Läraren 7 2020 by Tom Ahlfors

ledaren Arbetsgivarens vilja att komma till mötes är påfallande liten. Ю r sidan 2

9.4.2020 • Nr 7 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Ungefär som vanligt

Ю r läs mera på sidan 6

Kemi, håltimme, lunch, filosofi, matematik och engelska finns på Emil Östs schema där han sitter hemma vid matbordet och jobbar den dagen Läraren gör visit. – Det har gått helt okej, säger han.

Hyvla till en yxa

Bilden visar en produkt som eleverna i åk 5 och 6 i Purmo skola ska tillverka hemma. Det är den ena delen av en yxa av trä, skaftet finns inte med ännu. Eleverna ska hyvla och bygga ihop den enligt anvisningar de fått av slöjdläraren Jim Östman. Ю r sidan 7

Ett enat förbund För mig är det ytterst viktigt att vi har ett enat förbund som enat står bakom den nyvalda förbundsordföranden. Vill understryka vikten av en vi-känsla där arbetet görs tillsammans och där alla känner förbundet som sitt. Lyckas vi med det kommer FSL att ha en strålande framtid. CHRISTER HOLMLUND I sin sista Ord för ord-kolumn

Ю r sidan 3

Ingen enighet i förhandlingarna Slutresultatet av månaders förhandlingar inom den kommunala sektorn är ett magplask. – De kommunalt anställda bär i detta undantagstillstånd ett ansvar för att hålla igång Finland, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Ю r sidan 3

9.4.2020 • Nr 7

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Otack är världens lön Snart har lärarkåren på grund av coronakrisen i en månad jobbat under exceptionella förhållanden. Skiftet från närundervisning till distansundervisning har inneburit en enorm kraftansträngning. Men det har, för att citera undervisningsminister Li Andersson, gått överraskande bra. Lärarna är en av de yrkesgrupper som ligger i frontlinjen för att bekämpa pandemin. För den insatsen är de värda ett tack. Men det är tunnsått med handlingar där man är intresserad av att ge mer än en symbolisk eloge för det arbete som lärarna har gjort, och för den arbetsbörda som kommer att vara stor också efter att coronan har fåtts under kontroll. Det är uppenbart att ju längre distansundervisningen pågår desto större arbetsbörda kommer lärarna att få under hösten. Lärarnas tjänstekollektivavtal löpte ut i slutet av mars. Flera månader av resultatlösa förhandlingar slutade i att parterna kastade in handduken och kallade in riksförlikningsmannen. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen beskriver det som ett magplask. Med tanke på att man i många branscher redan nått avtal och med tanke på att lärarna nu job-

bar för högtryck ger de resultatlösa förhandlingarna en besk eftersmak. Arbetsgivarens vilja att komma till mötes är påfallande liten. De havererade förhandlingarna är inte det enda orosmolnet. Till följd av coronakrisen dyker ekonomin. Kommunerna drabbas av minskade skatteintäkter och ett ökat kostnadstryck inom hälsovårdssektorn. Till följd av detta har en rad tvåspråkiga kommuner redan aviserat om samarbetsförhandlingar. Coronakrisen sätter onekligen kommunernas ekonomi i gungning. Men det är skäl att komma ihåg att krisen är temporär och därför skall man akta sig för att fatta förhastade beslut som får långtgående konsekvenser. Regeringen har lovat att man i den aktuella budgetmanglingen kommer med stödåtgärder för kommunerna. Det återstår att se hur det permitteringshot som nu ligger tungt över de kommunalt anställda drabbar undervisningspersonalen. Men om lärarna, som i detta undantagstillstånd tänjer sig till bristningsgränsen och hålls på halster i ett avtalslöst läge, ytterligare kommer att drabbas av permitteringar är det att betrakta som ett slag i ansiktet. Otack är världens lön.

Det återstår att se hur det permitteringshot som nu ligger tungt över de kommunalt anställda drabbar undervisningspersonalen.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

Undantagstillstånd också på FSL:s kansli FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund kliver nu åt sidan och vice ordförande Linda Felixson från Korsholm tar över spakarna fram till att en ny ordförande kunnat väljas. “Kampen om klubban”

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,45 euro/spaltmm

Coronasituationen gör att FSL:s fullmäktige inte kan sammanträda i maj och förbundets stadgar tillåter inte heller fullmäktigemöten på distans. När ett möte för att utse ny ordförande kan hållas är därför oklart i dagsläget, men målsättningen är “så fort som möjligt”.

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Vice ordförande Linda Felixson kommer att leda FSL:s styrelsearbete och tar över det politiska ansvaret fr.o.m. 14.4 fram till att en ny ordförande för förbundet har utsetts. FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström håller i trådarna för kansliarbetet.

Trots läget låter vi inte kandidaterna ligga på latsidan. Följ artikelserien ”Kampen om klubban” på vår webbsida där vi utmanar kandidaterna med en ny uppgift varje vecka. Alla kandidater är även aktiva på sociala medier, leta på #fslordförandeval så hittar du dem!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

9.4.2020 • Nr 7

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Dags för avsked och tack

 Tidningen Lärarens illustratör Sebastian Dahlström föreställer sig avtalsförhandlingarna som en armbrytning där KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen (t.v.) och OAJ:s ordförande Olli Luukkainen tar mått på varandra.

Månader av resultatlös armbrytning – riksförlikningsmannen kallas in Förhandlingarna inom den kommunala sektorn har tillsvidare varit resultatlösa. Nu försöker man nå en lösning med riksförlikningsmannens hjälp. Tjänstekollektivavtalen löpte för lärarnas del ut den sista mars och vi befinner oss därmed i ett avtalslöst tillstånd. Olli Luukkainen, ordförande för både lärarfacket OAJ samt även förhandlingsorganisationen FOSU, är besviken. – Det är uselt att löntagarna för Finlands största förhandlingsområde behandlas så här. Inom så gott som alla andra branscher har man nått avtal, men slutresultatet av månaders förhandlingar inom den kommunala sektorn är ett magplask. De kommunalt anställda bär i detta undantagstillstånd ett ansvar för att hålla igång Finland, säger Luukkainen.

Markku Jalonen konstaterade att det inte fanns förutsättningar att fortsätta förhandla då vårdfacken Super och Tehy lade fram lönekrav som överskred 10 procent. Sedermera återupptogs förhandlingarna, men har igen hamnat i en återvändsgränd vilket resulterade i att riksförlikningsmannen kallades in. – Lönekraven är verkligt tuffa med tanke på att den kommunala ekonomin var svag redan före coronaepidemin förorsakade extra utgifter och mindre skatteintäkter, skriver KT i ett pressmeddelande. – Nu erbjöds huvudsakligen endast textförsämringar. Enighet nåddes inte ens om den allmänna nivån på löneförhöjningarna och slopandet av arbetstidsförlängningen, de så kallade kiky-timmarna, säger Olli Luukkainen.

Ansträngd kommunekonomi

Avtal inom den privata undervisningssektorn

Kommunarbetsgivarna KT säger att förhandlingarna har försvårats av att vissa lönekrav har överskridit den allmänna linjen. Förhandlingarna havererade tidigare då KT:s arbetsmarknadsdirektör

Om det går knackigt med förhandlingarna på den kommunala sidan har det gått bättre inom den privata undervisningssektorn. Lärarfacket OAJ och Bildningsarbetsgivarna har nått ett avtal.

Det är fråga om ett avtal på 24 månader med en kostnadseffekt på 3,2 procent. Avtalet trädde i kraft den 1.4.2020. De så kallade kiky-timmarna slopas den 1.8.2020. Avtalet berör totalt omkring 23.000 arbetstagare. För FSL:s del handlar det om lärarna vid Svenska samskolan i Tammerfors, Björneborgs svenska samskola, Kotka svenska samskola och Svenska Privatskolan i Uleåborg. Man har också nått ett avtal för universitetens och övningsskolornas del. Även det avtalet sträcker sig över 24 månader och följer den allmänna linjen.

Avtal också inom den statliga sektorn Också inom den statliga sektorn har man nått ett avtal. Uppgörelsen ger en löneförhöjning på 3,07 procent under avtalsperioden. Även kiky-timmarna försvinner. Avtalsperioden är 23 månader och sträcker sig från 1.4.2020 till 28.2.2022. Totalt berörs över 70 000 statliga tjänstemän. mattias fagerholm

Lämna ingen ensam Distansundervisningen pågår åtminstone fram till den 13 maj, men på undervisningsministeriet förbereder man sig på att det exceptionella läget kan pågå hela vårterminen. Fortsättningsvis är det distansundervisning som gäller från årskurs fyra, medan eleverna i åk 1–3 vid behov har rätt till närundervis-

ning. Också elever i förberedande undervisning, d.v.s. elever med invandrarbakgrund, skall ha rätt till närundervisning. – De här eleverna är i en sårbar ställning och är i behov av positiv särbehandling, säger Li Andersson. Hon uttrycker en oro för de elever som inte har trygga hemförhållanden eller där föräldrarna

inte har möjlighet att stöda sina barn. – Vi får inte lämna något barn ensamt, säger Andersson. Skolan bör ingripa om man inte får kontakt med en elev. Det är att jämföra med att en elev inte kommer till skolan. – Skolan har en skyldighet att ingripa på samma sätt som i normala fall, säger Andersson.

Livet är fullt av val. Med facit i hand och som en återblick ångrar jag inte att jag svarade ja på frågan att kandidera till en plats i styrelsen för Esbo-Grankulla lärarförening för länge sedan. Det valet har gett mig en mycket berikande resa i livet som en del av Finlands svenska lärarförbund FSL. Idag då jag skriver min sista kolumn som ordförande sprider sig en känsla av vemod men samtidigt en känsla av att det är bra för förbundet att jag stiger åt sidan och låter nya krafter ta över. Vemodet kommer från att jag nu från en aktiv roll inom förbundet stiger ner till en tyst betraktare från sidan. Det har varit fantastiska år, där allt inte varit en dans på rosor, men jag har tillsammans med aktiva på olika plan och kansliet fått föra förbundet framåt i tiden. Detta är en erfarenhet jag kommer att hålla kvar nära hjärtat. Även om många saker av det jag tänkte genomföra 2014 blev på hälft anser jag att vi har ett förbund som står på en mycket stabil grund. Som en del av min strävan efter delaktighet har nu föreningarna en tydligare roll i beslutsfattandet i och med att det är de som i praktiken utser sina representanter till fullmäktige. Vi har ökat medlemmarnas möjlighet till påverkan via möjligheten att skriva initiativ till både styrelsen och fullmäktige. Däremot har den senaste tidens diskussion om förhållandet till OAJ gjort mig illa berörd. Faktum är att under min tid som ordförande har inga negativa förändringar på organisationskartan skett, vi har tvärtom vuxit med tanke på antalet föreningar i och med att Ålands barnträdgårdslärare kom med som ny förening i förbundet. Jag ser det som viktigt att vi analyserar våra styrkor och utgående från dem strävar efter att utveckla de svagheter som finns. I dag ser jag vår största påverkningsmöjlighet inom utbildningspolitiken även om vi har många andra områden vi ska vara aktiva inom.

Idag då jag skriver min sista kolumn som ordförande sprider sig en känsla av vemod men samtidigt en känsla av att det är bra för förbundet att jag stiger åt sidan och låter nya krafter ta över. Väsentligt i detta påverkansarbete är att ha ett brett nätverk i Svenskfinland både bland organisationer, myndigheter men också hos arbetsgivarrepresentanter. De indirekta kontakterna och diskussionerna är minst lika viktiga som offentliga uttalanden och utlåtanden. Har inte vetat om det är frågan om smicker eller något mindre smickrande då jag fått höra ”jaha, facket kommer” då jag kommit till olika tillställningar. Nu då kampen om ordförandeskapet pågår vill jag lyfta fram en liten oro. För det första är det olyckligt att vi inte kan välja ordförande 23.4 och för det andra manar jag till saklighet i kampen om klubban och hoppas självklart rent spel med goda diskussioner. För mig är det ytterst viktigt att vi har ett enat förbund som enat står bakom den nyvalda förbundsordföranden. Vill understryka vikten av en vi-känsla där arbetet görs tillsammans och där alla känner förbundet som sitt. Lyckas vi med det kommer FSL att ha en strålande framtid. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort, stort tack till er alla som varit med på färden: medlemmar, styrelser, fullmäktige, aktiva inom OAJ med flera. Det är ni som är förbundets fundament. Jag önskar er och förbundet all lycka och framgång i framtiden!

9.4.2020 • Nr 7

 Inom FSL har man en gemensam syn på lärarskapet och det är en styrka, säger Inger Damlin.

Ingen vill äta upp FSL Vad gör dig till en bra ordförande för FSL, Inger Damlin? – Jag är lyhörd, kommunikativ och tydlig i mitt ledarskap. Jag har kännedom om hur FSL fungerar, jag har varit aktiv på alla nivåer. Jag har testat mitt förtroende bland medlemmarna i OAJ-val och i det senaste fullmäktigevalet fick jag mest röster i Finland. I det fackliga arbetet är drivkraften just den att jag har medlemmar som tror på det jag gör. Du jobbar som rektor. Hur skulle du ha nytta av det som FSL-ordförande? – Jag är en erfaren ledare och har lärt mig balansen mellan att leda med fast hand och att vara lyhörd. Att lyssna måste komma framom den fasta handen. Vad gör dig till en ordförande för alla medlemmar? – Mitt trumfkort är att jag har jobbat som klasslärare, ämneslärare, speciallärare, specialklasslärare och så har jag varit rektor. De här gör att jag känner de olika lärargrupperna väl. – Många olika lärarkategorier och åsikter är en rikedom. Inom FSL har vi haft en gemensam syn på lärarskapet och det är vår styrka. Det finns en tillit till att förbundet är alla medlemmars förbund. Hur skulle du som ordförande jobba för att bibehålla den här tilliten? – Vår verksamhet måste granskas ur alla lärarkategoriers synvinkel. Det är lite som i en klass, man måste se till att alla elever får sina behov tillfredsställda. Som ordförande måste man differentiera, om vi talar i lärartermer.

I lärartermer: Behöver någon lärargrupp specialundervisning? – För att alla skall känna sig sedda behöver vi vara tydliga i vår kommunikation. Om vi inte lyckas med att berätta vad vi gör så kommer många att känna sig utanför. Och så får vi inte ha det. På vilket sätt vill du utveckla FSL? – Vi måste lyfta på varje sten i verksamheten. Vad gör vi? Görs det bra? Blir konsekvenserna på fältet de vi önskar? Det här är frågor för alla fackförbund just nu. – Kommunikation och interaktion är viktigt. Vi måste på ett intressant sätt kommunicera vad vi gör. Och när vi förnyar verksamheten skall vi hela tiden ha ordet interaktion i bakhuvudet. Hur kan vi skapa interaktion med medlemmarna? Det här är en möjlighet för ett litet förbund som FSL. Vilka språkkunskaper har du? – Svenska, ”vöråspråtchi”, finska och engelska. Hur skall FSL bibehålla sin integritet inom OAJ? – Jag känner ett stort förtroende för OAJ och jag känner att OAJ har en stor tillit till FSL. Ett bra exempel på att OAJ har förtroende för oss är att man låter FSL:s representant sitta som viceordförande i den största lärargruppen inom OAJ (YSI, de allmänbildande lärarna). – OAJ har en organisationsförändring på gång. Men tanken är att lärargruppers särdrag skall beaktas. Det pågår förhandlingar kring ett avtal för under vilka villkor vi kan gå med. Så länge förhandlingarna pågår är det naturligtvis osäkert på fältet. Det är

ordförandes uppgift att vara tydlig med hur jobbet framskrider. Har du en förståelse för oron på det lokala planet? – Jag har full förståelse. Det är ordförandearbete att kommunicera med fältet kring den oron: ta det lugnt, det ordnar sig. Du upplever inte att det finns ett hot från OAJ? – Nej, ingen vill äta upp FSL. Vad betyder s:et i FSL för dig? – S:et är min hemvist. Jag skulle inte kandidera om jag inte hade ett starkt s. Hur ser du på din roll som chef för kansliet? – Det finns en enorm sakkunskap på kansliet. Min uppgift är att få fram det bästa i varje arbetstagare. Om du får passionerade arbetstagare att brinna så ger det vågor på vattnet. Men om arbetstagarna inte har möjligheten att växa söker de sig bort, och vi har inte råd att dränera det kunnande vi har. Hur ser du på tidningen Lärarens självständiga position i förbundets hierarki? – Den är självklar. Jag ser vikten av samarbete, vi kan få synergieffekter av varandra. Läraren är ett fint visitkort för våra medlemmar. text och foto: mattias fagerholm

Fotnot: På grund av coronaepidemin arrangeras inget fullmäktigemöte 22–23.4.2020. Något nytt datum för ordförandevalet är inte fastslaget.

Den franska journalisten och programledaren Bernard Pivot har utvecklat följande frågor, som Läraren nu ställer kandidaterna i ordförandevalet i samband med längre intervjuer. Sist ut är Inger Damlin, rektor i Korsholm. Vilket är ditt favoritord? – Kärlek. Vilket ord tycker du sämst om? – Falskhet. Vilken är din favoritsvordom? – Jag svär lite, men shit. Vilket ljud älskar du? – Då jag skidar och man bara hör knarret av skidstavarna. Vilket ljud avskyr du? – Väckarklockan. Vilket annat yrke än ditt eget skulle du vilja prova? – Samtalsterapeut. Vilket yrke skulle du inte vilja ha? – Hälsovårdare. Om himmelriket existerar, vad skulle du vilja höra Gud säga när du kommer till pärleporten? – Ditt goda hjärta syns i det du har gjort.

9.4.2020 • Nr 7

Nora tar eleverna på digitala äventyr

 ”Ut på rast med Nora Gullmets” heter en ny programserie på svenska.yle.fi. foto: johan gullmets

När skolorna stängdes onsdagen den 18 mars på grund av coronapandemin flyttade också klasslärare Nora Gullmets sin undervisning till sitt hem i Ekenäs. Hon är lärare för åk 1 i Mikaelskolan, en Steinerskola i Raseborg. Nora föreslog för sin man Johan Gullmets, som jobbar som videoreporter på Yle, att han skulle filma henne då hon gör en video till sina elever. Sagt och gjort, de skapade en video och Johan skickade den till en producent på Yle, som blev eld och lågor som ville beställa flera program. – Det ledde till att vi började göra flera avsnitt, berättar Nora. I skrivande stund finns sex avsnitt av serien ”Ut på rast med Nora Gullmets” tillgängliga på svenska.yle.fi. – Det är arbetsamt, men roligt så jag hoppas vi kan fortsätta göra avsnitten i mån av möjlighet. I praktiken betyder detta att paret Gullmets fortsätter jobba med sin naturserie så länge skolorna håller stängt och daghemmen håller öppet. De har två små barn som fortsättningsvis är på dagis, eftersom bägge föräldrarna har arbeten som karaktäriseras som samhällsbärande, det vill säga lärare och journalist. ”Ut på rast med Nora Gullmets” är alltså en del av den distansundervisning som Nora ger sina elever.

– Vi gör ju andra saker också. Eleverna får olika skriv- och konstuppgifter och så repeterar vi små bokstäver för tillfället. Programmets idé är att Nora och Johan beger sig ut och upplever, tittar, känner och doftar på det som skogen har att erbjuda. De samlar ihop olika saker och tittarna får som uppgift att göra samma saker och fota eller teckna det de hittat och skicka sin bild till Nora eller Johan. Interaktiviteten kommer så småningom igång, för tillfället har föräldrarna förmodligen fullt upp hemma med planeringen av sitt distansarbete och hinner i detta läge inte dokumentera allt det som barnen gör. – Men det viktiga är ju att barnen går ut och gör saker. För Noras egna elever i Mikaelskolan är programmet och dokumenteringen en del av undervisningen, så av dem får hon nog bilder på det de åstadkommit, hittat och samlat. Att göra ett program på några minuter tar en hel dag för Johan och Nora. De planerar ämnet, bildmaterial och manuskript och beger sig sedan ut i skogen för några timmar och filmar. – Vissa scener får vi ta om upp till tjugo gånger innan vi är nöjda. Johan Gullmets använder sig också av drönare i filmandet, vilket tar sin beskärda del, men i gengäld ger hisnande vyer. – Det största jobbet är sedan att editera och klippa ihop materialet till ett färdigt program, säger Nora. Just nu håller naturen på att vakna med besked, vilket gör att programserien är yt-

 En så här fin uppsättning saker hittade en av Noras elever i skogen. foto: leila holstein

terst aktuell. – För någon vecka sedan sov myrorna och nu är de i full gång. Eleverna har märkt att det nu är ljusare ute och att man kan uppleva mycket med alla sinnen. Poängen med den här programserien är att barnen skall gå ut i skogen. Fast serien heter ”Ut på rast med Nora Gullmets”, handlar det ändå om ett undervisningsmaterial, dock så att det inte blandas ihop med det material som eleverna får av sina lärare. – Man ska ju inte heller tro att alla raster

är så här organiserade och att någon handledande vuxen alltid är med. När vi med Mikaelskolans elever varje måndag är ute i skogen har jag ju inte uppgifter som de skall utföra. De får springa omkring och leka. – Poängen med den här programserien är att barnen skall gå ut i skogen. Nora påpekar att hon inte är biolog och inte är ute efter att erbjuda lektioner i artkännedom eller dylikt. – Barnen skall få uppleva naturen själv och kan rita någonting om de vill, men de behöver inte veta vad det de ritar heter. – Inte heller skall programmet kräva så mycket material, utan också de barn som inte har superengagerade hemmavarande föräldrar skall kunna pyssla med olika saker också om de inte har den perfekta färgen eller det perfekta materialet. Programmen visar en otvungen dialog mellan Johan och Nora och tanken är att visa att vuxna också kan göra bort sig, som till exempel då Johan tror att blåsipporna är blåklockor. – Det finns så mycket perfektionism och duktighetssyndrom över lag i samhället nu. Därför vill vi bjuda på att vi gör bort oss och säger fel och gör tassiga grimaser ibland, säger Nora Gullmets. Alla lärare får fritt använda programserien i sin undervisning och avsnitten har lockat upp till nästan tusen visningar per styck. I mån av möjlighet producerar paret Gullmets två avsnitt i veckan. tom ahlfors

6 Rutiner hjälper skoljobb hemma Hela familjen Engström-Öst i Ekenäs arbetar hemma just nu. Ungdomarna anpassade sig snabbt till den nya situationen. Men längtan tillbaka till skolan har börjat gro.

kolarbetet löper undan utan större mankemang. Det konstaterar gymnasiestuderanden Emil Öst som nu hunnit jobba på distans i en veckas tid. – Det har gått helt okej. Arbetet har varit bra organiserat. Emil Öst som går första året i Ekenäs gymnasium har nyss avslutat en lektion i kemi. Nu har han håltimme innan sin lunchpaus, och sedan följer lektioner i filosofi, matematik och engelska. Emil Öst berättar att han arbetar väldigt strukturerat, vilket betyder att han under skoltid gör de uppgifter som hör till lektionerna, och läxorna senare under dagen. – I snitt är mängden skolarbete ungefär densamma som tidigare, säger han men tillägger att jobbet i längden blir svårare då eleven i högre grad än tidigare måste lära sig på egen hand.

Många appar Det är flera olika plattformar och applikationer som gymnasiet har i bruk för att undervisningen ska fungera. Merparten är sådana som används normalt – Wilma för bland annat meddelanden och anvisningar, Läksyvihko för

en del läxor och Google Classroom och Moodle för övningar och andra uppgifter. Det nya i sammanhanget är applikationerna Cisco Webex Meeting och Google Hangouts Meet, som används för undervisning online. – Man blev ganska snabbt van vid det här sättet att arbeta, säger Emil Öst som tycker att videolektionerna rätt snabbt fann sin rytm och form.

9.4.2020 • Nr 7

 Smilla Öst lägger ner ungefär lika mycket tid på skolan som tidigare, men hon tycker att arbetet är effektivare i skolan än hemma.

Ibland längtar jag tillbaka till skolan. SMILLA ÖST

Ska röra på sig Smilla Öst som går i årskurs sju i Ekenäs högstadieskola jobbar också hemma. – Jag tycker att allt har gått bra hittills. Är det något man inte förstår, så frågar man läraren, säger hon om distansundervisningen som för hennes del i huvudsak bygger på Classroom och Hangouts Meet. Den här dagen har hon en lektion i matematik bakom sig och nu väntar undervisning i engelska och gymnastik. I gymnastiken är det applikationen Sports Tracker som ska hjälpa till att hålla koll på elevernas aktivitet. – Vi ska röra på oss tre timmar per vecka.

 Emil Öst säger att onlinelektionerna snabbt fann sin rytm och form.

Bättre i skolan Också Smilla Öst bedömer att hon lägger ner i stort sätt lika mycket tid på skolan nu som tidigare. – Men jag tror att man får mera gjort i skolan än hemma, säger hon och förklarar att interaktionen mellan lärarna och eleverna är bättre i den fysiska skolmiljön än i den virtuella. Och även om hon ännu inte haft tråkigt i sin distansundervisning så önskar hon inte att situationen drar ut på tiden. – Ibland längtar jag tillbaka till skolan.

Farfar hjälper på distans Emils och Smillas föräldrar Jonna Engström-Öst och Markus Öst lyfter på hatten för sina barn som de tycker att har funnit sig fint i den nya situationen. Samtidigt ger de skolorna gott betyg för snabb start med de nya arrangemangen. Jonna Engström-Öst som är specialforskare vid Yrkeshögskolan Novia och Markus Öst som är akademilektor vid Åbo Akademi arbetar också tillfälligt hemma just nu. – Det är mer vi vuxna som haft

svårt att anpassa oss till de nya förhållandena, säger Markus Öst och berättar att varken han eller Jonna engagerat sig mer än normalt i barnens skolarbete. En som däremot varit inkopplad redan tidigare och som lagt i ytterligare en växel är barnens farfar Ragnar Öst, pensionerad lärare i matematik, fysik och kemi och bosatt i Pyttis. – Han har hjälpt till ganska mycket, säger Markus Öst. text och foto: niclas erlin

Den sociala kontakten svår att ersätta Lektor Bo Sjöholm ger all sin distansundervisning online för att skapa en så god interaktion som möjligt med de studerande.

I Ekenäs gymnasium rekommenderas att lärarna per grupp och ämne ger sin distansundervisning online minst en gång per vecka. Bo Sjöholm som är lektor i matematik och fysik har ändå valt att erbjuda alla lektioner genom video, alltså just online. – Det har varit omtyckt bland de stude-

rande. Jag tror det är lättare att få alla att slutföra kursen då vi träffas online, säger han och förklarar att det här är hans sätt att bjuda till i den situation som skolorna hamnat i.– Vi har inte valt att ha undervisning på distans, så därför tror jag det är bra att göra det på ett lite annorlunda sätt.

Ögonkontakten viktig I alla händelser ersätter inte ens den här formen av elevkontakt den klassrumsundervisning som nu lagts på is. – Den sociala interaktionen utgör nog

Rätt smärtfritt

smärtfritt och att det mesta också fungerat bra rent tekniskt. För honom själv har omställningen inte varit så stor, eftersom han redan tidigare haft en väldigt digitalt baserad undervisning. Han konstaterar att merparten av de studerande i ett gymnasium är motiverade i sitt skolarbete, vilket också har bidragit till en rätt problemfri distansundervisning. – Hand i hand med studerandena har vi byggt upp fungerande rutiner.

Bo Sjöholm tycker att växlingen till distansundervisning gått förhållandevis

niclas erlin

en stor del av lärarens arbete. Kroppsspråket och ögonkontakten är en viktig del av kommunikationen, säger Bo Sjöholm och förklarar att till exempel ansiktsuttryck är svåra eller omöjliga att tolka i en videodiskussion. – Allt tar också längre tid. Man får inte lika mycket gjort som i ett klassrum. Det är också svårare att handleda.

9.4.2020 • Nr 7

Eleverna fick bygga fågelholk på distans Hur ordnas distansundervisningen i färdighetsämnen som teknisk slöjd? Ett exempel är att låta eleverna bygga en fågelholk hemma. Den uppgiften blev den första som Jim Östman gav sina femte- och sjätteklassare i Purmo skola. – Det finns vissa som hävdar att det inte går att ordna träslöjd på distans. Men för egen del tycker jag det fungerar bra. Åtminstone i vår skola där jag känner eleverna väl. Därför kom jag på idén med att ge i uppgift att de ska montera ihop en fågelholk, säger Jim Östman. Distansundervisning har nu skett i två veckor på grund av undantagstillståndet som råder i Finland med begränsad närundervisning. Hela fältet står inför en ny situation och det gäller inte minst för lärare i färdighetsämnen som till exempel timläraren Östman i Purmo skola. Som första uppgift på distans lät han sina elever i årskurs fem och sex bygga ihop en fågelholk. En uppgift som krävde en rätt stor insats från hans egen sida. – Först sågade jag ut alla delar med en såg i skolan. Det gjorde jag på grund av arbetssäkerheten och att eleverna själva inte får använda sågen utan övervakning. Därefter kompletterade jag med en ritning av modellen och till uppgiften hörde att de ska skruva ihop den själv och måla den, förklarar Östman.

Körde hem till varje elev Det blev mycket sågande för hans egen del eftersom han i de båda årskurserna har 46 elever. Delarna till fågelholken körde han själv ut till samtliga elever. – Det här fungerar för mig eftersom Purmo är en liten ort och jag har god lokalkännedom och känner alla elever och vet var de bor. Därför går det bra för mig att ha sådana här uppgifter för mig och på så sätt kan vi här bedriva distansundervisning i träslöjd på ett ändamålsenligt sätt, säger han. – På en större ort finns säkert större utmaning gällande hur distansundervisningen ordnas praktiskt. Men här fungerar det. En liten ort har också andra fördelar gällande distansundervisning i färdighetsämnen. – Här på landet vet jag att varje elev har hammare och skruvmejsel hemma. Så det är också en orsak till att jag kan ordna distansundervisningen på det här sättet, konstaterar Östman.

 En sådan här fågelholk har Jim Östman gett i uppgift till sina elever att tillverka på distans. Han känner eleverna väl och vet vilka verktyg de har hemma. Utifrån det ger han dem olika uppgifter.

Hur bedöms elevernas prestationer? – När de utifrån bruksanvisningen byggt ihop fågelholken ska de ta bilder på slutresultatet och skicka åt sina respektive lärare. Därefter kollar jag bilderna och ger ett vitsord utifrån dem, svarar han.

Två uppgifter per månad På grund av att han känner eleverna väl, vet var de bor och att de har nödvändiga verktyg hemma så kommer han att fortsätta dela ut liknande distansundervisning. Han räknar med att eleverna kommer att få hem två uppgifter per månad. – En uppgift som jag kommer att ge dem är att tillverka en yxa av trä. Jag har en modell som de ska försöka återskapa hemma. Här kommer det att krävas en hyvel och jag ska utreda så att alla elever har en sådan hemma, säger han. Och fortsätter: – Innan det, efter påsken, ska de få en uppgift som har att göra med coronaviruset. Men jag vill inte i det här skedet avslöja vad det är. Det får de se när de får uppgiften. Östman är glad över att det i hans skola är möjligt att ordna distansundervisningen i träslöjd någorlunda effektivt. I hans egen undervisning eftersträvar han eget skapande mycket starkt. – I de lägre årskurserna ska eget skapande vara på en lägre nivå men i takt med att de kommer upp i högre klasser ska de få en grund i slöjdande för att kunna skapa

eget. En del kanske inte tycker det är ändamålsenligt att förbereda arbetet, som med holken, men i det här fallet var det nödvändigt. – Skulle det ha handlat om närundervisning hade de själva sågat ut de olika delarna, förklarar han.

Annan verklighet i Sursik skola Östman har fått tänka till – och om. Så är fallet också för ämneslärarna i teknisk slöjd i årskurs 7–9. Verkligheten är en helt annan i Sursik skola i Pedersöre med närmare sexhundra elever och andra krav på utrustning än i årskurs 1–6. – Vi har försökt göra det bästa av situationen och blandat teoretiska uppgifter som verktygslära med praktiska. Men eftersom många av eleverna saknar den utrustning som finns i skolan har det varit en utmaning, berättar Henrik Granroth, ämneslärare i teknisk slöjd i Sursik skola. Eleverna i årskurs 7, som har gemensam undervisning i textil-, trä- och metallslöjd, har fått uppgifter som att tvätta kläder utifrån anvisningar med övervakning av föräldrarna. För eleverna i årskurs 8 och 9 har man haft uppgifter som cykelservice, mopedservice och enklare underhåll i hemmet utgående från instruktioner. – Utöver det har många fått skräddarsydda uppgifter utgående från vad de har hemma. En del har skruvat med sina mopeder, någon har byggt fågelholkar och en fick

bygga en koja åt sina småsyskon medan en annan har svetsat delar till en skogskärra till traktorn. Att Pedersöre är en landsortskommun med många jordbruk och mindre företag som har tillgång till god teknisk utrustning har underlättat situationen en aning för Sursik skola. – Många av våra elever har kunnat sköta om lantbruksmaskiner och hjälpt till med olika reparationer på gården, vilket är en fördel. Vi har försökt att ge praktiska uppgifter som underlättar för föräldrar som städning, tvättning av fönster och dylikt, säger Granroth. Att undervisningen i slöjd har tvingats avvika kraftigt från läroplanen förnekar han inte. – Det är omöjligt att följa läroplanen helt och det behöver vi eller kan inte enligt regeringen. Men i stället har vi försökt få in vardagskompetens, som är ett kompetensområde i läroplanen, genom att ge dem praktiska uppgifter för att hjälpa till hemma. På så sätt eftersträvar vi att följa läroplanen men det är långt från den normala undervisningen, säger han. Och fortsätter: – Men det här är naturligtvis ingen idealsituation. Konklusionen hittills är att undervisningen lider men det enda vi kan göra är att försöka göra det bästa av den. text och foto: christoffer thomasfolk

9.4.2020 • Nr 7

Lägerskola och skolutfärder På detta uppslag finns kommersiellt och fackligt material som gäller lägerskolor och utflykter. Trots att inga skolutfärder arrangeras den här våren, kan man hoppas att läget efter sommaren är ett annat.

L Ä G E R S K O L A

En spännande utflykt i pengarnas värld!

FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden. Boka gratis studiebesök för din klass!

LÄGERSKOLOR PÅ ALBANUS

Hela skärgårdshavet inom vår aktionsradie med utgångshamn i Mariehamn eller till exempel Åbo. Lärorika och intressanta äventyr till sjöss och till lands. Också kortare kryssningar. Skeppsföreningen Albanus r.f Sjöfartskvarteret 22100 Mariehamn +358 (0)457 0450 013 albanus@aland.net

www.albanus.ax

Läger vid hav och sandstrand!

Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD tel. 0500 369 690, info@porkenas.net • www.porkenas.net

Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 010-831 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi

9.4.2020 • Nr 7

PROGRAM PÅ SVEABORG Äventyrsturen Det dolda skeppets mysterium tar dig på en fartfylld tidsresa till 1700-talets Sveaborg. Medan deltagarna följer ledtrådar och löser uppgifter stöter de på historiska personer och händelser. Under turen lär sig deltagarna om Sveaborg på ett medryckande sätt. Börja ert äventyr redan i klassrummet med hjälp av uppgifter om Sveaborg. Turer ordnas på beställing: 6.5-14.9.2019.

Komihåglista för en trygg utfärd 1. Ansvar Lärarens ansvar för eleverna är odelat. Läraren ansvarar för alla sina elever under hela utfärden. Läraren ska ha med sig en mobiltelefon av arbetsgivaren så att hen vid behov kan kontakta rektorn, vårdnadshavare och andra som behövs under utfärden. 2. Skolans verksamhet Klassutfärden utgör en del av skolans verksamhet. Det här förutsätter att den antecknas i årsplanen.

Den guidade turen. Under den guidade turen presenteras de viktigaste sevärdheterna, som till exempel Stora borggården på Vargön och i tiden världens största torrdocka.

Utfärder som görs på fritiden och veckoslut och som inte har antecknats i årsplanen räknas inte till skolans verksamhet. Det här ska alla tydligt informeras om. Dylika utfärder är inte lärararbete, utan läraren deltar i dem på sin egen fritid. Som gruppledare är läraren ändå ansvarig, men om olyckan är framme är arbetsgivaren inte den som i första hand är ersättningsskyldig så som är fallet i utfärder och resor som har införts i årsplanen.

Mera information:

3. Utfärdsmålet Resmålet ska väljas så att utfärden kan genomföras tryggt för eleverna. Undvik resmål där riskerna är uppenbara och övervakningen svår, såsom exempelvis badanläggningar.

www.suomenlinnatours.com

PLANERAR NI KLASSRESA ELLER LÄGERSKOLA?

ZACH ARIA S TO PE LI US KU DD NÄ S WWW.NYKARLEBY.FI/KUDDNAS GRUPPBOKNINGAR: kuddnas@nykarleby.fi / 06 785 6111

Ska ni på utfärd med klassen eller hela skolan? Kom då till

Sagalunds Museum – ett mångsidigt friluftsmuseum mitt på Kimitoön. Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar för just din skola! Vi har program för alla åldrar. Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt på vår egen sida www.sagalund.fi

Lägerskola i Västerbottens skärgård

4. Spelregler Planera utfärden noggrant och i god tid. Var i förväg medveten om riskerna så att du kan behärska situationen. Gör upp anvisningar för en eventuell kris; hur agera om någon insjuknar eller råkar ut för en olycka, om någon är påverkad, det sker en stöld eller ifall en elev måste skickas hem från resan osv. Förklara och gå genom reglerna och planen i god tid med eleverna och informera också föräldrarna om spelreglerna. 5. Föräldrarna Det är viktigt att föräldrarna är medvetna om utfärdens eller resans detaljer. Föräldrarna måste också ge skriftligt tillstånd till att deras barn får delta i utfärden och att de godkänner de avtalade reglerna och resplanen. Reglerna och resplanen ska vara skriftliga och bifogas tillståndet. Det här garanterar också att föräldern förstår att hon eller han förbinder sig till att exempelvis stå för extra kostnader ifall eleven av någon orsak måste skickas hem. Då finns det också en plan för hur man gör med insamlade pengar ifall en elev exempelvis inte deltar i utfärden. Man ska också skriftligen fråga av föräldrarna om barnet har några begränsningar, sjukdomar eller annat som måste beaktas. En förälder kan också delta i utfärden men det här minskar inte lärarens ansvar. 6. Försäkringarna Försäkringarna måste vara i skick. Har skolan försäkrat eleverna även för klassutflykten? Om svaret är nej, behövs en skild försäkring. Ta med försäkringsbolagets kontaktnummer som svarar dygnet runt, så att du genast kan få råd ifall något händer. De fritidsförsäkringar som OAJ har tagit för sina medlemmar gäller inte under en tjänsteresa så som lägerskola eller klassresa. Läraren bör kolla med både arbetsgivaren och sitt eget försäkringsbolag att försäkringsskyddet täcker alla eventuella olyckor och sjukdomsfall under resan. 7. Pengar För att kunna fara på en klassutflykt eller lägerskola behövs vanligen pengar som klassen samlat in. En lärare har ingen skyldighet att delta i penninginsamling eller att ansvara för färdkassan. Läraren och rektorn måste ändå veta vem av föräldrarna som har utsetts till de ansvariga, hur pengarna samlas in och hur mycket pengar det finns. Innan man börjar samla in pengar måsta man avtala om precisa detaljer om insamlingen och om hur pengarna ska användas. I avtalet måste det framgå hur pengarna ska användas eller fördelas om resan eller utfärden inte blir av. Och hur ska man göra ifall en elev inte deltar i resan? 8. Genomförandet Det är viktigt med noggranna förberedelser för en lyckad och trygg klassutflykt. Då finns det inga luckor i övervakningen och risken för att någon skadar sig är liten. Men även om läraren har gjort sitt yttersta kan en olycka hända. 9. Frivilligt Man kan inte ålägga en lärare att ordna utfärder eller lägerskola. Det här är bara ett alternativ inom skolans verksamhet. Läraren kan med hänvisning till ansvaret och säkerhetsfaktorerna konstatera att det inte går att ordna klassutflykt eller lägerskola. En sådan här åsikt måste respekteras och tillsammans ska man då söka andra alternativ.

Teambuilding för skolklasser Höghöjdsbana • Klättring • Paddling • Samarbete och Äventyr på Norrbyskär

www.kfum.nu

10. Ersättningar En utfärd eller lägerskola som finns i årsplanen utgör en tjänsteresa för läraren och ersättningar betalas enligt tjänstekollektivavtalet.

Texten är hämtad från OAJ:s svenskspråkiga webbplats www.oaj.fi/sv och är skriven av arbetsmarknadsjurist Eija Mali.

9.4.2020 • Nr 7

kolumnen Pia Rehn Bergander Verksamhetsstödjare i specialpedagogiska frågor, Botkyrka utbildningsförvaltning.

Vi bygger historia Vi lever i en ovanlig tid. Möjligheter har tagits ifrån oss på ett sätt vi inte är vana vid. Restauranger och butiker har stängts, kurser och firanden ställts in och skolor övergått till undervisning på distans. Ofattbart snabbt har vi gått från en ganska förutsägbar vardag till en vardag vi alla tvingas omorientera oss i. Skolan har inte för vana att förändras särskilt mycket. Soffor och datorer står visserligen där pulpeter, uppslagsböcker och pennor tidigare stod, men sett till de mer övergripande strukturerna så läste våra elevers far- och morföräldrar ungefär samma ämnen enligt ungefär samma mönster som deras barnbarn gör nu. Möjligen klarade de sig lite längre på ett gott minne för detaljer än vad barnbarnen gör, eftersom fokus successivt har förflyttats från fakta mot ett mer analytiskt lärande. Vilka skolans starkaste värden är idag kan vi snart ha en ovanligt klar bild av, för i samma stund som den övergick från sin ordinarie vardag till distansundervisning tvingades vi börja prioritera på ett sätt vi aldrig förr har behövt göra.

Så vad blir kvar i silen när vi häller hela skolan genom den? Vilka korn fastnar? Jag lägger en slant på de digitala möjligheterna. På att vi förstår hur vi bäst ska utnyttja alla datorer vi har.

De beslut vi fattar nu kommer vi att omvärdera den dag vi ses igen och vardagen återfår sin nya form – en motsägelse värdig den här märkliga tiden. Vi kommer att återgå, men inte till det vi kände bäst. Däremot kommer vi för alltid att vara vittnen till en tid som framtiden läser om på historielektionerna, om de fortfarande kallas så då. Vi står i ett skifte mellan det som var och det som kommer, ännu mer än vad som alltid är fallet. Så vad blir kvar i silen när vi häller hela skolan genom den? Vilka korn fastnar? Jag lägger en slant på de digitala möjligheterna. På att vi förstår hur vi bäst ska utnyttja alla datorer vi har. Kanske har vi hittat nya sätt för varje elev att via dem studera i sin takt, på sin nivå, på sitt sätt. Kanske fastnar det. Om vi nu ser våra elever i behov av stöd falla tillsammans med den struktur skolan brukar stå för, hur lyfter vi dem igen? Vilket stöd visar sig vara det allra viktigaste? Kanske blir vår fixering vid födelseår mindre, liksom den självklara indelningen av ämneskunskap per timme eller timmar per läroår, som fortfarande har sin start mitt i resten av samhällets kalenderår. Eller så faller det sig precis tvärtom – att vi ännu hårdare vill hålla fast vid det stabila, bekanta. Skolans betydelse blir extra tydlig när omvärlden präglas av oro. Den här tiden kan visa oss vad det värdet består av idag, och precis som vid all historieskrivning lägger vi rälsen medan vi färdas.

debatt

OAJ vill inte frånta FSL någonting Jag har med stor förvåning läst tidningen Läraren under den senaste tiden. Det verkar som om en del kandidater och medlemmar i dessa ordförandekampstider vill lyfta fram OAJ som ett hot mot FSL – ett hot som inte finns. Det finns inga planer inom OAJ att frånta FSL dess ställning på något sett. Under min tid som aktiv har vi

alltid haft ett bra samarbete med FSL, och eftersträvat lösningar som tillfredsställt såväl OAJ som FSL. Alltid. I viljan att skapa debatt omkullkastas nu det goda samarbetet mellan FSL och OAJ. Tidningen ger stor plats åt att måla en bild av OAJ som ett hot, vilket konkretiseras av den bild som fanns i se-

naste tidning. Min förhoppning är att vi fortsätter med det goda samarbete vi har mellan OAJ och FSL. Det finns en styrka i det samarbetet. Vi behöver varandra. PETRI KÄÄRIÄINEN Ordförande, OAJ-YSI

Svar till Petri Kääriäinen Petri Kääriäinen tycker att tidningen Läraren målar upp en bild av OAJ som ett hot mot FSL. Läraren målar ingenting, tidningen återger endast hur FSL:s ordförandekandidater ser på samarbetet med OAJ. Att inför ett ordförandeval be-

rätta för FSL:s medlemmar hur kandidaterna ser på förhållandet till förbundets viktigaste samarbetspart ligger i tidningens uppdrag. Jag gläder mig åt att Petri Kääriäinen är en trogen läsare av Läraren. Däremot är det var-

ken Kääriäinens, YSI:s eller OAJ:s sak att definiera vilka frågor som får stort eller litet utrymme i tidningen.

MATTIAS FAGERHOLM chefredaktör, Läraren

Thor Österholm in memoriam

En förebild för ett livslång lärande Undervisningsrådet Thor Österholm avled 21.3.2020 i en ålder av 93 år. Han föddes 1.7.1926 i Taklax i Korsnäs och växte upp på Bergö i ett hem som gav honom både pedagogisk vägkost och ett intresse för samhällsfrågor. Sina grundläggande yrkesstudier företog han i Nykarleby seminarium och blev folkskollärare 1948, avlade pedagogieexamen 1957, medborgarskollärarexamen 1960 och hum. kand. 1969. Sin yrkesbana inledde han i Lappfjärd där han fungerade som skolföreståndare från 1949. På Bergö var han både skolföreståndare och samtidigt som kantor-organist. Det var där han inledde sin samhällsaktivitet genom att kommunen skulle få elektricitet, väg och bro över Molpeströmmen.Efter flytten till Vasa verkade han 1960–63 inom stadens skolväsen först som medborgarskollärare. Särskilt historieämnet fann han intressant. Senare fungerade han som ekonom vid stadens svenska folkskolor 1963–70, skoldirektör 1970–80 och som rektor för Vasa övningsskola när skolan grundades 1974–75 och som ledande rektor 1980–1993. Det var som skoldirektör jag lärde känna honom som en aktiv och uppskattad kollega vid skoldirektörernas gemensamma träffar.

I Vasa stad engagerade han sig både i kyrkofullmäktige och kommunalpolitiken. Han satt under 20 år flera perioder i stadsfullmäktige och i stadsstyrelsen. Han var ledamot i direktionen för Vasa centralsjukhus och styrelsen för Vasa Svenska läromedel och satt i styrelsen för flera föreningar. Han fungerade som ordförande för Wasa teaters direktion och var ledamot i direktionen för Vasa centralsjukhus och styrelsen för Vasa Svenska läromedel. Han gjorde skolplanen för Vasa svenskspråkiga skolväsen, skrev skolhistoriker, sammanfattningar och debattinlägg. Han var ordförande för Svenska lärarförbundet i Finland 19701974 och grundade 1974 Svenska Finlands lärarförbund (nu Finlands svenska lärarförbund FSL) där han åtminstone var interimsstyrelsens ordförande. Hans älsklingsuttryck var problematik, men så redde han också ut den. Särskilt engagerade han sig för det som med tiden blev Österbottens högskola inom vilken hela Åbo Akademis verksamhet i Österbotten samlades. Högskoleföreningen fick också ett grundkapital som kunde användas för att stöda utbildningen i regionen. Thor Österholm var en envis förkämpe för att förbättra utbildningsmöjlighe-

terna i Österbotten. För sina insatser belönades han med Finlands Lejons Orden, Riddartecknet samt Finlands kommunförbunds specialförtjänstmärke, Finlands stadsförbunds förtjänsttecken i guld, Svenska folkskolans vänner, Hagforsmedaljen, Stiftelsen Wasa teater, Wasakärven och SFP:s gyllene förtjänsttecken. Han verkade också inom Frimurarna och erhöll Frimureriets Utmärkelsetecken 2004. och av republikens president tilldelades han 1986 undervisningsråds titel och värdighet. Hans intresse för utbildningsfrågor satt i långt efter hans pensionering och i fjol erhöll han pedagogie magisters examen. Med fortsatta studier även efter fyllda 90 år ville han få fram budskapet till de unga att det aldrig är för sent och att allt är möjligt. Han betonade att samarbete är viktigt på alla nivåer, på det sättet tar vi vara på möjligheten till en positiv utveckling. Han gick varje dag i över sex års tid för att besöka hustrun på äldreboendet Fylgia-hemmet i Vasa. Efter en sjukdomsattack i februari flyttade han själv in där. Förutom hustrun efterlämnar han fyra barn, fjorton barnbarn och tretton barnbarnsbarn. martin gripenberg

9.4.2020 • Nr 7

debatt

FSL får inte bli klubb för inbördes beundran Pia Berg skriver i en insändare (Läraren 26.03.2020) att FSL:s roll bör förlikas med observatörens då det kommer till organisationen OAJ. Vi som representerar FSL i OAJ:s fullmäktige vill bemöta detta och ge vår syn på saken. Från vår position i OAJ-fullmäktige har vi upplevt att FSL är en väl ansedd samarbetspart inom OAJ. Vi har under de senaste två fullmäktigeperioderna jobbat fram ett arbetssätt där vi som grupp snappar upp ämnen från FSL-styrelse och -fullmäktige för att föra fram dessa i OAJ-samman-

hang. Under varje OAJ-fullmäktigemöte har vi lyft en eller flera aktuella saker från FSL i form av talturer eller klämmar. En mycket stor andel av det som vi fört fram i OAJ-fullmäktigesalen har gått vidare i förhandlingsprocessen och blivit del av det sammanhang vi finns i idag. Vi har aktiva medlemmar i flera kommittéer där vi inte bara observerar utan för fram FSL:s ståndpunkter och åsikter som finns förankrade i styrelsen och fullmäktige. Vi deltar aktivt i seminarier och grupparbeten kring det som är aktuellt. Under den pågåen-

lediga jobb

Svenska Privatskolan i Uleåborg söker en tillsvidareanställd rektor (förskolagymnasiet). Vill du utveckla och leda vår anrika skola vidare? Brinner du för arbete med elever, studerande och personal? Läs hela annonsen på www.spsu.fi. Sök före den 15.4.2020 kl 16:00 Se även

/svenskaprivatskolan

Kronoby kommun

söker lektor i fysik och kemi till Kronoby gymnasium för tillsvidare anställning från 1.8.2020. Ansök via www.kuntarekry.fi senast 14.4.

de mandatperioden har FSL också innehaft vice ordförandeskapet för de allmänbildande lärarna samt ordförandeposten för utbildningspolitiska utskottet under ett fullmäktigemöte. Vi har jobbat oss bort från observatörens roll och tagit en aktivare roll i stället. FSL har sedan länge avstått sin förhandlingsrätt till OAJ och JUKO. Att i detta skede tro att det skulle gå att få tillbaka den rätten är utopi. Det enda sättet att påverka vid förhandlingsbordet är att föra fram ärenden via OAJ. Goda relationer med OAJ är därför en livsnödvändighet för vårt för-

bund. Utan den kontakten finns det en överhängande risk att FSL i framtiden endast blir en liten klubb för inbördes beundran, utan reella möjligheter till intressebevakning. När det kommer till organisationsförändringen inom OAJ finns det på centralt håll stor förståelse för FSL:s krav. Inte minst tack vare det gedigna påverkansjobb som ordförande Christer Holmlund har g jort. Det klämförslag som nämns byggde på ett missförstånd och drogs tillbaka innan det fördes vidare ens till utskottsbehandling. Nå-

got vi gärna läst om också i tidningen Läraren som borde ha det som en av sina viktigaste uppgifter att även bevaka OAJ-fullmäktiges möten. FSL-GRUPPEN I OAJ-FULLMÄKTIGE (2018–2022) MARTIN AHLSKOG INGER DAMLIN LINDA FELIXSON JOAKIM HÄGGSTRÖM SEBASTIAN LINDQVIST ANNIKA NORRGÅRD PETRA ÖRN

I ovissa tider behövs ett tryggt ledarskap Som skolledare och fackligt aktiv har jag sett intressebevakningen från flera håll och nivåer de senaste åren och vågar därför påstå att det som alltid bär längst i ledarskap är transparens, lyhördhet, trygghet och ja - förmågan att klara av att leda genom exempel. Den här texten ägnar jag därför åt dig, du starka skolledare i undantagstider. Vi är verkligen inte vana vid att leva i undantagstillstånd. Vi vet ännu inte riktigt vilka utmaningar som står framför oss, det bekymrar självklart varenda en av oss, men utbildningsväsendet levererar i en tid då allt gungar. Det är en ovärderlig insats som görs. I osäkra tider behöver vi också komma ihåg att glädjeämnena trots allt är många. Det ökade samarbetet, ett lösningsfokuserat jobb och en känsla av att vi ska fixa detta ska inte underskattas. Tvärtom får vi se till att den känslan sprids i kollegiet. På det sättet förmedlar vi också den tryggheten till samhället i stort. Där har vi rektorer en otroligt viktig uppgift. Vår röst och vår åsikt väger tungt. För att skapa trygghet i skolan behövs både flexibilitet, kommunikation och struktur. De strukturerna har satts på prov nu då tidspressen för förändrad

undervisning har varit enorm. Allt skall ske på en gång. Det är då förmågan att flexa också i ledarskapet blir ännu viktigare. Att leda i förändring kräver tydlig kommunikation och minutiös planering. En förutsättning för att vi ledare ska kunna ansvara och kontrollera allt det nya är att vi upprätthåller en stark til�litskultur där vi litar på lärarnas professionalitet och yrkesetik. Undantagslagen och distansundervisning medförde behov av förändrad kommunikation på alla plan i skolan. En tydlig kommunikation skapar trygghet för elever, vårdnadshavare och lärare. Vid förändringar är det vi skolledare som i skolan ska säkerställa fungerande kommunikationskanaler och relevant innehåll, måna om att allt når fram och är lätt att ta till sig. En ledare behöver medarbetare med innovativa tankar - det är tacksamt att veta att lärarna ofta är just sådana: innovativa och problemlösande! De skapar ett värdefullt team tillsammans med skolledaren. I det här läget kan man dra direkta paralleller till vår kärnuppgift: Att göra vårt bästa för att trygga vardagen för skolelever, stöda personal och skapa trygghet. Det kommer också en tid efter corona. Det kommer ock-

så en ny vardag och en framtid efter det här. Att fortfarande i all ovisshet kunna planera och jobba vidare ger både rutin och trygghet. En medarbetare, elev eller förälder som är med och formar en gnutta är värdefull samtidigt som hen känner sig sedd. Det händer saker ibland som gör att marken gungar - då måste en ledare vara beredd. En kris klarar man sällan ensam men som ett team gör man det och lär sig nya metoder och samarbetsformer som för framåt! Berätta för era medarbetare, för era elever för era kolleger att det kommer ett nytt läsår. Det kommer nya nyfikna elever, hjälpbehövande unga, tidigare elever med en ny kunskapshunger och kolleger som längtat efter varandra. Jag vill lyfta vikten av att se framåt. Jag vill lyfta fram handlingskraftiga och snälla ledare, sådana som Ni behövs verkligen just nu. Ni skolledare som lyssnar känner och hittar nya sätt att undervisa och verka. Så tar vi oss in i framtiden! Ta hand om dig, klappa dig på axeln under den sena kvällen när morgondagens planering fortfarande har en bit kvar och var snäll mot dig själv!

INGER DAMLIN

9.4.2020 • Nr 7

Kolla in utrikesministeriets nya handbok för lärare, full med idéer, uppgifter och innehåll för temadagar om hållbar utveckling: ●

Klimatåtgärder

●

Hållbar konsumtion

●

Jämställdhet och de mänskliga rättigheterna

●

Demokrati och delaktighet

●

Agenda 2030 – de globala målen för hållbar utveckling

Massor av inspirerande uppgifter och videor för grundskolans klasser 1–9. Handboken har skrivits av Institutet för Fredsfostran rf. Du kan beställa den tryckta handboken och andra publikationer gratis på adressen julkaisut.um.fi

Handboken på webben: 030.fi/sv teemapaivat.maailma2