Läraren 2 2019

ord för ord Nu behövs vi alla i arbetet med att göra skolan till en valfråga. ЮЮ r sidan 3

31.1.2019 • Nr 2 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Utbildningen är värd en mässa Då januari går mot sitt slut är det dags för Educamässan. Denna gång arrangerades bland annat valdebatt och flera andra diskussioner i svenska Hörnan.

ЮЮ r läs mera på sidan 4

foto: jakke nikkarinen

Styrelsen svarar

Läraren tog pulsen på FSL:s nya styrelseledamöter. Frågor ställdes, varefter svar gavs. ЮЮ r sidan 5

Lärarnas grundlön skall möta kraven Serien Skolvärldens profiler fortsätter i detta nummer med en intervju med OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

skolvärldens profiler

ЮЮ r mittuppslaget

Kandidat, se hit!

Det finns med stor sannolikhet FSL-medlemmar som kandiderar i riksdagsvalet i april detta år.

Tidningen Läraren uppmärksammar valet och har sammanställt några frågor, som vi hoppas att hugade lärarkandidater ska svara på.

Vi ser fram emot att medlemmar som är uppställda i valet, tar kontakt med redaktionen. Helst per e-post och före den 1 mars.

Vi presenterar lärarkandidaterna i god tid före valet.

FSL-medlemmar som är kandidater i riksdagsvalet får sin valannonsering i tidningen Läraren till halva priset.

2

31.1.2019 • Nr 2

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Svenskfinland står och faller med skolan Det har sagts tidigare, men det tål att upprepas. Svenskfinland är helt beroende av en livskraftig skola. Det är i skolan som den finlandssvenska identiteten formas. Om den finlandssvenska skolan mår bra så kan man utgå från att det också kommer att ge positivt utslag för hela Svenskfinland. En svensk skolstig från förskola till universitet är fundamentet för en minoritet.

Svenskfinland skulle behöva flera ben att stå på. Ofta lyfter man fram mediernas betydelse för en minoritet. På den punkten är det lätt att hålla med. Det säger sig självt att de finlandssvenska medierna är en viktig kugge med tanke på det offentliga samtalet på svenska i Finland.

För att inte tala om den funktion av sammanhållande kitt som medierna har.

Ett livskraftigt medielandskap är med andra ord ett viktigt ben för Svenskfinland. Men de finlandssvenska medierna har i flera år jobbat i en tung uppförsbacke. Lönsamheten sviktar, upplagesiffrorna rasar och samarbetsförhandlingarna har avlöst varandra. En komponent som gör ekvationen ännu knepigare är att mediehusen har svårt att fånga upp den unga generationen. Problematiken beskrivs på nyhetsplats i denna tidning.

ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

Då de unga i allt mindre utsträckning konsumerar finlandssvensk media försvagas en viktig byggsten i det finlandssvenska identitetsbygget. Vem skall nå de unga finlandssvenskarna? Då är vi tillbaka i skolvärlden. Ingen gör det så väl som skolan. Och då övriga svenska strukturer i Finland sviktar blir skolans roll och betydelse allt mer framträdande.

Det finns därför all orsak att vässa den finlandssvenska intressebevakningen när det gäller utbildningsfrågor, både på nationell och lokal nivå. Ett exempel på detta hittar vi i Karleby. Där föreslås den svenska bildningsdirektörens och ungdomsdirektörens tjänster slås samman.

Om det förverkligas så är det inte bara en domänförlust för det svenska skolväsendet i Karleby, det är en domänförlust för de redan nu rätt fåtaliga svenskspråkiga på orten.

Med ett riksdagsval i antågande kommer våren att präglas av en intensifierad samhällsdebatt och många politiska löften kommer att utfärdas. För de två- och svenskspråkiga kandidaterna och för de politiska partier som verkar för en levande tvåspråkighet finns det all orsak att gå till grunden med vad som är det centrala för det svenska i Finland. Svaret är entydigt. Svenskfinland står och faller med skolan.

Betala tillbaka skulden!

Debatten inför riksdagsvalet 2019 och de kommande fyra åren inom rikspolitiken måste fokusera på hur man ska betala tillbaka de senaste åtta årens skuld till skolan och utbildningen. De här är våra valteman.

Jämlik utbildning Åtta år av nedskärningar har raserat den finländska utbildningen i allmänhet och den jämlika grundskolan i synnerhet. En ökad grundfinansiering är av största vikt för en jämlik utbildning för alla. Med ökade resurser kan vi bland annat garantera lämpliga gruppstorlekar, en tillräcklig lärartäthet och ett trestegsstöd som verkligen fungerar.

Ett lugnare reformtempo Det behövs mer långsiktigt tänkande kring skolreformer och tid för att utvärdera tidigare reformer. Projektpolitiken måste få ett slut.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vem skall nå de unga finlandssvenskarna? Då är vi tillbaka i skolvärlden.

Ingen gör det så väl som skolan.

Tillräcklig och kvalitativ elev- och studerandevård Elev- och studerandevårdslagen måste ses över.

Tolkningen av tystnadsplikten sätter käppar i hjulen för ett ändamålsenligt samarbete mellan skolhälsovården,

socialvården och skolpersonalen. Tillgången till psykologoch kuratorstjänster måste också förbättras för att trygga elevernas och studerandenas hälsa under skolgången.

Läraryrkets attraktionskraft Vi måste värna om läraryrkets status i Finland för att både locka studerande till utbildningarna och undvika hjärnflykt till andra branscher eller Sverige. Vi behöver attraktiva anställningsvillkor oen konkurrenskraftig lön. Vi måste också skapa arbetsro och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för lärare och rektorer.

Krafttag för att förbättra skolbyggnadernas skick Det behövs konkreta, snabba och effektiva åtgärder för att råda bot på de hälsovådliga problemen i våra skolbyggnader. Sjukdomar som orsakats av en ohälsosam inneluft måste erkännas och arbetshälsovården måste ta problemen på allvar.

Hjälp oss sprida vårt budskap! #betalaskulden #riksdagsvalet2019

3

31.1.2019 • Nr 2

De tog ställning mot kyrkoherden

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Betala tillbaka skulden!

 Lärarna vid Kristinestads gymnasium och högstadieskola beslöt för en tid sedan att ta avstånd från kyrkoherdens och kaplanens negativa åsikter om homosexuella. Nu är samarbetet lagt på is med de båda. Läroplanen fungerade som ett starkt stöd till beslutet, säger rektor Peter Grannas och vicerektor Carina Österback-Ragnäs.

Kyrkoherdens och kaplanens negativa uttalanden om homosexuella blev för mycket för Kristinestads gymnasium och högstadieskola.

Läroplanen var ett starkt stöd när ett enigt lärarkollegium beslöt att lägga samarbetet på is med de båda.

– Tanken var aldrig att våra skolor skulle bli en opinionsbildare i samhället. Vårt beslut att ta avstånd från kyrkoherdens och kaplanens uttalanden och lägga samarbetet på is med dem började som ett privat meddelande till elever och föräldrar som sedan kom att debatteras i media. Oavsett anser vi att vi agerade rätt, säger Peter Grannas, rektor för Kristinestads gymnasium och högstadieskola.

För ett par veckor sedan uppdagades att kyrkoherden för Kristinestads svenska församling i en sluten Facebookgrupp hade skrivit kritiska inlägg mot homosexuella. Åsikter som sedan försvarades av kaplanen på lokaltidningens debattsida.

– Insändaren fick föräldrar och elever att reagera och många tog kontakt med mig och undrade var vi stod. Samma dag som insändaren publicerades råkade vi ha ett gemensamt lärarmöte med värdegrund som tema. På mötet kom vi

fram till att ta ställning i frågan, förklarar Grannas.

Tolerans betonas Hans kollega, vicerektor Carina Österback-Ragnäs, tycker beslutet var självklart.

– Det var väldigt oroligt bland eleverna som hade ett stort behov av att diskutera frågan med oss lärare. På mötet konstaterades att läroplanen gav ett bra stöd till vårt beslut. Vi arbetar med ungdomar och skolan ska vara tolerant och acceptera alla, säger hon.

Hon får medhåll av Gunilla Teir, lektor i bland annat religion och filosofi och dessutom prästvigd med en bakgrund som präst.

– Vi har elever och studerande som är osäkra på sin sexualitet och jag anser att frågan för oss inte är teologisk utan pedagogisk.

Vi arbetar i enlighet med en inkluderande läroplan och vi hade inte agerat som professionella lärare om vi inte hade tagit ställning, menar hon.

Vad säger läroplanen? I den stipuleras bland annat att ”undervisningen ska utgå från människolivets okränkbarhet och respekt för liv och mänskliga rättigheter”. Den säger också tydligt att studerande ska få en klar uppfattning om de värderingar som ligger som grund för de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt på vilka sätt dessa främjas i skolan.

– Vi har en fostrande roll och ska fostra studerandena enligt de

ideal som framkommer i läroplanen. Riktlinjerna är inte förhandlingsbara och det är vi som skola som besluter om vem vi samarbetar med, säger de.

Skyldighet att skydda eleverna Beslutet att lägga samarbetet på is gäller enbart kaplanen och kyrkoherden. Skolorna kommer fortsättningsvis att samarbeta med församlingen.

– Vi måste vara säkra på att församlingens representant på exempelvis en morgonsamling inte uttrycker åsikter som strider mot skolans människosyn och kränker våra elever. Vi har en skyldighet att skydda dem från att såras och kränkas i vår egen skolbyggnad.

Studentkårens ordförande Sofia Finnström tog också ställning mot kaplanens skrivelser i en insändare. Hon är glad över lärarnas agerande.

– Vi är jätteglada för att de tagit ställning. Vardagen känns tryggare för alla och det är inte en lika orolig stämning i skolan, säger hon.

Grannas berättar att han och lärarna har fått ett brett stöd från kollegerna i Svenskfinland.

– Det var aldrig meningen att det här skulle bli offentligt, men responsen som vi fått från kolleger i andra skolor har till 99,9 procent varit positivt. Flera lärare har hört av sig och stöttat oss. text och foto: christoffer thomasfolk

Efter många, många år av nedskärningar inom utbildningen är det dags att vakna upp och inse att skolan inte klarar sig utan pengar. Det är dags att vakna upp och inse att politiska beslut håller på att förstöra det goda utbildningssystem som vi byggt upp under många år.

Utbildningen i Finland har hamnat i en nedåtgående spiral - något som FSL redan under tidigare val har lyft upp. Ingen har ändå på allvar tagit notis om vårt tydliga budskap om att vårt utbildningssystem inte klarar av flera nedskärningar eller indexfrysningar.

Det råder enighet om att Finland också i framtiden ska gå i främsta ledet då det gäller utbildningsfrågor. Vi ska ge våra barn och unga färdigheter och beredskap att föra vårt välfärdssamhälle framåt.

Vi har valt att lyfta upp några valteman som beskriver vad som måste göras för att vi ska kunna upprätthålla den höga kvalitet vår utbildning är känd för.

Jämlik utbildning har varit och fortsätter att vara en hörnsten i vårt skolsystem. Grundstenen för den jämlika utbildningen är grundfinansieringen – en grundfinansiering som ger alla som sysslar med utbildning tillräckligt med resurser för att förverkliga de mål och krav som lagar, förordningar och läroplaner ställer. Projektfinansiering där kommuner måste söka om bidrag kräver ett byråkratiskt maskineri vilket är resurskrävande. De här projekten leder dessutom till en ökad ojämlikhet mellan kommunerna.

Läraryrkets attraktionskraft är också ett fundament för en framgångsrik skola. Via den lockas de bästa studerandena till utbildningen och samtidigt stannar de som utbildat sig kvar i yrket.

Den förra regeringen stiftade också en lag om kvalitativ elev- och studerandevård. En lag vars tanke var att öka öppenheten mellan social- och hälsovårdssektorn och på det sättet få ett bättre samarbete mellan de två sektorerna. Så blev det dock inte, nu tolkas sekretessbestämmelserna så att sektorerna inte kan se barnen och de unga som en helhet. Nu har vi dessutom stora skillnader mellan kommuner med avseende på tillgång till tjänster, vilket självklart lyfter frågan om vi även här behöver relationstal.

Läraryrkets attraktionskraft är också ett fundament för en framgångsrik skola. Via den lockas de bästa studerandena till utbildningen och samtidigt stannar de som utbildat sig kvar i yrket. Därför krävs politiska beslut som minskar arbetsbelastningen och ökar trivseln. En mångfacetterad fråga som berör till exempel relationstal elev–lärare. Här är det även viktigt att skapa en grund för attraktiva anställningsvillkor och en konkurrenskraftig lön. Vi behöver politiker som ser den offentliga sektorn som en resurs!

Det sista vi lyfter fram, som egentligen inte borde vara en valfråga, är skolfastigheternas skick. Det ska vara självklart att byggnaderna är i sådant skick att de inte är hälsovådliga för dem som vistas där. Här behövs både pengar men antagligen även skärpt lagstiftning.

Nu behövs vi alla i arbetet med att göra skolan till en valfråga. Vi ska utmana riksdagsvalskandidaterna att ta ställning i skolfrågor. Nu är det dags att betala tillbaka skulden!

4

31.1.2019 • Nr 2

Skulden bör betalas

Inga stora skillnader i partiernas utbildningspolitiska linjedragningar

Det rådde en rörande enighet om att nedskärningarna inom utbildningen måste få ett slut.

På FSL:s valdebatt på Educamässan återkom fraser som långsiktighet, satsningar och helhetstänkande.

SFP:s Mikaela Nylander höll inte den nuvarande regeringen ensam skyldig till nedskärningarna.

– Tyvärr har också tidigare regeringar skurit ner, också då SFP har suttit med. Alla partier borde nu kunna enas om att skutan nu skall vändas.

För Svenska folkpartiet gäller nu att bedriva en långsiktig politik och att satsa på grundfinansieringen av utbildningen i stället för att föra fram olika spetsprojekt.

– Vi vill se utbildningen som en helhet. De beslut som fattas rörande småbarnspedagogiken påverkar de följande utbildningsstadierna, sade Nylander.

Gröna ungas färska ordförande Amanda Pasanen var litet fränare i sin kritik av den sittande regeringen.

– Regeringen har missat att utbildningen är vårt främsta vapen mot marginalisering och utslagning, sade Pasanen som ville ge tillbaka en miljard till utbildningen.

 Mikaela Nylander (t.v.), SFP, Amanda Pasanen, Gröna unga och Veronika Honkasalo från Vänsterförbundet ville betala tillbaka statens skuld till utbildningen. foto: jakke Nikkarinen

Veronika Honkasalo som representerar Vänsterförbundet påpekade att Sipiläs regering också skurit i den subjektiva rätten till dagvård och ville nu betala tillbaka hela 1,5 miljarder.

Ingen är oskyldig Budgivningen slutade då debattledaren Mattias Fagerholm, som är chefredaktör för tidningen Läraren, gav ordet till centerns representant Oscar Hätinen, som bestrider en suppleantplats i styrel-

sen för Centerns studerandeförbund.

– Ingen här är oskyldig och jag vill påpeka att den finländska finansieringen av utbildning är på toppnivå i internationell jämförelse. Jag är inte orolig för utbildningen i Finland just nu, men det finns inte rum för ytterligare nedskärningar, sade Hätinen.

En viss oro för framtiden kunde däremot Anette Karlsson, Finlands svenska socialdemokraters vice ordförande.

– Den nya generationen får sämre utbildning. Kunskapsnivån i vårt land sjunker jämfört med tidigare år, sade hon och förde fram det socialdemokratiska utbildningsprogrammet Kunskapsstigen 2030 som bland annat betonar ett livslångt lärande och en förlängd läroplikt.

– Lilla Finland klarar sig inte om kunskapsnivån sjunker ytterligare, sade Karlsson.

Mikaela Nylander hakade på med emfas.

– 11 procent av de som lämnar den grundläggande utbildningen har inte de resurser som krävs för fortsatta studier på andra stadiet.

– Personligen tror jag inte på förlängd läroplikt utan på att sätta resurser på de instrument som redan finns inom den grundläggande utbildningen.

Veronika Honkasalo, som har säte i Helsingfors fullmäktige, påtalar de stora skillnaderna i PISA-resultat som är rådande mellan olika områden i Helsingfors.

– Vi har därför lagt litet mera resurser på skolor i områden med lägre socioekonomisk nivå.

En sorts positiv särbehandling, kan man säga.

Ojämlikheten inom utbildningen breder ut sig, kastade Mattias Fagerholm fram.

– Den går i arv, riposterade Anette Karlsson.

– Vi måste ta fasta på inlärningssvårigheter tidigare. Och vi bör minska avgifterna för dagvården. Att begränsa den subjektiva rätten till dagvård belastar mest de familjer som behöver dagvården mest.

Kunde man tänka sig ett tak för gruppstorlekarna i skolan, undrar Fagerholm.

Alla debattörer markerar, utom Mikaela Nylander, som säger att gruppstorleken skall avgöras utgående från dem som finns i gruppen. tom ahlfors

Förväntningar stressar de unga – Vi är alla nakna och ensamma om vi inte har varandra.

Lehtinen från Krisjouren för unga i Helsingfors.

Detta vackra uttalande stod CG Wentzel för då han på Educamässan deltog i en diskussion om den ökande prestationsångesten bland de unga idag.

Han är teaterchef för teater Taimine som framför nyskriven finlandssvensk dramatik för barn och unga.

– Vår uppgift inom konsten och teatern är att lyfta fram de ungas perspektiv och få dem att känna igen sig och ge dem en möjlighet att känna och tänka efter. Konsten kan bryta förväntningar och normer och skapa ett nytt tänkesätt!

Syftet är att de unga inte skall känna sig ensamma.

I undersökningen Hälsa i skolan som utfördes av Institutet för hälsa och välfärd häromåret framgick att en femtedel av de unga känner sig otillräckliga i skolan.

Hur kan denna prestationsångest se ut och hur kan vi få de unga att lägga ribban på en rimlig nivå, frågade diskussionsledaren Oscar

De följande stegen Tariku Ahlfors, verksamhetsledare på ungdomsverkstaden Sveps, som jobbar för att förbättra ungdomars möjligheter att hitta en plats i studier eller i arbetslivet, hade inför diskussionen samtalat med de unga han träffar. De associerade en känsla av press med att de alltid måste fundera på sitt följande steg. Samhället och familjen har förväntningar gällande deras studiestig som i slutänden skall leda till att de blir goda skattebetalare.

– Men vad händer om allt inte går som på räls och man inte mår bra? Vad händer om man märker att man har valt fel, frågar sig Tariku Ahlfors.

De finns också de som känner ångest då deras jämnåriga kompisar tar studenten medan de själva med nöd och näppe tagit sig genom grundskolan.

Ungdomarna upplever också stress inom Sveps, berättar han.

– Kanske känslan av stress inte är så farlig.

Oscar Lehtinen håller med.

– Stress hör till livet, den tar inte över en människa helt och hållet.

Studentstress

Den ökande prestationsångesten bland unga diskuterades på Educamässan av bl.a Ida Martin (t.v.), Oscar Lehtinen och Tariku Ahlfors.

– När de unga har verksamhet utanför Sveps kan de känna ångest över att utmana sina gränser och träffa främmande människor.

De berättade också att de kan uppleva ångest då det blir tal om vad de skall göra efter sin tid på Sveps.

Och de som redan studerar vid universitet och högskolor kan uppleva stress över den begränsade studietiden.

På årskurs 9 kan eleverna upp-

leva stress över vilka val de skall göra för framtiden, berättar Ida Martin, elevhandledare vid Mattlidens skola i Esbo.

– En del upplever att de inte vågar söka in till något gymnasium eftersom de är osäkra på hur de klarar av motgången om de inte kommer in, säger Martin.

Det vore viktigt att öppna begreppen och analysera vad en känsla av ångest egentligen är.

En vuxen bör tänka på sitt sätt att prata med en ung person, menar förbundsordföranden för Finlands svenska skolungdomsförbund, Bicca Olin. Det gäller att föregå med gott exempel och fundera på hur vi frågar de unga om deras liv.

– Den snabba takten i världen åstadkommer ångest. Ingen får misslyckas och ändå misslyckas vi alla då och då, säger Olin och betonar att det måste kännas okej för den unga att inte genast få en studieplats eller att inte klara studentskrivningarna så bra.

– Det förekommer att unga har ångest för sin studentfest på grund av alla frågor om framtiden som ställs där. text och foto: tom ahlfors

5

31.1.2019 • Nr 2

Två frågor till FSL:s nya styrelseledamöter Hur vill du utveckla FSL? Vilken enskild fråga vill du jobba för under din mandatperiod?

MALIN HÖGLUND-SNELLMAN Jakobstad-Larsmo lärare

SUNE ALÉN Ålands lärarförening

○ ○ Genom aktivt agerande och med hög kompetens fortsätter FSL som den ledande aktören inom utbildningssektorn i Svenskfinland. ○ ○ Lärarprofessionen i allmänhet och yrkesetiska frågor i synnerhet.

○ ○ Jag vill lyfta fram de frågor som står nära lärarna i vardagen, främst de som gäller arbetstid och arbetsbelastning. Jag vill också att skolombudens roll fortsätter att utvecklas, att de får utbildning och information om det fackliga arbetet och intressebevakningen. ○ ○ Att jämlikheten i den finländska skolan tryggas och att kontinuiteten i bildningsarbetet säkras genom en stabil grundfinansiering av utbildningen.

PAMELA LEKA Esbo-Grankulla lärarförening

SABINA LINDHOLM-JÄRVINEN Tammerfors svenska lärarförening

○ ○ Jag vill att FSL fortsätter att vara ett förbund som är lätt att nå och att den enskilda medlemmen känner sig hörd och att tröskeln till att kontakta förbundet är låg. Vi har jobbat med att göra beslutsgången smidigare (genom stadgeändringar) och det är bra. Jag vill fortsätta föra fram FSL i den riktningen. ○ ○ Jag tycker att det är dags att börja fundera på ett mera rättvist lönesystem för lärarna. Lärarnas arbetsbild har ändrats och det bör även synas i lönesystemet. Därför är det viktigt att vi noggrant följer med försöket med årsarbetstid.

○ ○ Att utveckla FSL är något som alla medlemmar och inte bara styrelsen skall jobba för. Vi har alla ett ansvar för att föra förbundet framåt. Förbundet är mera än bara dess förbundsordförande och styrelse. Förbundet måste synas på fältet och vara så nära medlemmen som möjligt, då tror jag att vi tillsammans kan åstadkomma mycket. Vi är inte enskilda representanter, utan ett lag. ○ ○ Jag tror vi har en svår nöt att knäcka gällande årsarbetstiden, men det är det som vi skall satsa på denna period. Vi bör få igång ett försök även i ett svenskt gymnasium. Det finns många frågor och ett visst motstånd ute på fältet gällande detta och därför är det ytterst viktigt att försöket kommer igång så fort som möjligt.

LINDA FELIXSON Korsholms svenska lärarförening, styrelsens vice ordförande

MARINA RÄFSBÄCK Närpes-Kaskö lärarförening

○ ○ Jag vill värna om ett självständigt och livskraftigt FSL som har resurser att möta medlemmarnas behov. ○ ○ Jag vill som förtroendevald arbeta för ett rättvisare lönesystem där vi har samma grundlön för alla lärare inom den grundläggande utbildningen och där allt arbete beaktas i lönen och inte enbart antalet undervisningstimmar. Det är också viktigt att vi månar om lärarnas arbetshälsa och ork i arbetet. Grunden för god utbildning i Finland är att grundfinansieringen är jämlik och att vi har en bra lärarutbildning.

ANNA WAHREN-CEDERBERG Borgå lärarförening

○ ○ Målmedvetet. Jag vill att förbundet är attraktivt och påverkningskraftig och håller sig ajour med utvecklingen och samhällets krav, detta genom att vara engagerat, delaktigt och ha ett inflytande på det vi gör och jobbar för. Så utvecklas förbundet. ○ ○ Jag vill jobba för lärarnas välmående som är mycket viktigt med tanke på orken. Hälsa i arbetet är ett av tyngdpunktsområdena i förbundets verksamhetsplan för år 2019.

○ ○ Jag vill att FSL ska vara ett förbund där alla känner sig välkomna och trygga. Jag vill skapa en genomskinlighet där medlemmarna vet var de hittar information och vad styrelsen jobbar med. Jag vill att medlemmarna ska veta hur de kan påverka i olika frågor på olika stadier, lokalt och nationellt. ○ ○ Jag vill jobba för ett förnyat arbetstidssystem för alla lärare. Det vi nu har passar inte in i tempot och arbetsmängden som finns i dagens skola. I dialog med lärare ute på fältet, aktiva och tjänstemän vill jag föra detta framåt och försöka hitta ett nytt och bättre arbetstidssystem.

Jag hoppas också att vi som förbund kan stöda och hjälpa speciellt rektorer under den närmaste framtiden.

Arbetsbelastning och välmående har varit aktuella teman och vi behöver fortsätta jobba med dessa frågor.

ANNIKA NORRGÅRD Väståbolands lärarförening

○ ○ Jag vill vara med och forma en svenskspråkig hållbar utveckling inom FSL:s verksamhet som är heltäckande och mångsidig för hela medlemskåren, där förbundet sköter intressebevakningen och de lokala lärarföreningarna känner sig delaktiga i FSL:s verksamhet. Arbetet på det lokala planet bör uppmuntras! ○ ○ Min vision är att få vara med och utveckla lärarkårens arbetstidssystem så att den motsvarar yrkeskårens lön, arbetsmängd och samhällsutveckling, samt höja läraryrkets status, betydelse och arbetshälsa i Finland, där lärarutbildningen skall ge goda grunder för blivande lärare.

fotografier: jakke nikkarinen

6

31.1.2019 • Nr 2

– Regeringen har varit”bossig”, ovillig att lyssna och haft dålig kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar, dundrar lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Olli vill ange takten vid förhand OAJ:s ordförande Olli Luukkainen kommer med svidande kritik när det gäller den nuvarande regeringens utbildningspolitik, men framför allt risar han den förda arbetsmarknadspolitiken.

Samtidigt påminner han om att det var Jyrki Katainens och Alexander Stubbs regeringar som satte snöbollen i rullning beträffande nedskärningarna inom utbildningssektorn. Och det är regeringar som samtliga oppositionspartier har medverkat i.

– Vi har haft dåliga tider i Finland tidigare. Men innan regeringarna Katainen, Stubb och Sipilä har man aldrig skurit i utbildningen. Man har sett utbildningen som en investering. Det har inte de här regeringarna gjort. Det här är en

ny fas i Finlands 100 åriga historia, säger Olli Luukkainen, ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. Juha Sipilä (C) har sagt att vi inte har inte råd med den här utbildningsnivån. Det kan jag inte på något sätt acceptera.

Utbildningspolitiken får 7½ Regeringen Sipilä har fått mycket kritik för de nedskärningar som man har gjort inom utbildningssektorn. Olli Luukkainen sällar sig till kritikerna. Men samtidigt påminner han om att det var de ti-

digare regeringarna som startade nedskärningskarusellen. Jyrki Katainens (Saml) regering angav tonen. En regering som för övrigt hade en socialdemokratisk finansminister och undervisningsminister. Idag är SDP det största oppositionspartiet.

– Katainens regering gjorde ett vägval. Det var ett värderingsval som banade väg för Sipilä. Regeringen Sipiläs val att skära i utbildningen var lättare att göra då föregångaren redan hade börjat. Det har jag inte sagt tidigare, och det är en spekulativ fråga, men jag undrar hur det hade gått om Sipilä hade stått först i tur att skära ner, säger Luukkainen.

Så Katainen och Stubb gjorde grovjobbet?

– Ja, så ser jag det. Fast man

kan inte sätta nedskärningarna endast på deras konto. Det var hela den så kallade sixpacken (Saml, SDP, SFP, VF, De gröna och KD) som började skära. Inget hade i och för sig tvingat Sipilä att fortsätta på den linjen. Fast varken han eller finansminister Petteri Orpo (Saml) hade några problem med det. Sixpacken gjorde det lättare för Sipilä.

Flera av de partier som har varit med om att skära i utbildningen sitter nu i opposition och kritiserar regeringens nedskärningar.

Hur ser du på det?

– Det är en politisk liturgi och jargong. Ett politiskt spel. Oppositionspolitikerna säger nu att landets ekonomi var i ett sådant skick att de måste skära. När man är i opposition är det lätt att säga att

vi gjorde det man måste göra, men mera borde man inte ha skurit.

Ingen vet hur de hade agerat om de suttit i den här regeringen. Det här kallas politik.

Också ljusglimtar Det var främst i början av regeringsperioden som utbildningssektorn drabbades. Mot slutet började man skymta en ljusning i ekonomin och förbättrat sysselsättningsläge. Också om trenden nu igen ser ut att vara på nedåtgående har vissa punktinsatser gjort till förmån för utbildningen. Men enligt OAJ:s uträkningar har undervisningssektorn under Sipiläs ledning fått blöda för 862 miljoner euro. De insatser regeringen gjort kallar Olli Luukkainen plåster på såren.

7

31.1.2019 • Nr 2

skolvärldens profiler

Olli Luukkainen

För en högskoleutbildad skall grundlönen inte ligga under 3000 euro.

Född 1957 Förtroendeuppdrag: ○ ○ Ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ sedan år 2010. ○ ○ Återvaldes för en fyraårig mandatperiod 2018. ○ ○ Första vice ordförande för Akava. ○ ○ Ordförande för Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU. Utbildning: ○ ○ Klasslärare från Joensuu universitet. ○ ○ Pedagogie doktor 2004.

Plock ur karriären: ○ ○ Lärarutbildare. ○ ○ Har jobbat på Utbildningsstyrelsen och Kommunförbundet. ○ ○ Chef för utbildningsärenden vid OAJ. OAJ har över 120 000 medlemmar. FSL är ett självständigt förbund inom OAJ.

OLLI LUUKKAINEN

Ett respektfullt förhållande FSL:s ordförande Christer Holmlund intygar att samarbetet mellan OAJ och FSL fungerar utan gnissel. En tradition av att verka i samförstånd byggdes upp redan då Voitto Ranne och Erkki Kangasniemi ledde OAJ. – Vi har en lång gemensam historia där respekt och tillit har varit en naturlig del av dialogen och verksamheten. Jag samarbetar kontinuerlig med Olli Luukkainen, säger Holmlund. Och vi har en bra dialog med de förtroendevalda.

Dessutom har vi ett utmärkt samarbete på kanslinivå. Det underlättas av att vi har kanslierna i samma fastighet.

FSL har en större självständighet än vad OAJ:s övriga medlemsförbund har. Det syns bland annat i att FSL har sitt eget medlemsregister och att förbundet uppbär sina egna medlemsavgifter. Så som

det är i alla förhållanden dyker också utmaningar upp ibland, men problemen har lösts i god anda.

– Både FSL och OAJ har en vilja att lösa saker och ting på bästa sätt för båda parter. Vi har ett respektfullt förhållande. OAJ har aldrig kört över FSL. Tycker du att FSL:s röst hörs i OAJ? – Ja, definitivt. FSL har många olika möjligheter att få sin röst hörd. Vi har en representant i

OAJ:s styrelse, vi har medlemmar i OAJ:s fullmäktige och vi har representanter i deras beredande organ. Sedan är det en annans sak om allt det vi jobbar med förverkligas så att det syns i lärarnas vardag. Men då är det nog mera frågan att vi inom FSL och OAJ inte har fått igenom alla de förslag som vi kommer med till arbetsgivare eller regering. mattias fagerholm

Både FSL och OAJ har en vilja att lösa saker och ting på bästa sätt för båda parter. OAJ har aldrig kört över FSL. CHRISTER HOLMLUND FSL:s ordförande

dlingsbordet – Plus i kanten för regeringen för insatserna inom småbarnspedagogiken och för att man fick igång projektet med digitutorer.

Arbetsmarknadspolitiken får 6 Om Olli Luukkainen inte är speciellt nådig i sin kritik av regeringen när det gäller utbildningspolitiken, så skärps tonläget ytterligare då vi talar arbetsmarknadspolitik. Här blir skolvitsorder en sexa, med darr på ribban.

– Regeringen har varit ”bossig”, ovillig att lyssna och haft dålig kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar, säger Olli Luukkainen. Regeringsperioden har präglats av en historielöshet. Man glömde bort att Finland är byggt genom trepartssamarbetet. Det var ren och skär dumhet. Reger-

ingen vill helt klart bryta trepartssamarbetet och förpassa fackföreningsrörelsen till en biroll. Det var ett väldigt stort misstag.

Hur blev det så här?

– Det borde man fråga statsministern, men de två stora regeringspartierna ville visa facket var skåpet skall stå. Att det är husbonden som bestämmer.

Har regeringen visat var skåpet skall stå?

– Ta lagen om anställningsskydd.

Den är totalt misslyckad. Det är ju helt skrattretande när regeringen och Finlands företagare försöker berätta vad man har åstadkommit.

Man lyckades inte med något annat än att skapa en fullständig kalabalik och slutresultatet har ingen som helst betydelse.

Vad önskar du dig av nästa re-

gering?

– Först och främst ekonomiska resurser för utbildning, pedagogik, forskning och innovationer. Att man ger tillbaka de pengar som skurits bort, säger Luukkainen. Och det är inte fråga om en satsning, det är att betala tillbaka.

Vi är miljarder ifrån att tala om en satsning.

Lärarfacket vässar klorna Just nu råder fred på arbetsmarknaden. Kollektivavtalen löper fram till slutet av mars 2020 för OAJ:s och därmed också FSL:s del.

Men inom fackorganisationen vilar man inte på lagrarna. Förberedelserna inför kommande avtalsrunda är i full gång.

– De stora frågorna är nivån på löneförhöjningarna men ock-

så formen på löneförhöjningarna.

Med form menar jag exempelvis nivån på den allmänna höjningen eller om det blir några lokala potter. För lärarnas del kommer vi att driva frågan om ett lönesystem som höjer lärarnas grundlön så att den bättre motsvarar de krav som yrket ställer samt den utbildningsnivå lärarna har.

Vad talar vi om för summor?

– Det är farligt att låsa sig vid en summa. Men för en högskoleutbildad skall grundlönen inte ligga under 3000 euro, säger Luukkainen. Men vi når inte dit med bara en förhandlingsrunda, det är ett faktum. Man måste också vara realist. Det kommer att vara ett styvt jobb och vi får vara beredda på organisatoriska åtgärder. Kampen går inte enbart mot arbetsgi-

varen, utan också mot de andra fackorganisationerna. Det finns en begränsad mängd pengar.

Ett plus ett är mer än två OAJ är en tung utbildningspåverkare med över 120.000 medlemmar och för den som inte är insatt kan organisationen te sig snårig. FSL utgör en självständig bit i detta organisationspussel.

– Vi har ett utmärkt samarbete. Tillsammans är vi mer än om vi båda två var enskilda. Utan FSL skulle inte OAJ vara en så betydande påverkare som vi är idag.

FSL:s röst hörs i OAJ i alla de frågor där FSL vill höras.

text: mattias fagerholm foto: jakke nikkarinen

8

31.1.2019 • Nr 2

Engelskan gäller på internet När det gäller att kommunicera på nätet med andra människor använder sig finlandssvenska ungdomar av svenskan, men överlag är det engelskan som gäller på internet.

Tankesmedjan Magma presenterade vid årsskiftet den andra delen av sin ungdomsbarometer. Den första delen som publicerades tidigare på hösten handlade om hur de unga ser på sig själva och på sin framtid, medan den andra delen undersökte de ungas bruk av språk och internet. Undersökningen utfördes av Taloustutkimus med stöd av bl.a. Svenska teatern och Lilla teatern. I undersökningen deltog 800 respondenter från de finlandssvenska regionerna.

Forskarna vid Magma har med-

gett att Österbotten kan vara överrepresenterat med sina 44 procent.

Den andra delen av undersökningen visar att engelskan tydligt träder fram i både ungdomarnas fysiska omgivning, alltså IRL, och på nätet, berättar Magmas samhällsanalytiker Jenny Stenberg-Sirén, som stått för analysen av enkätsvaren. I medeltal säger sig en fjärdedel av ungdomarna använda engelska utanför hemmet.

– Användandet av finska varierar regionalt, noterar hon.

Remarkabelt är att de respondenterna i synnerligen hög utsträckning använder sig av enbart eller mest svenska hemmavid, i medeltal 75 procent av respondenterna. Det är endast i regionen övriga Finland som ung-

domarna övervägande talar finska hemma.

Marika Tandefelts första reflektion är: ”hur kan det vara så här bra”. Hon är pensionerad professor i svenska vid vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, forskare och språkvårdare. I dag är hon verksam som huvudredaktör för Svenska litteratursällskapets projekt Svenskan i Finland – i dag och i går.

– Det är glädjande att så många använder svenskan så mycket. De rör sig också lätt mellan svenska och engelska, i högre trad än finskspråkiga gör, säger Tandefelt, som deltog i en kommenterande panel då undersökningen offentliggjordes.

– Trenderna stämmer. Språken är i rörelse, säger för sin del Pamela Granskog, undervisningsråd vid

Utbildningsstyrelsen och tidigare modersmålslärare, som i artikeln här nedan intervjuas tillsammans med sin kollega Yvonne Nummela.

– Vi ser att engelskan finns med på olika sätt i ungdomarnas vardag, oberoende av var de bor. Däremot varierar användning av finska mera. Till exempel de som kommer från mer svenskspråkiga hem använder nästan ingen finska alls på nätet, säger Jenny Stenberg-Sirén.

Ungdomsbarometern visar också skillnader mellan könen gällande vilka språk som används på nätet. Pojkarna använder betydligt mera engelska på nätet, medan flickorna använder klart mera svenska. En förklaring kan vara att ungdomarna gör olika saker på nätet. Ungdomsbarometern vi-

sar att pojkarna spelar datorspel och konsolspel, som ofta spelas tillsammans med andra från hela världen och då är språket engelska. Flickorna i sin tur är flitiga användare av sociala medier, där de kan hålla kontakt med sina vänner.

– Den här skillnaden mellan pojkars och flickors mediebeteende är välbekant från tidigare studier och bekräftar att nätet fyller olika funktioner för dem. En intressant följdfråga är hur medvetna språkval de gör på nätet, om de aktivt väljer svenska eller engelska, eller om de känner sig så säkra på båda språken att valet sker automatiskt, säger Stenberg-Sirén. tom ahlfors

Kan skolan reagera på språktrenderna?

– Språken är i rörelse och det händer väldigt mycket, men det är svårt att veta vartåt vi är på väg, säger Pamela Granskog, undervisningsråd i modersmål och litteratur vid Utbildningsstyrelsen.

Magmas ungdomsbarometer visar att engelskan har stor plats i de finlandssvenska ungdomarnas vardag. Detta gäller omgivningen utanför hemmet. Hemmavid talas det mest svenska och beroende på boningsort också finska.

Pamela Granskog, undervisningsråd i modersmål och litteratur och Yvonne Nummela, också undervisningsråd, ansvarig för finska som andra inhemska språk och främmande språk inom svenskspråkig utbildning kan relatera resultaten till sina egna barn.

Granskogs son som snart är tonåring kan engelska bra och då han skall förklara något tar han till engelskan, framför allt om det gäller engelska teveprogram eller spel han spelat över nätet.

– Om han för sina klasskamrater skall förklara något riktigt specifikt om något spel använder han engelska, då får han fram den exakta innebörden.

Yvonne Nummelas son är tretton år gammal och den tvåspråkiga familjen bor i S:t Karins. Det blir både svenska och finska hemma, men engelskan bryter också igenom, framför allt i spel över nätet. Eleverna i S:t Olofsskolan i Åbo, där sonen går, är mestadels tvåspråkiga, svenska och finska, men då de umgås utanför skolan sker det på finska.

Vilka andra trender när det gäller ungdomarnas språk ser man

 Undervisningsråden vid UBS, Pamela Granskog (t.v.) och Yvonne Nummela kan gott tänka sig att flera språk undervisas samtidigt. Allt flera människor har en flerspråkig bakgrund, säger de.

på Utbildningsstyrelsen?

Främmande språk som exempelvis franska och tyska förlorar terräng hela tiden, berättar Yvonne Nummela.

– Därför är tidigareläggningen av språkundervisningen till åk 1 och 2 en bra sak. Visserligen gäller detta finskan i de flesta svenskspråkiga skolor. Men jag hoppas att språken skall tas in i undervisningen i tidigare ålder. Eleverna är då mottagliga och har inga fördomar, det blir positivt och lockande, också på lång sikt.

Frågan är vem som skall undervisa i de språken på de lägre klasserna.

– Om klassläraren inte har tillräckliga kunskaper i det främmande språket kunde en möjlighet vara att använda en kompanjonlärare, om det finns ämneslärare i språket i skolan, föreslår Yvonne Nummela.

Viktigt är att i skolan och i hemmen visa på den språkliga mångfalden som växer i samhället.

– Det finns massor av olika språk i elevernas vardag, det är inte bara finska, svenska och engelska. Är det andra språk än franska och tyska som nu är intressanta?

– Kinesiskan lockar och är på frammarsch. Och inom finskspråkig utbildning är ryskan mer framträdande och synlig, av naturliga skäl i t.ex. östra Finland.

Vilka språk som erbjuds i kommunen och intresset för att studera olika språk är beroende av region.

Det är ingen överraskning att både Granskog och Nummela är glada över att det inte blev något av språkförsöket som skulle bana väg för avskaffandet av skolsvenskan.

Ingen kommun visade intresse.

– Det känns som om språken är i rörelse och det händer väldigt mycket, men det är svårt att veta vartåt vi är på väg, säger Granskog.

Engelskans roll har stärkts genom bruket av internet. För pojkarnas del sker mycket av kontak-

ten med engelskan via spelandet.

– Forskningen visar att pojkar i tidig ålder behärskar engelska bättre än flickor, vilket kan ha att göra med att pojkar spelar mera över nätet och på så sätt kommer mer i kontakt med engelskan i en tidigare ålder. Men vad händer sedan, undrar Nummela.

Rör språkundervisningen och -pedagogiken på sig i samma takt som omvärlden, frågar sig undervisningsråden.

– Det kan vara avskräckande när språkstudierna blir mera abstrakta ju längre man kommer. Då vore det viktigt att ha motiverande verktyg i undervisningen.

– Och tar man in flera språk tidigare och samtidigt kan det sporra intresset för språk. Man behöver inte avskärma språken och ha bara tyska eller bara spanska på en lektion utan i stället främja språklig medvetenhet så att man tar in och uppmuntrar t.ex. elevernas alla olika språk.

Språkmedvetna lärare efterly-

ses alltså som bejakar en flerspråkighet i undervisningen. Men blir inte eleverna förbryllade om flera språk undervisas parallellt?

– Det tror jag inte, säger Yvonne Nummela.

– Allt flera individer är redan flerspråkiga.

Vad händer med finskan? Pamela Granskog uttrycker en oro över dem som inte alls känner sig hemma i den finska kulturen i vårt land.

– Det kan vara en delorsak till att ett ökande antal finlandssvenskar flyttar till Sverige. Vi kan också se att de som har en stark engelska har ett minskat intresse för att lära sig finska, säger hon.

Grupperna i B-finska ökar i gymnasiet, vet Yvonne Nummela berätta, vilket också kan tyda på ett ökat ointresse för finskan.

Nåväl, det är väl så att de unga i något skede märker att de behöver kunskaper i finska och får då lov att lära sig finska senare ändå, om inte förr så senast i arbetslivet.

Men det vore bra att elever och studerande i ett tidigare skede skulle vara mera motiverade att lära sig finska, säger Nummela, som har jobbat som lektor i finska vid Åbo Akademis språkcentrum.

Hon har språktestat studerande vid alla fakulteter och från alla regioner. Hon vet vad de studerande har i bagaget. Under de år hon jobbade vid ÅA blev skillnaderna i studerandenas kunskaper i finska större.

Det förekom också flera studerande med sämre kunskaper i finska eller studerande som inte skrivit finska i studentexamen.

– Receptiv förmåga har de flesta – de förstår nog finska – men de saknar den produktiva förmågan, alltså att skriva och prata, säger Yvonne Nummela. text och foto: tom ahlfors

9

31.1.2019 • Nr 2

Ängsliga finlandssvenska mediehus lockar inte unga De unga vill ha nyheter som har en framåtsträvande rörelse. De är intresserade av lösningsorienterad journalistik. Det är fokus på framtiden som gäller om man vill nå unga nyhetskonsumenter.

D

et framgår av den studie som Jens Berg och Sami Kallinen har gjort för tankesmedjan Agenda. Rapporten fokuserar på åldersgruppen 18–35 år. Då ca 46 000 artiklar från 29 olika mediehus kategoriserats och analyserats framgår också att de unga har ett globalt perspektiv då de konsumerar nyheter.

– Frågor som tar avstamp i ett digitalt sätt att leva intresserar de unga, säger Jens Berg. Och det är inte så konstigt med tanke på att det här är en generation som har vuxit upp i en digital värld.

Jens Berg har en lång karriär inom mediebranschen bakom sig.

Han har bland annat varit chefredaktör för HBL och vd för KSF Media. Sami Kallinen har i sin tur bland annat fungerat som digital direktör vid KSF Media. De har med andra ord på nära håll fått se hur papperstidningen blöder.

Papperstidningen är död för de unga Siffrorna talar sitt tydliga språk.

Från och med år 2014 har de som uppger att papperstidningen är deras primära nyhetskälla halverats i Finland. Bara 11 procent av finländarna uppger att papperstidningen är deras huvudsakliga nyhetskälla.

– Och ser vi på de yngre gene-

rationerna så rör sig inte mätaren överhuvudtaget, säger Jens Berg.

– Papperstidningen är inte ett primärt nyhetsmedium för de unga. Det är inte linjär TV heller.

En ung människa får inte sina nyheter från TV-nytt. Och den digitala konsumtionen klättrar allt högre upp i åldrarna.

Ängslighet präglar de finlandssvenska mediehusen Att mediefältet genomgår en kraftig förändring har knappast undgått någon. Mediehus världen över brottas med sviktande upplagor för sina pappersprodukter då allt fler konsumenter flyttar över till en digital värld. Också de finlandssvenska mediehusen har haft enorma svårigheter de senaste åren. Dessvärre, sett med finlandssvenska glasögon, är deras utgångsläge speciellt utmanande.

– I en digital gränslös värld är konkurrensen stor. Du har de rikssvenska mediejättarna, du har hela det finska fältet plus allt det globala, säger Berg.

Så finns ytterligare en dimension vad gäller det finlandssvenska fältet: Ett lite försiktigt minoritetstänk. En känsla av att det finlandssvenska är hotat påverkar handlingskraften.

– Istället för att vara offensiv och fundera på hur vi kan nå ut på nya plattformar, hur kunde vi modigt testa för att nå en ung publik,

 En papperstidning är inte längre ett attraktivt alternativ för de yngre nyhetskonsumenterna. illustration: sebastian dahlström

Jag efterlyser ett mod och en vision att se helheteten i stället för att hålla fast vid regionala strukturer.

JENS BERG

så blir det en ängslighet, en rädsla, säger Jens Berg.

– När det är tufft och du känner dig hotad kör du helst mitt på vägen. Då väljer du att skriva för den trogna publiken som betalar just

”Jag är inte ängslig” Anna Hellerstedt, vd för KSF Media som bland annat ger ut HBL, säger att mediebranschen förändras snabbt och att det nog gäller att ha känselspröten ute. Men att de finlandssvenska mediehusen skulle vara ängsliga skriver hon inte under.

– Jag känner inte igen mig eller KSF Media i termen ”ängslighet”, det får stå för Jens Berg och det faktum att han betraktar branschen utifrån, säger Hellerstedt.

– Vad gäller samarbeten med de andra svenskspråkiga mediehusen så har vi en kontinuerlig dialog. Ny-

hetsbyrån SPT är ju att konkret exempel på hur vi kan samarbeta på ett bra och givande sätt för oss alla.

Vad gör KSF Media för att fånga upp de unga mediekonsumenterna?

– Vårt mål är både att hitta nya läsare men också att hålla våra befintliga läsare nöjda. Det är viktigt att komma ihåg att när det gäller att hitta nya yngre läsare så är det inte bara en sak man gör, som fångar hela målgruppen i ett slag. I grund och botten är det alltid innehållet, dvs modig och inspirerande kvalitetsjournalistik, som ligger till grund för vår affär på KSF Media, säger Anna Hellerstedt.

 Också om mediefältet är turbulent ser Jens Berg en ljus framtid för tidningen Läraren. Nischade tidningar kommer att bestå, tror han.

nu. Men det leder till att avståndet till den läsekrets du inte har, dvs de unga, bara växer.

Har de finlandssvenska mediehusen varit för ängsliga?

– Om man ser till de kommersiella medierna så borde de samarbeta mera, Jag ser att det inte är hållbart med så många tidningshus som vi har nu. Det är ett uttryck för ängslighet att inte våga se helheten. Att inte våga se hur man skulle kunna jobba på mediefältet med hela Svenskfinland för ögonen.

– Utvecklingen går mot att de mindre mediehusen kommer att få det ännu tuffare. Vi har inte sett allt av ekonomiska svårigheter.

Jag efterlyser ett mod och en vi-

sion att se helheteten i stället för att hålla fast vid regionala strukturer.

Finns det då någon koppling till hur de unga konsumerar nyheter exempelvis till hur de tar till sig kunskap i en skolmiljö? Månne inte det beteendemönster de unga har då det gäller mediekonsumtion har relevans också i skolvärlden, funderar Berg.

– De unga har ett globalt perspektiv. Om man får in ett perspektiv där man funderar hur vi som by eller kommun kommer in i den stora globala bilden kan man kanske på ett annat sätt fånga elevernas uppmärksamhet. text och foto: mattias fagerholm

10

31.1.2019 • Nr 2

De studerande nu störst i FSL kolumnen Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Nästa räkning kommer alltid Hamnar man mot sin vilja i plurret försöker man komma upp ur det. Då finns inte tid för resonemang och överläggning. Att i det skedet trampa vatten och lägga upp strategier för sitt beteende i framtiden och besluta sig för att inte gå så nära kajkanten i fortsättningen har inte högsta prioritet, om man säger så.

På samma sätt fungerar den som inte har pengar och tar ett (nytt) lån för att betala en akut amortering eller räkning. Det handlar om att för stunden kravla sig upp på torra land. När skulden är betald klarar man sig tills nästa räkning kommer.

Och den kommer. Alltid.

När räkningarna samlas på hög är det inte tid för begrundan och analys av den egna slarviga ekonomiska hushållningen. Överskuldsättningen är skamfylld verklighet för ett stigande antal personer och hushåll i vårt välfärdssamhälle.

Tidningen Kauppalehti noterade i höstas att antalet överskuldsatta personer i Finland då var över 380 000 och eftersom siffran fortsätter att växa, får vi väl anta att det nu kan röra sig om nästan 400 000 personer, vilket är ett förfärligt högt antal.

De som fråntas möjligheten att tillfälligt kravla sig upp ur vattnet genom att ta nya lån får under inga omständigheter lämnas ensamma, vind för våg.

Överskuldsättningen är spretig och har den senaste tiden också börjat beröra bostadslån, som är lån med säkerhet, ofta den egna bostaden. Folk kan alltså inte längre amortera på sina bostadslån.

Eftersom låneräntorna för tillfället är synnerligen låga, är ökade bekymmer att vänta då räntorna stiger. Skuldspiralen får nationalekonomiska följder då skuldsumman blir enorm.

Spretigheten i skuldsättningen gör att åtgärderna som borde vidtas inte är lätta att definiera. Att bara förbjuda de så kallade snabblånen är ingen lösning, menar Asiakastieto Group, ett företag som upprätthåller ett register över folks och företags kreditupplysningar, för att simplifiera det hela. Och det är helt okej, Kreditupplysningslagen vill säkerställa tillgången till tillförlitliga kreditupplysningar.

Viktigare är att analysera vad överskuldsättningen beror på ursprungligen.

Det råder också politisk enighet om att införa ett så kallat positivt kreditregister som skulle innehålla information också om en privatpersons alla krediter och inkomster. Syftet skulle vara att ge långivare en bättre bild av kundernas betalningsförmåga.

Uttryckligen kunde spretigheten i skulderna framkomma, och en person vars inkomster inte räcker till för avbetalningarna, skulle helt enkelt inte beviljas flera lån.

Vad som följer av detta måste också beaktas.

Ju djupare i skuldträsket en människa hamnar, desto svårare är det att ta sig ur det. Skulderna ökar, skammen ökar, desperationen och självföraktet ökar.

Att sätta stopp för nya lån och därigenom skulder har många goda sidor, men de som fråntas möjligheten att tillfälligt kravla sig upp ur vattnet genom att ta nya lån får under inga omständigheter lämnas ensamma, vind för våg. Ett positivt kundregister går hand i hand med andra åtgärder och får inte införas på lösa boliner.

Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF är med sina 462 medlemmar den största medlemsföreningen i FSL. Julia Liewendahl, ordförande för FSLF, säger att hemligheten bakom det stigande medlemsantalet är att föreningen syns och hörs.

– Vi är öppna och vågar prata med människor, säger Liewendahl.

Vi arrangerar evenemang med teman som berör läraryrket. Det är gott och blandat. Det finns något som passar för envar.

Helsingfors svenska lärarförening är näst störst med 444 medlemmar, knappt före Ålands lärarförening med sina 442 medlemmar.

Fusion mellan Vasa och Korsholm?

Det är dock möjligt att FSLF inom en snar framtid inte längre är den största medlemsföreningen. Om den omdiskuterade kommunfusionen mellan Vasa och Korsholm blir av aktualiseras också frågan om Vasa svenska lärarfören-

Påras skola stängs Det blev ingen tilläggstid för Påras skola i Kronoby utan den stängs i höst beslöt kommunstyrelsen på sitt sammanträde förra veckan.

Enligt både kommundirektör Malin Brännkärr och bildningschef Tony Widjeskog ska det gå att ordna en god undervisning trots att Påras skolas elever flyttar över till Centralskolan, rapporterade Österbottens tidning förra veckan.

Varken Påras skolas eller Centralskolans rektorer tycker att beslutet är bra av den orsaken att Centralskolans utrymmen inte räcker till för de drygt trettio eleverna i Påras skola.

– Nu finns där inte en enda vrå ledig, skolan är smockfull, säger

Johan Boholm, som är rektor för Påras skola.

Dessutom ligger Centralskolan ca fem km från Påras skola varför många elever kommer att behöva skolskjuts.

– Flygfältsvägen mellan Påras och Centralskolan är klassificerad som trafikfarlig, säger Johan Boholm.

Aktion som båtade föga För att i sista stund påverka kommunstyrelsen utfördes i både Påras skola och i Centralskolan en föräldraaktion måndagen den 21 januari då eleverna hölls hemma en skoldag. Av Påras skolas elever var bara två stycken på plats och bortåt hälften av eleverna i Centralskolan var borta.

Aktionen båtade föga och Påras

ing (359) och Korsholms svenska lärarförening (216) skall gå samman. Det skulle med klar marginal bli FSL:s största medlemsförening.

Svenska lärarföreningen i Uleåborg och Ålands gymnasielärare är de minsta i FSL. Båda föreningarna har 18 medlemmar. Kymmenedalens svenska lärarförening har 22 medlemmar.

FSL har totalt strax över 5000 medlemmar. mattias fagerholm

skola öppnar inte sina dörrar längre efter denna termin.

Det kommer att bli svårt att uppfylla läroplanen, säger Johan Boholm, som hade hoppats på en tilläggstid på tre år för Påras skola.

– På den tiden hinner elevantalet sjunka och en flytt skulle inte fylla Centralskolan till bristningsgränsen, säger Boholm.

– Dessutom har vi i Påras skola välfungerande undervisningsutrymmen för tillfället, säger Boholm.

Genom att stänga Påras skola i höst sparar kommunen cirka 85 000 euro, har Widjeskog räknat ut, meddelade ÖT. Personalstyrkan kommer inte att förändras. tom ahlfors

Kom på rektorskurs

FSL

inFormerar

Funderar du som är rektor på arbetsbelastning eller juridiska frågor? Anmäl dig då till årets rektorskurs som ordnas i Tammerfors den 29-30 mars.

Vi diskuterar rektorers arbetstid och går igenom aktuella rättsfall och ansvarsfrågor. Under kursen får du också ta del av den mentala tränaren, coachen och föreläsaren Christoph Treiers tankar kring ledarskap.

Deadline för anmälan är den 15 mars.

Du kan anmäla dig antingen med vår elektroniska blankett på adressen www.koodata.net/fsl, eller genom att sända e-post till anita.stark@fsl.fi.

Frågor om kursens innehåll kan riktas till jens.mattfolk@fsl.fi.

Kursen är för både tjänsterektorer och icke tjänsterektorer.

Bra att veta om våra kurser Du vet väl att FSL:s kurser är gratis för våra medlemmar? Vi står för resekostnader, hotellövernattningar och eventuellt lönebortfall för tjänstledighet.

Inkvartering sker i dubbelrum men mot en extra kostnad kan du boka ett helt eget rum om du vill.

Välkommen!

11

31.1.2019 • Nr 2

Alla nyfödda får egen bok Finska Kulturfonden drar igång ett landsomfattande program, En läsgåva till barnet, som omfattar hela årskullen barn. Programmet genomförs av Läscentrum.

Alla barn som föds åren 2019−2021 får en läsväska när de besöker barnrådgivningen. En läsgåva till barnet strävar efter att öka högläsningen i småbarnsfamiljer och inspirera till gemensamma lässtunder redan från barnets första tid.

Den första boken för babyn och sagoboken för barn i lekåldern görs både på svenska och finska. Material om läsning kommer också att finnas på flera andra språk som talas av de vanligaste invandrargrupperna i Finland.

RUNDRESOR PÅ SOMMARLOVET

Transsibiriska järnvägen 2.6–18.6 | 3290 €

Detta är resan som många drömt om, att korsa Sibiriens vidder med tåg! Du kommer även att uppleva det magiska Mongoliet och Beijing.

• Vandra i Piemonte, Italien

Vandring, vinfestival och härlig mat!

• Vaellusmatka Andorraan

lediga jobb Behöriga och ambitiösa barnträdgårds-, klass-, ämnes- och speciallärare, se hit!

11–18.6 | 1495 € 24.6–2.7 | 1395 €

Vandringsresa med finsk grupp

25–30.7 | 1025 € Fascinerande resa genom Polen, besök i Auschwitz 1–6.8 | 1145 € • Krakow och Wroclaw, Polen

• Sagostaden Krakow i Polen

Guidade stadsturer, besök i Auschwitz RESEBYRÅ INGVES & SVANBÄCK

www.ingsva.fi 020 743 4520

är en populär och väletablerad grundskola åk F-9 med 570 elever hösten 2019. Från augusti 2017 startade vi upp en förskola för 3-5 åringar på Gripsholmsskolan. BŒde fšrskolan och skolan har tydliga ÞnlŠndska inßuenser. Bo i idylliska smŒstaden Mariefred eller pendla frŒn Stockholm och jobba i ett ungdomligt och energiskt team dŠr ßertalet lŠrare Šr Þnlandssvenskar. VŒrt gemensamma mŒl Šr att gšra skolan och fšrskolan till en av de bästa i landet.

Utvalda sökanden kallas till intervju på Gripsholmsskolan.

VŠnligen sŠnd ditt personliga brev och CV senast den 17 februari 2019 till kanslist Katarina Hedman: katarina.hedman@gripsholmsskolan.se Mer information pŒ: www.gripsholmsskolan.se.

Vid frŒgor kontakta rektor Nina Lidfors tel: +46701009050.

möten och kurser ○ ○ 6–7.2 FSL:s föreningskurs i Tammerfors ○ ○ 11.2 FSL:s styrelse sammanträder i Helsingfors ○ ○ 21.3 FSL:s styrelse sammanträder i Helsingfors ○ ○ 29–30.3 FSL:s rektorskurs, Tammerfors ○ ○ 3–4.4 FSL:s förtroendemannakurs, Tammerfors ○ ○ 23.4 FSL:s styrelse sammanträder i Tammerfors ○ ○ 24–25.4 FSL:s fullmäktige sammanträder, Tammerfors

Pedavoces efterlyser gamla sångare Studentkören Pedavoces firar sitt 45-årsjubileum i vår och arrangerar en jubileumskonsert och -bankett den 4 maj 2019 i Vasa. Alla gamla sångare är välkomna att sjunga med i jubileumskören.

från flera år tillbaka. Jubileumsåret till ära kommer kören också att göra en turné till USA i sommar.

– Kören har aldrig mått så bra som nu, försäkrar Pedavoces ordförande Sara Karlsson.

Lördag 9.2 övar jubileumskören i Ekenäs och följande körhelg infaller den 13 april i Vasa. På själva jubileumskonserten bjuds det på en kompott av körens favoritstycken

Varför skall man som gammal sångare ta sig till Vasa på jubileum?

– För att återuppleva sin studietid och för att träffa gamla vänner,

Sillis utlovas

säger Karlsson och utlovar också en traditionell sillfrukost för dem som orkar.

Den aktiva kören består av ca 40 sångare. Kören dirigeras av Maria Timoshenko, som i år firar sitt 10-årsjubileum som dirigent.

Den som är vill ha mera information om festligheterna kan kontakta kören per mail på pedainfo@gmail.com. text och foto: mattias fagerholm

Sara Karlsson är Pedavoces ordförande.

12

31.1.2019 • Nr 2

Söker du ett lärarjobb?

Var förberedd. Var inte blyg att lyfta fram det som du är bra på.

Kom inte till intervjun med kepsen på snedden. Det var några råd som ett 50-tal lärarstuderande fick på evenemanget How to get a lärarjobb på Academill i Vasa.

–Jag värdesätter social kompetens, säger Lena Sjöholm-Fahllund, rektor för Smedsby-Böle skola i Korsholm.

– För mig är det viktigt att den som söker ett lärarjobb hos oss har en elev- och människosyn som stämmer överens med skolans värden.

Kom inte på intervju med kepsen på snedden Lena Sjöholm-Fahllund och en handfull andra rektorer från olika delar av Svenskfinland gav sina bästa tips till de studerande i hur man skall hantera en anställningsintervju.

– Man skall ge ett sakligt intryck, säger Sjöholm-Fahllund.

– Att vara halvflamsig och komma med kepsen hit och dit ger inte en så bra bild.

Vid sidan av goda råd fick de studerande också testa på en simuleras anställningsintervju. Julia Hurskainen, fjärde årets klasslärarstuderande, och Emilia Friis, femte årets klasslärarstuderande, grillades av Catharina Sunesdotter, rektor för Granhultsskolan och Hagelstamska skolan i Grankulla.

– En fråga som överraskade var ”har du något att tillägga?”, säger Emilia Friis. Jag insåg att det är viktigt att man gör sin research, att man läser på. Är du nervös inför en arbetsintervju?

– Jag är nervös för att jag inte skall kunna lyfta fram allt det jag vill lyfta fram, säger Julia Hurskainen.

Var det här en svår intervju?

– Den var ganska snäll. Överraskande snäll, säger de ”arbetssökande” med en mun.

How to get a lärarjobb ○ ○ Ett samarbete mellan FSL och Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF. ○ ○ Riktar sig till lärarstuderande i slutskedet av sina studier. ○ ○ Består av simulerade arbetsintervjuer samt en föreläsning med fokus på anställning och arbetsvillkor.

Men visst fanns det också knepiga frågor, så som ”kan man vara helt rättvis?” och ”kan du tycka om alla elever?”

När ringer rektorns varningsklockor?

Catharina Sunesdotter var nöjd med de svar hon fick. Det som hon värdesätter hos presumtiva medarbetare är ambitionen och förmågan att se alla elever i klassen. Hon betonar vikten av differentiering, att till exempel kunna lyfta fram också de duktiga elevernas behov. Förmåga att samarbeta är också en viktig egenskap – Om man bara pratar om sig själv under intervjun ringer varningsklockorna, säger Catharina Sunesdotter.

Också Per Wiander, rektor för Mårtensdals skola och Kyrkoby skola i Vanda betonar att läraryrket är ett socialt arbete.

– Ta ögonkontakt under arbetsintervjun, är Wianders konkreta råd.

– Var förberedd, öva dig genom att presentera dig själv för någon kompis, och var beredd på att det kommer en överraskning av något slag.

 Rektor Lena Sjöholm-Fahllund värdesätter social kompetens hos de arbetssökande.

Jobberbjudande redan på lut Uppenbarligen klarade sig de studerande väl i de simulerade arbetsintervjuerna. Rektorerna strödde idel lovord över de blivande lärarna som deltog i evenemanget.

– Jag var mycket imponerad. De formulerade sig väl, säger Lena Sjöholm-Fahllund.

– Jag tänkte nästan fråga om jag får sätta dem på vår vikarielista. text och foto: mattias fagerholm

 Kan man som lärare tycka om alla elever, var en av de kvistiga frågorna som lärarstuderandena Julia Hurskainen (t.v.) och Emilia Friis fick under sin anställningsintervju under kursen How to get a lärarjobb.

bakbrädet Stora löneskillnader. En skolledare i Sverige tjänar 52 800 kronor (drygt 5400 euro) i månaden. Det är 4,1 procent mer än 2018.

Men skillnaderna är stora i landet. Flyttar en skolledare från Gotland till Stockholm kan årslönen öka med drygt 140 000 kronor (ca 14 400 euro).

Detta framgår av Sveriges Skolledarförbunds lönestatistik för 2019. Den baseras på lönesvar från 78 procent av förbundets yrkesverksamma medlemmar.

– Det är generellt en bra löneökning, men jag är långt ifrån nöjd, säger förbundsordförande Matz Nilsson. Löneskillnaderna i landet är också alltför stora.

– Dessutom minskar det så kallade ansvarsavståndet. Skolledaren ska ha minst 25 procent mer i lön än sina medarbetare. Idag

ser vi att lärare tjänar nästan lika mycket, eller till och mer än skolledare. Det är inte acceptabelt.

Det är färre som söker jobb som rektor. Det hänger ihop med det krympande avståndet i lön, men också med en försämrad arbetsmiljö för skolledare. De jobbar många timmar mer än 40 i veckan och har stora krav på sig att vara tillgängliga, konstaterar Sveriges skolledarförbund och efterlyser förbättring och åtgärder av arbetsgivaren.

Kampanj för läsandet. Läsrörelsen är en kampanj som erbjuder olika innehåll och uppgifter för skolor och daghem som stöd för läsningen. Orsakerna till att man nu tar tag i läsningen är det minskade intresset. Klyftan mellan goda och svaga läsare växer, särskilt i skolor med elever från

många olika länder och med olika hemspråk.

Mer än 800 skolor ansökte om att få ta del av läsevenemang, författarbesök och verkstäder. Av de här 800 skolorna var 105 svenskspråkiga. Läsrörelsen nådde lärare i hela Finland, ansökningar inkom från Pyttis till Korpo och Karleby och Nuorgam.

Under läsåret 2018–2019 kommer Läscentrum att ordna 40 skolevenemang, 60 författarbesök och 100 verkstäder, på svenska kommer det att ordnas sex skolevenemang, femton verkstäder och tio författarbesök. Bakgrunden till Läsrörelsen är Läskunnighetsforumet, som tillsattes av undervisnings- och kulturministeriet och som under hösten 2018 publicerade sina förslag för utvecklandet av läskunnigheten

och läslusten.

Det finns många andra sätt att ta del i Läsrörelsen. Det lättaste är att läsa! Nu finns en uppgiftsbank för de lärare som vill delta i skolkampanjen Läsrörelsen på adressen https://lukuliikekoulussa.fi/sv/ gor-bank/ Nästan 20 000. Educamässan i Helsingfors lockade förra veckoslutet en rekordpublik på över 18 000 besökare. Teman för årets Educa var bland annat välmående i skolan, trygghet, nya pedagogiska lösningar och framtida krav på un-

dervisningen. På mässan förekom över 200 programnummer, för första gången ordnades i år en frågestund med riksdagens talman Paula Risikko.

Dessutom ordnades en stor debatt med alla partiledare inför en fullsatt sal.

Det svenska programmet på Educa tog plats i Svenska Hörnan. Där diskuterades bland annat vad som sker då en kris drabbar skolan och hur man kan bemöta de ungas prestationsångest. Också där ordnades en riksdagsvalsdebatt (bilden), som ges utrymme på annan plats i detta blad.

Educamässan arrangeras nästa år den 24–25 januari då för tjugofemte gången.