det behöver de, undantagstillstånd eller inte.

Daniela Strandbergs webbsida hittas på adressen malmsklurigt. wixsite.com/website. text och foto: pamela friström

5

30.4.2020 • Nr 8

Högre lön eller lägre usk?

Coronaläget gör att de flesta i skolvärlden måste jobba på distans. Så också kandidaterna i FSL:s ordförandeval, som får ta del av Lärarens frågor per e-post den här gången.

1. Hur ser din arbetsvardag ut just nu?

2. Somliga lärare jobbar dygnet runt, medan andra kanske e-postar sina elever två veckors uppgifter och åker själv till stugan. Hur få en rättvis arbetsbörda?

3. Apropå rättvisa; många upplever systemet med undervisningsskyldighet som orättvist och försöket med årsarbetstid har också kritiserats. På vilket sätt skulle du göra lärarnas arbetstidssystem rättvist?

4. Om valet står mellan högre lön och lägre usk, vad väljer du?

5. Att göra större ingrepp i usken kommer med stor sannolikhet att innebära att vissa lärarkategoriers usk kommer att stiga. Vad säger du till de lärarna?

 Jeanette Lindroos.

 Pamela Leka.

 Jens Mattfolk.

 Inger Damlin.

1.Jag arbetar både inom distans- och närundervisning samt instruerar mina barn som studerar på distans. Min arbetsvardag börjar kl. 8.30 och slutar oftast vid 18-tiden. Tiden går åt till att ha undervisning på nätet, rätta elevers arbeten, ha kontakt med eleverna via olika sociala medier och Wilma, skriva instruktioner, planera och skriva uppgifter och filma in teoripass. Som tutorlärare har jag nästan dagligen träffar med lärare som vill ha hjälp med det digitala eller diskutera pedagogiska lösningar för distansundervisning. Förtroendemannauppgifterna har också ökat under distansundervisningstiden

1.Eftersom jag jobbar som speciallärare jobbar jag med både distans- och närundervisning.

Vissa dagar har jag några lektioner närundervisning och resten sköter jag på distans. Om jag inte har närundervisning jobbar jag hemifrån. Det blir många möten varvat med att svara på frågor på appar och på Wilma. Vissa dagar har jag peronliga möten med elever och andra dagar träffar jag mina smågrupper.

Samtidigt som jag har egen undervisning försöker jag hjälpa min förstaklassist här hemma. Det är utmanande och dagarna blir långa.

Ofta får jag ta fram datorn på kvällen för att planera följande dags program för det hinner jag inte med under dagen. Ibland har jag också fått ta veckoslutetn till hjälp för att hinna med allt.

1.FSL:s personal har morgonmöte varje dag och vid behov flera möten. Jag har varit nöjd med hur mitt arbete och mina kollegers samarbete har fungerat på distans. Jag och min sambo har två barn i lågstadiet så ibland får jag hjälpa till med skoluppgifterna.

1.Jag ville göra en seriös satsning på FSL:s ordförandeval och är tjänstledig från mars till den 24 april. Att vara rektor för en stor skola och parallellt kandidera är omöjligt.

2. Det vore bra med tydliga instruktioner redan från början. Skolvardagen ser annorlunda ut men skolgången är på inget vis pausad.

Ingen lärare är befriad från sitt ansvar och sin undervisning. Skolorna kan hitta system som passar dem men naturligtvis borde arbetsbördan vara så jämlik som möjligt.

3. Försöket med årsarbetstid har kritiserats, ja.

Men det finns positiva undantag, till exempel där man skjutit till pengar såsom i Helsingfors. Trots att det kritiserats tänker jag att vi säkert får med oss nyttig information från försöket som kan vara värdefull när vi utvärderar hur man kan gå vidare. Annars borde man kanske tänka praktiskt, om den största delen av lärarna trivs med usk-systemet som system och vill ha det kvar, så borde vi satsa allt krut på att jämna ut orättvisorna och få undervisningsskyldigheterna anpassade. Ett flerårigt program där man över till exempel en 3–5 årsperiod utvecklar usken skulle vara intressant.

2. Att inte kunna sätta gränser för sitt arbete eller göra en minimal insats är två ytterligheter. Arbetsbördan är hög för många lärare just nu, för jag tror alla försöker göra sitt bästa utgående från de förutsättningar de har. Vi kommer aldrig att nå ett rättvist system gällande arbetsbördan eftersom vi människor är så olika.

3. Jag ser två alternativ för vår framtid, årsarbetstid eller mera jämlik usk. En jämlikare usk, som även omfattar annat än undervisning, skulle bättre motsvara det arbete vi utför i dagens skolvärld. Rättvisare arbetsbörda kunde fås med årsarbetstid, men det skulle då sannolikt kräva mer arbete för rektorerna.

4. Personligen anser jag att min usk ligger ganska mitt i systemet och kunde vara utgångspunkt om man skulle förhandla för jämlikare usk. Jag har svårt att se att man går in för att sänka min usk, så svaret på frågan är högre lön.

5. Livet är aldrig rättvist. Att införa en mera jämlik usk, som även innehåller andra arbetsuppgifter, skulle göra oss alla till vinnare i framtiden. Vi kunde ha en rättvisare arbetsfördelning i lärarkollegiet så flera lärare skulle orka bättre med arbetet. Övergången borde ske stegvis så att det inte direkt blir så markanta förändringar för en del ämneslärare.

Oberoende av vilka arbetstidsförändringar vi gör så kommer det att finnas ett visst missnöje på fältet.

3. Det är dags att göra något åt lärarnas arbetstidssystem och jag tror att vi måste tänka om och tänka nytt. Här är försöket med årsarbetstid en bra början. Försöket ska naturligtvis analyseras och utvärderas noggrant. Det är dock viktigt att dylika försök ges tillräckligt med resurser. Resurser både för lärarnas jobb men också för rektorerna så att man verkligen kan utveckla ett hållbart system.

4. Kan man välja båda? Om jag måste välja skulle jag ta högre lön. Sedan skulle jag gärna omforma usken så att den inte endast innehåller undervisning utan att den också kan fyllas med andra uppgifter.

5. Vi borde istället prata om att harmonisera usken. Då tänker jag att vi börjar med att sänka usken för de lärare som har den högsta eller så att även andra arbetsuppgifter kan ingå i usken. Då måste den kanske döpas om eftersom den inte bara innebär undervisning.

2. Arbetsbördan är ju inte heller annars alltid ”rättvist” fördelad. Då tänker jag exempelvis på hur olika elev-/studerandegrupper kräver olika mängd arbete och hur den psykiska arbetsbelastningen varierar. Därför kanske vi inte inom lärarkåren ska förvänta oss att det är rättvist just nu heller, alla landade i den här situationen med sina egna förutsättningar och med de redskap som utbildningsanordnaren erbjuder.

4. Jag tycker frågan är fel ställd eftersom båda kan genomföras på sikt! Men om det i en enskild förhandling står mellan det ena och det andra skulle jag välja sänkt usk i nuläget. Å andra sidan avslöjar inte frågan hur mycket högre lön eller hur mycket usken sänks!

5. Jag är inte positiv till att höja någon usk.

Men om det skulle vara utfallet av en förhandling så måste man som ordförande rakt och ärligt kommunicera detta till de medlemmar det berör. I det här fallet skulle det innebära att säga att några fått en aning sämre villkor för att en stor andel skall få bättre villkor. Facket är en solidarisk rörelse som långt handlar om gemensamma strävansmål och ibland är det inte den egna gruppen som får bättre villkor.

2. Rättvisa är för mig ett subjektivt begrepp, inte har alla en rättvis arbetsbörda i närundervisning heller. En klasslärare kan ha kontakt med alla sina elever betydligt oftare än lärare i religion i en 7–9 skola som kanske undervisar 150 elever per vecka. Viktigt här är att skolorna diskuterar och gör upp gemensamma riktlinjer för distansundervisningen och kontakten till eleverna. Samtliga lärare följer riktlinjerna och det är rektorn som ansvarar och övervakar att riktlinjerna följs upp.

3. För mig finns det två vägar. Den ena är att utveckla lärarnas nuvarande arbetstidssystem med undervisningsskyldighet och den andra är att vi får till stånd ett nytt årsarbetstidsförsök som fungerar och är bättre än undervisningsskyldighetsarbetstiden. Oberoende av vilket system vi väljer att utveckla så är det viktigt att vi skulle få in allt arbete i en ersatt arbetstid och att vi skulle få uppenbara gränser för arbetstiden. För tillfället läcker systemet med undervisningsarbetstid där det finns uppgifter som är svåra att definiera vart de hör.

4. Intressant fråga som skulle kräva ett långt resonemang eftersom denna fråga i min värld inte är helt svartvit. Jag väljer dock högre lön.

I dag tänker jag mig att det är lättare genomförbart att använda centrala justeringspotter till att rätta till gemensamt upplevda orättvisor i avtalet framom att ändra i undervisningsskyldigheter.

5. Jag anser att frågan är mera teoretisk än realiserbar inom en nära framtid. Dyker den här frågan upp så kommer den att diskuteras både inom FSL och OAJ, vilket innebär att det kommer att finnas en förankring innan ett beslut tas. Oberoende av vilken min åsikt är så skulle min viktigaste uppgift vara att lyssna på medlemmarna. Det är deras intressen jag bevakar – alla kommer inte att vara nöjda, men alla kommer att vara hörda. Det stora arbetet i att forma åsikter måste en ordförande alltid göra innan beslut tas.

6

30.4.2020 • Nr 8

FSL har kartlagt hur lärarna ser på distansundervisningen

Arbetsdrygt men också en möj

En ökad arbetsbelastning, svårigheter med att sätta gränser för sitt eget arbete och utmaningar i kommunikationen med eleverna. Men också en öppning för nytänkande och utveckling. FSL har kartlagt hur lärarna i Svenskfinland ser på distansundervisningen.

M

aria Udd är klasslärare och rektor för Norra Paipis skola i Sibbo. Hon vittnar föga överraskande om en ökad arbetsmängd sedan skolorna huvudsakligen gick in för distansundervisning i medlet av mars. Det är hon inte ensam om. Närmare 60 procent av de som svarat på FSL:s enkät uppger att undervisningsarrangemangen i stor utsträckning har gjort att tiden som de sätter på arbete har ökat mycket.

– Jag har mest jobbat på skolan. Då får jag ett slut på dagen. De dagar som jag har jobbat hemma har datorn stått på och så plingar den hela kvällen, säger Maria Udd. Ett problem är uttryckligen att gränsen mellan jobbet och fritiden suddas ut i och med distansundervisningen. 81 procent uppger att de har svårt att sätta gränser för sitt arbete och 74 procent säger att enbart jobba med digitala verktyg ökar arbetsbelastningen. Kartläggningen visar att det är planeringen av den egna undervisningen som ökat på arbetsmängden.

– När själva skoldagen är slut blir det långa eftermiddagar. Att ge instruktioner på distans, så att alla förstår, tar tid, säger Maria Udd.

37 procent av lärarna uppger att kommunikationen med eleverna är utmanande. Något bättre går det med vårdnadshavarna. 16 procent säger att den biten är utmanande.

Vid Norra Paipis skola har man gått in för att träffa eleverna via Google Hangouts varje dag.

– Den största utmaningen är avsaknaden av personlig kontakt. Jag vet att det finns elever som behöver personlig handledning.

Den biten har varit tung, säger Maria Udd. Oron över de elever som är i behov av stöd kan skönjas även i FSL:s kartläggning.

Maria konstaterar att elevvården kommer att ha händerna fulla på hösten.

– Elevvårdspersonalen gör sitt yttersta. Men elevvården är beroende av den fysiska kontakten, att du till exempel kan läsa kroppsspråket. Det finns tyvärr de som faller emellan nu, säger hon.

I skrivande stund är det oklart om distansundervisningen fortsätter också efter den 13 maj. Regeringen har utlovat besked under valborgsveckan. Frågan delar den finlandssvenska lärarkåren. 39 procent vill fortsätta med distansundervisning vårterminen till slut, medan 37 procent vill återgå till närundervisning så fort som möjligt.

24 procent uppger att de inte kan svara på frågan.

– Jag är orolig för hur det skall gå om vi inte träffas. Personligen skulle jag gärna se eleverna före sommarlovet. För många är skolan den trygga punkten. Där finns klara ramar, varm mat och trygga vuxna, säger Maria Udd. På basis av enkäten verkar skiftet från närundervisning till distansundervisning ändå ha gått förhållandevis smidigt. 62 pro-

För många är skolan den trygga punkten.

cent uppger att övergången gått överraskande bra och att arbetet just nu förlöper väl. Hälften av lärarna svarar att övergången vid deras skola överträffat förväntningarna.

När lärarna skall bedöma hur undantagsarrangemangen som helhet fungerar svarar 11 procent mycket bra, 49 procent bra, 39 procent ganska bra och dåligt endast en procent.

Alla har.

Nästan alla har.

50,05%

42,99%

Ja, arbetsgivaren har

MARIA UDD Norra Paipis skola

Ja, arbetsgivaren

skaffat men jag använder

vara i kontakt

har skaffat.

också eget/egna redskap.

En del av

med eleverna/

49,33%

eleverna/

studerandena i

studerandena.

realtid.

4,4%

2,66%

Jag kan inte

38,69%

Har eleverna/ studerandena tillräckligt med redskap, utrustning

Alla elever/

(egen medräknad) för

studerande.

distansundervisning?

60,49% Nej.

Har du bärbar dator eller

75,74%

motsvarande redskap för undervisning?

Med de redskap som

Många har bristfällig

finns (både hos läraren

utrustning. 6,96%

och eleverna/studerandena) kan jag i realtid vara i Har du en tjänstetelefon

kontakt med...

Ja, arbetsgivaren

till ditt förfogande?

Nej, finns inte till

har skaffat men

förfogande. 0,41%

jag måste komma till skolan för att använda den.

Största delen av eleverna/ studerandena. 32,45% Ja. 24,26%

0,82%

Ja, då jag använder egen. 10,75%

7

30.4.2020 • Nr 8 Ganska bra.

Dåligt. Mycket dåligt Mycket

39,51%

0,51%

0%

bra.

10,85%

jlighet till utveckling

Som en helhet, hur bedömer du att undantagsarrangemangen fungerar ?

FSL:s kartläggning riktade sig till lärare inom grundskola och gymnasium och genomfördes 14.4 – 21.4.2020. Enkäten fick 977 respondenter.

Ökat en Ökat mycket.

aning.

58,81%

33,71% Bra. 49,13%

Hur har undervisnings­ arrangemangen påverkat den tid du använder för ditt arbete?

Som något Kan inte svara.

Minskat

besvärligt.

17,61%

mycket.

Som ett hot.

8,9%

0,51%

0,1%

Ingen Minskat

förändring.

en aning.

5,43%

1,95%

Hur upplever du distansundervisningen?

En hel del

En del

65,71%

33,37%

Har du lärt dig någonting nytt som du kan ha glädje av i

Som en möjlighet till nytänkande och utveckling. 72,98%

fortsättningen?

Kan inte svara 0,51%

De som är skoltrötta från förr har jobbigt nu.

De orkar inte utföra uppgifterna och bryr sig inte om de meddelanden man skickar till dem.

Jag är så stolt över mina kollegor. De kämpar på, frågar och prövar sig fram!

Nej, inget nytt 0,41%

– I Sibbo har det överlag gått bra. I tiderna var man arg för att det satsades så mycket på IT, men det har minsann betalat sig tillbaka nu, säger Maria Udd. Kartläggningen vittnar också om att distansundervisningen och undantagstillståndet kan komma att föra något gott med sig. 73 procent av lärarna upplever distansundervisningen som en möjlighet till nytänkande och utveckling. Och 66 procent säger sig ha lärt sig en hel del nytt som de kan komma att ha glädje av i fortsättningen. I stort sett alla respondenter säger sig ha lärt sig någonting nytt.

– Jag har lärt mig mycket. Nu då jag vet vad mina elever klarar av kommer de att få jobba mera självständigt framöver, säger

Största belastningen är att arbetet aldrig tar slut, tillgänglig dygnet runt. Kan inte heller stänga av eftersom det är privata telefonen som används.

Maria Udd. – Många elever har kommit fram på ett helt annat sätt än i klassrummet.

Alltid går det ändå inte som på Strömsö. Vid Norra Paipis skola hade eleverna inom ramen för en valfri kurs som uppgift att baka muffins.

– Men en elev hade inte kollat med sin mamma vilken ugnsform som kan användas, så den smalt. Då kände jag mig lite skyldig, medger Maria Udd.

text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström grafik: christian aarnio

Det fungerar bra!

Vår rektor ser som sin FRÄMSTA uppgift att göra livet surt för lärarna – så de ej ska slippa för ENKELT undan!

De få barn som kommit till skolan har jobbat snabbt och haft tråkigt utan kamrater.

Närundervisningen har delats upp mellan alla lärare på skolan.

Citaten är hämtade ur FSL:s enkät

8

30.4.2020 • Nr 8

”Min vädjan har haft begränsad effekt”

Åland toppar närvarostatistik för elever i årskurserna 1–3 Nio tvåor i Källbo skola på Åland ska ha en lektion i svenska. Bakom katedern sitter gymnastikläraren Markus Öhrling. Under coronakrisen sköter han närundervisningen för tvåorna medan ordinarie klasslärare sköter den på distans.

Å

land sticker ut i statistiken över antalet elever i närundervisningen i årkurserna 1–3. Här deltar betydligt fler barn än i landet som helhet. En skola har som mest haft 33 procent närvarande under en dag.

Sofi Ekholm, föreståndare vid Källbo skola, hade sin linje klar från början när coronaviruset förändrade skolvardagen och det visade sig att över 20 procent av skolans elever i årskurserna 1–3 valde att komma till skolan.

– Distansundervisning kräver mycket och innebär en totalomställning för lärarna. Om en lärare ska sköta både undervisning i klass för närvarade elever och undervisning på distans är risken stor för att hen går i väggen. Därför har jag varit noga med att separera på uppgifterna, ingen av våra lärare ska behöva göra både och, säger Sofi Ekholm.

Det betyder i praktiken att skolans gymnastik- och musiklärare ryckt in som klasslärare. Också en person, som normalt arbetar vid eftermiddagshemmet och som har lärarexamen, har flyttats över till skolan och leder numera undervisningen i klass.

Gemensam planering – Det fungerar bra för min del. De lärare som är ordinarie klasslärare, sköter planeringen av undervisningen och jag följer deras instruktioner, säger skolans gymnastiklärare Markus Öhling som just i dag har nio elever närvarande på årskurs två.

Klasslärarna, som helt får ägna sig åt distansundervisning, är också nöjda.

– Det är ett bra system! Det är mycket som är nytt och annorlunda och nu får vi koncentrera oss på det. Det tar kraft och energi att sitta framför en dator hela arbetsdagen, säger några av dem.

33 procent som mest

 Markus Öhrling har lämnat gymnastiksalen och tagit plats i ett klassrum där han undervisar elever i årskurs 2.

Skolans ordinarie klasslärare sköter distansundervisningen och jag går igenom samma saker som de men i klassen, säger han.

Närvaron av elever i årskurserna 1–3 är hög på Åland jämfört med läget i landet i övrigt. Ytternäs skola i Mariehamn har som mest haft 33 procent av eleverna på plats under en skoldag. Antalet har sjunkit sedan den dagen och ligger nu på drygt 20 procent.

– Det är inte min sak att tycka något om antalet utan vi ska väl-

komna alla barn som kommer till skolan och göra det bästa för dem, säger skolans rektor Andreas Wiklund och tillägger: – Visst betyder det att vi har två verksamheter på gång samtidigt – både när- och distansundervisning – och att lärarna har dubbeljobb. Men vi försöker göra det så smidigt som möjligt och de elever som är i skolan får, om det går med hänsyn till rekommenderat maxantal, ingå i grupper över ordinarie klassrumsgränser.

Han påpekar att vissa arbetsuppgifter också fallit bort som till exempel att arrangera temadagar och studiebesök.

Rullande schema Mikael Rosbäck, rektor vid Strandnäs skola, säger att man märkte en ökning av antalet närvarande elever när det blev fritt fram för alla i årskurserna 1–3 att komma till skolan.

– Det är klart att vi har en annorlunda skoldag. Det fungerar, men det är tufft. De lärare som har de aktuella årskurserna, har själva fått bestämma hur de vill arbeta. De har gjort upp ett rul�lande schema och växlar mellan distans- och närundervisning. De som har distansundervisning kan sköta den hemifrån om de hellre vill det. Jag försöker stötta lärarna så att de orkar med detta, ett sätt kan vara att fundera på hur uppgifter ska utformas för att fungera så smidigt som möjligt. Jag påpekar också att det är viktigt att vara ledig när man ska vara det.

Det går inte i längden att jobba nästan dygnet runt.

Isa Blomqvist-Fagerholm, skolledare vid Rangsby skola, säger att man tagit in timlärare i klassundervisningen för att avlasta klasslärarna som sköter distansundervisningen.

– Våra lärare måste både näroch distansundervisa. Vi har också försökt ha mindre grupper än rekommenderat i varje klassrum, runt fem elever per grupp, vilket kräver mer personal, säger hon.

Inga förhör Ingen av skolledarna vill spekulera i varför Åland toppar närvarostatistiken. De säger i stort sett som Andreas Wiklund vid Ytternäs skola: – Vi har påmint om rekommendationerna att låta barnen stanna

9

30.4.2020 • Nr 8

 – Vi är glada över att vi haft en lärare i vårt kollegium som drivit på oss och lärt oss använda Microsoft Teams. Det underlättade när vi började med distansundervisning. Jag tror att det här leder till att undervisningen förändras på sikt. Vi lär oss tänka om och tänka nytt som vi har nytta av i framtiden, säger Sofi Ekholm, föreståndare vid Källbo skola på Åland där skolgården för närvarande är ganska tom.

Närheten till Sverige kan spela in. På Åland följer man nyhetsrapporteringen från Sverige i hög grad och där är samhället inte lika stängt som i Finland.

KJELL NILSSON Bildningsdirektör i Mariehamn

Enkät om närundervisningen ○ I hela landet deltog i genomsnitt 9 procent av eleverna i årskurserna 1–3 i närundervisningen den 2 april. Det framgår av den enkät som Undervisnings- och kulturministeriet genomfört. ○ Enkäten visar på vissa regionala skillnader. Södra Karelen låg högst – där deltog 12 procent av eleverna i närundervisningen, Päijänne-Tavastland låg lägst med 5 procent. ○ Åland ingick inte i enkäten, men en rundringning till ett antal skolor som tidningen Läraren gjort, visar på betydligt högre siffor.

hemma, men mer kan vi inte göra.

Vi har inte heller haft några förhör eller utrett orsakerna till att hemmen skickar barnen till skolan.

Kjell Nilsson, bildningsdirektör i Mariehamn, säger att läget är bekymmersamt ur smittskyddssynpunkt.

– Jag vädjade till hemmen via Wilma att hålla barnen från skolan men min vädjan hade begränsad effekt.

Om han ska vädja fler gånger eller i hårdare ordalag tål att fundera på.

– Det är känsligt. Föräldrar kan bli väldigt upprörda om man jagar

på dem för mycket och man uppnår ingenting om de blir på dåligt humör, konstaterar han.

Influens från Sverige?

Liksom skolledarna är han försiktig i sina spekulationer om skälen till den höga närvaron.

– Närheten till Sverige kan spela in. På Åland följer man nyhetsrapporteringen från Sverige i hög grad och där är samhället inte lika stängt som i Finland. Så man kanske tycker att det inte är så viktigt att vara så strikt här. Ingen på Åland har heller än så länge vårdats på intensiven på grund av covid-19, därför kan det kännas

som att detta inte berör oss. Synen skulle säkert bli en annan om en nära anhörig blev allvarligt sjuk, säger han.

Mariehamn har nu beslutat att hemmen ska får börja hämta luncher från skolan.

– Vi ska mäta om det har någon effekt på skolnärvaron, säger Kjell Nilsson.

Staden har nämligen fått signaler om att föräldrar tyckt att det varit svårt att ordna med luncherna hemma och att det möjligen bidragit till att barnen skickats till skolan. text och foto: helena forsgård

○ Vid Ytternäs skola, en av tre grundskolor i Mariehamn, varierade närvaroprocenten under de sista dagarna före påsklovet mellan 21 och 24 procent. ○ Vid Strandnäs skola i Mariehamn hade man före påsk runt 30 barn i närundervisning av sammanlagt 182 elever, alltså cirka 16 procent. ○ Källbo skola i Finström, en 1–6-skola i en av Ålands större landsbygdskommuner, har 102 elever i de aktuella årskurserna. Antalet elever i närundervisning har pendlat mellan 23 och 28 elever per dag. ○ Vid Rangsby skola i Saltvik, en mindre landsbygdsskola med 37 elever i de tre årskurserna, har kring tio elever deltagit i närundervisningen.

10

30.4.2020 • Nr 8

debatt

kolumnen li andersson Undervisningsminister

En exceptionell och lärorik vår Ingen hade vid årsskiftet kunna föreställa sig en vår då den globala coronapandemin på bara några månader skulle komma att förändra precis allt, såväl i världsekonomin som i vår vardag. Av alla de samhälleliga restriktioner det fattats beslut om är det nog beslutet om att avbryta närundervisningen som haft mest långtgående följder för familjernas vardag.

Skolan har plötsligt flyttat hem, och det har verkligen konkretiserat skolans betydelse både för samhället, för barnen samt för familjernas vardag. Finlands styrka som utbildningsland syns i hur snabbt vi lyckades sköta övergången till undervisning på distans. Fast det krävdes hårt arbete av lärarna, rektorerna och kommunerna i hela landet, skapades det nya rutiner och togs i bruk nya metoder och digitala miljöer för undervisning och lärande.

I det stora hela har distansundervisningen förlöpt bra enligt de utredningar som gjorts bland lärare, yrkesutbildningsanordnare och studerande på andra stadiet. Såväl lärare som elever och studerande upplever ändå att arbetsbördan har blivit större, och bland studerande inom yrkesutbildningen svarar hela ⅔ av de studerande att distansundervisningen haft negativ inverkan på studiemotivationen.

Vi kommer att ha mycket arbete framför oss under hösten då eleverna återvänder till sina skolor. Tilläggsresurser behövs för att kunna ordna och erbjuda stöd- och tilläggsundervisning för alla som behöver det.

Det finns även andra orsaker till oro. Redan innan coronaepidemin har vi vetat hur kraftigt elevernas familjebakgrund påverkar läranderesultaten. Under en lång distansundervisningsperiod får föräldrarnas möjligheter att hjälpa och stöda en ännu större roll än normalt, och då ökar även skillnaderna mellan elever och familjer. Trots att elever med behov av speciellt stöd för inlärningen har rätt till närundervisning, har endast 6 procent av dem deltagit. Det innebär att en mycket stor mängd elever som normalt får stöd för lärande av utbildade pedagoger och speciallärare under denna vår fått tyda sig till stöd på distans och till sina föräldrar.

Om distansundervisningen pågår till slutet av maj, innebär det en sammanlagt fem månader lång period utan kontakt i person mellan lärare och elever. Fem månader är en otroligt lång period, speciellt med tanke på att hela 69 procent av grundskolelärarna i en enkät som OAJ gjort, upplevt att de haft elever som har varit svåra att kontakta eller som man inte fått kontakt med alls.

Vi kommer att ha mycket arbete framför oss under hösten då eleverna återvänder till sina skolor. Tilläggsresurser behövs för att kunna ordna och erbjuda stöd- och tilläggsundervisning för alla som behöver det. I mest utsatt situation är de barn som har ett annat modersmål än svenska eller finska, och som behöver den sociala omgivning som skolan utgör för att stärka sina språkliga färdigheter. De som är mest utsatta redan färdigt är de som nu drabbats hårdast av corona, och vi är skyldiga dem satsningar på det stöd de kommer att behöva för att ta sig vidare.

Skriftligt avtal är viktigt Jag, som ordförandekandidat, läser med stor förvåning Kääriäinens kritik i Läraren nr. 7.

De starka reaktionerna från Kääriäinen väcker nog misstankar om att någon av kandidaterna omedvetet råkat trampa på en öm tå.

Under ordförandevalskampanjen har jag berömt det goda samarbetet mellan OAJ och FSL. Trots det anser jag att det är viktigt med ett centralt skriftligt av-

tal där FSL:s roll säkerställs då OAJ vill förenkla sin organisationsstruktur.

Det finns alltid en hotbild då man inte har överenskomna saker till pappers.

Inblandade personer och tolkningar kan ändras med tiden. Det borde vara självklart att avtal är skriftliga och tillgängliga för alla som berörs. Alla bygger ivrigt, men trots samarbete blir det utan ritningar inget hus. Jag får hoppas

avtalet som är under arbete inte blir OAJ:s och FSL:s version av Sagrada Família.

Jag önskar att det rena spelet i ordförandevalskampanjen får fortsätta med öppna och goda diskussioner. Ett tecken på gott samarbete är även att åsiktsskillnader kan diskuteras.

JEANETTE LINDROOS Kandidat i FSL:s ordförandeval

Lehikoinen fortsätter på UKM

 Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef heter Anita Lehikoinen i åtminstone fem år till. foto: katarina koch/ukm

Anita Lehikoinen fortsätter som kanslichef för undervisnings- och kulturministeriet. Lehikoinens nya ämbetsperiod sträcker sig fram till utgången av april 2025.

Anita Lehikoinen har varit kanslichef för undervisnings- och kul-

turministeriet sedan 2013. Hon har haft en lång karriär inom undervisnings- och kulturministeriet och har tidigare bl.a. varit överdirektör vid avdelningen för högskole- och forskningspolitik, direktör för högskole- och forskningsenheten, direktör för enheten för forskningspolitik, högsko-

leråd och undervisningsråd. Till utbildningen är Lehikoinen filosofie magister.

Kanslichefen är ministeriets högsta tjänsteman. Kanslichefens ämbete är tidsbundet och lediganslogs då en förra ämbetsperioden gick ut. 18 personer sökte tjänsten.

Ungdomarna kan också lägga ifrån sig sin telefon Unga vuxnas digitala multitasking ökar. De använder allt oftare flera skärmar på samma gång, har flera funktioner öppna samtidigt på samma skärm, eller använder mobil media samtidigt som de till exempel umgås med vänner eller deltar i en föreläsning.

Detta visar en studie som Johanna Lindström, universitetslärare i internationell marknadsföring vid Åbo Akademi, gjort inom ramen för sin doktorsavhandling.

Lindström samlade in närmare 800 mediedagböcker under åren 2013–2019. Dagböckerna har förts av unga vuxna (födda 1990 och efter), så kallade diginativa.

– Det här är en generation som har vuxit upp i en värld där internet alltid har funnits och de är snabba att anamma nya digitala färdigheter, säger Lindström.

Samtidigt rapporterar deltagarna i studien att de upplever att deras medievanor påverkar koncentrationsförmågan, leder till rastlöshet, stress, tidshanterings- och

sömnproblem.

Under de senaste åren av studien har en mottrend vuxit fram som visar på ett ökat behov av att lära sig hantera digital distraktion.

Deltagarna i studien uppger att de ofta gör ett medvetet val och lägger bort mobiltelefonen i olika sammanhang för att kunna studera ostört eller få sova i lugn och ro.

– Det centrala jag vill lyfta fram med min avhandling är att vi behöver bli mer medvetna om vårt eget mediebeteende, säger Johanna Lindström.

11

30.4.2020 • Nr 8

debatt

Tänk efter och läs historia!

Mina reflektioner över förbundsordförande Christer Holmlunds spalt, där han hävdar att omedelbar anledning till oro över FSL:s ställning i OAJ inte föreligger, resulterade i en bredsida från oväntat håll.

Jag hade hoppats på svar från ordförande personligen. Insändare ska alltid vara möjligast korta och ord ska vägas på guldvåg.

Jag har felat och gör det säkert igen. Först och främst beklagar jag djupt ifall jag bidragit till att du, Christer, känt dig illa berörd.

För att bli rätt tolkad försöker jag nu låna andras ord, nämligen Lilly Hollstens i ”Verket går vidare”, FSL:s 30-årshistorik 2005: ”Ett gott samarbete med speciellt OAJ har stått högt på dagordningen under alla dessa år” och ”De förändringar som har skett

inom OAJ, när nya medlemsgrupper har kommit med på egna och nya villkor, har däremot betytt att FSL:s ställning inom OAJ många gånger ifrågasatts”.

Messiläavtalet om samarbete skrev 1975. Redan år 1982 krävdes ”ett ekonomiskt beslut som rensade luften finansiellt”. Följande omgång nya medlemmar kom år 1988 och år 1991 gav vi avkall på vår andra styrelseplats i OAJ, ett klart avsteg från avtalet, ”ett pragmatiskt beslut som rensade luften”. År 1994 var det dags igen, då med krav på övergripande lokalföreningar. År 1995 kom kravet att FSL måste överföra sitt medlemsregister till OAJ med centraliserad avgiftsuppbörd via OAJ som följd.

Vi tackade artigt nej. Efter det har samma fråga aktualiserats åtmins-

tone 2003. En ny ändring i organisationen är aktuellt just nu. Organisationsstrukturen har varit och är på OAJ-sidan nästan konstant under lupp. Jag håller så varmt med dig, Christer, då du skrev att din taktik varit att inte hela tiden sticka ut hakan. Jag ville understryka detta med att använda orden ”observatör då det gäller organisationen”.

FSL:s nuvarande OAJ-fullmäktigeledamöter omformar mitt sätt att uttrycka mig till att alla vi som jobbat för FSL de första 40 åren bara flöt omkring som observatörer i ALLA frågor! Jag kan bara rekommendera er till eftertanke och att ni läser ovan nämnda historik.

Aktiviteten vad gäller löner och arbetsvillkor såväl som utbildningspolitik har varit hög och ock-

Utvidgad läroplikt – en reform i skymundan I skymundan av allt som heter corona och undantagstillstånd finns ett förslag till utvidgad läroplikt, en reform jag gärna hade lagt på paus då vi nu har händerna fulla med luckor som ska täppas till under rådande coronapandemin.

Oberoende av vad jag tycker eller vad vi lärare tycker, så rullar reformen framåt enligt regeringens planer, enligt ursprunglig tidtabell. Reformförslaget ligger och ska ut på kommentarsrunda inom april. Planen är att reformen ska få laga kraft år 2021, då den även tas den i bruk.

Det handlar om en reform, som till sin omfattning är den största sedan grundskolan utvecklades.

Jag frågar mig: Var är debatten?

Var är de djupa analyserna? Var är den granskande journalistiken?

Istället för att klappa mig på bröstet och säga ”jag är emot” och sedan anse att jag gjort mitt, väljer jag att lyfta fram faktum som måste säkerställas för att den utvidgade läroplikten överhuvudtaget ska komma igång. Nu finns det inte tid att sitta och grubbla. Jag väljer att höja min stämma för lärarnas och rektorernas bästa, och för att reformen ska ge önskat resultat.

Kunskapsnivån bland ungdomar i landet har sjunkit, många avbryter andra stadiets utbildning och ett brett psykiskt illamående förekommer. Detta är oroväckande och behovet av åtgärder är uppenbart, regeringen har valt re-

ceptet utvidgad läroplikt som botemedel.

Vi lärare har många saker som vi måste våga lyfta till diskussion.

Den utvidgade läroplikten är inget som ska genomföras jäktande.

Både små och stora saker behöver debatteras och formas. Lyssna på oss lärare och vår expertis, vi har en stor erfarenhet och ett djupt kunnande att bidra med!

Vi lärare vet att merparten av finansieringen av denna omfattande reform måste läggas på undervisning, lärardimensionering, fungerande trestegsstöd samt utökad studiehandledning. Då – och först då – garanterar vi höjd kunskapsnivå och välmående.

Om målsättningen med reformen (utvidgad läroplikt) är att skapa jämlik utbildning, så är det hög tid att vi reglerar lärartätheten som definierar antalet elever en lärare kan ha ansvar för. Elever behöver få den handledning och det stöd de har rätt till för att klara av sin lärstig. Trestegsstödet måste ges förutsättningar att fungera. En lärare kan inte tillgodose elevers behov i överstora grupper, speciallärare kan omöjligen stöda oändligt många.

För att övergången till andra stadiet ska bli så smidig som möjlig, måste det stöd som ungdomar behöver fortgå över stadiegränsen. Studiehandledning som stödform över stadierna måste utökas inte enbart vid

övergången utan även på längre sikt. Även här behövs en dimensionering, denna gång av antalet studiehandledare.

Frågar man lärarna är svaret givet. Avgiftsfriheten inom andra stadiet måste vänta medan undervisningen prioriteras. En senareläggning av avgiftsfriheten kunde samtidigt öppna upp till ett stegvis genomförande av reformen.

Upphovsrätten vad undervisningsmaterial beträffar kan vi inte tumma på till förmån för avgiftsfrihet. Det är två vitt skilda saker.

Tillgången på svenska läromedel i såväl grundskola som gymnasium måste tryggas för att lärare ska kunna leverera det som elever och studerande behöver.

En av grundförutsättningarna för utveckling av ett funktionellt och kvalitativt gott utbildningssystem är att förändringar noggrant analyseras. Förutsättningarna till världens bästa skola föds i symbios mellan tillräckliga resurser , arbetsro och tillit.

Grundskolan stod inte klar på en gång. Låt reformen kring utvidgad läroplikt ta den tid den behöver. Lägg resurserna rätt och garantera ramar – då kan lärare leverera, då ges elever och studerande de möjligheter de behöver för att må bra och uppnå sin fulla potential.

INGER DAMLIN Kandidat i FSL:s ordförandeval

så respekterad. Att lyfta aktualiteter från FSL på alla nivåer i OAJ har gjorts i decennier men kan säkert göras mer systematiskt med dagens snabba teknik än förr då faxen rasslade. Men det goda samarbetet har verkligen inte skapats enbart under de senaste två fullmäktigeperioderna! Jag hoppas innerligt att det inte redan existerar en klubb för inbördes beundran inom FSL? Mitt ordval ”observatör” blev inte det jag tänkte då jag skrev det. Jag ville hävda att vår roll inte ska vara motsatsen, en AKTÖRS, då det gäller organisationspolitik inom OAJ, att vi ska hålla låg profil. Ingenting har förändrats. Varje gång OAJ vill ändra i organisationen ska vi observera – vara observanta – vara på vår vakt – men

också agera om det behövs för att trygga fortsatt gott samarbete, så som vi alltid har gjort. Så även Christer. En minoritet är en minoritet i all politisk miljö och förändrat klimat kan när som helst betyda att man förlorar fulljouren.

Förbundsordförande har skrivit sitt avsked och behöver inte svara mig längre. Ett varmt tack till dig, Christer, för åren du gav.

Jag är glad att jag då det begav sig stödde dig i din ordförandekampanj. Jag önskar dig allt gott i din nya roll.

För min del är reflektionerna om FSL:s ställning i OAJ gällande organisationspolitiken avslutade.

PIA BERG Närpes

Lokalt kan oro förekomma Det finns anledning för mig att kommentera en del av de insändare som finns i tidningen Läraren nummer sju (9.4.2020) Det goda samarbetet mellan OAJ och FSL upplever jag nästan dagligen i mitt arbete som ombudsman då jag behöver kolla upp någonting med OAJ:s tjänstemän. Andra inom FSL upplever samma samarbete i egenskap av förtroendevald i olika roller och inom olika delar av organisationen. Jag vill betona att jag inte i något skede ifrågasatt detta samarbete, ej heller har jag talat om björnar som sover.

I min förra insändare klargör jag i egenskap av ordförandekandidat att jag vill att FSL ska fortsätta vara en pålitlig partner. Jag håller med Petri Kääriäinen om att vi behöver varandra.

Det jag velat lyfta fram är de lokala förhållandena, som lett till oro, med betoning på oro gällande organisationen. Samarbetet kan ju vara hur bra som helst även lokalt, trots att förändringar i organisationen lokalt hela tiden

finns med någonstans i bakgrunden. Även kandidat Inger Damlin visar förståelse för denna oro i sin intervju i tidningen Läraren.

På central nivå har FSL alltid haft sin självklara position, som genom åren bevakats med framgång. Däremot hoppas jag verkligen inte att den positionen och vårt samarbete är så skört att det omkullkastas av en debatt om saken inom FSL, så som Kääriäinen skriver.

Förhoppningsvis kan det starka samarbetet som många nu i skrift hänvisat till, nå ut även lokalt gällande organisationsfrågor, så att fokus i fortsättningen kan ligga på de fackliga frågorna.

För övrigt vill jag betona att FSL:s grupp i OAJ:s fullmäktige ska fortsätta med sitt aktiva arbete i fackliga frågor i OAJ:s fullmäktige. Det är de här frågorna som vi alla brinner för, det arbetet vill jag som kandidat i FSL:s ordförandeval gett ett starkt stöd till.

JENS MATTFOLK Kandidat i FSL:s ordförandeval

12

30.4.2020 • Nr 8

Tydliga ramar underlättar skrivandet Senast den 15 maj skall de skolor som vill delta i projektet Skrivande skola lämna in sin intresseanmälan. Men projektledaren Annette Kronholm-Cederberg säger att om intresset just nu är mycket litet måste anmälningstiden förlängas. Det rådande läget kräver låga trösklar och högt i tak.

– Vi kom ändå överens om att vi måste gå ut med information nu på våren för att kunna köra igång i augusti och för att skolorna skall kunna skriva in projektet i sina läsårsplaner, säger Annette.

Projektet Skrivande skola handlar om att göra texter och skrivuppgifter klarare och tydligare och riktar sig till lärarna i grundskolor med åk 7–9. Sju så kallade fokusskolor väljs ut bland de skolor som anmält sitt intresse.

Med dessa skolor arbetar Annette sedan under tre års tid. Hon kommer att resa runt och finnas fysiskt på skolorna.

– Vi hoppas att vi får med skolor i starkt dialektala områden, starkt tvåspråkiga områden och en språköskola. Dessutom hoppas vi på både urbana skolor och

landsortsskolor.

Vid valet av fokusskolorna strävas alltså efter regional spridning över hela Svenskfinland och varierande språkliga sammanhang. En fördel är också om skolan redan nu har planer på att inom Skrivande skola samarbeta över stadiegräns med f–6 eller andra stadiet.

– Skrivande skola är en process av kollegialt samarbete så att lärarna i en skola blir tydligare och tryggare och säger samma saker till sina studerande. Det är viktigt att ramarna för hur skriftliga inlämningsuppgifter ser ut på samma sätt i alla ämnen, d.v.s. var namnet skall stå, radavstånd, marginaler, rubrik eller inte rubrik och så vidare.

– För eleverna leder olika ra-

 Annette Kronholm-Cederberg är projektledare för Skrivande skola, ett kollegialt samarbetsprojekt för att tydliggöra ramarna för elevernas skriftliga uppgifter. foto: jonas brunnström

mar till en avkodning av den enskilda lärarens personliga agenda i stället för en fokusering på att lägga sin energi på texten och innehållet.

– Skrivande skola skall inte uppfattas som ett modersmålslärarprojekt, utan ett projekt för alla lärare i skolan. Då alla är med blir det mindre jobb för alla.

Stort behov av skrivpedagogik just nu För tillfället är Annette Kronholm-Cederberg mitt uppe i sin distansundervisning vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby där hon är lärare i modersmål och litteratur, samtidigt som hon förbereder sig på att ta över som projektledare för Skrivande skola som kommer igång i höst. Då är hon tjänstledig

från sitt lärarjobb.

Ett brev har gått ut per e-post till bildningsdirektörer och rektorer om projektet och det trängda läget i skolorna just nu. Förståelsen är naturligtvis stor från projektets sida.

– Å andra sidan har behovet av skrivpedagogik aldrig varit så stort som just nu. I distansundervisningen har också de skrivglesa ämnena blivit skrivtäta, till exempel konst- och färdighetsämnena.

Av lärarna krävs nu att de formulerar sig muntligt eller i skrift väldigt exakt. Har man inte ett online möte är det svårt att korrigera något direkt och återställa missförstånd.

När eleverna sedan tar del av instruktionerna kanske de sitter ensamma och situationen är inte

alls densamma som under interaktionen i klassrummet.

– Många lärare säger att de skriver betydligt mera i sitt arbete nu än de gjorde för bara två månader sedan. Därför är läget suveränt att gå in i skolorna i höst och samla upp det som uppstod under den här tiden, säger Annette.

Skrivande skola genomförs av Svenska modersmålslärarföreningen i Finland i samarbete med Sydkustens landskapsförbund och finansieras av Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden. tom ahlfors Länk till intresseanmälan är www. sydkusten.fi/skrivandeskola.

LÅT ÅTERVINNINGSINFORMATIONEN

CIRKULERA Återlämning av pantförsedda dryckesförpackningar är någonting som alla elever känner till. Med hjälp av undervisningsmaterialet Pantresan är det enkelt att tala om betydelsen av återvinning och återanvändning av material, till exempel i samband med miljö- och naturkunskap, biologi, samhällslära eller huslig ekonomi.

SAN E R T N A P

Ladda ner eller beställ materialet gratis på subjectaid.fi eller palpa.fi/skolor.

MILJÖINSATSER VID RETURAUTOMATEN

PSST.

Materialen finns också på finska och engelska. palpa.fi/kouluille palpa.fi/schools

ETET I PAK INGÅR: 1

Ett uppgiftshäfte

2

En frågetävling

3

En PowerPoint -presentation

4

Bakgrundsmaterial för läraren

1,9 MILJARDER MILJÖINSATSER PER ÅR

Tidningen Läraren utkommer med två nummer till denna termin.

Nr 9 Nr 10

14.5 11.6

Hösten 2020 utkommer det första numret av Läraren den 13 augusti, med deadline onsdagen den 5 augusti.