Läraren 8 2019 by Tom Ahlfors

ord för ord Jag är glad över att vi är en organisation som företräder också rektorer. ЮЮ r sidan 3

2.5.2019 • Nr 8 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Varför sämre på svenska?

Finskspråkigt undervisningsmaterial bör i likvärdighetens namn snabbare än nu översättas till svenska, tyckte Karleby lf i en motion som behandlades vid vårens fullmäktigesammanträde. ЮЮ r läs mera på sidan 4

Nancy Bäck redogjorde för detaljerna i Karleby svenska lärarförenings motion. foto: mattias fagerholm

Tänk positivt!

I Australien har det som kallas positiv pedagogik fått rejält fotfäste. Därför valde fem lärare från Raseborg att åka dit för att få veta hur pedagogiken fungerar i verkliga livet. ЮЮ r sidan 11

Läromedel är ingen god affär Bristen på svenskspråkiga läromedel har stötts och blötts många gånger. Det som än en gång har aktualiserat frågan är gymnasiet skall få nya läroplansgrunder hösten 2021. I väntan på den har läromedelsförlagen dragit öronen åt sig. Att producera läromedel som löper risk för att föråldras inom några år är ingen god affär. MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

ЮЮ r sidan 2

Svenska uppdraget viktigt för ÅA Vad skall Åbo Akademis nya rektor Moira von Wright göra då hon tillträder den första augusti? – Träffa studerade och dem som jobbar vid ÅA. Lära känna miljön. Lyssna in förväntningar. Tänka. Uppdraget med det svenska språket är viktigt, säger von Wright. Svårigheten är att kombinera det med toppforskning. ЮЮ r mittuppslaget

2.5.2019 • Nr 8

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Medel för läromedel ”Vi behöver ett kursmaterial som motsvarar det som man får på finska.” Det slog FSL:s vårfullmäktige fast nyligen. Bristfälligt svenskt material eller avsaknaden av läromedel försätter de finlandssvenska lärarna och eleverna i en ojämlik situation i förhållande till de finskspråkiga. Arbetsbelastningen för de finlandssvenska lärarna som måste producera eget material blir orimlig. Det är lätt att hålla med om detta. Frågeställningen är dessvärre inte ny. Bristen på svenskspråkiga läromedel har stötts och blötts många gånger. Det som än en gång har aktualiserat frågan är gymnasiet skall få nya läroplansgrunder hösten 2021. I väntan på den har läromedelsförlagen dragit öronen åt sig. Att producera läromedel som löper risk för att föråldras inom några år är ingen god affär. Att förlagen slår ut med händerna och konstaterar att det handlar om ”business” är på sätt och vis förståeligt. Samtidigt är det aningen skenheligt. På finlandssvenskt håll är det ingen större hemlighet att det är läromedlen som är den vinstbringande delen av affären. Då läromedlen år efter år finansierar den del av verksamheten som är förlustbringande kunde man förvänta sig att förlagen tar ett ansvar också i ett mel-

ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,35 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

lanläge då läromedelsproduktionen inte är en kassako. Utbildningsstyrelsen beviljar anslag för läromedel som inte är vinstbringande. Det är fråga om ett statsstöd för produktion av läromedel med liten spridning på svenska. Anslagen har visserligen höjts något men det räcker inte långt. Här en konkret fråga för en hugad utbildningspolitiker att bita i. I diskussionen vänds blickarna ofta mot de finlandssvenska fonderna och stiftelserna. Och visst har de identifierat problemet. De fonder och stiftelser som stöder utgivning av läromedel fördubblade sina bidrag till läromedelsförfattare åren 2018 och 2019. Vackert så. Samtidigt är det inte rimligt, och i längden inte heller hållbart, att fonderna bär upp den finlandssvenska läromedelsproduktionen. Till syvende och sist handlar det om hur mycket utbildningsanordnaren är beredd att satsa. I allt för många kommuner är anslagen för läromedel på tok för njugga. På den punkten finns det all orsak för de lokala beslutsfattarna att se sig i spegeln. Svenskfinland kan inte nöja sig med att de svenska eleverna år efter år ges ett sämre utgångsläge då det brister i produktionen av läromedel.

I allt för många kommuner är anslagen för läromedel på tok för njugga. På den punkten finns det all orsak för de lokala beslutsfattarna att se sig i spegeln.

Drick kaffe med oss på karnevalen!

Maj månad betyder Stafettkarneval! I år slår FSL upp tältet i Esbo - karnevalen går av stapeln på Alberga stadion den 17 och 18 maj. Kaffekokaren puttrar från morgon till kväll båda dagarna. Ta en välförtjänt paus, njut av lite nackmassage och drick en varm kopp kaffe eller te! Kanslipersonalen är på plats så du kan också passa på att ställa dina frågor om till exempel lön och arbetstid.

Vi ses i Esbo! FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Finlands Svenska Lärarförbund FSL

2.5.2019 • Nr 8

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Rektorn och facket

 Fullmäktiges informationsutskott formulerade ett uttalande från mötet. foto: mattias fagerholm

Ojämlik situation för finlandssvenska lärare Bristen på undervisningsmaterial på svenska inverkar direkt på gymnasiestuderande och deras möjligheter i studentskrivningarna, noterar Finlands svenska lärarförbunds fullmäktige. Finlandssvenska lärare måste lägga orimligt mycket tid på att producera material. Detta försätter finlandssvenska lärare och elever i en ojämlik situation i förhållande till finskspråkiga lärare och elever. FSL:s fullmäktige anser att en lärares främsta arbetsuppgift är att undervisa - inte att producera läromedel.

FSL:s fullmäktige anser att det är utbildningsanordnarens ansvar och ligger i deras intresse att se till att en lärare har tillgång till kvalitativa läromedel, såväl traditionella som digitala. Finlandssvenska lärare, både i grundskolan som i gymnasiet, måste ha tillgång till läromedel som motsvarar det finskspråkiga materialet. Det bristfälliga materialet eller till och med avsaknaden av läromedel på svenska orsakar kontinuerligt extra arbete för de finlandssvenska lärarna. Skillnaden i utbudet av läro-

medel mellan den svenskspråkiga och finskspråkiga utbildningen är enorm. Förutom att utbudet av svenskspråkiga läromedel är sämre är de dessutom dyrare. Under fullmäktiges vårsammanträde i Tammerfors den 24– 25 april 2019 godkändes en motion, inskickad av Karleby Svenska Lärarförening, som yrkar på att förbundets styrelse i ännu högre grad jobbar för bättre och mer heltäckande läromedel och undervisningsmaterial på svenska på alla stadier, för att trygga elevernas framtida studiemöjligheter.

”Vakna ur törnrosasömnen” – Jag hoppas jag verkligen att våra nya riksdagsledamöter vaknar ur sin törnrosasömn och lyfter vår skola ur den misär som den hamnat i. Det sade förbundsordförande Christer Holmlund då han öppnade FSL:s fullmäktiges vårsammanträde den 24 april 2019 i Tammerfors. Holmlund konstaterade att de partier som fört fram utbildningen under valkampanjen också fått de största framgångarna i riksdagsvalet. Det bör rimligtvis också återspeglas i regeringsprogrammet.

Mest uppskattade utbildningen – Vi skall vara ett förbund som med hög svansföring för fram saker som gör att vår skola återfår sin plats som den mest uppskattade utbildningen i världen, sade Holmlund. Christer Holmlund betonade också att man bör se längre än en

 Den nya riksdagen bör lyfta skolan ur den misär den har hamnat i, tycker FSL:s ordförande Christer Holmlund.

valperiod då man har skolans bästa för ögonen. – Vi behöver en samsyn om att vi inte kan ändra på läroplanerna under de kommande åren. Vi kan inte lägga till ytterligare ansvar på rektorer eller lärare. Utveckling skall vi inte säga nej till men nu är det viktigt att lyssna på dem som jobbar i skolan. Vi behöver ge dem lugn och ro.

Vi behöver en samsyn om att vi inte kan ändra på läroplanerna under de kommande åren.

Jag hade förmånen att vara en del av FSL:s rektorskurs som ordnades för en månad sedan. Kursen uppskattades av de deltagande rektorerna, vilket visar att det finns ett behov av att kontinuerligt samla rektorer för att diskutera gemensamma frågor. Att alla lärare och rektorer är samlade i samma fackorganisation gör vårt förbund unikt. Det är ändå nödvändigt att kontinuerligt diskutera hurudan intressebevakning rektorer behöver och hur förbundet svarar på deras behov. Under kursen blev det tydligt hur mångfacetterat rektorsarbetet är. Det krävs en tusenkonstnär för att klara alla uppgifter och en god jonglör för att hålla alla bollar i luften samtidigt. Det är förståeligt att rektorer ibland känner sig ensamma med alla sina arbetsuppgifter. Lyckligtvis säger många att de trivs i sitt arbete trots arbetsbördan. Rektorernas intressebevakning sköts idag främst via det samarbete vi har via rektorsföreningarna, men precis som alla andra medlemsgrupper har rektorerna möjlighet att påverka via initiativ till styrelse och fullmäktige eller genom lokalföreningarna. Idag upplever jag att det finns två stora frågor som borde lösas för rektorer.

Något som kunde hjälpa rektorer både när det gäller arbetstid och psykisk belastning skulle vara att via en ändring av lagstiftningen möjliggöra ansvarsfördelning. Problemet idag är att rektorn alltid enligt lagen har huvudansvaret i skolan trots att hen har delegerat uppgifter. Den ena handlar om den stora arbetsmängden. Få rektorer hinner med alla uppgifter på den veckoarbetstid som de har enligt avtal. Rektorer har inte helhetsarbetstid, utan borde få ta ut övertid som ledigt. Det har visat sig vara svårt för rektorer att ta ut semester – även om det finns arbetsgivare som följer avtal där övertid ska tas ut som ledigt. Att övertidsersättning skulle tas ut i pengar istället ser jag som en lösning på problemet med övertid. Något som kunde hjälpa rektorer både när det gäller arbetstid och psykisk belastning skulle vara att via en ändring av lagstiftningen möjliggöra ansvarsfördelning. Problemet idag är att rektorn alltid enligt lagen har huvudansvaret i skolan trots att hen har delegerat uppgifter. Jag är glad över att vi är en organisation som företräder också rektorer. Jag är glad över dem som ser fördelar i att vara med i en organisation som finns till för att stödja, hjälpa och värna om alla medlemmars bästa. Vi måste ändå jobba ännu hårdare för att också rektorerna ska se förbundet som sitt. Vi är trots allt ett litet förbund som inte är uppbyggt på stark hierarki, vår styrka är att finnas nära medlemmarna.

2.5.2019 • Nr 8

 Malin Höglund-Snellman (t.v.) från Jakobstad-Larsmo lärare och Anna Wahren-Cederberg från Borgå lf är både styrelseledamöter och fullmäktigeledamöter och fick ta sig en funderare på läromedelssituationen i Svenskfinland.

Brist på läromedel skapar huvudbry Bristen på undervisningsmaterial på svenska gör att finlandssvenska lärare måste sätta ner mera tid på att producera material jämfört med sina finska kolleger. Det försätter de svenska lärarna, men också eleverna, i en ojämlik situation. – Vi behöver ett kursmaterial som motsvarar det som man får på finska, sade Nancy Bäck, ordförande för Karleby svenska lärarförening. Bristfälligheterna i den finlandssvenska läromedelsproduktionen var något som engagerade då FSL:s fullmäktige samlades till vårmöte 24–25.4 i Tammerfors. Karleby svenska lärarförening yrkade i en motion till fullmäktige att FSL är aktivt i frågan och trycker på så att undervisningsmaterial översätts snabbare och i större omfattning än nu.

Inget nytt problem FSL:s styrelse konstaterade att problematiken ingalunda är ny. Förbundet har tidigare

påtalat orättvisan och den ojämlika situation som de båda språkgruppernas lärare befinner sig i. Detta gäller främst gymnasiet, men också den grundläggande utbildningen. Ett problem är att förlagen står på bromsen så fort det drar ihop sig till läroplansarbete. – Risken är att förlagen säger att inget nytt material produceras förrän vi har fått en ny läroplan, sade Jeanette Lindroos från Väståbolands lärarförening. Karleby svenska lärarförening vill också att FSL vänder sig till de finlandssvenska fonderna i frågan. – Man kunde använda fondpengar också till att översätta, inte bara till att producera nytt, sade förbundsordförande Christer Holmlund. – Det är svårt att hitta lärare som översätter läromedel, sade Pernilla Granlund från Borgå lärarförening. – Rik blir man nog inte på det. I fullmäktigesalen höjdes också röster för att det inte nödvändigtvis måste vara en lärare som sköter översättningen, men nog att sakgranskningen bör ske av en lärare. Petra Örn, Åbo lärarförening, lät sig inte övertygas. – Jag har översatt professionella översättares översättningar, sade Örn. – I studentskrivningarna kan det gå rik-

tigt på tok av bara ett litet fel.

Mentorskap för nya lärare Korsholms svenska lärarförening vill å sin sida att FSL skall jobba för att det finns mentorer som hjälper nya lärare. Det är viktigt att en ny lärare får en bra introduktion till läraryrket och FSL borde jobba för att synliggöra behovet. – Det här är lärarutbildningens akilleshäl, sade Anna Nylund från Korsholms svenska lärarförening. FSL:s styrelse lovade utreda vilka program för mentorskap som finns i skolorna och kommunerna. – Jag hoppas att arbetsgivarna skulle se nyttan med detta. Det kan till exempel avlasta rektorerna, sade Linda Felixson, vice ordförande i styrelsen. – En bra motion, sade Julia Liewendahl, som representerar Finlands svenska lärarstuderandes förening (FSLF) i fullmäktige. Sune Alén, mångårig åländsk styrelseledamot, höjde ändå ett varnande fackligt finger. – Vi är ett fackförbund. Vi bör också se till att mentorerna får ersättning. Fullmäktige godkände båda motionerna. text och foto: mattias fagerholm

Temavecka närapå fördubblade arbetsmängden Hur ställer sig FSL till det faktum att en temavecka kan betyda att en lärares arbetsvecka kan förlängas med ända upp till 14 timmar om läraren endast undervisar 16 timmar per arbetsvecka? Den frågan ställde Raseborgs lärarförening till FSL:s fullmäktige. Bakgrunden till frågan är att man i läroplanen för den grundläggande utbildningen betonar mångvetenskapliga studier, som i de högre årskurserna kan vara svåra att genomföra om man inte organiserar temadagar eller temaveckor. FSL:s svar var entydigt: En temavecka innebär inga förändringar i undervisningsskyldigheten. – I Raseborg görs alltför långtgående slutsatser kring temadagar som härstammar från tidigare läroplaner dvs skiddagar, idrottsdagar och antidrogdagar. Om temadagarna är få till antalet brukar undervisningstimmarna jämna ut sig under läsåret då lärare ibland också har kortare arbetsdagar än vad som står i schemat. Här är det ändå klart att Raseborg tolkat en tidigare praxis helt fel. Leder förfarandet till 14 timmar extra arbete borde merarbetet självfallet ersättas, säger förbundsordförande Christer Holmlund.

2.5.2019 • Nr 8

Studiestressen ett allt större problem Mental träning, avslappning, sömn. Årets Må bra-dag vid Karis Billnäs gymnasium gav studerandena redskap att hantera ett problem som blir allt vanligare i skolvärlden: studiestress.

 Musikläraren Peik Holländer delade med sig av sin berättelse om mental ohälsa och depression.

Hur ska du göra för att hitta en sund balans mellan telefonanvändning och sömn? Vilket är egentligen det mest ergonomiska sättet att studera? Och vilka knep kan du ta till för att hantera studiestressen? Välmående i skolan i allmänhet och stresshantering i synnerhet stod på schemat när Karis-Billnäs gymnasium ordnade Må bradag i april. Temadagen arangerades för andra gången och tanken är att den ska bli ett årligen återkommande evenemang också i framtiden. – I år har vi valt att fokusera på studiestress. Det här är ett svar på att det både i nationella undersökningar och bland våra egna studerande har lyfts fram som ett allt större problem, säger t.f. rektor Esbjörn Hägerstedt. – Studiestressen är något som börjar redan i högstadiet och kulminerar i gymnasiet med studentskrivningarna, för att sedan fortsätta på högskolenivå, fortsätter han. Skolpsykolog Anna Mladenov bjöd på olika knep för att tack-

la det här under rubriken ”Studiestress – en livsstil?”.

Applåderar initiativet En som gör tummen upp för temadagen är studerandekårens styrelseordförande Ines Latvala. – Det är bra att skolan ordnar en sådan dag för oss. Det är på tiden att man börjar prioritera studerandenas välmående när alla signaler, också från vårt håll, visar att vi behöver stöd och förståelse. Är du själv stressad av studierna? – Ja. Jag har haft tuffa perioder när mängden arbete har varit överväldigande. Nu har jag en mera chill period, så det är lite lättare. Men det är inte alltid lätt att hinna med allt man ska göra, också på fritiden, säger Latvala.

En lärares berättelse om psykisk ohälsa Det är givetvis inte bara studerande som kan må dåligt. En uppskattad programpunkt under temadagen var musikläraren Peik Holländers anförande ”Starkare nu –

om mental ohälsa och depression”. Holländer diagnosticerades med medelsvår depression 2016. – Det var inte något särskilt som utlöste sjukdomen. Den bara växte fram, berättar Holländer. För Holländer tog sjukdomen sig i uttryck genom att allt kändes värdelöst. Han kände sig värdelös. I dag är Holländer glad över att han sökte hjälp i tid. – Jag hittade en bra terapeut och mår i dag mycket bättre. Men jag går fortfarande och talar med min terapeut med jämna mellanrum. Det är oerhört viktigt. Jag tror att alla skulle må bra av att göra det någon gång, om så bara för en rutinkontroll. Med sin berättelse ville han visa en mänsklig sida av lärarkåren. Att de inte bara är lärare, utan också individer.

Viktigt att sitta rätt Också den fysiska biten av studierna lyftes fram under Må bra-dagen. Fysioterapeut Ida Gustafsson berättade om hur man kan studera på ett ergonomiskt sätt så att kroppen inte tar stryk.

 Ines Latvala som är studerandekårens styrelseordförande uppskattar att skolan prioriterar elevernas välmående.

Coachen Gustaf Ahlroos lärde i sin tur studerandena om mental träning och avslappning. Skolhälsovårdare Marina Nylund och skolkurator Eva Wadenström bjöd in eleverna till en diskussion om telefonanvändning och sömn. Hur de här två faktorerna hänger ihop och vad man kan göra för att hitta en sund balans. Även Karis svenska högstadium ordnade en temadag om välmående, en Feel Good-dag,

för sjundeklassarna den 9 april. Eleverna fick bland annat testa mediyoga under ledning av instruktör Ia Snabb. De gjorde även mindfullness- och avslappningsövningar, bekantade sig med volontärarbete, lärde sig knep för att höja sitt IQ, lekte med barn på daghemmet Labyrinten och gick på turf hunt-orientering i närmiljön. text och foto: benjamin lundin

2.5.2019 • Nr 8

”Jag hoppas att nästa regering tar sitt förnuft tillfånga” Åbo Akademis blivande rektor är klasslärare i grunden, har en längtan till Finland och vill skriva om berättelsen om Åbo Akademi. Moira von Wright återvänder till sin gamla hemstad Åbo och tar över som rektor för ÅA den 1 augusti 2019. – Det känns inspirerande, utmanade och roligt. Varför ville du bli rektor för ÅA? – Jag har jobbat som rektor tidigare och med ledningsuppgifter inom universitetsvärlden. Jag tycker om det. Och jag tänkte att jag att jag kan bidra med något då jag har jobbat internationellt. Vad kan du bidra med?

– Mina erfarenheter ger infallsvinklar som är annorlunda. Det är viktigt att det kommer in ett nytt perspektiv. Det kan bryta upp traditioner och bli en liten murbräcka för att skapa nya möjligheter för personer att träda fram. Moira von Wright är för tillfäl-

let professor i Människan i välfärdssamhället vid Ersta Sköndal Bräcke högskola i Sverige. Erfarenhet av att leda en högskola har hon bland annat från Södertörns högskola, där hon var rektor åren 2010-2016. von Wright har sin bakgrund inom pedagogiken och har bland annat varit professor i pedagogik vid Örebro universitet. Sin pedagogiska grund han hon ändå fått i Finland. Hon har nämligen utbildad klasslärare från Helsingfors universitets finska klasslärarutbildningen. – Jag hade planer på att bli

statsvetare, men jag fick lunginflammation när det var inträdesförhör. Jag hade också lagt in pappren till klasslärarutbildningen. Det ar min pappa som talade för det, han var nämligen orolig för att jag inte skulle få ett yrke. Och på den av pappan utstakade vägen blev det. Att bli klasslärare på finska öppnade dörren till den finska kulturen för von Wright. Men samtidigt innebar det hårt jobb för att klara på ett nytt språk. – Jag smygjobbande så att vännerna inte skulle tycka att jag var tråkig. På en fest gick jag och göm-

de mig för jag skulle plugga till en tent, minns von Wright. Varför valde du den finska utbildningen? – Jag ville lära mig något nytt. Och jag var inte säker på att jag ville bli lärare. Det var inte läraryrket som var drivkraften utan möjligheten att erövra kunskapen om ett nytt fält och samtidigt få ett jobb. Världen blev större då jag lärde mig ett nytt språk. Men visst blev det lärarjobb, i närmare 12 år. Först på finska i Helsingfors och sedan på svenska i Iniö i den åboländska skärgården.

2.5.2019 • Nr 8

Moira von Wright ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○

Student från Katedralskolan i Åbo. Klasslärare från Helsingfors universitets finska klasslärarutbildning. Professor i Människan i välfärdssamhället vid Ersta Sköndal Bräcke högskola i Sverige. Professor i pedagogik vid Örebro universitet 2007–2010. Rektor vid Södertörns högskola 2010–2016. Rektor för Åbo Akademi 1.8.2019–

skolvärldens profiler

 – Jag tror att den finlandssvenska lärarutbildningen är bra. Men jag tror inte att någonting är färdigt, säger Åbo Akademis tillträdande rektor Moira von Wright.

Man måste tänka stort. Man måste sänka kraven på vad som är perfekt. Man får inte vara perfektionist. Perfektionismen är ett hot. Perfektionism och kvalitet är inte samma sak.

– Jag kände mig mer hemma i den svenska skolan. Därför bytte jag. Då var jag tvungen att åka till Vasa och bevisa att jag kan svenska, skrattar Moira von Wright. – Det var jätteroligt att vara lärare. Det hör till de mest givande yrket man kan ha. Hur ser du på den finlandssvenska lärarutbildningen? – Jag är övertygad om att den är alldeles utmärkt med tanke på att det finns så många bra lärare. Det är för tidigt för mig att säga vad man kan göra mera där. Som rektor går jag inte in och petar i enskilda utbildningar. Men i vilken riktning vill du styra lärarutbildningen? – Jag ser lärarutbildningen som en del av helheten. Jag vill i större utsträckning ta hänsyn till studenternas utgångspunkt då man utvecklar verksamheten. Jag har varit i England en del och sett vad som blir möjligt när man tar med

studenterna. Den traditionen har vi inte. – Samverkan är viktig. Hur samarbetar vi med det omgivande samhället? Det är något som är viktigt för klasslärarutbildningen. Det är där man sätter grunden för våra framtida medborgare, det är där man fostrar till delaktighet, demokrati och acceptans. Är den finlandssvenska lärarutbildningen tillräckligt bra? – Jag tror att den finlandssvenska lärarutbildningen är bra. Men jag tror inte att någonting är färdigt. En bra utbildning förändras hela tiden i förhållande till ny kunskap. Den skall inte bara vara följsam utan också proaktiv. Hur kommer det att påverka ÅA att du har en bakgrund inom pedagogiken? – Det speciella med pedagogiken är att man arbetar med levande materia och förändring. Lära-

rens roll är inte att vara i centrum. Lärarens uppgift är att se till att eleverna och verksamheten växer. Samma sak gäller för ÅA:s rektor. Hur får man folk att växa? Det intresserar mig. Vilka är villkoren för förändring eller för att något nytt skall kunna ske? Vilken är den bästa grogrunden för förändring? – Människor skall mötas. Man skall tala med varandra. Man skall lyssna. Man skall vara kommunikativ, inte ha en agenda. Man måste vara beredd på att också förändras själv. Det är ofta den stora utmaningen. – Men jag är inte någon förändringsagent som tycker att allt skall förändras. Jag är ganska konservativ. Med åren har jag blivit lugnare. Som yngre ville jag ändra på allt. Vad vill du förändra inom ÅA? – Där vill jag använda ordet utveckla. Jag vill utveckla berättelsen om ÅA, som Finlands svenska universitet. Hur vill du utveckla den berättelsen? – Jag är ganska övertygad om att vi behöver en ny berättelse. Men jag sitter inte inne med svaret på hur den berättelsen skall bli. Jag vet inte vad som är det ultimata rätta svaret, det får framtiden

utvisa. Däremot kan jag säga något om vägen dit, processen. Hur ser den ut? – Det viktiga är att få igång ett samtal om Åbo Akademi. Varför finns det ett behov att förnya berättelsen om ÅA? – Därför att vi behöver attrahera inhemska studenter från båda språkgrupperna. Åbo Akademi har sin särprägel genom att det är det svenska universitetet i Finland och därmed har en viktig funktion sett ur ett minoritetsperspektiv. Samtidigt väger språkliga och finlandssvenska förtecken lätt i den internationella akademiska världen. Frågan är om det går att kombinera toppforskning och samtidigt fylla det finlandssvenska behovet? – Uppdraget med det svenska språket är viktigt. Vi måste göra båda sakerna, och det gör det lite svårt Går det att kombinera? – Man får leva med dubbelheten. Jag tror att det går att kombinera. Vilka utmaningar finns inom ÅA? – På ett mer allmänt plan är en stor utmaning är att så många välutbildade, svenskspråkiga unga flyttar till Sverige. Vi behöver öppna upp så att flera finlandssvensk-

ar känner sig bekväma i det finska. En mer ÅA-specifik utmaning är en få flera studerande till vissa delar av utbildningarna. Att få medarbetare som vill stanna och vill utvecklas. Hur gör man det? – Man måste tänka stort. Man måste sänka kraven på vad som är perfekt. Man får inte vara perfektionist. Perfektionismen är ett hot. Perfektionism och kvalitet är inte samma sak. Ekonomin har blivit en mer påtaglig utmaning för universiteten. Allt snävare anslag har präglat verksamheten den senaste åren. – Långsiktigt är illa för Finland. Finland har gjort sig ett namn som kunskapsnation. Att skära just i den ändan är helt fel tänkt. Den internationella konkurrensen är enorm när det gäller forskning och utbildning. Det är viktigt för ett litet land som Finland att ligga i framkanten. Jag hoppas att nästa regering tar sitt förnuft tillfånga. Vad står på din ”to do lista” 1.8.2019? – Träffa studerade och dem som jobbar vid ÅA. Lära känna miljön. Lyssna in förväntningar. Tänka. text: mattias fagerholm foto: jakke nikkarinen

2.5.2019 • Nr 8

Martin Hartman ○ ○ Klasslärare ○ ○ Sedan 1.8.2018 ledande rektor och VD för Björneborgs svenska samskola, som är ett av Svenska kulturfonden i Björneborgs aktiebolag. Fonden är också huvudman för ett seniorboende. ○ ○ Tidigare rektor vid Kyrkbackens skola i Nagu och Skärgårdsskolan i Korpo. ○ ○ Ursprungligen från Esbo.

 Bakom Martin Hartman syns Björneborgs svenska samskolas ursprungliga hus, det lilla ljusröda, som nu inhyser gymnasiet. Till höger om det står det nyare huset där de övriga stadierna arbetar. Bakom dessa hus finns den tomt som nyss införskaffats för skolans bruk.

Nya visioner för solid skola i Björneborg Innan Martin Hartman började jobba som ledande rektor och VD för Svenska samskolan i Björneborg hade han endast varit i Björneborg för att besöka den välkända sandstranden i Ytterö. Före jobbet i Björneborg var han anställd som rektor för både Kyrkobackens skola i Nagu och Skärgårdsskolan i Korpo. Mycket svenska trakter, med andra ord. Nu befinner han sig i en stad där de svenskspråkiga står för en halv procent av invånarna. – Språkjämförelsen är onekligen intressant. I Nagu och Korpo var finskan ett minoritetsspråk och vi samarbetade mycket med finska skolan. Här i Björneborg är det tvärtom, och vår utmaning är att sporra eleverna att tala svenska. Finns det likheter mellan arbetssätten? – Det finns stora likheter. I skärgården är det svårt att motivera eleverna att tala finska, eftersom de upplever att de inte behöver den i sin miljö. Här har vi samma situation. Hela miljön är finskspråkig men skolspråket är svenska, och i de flesta av våra elevers hem är finskan starkt närvarande. Men att svenskan är skolspråk här är ju en annan sak än att läsa finska som första främmande

språk i en svenska skola. – I skolorna i skärgården erbjuds inte modersmålsinriktad finska, medan alla elever i Björneborg läser modersmålsinriktad finska.

Intervention och identitet Björneborgs svenska samskola står inför en reform. Sedan 2016 pågår ett interventionsprojekt där skolans huvudman Svenska kulturfonden i Björneborg tillsammans med skolans ledningsgrupp närmare synar svenskan och vilken framtid skolan går till mötes. I projektet är Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi (CLL) involverat. Språkstrategin handlar om att stärka svenskan och utveckla skolans linje. Också skolans organisation synas i sömmarna. Detta ledde bland annat till att en ledande rektor anställdes och att skolans stadier åk 1–6 och 7–9/gymnasiet fick var sin stadierektor. Nu har också den svenska dagvården i Björneborg som tidigare administrerades av en förening, införts under kulturfondens paraply, enkannerligen Svenska kulturfonden i Björneborg. Ledningsgruppen för hela skolan är alltså förutom Martin också de båda rektorerna och daghemsföreståndaren. Dessutom ingår också koncernens, alltså kulturfondens ekonomidirektör. – Nu har huset allt från blöjbarn till abiturienter, skrattar Martin. Men reformen handlar inte bara om en språkstrategi, utan om

en strategi för hela skolan. Hur skall skolans pedagogiska miljö fungera i den språkliga verklighet den befinner sig i, icke att förglömma det språkliga klimatet i landet överlag. – Det kanske inte är en finlandssvensk byskola vi skall vara. Om vi bara vill ha finlandssvenska elever här, har vi 30–40 elever i framtiden, säger Martin Hartman. Nu går ca 280 elever i BSS. – Vi är en större aktör om vi tänker på språket mera generellt och med en nordisk och internationell dimension. Just gällande detta är samarbetet med CLL viktigt. En annan aspekt som gott kan betraktas är möjligheten att locka med goda resurser och mindre gruppstorlekar. Kulturfonden i Björneborg, som i år fyller 100 år, är ekonomiskt solid. För ett år sedan kunde man köpa en tomt som angränsar till skoltomten, vilket ger oanade möjligheter att bygga ut. Det svenska skolkomplexet växer och upptar i princip ett kvarter i centrum av Björneborg. – Det är en lyxig sits att kunna diskutera pedagogik och den fysiska miljön samtidigt. De går ju hand i hand, säger Martin.

Roll som bildningschef Martin Hartman sitter som VD och ledande rektor på två pallar, men rollerna kan gå samman i vissa situationer. – I det här jobbet finns många intressanta bitar. I 25 år har jag nu jobbat i skolsektorn inom det

kommunala. Det här nya konceptet i Björneborg, med samarbete med forskningen vid CLL och lättheten inom organisationen är annorlunda. Här finns inga kommunala nämnder som skall höras innan beslut tas. – Vår organisation är dynamisk, vilket ger stora möjligheter. Samtidigt är det en svaghet. Då en kommun gör upp sina läroplaner är det många skolor och rektorer som samarbetar. Här finns ingen annan, allt görs i det här huset. Tidigare hade skolan en rektor och en biträdande rektor. De nuvarande rektorerna för skolans lågklasser och högklasser och gymnasium är rektorer med alla rät-

tigheter och skyldigheter som rektorer har, en modell som skolan utarbetat tillsammans med CLL. – Titeln ledande rektor är kanske litet vilseledande. Egentligen är min roll mera att vara som en bildningschef för den här enheten. Rollfördelningen mellan skolans olika rektorer har diskuterats, då den nya organisationen infördes i fjol. – Då någon lärare vill beställa en bok och frågar mig om lov, svarar jag att det är stadierektorns sak att avgöra. Det är den rektorn som har ansvar för den budgeten. text och foto: tom ahlfors

Case BSS Projektets syfte är att förstärka elevernas och studerandenas skolspråk genom olika stödinsatser samt stöda en organisationsutveckling som förstärker de svenska utbildningstjänsterna i Björneborg. Projektet Case BSS jobbar inom fyra olika delomården: Ledningsfunktionen Barnträdgård och förskola: Inventera språkmiljön och utveckla språkstärkande arbetsmetoder. Grundläggande utbildning: Fokus på att kollegiet tillsam-

mans utvecklar beredskap till att undervisa språkmedvetet och språkstödjande. Gymnasiet: Ett tätt samarbete med en annan finlandssvensk skola. Skolan samarbetar både på lärarnivå, i och med att modersmålsläraren i BSS får ett kollegium med vilket reella och virtuella samtal förs. Forskningsprojektet bidrar med ny kunskap om svenskan i Finland. Nya insikter i hur utbildning skall ordnas i en omgivning där majoritetsspråket är ett annat än undervisningsspråket behövs.

2.5.2019 • Nr 8

Det är på åttan det händer Det är ofta åttorna som det händer och sker kring. Det konstaterade OAJ:s ledande jurist Erkki Mustonen lite skämtsamt då han gav rektorerna på FSL:s rektorskurs en rejäl dos juridik.

I övrigt var det rätt tunnsått med skämten och rektorerna hade lätt för att hålla sig för skratt. För när olyckan är framme vänds blicken mot rektorn. Det var juristens entydiga budskap. – Eleven är på skolans ansvar under skoldagen. Ansvaret kan inte överföras på någon annan, sade Erkki Mustonen. Då ansvarsfrågan blir en rättssak är det ofta övervakningen, eller rättare sagt en försummad övervakning, som man tvistar om i rätten. Och då vilar ansvaret tungt på skolans rektor. Den slutsatsen kan man dra utgående från rättsfall som Mustonen beskrev.

Olycka med cirkelsåg Case. En elev i åk 8 skadade sin hand i en cirkelsåg. Eleven sågade på egen hand utan lov trots att hen var medveten om att det inte var tillåtet att såga utan att läraren var närvarande. Åtal. I undervisningsutrymmet hade en avbrytare inte installerats så läraren kunde inte stänga

 Erkki Mustonen är ledande jurist på Undervisningssektorns fackorganisation OAJ.

av eltillförseln till maskinen. Rektorn hade inte heller meddelat regionförvaltningsverket om olyckan. Läraren åtalades för brott mot tjänsteplikt. Han hade försummat att se till att eleven inte kan starta sågen på egen hand. Dom. Åtalen mot läraren förkastades. Men rektorns ansågs ändå skyldig till arbetarskyddsförseelse då hen inte tillräckligt snabbt meddelat till arbetarskyddsmyndigheterna om olyckan. Helsingfors hovrätt dömde rektorn till 10 dagsböter, sammanlagt 530 euro.

Astmaanfall i mögelskola Case. En rektor gav läraren tillstånd att ta några lågstadieelever till hjälp för att rengöra och flytta möbler. Ingen skyddsutrustning användes och några elever drabbades av huvudvärk och illamående. En elev fick en kraftig astmaattack och tvingades tillbringa fyra dygn på sjukhus. Åtal. Både läraren och rektorn åtalades för brott mot tjänsteplikt samt vållande av personskada. Dom. Läraren dömdes till 15 dagsböter och rektorn till 30 dagsböter för brott mot tjänsteplikt. Åtalet för vållandet av skada, samt

skadeståndskraven förkastades. Rätten motiverade domen med att man inte hade säkerställt att eleverna inte hade några medicinska orsaker till att de inte kunde vara med om att rengöra möblerna.

Olycka i pulkabacken Case. Gymnastiklektion med åk 8. Klassen hade delats in i två grupper. Några elever åkte skridskor och några åkte pulka intill skridskobanan. Läraren förde ut skridskoåkarna på isen och lät pukaåkarna börja på egen hand. Läraren hade varnat för en gupp i slutet av backen. Då läraren kom till pul-

kabacken började hen märka ut en trygg rutt för eleverna att åka i backen. Samtidigt skadade en elev allvarligt ryggen i guppen. Eleven hade trots förbud åkt på knä i pulkan. Åtal. Läraren åtalades för brott mot tjänsteplikt, då hen inte i tillräckligt hög grad varnat och övervakat eleverna. Rektorn, som ansvarar för att skolmiljön är trygg, åtalades för bristfällig handledning och för att riskfaktorer i backen inte hade avlägsnats. Dom. Åtalet mot läraren förkastades. Hen hade gett tillräckliga anvisningar om hur man skall åka i backen och också övervakat eleverna. Rektorn dömdes dock till 20 dagsböter på sammanlagt 680 euro. En bidragande orsak till den fällande domen var att rätten ansåg att rektorn hade försummat att informera den nya gymnastikläraren om en olycka som hade skett i backen några år tidigare. – Det var en ganska hård dom, konstaterar Erkki Mustonen. Mustonen hade gärna sett att fallet prövats i hovrätten. Det skedde aldrig då rektorn inte var OAJ-medlem. Den som är fackansluten har en rättsskyddsförsäkring som täcker exempelvis rättegångskostnader. Försäkringen träder i kraft 6 månader efter att man anslutit sig till facket. – Inte kan man ta en brandförsäkring efter att huset brunnit heller, säger Erkki Mustonen.

”Funderar man på allt som kan gå snett vågar man inte vara rektor”

Petra Blomqvist, tf rektor vid Ekenäs gymnasium

Andreas Hollsten, rektor vid Karis svenska högstadium

Ann-Britt Bonns, rektor för Grundskolan Norsen, Helsingfors

Esbjörn Hägerstedt, tf rektor vid Karis-Billnäs gymnasium

Mona Enlund, rektor för högstadiet i Petalax

– Det är ett enormt ansvar som sätts på rektorerna. Vi ser fall där rektorer blivit åtalade även om de på inget sätt varit inblandade i själva händelsen. Börjar man riktigt fundera på vad allt som kan gå snett så vågar man knappast arbeta som rektor. För gymnasiets del tyckte jag ganska många saker är lite vaga i lagstiftningen, eftersom våra studerande är nästan vuxna eller blir myndiga och man kan förhoppningsvis anta att de skall kunna ta ansvar för sina handlingar på ett annat sätt än inom den grundläggande utbildningen.

– Det här var en reality check på hur viktigt det är att skolans utrustning är i skick och om den inte är det så skall den definitivt inte användas. Intressant men samtidigt oroväckande att rektorn allt som oftast är den som måste stå till svars. En öppen kommunikation är oftast en bra förebyggande lösning. Gör vi allt med en tanke på att det skall vara juridiskt hållbart så får vi en väldigt statisk och oflexibel skola.

– Man inte kan gå omkring och oroa sig. Man måste fatta beslut utgående från de uppgifter man har just då. Ibland snabba beslut som man i efterskott tänker att borde gjorts på något annat sätt. Det viktiga här är att inte bli nonchalant och gå omkring och tro att inget händer eller att allt fixar sig. Jag sover gott om nätterna men kommer nog att vara alert. Att tro att jag skulle kunna ha koll på allt och förutse allt som kan hända är inte möjligt. Det handlar ju också om att lita på sina medarbetare att de har koll på sina uppgifter.

– Bilden av att rektorn ansvarar för skolan i sin helhet förstärktes. Hen bär det yttersta ansvaret. Utmaningen här är ju givetvis var man drar gränsen mellan delat ledarskap jämfört med att ha koll på detaljerna, inte bara helheten. Hur skall man exempelvis kunna veta vad som händer och sker på ”alla” gymnastiktimmar. Sedan känns det tryggt att höra till facket med tillgång till rättshjälp också som rektor.

– Det gäller att ha stenkoll till en nivå som är omöjlig. Ungdomar är ungdomar och vad kan de inte råka ut för under en orientering, en förflyttning någonstans eller under en vanlig dag vid skolan? Man kan ändå inte bli hispig. Det gäller att följa sin magkänsla, göra sitt bästa utifrån rådande situation och se till att ansvarsförsäkringen är i skick.

text och foto: mattias fagerholm

2.5.2019 • Nr 8

kolumnen sigge sandström PeM, MBA och ansvarig för skola och utbildning vid SFV.

Platta organisationer För några år sedan insåg man mervärdet med platta organisationer och traditionella hierarkier utmanades på allvar. Jag har nyligen lyssnat på en hel del poddar som handlar om självstyrande organisationer, vilka kort sagt är organisationer som plattat till de platta organisationerna ytterligare. Mervärdet är att ansvaret och beslutsfattandet kommer allt närmare själva aktiviteten. Det ter sig som att självstyrande organisationer är något så revolutionerande som en helt vanlig situation i ett välfungerande kollegium. Lärarna fattar besluten som rör ens egen klass och bidrar till hur väl skolan som helhet fungerar. Det som utmanar självstyrande organisationer är ofta att rollerna blir oklara och ansvaret luddigt. Verksamheten kan upplevas ostrukturerad. Detta kan medföra att uppgifter utöver det normala lätt lassas över på någon annan som man vet att samvetsgrant sköter det som hen blir ålagd. Många större företags resultat lider av e-delegering där ett vidarebefordrat e-postmeddelande förmedlar uppgiften men inte alltid ansvaret eller resurserna som lösningen kräver. I vissa fall kan ledare anse sig ha åtgärdat ett problem genom att man vidarebefordrat frågan. Det ligger inte längre på ens bord så att säga.

Än en gång vänds många blickar mot ledarskapet, i skolan eller i dessa självstyrande organisationer. Den sociala kompetensen, lägesanalysen och förmågan att agera utgående från snabbt förändrade situationer blir alltmer viktiga enligt forskare på Karolinska institutet. När det kärvar till sig så är utmattning ganska vanligt i självstyrande organisationer. I dag vet forskarna en hel del om utmattningssyndrom. Arbetsplatser behöver organiseras därefter. Lång vila och återhämtning krävs för att bli frisk om man väl drabbats av utmattnings-syndrom. Rätt slags återgång till arbetet är också nödvändig. Än en gång vänds många blickar mot ledarskapet, i skolan eller i dessa självstyrande organisationer. Den sociala kompetensen, lägesanalysen och förmågan att agera utgående från snabbt förändrade situationer blir alltmer viktiga enligt forskare på Karolinska institutet. Det talas ofta varmt om betydelsen av en fungerande arbetsgemenskap, arbetsplatskulturen och den allmänna stämningen i teamet. Dessa korrelerar direkt med de resultat som uppnås och den tillfredsställelse och frihet som den självstyrande organisationen upplever. För att undvika utmattning, hantera stressen och fortsättningsvis prestera ger samma forskare följande tips: ○ ○ Ät alltid lunch. Ger återhämtning mitt på dagen. ○ ○ Prata med varandra. Kollegiet ger socialt stöd och förebygger stress ○ ○ Gör scheman som tillåter återhämtning. ○ ○ Värna om sömnen. ○ ○ Töm huvudet. Hitta en passande avspänningsmetod och använd den regelbundet. ○ ○ Testa din stressnivå för att se signaler på osund stress.

Svenska språklärare i Ö:botten fyllde 40 Österbottens svenska språklärarförening firade 40-års jubileum lördagen 6 april. 20 medlemmar deltog i firandet på Svenska klubben i Vasa där brunch intogs. Teaterpedagog Nina Dahl-Tallgren höll en inspirerande och aktiverande workshop om kommunikation och kreativitet. Som avslutning fick deltagarna fritt skriva ner önskemål för föreningens kommande 10 år. Föreningens ordförande Diane-Christine Blusi kunde konstatera att det gavs mer eller mindre realistiska råd för framtiden, men det vik-

tigaste ändå är att det finns en livskraftig förening som länkar samman regionens språklärare. Kontakten till medlemmarna sker via epost, Facebook och medlemstidningen Språknet som utkommer två gånger per år. Sara Nyholm, lärare i finska vid Tegengrenskolan i Vörå, är svenskspråkig styrelseledamot i Språklärarförbundet i Finland SUKOL, som

tillsammans med ÖSSF jobbar hårt för att motverka ett sjunkande medlemsantal och öka intresset bland elever och studerande för språkstudier. Föreningen ordnar fortbildning i samband med våroch höstmöten. Vartannat år arrangeras gemensam fortbildning med Södra Finlands svenska språklärarförening, Finsklärarföreningen och Modersmålslärarföreningen.

Dags att förbättra lärarnas status Lärarna har en viktig roll i samhällsutvecklingen. Den rollen återspeglas inte alltid i deras allmänna status. De nordiska utbildningsministrarna menar att det är hög tid att vi gör något åt det. Ämnet stod därför högt på dagordningen när ministrarna möttes i Reykjavik den 9 april. Island är år 2019 ordförande land för Nordiska ministerrådet. Debatten om lärare, jobbet de gör och utvecklingen av läraryrket är livlig i alla nordiska länder. Samtliga utom Finland står inför en framtida lärarbrist.Till utmaningarna hör att erkänna lärarnas arbetsuppgifter och lärarnas egen upplevelse av sin status

i samhället. – Lärarna har det viktigaste yrket i samhället. De formar framtiden varje dag, säger Islands minister för utbildning, vetenskap och kultur Lilja D. Alfreðsdóttir. – Det isländska ordförandeskapet för det nordiska samarbetet kommer därför att prioritera främjandet av en bättre arbetsmiljö för lärare och stärka lärarutbildningen, fortsätter Alfreðsdóttir. – På Island har vi nyligen presenterat åtgärder med sådana mål. Det handlar om ett spännande och aktuellt projekt där de nordiska länderna kan lära en hel del av varandra. Därför är det mycket viktigt att de nordiska utbild-

lediga jobb KOM OCH JOBBA MED OSS SOM

KLASSLÄRARVIKARIE ELLER TIMLÄRARE Den svenska klassen på 26 elever i årskurs 1-6 på Seminarieskolan i Tavastehus behöver en klasslärarvikarie och en ordinarie timlärare. Vi erbjuder dig ett intressant arbete med möjligheter att utveckla undervisningen på svenska, en trevlig arbetsmiljö samt en kombination av vacker natur, mångsidiga möjligheter till fritidsaktiviteter och bra personalförmåner. Ifall du behöver hjälp med att hitta bostad, hjälper vi dig gärna! Tilläggsinformation: https://www.hameenlinna.fi/tyopaikat Kolla också: https://www.hameenlinna.fi/svenska/

 Islands minister för utbildning, vetenskap och kultur Lilja D. Alfreðsdóttir. foto: islands regerings webbplats

ningsministrarna tar tag i denna fråga.

SAGA får 300 000 Då man stärker barns ordförråd, stöder man också deras förmåga att uttrycka och tolka känslor. Sagor, i sin tur, stöder barns emotionella språkbruk och deras socioemotionella läsförståelse. Det här tar vi fasta på i SAGA-modellen som vi nu ska utveckla, säger professor Mirjam Kalland vid Helsingfors universitet, som leder SAGA-projektet. Projektet utvecklar modeller som ska vara tillgängliga för alla som jobbar inom småbarnspedagogiken. – Metoderna ska kunna användas i alla barngrupper, inte endast bland barn med särskilt behov av stöd, säger Kalland. Kulturfonden har beviljat forsknings- och utvecklingsprojektet SAGA 300 000 euro för en period på tre år.

2.5.2019 • Nr 8

Från vänster Marika Laaksonen, Tove von Schantz, Ida Ehrstedt, Heidi Grönroos och Christa Rothwell säger att den positiva pedagogiken bäddar för en bättre vardag i skolorna.

Här lyfts styrkorna fram Lärare i Karis vill att vardagen i skolan präglas av ett konstruktivt tänkande. Nu delar de med sig av sina erfarenheter från besök i skolor i Australien, där positiv pedagogik fått ett starkt fotfäste. Peka på styrkorna och inte på bristerna. Lyft fram det som eleverna är bra på och lär dem använda sina starka sidor. På det här sättet, genom att ha siktet inställt på det positiva, går det att skapa en bättre vardag i skolorna och därmed även bädda för en bättre inlärningsmiljö. Det säger Tove von Schantz, Marika Laaksonen, Ida Ehrstedt, Christa Rothwell och Heidi Grönroos. De är alla lärare i Raseborg – Heidi Grönroos i Billnäs skola och de fyra övriga i Katarinaskolan i Karis, där Tove von Schantz kommer att fungera som ordinarie rektor från och med hösten. Positiv psykologi, eller kanske hellre positiv pedagogik, kallas den metod som de fem nu vill börja använda i allt högre grad i sin arbetsmiljö. – Det handlar i grunden om att jobba för välmående och bättre

hälsa. Vi måste tänka mera på de styrkor som vi alla har, säger Tove von Schantz.

Besökte skolor Lärarna i Karis fick ursprungligen upp ögonen för metoden tack vare en föreläsning som psykologen Åse Fagerlund, forskare vid Folkhälsan, höll för några år sedan. Positiv education som pedagogiken kallas på engelska bygger på ett koncept som författaren och psykologen Martin Seligman utvecklat. Pedagogiken används framför allt i Australien, som de fem lärarna besökte under slutet av fjolåret för att få mer kunskap om hur metoden fungerar i praktiken.

Vi bär på styrkor Enligt den positiva psykologin bär vi alla på 24 stycken styrkor, och det är de som ska plockas fram och odlas på olika sätt. Till egenskaperna hör bland annat kreativitet, gott omdöme, mod, uthållighet, eftertänksamhet, nyfikenhet, självkontroll och social kompetens. En viktig bit är att göra eleverna medvetna om att de har dessa styrkor. Det är ingalunda en självklarhet att alla känner till att de har en hel uppsättning med goda egenskaper, påpekar lärarna. – Alla har allt, säger Ida Ehr-

stedt och förklarar att man är bättre på vissa saker än andra. – Vi använder inte hela tiden alla våra starka sidor. Varje människa är lite som en orkester – ibland hörs vissa instrument kraftigare, ibland andra.

Passar fint in Tove von Schantz understryker att styrkorna inte skall rangordnas, eftersom alla är lika viktiga. – I Australien används alla styrkor i undervisningen. Också vårt mål är att implementera styrkorna i alla ämnen, på olika sätt, säger Heidi Grönroos. Tove von Schantz konstaterar att hela konceptet passar väl in i läroplanen, som bland annat betonar att eleverna ska synliggöras och lära sig att hitta sina egna styrkor.

Bra verktyg Kortuppsättningar som lärarna i Karis fått av Folkhälsan är bra verktyg för att hjälpa eleverna att identifiera sina styrkor. I varje uppsättning nämns de 24 styrkorna på ett kort var och genom att botanisera bland korten kan eleverna plocka ut till exempel den handfull egenskaper som de upplever att hör till deras bästa. – Det gäller att fundera på vilka styrkor som det är vettigast att gå igenom i vilka årskurser, säger

Christa Rothwell. – Det är också viktigt att välja ut de delar av materialet som fungerar bäst i den egna klassen, säger Marika Laaksonen.

Viktigt få alla med Lärarna i Katarinaskolan och närliggande Billnäs skola träffas med jämna mellanrum för att diskutera pedagogiken. På hösten börjar den tillämpas aktivt i Katarinaskolan, samt i Billnäs i varje fall genom Heidi Grönroos. En av erfarenheterna från skolorna i Australien är att alla i personalen måste stå bakom mål-

sättningarna för att konceptet ska vara framgångsrikt. Det samma gäller för eleverna. Tove von Schantz understryker vikten av att också föräldrarna får information om metoden och ställer sig bakom dess mål. Hon har berättat om pedagogiken för andra rektorer i Raseborg och hoppas att metoden sprider sig. Intresset är stort, säger hon. Heidi Grönroos berättar att positiv pedagogik redan används på olika sätt i vardagen i många finska skolor i landet. text och foto: niclas erlin

Australien i framkanten Lärarna från Raseborg besökte skolor i Sydney för att få se hur den positiva pedagogiken tillämpas i praktiken. De berättar att den positiva pedagogiken redan spridit sig till många länder, men att den framför allt i Australien fått rejält fotfäste. Därför valde de att åka dit då de ville veta hur pedagogiken fungerar i verkliga livet. Fyra skolor hann de besöka under sin vistelse på andra si-

dan klotet.Hela resan tog drygt två veckor. Hälften var betald arbetstid, hälften tjänstledighet utan lön. Boendet betalade lärarna själva och för resorna fick de stöd av Svenska kulturfonden och Stiftelsen Pro Juventute Nostra. Lärarna säger att det handlar om en vinn-vinnsatsning. – Staden trodde på oss och vår idé. Därför vill vi gärna jobba vidare med det här i skolorna, säger Ida Ehrstedt.

2.5.2019 • Nr 8

Sötvattensprojekt för havsbiologen Naturskolan Uttern koordinerar Natur och Miljös del av ett stort sötvattensprojekt som heter Freshabit. Fokus ligger i västra Nyland på Svartån och Kisko å, i Österbotten på Blomträsket-Isojoki samt Esse å. Projektledare är Julia Scheinin och Maria Svens ansvarar för projektets österbottniska del. – Man tar det för givet att vi har rent vatten i Finland, men det är nödvändigtvis inte så, säger Julia Scheinin vid naturskolan Uttern som har tagit kontakt med vissa skolor och erbjudit dem gratis naturskoldagar. Elever från områdena kring Kisko å och Svartån har som en del av projektet fått besöka vattendragen för att bekanta sig med och prova övningar som utformats. Slutprodukten för Natur och Miljös del är en guide eller handbok som heter En djupdykning i sötvatten. – Vi hoppas att många klasser vill gå på en naturskoldag med en naturskollärare och använda det

○ ○ Freshabit Life IP är ett sjuårigt projekt ﬁnansierat av EU:s LIFE-fond. Det huvudsakliga målet är att förbättra Natura 2000-områdenas ekologiska status och säkra livsmiljöerna för vattenlevande arter. Natur och Miljö rf. ansvarar tillsammans med WWF för projektets pedagogiska del.

 Julia Scheinin är projektledare för Natur och Miljös medverkan i projektet Freshabit.

här materialet. Naturskolorna i Svenskfinland är förutom naturskolan Uttern i Sjundeå, Åbolands naturskola, Kvarkens naturskola och Ålands naturskola. – Alla skolor har inte möjlighet

att anlita en av naturskolorna och de kan själva använda vårt undervisningsmaterial för sötvattensprojektet, säger Julia Scheinin, som själv är utbildad havsbiolog. – Det publiceras inom kort på webben och innehåller inspira-

tion, idéer och övningar. På webben finns också material som kan skrivas ut. Adressen är www.naturochmiljo.fi.

○ ○ Natur och Miljö medverkar i Freshabit, vars målsättning är att förbättra livsmiljön för vattenarterna i olika vattendrag i Finland. Särskild vikt läggs på flodpärlmusslan och på att förbättra vandringsmöjligheterna för fiskar. Projektet, som koordineras av Forststyrelsen, vill också ge dem som bor vid vattendraget kännedom om sin lokala å.

text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Finsk skola i Nagu läggs på is. För tillfället har den finskspråkiga skolan Simonkylän koulu i Nagu sex elever i åk 2–6 samt i förskola. Tre av eleverna går i åk 6 och byter därför skola efter denna termin. En elev kommer att byta skola av andra skäl. Kvar blir alltså endast två elever. Inga nya elever har anmälts till skolan. Två elever är för lite, konstaterade bildningsnämnden i Pargas på sitt möte på onsdagen, och beslutade att skolan tills vidare läggs på is. – Skolan stängs inte, utan vi tar ett år i taget, berättar bildningsnämndens ordförande Maj Björk för svenska.yle.fi. De två eleverna får välja om de nästa år vill gå i finsk skola i Korpo eller i Pargas. Klassläraren i Simonkylän koulu förflyttas till Koivuhaan kou-

lu. De båda skolorna har gemensam rektor. Konst i Academill. I Åbo Akademis utrymmen i Vasa vid Strandgatan 2 (bilden) på det så kallade övre torget försiggår en konstutställning fram till mitten av juni. Konstnären Evelina Lindahl ställer ut 20 olika akvarellporträtt av barn där alla barn håller ett öga stängt. Med utställningen vill konstnären få besökaren att reflektera över vår inre hälsa, barns välmående och behovet av att blicka inåt. – Det är allt för sällan vi vänder blicken inåt. Tar oss tid att tänka i stillhet och se det som redan är, inom oss. Nöjer oss med dem vi är, som vi är. Med öppna ögon söker vi sanningar och svar. Men tänk om svaret redan ﬁnns inom oss, undrar Evelina Lindahl. Själ och inre växande är ett viktigt tema för Evelina Lindahl när hon jobbar konstnärligt. Kan

hända att hennes bakgrund som frisör och lärare öppnat upp en nyﬁkenhet för människans inre. Kan hända att hennes studier till formgivare gjort henne mer kritisk till vårt konsumtionssamhälle. Nöjda lärare och elever i Åbo. Lärarna i Åbo önskar att vårdnadshavarna skulle delta mera i planeringsarbetet. Vårdnadshavarna för sin del att deras möjligheter att delta i planeringen är begränsade. Detta intressanta dilemma framgick av kvalitetsenkäten bland lärare, elever och vårdnadshavare inom den grundläggande utbildningen i Åbo som genomfördes i början av året. Resultaten från enkäten är på hela stadens nivå i sina huvuddrag väldigt positiva. Personalen är nöjd med skolans verksamhet; de förstår läroplanens och läsårsplanens betydelse i sitt arbete och anser att det är centralt att i skolans verksamhet uppmuntra eleven att bli en aktiv aktör. Av vårdnadshavarna och eleverna önskar personalen dock mer aktivt deltagande i skolans planeringsarbete

och verksamhet. Vårdnadshavarna upplever att skolans ledning kommunicerar sakligt, att de själva deltar aktivt både i planeringen av stöd för deras barn och med att meddela till exempel rektorn eller läraren om brister de lagt märke till i skolan. De möjligheter som erbjuds vårdnadshavarna att delta i planeringen av läsåret och att själv delta i skolans verksamhet uppskattas dock vara begränsade. Av lärarna önskar vårdnadshavarna mer information om sina barns styrkor och utvecklingsmål. Av eleverna i åk 1–4 trivs 80 procent ganska bra eller väldigt bra i skolan. Svårt för språken. Utkastet till den nya gymnasieläroplanen har just varit på remissrunda. Utkastet är för språkens del ganska lyckat, anser Språklärarförbundet i Finland SUKOL. De ämnesvisa delarna som gäller språk stöder mångsidiga språkstudier och vägleder studerandena att utveckla och utnyttja hela sin språkreserv samt att aktivt delta i olika språk- och kultursamfunds verk-

samhet. Förbundets ordförande Sanna Karppanen gläds över att kulturkännedom, språkmedvetenhet och konstruktiva kommunikationsfärdigheter har lyfts fram i läroplansutkastet. – Det är emellertid beklagligt att dessa kompetensområden, flerspråkighet och språkmedvetenhet inte lyfts upp i de allmänna delarna eller de delar av läroplanen som gäller andra ämnen, påpekar Karppanen. Från och med 2012 har antalet skribenter i studentexamens språkprov minskat. Antalet skribenter i lång tyska har nästan halverats och i kort tyska har antalet skribenter sjunkit med en tredjedel. Även i franska och kort spanska har antalet skribenter minskat med en tredjedel. Kort italienska har endast runt hundra skribenter varje år. Enligt SUKOL räcker det inte att endast fokusera på ett mångsidigt språkprogram, utan SUKOL förutsätter att mångsidiga språkkunskaper hos de finländska ungdomarna får starkt stöd också i läroplanen.