Läraren 6 2020 by Tom Ahlfors

ord för ord Ett stort ödmjukt tack för det arbete ni gör! Ю r sidan 3

26.3.2020 • Nr 6 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Undervisningsministern:

”Jag ber, håll era barn hemma”

Stängt vare här!

Det är tomt i korridorerna i Karis svenska högstadium. Rektor Aje Hollsten är lugn trots den nya situationen. Ю r sidan 6 Ю r sidan 3

Det fysiska mötet Lärarens viktigaste arbetsredskap är hens personlighet och i den digitala världen slipas kanterna i lärarprofilen ner en aning. Ingenting kan ersätta det fysiska mötet mellan elev och lärare. MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

Ю r sidan 2

Diger debatt i detta blad

Det är för tillfället möjligt för elever i åk 1–3 att få närundervisning, men undervisningsminister Li Andersson ser helst att barnen hålls hemma. arkivfoto: jakke nikkarinen

Aldrig tidigare torde tidningen Läraren ha innehållit så många insändare som detta nummer gör. Hela sju stycken insändare får rum i denna tidning. De tar upp relationen mellan FSL och OAJ, behörighet och anställning samt distansundervisning digitalt.

Ю r sidorna 9–11

26.3.2020 • Nr 6

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Coronaviruset visar på lärarnas styrka Coronaviruset har inneburit en sällan skådad kraftansträngning för skolan. På en dags varsel skulle lärarkåren skifta från närundervisning till distansundervisning. Kreativa och lösningsorienterade undervisningsmetoder har vaskats fram i akt och mening att få undervisningen att fungera. Direktiven från statsmakten har inte till alla delar varit tydliga och den frustration som lärarna gav uttryck för när undervisningsminister Li Andersson efter bara några dagar av distansundervisning meddelade att alla föräldrar med barn i åk 1–3 trots allt kan föra sina barn till skolan var både påtaglig och befogad. Än en gång fick man styra upp undervisningen på ett nytt sätt. Men än en gång visade lärarna sin styrka och flexibilitet genom att anpassa undervisningen till de förändrade direktiven. Vi ser nu bara första fasen av pandemin. Det är aningen tidigt att dra några entydiga slutsatser, men några iakttagelser kan man redan nu göra: Lärarna har visat en enorm styrka i förmågan att anpassa sig till de förändrade och minst sagt utmanande förhållandena. Genom att hantera krisen så väl som man har gjort har man byggt upp ett värde-

fullt förtroendekapital med tanke på framtiden. När dammet har lagt sig efter krisen kommer vi att se att sätten hur digitala hjälpmedel har använts i undervisningen har utvecklats enormt. Distansundervisningen har redan, och kommer ytterligare, att tvinga fram konstruktiva och kreativa metoder för hur digitala hjälpmedel kan utnyttjas. Coronakrisen kommer med andra ord att innebära att den finländska skolan tar ett enormt digitalt kliv framåt. Och med tanke på hur arbetslivet och det omgivande samhället ser ut i digitalt hänseende är det värdefullt att skolan kan visa att man har kapacitet att hålla samma takt i den digitala utvecklingen. Det som också kommer att bli tydligt är vikten av mänskliga kontakter. Hur rejält det digitala klivet än blir kommer det aldrig att kunna ersätta behovet av den fysiska kontakten med en lärare. Lärarens viktigaste arbetsredskap är hens personlighet och i den digitala världen slipas kanterna i lärarprofilen ner en aning. Ingenting kan ersätta det fysiska mötet mellan elev och lärare. Ett möte där man ser och hör just dig. Där man registrerar sådant som inte uttalas. I den meningen är lärarna oersättliga. Det kommer att bli påtagligt under denna undantagsperiod.

Hur rejält det digitala klivet än blir kommer det aldrig att kunna ersätta behovet av den fysiska kontakten med en lärare.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi

Tre viktiga hälsningar Allt blev lite upp och ner den här våren men tillsammans kommer vi att ro det i land. Vi är så stolta över vår medlemskår - ni gör ett fantastiskt jobb! På FSL:s kansli jobbar vi nu med att hålla er informerade och vi koncentrerar oss på följande tre saker:

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

Corona och skolan

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,45 euro/spaltmm

Efter att beslutet om att stänga skolorna fattades strömmar direktiven men också frågorna in i jämn takt. På www.fsl.fi/corona samlar vi de senaste direktiven, bygger på vår fråga-svar-artikel och håller er informerade så gott vi bara kan.

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Kom ihåg att måna om er ork i dessa undantagstider - sänk ribban och hjälp varandra!

Avtal 2020 FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Coronaläget påverkar avtalsförhandlingarna på så sätt att man nu strävar

efter en överenskommelse så snabbt som möjligt. Tanken är att förhandla fram ett kortare avtal på till exempel 10 månader för att sen återuppta förhandlingarna när läget lugnat ner sig. På adressen www.fsl.fi/ avtal2020 kan du följa med läget.

Vårfullmäktige och valet av ordförande för FSL skjuts upp Fullmäktigemötet och ordförandevalet måste nu vänta. Från och med maj 2020 tar vice ordförande Linda Felixson över. Vi har preliminära planer på att hålla fullmäktigemöte i mitten av maj, alternativt början av juni om läget tillåter.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

26.3.2020 • Nr 6

Ohemult lönekrav fick förhandlingarna att haverera Besviken Olli Luukkainen: ”Nu hade det behövts stabilitet och ansvar” Kommunarbetsgivarna KT blåste temporärt av avtalsförhandlingarna inom kommunsektorn. Enligt KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen fanns inga förutsättningar att fortsätta förhandlingarna efter att vårdfacken Tehy och Super krävt löneförhöjningar på över 10 procent. Med tanke på det exceptionella läget som råder i landet uppger KT att det är viktigt att upprätthålla arbetsfreden. Därför hade man gett ett bud på ett ettårigt ”avskalat” avtal med en löneförhöjning i enlighet med den allmänna linjen. Den allmänna linjen innebär en löneförhöjning på 3,3 procent under en avtalslängd på 25 månader. Enligt uppgift kunde lärarfacket OAJ ha omfattat ett avtal på 10 månader i enlighet med den allmänna linjen. I ett avtal på tio månader motsvarar den allmänna löneförhöjningen 1,3 procent. Även de så kallade kiky-timmarna skulle troligen ha försvunnit utan kompensation vid årsskiftet. Tanken med det tilltänkta avtalet var närmast att bibehålla arbetsfreden under coronakrisen. Man

hade återkommit till de övriga avtalsmålen i ett senare skede. Men det som fick Markku Jalonen att kasta in handduken (19.3) var vårdfacken Tehys och Supers tuffa lönekrav. Både Olli Luukkainen och Jalonen vittnar om att vårdarna utöver 1,3 procent som låg på bordet krävde ett til�lägg som motsvarar 9,3 procent. Lönekravet landade med andra ord på 10,6 procent och Jalonen drog slutsatsen att det inte längre fanns förutsättningar att förhandla. – Vårdarorganisationerna vill nu utnyttja den allvarliga sjukdomssituationen och under dess täckmantel få en permanent löneförhöjning på över tio procent, skriver KT i ett pressmeddelande. Tehys ordförande Millariikka Rytkönen förnekar för sin del att Tehy skulle ha lagt fram ett sådant lönekrav vid förhandlingsbordet.

Kommunministern:”Utmanande” Vid regeringens presskonferens (23.3) konstaterade kommunminister Sirpa Paatero att det är utmanande att förhandlingarna har avbrutits då Finland befinner sig i ett undantagstillstånd.

– Min förhoppning är att man hittar en gemensam linje. Att alla inblandade parter skulle fatta beslut tillsammans, sade Paatero med adress till arbetsmarknadsparterna. Ett ännu större problem än att förhandlingarna lagts på is är sannolikt ändå det faktum att ekonomin nu störtdyker. Kommunförbundet hävdar att coronaviruset kommer att förorsaka ett hål i kommunernas ekonomi på 1,5 miljarder euro år 2020. Paatero vädjade under presskonferensen till kommunerna att inte permittera. Också FSL tar avstånd från permitteringar. – Nu finns inget utrymme för permitteringar. Varje lärare behövs, säger förbundsordförande Christer Holmlund. Men redan nu finns det kommuner i Svenskfinland som varslar om permittering. Exempelvis Korsholm har kallat till samarbetsförhandlingar. I det här skedet torde varslet ändå inte beröra undervisningspersonalen. Lärarnas tjänstekollektivavtal går ut 31.3. Förhandlingarna återupptogs 24.3. mattias fagerholm

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Bevis på professionalism och anpassningsförmåga Den gångna veckan är nog den mest turbulenta vi varit med om någonsin. Även om det hänt mycket i skolan under de senaste åren är det marginellt i förhållande till den arbetsinsats som regeringens beslut på måndag ledde till bland lärare och rektorer. En prestation som åtminstone inte jag upplevt tidigare. Då jag reflekterar över det som hänt finns det så många saker som borde lyftas att det nästan är omöjligt att få tag i en röd tråd och få det formulerat i en text. Den flexibilitet, anpassningsförmåga och problemlösningsförmåga lärare och rektorer visat är ett bevis på den yrkeskunskap och en yrkesstolthet som finns, ett tecken på en profession som kan tänja på gränserna och leverera då det verkligen krävs. Det som hände inom skolan på ett par dygn hade nog inte någon kunnat föreställa som ens teoretiskt möjlig. Jag är mera än imponerad! Med tanke på allt som gjorts i skolorna fram till fredag har jag förståelse för den frustration som främst lärarna i årskurs 1–3 upplevde då regeringen var tvungen att ändra sin linje med tanke på vem som har rätt att komma till skolan. Att lagstiftningen skulle tvinga regeringen till att ändra sitt beslut borde vi kanske ha förväntat oss, men trots det kom det som en blixt från en klar himmel. Med facit i hand kunde informationen varit tydligare och mera förklarande.

Även om det hänt mycket i skolan under de senaste åren är det marginellt i förhållande till den arbetsinsats som regeringens beslut på måndag ledde till bland lärare och rektorer.

 Undervisningsminister Li Andersson hoppas att klassrummen för tillfället förblir tomma. arkivfoto: christoffer thomasfolk

Li Andersson vädjar: ”Håll barnen hemma” Alla elever i årskurs 1–3 kan vid behov få närundervisning. Undervisningsminister Li Andersson vädjar ändå till föräldrarna att hålla barnen hemma om det bara är möjligt. På grund av coronaviruset begränsades först närundervisningen till de elever vars vårdnadsha-

vare arbetar inom branscher som är kritiska med tanke på samhällets funktion. Senare preciserade Undervisnings- och kulturministeriet direktivet. Undervisningsminister Li Andersson konstaterade att definitionen av vilka branscher som är kritiska har förorsakat förvirring och

resulterat i varierande tolkningar bland anordnare av grundläggande utbildning. Alla elever i årskurs 1–3 har i och med preciseringen vid behov rätt till närundervisningen. Men den starka rekommendationen är fortfarande att eleverna skall delta i undervisningen på distans i mån av möjlighet.

Jag är tacksam för alla kontakter vi fått från våra medlemmar, där de ställt frågor och fört fram tankar från sin vardag. Den feedbacken ska vi definitivt inte lägga åt sidan utan i stället bygga vidare på den under de kommande veckorna och även i framtiden. En framtid där vi återgår till normala förhållanden igen, i en skolfastighet där lärarna kan återgå till vardagen, där det möjligt att träffas fysiskt och där det är möjligt att ge närundervisning. Då jag tänker på flexibilitet kan jag inte undgå att även lyfta fram förhandlingssituationen, där vi inom lärarfacket har en förhandlingsvilja och stark målsättning att komma till avtal rätt fort. Idag då coronaviruset härjar har jag ingen förståelse för att vi har en del förbund inom den kommunala sektorn som inte ser situationens allvar. Nu har FSL/OAJ/FOSU en klar linje för att nå ett avtal, ett avtal där man tillfälligt lägger en del förhandlingsmål åt sidan för att sedan, då situationen normaliserats, återgå till förhandlingsbordet med mera specifika mål. Idag för vi fram tankar om ett kort avtal på cirka 10 månader, med nivå på löneförhöjningar som motsvarar de branscher som redan ingått avtal. Alla målsättningar släpper vi dock inte, konkurrenskraftsavtalet måste lösas på något sätt redan nu. Sist men inte minst: Ett stort ödmjukt tack för det arbete ni gör!

26.3.2020 • Nr 6

 Tidningen Läraren har en viktig roll, också med tanke på det nordiska samarbetet, säger Pamela Leka.

Tillsammans bildar vi ett bättre lag Vad gör dig till bra ordförande för FSL, Pamela Leka? – Jag är van vid att det är många bollar i luften i skolvärlden och jag tar inte stress över småsaker. Jag är en bra organisatör och så är jag lyhörd. Hur tror du att du kan ha nytta av lyhördheten som FSL-ordförande? – Det är jätteviktigt att lyssna in fältet, gräsrotsnivån. Vilka är de största bekymren? Vad behöver de olika lärarkategorierna hjälp med. Ibland behövs lite tröst och uppmuntran också, speciellt i dessa Coronatider. Vad gör dig till en ordförande för alla medlemmar? – Själv representerar jag grundskolan och den kan jag bra, i synnerhet de lägre klasserna. Men också här är lyhördheten viktig. Vi måste lyssna på fältet och vi kunde exempelvis träffas i olika arbetsgrupper. Det finns en rektorsgrupp inom FSL. Kanske borde vi också ha en ämneslärargrupp och en universitetslärargrupp? Vad är det som de olika lärarkategorierna behöver hjälp med? Är det för tillfället någon lärargrupp som faller mellan stolarna? – Vi är nog rätt väl insatta i vad som händer i gymnasiet, men å andra sidan så sker där väldigt mycket för tillfället. Den som inte jobbar i gymnasiet förstår kanske inte hur mycket som är på gång. Jag beundrar gymnasielärarna i det här läget. På vilket sätt vill du utveckla förbundet? – Vi har ett bra förbund, men det finns alltid plats för utveckling. FSL är som ett

lag, tillsammans bildar vi ett bättre lag. – Kommunikationen är jätteviktig. I tider som dessa är det viktigt att informationen kommer ut snabbt. Dagens melodi är sociala medier, det är bara så. Där måste vi vara aktiva. Vi skall synas och höras. – Det är också viktigt att vi tar vara på våra lokala förmågor. De som jobbar lokalt behöver stöd. Det är viktigt att de får träffas. – Kursverksamheten är ganska bred för tillfället, och jag hoppas verkligen att folk deltar i kurserna. Det är roligt att se nya ansikten där och visar att det finns en tillväxt. Men vi kan bli bättre på den punkten också om det är svårt att aktivera folk lokalt. Hur skall man aktivera medlemmarna? – Vi har provat på allt inom lokalföreningen. Det skall vara info som är aktuell och det skall vara program som är aktuellt. Men en samhällsförändring kan också aktivera. Kanske vi efter Corona och avtalsrörelsen igen har en större aktivitet bland medlemmarna. Vilka språkkunskaper har du? – Svenska är mitt modersmål. Svenska och finska talar jag dagligen hemma. Jag har avlagt biämnesstudier i engelska plus att jag har en lite rostig skolfranska. Hur skall FSL bibehålla sin integritet inom OAJ? – I Esbo-Grankulla har vi en C-förening och samarbetet har fungerat ypperligt. Det har inte varit några bekymmer. Jag har aldrig under mina år som aktiv upplevt att FSL är hotat eller att vi skulle ätas upp. – Ibland har vissa diskussioner dykt upp på OAJ:s fullmäktigemöte, men när man

har förklarat FSL:s särställning har det blivit tyst. Jag ser inte att FSL:s existens skulle vara hotad. FSL har ett gott rykte inom OAJ, och det skall vi värna om. Hur skulle du som ordförande jobba för att bibehålla det goda ryktet? – Öppen dialog är viktigt. Vi måste förklara och informera om våra särdrag. Föregångarna inom förbundet har lagt ut korten, så det gäller att jobba vidare med det som finns på bordet. Borde FSL centralt göra ett avtal för under vilka villkor man kan gå med i B-föreningar? – Det är inte det vi ska sätta krutet på just nu. När hoten har dykt upp har vi lyckats tackla dem, men för tillfället är det lugnt. Hur ser du på din roll som chef för FSL:s kansli? – Det är en viktig del av jobbet för det är där som det dagliga arbetet sköts. Jag har ledarerfarenhet, jag har bland annat varit ordförande för många föreningar. Vi har en kunnig personal och det är viktigt att ta vara på kansliets styrkor. FSL:s ordförande skall strukturerat leda arbetet. Det är något jag gör varje dag i skolan. Hur uppfattar du tidningen Lärarens självständiga position i förbundets hierarki? – Läraren är självständig och skall så vara. Tidningens redaktion skriver vad den vill, men det är klart att då det är en facktidning relaterad till FSL så har man samma syn i mångt och mycket. Tidningen har en viktig roll, också med tanke på det nordiska samarbetet. text och foto: mattias fagerholm

Den franska journalisten och programledaren Bernard Pivot har utvecklat följande frågor, som Läraren nu ställer kandidaterna i ordförandevalet i samband med längre intervjuer. Här intervjuas Pamela Leka, speciallärare i Grankulla. Vilket är ditt favoritord? – Positiv. Vilket ord tycker du sämst om? – Inskränkthet. Vilken är din favoritsvordom? – Jag svär sällan, men om jag svär så säger jag fan. Vilket ljud älskar du? – Skogens ljud. Vilket ljud avskyr du? – Höga ljud på eftermiddagen. Vilket annat yrke än ditt eget skulle du vilja prova? – Barnmorska. Vilket yrke skulle du inte vilja ha? – Chaufför. Om himmelriket existerar, vad skulle du vilja höra Gud säga när du kommer till pärleporten? – Välkommen, bra jobbat. Det gjorde du bra.

26.3.2020 • Nr 6

Vilken är FSL:s plats i OAJ:s lapptäcke?

”Väck inte den björn som sover”

Om vi inte får till stånd ett avtal kan det gå riktigt illa för oss. Vi kan bli uppätna av OAJ. JEANETTE LINDROOS

Jag är inte så ivrig på att skriva ett avtal. Just nu fungerar samarbetet ypperligt utan det och jag är rädd för att vi väcker en sovande björn. PAMELA LEKA

Vi är lite naiva om vi inte ser att här finns två organisationer inom samma organisation som har lite olika målsättningar. JENS MATTFOLK

Vi är inte naiva, vi kan vara trygga. INGER DAMLIN

Hur skall man slå vakt om FSL:s integritet? Vilka är nycklarna till ett gott samarbete med OAJ på lokal nivå? När FSL:s ordförandekandidater möttes i debatt i Vasa var FSL:s förhållande till OAJ något som fick temperaturen att stiga. Frågorna bottnar i den organisationsreform som är aktuell inom det finska lärarfacket. OAJ beskrivs ibland som ett lapptäcke. Många förbund och lärarkategorier har anslutit sig till organisationen under årens lopp och det har resulterat i en snårig organisation och en uppsjö av överlappande föreningar. Nu vill man skapa ett enklare mönster i lapptäcket. FSL är en av de grundande medlemmarna av OAJ. Det är grundorsaken till att FSL har en särställning inom organisationen. FSL uppbär sin egen medlemsavgift, har ett eget medlemsregister, ansvarar för sin egen ekonomi och kan därmed ses som en självständig del av OAJ.

Vilken samarbetsform lokalt? På senare år har en viss oro uppstått lokalt. OAJ har som ett led i att förenkla organisationen flaggat för så kallade A-föreningar. Det framgår ur den så kallade JÄKE-rapporten från 2016. Rapporten ligger som grund för OAJ:s organisationsreform.

En A-förening är en arbetsgivarspecifik förening som endast har personmedlemmar. Till exempel så att samtliga lärare inom en kommun hör till en och samma förening. FSL har meddelat man inte kan omfatta A-föreningar. På många tvåspråkiga orter finns så kal�lade C-föreningar. Det är en övergripande förening för olika lärarföreningar. Där kan exempelvis FSL:s lärarföreningar ingå. Ett mellanting är B-föreningar, som kan ha både personer och föreningar som medlemmar. Frågan om behovet av ett centralt avtal för under vilka villkor FSL kan medverka i B-föreningarna seglade upp i debatten. – Jag är orolig för vad OAJ:s organisationsförändring för med sig på lokal nivå. Idag har vi C-föreningar, men vad har vi i framtiden? Jag ser risken. Om vi inte får till stånd ett avtal kan det gå riktigt illa för oss. Vi kan bli uppätna av OAJ, sade Jeanette Lindroos. – Jag är inte så ivrig på att skriva ett avtal. Just nu fungerar samarbetet ypperligt utan det och jag är rädd för att vi väcker en sovande björn, sade Pamela Leka. – Vi är lite naiva om vi inte ser att här finns två organisationer inom samma organisation som har lite olika målsättningar. OAJ vill slimma sin organisation, minska antalet föreningar, och röra sig mot B, eller ännu hellre A-föreningar. FSL skulle gärna vara kvar i C-föreningar. Nu möts inte målsättningarna. Om OAJ vill förändra sin organisation kan vi inte bara sitta stilla i bå-

ten. Vi måste reagera. Och när förhandlingsklimatet är bra borde det inte vara något problem att säkerställa FSL:s roll. Jag tycker tex att man borde komma överens om vad FSL:s lokalföreningar skall betala för att vara medlem i en B-förening. Och lokalt finns det många som vill gå till A-föreningar, sade Jens Mattfolk. – Vi har en organisationsreform ”meneillä”. Det pågår förhandlingar om ett avtal. OAJ har inte som målsättning att äta upp FSL. Det är spöken man ser. Det är klart att om man enbart studerar dokument så kan man tro det. Om man analyserar dem kan man tro det. Men ordet ”meneillä” betyder att man håller på och förhandlar. Att vi skulle bli uppätna känns konstigt. I förrgår satt jag som ordförande för de allmänbildande lärarna (YSI, den största lärargruppen inom OAJ). Det är inte jag som har förtjänat den platsen. Det har FSL, som har ett enormt förtroende inom OAJ, sade Inger Damlin. – Vi som var med då regionföreningar bildades vet vilken frustration det var innan vi fick ett avtal. Det var precis samma läge nu. Det är inte jag som förhandlar, det gör ordföranden, men tanken är att man förhandlar tills vi har ett resultat som vi kan gå med på. Vi är inte naiva, vi kan vara trygga, fortsatte Damlin. – I Pargas förs diskussioner mellan den svenska och finska sidan. Och förståelsen för FSL på lokal nivå är inte lika hög som den kanske är på central nivå, sade Jeanet-

te Lindroos. – Det är stor skillnad. På min egen lokalnivå har det fungerat hur bra som helst, sade Pamela Leka. – På alla ställen där det fungerar bra skall vi bara köra på. Men vi måste ju också inse att det finns orter där vi är i kraftig minoritet och om majoriteten vill se en snabb förändring till en A-förening, då har vi ett problem inom FSL. Ett exempel är Lojo där vi står utanför det fackliga arbetet, sade Jens Mattfolk. – Lojo kom före organisationsreformen och var ett stort misstag. Då du säger att du skulle få till stånd ett avtal, hur skulle du göra? Vad är det sittande ordförande inte gör, undrade Damlin. – Jag skulle försöka få förhandlingarna i mål. Du säger att förhandlingar pågår, hur länge de har pågått vet jag inte. Men bra om de pågår. För lokalt känner man sig inte helt bekväma i sin situation, svarade Mattfolk. – Jag känner att vi diskuterar den här frågan för att en av ordförandekandidaterna är starkt förknippad med OAJ. Jag är lyhörd för den oro som finns men jag ser också att det är en farlig väg att göra det här till en stor sak inom vårt förbund. Förhandlingar pågår och man försöker beakta våra särdrag. Det finns ingen målsättning inom OAJ att vare sig äta upp oss eller tvinga oss in i en A-förening, sade Damlin. text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

26.3.2020 • Nr 6

 Karis svenska högstadium är tomt och ödsligt åtminstone fram till mitten av april. Förmodligen längre, konstaterar rektorn Aje Hollsten.

Nu håller vi stängt! Jag kommer till Karis svenska högstadium vid 10-tiden onsdagen den 18 mars nådens år 2020. Idag har skolorna i vårt land stängts på order av myndigheterna. En farsot härjar i världen och skolhusdörren är låst också i Karis i Raseborg. Efter ett kort telefonsamtal kommer rektor Aje Hollsten och öppnar dörren. Det är tomt i entréhallen och korridorerna, tomt överallt. Och tyst. När vi kommer till kansliet möter jag också rektorn för Karis-Billnäs gymnasium, Esbjörn Hägerstedt. De två rektorerna försöker få datorerna att fungera, så att både bild och ljud kommer in och når ut. Det är nödvändigt för en lyckad distansundervisning. – Det är mycket som är litet på hälft och oklart nu då det här kom så plötsligt, säger Aje och syftar förstås på regeringens beslut att stänga skolorna som nu får övergå till distansundervisning. Redan en knapp vecka tidigare hade skolan meddelat elever och föräldrar att det är dags att ta med sig en stor väska för att packa ner skolmaterial som kan behövas

hemma om skolan stängs. – Eleverna blev ju glada men funderade sedan över om sommarlovet börjar senare på grund av uppehållet. Så är det dock inte tänkt. Men många diskussioner pågår och envar blir något av en kvartersexpert i åsiktsstormen, noterar Aje med ett leende. Oklart om skolmaten Undantagstillstånd råder och beredskapslagen har till vissa delar tagits i bruk. Jurister från många olika instanser stöter och blöter bland annat frågor som berör serveringen av skolmat. Aje Hollsten säger att han ju inte avgör den frågan för Raseborgs del. – Vi har 240 elever som alla jobbar på distans. Är skolan stängd räknar jag nog med att det inte serveras mat heller. Nåväl, nu står Aje och hans lärarkollegium inför utmaningen att ge alla elever undervisning trots att dessa inte finns i skolan. Inte heller lärarna befinner sig i skolhuset, förutom då de inkallas för något sammanträde. Vilken beredskap har ni från tidigare? – Vi är i den lyckliga situationen att alla elever har en bärbar dator som de fått av Raseborgs stad. Jämlikheten är så till vida nog i

skick. Någon elevs dator kan förstås för tillfället vara sönder. Tekniska problem kommer vi att möta hur vi än vrider och vänder på det. – Kopplingen till internet kan ju variera och belastningen kan vara stor om flera i familjen samtidigt skall använda internet. Nu får vi testa hur långt vi kommit i digitaliseringsprocessen som det talas så mycket om säger Aje Hollsten, som tror att läget kan skapa en stor kreativitet som förhoppningsvis stannar kvar då krisen är avblåst. En mycket viktig aspekt i distansundervisningen är att arbetsmetoder och tillvaro skall kännas trygga åtminstone till en början, både för lärare och elever. Allra först är det dock informationen som är det viktiga. Både elever och deras föräldrar skall veta vad som skall göras. – De första dagarna gäller det att få det tekniska att fungera för att komma igång. Uppgifter i vissa ämnen är lättare att producera hemma och andra svårare. Inom konst- och färdighetsämnena gäller det att verkligen tänka utanför boxen om du som lärare skall följa en plan. Har du som lärare i slöjd tänkt att eleverna skall sy och bygga blir det svårt. Inte har alla den möjligheten hemma. Inom huslig ekonomi går ju lättare att utföra uppgifter hemma, som att laga mat, städa och tvätta kläder.

Man kan inte säga att undervisningen de här första dagarna är läroplansenlig, säger Aje. Det blir svårt att nå samma nivå som vid närundervisning. – Alla gör så gott det går, med tanke på den korta beredskapstiden på ett dygn som vi hade innan skolorna stängdes. – Jag har sagt till lärare och elever att vi får se hur det går i början och efter hand justera metoderna. Också möjligheter Elever i åk 7–9 kanske inte alltid är de mest motiverade för skolarbete, om man så säger. Hur gör man för att kolla att de utför uppgifterna de fått? – Nog får man väl släppa kontrollen en del, säger Aje och konstaterar att provsituationer kan vara svåra att kontrollera. – Ingen vet ju om eleven sitter med boken framför sig och skriver prov. Å andra sidan hjälper det inte så mycket om man inte alls förberett sig på provet. Det är frihet under ansvar som gäller. – Och i det långa loppet kan det ju vara bra att öva sig på att skriva ett prov med böckerna framför sig. Det viktiga är att kunna implementera böckernas innehåll och applicera det där det behövs. Se där, en möjlighet till nytänkande i krisens fotspår. När det gäller kontrollen av

närvaro fungerar Wilma som vanligt. Om en elev inte deltar i distansundervisningen får den en anteckning i Wilma. Men nu gäller det att släcka akuta bränder och ingripa där det behövs. Många kan känna panik och saknar verktyg medan andra ser utmaningen och går igång på det. – Många goda idéer och praktiska förfaranden kommer att uppstå som får en fortsättning också då skolorna har öppnat sina dörrar igen, tror Aje Hollsten. Nu är lärarna tvungna att utveckla sin undervisning i en mera digital riktning, vilket är bra. Å andra sidan är informationsflödet med tips och idéer och metoder för tillfället kanske litet för snabbt och stort. – Det är som att ta en leksakslåda och bara hälla ut allt innehåll på golvet. Det gäller nog att sålla och fundera på när och hur man skall testa vad, och framför allt varför. Vi går tillbaka till entréhallen för fotografering. Aje säger sig vara lugn i denna nya, obekanta situation. Förhoppningsvis har han nu mera tid för pedagogisk planering eftersom det inte står folk i kö utanför hans dörr. Men det betyder också att ljuden och skratten från korridoren har tystnat.

text och foto: tom ahlfors

26.3.2020 • Nr 6

Hur ordna distansundervisningen på bästa sätt? Hur stort är behovet av närundervisning? Hur ska distansundervisningen ordnas? Frågorna var många dagen efter att regeringen meddelade att grundskolorna stängs. Vi tar en dag i taget, säger Lena Sjöholm-Fahllund, rektor för Smedsby-Böle skola. Måndagen den 16 mars kommer på många sätt att bli historisk. Det var dagen som Finlands regering meddelade att landets skolor stängs och att det fram till den 13 april råder undantag på grund av coronaviruset. – Det är ett helt nytt läge. Den finländska skolan har aldrig varit med om det här tidigare. Den information vi har nu behöver inte stämma imorgon. För mig som rektor handlar det nu om att kontinuerligt uppdatera informationen och hålla lärare, elever och föräldrar lugna. Vi tar en dag i taget, säger Lena Sjöholm-Fahllund, rektor för Smedsby-Böle skola i Korsholm. Kom regeringens beslut som en chock? – Redan veckan innan började vi arbeta med en preliminär handlingsplan. Så mentalt hade några av oss förberett oss på att skolan kan komma att stänga. Men om vi går tillbaka några veckor trodde vi aldrig att det skulle hända. Det har gått otroligt snabbt, säger hon. För henne började tisdagen därpå med ett möte med kommunens skolledning. Några timmar efter att Läraren kom på besök skulle hon hålla ett personalmöte om behovet av närundervisning och hur distansundervisningen ska ordnas.

Preliminär plan Kvällen innan hade vårdnadshavarna fått meddelandet att endast de elever som inte kan stanna hemma bör komma till skolan. Cirka 50 av de drygt 300 eleverna dök upp i tisdags. – Vi gjorde så här för att direkt kunna börja planera åtgärder. Nu har vi har en preliminär plan och vi kommer gällande distansundervisningen att jobba utifrån elevernas ålder. För våra högre årskurser kommer vi att jobba mera digitalt medan vi för de lägre, årskurserna 1–3, kommer att börja med veckobrev och informera via Wilma. Därefter ser vi hur det börjar fungera, berättar hon. – Barnen i åk 1–3 har rätt till närstudier i skolan och vi kommer troligen att begränsa timantalet till klockan 9–13. Sedan måste vi utreda vem som ger närundervisningen och hur det ska fördelas. Någon distansundervisning ordnas inte den första veckan. I stället går de dagarna åt att planera hur den ska genomföras. Huvudfokus ligger till en början är på ämnen som modersmål, matematik och språk. Färdighetsämnen kommer till att börja med i andra hand. – Vi måste nu tillsammans fundera vilka alternativ som finns och utreda vilka digitala hjälpmedel som kan användas. Men troligen kommer exempelvis google classroom att användas och där kommer jag att sätta ut uppgifter och eleverna kan chatta direkt med mig. – Några planer på att exempelvis streama undervisning har vi inte, säger Linda Felixson, vicerektor och klasslärare i årskurs sex.

Så här kommer det att se ut i de finländska skolorna åtminstone fram till den 13 april.

Alla kommer göra olika Den första veckan efter att undantag utlystes är hela personalen på jobb på Smedsby-Böle skola. Hur stor del av personalstyrkan som fortsättningsvis kommer vara fysiskt på jobb efter den veckan är ännu oklart. – Beroende på skolans storlek och geografisk placering kommer alla att göra olika. Just nu vet jag inte hur det kommer att bli. Men som rektor tänker jag mig att några turar om att vara här medan andra jobbar på distans. Det blir min uppgift att fördela arbetet mellan personalen, förklarar Sjöholm-Fahllund. Edsevö skola i Pedersöre är en betydligt mindre skola med 32 elever. Exakt hur distansundervisningen ska ordnas där var också oklart i tisdags. – Vi rektorer ska ha ett virtuellt möte och gå igenom situationen för varje skola. Men våra elever och lärare är beredda på distansundervisning och för till exempel de äldre barnen kommer vi i huvudsak använda google drive. Utöver det kommer vi också att ge uppgifter och arbeten via Wilma. – Hur vi kommer göra exakt kan jag inte svara på i dagsläget. Det är en exceptionell situation och vi måste prova oss fram och hjälpas åt, säger skolans rektor Hanna Molander.

Räknar med fackliga frågor Linda Felixson, som tillika är huvudförtroendeman i Korsholm och viceordförande för FSL:s styrelse, räknar också med att det uppstår fackliga frågor. – Som förtroendeman kommer jag aktivt att följa med vad som händer och vad OAJ och FSL informerar om. Det kan handla om allt från lärarnas rättigheter till skyldigheter men det återstår att se, säger hon. Och fortsätter: – Vi ska komma ihåg att det här inte är fråga om någon ledighet för personalen trots att närundervisningen till stora delar upphör. Vi lärare får lön och fortsätter jobba och jag tror det kommer finnas mycket jobb. Hon får medhåll av Sjöholm-Fahllund. – Jag tror inte lärarna får mindre jobb i och med situationen. Tvärtom kan det bli mer jobb innan vi får allt att löpa, speciellt för rektorerna som på ett helt annat sätt nu arbetar med information och möjliga direktiv. Och efter undantaget väntar också mycket arbete när själva efterarbetet börjar. Hon tror också att perioden av undantag som nu råder på sikt kan föra med sig något positivt. – Nu får vi testa och lära oss och se vad som fungerar i praktiken och inte gör det. Fungerar distansundervisningen och virtuella möten med personalen. Jag tror vi

 Tisdagen efter regeringens beslut om undantag var det många frågor som saknade svar i de finländska grundskolorna. I Smedsby-Böle skola i Korsholm diskuterades dagen därpå en handlingsplan för distansstudier. Vi tar en dag i taget, säger rektor Lena Sjöholm-Fahllund (till vänster) och vicerektor Linda Felixson.

kommer att lära oss mycket och som rektor kommer min huvuduppgift vara att se till att ingen lämnas ensam, säger hon. I tisdags meddelade S&S Läromedel att man stöder studier på distans genom att erbjuda grundskolorna fri tillgång till di-

gitala elevlicenser resten av vårterminen. Varje skola som vill ta del av de här ska sammanställa sina önskemål och meddela förlaget. text och foto: christoffer thomasfolk

Jag tror inte lärarna får mindre jobb i och med situationen. Tvärtom kan det bli mer jobb innan vi får allt att löpa, speciellt för rektorerna som på ett helt annat sätt nu arbetar med information och möjliga direktiv. LENA SJÖHOLM-FAHLLUND Rektor för Smedsby-Böle skola

26.3.2020 • Nr 6

SKOLIDROTTEN INFORMERAR

VÅRENS IDROTT I SKOLANVERKSAMHET INHIBERAD Enligt regeringens rekommendation bör all verksamhet som inte är nödvändig, även hobby- och fritidsverksamhet begränsas. Styrelsen för Finlands Svenska Idrott har därmed fattat beslut att inhibera samtliga egna evenemang som är inplanerade fram till 31.5. De som redan hunnit anmäla sig till något av evenemangen kommer att kontaktas och få tillbaka sina anmälningsavgifter. Ni kan dock redan nu boka in tillfällen till hösten och vintern 2020-2021, då vi erbjuder friidrottssnurran, hoppa rep, naturparkour, skidkul och vårt nya koncept cirkus. Beställ våra ledare genom att skicka e-post till kite@idrott.fi. Nämn i meddelandet när ni önskar beställa, och om det är något specifikt koncept som ni är intresserade av.

ÅRETS SKOLA I RÖRELSE Åshöjdens skola vann priset Årets Skola i rörelse 2019 och fanns på plats under Idrottsgalan den 25.1.2020 för att ta emot sitt pris. Se filmen om Åshöjdens grundskola på youtube.com/c/FinlandsSvenskaIdrott IDROTTSGALAN.FI

DRÖMMARNAS MOTIONSDAG Den 10 maj 2020, dvs på morsdag firas årets Drömmarnas motionsdag, en nationell kampanj för att fira idrotten och motionen i Finland. Drömmarnas motionsdag bygger på finländarnas egna idéer, försök och gemensamma aktiviteter utan gränser. Under den här dagen kan man hitta på roliga aktiviteter med familjen, i hobbygrupper, i idrottsföreningar, i skolor och på arbetsplatser. Inför årets dag har vi skapat en Cirkus-bana som ni enkelt kan förverkliga i skolor och på daghemmen. Den kan gen omföras antingen före eller efter den 10.5. Beställ materialet på vår hemsida.

skolidrotten_lararen_mars2020.indd 1

Carl-Olaf Homéns Ungdomsidrottsfond har som ändamål att stöda skolornas Stafettkarneval, Solvalla idrottsinstitut och Arcada. Av fondens avkastning kommer våren 2019 stipendier att utdelas till sådana elever, vilka gjort en fin ledarinsats för idrotten i sin skola. Premierade kan sådana elever bli som framgångsrikt lett sin skolas idrottsförening, varit ledare för sin skolas lag eller t.ex. lett förberedelserna för Stafettkarnevalen. Skicka in förslag på vilka elever i just er skola som kunde få vårt stipendium.

LÄRARE! Vi vill ha förslag på goda kandidater som kunde belönas med en lärarpokal för sitt arbete med barn och unga i idrottens tecken. Alla ansökningar riktas till Svenska Finlands Skolidrottsförbund, Kite Lundström per e-post kite@idrott.fi. Senast den 26 april 2020 behöver vi ha dem.

WWW.IDROTT.FI

idrott.fi

STIPENDIER ATT SÖKA

skolidrott.fi

facebook.com/idrottfi

instagram.com/idrottfi

twitter.com/idrottfi

14.3.2020 12.32

26.3.2020 • Nr 6

debatt

God grund för kommande avtal mellan FSL och OAJ I förra veckans kolumn skrev jag om det goda samarbetet med OAJ, men då fanns det inte rum att förtydliga vilka ramar vi arbetar inom med tanke på OAJ:s lokala föreningarna. Därför tänkte jag att det kan vara bra att även i tidningen lyfta vad det handlar om och var vi är. OAJ:s fullmäktige beslutade i stort sett följande våren 2016. En rekommendation om att övergå till arbetsgivarspecifika föreningar som bygger på personmedlemskap. Alltså inget tvång utan en rekommendation där FSL särställning skulle respekterats. Ändringen skulle även främja medlemmarnas intressebevakning där varit självklart att FSL har en klar roll. Dessutom fanns det en tydlig skrivning om att lösningar inte fick leda till medlemsflykt. Även här har FSL argument om hotet om medlemsflykt i det fall FSL:s självständighet hotas respekterats. Hösten 2016 fattade FSL:s full-

mäktige beslut om inom vilka ramar FSL:s styrelse hade i arbetet med OAJ:s lokala organisering. Styrelsen utsåg i sin tur ordförande till förhandlare. I egenskap av förhandlare har jag fört fram våra åsikter både åt tjänstemän, politiker på lokal och central nivå. Under dessa träffar har jag fått stöd för våra tankar där jag även förklarat att vi är nöjda med C-föreningarna, men att vi är villiga att avtala om FSL:s medverkan i en B-förening förutsatt att stadgarna uppfyller FSL:s fullmäktiges kriterier. Kriterierna är följande: • FSL uppbär medlemsavgiften för sina medlemmars del. • FSL har ett eget medlemsregister. • FSL ansvarar för sin ekonomi. Betalar grundavgift till OAJ enligt avtal som bekräftas av OAJ:s fullmäktige varje vår och ett belopp för regionföreningar enligt avtal. Betalar mot räkning för AKA-

VA, FOSU, EI, ETUCE, avgift för medlemsförsäkringen och A-lomat samt för Lärarnas arbetslöshetskassa enligt medlemsantal och gällande enhetspris. • FSL-medlemmarna hör i första hand till FSL:s medlemsföreningar som personmedlemmar. Beslut om FSL-föreningarnas medlemskap i OAJ:s lokala föreningar eller regionföreningar fattas av förbundets styrelse utgående från gällande fullmäktigebeslut. • FSL ansvarar för den svenskspråkiga informationen, utbildningen och rådgivningen för sina medlemmars del. • FSL-föreningen ansvarar för intressebevakningen tillsammans med FOSU:s förtroendemän i de kommuner som saknar OAJ:s lokala föreningar. • FSL:s styrelse beslutar även om utträde ur ovan nämnda föreningar. Detta förfarande kan til�lämpas om de lokala medlemsavgifterna enligt förbundsstyrelsen blir orimligt höga i förhållande till

den intressebevakning den lokala OAJ-föreningen eller den regionala OAJ-föreningen idkar. FSL ska enligt beslutet även ha ett eget förbundskansli som ansvarar för förverkligandet av de beslut som förbundets beslutande organ fattat. Dessutom handhar och förvaltar förbundet sin strejkkassa enligt de beslut kongressen och fullmäktige fattat. I samband med de förhandlingar som förts nu har inte A-föreningsmodellen varit ett alternativ för FSL:s del. Det faktum att vi har en A-förening i Lojo är enligt mig en olycka i arbetet som skedde långt före det beslut OAJ tog 2016. Det är beklagligt och här får även jag se mig i spegeln för jag var redan då anställd på FSL:s kansli och borde ha reagerat kraftigare. Den erfarenheten har format mig och jag har haft som rättesnöre att se till att FSL är organiserade lokalt så att våra föreningar/medlemmar är med i de föreningar som

förhandlar på det lokala planet samt att det finns egna lokal föreningar. Att vi ännu inte har avtal för B-föreningarnas del bygger långt på att jag strävar efter ett avtal som är bra för FSL:s del. I dessa förhandlingar har jag valt att inte pressa fram ett avtal, utan att garantera att det blir ett bra förhandlingsresultat och som kan godkännas av styrelsen och fullmäktige. Ett avtal där medlemmarnas nuvarande ställning beaktas i stadgetext och där kostnaderna är på en rimlig nivå. Här har vi gjort ekonomiska utredningar, granskat hur stadgan FSL anpassas. Det finns alltså en god grund för fortsatta förhandlingarna för den kommande ordförande i ett förhandlingsklimat som byggt på tålamod, til�lit och förtroende från båda parterna. CHRISTER HOLMLUND Förbundsordförande för FSL

Extrem situation kan ge nya insikter Det råder undantagstillstånd i landet, vi lever i en speciell tid. Skolor är stängda och även lärare inom grundläggande utbildningen är ålagda att sköta undervisningen på distans, ett verkligt extremt läge. En situation där lärares och elevers digitala kompetens sätts på prov, en situation som verkligen manar till eftertanke. Våra lärare är vana att fixa utmanande situationer och utrustade med en flexibilitet som få andra yrkesgrupper. Och man kan inte annat säga än att lärarna har gjort under då de inom högst ett par dagar som genom förvandlat hela den finländska grundskolan till en skola på distans som sköts digitalt. Digitaldistansundervisning fullt ut förmår inte alla utbildningsanordnare erbjuda, utan is-

tället handlar det om självstudier som handleds av lärare. Lärarna har antagit den utmaning som ligger framför dem på ett helt fantastiskt sätt. Nu visar våra lärare prov på vad yrkeskunnande med gedigen lärarutbildning betyder. Våra lärare levererar i ett utmanande läge på en nivå som är helt otrolig. Beroende på ålder och förutsättningar för inlärning kommer naturligtvis inlärningsresultaten att variera enormt under den period som undantagstid råder. Det kommer att synas spår av det arrangemang som nu görs under långa tider. De luckor som eventuellt uppstår måste kunna täppas till genom extra stöd för lärande för dem som behöver, genast då situationen normaliserat sig.

Det viktigaste som inte kan rubbas, är att säkra examen för dem som i vår är i det kritiska skedet av sin skoltid. Då tänker jag på vikten av att vi jobbar mot att elever i årskurs 9 får sina avgångsbetyg, samt att gymnasiestuderanden får sina mössor. Varje extrem situation för också insikter med sig. Då vi nu plötsligt och utan tid för förberedelse tvingas övergå till distansundervisning ser vi en enorm skillnad mellan landets kommuner, ja till och med mellan skolor inom en och samma kommun, vad digitalt kunnande samt vad utrustning beträffar. Med det rådande tillståndet i bakfickan är det lätt att konstatera att det finns ett solklart behov av att en nationell strategi kring

digitalisering utarbetas, en strategi som sträcker sig över alla stadier och som innehåller olika kvalitetskriterier för olika stadier. Studerandes/elevers digitala kunnande är i nuläget ingen kontinuerlig lärstig. Det finns inget sagt om varken digistudier på distans eller utrustning, faktorer som definitivt måste synliggöras. Den nationella digitala strategin med givna kvalitetskriterier utmynnar sedan i kommunala strategier. Endast på det viset åstadkommer vi jämlika digitala lärstigar. Strategin bör också garantera att varje lärare har möjlighet att systematiskt utveckla sitt digitala kunnande. Digitaliseringen är inget statiskt begrepp utan en del av det kontinuerliga lärandet som FSL i alla lägen måste bevaka. Att varje lär-

miljö måste innehålla ett minimikrav på fungerande utrustning är en förutsättning för såväl lärares som elevers digitala arbete. För att garantera elevernas digitala kunnande behöver vi diskutera i termer som definierade digitala kvalitetskriterier inom all utbildning. En klar och tydlig strategi som även fastslår ramvillkoren för nätbaserad distansundervisning med de förändrade arbetsvillkoren det kan tänkas innebära måste kunna fastslås. Allt annat vore att bortse från framtidens digitala skola. I en föränderlig värld är flexibilitet och livslångt lärande trumfkort som håller. Vi visar vägen! INGER DAMLIN

26.3.2020 • Nr 6

kolumnen

debatt

jonas forsman Lärare i historia och samhällslära vid Brändö gymnasium.

Öppna landskap I min föregående kolumn efterlyste jag bland annat lugn i skolvärlden. I den trend kring ”öppna landskap” som vällt över skolbyggandet, är jag inte helt övertygad om att lugnet jag efterlyste uppfylls. Många är de signaler om ökad oro, otrygghet, och brist på koncentration som på sistone kommit från lärarhåll i dylika utrymmen. Samtidigt som, och det skall i rättvisans namn sägas, det också funnits lärare som tagit emot nya utrymmen i en positiv anda. I den nya läroplanen i grundskolan (men också i gymnasiet) betonas fenomenundervisning (som om det inte skulle ha funnits tidigare...) som en ny ledstjärna, utöver elevens inititativ- och skaparförmåga kombinerat med en digitalisering av arbetssätten. Utan att, åtminstone i denna kolumn, gå in på digitaliseringens negativa och positiva sidor, så ger denna nya ”vägkarta” ett och annat veck i pannan då detta dessutom skall kombineras med inklusion av specialundervisning i ett landskap där eleverna fritt kan röra sig och välja att med sin iPad ligga i 90 graders vinkel över en dyna och kreativt vaska fram fenomenbaserad kunskap från bland annat nätet... Okej, nu kanske jag gör mig skyldig till orättvisa förenklingar. I den bästa av världar skulle en skola ha olika sorters utrymmen där man dels kunde ha mer traditionell undervisning vid egna bord, dels skulle ha andra alternativa utrymmen för alternativa (nya) metoder att undervisa. Här skulle grupperna vara tillräckligt små och det skulle finnas en gräns för hur många specialelever man har i sin grupp. Nu talar jag närmast om grundskolan. En skolmiljö med alla dess möjligheter skulle heller inte vara fy skam i ett gymnasium. Undervisningsministern var på besök i en grundskola på Busholmen i Helsingfors där man gärna gav (positivt) prov på ”öppna landskap”, där man höll samundervisning och läroböckerna lyste med sin frånvaro. Det är dock något i ekvationen som gnager mig. För det första visade det sig att skolan inte ens var halvfull. För det andra kan man omöjligt på ett kort besök se hur skolvardagen och undervisningen egentligen fungerar. För det tredje kom det heller inte fram hur stora grupper det handlade om.

I den bästa av världar skulle en skola ha olika sorters utrymmen där man dels kunde ha mer traditionell undervisning vid egna bord, dels skulle ha andra alternativa utrymmen för alternativa (nya) metoder att undervisa. Sedan kan man förstås fundera om eleverna på riktigt blir ”bättre” elever och redo för fortsatt undervisning (t.ex. i gymnasiet) och för vuxenlivet. Jag medger när som helst att detta är svåra saker och det finns inte entydiga svar, men just därför undrar jag hur det är möjligt att dessa skolor med ett öppet koncept fått så stor genomslagskraft? Är det möjligtvis billigare att bygga så här? Ligger det en lobbningsaktivitet bakom detta? På vilka undersökningar baserar byggprojekten sig? Verkar som ingen riktigt kan ge svar på detta. För att ytterligare lägga en variabel till i denna ekvation kan man fråga sig hur det går för medelmåttiga elever med “vanliga” koncentrationssvårigheter? Behovet av trygghet, struktur och innehåll i lärandet kan inte överbetonas. Frågor som jag gärna återkommer till.

Förordningen belönar utbildning Svar på Maja Röj-Urrutias insändare i tidningen Läraren nummer 5. Jag tänker inte gå in på detaljer i enskilda fall utan vill som ordförandekandidat blicka framåt. I grundlagens 125:e paragraf slås fast att utnämningsgrunderna är skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. Det är dessa utnämningsgrunder som ska til�lämpas när en lärare väljs. Huruvida en lärare anställs i bisyssla, huvudsyssla, tills vidare eller för viss tid spelar egentligen ingen roll eftersom samma utnämningsgrund, lag och förordning gäller oavsett. Det är med stöd av dessa utnämningsgrunder den som anställer ska välja den sökande som får tjänsten. Det är utnämningsgrunderna som ska vara det redskap som används för att skilja de sökande åt, oavsett om de är två eller tjugo till antalet. På ett allmänt plan stöder jag

givetvis arbetssökande med lärarutbildning framom arbetssökande helt utan lärarutbildning. Överlag har jag förtroende för det arbete som rektorer i Finland gör och hur de tillämpar utnämningsgrunderna, där utbildningen egentligen är endast en tredjedel. I andra fall har en sökande rätt att begära omprövning av ett beslut. I kombination med utnämningsgrunderna tillämpas behörighetsförordningen. Behörighetsförordningen är viktig av flera orsaker. Först och främst kräver den att lärare i Finland ska ha en högre högskoleexamen. Redan i och med detta faktum anser jag att förordningen styr på ett sätt som belönar utbildning. Endast behöriga kan få tjänst och anställning tills vidare. Vidare använder vi som förbund i vår politik lärarnas höga utbildning, som krävs i behörighetsförordningen, som ar-

gument för högre lön och bättre arbetsvillkor. Därför är jag inte som FSL:s ordförande redo att jobba för ändringar i behörighetsförordningen. I egenskap av ombudsman har jag jobbat för att timlärare i bisyssla ska anställas tills vidare om det inte finns en grund för att anställa på viss tid. Det är ett arbete som jag gärna intensifierar om jag väljs till FSL:s ordförande. Jag vill också föra fram behovet av ett lärarregister. Ett lärarregister skulle tydligare skilja åt de personer som faktiskt har en lärarutbildning och formell behörighet för att ge undervisning från de som de facto inte har det. Ett sådant register skulle också vara en viktig signal till samhället som stärker lärarnas position, professionalism och yrkesstatus. JENS MATTFOLK Kandidat i FSL:s ordförandeval

Styrdokumenten kan inte tolkas Svar till Maja Röj-Urrutia. Frågorna du ställer oss ordförandekandidater är många, men indirekt handlar de om huruvida FSL bör arbeta för att behörighetsförordningen ska öppnas eller ändras. Inledningsvis är det viktigt klargöra att behörighet och kompetens är två olika begrepp. FSL har som förbund alltid vidhållit att nuvarande förordning gällande behörighetsvillkor för personal inom undervisningsväsendet ska gälla, en åsikt som FSL:s styrelse och fullmäktige linjerat. Samma linjedragning vad behörighetsvillkor beträffar följs av OAJ och dess beslutande organ. Linjedragningen stöder elevernas rättighet att få en kvalitativt god undervisning Den nuvarande tolkningen av behörighet grundar sig på förordningen om behörighetsvillkor för

personal inom undervisningsväsendet. Den förordningen påvisa ratt bedömningen av behörigheter är svartvit och ger varken mig, FSL eller någon annan möjlighet att göra en tolkning som avviker från förordningen. I egenskap av ordförandekandidat följer jag den linje som förbundet har i frågan fram tills dess att styrande organ anser att linjen ska ändras. Utbildning har en stor och avgörande betydelse, men om utbildningen inte ger behörighet är det lagstiftningen och HFD:s tolkning av den som vi alla bör foga oss i. Våra styrdokument ger inte utrymme för egna tolkningar. Det kan vara av vikt att i detta svar lyfta in det faktum att det är väldigt olika praxis i kommunerna kring vem som väljer lärare. Dessa val utgår från respektive kommuns förvaltningsstadga och tillämpningsdirektiv. Kom-

munens tjänstemän är ålagda att följa dessa gemensamma linjer. Som ordförandekandidat bör jag inte offentligt ta ställning till förfarandet gällande enskilda lärarval i kommuner. Vi har ett demokratiskt samhälle där alla har rätt att anmäla om eventuellt missnöje kring beslut för att sedan få ärendet och lagligheten granskad. Samtliga medlemmar inom FSL kan utnyttja sin rätt att påverka genom att formulera en motion till FSL:s fullmäktige så att ärendet kring behörighetsförordningen kan behandlas . Stadgarna möjliggör också att du som medlem skickar initiativ till styrelsen eller fullmäktige. Ordförande leder verksamheten, beslutande organ linjerar hur frågor förs. INGER DAMLIN Kandidat i FSL:s ordförandeval

26.3.2020 • Nr 6

debatt

Tankar om ett gott samarbete Jag har 39 år bakom mig som fackligt aktiv. Jag är hedersmedlem i min förening. Jag har tilldelats förbundets förtjänsttecken i guld. ”Ordet på vägen” av dåvarande förbundsordförande Dan Johansson var att min insats kan förliknas med arbetshästens… jag jobbar på i det tysta för ett gemensamt mål. Jo, jag följer fortfarande aktivt med både avtalsrörelsen och undervisningssektorn överlag. I denna insändare reflekterar jag över förbundsordförande Christer Holmlunds ko-

lumn i senaste nummer av Läraren. Christer nämner ju mitt namn i sin kolumn och ger mig därmed rätt att bemöta den. Ända sedan OAJ och FSL skrev sitt samarbetsavtal har organisationsförändringar med jämna mellanrum framförts och diskuterats. Organisationen har vuxit. Redan på 1990-talet pågick ju ”lådbygget” där man på olika sätt ändrat om i verksamheten. Vi fick YSI, vi fick C-föreningar, vi fick regionföreningar. Varje gång diskuterade vi noga vår roll i den uppkomna situatio-

nen, om vi deltar/inte deltar. Varje gång uppstod problemet egentligen i uppkomna nya kostnader, vilket sedan förtjänstfullt reddes ut av i synnerhet Dan Johansson med nya överenskommelser på central nivå. Du nämner, Christer, att du inte förstår den oro du möter bland medlemmarna. Har du glömt ditt eget inlägg på Facebook från 14.11.2019? Då FSL upplevde påhopp mot lokalföreningarnas existens i form av ett klämförslag i OAJ-fullmäktige? Du ansåg att det inte

var roligt. Det är bara några månader sedan. Du nämner, Christer, att du i din referensram har diskussioner med Lilly Hollsten, Dan Johansson, Carl-Erik Rusk och undertecknad. Har du glömt att två av just oss i sin oro över ett förslag från en arbetsgrupp, där FSL hade representation, kände sig tvingade att författa en insändare i tidningen Läraren? Arbetsgruppens förslag var att FSL:s medlemmar skulle tvingas till ett slags dubbelmedlemskap. I det läget hade det nog varit

lämpligt att diskutera med oss gamla och mota förslaget innan det gavs offentlighet. Detta skedde redan 2016. Vår insändare torde ha ingått i tidningen Läraren 16.08.2016. En månad senare, 12.09.2016 tackade vi FSL:s styrelse för kloka beslut i frågan. Mitt råd har varit att FSL:s roll bör förliknas vid observatörens då det gäller organisationen. PIA BERG Närpes

Jämlik behandling är viktigt Svar till Maja Röj Urrutias insändare: Spelar lärarutbildningen någon roll? Jag har valt att svara på insändaren genom att delge några av mina tankar kring anställning av behörig och obehörig personal inom undervisningssektorn. Jag kan inte ta ställning till något enskilt fall på allmänna forum. Det finns förordningar/lagar som styr anställningsförfaranden. Lärarens behörig-

het regleras i Förordning om undervisningspersonalens behörighetskrav (986/1998). Behörighetsförordningen gäller både för behörig och obehörig personal och ska följas. FSL har kunnig personal som bl a hjälper till vid anställningsförfaranden. Trots allt så finns det svåra situationer när vi inte känner till olika nivåer av behörighet eller obehörighet. Jag anser att man kan staka ut anställ-

ningsriktlinjer, men inte formulera krav som beaktar alla situationer. Riktlinjer kan göras på lokal nivå där man känner till de lokala behoven, t ex arbete med internationella projekt. Förutom behörighetskravet är det viktigt att öppet berätta vilka andra faktorer som påverkar valet av en person. I situationer där en intressekonflikt kan uppstå, t ex då personen som avgör anställningen är nära bekant med nå-

gon av kandidaterna/sökandena, så kan det vara skäl att noga överväga om det finns behov att inkludera andra beslutsfattare med i anställningsprocessen. På detta sätt garanteras jämlik behandling. Eleverna har rätt att få utbildning av formellt behöriga lärare. Vi kan inte alltid garantera att så är fallet, framför allt i ämnen där det är få undervisningstimmar. Enligt min mening så bör utbildning, kun-

skaper och meriter ha en stor betydelse då man anställer en lärare. Viktigt är också att personens egenskaper är lämpliga för arbetet. Jag anser att behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet inte ska ändras. I Finland har vi kunnig personal inom utbildningen som vi får vara stolta över. JEANETTE LINDROOS Kandidat i FSL:s ordförandeval

Antingen behörig eller inte behörig Svar till Maja Röj-Urrutia. Först vill jag tacka för frågorna. Kompetens och behörighet är enligt mig två olika saker. Behörigheten är den som finns skriven i lag och den tänker jag ta fasta på. Den nuvarande tolkningen av behörighet grundar sig på förordningen om behörighetsvillkor för personal inom undervisningsväsendet. Den

förordningen påvisar att bedömningen av behörigheter är svartvit och ger varken mig eller förbundet möjlighet att göra en tolkning som avviker från förordningen. Antingen är en lärare behörig eller så inte. Denna förordning har både FSL fullmäktige och styrelse ansett vara bra. Även OAJ är av samma åsikt. I egenskap av ordförande-

kandidat tycker jag att vi följer den linje som förbundet har i frågan fram tills dess att styrande organ anser att linjen ska ändras. Utbildning spelar roll, men om utbildningen inte ger behörighet är det lagstiftningen och HFD:s tolkning av den som vi alla får foga oss i. Dessutom har ju ingen subjektiv rätt till en tjänst fast man är behörig.

Som ordförandekandidat kan jag inte ta ställning till vem rektorerna har anställt så länge de följt den förordning vi har. Jag vill inte heller ta ställning till vilka privata preferenser rektorerna har eller har haft. Däremot ska det vara elevernas rätt att bli undervisade av behörig personal och det måste vi som förbund jobba för. Vi bör också jobba för

alla våra lärarkategorier såväl timlärare i bisyssla som rektorer. Önskar du att en öppning i behörighetsförordningen så hoppas jag att du som medlem skickar ett initiativ eller en motion till FSL:s styrelse eller fullmäktige. PAMELA LEKA Kandidat i FSL:s ordförandeval

26.3.2020 • Nr 6

Gott och blandat med Folktinget Det går rätt bra för oss finlandssvenskar just nu. Tillvaron är förstås inte problemfri, men överlag är läget stabilt och språkklimatet gott. Det kan vi tacka bl.a. Folktinget för. Den ofta så bortglömda, men nog så viktiga infrastrukturen är i skick. Samma dag när jag skriver detta läser jag i Helsingin Sanomat om Klaus Härös färska film. Härö tillägnas en lång artikel och som grädde på moset får filmen Livet efter döden ett strålande betyg. Filmen utspelas på svenska och speglar uttryckligen ”vanligt folk”. Det är en väldigt välkommen motvikt till alla otaliga finlandssvenska karikatyrer som representerar ”bättre folk”. Vanligt folk innehar också huvudrollerna i boken Rum för alla, som är en slags historik som speglar Folktingets 100-åriga verksamhet. Historik är kanske fel ord och snarare handlar det om en jubileumsbok, som berättar om Folktingets mångsidiga verksamhet. Uppdraget att spegla verksamheten har anförtrotts Camilla och Magnus Lindberg. Camilla är kulturjournalist, medan maken Magnus sköter om fotosidan. Bägge är ursprungligen lärare. Jag jobbade som journalist under mina yrkesverksamma år. Det var i början av 1990-talet, som jag deltog i ett seminarium som ordnades av Folktinget. Skolfrågor var i vanlig ordning åter aktuella och det är mycket möjligt att det

handlade åter en gång om långköraren tvåspråkiga skolor. – Om jag måste välja mellan grundlagens stadganden om två nationalspråk och den svenska skolan väljer jag skolan, utbrast dåvarande folktingssekreteraren Christian Brandt. Sannolikt citerade jag honom i min text i Läraren. Så pass viktig är skola och utbildning för Svenskfinland! Alltså innehåller jubileumsboken flera texter, som speglar just utbildnings- och skolfrågor. Upplägget är modernt och anpassat till dagens verklighet. Här finns inga massiva textsjok, utan tvärtom handlar det i huvudsak om korta och rappa nedslag i journalistisk anda. Det betyder inte att jubileumsboken Rum för alla är ytlig. Tvärtom finns här många artiklar, som berättar initierat om Folktingets uppdrag och om hur uppdraget förvaltas och har förvaltats under de gångna 100 åren. Folktinget är ju i många avseenden en ”doldis”, som utför sitt arbete i det tysta. Då tänker jag bl.a. på rollen som vakthund och remissinstans, när det gäller politikens område och myndigheternas verksamhet. Rollen som språkpolis är förstås mera

 Redaktör för boken Rum för alla är Camilla Lindberg. Hon flankeras på bilden av Henrik Lax (t.v.) som är en av bokens skribenter och folktingssekreterare Markus Österlund. Boklanseringen gjordes i samarbete med biblioteket Ode. T.h. Mathias Rosenlund, författare och bibliotekarie på Ode, som modererade samtalet. foto: folktinget/stina heikkilä

bekant för gemene man. Folktinget främjar den svenskspråkiga befolkningen rättigheter och intressen, samtidigt som man ser till att kontakterna till den finska sidan är goda och förtroendefulla. FSL har i likhet med många andra finlandssvenska organisa-

tioner har valt en liknande strategi, som har visat sig vara framgångsrik. Och alla har de viktiga roller i det finlandssvenska nätverket. Från tidevarv till tidevarv. c-e rusk

Rum för alla – Folktingets arbete för svenskan i Finland under 100 år. Utgivare: Folktinget 2020. 200 sidor. Redaktör: Camilla Lindberg. Foto: Magnus Lindberg. Grafisk form: Emma Strömberg.