Läraren 2 2020

Page 1

kolumnen Underskatta inte vår roll och det hantverk vi utför dagligen. Ю  r sidan 10

30.1.2020 • Nr 2 Årgång 46 (127) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Fullt hus på Educa

Educamässan lockade en stor mängd utbildningsfolk. Läs mer om paneldebatter och om vad Kaj Kunnas hade att säga sin publik. Ю  r läs mera på sidorna 3 och 4–5

Kaj Kunnas var FSL:s dragplåster på Educamässan. foto: frida lönnroos

Rektorns arbete tar aldrig slut – Det är tungt att göra ett kvalitativt arbetet då uppgifterna är så många. Att delegera uppgifterna till andra är svårt, säger Per Wiander, rektor i Vanda. Ю  r sidorna 8–9

Lyhört över regiongränserna I finlandssvenska sammanhang tenderar de regionala aspekterna att ha betydelse för slutresultatet. På ledarplats i denna tidning har de ledande finlandssvenska rikspolitikerna uppmanats höja blicken över regiongränsen. Det är en passning som ordförandekandidaterna kanske kunde få. Vem är lyhörd för de lite olikartade behoven i olika delar av Svenskfinland? MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

Ю  r sidan 2

Manegen är krattad Vid pressläggningen av denna tidning hade fyra personer ställt sig till förfogande och är kandidater i FSL:s ordförandeval. De är Jeanette Lindroos från Pargas, Jens Mattfolk från Raseborg, Pamela Leka från Helsingfors och Inger Damlin från Vörå. De presenteras kort i Läraren nu, medan längre intervjuer publiceras senare. Ordföranden utses av fullmäktige vid sammanträdet i april. Ю  r sidan 4


2

30.1.2020 • Nr 2

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Välkommen ketchupeffekt i ordförandevalet I idrottssammanhang är ketchupeffekten ett vedertaget begrepp. Det är fråga om en längre måltorka som får ett efterlängtat slut då målen mer eller mindre trillar in på varje målchans. Efter en stillsam start gjorde ketchupeffekten sig påmind i FSL:s ordförandeval. Inom loppet av en vecka gav sig fyra hugade kandidater tillkänna. Noteras bör att detta är antalet kandidater i skrivande stund. Det går att stiga på kandidattåget ända fram till fullmäktigemötet i april. Med tanke på FSL är det positivt att det i det här skedet finns en kvartett som är beredd att axla ordförandeskapet. FSL:s förbundsordförande har en synlig position på det finlandssvenska utbildningsfältet och det är givet att hen också sätter sin prägel på FSL och stakar ut den framtida riktningen. Ett ordförandeval skall ses som en möjlighet för FSL. Med en handfull kandidater tvingas alla skärpa sina argument. Genom att renodla och nyansera sina åsikter skapas en god grund för en vitaliserande debatt. Nu är det dags att ta kandidaterna på pulsen. Vilka frågor brinner de för? Hur skulle FSL se ut om de satt vid rodret? Hur skall FSL utvecklas? Vilka frågor som kommer att dominera valdebatten eller rent av vara utslagsgivande är det svårt att sia om. Vi kryper allt närmare den avgörande tidpunkten i avtalsförhandlingarna. Hur kommer det att på-

verka FSL:s ordförandeval? Många fackförbund brottas med sviktande medlemsantal. Hur svarar FSL på ett förändrat arbetsliv? FSL lever i ett slags symbios med finska OAJ? Hur positionerar sig kandidaterna gentemot storebror? I finlandssvenska sammanhang tenderar de regionala aspekterna att ha betydelse för slutresultatet. På ledarplats i denna tidning har de ledande finlandssvenska rikspolitikerna uppmanats höja blicken över regiongränsen. Det är en passning som ordförandekandidaterna kanske kunde få. Vem är lyhörd för de lite olikartade behoven i olika delar av Svenskfinland? Den enskilda medlemmen har också möjlighet att lyfta fram frågor som upplevs som angelägna. Förhoppningsvis är de lokala lärarföreningarna aktiva och arrangerar tillfällen där det ges en möjlighet att bilda sig en uppfattning om kandidaterna. I slutändan är det FSL:s fullmäktige som avgör vem som blir ordförande. Tidigare var det kongressens uppgift. En viss kritik har riktats mot förfaringssättet då det nu är en mindre skara som förrättar valet. Fullmäktigeledamöterna är representanter för sina lärarföreningar. Sett ur ett demokratiperspektiv, men också med tanke på att engagera de enskilda medlemmarna, skulle det vara värdefullt om fullmäktigeledamöterna är lyhörda för åsikterna inom den egna föreningen.

Ett ordförandeval skall ses som en möjlighet för FSL. Med en handfull kandidater tvingas alla skärpa sina argument.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

Vill du gå på kurs i Nyborg?

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FSL lediganslår fyra stipendier för

NLS sommarkurs 22-26 juni 2020

Stipendierna motsvarar hela kursavgiften (inkvartering, utflykter och mat), du betalar endast resorna själv. Skicka in en fritt formulerad ansökan till christer.holmlund@fsl.fi, senast den 2 mars 2020.

Frågor? Kontakta Christer Holmlund, christer.holmlund@fsl.fi, tfn: 040 532 9800 FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Tema: En god arbetsmiljö är vägen till bättre läring


3

30.1.2020 • Nr 2

OAJ i debatt med KT på Educa

Luukkainen och Jalonen inte i synk OAJ:s ordförande Olli Lukkainen mötte Kommunarbetsgivarna KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen i en debatt på Educa. De var i stort sett inte överens om någonting, inte ens under debattens pausgymnastik hittade de en gemensam takt. Kiky-timmarna, vårens avtalsrunda, lokala förhandlingar, löneförhöjningar och kommunernas ekonomiska situation lyftes fram i debatten. Vid sidan av Luukkainen och Jalonen deltog också Teemu Hassinen, vd för Bildningsarbetsgivarna samt klasslärare Petra Siltainsuu. MTV journalisten Eeva Lehtimäki ledde ordet och inledde med att förmana Jalonen att inte säga att ”vi har inte pengar”. Han upprepade ändå att kommunernas ekonomi historiskt sett aldrig har varit så här dålig. Det har tvingat många kommuner till samarbetsförhandlingar. Olli Luukkainen fördömde de kommuner som tagit till permitteringar. – Det är som att kissa i byxorna. Det värmer bara en kort stund. Att permittera löser inga problem, det är ansvarslöst, sade Lukkainen.

Kiky än en gång Inte heller något samförstånd kring de så kallade kiky-timmarna kunde uppnås. OAJ:s ståndpunkt är att kiky-timmarna skall bort, alternativt att man får någon form av ersättning för dem. – Nog dög vi när Finland skulle räddas, men nu då kakan skall fördelas får vi inte vara med, sade Olli Luukkainen, med hänvisning till att fackförbunden med långa tänder gick med på konkurrenskraftsavtalet för att ge fart åt exportindustrin. – Kiky-timmarna är permanenta. Det var nedskärningen av semesterpengen som var tidsbunden, inte kikyn, sade för sin del Markku Jalonen. – Vi har i andra branscher sett att de inte är permanenta. Talkot är över, replikerade Luukkainen. – Finland har inte råd att ta ett steg tillbaka, sade Teemu Hassinen och menade att kiky består. – Hur har kiky gjort mig till en bättre lärare, ville Petra Siltainsuu veta.

Småbarnspedagogerna till UKTA? En av OAJ:s officiella avtalsmålsättningar är att lärarna inom småbanspedagogik skall överföras till undervisningspersonalens avtalsområde UKTA.

 OAJ:s ordförande Olli Luukkainen höll inte samma takt som KT:s Markku Jalonen i de första stegen av avtalsförhandlingarna.

– Vi skall behandla lärarna inom småbanrspedagogik som lärare, för de är lärare, sade Luukkainen. Men inte heller på den här punkten hittade man något samförstånd med KT. – Det nuvarande systemet fungerar bra. Vi ser inga argument att flytta dem, sade Jalonen. – Vi vill inte skilja på yrkesgrupper inom samma arbetsplats.

nernas kassa är tom, sade Jalonen. Markku Jalonen menade att en motsvarande löneförhöjning som inom Teknologiindustrin (3,3 procent) har en prislapp på 700 miljoner euro. OAJ har efterlyst ett löneprogram som sträcker sig över flera avtalsperioder. Inte heller det föll arbetsgivaren på läppen. – Det är ingen lösning. Lönerna bör anpassas till nuläget, sade Hassinen.

Lönenivån

Strejkberedskapen är lika med 100

Småningom kom debattörerna in på det tema som den mångtaliga publiken uppenbarligen väntat på, nämligen lönediskussionen. Olli Luukkainen hänvisade till en färsk undersökning av Taloustutkimus. Den visar att nio av tio finländare tycker att 3000 euro skulle vara en lämplig ingångslön för en klasslärare. Ca 40 procent av finländarna ser inte att en grundlön på 3400 euro skulle vara för mycket. – Det är bara att gräva fram pengarna, sade Luukkainen. – Vi måste anpassa lönen efter förmågan att betala. Och kommu-

Vårens förhandlingar har förutspåtts bli svårare än på länge. Debatten antydde det samma. Olli Luukkainen betonade att OAJ vill nå resultat förhandlingsvägen och att man inte siktar på att besöka riksförlikningsmannens byrå på Boulevarden. Men på frågan om hurudan konflikberedskapen är på en skala från ett till hundra var svaret entydigt: 100. – Förbaskat också, år efter år gör lärarna i Finland bäst resultat i världen, sade Luukkainen. text och foto: mattias fagerholm

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Ivrig, men ansträngd För en dryg vecka sedan offentliggjordes den första rektorsbarometern som gjorts i Finland. Barometern har ett mervärde i att den gjorts även i andra länder, vilket gör att vi kan jämföra och granska ledarskap bredare än bara i vårt land. En ny undersökning utförs 2020 och vi kommer att arbeta för att få den översatt till svenska. Barometerns resultat ger egentligen ingen ny information, men den bekräftar det vi tidigare känt till gällande arbetet som rektor. Arbetsbilden som rektorn inte alltid själv kan påverka, är bred och stundvis ohanterlig. Generellt sagt är våra rektorer inspirerade och trivs bra med sitt jobb, men det finns många faktorer som tär på orken och motivationen. Nu gäller det att stärka det som är bra samtidigt som vi också bör granska och åtgärda faktorer som tär på inspirationen och motivationen. Ur rapporten framkommer att rektorsjobbet är splittrat och spretigt. Det blir ofta utmanande att hitta tid för att i lugn och ro kunna utföra arbetsuppgifter som kräver detta. Det handlar också om att acceptera att arbetsuppgifter rektorn tänkt utföra då hen kommer till jobbet på morgonen kan finnas kvar på to do-listan då arbetsdagen enligt den ersatta arbetstiden för dagen håller på att ta slut. För att en skola ska fungera krävs ett starkt pedagogiskt ledarskap. Det är ramen för det som görs inom utbildningen. Detta är också en garant för lärarnas och elevernas välmående och ork. Tyvärr hamnar det pedagogiska ledarskapet ofta i kläm eftersom rektorer sällan har tillräckligt med tid för den biten. Här behövs en diskussion kring vad vi kan göra för att stöda våra skolledare. En lösning är att införa delat ledarskap där uppgifter och ansvar fördelas så arbetet även känns inspirerande för den som fungerar som biträdande rektor.

Generellt sagt är våra rektorer inspirerade och trivs bra med sitt jobb, men det finns en många faktorer som tär på orken och motivationen.

Det faktum att ett gott ledarskap är en grund för en god skola är obestridligt. Men våra skolledare står i en ständig korseld där rektorer får kritik då allt inte fungerar enligt till exempel samhället eller en enskild arbetstagare. Jag hoppas vi stannar upp och reflekterar en stund innan vi uttrycker vårt missnöje. Att vi tänker oss in i den situationen rektorn befinner sig i och vilka möjligheter hen har att på riktigt påverka. En rektor kan inte ändra på hur kommunen ger resurser till skolorna, inte på läroplansgrunderna, inte på städningen, inte på hur fastigheten sköts och så vidare. Listan kunde göras hur lång som helst och den förlängs så gott som dagligen. FSL har som mål att även stärka intressebevakningen för våra rektorer. Genom ett treårigt projekt kommer förbundet i samarbete med OAJ att arbeta ut nya modeller för rektorernas intressebevakning, som stöder rektorerna i det viktiga arbetet de gör. Cirka 55 procent av rektorerna i ovannämnda barometer säger sig vara ivriga och upplever att de har ett fantastiskt jobb. Vi jobbar vidare mot det självklara målet: en skola där skolledare, lärare, elever och studerande mår bra och levererar!


4

30.1.2020 • Nr 2

Spelet kan börja!

Fyra kandidater tills vidare i FSL:s ordförandeval I skrivande stund har fyra kandidater nominerats till FSL:s ordförandeval i april: Jeanette Lindroos, Jens Mattfolk och Pamela Leka och Inger Damlin.

Jeanette Lindroos har nomnerats av Väståbolands lärarförening. Vem är Jeanette Lindroos? – Jag är 44 år, trebarnsmor, och bor i Nagu och Pargas. Jag jobbar som lektor i naturvetenskapliga ämnen i Kyrkbackens skola i Nagu, och är tutorlärare för mina kolleger och för lärare i Skärgårdshavets skola på Korpo och Sarlinska skolan i Pargas. Jeanette är aktiv inom idrottsföreningar inom skidlöpning och orientering och idrottar själv både med löpning och terrängcykelåkning. Hur ser ditt fackliga engagemang ut? – Jag sitter i FSL:s fullmäktige och är förtroendeman i Pargas med skärgården som mitt område. Jag är också arbetarskyddsfullmäktig. – Jag har varit aktiv i många år i Väståbolands lärarförening, både som ordförande och nu som it-ansvarig. Jeanette sitter också i styrelsen för OAJ:s lokalförening i Pargas. Varför vill du bli FSL:s ordförande? – Jag vill vara med och påverka FSL:s framtid som är viktig för mig. Lönepolitiken och lärarnas välmående är viktiga frågor för mig, som jag också sysslat med på lokal nivå. Som person strävar jag framåt och vill nu också påverka mera nationellt, både inom Svenskfinland och inom instanser inom utbildningspolitiken. – Det är viktigt att alla medlemmar känner att FSL är deras förbund, att FSL jobbar för alla lärargrupper och medlemmar. Blir Jeanette vald kommer hon att flytta till huvudstadsregionen. – Som ordförande bör man bo i huvudstadsregionen. Kansliet skall vara i Helsingfors, i Akavahuset.

Jens Mattfolk har nominerats av Raseborgs lärarförening. Vem är Jens Mattfolk? – Jag är 38 år gammal, född och uppvuxen i Närpes. Studerade och blev klasslärare i Vasa och efter det gick flyttlasset till Ekenäs, där jag blivit kvar sedan 2007 tillsammans med min familj som idag består av min sambo Maria och två söner. – Jag hann vara lärare i ca åtta år innan jag i januari 2015 blev ombudsman på Finland Svenska Lärarförbund, FSL. På sin fritid blir det mycket fotboll för Jens, men han roas också av mat, resor och film. Hur ser ditt fackliga engagemang ut? – Jag engagerade mig fackligt genast då jag började jobba. Jag var ordförande för Raseborgs lärarförening några år och deltog i en del fullmäktigemöten som suppleant. Sedan började jag jobba som ombudsman på FSL:s kansli och sedan dess har ju engagemanget bara blivit större egentligen. Det intressanta när man brinner för det fackliga är ju att man vill att andra ska få det bättre och jag är fortfarande engagerad för lärarna, för skolan och utbildningen. Två frågor drev mig i början, nämligen usken och lönen. Dessa två frågor är ju minst lika aktuella idag, men det finns förstås en hel del andra viktiga frågor också. Varför vill du bli FSL:s ordförande? – Jag har upplevt ett starkt stöd på olika håll och det var kanske den mest avgörande faktorn för att jag skulle ställa mig till förfogande. Enligt mig har FSL:s nästa ordförande stora frågor på sitt bord. Antalet medlemmar minskar inom fackförbunden, så en viktig fråga är att se till att FSL förblir attraktivt för medlemmarna. En annan stor fråga är hur vi ska organisera oss lokalt. OAJ vill förenkla sin organisationsstruktur och detta kan också påverka FSL och våra medlemmar. – Jag vill se till att FSL bibehåller sin starka position som utbildningspolitisk aktör och som ett självständigt förbund för lärare i Finland. På svenska!

Pamela Leka har nominerats av Esbo-Grankulla lärarförening. Vem är Pamela Leka? – Jag är en engagerad och energisk trebarnsmor från Helsingfors. Till familjen hör också min man och vår hund. Rötterna har jag i västra Nyland, närmare bestämt Ekenäs. Somrarna tillbringar jag i natursköna Bromarv. – Jag började min bana som klasslärare i Helsingfors. Jag har också jobbat en kort tid som biträdande rektor (platschef). Efter några år vidareutbildade jag mig och jobbar nu som speciallärare i Granhultsskolan i Grankulla. Hur ser ditt fackliga engagemang ut? – Mitt fackliga engagemang började redan under studietiden i Vasa, då jag var ordförande för studerandeföreningen FSLF. När jag började jobba i Helsingfors var jag aktiv i Helsingfors svenska lärarförening och ordförande under några år. Just nu är jag ordförande för Esbo-Grankulla lärarförening. – Jag har också varit förtroendeman både i Helsingfors och i Grankulla. Jag har suttit med i FSL:s fullmäktige i tre perioder och haft säte i FSL:s styrelse i två perioder. På lokalplanet har jag också varit engagerad i OAJ-Pääkaupunkiseutu. Varför vill du bli FSL ordförande? – Jag har mycket att ge FSL genom min fackliga bakgrund och mitt fackliga engagemang. Facklig aktivitet är viktigt och vårt förbund bör vara ett öppet förbund som tar alla lärarkategorier i beaktande. Lärarna och rektorerna ska ha en sund arbetsmiljö med arbetsuppgifter man mäktar med. – Ordförande är inte enbart ett ansikte utåt, utan hen behöver sina medlemmar, för att kunna förnya och förbättra förbundet. Vi skall tillsammans arbeta för ett levande och slagkraftigt förbund. Där har jag någonting att ge förbundet.

Inger Damlin vill bli FSL:s nästa ordförande. Vem är Inger Damlin? – Jag är en positiv och energisk kvinna mitt i livet. Jag är gift med Stefan och vi har två vuxna barn, Robin och Anton. Familj, vänner och idrott fyller min fritid. – Jag är rektor med bred lärarbakgrund (klass-, ämnes-, invandrar- och speciallärare). Hur ser ditt fackliga engagemang ut? – Mitt fackliga engagemang spänner över 20 år och präglas av en iver att förbättra lärarnas arbetsvillkor samt att påverka inom utbildningspolitiken. Min aktivitet i lokalföreningen och som förtroendeman gav mig en bra grund och möjlighet att senare föra medlemmars åsikter i FSL:s fullmäktige och FSL:s styrelse. – I OAJ:s fullmäktige har jag suttit sedan 2010. Jag är tacksam över det förtroende FSL:s medlemmar visade mig vid förra OAJ-fullmäktigevalet. Det höga röstetalet resulterade i att jag som första FSL:are någonsin valdes till viceordförande bland de allmänbildade lärarna (YSI). – Under de senaste sex åren har jag haft förmånen att föra FSL:s talan i OAJ:s styrelse. Det är synnerligen givande att vara aktiv part vid formandet av förhandlingsmål, delta i linjedragning av utbildningspolitik och driva förnyelsen av organisationen. Varför vill du bli FSL:s ordförande? – Jag vill vara en tydlig och kommunikativ ordförande som lyhört lyssnar till fältets behov då vi bygger framtidens skola. Jag vill vara en ordförande som skapar samhörighet och mervärde i ett förbund där varje lärare och rektor i Svenskfinland känner sig hemma. Intressebevakning, utbildningspolitik och organisationspolitik måste vara självklara ledstjärnor i det arbetet.


5

30.1.2020 • Nr 2

Avtalsrundans ABC

Allt du behöver veta om vårens förhandlingar Är du vilse i avtalsdjungeln? Har du inte riktigt koll på bokstavskombinationerna FOSU, KT, OAJ, UKTA och kiky? Är det strejk eller löneförhöjning som gäller i vår? Läraren reder ut begreppen och förklarar hur spelplanen ser ut.

Vadå avtalsvår? Lärarnas tjänste- och arbetskollektivavtal går ut 31.3.2020. Antalet lärare som omfattas av det kommunala tjänste- och kollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA) uppgår till ca 62.000. Största delen av dem jobbar inom den grundläggande utbildningen.

målsättning är i första hand att nå resultat vid förhandlingsbordet. Men om det inte lyckas är man beredd att ta till konfliktåtgärder. Under en strejk betalas ingen lön, däremot betalar lärarfacket en strejkersättning till de som strejkar.

Vad skall det förhandlas om?

Blir det löneförhöjning?

I kollektivavtalet definieras de centrala anställningsvillkoren så som lön och arbetstid. Man kommer också överens om hur länge avtalet skall vara i kraft. Det finns ingen automatik så att saker som finns i tidigare avtal skulle följa med till följande.

År 2017 infördes det så kallade konkurrenskraftsavtalet som innebar att man skar ner semesterpengen för de offentligt anställda och löneförhöjningarna lades på is. Tanken var att förbättra exportindustrins konkurrenskraft. Från arbetstagarhåll har man signalerat att tiden för löneförhöjningar nu är inne efter flera magra år. I många branscher löper kollektivavtalen ut. Många följde extra noga med förhandlingarna mellan Industrifacket och Teknologiindustrin. Av tradition har nämligen exportbranschens avtal blivit

Vem förhandlar? Finlands svenska lärarförbund har överfört den centrala förhandlingsrätten till Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. I själva förhandlingarna företräds de kommunalt anställda av Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU (på finska JUKO). Olli Luukkainen är ordförande för både OAJ och FOSU. På andra sidan förhandlingsbordet sitter Kommunarbetsgivarna KT. Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen har den mest framträdande rollen i arbetsgivarorganisationen.

ett slags måttstock för övriga branscher. Industrifackets avtal ger en löneförhöjning på 3,3 procent under en tvåårsperiod. Vårdfacket Tehys ordförande Millarikka Rytkönen har gått ut med att deras medlemmar skall ha 1,8 procentenheter mer än den allmänna linjen. Det för att på sikt jämna ut löneskillnaden mellan mans- och kvinnodominerade branscher. OAJ:s Olli Luukkainen har sagt att detsamma i så fall bör gälla även för undervisningssektorn. KT:s Markku Jalonen säger å sin sida att kommunernas ekonomi har försämrats. Kommunekonomin har historiskt sett aldrig varit sämre, menar Jalonen och antyder att det inte finns utrymme för stora löneförhöjningar. I det här skedet handlar det långt om retorik och att parterna positionerar sig inför förhandlingarna. Vad utfallet slutligen blir är svårt att sia om. Man brukar säga att ingenting är klart förrän allting är klart.

har därför varit en nagel i ögat på arbetstagarorganisationerna. OAJ:s målsättning är att bli av med kiky-timmarna, alternativt att man får någon form av ersättning om de kvarstår. Från arbetsgivarhåll har man signalerat att timmarna skall bli kvar. Markku Jalonen hävdar att om man slopar kiky-timmarna innebär det att man skulle vara tvungen att anställa 5000 personer inom kommunsektorn. Arbetsgivarorganisationernas tolkning av konkurrenskraftsavtalet är att det är permanent. Fackförbunden hävdar att konkurrenskraftsavtalet löper ut när tjänstekollektivavtalet löper ut. Inom flera branscher har man lyckats förhandla bort kiky-timmarna. Man kan säga att ju fler som under vårvinterns lopp blir av med timmarna, desto större blir sannolikheten för att det också kommer att ske inom undervisningssektorn.

Blir kiky-timmarna kvar?

Läraren följer läget på arbetsmarknaden både i papperstidningen och på webben. Du kan kostnadsfritt ladda ner appen Lärarrummet så får du nyheterna direkt i mobilen.

Konkurrenskraftsavtalet (kilpailukikysopimus) innebar för de allra flesta finländarna att arbetsåret förlängdes med 24 timmar utan någon ersättning. Dessa så kallade kiky-timmar var en reell lönesänkning och

Hur vet jag vad som händer?

mattias fagerholm

Hur framskrider förhandlingarna? Avtalsparterna träffades första gången 14.1.2020. Följande träff är inprickad till 12.2.2020. Den intensivaste perioden inträffar strax innan avtalet löper ut. Om man inte har ett nytt avtal då det gamla löper ut går man in i en avtalslös period. Trots att det inte finns ett tjänstekollektivavtal som är i kraft betalas löner ut i normal ordning och man tillämpar det gamla avtalet. Så länge avtalet är i kraft, dvs fram till den sista mars, råder fred på arbetsmarknaden. Men från och med 1.4 tillåter lagen stridsåtgärder. Därför har både FSL och OAJ sett över sin organisationsberedskap.

Blir det strejk? Att lärarfacket ser över sin organisationsberedskap betyder i klartext att man bland annat höjer sin strejkberedskap. Det är OAJ:s fullmäktige som fattar ett eventuellt strejkbeslut. OAJ:s styrelse kan även fatta beslut om konfliktåtgärder om det berör en mindre del (max 5 procent) av medlemskåren. FSL är representerat både i OAJ:s styrelse och fullmäktige. En strejk är inget självändamål. OAJ:s

 Tidningen Läraren rapporterade i april 1984 om lärarstrejken som varade i nästan exakt fyra veckor, den 2–29 april. Sedan dess har ingen större lärarstrejk förekommit i Finland. Den Kallio vars bud förkastades var Teuvo Kallio, dåvarande riksförlikningsman. Utgivare av tidningen var då Svenska Finlands lärarförbund. Namnet Finlands svenska lärarförbund togs i bruk två år senare. Nuvarande Undervisningssektorns fackorganisation, alltså OAJ, hette år 1984 Lärarnas Fackorganisation, LFO. foto: tom ahlfors


6

30.1.2020 • Nr 2

Det bor en Markku Kanerva i alla lärare För att nå framgång behövs en god laganda. Och lärare är världsbäst på att skapa en bra laganda. Parallellerna till idrottsvärlden avlöste varandra när sportjournalisten Kaj Kunnas på sitt kännspaka energiska sätt talade om värdet av samarbete, både i idrottens värld och i lärarrummet. - Det bor en Markku Kanerva i alla lärare, sade Kunnas. Känner du dig som Markku Kanerva? Kaj Kunnas kastade sig med frågan över en intet ont anande rektor i publiken. Hen fick erkänna att denna Kanerva är en okänd man. För de som inte lika hängivet följer idrott som Kaj Kunnas tarvar kanske namnet Markku Kanerva en förklaring. Det är han

som för första gången någonsin har fört Finlands herrlandslag i fotboll till ett storturneringsslutspel. Kanerva är tränare för det lag som spelar EM i sommar. Det som få kanske känner till är att han har en lärarbakgrund. Vilket enligt Kunnas inte varit oväsentligt för fotbollslandslaget framgång. – Lärare är bäst på att se styrkan i varje individ, sade Kaj Kunnas.

Markku Kanervas laganda När Markku Kanerva valdes till chefstränare var det många som stönade och frågande om man inte hittar någon bättre, konstaterade Kunnas. Men att den här läraren lyckades föra Finland till ett slutspel beror långt på den laganda han lyckades bygga upp.

 Kaj Kunnas slog ett slag för lagandans betydelse på Educa.

– I Markku Kanervas lag känner sig varje individ viktig och behövd. Kanerva har lyckats eliminera hierarkin mellan spelarna. Alla är på samma startlinje, sade Kunnas.

Jukka Jalonens nobody-lag Kaj Kunnas lyfte fram ett annat exempel där lagandan har varit av avgörande betydelse. Han nämner Ishockeytränaren Jukka Jalonen som med ett ”nobody-lag”, utan namnstarka NHL-förstärkningar, förde Finland till en sensationellt VM-guld. Framgången stavas laganda. – Skall du bli bra i lagidrott så måste du må bra. Skall du vara en bra lärare så måste du må bra, sade Kunnas. Jukka Jalonens nyckelord för att nå framgång är tillit och tolerans.

– Välmående leder till laganda och då föds Jalonens nyckelord, sade Kunnas.

Tack för att ni är lärare Om Markku Kanerva och Jukka Jalonen haft den goda lagandan som trumfkort i sina lagbyggen, gav Kaj Kunnas sitt allt för att skapa en god laganda bland dem som lyssnade på hans inlägg både på mässan och senare på FSL:s kvällstillställning. – Om vi skalar bort alla sportjournalister Finland – ”nou hätä”. Men skalar vi bort lärarna, ja då är vi i blåsten. – Att vara lärare handlar om att skapa laganda i klassrummet. Tack för att ni är lärare, sade Kaj Kunnas. text: mattias fagerholm foto: frida lönnroos

 Att vara lärare handlar om att skapa god laganda i klassrummet, sade Kaj Kunnas.


7

30.1.2020 • Nr 2

 FSL bjöd på åländska äpplen och en paneldiskussion om hållbart lärande i vilken Li Andersson, Mirjam Kalland och Fritjof Sahlström (t.h.) deltog. Diskussionen leddes av Mattias Fagerholm (t.v.).

Hållbart lärande nu och i framtiden Vilket är det lärande som är hållbart i femtio år? Den frågan fick deltagarna i en paneldebatt i den svenska montern Hörnan på Educamässan . I paneldebatten, som anfördes av detta blads chefredaktör Mattias Fagerholm ingick undervisningsminister Li Andersson, professor och dekanus Fritjof Sahlström, Åbo Akademi och professor Mirjam Kalland, Helsingfors Universitet. Själva begreppet hållbart lärande, som var temat för diskussionen upplevdes som mångtydigt. Minister Andersson pekade på lärandets roll i de mål som finns i Agenda 2030, FN:s globala handlingsplan för hållbar utveckling.

– Hur undervisar man om klimatförändring och hållbarutveckling? Det är frågan om stora samhälleliga problem som inte kan boxas in i ett enda ämne. – I en fenomenbaserad undervisning får lärarna visa sin professionalitet. Mirjam Kalland, professor i småbarnspedagogik, lyfte förutom den ekologiska hållbarheten in också den sociala och ekonomiska hållbarheten i debatten. Barnen skall få ett empatiskt förhållningssätt till natur och medmänniskor. – Barnen behöver stöd i sin socioemotionella utveckling för att inte stämpla andra som onyttiga och felaktiga. – Ta inte ifrån barnen morgon-

dagens glädje. En allt för stor klimatångest går hand i hand med cynism och handlingsförlamning, påpekade Kalland och tillade att vi förstås inte heller skall förneka de problem som finns. Också Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA i Vasa, förde fram vetenskapens roll i det hållbara lärandet. – Grunden för hållbarhet är vetenskap och kunskap. Våga investera i forskningen. Utan kunskap kommer vi ingenstans med hållbarheten, sade han och tillade med direkt adress till undervisningsministern: – Vi är en trygg investering. Sahlströms andra ingångar i temat för diskussionen var en språk-

lig hållbarhet och en social hållbarhet. – Ta tillbaka det andra inhemska språket som obligatoriskt studentprov, sade Sahlström. Debattledare Fagerholm noterade att det var en direkt passning till Li Andersson. – Som jag inte tänker kommentera, svarade hon. Kort därefter berättade hon att en utredning om effekterna av ett frivilligt prov i det andra inhemska språket är på gång där både positiva och negativa effekter noteras.

Vilda lärare

– Vi behöver vilda lärare som vågar prova något nytt och som känner att de behärskar sitt värv, utbrast Fritjof Sahlström. Fixar Åbo Akademi fram de här lärarna? – Inte gör vi ju det! Vi är inget vilt universitet, men vi gör så gott vi kan, svarade Sahström. Nåväl. Vilket är då det lärande som är hållbart ännu om 50 år? – Språk och kommunikation, svarade Fritjof Sahlström. – Empati, svarade Li Andersson. – Djupläsning som hjälper att fördjupa relationen med andra människor, svarade Mirjam Kalland.

Diskussionen kom senare att handla om framtida krafter för ett hållbart lärande.

text: tom ahlfors foto: frida lönnroos


8

30.1.2020 • Nr 2

 Rektorerna är engagerade men utmattade. illustration: sebastian dahlström

En utbränd rektor får sällan en andra chans En av tio rektorer är utbränd. En av tre löper risk för att drabbas av arbetsutmattning. Det visar den färska rektorsbarometern.

Arbetsutmattningen är oroväckande eftersom det har visat sig att det är svårt för en utbränd rektor att komma tillbaka. – En rektor får sällan en andra chans. När du är i en ledande position och drabbas av arbetsutmattning är risken stor att du inte kan fortsätta med samma arbetsuppgifter. Tråkigt nog är det så att när kollegiet märker att rektorn har det utmanande så är det för sent. För också om man på arbetsplatsen nog vill ge en andra chans så har det visat sig att det sällan fungerar, säger Katariina Salmela-Aro, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet. Varför får rektorn inte en andra chans? – På sätt och viss ger man en andra chans, eller åtminstone vill man ge. Men i ledarskapet ingår ett sorts förtroende, en rektor hjälper andra att lyckas. Och om man en gång tappat det förtroendet är det svårt att återskapa, säger Sal-

mela-Aro. Det är Katariina Salmela-Aro som tillsammans med kollegan och hjärnforskaren Minna Huotilainen har gjort rektorsbarometern på initiativ av Finlands rektorer rf. Svårigheten med att komma tillbaka efter en utmattning är en orsak till att forskarna tar siffrorna i barometern på största allvar. En annan orsak är att en rektors välmående får återverkningar på hela skolsamfundet. – De rektorer som är engagerade och mår bra (55,4 procent) är aktiva och formar hela tiden sin egen arbetsbild. Det är en av nyckelfaktorerna för att inte bli utbränd. – Viktigt är att lära sig att prioritera. Arbetsbilden är bred. Vilket är kärnuppdraget? Vad kan jag delegera till någon annan? Det centrala är att lära sig att delegera, lita på andra och fokusera på kärnuppdraget.

Finska rektorer upplever att de inte har påverkningsmöjligheter Rektorsbarometern är en del av ett internationellt forskningsprojekt där även Australien, Irland och Nya Zeeland medverkar. I den jämförelsen sticker Finland ut i den meningen att de finska rekto-

rerna upplever att deras påverkningsmöjligheter inte är så stora som i de övriga länderna. – Det är en sak man borde ta på allvar. För en känsla av att kunna påverka är ett bra recept mot arbetsutmattning. I Finland är också den grupp av rektorer som löper risk för att drabbas av arbetsutmattning något större än i de övriga länderna i undersökningen. Däremot verkar det som om de finska rektorerna skulle vara bättre på att sammanjämka privatliv och arbetsliv jämfört med exempelvis rektorerna i Australien.

Rektorsutbildningen släpar efter Katariina Salmela-Aro tycker att utbildningen för rektorer inte är up to date. Den har inte uppdaterats med tanke på dagens krav. – Vi måste fundera på rektorernas fortbildning. Rektorernas arbetsbild förändras nämligen hela tiden. Fler och fler arbetsuppgifter tillkommer. Elevgrupperna blir allt mer heterogena. Katariina Salmela-Aro vill se mindre skolförvaltning i utbildningen och mera inslag av till exempel motiverande ledarskap. – Det är också viktigt att lära sig att ta hand om sig själv. Man

kan nog som rektor sätta sig på en piedestal och förstå att min roll i det här skolsamfundet är så viktig att då måste jag också se till att ta hand om mig. Är en bra lärare en bra rektor? – Jag ifrågasätter det lite grann. Man borde kanske fundera om det finns andra vägar till att bli rektor än via en lärarbakgrund. Att vara rektor är inte en form av ”lärare plus”. Vi säger ofta att vi har världens bästa lärare i Finland. Har vi också världens bästa rektorer? – Vi har duktiga rektorer, men välmåendet borde vara på en annan nivå.

Rektorsbarometern i korthet ○ 564 skolor medverkade ○ 35 var svenskspråkiga ○ 55,4 procent av rekto-

rerna är engagerade

○ 11,5 procent är utmat-

tade

○ 33,4 procent löper risk

att bli utmattade

Barometern genomfördes våren 2019.

text och foto: mattias fagerholm

 Katariina Salmela-Aro är professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.


9

30.1.2020 • Nr 2

”På många sätt är det här världens bästa jobb” 1. 2. 3. 4.

Vad får dig att trivas i ditt jobb? Vad upplever du att är tungt med att vara rektor? Hur ser din arbetsbörda ut? Vilket stöd får du av din arbetsgivare?

Mångsidigt och utmanande. Så beskriver några finlandssvenska rektorer sin arbetsbild. I tidningen Lärarens gallup rimmar svaren väl med resultaten i rektorsbarometern. Arbetsbördan är stor, men rektorskapet beskrivs också som ett av världens bästa jobb.

”Ibland räcker dygnets timmar inte till” Petra Blomqvist, Ekenäs gymnasium 1. Jag trivs framför allt med att få arbeta med och för studerande. Att tillsammans bygga upp en skola där alla kan trivas och utvecklas. Jag tycker också att det är roligt att arbetsuppgifterna är mångsidiga och utmanande. En dag är aldrig lik en annan dag. 2. Ansvaret kan ibland kännas betungande. Det skulle vara bra att ha någon att dela arbetsbördan och oron med. Därför är det viktigt att bygga upp ett system med både en ledningsgrupp och en biträdande rektor som stöder rektorn i hens arbete. Ibland hopar det sig så mycket uppgifter att inte dygnets timmar räcker till. Därför är det viktigt att påminna sig själv om att det är ett fortlöpande arbete och ar-

betsbordet blir aldrig tomt. 3. Eftersom jag är ny som rektor har arbetsbördan varit stor. Det är fortfarande många saker som är nya och utmanande. Man skall vara både en administrativ och en pedagogisk ledare. Därtill skall man hinna utveckla skolan och dra upp strategier och visioner. I praktiken fylls dagarna av en massa mer eller mindre akuta ärenden. 4. Jag är glad för att man i Raseborg har arrangerat arbetshandledning för rektorerna. Det har varit till stor hjälp för mig. Man har också startat upp en speciell tjänst i form av förmansstöd i olika svåra frågor. Jag känner ett stort stöd från min förman, vilket också är viktigt.

”Det är bättre att slitas ut än att rosta bort” Elise Kurtén, Sirkkala skola, Åbo 1. Jag gillar mångfalden av uppgifter. Och fast det låter som en kliché - de här små liven är underbara. Givetvis har också kollegiet en stor betydelse. 2. Det är tungt då huvuduppgiften blir en biroll. Till exempel när jag får fungera som byggmästare och arkitekt, då jag hellre skulle jobba med pedagogiska frågor. Det är frustrerande när du måste hålla på med frågor som du inte rår på men som ändå påverkar vardagen.

3. Jag jobbar gärna. Det är bättre att slitas ut än att rosta bort. Min livssituation med vuxna barn tillåter mycket jobb. Samtidigt är jag såpass gammal och har så mycket skinn på näsan att jag kan säga ifrån när det är för mycket. 4. I en stor koncern som Åbo stad finns personer som kan hjälpa och stöda. Att få bolla med personer som har liknande arbetsuppgifter är det bästa stödet. Jag är i en lycklig situation för jag har den möjligheten.

”På många sätt är det här världens bästa jobb” Martin Ahlskog, Sursik skola, Pedersöre 1. På många sätt är det här världens bästa jobb. Arbetsdagarna är fulla av trevliga överraskningar och man vet aldrig vad en arbetsdag kommer att innehålla när man styr kosan mot skolan på morgonen. Jag trivs framförallt med att få ha kontakt med ungdomarna i deras vardag. 2. Ganska långt är det pressen utifrån som gör det tungt. Du förväntas ha svar på alla frågor och ofta innan du ens hunnit tänka på dem. Rektorn är en typ av mellanchef och i den positionen samlas jobb från alla håll och kanter. Det pedagogiska ledarskapet får ofta lida av den orsaken och det känns lite tungt ibland.

3. Det finns nog jobb så det räcker och blir över. Den arbetstid som slås fast i avtalet räcker för de allra flesta rektorer inte till, så det gäller att prioritera. Det är dessutom svårt att hitta tid för att ta ut de inarbetade timmarna. Där hoppas jag på en mer bindande skrivning i avtalet. 4. Pedersöre kommun har inrättat en tjänst som biträdande tjänsterektor på vår skola. Det har varit ett bra stöd som möjliggjort delat ledarskap i praktiken. Arbetsgivaren har också stöttat samt varit förstående och flexibel. Det gäller ju att våga påtala det som inte fungerar och när man väl kommit så långt så brukar det gå att förhandla sig fram till goda lösningar.

”Det är svårt att delegera uppgifterna” Per Wiander, Mårtensdals skola och Kyrkoby skola, Vanda 1. Utmanande uppgifter, skolutveckling och förståelse för varför saker ordnas på visst sätt i skolan tilltalar mig. Kollegorna har också stor betydelse för trivseln. 2. Att hinna med alla arbetsuppgifter är svårt. Det är tungt att göra ett kvalitativt arbetet då uppgifterna är så många. Att delegera uppgifterna till andra är svårt. Jag ansvarar för två skolor, vilket gör att jag har två hus och alla deras händelser att hålla koll på. Det gäller att vara välorga-

niserad. 3. Arbetsbördan är stor, men inte oöverkomlig. Jag upplever inte att jag är utbränd eller löper risk för arbetsutmattning. Idealt vore om ansvaret för två skolor skulle medföra en nedsättning av undervisningsskyldigheten. 4. Vi får arbetshandledning ca 6 gånger under läsåret. Mycket värdefullt med tanke på förmansarbetet.


10

30.1.2020 • Nr 2

Sociala medier medför risker kolumnen jonas forsman Lärare i historia och samhällslära vid Brändö gymnasium.

Något gammalt, något nytt... Att ha på sig ”något gammalt, något nytt, något lånat, något blått”, lyder en gammal bröllopsstradition som skall bringa lycka för brudens framtida liv som gift. En del av en övergångsrit som kan spåras tillbaka till gammal folktro enligt vilken onda andar är i rörelse vid dylika gränsöverskridanden. Denna föreställning handlar om lycka och om att skydda sig mot dessa onda andar. Detta gamla skrock associerar jag till då jag tänker på de nya reformerna och speciellt den nya läroplanen som med snabb takt översköljer gymnasiet. Jag skulle gärna se att man höll det i minnet då man stormar fram med förnyelsens mantra i högsta hugg. Kan förresten någon förklara vad det är som gör att nästan varje undervisningsminister (med några undantag) skall uppfinna hjulet på nytt och till varje pris vill se sitt namn ingraverat i monumentet av ”förnyelser” och ”nytänk” i skolvärlden? Kanske den nuvarande ministern kan utgöra ett av undantagen och i stället skapa lugn?

Skulle helst vilja se ett ris i form av gryn (inte kvast) som i tacksamhet kastas över oss lärare och ger den fruktbarhet som behövs i det ansvarsfulla arbete vi ständigt utför och som ger oss så mycket.

”Något gammalt”. Förakta inte det som varit. Alla band till den gamla skolan har inte förbleknat. Mycket har gjorts bra. Det är hela vårt samhälle ett bevis på. Med start från Uno Cygnaeus tankar kring folkskolan, via läroplikt och grundskolereformen fram till ett högt utbildat land. ”Något nytt”. Visst kan man alltid införa något nytt. Se till att göra det varsamt. Och fundera vilken koppling det har i gymnasierna till studentexamen eller vice versa. Den styr på många sätt, på gott och ont, verksamheten i våra skolor. ”Något lånat”. Låna då helst inte från Sverige i alla fall. Tanken bland annat kring elevernas egen självbestämmanderätt och nästan totala frihet i undervisningssammanhang gör inte mig övertygad. Låna hellre från Australien vars arbete kring kritiskt tänkande burit frukt (Merete Mazzarellas kolumn i Läraren nr 20/2019). ”Något blått”. Låt det symbolisera det vatten som vi lärare utgör och som försöker ge näring åt alla dessa plantor vars frön såtts i grundskolan. Underskatta inte vår roll och det hantverk vi utför dagligen där vi försöker beakta florans och faunans alla olika skiftningar och krav. ”Något fått” brukar emellanåt läggas till förteckningen över brudklädseln. Låt det i så fall utgöra ett tack till alla lärare som kämpar med överfulla grupper och ständiga förändringar. Skulle helst vilja se ett ris i form av gryn (inte kvast) som i tacksamhet kastas över oss lärare och ger den fruktbarhet som behövs i det ansvarsfulla arbete vi ständigt utför och som ger oss så mycket.

Sammanlagt 2 000 föräldrar och vårdnadshavare runtom i Finland följde med Världens största föräldrakväll som sändes direkt från Kellonkosken koulu i Tusby i mitten av november. Målet var att tillsammans finna olika sätt att främja en konstruktiv kommunikation, både bland barnen och de unga och mellan hemmet och skolan. – Genom att fästa uppmärksamhet vid det som är positivt – såväl små som stora saker – kan vi förbättra barnets och den ungas tilltro till sina egna förmågor. Varje vuxen kan bidra till det här genom sitt eget exempel, sade Lotta Uusitalo-Malmivaara, docent i specialpedagogik. Enligt Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen är det just med en öppen och positiv kommunikation som man bygger upp förtroendet mellan såväl lärarna och eleverna som mellan skolan och vårdnadshavarna.

Oro över negativa sidor av sociala medier Föräldrarna som deltog i föräldrakvällen lyfte fram

sin oro beträffande medieanvändningen bland barn och unga, bland annat då det gäller skärmtiden och de negativa sidorna med sociala medier. Under diskussionen var deltagarna eniga om att det är bra om skolan och hemmet kommer överens om gemensamma spelregler för användningen av digitala apparater och att alla är medvetna om de sociala mediernas inverkan på unga. Det är också viktigt att barn och unga kan tala om svåra situationer hemma och i skolan och att de känner till vilka organisationer som erbjuder hjälp i frågor som berör sociala medier. Barn och ungdomar behöver skyddas från riskerna som är förknippade med sociala medier och det behövs nya lösningar för hur det kan göras. Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd THL påbörjar ett försök, där myndigheter tillsammans med teknologiföretag kartlägger och utvecklar tekniska lösningar för att förbättra säkerheten på webben för barn och unga. Världens största föräldrakväll ordnades nu för fjärde gången.

Mindre grupper för de litet större Gruppstorlekarna görs mindre inom småbarnspedagogiken för barn som fyllt tre år Statsrådet har beslutat att ändra relationstalet mellan daghemmets personal och barnen. I och med ändringen kommer det i daghemmet att finnas finns sju barn per pedagog. Ändringen av relationstalet gäller barn som har fyllt tre år och som är på daghem mer än fem timmar per dag. Målet är att förbättra småbarnspedagogikens kvalitet. Då det finns fler pedagoger i relation till barnen finns det också mer tid för barnen och bättre möjligheter att tillgodose barnens individuella behov. Även personalens trivsel på arbetsplatsen förbättras. Avsikten är att ändringen av förordningen ska träda i kraft 1.8.2020, alltså samtidigt som den subjektiva rätten till småbarnspe-

 Från och med den första augusti blir gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken mindre för de barn som fyllt tre år.

dagogik återinförs. De ekonomiska verkningarna i anslutning till ändringen har beaktats i statens budgetproposition 2020 och i planen för de offentliga finanserna för 2020–2023. År 2020 ökar statsandelarna för basservice med 6,7 miljoner euro,

vilket motsvarar 5/12 av de totala kostnaderna. Från och med 2021 ökar statsandelarna enligt förslaget med 16 miljoner euro per år. Eftersom det är fråga om att utvidga kommunernas uppgifter, täcker statsandelen 100 procent av kostnaderna.


11

30.1.2020 • Nr 2

lediga jobb

STADEN JAKOBSTAD Staden Jakobstad rekryterar

LEKTOR I MATEMATIK TILL JAKOBSTADS GYMNASIUM Ansökningstiden går ut 9.2 kl. 14.00. Ansökan via www.kuntarekry.fi.

OAJ:s Misukka vice ordförande i Akava OAJ:s utbildningsdirektör Heljä Misukka har valts till första vice ordförande för Akava, centralorganisationen för högutbildade i Finland. Akavas styrelse valde förra torsdagen fyra vice ordförande för perioden 2020–21. – Det är ett stort ansvar och en stor ära att få representera omkring 600 000 av Finlands högutbildade, sade Misukka. Vice ordförandena valdes då Akavas styrelse konstituerade sig. På mötet avhandlades också enligt Misukka arbetsmarknadsorganisationernas ställning.

Fackets ställning inte huggen i sten

Solveig von Schoultz-tävlingen 2020 SFV:s litterära Solveig von Schoultz-tävling gäller personer som vid tävlingstidens utgång fyllt 30 år. Tävlingen gäller i år dikter.

Prissummorna är 5 000 euro (I), 3 000 euro (II) och 2 000 euro (III). Förstapristagaren får även en kortkurs i skrivande på Biskops Arnö i Sverige. Tävlingstiden går ut 15.4.2020 kl 24. Prisutdelning i september. Läs hela tävlingsinstruktionen på www.sfv.fi/solveig

Världen och samhället genomgår en förändring och arbetsmarknadsorganisationernas ställning är inte huggen i sten, sade Misukka. – Akava vill aktivt vara med i den finländska arbetslivsdiskussionen och finna nya lösningar på framtida problem. Jag tror att det är vad våra nuvarande och framtida medlemmar önskar sig. De övriga nyvalda vice ordförandena är Salla Luomanmäki, Mikko Salo och Timo Saranpää, en jämn fördelning mellan kvinnor och män.

 OAJ:s utbildningsdirektör Heljä Misukka.

– Akava främjar jämställdhet inom arbetslivet och är för en jämn fördelning av föräldraledigheterna mellan män och kvinnor. Därför är jag glad att jämställdheten synd bland Akavas vice ordfö-

rande, sade Heljä Misukka. Styrelsen som i sin helhet består av 15 män och 6 kvinnor leds av ordförande Sture Fjäder. tom ahlfors

Skam leder till betalningsstörningar hos unga En workshop kan hjälpa de unga att tala ut Risken för betalningsstörningar ökar kraftigt när en person fyller 20 år. För närvarande har 76000 personer under 30 år minst en betalningsstörning. Skam utgör för många ett hinder för att i tid söka hjälp med sina ekonomiska problem.

Ekonomiska bekymmer ger upphov till ångest och överskuldsättning väcker skamkänslor. Därför vill vi göra det lättare att prata om pengar och skuldsättning.

Nu finns en workshopmodell som gör det lättare att prata om ekonomiska problem.

Antalet personer med betalningsstörningar har ökat flera år i rad. I de yngre åldersklasserna har betalningsstörningarna minskat en aning, men är fortfarande mycket vanliga. – Betalningsstörningar i de yngre åldersklasserna är oerhörda. Till exempel bland 25–29-åringar har nästa 13 procent en betalningsstörning, konstaterar Heikki Ruponen, vid Suomen Asiakastieto, ett företags- och kreditupplys-

 Katja Mannerström.

ningsbolag. Det är omöjligt att sätta fingret på en enskild eller ens den vanligaste orsaken till betalningsstörningar. Vanligtvis är det fråga om en spiral där obetalda fakturor

från flera olika håll samlas på hög. Om den unga har ett dåligt utgångsläge när det gäller att sköta sin ekonomi, ökar naturligtvis risken för överskuldsättning och därigenom för framtida betalningsstörningar. – Det är enklare att påverka de ungas betalningsstörningar av den enkla anledningen att det är möjligt att nå dem i stora grupper. Vi har sedan 2011 erbjudit läroan-

stalter möjligheten att delta i våra TarkkaFyrkka-workshopar, där vi berättar för de unga om till exempel kreditupplysningar och hur en betalningsstörning påverkar ens vardag, berättar Heikki Ruponen.

Prata med de unga om ekonomiska problem Asiakastieto har tillsammans med Nuorten Akatemia, en delaktighetsfrämjande organisation för unga, utvecklat en workshop-modell som personer som arbetar med unga kan använda för att behandla ekonomiska problem och ge unga redskap för att tala om ämnet. – Ekonomiska bekymmer ger upphov till ångest och överskuldsättning väcker skamkänslor. Därför vill vi göra det lättare att prata om pengar och skuldsättning. De unga kan vid en workshop tillsammans reflektera över sådana svåra känslor som ekonomiska bekymmer väcker. De får även fundera

över sätt att hjälpa och sina egna pengar. Dessutom ges de ett konkret redskap som de kan använda för att föra ekonomiska bekymmer på tal med en kompis eller en närstående, berättar Katja Mannerström vid Nuorten Akatemia. – Vi har som mål att väcka diskussion och ge råd i rätt situation, såsom hur man kan tala om en svår sak med en kompis och var man hittar hjälp om man oroar sig för sin ekonomi. Vi anser det även viktigt att materialet är tillgängligt för en så stor grupp som möjligt. Därför har materialet publicerats på såväl finska som svenska, fortsätter Mannerström. Den huvudsakliga målgruppen för workshopen är personer i åldern 16–20. Materialet får användas kostnadsfritt och kan laddas ner på adressen www.nuortenakatemia. fi, sök på ”tarkka fyrkka”. tom ahlfors


12

30.1.2020 • Nr 2

Sammanlagt 150 bokpaket skickades för ett par veckor sedan iväg till första klasser i Svenskfinland. Bokpaketet innehåller tio nya barnböcker särskilt utvalda för läsare i ettan tillsammans med ett tillhörande pedagogiskt material. Inspirationsmaterialet ska främja läsintresset bland skoleleverna och locka till fördjupning med diskussionsfrågor och kreativa ordkonstuppgifter. I materialet förekommer tips och idéer som till exempel följande som tagit inspiration av boken Fisens liv av Malin Klingenberg och Sanna Mander, som ingår i bokpaketet: ”Hitta på egna pruttdikter om någon som släpper en fis i skolan. Fundera på vem det kunde vara och hjälp varandra att samla ord som rimmar.” Bokpaketet är ett årligt stipendium som klasslärare har möjlighet att ansöka om turvis till årskurs ett och årskurs fem. I årets paket ingår fem nya finlandssvenska böcker och fem svenska eller översatta böcker med teman som vänskap, pruttar, stadspromenader och hjältemod. – Jag hoppas att varje elev i ettan hittar åtminstone en bok i paketet som väcker ett sug att läsa, säger Maja Ottelin, planerare på

 Maja Ottelin.

 Amanda Audas-Kass. Bokpaketet innehåller flera nya barnböcker särskilt utvalda för läsare i ettan. Dessutom ingår ett pedagogiskt material.

Hitta på egna pruttdikter Sydkustens ordkonstskola.

Tips från läsambassadörerna Det tillhörande inspirationsmaterialet är ett häfte på 20 sidor med tips på hur man kan fördjupa läsupplevelsen genom inlevelseövningar och eget skapande utgående från böcker. I årets material ger också de finlandssvenska läsambassadörerna Henrika Andersson och Amanda Audas-Kass sina bästa tips för att komma i läs-

stämning och varför det är så roligt att lära sig läsa. – Att kunna läsa själv är som att ha en nyckel som kan öppna alla dörrar, säger Amanda Audas-Kass. Bokpaketet har tonvikt på nya finlandssvenska barnböcker men innehåller också populära svenska och översatta böcker. Önskemålet är att läraren också involverar föräldrarna i processen att stöda sitt barns läsintresse i samarbe-

te med skolan.

Material också på webben Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd finansierar bokgåvan och förbundet Hem och skola söker finansiering för bokgåvan från stiftelsen. – I praktiken räknar vi med att satsningen fortgår. Bokgåvorna har ju delats ut flera år i rad redan, berättar Maja Ottelin. Skolorna kan alltså sannolikt ansöka om bokpaket i oktober

nästa höst på Förbundet Hem och skolas hemsida. Utdelningen sker i januari, vartannat år till klass 1 och vartannat år till klass 5, som alltså står i tur år 2021. Sydkustens ordkonstskola står för bokurvalet och inspirationsmaterialet. Det pedagogiska materialet hittas också på ordkonstskolans webbplats: www.ordkonst.fi/sv/ bestall/bokpaket. tom ahlfors

bakbrädet Skolbesöken börjar kosta i Helsingfors. På grund av ett stort antal besökande grupper, så kal�lade Pisaturister, i skolorna i Helsingfors planerar staden nu införa avgifter för besöken i skolor, läroinrättningar, daghem och till och med lekparker, berättar Helsingin Sanomats nättidning. Tills vidare har besöken varit gratis till skillnad från besök i grannstäderna. På fostrans- och utbildningsnämndens möte nyligen framfördes förslag på avgifter mellan 400 och 900 euro. På årsbasis rör det sig om upp emot 1200 besökare, fördelade på 100 grupper, som kommer till Helsingfors. De senaste åren har antalet besökare från Kina och Latinamerika stigit. Förslaget om att avgiftsbelägga skolbesöken gäller inte ifall besökarna representerar sta-

dens reguljära samarbetspartner, internationella organisationer eller humanitära organisationer, såsom FN eller Röda korset. Ej heller berörs grupper vid statsbesök av avgifterna, berättar Helsingin Sanomat. Nytt styre för FSLF. Den nya styrelsen (bilden, från Instagram) för Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF har konstituerat och posterna har fördelats enligt följande. Ordförande: Julia Liewendahl, viceordförande: Jesper Kivikoski, sekreterare: Alex Rautanen, ekonomiansvarig: Julina Lillandt, PRoch informationsansvariga: Eme-

lina Alenius och Marie Lövholm, Evenemangsansvariga: Oscar Ryynanen och Willy Öhman, material- och medslemsansvarig: Mathilda Sandman, samt ansvarig för verksamheten i Åbo: Trine Lindström. FSL hade vid årsskiftet knappt 400 studerandemedlemmar, vilket gör FSLF till en av de största föreningarna. Lärarstuderandena bestrider tre platser i fullmäktige. Lätta muminböcker. De lättlästa muminböckerna Farlig midsommar, Trollkarlens hatt och Kometen kommer finns nu som ljudböcker. Mark Levengood har läst in böckerna, som Jolin Slotte tidigare återbe-

rättat på lätt svenska. Det är Lärum-förlaget som gett ut Tove Janssons älskade böcker i lättläst bearbetning, och som nu erbjuder alla som vill lyssna på böckerna möjligheten att göra det helt gratis. – Vi är glada att just Mark Levengood är vår berättarröst eftersom han för många är muminspråket personifierad, säger Malin Sandström, vd på Lärum-förlaget. Genom de lättlästa böckerna vill Lärum-förlaget göra det finlandssvenska kulturarvet tillgängligt för fler. Inspelningarna är gjorda med bidrag från Svenska Kulturfonden och med tillstånd av Moomin characters. Ljudböckerna finns tillgängliga för alla i den digitala materialbanken på Lärums webbplats larum.fi. Engelskt lärarprogram vid ÅA.

Antalet sökande till Åbo Akademis internationella magisterprogram steg för tredje året i rad. Enligt de preliminära siffrorna sökte sammanlagt 725 personer till de åtta programmen. Ifjol var antalet sökande 583. Åbo Akademi erbjuder åtta engelskspråkiga magisterprogram med sammanlagt tio ansökningsmål. Den nya linjen Teaching and Learning vid FPV i Vasa väckte stort intresse med sina drygt 80 ansökningar. Det handlar i korthet om en behörighetsgivande lärarutbildning på engelska vid ÅA. Studierna beräknas ta två år och riktar sig till personer som har en kandidatutbildning eller motsvarande och innehåller bl.a. 60 ECTS-poäng pedagogik (ECTS är det europeiska systemet för överföring av studiemeriter).


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.