Läraren 5 2020

kolumnen Det lilla föder det stora. Vi vuxna ska bara ställa de rätta frågorna. Ю r sidan 10

12.3.2020 • Nr 5 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Elever på flykt En vanlig skoldag i flyktingbosättningen Bidibidi i Uganda klockan åtta. Det är namnupprop på gården, och man sjunger nationalsången tillsammans. Sedan inleds dagens första lektioner. Ю r läs mera på mittuppslaget

Se hela bågen Målet är att få en helhetsbild av den svenskspråkiga utbildningen i Finland, säger Gun Oker-Blom (bilden), som håller i en utredning som inititeras i regeringsprogrammet.

Humor stimulerar Det är viktigt att göra undervisningen stimulerande och skapa ett tryggt klassrum med mycket skratt, inspiration och motivation. Ju mera vi skrattar i klassrummet, desto bättre lär sig eleverna.

ANNETTE JANSSON Lärare i svenska för invandrare vid Helsingfors Arbis

Ю r sidan 5

Ю r sidan 9

Blir nordiska skolan tvåspråkig?

Planerna på en nordisk skola i Helsingfors framskrider. Enligt det första utkastet skall skolan ha finska och svenska som undervisningsspråk och en tvåspråkig skolförvaltning. Lagen känner dock inte till tvåspråkiga skolor. Ю r sidan 3

2

12.3.2020 • Nr 5

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Såga inte av den gren du sitter på Planerna på en nordisk skola i Helsingfors börjar utkristalliseras. Enligt den beredning som stadens tjänstemän har gjort är det fråga om en skola där undervisningsspråken är finska och svenska. Även skolans förvaltning skall vara tvåspråkig.

Problemet med modellen är att den nuvarande lagsstiftningen inte känner till tvåspråkiga skolor av det slaget. Undervisningsspråket är antingen svenska eller finska. Det innebär att om Helsingfors planer skall kunna framskrida enligt den modellen så krävs en lagändring, alternativt ett undantagslov från Undervisnings- och kulturministeriet.

Från SFP-håll signalerar man att en lagförändring är utesluten. Bra så. Ett självständigt svenskt skolväsende är grundbulten i Svenskfinland. Med en finlandssvensk undervisningsminister och SFP i regeringen kan man kanske utgå från att en lagändring knappast blir aktuell. Man kan bara spekulera i hur det hade kunnat gå med en annan regeringsbas.

Samtidigt är det aningen paradoxalt att det initiativ som nu resulterat i en diskussion om huruvida lagen bör rivas upp bottnar i ett SFP-förslag. Nordiska skolan är ursprungligen ett initiativ från SFP.

När man läser beredningen kan man konstatera att det är rätt tunnsått med de nordiska elementen. På ett rätt allmänt plan talas det om nordiska värderingar och samarbete med nordiska instanser. Lägger man dessa bisatser åt sidan beskriver tjänstemännen i Helsingfors närmast något som kunde beskrivas som en tvåspråkig skola.

Knappast hade SFP-politikerna i Helsingfors tänkt sig att förslaget om en nordisk skola skulle resultera i att staden utarbetar ett koncept för en tvåspråkig skola. Ett koncept som SFP har svårt att skjuta ner i och med att man själv lanserat tanken. SFP vill inte öppna Pandoras ask vad gäller tvåspråkiga skolor, men har med facit på hand ändå pillat på locket.

Förvånade är också att Helsingfors stads ledande svenska tjänsteman flaggar så varmt för projektet. Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten, skriver på Twitter att Helsingfors vill skapa något unikt, nytt och hållbart och att FSL tar avstånd från det.

Konceptet nordisk skola är det inget fel på. Men om planerna, när de ytterligare konkretiseras, tar en riktning mot något som urholkar det autonoma svenska skolväsendet är det att såga av den gren man sitter på.

SFP vill inte öppna Pandoras ask vad gäller tvåspråkiga skolor, men har med facit på hand ändå pillat på locket.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Fullmäktige kallas till vårmöte Det ordinarie vårmötet hålls denna gång i Vasa den 22–23 april 2020.

Under mötet behandlas stadgeenliga ärenden, bland annat ska en ny förbundsordförande för den restrerande mandatperioden utses.

Vårmötet hålls på Hotel Royal Vaasa, Hovrättsesplanaden 18. Vi inleder klockan 13.00 på onsdagen och avslutar senast klockan 14.00 på torsdagen.

Inkvartering under mötet

• • •

Resor till och från mötet bokar ledamöterna själva. Tågbiljetter beställer man enkelt via VR:s hemsida. FSL:s kundnummer och annan viktig information kring resebokningarna finnas på Intrans ingångssida.

Förbundskansliet har bokat rum på hotellet (dubbelrum) för samtliga ledamöter.

Om du som ledmot inte övernattar på Möteshandlingarna finns i FSL-Intra senast i hotellet eller inte delter i mötet utan sänder slutet av veckan 14. din suppleant istället, bör du meddela förbundskansliet senast fredagen den 10 april 2020 (Anita Stark, anita.stark@fsl.fi, Deadline för motioner, initiativ tfn: 020 749 54 64). och frågor Motioner den 25 mars 2020 Initiativ den 15 april 2020 Frågor den 15 april 2020

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

12.3.2020 • Nr 5

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Det goda samarbetet

 Vi måste hantera det faktum att det är många som vill ha en språkskola med nordisk inriktning, men det kunde ske inom ramen för den finska skolförvaltningen, säger Martina Harms-Aalto, som representerar SFP i nämnden för fostran och utbildning i Helsingfors. arkivfoto: tom ahlfors

FSL och SFP säger nej till en nordisk skola med tvåspråkig förvaltning ”En lagändring kommer inte på fråga” Planerna på en nordisk skola i Helsingfors framskrider. Enligt det första utkastet skulle skolan ha finska och svenska som undervisningsspråk och också en tvåspråkig skolförvaltning. Det är dock inte möjligt inom ramen för nuvarande lagstiftning och på den punkten får planerna kalla handen av både FSL och SFP. – En lagändring kommer inte på fråga, säger Martina Harms-Aalto, som representerar SFP i nämnden för fostran och utbildning.

– Det kan få katastrofala följder för det svenska skolväsendet.

Vi vill inte öppna Pandoras ask, säger Christer Holmlund, ordförande för FSL. Nämnden för fostran och utbildning diskuterade på sitt möte i början av mars hur Nordiska skolan kunde formas. På basis av beredningstexten skall skolan alltså ha två officiella undervisningsspråk, nämligen finska och svenska. Enligt den gällande lagstiftningen bör dock skolans undervisningsspråk vara antigen svenska eller finska.

I tjänstemännens beredning framgår också att skolans förvaltning skall vara tvåspråkig. För att det här skall kunna förverkligas krävs ett undantagslov från Undervisningsministeriet, eller en lagändring.

Nämnden ställer sig positivt till

tanken på en nordisk skola, men den modell som framfördes ses som problematisk av SFP. – Vi måste hantera det faktum att det är många som vill ha en språkskola med nordisk inriktning. Det finns en beställning och vi måste kunna leverera. Det måste dock ske utan att det finlandssvenska fundamentet äventyras.

Att inte göra någonting alls är heller inget alternativ. Det är dumt att inte svara på behovet. Men det kunde ske inom ramen för den finska skolförvaltningen, säger Harms-Aalto.

Det var partikollegan Marcus Rantala som år 2014 kastade fram tanken på en nordisk skola.

Då gick planerna om intet närmast på grund av att konceptet kopplades ihop med den inflammerade debatten om det svenska skolnätet i Helsingfors. Men hösten 2019 blåste man liv i tanken igen och ett koncept började utarbetas.

– Den nordiska skolan skall

höra till den finska administrationen, sade Marcus Rantala då i en intervju för tidningen Läraren.

Språkbad ett alternativ En möjlighet att verkställa en nordisk skola utan att riva upp den nuvarande lagstiftningen är att det sker inom ramen för språkbadsundervisningen.

– Det är en beprövad struktur.

Ett ambitiöst språkbad kunde svara mot det behov som finns, säger Martina Harms-Aalto.

– Helsingfors beslutsfattare har signalerat att man inte har för avsikt att skapa något som är riskabelt ur svenskspråkig synvinkel. Men att riva upp lagstiftningen är riskabelt sett ur ett finlandssvenskt perspektiv. Tanken på en nordisk skola är i och för sig god, men den beredningstext som nu föreligger för närmast tankarna till en tvåspråkig skola, säger Christer Holmlund. mattias fagerholm

Under den senaste tiden har jag i olika sammanhang fått ta del av diskussioner om FSL:s förhållande till OAJ och även funderingar över hur FSL samarbetar med OAJ. I diskussionerna har jag även skönjt en oro som jag inte kunnat greppa eller förstå. Av den anledningen ser jag det som viktigt att i en kolumn reflektera över hur jag ser på samarbetet.

Samarbetet mellan FSL och OAJ bygger på några få dokument, ett samarbetsavtal som gjordes för drygt 40 år sedan och en uppdatering av det som gjordes i början av 90-talet och OAJ:s stadgar. Utöver det finns det några beslut från FSL:s fullmäktige och styrelse som beskriver hur vi ska förhålla oss i frågor som berör regionföreningar och lokala föreningar. Det är i stort allt som finns nedskrivet om samarbetet mellan OAJ och det i stor utsträckning självständiga FSL inom OAJ. Det kan te sig tunt, men har visat sig vara ett förfaringssätt som fungerat i över 40 år. Enligt mig förlorar vi massor på ett samarbete där allt bygger enbart på avtal, samarbete är långt mera än det.

I mitt arbete har jag lutat mig mot en referensram jag fått under mina år som aktiv. Min referensram bygger på de diskussioner jag fört med Lilly Hollstén, Dan Johansson, Carl-Erik Rusk, Pia Berg med flera. De har gärna delat med sig av sina personliga erfarenheter, hur de sett på samarbetet och hur de jobbat för ett gott förhållande mellan OAJ och FSL. De diskussionerna har gett mig en stabil grund att stå på vad beträffar samarbete, diskussioner jag är ödmjukt tacksam för. Det de berättat har legat som en stabil grund för mitt arbete.

Enligt mig är det ytterst viktigt med nätverk och kontakter överlag. Detta gäller även OAJ-samarbetet då det är en grundbult i att skapa förtroende mellan FSL och moderorganisationen. Jag har under mitt långa engagemang jobbat målmedvetet för att skapa nätverk och kontakter för att kunna diskutera även svåra saker. Den du har förtroende för vågar du föra svåra diskussioner med på ett respektfullt sätt utan rädsla för att tappa ansiktet eller bli missförstådd. Idag upplever jag att det i diskussioner såväl inofficiellt som officiellt finns en stor förståelse inom OAJ för FSL:s specifika situation och därför har jag svårt att dela den oro som en liten del av våra medlemmar för fram för tillfället.

Det har aldrig varit FSL:s stil att sticka ut hakan konstant för att få sin röst hörd. Här har jag på nära håll fått uppleva hur en organisation med taktiken att vara i konstant konflikt tappat trovärdighet och därmed sin självständiga ställning. Att inte hela tiden sticka ut hakan var också det råd jag fick och som jag sett som självklart i mitt arbete. Jag har även haft en enorm nytta av att ha varit med i OAJ:s fullmäktige, OAJ:s styrelse för att inte prata om nyttan jag haft av att vara anställd inom förbundet med tanke på samarbetet med både politiker och tjänstemän inom OAJ. Inser dock att det är synnerligen viktigt med genomskinlighet gentemot våra medlemmar och därför borde jag säkert oftare ha lyft fram samarbetet – det goda samarbetet – med OAJ. Medlemmar har rätt att få veta hur saker förs fram inom OAJ och hur vi jobbar tillsammans. Först då skapas äkta solidaritet och tilltro till det som görs.

Jag hoppas innerligt att min efterträdare sätter värde på det arbete vi som gått före har lagt ner på att skapa ett fungerande samarbete med OAJ och med vördnad vill fortsätta det arbetet mot framtida utmaningar.

4

12.3.2020 • Nr 5

 Jens Mattfolk trivs i de öppna landskapen i Langansböle i Raseborg.

Det fackliga arbetet står i centrum Vad gör dig till en bra ordförande, Jens Mattfolk?

– Jag är bra på att lyssna och diskutera och jag kan kommunicera tydligt. Jag kan också erkänna att jag har begått misstag och kan be om ursäkt för det. Jag kan också se helheter och väga olika alternativ mot varandra och jämföra för- och nackdelar och därefter fatta ett beslut och följa det.

– Jag upplever att jag i många situationer har varit ledare för olika grupper, till exempel inom fotbollen som lagkapten och tränare.

Vad gör dig till en ordförande för alla medlemmar?

– FSL har medlemmar från många olika lärarkategorier. Jämfört med de allmänbildande lärarna i grundskola och gymnasium är många grupper små. Förbundet skall dock ha en kontinuerlig dialog med alla olika medlemsgrupper. Litenheten gör att varje grupp kan göra sin röst hörd.

– Som ordförande skall jag vara beredd att träffa alla dessa grupper i olika konstellationer. Kansliets arbete för alla grupper syns inte alltid och hela tiden, men alla medlemmar skall känna att det är lätt att kontakta FSL. Skräddarsydda lösningar för de olika grupperna, varför inte en kurs.

Ryms medlemmarna ur de mindre lärarkategorierna in i FSL:s vanliga kursutbud?

– Jo, i till exempel kurserna första, andra och tredje klass, där en del har deltagit.

På dem förekommer allmänna diskussioner om att vara lärare.

Jens kan också tänka sig en kurs uttryckligen för dem som inte jobbar i grundskola eller gymnasium, om det finns intresse.

På vilket sätt vill du utveckla förbundet?

– FSL:s kommunikation kan utvecklas och snabbare än nu informera om vad vi gör och tänker göra. Mitt uppdrag som ordförande är att stöda kommunikationen.

– Jag är också nyfiken på att utöka kursbudgeten, kurserna är en fin plattform för att träffa medlemmar, också dem som inte har förtroendeuppdrag inom förbundet.

Det kunde handla om lokala kurser, så vi syns mera lokalt. Vi behöver livskraftiga lokala föreningar. Det här hör ihop med att möta utmaningen att hålla kvar medlemmar och rekrytera nya.

Vilka språkkunskaper har du?

– Svenska är mitt modersmål och min finska är tillräckligt flytande, liksom också engelskan. Min tyska är något rostig, den kunde dammas av.

Hur skall FSL bibehålla sin integritet inom OAJ? – Utmaningen just nu är att OAJ har en process under arbete och man vill övergå från C-föreningar som består av lokala föreningar, där den lokala FSL-föreningen för tillfället är en, till B-föreningar, där medlemmarna är antingen personmedlemmar eller föreningar eller A-föreningar med endast personmedlemmar, vilket inte kan komma i fråga för FSL:s del.

– Det är helt självklart att FSL inte ger avkall på sin medlemsavgift, sitt medlemsregister, utbildningen och intressebevakningen lokalt. FSL:s medlemmar kan inte vara utanför, det fackliga arbetet står ju i centrum för hela verksamheten.

– Målsättningen måste vara arbetsro för föreningarna så att de inte behöver försvara C-föreningarnas existens med näbbar och klor.

– Det är min uppgift som ordförande att

skapa ramar för det sätt som FSL:s medlemmar är med i en B-förening. För vår del får C-föreningarna finnas kvar bara alla är överens lokalt.

– Det finns ett bra grundavtal för FSL:s verksamhet i OAJ, och samarbetet fungerar ju bra på många plan.

Jens syftar på avtalet från 1973 då nuvarande FSL (som då hette Svenska lärarförbundet i Finland SLF) var en av de organisationer som grundade OAJ. I det avtalet stipuleras om att FSL handhar de ovannämnda funktionerna för sina medlemmars del.

– Men det finns också en aspekt som handlar om det lokala i relation till det centrala. OAJ är en stor organisation där arbete kan pågå parallellt på flera nivåer och alla pratar kanske inte med alla.

Hur ser du på din roll som chef på kansliet?

– Det är en viktig del av uppdraget, som inte skall glömmas bort. För mig är utmaningen att från att ha varit en anställd ombudsman bli chef, men jag litar på mina egenskaper. FSL har bra anställda och jag vill ta vara på den potential som finns.

Kan du utveckla det resonemanget?

– Jag tänker mig exempelvis att ombudsmännen kunde delta i förbundets opinionsbyggande information.

Hur uppfattar du tidningen Lärarens självständiga position i organisationens hierarki?

– Den är självklar och egentligen ingenting att diskutera. Tidningen presenterar nyheter som den vill. Den granskande funktionen är viktig och den skall bestå. text och foto: tom ahlfors

Den franska journalisten och programledaren Bernard Pivot har utvecklat följande frågor, som Läraren nu ställer kandidaterna i ordförandevalet i samband med en längre intervju.

Här intervjuas Jens Mattfolk, ombudsman på Finlands svenska lärarförbunds kansli.

Vilket är ditt favoritord?

– Morjens.

Vilket ord tycker du sämst om?

– Ärtsoppa.

Vilken är din favoritsvordom?

– Fan. Vilket ljud älskar du?

– Ljudet av mina barn som leker och skrattar.

Vilket ljud avskyr du?

– Musik som jag verkligen inte gillar.

Vilket annat yrke än ditt eget skulle du vilja prova?

– Fotbollsproffs.

Vilket yrke skulle du inte vilja ha?

– Minröjare.

Om himmelriket existerar, vad skulle du vilja höra Gud säga när du kommer till pärleporten?

– Välkommen, du gjorde det bra!

5

12.3.2020 • Nr 5

Sökes: En helhetsbild av den svenspråkiga utbildningen Gun Oker-Bloms utredning i full gång Vilka är särdragen, utmaningarna och utvecklingsbehoven inom det finlandssvenska utbildningsfältet? De frågorna skall så sina svar under år 2020.

Undervisningsminister Li Andersson och utredare Gun Oker-Blom bjöd in till dialogseminarium för att samla in synpunkter från verkstadsgolvet.

I

regeringsprogrammet slogs det fast att en övergripande utredning av den finlandssvenska utbildningen, från småbarnspedagogiken till högskoleväsendet, skall göras. Utredningen är en separat del av den utbildningspolitiska redogörelsen som skall bli klar i slutet av år 2020.

Framtiden kräver större satsningar på utbildningen, menar undervisningsminister Li Andersson, och redogörelsen skall utgöra ett redskap, ett strategidokument, för hur man skall nå de utbildningspolitiska målsättningarna under valperioden.

Helhetsbild saknas Utredningen över den svenska utbildningens särdrag behövs bland annat för att trygga en högklassig svensk utbildning, för att garantera en tillräckligt hög pedagogisk kvalitet och för att kunna göra en bedömning av kommande behov.

– Det finns inte en helhetsbild när vi talar om den svenskspråkiga utbildningen, sade Li Andersson.

Andersson lyfte fram en handfull viktiga faktorer som hon tycker att det finns skäl att titta närmare på i utredningen. Hon nämner bland annat den akuta bristen på lärare inom småbarnspedagogik i Helsingfors och överlag behovet av behörig undervisningspersonal.

– För att lyckas med utredningen måste vi samla in perspektiv på bred front. Arbetet sker i tätt samarbete med alla som den här utredningen angår, försäkrade Andersson.

Dialogseminarium Ett led i detta var det dialogseminarium som Gun Oker-Blom nyligen bjöd in till. Oker-Blom, som är nybliven pensionär från posten som svensk direktör vid Utbildningsstyrelsen, har sedan bör-

jan av året axlat huvudansvaret för utredningen. Också om utredningen än så länge befinner sig i ett initialskede har åtta potentiella tyngdpunktsområden utkristalliserat sig:

1.Tillgång på personal Tillgången på utbildningspersonal är av största vikt. Och då talar vi om småbarnspedagogik till högre utbildning, dvs tredje stadiet.

– Vi behöver se bågen, helhetsbilden. Det behövs utbildning på svenska från att någon börjar i småbarnspedagogiken till att hen blir jurist. Det skall fungera hela vägen, säger Gun Oker-Blom.

Det är alltså ett lite bredare perspektiv än bristen på behöriga klasslärare vi talar om här?

– Mycket bredare. Men på tal om klasslärare så kommer vi nog att titta på de statistiska uppgifter som kommer i maj i Utbildningsstyrelsens enkät Opettajat Suomessa.

2. Tillgänglighet När det gäller till exempel högstadier är det tydligt att det finns fler svenskspråkiga högstadier som ligger så att de svenska eleverna har längre väg till skolan.

– I det sammanhanget kommer vi också att titta på tillgänglighet vad gäller kursutbudet på gymnasienivå.

3. Kompetensutveckling Här ingår lärarutbildning och lärarfortbildning på svenska.

– Vilka utmaningar och luckor har vi? Hur ser läget och framtidsperspektivet ut? Vår lärarutbildning måste hålla måttet när det gäller framtidskompetenser, dvs de kompetenskrav som kommer till när samhället förändras, säger Oker-Blom.

4. Undervisningsmaterial De finlandssvenska läromed-

 Det är Gun Oker-Blom, tididgare direktör för svenska ärenden vid Utbildningsstyrelsen, som håller i den övergripande utredningen av den finlandssvenska utbildningen, från småbarnspedagogiken till högskoleväsendet.

len har i olika repriser varit föremål för diskussion. Här vill OkerBlom bredda begreppet och inte enbart syna läromedel för eleverna utan också titta närmare på det undervisningsmaterial som finns för lärare.

5. Elever med speciella behov Hur väl fungerar specialundervisningen i Svenskfinland? Hur väl fångar vi upp barn med speciella behov? Vilka är förutsättningarna att uppmärksamma minoriteterna i minoriteten?

6. Utmaningar inom tredje stadiet Hur ser läget ut vad gäller forskning inom det finlandssvenska utbildningsfältet?

7. Nationella och internationella undersökningar Vad berättar nationella och internationella undersökningar om finlandssvenska elever?

8. Språkliga och kulturella variationer Slutligen betydelsen av språkliga och kulturella variationer. Här ingår bland annat förhållandet mellan det svenska och det finska.

 Framtiden kräver större satsningar på utbildningen, menar undervisningsminister Li Andersson (VF). arkivfoto: jakke nikkarinen

I klartext: undervisningen i modersmål och finska.

– Det är viktigt med kompetens på både svenska och finska, säger Oker-Blom.

Hjärtefrågor?

Har du själv någon speciell hjärtefråga i utredningen?

– Det viktiga är att få en helhetsbild av hur hela lärstigen fungerar. Vi måste ha framtidsvisioner för hur vi skall utveckla den. Vad skall vi satsa på för att den svenskspråkiga utbildningen

skall vara bra också i framtiden?

Har du redan identifierat problemområden?

– Språkkompetensen är både en styrka och en svaghet i Svenskfinland. Alla som jobbar inom den svenska utbildningen borde vara tillräckligt medvetna om sitt uppdrag att se till eleverna får ett mångsidigt språk för tänkande och lärande. Det kommer hela tiden att kräva extra åtgärder. text och foto: mattias fagerholm

6

Varje skoldag är en bra dag

○ ○ ○ ○ ○ ○

Bidibidi ligger i norra Uganda, på gränsen till Sydsudan.

Den näststörsta flyktingbosättningen i världen.

Invånare: 231 042 flyktingar från Sydsudan (nov 2019) Yta: 250 km2 (Helsingfors 213 km2) Skolor: 38 lågstadier, över tusen lärare Kyrkans Utlandshjälp ansvarar för koordinering och implementering av undervisningen på området.

12.3.2020 • Nr 5

7

12.3.2020 • Nr 5

L

jusväxlingen från natt till dag går snabbt nära ekvatorn, och genast fylls flyktingbosättningen med liv.

Morgontimmarna är de bästa innan solen bli för stark, nu är det dags att gå till skolan.

En vanlig skoldag i flyktingbosättningen Bidibidi i norra Uganda börjar mellan sju och halv åtta på morgonen. Då sopar eleverna klassrummet och städar skolgården.

Klockan åtta är det namnupprop under träden på gården, i en del skolor hissas också flaggan och man sjunger nationalsången tillsammans. Sedan inleds dagens första lektioner.

Det kan vara allt mellan 45 och 200 elever i ett normalstort klassrum. Många i våra ögon små skolor har långt över tusen elever.

– Lärarna har få möjligheter att se eller hjälpa den enskilda eleven, man föreläser så gott det går och låter klassen upprepa efter läraren, berättar Helena Sandberg som arbetar som utbildningsspecialist för Kyrkans utlandshjälp i Östra Afrika.

I praktiken betyder det att hon bland annat utbildar lärarfortbildare, utvecklar material och kommenterar olika rapporter och projektplaner för Bidibidis skolor i Uganda, men också för andra projekt i Kenya, Sydsudan, Somalia med flera.

– Men allt jag gör sker i samarbete med kollegor, lokala myndigheter och andra organisationer. Jag arbetar egentligen aldrig ensam, säger Sandberg som i tiderna också var den första finlandssvenska volontären för Lärare utan gränser. Om detta rapporterades i detta blad för fem år sedan.

Lärare på flykt Bidibidi är ursprungligen en liten by i norra Uganda som år 2016 förvandlades till världens näst största flyktingbosättning sedan nära 300 000 sydsudaneser flytt undan oroligheterna på andra sidan gränsen. Istället för ett flyktingläger har myndigheterna i samarbete med UNHCR och biståndsorganisationer strävat efter att skapa en friare form av bosättning. Varje flykting får en liten bit land att bosätta sig på och bruka.

Det är tillåtet att röra sig fritt och idka affärsverksamhet. Resultatet är ett vidsträckt men naturskönt område med inte alltför tät bosättning.

De första skolorna som hjälporganisationerna byggde i Bidibidi är stora vita tält med strukturer av trä eller metall. Griffeltavla och kritor är det enda pedagogiska hjälpmedlet i klassen, bänkar eller bord förekommer ibland men det förekommer också att eleverna sitter direkt på golvet eller på provisoriska bänkar av exempelvis en enda lång pinne eller planka.

Efter hand, då det finns finansiering, byggs mer permanenta lösningar. I de allra nyaste skolhusen finns till och med en riktig kemisal med långbord och plats för gasbrännare.

– Men väggar är inte allt. I år visade en av våra tältskolor det bästa resultatet, trots att det redan finns många riktiga skolhus på området, säger Severino Taban Ayo som job-

bar för Kyrkans Utlandshjälp med att stöda och fortbilda lärarkåren på bosättningen.

Ayo, som själv är matematiklärare till utbildningen, flydde från kriget i Sydsudan till Uganda på 1980-talet. Han fortsatte sin egen skolgång på flykt och fick med tiden möjlighet att studera också på högskolenivå. När han år 2005 återvände hem till Sydsudan kunde han börja bygga ett nytt liv, som en utbildad man.

– Om vi någonsin ska kunna bygga upp vårt land igen så behöver vi en utbildad befolkning, säger Ayo. Han är övertygad om att landets problem skulle gå att lösa vid förhandlingsbordet ifall man satsade mer på utbildning av befolkningen.

Efter knappa tio år i hemlandet befann sig Severino Taban Ayo åter på flykt. Hans granne sköts till döds och han själv blev av med både hus och egendom.

– Jag är en optimistisk person till naturen och även om jag lämnat allting så måste jag försöka förlåta och glömma. Det är det enda sättet att ge plats för nya idéer, för ett nytt liv. Men om det blir fred i Sydsudan i dag så åker jag hem i morgon. Hemma är alltid hemma och de allra flesta flyktingar längtar ständigt tillbaka.

 Severino Taban Ayo är utbildad matematiklärare och flykting från Sydsudan.

– Om det blir fred i Sydsudan i dag så åker jag hem i morgon, säger han.

Mjuka komponenter Skola och undervisning har nyligen börjat räknas till de stödåtgärder som betraktas som livräddande i krissituationer. Näst efter de primära basbehoven som mat, hälsovård och tak över huvudet följer skolgång. Ju längre ett barn är borta från skolan, desto högre är sannolikheten att hen aldrig återvänder till skolbänken. Samtidigt betraktas integration och skolgång som de enda långsiktiga metoderna för hållbar konfliktlösning. Utan utbildning är det svårt att skapa fred och stabilitet.

– En trång skola i ett tält är ändå mångfalt bättre än ingen skola alls. Klassrum, lärare, lektioner och föräldramöten är samtidigt trygga platser, vuxna förebilder, rutiner och sammanhållning, en stabil punkt i den i övrigt ofta kaotiska tillvaro som flyktingar lever i, säger Helena Sandberg.

Den undervisning eleverna får når också hemmen, man kan skicka ut andra viktiga meddelanden till samhället genom skolan, sköta hälsovårdsfrågor med mera. Ändå är undervisning och skolbyggen ingen prioriterad mottagare av donationer bland de organisationer som arbetar vid krishärdar runtom i världen. Endast 2,1 procent av det humanitära stödet går i dag till skol- och undervisningsrelaterade projekt.

– Genom skolan och lärarna kan man också förändra ett helt system och tankesätt, säger Helena Sandberg som också jobbar mycket med det hon kallar för ”mjuka komponenter” i undervisningen.

Det handlar om attitydarbete, om respekten för barn och alla människors lika värde och rättigheter.

– Staten granskar skolorna, man rankar dem och utför kontroller. Ifall de förändrar sitt tillvägagångssätt och sitt bemötande av rektorer och lärare åt ett mer uppmuntrande och understödjande håll, förändras också lärarnas attityder gentemot varandra och barnen. Lärarna känner sig mindre pressade och vågar i sin tur vända sig till barnen med en mer uppmuntrande och understödjande attityd istället för kontroll och be-

 Kunskap om olika jordmåner är viktig med tanke på odling.

straffningar, förklarar Sandberg.

Det är frågan om långa bågar av långsamt påverkansarbete som med tiden formar ett humanare, mer individcentrerat och aktiverande skolsystem.

– Liknande bågar ser man gällande flickornas situation i skolorna. Om flickorna gifts bort tidigt får vi inga utbildade kvinnor och i förlängningen inga kvinnliga lärare. Med endast manliga lärare litar inte alla föräldrar på att skolan är trygg för deras döttrar med den påföljden att ännu färre flickor får delta i undervisningen, säger Sandberg.

I de lägsta klasserna är det lika mycket flickor och pojkar men många flickor faller bort under tonåren, ofta på grund av att skolornas toaletter inte är tillräckligt privata eller för att det råder brist på sanitetsprodukter. Skolvägarna är inte alltid trygga.

– Men även om du varit borta några år och kanske fått barn så försöker vi fiska upp flickorna för att de ska kunna slutföra sin skolgång. Det finns olika former av accelererad undervisning där man kan läsa ikapp flera år med en särskild läroplan.

Ibland finns det till och med barnpassning, säger Sandberg.

Inte bara mina pengar Kyrkans Utlandshjälp har i dagsläget fler

anställda i Uganda än hemma på huvudkontoret i Helsingfors. De flesta anställda är lokalbefolkning, födda i Uganda eller själva flyktingar som Severino Taban Ayo. – Det betyder att de allra flesta kontakterna och kunskapen förblir i Uganda även om Utlandshjälpen skulle dra bort sitt stöd ur landet, säger Helena Sandberg som själv varit stationerad i huvudstaden Kampala en längre tid.

Att det finländska hjälparbetet är professionellt och effektivt bevisas bland annat genom att Kyrkans Utlandshjälp nyligen fått ansvaret för implementeringen av all undervisning på hela flyktingbosättningen Bidibidi.

– Ni har ju den bästa undervisningen i världen, har vi hört, säger Ayo. Själv tror han starkt på vikten av det goda exemplet, på en inspirerande förebild.

– Jag är lycklig som har fått en utbildning, men de pengar som man satsat på mig är inte bara mina. Som utbildad har jag nu i min tur möjlighet att hjälpa andra. Med de gåvor jag fått kan jag skapa hopp, ge liv och framtid åt den som i dag enbart känner hopplöshet. Utbildning är det enda sättet att skapa förändring, säger Severino Taban Ayo. nina österholm

8

12.3.2020 • Nr 5

Unga undviker finskan också i södra Finland Det är ingen självklarhet att finlandssvenska unga kan finska – bland annat detta visar tankesmedjan Magmas färska rapport om ungas språk.

De unga som intervjuats för rapporten anser själva att skolan fokuserar för mycket på grammatik och för lite på praktiska vardagsfärdigheter.

Finlands svenska skolungdomsförbund FSS håller med och anser att språkundervisningen i skolorna har misslyckats med sin uppgift.

I rapporten ”Svenska, finska, engelska – komplement eller alternativ” diskuterar samhällsanalytikern och språkvetaren Jenny Stenberg-Sirén ungas språkkunskaper, språkattityder och språkanvändning.

För rapporten har hon analyserat resultaten från Magmas ungdomsbarometer, sammanställt resultat från olika undersökningar om språk och intervjuat 26 unga från olika orter i Svenskfinland samt ett flertal utbildningsexperter.

Övergår till engelska Magmas rapport visar att engelskan är stark för de flesta och det språk som dominerar på nätet och i populärkulturen. Finskan är rätt osynlig i dessa domäner, medan användningen av svenska varierar. En del unga följer Youtube-kändisar från Sverige, ser på svenska serier och lyssnar på svensk musik, medan andra tar avstånd från det sverigesvenska.

För de finlandssvenska medierna är det avgörande att synas i hemmen för att unga ska ta del av dem, konstateras i rapporten som publicerades i slutet av januari.

– Det som överraskade mig är hur bred skala i synnerhet kunskaperna i finska uppvisar. Det finns å ena sidan unga som talar finska bättre än svenska och å andra sidan unga som knappt kan formulera en enda mening på finska, säger Stenberg-Sirén.

För litet praktik Orsakerna till de stora skillnaderna i språkkunskaper hänger

ihop med språksituationen i närsamhället, de språkliga modellerna från populärkulturen och undervisningen i skolan. Många av de intervjuade unga anser att skolan fokuserar för mycket på grammatik och för lite på praktiska vardagsfärdigheter.

– Flera av de ungdomar jag intervjuat berättar om situationer då de övergått till engelska i kontakten med finskspråkiga, eftersom de inte klarar av att kommunicera på finska i alla situationer.

Och sådana unga finns inte bara i Österbotten, utan också i södra Finland, berättar Stenberg-Sirén.

Undervisningen har misslyckats Undervisningen i det andra inhemska språket borde fokusera mera på muntliga färdigheter och kommunikation i vardagen, anser Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS. Den nuvarande språkundervisningen är för betonad på grammatik.

– Språkundervisningen har misslyckats med sin uppgift. Det överdrivna ältandet av grammatik och rättskrivning avskräcker elever och studerande från att använda det andra inhemska språket, säger FSS ordförande Emilie Jäntti.

Språkundervisningen borde fokusera på kommunikativa och användbara färdigheter och uppmuntra till att våga prata, menar FSS. Genom projekt och samarbeten som överskrider språkgränser får de studerande praktiska språkkunskaper och ett större intresse för det andra inhemska språket. Utgångspunkten ska vara att alla finländare kan kommunicera i vardagliga situationer på båda inhemska språken, sägs i ett pressmeddelande.

– Vi behöver se över innehållet i läroplanerna så att de bättre motsvarar de förutsättningar som krävs för att leva i ett tvåspråkigt Finland, konstaterar Jäntti.

Oro över dem som inte känner sig hemma i finsk kultur I början av fjolåret intervjuades Pamela Granskog, undervisningsråd i modersmål och litteratur vid Utbildningsstyrelsen och Yvonne Nummela, också undervisningsråd, ansvarig för finska som andra inhemska språk och främmande språk inom svenskspråkig utbildning Vad händer med finskan, diskuterades då utgående från Magmas ungdomsbarometer som alltså ligger som grund för den ny-

 Läroplansgrunderna ger endast riktlinjer och mål, det är den enskilda läraren som bestämmer hur undervisningen byggs upp, säger undervisningsråd Yvonne Nummela vid UBS. arkivfoto: tom ahlfors

 Det överdrivna ältandet av grammatik och rättskrivning avskräcker elever och studerande från att använda det andra inhemska språket, tycker FSS:s ordförande Emilie Jäntti.

ligen publicerade rapporten. Pamela Granskog uttryckte då en oro över dem som inte alls känner sig hemma i den finska kulturen i vårt land.

– Det kan vara en delorsak till att ett ökande antal finlandssvenskar flyttar till Sverige. Vi kan också se att de som har en stark engelska har ett minskat intresse för att lära sig finska, sade hon.

Grupperna i B-finska ökar i gymnasiet, visste Yvonne Nummela berätta, vilket också kan tyda på ett ökat ointresse för finskan.

Det vore bra att elever och studerande i ett tidigare skede skulle vara mera motiverade att lära sig finska, sade Nummela, som har jobbat som lektor i finska vid Åbo Akademis språkcentrum.

Hon har språktestat studerande vid alla fakulteter och från alla regioner. Hon vet vad de studerande har i bagaget. Under de år hon jobbade vid ÅA blev skillnaderna i studerandenas kunskaper i finska större. och att det förekom flera studerande med sämre kunskaper i finska eller studerande som inte skrivit finska i studentexamen.

– Receptiv förmåga har de fles-

ta – de förstår nog finska – men de saknar den produktiva förmågan, alltså att skriva och prata, sade Yvonne Nummela.

Samma sak konstaterar universitetslärare Marit West-Sjöholm vid Åbo Akademi i Vasa som citeras i rapporten. Också hon har märkt att antalet studerande som är riktigt svaga i finska har ökat.

Bristerna ligger på den allra mest grundläggande nivån, som de borde lära sig redan i lågstadiet.

Vad säger läroplanen?

I de aktuella läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen har ett betydligt större fokus lagts på kommunikativa färdigheter och det står uttryckligen i läroplanen att det ska ingå gott om kommunikativa övningar.

Yvonne Nummela som också citeras i Magmas rapport säger att läroplansgrunderna endast ger riktlinjer och mål, och det är den enskilda läraren som bestämmer hur undervisningen byggs upp och vilka läraktiviteter som ingår. Hon efterlyser mer autentiska lärmiljöer och ett nytänk inom undervisningen, ett

paradigmskifte. Man borde få in den finskspråkiga verkligheten i klassrummen, men förändringar tar tid, säger hon.

I höstas pågick en debatt bland annat i Hufvudstadsbladet om den modersmålsinriktade finskan och kritik uttalades mot undervisningen i mofi. Kritiken får delvis stöd av en utredning gjord av Nationella centret för utbildningstutvärdering, konstateras i Magmas färska rapport. Utredningen visar att endast 45 procent av klasslärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper i att undervisa mofi, och 36 procent önskar mera fortbildning.

Det skulle med andra ord finnas behov för kompetensstärkande åtgärder för både klasslärare som undervisar A-finska och modersmålsinriktad finska.

– Om klassläraren inte har tillräckliga kunskaper i det främmande språket kunde en möjlighet vara att använda en kompanjonlärare, om det finns ämneslärare i språket i skolan, föreslår Yvonne Nummela i Läraren nr 2 år 2019. tom ahlfors

9

12.3.2020 • Nr 5

Också Folktinget oroar sig

Anpassa undervisningen till dagens krav

Det är inte bara Finlands svenska skolungdomsförbund som har reagerat på Magmas rapport. Också Svenska Finlands folkting har i ett pressmeddelande uttryckt sin oro över att finlandssvenskar inte lär sig tillräcklig finska i skolan.

– Vi måste lyssna på den kritik som förts fram, säger Folktingets ordförande Sandra Bergqvist, även riksdagsledamot för SFP. Under de senaste veckorna har vi fått följa med hur fle-

ra unga finlandssvenskar ifrågasätter undervisningen i finska i skolan. De upplever att undervisningen fokuserar för mycket på grammatik och för lite på att verkligen klara av att tala finska i vardagen.

Det är därför viktigt, anser Folktinget, att på bred front diskutera hur vi bättre kan anpassa undervisningen till dagens krav.

Svaga kunskaper i finska kan leda till att svenskspråkiga i allt högre grad söker sig utomlands efter jobb. Det i sin tur leder till att per-

soner med stark koppling till det finlandssvenska och med förståelse för svenskans betydelse blir färre inom arbetslivet i Finland.

På lång sikt kan det vara ett hot för en fungerande tvåspråkighet, noteras i Folktingets pressmeddelande.

– Paradoxalt nog kan man säga att för att svenskan i Finland ska må bra, krävs det bättre kunskaper i finska, säger Folktingets ordförande Sandra Bergqvist.

Folktinget travesterar härmed i någon mån den Taxellska pa-

radoxen vars andemening är att fungerande tvåspråkighet kräver enspråkiga lösningar.

Sandra Bergqvist noterar i en personlig blogg att det är bra att det fortsättningsvis går att leva på svenska i Finland, men att något känns fel om ungdomar väljer att tala engelska istället för det andra inhemska språket då möten mellan språkgrupperna sker.

Det är inte enbart språkklimatet och uppfattningen om det andra inhemska som då lider, utan även kunskapen om det egna lan-

dets kultur.

– Det här leder mig till frågan: Vad gör vi fel?

– Det här en fråga vi måste ställa oss själva. Vi har bra lärare i det här landet men behöver vi se på språkundervisning ur en annan synvinkel? Hur gör man finsk och finlandssvensk populärkultur mer attraktiv och lättillgänglig för båda språkgrupper? Hur kan vi skapa mer gemenskap i språkdebatten? tom ahlfors

 Uppgifterna som skall göras på Annette Janssons spelbräden kunde lika gärna finnas på ett worddokument, men i spelform blir det roligare.

“Ju mera vi skrattar, desto bättre lär sig eleverna” Spel och humor motiverar och inspirerar studerande att lära sig ett språk, säger Annette Jansson, språklärare på Arbis i Helsingfors.

Annette är planeringsansvarig lärare i nordiska språk på Helsingfors Arbis. Hon planerar alla kurser i nordiska språk med fokus på svenska som andra språk. Annette är utbildad lärare i modersmål och litteratur och franska, men har under senaste åren mest undervisat svenska som främmande språk för invandrare. Annette är också utvecklingslärare för Helsingfors stad och fortbildar lärare i just aktiverande metoder för

språkundervisningen. Fortbildningen riktar sig till alla språklärare i grundskolan, men Annette har främst haft klasslärare på sina fortbildningar tills vidare.

– Jag har jobbat mycket med motivation och kreativa och elevaktiverande metoder i min språkundervisning.

Utgångspunkten är att undervisningsgrupperna är mycket heterogena.

– Det är viktigt att göra undervisningen stimulerande och skapa ett tryggt klassrum med mycket skratt, inspiration och motivation. Ju mera vi skrattar i klassrummet, desto bättre lär sig eleverna.

På detta sätt kan man tillämpa grammatiken genom kommunikation och olika spel.

– Då kommer teorin in en annan väg och man har samtidigt roligt. Ett öppet och av-

slappnat sinne är mera mottagligt för nya saker.

Annette visar upp konkreta exempel på det hon pratar om.

– Människor i alla åldrar älskar att spela och vill gärna vinna och komma framåt och nå målet.

Hon har anpassat övningsuppgifter i spelform. Ett av spelbrädena tar upp frågor som ska besvaras för att spelarna skall komma vidare.

– De här frågorna kunde lika bra finnas på ett worddokument, men så här blir det roligare.

Genom den respons Annette får av sina studerande kan hon bygga vidare på sin pedagogiska modell och skapa nya läromedel.

Också det visuella är viktigt. Alla ele-

ment skall finnas med och Annette utnyttjar hela klassrummet som pedagogisk arena där studerandena får se, höra, skriva för hand, känna, sjunga, dofta… Det här ökar vokabulären.

– Mina studerande får gå i trappor och räkna trappstegen högt.

På hennes material- och inspirationsblogg (www.kulmedsvenska.com) finns flera smakprov på elevaktiverande undervisningsmetoder, som används till exempel av timlärarna i svenska vid Arbis.

– Allt material som finns där är gratis för vem som helst att ladda ner och eftersom jag ändå sätter mycket tid ner på materialet kanske det finns fler som skulle ha nytta av det. text och foto: tom ahlfors

10

12.3.2020 • Nr 5

kolumnen Jens Berg Företagare och publicist

Fenomenbaserat är rätt medicin Gnistan kan uppstå av i princip vad som helst. Det kan handla om något som förändras i närmiljön, till exempel en ny vägsträcka som skall dras eller en tågtidtabell som ändras. Det kan också handla om något generellt i samhället som man vill påverka, till exempel djurens välfärd eller klimatförändringen. Impulserna kan komma varifrån som helst. Den gemensamma nämnaren är att det är något som berör en.

Från en liten gnista kan elden uppstå. Från att ha deltagit i en namninsamling för ett dagis eller från en marsch för klimatet kan man följa med hur hela samhällsmaskineriet fungerar och hur man på riktigt kan påverka riktningen. Ett samhällsengagemang börjar så gott som alltid med det lilla.

Och om det är något vi behöver just nu så är det ett brett samhällsengagemang. Listan på saker och fenomen som söker en lösning är lång som Nilen. Demografin hotar försörjningsbalansen som i sin tur utmanar synen på hela vårt välfärdssamhälle. Klimatförändringen hotar hela vår planet som i sin tur utmanar synen på hela vår existens.

Vi behöver fler människor som söker lösningar och bryr sig.

Och visst borde ju lärarna också ge kostdirektiv, uppmuntra till musicerande och lära eleverna att sköta om sin egen hygien!

Som lekman ska man akta sig för att uttala sig om vad skolan borde och inte borde göra. Förväntningarna på en lärare är orimliga. Förutom att lära ut alla basfärdigheter skall en lärare i dag ställa om till de nya läroplanerna och helst också sätta gränserna för när eleverna får ha mös�san på och när de får använda sina telefoner. Och visst borde ju lärarna också ge kostdirektiv, uppmuntra till musicerande och lära eleverna att sköta om sin egen hygien!

Men det finns ett momentum i den relativt nya läroplanen. Ett momentum som ger utrymme för att tända den individuella samhällsgnistan. Ju mer jag läser om den fenomenbaserade undervisningen desto mer övertygad blir jag. Att kombinera olika ämnen för att lösa ett problem utifrån elevens eget intresse är exakt den rätta medicinen.

Exakt det som Finland behöver både just nu och på sikt.

I tolkningen av vad som kan utgöra frågan som en enskild elev vill fördjupa sig i ska vi vara vidsynta. Oberoende av om det handlar om tåg, en byggnad, mat eller idrott så finns det oftast en koppling till den stora bilden. Både skolan och vi föräldrar ska kupa våra händer runt gnistan och samtidigt ge den syre.

Om en elev är intresserad av tåg så behöver steget inte vara långt till att börja intressera sig för samhällsplanering. Om en elev är intresserad av ett dataspel så behöver steget inte var långt till att intressera sig för etik eller artificiell intelligens.

Det lilla föder det stora. Vi vuxna ska bara ställa de rätta frågorna.

En tidsresa om viceamiral Cronstedt Det dramapedagogiska kompetenscentret DOT:s tidsresa för detta år handlar om viceamiral Cronstedt och livet på Hertonäs gård under hans tid. År 2020 är det Carl Olof Cronstedts minnesår, det har då gått 200 år efter hans död.

Staffan Bruun formulerar sig om Carl Olof Cronstedt i sin artikelserie i Hbl 2017 om faktorer som format Finland: ”Den 6 maj 1808 sker det oerhörda. Kommendören på Sveaborg, amiral Carl Olof Cronstedt, ger upp den till tänderna beväpnade fästningen utan strid.

Sveriges skärgårdsflotta, ett gigantiskt vapenlager och 7 000 man faller i fiendens händer. Det största förräderiet i svensk krigshistoria fullbordas.”

Målet med DOT:s tidsresa är att ge deltagarna en helhetsbild av en viss tidsepok, dess förhållanden och värderingar.

Den lämpar sig utmärkt för språkbadsgrupper och som en del av historie-, modersmåls eller kostundervisningen. Målgruppen är elever i åk 4 och uppåt samt språkbadsgrupper.

Det ordnas tre tidsresor mån-

 Carl Olof Cronstedt var kommendör på Sveaborg. foto: adobe stock

Johan Ludvig Runeberg tecknar i sin dikt Sveaborg i Fänrik Ståls sägner en nidbild av Cronstedt: “Tag allt hvad mörker finns i graf, Och allt hvad qval i lif, Och bilda dig ett namn därav Och det åt honom gif.

Det skall dock väcka mindre sorg än det han bar på Sveaborg.”

dag till fredag i maj veckorna 19– 20, med starttiderna: kl 9, kl 11 och kl 13.

Mera information om pris och

övrigt på www.dotdot.fi.

tom ahlfors

möten och kurser ○ Ålands lärarförening kallar sina medlemmar till vårmöte den 19 mars kl. 17.30 i lagtingets auditorium. Efter de stadgeenliga ärendena hälsar vi FSL:s fyra ordförandekandidater välkomna till en valdebatt under ledning av moderator och ÅLF:s f.d. ordförande Johnny Eklöw. Kvällen avrundar vi med en matbit på restaurang ”Indigo”.

För att kunna organisera detta ber vi er att anmäla er på ÅLF:s webbsida eller till ert skolombud före 16.3. ○ Sibbo lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte fredag 20.3 vid Lovisavikens skola. Vi startar klockan 17.00 från Nickby (via Söderkulla). Kvällens program börjar med vårmötet och därefter hålls en valdebatt där vi får ta FSL:s ordförandekandidater på pulsen. Efter valdebatten går vi till Degeri Sportspub, där vi tillsammans med medlemmar från Borgå och Lovisa lärarföreningar äter en gemensam middag. Middagen kostar 10€/per medlem, pengen samlas in i bussen. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och en förändring av föreningens stadgar. Vänligen meddela ditt deltagande och eventuella matallergier före 4.3. ○ Lovisanejdens lärarförening rf håller stadgeenligt vårmöte fredagen den 20.3 kl. 18.30 i Lovisavikens skola. Efter mötet kl. 19.15 blir det valdebatt mellan FSL:s ordförandekandidater. Därefter fortsätter vi kvällen på restaurang Degeri med middag till subventionerat pris. Anmälningar tas emot av skolombuden senast 12.3. ○ Raseborgs lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte den 24 mars 2020 kl 18 i Seminarieskolan i Ekenäs, Ladugårdsgatan 1–3. Stadgeenliga ärenden behandlas och efter mötet välmåendeföreläsning med Jeanette Szymanski. Anmälning via skolombudet senast den 20 mars till ordförande henry.gustafsson@raseborg.fi. ○ Nykarleby lärarförening rf kallar till ordinarie vårmöte torsdag 26.3 kl. 17.30 på Zachariasskolan. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet ges information om förhandlingsläget och vad som händer vid en eventuell arbetsmarknadskonflikt. ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. ordinarie vårmöte går av stapeln onsdag 25.3.2020 klockan 18.00 på BowlCircus i Sello. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 13 i föreningens stadgar. Ärenden som medlem önskar ta upp på mötet bör skriftligen meddelas styrelsen 4 dagar före mötet. Under vårmötet bjuds deltagarna på något smått och gott. ○ Väståbolands lärarförening håller vårmöte 31.3 kl 17.30 i Skräbböle skola med stadgeenliga ärendet. Mattias Fagerholm föreläser om media , kommunikation och att må bra! ○ Pedersöre lärarförening r.f. bjuder in sina medlemmar till vårmöte, tisdag 31.3 kl 18.30 i Sursik skolas auditorium. Efter vårmötet får vi en matbit för att sedan lyssna på ett föredrag kring lärarens välmående i skolan med Anne-Charlotte Kjerulf.

11

12.3.2020 • Nr 5

debatt

Spelar lärarutbildningen någon roll?

Inom kort väljs en ny ordförande för vårt FSL. Jag önskar ställa en fråga till samtliga kandidater i ordförandevalet. Tycker ni att det är korrekt att rektorer i nuläget har möjlighet att prioritera en person utan lärarutbildning framom en utbildad lärare vid valet av timlärare i bisyssla?

Frågan föranleds av processen i samband med tillsättandet av timlärartjänsten i spanska i ett högstadium och gymnasium i Österbotten sommaren 2019. Rektorerna i skolorna valde en obehörig person till timlärare i spanska framom en som bevisligen var mera

kompetent. Tjänsten gällde 6 timmar i högstadiet och 6 timmar i gymnasiet, med andra ord en bisyssla. Min make sökte tjänsten.

Han hade tjänstgjort 13 år i nämnda skolor som spansklärare. Han fick år 2018 ett intyg att han arbetat exemplariskt som lärare i spanska vid skolorna i fråga sedan år 2005.

Min make är behörig spansklärare för högstadiet och dessutom behörig medielärare för högstadiet och gymnasiet i Finland. Han har avlagt 60 studiepoäng i spanska vid Tampereen Yliopisto och auskulterat ett år vid Pedagogis-

ka fakulteten i Vasa. Han har en högre högskoleexamen i media.

Dessutom har han högstadie- och gymnasielärarlegitimation i spanska och media i Sverige och arbetade läsåret 2018–2019 i Sverige där han hade en heltidstjänst i spanska.

Trots dessa meriter fick min make inte tjänsten som spansklärare enligt rektorernas beslut. Personen som i juni 2019 valdes till timlärartjänsten hade inte lärarbehörighet i något ämne.

Nu vänder jag mig till kandidaterna i FSL:s ordförandeval. Hur anser ni att kompetens skall be-

FSL och OAJ I tidningen Lärarens intervju med mig ställs frågan om hur FSL ska behålla sin integritet i OAJ. Jag vill inför det stundande ordförandevalet tydligt förklara min ställning i den här frågan.

FSL är en del av OAJ. Vi är en del både lokalt och centralt. Jag vill att vi ska fortsätta vara en pålitlig partner för OAJ och jobba tillsammans för de målsättningar vi har vad gäller lön, arbetstid, utbildningspolitiska frågor samt arbetslivsfrågor i största allmänhet.

FSL har i tiderna gett sin förhandlingsrätt till OAJ, därmed är OAJ det förbund som konkret förhandlar om centrala frågor som lön och arbetstid med mera.

I tvåspråkiga kommuner finns det en OAJ C-förening som innehar den lokala förhandlingsrätten.

I C-föreningarna är FSL medlem, genom att den lokala FSL-föreningen är medlemsförening i C-föreningen. Därmed kan FSL och våra aktiva vara med i det fackliga arbetet och påverka i lokala förhandlingar. Det är mycket viktigt enligt mig.

I t.ex. Lojo finns en A-förening där FSL står utanför, vilket innebär att FSL inte på samma sätt kan påverka lokalt. Ett scenario där FSL, våra lokalföreningar och våra aktiva står utanför det fackliga arbetet lokalt minskar enligt mig vår trovärdighet som förbund och minskar därmed på attraktionskraften för medlemskapet i just FSL. I OAJ pågår som bäst en organisationsförändring där man vill

Vi ska utbilda våra egna medlemmar och föreningsaktiva själva och det på svenska. FSL upprätthåller sitt eget medlemsregister och där ska våra medlemmar vara, oavsett hur OAJ:s organisation ser ut lokalt. minska på antalet föreningar för att slimma organisationen. I den här processen strävar man efter att OAJ:s C-föreningar helst ska bli A-föreningar.

Det är i den här processen som FSL riskerar att hamna i kläm.

I en A-förening är medlemmarna personmedlemmar. Enligt mig kan vi på inga villkor tillåta att FSL:s medlemmar blir personmedlemmar i OAJ. Våra medlemmar ska vara våra egna. Medlemsavgifterna ska komma till FSL. Vi ska utbilda våra egna medlemmar och föreningsaktiva själva och det på svenska. FSL upprätthåller sitt eget medlemsregister och där ska våra medlemmar vara, oavsett hur OAJ:s organisation ser ut lokalt.

Det här är grundstenar på vilka hela FSL:s verksamhet och ekonomi vilar, därför kan vi inte tumma på dem. I en rapport från 2016 som ligger som grund för den här or-

ganisationsförändringen föreslås också någon form av parallellmedlemskap för FSL medlemmar. Vad som händer med ovan nämnda grundstenar i ett parallellmedlemskap är fullständigt oklart. Därför stöder jag inte på något sätt en sådan utveckling.

Därför vill jag som ordförande nå en lösning centralt och få ett bindande skriftligt avtal för under vilka villkor FSL är med i en av OAJ:s B-föreningar. För i en B-förening kan vi fortfarande vara med genom vår lokala FSL-förening och inte som personmedlemmar.

Genom en lösning på de här frågorna vill jag skapa arbetsro för de FSL:are som är aktiva lokalt både inom FSL och OAJ. De gör ett viktigt och ovärderligt arbete. För tillfället är vår position enligt mig inte heller särskilt kreativ, där vi försöker stå emot de organisationsförändringar som OAJ aktiva vill åstadkomma lokalt. Vi tvingas gång efter annan förklara FSL:s särställning, roll och varför A-föreningar inte är möjligt för FSL lokalt. Visst är C-föreningar den enklaste lösningen för FSL, men jag inser att vi i den här frågan inte nödvändigtvis har samma målsättningar inom OAJ och FSL vilket framgått i mina diskussioner med dem som är aktiva lokalt. Jag vill stöda dem och FSL genom att nå den bästa möjliga lösningen för FSL och skapa arbetsro lokalt.

JENS MATTFOLK Kandidat i FSL:s ordförandeval

aktas vid valet av timlärare i bisyssla? Om ni anser att rektorer skall kunna bortse från utbildning och kompetens, varför då överhuvudtaget utbilda lärare? Tycker ni kandidater i FSL:s ordförandeval att det var rätt att rektorerna kunde välja en person utan lärarutbildning framom en som har utbildat sig i läroämnet och dessutom auskulterat? Frågeställningen berör speciellt de s.k. små ämnena där det inte är möjligt att få lektorat p.g.a. alltför få undervisningstimmar i ämnet. Anser ni att rektorernas privata preferenser ska få avgöra valet av timlärare i bi-

syssla? Och det borde väl vara alla elevers rättighet att bli undervisade av utbildade lärare?

Det här är en principiell fråga som inte gäller enbart min make.

Det är möjligt att andra utsatts för liknande godtycke. Jag önskar att var och en av ordförandekandidaterna meddelar sin ståndpunkt i frågan om vilket värde utbildning och kompetens skall ges då en rektor väljer timlärare i bisyssla.

MAJA RÖJ URRUTIA Bildkonstlärare Vasa

lediga jobb Behöriga och ambitiösa barnträdgårdslärare, klasslärare, ämneslärare i svenska, matematik, engelska och musik samt speciallärare, se hit!

är en populär och väletablerad grundskola åk F-9 med 480 elever hösten 2020. Vi bedriver numera också en förskola för 3-5 åringar med 120 barn hösten 2020. Både fšrskolan och skolan har tydliga ÞnlŠndska inßuenser. Bo i idylliska smŒstaden Mariefred eller pendla från Stockholm och jobba i ett ungdomligt och energiskt team dŠr ßertalet i personalen Šr Þnlandssvenskar. VŒrt gemensamma mŒl Šr att gšra både skolan och förskolan till en av de bästa i landet.

Utvalda sökanden kallas till intervju på Gripsholmsskolan.

Vänligen sänd ditt personliga brev och CV senast den 24 mars 2020 till kanslist Katarina Hedman: katarina.hedman@gripsholmsskolan.se Mer information på: www.gripsholmsskolan.se Vid frågor kontakta rektor Nina Lidfors på nina@gripsholmsskolan.se eller förskolechef Annika Bärnlund på annika.barnlund@gripsholmsskolan.se

Undervisar du matematik i åk 1-9 eller gymnasiet? Svara då på enkäten om digitala resurser och artificiell intelligens via QR-koden eller på www.abo.fi/artisan Vi lottar ut en iPad!

12

12.3.2020 • Nr 5

Grunden för svenska lärarbostäder lagd i Helsingfors

Projekt Isabella skall underlätta lärarbristen Bristen på personal inom småbarnspedagogiken i Helsingfors är akut. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne drar sitt strå till stacken genom projekt Isabella.

Genom bostadsprojektet kan stiftelsen Brita Maria Renlunds minne från och med år 2021 erbjuda 26 förmånliga bostäder för inte bara lärare inom småbarnspedagogiken, utan också för de som jobbar inom den grundläggande utbildningen eller andra stadiet.

Stämningen var på topp när tre nöjda kontrahenter fattade mursleven och murade grundstenen för Isabella på Busholmen i Helsingfors. Här skall vid sidan av de bostäder som Brita Maria Renlunds stiftelse administrerar också att finnas 80 studiebostäder för studerande vid Hanken.

– Det här är ett sätt för oss att attrahera goda studerade. Det är ett sätt att konkurrera om studerande som kanske annars skulle välja andra städer eller länder, säger Karen Spens, Hankens rektor. Ålandsbankens bostadsfond är det tredje hjulet på tomten. Fonden skall låta bygga ett 15-våningshus med hyreslägenheter – med havsutsikt.

– Isabella blir pärlan i vår portfölj, säger Antti Valkama, placeringsdirektör vid

 Antti Valkama, Karen Spens och Gun Sandberg Wallin hjälptes åt med murbruket då grundstenen skulle muras.

Ålandsbanken.

Brita Maria Renlunds minne har redan 23 lärarbostäder i det intilliggande Victoria-kvarteret. Nu satsar man ca 200 000 euro i Isabella. Med ytterligare 8–9 miljoner i Ara-lån blir resultatet alltså ytterligare 26 bostäder.

– Vi gick med i Victora-projektet för att det är en målgrupp som har svårt att få bo-

städer med tanke på vilka löner de har. När vi märkte hur populära bostäderna är, och hur långa köer vi har, så kändes det här som en bra fortsättning, säger Laila Andersson, styrelseordförande för Brita Maria Renlunds minne.

På vilken nivå kommer hyran att ligga?

– Ca 14 euro per kvadratmeter, säger stiftelsens vd Gun Sandberg Wallin.

26 bostäder räcker ändå knappast för att lösa lärarbristen i Helsingfors?

– Vi har totalt över 50 bostäder. Då har det redan en betydelse. Och vi kan vara en modell för hur andra kunde agera.

– Det här är bara ett av de sätt vi bidrar.

Om nu någon har bidragit vad gäller småbarnspedagogiken så är det vi. Tack vare oss har vi två varaktiga professurer, vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Vi har stött både Nova och Arcada i deras socionomutbildningar. Det är enorma satsningar, säger Laila Andersson.

– I år beviljade vi 1,4 miljoner i understöd till privat dagvård. Det är för att de privata daghemmen skall överleva. Och så var vi med och startade den svenska lärarutbildningen i Helsingfors, säger Gun Sandberg Wallin.

Skall det vara så att ni och andra fonder skall hålla den svenskspråkiga utbildningen i Helsingfors flytande?

– Det är en balansgång. Vi kan inte ta över det som kommun och stat är skyldiga att göra. Vi skall ha samma rättigheter på svenska som på finska. Men ibland kan vi ge det lilla extra för att få igång någonting, säger Sandberg Wallin.

Gör Helsingfors tillräckligt?

– Helsingfors har vaknat och tagit ett ansvar, säger Andersson. text och foto: mattias fagerholm

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110