Läraren 4 2019

ord för ord Ett självklart mål är nolltolerans mot mobbning. ЮЮ r sidan 3

28.2.2019 • Nr 4 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

”Vi vill ha frisk luft!”

”Nej till mögel”, ”Ett friskt Oxhamns”. Budskapen var tydliga när elever och föräldrar demonstrerade mot den dåliga inomhusluften vid Oxhamns skola i Jakobstad. En del av skolan har redan flyttat till nya utrymmen, men alla kräver nya lösningar till hösten. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget Flera hundra elever, föräldrar och lärare deltog i demonstrationen för att visa att de har fått nog av att inget händer. foto: christoffer thomasfolk

Mobbningen finns överallt

ЮЮ r sidorna 3 och 4-5

Husdjur som klickmonster

Inte lätt att hitta glöden

Åshöjdens grundskola i Helsingfors är pilotskola då Nationaloperan sätter upp sin första skolopera.

Den heter Djurens planet och handlar om förhållandet mellan människan och djuren.

Musiklärare Anna Schultz har sedan januari övat med sina elever i musikklasserna och snart flyttar repetitionerna till operan.

Professor Pasi Sahlskolvärldens profiler berg saknar passionen i den finländska grundskolan.

Läs mera om hans tankar i veckans artikel i Lärarens intervjuserie Skolvärldens profiler.

ЮЮ r sidan 12

ЮЮ r sidorna 8-9

2

28.2.2019 • Nr 4

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Delat ansvar=inget ansvar?

Med gasen i botten och utan bromsar. Brist på empati. Utsatt och mottaglig för ett starkt grupptryck. Så är det något förenklat att vara ung, sade ungdomsläkaren Miila Halonen på ett antimobbningsseminarium på Hanaholmen nyligen. Måhända lite grann för att få upp publikens ögon. Samtidigt också en hälsosam påminnelse om att de unga ännu inte utvecklat samma impulskontroll som vi vuxna och att de på ett annat sätt än vi söker upplevelser.

Lägg in detta beteende i en mobbningskontext. Man behöver inte vara ungdomsläkare för att inse att det då finns utmaningar. Det kan vara på sin plats att notera också dessa fysiologiska nämnare då vi ringar in mobbningen. Det finns många dimensioner i mobbningen, och det gör den svårbemästrad.

Det är ett allvarligt problem som vi talar om. Enligt THL:s undersökning Hälsa i skolan drabbas 7 procent av eleverna i åk 4 och 5 av mobbning varje vecka. Det är på tok för många. Samtidigt är det också skäl att påminna om att trenden är positiv. Allt färre elever mobbas. Det görs ett systematiskt och värdefullt antimobbningsarbete i många skolor.

Skolans roll och ansvar när det gäller mobbning lyftes i sin tur fram på ett seminarium som arrangerades av Vasabladet och Centret för livslångt lärande. Mobbning som sker i skolan är något som skolan givetvis

ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

bör ta itu med. Men mobbningen är inte längre bunden till tid och plats.

Det har mobiler och sociala medier sett till. Och i den gråzonen är det svårt för skolan att agera.

Mobbning är allas ansvar. Den frasen upprepades ofta. Det är lätt att instämma i det. Men delat ansvar betyder i praktiken ofta tyvärr att det är få som sist och slutligen bär sitt ansvar. Skolan har lämnats alltför ensam då det gäller att bekämpa mobbningen.

Skolans roll skall inte underskattas. Det är klart att man här kan göra en stor skillnad. När det kommer till kritan är, för att citera Hannes Ulfvens i årkurs 9 vid Vasa Övningsskola, kärnan i mobbning läraren, den som är utsatt och mobbaren. Alla de lärare som har satt ner tid, själ och hjärta i att bekämpa mobbningen förtjänar en stor eloge. Det sägs ofta att man alltid kan göra mer när det gäller mobbning. Att man alltid kan göra något, oberoende av resurser. Det kan man säkert. Men mobbning är ett alldeles för allvarligt problem för att man skall kunna låta bli att bygga strukturer i förebyggande syfte. Man kan inte lämna det vid att konstatera att det är allas ansvar och att alla kan göra mer.

Det behövs strukturer i form av elevvård och lärartäthet. Det behövs fler vuxna i skolvärlden. Lärarna behöver mer tid för eleverna. Och tid är som bekant pengar.

Rektorskurs 29-30.3

Men mobbningen är inte längre bunden till tid och plats. Det har mobiler och sociala medier sett till. Och i den gråzonen är det svårt för skolan att agera.

FSL

informerar

Funderar du som rektor på juridiska eller fackliga frågor? Är du intresserad av att diskutera ledarskap och din vardag i skolan? Då är rektorskursen ett tillfälle du inte ska missa!

Bland annat det här finns på programmet:

•Juridik för rektorn •Rektorn och facket med Inger Damlin och Christer Holmlund •Rektorn och mediehantering med tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm •Föreläsning kring ledarskap med Christoph Treier •Information om rektorernas arbetstid med ombudsman Jens Mattfolk

Frågor?

Ombudsman Jens Mattfolk svarar gärna på dina frågor om programmet på kursen. Kontakta honom per e-post: jens.mattfolk@fsl.fi.

Anmälningar FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Rektorskursen ordnas den 29-30 mars i Tammerfors på hotellet Scandic Tampere Station.

Du kan anmäla dig direkt antingen till anita.stark@fsl.fi eller via webbformuläret på vår webbsida https://www.koodata.net/fsl/. Anmäl dig senast den 15 mars!

www.fsl.fi

3

28.2.2019 • Nr 4

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Vad händer nu?

 Mobbning diskuterades vid ett seminarium i Vasa nyligen. Läs mera om seminariet på sidan 5. foto: mattias fagerholm

Mobbningen har minskat 7 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 blir mobbade minst en gång i veckan. Motsvarande siffra i årskurserna 8 och 9 är 6 procent. Mobbningen har ändå minskat. Siffrorna i THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) rapport Hälsa i skolan (2017) är de lägsta under hela 2000-talet.

Trots att utvecklingen är positiv är mobbning oroväckande frekvent och man skall ta problemet på största allvar, menar specialforskare Nina Halme och Timo Ståhl, sakkunnig vid THL. Andelen unga som inte alls har mobbats har ökat. Till exempel uppgav 69 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 år 2013 att de inte har upplevt mobbning under läsåret. Motsvarande siffra år 2017 var 75 procent.

Också andelen elever som inte har varit med om att mobba andra har ökat. För fem år sedan uppgav 70 procent av eleverna i åk 8 och 9 att de själva inte deltagit i mobbning. År 2017 hade siffran stigit till 81 procent.

Skillnader mellan skolorna Enligt undersökningen finns det stora skillnader mellan skolorna i hur ofta mobbning förekommer.

Däremot kunde inga större skillnader mellan stad och landsbygd påvisas.

Mobbning förekommer i alla skolor oberoende av elevantal.

Man kunde inte heller se några större skillnader mellan små och stora skolor. Något mindre upprepad mobbning förekom i skolor med många elever.

Mobbning förekommer i något mindre utsträckning i svenska skolor än i finska. Däremot verkar det som om mobbningen i större utsträckning fortsätter eller rent

av bli värre i de svenska skolorna, också efter att eleverna påtalat mobbningen.

Förändrad mobbning – det fysiska våldet ökar Sociala medier och mobiltelefonen har förändrat mobbningen. Den är inte lägre knuten till tid och plats.

Det fysiska våldet har inte minskat. Tvärtom ser man på THL en liten ökning. 24 procent av de elever i åk 8 och 9 som har mobbats har drabbats av slag, sparkar eller skuffar. Åren 2010/2011 var motsvarande siffra 20 procent.

De vuxna ofta ovetande En oroväckande trend är att de vuxna i skolan endast känner till en del av den mobbning som försiggår. Och alla gånger har man inte heller redskap att bryta den onda spiralen. Av eleverna i åk 4 och 5 som blivit mobbade och berättat om det i skolan, upplevde 17 procent att mobbningen trots det fortsatt och i vissa fall till och med förvärrats.

Utsatta grupper De unga som har mödrar med låg utbildningsnivå, elever med utländsk härkomst och elever med fysisk eller kognitiv funktionsvariation löper en större risk för att bli utsatta för mobbning. Var femte elev med utländskt ursprung mobbas varje vecka under årskurs 8 och 9.

I THL:s rapport framgår att elevvården bör tilldelas tillräckliga resurser. I så gott som alla grundskolor fanns den läsåret 2016–2017 tillgång till skolhälsovårdare, skolläkare, skolpsykolog och skolkurator. En skolkurator hade i medeltal hand om 522 elever. Motsvarande siffra för en skolläkare var 3934 elever, vilket är en bra bit över den nationella rekommendationen på 2100 elever.

Vikten av vi-känsla 69 procent av eleverna i årskurserna 4 och 5 upplever att de är en viktig del av klassgemenskapen.

I rapporten betonas vikten av att eleverna upplever att de är en del av gruppen och känner en vi-anda i skolan. Genom att stärka samhörighetskänslan går det också att minska på mobbningen, menar man i rapporten.

Gedigen undersökning Undersökningen Hälsa i skolan görs vartannat år. I underökningen 2017 medverkade över 95000 elever i årskurserna 4 och 5, samt över 35000 vårdnadshavare till elever i den ålderskategorin. Över 73000 elever i årkurs 8 och 9 har medverkat, samt närmare 35000 elever på gymnasiets årskurser 1 och 2 och utöver detta ännu mer än 31000 elever vid yrkesskolor. mattias fagerholm

Under de senaste två veckorna har jag deltagit i två seminarier där mobbning i skolan varit tema. De två seminarierna var olika, men det kom tydligt fram att mobbningen som fenomen inte är isolerad till skolan och att skolans personal inte är den enda parten i det viktiga antimobbningsarbetet.

Egentligen förde seminarierna inte fram något nytt, de följde samma linje och framförde liknande förslag som vi inom FSL fört fram inom antimobbningsarbetet.

I samband med seminariet i Vasa framkom tydligt att det är eleverna och studerandena som är experterna på skolan och vardagen i skolan. Det här är en resurs som vi säkert kunde använda bättre, i synnerhet inom det förebyggande arbetet. Via dem kunde vi få in sakkunniga, som känner till vad som händer i de ungas vardag utan tidsfördröjning. Samtidigt kunde deras synpunkter användas i genomförandet av de antimobbningsprogram som skolorna har.

Det blev också klart att det inte går att använda samma modell för antimobbningsarbetet i alla skolor. Det är viktigt att beakta skolans särart och utgående från den bygga upp det egna antimobbningsarbetet på basis av forskningsbaserade antimobbningsprogram och metoder som visat sig vara effektiva – både inom det förbyggande arbetet och i den konkreta situation då mobbning förekommer.

Vi har en värdegrund i läroplanen som är bra och som diskuteras mera än någonsin i skolorna och då man gör upp de lokala läroplanerna. Samtidigt har vi idag ett klimat i samhället där bland annat tolerans och empati ofta saknas, där övertramp är vardag och som i skolvardagen definitivt skulle kallas mobbning och föras till antimobbningsteam.

Vi tycker ofta att skolan ska fixa allt. Alltför ofta hör jag att skolan inte gör tillräckligt, alltför ofta sker detta utan att den som uttalar sig bemödat sig om att se hur mycket tid och arbete det i själva verket sätts på antimobbningsarbete, även i förebyggande syfte.

Vi har en värdegrund i läroplanen som är bra och som diskuteras mera än någonsin i skolorna och då man gör upp de lokala läroplanerna. Samtidigt har vi idag ett klimat i samhället där bland annat tolerans och empati ofta saknas, där övertramp är vardag.

Glädjande nog lyfte de som deltog i panelerna betydelsen av samarbete där skolan, vårdnadshavarna, polisen, tredje sektorn som sysslar med antimobbning samt social- och hälsovårdssidan är parter som en framgångsfaktor i arbetet mot mobbning. Det handlar om att hitta ett gemensamt språk där alla tillsammans samarbetar kring fungerande lösningar. Det handlar också om att utveckla detta samarbete, men att tro att det kan göras utan ekonomiska tilläggsresurser är åtminstone ur skolpersonalens synvinkel en utopi. Idag jobbar lärare och rektorer redan på bristningsgränsen med de arbetsuppgifter de nu har.

Ett självklart mål är nolltolerans mot mobbning. Att ta tjuren vid hornen kan säkert kännas rätt och belönande för stunden, men mervärde i antimobbningsarbetet får vi först då vi kommer till följande steg. Då vi ger bättre konkreta förutsättningar för dem som jobbar med antimobbning att gå vidare med det viktiga arbete de gör.

4

28.2.2019 • Nr 4

Barnens rättigheter är skyldigheter för vuxna ”Mobbning är som ogräs – det dyker upp i trädgårdslandet också om vi inte vill ha det”

illustration: sebastian dahlström

5

28.2.2019 • Nr 4

– Mobbning är som ogräs – det dyker upp i trädgårdslandet också om vi inte vill ha det, konstaterade Mikael Nylund, lärare vid Borgaregatans skola i Vasa, på det antimobbningsseminarium som arrangerades på Academill av Vasabladet och Centret för livslångt lärande CLL. Nylund medverkade i expertpanelen under seminariet. Men det var inte experterna som drog ner applåderna i den fullsatta salen. Det gjorde däremot den elevpanel som också medverkade.

– Att bekämpa mobbning är som att baka en tårta. Man kan inte hela tiden använda samma ingredienser, sade Frank Björkbacka från elevkåren vid Korsholms högstadium.

– Jag gillar din tårtliknelse, sade FSL:s ordförande Christer Holmlund.

– Det finns inte bara en modell för att bekämpa mobbning.

Expertpanelen var enig om att det behövs en mängd åtgärdsprogram. Vi måste ha ett smörgåsbord av olika modeller, som Pamela Granskog, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, uttryckte det.

Många av de antimobbnings-

 Antimobbningsplaner är bra, men det viktigaste är att nå ungdomarna, sade speciallärare Mikael Nylund.

program som finns svarar kanske ändå inte på dagens utmaningar.

Det fanns exempelvis en tid då lärarna avråddes att ta kontakt med hemmen då mobbningsfall uppdagades. Numera är rådet det motsatta – ta genast kontakt.

– Då jag utbildade mig till klasslärare för ca 30 år sedan fostrades vi i en anda att vi skulle klara oss själva, säger Micaela Romantschuk, verksamhetsledare vid Hem och skola.

– Men idag kan en lärare säga till föräldrarna att deras hjälp behövs för att eleverna skall må bra.

– Finland är ett föregångsland när det gäller antimobbningsprogram. Vi har skapat en kultur där vi tar itu med problemen. Vi är föregångare i ett världsperspektiv, konstaterade Kaj Björkqvist, professor i utvecklingspsykologi.

Ett antimobbningsprogram

är ett bra stöd, menade Mikael Nylund. Men när det riktigt kommer till kritan är frågan om man når fram till ungdomarna eller inte, om man talar samma språk.

– Når du inte ungdomarna spelar det inte någon roll vad du har för plan, sade Nylund.

Han fick medhåll av elevpanelen.

– Kärnan i mobbningen är läraren, den som är utsatt och mobbaren, helt oberoende av vad som står i någon gymnasielag eller mobbningsplan, sade Hannes Ulfvens, som går på årskurs 9 i Vasa övningsskola, och möttes av applåder från publiken.

Skolan är ingen ö Vem bär då ansvaret för att råda bot på mobbningen, frågade debattledaren Niklas Nyberg, till vardags redaktionell chef på Vasabladet.

– Mobbning i skolan är entydigt skolans ansvar, sade Micaela Romantschuk. Men skolan har allt för länge tvingats jobba ensam här.

– Ansvarsfrågan är knepig, En stor del av mobbningen sker på sociala medier och chattar, inte i skolan, menade Kaj Björkqvist.

– Skolan är inte en enskild ö.

Den är en del av det samhälle som vi har byggt upp. Det är inte endast skolans ansvar, framhöll Pamela Granskog.

– Det behövs en hel by för att fostra ett barn, sade äldre konstapel Jan Holmbacka.

Vad borde göras?

Det finns ingen ”quick fix” när det gäller mobbning och inte heller någon patentlösning. Både på det mobbningsseminarium som arrangerades på Hanaholmens kulturcentrum och på Academill återkom ändå buffémodellen upprepade gånger. D.v.s. ett smörgåsbord av olika lösningsmodeller.

Nina Mäntylä, forskare vid Vaasan yliopisto, lyfte fram tre aspekter som har visat sig vara framgångsrika då man tar sig an mobbningsfall.

– Det hjälper om båda parternas föräldrar är på plats då man reder upp mobbningen. En utomstående person, till exempel en skolpolis, kan underlätta situationen och att möblera om i elevgrupper där det finns problem kan också ha en gynnsam effekt, menade Mäntylä.

#ingenmobbning ○ ○ Seminariet #ingenmobbning arrangerades av Vasabladet och Centret för livslångt lärande CLL den 13.2.2019. ○ ○ Plats: Academill, Åbo Akademi i Vasa ○ ○ I seminariet deltog en expertpanel och en elevpanel ○ ○ Ca 200 personer fanns i publiken

Andra åtgärdsförslag som kastades fram var behovet av någon form av övervakande instans. Det var något som Christer Holmlund ifrågasatte.

– Vi har redan ett övervakande organ, nämligen Regionförvaltningsverket. Det kunde däremot få större befogenheter, sade Holmlund.

Mobilförbud?

Då en stor del av mobbningen sker på webben och i sociala medier väcktes också frågan om man borde gå Frankrikes, och eventuellt också Sveriges, väg och införa mobilförbud i skolorna. Det nickades instämmande i publiken, men förslaget sköts omedelbart ner av elevpanelen.

– Mobbningen uppstod inte i samband med mobilen. Den fanns redan på stenåldern. text och foto: mattias fagerholm

Hjärnan är inte färdigt utvecklad hos unga Förstår vi ungdomarnas utmaningar med sin impulskontroll? Är vi medvetna om hur svårt det är för dem att känna igen andras känslor? Kan ett negativt beteende i stressande situationer vara inskrivet i en ung människa som blivit utsatt för trauman tidigare i livet?

Det var en ovanlig synvinkel på mobbningsproblemen som ungdomsläkaren Miila Halonen hade då hon deltog i programmet vid ett mobbningsseminarium på Hanaholmen i mitten av februari.

Programmet vid seminariet var digert och innehöll bland annat en presentation av programmet och utbildningsorganisationen Friends från Sverige. Åsa Gustasson och Frida Warg kunde berätta att tilliten för vuxenvärlden minskar bland ungdomar. Mobbningsoffer vittnar om hur de försökt berätta om sin utsatta situation, men efter det ändå inte sett någon skillnad i hur de behandlas.

I skolan är situationer som inte är lärarledda farliga.

– Rasterna är ingen ”frizon” utan en del av den pedagogiska helheten, menade Frida Warg.

Representanterna för Friends var eniga om att det inte existerar något snabbt sätt att råda bot på mobbningen.

– Det som behövs är ett tvärvetenskap-

ligt förhållningssätt samt dialog och samverkan. Också ett socio-ekonomiskt perspektiv på mobbningen behövs.

Stationens barn redogjorde för sitt K-0-program där man försöker reda ut krävande och långvariga mobbningssituationer som lett till polisanmälan.

– Ofta kan en utomstående person hjälpa till att lösa upp konflikter som pågått länge, sade Ville Koikkalainen och Petteri Pietinen från Stationens barn.

Finlands och Sveriges barnombudsmän Tuomas Kurttila och Elisabeth Dahlin gjorde gemensam sak och diskuterade mobbningen intervjuade av tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm, som fungerade som moderator för hela seminariet.

Mobbningen finns överallt och är ett globalt problem som kräver gränsöverskridande åtgärder, sade Dahlin.

– FN:s barnkonvention är mycket tydlig, det är de vuxnas ansvar! Barnen bör ha rätt att veta vart de skall vända sig om de blir utsatta för mobbning, sade barnombudsmännen.

Miila Halonen jobbar på Befolkningsförbundet och förde fram hur svårt det kan vara för en ung människa att styra sitt beteende, helt enkelt av fysiologiska orsaker i kombination med utvecklingspsykologiska.

– Vi vill att de unga skall lära sig begrunda och väga för och emot innan de agerar

 Offret och mobbaren kan inte sinsemellan reda ut en mobbningssituation, sade ungdomsläkaren Miila Halonen.

och dessutom kunna fördröja sitt välbefinnande, säger Miila Halonen, och låter förstå att det är en synnerligen svårlöst ekvation.

Detta har sin förklaring i att frontalloben i hjärnan utvecklas ända till 25-årsåldern medan hjärnans belöningscentrum utvecklas tidigt.

Under den aktiva utvecklingen av belöningssystemet är det svårt för ungdomarna att motstå många av omgivningens frestelser. Detta tar sig uttryck i ett explosivt och oöverlagt beteende.

De unga söker upplevelser och är impulsiva och upprepar ofta ett skadligt beteende

för att nå välbefinnande, vilket gör att de löper risk att utveckla ett missbruk.

En del är förstås mer impulsiva än andra, men överlag är den logisk-analytiska eftertanken eftersatt, kopplingen mellan orsaken till och följden av en handling är inte solklar för en ung människa.

Inte heller den empatiska förmågan är färdig hos de unga.

– Hjärnan är inte färdigt utvecklad och de kan inte leva sig in andras situation.

– Förmågan att känna igen rädsla i ansiktsuttryck är sämre hos unga.

Miila Halonen betonade att ungdomar är olika, varför samma lösningsmodell eller hanteringsmetod inte lämpar sig för alla.

– Vi ska inte schablonmässigt försöka använda en modell för att hantera problem med mobbning.

Halonen vill inte heller se att ansvaret för mobbningshandlingar överförs på de inblandade. Dessa kan inte sinsemellan förhandla sig fram till en lösning.

Hon får stöd från publiken, då en person berättar om hur hon under skoltiden ställdes inför den som mobbat henne för att komma överens.

– Det finns ingen större skam än att stå inför sin mobbare och försöka komma överens! text och foto: tom ahlfors

6

28.2.2019 • Nr 4

Hem och skola-föreningen vid Oxhamns skola ordnade i februari en demonstration mot den dåliga inomhusluften i skolan. Flera hundra elever och föräldrar slöt upp och kräver en lösning. Hur det blir återstår att se.

Demonstration mot dålig inomh I över tjugo år har Oxhamns skola i Jakobstad haft problem med dålig inomhusluft.

Nu har elever, föräldrar och lärare fått nog.

Hundratals deltog i en demonstration och nu krävs en lösning på problemet.

– Det har hållits möten, gjorts enkäter och utredningar och så nya möten. Nu räcker det. De första problemen med inomhusluften påtalades redan för tjugo år sedan.

Något måste ske nu, säger Petra Nylund, språkrör för föreningen

Hem- och skola vid Oxhamns skola i Jakobstad.

I februari ordnade föreningen en demonstration mot den dåliga inomhusluften i byggnaderna där Oxhamns skola verkar. Flera hundra elever, föräldrar och lärare deltog för att visa att de har fått nog av att inget händer.

Men nu rör det på sig. Bara dagar före demonstrationen och den skolstrejk som ordnades dagen därpå kom beskedet att verksamheten i den del som kal�las för annexet avslutas efter sportlovet.

– Vi är jättenöjda över att det börjar hända saker. Det är bra att de stänger annexet. Men problemet är inte löst. För vad händer till

hösten? Den frågan är fortfarande öppen och därför fortsätter vi kampen, säger föreningens andra språkrör Irene Strömberg.

Det är således frågan om en tillfällig nödlösning som omfattar en del av byggnaden. När annexet tas ur bruk flyttas en del av undervisningen till utrymmen i yrkesskolan Optima och Campus Allegro. Beslutet gläder också Tryggve Cederberg, lärare vid Oxhamns skola.

– Det här visar att politiker och tjänstemän lyssnar och att de har tagit till sig av kritiken. Så jag är nöjd och glad över att de i rask takt fattat nödvändiga beslut genom att stänga delar av skolan och hittat tillfälliga ersättande ut-

rymmen.

– Men nästa steg är att stänga hela byggnaden. Det krävs beslutsamhet och handlingskraft för att få det att ske och hitta ersättande utrymmen. Nu måste de besluten fattas och inget annat är acceptabelt. Det är det enda sättet för att alla ska få vara i en frisk skola, säger Cederberg.

Elever somnar på lektionen Hur allvarlig är situationen med den dåliga inomhusluften? Enligt Cederberg handlar det om ett problem som har förvärrats med åren.

– Jag har elever som säger att det inte beror på att jag är en tråkig lärare om de somnar på lektionen. Orsaken är att de har hu-

vudvärk och inte vet om de klarar av att hålla sig vakna på grund av inomhusluften. Många elever har snuva, hudproblem och olika typer av bekymmer, som blir bättre under skolloven och förvärras när eleverna återvänder.

– Vissa är så sjuka att de inte kan komma till skolan, menar han.

För lärarna är situationen den samma.

– Nio av elva lärare i annexet är sjuka och hälften av kollegerna kan inte vistas i Oxhamns skolas byggnad. Det är lärare som varit friska när de börjat och efter en kort tid får problem med förkylning och andra symptom. Flera lärare är så sjuka att de inte kan arbeta i skolan, fort-

7

28.2.2019 • Nr 4

Det mögligas konst En sedan länge pensionerad journalistkollega suckade en gång uppgivet “varhelst två lärare möts upptäcker man mögelproblem”.

Hans ton var lite raljant, men jag tror nog inte det var illa menat. Då jag djupdyker i Österbottens Tidnings och Jakobstads Tidnings digitala arkiv med sökordskombinationer som innehåller ord som “mögel”, “fuktskador”, “skola”, “lärare” och namn på en rad skolor får jag snabbt tiotals träffar trots att jag gör begränsningar i tidsspannet.

Träffarna är många också då jag snävar ned söket till Jakobstadsskolorna Rådmans och Oxhamns som numera utgör en gemensam helhet.

Några smakprov: “Lärare flyttade till biblioteket” (4/4 1996) ,“Mögel stänger baracken vid Rådmans skola” (3/8 1995), “Mikrober förstör luften i Rådmans” (6/3 2002), (8/3 2002), Den 6 december 2010 skrev ÖT så här “Personal som vistas länge i några av Oxhamns skolas klassrum klagar på kronisk förkylning, irriterade halsar och hosta. Känsligare personer upplever att de får problem med andningen.”

Sju år senare, i augusti 2017, vädrade (pun intended) jag återigen frågan i en ledare där jag betecknade mögelskolan som ett evighetsproblem.

Att jag skriver dessa rader den 15 februari, dagen efter att hundratals oroade medborgare med Oxhamnselever i spetsen demonstrerat för en frisk skola, visar hur litet som hänt i frågan.

Alla tidningar har sina “evighetsfrågor”; problem man återkommer till år efter år med varierande intensitet och som för dem som bevakar frågorna ibland kan kännas som tradiga upprepningar men som i verkligheten är akuta, angelägna och livsavgörande för de berörda. Inomhus-

Vi kan blicka tillbaka på decennier av galet byggande där man skapat konstruktioner som strider mot vedertagna metoder och rentav sunt förnuft. luften och skolornas mögelproblem är en sådan fråga, därav den till synes cyniska kommentaren från den forna kollegan.

Det handlar självfallet inte bara om skolor. Vi kan blicka tillbaka på decennier av galet byggande där man skapat konstruktioner som strider mot vedertagna metoder och rentav sunt förnuft. Jakten på energisnåla lösningar har störtat finländskt byggande i ett mörkt hål som varat i flera decennier.

Det här har kostat samhället svindlande summor, bara i Jakobstad har man de senaste decennierna inte bara kämpat med Rådmans och Oxhamns utan också utdömt finska Pursisalmi skola och renoverat hyfsat nybyggda Länsinummi för miljonbelopp.

Fädernas misstag står oss dyrt. Nu krävs inte bara akuta åtgärder i Case Oxhamns, utan också en tillnyktring i vårt byggande. henrik othman Skribenten är journalist, företagare och tidigare ledarskribent och kulturredaktör på ÖT/JT.

Byggfirmorna måste ta sitt ansvar Se över kvalitetsnormerna, sköt underhållet och se till att byggfirmorna tar sitt ansvar. Det är Anders Adlercreutz botemedel mot problemen med dålig inomhusluft. Han är arkitekt, riksdagsledamot och en av grundarna till riksdagens inomhusgrupp.

husluft sätter han.

Lotta Nyman deltog i demonstrationen. Hon är förälder till en elev i skolan och själv lärare på annan ort.

– Jag deltar för min sons och alla andra elevers samt för lärarnas skull. Att få arbeta i en trygg miljö borde vara en självklarhet men så är det inte nu. Jag gick också här för tjugo år sedan och jag hör också till dem som drabbats. Men på den tiden skylldes mina symptom på att jag är astmatiker och allergiker, berättar hon.

Conny Englund, ordförande för den svenska sektionen av bildningsnämnden i Jakobstad, var med och tog emot demonstranter-

na. Enligt honom söks som bäst lösningar inför hösten.

– Det återstår att se vad som händer till hösten. Inga beslut har fattats men vi försöker hitta lösningar och nya ersättande utrymmen söks. Men inget är klart i det här skedet, säger han.

Han tycker det var positivt att Hem och skola ordnade demonstrationen. Någon motsättning finns inte heller.

– Det finns inget vi och de i den här frågan. Vi ska alla jobba tillsammans och göra allt för att lösa den här frågan.

text och foto: christoffer thomasfolk

Adlercreutz har också som fullmäktigeordförande i Kyrkslätt på nära håll fått följa med sorgebarnet Winellska skolan. Där har man länge brottats med problem med inomhusluften och inte mycket av den skolan kommer att stå kvar i slutändan. Det är dock fråga om en 50 år gammal skola och man kan kanske tänka sig att den i vilket fall som helst är i slutet av sin livslängd. Men att också helt nya delar av skolan är drabbade är något av ett mysterium.

– Moderna byggnader är fruktansvärt komplicerade. Och när någon bit fallerar så faller hela korthuset ihop. När man byggde tidigare kunde inte så mycket gå fel. Man kunde inte göra bort sig i byggprocessen så att det skulle få katastrofala följder. Men idag har man ett konstruktionssätt som är väldigt känsligt för fel. Det fungerar i en laboratoriemiljö men har i praktiken inte visat sig vara beständig.

Vilket är byggfirmornas ansvar?

 Anders Adlercreutz. foto: jakke nikkarinen

– Vi har en sjukdom i Finland – mindre byggföretag går omkull och så föds de på nytt och så går de omkull igen. Man borde kanske ha motsvarade förfarande som för läkare och jurister, dvs att man måste legitimeras för att få utöva sitt yrke.

Tycker du att byggfirmorna har tagit sitt ansvar?

– Efter 10–20 år är det svårt att bevisa vem som har gjort fel. Är det byggföretagets fel eller är det i underhållet som misstag gjorts?

Ett problem är också att byggfirmorna har en massa underleverantörer. Då är processen svår att kontrollera och alla minimerar sin ekonomiska risk. Men ansvarsbiten borde göras klarare. Någon

kommer att jämra sig och säga att det blir dyrt, men alternativet har inte varit billigt det heller.

Vad borde göras?

– Hur sköter kommunerna sitt underhåll? Konditionsgranskningar borde göras regelbundet enligt samma modell som bilbesiktningen, inte först när bildningsdirektören börjar få ilska samtal.

Och nationellt?

– Byggbestämmelsesamlingen borde ses över. Där finns kvalitetskriterier för byggen. Men under den här regeringsperioden har man lättat på kraven. Vi har rätt dåligt med kvalitetsnormer.

Det gäller exempelvis när man kan sätta en plastmatta på ett betonggolv.

Ett specifikt problem är renoveringen av gamla skolor. Energieffektivitetskraven är då i stort sätt de samma som i en ny byggnad.

– Du lever inte upp till de moderna bestämmelserna om du inte sätter in maskinell ventilation och värmeåtervinningsmekanismer.

Annars klarar du inte energibeviset. Man skapar ett undertryck i en byggnad som tidigare haft naturlig ventilation och då är helvetet lös. Här borde man kunna vara flexibel. One size doesn`t fit everybody. mattias fagerholm

8

28.2.2019 • Nr 4

Utbildningsvärldens Iphone kommer inte från Finland Pasi Sahlberg, utbildningsexpert och professor i utbildningspolitik, tror att Finland kommer att tappa terräng i Pisa-undersökningarna framöver.

Den nedåtgående trenden kan i korthet förklaras på två sätt: brister i specialundervisningen och mobilens framfart. Sahlberg är numera verksam i Australien. Och det är kanske här som de intressantaste pedagogiska tankarna finns just nu.

Jag intervjuade Pasi Sahlberg 2013.

Då jobbade han på CIMO (Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete), som numera är integrerat med Utbildningsstyrelsen. Då jämförde han införandet av grundskolan i Fin-

land med mobiltelefontillverkaren Nokias uppgång. Båda två är framgångshistorier. Men vi vet alla hur det gick med Nokia. Iphonen kom och så var Nokias saga all. Och grundskolan behöver en ny växel för att inte gå samma öde tillmö-

tes. Hur ser grundskolans nya Iphone ut? Den som lyckas utveckla den står som vinnare. ”Var är passionen i grundskolan?” Så rubricerade jag senast intervjun med Pasi Sahlberg. Passion var nämligen det han efterlyste för sex år sedan.

Saknar du fortfarande passionen i den finländska grundskolan?

– Det gör jag. Och de nedskärningar som vi har haft de senaste åren har nog gjort det svårt att hitta passionen. Jag står bakom mina ord.

Snäva ekonomiska ramar Intervjun med Pasi Sahlberg görs

samma dag som Finansministeriet publicerar sin tjänstemannarapport om de offentliga finanserna den kommande valperioden. Det är dyster läsning. Enligt finansministeriet måste nästa regering göra nedskärningar för två miljarder euro eller införa hårdare beskattning. Hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin skall minskas med totalt 7 miljarder.

Hur skall man kunna utveckla skolan med sådana ramvillkor?

– Det måste du fråga finansministeriets tjänstemän. Men nog är det svårt. Det är inte lätt att hitta glöden, passionen, med åtstramningar och brutna löften.

– Finlands problem är att vi har 310 kommuner som är väldigt olika. Här i Helsingforsregionen är situationen helt okej, men på landsbygden är det helt annorlunda. Problemet på sikt är en ojämlikhet. Och det är något som inte syns direkt, utan smyger sig på.

Vilka blir följderna av det?

– I andra nordiska länder har det resulterat i att föräldrar flyttar till ställen där det finns bra skolor.

Ser man den trenden i Finland?

– Vi betonar fortfarande att vårt utbildningssystem håller en jämn kvalitet oberoende av var man bor i landet. Men det är klart

9

28.2.2019 • Nr 4

profil Pasi Sahlberg

○ ○ Född 1959 ○ ○ Utbildning: pedagogie doktor ○ ○ Jobb: Professor vid University of New South Wales, Sidney, (2018-) Plock ur karriären: ○ ○ Har jobbat som lärare och lärarutbildare ○ ○ Direktör vid CIMO (2009–2013) ○ ○ Gästprofessor vid Harvard University (2014–2016) och Arizona State University (2017–2018)

skolvärldens profiler

att om utvecklingen fortsätter och det framkommer att vi har områden med klart sämre skolor så får det konsekvenser. En lärdom från Sverige är att det sedan är mycket svårt att få tillbaka den jämlika skolan.

Finlands rykte naggas i kanterna Det säger sig självt att de nedskärningar som har gjorts inom utbildningssektorn de senaste åren har satt sina spår. Klart är också att Finland tappat placeringar på Pisa-rankingen. Med vilka ögon ser den internationella utbildningsvärlden på den finska skolan nu?

Pasi Sahlberg, verksam vid University of New South Wales i Sidney, tycker att det finska skolbrandet är överraskande lyskraftigt.

– Jag hade trott att det dalande Pisa-resultatet skulle synas tydligare, men i till exempel Kina och Indien ses Finland som utbildningens eldorado. Fast nog har man i Australien noterat de förändrade resultaten.

– Finlands problem är att vi inte riktigt kunde förklara vad de goda Pisa-resultaten berodde på. Och nu kan vi inte heller sätta fingret på vad som har orsakat nedgången. Och det leder internationellt till spekulationer om att det finska Pisa-undret var någon form av misstag.

När vi träffades 2013 låg Finland femma i Pisa-rankingen.

Då bad jag dig gissa Finlands Pisa-placering om tio år (dvs 2023).

Du svarade att vi kommer att ligga på tionde plats. Låser du ditt svar?

– Får jag ringa en kompis, undrar Sahlberg med glimten i ögat, men konstaterar i samma andetag att det inte är värt att ringa någon.

Ingen kan svara på frågan.

– Placeringarna säger ingenting. Det kommer nya länder med

hela tiden. Och skillnaderna mellan att vara exempelvis sjua eller tia är hårfina. Men trenden är på nedåtgående, och det finns ingenting som tyder på att vi går mot det bättre.

Vad beror de sjunkande Pisa-resultaten på?

– Alla studier visar att kunskapsnivån hos de finländska ungdomarna har blivit sämre, speciellt läsningen och matematikkunskaperna. De bakomliggande orsakerna till detta borde vi mer resolut ha tagit oss an.

Forskarna säger att det är komplicerat och att det tar länge att utreda. Men i en fråga där Finland är värdens mittpunkt är förklaringar av det slaget inte särskilt vettiga. Vi bör ha rimliga förklaringar.

Vilken är din förklaring?

– En orsak är de minskade resurserna som har resulterat i att vi har allt mindre möjligheter att ta hand om elever med specialbehov. En orsak till att vi i tidigare klarade oss i Pisa var en stark specialundervisning. Nu då resurserna saknas har bottnen fallit ur och det syns i resultaten.

En annan orsak ligger på bordet framför oss under intervjun, mobiltelefonen.

– En finländsk ungdom använder mera tid på att stirra på en skärm än att sova. Mängden sömn har minskat och kvaliteten på sömnen har radikalt försämrats.

Du har ingen chans att klara dig i skolan om du ständigt sover dåligt, säger Pasi Sahlberg – Jag förstår inte att man fortfarande i Finland uppmanar barnen att ta med sig sina rackerier till skolan och så inbillar man sig att barnen glatt lär sig. Det är ansvarslöst. Nu borde man acceptera och tro att en stor del av problemet ligger här på bordet. Nästa gång vi ses finns det forskning som bekräftar detta.

Tar vi problemen med mobilen på allvar?

– Barnläkare, psykologer och många lärare och föräldrar ser allvarligt på det. Men inte har jag hört utbildningspolitiker sätta ner foten. I Finland körs digitalisering-

Finlands problem är att vi inte riktigt kunde förklara vad de goda Pisa-resultaten berodde på. Och nu kan vi inte heller sätta fingret på vad som har orsakat nedgången. Och det leder internationellt till spekulationer om att det finska Pisa-undret var någon form av misstag.

– Alla studier visar att kunskapsnivån hos de finländska ungdomarna har blivit sämre, speciellt läsningen och matematikkunskaperna. De bakomliggande orsakerna till detta borde vi mer resolut ha tagit oss an, säger professor Pasi Sahlberg gällande de resultaten i Pisa-undersökningarna.

en med våld framåt och ingen politiker vågar ifrågasätta det eftersom det bär statsministerns signatur. Det är ofattbart.

Utbildningsvärldens Iphone Tillbaka till Iphonen. Pasi Sahlberg konstaterar att det i den senaste finländska läroplanen finns

en god ambition. Kanske rent av ett frö till en Iphone. Men det brister i förverkligandet. Han hänvisar till en undersökning som visar att 80 procent av lärarna upplever att den nya läroplanen inte främjar inlärningen – Det spelar inte en så stor roll om idéerna på pappret är bra el-

ler dåliga. Tanken på en problemlösningsorienterad pedagogik är god. Det vet alla. Men förverkligandet är problemet. För över 100 år sedan förde John Dewey fram exakt denna tanke. Redan då visste man att det är förverkligandet som är det knepiga och det faller det på nu också. Och när det inte finns resurser är det dödfött.

Jag förstår till fullo lärarna. Den här läroplanen går till historien som en god idé, men förverkligandet haltar.

– Många trodde att ett skolsystem som har fokus på problemlösning är utbildningsvärldens Iphone. Men här blev produktutvecklingen lite på hälft. Man förde in den nya produkten utan att stämma av med lärarna och det rimmar illa med den utbildningskultur vi har i landet. Det kan nog vara så att det är någon annan som hittar utbildningsvärldens Iphone.

Vem gör det?

– Spännande pedagogiska strömningarna hittar man nu i Australien och Nya Zeeland. De intressantaste skolorna som jag har besökt ligger på Australiens östkust.

Vad händer där?

– I Finland har vi en lärardriven skola. Men i Australien har man tagit det ett steg vidare. Där är skolan elevcentrerad. Om man lyckas utveckla systemet i den riktningen händer spännande saker.

Vad innebär en elevcentrerad skola?

– Inom vissa ramar tar eleverna själva ansvar för sin inlärning.

I vissa skolor finns inga läsordningar, skolorna är öppna sju dagar i veckan, 360 dagar i året. Här har eleverna hittat passionen för vad de gör.

Skulle det vara möjligt i Finland?

– Det här skulle sitta som hand i handske i den finska pedagogiska synen där eleven är i centrum.

Och det finns element av detta i den nya läroplanen.

text: mattias fagerholm foto: jakke nikkarinen

10

28.2.2019 • Nr 4

kolumnen sigge sandström PeM, MBA och ansvarig för skola och utbildning vid SFV.

Usk eller arbetstid Varje dag läser man i medierna om behovet av ändring, förnyelse, optimering och olika förbättringar. Det är omöjligt att utbildningen kunde isolera sig från tidens krav om förnyelse. Därför är det med intresse jag läser senaste numret av Läraren och de första resultaten från försöken med helhetsarbetstid.

Man vet vad man har, men inte vad man får. Det är den första mentala utmaningen att övervinna inför en förändring. Samtidigt, om vi vill förändra eller förbättra, måste vi våga utmana status quo och ta fram nya modeller. Vi behöver ändra upplägget och genomförandet av arbetet. Gör vi det inte, och nystar på i ullstrumporna som tidigare, så spelar det ingen roll hur mycket strukturerna ändrar. Det blir ingen förbättring eller förändring.

Beroende på hur man ser det så kan man argumentera att lärarnas lönesättning är helt korrekt eller så inte. Räknar man timmar enbart utgående från usk, där undervisningstimmarna är det enda som ersätts, så är lönesättningen konkurrenskraftig. Räknar man utgående från allt arbete som inkluderas i en motiverande, trygg och inspirerande skolvardag, där undervisningen är endast en del, så är lönen för allt arbete som görs inte vad den borde vara.

Något är i grunden fel när det i samma kollegium kan finnas otroligt ambitiösa lärare som har exakt samma lön som de lärare som tröskelplanerar med minsta möjliga engagemang.

En intressant aspekt är att usken ligger som grund för lönesättningen och är spikad via lagar och förordningar. Samtidigt verkar det som om ingen vet varför usken är lagd till just 24 timmar. Varför inte 26 eller 20 timmar? Gräver man i detta verkar det som att någon, någonstans tyckte att 24 var bra och så har vi tuffat på utgående från det och ifrågasätter den inte.

Helhetsarbetstid har många fördelar. 1520 h x antal lärare är vad skolan har till sitt förfogande för att driva och utveckla verksamheten. Det avgörande är inte var jobbet görs utan att allting görs. Detta möjliggör ett strategiskt och målinriktat pedagogiskt ledarskap vilket på sikt kan vara väldigt effektfullt. Samtidigt betyder det också att lönen blir mera jämförbar med andra yrken, oavlönade arbetsuppgifter eroderas och man har bättre möjlighet att dra en gräns för vad som hör till arbetet eller inte.

Valen framöver står kanske vid att hålla fast vid det gamla lönesystemet och vara nöjd med lönesättningen som den är eller ett annat upplägg som möjliggör en transparent lönesättning som en akademisk slutexamen kan förvänta sig ha. Något är i grunden fel när det i samma kollegium kan finnas otroligt ambitiösa lärare som har exakt samma lön som de lärare som tröskelplanerar med minsta möjliga engagemang. Helhetsarbetstiden och det pedagogiska ledarskapet på skolan kunde vara ett sätt att rätta till detta.

Kandidat, se hit!

Det finns med stor sannolikhet FSL-medlemmar som kandiderar i riksdagsvalet i april detta år.

Tidningen Läraren uppmärksammar valet och har sammanställt några frågor, som vi hoppas att hugade lärarkandidater ska svara på.

Vi ser fram emot att medlem-

mar som är uppställda i valet, tar kontakt med redaktionen. Helst per e-post och före den 1 mars.

Vi presenterar lärarkandidaterna i god tid före valet.

FSL-medlemmar som är kandidater i riksdagsvalet får sin valannonsering i tidningen Läraren till halva priset.

SOMMARKURSER FÖRSKOLE- OCH NYBÖRJARUNDERVISNING, 25 sp (2019-20) Fr.o.m. juni PEDAGOGIK (allmän), 25 sp (i smb med CLL 2019-20) Fr.o.m. juni SPECIALPEDAGOGIK, 25 sp (2019-20) Fr.o.m. juni UTBILDNINGSLEDARSKAP, 25 sp (2019 – 20) på G18 i H:frs fr.o.m. 27-28/8 PEDAGOGIK I spegeln syns endast mitt nuvarande ansikte, med A Möller-Salmela /juni Barn, ungdomar och nätporr, med Ulrica Stigberg och Nina Granvik 7/6 Kreativ barnpedagogik, med Johanna Nyman /juni Differentiering och bemötande av elever med stor inlärningspotential /juni Steinerpedagogik med G Kurtén, L Aaarnio-Friman och M Hermansson 12-14/6 BOKSEMINARIUM – ”Piga, klockare, inhysing, lots”, med Carina WolffBrandt mfl 4/6 INSKRIPTION 4/6 MIDDAG: Nödårsmat och modernt raffinerat på nödårsråvaror – i smb med Axxell 4/6 ABIPREPKURSER – i finska och engelska 4-14/6

hangosommaruni.fi

Pro Juventute Nostra är en stiftelse för den svenska skolan.

Stiftelsen lediganslår stipendier att sökas av: – lärare och lärargrupper, verksamma i skolor eller barnträdgårdar belägna i huvudstadsregionen, för deltagande i kompetenshöjande kurser eller seminarier eller för anskaffning av litteratur. (Bidrag ges inte årligen till samma grupp eller person) – för projekt och anskaffningar som syftar till att höja utbildningsnivån och trivseln i svenska grundskolor och gymnasier i huvudstadsregionen Ansökan görs elektroniskt via vår hemsida www.projuventute. com under perioden 1 – 31.3.2019.

Stiftelsen lediganslår Carl-Erik Bengelsdorffs litteraturstipendium att sökas av en modersmålslärare i ett finlandssvenskt gymnasium i Nyland för en fördjupad kurs i litteratur.

Mera information finns på www.projuventute.com.

Ansökan görs elektroniskt via vår hemsida under perioden 1.4– 7.4.2019.

Lärarstuderande och -auskultanter kan söka stipendier i september. Ansökningar som gäller projekt i daghem görs i september.

möten och kurser ○ ○ Kimitobygdens lärare r.f. håller vårmöte måndag 4.3 kl.16 i KNS. Vi satsar på temat Välmående och tillreder smoothies under ledning av Clara Bergström.

Stadgeenliga ärenden Välkommen! Anmäl dig senast 1.3 till Vonne Lönnström 050 58 17 265, yvonne.lonnstrom@kimitoon.fi.

Meddela samtidigt om eventuell diet! ○ ○ Välkommen på Korsholms svenska lärarförening rf:s vårmöte den 8 mars kl. 18.30. Stadgeenliga ärenden behandlas. Vårmötet hålls i samband med innebandyturneringen föreningen ordnar vid OP-arenan i Smedsby. Ingen förhandsanmälan behövs. ○ ○ Vårmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening rf tisdag 19.3 kl 15.30 i restaurang Crazy Cat. Stadgeenliga ärenden. Bildningsdirektör Maarit Söderlund deltar. Efter mötet bjuds medlemmarna på pizzabuffé. Anmälningar till skolombudet senast fredag 15.3, med tanke på maten. Välkomna! ○ ○ Vörå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte tisdag 19.3 kl. 16.00 på Rökiö kvarnstuga. Förhandsanmälning (för serveringens skull) till skolombuden senast 12.3. Välkomna! ○ ○ Närpes-Kaskö lärarförening r.f. håller stadgeenligt vårmöte tisdagen den 19 mars 2019 kl 16.00 i Närpes Gymnasium, Skolgränden 9A, 64230 Närpes st. Stadgeenliga ärenden samt träff med riksdagskandidaterna Marjo Österdahl och Anders Norrback. Föreningen bjuder på något salt och något sött samt kaffe. Anmäl om deltagande samt dieter till johanna.berlin@narpes.fi senast den 11 mars 2019. ○ ○ Lovisanejdens lärarförening rf håller stadgeenligt vårmöte lördagen den 23.3 kl. 17 på restaurang Degerby Gille. Under kvällen serveras middag till subventionerat pris. Anmälningar tas emot av skolombuden senast 15.3. Välkommen! ○ ○ Nykarleby lärarförening håller Vårmöte i Hirvlax skola torsdag 28.3.2019 kl. 18.00. Stadgeenliga ärenden. ○ ○ Kyrkslätts lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte torsdagen 28.3 klockan 16.30 i WInellska skolan. Efter mötet bjuder föreningen på pizza.

I samband med maten finns möjlighet att reda ut vad som står på löneremsan och hur lärarens lön kan se ut. Meddela eventuell specialdiet i samband med anmälan.

Bindande anmälan senast 25.3 till lotta.back@edu.kirkkonummi.fi.

11

28.2.2019 • Nr 4

lediga jobb

RASEBORG.FI

Raseborgs stad är en pärla, belägen halvvägs mellan Helsingfors och Åbo.

Raseborg bjuder på storslagna skärgårdsvyer, idyllisk småstadsatmosfär och unika, välbevarade gamla järnbruk. Här kan du och din familj bo, leva och utvecklas i en trygg tvåspråkig miljö.

Rektorer och lärare sökes Bildningsväsendets målsättning, barnets enhetliga lärstig från småbarnspedagogiken till slutet av den grundläggande utbildningen samt vidare till andra stadiets gymnasieutbildning, är en ledande tanke i vårt arbete. Vi arbetar med att synliggöra lärandet och utgår från barnets styrkor. Den digitala tekniken utnyttjas för att möjliggöra och berika ett mångsidigt lärande.

Till våra skolor i Raseborg rekryterar vi: • Rektor, Katarinaskolan, fr.o.m. 1.8.2019 • Rektor, Ekenäs gymnasium, fr.o.m. 1.8.2019 Vi värdesätter: Vi söker rektorer som har en modern helhetssyn på skolans och lärarnas uppgift och roll. Du ska ha intresse att utveckla verksamhetskulturen i skolan och aktivt arbeta, i dialog med medarbetarna, för gemensamma visioner och målsättningar i syfte att skapa en kreativ och stimulerande arbetsmiljö för elever och personal. Vi värdesätter erfarenhet av utvecklingsarbete samt insikter i utveckling av undervisning med hjälp av IKT. Behörighetskrav: Behörighet i enlighet med förordning (986/1998), förtrogenhet med kommunal förvaltning och administrativa uppgifter, goda ledaregenskaper och goda kommunikativa färdigheter samt lämplighet för tjänsten.

Ansökningstiden går ut 10.3.2019 kl.16.00 Kontakt: Elisabet Ehrstedt, undervisningschef tfn 019 289 2144 Tina Nordman, bildningsdirektör, tfn 019 2892140 Till Raseborg rekryterar vi även klasslärare, lektorer, ämneslärare och specialklasslärare till grundskolorna och gymnasierna. Vi söker lärare som har en modern inlärningssyn och är förtrogna med digitala verktyg i undervisningen. Du är intresserad att utveckla och utvärdera lärandet. Du har god samarbetsförmåga och är vill utveckla din undervisning t.ex. genom kollaborativt lärande.

FÖRSÄLJNINGS- OCH MARKNADSANSVARIG Otava Utbildning söker en försäljnings- och marknadsansvarig. Du ansvarar för försäljningen och marknadsföringen av Otavas svenskspråkiga läromedel för grundskolan och gymnasiet. Du är baserad på vårt kontor i Helsingfors, men ditt försäljningsområde består av hela Svenskfinland.

Du arbetar i nära kontakt med läromedelschef, redaktion och skolor samt försäljnings- och marknadsföringsavdelningen. Till dina huvudansvarsområden hör utveckling och förverkligande av försäljnings- och marknadsföringsstrategier, kundkontakt och fortbildning av kunder i användning av digitala läromedel. Till dina arbetsuppgifter hör även redaktionellt arbete, projekthantering och kundtjänst.

Du är initiativrik, resultatinriktad och trivs med att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Du klarar av att fatta beslut i föränderliga situationer.

Du har en examen i pedagogik, ekonomi eller motsvarande utbildning. Du tycker om att arbeta tillsammans med andra, är kundorienterad och har goda kommunikationsfärdigheter. Kännedom om skolvärlden och erfarenhet av kundtjänst och försäljning är meriterande.

Arbetet förutsätter god förmåga att uttrycka sig på svenska i både tal och skrift. Dessutom har du goda kunskaper i finska.

Vi erbjuder ett mångsidigt och intressant arbete inom förlagsvärlden, där du får vara med och påverka framtidens läromedel. Arbetet är utmanande och givande och ger dig möjlighet att utveckla dina färdigheter inom kundhantering och marknadsföring. Samtidigt får du möjligheten att ta del av en attraktiv bransch och verka inom kultur och lärande.

Anställningen är på heltid fram till 31.12.2020. Arbetet börjar enligt överenskommelse.

Ytterligare information om tjänsten får du av läromedelschef Inka Hedman, tfn 0407322171 måndag 4.3.2019 kl. 10–11 och torsdag 7.3.2019 kl. 13–14.

Skicka ansökan och CV samt löneanspråk senast fredag 15.3.2019 till inka.hedman@otava.fi.

Mer information och kontaktuppgifter hittar du på careers.raseborg.fi

Beslut om renovering ska inte grunda sig på symptom Enkäter om inomhusluft för användare av byggnader i Finland tolkas ofta som mätningar för byggnaders skick och orenheter i inomhusluften.

Användarnas symptom är värdefull information för att hantera problem med inomhusluft, men renoveringsbesluten ska i första hand basera sig på forskningsdata om byggnadernas tillstånd. Experter från THL skriver om ämnet i en artikel som publicerades den 18 februari i tidskriften Ympäristö ja terveys.

Man kan inte heller dela in byggnader svartvitt i ”hälsosamma” och ”sjuka” på basis av människors symptom eller ut-

sättning eftersom det förekommer mer eller mindre symptom och utsättande faktorer i alla byggnader. En viss grad av exempelvis mikroborsakade skador förekommer i nästan varje byggnad i något skede. En sådan byggnad där ingen uppvisar symptom finns heller inte. Det är klart att problem med inomhusluft borde förebyggas och att problemen borde skötas raskt.

Missuppfattningar angående inomhusluft och att använda symptom som mätare för orenheter i inomhusluften förvårar en rationell hantering av problemen. I värsta fall renoveras fel byggnader, istället för dem vars förhållanden är skadligare för hälsan.

Förlagsaktiebolaget Otava hör till Otava koncernen och är ett av Finlands ledande förlag inom allmän litteratur och läromedel. Till våra verksamhetsområden hör böcker, handel, tidningar och nya affärsverksamheter. Otava Utbildning har gett ut läromedel på svenska sedan år 2012.

otava.fi/otavautbildning

12

28.2.2019 • Nr 4

Galakväll på operan I gymnastiksalen i Åshöjdens grundskola i Helsingfors är det nånting på gång. Mängder av elever rör sig på golvet medan de stirrar på sina telefonskärmar och sjunger, nästan mässar som i trans ”Vi vill se, vi vill också vara med”.

Mitt på golvet sitter operasångerskan Elli Vallinoja som med mäktig sopran sjunger om hur hennes hund fått ”13 000 visningar, 5000 likes”, vilket uppenbarligen gör henne nöjd.

Det som sker här är en repetition för skoloperan Djurens planet som är ett samarbete mellan elever i årskurserna 3–6 i musikklasserna i Åshöjdens grundskola och yrkesfolk från operavärlden.

Skoloperans huvudtema är denna gång människans förhållande till djuren. Vår planet tillhör djuren och människorna, vi har alla rätt att leva här – men i hur hög grad får vi besluta om andras liv?

Synopsis och librettot bygger på en workshop vid Åshöjdens skola i mars 2018, där eleverna fick komma fram med sina känslor, tankar och önskningar om den blivande operans ämne.

– Eleverna återkom upprepade gånger till teman om förhållandet mellan människan och djuren, om empati och längtan att bli sedd, sammanfattar librettisten Monica

Vikström-Jokela på Nationaloperans webbplats.

Operan har premiär i Almisalen i Helsingfors den 15 mars och har tre föreställningar. För regin står Martina Roos och operan är komponerad av Cecilia Damström.

Från hösten 2019 får elever från finlandssvenska skolor delta i projektet på olika håll i Finland.

Skolorna får anmäla sig inför hösten och då åker teamet ut till de skolorna och jobbar med eleverna på ort och ställe. Föreställningen hålls då i skolans festsal eller gymnastiksal. Rekvisitan och instrumenten kommer från Nationaloperan, de åker ut med en paketbil, berättar musiklärare Anna Schultz i Åshöjdens grundskola.

– Mina elever gör nu en bandning av operans sånger som de andra skolorna i höst kan lyssna på när de övar med sina lärare.

Repetitioner på operan Sedan januari har hon övat med sina musikklasser två gånger i veckan och ett par veckor före för-

 Uppe t.v. Elli Vallinoja (i rött) och Saara Kiiveri som matte och hund i färd med att ta en selfie. Uppe t.h. Anna Schultz som med sina musikklasser i Åshöjdens grundskola övat in körpartierna. På den nedre bilden kollar (fr.v.)Theo Zilliacus, Johan Stadius och Isak Meriläinen in och gillar bilderna på hunden.

ställningarna flyttar repetitionerna till operan.

Klasslärare Caroline Marjamäki kommer också att vara med på operan, där undervisningen sker i pauserna och bland annat på pekdator.

– Vi har övar på plattorna i tre

veckor för att de skall vara bekanta då de behövs, berättar Caroline.

Arbetet med operan är en utmaning, bland annat har eleverna scheman gjorts om och vissa block har flyttats framåt, men det ger också eleverna väldigt mycket, tycker Caroline Marjamäki och

Anna Schultz håller med.

Djurens planet är Finlands nationaloperas och -baletts första skolopera på svenska och den produceras med stöd av finlandssvenska fonder.

och tidigarelägger språkundervisningen i daghem och skolor.

De barn som börjar skolan i år är den första åldersgruppen som i hela landet börjar få undervisning i ett främmande språk redan i årskurs ett. Arbetsgruppen som nu tillsätts siktar redan på nästa skede där man inför språkbad i daghemmen och gör språkutbudet mera mångsidigt.

Penkis samtidigt. Finlands gymnasistförbund oroar sig för att traditionen med firandet av bänkskuddardag, penkis, alltså abiturienternas sista skoldag innan studentskrivningarna börjar, skall urvattnas om penkis firas på olika dagar i landet. Denna vår fö-

rekom redan en spridning och en rentav större spridning sägs vara på kommande nästa år.

Nu vill Finlands gymnasistförbund att penkis skall firas på samma dag i alla delar av landet.

– Det handlar inte om att man alltid har gjort på det sättet, utan om att gymnasiestudier skapar en gemenskap och stärker gymnasieutbildningens identitet, Penkis är gymnasietraditionens kronjuvel och är en festdag inte bara för den enskilda abiturienten (bilden), utan för hela gymnasiefältet, säger förbundets ordförande Roosa Pajunen och föreslår att penkis år 2020 ordnas torsdagen före den första sportlovsveckan, alltså vecka 8.

text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Stökigt som på ett cocktailparty.

Barn klarar sämre av det så kal�lade cocktailpartyfenomenet än vuxna, har neurologiska experter vid Aaltouniversitetet påvisat i en undersökning utförd tillsammans med forskare vid det belgiska sjukhuset Erasme. Med cocktailpartyfenomenet avses en situation i vilken man endast kan vara uppmärksam på en del av ljuden runt omkring, exempelvis den man samtalar med.

– I en högljudd miljö, såsom ett bullrigt klassrum, störs barnets förmåga att koncentrera sin uppmärksamhet på läraren, vilket i sin tur kan påverka läranderesultaten, säger seniorforskare Veikko Jousmäki vid Aaltouniversitetet.

Ifall inget störande ljud finns i miljön bibehåller både vuxna och barn sin koncentrationsförmåga.

Om ljudnivån stiger kan en vuxen fortfarande följa med ett samtal,

medan barnets uppmärksamhet rätt fort blir sämre.

Jousmäki berättar att målsättningen för kommande undersökningar är att finna sätt för barnen att klara av också en bullrig lärandemiljö.

LF outsourcar tidningar. Lärarförbundet i Sverige vill lägga ut produktionen av sina medlemstidningar på en extern part.

Målet är, enligt ett pressmeddelande från förbundet, att ”hitta en extern leverantör som kan producera tidningar av högsta kvalitet till en lägre kostnad än i dag och samtidigt öka tempot i den digitala utvecklingen”, berättar publikationen journalisten.se.

– Det kom helt som en överraskning, säger journalistklubbens ordförande Niklas Arevik om nyheten.

– Våra medlemmar är chockade, bedrövade och oroliga för sina

jobb.

Lärarförbundets kanslichef Sixten Frixon, säger till journalisten.se att lärarförbundet ”har en skyldighet gentemot medlemmarna att leverera största möjliga medlemsnytta till lägsta möjliga kostnad”.

Processen föreslås ske i form av en verksamhetsövergång, det vill säga att samtliga journalister får följa med till en framtida extern leverantör. Lärarförbundet ger ut sju tidningar och har knappt 30 anställda journalister.

Alltför litet språk. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen är bekymrad över att man i allt mindre grad och mer ensidigt studerar språk. Antalet som studerar A2språk frivilligt har minskat med ca en tredjedel på tjugo år. Grahn-Laasonen tillsätter en arbetsgrupp för att komma med förslag om nya åtgärder med vilka man stärker