Läraren 5 2019 by Tom Ahlfors

ord för ord Hur mycket ska jag jobba, var tar jobbet slut? ЮЮ r sidan 3

14.3.2019 • Nr 5 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Såg och symaskin Elever i åk 1–7 skall i slöjdundervisningen få bekanta sig med många olika material och tekniker. Uppdelningen i textilslöjd och teknisk slöjd finns inte längre, men förekommer ändå, främst av praktiska orsaker. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

Marcus Mohlin är slöjdlärare i Helsinge skola i Vanda. Han har burit in symaskiner i slöjdsalen och talar varmt för användandet av olika material i undervisningen. foto: tom ahlfors

Nyheter i skolan

Journalisten Heidi Finnilä (bilden) besöker skolor för att öka mediekunskapen bland de unga och därigenom bädda för demokrati också i framtiden. ЮЮ r sidan 9

De svåra betygen Jag kan inte låta bli att tänka att betyg är problematiska saker. Det är ju självklart att betyg inte är speciellt uppmuntrande för dem som hela tiden får bevis på hur dåliga de är, men betyg verkar inte heller odelat gynna dem som hela tiden får bevis på motsatsen. AMANDA AUDAS-KASS Kolumnen

ЮЮ r sidan 10

HU vs ÅA

Två universitet. Två klasslärarutbildningar. Två professorer. Två intervjuer. ЮЮ r sidorna 4–5

14.3.2019 • Nr 5

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Slå vakt om attraktionskraften Diskussionen om klasslärarutbildningens vara eller icke vara i Helsingfors gick het i Svenskfinland för några år sedan. Efter att utbildningen kom igång hösten 2016 har debatten mattats av. Inom de närmaste åren börjar det vara dags för de första klasslärarna som har utbildats på svenska vid Helsingfors universitet att ta steget ut i de finlandssvenska skolorna. Först då vi ser hur de nya lärarna landar på arbetsmarknaden får vi någon form av facit på hur väl det utfallit med två lärarutbildningar i Svenskfinland. Men en mellanrapport är säkerligen på sin plats. Därför tar tidningen Läraren pulsen på de båda lärarutbildningarna. Det man kan konstatera är att det ser bra ut just nu. Söktrycket till båda utbildningarna är stabilt och det verkar finnas ett intresse för att bli klasslärare. Så ser det ut för tillfället. I början av april när ansökningstiden för studier hösten 2019 går ut får vi en fingervisning om åt vilket håll trenden pekar. Det finns orosmoln när det gäller lärarutbildningens attraktionskraft. På finskt håll är nämligen trenden på nedåtgående. En trend som ännu inte nått de finlandssvenska utbildningarna. Det betyder inte att man kan vila på lagrarna vid ÅA eller HU. Tvärtom gäller det nu att visa sig på styva linan och bevisa att utbildning är av hög kvalitet och där-

med också är attraktiv. Om man skall tro företrädarna för de två lärarutbildningarna är förutsättningarna goda. Fritjof Sahlström vid ÅA tror att nivån på pedagogik på svenska i Finland kommer att förbättras. Hans kollega Erika Löfström vid HU tror att konkurrensen kan sparra de båda parterna till att bli bättre. Om det blir så återstår att se. Nu är det upp till bevis som gäller för båda universiteten. Lyckas de med att höja nivån kommer det att bidra till att hålla klassläraryrkets attraktionskraft på en hög nivå. Klasslärarutbildningens nivå är en viktig komponent i yrkets attraktionskraft. Men där som utbildningen slutar tar arbetslivet vid. Ett bibehållet intresse för lärarstudier och lärarvärv kräver också ansträngningar från arbetsgivarhåll. Om löneutvecklingen släpar efter, arbetsförhållandena är ogynnsamma och om utsikterna att få jobb i Svenskfinland märkbart försämras kommer det att få omedelbara konsekvenser också vad gäller söktrycket till lärarutbildningen. En nedåtgående spiral är ofta svår att vända. Därför gäller det att vara lyhörd för signalerna från fältet. Attraktionskraft är inte något som uppstår per automatik. För det krävs det konkreta åtgärder.

Det finns orosmoln när det gäller lärarutbildningens attraktionskraft. På finskt håll är nämligen trenden på nedåtgående. En trend som ännu inte nått de finlandssvenska utbildningarna.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,35 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

Förtroendemän, välkomna på kurs! Vi ordnar förtroendemannakurs den 3–4 april i Tammerfors. Kursen är en fortsättningskurs där vi informerar om och diskuterar kring aktuella avtalsfrågor. Kursprogrammet inleds onsdagen den 3 april klockan 10.00, kaffe serveras från klockan 09.30. Kursen avslutas på torsdagen den 4 april klockan 15.30. Platsen är Scandic Tampere Station. Under kursen diskuteras bland annat avtalsförändringar, lokala justeringspotter, förtroendemannaval och arbetstidsförsök. Vi kommer därutöver att arbeta med praktiska övningar så det är önskvärt att du tar med avtal och/eller dator/läsplatta för att kunna leta efter information.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Har du frågor du vill att vi ska behandla under kursen kan du gärna skicka dem per e-post till jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, som också svarar

på frågor gällande kursen, tjänsteledigheter och övrigt. Anmäl dig via våra elektroniska medlemssidor: www.koodata.net/fsl. Du loggar in med ditt medlemsnummer och slutdelen i din personbeteckning (bokstäver skrivs med versaler). Du kan också anmäla dig direkt till Anita Stark senast den 15 mars tfn: 020 749 54 64, e-post: anita.stark@fsl.fi. Ange i samband med anmälan eventuell specialdiet samt eventuella önskemål gällande rumskamrat. Inkvartering sker i tvåpersoners rum. Önskar du ett eget rum går det bra men du står själv för prisskillnaden. Hoppas vi ses!

14.3.2019 • Nr 5

Undervisningsministeriets kanslichef lovar inte mera pengar till utbildningen Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen dömer inte den nuvarande eller föregående regeringen för nedskärningarna inom undervisningssektorn. Om den offentliga ekonomin skall balanseras drabbar det ofrånkomligt också utbildningen. – Man måste göra klart för människor att social- och hälsovården och utbildningen är de stora utgiftssposterna, säger Lehikoinen i en intervju för det digitala mediet MustRead. Anita Lehikoinen lovar inte heller mera resurser för utbildningen under följande regeringsperiod. En orsak till detta är den ofördelaktiga åldersstrukturen i Finland. Det föds allt färre barn och de unga årskullarna blir allt min-

dre. Då de äldre årskullarna ännu är förhållandevis stora blir utbildningen ett naturligt nedskärningsobjekt. – Det föds färre barn nu än under hungersnöden 1868. Årskullarna är nu under 50.000 barn. Och utgifterna för social och hälsovården kommer att stiga oberoende av hur och när en social- och hälsovårdsreform genomförs. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen har för sin del i en intervju för tidningen Läraren framfört en annan förhoppning. Hon hoppas att de resurser som frigörs i och med minde årskullar skall användas till att utveckla skolan.

Ett misstag att skära i småbarnspedagogiken De flesta partierna verkar ändå

vara eniga om att följande regering borde satsa på utbildningen. Åtminstone låter det så i festtalen inför vårens riksdagsval. Men kanslichefen förhåller sig med en viss skepsis till det löftet. – Att pumpa in mera pengar i systemet löser inte nödvändigtvis alla problem, säger Lehikoinen. Men vi borde satsa på småbarnspedagogiken för det jämnar ut samhälleliga klyftor. Också om kanslichefen försvarar de gjorda nedskärningarna är just småbanspedagogiken ett område som hon tycker man borde ha lämnat i fred. – Det var inte ett klokt sparobjekt. Det skall erkännas. Man borde inte ha sparat där.

mattias fagerholm

Otillräckliga resurser för specialundervisning i gymnasiet Nästan hälften av speciallärarna och rektorerna i gymnasierna upplever att det inte finns tillräckligt med resurser för att sköta specialundervisningen i gymnasiet. Det framgår av den kartläggning som magisterstuderande i specialpedagogik vid Helsingfors universitet har gjort på Utbildningsstyrelsens begäran. Det är första gången som en förfrågan har gjorts bland gymnasiernas rektorer och speciallärare om hur specialundervisningen ordnas och

hur speciallärarens arbetsbild ser ut. – Speciallärarna har en väldigt mångsidig arbetsbild, säger undervisningsråd Riia Palmqvist vid Utbildningsstyrelsen. Till de centrala uppgifterna hör att kartlägga lässvårigheter och att ge utlåtanden till studentexamensnämnden. Enligt den nya gymnasielagen som träder i kraft i augusti 2019 skall alla gymnasier erbjuda specialundervisning från och med 2021. En tredjedel av speciallärarna uppger att de inte vet hur den nya

gymnasielagen kommer att förändra den egna arbetsbilden. Att få in specialundervisningen i gymnasielagen har varit ett långsiktigt mål för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. – Att det nu sker är glädjande, säger Olavi Arra, sakkunnig vid OAJ. I majoriteten av gymnasierna, eller närmare bestämt 76 procent, erbjuds redan idag specialundervisning. Enkäten skickade till Finlands samtliga 368 gymnasier. Svarsprocenten låg på drygt 60 procent.

Mera språkundervisning nyckeln till lyckad integration Inlärningsresultaten för barn med invandrarbakgrund ligger i genomsnitt nästan två skolår efter resultaten för infödda barn. Det visar OAJ:s publikation Integrationskompassen 2019. I publikationen betonar man vikten av mera språkundervisning för invandrare inom alla utbildningsstadier. Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ anser att undervisning i det egna moders-

målet ska inledas redan inom småbarnspedagogiken och erbjudas ända fram till slutet av andra stadiet. Det samma gäller undervisningen i svenska eller finska som andraspråk. I dagens läge blir närmare hälften av barnen med invandrarbakgrund utan undervisning i svenska eller finska som andraspråk, eftersom det finns många kommuner som inte alls erbjuder sådan undervisning. – Undervisningen i svenska el-

ler finska som andraspråk bör vara statsfinansierad i åtta i stället för sex år och då kan den även ges på andra stadiet, säger OAJ:s specialsakkunniga Päivi Lyhykäinen. Enligt en färsk OECD rapport avbryter nästan dubbelt så många med invandrarbakgrund sin skolgång jämfört med elever födda i Finland. Pisa-resultaten visat att det finns betydande skillnader mellan de båda grupperna beträffande grundläggande kunskaper i alla centrala läroämnen.

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Självreglering ger ork Undersökningar har visat att lärarnas ork tryter och att arbetsbelastningen tär på alltför många pedagogers arbetsförmåga. Det är ett allvarligt problem som har konsekvenser för många, inte minst för lärarna själva och deras välmående. Då arbetsbördan känns övermäktig är det viktigt att läraren själv greppar taktpinnen och ser över sin arbetsbild. Alla faktorer kan du som enskild lärare inte påverka, men det finns faktiskt saker som går att korrigera. Varje lärare är herre över sin egen arbetsbild och har orsak att regelbundet ställa sig frågan: När ska jag vara tillgänglig? Gränsen mellan arbete och fritid flyter lätt ihop i vår digitaliserade värld. Då det piper till i fickan och det är Wilma som vill ha din uppmärksamhet, är du snabbare än kvickt tillbaka på jobb igen. Varje lärare behöver fritid och det finns ingenting som säger att du är en bättre pedagog om du ständigt är tillgänglig. Du och enbart du kan reglera din tid – ta vara på den möjligheten. Hur mycket ska jag jobba, var tar jobbet slut? Är du en engagerad lärare så kan arbetsmängden lätt kantra över. Du har alla möjligheter att ändra den situationen, men det krävs att du först själv inser att du inte kan fortsätta i samma tempo som tidigare. Den insikten i kombination med ett medvetet val ligger som grund för ett balanserat förhållande mellan lärararbetet och fritiden. Det krävs en strukturerad handlingsplan och en ärlig vilja att åstadkomma förändring. Jag vågar till och med påstå att den lärare som kan balansera arbete och fritid också har bättre förutsättningar att leverera kvalitativt god undervisning, trots att samvetet tidigare aldrig sett prestationerna som tillräckliga.

Varje lärare har som ambition att göra ett bra jobb. Detta förutsätter att läraren orkar vara fokuserad och passionerad i sitt uppdrag. Som lärare kan du inte påverka varje belastningsfaktor, men identifierar du de påverkningsbara faktorerna så lovar jag att det i din vardag finns mera ork och utrymme att andas. Vilken nytta har jag av att själv ständigt sucka över min arbetsbörda? Medierna och inte minst facket har lyft upp den ökade arbetsbelastningen under den senaste tiden. Det är bra, till och med nödvändigt för att vi ska åstadkomma förändringar rent strukturellt och resursmässigt. Men låter jag mig själv dras med i destruktiva diskussioner om hur överbelastade lärarna är så riskerar jag samtidigt göra lärarjobbet tyngre än vad det verkligen är. Istället för att enbart fundera på hur tungt det är kan jag själv försöka hitta lösningar för en fungerande lärarvardag i skolan både för mig och för mina kolleger. Varje lärare har som ambition att göra ett bra jobb. Detta förutsätter att läraren orkar vara fokuserad och passionerad i sitt uppdrag. Som lärare kan du inte påverka varje belastningsfaktor, men identifierar du de påverkningsbara faktorerna så lovar jag att det i din vardag finns mera ork och utrymme att andas.

14.3.2019 • Nr 5

Klasslärarutbildningen vid ÅA i Vasa ○ ○ Pedagogiska fakulteten (Peffan) grundades 1974 ○ ○ Numera fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. ○ ○ Dekanus: Fritjof Sahlström ○ ○ Ca 70 studieplatser (varav ca 20 för språkbadsklasslärare) ○ ○ Ansökningstid: 20.3-3.4.2019.

 – Utbildningen är hela tiden i förändring och så skall det vara, säger professor Fritjof Sahlström.

Åbo Akademi:

”Ämnesmässigt mångkunniga lärare är vår juttu” Ämnesmässigt starka klasslärare på svenska är ledstjärnan för Åbo Akademis klasslärarutbildning i Vasa. Att förse det finska Finland med språkbadslärare har också blivit något av en hjärtefråga för ÅA. Och någon oro för att lärarjobben skall ta slut då Helsingfors universitet så småningom börjar spotta ut svenskspråkiga klasslärare finns inte vid Academill. Åbo Akademi i Vasa har ca 70 studieplatser för klasslärare. Av dessa blir ca 50-55 så att säga ”vanliga” klasslärare medan 1520 platser är öronmärkta för språkbadsklasslärare. ÅA fattade nämligen år 2017 beslutet att starta en egen språkbadsutbildning för klasslärare. Och hösten 2018 påbörjade de 15 första studerandena sina studier. Målsättningen är alltså att förse arbetsmarknaden med ca 70 lärare per år. – Så som det ser ut nu finns det ingenting som tyder på att det skulle finnas ett minskat behov av lärare, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik och dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Också intresset för lärarstudier är stabilt. År 2018 fick fakulteten 282 ansökningar till klasslärarutbildningen. – På finskt håll finns det en ganska betydande förändring i intresset för klasslärarutbildningen. Det har dalat de senaste åren,

säger Sahlström. Det som är glädjande ur ett svenskspråkigt perspektiv är att vi inte ser någon omedelbar effekt av den nationella minskningen eller av utbildningen i Helsingfors. Det verkar finns tillräckligt många goda sökande.

Åbo Akademi vs Helsingfors universitet Klasslärarutbildningen är en het potatis i Svenskfinland. Den mångåriga lärarbristen i södra Finland fick diskussionens vågor gick höga och resultatet blev att Helsingfors universitet år 2016 startade en egen svenskspråkig klasslärarutbildning. En intressant detalj är att Fritjof Sahlström då satt vid andra sidan av förhandlingsbordet och företrädde HU. – Inga broar brändes trots att många stora frågor kom att ställas på sin spets. Nu har vi två alternativ som ser lite olika ut för de studerande, säger Sahlström. – Och de som vill doktorera i pedagogik och satsa på en forskarkarriär har nu två potentiella arbetsplatser. Fördelen är att vi får en lite större dynamik. Jag tror att det kommer att höja nivån på pedagogik på svenska i Finland. Sahlström får medhåll av kollegan Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik. – Forskningen är alltid internationell. Den skall inte vara regional. En god lärarutbildning baseras på internationell forskning, säger hon. – Kan lilla Svenskfinland bära två lärarutbildningar? Är det verkligen rimligt? Det finns goda argument för och emot och de kvarstår. Men vi kan konstatera att som det är nu så finns det tillräckligt många som vill börja studera och det finns ett sug efter de som blir klara, säger

Sahlström.

Fördjupning eller bredd? Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF har uttryckt sin oro för att möjligheten att studera så kallade långa biämnen (60 studiepoäng) begränsas både vid ÅA och HU. Det långa biämnet ger ämneslärarbehörighet och därmed också ett lönelyft. – Alla ämnen, en del i Åbo, andra i Vasa, finns tillgängliga för våra studerande. Alla kan bli ämneslärare om man så vill, säger Fritjof Sahlström. Vilka ämnen kan man läsa som långt biämne? – Vid Åbo Akademi kan man läsa allt utom geografi. Men i Vasa? – Åbo Akademi är ett universitet med två campus. Alla 60 studiepoäng kan man kanske inte avlägga i Vasa men vi har smidiga lösningar. I exempelvis ämnet finska har vi ett gott och utvecklat samarbete där en del av studierna ges här i Vasa och en del i Åbo. Men det har funnits problem med att kurser som avlagts i Vasa inte godkänts i Åbo? – Det har funnits problem och kommer säkert att finnas i framtiden också. Men vi har ett starkt gemensamt intresse att få det att fungera. – En av våra styrkor är att vi har möjlighet till ett ganska brett utbud av kurser för dem som vill bli lärare på svenska. Och vi jobbar med att generalistkompetensen skall bli ännu bättre. Det är inte fråga om ämnesstudier, det här är en klasslärarutbildning. Vi behöver klasslärare som är specialiserade på bredden, säger Fritjof Sahlström. – En klasslärare kan också vara speciali-

serad på att vara klasslärare, säger Ria Heilä-Ylikallio.

Större flexibilitet Vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier pågår arbetet med att utveckla klasslärarutbildningen. I och för sig inget märkvärdigt, det handlar om ett kontinuerligt arbete. – Utbildningen är hela tiden i förändring och så skall det vara. En utbildning som skall förbereda för ett samhälle som är i snabb förändring, ja om den utbildningen inte hela tiden förändras är det något fel på den, menar Sahlström.

Vad förändras 2019? – Klasslärarutbildningen har haft en ganska tung struktur. Det har varit för mycket obligatoriska studier. Det skall bli tydligare studiestigar för de studerande och mer flexibilitet.Klasslärarstuderande har exempelvis haft svårt att vara utomlands en termin eller ett år, och den möjligheten vill vi skapa, säger Ria Heilä-Ylikallio. – Det skall vara lätt att studera här. Man skall kunna se möjligheterna. Det har ibland varit utmanande men vi är nu på väg åt rätt håll, säger Fritjof Sahlström. Här kan man välja att bli många olika sorters lärare. Det vill vi göra tydligare. Och möjligheter finns det för de som utbildar sig till lärare säger man vid ÅA. Då lyfter de blicken förbi Svenskfinland och syftar på den enorma arbetsmarknad som Norden utgör för svenskspråkiga lärare. – Varenda studerande som börjar här hos oss eller som börjar i Helsingfors kan vara bombsäker på att få jobb, säger Sahlström. text och foto: mattias fagerholm

14.3.2019 • Nr 5

Klasslärarutbildningen vid HU ○○ ○○ ○○ ○○

Utbildningen inleddes 2016 40 studieplatser Ansvarig professor: Erika Löfström 5 partnerskolor (Dickursby skola, Mattlidens skola, Granhultsskolan, Botby grundskola, Winellska skolan) ○ ○ Pedagogiska fakulteten utbildar också ämneslärare på svenska ○ ○ Ansökningstid: 20.3-3.4.2019.

 – Samhället blir all mer mångfaldigt och det är viktigt att våra studerande är beredda att jobba i en skola med en stor mångfald, säger professor Erika Löfström

Helsingfors universitet:

”Klasslärarutbildningen är här för att stanna” Det finns inga åskmoln vid horisonten. Den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet är permanent. Vid Pedagogiska fakulteten säger man att man har svarat på samhällets behov. Den första kullen studerande är inne i slutfasen av studierna och de är snart redo för arbetsmarknaden. När Helsingfors universitet startade sin klasslärarutbildning 2016 var det något av en ketchupeffekt vad gäller ansökningar. Man fick då över 180 ansökningar till de 40 studieplatserna. Fortsättningsvis antas varje år 40 nya studerande men nu har ansökningsmängden normaliserats, och ca 25–30 procent av de sökande får en studieplats. – Vi kan förvänta oss ett liknade söktryck i framtiden, tror Erika Löfström, professor i pedagogik och ansvarig för den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet. Nu är Pedagogiska fakulteten vid HU uppe i totalt 120 klasslärarstuderande och när maskineriet är i full gång har man 200 blivande lärare i omlopp. Ännu har inga nya lärare nått arbetsmarknaden och det är med andra ord lite tidigt att sia om vilken effekten blir på den omtalade lärarbristen i södra Finland. – Jag tror inte att det blir ett överutbud av lärare, säger Löfström. – Jag ser inte den risken. När HU startade sin utbildning sades det att Svenskfinland är för litet för två lärarutbildningar och att man borde koncentrera resurserna.

Hur ser du på det idag? – Situationen var inte tillfredställande så som det var. Då hade vi ett för litet utbud av behöriga lärare. Helsingfors universitet har visat på en lyhördhet för samhällets behov. Vi har byggt upp ett fungerade program. Den svenska klasslärarutbildningen vid HU är rätt ny, med någon novis inom pedagogikens område är universitetet inte. Pedagogiska fakulteten har ca 400 lärare och forskare och magisterprogrammet i pedagogik har 8 studieinriktningar, två på svenska och sex på finska. – Pedagogiken vid HU är nummer 30 på världsrankingen. Det är en ”hujsig” prestation, säger Erika Löfström. Det finns en otrolig expertis i huset. Den här fakulteten kan erbjuda de studerande en givande studie- och forskningsmiljö.

Ingen övningsskola En punkt där den svenska klasslärarutbildningen vid HU skiljer sig från ÅA är avsaknaden av en övningsskola. I stället har man etablerat samarbete med fem partnerskolor i Helsingforsregionen. Studenterna gör en praktik på 7 veckor under kandidatstudierna och ytterligare en under magistersstudierna. – Man kan också göra en valbar praktik till exempel utomlands. Vi kommer att skicka studerande till Stockholm i maj och de kommer att vara där i en månad, säger Emilia Juslin, utbildningsplanerare med ansvar för praktiken. De lärare vid partnerskolorna som handleder de studerande har fått en utbildning omfattande 5 studiepoäng. Nu skall fler handledare utbildas. Det kommer att ske i samarbete med E-norssi, som är det nationella nätverket för övningsskolorna. Varför har ni inte en övningsskola så som den finska lärarutbildningen vid HU?

– Det har inte varit befogat att starta en skola med de volymer som vi har. Det finns inte ett mervärde i det. Man skall ha stora volymer för att det skall vara ekonomiskt hållbart att driva en övningsskola. Partnerskolorna erbjuder studenterna möjligheter att möta varierande skolmiljöer, säger Erika Löfström. Hur har det fungerat? – Skolorna är ivriga. Jag tycker att vi har ett bra samarbete. Vi har också ett forskningssamarbete med en del av våra skolor och det är ytterst viktigt.

Ett tvåspråkigt universitet Man kan studera till klasslärare helt och hållet på svenska vid HU. Alla obligatoriska kurser finns på svenska. Det är också möjligt att läsa samtliga ämnen som så kal�lat långt biämne (60 studiepoäng) och erhålla dubbel behörighet. Men dessa studier ges bara ”delvis på svenska”. Vad betyder ”delvis på svenska”? – Den som vill studera ett valfritt ämne upp till 60 studiepoäng kan ofta avlägga grundstudierna på svenska, men när det gäller ämnesstudier kan några kurser vara på svenska och några på finska. Det beror på om det finns tillräckligt med studerande, säger utbildningsplanerare Christa Koski. – Vi är ett tvåspråkigt universitet och de studerande kan avlägga sina examensarbeten på svenska också om undervisningen är på finska. – Vi utbildar lärare med tanke på det finlandssvenska behovet, så visst är svenskan viktig, betonar Erika Löfström. När det gäller konstoch färdighetsämnena kan HU inte erbjuda hela paketet på 60 studiepoäng. Grundstudierna får man nog men fortsatta studier sker för gymnastikens del i samarbete med Jyväskylä universitet, bildkonsten vid Aalto och musiken

vid Sibeliusakademin.

Spets eller bredd? Precis som vid ÅA lyfter man vid HU fram vikten av bredd, inte nödvändigtvis spetskompetens bland de blivande klasslärarna. Därför pågår nu ett arbete med att sy ihop fördjupande ämneshelheter. – Vi har cirka 400 kurser på svenska vid HU som de studerande kan välja inom ramen för de valfria studierna. Det är bra, men det kan vara svårt för de studerande att hitta och greppa möjligheterna. Därför kommer vi att skapa färdigt ihop-pusslade ämnesblock.

Profil: flerspråkighet Mångfald, flerspråkighet och social rättvisa. Det är ledorden för HU:s klasslärarutbildning. Profilen syns inte som ett separat block i studieprogrammet utan genomsyrar alla kurser. – Samhället blir all mer mångfaldigt och det är viktigt att våra studerande är beredda att jobba i en skola med en stor mångfald, säger Löfström. – Helsingforsregionen är två- eller till och med flerspråkig, säger Koski. – Därför är det viktigt för lärarna att kunna bemöta flerspråkiga elever, tillägger Löfström.

Inga åskmoln Vid HU betonar man att den svenska klasslärarutbildningen är permanent. Det finns inga åskmoln vid horisonten. Och att det nu uppstått en konkurrenssituation i Svenskfinland om hugade studerande ser man som något positivt. – Konkurrens är bra om parterna sparrar varandra till att bli bättre, säger Erika Löfström. text och foto: mattias fagerholm

14.3.2019 • Nr 5

Vardag i många skolor

Olika utrymmen för olika mate På en klassrumsdörr i Helsinge skola står det ”teknisk slöjd” på en handgjord skylt, ett ämne som egentligen inte längre finns i läroplanen för den grundläggande utbildningen. Nuförtiden heter ämnet slöjd, och skall vara mångmateriellt.

Marcus Mohlin är slöjdlärare i Helsinge skola för åk 7–9, och undervisar också i närbelägna Kyrkoby skola vars elever ända från åk 1 kommer till Helsinge skola för slöjdundervisningen. I skolan finns också en annan slöjdlärare, som är textilslöjdlärare. Marcus vill att ämnet slöjd skall uppfattas enhetligt, men det är inte alltid helt enkelt. – Det är litet jobbigt med termerna. Eleverna skiljer fortfarande åt ämnena från varandra och talar om handarbete och träslöjd. Det gamla sättet att tänka sitter

i. När Marcus flyttade några symaskiner från salen för textila material undrade också några kolleger vad han sysslar med. – I praktiken är ämnet uppdelat fortfarande och det beror främst på praktiska realiteter. Vi har en sal för textilslöjd och salen för teknisk slöjd är i andra änden av huset. Det är ju inte lätt att under rådande omständigheter att undervisa i slöjd som ett enhetligt ämne där eleverna skall kunna använda många olika tekniker och material. De symaskiner som Marcus tog till salen för teknisk slöjd skulle underlätta det. – Eleverna kan då självständigt använda dem vid behov. I princip kan man i salen för teknisk slöjd göra allt det man kan göra i salen för textilslöjd. Men tvärtom går det ju inte. – Det finns också ny intressant teknologi inom tekniska slöjden som inte finns i textilslöjden. Marcus påpekar dock att det också finns programmerbara broderingsmaskiner, som skolan funderar på att införskaffa. Då kan

man rita ett mönster på sin dator och överföra det till maskinen som utför broderingen på önskat vis.

Oftare teknisk slöjd som tillval Tillvalskurserna i ämnet slöjd är indelade i teknisk slöjd och textilslöjd och de elever som väljer slöjd som tillval i åk 8 och 9 väljer främst kurser i teknisk slöjd. – När årets sjuor valde tillvalsämnen blev det ingen textilgrupp i slöjden. Jag har två tillvalsgrupper i teknisk slöjd nästa år. Gränsen för att en tillvalskurs skall ordnas är 11 anmälda elever. Marcus berättar att det i tillvalskurserna i teknisk slöjd är ovanligt att hitta flickor medan det inte är ovanligt att pojkar väljer textilslöjd som tillvalskurs. – För en tid sedan var det ju trendigt att pojkarna virkade sina egna mössor. Marcus har också g jort ett försök med kurser i slöjd i Helsinge gymnasium som finns i samma byggnad som Helsinge skola. Gymnasiestuderande kan avlägga Utbildningsstyrelsens di-

plom också i ämnet slöjd. Att införa möjlighet att avlägga diplomet är frivilligt för gymnasierna. Gymnasiediplomen kan räknas till de tillämpade kurserna i gymnasiets läroplan. Försöket har dock inte riktigt tagit fart, berättar Marcus. – Intresset har inte varit så stort och kurserna förutsätter en hel del arbete på egen tid för de studerande. För några år sedan införde Marcus och en klasslärare i Kyrkoby skola ”riktig” slöjd för de yngsta eleverna. – Då slog vi ihop ettorna och tvåorna till en grupp på tjugo elever. Vi var två lärare och jobbade tillsammans i ett utrymme, med många olika material hela läsåret. Läroplansgrunderna använder just uttrycket ”många olika slags material”. – Detta behöver ju inte betyda att hårda och mjuka material skall kombineras samtidigt. Det är ju inte ändamålsenligt att med våld försöka pressa in många olika material i all undervisning. – Men har jag kunskap om tex-

tila material kan jag ju plocka in dem i min undervisning i teknisk slöjd. Också om eleverna gör skillnad på teknisk slöjd och textilslöjd råder inga större förutfattade meningar om de olika materialen. – Jag har under mina tio år alltid haft blandade grupper i min slöjdundervisning. Ibland har jag märkt att det kan vara svårare att få en flicka att göra till exempel en svetsning. Kanske kunde jag försöka motivera dem litet mera, funderar Marcus, som i sin undervisning inte har svetsningen som en obligatorisk teknik.

En period med slöjdhelhet I Helsinge skola jobbar slöjdlärarna för att enhetliggöra ämnet, trots två skilda salar. Eleverna i åk 7 har totalt tre veckotimmar slöjd under fem perioder, teknisk slöjd under två perioder och textilslöjd också under två perioder. I den femte perioden går slöjdlärarnas timmar parallellt. – Då kan vi tillsammans bygga upp en slöjdhelhet så att eleverna

14.3.2019 • Nr 5

Gärna skulle Marcus Mohlin låta sina elever jobba mångmateriellt enligt inspiration och kreativitet. Men så länge salarna för arbete med olika material ligger långt från varandra och på olika våningar, låter det sig inte riktigt göras alla gånger.

Ämnet slöjd skall vara ett smörgåsbord för eleverna Det skall genast sägas. Ämnet är slöjd. Inte syslöjd eller textilslöjd eller träslöjd, utan blott och enbart slöjd. Det finns inte flera olika slöjdämnen, utan endast ett. Slöjd.

individuella lösningar.

Också klasslärarstuderandena läser slöjdvetenskap

Denna kanske tjatiga ingress får illustrera hur viktigt det är att frigöra sig från den gamla tudelningen och uppdelningen i teknisk slöjd och textilslöjd i skolan. Sedan länge är dessa två hopslagna till ett ämne och alla elever skall beredas likvärdiga möjligheter att bekanta sig med slöjd med olika material. – Eleverna har slöjd, och de har det tillsammans med en lärare i teknisk slöjd och en lärare i textilslöjd, säger Mia Porko-Hudd, professor i slöjdpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa.

Många material på smörgåsbordet

erial får styra sitt arbete, med vilka material och hur och var de vill jobba, berättar Marcus, som hoppas att det också i framtiden är schematekniskt möjligt att den här biten av slöjdundervisningen får en fortsättning. – Det här sättet att jobba över gränserna fungerar bra. När jag tar farväl av Marcus kommenterar jag skylten med orden ”teknisk slöjd” jag tidigare såg. Det visar sig att Marcus elever tillverkat skylten. Snart skall dörrskyltarna bytas ut i Helsinge skola. Vad skall det stå på dörren i framtiden? – Det skall nog stå bara slöjd, tycker Marcus. – Det vore idealiskt om konstoch färdighetsämnena slöjd, bildkonst, musik och huslig ekonomi kunde finnas i samma del av skolan. – Då kunde eleverna vandra omkring och låta sig inspireras av olika material och göra olika saker i de olika delarna av utrymmet. text och foto: tom ahlfors

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 beskriver ämnet slöjd som ”ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material får uttrycka sig genom att skapa för hand, genom att formge och genom att använda teknologi.” I timfördelningen ges åk 1–2 fyra veckotimmar, åk 3–6 ges fem veckotimmar och åk 7–9 får två veckotimmar. Till saken hör att på åk 8 och 9 är ämnet slöjd ett tillval. – Som tillval får skolan nog erbjuda kurser som heter ”textilslöjd” eller ”teknisk slöjd”, berättar Porko-Hudd. Eleverna skall dock få grunderna i en bredd av slöjdens ämnesteknologier bestående av bland annat sömnad, garnarbeten, elektronik samt metall- och träbearbetning. – Hela smörgåsbordet skall vara tillgängligt för alla. Den här synen på ämnet slöjd har vållat huvudbry på olika håll, i skolorna, men också inom lärarutbildningen vid Åbo Akademi. – Av tradition har textilslöjd och teknisk slöjd varit åtskilda gällande utrymmen och skilt för flickor och pojkar. En ändring i detta har pågått under lång tid och pågår fortsättningsvis I många skolor delar man fortsättningsvis in grupper i textilslöjd och teknisk slöjd och de flesta skolor har skilda utrymmen för dessa två. Läroplanen talar emellertid om många olika slags material, och då skall eleverna få möjlighet att ta del av material och tekniker

 Mia Porko-Hudd, professor i slöjdpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Koftan har hon virkat själv och också målat skärmen i bakgrunden.

från hela slöjdämnet. Som exempel nämner Mia Porko-Hudd bygget av en segelbåtsmodell med tillhörande segel. – Att kombinera material och tekniker är dock inte ett krav. Eleven kan också välja att slöjda enbart i textil och nästa gång enbart i trä eller metall. Då tillfredsställs också målet att eleven skall använda sig av flera olika material. Alla skall ha möjligheten att göra allt. Precis som alla läser allt inom andra skolämnen så får alla ta del av allt också inom slöjden.

Lärarutbildningen revideras I Finland har man sedan medlet av 1970-talet kunnat utbilda sig till ämneslärare i teknisk slöjd respektive textilslöjd på svenska enbart vid Åbo Akademi i Vasa. Sedan 1995 har de studerandes huvudämne varit slöjdpedagogik – Vi är alltså vana vid att ha slöjdundervisningen under samma huvudämnesparaply, säger Mia Porko-Hudd. Dock har studerande antagits till ämneslärarstudier antingen för att bli lärare i textilslöjd eller i teknisk slöjd. Under de senare åren har det här börjat gräma Mia Porko-Hudd som tillsammans med sina kolleger har beslutat sig för att göra något åt detta.

– Vi reviderar nu vår utbildning så att de som söker in nu i vår för att börja studera kommande höst söker in till en utbildning som heter Slöjdvetenskap. Vi betonar huvudämnet och alla studerande får ta del av ”hela smörgåsbordet” under sitt första studieår. – Efter dessa grunder kan de studerande välja betoning i de ämnesteknologiska studierna t ex mera mot det textila området eller tekniska slöjdens område, men de kan också välja en mångmateriell betoning. Nytt är också att det går att studera huvudämnet slöjdvetenskap utan att behöva bli lärare. Tidigare fanns bara lärarvarianten av slöjdstudierna. – Varför måste det vara så? Inte måste man heller bli fransklärare bara för att man är intresserad av och studerar franska, säger Mia Porko-Hudd. Det går också att kombinera slöjdvetenskapen med andra ämnen, berättar hon och nämner marknadsföring för den som vill bli företagare och masskommunikation om man ser sig som influencer i framtiden. – Pedagogik och lärararbete i all ära, men vi vill öppna upp för andra möjligheter och visa de studerande fler möjligheter att göra

I klasslärarstuderandenas grundstudiehelhet ingår 5 studiepoäng slöjd. Också den kursen har nu blivit en ”smörgåsbordskurs”, som Mia Porko-Hudd uttrycker det. – Det blir ju småplock, men vi vill visa ämnets bredd och möjligheter. Den som är intresserad kan sedan läsa mera slöjd, antingen som kort eller långt biämne. Sedan 2018 fungerar det statligt finansierade utvecklingsprogrammet Innokomp som har som syfte att bland annat ge yrkesverksamma lärare redskap som kan användas då läraren vill förnya sin undervisning i slöjd. Parter i programmet är dels universiteten med slöjdundervisning, dels partnerskolor och tillsammans funderar man ut hur slöjdundervisningen kan se ut i dag och i framtiden. – Det handlar också om hur lärarna i skolorna skall jobba tillsammans för att enhetliggöra ämnet slöjd i enlighet med rådande läroplan. Arbetssättet i skolorna förändras då lärarna i slöjd nu ansvarar gemensamt för ämnets innehåll. – Av traditionsorsaker kan de två inriktningarna vara långt från varandra i någon skola och närmare varandra i en annan skola. Mia Porko-Hudd framhåller att det till syvende och sist handlar om att hitta varandra på personnivå. – Det går att samarbeta om vad som helst och man ser alla möjligheter som finns, bara personkemin fungerar. Också detta är en av målsättningarna med revideringen av slöjdämnet vid FPV (fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier) vid ÅA i Vasa. – Också om en studerande väljer att fördjupa sig i textila material så har den personen insyn i hur samma sak kunde göras till exempel i metall. Kort och gott i praktiken och i skolvardagen: en förståelse för vad kollegan håller på med, säger Mia Porko-Hudd, som drömmer om skolundervisning i slöjd i stora gemensamma slöjdutrymmen där lärare och elever otvunget kan röra sig mellan material, tekniker och redskap och där det finns möjligheter för eleverna att under sakkunnig handledning av inspirerade slöjdlärare förverkliga sina kreativa idéer i många olika material. text och foto: tom ahlfors

14.3.2019 • Nr 5

Robotarna tar över

Viktigt att förstå modern teknik

 Antonia Kemetter och Sabrina Häggblom (t.h.) funderar på hur de ska programmera sin robot så att den beter sig som de vill.

De funderar på möjliga sensorer att utrusta sina robotar med. Avstånds-, färg- eller gyrosensorer? De granskar olika hjulmodeller. Gör stora och breda hjul roboten snabbare och stadigare än små och smala? Många ämnen bakas in i en kurs i robotteknik. Femteklassarna i Ytternäs skola i Mariehamn fick uppleva en annorlunda skolvecka när robotfantasten Jonny Björkström gästade skolan.

ppgiften för en tidig morgontimme var given – att programmera robotarna så att de kör så snabbt som möjligt längs en röd bana utlagd på golvet för att sedan stanna vid en svart mållinje. – Vad behövs, undrade kursledaren Jonny Björkström, också utbildad klasslärare. Femteklassarna, som arbetade i par, föreslog snabbt en färgsensor som reagerar på rött. – Just det och sedan gäller det att fundera vidare. Vad ska roboten göra när den ser rött? Och vad ska den göra när den inte ser rött? Svänga höger eller vänster? Stanna eller vända? I just den här kursen använder eleverna kodspråket EV3-G och efter en stunds programmering var de redo att testa om robotarna uppförde sig som de ville. En del robotar tog sig galant runt banan, andra körde ut.

– Det kan bero på att hastigheten är för hög. Sensorn hinner inte läsa av den röda linjen, sa Jonny Björkström. Robotarna var utrustade med två motorer som man kunde programmera in olika hastighet på. Här gällde det att hitta en bra balans.

Få en förståelse Alla femteklassare vid Ytternäs skola i Mariehamn – totalt 42 elever som delades upp i tre grupper – har under en vecka deltagit i en kurs i robotteknik, som omfattade åtta lektioner per grupp och en gemensam introduktion. Kodarklubben.ax, som startats av engagerade föräldrar och som vill väcka intresse för programmering och informationsteknologi bland barn och unga, tog initiativ till att Jonny Björkström skulle bjudas till Åland för att hålla kvällskurser. Jerry Rosbäck, klasslärare i femman, talade för att skolan samtidigt skulle satsa på kur-

 Roligt och annorlunda, tyckte eleverna om robotkursen. Här jobbar Engla Karlsson och Emelie Koskinen (t.h.). I bakgrunden Jonny Björkström.

ser på dagtid och så blev det. – Eleverna har datorer och smarttelefoner och är vana vid att spela olika spel. Men få vet varför det händer olika saker när man trycker på olika knappar. Jag förväntar mig inte att eleverna ska bli programmerare eller robotingenjörer i framtiden, men de får en förståelse för modern teknik. Programmering ligger snart sagt det mesta i dagens samhälle, säger Jerry Rosbäck. Kursledaren Jonny Björkström uttrycker det så här: - Om man inte vet hur en apparat fungerar så är det som att leva i en omgivning där man inte kan språket. Hur gick det till i praktiken? Missade eleverna vanliga lektioner under ”robotveckan”? – Ja och nej, svarar Jerry Rosbäck. – De kompenserade bortfallet genom att arbeta självständigt med ”veckans mål”, det vill säga ett antal uppgifter inom olika ämnen. En del

elever har hunnit göra dem i skolan, andra har gjort dem hemma.

Med på noterna Eleverna började med färdigt byggda robotmodeller som de fick att utföra olika saker med rätt programmering. – Vi har bland annat fått en robot att säga ”hello” när man satte handen framför den, berättar en elev. Under de sista kurstimmarna skulle eleverna även bygga en egen robot och det hela avslutades med en intern tävling för alla deltagare. Vem lyckas bygga den robot som utför en given uppgift snabbast? – Vi går stegvis framåt och de får nya utmaningar efterhand. Det är lätt att fånga elevernas intresse. De allra flesta är med på noterna från början och hittar sin plats. En del gillar bättre att koda, medan andra är mer kreativa och vill bygga robotar som fungerar så bra som möjligt.

– Det är roligt och vi slipper läxor, säger en av killarna i klassen. – Kul och annorlunda. Den här kursen blir ett minne för livet, säger en flicka.

På kommande Kodning eller programmering ingår i läroplanen för grundskolor i Finland inom ämnena matematik och slöjd. Åland, som har egen lagstiftningsbehörighet inom utbildning, reviderar som bäst läroplanen med målet att en ny träder i kraft 2020. – I nuvarande läroplan ingår inte kodning och programmering, men det ska tas med i den kommande. Frågan som diskuteras nu är om området ska begränsas till vissa ämnen eller vara ett gemensamt ansvar, säger Katarina Halme-Wiklund, som är specialsakkunnig vid utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering. text och foto: helena forsgård

14.3.2019 • Nr 5

 Simon Solbakken och Agda Lindell läser nyheter då och då. Caspian Björkstam tar del av aktualiteter så gott som dagligen, genom olika kanaler.

Nyhetsflödet bjuder på stora fallgropar Yles satsning Nyhetsskolan hjälper eleverna att se skillnaden mellan fakta och åsikter. Journalisten Heidi Finnilä som ansvarar för arbetet säger att mediekunskapen är viktig för att demokratin ska fungera. En man slänger en kniv genom luften mot en kvinna som sitter med ett äpple på sitt huvud. Kniven skär in i äpplet, som står stadigt kvar på den leende kvinnans hjässa. Vådligt, lite nervpirrande och skickligt utfört, trots det uppenbart livsfarliga i hela bestyret. Dessbättre har handlingen aldrig utspelat sig såsom den klart och tydligt kan ses i filmsnutten. Det handlar om en manipulerad sekvens, gjord för att demonstrera hur lätt det är med dagens tek-

nik att även genom film framställa skeenden som om de verkligen hade hänt. Det här är en av de filmer och bilder som journalisten Heidi Finnilä förevisar, då hon inför årskurs åtta i Mikaelskolan i Ekenäs talar om nyheter och mediekonsumtion. – Vi har blivit vana vid att en bild inte ljuger, men så är det inte längre, säger hon och spelar upp en film där USA:s förra president Barack Obama yttrar sig, klart och tydligt.

De unga är online Läraren Katarina Wikström säger att skolan har en viktig roll för att fostra eleverna till att bli aktiva i samhället. Visst finns det en medvetenhet bland de unga om att man ska vara på sin vakt med den information som sprids på nätet och i media. Det säger Agda Lindell som går i årskurs åtta i Mikaelskolan, som är en Steinerskola i Ekenäs. Själv läser hon nyheter mer sporadiskt, men hon tror att den konsumtionen kommer att öka. Simon Solbakken som också

går i åttan säger att han tar del av nyheter ibland, och då sker det i huvudsak Katarina Wikström. via telefofoto: niclas erlin nen. Klasskamraten Caspian Björkstam snappar upp nyheter genom flera olika kanaler: Tryckta tidningar, tv, radio och telefon. – Jag försöker följa med, i förbi-

Till saken hör att det egentligen är en annan person som talar, men genom manipulation ser det precis ut som om Omaba skulle lägga ut texten. – Det är den här medieverkligheten vi lever i nu, konstaterar Heidi Finnilä, till vardags anställd på Yle där hon arbetat som journalist i snart tre decenniers tid.

Besök i skolor Sedan årsskiftet håller Heidi Finnilä i trådarna för rundradiobolagets satsning Nyhetsskolan, som riktar sig till eleverna i grundskolan och på andra stadiet. Syftet med projektet är att öka mediekunskapen bland de unga, och i förlängningen bädda för ett fortsatt demokratiskt samhälle. Till helheten hör bland annat mycket material som finns till-

farten, säger han och berättar att det främst är utrikesnyheter som han läser i mobilen.

Finns en klyfta Katarina Wikström som är modersmålslärare i Mikaelskolan upplever att en stor del av ungdomarna har ett rätt gott grepp om de större händelserna i världen. Hon säger att eleverna ofta är mer uppkopplade än de vuxna och att de framför allt i fråga om utrikesnyheter ibland kan ligga steget före. Utmaningen ligger i att lära de unga att skapa sig en helhets-

gängligt på nätet. Därtill erbjuder sig Heidi Finnilä och de andra Yle-redaktörerna att besöka skolorna, vilket sker i snitt ett par gånger per vecka.

varnar för att det med största sannolikhet kommer att ske försök att påverka valen i vår i Finland. – Det kommer att finnas en massa falska nyheter i rörelse.

Falska fakta

Hat sprids

Åttondeklassarna i Mikaelskolan fördjupar sig just nu i mediekompetens. När Heidi Finnilä träffar eleverna lägger hon fokus på falska nyheter och vikten av att kunna läsa nyheterna rätt. Finnilä konstaterar att det just nu finns rätt många statsledare som har diktatoriska och populistiska drag, och som sprider ganska enkla budskap. Också hos oss finns det flera politiker som far fram med osanningar, säger hon. – Vi måste vara mer medvetna när vi läser nyheter, säger hon och

Varför skapas falska nyheter? frågar Heidi Finnilä. Eleverna i klassen säger att behovet av uppmärksamhet kan vara en förklaring. Heidi Finnilä nickar instämmande. – Det är alltid någon som vinner på att sprida felaktig information. Det kan handla om pengar – man får kanske många klick – och det kan handla om påverkan. – Det värsta är ändå att många vill sprida hat, genom lögner.

bild av skeendena, menar Katarina Wikström som också ser en klyfta mellan dem som följer med nyheter och dem som inte alls verkar göra det. – Skolans uppgift är att jämna ut skillnaderna. Vi ska ge ett bredare perspektiv på samhället, säger hon. I den pågående undervisningen i mediekompetens kommer åttondeklassarna i Mikaelskolan nu att själva producera nyheter om aktuella ämnen.

niclas erlin

text och foto: niclas erlin

○ ○ Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran som riktar sig till de svenska skolorna i landet, inklusive Åland. Satsningen har pågått i flera års tid. ○ ○ De unga ges en möjlighet att göra egna nyheter som publiceras på projektets webbsida svenska.yle.fi/nyhetsskolan. ○ ○ Projektet samarbetar med motsvarande finska satsning som heter Uutisluokka och som också erbjuder mycket material på nätet, yle.fi/uutiset/osasto/uutisluokka.

14.3.2019 • Nr 5

kolumnen amanda audas-kass Modersmålslärare och författare

Betyg är problematiska saker Vad är du bra på? Hon ska besvara frågan men det går inte. Hon kan inte. Jag ser mig själv som en person som inte är bra på något alls, skriver hon till sist. Utan att hon vet om det har hon en ödessyster i samma klassrum, en som samtidigt skriver att hon inte kan komma på en enda sak som hon är bra på. Det är inte bara i det dåliga självförtroendet som de är ödessystrar, de är också ödessystrar i det faktum att de har enormt fina vitsord. Deras betyg är framgångssagor som man kan skriva utan att behöva använda andra siffror än 9 eller 10. Men trots det kan de alltså inte komma på en enda sak som de är bra på. Det är så mycket som är så fel där. Vissa människor står ju långt fram i kön när gåvorna delas ut och de brukar sedan teckna en skoltidslång prenumeration på stipendier och gå ut grundskolan med tvåsiffrigt medeltal. Jag har vuxna vänner som har varit de barnen, barn som hela tiden har fått bevis på hur bra de är. Det som förundrar mig är att en del av dessa mina vuxna vänner kämpar med en usel självkänsla och ett bristande självförtroende. Det är som om de har levt hela sitt liv på andras yttre bekräftelse och därför aldrig har behövt lära sig lyssna till sin egen inre. De har liksom aldrig behövt fundera på vad de är bra på, varenda lärare de någonsin har haft har ivrigt och välvilligt berättat det för dem.

Deras betyg är framgångssagor som man kan skriva utan att behöva använda andra siffror än 9 eller 10. Men trots det kan de alltså inte komma på en enda sak som de är bra på. Det är så mycket som är så fel där.

Jag kan inte låta bli att tänka att betyg är problematiska saker. Det är ju självklart att betyg inte är speciellt uppmuntrande för dem som hela tiden får bevis på hur dåliga de är, men betyg verkar inte heller odelat gynna dem som hela tiden får bevis på motsatsen. Vi stoltserar gärna med det finländska betygssystemet, tittar lite fördömande västerut och konstaterar att det går åt skogen för den skola som inte vågar ge betyg. Jag säger inte att vi nödvändigtvis är på fel väg, men jag säger att vi ibland behöver stanna upp på den väg vi har valt. Också fast vi kanske fortsätter på exakt samma väg efter den pausen. När min dotter skulle få sitt första betyg på sin första skolavslutning frågade hon mig vad betyg är. Jag sa något halvpedagogiskt om att det är lärarens sätt att berätta vad hen tycker att hon är bra på och vad hon borde satsa mera på. Min dotter såg väldigt skeptiskt på mig. – Nog vet man ju själv vad man är bra på. Varför måste läraren tala om det för en? I år ska hon få sitt fjärde betyg. Hon har lärt sig vad betyg är. Hon har också lärt sig att det är viktigt vad läraren tycker. Än så länge känner hon ändå igen också sin egen röst. Må hon aldrig tappa bort den.

För mycket digi kan öka kunskapsskillnaderna Diskriminering, marginalisering och segregering är överraskande vanliga fenomen i dagens nordiska läroanstalter. Det visar forskningsresultat från över 100 forskare från 14 universitet i åtta olika länder. Med utgångspunkt i de färska forskningsrönen har en grupp forskare utarbetat tre rekommendationer, som ska hjälpa beslutsfattare att utveckla ett mer jämlikt och rättvist utbildningssystem i de nordiska länderna. Forskarna vädjar nu till de nordiska ländernas beslutsfattare att omforma utbildningspolitiken och läroplanerna i en mer jämlik och rättvis riktning. – Vår forskning visar att marginalisering, diskriminering och segregering förekommer i överraskande hög grad i de nordiska skolorna. För att ändra på detta måste

vi tackla problemen både politiskt och praktiskt. Elever exkluderas och marginaliseras ofta på grund av olikheter såsom samhällsklass, genus, sexualitet, etnicitet, funktionsvariation, boendeort eller språk. Marknadsstyrda och privatiseringsinriktade reformer i de nordiska länderna har dessutom haft negativa följder för jämlikhet och rättvisa inom utbildningssektorn, säger professor Gunilla Holm vid Helsingfors universitet som leder forskningscentret Justed (Justice through Education in the Nordic Countries).

Likvärdighet och balans Följande tre riktlinjer ska hjälpa beslutsfattarna bemöta utmaningarna på både politisk och praktisk nivå med beslut och praktiska verktyg. 1. Trygga en likvärdig tillgång till skolor och utbildning. Undvik

och motverka marknadsstyrda och privatiseringsinriktade reformer som står i konflikt med rättvis och jämlik utbildning. 2. Motverka diskriminering och marginalisering. Läroplaner och lärarutbildning bör entydigt motverka diskriminering och marginalisering baserat på samhällsklass, genus, sexualitet, etnicitet, funktionsvariation, boendeort eller språk. 3. Balansera lärostoffets omfattning och ett aktivt elevdeltagande. I klassrummen bör autonomi och aktivt deltagande balanseras med kognitivt krävande lärmiljöer och användningen av digital undervisningsteknologi. Forskning har visat att teknikmedierad undervisning tenderar att stödja individuellt lärande som kan öka, snarare än minska, kunskapsskillnaderna mellan eleverna.

Von Wright rektor för ÅA Professor, FD Moira von Wright är ny rektor för Åbo Akademi. Hon tillträder 1.8.2019 för en period på fem år. Vid styrelsens val låg fokus bland annat på förmåga till samarbete, visionärt tänkande, bevisad professorskompetens, samt i praktiken visad god ledarförmåga. – Jag är glad att vi lyckats rekrytera en ny rektor med en mycket bred, mångsidig och internationell erfarenhet av akademiskt ledarskap på flera nivåer, men också med starka rötter i Åbo. Hon har uppnått mycket goda resultat i tidigare uppdrag. Jag är övertygad om att hon hämtar med sig nya idéer och erfarenheter som kan bidra till att utveckla ett redan starkt Åbo Akademi, säger Åbo Akademis styrelseordförande

 Moira von Wright.

Thomas Wilhelmsson. – Valet, som var enhälligt, baserade sig naturligtvis på Moira von Wrights starka ledarskapsmeriter. Men jag är också glad över att Åbo Akademi nu får sin första kvinnliga rektor.

Doktor i pedagogik Moira von Wright (f. 1957) är professor i Människan i välfärdssamhället vid Ersta Sköndal Bräcke

högskola i Sverige. von Wright disputerade i pedagogik år 2000 vid Stockholms universitet och har varit professor i pedagogik vid Örebro universitet i Sverige åren 2007–2010, prorektor vid Örebro universitet 2008–2010, rektor vid Södertörns högskola, Sverige 2010–2016 och sedan augusti 2017 först affilierad professor, sedan professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. von Wright är uppvuxen och har fått sin magisterutbildning i Finland. Sex kandidater intervjuades för posten, von Wright valdes bland tre finalister. Mandatperioden för Åbo Akademis nuvarande rektor, Mikko Hupa, går ut 31.7.2019. En intervju med Moira von Wright publiceras senare under våren i detta blad.

Språkundervisningens framtid avgörs i riksdagsvalet Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf kräver jämlika rättigheter att studera språk oberoende av var eleverna och studerandena bor. En kvalitativ språkundervisning förutsätter tillräckliga resurser på alla skolstadier, säger SUKOL. Förbundets ordförande Sanna Karppanen är nöjd med den pågående valperiodens beslut att tidigarelägga A1-språket till årskurs 1. Det historiska beslutet att öka ti-

mantalet för den grundläggande utbildningen uttryckligen med extra timmar för språk är glädjande, men enbart det leder inte till att göra finländarnas språkreserv mångsidigare. Under den kommande valperioden bör A2-språket få fler timmar, så att det kan påbörjas redan på årskurs 3. Därtill borde utbildningsanordnarna förpliktas att erbjuda fler A1-språk samt undervisning i A2-språk. – Av beslutsfattarna krävs mod

och framförallt resurser för att göra språkundervisningen ännu mer mångsidig, säger Karppanen. Förbundet kräver vidare att muntliga prov blir en del av studentexamens språkprov samt mera resurser för utvecklingsarbete. Studerandenas språkkunskaper bör synliggöras. Språkstudier sporras bäst genom att universiteten och högskolorna skulle ge poäng för språkstudierna i antagningsprocessen.

14.3.2019 • Nr 5

möten och kurser ○ ○ Ålands lärarförening kallar medlemmarna till vårmöte som hålls den 18 mars kl.18.00 i konferensutrymmet på Park Alandia Hotell. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuds på en liten bit mat på samma plats. För detta anmäler man sig på föreningens webbsida. ○ ○ Sibbo lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte tisdag 19.3. Vi åker till Helsingfors med gemensam skjuts, samling 15.30 på Gymnasiets parkeringsplats, och besöker först Mannerheim museet. På museet blir vi guidade runt och får bekanta oss med marskalk Mannerheims hem. Vi åker sedan till restaurang Löyly på middag. De menyalternativ man kan välja på är Löyly-menyn och Takka-menyn. http://www.loylyhelsinki.fi/ fi/ravintola/ryhmamenu/. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Vänligen meddela eventuella matallergier! Sista anmälningsdag 12.3 till sekreteraren, Irene (irene.raphanel@sipoo.fi) ○ ○ Tammerfors svenska lärarförening håller vårmöte 25.3.2019 kl. 17 i restaurangen Kuuma. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Förbundets ordförande Christer Holmlund håller en presentation om välmående. Föreningen bjuder på mat. Anmäl dig senast 18.3! Välkommen! ○ ○ Vasa Svenska Lärarförening håller vårmöte tisdag 26 mars kl. 17.30-20.00 i Borgaregatans skola. Vi inleder med möte och därefter bjuder vi på lätt kvällsmat. Vi avslutar med valdebatt inför riksdagsvalet under ledning av Mattias Fagerholm. Anmälan görs till Gunilla Tikkala, gunilla.tikkala@edu.vaasa.fi, senast 20.3. ○ ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. ordinarie vårmöte går av stapeln tisdag 26.3.2019 klockan 18.00 på Karamalmens skola. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 13 i föreningens stadgar. Ärenden som medlem önskar ta upp på mötet bör skriftligen meddelas till styrelsen 4 dagar före mötet. ○ ○ Jakobstad-Larsmo lärare kallar sina medlemmar till vårmöte onsdagen den 27 mars klockan 16.00 på After Eight/Liljas kök i Jakobstad. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. ○ ○ Åbo Lärarförening rf. håller vårmöte onsdagen den 27 mars 2019 kl. 18.00 på Fabbes Cafe, Fabriksgatan 5, Åbo. Stadgeenliga ärenden. På plats finns huvudförtroendeman Tomi Törrönen. Vi ger information om aktualiteter och medlemsförmåner. Passa på att ställa frågor. ÅLF bjuder på mat och kaffe. Anmälningar till Anton Sunden senast 25.3 ○ ○ Helsingfors svenska lärarförening håller vårmöte den 28.3 2019 kl. 18 i Tölö gymnasium. Under mötet behandlas stadgeenliga ärenden samt väljs förtroendemän för perioden 1.8 2019–31.7 2022. Traktering, anmäl dig till sonja. djupsjobacka@edu.hel.fi senast den 21.3. Välkommen med! ○ ○ Raseborgs lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte den 28 mars 2019 kl 18.00 i Kosthålli invid stadshuset, Raseborgsvägen 37. I samband med mötet ordnas en diskussion om utmanande elever i undervisningen. I panelen sitter sakkunniga som diskussionsinspiratörer. För serveringens skull vill vi ha anmälningarna via skolombudet, senast den 22 mars, till ordförande henry.gustafsson@raseborg.fi.

Utökat försök med avgiftsfri småbarnspedagogik Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik utvidgas i augusti. Nästan 18 600 femåringar från 27 kommuner kommer i augusti att omfattas av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik. Antalet motsvarar 31 procent av alla femåringar. Försöket som inleddes 2018 fortsätter fram till juli 2020. Kommunerna som deltar i andra omgången av försöket är bl.a. Esbo, Helsingfors, Kyrkslätt, Kotka, Lahtis, Lovisa, Uleåborg, Birkala, Salo och Åbo. Alla projekt som lämnat in sin ansökan inom utsatt tid antogs till försöket. Försöket med 20 veckotimmar avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar inleddes i augusti 2018 i totalt 19 kommuner. Ca 12 400 femåringar har omfattats av försöket. Av dessa kommuner fortsätter 15 i den andra omgången. – Nästan en tredjedel av femåringarna i vårt land kommer att omfattas av den avgiftsfria småbarnspedagogiken. Jag vill gratulera de kommuner som ansökt om att få vara med för deras barnvänlighet. De här kommunerna är pionjärer i utvecklandet av barntjänster, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Hjälper barn med sämre utgångsläge

De gigantiska

DINOsaurierna

2.2.2019–15.3.2020 | Inträde från 7,50 € / elev.

Heureka Upptäckarglädje!

Hon tror att försöket, i en värld med minskande åldersgrupper, kommer att signalera att man vill satsa på barnfamiljer. – Det är viktigt att fler deltar i småbarnspedagogiken, eftersom andelen femåringar som deltar är mindre i Finland än i andra nordiska länder. Undersökningar visar att småbarnspedagogisk verksamhet av hög kvalitet inverkar positivt på barnets uppväxt, utveckling och lärande senare i livet. Småbarnspedagogiken förebygger utslagning och hjälper särskilt barn med sämre utgångsläge redan innan de börjar skolan, säger Grahn-Laasonen. Under försökets andra omgång fördubblas statens finansieringsandel till kommunerna och de uteblivna klientavgifterna ersätts till 40 procent. I försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik får kommunerna statsunderstöd för att kompensera de minskade klientavgifterna.

Ny utredning om obligatorisk förskola På uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet har Utbildningsstyrelsen utrett vilka förändring-

 – Det är viktigt att fler deltar i småbarnspedagogiken, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen. arkivfoto: jakke nikkarinen

ar i lagstiftningen och i läroplanerna en tvåårig förskola skulle föra med sig. Utredningen som offentliggjordes förra veckan visar entydigt att en tvåårig förskola skulle öka likvärdigheten mellan barnen eftersom den skulle leda till att flera barn än nu tar del av en småbarnspedagogisk verksamhet. Finland ligger efter medeltalet för övriga EU-länder vad gäller deltagande i småbarnspedagogisk verksamhet. EU-ländernas gemensamma målsättning är att hela 95 procent av barnen som fyllt fyra år skulle ta del av småbarnspedagogiken. Många länder har redan nått målen, men i Finland deltar bara 86 procent av dessa barn i småbarnspedagogiken. Förskoleverksamheten är i Finland avgiftsfri och obligatorisk året innan skolgången inleds. Av barnen i förskoleåldern deltar majoriteten i både förskoleundervisningen och i den småbarnspedagogiska verksamheten under dagens lopp. Speciellt viktigt vore att i förskoleverksamheten få med barn med specialbehov och barn med invandrarbakgrund. Av denna orsak föreslås i utredningen att obligatorisk småbarnspedagogik eller förskoleverksamhet på daghem för femåringar bör övervägas. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen vill besluta om en tvåårig förskola redan i de kommande regeringsförhandlingarna. – Det skulle stärka en jämlik utbildning och förebygga marginalisering. Jag vill att alla barn har likvärdiga möjligheter, säger Grahn-Laasonen. tom ahlfors

14.3.2019 • Nr 5

Toppmöte för utbildning i Finland För tillfället står Finland värd för en stor internationell utbildningskonferens i regi av OECD och globala lärarorganisationen EI. Deltagande delegater är de inbjudna OECD-ländernas utbildningsministrar och ordförande för de nationella lärarorganisationerna. Om någondera parten inte är närvarande, får den andra inte heller vara med och landet saknar således representation. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen berättar att han ända sedan starten 2011 varit med på de årliga konferenserna som går under namnet International Summit on the Teaching Profession, förkortat ISTP. Konferensen är ett dialogmöte för de länder som klarat sig bäst eller utvecklats mest i PISA-undersökningarna. Första gången ordnades ISTP på inrådan av Obama-administrationen. – Det är intressant, för en konferens av det här slaget är mycket nordisk till sin karaktär, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen och syftar på att representanter för både statsmakt och intresseorganisation sitter vid samma bord. Olli Luukkainen nämner att USA inte deltagit i ISTP en enda gång sedan president Donald Trump tillträdde år 2017.

sättningarna för ländernas utbildning, säger Luukkainen. Ifall det råder nationella tvister som gör att statsmakt och organisation från något land inte kan mötas får landet ingen representation vid ISTP. Den ena parten kan inte närvara om den andra inte är där. – Visst har det hänt att något lands delegater inte har kunnat sätta sig vid samma bord, säger Luukkainen. – Då avlägsnas det landets flagga helt enkelt från konferensbordet, säger Olli Luukkainen. Dagen innan konferensen öppnas, arrangeras skilda möten för ministrarna och lärarorganisationernas ordförande. – Då diskuteras nog intressebevakning, säger Luukkainen.

Nationella tvister kan sätta p för deltagandet

Denna gång är småbarnspedagogiken att vara ett tema för diskussionerna, berättar Sanni Grahn- Laasonen. Till programmet för delegaterna hörde inledningsvis ett besök i svenskspråkiga Mattlidens skolcentrum i Esbo, men på grund av ett olyckligt vattenläckage inhibe-

Finns det då utrymme för rent fackliga diskussioner mellan de deltagande lärarorganisationerna? – Det är inte ett möte för intressebevakningsfrågor, utan för de gemensamma mål-

Inhiberat besök i Mattliden

 Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen och ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ, Olli Luukkainen deltar båda i toppmötet ISTP.

rades besöket. Education International (EI) är världens största globala fackliga organisation. EI har 402 medlemsorganisationer från 173 länder och representerar närmare 30 miljoner lärare och anställda inom utbildning i hela världen och i alla utbildningsområden. OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och mark-

nadsekonomi, främst i de 35 medlemsländerna. I skrivande stund är det klart att delegater från 20 länder deltar i mötet i Helsingfors, i Aalto-universitetets konferenscentrum Dipoli i Esbo. ISTP 2019 pågår i två dagar, den 14–15 mars. Att den finländska regeringen avgick inverkar inte på planerna. Läraren återkommer med rapportering från toppmötet. text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Dagisutbildning startar snart. Den kompletterande utbildningen för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik, alltså studier till lärare inom småbarnspedagogik, startar snart i samarbete mellan Åbo Akademi och Högskolan på Åland, skriver tidningen Nya Åland. Utbildningen ges på Åland under 2019–2022 och ska efter det ännu slutföras med en studieperiod vid Åbo Akademi i Vasa. Utbildningen passar den som redan har en viss utbildning på området och som jobbar heltid på daghem eller förskola. Utbildningen skräddarsys efter de antagna, men totalt handlar det om upptill 180 studiepoäng och ska gå att genomföra vid sidan av heltidsarbete, även om det kommer att krävas några perioder av ledighet. En del studier kräver också närvaro i Vasa, enligt information

från Åbo Akademi. Utlokaliseringen av utbildningen till Åland finansieras av landskapsregeringen och ska under fyra år kosta maximalt 800 000 euro. Hellre flexibel än positiv. I slutet av februari granskade företaget utbildning.se 1 998 jobbannonser för att lista de allra hetaste kompetenserna för grundskolelärare, speciallärare och gymnasielärare 2019. Precis som föregående år är det lärarlegitimation eller någon form av examen som toppar listan med god marginal. Likt 2018 följs examen av att vara ”pedagogisk”. Det finns även en nykomling på pallen i form av ”flexibel”, som puttar ner ”positiv” en plats jämfört med 2018. Listan är i stort oförändrad, nästan samtliga kompetenser från förra året återfinns i årets lista. Deras placeringar på listan har däremot ändrats. ”Samarbetsvil-

lig” har blivit viktigare i år medan ”initiativtagande” faller bort från topp 15. Lustigt är att ”sociala medier” nästan kvalar in på topp 15 men faller precis utanför med en 16:e plats. Skillnaderna från år till år brukar inte vara så stora, men det kan noteras att föregående år (2018) nämndes utbildning, examen eller lärarlegitimation som ett krav i 77 procent av alla annonser. Under 2019 dök det endast upp i knappt hälften. Liksom förra året är det fortfarande hög efterfrågan på lärare, mer så än något annat yrke, meddelar utbildning.se. Undersökningen är en del av en löpande serie som granskar vilka kompetenser och egenskaper som arbetsgivarna värderar mest för en rad eftertraktade yrken. Utbildning.se är en söktjänst och en marknadsföringskanal för fort-

bildning i Sverige. BO Kurttila slutar. Den sittande barnombudsmannen Tuomas Kurttila (bilden) fick inte fortsätta på sin post. Statsrådet utnämnde i slutet av februari pol. dr Elina Pekkarinen till tjänsten som barnombudsman för en period på fem år från den 1 maj 2019. Kurttila hade också sökt jobbet för en period till. För en tid sedan uppmärksammades de rätt långa och kostsamma taxiresor som Kurttila hade gjort i tjänsten. Justitieministeriet konstaterade att resorna hörde samman med tjänsteärenden. Elina Pekkarinen är visstids-

anställd professor i socialt arbete vid Åbo universitet och sakkunnigledamot i ärenden som gäller barnskydd vid Helsingfors förvaltningsdomstol. Hon har tidigare varit bland annat forskningschef och forskardoktor vid Ungdomsforskningssällskapet och har även erfarenhet av forskningsuppgifter vid Institutet för hälsa och välfärd och av arbete som socialarbetare. I sitt forskningsarbete har Pekkarinen särskilt fördjupat sig i teman som gäller barn och unga. Tuomas Kurttila ställer för sin del upp i riksdagsvalet som kandidat för SDP i Mellersta Finlands valkrets.