Läraren 6 2019

kolumnen Måste fråga morsan vem hon ska rösta på. ЮЮ r sidan 10

28.3.2019 • Nr 6 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Svårt hitta behöriga i Sverige I Sverige är lärarlönen individuellt förhandlingsbar och inte fastställd i löneavtal.

Med bland annat detta argument försöker skolor i Sverige locka till sig finlandssvenska lärare, eftersom bristen på behöriga lärare är stor där. ЮЮ r läs mera på sidorna 4–5

En svensk charmoffensiv nådde Vasa. foto: christoffer thomasfolk

Ett miljöval

– När jag gick i skola talade man om att man inte skall skräpa ner, men de här eleverna har tagit miljötänket till en ”next level”, säger riksdagskandidat Sean Bergenheim, som skuggade läraren Johanna Pipping-Arrakoski i Esbo. ЮЮ r sidan 6

Utbildningen är fundamentet I samband med det senaste riksdagsvalet lovade allt för många kandidater allt för mycket i hopp om att maximera sina röster. I det här valet ska vi vara extra noga med att försäkra oss om att den som får vår röst inte vänder kappan efter vinden i frågor som berör landets fundament – utbildningen!

CHRISTER HOLMLUND Ord för ord-kolumnen

ЮЮ r sidan 3

Lönen inte det viktigaste Lönen är inte avgörande för beslutet att söka sig västerut för ett jobb. Åtminstone inte om man får tro tidningen Lärarens gallup som utfördes på rekryteringsmässan i Vasa, där flera svenska kommuner presenterade sig som lockande arbetsgivare för finlandssvenska lärarstuderande.

Läs också om Magmas nya rapport om hur många som flyttar efter jobb till Sverige.

ЮЮ r sidorna 4–5

2

28.3.2019 • Nr 6

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Givna löften och svikna löften Utbildningsfrågorna har åtminstone inte än så länge fått en så stor plats i valrörelsen som man kanske kunde ha hoppats. Det finns många bidragande orsaker till detta. Långdansen kring socialoch hälsovårdsreformen och regeringens abrupta avgång är en starkt bidragande orsak. Men också vanvården inom äldreomsorgen har flyttat fokus bort från utbildningsfältet.

En annan orsak till att utbildningsfrågorna inte väcker debatt är en rätt stor konsensus kring att det skall satsas på skola, utbildning och innovationer. I Uutissuomalainens valmaskin tar man pulsen på ca 1400 riksdagskandidater. Och lejonparten av kandidaterna uppger att de skulle vilja häva nedskärningarna inom utbildningssektorn. Regeringen Sipilä har skurit i utbildningen för närmare 900 miljoner euro.

Också de kandidater som representerar regeringspartierna vill häva nedskärningarna, dock inte lika kategoriskt som oppositionspartiernas kandidater.

Och inte bara kandidaterna tar avstånd från nedskärningarna. Också folket vill se en ändring på den punkten. I en undersökning som Taloustutkimus har gjort för lärarfacket OAJ vill åtta av tio höja på anslagen till utbildningen. Även i denna tidning råder det enighet bland partierna att det bör satsas på utbildningen under nästa valperiod. Läraren har bett samtli-

ga partiledare att avlägga ett utbildningslöfte. Ingen talar om nedskärningar. Väl så.

Samtidigt är det kanske skäl att påminna om hur det såg ut i valrörelsen för fyra år sedan. Då hade vi en regeringsperiod som nedskärningsmässigt var lika tung för utbildningssektorn som den nuvarande.

Partierna var eniga om att det skulle vara slut på det. Juha Sipilä (C) och Alexander Stubb (Saml) poserade leende med skyltar där det stod ”koulutuksesta ei leikata” (vi skär inte i utbildningen).

Och hur gick det? Regeringen Sipilä fortsatte, utan att darra på manschetten, på den nedskärningslinje som regeringen Katainen stakat ut. Snudd på världsrekord i svikna löften.

Det är synd att utbildningsfrågorna inte har debatterats lite mer på djupet. Krafsar man bara på ytan kommer beslutsfattarna undan med tomma floskler. Tvingas man nyansera, fördjupa och förtydliga sina prioriteringar så ökar också sannolikheten för att man står fast vid sina löften när de väl skall infrias.

Nedskärningarna har motiverats med att Finland befann sig på bottnen av en lågkonjunktur. Det är en sanning med modifikation. Politik handlar om värderingar, om prioriteringar. Det handlar om att välja och att välja bort. Det finns alltid ett val. Också i dåliga tider. Sipiläs regering valde att inte välja skolan. Följande regering bör ta en annan väg.

Det är synd att utbildningsfrågorna inte har debatterats lite mer på djupet.

Krafsar man bara på ytan kommer beslutsfattarna undan med tomma floskler.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Fullmäktige kallas till möte Alla nyvalda fullmäktigeledamöter kallas till ordinarie möte i Tammerfors den 24-25 april. Möteshandlingarna finns på FSL-intra senast i slutet av vecka 14.

Mötet hålls på hotell Scandic City, Hämeenkatu 1 i Tammerfors. Mötet börjar klockan 10.30 på onsdagen och avslutas senast klockan 14.45 på torsdagen. Under mötet behandlas stadegeenliga ärenden och övriga ärenden. Mötet innehåller även en seminariedel.

hotellet. Den som inte övernattar på hotellet och den som inte kommer själv utan sänder sin suppleant, bör kontakta förbundskansliet senast den 12 april. (anita.stark@fsl.fi /tfn. 020 749 54 64).

Mötesdeltagarna arrangerar sina resor själva.

Förbundskansliet har bokat rum för samtliga ledamöter (dubbelrum) på

Frågor till fullmäktiges frågestund bör meddelas till förbundskansliet senast onsdagen den 17 april.

Vi ses i april!

3

28.3.2019 • Nr 6

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Kolla din kandidat noga!

– Vi kan inte kommendera folk att bli lärare, man måste vilja vara det, säger Sveriges utbildningsminister Anna Ekström (S) då hon kommenterar lärarbristen i landet.

”Låt skolans folk sköta skolan” Sveriges utbildningsminister Anna Ekström tror att lärarna, inte politikerna, är bäst lämpade för att utveckla skolan. Det var något som Ekström tog till sig under det internationella toppmötet ISTP2019.

Vad annat tar du med dig hem från mötet?

– Jag tar med mig det arbete som görs i Singapore, där man ständigt utvecklar läroplanerna och låter lärarna sitta i förarsätet.

Jag tar med mig att Finland stärker lärarutbildningen. Det är fascinerande med tanke på att lärarutbildningen har ett så fantastiskt gott rykte internationellt. Ändå lägger man tid och pengar på att förbättra den. Jag tar också med mig vikten av att utbildningspolitiken i större utsträckning utformas i samarbete med lärarna, säger Anna Ekström.

– Om vi skulle utveckla nya metoder för att operera benbrott så skulle vi aldrig drömma om att låta politikerna göra det. Det skulle vi låta läkarna göra. På samma sätt är det viktigt att lärarna får ett stort ansvar för metodutveck-

ling och professionell utveckling.

Finland har hyllats som utbildningsland under konferensen.

Skriver du under lovorden?

– Jag tycker att Finland är väldigt bra, men jag är också medveten om att det finns ett land som inte uppmärksammas lika mycket.

Estland har minst lika fina skolresultat. Och Estland har i motsats till Finland inte tappat så mycket i de senaste Pisa-undersökningarna. Finland tappar, men från en komfortabel höjd.

När det gäller Pisa har Sverige haft det lite kämpigt. Hur ska ni få resultaten att stiga?

– I förra mätningen ökade kunskapsresultaten ordentligt inte bara i Pisa utan också i andra stora undersökningar. Vi har ett positivt trendbrott. Och vi är jättenyfikna på om det håller i sig i nästa Pisa-undersökning. Den svenska skolan har fortsatt väldigt stora utmaningar. Vi har till exempel en stor lärarbrist. Hade vi inte haft det hade jag varit mycket mer optimistisk.

Vilka är metoderna för att hålla kurvan på uppåtgående?

– En sak som jag är impone-

rad av i Finland är att man inte har ändrat så himla mycket. Man ska ändra när det behövs men i Sverige har vi genomfört väldigt många förändringar i skolan på kort tid. Det har varit för mycket helt enkelt. Det vi kan lära oss av Finland är att låta skolans folk sköta skolan i större utsträckning än vad de svenska politikerna har mäktat med.

Hur ska man råda bot på lärarbristen?

– Det finns inga genvägar. Man måste säkerställa att läraryrket är så attraktivt att människor vill vara lärare. Vi kan inte kommendera folk att bli lärare, man måste vilja vara det. Lönen är viktig men också arbetsmiljön.

– Skolan har blivit som en marknad där föräldrar och elever uppträder som kunder som har rätt att ställa krav på att få en vara levererad. I det läget kan lärarna handla i kläm. De utsätts för rätt mycket press ibland också av rektorer och skolhuvudmän. Lärarna borde känna samhällets stöd när de utför sitt arbete. text och foto: mattias fagerholm

Lovorden haglande över Finland Den finska skolan lyftes fram som ett föredöme under ISTP2019 (International Summit on the Teaching Profession).

ISTP är ett internationellt möte för de länder som toppar PISA-statistiken eller gjort märkbara framsteg inom utbildningssektorn. Konferensen arrangerades i medlet av mars av den globala lärarorganisationen EI (Education International) och OECD. Finland, med undervisningsminister Sanni Grahn-Laaso-

nen och OAJ-basen Olli Luukkainen i spetsen, stod för första gången som värd för evenemanget.

– Vi har alltid velat komma till Finland för att visa att det som sägs om den finländska skolan är sant, sade David Edwards, generalsekreterare vid EI. Toppmötet för undervisningsministrar och lärarorganisationer diskuterade bland annat ledarskap och småbarnspedagogik. Totalt lockade evenemanget ca 280 deltagare från 27 olika länder.

– Vi inser inte här i Finland hur mycket man respekterar vårt utbildningssystem internationellt, sade Olli Luukkainen och drog sig till minnes USA:s tidigare undervisningsminister Arne Duncan som personligen brukade representera sitt land på ISTP -konferensen under sin ministerperiod.

– Han kom under kaffepausen och frågade hur det är möjligt att vi klarar oss så bra.

Läs mera om ISTP2019 på www. lararen.fi

Nu är det inte långt kvar till riksdagsvalet. Debatten kring utbildning finns på agendan, men jag skulle gärna ha sett att den fått en ännu viktigare roll i debatten. Det borde vara en debatt som inte endast handlar om de kommande fyra åren utan ser framåt.

Många kandidater kör sina egna eller partiets utbildningspolitiska agenda, inget fel med det. Men vi som har kännedom om vardagen i skolan bör ta kandidaterna på pulsen och be dem konkretisera vad agendan innebär. Vad betyder till exempel uttalanden som ”utbildning är landets framgångsfaktor” eller ”nu ska vi satsa på utbildning”? Varje uttalande om utbildning måste baseras på fakta och konsekvensanalys, inte på populism och röstfiske.

Nästan en miljard euro har skurits i statsandelarna under tidsperioden 2012–2019. Det startade med regeringen Stubb/Katainen som gjorde direkta nedskärningar i utbildningen. Det fortsatte med Sipiläs regering som inte direkt skar i resurserna, men regeringens beslut om frysta indexförhöjningar, sänkta statsandelar och det så kallade konkurrenskraftsavtalet har lett till mindre pengar för skolan.

Vad betyder till exempel uttalanden som ”utbildning är landets framgångsfaktor” eller ”nu ska vi satsa på utbildning”?

Här efterlyser jag två saker som kunde utgöra en grund för att återbetala den miljard statsmakten tagit bort från utbildningen.

Vi behöver 200 miljoner euro till den grundläggande utbildningen! Av den summan borde 150 miljoner euro läggas på att lagstifta ett relationstal där antal elever per lärare är lagstadgat. Det här skulle i praktiken betyda att timresursen höjs. En större timresurs ger i sin tur rektorerna möjlighet att skapa mera hanterbara undervisningsgrupper för eleverna.

50 miljoner euro borde vara öronmärkta för trestegsstödet. Inte ens den här summan kan ändå täcka hela behovet.

Med 50 miljoner euro kan man till exempel ge två tilläggstimmar specialundervisning på deltid för de elever som berörs av specialundervisning.

För gymnasiets del har nedskärningarna inneburit att enhetspriset per elev sjunkit med nästan 12 procent. Det motsvarar cirka 125 miljoner euro vilket är det minsta belopp vi ska kräva tillbaka av den nya riksdagen. Nedskärningarna har i praktiken betytt att kommunerna fått satsa en hel del av sina egna skattepengar för att inte vara tvungna att stänga sina gymnasier. Nästa regeringsprogram får inte heller innehålla en enda reform som gäller gymnasiet – nu behöver gymnasiet arbetsro!

I samband med det senaste riksdagsvalet lovade allt för många kandidater allt för mycket i hopp om att maximera sina röster. I det här valet ska vi vara extra noga med att försäkra oss om att den som får vår röst inte vänder kappan efter vinden i frågor som berör landets fundament – utbildningen!

4

28.3.2019 • Nr 6

Sökes i Sverige: 77 000 lärare Den som är på jakt efter ett lärarjobb i Sverige blir knappast lottlös. Behovet av lärare är enligt Skolverkets prognos enormt. Och någon ljusning är inte i sikte. Behovet av lärare bara ökar.

Skolverket i Sverige gör vartannat år prognoser över hur stort lärarbehovet kommer att vara. Den färskaste prognosen från december 2017 förutspår att skolor och förskolor de närmaste fem åren behöver rekrytera motsvarande 77 000 heltidstjänster. Det innebär en ökning med 7 000 tjänster sedan föregående prognos.

Om antalet studerande som inleder lärarstudier förblir oförändrat beräknas omkring 80 000 lärare saknas om 15 år. Följande prognos av Skolverket publiceras i slutet av detta år.

– Att fler väljer läraryrket är en ödesfråga, inte bara för skolan utan för hela samhället, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i ett pressmeddelande.

Behörighetsgraden sjunker i grundskolan En alldeles färsk rapport från Skolverket visar dessutom att lärarbehörigheten mins-

Att fler väljer läraryrket är en ödesfråga.

kar i den svenska grundskolan. Andelen behöriga lärare är 70,5 procent jämfört med 71,4 procent förra året.

I gymnasiet ser det dock bättre ut. Där har behörighetsgraden stigit från 80,6 procent i fjol till 81,4 procent i år.

Hugade finlandssvenska lärare?

Under senare år har många finlandssvenskar flyttat till Sverige. År 2016 var ett toppår i utflyttningen då ca 1500 svenskspråkiga flyttade till Sverige. Och trenden håller i sig, visar tankesmedjan Magmas färska rapport Hjärnflykt eller inte?

Magma går inte i detalj in i de finlandssvenska lärarnas flyttrörelse, men konstaterar att det inte rör sig om någon massflytt. År 2016 och 2017 flyttade 43 personer med pedagogisk och lärarutbildning till Sverige. Men i rapporten konstateras att trenden är på uppåtgående och med tanke på bety-

 Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

delsen av de svenskspråkiga lärarna för det svenska i Finland gäller det att följa med utvecklingen.

Lärarstuderande blickar västerut

för tanken att åka västerut. Över 70 procent uppgav att de kan tänka sig att flytta till Sverige för att jobba som lärare. Enkäten besvarades av 171 klasslärar-, ämneslärar-, och speciallärarstuderande vid Åbo Akademi.

En enkät som Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF gjorde år 2017 visade att de studerande inte är främmande

text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

5

28.3.2019 • Nr 6

Lockropen skallar från Sverige Goda möjligheter till tillsvidareanställning och förhandlingsutrymme om lönen. Det är några argument som svenska skolor använder för att locka till sig finlandssvenska lärarstuderande.

Vi har mycket bra att erbjuda finska lärare säger Henrik Bolin, som är rektor för Sävar skola i Umeå

Det råder akut brist på lärare i alla kategorier i Sverige. Därför har många svenska kommuner de senaste åren sökt sig till Finland för att rekrytera lärarstuderande. För ett par veckor sedan hölls ett tillfälle vid Åbo Akademi i Vasa där ett flertal kommuner försökte övertyga studerande om att just deras kommun är bäst.

– Vi är här för att det är svårt att hitta behöriga lärare i Sverige.

En orsak till det är att läraryrket i Sverige har haft ett dåligt rykte med dåliga löner och tung arbetsmiljö. En annan orsak är att det råder högkonjunktur och det arbetskraftsbrist inom i stort sett alla områden, säger Samuel Lundström, skolchef för Lycksele kommun.

Han är på rekryteringsuppdrag i Finland för tredje gången och har rätt goda erfarenheter. I fjol kom fem utexaminerade lärare på en

inte att det är ett problem för rekryteringsmöjligheterna.

– Vi har mycket bra att erbjuda finska lärare. Skolorna i Umeå har väldigt höga trivselsiffror. En annan sak som vi lockar med är att vi rätt snabbt kan erbjuda tillsvidareanställning. Många brukar fråga om just anställningstrygghet och det kan vi erbjuda.

– Utöver det finns utrymme att förhandla om lönen i Sverige till skillnad från i Finland, säger han.

I Sverige tillämpas ett system med en ingångslön som varierar från kommun till kommun. I Umeå och Lycksele är ingångslönen mellan 26 000 och 27 000 kronor (ca 2500-2600 euro) per månad. Men enligt Bolin är det mycket ovanligt att en ny lärare enbart har ingångslön.

– Vi gör alltid en förhandling och här kan lärarens ämneskombination och tidigare erfarenhet-

sommarskola till Lycksele och två av dem valde att stanna och arbetar nu i en av kommunens skolor.

– Vi ordnar skola för elever som under sommaren vill försöka höja sina betyg. Det är ett utmärkt format för en nyutexaminerad finsk lärare att komma och bekanta sig med våra system. Det är fråga om ett tre veckors vikariat och vi svarar för boendet och betalar lön.

– Att två av de fem som kom i fjol valde att stanna och fortsätta arbeta i Lycksele var positivt. Vi har också ett bra samarbete med bostadsförmedlingen och kan hjälpa till med boende för de som kommer, säger Lundström.

Har mycket att erbjuda Umeå kommun kan däremot inte garantera boende för finska lärare.

Det säger Henrik Bolin, rektor för Sävar skola i Umeå. Men han tror

er avgöra mycket. En byskola som har svårt att rekrytera lärare kan erbjuda 6000 kronor mer i lön per månad, berättar han.

Olika karriärmöjligheter Det har också gjorts många reformer om lönetillägg som drivit upp lärarlönerna i Sverige. Det finns ett system med så kallade förstelärare – en karriärmöjlighet för erfarna lärare. En förstelärare är en lärare som anses vara extra yrkesskicklig och hen skall handleda mindre erfarna kollerger på skolan. En sådan tjänst ger en månatlig löneförhöjning på 5000 kronor.

Utöver det finns kan lärare doktorera och bli lektor, vilket också ger högre lön.

– De högst betalda lärarna i Sverige har omkring 43 000 kronor per månad i lön. Men det gäller främst lärare som har jobbat

länge. Karriärmöjligheterna som vi kan erbjuda i Sverige tror vi kan locka finska lärare till Sverige, säger Lundström.

Lärare med behörighet i matematik eller naturvetenskapliga ämnen har stort förhandlingsutrymme när det kommer till lönen.

– Det råder störst brist på just de lärarna och den gruppen sitter i en mycket bra förhandlingssits. Lärarna i Sverige förhandlar alltid innan anställning och man kan själv komma med önskemål.

Om vi sedan klarar av att tillmötesgå kraven är en annan fråga, säger Bolin. text och foto: christoffer thomasfolk Fotnot: Grundlönen för en klasslärare i Finland är ca 2600 euro/månad och för en klasslärare med dubbel behörighet ca 2800 euro/mån.

Vad skulle få dig att ta ett lärarjobb i Sverige?

Hanna

– Arbetstiderna, som jag hört är kl 8–16. När arbetsdagen är slut så har jag fritid efter det. Man behöver inte ta arbetet med sig hem i Sverige. Lönen lär däremot vara ganska lika som i Finland. Men för mig är det inte lönen som är avgörande.

Simon

– Det finns möjligheter att få arbete snabbt efter att jag har studerat klart. Sedan är de också intresserade av att få lärare från Finland till Sverige. Lönen är mindre viktig, det viktigaste är att man kan få ett fast jobb snabbt.

Edit

– För mig lockar det att åka till Sverige. Där får jag undervisa på mitt modersmål. För mig skulle lönen inte spela så stor roll men jag har också hört att man kan förhandla.De vill verkligen ha mig som lärare till deras kommun. Det är lockade.

Janina

– Man får jobb ganska snabbt och kan i princip välja vilket jobb man vill ta. Lönen spelar nog en roll, men inte så mycket. Det viktigaste är att många kommuner kan erbjuda tjänster direkt.

Jonathan

– Det verkar gå smidigt att få jobb i Sverige och det finns alternativ. Det finns olika typer av skolor och jag skulle kunna välja själv vart jag åker. Lönen är inte det första jag tänker på utan mera det att man får ett fast jobb direkt.

6

28.3.2019 • Nr 6

Riksdagskandidat Sean Bergenheim (SFP) nappade på FSL:s kampanj ”Skugga en lärare” och besökte Vindängens skola i Hagalund i Esbo där han följde med Johanna Pipping-Arrakoskis undervisning, bland annat utomhus.

Sean Bergenheims miljölöfte till åk 1 i Vindängen:

”Jag kan använda mindre plast” Hur skall vi leva här på jorden så att den inte blir så smutsig? Klasslärare Johanna Pipping-Arrakoski ställer frågan till en grupp elever i årskurs 1 och 2 vid Vindängens skola i Esbo.

Det är inte en helt vanlig skoldag då tidningen Läraren besöker skolan. Ett mångvetenskapligt projekt som pågår i tre dagar börjar idag. Hållbar utveckling är temat inledningsvis.

Eleverna står i en ring ute på skolans sportplan. Johanna Pipping-Arrakoski låter ett garnnystan gå fram och tillbaka i ringen. Den som får nystanet får komma med ett förslag som främjar miljön.

– Ingen ska röka, tycker en elev.

– Man ska inte köra så mycket bil, vidhåller en annan.

– Man skall spara på vattnet, tycker en tredje.

Det som också skiljer den här skoldagen från andra dagar är att tidigare ishockeyspelaren och riksdagskandidaten Sean Bergenheim finns med i ringen. Han har hakat på FSL:s kampanj ”Skugga en lärare”. Tanken är att följa en lärare under några lektioner för att få en uppfattning om hur skolvar-

dagen ser ut.

Pipping-Arrakoski låter garnnystanet gå vidare. Spindelnätet blir bara större.

– Vad kan du själv göra för att jorden inte skall vara så smutsig, frågar hon.

Svaren kommer utan att Pipping-Arrakoski behöver lirka speciellt mycket.

– Jag kan cykla mera.

– Jag ska inte spotta mitt tug�gummi i snön.

– Jag kan äta upp all mat jag tar.

– Jag kan använda mindre plast, säger Sean Bergenheim när nystanet når honom.

Det är första gången som han står på Vindängens skolas sportplan i snöslasket och funderar på miljögärningar med ett garnnystan i handen. Med skolan är långt ifrån obekant för honom.

Han började nämligen lågstadiet 1991 just här. Har är imponerad av elevernas miljömedvetenhet.

– När jag gick i skola talade man om att man inte skall skräpa ner, men de här eleverna har tagit miljötänket till ”next level”, säger Bergenheim.

Följande undervisningsmoment är redan igång. Johanna delar ut små lappar till eleverna. Ett djur, en växt eller en person är skriven på lappen. Uppgiften är att klura ut om det/den som står på lappen har rätt att vara i skogen.

– Häng upp lappen på staketet, instruerar Pipping-Arrakoski. Om ni tycker att den har stor rätt att vara i skogen lägger ni lappen högt upp på staketet. Om den inte har så stor rätt att vara i skogen kommer lappen lite lägre ner.

Av en slump hamnar Sean Bergenheim i en grupp där det står ”politiker” på lappen. Vet ni vad en politiker är, frågar han de övriga medlemmarna i gruppen och möts av ett ”näää”.

– En politiker kan besluta hur rent vårt land skall vara, förklarar Bergenheim.

Efter en stunds förhandlingar kommer gruppen till att politiker nog har rätt att vara i skogen och politikerlappen fästs gan-

ska högt upp på staketet. Men en bra bit under lappen där det står ”myggor”.

– Miljön är viktig för mig. Jag vill vara med och besluta om framtiden för de här, säger Bergenheim och sveper med handen över eleverna.

Sean Bergenheim är känd för den finska publiken som ishockeyspelare efter en proffskarriär som varade i 17 år. Han debuterade i FM-serien som 17-åring och har spelat över 500 matcher i NHL. 2018 avslutade han karriären i svenska Frölunda. En orsak till att han slutade var en svår hjärnskakning. Han tror att han kan ha nytta av erfarenheten som hockeyproffs i politiken.

– Jag har lärt mig att man måste jobba hårt för att nå framgång.

Det samma gäller i politiken. Man måste ha tålamod.

– Skolan har topprioritet för mig, säger Bergenheim då han talar om sina politiska tyngdpunktsområden. Barn, skola, idrott, miljö och familjepolitik.

Skoldagen fortsätter tillsammans med Ida Ala-Heikkilä som är klasslärare för årskurs 5. Massmediernas roll och funktion står på programmet. Eleverna sva-

rar på en Kahoot. 13 av 15 tycker att det är viktigt att veta vad som händer i samhället.

Vad har ni för regler när det gäller mobiltelefonen, undrar Sean Bergenheim.

– Den är i ryggsäcken under skoldagen och tas bara fram om jag ger lov. Det har inte varit några problem, säger Ida Ala-Heikkilä.

En fråga som också engagerar en riksdagsvalskandidat är de omtalade nedskärningarna inom utbildningssektorn. Hur syns det hos er, frågar Bergenheim.

– Vi har klarat det relativt bra i Esbo. Det märks i den timresurs som jag får till skolan, alltså i gruppstorlekarna, förklarar rektor Pamela Böhme.

– Vi har utmanande elever och det skulle vara bra om vi kunde dela grupperna.

Då vi lämnar Vindängens skola är Johanna Pipping-Arrakoski inne i ett resonemang om amöbor och om hur människan blev till.

Sean Bergenheim tackar för miljöråden han fick.

– Det här var helt super. Eleverna var väldigt duktiga. text: mattias fagerholm

7

28.3.2019 • Nr 6

Jag lovar och svär...

Vilket är ditt utbildningslöfte, frågade vi partiledarna i Finland och bad dem också motivera sitt svar.

Petteri Orpo, Samlingspartiet Samlingspartiet vill göra förskoleundervisningen tvåårig.

Småbarnspedagogiken är grunden i det finländska utbildningsväsendet och den förstärker jämlikheten mellan barnen. Genom att satsa på barnen i ung ålder, kan vi förebygga och förhindra många problem som har att göra med lärandet eller sociala färdigheter i en senare ålder. Genom att göra förskolan tvåårig skulle varje 5–6-åring kunna delta gratis i förskoleundervisningen ca 20 timmar per vecka. Då skulle även barnens övergång från förskolan till grundskolan bli mera jämlik.

Det är viktigt att kunskapskriterierna för personalen i småbarnspedagogiken och förskolan hålls på en hög nivå. Förskoleundervisningen är pedagogisk och väl planerad verksamhet inom utbildning och fostran samt en central del av vårt utbildningssystem.

Förskoleundervisningen är väl undersökt och dess inverkan på barnens senare utveckling är obestridlig. Jämlikheten och den goda kvaliteten i hela landet garanteras i sista hand av personalens höga kunnande och utbildningsnivå.

Detta måste vi hålla fast vid och ge utrymme och tid för den professionella personalen att göra sitt arbete väl; på det sättet får våra barn den största nyttan!

bildningsnivå och en trivsam inlärningsmiljö. Vi har satsningar på hela utbildningstiden, från småbarnspedagogik till högskolorna.

I den grundläggande utbildningen vill vi garantera tillgången till god elevvård och mångsidigt stöd längs hela inlärningsstigen. Skolan ska trygga jämlika förutsättningar för alla barn.

Skolan ska stöda och uppmuntra eleven, men också erbjuda större utmaningar och möjligheter till mera krävande uppgifter vid behov. Principen om närskola ska främjas och skolorna ska stärkas genom positiv särbehandling. Gruppstorleken ska alltid beakta gruppens sammansättning, så att alla barns rätt till inlärning tryggas. Behörig personal på alla utbildningsnivåer ska vara en grundrättighet och lärarnas välmående måste beaktas bättre, lärarna ska ges arbetsro. Språkundervisningen ska tidigareläggas och satsningar på språkbad, språkduschar samt andra fungerande språkinlärningsmetoder utökas.

Alla som går ut årskurs 9 ska ha goda kunskaper i att läsa, räkna och skriva. I dagens läge saknar ca 10 procent av de som går ut nionde klassen tillräckliga färdigheter att studera vidare. Därför behöver kommunerna finansiering för att faktiskt kunna erbjuda ett tilläggsår inom den grundläggande utbildningen. Ett tilläggsår kan i vissa fall vara det rätta sättet för eleven att införskaffa tillräckliga kunskaper och färdigheter för att stärka motivation att söka sig vidare. För att alla ska kunna få sitt avgångsbetyg krävs det flexibla, skräddarsydda lösningar för individen.

Anna-Maja Henriksson, SFP

Sari Essayah, KD

Istället för ogenomtänkta nedskärningar lovar vi göra vårt bästa för medvetna och långsiktiga satsningar på skola och utbildning, både lärare och elever.

Jag kommer att främja det livslånga lärandet.

SFP anser att det behövs jämlika förutsättningar för alla barn oberoende av bakgrund, en god ut-

Det är viktigt att satsa på utbildningen på alla utbildningsnivåer.

Kristdemokraterna vill satsa mer på utbildning, forskning och utveckling. Arbetslivet förändras i snabb takt och i framtiden är det

ännu viktigare att utveckla sig själv. Därför är det viktigt att satsa på det livslånga lärandet och försöka utveckla kunskapsnivån även under arbetslivet.

sökningen. Vi har fortfarande gott lärande och goda studerande, men andelen svaga stiger.

Sampo Terho, Blå framtid

Antti Rinne, SDP

Vi vill fördubbla mängden läroavtalsutbildning, omskolning och examensinriktad fortbildning.

Mitt utbildningslöfte är att en socialdemokratiskt ledd regering skulle investera i utbildning och forskning. Finland har inte råd att låta bli att stärka jämlikheten i utbildning och höja utbildningsnivån.

Vi vill främja läroavtalsutbildningen och modellen med gesäll-mästare i samarbete med företagare eftersom utbildning på arbetsplatsen för många är det attraktivaste och effektivaste sättet att lära sig ett yrke. Arbetslivet och samhället förändras kontinuerligt varför mängden examensinriktad fortbildning och kompletterande utbildning bör ökas. Detta betyder framför allt ett ökat utbud av studier inom öppen högskola.

Jussi Halla-aho, Sannfinländarna Inom grundskolan skall man återgå till grunderna och ge upp skadliga försök. Inom andra stadiets utbildning bör grundfinansieringen öka och mängden närundervisning stiga.

De allvarliga problemen inom yrkesutbildningen, vilka tillspetsats av regeringens beslut om yrkesutbildningsreformen och den nya finansieringsmodellen, inverkar på livet för tusentals ungdomar som befinner sig i riskzonen för att marginaliseras. Samtidigt pratar man i den offentliga diskussionen om en arbetstagarbrist som åtgärdas genom invandring.

Problemen finns inom alla stadier av utbildning. Läranderesultaten blir sämre och alla känner till den allt djupare indelningen i bättre och sämre skolor. Estland har passerat Finland i PISA-under-

Socialdemokraterna har många målsättningar när det gäller att utveckla utbildningen allt från småbarnspedagogiken till högskoleutbildning och vuxenutbildning. bl.a.

– återinföra den subjektiva rätten till småbarnspedagogik, minska gruppstorlekarna och göra den stegvis avgiftsfri – införa flexibel skoldag med hobbyverksamhet och utveckla morgon- och eftermiddagsverksamheten så det blir en del av den flexibla skoldagen, – förlänga läroplikten och trygga tillräckliga resurser för närundervisning i andra stadiet – trygga universitetens grundfinansiering så att forskare kan koncentrera sig på forskningen – utveckla vuxenutbildningen och ge fler chanser att utveckla sitt kunnande eller omskola sig.

bland annat en skola för små barn under de första åren inom grundutbildningen som skall garantera att varje barn lär sig grundfärdigheter innan barnet går vidare.

I den modellen bildar förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen en första helhet för barnets studiestig. I slutet av den andra årskursen sker en utvärdering av grundfärdigheterna. Barnet framskrider flexibelt, stegvis och med stöd då han eller hon fått koll på grundfärdigheterna. En skola för små barn kunde också genomgås snabbare än på tre år. På detta sätt kunde vi jämna ut lärandeskillnader mellan dem som är födda i början och i slutet av året.

Li Andersson, VF Ett krav som vi har i kommande regeringsförhandlingar är att återinföra den subjektiva rätten till dagvård. Jag kan lova att vi inte kommer vi inte att fortsätta på nedskärningslinjen.

Pekka Haavisto, De Gröna Jag lovar att göra mitt allt för att varje ung person får minste en utbildning på andra stadiet och för att mera pengar satsas på utbildning inom alla stadier.

Juha Sipilä, Centern Grunden för den finländska utbildningen måste fås i skick.

Grundskolan är en framgångshistoria, ett kännetecken för den finländska likvärdigheten. Den är dock hotad av ökad ojämlikhet och allt större skillnader i lärande. Centern föreslår som lösning

Finlands framgång har alltid kunnat stöda sig på en jämlik utbildning. Nedskärningarna inom utbildningen har haft stora negativa konsekvenser för utbildningen inom alla stadier.

Vi bör återinföra ambitionen i utbildningen.

För många unga blir utan det kunnande de behöver. En utbildning på andra stadiet är numera en nödvändighet på arbetsmarknaden.

8

28.3.2019 • Nr 6

För en jämlik utbildning!

Tidningen Läraren efterlyste tididgare på våren riksdagsvalskandidater bland medlemmarna i FSL. De som tog kontakt får här svara på några frågor om utbildning och politik.

Patrik Karlsson, SFP

Runa Ismark, SFP

Kyösti Kurvinen, SDP

1. Vilken är din syn på Finlands utbildningspolitik?

Vi har en hög utbildningsnivå och bra innehåll men de nedskärningar som är gjorda de senaste 8 åren kan inte fortsätta. Regeringarna har urholkat utbildningsnivån, den har blivit omänsklig och idag tar man inte längre hänsyn till individen inte i något skolstadium. Eleverna och studerande har blivit € tecken. Eleverna och studerande behöver få tid och stöd, välmående skall vara ett centralt begrepp som skall genomsyra verksamheten. Jag vill att barnen och ungdomarna skall må bra! Vi måste sätta in mer resurser för att få mindre gruppstorlekar och även fler vuxna. Universiteten och andra stadiets utbildningar måste få mer resurser, den politik som nu är rådande att det går mer och mer till självstudier och det passar inte alla ungdomar. Vi måste vara där för våra elever och studerande. De behöver vårt stöd! Det märks redan att barn och ungdom marginaliseras och jämlikheten inom utbildningen smulas sönder.

Det behövs fler med erfarenhet och kunnande i riksdagen.

1. Vilken är din syn på Finlands utbildningspolitik?

Ur ett historiskt perspektiv är den finländska utbildningspolitiken onekligen en framgångssaga. Vårt lands snabba utveckling från ett fattigt land till nuvarande välstånd skulle inte ha varit möjlig utan en fungerande utbildningspolitik. Utbildningspolitiken har lyckats med att tillfredsställa både individuella och samhälleliga behov. När det gäller framtiden finns det flera utmaningar och möjligheter. Vi lever i en tid av förändring som kännetecknas bland annat av robotisering och automatisering. Ingen vet vilka yrken som kommer att behövas och därför ska det vara möjligt att bygga på sitt kunnande under hela arbetskarriären.

1. Vilken är din syn på Finlands utbildningspolitik?

Satsningar på utbildning ger den bästa avkastningen med tanke på ekonomin, minskade klyftor i samhället, marginalisering och utanförskap. Konkret betyder det att vi behöver mera pengar till småbarnspedagogiken, grundskolan, andra stadiet och universiteten/högskolorna.

Skolföreståndare vid Västersundoms skola i Vanda

2. Var står du på den politiska vänster-höger-axeln?

Vilken betydelse har det för utbildningspolitiken?

Jag är i mitten på den politiska skalan. Det gör att jag är för en jämlik utbildning av hög kvalitet som skall vara kostnadsfri även på andra stadiet. Skolan skall vara en trygg och trivsam plats. Läroplansreformer skall inte göras ofta, det leder ingenstans. Alla ungdomar skall få en kostnadsfri utbildning! Lagen när det gäller elev- och studerandevård måste ses över, fungerar inte i praktiken idag. Vi måste satsa på forskning, utveckling och innovationer inom utbildningssektorn. Nyckelorden i politiken borde vara; Fostran.

Utbildning. Vetenskap. Forskning.

3. Vilket är det största hotet mot utbildningen i vårt land?

Ett stort hot är att undervisningspersonalen blir utarbetad, det har de senaste 10 åren bara kommit flera och flera uppgifter och inget har tagits bort. Tiden borde användas till undervisning och planeringen så att vi även i framtiden kan vara ett framgångsrikt land med högklassig utbildning.

Det har blivit svårare att få studiestöd vilket leder till att alla inte kan studera, de har inte råd med det! Detta får inte hända och där måste det göras en ordentlig reform så vi i framtiden får en jämlik utbildning för alla!

Elevernas välmående har även fått sig en stor törn på grund av att skolbyggnaderna inte är friska, där har staten och kommunerna en enorm roll. Idag kan inte alla barn vistas i skolan på grund av inomhusluften, så får det inte vara!

Läraryrket måste göras mer attraktivt om vi vill att våra skolor skall ha lärare i framtiden!

Speciallärare vid Åshöjdens grundskola i Helsingfors

2. Var står du på den politiska vänster-höger-axeln?

Vilken betydelse har det för utbildningspolitiken?

Jag är socialliberal med en stark tro på välfärdsstaten.

Universalism och jämlikhet, det vill säga att var och en skall ha samma möjligheter att ta sig fram i livet oavsett bakgrund, är värderingar som har varit hörnstenar för den finländska välfärdsstaten. Utbildningen har haft och bör även i fortsättningen ha en central roll då dessa värderingar förverkligas.

3. Vilket är det största hotet mot utbildningen i vårt land?

Vår senaste regering har underskattat utbildningens värde och det arbete som personalen gör för vårt folk och vårt lands framtid. Det är oerhört viktigt att vi efter nästan ett årtionde av nedskärningar nu börjar öka på utbildningsfinansieringen. I vårt samhälle finns grupperingar som t.ex. vill att biblioteken inte längre ska erbjuda böcker kostnadsfritt, vilket är ett stort hot mot folkbildningen. Vi måste se till att läraryrket i Finland är ett attraktivt alternativ för pedagoger. En fortsatt hjärnflykt till Sverige är ett hot mot den finlandssvenska grundskolan. Ett annat oroväckande fenomen som diskuterats flitigt är den bristande respekten för vetenskap och fakta.

En fortsatt hjärnflykt till Sverige är ett hot mot den finlandssvenska grundskolan.

RUNA ISMARK

Lektor i idrott i Sarlinska skolan och Pargas gymnasium i Pargas

2. Var står du på den politiska vänster-höger-axeln?

Vilken betydelse har det för utbildningspolitiken?

Jag är mer till vänster och det betyder att utbildningen ska i första hand finansieras med offentliga skattemedel.

Vinstintressen inom utbildningen segregerar utbildningen och för att förstå varför, så behöver man bara se på Sverige som tillåter vinstintressen inom skolvärden.

3. Vilket är det största hotet mot utbildningen i vårt land?

En borgerlig regering!

Vinstintressen inom utbildningen segregerar utbildningen.

KYÖSTI KURVINEN

Ett stort hot är att undervisningspersonalen blir utarbetad, det har de senaste 10 åren bara kommit flera och flera uppgifter och inget har tagits bort.

PATRIK KARLSSON

9

28.3.2019 • Nr 6

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110

10

28.3.2019 • Nr 6

kolumnen Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Fortsatt behov av vårdreform

Det gäller att välja rätt

Kommunförbundet anser att det fortfarande behövs en social- och hälsovårdsreform. Det finns skäl att hålla fast vid de ursprungliga målen för vårdreformen.

Det börjar vara dags att hitta en riksdagskandidat att rösta på.

Sällan har fältet varit så oklart för min egen del som nu. I riksdagsval har jag under årens lopp röstat på olika partier, och jag har alltid röstat i alla val, alla gånger på den riktiga valdagen.

1983 fick jag rösta i riksdagsval för första gången. Då hade Kekkonen ganska nyligen avgått av hälsoskäl efter att ha varit president sedan 1956 och sossarna var på gång med Mauno Koivisto som nyvald president. Sossarna innehade sedan presidentposten i trettio år ända tills Sauli Niinistö tillträdde 2012.

I mitt första riksdagsval röstade jag av hävd och ohejdad vana på Svenska folkpartiet, såsom mina föräldrar gjorde.

Inget konstigt med det, vad visste man om partipolitik i den åldern?

Vem var det nu som sade att de stora intressena i den åldern var snus, mellanöl och brudar?

– Det viktigaste är att beredningsarbetet, som tagit många år i anspråk, inte går till spillo. Vi behöver kontinuitet, eftersom behovet av en vårdreform kvarstår. Vi behöver fortfarande minska skillnaderna i välfärd och hälsa och bromsa kostnadsökningen, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Kommunförbundet anser att det fortsatta arbetet bör inledas omedelbart. Beredningen bör ske parlamentariskt och de regionala särdragen bör beaktas i beredningen.

ISMARK LÄRARE, PeM

HELSINGFORS SVENSKA KVINNOFÖRBUNDET

“EN SATSNING PÅ SKOLA OCH VÅRD ÄR EN SMART INVESTERING FÖR FRAMTIDEN”

188

WWW.ISMARK.FI

JA till mera resurser och arbetsro inom utbildningen NEJ till reformivern

Tyvärr varierar resultatet för mycket för att jag skall få en bild av min politiska position.

Ett av testerna vill att jag skall rösta på en äldre herre som (obunden) företräder Finlands kommunistiska parti, ett annat ger mig en östnyländsk SFP-kvinna som första tips.

Åren gick och politiken hade sin gilla gång den med. I några val gjorde jag senare avstickare vänsterut ända tills Vänsterförbundets ordförande Suvi-Anne Siimes fick nog av sitt partis ”vänsterfalang” och avgick för att bli VD för läkemedelsindustrins intresseorganisation. Ett häpnadens finger sökte sig till förvåningens mun och jag upplevde att det inte riktigt var förenligt med vänstervärderingar att jobba för de stora företagens kapitalistiska väl, varför jag återgick till att rösta på SFP. Ungefär i det skedet insåg jag att den klassiska indelningen i vänster och höger spelade mindre roll. Alla tänkte ändå mest på sig själv. Antingen var det så eller så yttrade sig min cynism på det sättet.

Cynismen (läs: en kall realism) är till stor hjälp också vid kommande riksdagsval. Exempelvis är det ju helt klart att det enda parti som står de svenska frågorna nära på riktigt är Svenska folkpartiet, också om man flitigt försöker sudda ut sin språkpartistämpel genom att ställa upp kandidater som inte ens kan svenska, allt förstås för att skrapa ihop så många röster som möjligt, till exempel i Lappland.

Nåväl, dags att hitta en kandidat och det kan ju ske genom att svara på frågor i något av de otaliga kandidat- och partitesterna som finns att tillgå.

Tyvärr varierar resultatet för mycket för att jag skall få en bild av min politiska position. Ett av testerna vill att jag skall rösta på en äldre herre som (obunden) företräder Finlands kommunistiska parti, ett annat ger mig en östnyländsk SFP-kvinna som första tips. Sossarna och de gröna är högt i ett av testerna, i ett annat ser jag bara kandidater för Feministiska partiet. Sist kommer nästan alltid Samlingspartiet, Blå framtid och Sannfinländarna.

Som Guss Mattsson har skrivit: Gå dit och säg sen.

Måste fråga morsan vem hon ska rösta på.

RUNA

Lärarens röst i riksdagen

MIKKO OLLIKAINEN

 Minna Karhunen är VD för Kommunförbundet.

möten och kurser ○ ○ Kustvägens lärarförening håller vårmöte på restaurang KW i Karis torsdagen den 4.4 kl 18.

Stadgeenliga ärenden behandlas och därefter bjuder föreningen på middag. Anmälningar asap till katja.hindersson@ edu.lohja.fi. Meddela också om ev allergier.

51

Annonsen bekostas av Enat Österbotten r.f

PATRIK KARLSSON En erfaren lärare och skolledare behövs i riksdagen!

270

○ ○ 29–30.3 FSL:s rektorskurs, Tammerfors ○ ○ 3–4.4 FSL:s förtroendemannakurs, Tammerfors ○ ○ 23.4 FSL:s styrelse sammanträder i Tammerfors ○ ○ 24–25.4 FSL:s fullmäktige sammanträder i Tammerfors

NYLAND Annonsen betald av kandidatens stödgrupp

11

28.3.2019 • Nr 6

Nya läroplansgrunder för gymnasiet Utbildningsstyrelsen utarbetar nya grunder för gymnasiets läroplan i enlighet med gymnasielagen och statsrådets förordning som godkändes 2018.

Ett utkast till grunderna har utarbetats i samarbete med sakkunniga inom gymnasieutbildningen, forskare och centrala intressegrupper. Kommentarer om utkastet tas emot på nätet fram till 11.4.2019. Mera information om

detta finns på adressen https:// beta.oph.fi/sv.

– Vi har utarbetat de nya grunderna genom omfattande samarbete, för att kunna ta i beaktande så många perspektiv som möjligt. Vi hoppas att det nära samarbetet fortsätter även under remissomgången, säger undervisningsrådet Petri Lehikoinen, chef för enheten gymnasieutbildning och grundläggande konstundervisning.

Tidtabell ○ ○ Utkastet skickas på remiss och kan kommenteras på nätet 15.3–11.4.2019. ○ ○ Grunderna färdigställs utifrån utlåtandena och kommentarerna i april–maj. ○ ○ De nya grunderna för gymnasiets läroplan publiceras i samband med Gymnasiedagarna som ordnas på Fiskartorpet i Helsingfors 7–8.11.2019. ○ ○ Utbildningsanordnarna ska utarbeta sina egna, lokala läroplaner utifrån grunderna från och med november 2019. ○ ○ Undervisningen i enlighet med de nya grunderna inleds i augusti 2021.

Enligt Lehikoinen har man från första början strävat efter en inspirerande, engagerande och förenhetligande läroplansprocess, som innefattar utarbetandet av de nationella läroplansgrunderna och det lokala läroplansarbetet.

– Världen förändras i snabb takt och vi vill att gymnasieutbildningen följer med utvecklingen.

Totalt 23 arbetsgrupper har deltagit i arbetet med läroplansgrunderna. Utöver Utbildningsstyrelsens egna sakkunniga innebär det ungefär 200 sakkunniga, som representerar gymnasier, forskning, lärarutbildning och intressegrupper. Därtill har en styrgrupp med 20 medlemmar deltagit i processen och reflekterat över riktlinjerna för grunderna.

– Vi har också fått värdefulla råd och anvisningar för arbetet i samband med besök i landskapen och gemensamma seminarier med intressegrupperna, berättar Lehikoinen.

För att skapa en enhetlig gymnasieutbildning utgör delområdena inom mångsidig kompetens en del av grunderna. De bildar gemensamma målsättningar för alla läroämnen i gymnasiet.

Lättare att ansöka om arbetslöshetsförmåner tack vare inkomstregistret Folkpensionsanstaltens kunder behöver inte längre lämna in lönekvitton när de ansöker om arbetslöshetsförmåner eller utkomststöd. FPA får uppgifter om löneinkomsterna från inkomstregistret. Uppgifter om arbete måste ändå alltid uppges i ansökan.

FPA ber inte längre sina kunder bifoga löneverifikat till ansökan om arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning eller utkomststöd. På ansökningsblanketterna står det nu att FPA får uppgifter om löneinkomsterna från inkomstregistret.

FPA räknar med att den mängd bilagor som behövs vid handläggningen av ansökningar kommer att minska avsevärt tack vare inkomstregistret. Förra året handlade FPA 1,9 miljoner ansökningar om grundläggande utkomststöd.

Cirka 10 procent av ansökningarna innehöll uppgifter om lönein-

komster. Inom arbetslöshetsskyddet avgjordes 1,3 miljoner ansökningar, av vilka 32 procent innehöll uppgifter om löneinkomster.

Kunden ska även i fortsättningen uppge i sin ansökan om han eller hon har varit i arbete. FPA kontrollerar lönebeloppet i inkomstregistret. Om det inte finns tillräckliga uppgifter om utbetald lön i inkomstregistret kontaktar FPA kunden och ber om exempelvis ett lönekvitto eller en utredning om de avdrag som gjorts på lönen.

Den som ansöker om arbetsmarknadsstöd ska exempelvis i anmälan om arbetslöshetstid uppge vilka dagar han eller hon har varit i arbete. Tiden i arbete ska alltid uppges, även om den utbetalda lönen understiger det skyddade belopp som tillämpas vid arbetslöshetsförmåner (300 euro/ månad).

Arbetsgivarna ska anmäla löneuppgifterna till registret inom

5 kalenderdagar från löneutbetalningsdagen. Det finns ändå arbetsgivare som ännu inte har anmält några uppgifter. Det kan leda till att FPA till en början kan vara tvungen att be kunderna om sådana löneuppgifter som borde fås från inkomstregistret.

Kunderna kan också själva kontrollera om arbetsgivaren har anmält den utbetalda lönen till inkomstregistret genom att logga in med sina bankkoder på www.inkomstregistret.fi.

Också sådana inkomster som FPA inte får uppgifter om från inkomstregistret kan inverka på om en förmån beviljas. Sådana inkomster är till exempel kapitalinkomster (hyresinkomster, ränteinkomster, aktieutdelningar), företagsinkomster och inkomster som har tjänats in utomlands. I fråga om sådana inkomster ska kunderna även i fortsättningen lämna in de bilagor som behövs

 I Ekenäs gymnaisum förberedde man sig år 2015 för de elektroniska studentproven genom en övning. Lektor Bo Sjöholm vid kablarna. arkivfoto: tom ahlfors

lediga jobb BJÖRNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA

VI SÖKER NYA MEDARBETARE BSS är en skola i utveckling med förändringsarbete på gång och med barns och elevers framtidskompetenser som mål. I BSS har barnen en unik och enhetlig lärstig från daghem till gymnasium. I vår verksamhet kommer vi att fokusera på den pedagogiska lärmiljön, digitalisering och innovativa arbetssätt med fokus på flerspråkighet och internationalism.

Vi värdesätter: Modern helhetssyn på undervisning, erfarenhet / intresse av att utnyttja digitala hjälpmedel i pedagogiskt syfte, samarbetsförmåga och intresse för skolutveckling.

Vi rekryterar: 1. Tjänst som speciallärare 2. Timlärare i huvudtjänst i matematik, fysik eller kemi 3. Timlärare i huvudtjänst i modersmål 4. Timlärare med klassläraruppgifter 4. 5 st. Barnträdgårdslärare / barnskötare Samtliga uppgifter besätts fr.o.m. 1.8.2019 tillsvidare.

Dessutom rekryterar vi under våren bl.a. assistenter, timlärare (även med klassläraruppgifter) och personal till daghemmet. Följ med rekryteringsläget på www.bjss.fi Behörighetskrav: i enlighet med F 1998/986 resp. L 272/2005 Ansökningstiden utgår 5.4.2018 kl. 12.00.

Kontakt: 1. Martin Hartman; 044 9862364, 2-3. Susanna Blomquist; 044 2432531 4. Patrik Grannas; 044 7485784, 5. Ann-Catrin Eklund; 044 3348840 BSS är en privat skola med daghem, grundutbildning och gymnasieutbildning under samma tak i hjärtat av Björneborg. Skolan ägs och upprätthålls av Svenska kulturfonden i Björneborg (SKiB) i form av ett aktiebolag.

PROGRAM PÅ SVEABORG Äventyrsturen Det dolda skeppets mysterium tar dig på en fartfylld tidsresa till 1700-talets Sveaborg.

Medan deltagarna följer ledtrådar och löser uppgifter stöter de på historiska personer och händelser. Under turen lär sig deltagarna om Sveaborg på ett medryckande sätt. Börja ert äventyr redan i klassrummet med hjälp av uppgifter om Sveaborg. Turer ordnas på beställing: 6.5-14.9.2019.

Den guidade turen. Under den guidade turen presenteras de viktigaste sevärdheterna, som till exempel Stora borggården på Vargön och i tiden världens största torrdocka.

Mera information:

www.suomenlinnatours.com

12

28.3.2019 • Nr 6

En ung människa skall inte behandlas utgående från sin socioekonomiska, etniska eller religiösa bakgrund, utan som en individ.

 Medborgarinitiativet om kostnadsfri utbildning på andra stadiet vann inte riksdagens understöd, trots studerandeorganisationernas demonstration utanför riksdageshuset. Till vänster Dan Cederlöf vid samma demonstration.

DAN CEDERLÖF Vice ordförande, Finlands svenska skolungdomsförbund FSS

FSS går på som vanligt Finlands svenska skolungdomsförbund FSS tog tillsammans med andra studerandeorganisationer ställning för avgiftsfria studier på andra stadiet vid en demonstration vid riksdagshusets trappa i februari.

Finns det något mera FSS och andra studerandeorganisationer kan göra?

– Visst kan vi försöka väcka mera uppmärksamhet. De sociala medierna är bra i sådana här situationer.

Ett medborgarinitiativ hade samlat över 50000 namn, men föll slutligen vid en omröstning i riksdagen dagen efter demonstrationen, som lockade ut representanter för många riksdagsgrupper på trappan – Vi fick höra många löften och nu får vi se vad som händer i framtiden, säger vice ordförande för FSS Dan Cederlöf, andra årets gymnasist i Helsingfors.

– Vi får hoppas att ärendet finns med under nästa riksdagsperiod och i regeringsprogrammet.

Likvärdighet i skolan Intressesfären för FSS är studerande i grundskolans övre årskurser, på andra stadiet och i folkhögskolor. Förbundets styrdokument betonar starkt likvärdigheten på alla plan i skolan.

– En ung människa skall inte behandlas utgående från sin socioekonomiska, etniska eller religiösa bakgrund utan som en individ.

– Många skolungdomar håller nog med det som står i vårt politiska program, som spikas av vårt

högsta beslutsfattande organ elevriksdagen.

I FSS:s politiska program konstateras att det nuvarande systemet med inträdesprov till tredje stadiet är ineffektivt. Var och en skall kunna övergå från andra till tredje stadiet oavsett om man har studentexamen eller yrkesexamen.

– Den studerandes kompetens i och intresse för området är viktigt, säger Dan Cederlöf.

– Ifall studieområdet på tredje stadiet saknar motsvarighet på andra stadiet kan ett inträdesprov vara ett sätt att välja studerande.

Hållbar utveckling Skolan skall enligt FSS uppmuntra eleverna till ett hållbarhetstänk.

Den senaste tiden har det varit

aktuellt med såväl skoldemonstrationer mot klimatförändring som att uppmärksamma den internationella vattendagen.

Många skolor, främst inom andra stadiet, företar resor utomlands. Hur resonerar FSS kring det som i folkmun kallas flygskam, d.v.s. att en flygresa innebär så stora miljöskadliga utsläpp att den som flyger bör känna skam över det?

– Flygandet är ju inte hälsosamt för naturen och klimatet och flygandet är inte heller det enda sättet att resa. Det går ju att göra t.ex. en kulturexkursion till Moskva med tåg. Jag tror att flygandet i framtiden kan bli mera miljövänligt genom effektivare teknologi.

– Att upprätthålla olika kulturer genom att bekanta sig med

dem är ju dessutom också hållbart och viktigt.

I maj sammanträder elevriksdagen ERIK, som är FSS:s årsmöte.

Då fastslås bland annat verksamhetsberättelsen och det politiska programmet. Också styrelsen väljs på årsmötet. Dan Cederlöf ställer sig till förfogande trots att arbetet är tidskrävande.

– Personligen försöker jag bidra med så mycket jag kan. Det kan ibland vara krångligt att få ledigt från skolan. Överlag förhåller sig skolan positivt, men det finns byråkratiska onödigheter som att man måste vara på plats ett visst antal timmar för att bli godkänd i en kurs. Det kan ju inte den enskilda skolan påverka, säger Dan Cederlöf.

I det långa loppet är det alltså andra faktorer än de ytliga som är avgörande för hur eleverna lär sig. Nottingham har kunnat reducera de pedagogiska forskningsrönen till tre viktiga punkter: 1) Få de studerande att tänka mera, 2) Få dem att tänka bortom det första svaret på en fråga 3) få dem att relatera sin nya kunskap till annan kunskap. Nottingham vill att också eleverna skall ställa frågor under skoldagen.

– Forskning visar att en lärare ställer ungefär 250 frågor per dag, medan en elev ställer i snitt två frågor i veckan. Hur kan jag designa min pedagogik så att eleverna uppmuntras att fråga saker, und-

rar Nottingham i ÖT. Meteoritkrater. På Söderfjärden i Vasa finns en urgammal välbevarad meteoritkrater. Besökscentret Meteoria Söderfjärden inbjuder nu lärare och andra vetgiriga till kostnadsfria kurskvällar om detta område. Tisdagen den 2 april berättar bl.a. Hans Hästbacka om fågellivet på Söderfjärden. En vecka senare håller redaktör Marcus Rosenlund en lektion för nybörjare om vårt solsystem och tisdagen den 16 april presenterar Matts Andersén Meteorians alla utställningar. Vasa Arbis arrangerar föreläsningsserien i samarbete med Sundom bygdeförening och Visit Vaasa.

text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Människor är som sockor – olika. Den så kallade rocka sockorna-dagen (21.3 är officellt Världsdagen för Downs syndrom) fick uppmärksamhet också i Svenskfinland. Att rocka sockorna innebär att ha på sig omaka strumpor (bilden från Svenska Downföreningen). Ämneslärarstuderande vid Åbo Akademi ordnade den 21 mars ett evenemang med försäljning av bakelser och kaffe i Arken. Inkomsterna från försäljningen gick till FDUV, en nationell människorättsorganisation som arbetar för att svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsvariation skall få jämlik ställning i samhället och service

och stöd på sitt eget modersmål. ”Genom att ta på dig olika strumpor är du med och uppmärksammar och hyllar människors olikheter och lika värde”, noterar Svenska Downföreningen.

Faktum är att också på FSL:s styrelsemöte hade en del av ledamöterna också iklätt sig omaka strumpor.

Elever bör ställa frågor. Pekda-

torer, datorer och mindre klasser har en inverkan på lärandet, men bara till en viss grad.

– Politiker investerar gärna i de synliga sakerna för att vinna popularitet.

Det sade föreläsaren och skolutvecklaren James Nottingham då han inbjuden av Pedersöre kommun föreläste i Sursik skola härförleden, berättar Österbottens tidning.