Läraren 3 2019

kolumnen ... när jag är hemma, så har det sin egen tid, aldrig jag skulle frestas att läsa jobbets e-post, ЮЮ r sidan 10 eller vänslas med fru Wilma.

A

Posti Oy Posti Green

14.2.2019 • Nr 3 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Arbetet skall synliggöras

I Myllypohjan koulu i Lahtis räknar och bokför klasslärarna Laura Peltomaa och Katja Järvinen sina arbetstimmar för att synliggöra sitt arbete. De är med i försöket med årsarbetstid. ЮЮ r läs mera om försöket på sidorna 4–5

I årsarbetstidsförsöket utgår man från en årsarbetstid på 1520 timmar. foto: mattias fagerholm

Föreningarna förnyar sina stadgar FSL:s medlemsföreningar står inför att förnya sina stadgar framkom det vid förbundets föreningskurs förra veckan. Bland annat skall i stadgarna nu införas att årsmötet väljer vem som skall representera föreningen i FSL:s fullmäktige.

Dessutom skall revisorn ersättas av en verksamhetsgranskare. ЮЮ r sidan 5

Arbete inte bundet till tid och plats ”Det torde inte vara någon större hemlighet att man från arbetsgivarhåll gärna ser att lärarna i större utsträckning än tidigare knyts till skolan. Ett något föråldrat synsätt kan man tycka. I allt fler branscher är arbetet oberoende av tid och plats.”

MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

ЮЮ r sidan 2

För mycket byråkrati i lärarrummet I Lärarens serie skolvärldens ”Skolvärldens profiler profiler” intervjuas denna gång undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen. Hon tycker att lärarna skall få mera tid för undervisning. ЮЮ r mittuppslaget

2

14.2.2019 • Nr 3

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

”Jokainen tsäänssi on mahdollisuus” Bortgångne backhopparbacklegenden Matti Nykänen var inte bara känd för sina idrottsprestationer och stökiga privatliv, utan också för sina underhållande språkliga aforismer. Och Nykänens uttryck ”jokainen tsäänssi on mahdollisuus” beskriver väl det försök med årsarbetstid för lärare som pågår i en handfull skolor.

För visst kan försöket ses som en chans, en möjlighet att skapa ett lönesystem som ger lärarna lön för allt det arbete de utför. Det nuvarande lönesystemet som baserar sig på undervisningsskyldighet är föråldrat, då lärarna som bekant under årens lopp pådyvlats en massa arbetsuppgifter utöver själva undervisningen. Uppgifter som man rimligtvis bör få betalt för.

Den stora fördelen med försöket är att lärarna som medverkar bokför exakt vad de gör. Nu får man svart på vitt vilka arbetsuppgifter en lärare har. Försöket ger en välkommen statistik över hur mycket lärarna jobbar. Och i det hänseendet skall försöket ses som en möjlighet. Om man kan påvisa allt det merarbete som sysselsätter lärarna, så blir det ett användbart argument i kommande avtalsrörelser.

Försöket med årsarbetstid möter också motstånd bland lärare. På finskt håll har tonen tidvis varit hätsk och inte speciellt konstruktiv. I

ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen

det sammanhanget är det värt att påminna om att detta endast är ett försök. Och utan försök är det svårt att hitta ett bättre lönesystem. Kanske kunde man se på resultaten från försöket innan man skjuter ner det.

Det skall också sägas att det finns många farhågor som man inte skall blunda för. Hälsningen från våra nordiska grannländer tyder på att det finns skäl att vara på sin vakt. En oro bland lärarna är att den bundna arbetstiden, dvs den tid som lärarna är knutna till skolan skall öka. Den oron är obefogad under det första försöksåret, men under det andra kan det komma att bli ändring på den punkten. Det torde inte vara någon större hemlighet att man från arbetsgivarhåll gärna ser att lärarna i större utsträckning än tidigare knyts till skolan. Ett något föråldrat synsätt kan man tycka. I allt fler branscher är arbetet oberoende av tid och plats.

Lönenivån i försöksskolorna är också förhållandevis anspråkslös.

Och också om både arbetstagarna och -givarna är överens om att lärarnas lönesystem bör utvecklas, så är det här nog smärtpunkten. Det är inte rimligt med ett nollsummespel om lönesystemet skall reformeras. Det är svårt att sia om årsarbetstid är framtidens melodi. Oddsen är kanske, för att återigen citera Nykänen, fifty-sixty.

Om man kan påvisa allt det merarbete som sysselsätter lärarna, så blir det ett användbart argument i kommande avtalsrörelser.

Använder du lärarkalendern?

FSL

inFormerar

Om svaret är nej kan du avboka kalendern senast den 25 maj via fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

Lärarkalendern är en av våra populäraste medlemsförmåner, men om du inte har behov av den kan du meddela oss så postar vi inte kalendern för läsåret 2019-2020 till dig.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm

Kalendern för läsåret 2019-2020 är en fickkalender med pärmar i hård kartong precis som de senaste åren.

PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

Om du inte har användning för kalendern kan du, precis som ifjol, avbeställa den genom att logga in till medlemsregistret på www.koodata.net/fsl och kryssa för att du inte vill ha kalendern. Du loggar in med ditt medlemsnummer och slutdelen av din personsbeteckning.

Lätt som en plätt att avbeställa

Om du inte avbokar kalendern får du hem den per post kring midsommar.

Om du ändrar dig

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Ifall du avbokat kalendern men vill ha den ett annat läsår gör du bara en ändring i vårt medlemsregister.

Passa också på att uppdatera eventuella ändringar i dina medlemsuppgifter. Kanske du har flyttat eller bytt e-postadress? Kontakta vår avdelningssekreterare Anita Stark (anita.stark@ fsl.fi, tfn: 020 749 54 64) om du har frågor kring medlemskap eller medlemsavgifter.

3

14.2.2019 • Nr 3

Övningsskolor nu också inom småbarnspedagogiken Undervisnings- och kulturministeriet lediganslår specialunderstöd att sökas för försök med övningsskolor inom småbarnspedagogiken. Övningsskolorna, som redan förekommer inom den grundläggande utbildningen och har fått internationell spridning, utvidgas nu till att omfatta även småbarnspedagogiken. Meningen är att försöken genomförs under 2019–2020. Ansökan riktar sig till de universitet som ansvarar för utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik. Det går att ansöka om totalt 1,2 miljoner euro i specialunderstöd.

Målet med den nya lagen om småbarnspedagogik har varit att fler ska delta i den småbarnspedagogiska verksamheten. Den nya

lagen ändrar också daghemmens personalstruktur. Framöver betonas den pedagogiska kompetensen mer än tidigare.

Också behovet av övning i anslutning till utbildning för lärare inom småbarnspedagogiken samt styrning och utveckling på basis av examina har ökat.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen betonar att övningsdaghem och nätverk mellan dem kommer att bli allt viktigare.

– Småbarnspedagogiken är det första steget och grunden för det finländska utbildningssystemet.

Det blir allt viktigare att utveckla den så att varje barn kan få en bra start. Försöket med övningsskolor inom småbarnspedagogiken öppnar nya möjligheter att utveckla praktiken i anslutning till utbildningen för lärare inom små-

barnspedagogiken, säger undervisningsministern.

Enligt undervisningsministern finns det skäl att stärka samarbetet mellan utbildningen för lärare inom småbarnspedagogiken, övrig lärarutbildning och forskning inom området.

– De nya övningsskolorna är ett naturligt första steg i en kontinuerlig utbildning. Övningsskolorna inom småbarnspedagogiken stöder samarbetet mellan forskningen inom området, universitetsundervisningen och daghemmen. Genom det nya samarbetet kan vi även förbättra den handledning som den studerande får på universitetet och under praktiken.

Det går att ansöka om specialunderstödet under tiden 4.2.11.3.2019.

Enighet råder om att åtgärda dålig inomhusluft Nästan alla riksdagspartier anser att det behövs ett långsiktigt tillväxtprogram för att höja finansieringsnivån för utbildningen.

Det visar en enkät som Undervisningssektorns fackorganisation OAJ låtit göra. Partierna är också eniga om behovet av ett nationellt finansieringsprogram för att åtgärda problemen med dålig inomhusluft.

Enligt finansministeriets färska uträkningar borde följande regering anpassa statskassan med åtminstone två miljarder euro.

Riksdagspartierna uppger ändå att man inte vill spara i utbildningen. Det beskedet välkomnar OAJ:s ordförande Olli Luukkai-

 200 miljoner euro borde investeras i den grundläggande utbildningen, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. foto: jakke nikkarinen

nen.

– Utbildningen måste stärkas

och 200 miljoner euro borde investeras i den grundläggande utbildningen, säger Luukkainen till tidningen Opettaja. Det skulle ge fler speciallärare till början av lärstigen och mera undervisningstimmar och handledning.

De gröna och Vänsterförbundet vill i lag reglera antalet lärare per skola.

På frågan om strävan till ekonomisk vinning inom privat småbarnspedagogik borde begränsas svarar De gröna, Vänsterförbundet och Blå framtid att de är helt av samma åsikt.

OAJ bad samtliga riksdagspartier besvara tio utbildningsrelaterade frågor. Hur partierna har svarat kan man i detalj läsa på OAJ:s webbplats www.oaj.fi.

Olagliga arbetskontrakt står Helsingfors och Grankulla dyrt Helsingfors förvaltningsdomstol har dömt Helsingfors stad till att betala en klasslärare sex månaders lön på grund av att staden utan orsak anställt läraren i tidsbundna arbetsförhållanden.

Utöver detta åläggs staden att betala rättegångskostnaderna på 2500 euro till lärarfacket OAJ. Läraren hade tre arbetsförhållanden som sträckte sig på ett år. Rätten ansåg att det endast fanns fog för ett temporärt arbetsförhållande under det första året.

Helsingfors stad motiverade

sitt beslut att anställa läraren i dylika arbetsförhållanden med variationer i elevunderlaget, minskade ekonomiska anslag samt att skolans elevupptagningsområde eventuellt skulle ses över de närmaste åren. Hovrätten slog ändå fast att elevunderlaget varit rätt stabilt i skolan och att fluktuationer i elevunderlaget i sig inte utgör ett lagligt skäl för ett tidsbundet arbetsförhållande.

OAJ har under året vunnit flera liknande rättstvister. Nyligen tvingades Grankulla betala 12 månaders lön åt en klasslärare och 10

månaders lön åt en annan. Också här var orsaken på varandra följande tidsbundna arbetskontrakt, utan att det fanns något skäl till det. Grankulla stad hävdade att lärarna i flera år fungerat som vikarier, men OAJ kunde påvisa att lärarna de facto inte vikarierade någon annan lärare.

– Lagstiftningen vad gäller temporära arbetsförhållanden är rätt tydlig, säger Tukiainen. Om arbetet fortsätter år efter år bör läraren anställas i ett ordinarie arbetsförhållande. mattias fagerholm

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Mediernas makt Skolan har under de senaste åren ofta diskuterats i medierna.

Tyvärr handlar det alltför ofta om artiklar eller inslag där man vill lyfta fram brister eller uppmärksamma teman som skapar debatt, alltför ofta en debatt som är väldigt svartvit utan någon som helst gråskala.

Då ett enskilt fall tas upp i medierna är det nästan alltid skolans rektor som i egenskap av ledare för skolan får bemöta den kritik som riktats mot hela skolan.

Skolan ska självfallet debatteras och FSL lyfter också upp sådant som kunde utvecklas i skolan, men vi strävar alltid efter att komma med lösningar på problemen. Under det senaste läsåret har medierna enligt mig allt oftare fokuserat på att lyfta upp fall där skolan och i förlängningen rektorn som person ifrågasätts då det handlar om skolans verksamhet som helhet.

Ett exempel är mobbningsdiskussionen i VBL där tidningen ensidigt kör sin egen agenda. Visst är det bra och nödvändigt att motarbeta mobbning, men metoden tidningen tyr sig till är enligt mig inte helt objektiv. Att säga att antimobbningsarbetet inte har fungerat på länge och sedan citera föräldrar som inte vill ha sina barn i en viss skola utan att känna till verksamheten i skolan är att ta journalistiska genvägar. Att en av de intervjuade senare på sin Facebooksida måste förklara sina uttalanden är också ett tecken på att tidningen är ute efter klick, inte att objektivt belysa ärendet.

Ett annat problematiskt fall är situationen som uppkom i Karleby efter en filmvisning i gymnasiet som en del av studerandena uppfattade stå emot deras övertygelse. Det här ledde till att rektorn för gymnasiet fick utstå besk kritik för det som var hela stadens förfarande, bara för att artikeln var otydligt formulerad.

Skolan ska naturligtvis vara en del av de frågor medierna lyfter upp, men mediernas uppgift ska vara att rapportera objektivt.

Är dagens medier på rätt väg då en artikels kvalitet mäts i antal klick den får? Tempot inom medievärlden är högre än tidigare och det leder till att även garvade journalister väljer att göra saker snabbt utan att ta sig tiden att granska fakta. Klickjournalistiken skapar nya krav. Ibland är det dessutom en annan person än journalisten själv som rubriksätter artikeln – mycket kan alltså gå fel.

Rektorer och skolan överlag är sårbara i medierapporteringen, dels handlar det om att de alltid måste beakta de berördas integritetsskydd, dels måste de beakta tystnadsplikten. Det här gör att de alltid hamnar i underläge då de inte kan berätta öppet om hur verkligheten ser ut.

FSL arbetar aktivt för att göra rektorsarbetet attraktivt och meningsfullt. Därför är det viktig att rektorernas arbetsbörda diskuteras öppet och lösningsinriktat. Vi kommer i vår att hålla en kurs för rektorer där vi också kommer att diskutera mediernas roll, men också förbundets roll då det gäller att erbjuda stöd och rådgivning.

Skolan ska naturligtvis vara en del av de frågor medierna lyfter upp, men mediernas uppgift ska vara att rapportera objektivt. En rapportering som bygger på research, kritisk granskning och kontroll av fakta.

4 Varje arbetstimme skall räknas och bokföras. Det skall synliggöra det arbete som lärarna gör utöver undervisningen.

Men hur de lärare som överskrider taket för årsarbetstid skall ersättas är skrivet i stjärnorna.

Tidningen Läraren har besökt en skola som är med i försöket med årsarbetstid.

M

yllypohjan koulu i Lahtis gick med i försöket med årsarbetstid då läsåret inleddes i augusti. Men helt självklart var det inte för kollegiet. En omröstning arrangerades och en förutsättning för att det skulle bli grön ljus för försöket var att minst två tredjedelar röstade ja. I Myllypohjan koulu valde man, i motsats till de andra försöksskolorna, att låta alla rösta, inte bara de som är OAJ-fackanslutna.

– På ett sätt känns det som att ingenting har förändrats. Vi jobbar på samma sätt som tidigare och jobbet består av samma element som förr, säger klasslärare Laura Peltomaa.

– Men det har tydliggjort hur mycket man jobbar. Nu har vi svart på vitt att dagarna är långa och arbetstimmarna många.

– Inte har mitt jobb förändrats.

Det som har förändrats är att jag nu betydligt bättre inser vad jag sätter min tid på, säger Katja Järvinen, också hon klasslärare.

Försök på fyra orter Det är uttryckligen lärarnas utökade arbetsmängd och då i synnerhet arbetet utanför lektionerna som har fått lärarfacket OAJ att gå in för försök med årsarbetstid i en handfull skolor. Förutom i Lahtis finns det försöksskolor i Helsingfors och Vanda. Och vid årsskiftet kom också en skola från Vasa med i projektet. Totalt sju skolor är nu med i försöket. Samtliga är lågstadieskolor.

Bokför dina arbetstimmar Bakgrunden till försöket är att lärarnas arbetssystem borde förändras så att det bättre motsvarar det förändrade lärararbetet. I försöksskolorna utgår man från en årsarbetstid på 1520 timmar. Där ingår givetvis de undervisningstimmar som läraren håller, men vid Myllypohjan koulu gör lärarna så att de bokför allt arbete också utöver den schemalagda undervisningen.

– Jag tycker att det är jättebra att vi bokför vad vi gör. En del säger att det är jobbig, men jag upplever inte att det är belastande, sä-

14.2.2019 • Nr 3

Försök med årsarbetstid skall synliggöra lärarnas arbete ger Katja Järvinen.

– Motståndet bottnar i att lärarjobbet inte är ett ”klockkortsjobb” och man är inte van med att bokföra sina timmar. Det skapar en rädsla att man vill införa ett system som knyter lärarna till arbetsplatsen i åtta timmar, säger Laura Peltomaa.

I början av läsåret gjorde rektorn en grov uppskattning hur timmarna skulle fördelas. Nu under det första försöksåret handlar det närmast om att bokföra arbetstimmarna i olika kategorier.

Men nästa läsår, då lärarkåren vet vad man sätter sina arbetstimmar på är det lättare att planera hur arbetstimmarna skall fördelas.

Räcker 1520 timmar till?

– Nej, under inga omständigheter för mig, säger Järvinen. Men det finns av alla kategorier i vårt kollegium. Vi har lärare som går över gränsen på 1520 timmar, vissa landar ganska precis det och somliga går under.

Och vad händer då?

– Det vet vi inte i det här skedet. Och det är en fråga som vi nog förundrar oss över, säger Peltomaa. Vi vet inte om de som går över gränsen får någon form av övertidsersättning.

 Lärare är inte vana vid att bokföra sina arbetstimmar, säger klasslärare Laura Peltomaa.

Blygsam ersättning För de lärare som medverkar i årsarbetstidsförsöket stiger grundlönen en aning. För en klasslärare innebär det en summa som motsvarar nästan två övertimmar, eller i klartext ca 200 euro.

Men då har man i försöket också utgått från att lärarna undervisar två timmar mer än undervisningsskyldigheten på 24 timmar per vecka.

– 200 euro är nog en maximal ökning. Vi når nog inte riktigt till det. Men ingens lön har sjunkit, säger Katja Järvinen. Alla har fått lite mera lön, men det kan röra sig om ca 30 euro till en dryg hundralapp beroende på arbetsuppgifter. Är det här ett sätt att få upp lärarnas löner?

– Jag vet inte hur man skall få folk att inse att lärarna jobbat hisnande mängder och att lönen borde höjas, säger Katja Järvinen.

 Klasslärare Katja Järvinen anser att lärarna jobbar hisnande mängder.

– Men vi har aldrig tidigare fått så här detaljerad data över hur lärare jobbar. Och det är en bra grund för fortsatta förhandlingar. En tanke med försöket är också att om någon lärare sysslar med tex skolutveckling så skall man kunna gå ner i undervisning utan att lönen sjunker.

Kritik och farhågor Det har riktats en hel del kritik mot försöken med årsarbetstid och farhågorna inom lärarkåren har varit många. Till exempel finns en rädsla för att lärarna skall bindas till skolan mellan kl 8 och 16, att det blir fler arbetsdagar och att sommarlovet naggas i kanterna. Så är inte fallet i försöksskolorna. Antalet arbetsdagar och

dess placering är oförändrade, loven är förlagda precis som tidigare och den tid läraren är bunden till arbetsplatsen är oförändrad. I klartext: I försöket med årsarbetstid har man inte gått in för någon kanslitid för lärarna.

Bunden och obunden arbetstid Den obundna arbetstiden, dvs den tid som läraren själv avgör var och när hen jobbar, ligger mellan 25– 40 procent. Den obundna arbetstiden är kopplad till den nuvarande undervisningsskyldigheten. För en klasslärare med en usk på 24 timmar utgör den obundna arbetstiden 25 procent av den totala arbetstiden. För en modersmålärare en usk på 18 timmar ligger den obundna arbetstiden på 40 pro-

cent. Detta gäller för försökets första år, och efter det finns det en möjlighet att justera den bundna arbetstiden.

Den bunden arbetstiden har varit en fråga som väcker starka känslor inom lärarkåren. Det har också resulterat i hetsiga tongångar på exempelvis sociala medier.

– Jag säger ingenting om försöket på Facebook. Där är en sådan lynchstämning och det är ganska personliga påhopp, säger Katja Järvinen. Det här är bara ett försök som försöker ge svar på frågan om det här är ett bättre system än det vi har nu. Om vi aldrig testar något kan vi inte heller åstadkomma någon förändring. text och foto: mattias fagerholm

5

14.2.2019 • Nr 3

”Is i hatten” Inga svenska skolor medverkar i försöket med årsarbetstid. Det är kanske en orsak till att diskussionen kring försöket varit sansad på finlandssvenskt håll. Detta i jämförelse med en tidvis hätsk finsk debatt.

FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund manar till lugn och hoppas på en konstruktiv debatt.

– Is i hatten nu, säger Holmlund.

– Det här är bara ett försök.

Inte ett facit.

Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström betonar att det inte finns någon större dramatik i försöket.

– Det är inte meningen att det skall innebära fler arbetsuppgifter för lärarna. Tanken är att allt arbete skall definieras och att uppgifterna skall rymmas inom ramen för årsarbetstiden, säger Wikström.

– För de lärare som har svårt att sätta gränser kan det vara bra om det finns ett tak för hur mycket man ska jobba.

Också svenska skolor med?

FSL ställer sig positivt till att också svenska skolor skulle gå med i försöket. Ett större dilemma än att det saknas svenska skolor är ändå

Fakta om försöket med årsarbetstid ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○

Mål: Att klargöra hur lärare kunde få betalt för allt arbete Försökstid: 1.8.2018–31.7.2023 7 finska lågstadieskolor i Helsingfors, Vanda, Lahtis och Vasa Knappt 200 lärare medverkar Antal arbetsdagar och lovens placering oförändrade 1520 arbetstimmar/år I försöket har avtalats om ersättning för arbetstid som överskrider 1520 h Inte kanslitid för lärarna Obunden arbetstid: 25–40 procent (beror på usken under det första försöksåret) Grundlön för en klasslärare i försöket: 2828 euro Grundlön för en klasslärare nu: 2635 euro

den totala avsaknaden av 7–9 skolor. Det är sannolikt den bundna arbetstiden som avskräcker ämneslärarna.

– Ämneslärarna är kanske rädda för att undervisningen ökar utan att det syns i lönekuvertet.

Jag förstår också att ämneslärare som har många övertimmar kan vara kritiska, säger Wikström.

En fördel med ett system som inte bygger på usk är att arbetskraften kunde utnyttjas flexiblare. Till exempel kunde lärare i en viss livssituation välja att undervisa lite mindre under en viss period och jobba med andra uppgifter på skolan, utan att gå ner i lön.

– Det skulle vara enklare om det fanns mera smörjmedel, konstaterar Jan-Mikael Wikström. text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors

 – Det här är modellen, säger FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström om försöket med årsarbetstid.

Usken motsvarar inte dagens behov Sju frågor om årsarbetstid till OAJ:s ordförande Olli Luukkainen Varför försök med årsarbetstid?

– Den nuvarande modellen med undervisningsskyldighet tar inte i tillräcklig utsträckning hänsyn till lärarnas förändrade arbetsbild. Det har kommit mycket merarbete vid sidan av undervisningen. Och något måste man göra åt det.

Usken motsvarar inte dagens skolverklighet och behov. På fältet upplever man också att det nuvarande systemet inte är rättvist.

Vad säger arbetsgivaren?

– Arbetsgivaren har varit mycket negativt inställd till att förnya systemet med usk, så att man där kunde bygga in också övriga uppgifter. Arbetsgivaren vill ha årsarbetstid för det är flexiblare för dem.

– Att göra förändringar i usken kostar alltid. Arbetsgivaren kunde tänka sig någon form av medeltal för usken, d.v.s. ett nollsummespel där några lärarkategorier får högre usk, och några lägre. Men inte kan ett fackförbund gå med på att försämra vissa medlemmars arbetsförhållanden. Pengar har inte hittats. Både arbetsgivaren och arbetstagaren har intressen här, men frågan är hur pusslet läggs så att båda parter kan köpa det. Men båda ser ett behov av att utveckla lönesystemet.

Din personliga åsikt om årsarbetstid?

– Vi måste bygga ett sådant system som ser till allt det arbete som en lärare gör. Man skall få betalt för allt arbete man gör. Och helhetsarbetsmängden måsta vara kontrollerbar. En fördel med årsarbetstid är att man får ett tak för arbetsmängden. Är årsarbetstid ett sätt att höja lönerna?

En del lärare är rädda för att förlora, andra hoppas vinna.

– Vi försöker oberoende av system höja lönerna.

Men jag utgår från att om man får in alla arbetsuppgifter i lönesystemet så borde det synas i löneutvecklingen också.

Begränsas lärarnas frihet?

– Lärare får idag rätt fritt bestämma över sin arbetstid. Nu vill arbetsgivaren komma in på den tomten. Man vill tydligare kunna definiera hur lärarna använder sin arbetstid. För oss är lärarnas autonomi en helig sak. Det är det också i fortsättningen.

Hur förhåller du dig till kritiken mot försöket?

– Jag förstår att det finns farhågor. En del lärare är rädda för att förlora, andra hoppas vinna. Vår utgångspunkt är ändå att ingen ska förlora. Men därför behöver vi ett försök så att vi kan hitta en modell som avlägsnar dessa rädslor.

Kommer man att hitta ett samförstånd i den här frågan?

– Inom yrkesutbildningen hittade vi samsyn.

Varför skulle man inte kunna göra det inom andra lärarkategorier? I förhandlingar måste utgångspunkten vara att det inte finns en enda fråga som inte går att lösa. mattias fagerholm

 Arbetsgivaren kunde tänka sig någon form av medeltal för usken, d.v.s ett nollsummespel där några lärarkategorier får högre usk, och några lägre, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

– Men inte kan ett fackförbund gå med på att försämra vissa medlemmars arbetsförhållanden. foto: jakke nikkarinen

6

14.2.2019 • Nr 3

Ge lärarna tid att underv Det har smugit sig in allt för mycket byråkrati i lärarrummen. Det äter av den tid som lärarna kunde ge sina elever. Lärarna borde kunna fokusera på sitt kärnuppdrag, nämligen att undervisningen, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

När det gäller nedskärningarna inom undervisningssektorn ångrar hon ingenting och konstaterar att vi går mot ljusare ekonomiska tider.

L

ärarnas arbetsbelastning har redan länge varit en fråga som sysselsatt lärarfacken OAJ och FSL och det budskapet har också nått undervisningsministeriets korridorer.

Ett budskap som man inte blundar för säger Sanni Grahn-Laasonen (Saml).

– Lärarna behöver mer tid för sitt kärnuppdrag, för undervisningen. Det har smugit sig in en massa pappersarbete för lärarna.

Och det äter av den tid som kun-

de användas för eleverna. Vi behöver se över uppgifterna så att lärarna kan fokusera på sin huvuduppgift.

Hur skall man göra det?

– Ett steg i den riktningen är att vi går in för att projektansökningar görs en gång per år, inte flera gånger. Det testar vi första gången i år. Det skall minska på ”ansökningskarusellen”, säger Grahn-Laasonen. Och den förnyade lagstiftningen kring elevvården ledde till en hel del rapportering för skolan. Det måsta vi gå

igenom en gång till.

– En annan sak är kompanjonundervisning. Då kan man dela på bördan och också få stöd av en annan lärare. Tutorlärare har också fört in syre på fältet.

– I Finland skall vi lita vi på att våra lärare, som är bäst i världen, hittar de bästa lösningarna. Vi skall inte införa detaljreglering. På 90-talet avreglerade vi skolan och det var rätt val. Men under åren har det igen samlats för många direktiv ovanifrån. Det kanske skrämmer lärarna ibland

och får dem att tvivla på att de har agerat rätt.

Du säger att våra lärare är bäst i världen. Hur skall vi se till att det är så också i framtiden?

– Vi måste värna om yrkets attraktionskraft. Och lärarutbildningen skall utvecklas. Vi har redan satsat 60 miljoner på lärarutbildningen. Det måste följande regering fortsätta med. Det är det effektivaste sättet att utveckla skolan, säger Grahn-Laasonen.

– Och i framtiden skall varje lärare ha en egen utvecklingsplan.

Fortbildningen borde bli mer systematisk.

Hur skall man då göra läraryrket attraktivt?

– Arbetsförhållandena bör vara i skick. Lönefrågorna är sedan i händerna på arbetsmarknadsorganisationerna. Staten kan inte

påverka där. Jag kan bara hoppas på goda beslut.

Har personifierat nedskärningarna Den nuvarande regeringen har fått utstå tuff kritik för sina nedskärningar inom undervisningssektorn. Enligt lärarfacket OAJ:s beräkningar uppgår nedskärningarna till 862 miljoner. Ofta har det fallit på undervisningsministerns lott att försvara nedskärningarna, så även denna gång.

– Alla riksdagspartier har varit tvungna att skära i utbildningen. Det har skett både under den nuvarande och föregående regeringsperioden. Vi levde i en tid då statsskulden hade fördubblats, arbetslösheten var hög och den offentliga ekonomin var körd i botten. Men nu är det andra tider. Ef-

7

14.2.2019 • Nr 3

”Samlingspartiet har valt skattelättnader framom utbildningen” Den här regeringen har samtidigt som man skär i utbildningen gjort skattelättnader på en och en halv miljard. Sanni Grahn-Laasonen ger gärna bilden av att man har skurit ner för att det är dåliga tider. Det stämmer inte, säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson. Man har valt skattelättnader framom utbildningen.

Vad tycker du om det?

– Det är ett värderingsval. Det finns inte ett behov av att stimulera ekonomin med skattelättnader i en situation då det går bra ekonomiskt.

VF satt med i förra regering som också skar i utbildningen. Hur ser du på det?

– Ja, det skars ner i utbildningen under förra regeringsperiod.

Men det finns bara ett parti i Finland som har som har ansvar för alla de nedskärningar som gjordes under förra regeringsperiod och under den här regeringsperioden, och det är Samlingspartiet. Inget

annat parti har skurit lika mycket i utbildningen, säger Andersson.

– De partier som var med i föregående regering hade ett samförstånd att den här linjen inte kan fortsätta. Men man fortsatte ändå under den här perioden.

Finansministeriet aviserade nyligen att följande regering bör minska hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin med två miljarder.

Hur skall man i det läget kunna satsa på utbildningen?

– Skall man balansera ekonomin så är det bättre att göra det genom en rättvis skattepolitik än att fortsätta med nedskärningar. Utbildningen är central när det gäller Finlands tillväxt. Om vi fortsätter att skära har vi ingenting kvar att bygga framgång och sysselsättning genom.

Har byråkratin minskat i skolan?

– Det är ett faktum att man har gett skolan mer och mer uppgifter hela tiden. Till exempel vad gäller den nya läroplanen, mobbning och

Sanni Grahn-Laasonen ○ ○ Född 1983. ○ ○ Politisk karriär: invald i riksdagen 2011, miljöminister 2014–2015, undervisningsminister från år 2015. ○ ○ Medlem av Forssa stadsfullmäktige. ○ ○ Viceordförande för Samlingspartiet. ○ ○ Plock ur övrig arbetslivserfarenhet: journalist vid Iltalehti, Alexander Stubbs pressekreterare under hans tid som utrikesminister.

 Vänsterförbundets ordförande Li Andersson föredrar en ”rättvis skattepolitik” framom nedskärningar för att balansera ekonomin. foto: vänsterförbundet

arbete för jämställdhet. Man säger att man vill minska på byråkratin, men samtidigt har man en massa förväntningar på skolan och lärarna. Det är motstridigt att säga att man inte skall normstyra samtidigt som man ger mer och mer uppgifter.

Vilket är ditt utbildningslöfte?

– Ett krav som vi har i kommande regeringsförhandlingar är att återinföra den subjektiva rätten till dagvård. Jag kan lova att vi inte kommer vi inte att fortsätta på nedskärningslinjen, säger Li Andersson. mattias fagerholm

Nedskärningar inom utbildningen regeringen sipilä 862,8 miljoner föregående regeringsperiod (2011–2015) 1309,50 miljoner Källa: OAJ

visa ter halva regeringsperioden fick vi tillväxt, ekonomin i balans och 120.000 nya jobb. Nu har vi också kunnat göra satsningar inom utbildningen och det har verkligen behövts.

Hur syns de satsningarna?

– Det syns exempelvis i att vi har tidigarelagt språkundervisningen.

Men det är ändå ett ganska långt minus i nedskärningskolumnen, också om satsningar gjorts.

– Utbildningens resurser ligger idag på 2010 års nivå. Men vi går mot ljusare tider och det gäller att se till att den goda utvecklingen fortsätter.

Du har personligen fått mycket kritik för nedskärningarna.

Hur har du upplevt det?

– Som politiker måste man tåla

skolvärldens profiler

I framtiden skall varje lärare ha en egen utvecklingsplan.

kritik. Det är förståeligt att folk reagerar på nedskärningar. Men man måste förstå att beslut fattas i den tid man lever i. Nu inföll min ministerperiod samtidigt som Finlands ekonomi var i botten. Ångrar du något?

– Jag är inte till min läggning en sådan att jag skulle ånga mig.

Jag vill blicka framåt. Så fort det ekonomiska läget har tillåtit det så har vi ökat på resurserna. Jag har klarat mig väl i regeringens interna armbrytning.

Kan man under nästa regeringsperiod betala tillbaka skulden till skolan?

– Jag kan inte ge några löften.

Det beror på hur ekonomin utvecklas. Vi kan inte spendera mera pengar än vad som finns. Men utbildningen är något vi bör satsa på. En möjlighet då årskullarna

minskar är att man använder den resurs som frigörs till att utveckla skolan. Det skulle jag hoppas att man gör. Det har man också gjort tidigare.

Sanni Grahn-Laasonen syftar på att nativiteten kraftigt dalar i Finland. Både på finskt och svenskt håll. För båda språkgrupperna pekar fruktsamhetskurvan stadigt nedåt, dock ser det aningen gynnsammare ut på finlandssvenskt håll. Men rätt snabbt kommer det här att få återverkningar i skolvärlden. I fjol föddes nämligen 48 700 barn i Finland, medan de som inledde årskurs ett var 61 000 till antalet.

Om de minskande årskullarna frigör resurser för att utveckla skolan är det tre saker som undervisningsministern betonar. Hon vill utveckla småbarnspedagogi-

ken, stärka grundskolan och satsa på det livslånga lärandet.

Jag har en stark tilltro till att läget är under kontroll.

Den finlandssvenska skolans utmaningar

Four more years?

Sanni Grahn-Laasonen är mån att betona att den finländska skolan är bra, både den finska och svenska. Men den finlandssvenska skolan har sina särdrag som också kräver speciella insatser.

– På den svenska sidan finns det ett behov av att utöka utbildningen av speciallärare. Vi behöver fler svenska speciallärare, säger Grahn-Laasonen.

– Och för några år sedan var vi oroliga för att de svenska eleverna var på väl att kunskapsmässigt hamna på efterkälken. Men nu har vi satsat på undervisningsmaterial och resultaten har förbättrats.

Det är riksdagsval i april och regeringsperioden lider med andra ord mot sitt slut. På frågan om Sanni Grahn-Laasonen vill fortsätta som undervisningsminister svarar hon politiskt korrekt att först skall valet hållas och ett regeringsprogram göras upp innan personfrågorna blir aktuella.

Men fortsättningen på svaret ger vid handen att hon knappast är omöjlig att övertala om frågan skulle bli aktuell.

– Glöden att utveckla utbildningen är minst lika stark som vid början av mandatperioden. text: mattias fagerholm foto: jakke nikkarinen

8

14.2.2019 • Nr 3

Föreningarna är viktiga intressebevakare för sina medlemmar

23 av förbundets 31 föreningar deltog i FSL:s föreningskurs i Tammerfors förra veckan. Det kunde vara flera, tycker ombudsman Jens Mattfolk, då han analyserar föreningsaktiviteten.

 Föreningarnas styrelser har ett ansvar för intressebevakningen bland sina medlemmar på orten, säger FSL:s ombudsman Jens Mattfolk.

Det finns föreningar som deltar mindre ofta i kurser än andra och som inte hör av sig så ofta till förbundskansliet.

– Om vi på kansliet har mindre kontakt med någon förening funderar vi nog på hur läget är där. Får medlemmarna intressebevakning i tillräcklig utsträckning?

Styrelserna för föreningarna har ett ansvar för intressebevakningen bland sina medlemmar på orten, säger Mattfolk.

– Intressebevakningen vilar på flera ben; föreningen, förtroendemännen och kommunikationen mellan förbundskansliet, föreningarna och de aktiva som har ett ansvar att sköta uppdraget. Ur medlemmarnas synvinkel är en välfungerande intressebevakning också en jämlikhetsfråga.

Om en förening inte fungerar bra kanske medlemmarna inte får information om t.ex. lokalpolitiska beslut gällande utbildning.

Hur kan man motivera föreningar som verkar föra en tynande tillvaro?

– Det är svårt. Vi har besökt ett par av

utan verksamhetsgranskare och suppleant.

Stadgeändringarna vilka kräver förbundsstyrelsens samtycke bör ske inom år 2019 och inlämnas till Patent- och registerstyrelsen för godkännande år 2020 eller 2021.

En annan sak som föreningarna bör vara medvetna om är det nya inkomstregistret som lyder under skatteverket. Det är en databas över inkomstuppgifter för varje inkomsttagare.

– Från och med 1.1.2019 skall löner och arvoden som föreningarna utbetalar anmälas till inkomstregistret, berättade förbundets ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman.

Noteras kan att detta berör alla former av lön och arvode, alltså också t.ex. dagtraktamenten och skattefria utbetalningar som kilometerersättningar.

– Dock inte ersättningar för erlagda utgifter, som till exempel betalda bussbiljetter som ersätts i efterskott, informerade Bergman.

dessa föreningar – men inte alla – för att få till stånd en ökad dialog. Visst kan föreningar skötas på olika sätt, men om vi har betydligt mindre kontakt med en förening än med andra föds kanske en viss osäkerhet.

Enskilda föreningars aktivitet kan variera en hel del. Jens Mattfolk tror att aktiviteten i vissa fall kan stå och falla med enstaka personer.

– Det gäller kanske framför allt de små föreningarna, som vi har flera av. Om en eller två eldsjälar leder verksamheten i flera år och sedan stiger åt sidan utan att ett lyckat generationsskifte i ledingen äger rum, kan föreningens aktivitet bli lidande.

Nya stadgar på kommande Det blir aktuellt att omarbeta föreningsstadgarna, fick kursdeltagarna veta.

– Vissa saker bör skrivas in i stadgarna eftersom förbundets stadgar har ändrats, sade förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström och syftade på den stadgeänd-

ring som skedde vid det som kom att bli FSL:s sista kongress sommaren 2018, och som gjorde fullmäktige till förbundets högsta beslutande organ. Ändringarna som bör göras handlar om att förbundets fullmäktige väljs vart fjärde år vid ett valmöte i samband med den höstens fullmäktigemöte. Föreningarna bör därför vid sitt vårmöte utse valombud inför valmötet, samt välja vem som skall representera föreningen i förbundets fullmäktige de följande fyra åren jämte två suppleanter för denna.

– Dessutom bör skrivas in att föreningen kan förrätta kompletteringsval antingen vid vårmötet eller höstmötet. Om föreningens fullmäktigeledamot byter förening under mandatperioden kan hon eller han inte fortsätta sitt uppdrag och första suppleanten tar då över. Ett kompletteringsval ordnas först ifall andra suppleanten måste tillträda som ordinarie.

En annan detalj som bör införas är att föreningarna inte längre skall ha revisorer

text och foto: tom ahlfors

FSLF ordnar program för alla På FSL:s föreningskurs representerades Finlands svenska lärarstuderandes förening av styrelseledamöterna Ronja Mannström och Felicia Snygg, bägge andra årets klasslärarstuderande i Vasa.

Deras förening är nu den största inom FSL.

Vad var det som fick er att bli medlemmar i FSLF? – Föreningen ordnade mycket olika evenemang som handlade om att nya studerande skulle lära känna varandra och skapa en gemenskap, säger Ronja Mannström.

– Det var inga stora evenemang, så man vågade gå på dem också som ny.

Felicia Snygg för fram Föreningsmässan i Vasa i regi av Åbo Akademis Studentkår. Olika föreningar erbjuder där möjligheten att bli medlem och ger information om sin verksamhet och aktiviteter som ordnas.

– På mässan får man olika förmåner så det är väldigt lätt att bli medlem i föreningarna, säger hon.

De är båda medlemmar i också andra föreningar än FSLF, i t.ex.

Brobyggarna och Rockföreningen. Brobyggarna är en förening

 Ronja Mannström (t.v.) och Felicia Snygg är båda andra årets klasslärarstuderande och bestrider varsin plats i styrelsen för Finlands svenska lärarstuderandes förening, FSLF, som är FSL:s största medlemsförening. Hemligheten är ett digert och varierande program.

som knyter band mellan olika skolor i Vasa. Ronja Mannström, som härstammar från Ekenäs, är med i Nyländska klubben.

Ingendera insåg från början att FSLF var en facklig förening. Det dröjde ända till våren det första studieåret innan det gick upp för dem. Det handlade först mest om vilka programpunkter som lockar till deltagande.

– När mina kompisar började prata om att söka sig till styrelsen började jag fundera på vad fören-

ingen egentligen har för syfte, säger Mannström. Är FSLF:s program festbetonat med sitsar och dylikt?

– Nej, vi har väldigt mycket annat än fester. Vi ordnar föreläsningar och lärarfrukostar, som är mycket uppskattade.

Gällande en plats i styrelsen säger Ronja Mannström att hon nog tänkte sig att det kunde vara roligt, men att det får bli i framtiden.

På årsmötet bestämde hon sig dock för att ställa sig till förfogan-

de för en styrelsepost.

Felicia Snygg ville också satsa på studierna inledningsvis.

– Det andra studieåret var jag tutor för de nya studerandena, vilket var kul. Varför inte söka en styrelsepost, tänkte jag. Då får jag ju vara med och ordna program och evenemang för andra studerande.

Vad tror ni har gjort FSLF till förbundets största förening, med sina 462 medlemmar?

– Det är nog för att vårt pro-

gram är så varierande och riktar sig till alla. Det finns något för envar, säger Ronja.

– Alla skall känna sig välkomna i FSLF. Vi är en förening för svenskspråkiga lärarstuderande i Finland och vi finns i Vasa, Åbo och Helsingfors och styrelsen försöker ha kontakt med alla.

Två av FSLF:s styrelseledamöter studerar i Åbo och ordnar evenemang där. text och foto: tom ahlfors

9

14.2.2019 • Nr 3

Giganterna har nått Dickursby De lyfter en tass (heter det så?) och de gapar och visar sitt tandgarnityr.

I bakgrunden hörs ur högtalare piskande regn, vinande vindar och åskmuller som blandas med det blodisande rytandet från dessa urtida djur i vår herres hage.

Lek är den högsta formen av forskning.

SKYLT UTANFÖR HEUREKA

 Nya rön har visat att Velociraptor hade en fluffig fjäderskrud och inte alls ödlefjäll.

D

etta är giganterna, skräcködlorna, dinosaurierna, ännu närmare bestämt sauropoderna, som nu visas som en utställning på vetenskapscentret Heureka i Dickursby i Vanda.

I och med detta firar Heureka sitt trettioårsjubileum.

Uställningen De gigantiska dinosaurierna förevisar rörliga dinosaurierobotar i deras ”livsmiljö”, men även dinosauriefossil och skelett som har byggts utifrån fossilfynd. Utställningen visar varför dinosaurierna blev så stora, hur paleontologer arbetar och på vilket sätt dinosaurierna lever vidare.

Heureka har producerat utställningen De gigantiska dinosaurierna i samarbete med amerikanska Exhibits Rex. Bolagets grundare Don Lessem är en expert inom dinosauriekunskap: den argentinska arten Lessemsaurus har rentav namngetts till hans ära. Lessem var även dinosaurieexpert vid produktionen av filmen Jurassic Park och en Velociraptor, som förekommer i filmen under namnet Raptor, förevisas också på Heureka.

Apropå Velociraptor. Nya paleontologiska och osteologiska rön har visat att denna dinosaurie de facto var fjäderbeklädd och ingalunda fjällbetäckt, som i t.ex. Jurassic Park, från år 1993.Dessutom var den i verkligheten betydligt mindre än vad som visas i filmer.

På utställningen på Heureka förekommer en trevlig liten fluffig Velociraptor. Ungefär lika hög som irländsk varghund.

Fel i Jurassic Park Don Lessem småler då han berättar om bakgrunden till att han hördes i samband med filmatiseringen av sin väns, Michael Chrichtons bok Urtidsparken (på engelska Jurassic Park).

– Jag påtalade många fel i Michaels bok!

Det finns inget blod i bärnsten, utbrister Don Lessem vid utställningens öppningspresskonferens i Heureka.

Han syftar på att forskarna utvinner dinosaurie-dna ur en mygga som bevarats i bärnsten.

Dessutom ondgör sig Don Lessem över att detta dna sedan kombinerades med dna från en groda.

– Grodor är inte alls släkt med dinosaurierna, det borde ha varit en fågel, vilket jag påpekade för Michael Chrichton, berättar

 Tyrannosaurus Rex var det största rovdjuret i kritperiodens Nordamerika och de växtätande dinosauriernas skräck. Den var tolv meter lång och vägde 6000 kg. Den hade större hjärna än de växtätande dinosaurierna och kunde därför lätt överlista dem.

amerikanen Lessem.

De första dinosaurierna levde under triasperioden, dvs. för cirka 240 miljoner år sedan. De blev en maktgrupp bland djuren under juraperioden, för cirka 200 miljoner år sedan. Och det förblev de i över hundra miljoner år. Människan är mycket ung i jämförelse med dinosaurierna: människornas existens på jordklotet har endast varat ett ögonblick jämfört med dinosaurierna.

Dinosauriernas tid vid makten upphörde för 66 miljoner år sedan, när en asteroid slog ner på jorden och kollisionen följdes av en mörk vinter som varade i flera år. Kylan och mörkret dödade skogarna och de djur som var beroende av dem. Först dog de växtätande dinosaurierna och strax därefter rovdinosaurierna. Endast en dinosauriegrupp överlevde: alla nuvarande fåglar härstammar från ett litet antal dinosauriearter som kämpade sig igenom katastrofen.

Paleontologin är en livskraftig vetenskap, varje vecka hittas nya fynd, säger Heurekas VD Tapio Koivu.

Kycklingfötter till lunch Beträffande den aktuella utställningen berättar han att vetenskapscentret stötte på ett utrymmesproblem. De dinosaurier som visas på utställningen är alla ungar eller ”tonåringar” eftersom takhöjden inte var tillräcklig för fullvuxna exemplar, av exempelvis de verkligt stora typerna, såsom den välkända vegetarianen Brachiosaurus, den med den långa halsen och som mätte upp till 14 meter på höjden som vuxen.

Koivu berättar att dinosaurier som tematik är vidlyftig, det är inte bara barnen som skall fascineras av giganterna, utan det kommer att ordnas även kvällar för vuxna.

– Det är viktigt att vi vuxna också kan lära oss såsom barnen lär sig, säger han.

Vid ingången till Heureka finns en skylt som meddelar att leken är den högsta formen av forskning.

Temat dinosaurier går också igen i restaurangerna.

– Vi kan ju inte servera dinosauriekött, säger Tapio Koivu mycket riktigt.

– Däremot har vi olika fågelrätter på menyn.

Bland annat friterade kycklingfötter, som ser litet ödleaktiga ut berättar restaurangchefen och försöker locka mig in då jag går förbi näringsstället på väg ut. Jag låter mig inte förföras av köksmästarens lukulliska lockelser utan tackar vänligt men bestämt nej.

Utställningen De gigantiska dinosaurierna visas på Heureka i mer än ett år, fram till mars 2020. text och foto: tom ahlfors

10

14.2.2019 • Nr 3

kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

O tempora, o mores Som en lång, svart orm slingrar den genom plattlandskapet, och den är hal och fjällig i båda ändar. Den är något jag inte valt helt själv, men jag har förlikat och vant mig med den. Det är min långa arbetsväg. Den gör att jag är riktigt glad att komma fram till jobbet på morgonen, och minst lika glad att komma hem till kvällen. Jag har väl blivit något av en resande i tankar och rimliga toner.

Den långa arbetsresan gör att dagen är färdigt planerad då jag kommer fram. Till det behövs inga excelfiler eller elektroniska molntjänster, för fortfarande är hjärnans hårdskiva någorlunda intakt enligt mina vänner. När jag är i jobb, så är jag verkligen i jobb, och när jag är hemma, så har det sin egen tid, och aldrig jag skulle frestas att läsa jobbets e-post, eller vänslas med fru Wilma. Det kräver avhållsamhet och professionalitet. De första lärarna i historien var slavar eller munkar.

På vägen i mörker, dimma och halka, och i radions nyhetssändningar vid jämna klockslag påminns jag hela tiden om den individualism och egoism som jag inte gillar, och som frätande syra runnit genom samhällets kranar under hela 2000-talet.

Mitt främsta resesällskap med min lilla, grå packåsna av japansk avel är bilradion. Den finlandssvenska vuxenkanalen är givetvis nummer ett, men även två finska kanaler tävlar om min auditiva uppmärksamhet. Inte minst tack vare deras musikval med rätt rytm och studs. Det är onödigt att dagtinga med sig själv då man är tvåspråkig. Några av mina bästa yrkesår upplevde jag faktiskt tillsammans med finska kollegor, och språkbadsundervisning i en svensk skola belägen i samma skolhus som den finska.

Detta var kanske inte i enlighet med det stora Partiets linje, men fungerade alldeles utmärkt. En f.d. undervisningsministers isparadox har jag nog betraktat som en beställningsdrink på den politiska bardisken, och en föråldrad mixad och maxad fördom.

På vägen i mörker, dimma och halka, och i radions nyhetssändningar vid jämna klockslag påminns jag hela tiden om den individualism och egoism som jag inte gillar, och som frätande syra runnit genom samhällets kranar under hela 2000-talet. Jag–nu–alltid–genast–melodin.

Jag bländas av den mötande bilkaravanens blåvita helljus, och tuta i baken gör att jag hajar till. Vägunderhållet är privatiserat för att gå på vinst för ägarna, och sandlastbil och vägbjörn ses numera mest på museer med relikter från en annan tid.

Utan att definiera mig som religiös, eller speciellt andlig, så brukar jag i mina dystra stunder tänka att vi lever i ormens tid. Den slingrar sig och är svår att se eller förnimma, men man kan höra prasslet i eurobankirernas sedelsäckar, höra väsandet inte minst i världens ledares tal om ”fake newssss” och förnimma den kluvna tungan även i de nationella politikernas blåa tavelgalleri.

I april har vi val igen. Syna valfläsket noga, och låt den inte stranda. ”The Times They Are a-Changin’” sjunger Bob Dylan i bilradions högtalare, då jag saktar in för avfarten mot hemmet.

Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier erbjuder tillsammans med Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi läsåret 2019 en mentorsutbildning i gruppmentorskap.

Gruppmentorskap – Mentorsutbildning 2019 Start 25–26.4.2019 i Vasa

Verme2 är ett av Undervisnings- och kulturministeriet finansierat riksomfattande spetsprojekt. Projektets mål är att stöda lärare med 1–5 års lärarerfarenhet i induktionsfasen, d.v.s. vid övergången från lärarutbildning till arbetsliv. Till utbildningen antas 15 lärare som vill utbilda sig till mentorer.

Mentorsutbildningens målsättning är att ge kunskaper och insikter i gruppmentorskap som stöd för lärares professionella utveckling och välmående i arbetet.

Utbildningen består av en teoretisk och en praktisk orientering, som tidsmässigt löper parallellt under året.

Den teoretiska delen består av tre tvådagarsseminarier. I den praktiska delen ingår uppgiften att fungera som mentor för en egen grupp lärare. Utbildningens omfattning är 10 studiepoäng (ECTS) och inkluderar olika arbetsuppgifter.

Anmälan senast 28.2 på https://survey.abo.fi/lomakkeet/10859/lomake.html Avgift: Kursen finansieras av UKM och är därför avgiftsfri, även kostnader för resor, logi och traktering ingår till viss del.

För mera information kontakta fortbildningschef Camilla Forsberg, camilla.forsberg@abo.fi, tel. 050-4115 745 eller se www.cll.fi/verme

Olikheternas rikedom I oktober har pjäsen”I det stora landskapet” premiär på Svenska Teaterns scen. En egensinnigt sprakande musikteaterföreställning och en poetisk familjeberättelse utlovas. På scenen skall skapas en värld som liknar sagans, men vars rötter är förankrade i verkligheten.

Det rör sig om ett samarbete mellan DuvTeatern, Svenska Teatern, Resonaarigroup och Wegelius Kammarstråkar och nästan 30 personer är med på scenen. Med föreställningen firar DuvTeatern sitt 20-årsjubileum. DuvTeatern är en teater för egensinniga och unika scenkonstnärer och teaterarbetare. Teatern har som mål att skapa konstnärligt utmanande scenkonst. Genom åren har DuvTeatern gjort egna tolkningar av välkända klassiker, opera, barnteater och föreställningar baserade på poesi, improvisation, musik och dans. I DuvTeatern möts scenkonstnärer med olika funktionsvariationer.

De konstnärliga produktionerna bygger alltid på arbetsgruppens egna erfarenheter, idéer och intressen och skapas i samarbete med andra teatrar och gästande konstnärer.

Manus och sångtexter i ”I det stora landskapet” är således skapade av DuvTeaterns ensemble.

 Skådespelarna Karolina Karanen (t.v., DuvTeatern) och Sophia Heikkilä (Svenska Teatern) deltar båda i ”I det stora landskapet”. foto: valtteri kantanen

På scenen står DuvTeaterns skådespelare tillsammans med kollegor från Svenska Teatern. Musiken är komponerad av Markus Fagerudd specifikt för föreställningens liveorkester. Orkestern, som består av musiker från Resonaarigroup och Wegelius Kammarstråkar, förenar musiker som har bakgrund i olika musiktraditioner.

Koreografin görs av Carl Knif i tätt samarbete med skådespelarna. Föreställningen regisseras av Mikaela Hasán.

Publiken får akta sig litet – Den här berättelsen inspirerar och berör och tar samtidigt fram synergier mellan konstnärer med olika bakgrund. Den visar på olikheternas rikedom genom ett nytt

perspektiv. Konst påverkar oss, konst berör. Genom konst kan vi förändra världen, säger Markku Kaikkonen från Resonaarigroup – Pjäsen är spännande. Publiken får skratta och sen får de lite akta sig. Att jobba tillsammans med Svenska Teaterns skådespelare går bra, men det är också lite nytt, nya ansikten, säger DuvTeaterns skådespelare Karolina Karanen.

– Det är en mångbottnad historia, här finns en massa olika lager som är spännande för olika människor i olika livssituationer och olika åldrar, fortsätter Sophia Heikkilä, en av de medverkande skådespelarna från Svenska Teatern.

Premiär blir det den 26 oktober.

11

14.2.2019 • Nr 3

debatt

Förändra eller förhasta?

När det på senare tid varit mycket tal om och diskussion kring lärarnas arbetsbelastning och ork i arbetet, speciellt inom gymnasieutbildningen så kan det kanske vara bra med ett förtydligande, noterar gymnasieläraren Christoffer Sourander i ett debattinlägg.

Det har konstaterats att det finns ett stort förtroende för den finländska lärarkåren och att den borde klara av de nya förändringarna och reformerna som införs inom skolvärlden. På senare tid har diskussionen kretsat främst kring gymnasierna och det är här jag skulle vilja sätta ord på vad arbetsbelastningen innebär.

Den senaste stora förändringen har varit digitaliseringen av studentskrivningarna och därigenom digitalisering av undervisningen och arbetsmetoderna. Vi lever nu i en tid då de studerande har accepterat att de måste jobba digitalt

även om de digitala verktygen speciellt inom naturvetenskaperna har gjort att tiden det tar att göra uppgifter har förlängts. Detta kanske främst genom att formler, skisser, grafer och kemiska strukturer fortfarande tar längre tid i ett program än på papper.

Lärarna fortbildar sig i mån av möjlighet och försöker sedan lära de studerande att med hjälp av sina digitala verktyg prestera lika bra som tidigare. Problemet är att det inte bara är fråga om att digitalisera sina färdigheter utan även fråga om att lära sig på ett nytt sätt, tänka ämnesövergripande, analysera videomaterial använda digitalt material och sedan omforma och bearbeta detta för att sedan ge sitt svar i lämplig digital form.

För att allt detta ska gå att genomföra krävs att lärarna har fått fortbildning och är uppdaterade inom de digitala kompetensområdena, att datorer och nätverk fungerar i skolorna och att det finns aktuellt material.

Vad gäller materialet så saknas för tillfället en hel del böcker och digitalt material för den nya läroplanen (LP 2016) och det produceras heller inte nytt material i och

Vi lever nu i en tid då de studerande har accepterat att de måste jobba digitalt även om de digitala verktygen speciellt inom naturvetenskaperna har gjort att tiden det tar att göra uppgifter har förlängts. med att en ny läroplan (LP 2020) nu är på kommande. Förlagen sätter alltså inte resurser på att utveckla färdigt läromedlen för den gällande läroplanen.

Den nyaste läroplanen ska skapa ett närmare samarbete med universitet och högskolor och ska bygga på ett så kallat modultänkande där man i en modul ska kunna ha ett antal olika ämnen och som ska motsvara ett visst antal studiepoäng.

Denna nya läroplan utarbetas utan att man kunnat utvärdera den föregående läroplanen. Lärarna arbetar med studerande som enligt undersökningar mår säm-

 Christoffer Sourander.

re än någonsin och oroar sig för framtiden, miljön, arbetsmöjligheter o.s.v. Så lärarnas uppgift i dag är alltså att lotsa dessa studerande mot en osäker framtid med tidskrävande digitala verktyg enligt en läroplan som delvis saknar läromedel i en tid av osäkerhet, motivationsproblem och ökande psykisk ohälsa.

Samtidigt krävs det mer dokumentering och fortlöpande utvärdering (formativ bedömning) och snart ska det börja arbetas med följande läroplan och de fortbildningar den kräver. Så även om vi i detta land har en kompetent lärarkår så önskar den ändå lite arbets-

ro och en liten paus i reformerna.

Det krävs tid för att förändra sina undervisningsmetoder och för att fortbilda sig för att kunna säkra undervisningens kvalitet.

Det är idag viktigare än någonsin att kunna ge de studerande en god grund att stå på inför framtiden och den tryggheten i sitt arbete som de behöver för att ge sig ut i det samhället som väntar.

De förändringar och reformer som kommit och är på kommande kan säkert var bra och kanske nödvändiga men kräver tid att anpassa sig till för att nå önskade resultat. Det finländska skolsystemet behöver säkert förändras, men att göra alla förändringar samtidigt och utan analys och uppföljning leder nog inte till goda eller snabba resultat och ger knappast de studerande den arbetsro och trygghet i sina studier som de behöver och har rätt till.

Ge lärarna tid att utveckla sitt arbete så att de studerande kan garanteras den undervisning de har rätt till. christoffer sourander Lektor vid Kimitoöns gymnasium Ordförande för FSL:s fullmäktige

möten och kurser SOMMARKURSER FÖRSKOLE- OCH NYBÖRJARUNDERVISNING, 25 sp (2019-20) Fr.o.m. juni PEDAGOGIK (allmän), 25 sp (i smb med CLL 2019-20) Fr.o.m. juni SPECIALPEDAGOGIK, 25 sp (2019-20) Fr.o.m. juni UTBILDNINGSLEDARSKAP, 25 sp (2019 – 20) på G18 i H:frs fr.o.m. 27-28/8 PEDAGOGIK I spegeln syns endast mitt nuvarande ansikte, med A Möller-Salmela /juni Barn, ungdomar och nätporr, med Ulrica Stigberg och Nina Granvik 7/6 Kreativ barnpedagogik, med Johanna Nyman /juni Differentiering och bemötande av elever med stor inlärningspotential /juni Steinerpedagogik med G Kurtén, L Aaarnio-Friman och M Hermansson 12-14/6 BOKSEMINARIUM – ”Piga, klockare, inhysing, lots”, med Carina WolffBrandt mfl 4/6 INSKRIPTION 4/6 MIDDAG: Nödårsmat och modernt raffinerat på nödårsråvaror – i smb med Axxell 4/6 ABIPREPKURSER – i finska och engelska 4-14/6

hangosommaruni.fi

○ ○ 21.3 FSL:s styrelse

sammanträder i Helsingfors

○ ○ 29–30.3 FSL:s

rektorskurs, Tammerfors

○ ○ 3–4.4 FSL:s

förtroendemannakurs, Tammerfors

○ ○ 23.4 FSL:s styrelse

sammanträder i Tammerfors

○ ○ 24–25.4 FSL:s

fullmäktige sammanträder, Tammerfors

 Såhär presenteras Sottunga skola på kommunens webbplats.

Svenskfinlands minsta skola finns på Åland Tidningen Läraren besökte i årets första nummer Lappvik skola i Hangö. Skolan har detta läsår nio elever och Läraren frågade om det är Svenskfinlands minsta skola. Svaren lät inte vänta på sig.

Redaktionen fick beskedet att Hitis-Rosala skola i Åbolands skärgård har åtta elever. Och det är i skärgården som man skall leta om man vill hitta de riktigt små skolorna. På Utö finns sex elever fördelade på förskolan och årskurserna 1–5.

Sottunga minst Men Svenskfinlands minsta sko-

la torde finnas på Sottunga i den åländska skärgården. Sottunga grundskola har bara två elever. De undervisas två dagar i veckan på Sottunga och tre dagar i veckan vid Föglö grundskola. När det gäller framtidsutsikterna ser det väldigt dystert ut. Båda eleverna går i årskurs nio.

– Dessvärre har vi inga flera barn på kommande så skolan stänger efter vårterminens slut.

Jag har inga förhoppningar om nya elever, säger Kerstin Lindholm, som fungerar både som skolföreståndare och skoldirektör i Sottunga. mattias fagerholm

12

14.2.2019 • Nr 3

Nätverket Svenska nu:

Två årsveckotimmar till i svenska Hösten 2016 tidigarelades undervisningen i B1-svenska med ett år till åk 6, vilket enligt projektchef Mikael Hiltunen vid nätverket Svenska nu har upplevts som framgångsrikt. Att eleverna bekantar sig med landets andra nationalspråk redan under lågstadietiden är naturligt och välgrundat också ur ett pedagogiskt perspektiv.

Dessvärre valde beslutsfattarna i det skedet att tänja grundskolans befintliga årsveckotimmar i svenska.

I och med att antalet timmar i grundskolans timfördelning inte ökade, ledde reformen till att svenskundervisningen i åk 7–9 gick miste om två årsveckotimmar, från 6 till 4.

I praktiken fick eleverna således mindre undervisning i svenska i åk 7–9. I en del olyckliga fall rentav så att ingen undervisning förekom på åk 9.

Hiltunen beklagar denna avbrutna språkstig och säger att nätverket Svenska nu vill att två årsveckotimmar läggs till i timfördelningen för åk 7–9. Kostnaderna för detta skulle enligt riksdagens informationstjänst vara 16 miljoner euro per år.

Det finns kommuner som har kompenserat årskurserna 7–9 med mera svenskundervisning, men så är inte fallet i alla kommuner.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU, på finska Karvi) rekommenderar att elevens språkstig inte skall avbrytas, utan att undervisning i svenska bör ske i varje årskurs i högklasserna.

Inte likvärdigt Seija Westerholm är vice ordförande för föreningen Svensklärarna i Finland. Hon jobbar i Esbo, som är en av de städer som kompenserade bortfallet av årsveckotimmar i svenska för åk 7–9.

– De flesta kommuner har fortfarande ett minskat antal årsveckotimmar i svenska på högstadiet. Om tre år kommer vi att se hur kunskaperna i svenska befinner sig på olika nivå bland eleverna från olika kommuner.

En elev som börjar i gymnasium i Helsingfors, men gått grundskolan i en kommun som inte kompenserat bortfallet, har ett svårt läge jämfört med de elever som gått i grundskolan i Helsingfors.

– Därför måste vi göra något nu, säger Seija Westerholm.

 Paavo Lipponen är ordförande för delegationen för nätverket Svenska nu. foto: tom ahlfors

Ologiskt att inte läsa svenska på åk 9 Hon får medhåll av ordföranden för nätverkets delegation, Paavo Lipponen.

– Det är hög tid för oss att reagera nu.

Det är bra att tidigarelägga undervisningen i svenska, men det är helt ologiskt att inte läsa svenska på åk 9, säger Lipponen.

Svenska nu lyder under Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland. VD är Gunvor Kronman, som presenterar statistik över undervisningen i svenska.

– År 1955 var antalet årsveckotimmar 15. År 1995 var antalet timmar 6!

– Så mycket smartare har vi inte blivit på 40 år, noterar hon.

Svenska nu har presenterat sitt förslag för de politiska partierna, och det har blivit väl emottaget, enligt Mikael Hiltunen. tom ahlfors

 VD för Hanaholmen, Gunvor Kronman och projektchef för Svenska nu, Mikael Hiltunen vill få in två nya årsveckotimmar i svenska i årskurserna 7–9. arkivfoto: tom ahlfors

bakbrädet Globalisering och integration.

Den ökade rörligheten bland folkgrupper och globaliseringen gör samhället mer varierande och ökar mångfalden av språk och religioner i vår kultur. På grund av den snabba förändringen i befolkningen har den finländska kulturen i skolor och läroanstalter samt i lärarutbildningen ännu inte helt hunnit anpassa sig till den nya situationen. En av nyckelfrågorna gällande integrationen av invandrare är hur de tillägnar sig språket och kulturen samt upprätthåller den egna kulturen, religionen och det egna modersmålet. ”Språklig och religiös mångfald i skolan” är ett forskningsprojekt som finansieras av Statsrådet och som genomförts vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Avsikten med projektet är att hjälpa beslutsfattare och utbildningsplanerare att rikta re-

surserna rätt och konkret handla för en bättre integration av invandrare.

Rekommendationerna i rapporten fäster uppmärksamhet vid behörigheten hos lärarna i minoritetsspråk och minoritetsreligioner på alla stadier. Mångsidiga vägar till behörighet bör finnas, till exempel genom att utveckla fortbildningen eller genom att stödja att lärare inom religions- och livsåskådningskunskap skaffar sig behörighet för undervisning i flera olika religioner.

Minna Canth uppmärksammas.

Det har i år gått 175 år sedan författaren, debattören och journalisten Minna Canth (bilden) föddes.

Med anledning av detta har Svenska nu i samarbete med Minna Canth-sällskapet lanserat ett läromedel för svenskundervisningen. Läromedlet består av tre temahelheter; den tvåspråkiga Min-

na Canth, Minna Canth som samhällsdebattör och Minna Canth och #metoo. Varje helhet består av en text med ljudfil, innehållsfrågor och övriga uppgifter.

Hon var en aktiv brobyggare mellan det finska och svenska språket, föddes i en finsk familj men gick i skola på svenska. Läromedlet ger eleverna en möjlighet att fundera på vilken nytta man kan ha av att kunna svenska i Finland.

De får också bekanta sig med Minna Canth som samhällsdebattör och utveckla sina egna kommunikativa färdigheter. I materialet om #metoo betonas hennes roll som främjare av jämställdhet och

utbildning för flickor. Materialet återfinns på plugganu.fi.

Minna Canth var den första kvinnan som fick en officiell flaggdag i Finland och den infaller den 19 mars, på hennes födelsedag. Årets nyord. En hel drös av ord som introducerats under det gångna året har fått status som nyord i Språktidningens årliga presentation. Att ”flossa” betyder som många vid det här laget vet att utföra en dansrörelse där raka armar svängs från sida till sida samtidigt som höfterna svängs från sida till sida. ”Flygskam” är en känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga. Mera förbryllande kan någon uppleva

det vara att ett ord som ”lårskav” fått plats bland nyorden. Lårskav är en hudirritation mellan låren.

Varken mer eller mindre. I somras kunde den som följde med VM i fotboll bekanta sig med ordet ”VAR” som kommer från engelskans Video Assistant Referee, och som innebär ett system för videogranskning i fotboll.

Också ordet ”incel” har sitt ursprung i engelskan nämligen i orden ”involuntary” och ”celibacy” som betyder ”ofrivillig” respektive ”celibat”. Incel är en person som lever i ofrivilligt celibat och som anser sig sexuellt oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar, noterar Språktidningen. Återstår att se hur många av årets nyord som är i bruk om säg fem år.

Nyorden 2010 var bl.a. ”app”, ”kaffeflicka”, ”kärlekslås”, ”vuvuzela” och ”ångerrösta”. Hur många av dem är bekanta idag?