Läraren 20 2019

ledaren Man kan fråga sig hur mycket Pisa-resultaten skall påverka vår utbildningspolitik. Ю r sidan 2

19.12.2019 • Nr 20 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

God jul!

Tidningen Lärarens läsare tillönskas en fridfull jul!

Nästa nummer utkommer den 16 januari 2020.

Hur ska det gå?

Heidi Harju-Luukkainen (bilden) är professor i pedagogik vid Norduniversitetet i Norge. Hon oroar sig för att föräldrar väljer finska skolor för sina barn om de finlandssvenska skolorna uppvisar dåliga Pisa-resultat. Ю r sidorna 4–5

Ny ordförande borde väljas av utvidgat fullmäktige FSL:s styrelse borde sammankalla till ett utvidgat fullmäktige vid val av ordförande så medlemmarnas åsikter bättre kunde höras och demokratin fungera, anser Ulf-Johan Sunabacka i en insändare. Ю r sidan 11

Pisa-läget bättre än väntat?

Delar av Axxells yrkesutbildning sker på områden som tidigare tillhörde Margareteberg gård i Esbo. foto: tom ahlfors

Det finns en hel del gällande Pisa-undersökningen som borde lyftas fram och analyseras. Här tänker jag främst på den negativa trend Finland upplevt sedan år 2000 då vi var som bäst. Jag är överraskad över att ministeriet inte i sin analys av läget ser detta. Eller handlar det om en lättnad över att läget var bättre än väntat?

CHRISTER HOLMLUND Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

2

19.12.2019 • Nr 20

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Prisa eller risa Pisa?

Många suckade av lättnad när Pisa-resultaten publicerades. Finland är fortfarande en toppnation när det gäller läskunskap. Det befarade raset uteblev. Samtidigt kan man inte heller vara helt nöjd över en kurva som stadigt pekar nedåt.

Vi kan gärna sola oss i Pisa-glansen en stund, men samtidigt finns det skäl att fundera på hur trenden skall vändas. Den nuvarande regeringen har talat sig varm för utbildningens betydelse. De satsningar som har gjorts är välkomna, men kan knappast betraktas som en kursändring. Snarare är det fråga om en korrigeringsrörelse.

Man kan fråga sig hur mycket Pisa-resultaten skall påverka vår utbildningspolitik. Är det ändamålsenligt att jämföra olikartade utbildningssystem med varandra? Pisa har med fog kritiserats för att vara ett på tok för trubbigt instrument. Man mäter det som är mätbart och gör därmed det mätbara till det väsentliga.

Samtidigt finns det trender i Pisa som man inte gör klokt i att bara vifta bort. Det gäller inte minst resultatet för Svenskfinlands del. De svenskspråkiga eleverna ligger en bit efter de finskspråkiga.

Skillnaden mellan de finlandssvenska flickorna och pojkarna är större än någon annanstans i de nordiska länderna. De finlandssvenska pojkarna presterar sämre än OECD-genomsnittet. Det här är ingen nyhet. Trenden har man kunnat skönja redan sedan Pisa-starten år 2000.

Men några entydiga förklaringar till detta har man inte kunnat ge, och därmed har också de potentiella åtgärderna varit svåra att ringa in.

Det finlandssvenska samplet var litet i Pisa-2018. Det är korrekt att påstå att de finlandssvenska resultaten inte till alla delar är statistiskt jämförbara. Men trenderna är tydliga. Att vifta bort resultaten med hänvisningen att de inte är statistiskt signifikanta är att sticka huvudet i busken.

Den finlandssvenska skolan klarar sig väl i ett internationellt perspektiv. Men det är av största vikt att de finlandssvenska eleverna håller jämna steg med de finskspråkiga.

Sett ur ett minoritetsperspektiv borde den finlandssvenska skolan rent av helst vara snäppet bättre. Nu skulle det gälla för alla instanser som har med utbildning att göra i Svenskfinland att reflektera över hur vi kan slå vakt om vår skola och värna om kvaliteten.

Att vifta bort resultaten med hänvisningen att de inte är statistiskt signifikanta är att sticka huvudet i busken.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

Ditt medlemskort förnyas Vi har skickat ut ditt nya FSL medlemskort. Till en del medlemmar har det nya kortet redan kommit fram , men en del kort är ännu på väg med posten.

På kortet syns både FSL:s och OAJ:s logo men det är med detta kort som du kan styrka när du befinner dig på en resa. ditt FSL medlemskap när det behövs – ta väl -Kortet berättigar också till rabatt på ST1 och hand om ditt kort.

Shells bensinstationer. Rabatten gäller inte på Shell express stationer.

Viktig information om kortet: Om du är på väg på resa under jul- och nyårshelgen kan du använda ditt gamla kort om det nya kortet inte hunnit komma fram.

Vill du veta mera om dina medlemsförmåner kan du läsa mera på www.fsl.fi och www.

-FSL köper en fritids- och reseförsäkring till memberplus.fi. Det finns många förmåner alla sina medlemmar, numret på försäkringen som kan vara till glädje vid olika tillfällen. finns på kortets baksida. Försäkringsnumret behöver du ifall du behöver använda dig av God jul! försäkringen.

Vi håller stängt på förbundskansliet -På kortet finns också det SOS international 23.12.2019-1.1.2020. Vi tackar för det gångna telefonnummer som du ska ringa i nödfall året och önskar god jul och gott nytt år!

-På kortet finns ditt medlemsnummer som behövs när du till exempel vill anmäla dig till våra kurser eller uppdatera dina medlemsuppgifter via nätet.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

3

19.12.2019 • Nr 20

Löneprogram och slopade kiky-timmar på OAJ:s önskelista Undervisningssektorns Fackorganisation har spikat sina förhandlingsmål i vårens förhandlingsrunda. OAJ vill ha ett löneprogram, få lärarna inom småbarnspedagogik över till lärarnas avtal i kommunsektorn och att arbetstidsförlängningen slopas.

– Det behövs ett löneprogram över flera avtalsperioder för att trygga löneutvecklingen i den offentliga sektorn. Det här utöver löneförhöjningar på minst den allmänna nivån, kräver OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

– Lönen är en central faktor då man jämför den offentliga sektorns konkurrenskraft med privatsektorns. Det är viktigt att den offentliga sektorn kan vara med och tävla om de bästa arbetstagarna, säger Luukkainen.

Alla lärare till samma avtal OAJ vill få de kommunalt anställda lärarna inom småbarnspedagogik till samma avtal som kommunsektorns andra lärare. Alltså en övergång från det allmänt kommunala avtalet AKTA till UKTA för undervisningspersonalen.

OAJ förhandlar om anställningsvillkoren för utbildningssektorn direkt med Kommunarbetsgivarna KT och vill vid samma förhandlingsbord förhandla om anställningsvillkoren också för lärarna inom småbarnspedagogik.

– Småbarnpedagogiken hör oskiljaktigt till helheten med tjänster för utbildning och fostran. Den nuvarande modellen är en kvarleva från den tiden då småbarnspedagogiken var en del av kommunens socialtjänster. Nu

Det var en tillfällig lösning att öka arbetsmängden utan ersättning och det går inte längre för sig OLLI LUUKKAINEN Ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ om kiky-lösningen.

måste saken slutligen korrigeras, konstaterar Luukkainen.

Nej till kiky OAJ kräver också att kiky-timmarna slopas.

– Det var en tillfällig lösning att öka arbetsmängden utan ersättning och det går inte längre för sig, säger Luukkainen.

Konfliktberedskap finns OAJ hoppas nå resultat förhandlingsvägen men uppger att bered-

skap för konfliktåtgärder finns.

– Lärarnas höga utbildningsnivå och deras krävande arbete måste uppmärksammas i vårens avtalsrörelse. Om förhandlingarna inte framskrider eller ger resultat är vi också beredda på konfliktåtgärder. Vårt främsta mål är givetvis att nå resultat förhandlingsvägen, säger Luukkainen.

Må bra OAJ lyfter även fram välbefinnande i arbetet i förhandlingarna; bland annat bättre arbetshandledning, mentorskap för unga lärare samt att förebygga belastning i arbetet.

Alla avtal som gäller för OAJ-medlemmarna går ut i slutet av mars. Kommunsektorns förhandlingar kommer i gång i mitten av januari.

OAJ är med sina 118 600 medlemmar den största medlemsorganisationen i förhandlingsorganisationen FOSU och i centralorganisationen Akava. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen är ordförande för FOSU.

 Småbarnpedagogiken hör oskiljaktigt till helheten med tjänster för utbildning och fostran, säger Olli Luukkainen, som vill få de kommunalt anställda lärarna inom småbarnspedagogik till samma avtal som kommunsektorns andra lärare, alltså UKTA. arkivfoto: jakke nikkarinen

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Tack för detta år!

En termin går mot sitt slut samtidigt som vi går mot ett nytt år och ett nytt årtionde. Ser vi tillbaka på de senaste tio åren har det skett många saker inom skolvärden. Vi har sett bland annat en lagförändring, förändringar av förordningar, nya läroplaner, nedskärningar av finansieringen av undervisningssektorn, projektfinansiering, samt tre Pisa-undersökningar.

Det finns en hel del gällande Pisa-undersökningen som borde lyftas fram och analyseras. Här tänker jag främst på den negativa trend Finland upplevt sedan år 2000 då vi var som bäst. Jag är överraskad över att ministeriet inte i sin analys av läget ser detta. Eller handlar det om en lättnad över att läget var bättre än väntat?

Inför jul säger vi att vi ska vara snälla och se det goda.

Ett tecken på det professionella arbetet som görs i skolorna är att vi är bäst i effektivitet då vi beaktar resultat i läsning i förhållande till antal timmar vi ger eleverna undervisning enligt Pisa. Detta är inte den enda undersökningen som visar att lärarna gör ett gott jobb. Jag kommer bra ihåg GEMS Education Solution rapport från 2014 som säger att vårt skolsystem är effektivast inom OECD då vi beaktar lärarnas löner, antalet elever per lärare och resultaten i Pisa.

Det är lätt att se att lärarnas och rektorernas insats har en betydelse i arbetet för att skapa förutsättningar för lärande och goda resultat. Detta trots att de inte får det stöd de borde få med tanke på de höga förväntningar som läggs på dem.

Vår kartläggning över lärarsituationen i Svenskfinland visar att vi har en lärarbrist.

En lärarbrist som jag fortsättningsvis inte tror vi kan utbilda bort. Skolan skall vara den mest lockande arbetsplatsen för lärare och rektorer. Lön och arbetsmiljö är av central betydelse. Idag lämnar alltför många lärare skolan för att andra branscher lockar mera.

En av orsakerna till de goda Pisa-resultaten är definitivt den goda lärarutbildningen i vårt land och den grund utbildningen ger. Vi får dock inte ge avkall på de krav som behörighetsförordningen ställer på våra lärare. Men ingen är färdig lärare efter utbildningen. Det behövs stödfunktioner bland annat i form av mentorskap och fortbildning. Vi har som nation i ett tidigt skede insett att det lönar sig att utbilda lärare. Behörighetsförordningen är något som FSL inte vill ge avkall på.

Vår kartläggning över lärarsituationen i Svenskfinland visar att vi har en lärarbrist. En lärarbrist som jag fortsättningsvis inte tror vi kan utbilda bort. Skolan skall vara den mest lockande arbetsplatsen för lärare och rektorer. Lön och arbetsmiljö är av central betydelse. Idag lämnar alltför många lärare skolan för att andra branscher lockar mera.

Avslutningsvis vill jag rikta många tack till er för det arbetet ni gjort detta år.

Jag önskar er alla en fridfull jul och ett gott nytt år!

4

19.12.2019 • Nr 20 PISA 2018 LÄSKUNNIGHET

KÄLLA: OECD, PISA 2018 DATABASE • PSJZ = PEKING, SHANGHAI, JIANGSU OCH ZHEJIANG • SPANIEN ÄR INTE MED I MEDELVÄRDEN FÖR LÄSNING PGA BRISTFÄLLIGA RESULTAT

Nedåtgående trend i PISA 2018 men det befarade raset uteblev

PSJZ-REGIONEN (KINA) 555 SINGAPORE 549 MACAO (KINA) 525 HONGKONG (KINA) 524

Finland en toppnation när det gäller läskunnighet

ESTLAND 523 KANADA 520 FINLAND 520 IRLAND 518 KOREA 514 POLEN 512 SVERIGE 506 NYA ZEELAND 506 USA 505 SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR I FINLAND 504 STORBRITANNIEN 504 JAPAN 504 AUSTRALIEN 503 TAIWAN 503 DANMARK 501 NORGE 499 TYSKLAND 498 SLOVENIEN 495 BELGIEN 493

Finland placerar sig på delad sjätte plats i Pisa 2018 då man ser till läskunnighet. Trenden är aningen nedåtgående. De finlandssvenska pojkarnas svaga läskunnighet är ett stort orosmoment.

FRANKRIKE 493 PORTUGAL 492 TJECKIEN 490 OECD medeltal 487 NEDERLÄNDERNA 485 ÖSTERRIKE 484 SCHWEIZ 484 KROATIEN 479 LETTLAND 479 RYSSLAND 479 ITALIEN 476 UNGERN 476 LITAUEN 476 ISLAND 474 VITRYSSLAND 474 ISRAEL 470 LUXEMBURG 470 UKRAINA 466 TURKIET 466 SLOVAKIEN 458 GREKLAND 457 CHILE 452 MALTA 448 SERBIEN 439 FÖRENADE ARABEMIRATEN 432 RUMÄNIEN 428 URUGUAY 427 COSTA RICA 426 CYPERN 424 MOLDAVIEN 424 MONTENEGRO 421 MEXIKO 420 BULGARIEN 420 JORDANIEN 419 MALAYSIA 415

Pisa-historia. Trots att skillnaderna har ökat är Finland det land i mätningen med minst skillnader skolorna emellan.

Nedåtgående trend

Nöjda och läskunniga

Jämfört med Pisa-undersökningen 2015 har Finland tappat 6 poäng i läskunnighet. Trenden i Finland, och i hela OECD-området är på nedåtgående. Jämfört med år 2009 har vi tappat 16 poäng, och 26 poäng jämfört med år 2000.

På ytterligare en punkt skiljer sig Finland ur mängden. I kartläggningen görs även en bedömning av hur nöjda eleverna är med livet.

Finland var det enda landet där både läskunnigheten och tillfredsställelsen var på en hög nivå.

Oroväckande finlandssvenskt resultat

Vi håller ställningarna i matematik

Skillnaden mellan finska och finlandssvenska skolor i fråga om läskunnighet är betydande.

Också om gapet har minskat en aning jämfört med tidigare år är de svenska skolorna fortfarande på efterkälken. I synnerhet de finlandssvenska pojkarnas läskunnighet har varit ett återkommande problem. Så är det också i Pisa 2018. Deras resultat ligger under OECD-genomsnittet.

De finländska ungdomarna är klart bättre än genomsnittet när det gäller kunskaper i matematik. Jämfört med år 2015 har Finland (507) tappat fyra poäng. Kunskapsnivån är med andra ord i stort sett oförändrad.

De finlandssvenska eleverna sticker ut i positiv bemärkelse. I Pisa 2018 är de finlandssvenska skolorna bäst i Norden. I undersökningen betonas ändå att samplet är så litet att resultatet inte är statistiskt signifikant och man kan därför inte dra några långtgående slutsatser.

De bästa länderna vad gäller matematiskt kunnande finns i Asien. Även i detta avseende ligger PSJZ-regionen (591) i topp.

I fråga om naturvetenskapliga ämnen tappar Finland terräng. Sedan 2006 har vi backat med 41 poäng.

Stora skillnader mellan pojkar och flickor

BRASILIEN 413

I tidigare undersökningar har Finland hört till de länder där skillnaden mellan pojkarnas och flickornas läskunskaper är störst. Trenden fortsätter i Pisa 2018. Skillnaden mellan pojkar och flickor är störst i Finland bland OECD-länderna. Flickorna slog pojkarna med 52 poäng. OECD-medeltalet när det gäller skillnaden mellan flickor och pojkar är 30 poäng. Antalet pojkar som är svaga läsare har ökat i Finland sedan 2009.

COLOMBIA 412 BRUNEI 408 QATAR 407 ALBANIEN 405 BOSNIEN OCH HERCEGOVINA 403 ARGENTINA 402 PERU 401 SAUDIARABIEN 399 THAILAND 393 NORDMAKEDONIEN 393 BAKU (AZERBAJDZJAN) 389

PANAMA 377 INDONESIEN 371 MAROCKO 359 LIBANON 353 KOSOVO 353 DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 342 grafik: christian aarnio

Finland behåller sin tätposition i Norden i fråga om läsning. Sverige (506), Danmark (501) och Norge (499) ligger klart över OECD-genomsnittet, men Island (474) är i sin tur en god bit under.

Pisa för sjunde gången

Små skillnader mellan skolorna När det gäller läskunnighet var skillnaderna mellan eleverna större än någonsin i Finlands

mattias fagerholm

Allt fler finländska elever förhåller sig negativt till att läsa. De elever som uppger att läsning är en favorithobby har minskat med 9 procentenheter sedan 2009. Och hela 63% av pojkarna uppgav att de bara läser om de måste.

GEORGIEN 380

Finland bäst i Norden

Det är OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) som står bakom Pisa-undersökningen. I Pisa 2018 deltog 79 länder eller ekonomiska områden.

Undersökningen görs vart tredje år. I varje undersökning får ett område extra tyngd. År 2018 låg fokus på läsningen.

Totalt medverkade 5649 elever från Finland.

”Jag läser bara om jag måste”

KAZAKSTAN 387

FILIPPINERNA 340

De färska Pisa-resultaten visar att Finland tappat lite terräng, dock inte så mycket som många på förhand hade befarat. Bland de finländska 15-åringarna är läskunnigheten på en god nivå. Med 520 poäng ligger Finland en god bit över OECD-genomsnittet (487). På samma nivå är Estland (523), Kanada (520), Irland (518) och Korea (514). Bäst i klassen är PSJZ-regionen (Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang) i Kina med 555 poäng följt av Singapore (549).

5

19.12.2019 • Nr 20

”Den egna närskolan är bäst i världen” Undervisningsminister Li Andersson gläder sig åt att när det gäller kunskaperna i läskunskap och matematik så har det sjunkande resultatet stannat upp i Pisa 2018.

Men trenden med ökade skillnader mellan eleverna är oroväckande.

– När det gäller skillnaden mellan skolorna så har Finland de minsta skillnaderna i undersökningen. Det är viktigt i ett land som betonar närskolprincipen. Det är en stark signal till alla föräldrar att närskolan är en av världens bästa skolor.

– Den finska framgångssagan när det gäller utbildning är inte att vi har haft en smal kunskapstopp, utan att vi har byggt ett utbildningssystem som ger alla, oberoende av bakgrund, möjlighet att förverkliga sig själv och få de kunskaper som behövs för att klara

Vi har lyckats skapa ett skolsystem där eleverna mår bra och är nöjda med sitt liv, och samtidigt klarar sig bra.

LI ANDERSSON Undervisningsminister

sig i livet.

Ovanlig kombination: Eleverna mår bra och presterar bra Li Andersson gläder sig också åt att det i Pisa-undersökningen visar sig att de unga verkar vara rätt tillfredsställda med sina liv.

– Vi har lyckats skapa ett skolsystem där eleverna mår bra och är nöjda med sitt liv, och samtidigt klarar sig bra. Det här är något som vi inte bara bör hålla fast vid, utan vi ska sätta ribban ännu högre när det gäller de ungas väl-

mående.

– Skillnaderna eleverna emellan har ökat. Den socioekonomiska bakgrunden har en stor inverkan och det måste vi ta på allvar.

Vi har alltid sett grundskolan som en garanti för jämlikhet, säger Andersson.

– De elever som klarar sig dåligt har också ökat. Orsaken till det är en allt svagare läsförmåga.

Det korrelerar med att läsintresset blir allt tunnare.

Åtgärder?

Nästa år inleder undervisningsoch kulturministeriet ett åtgärdsprogram för att stärka kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. För dessa reserveras 305 miljoner euro för åren 2020–2022.

– Finland är ett toppland inom utbildning, men för att vi ska vara det också i framtiden måste vi ständigt arbeta för kvaliteten och jämlikheten i vårt utbildningssystem.

 Vi hör fortfarande till världens bästa, sägher undervisningsminister Li Andersson, men påpekar att läsförmågan är svagare än tidigare och att skillnaderna eleverna emellan har ökat. arkivfoto: jakke nikkarinen

De finlandssvenska pojkarnas läskunskaper allt sämre Svenskfinland har passerats av Sverige i läskunskap i Pisa 2018.

Danmark och Norge är hack i häl på de svenskspråkiga eleverna i Finland. När de gäller de finlandssvenska pojkarna är siffrorna direkt alarmerande.

I Pisa 2018 studien är medelvärdet för eleverna i Finlands svenskspråkiga skolor i läsning 504 poäng. Det är 17 poäng lägre än i de finskspråkiga skolorna (521) och denna skillnad är också statistiskt signifikant.

Sverige har passerat Sverige (506) har med liten marginal passerat Svenskfinland och Danmark (501) och Norge (499) ligger inte heller långt efter. Islands resultat (474) var signifikant lägre än resultatet i Svenskfinland.

Att de rikssvenska skolorna ligger före de finlandssvenska bör tas med en nypa salt. Men de som förhållit sig nedlåtande gentemot den svenska ”flumskolan” och det svenska skolsystemet får nog i ljuset av Pisa 2018 en liten tankeställare.

– När jag för nio år sedan presenterade resultaten i läsning i Sverige skämtade jag att i Svenskfinland kan vi ännu skratta då vi ligger så mycket före. Men nu är det slutskrattat, säger Heidi Harju-Luukkainen.

Harju-Luukkainen har två gånger haft ansvaret för de finlandssvenska Pisa-resultaten, dock inte i den nu aktuella studien. Hon är verksam som professor i pedagogik vid Norduniversitetet i Norge, men har också Sverige och Finland som arbetsfält.

– Det är oroväckande att den finlandssvenska skolan inte lyckas hålla samma nivå som den finskspråkiga. Det är en jämlikhetsfråga. Är det den finlandssvenska skolan som inte håller nivån eller den svenska skolan som blivit bättre?

– Svenskarna har presterat bättre. De har gjort stora reformer under de senaste åren. Man skall inte göra saker enbart för Pisa, men Pisa kan indikera att vissa saker borde åtgärdas. Samtidigt säger Pisa väldigt lite om varför resultaten går upp och ner.

– Det som jag är mest orolig för är att om den finlandssvenska skolan inte håller måttet så väljer de föräldrar som har möjlighet den finskspråkiga skolan. Sådana tendenser ser vi redan.

Voj, voj de där pojkarna...

I alla Pisa-studier har klyftan i läsning mellan flickor och pojkar i Finland varit bland de största i de deltagande länderna. De finlandssvenska flickorna fick nu 534 po-

Nordisk jämförelse av medelvärden i matematik

Nordisk jämförelse av medelvärden i läsning FINSKSPRÅKIGA SKOLOR 521

SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR 520

Nordisk jämförelse av medelvärden i de naturvetenskapliga ämnena FINSKSPRÅKIGA SKOLOR 523 SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR 512

SVERIGE 506

DANMARK 509

SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR 504

FINSKSPRÅKIGA SKOLOR 506

SVERIGE 499

DANMARK 501

SVERIGE 502

DANMARK 493

NORGE 499 OECD medeltal 487 ISLAND 474

NORGE 501

NORGE 490

ISLAND 495

OECD medeltal 489

OECD medeltal 489

ISLAND 475

 Skolorna i Finland är inte längre i alla avseenden bättre än skolorna i de övriga nordiska länderna. grafik: christian aarnio

äng och pojkarna 475 poäng. Skillnaden är alltså 59 poäng, och beskrivs i rapporten som mycket signifikant. Den är till och med större än i tidigare Pisa-undersökningar. Också på finskt håll är skillnaden stor, 51 poäng. Man brukar i Pisa-sammanhang tala om att 40 poäng motsvarar ett års skolgång.

I en nordisk jämförelse klarar sig pojkarna i Sverige (489) och Danmark (489) bättre än de finlandssvenska gossarna, medan de norska (476) ligger på samma nivå.

Som en jämförelse kan man nämna att man också har tittat närmare på resultaten för elever med invandrarbakgrund. Resultatet landar på 456 poäng för andra generationens invandrare, dvs inte speciellt långt efter de finlandssvenska pojkarna.

– Väldigt oroväckande resul-

tat. Det satsas mycket på läsning i de finlandssvenska skolorna, men helt tydligt behövs ännu mera resurser för att stöda läsningen, säger Harju-Luukkainen

Rasande duktiga flickor Det finns också finlandssvenska ljuspunkter i Pisa 2018. När det gäller matematik skiljer sig de finlandssvenska flickorna markant ur mängden. Med sina 528 poäng är de 19 poäng bättre än de finskspråkiga flickorna. Denna skillnad är större än någonsin och också statistiskt signifikant. De finlandssvenska pojkarna fick i medeltal 512 poäng i matematik.

För litet finlandssvenskt sampel I Pisa-studien år 2018 deltog 16 svenskspråkiga skolor och 386 elever från dessa skolor. Det utgör ungefär 7 procent av hela

samplet. Samplet är representativt på grund av slumpmässigt urval, men det är för litet för att man skall kunna göra statistiska slutsatser eller tillförlitliga jämförelser. Man kan ändå se trender och finlandssvenska mönster. I tidigare Pisa-undersökningar har man med Kulturfondens hjälp utökat det finlandssvenska samplet. Så är dock inte fallet i Pisa 2018.

– Samplet är nu för litet. Utmaningen i alla nationella och internationella mätningar är att vi inte får tillräckligt material om de finlandssvenska eleverna. Informationen blir då riktgivande, men tyvärr är det lätt att sopa den under mattan och säga att den inte är tillförlitlig, säger Heidi Harju-Luukkainen. mattias fagerholm

6

19.12.2019 • Nr 20

Sture Fjäder: Kunskap borde leda löneutvecklingen

Utan utbildning har Finland inge Finland lever av kunskap. Det slår Akavas ordförande Sture Fjäder fast. Han skulle slå ett slag för utbildningen också om han var statsminister eller stadsdirektör. Fjäder ifrågasätter att det fortfarande är ”donarna” som i praktiken sätter nivån i löneutvecklingen. Den rollen borde kunskapen ha i dagens Finland.

T

onen på arbetsmarknaden har skärpts avsevärt de senaste månaderna. Poststrejken utmynnade i statsministerns avgång och både Industrifacket och Teknologiindustrin har visat musklerna. Facket drog ut ca 100.000 anställda i en tredagarsstrejk och arbetsgivaren svarade med en lockout.

För att förstå tongångarna på

arbetsmarknaden måste vi backa bandet lite, menar Sture Fjäder.

Han går tillbaka till 2008. Då föll Finlands export med 50% under sex månader och vi fick en stor arbetslöshet inom den privata sektorn.

– Det så kallade ramavtalet från 2011, där fyra femtedelar av löntagarna inom den offentliga sektorn ingick, blev för dyrt. Det ledde till att Finlands kris blev

ännu djupare. Finland kom med i tillväxten omkring 2014-2016, när alla andra länder kom med några år tidigare. Finland hörde till de sista.

Uppdämt löneförhöjningskrav Nu har Finland kommit på fötter. Sysselsättningsgraden har stigit från 67 till 72. En procentenhet högre sysselsättning innebär en miljard i statens budget.

– Regeringens ekonomiska politiska analys var nog rätt. Sysselsättningsgraden var katastrofalt låg. Men Finland hade tappat konkurrenskraften vad gäller löneutvecklingen, vad gäller produktiviteten, och vad gäller förnyelsen i finsk industri.

– Efter alla de här dåliga åren

har vi ett uppdämt löneförhöjningskrav. Vi har gjort flera nollavtal för att få tillbaka konkurrenskraften. Nu är det löntagarnas tur. Det går inte dåligt för de finska företagen. Tiden för en löneförhöjning är nu.

Kunskap framom”blue collar” Alla branscher följer noga med hur förhandlingarna mellan Industrifacket och Teknologiindustrin framskrider. De sätter de så kal�lade märket, dvs lönenivån, och så följer de andra branscherna efter.

Sture Fjäder tycker att vi på den punkten lever kvar på 70-talet där ”blue collar”, alltså de traditionella arbetarna, tycks vara det viktigaste.

– Finland lever av kunskap.

Alla avtal borde först göras med de som representerar kunskap. De borde sätta märket. Sedan 1991 har kunskapen betonats i alla regeringsprogram, men arbetsmarknaden tycks fungera på ett helt annat sätt. Det är processarbetet som avgör löneförhöjningsnivån istället för kunskapen.

– De grupper som Akava representerar ser till att det här landet utbildas. Vi har hela utvecklingskedjan, produktutveckling, forskning, universiteten - vi har allt.

Det är ju det som är det viktiga för Finland, och då borde det vara den gruppen som leder löneutvecklingen.

– Titta på hur Finskt näringsliv beter sig i förhandlingarna.

De vill knappt ge ett bud åt våra

7

19.12.2019 • Nr 20

– Vi behöver Riku Aaltos gäng (Industrifacket), men har vi bara det gänget i Finland så går det dåligt för oss. Då är alla akademikerjobb någon annanstans, i tex Tallinn eller Stockholm, säger Sture Fjäder, ordförande för Akava.

Kikyn är inte i kraft i all evighet. Arbetstidsfrågan tar slut när kollektivavtalet tar slut. Men arbetsgivaren tolkar det som att kikyn är evig. Det tvistar man om nu.

enting människor. Så är kunskap eller blue color viktigt för dem? De ser vad donarna får och så ger man samma åt de som sköter produktutvecklingen.

Hur skall man ändra på det?

– Jag tycker att det är fel om allt skall bygga på strejkkraft.

Också andra saker skall påverka lönebildningen.

– Vad är viktigast för Finland?

Att det i kedjan från småbarnspedagogik till högskolor finns motiverad och välutbildad arbetskraft.

Om den kedjan faller ihop finns ingenting annat att luta sig emot.

Finlands konkurrenskraft, tillväxt fungerar inte utan välutbildade människor. Är kedjan i skick?

– Finland har varit i en total

kris. När du är i en kris, så skall du inte sanera med osthyvel. Du sanerar enligt vad som är viktigt med tanke på framtiden. Finland har inte en framtid utan utbildning. Om jag hade varit statsminister så hade jag hållit pengarna kvar i det som skapar framtiden.

Det var där som det gick fel.

Om du varit statsminister, var hade du skurit?

– Hälsovårdsreformen hade jag genomfört. Vi har för små enheter. Det gäller också kommunerna. Vi har ca 300 kommuner, det är för mycket.

– Nu sparar kommunerna med osthyvel och permitterar utbildningspersonal. Det är det mest galna man kan göra. Om jag var stadsdirektör skulle jag driva att vi har förbannat bra skolor. Jag hoppas att det skulle bli en konkurrens mellan kommunerna – vem har bästa skolan?

Upplägget för lärarnas del Avtalet för undervisningssektorn löper ut i slutet av mars. Sture Fjäder förutspår en tuff avtalsvår, men betonar att den offentliga sektorn skall ha löneförhöjningar som luktar privat sektor.

– Det är helt klart att utbildningssektorns löner har halkat efter. Facket borde fundera på hur lönerna skall förhandlas i framtiden. Skall man ha mera individuella löner, eller våldsamt kollektiva? På den privata sektorn är lönerna mer individuella och där sker löneglidningar.

Skulle individuella löner vara en lösning för lärarna?

– Det måste OAJ ta ställning till. Men världen förändras och det här är något som fackföreningsrörelsen överlag bör fundera på. Riktningen är mera lokala avtal, också inom den offentliga sektorn.

De så kallade kiky-timmarna har blivit något av en symbolfråga i avtalsrörelsen. Även när det gäller kikyn påminner Fjäder om att det är bra att dra sig till minnes varför frågan dök upp på förhandlingsbordet.

– Man måste vara ärlig. Finlands konkurrenskraft hade gått ner. Vi hade tappat stora branscher och vi hade fel näringsstruktur. Vi var tvungna att skapa ny konkurrenskraft och därför gick man in för kiky. Alternativet var en miljards nedskärningar i frågor som var viktiga för oss.

Skatterna skulle ha höjts med 600 miljoner och Akava-människorna skulle ha fått betala för kalaset. Alternativet hade varit ännu sämre.

Kommer kikyn att bli kvar?

– Kikyn är inte i kraft i all evighet. Arbetstidsfrågan tar slut när kollektivavtalet tar slut. Men arbetsgivaren tolkar det som att kikyn är evig. Det tvistar man om nu.

– Situationen är lite olustig. Vi har gjort stora uppoffringar. Kommit ur krisen, och efter allt det så kommer det tuffa tag från andra sidan förhandlingsbordet.

Regeringen håller tassarna borta En sak är ändå klar då man tar sikte på avtalsvåren. Efter bråket kring posten och turbulensen inom regeringen så kommer arbetsmarknadsparterna att få sköta den biten på egen hand.

– Staten kommer inte att blanda sig i förhandlingsrundan efter den här soppan. Ingen politiker gör det, för då faller den här regeringen också. De kommer att hålla tassarna borta.

text: mattias fagerholm foto: jakke nikkarinen

8

19.12.2019 • Nr 20

Skillnaden i läskunnighet mellan de finlandssvenska pojkarna och flickorna som deltog i den senaste Pisa-undersökningen är 59 poäng, till flickornas favör. Detta anses motsvara ungefär ett och ett halvt års skolgång.

Vart är vi på väg?

Jan-Erik Till är lektor i historia och samhällslära i Karis-Billnäs gymnasium i Raseborg. Han noterar att det är elever inom den grundläggande utbildningen som deltar i Pisa-undersökningen.

– Vi har ju inte alla de eleverna i gymnasiet, också om vi är ett litet landsortsgymnasium som tar in elever med 7,0 i medeltal.

Att det just är pojkarna som skulle läsa dåligt är inget som sticker ut i gymnasiet.

– Men dåliga läsare har vi nog.

Hur tar det sig uttryck?

Det här är en fråga som Janne också diskuterat med sina elever, senast med en grupp abiturienter.

– Orken räcker inte till för att läsa en lång text och ta till sig den.

Att fokusera och koncentrerar sig på en sak i gången är svårt.

– Vi lever fortsättningsvis i tron att det här med multitasking är mycket bra, vilket det ju inte är.

Det går inte att göra många saker bra samtidigt.

– Det finns också ett medvetet eller omedvetet motstånd mot en bok, säger Janne Till.

En uppgift som dels baserar sig på en lektion, dels på tolv sidor om vinterkriget i en välskriven lärobok i historia. Frågorna i uppgiften kan handla om hur Finland hamnade in i vinterkriget, hur vi klarade av det och vilka följderna blev.

Eleverna börjar jobba med uppgiften under en lektion och Janne Till går runt i klasen och följer med arbetet.

– Då ser jag att eleverna inte alls läser texten i boken, de är på Wikipedia, BBC och här och där och hittar innehåll om vinterkriget, eller vinter och vår.

– Det finns brister i hur eleverna söker på webben, trots att sökrobotarna numera är mycket bättre än tidigare och eleverna är bra på källkritik.

Janne Till upplever att eleverna som börjar i gymnasiet är förvånansvärt obekanta med läroböcker och hur de skall användas. Han får förklara hur hans undervis-

ning kan baserar sig på innehållet i boken, som han försöker strukturera för eleverna medan de kan göra anteckningar -antingen direkt i boken eller på sin dator.

Har denna brist på koncentrationsförmåga förändrat dina prov?

– Jo, men det gäller inte bara mina prov. Hela ambitionsnivån har sjunkit. Då jag hittar mina gamla prov för kanske 10–15 år sedan hajar jag till över att jag har ställt så avancerade frågor tidigare.

– Det gäller ju också studentskrivningarna. Vi kan prata om kompetenser och läroplaner hur mycket vi vill men det är studentexamen som styr vardagen i gymnasierna, punkt, slut.

Svårt också med det digitala Också material som bara finns på skolans digitala plattform kan bereda eleverna bekymmer. Länkar som Janne Till rekommenderar i samband med detta material känns inte lockande för eleverna, som söker information på andra ställen.

– Det är som något slags protest. Är texten i länkarna för texttunga?

Vill eleverna ha filmsnuttar?

– Det kan vara en förklaring.

Jag tror ändå att det mera handlar om att de vill söka själva, vilket de inte alltid är så bra på.

Till berättar att hans undervisning bygger på provokation och dialog. Men argumentationen uteblir eftersom eleverna inte har kunskapen som krävs.

– Eleverna har en enorm tilltro till kunskap ”on demand”. Den information de behöver letar de fram vid behov. Då brukar jag fråga dem om de googlar fram sina åsikter också…

Ingen tristess får finnas Diskussionen med Janne Till kommer nu att handla om de tidigare skolåren.

– Nog borde ju barnen som bör-

 Jan-Erik Till framför ett par Karis-Billnäs-legender. På tavlan till vänster syns John Gardberg som verkade från 1929 till 1963 som historielärare och rektor vid Karis-Billnäs samskola. Till höger Gudrun Lundström, som var lärare i svenska och tyska vid Karis-Billnäs samskola 1928–1941, senare bara i tyska från 1941. Hon var även skolans föreståndare från 1929 och senare prorektor.

För tillfället finns det tecken på att man uppskattar annat än de grundläggande och tråkiga sakerna. jar skolan på allvar och med tyngd få lära sig läsa, skriva och räkna också i fortsättningen.

– För tillfället finns det tecken på att man uppskattar annat än de grundläggande och tråkiga sakerna. Man vågar inte tråka ut eleverna mera för då får de ångest och blir utbrända och då får man engagera ett helt vårdteam.

– Det ska finnas moderna rackerier och alla skall få en pekdator.

Det där låter cyniskt.

– Det är cyniskt. Jag upplever att vårt bomullssamhälle som vi har hamnat i plockar bort mycket av vad det är att vara människa.

Det skall aldrig finnas motgångar och alla måste lyckas genast och

hela tiden, annars införs stödinsatser direkt.

– Detta fast vi vet att livet kan vara verkligt jävligt ibland.

Det här är ju varken skolans eller hemmens fel, utan det är samhällsutvecklingen och värderingarna som är boven, säger Till, som jobbat som lärare i nästan 35 år. Är det alls vettigt att idag undersöka läskunnighet om vi lever i ett helt förändrat samhälle?

– Jo, säger mina elever. Nog måste man kunna läsa.

Definierar ni läskunnighet på samma sätt?

– Vi är överens om vikten av att läsa på ett kvalitativt sätt, så att

man förstår det man läser.

Kan det vara så att det är multilitteraciteten som är viktigast nu?

Men vi som är dåliga på det vill ändå mäta den ”vanliga” läskunnigheten?

– Det är mycket viktiga frågor!

Jag har den marxistiska historieuppfattningen att det är teknik och produktionsförhållanden som skapar de stora förändringarna på den här planeten. Det är ju en teknisk förändring som har påverkat läsandet. Är det så att vi äldre som är mitt i en pågående process inte förstår den?

– Jag lever också i tron att digitaliseringsprocessen kommer att vara större än den industriella revolutionen.

– Kanske det inte är viktigt längre att orka sitta och läsa en längre text. Kanske är det viktigare att överleva i flödet och hitta rätt där. text och foto: tom ahlfors

9

19.12.2019 • Nr 20

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf:s medlemsförsäkring Produktfakta fr.o.m. 1.1.2019

Resenärförsäkring för fritid Försäkrade Försäkrade är förbundets medlemmar, även studerandemedlemmar. Försäkringen gäller fram till den dag då medlemmen går i pension varaktigt, dock högst fram till utgången av det år under vilket medlemmen fyller 68 år.

Försäkrade är också den försäkrades medresande barn under 20 år. Med barn avses den försäkrades egna barn och barnbarn, den försäkrades makes barn samt barn som stadigvarande bor i samma hushåll som den försäkrade.

Försäkringen omfattar alla ovan nämnda personer som har sin stadigvarande bostad i Finland och som vistas huvudsakligen i landet. Med detta avses att medlemmen har en stadigvarande adress i Finland och vistas över hälften av året i landet. Försäkrade är också medlemmar som bor i Sverige och som arbetar i Finland.

Försäkringsskyddet är knutet till medlemskap i förbundet. Om medlemmen utträder eller utesluts ur förbundet upphör försäkringsskyddet omedelbart.

Giltighet Försäkringen gäller under fritidsresor från Finland till utlandet samt under fritidsresor i hemlandet. En försäkrad i Finland anses inte vara på resa när han eller hon är i sin bostad, på sin arbetsplats, på sin studieplats, i sin fritidsbostad eller på väg från en av de ovan nämnda platserna till en annan, eller om resmålet fågelvägen ligger på mindre än 50 kilometers avstånd från ovan nämnda platser.

Försäkringen gäller högst 45 dygn räknat från resans startdatum.

Försäkringen gäller inte i samband med tävlingsidrott eller därtill anknuten träning eller vid utövande av i villkoren särskilt uteslutna idrottsgrenar eller hobbyer.

Sjukdom och olycksfall under resa Resenärförsäkringen ersätter utan övre gräns vårdkostnader till följd av plötslig sjukdom som börjat under resa eller ett olycksfall som inträffat under resa. Försäkringen ersätter också kostnaderna för transport till hemlandet, om den försäkrade har skadats eller insjuknat allvarligt och Turva godkänt transporten. Kostnader för vård av sjukdom under resa ersätts för högst 90 dagar från det att vården började, och vårdkostnader till följd av olycksfall under resa ersätts för högst 3 år från det att olycksfallet inträffade.

Med sjukdom under resa avses en oväntad och plötslig sjukdom som krävt läkarvård och som en-

ligt medicinsk erfarenhet måste anses ha börjat under resan.

Med sjukdom under resa avses inte en sjukdom som visat symptom före resan eller sådana fall där undersökningen av sjukdomen inte har slutförts före avresedagen, även om sjukdomen konstateras under resan. Vid plötslig och oväntad försämring av en sjukdom som den försäkrade har haft före resan ersätter resenärförsäkringen dock även kostnaderna för nödvändig första hjälp på resmålet, men inga andra kostnader som nämns i försäkringsvillkoren, såsom sjuktransport tillbaka till Finland.

Med olycksfall under resa avses en plötslig, yttre händelse som orsakar kroppsskada och som ofrivilligt drabbar den försäkrade under resan. Med olycksfall under resa avses också drunkning, gasförgiftning, värmeslag, solsting, förfrysning samt skada till följd av betydande växling i tryck, förutsatt att den försäkrade inte själv vållat dessa. Som olycksfall under resa betraktas även försträckningsskada i muskel eller sena till följd av en plötslig rörelse eller kraftansträngning, förutsatt att skadan inte uppstått på grund av sjukdom eller kroppsskada hos den försäkrade. För ersättning förutsätts dessutom att läkarvården inleds inom 14 dygn från skadans uppkomst.

I försäkringsvillkoren finns en fullständig förteckning över ersättningsgilla vårdkostnader och vårdkostnader som inte ersätts.

Annullering och avbrytande av resa samt missad avresa Med annullerad resa avses att avresan förhindras. Med avbrytande av resa avses att en redan påbörjad resa ändras. Den försäkrade personens annullerad eller avbruten resa ersätts om annulleringen eller avbrottet beror på att den försäkrade eller en nära anhörig plötsligt insjuknar, råkar ut för ett olycksfall eller avlider. Bedömningen av om skälet varit tvingande görs på medicinska grunder. Ersättning för annullering eller avbrytande av resa kan också utbetalas om en betydande skada drabbar den försäkrades egendom i Finland och skadan kräver den försäkrades närvaro på skadeplatsen.

Med missad avresa avses att den försäkrade vid utresa eller återfärd inte hinner i tid till den plats där en på förhand bokad flyg-, båt-, tåg- eller bussresa eller anslutning börjar. Missad avresa ersätts om orsaken är att ett allmänt färdmedel som den försäkrade använt har drabbats av väderlekshinder, naturkatastrof, tekniskt fel, trafikolycka eller brottslig gärning eller om ett privat fortskaffningsmedel som den försäkrade använder råkar ut för en trafikolycka.

Vid annullering och avbrytning av en resa avses med nära anhöriga följande personer: • make eller sambo • den försäkrades egna och makens eller sambons barn och barnbarn • andra än egna barn som stadigvarande bor i samma hushåll med den försäkrade • den försäkrades egna och makens eller sambons föräldrar, adoptivföräldrar, mor- och farföräldrar samt syskon och styvsyskon • svärdöttrar och svärsöner • en reskamrat, då han eller hon och den försäkrade har bokat resan på tu man hand.

Som kostnader för avbruten resa ersätts de kostnader som orsakas av för tidig hemresa, då resan avbryts på grund av en naturkatastrof, en väpnad konflikt eller ett terrordåd.

Om den försäkrade avbryter sin resa på grund av en krissituation på resmålet ersätter försäkringen inga andra sådana kostnader för avbruten resa som nämns i försäkringsvillkoren, såsom på förhand betalda tjänster som förblivit oanvända och ersättning för förlorade resdagar.

Tilläggsförmåner för medresande barn Försäkringen innefattar ersättning för bestående men till följd av olycksfall och dödsfall genom olycksfall för barn under 20 år som reser med den försäkrade.

Reseförsäkringskort och hjälp vid problem Ett medlemskort, som också fungerar som reseförsäkringskort, har skickats till alla medlemmar som omfattas av försäkringen. Kortet bör tas med på resan och uppvisas på vårdinrättningen utomlands som bevis på att kunden har en giltig reseförsäkring.

Turva samarbetar med den internationella larmcentralen SOS-International, som bistår turister i sjukdoms-, olycks- och dödsfall som sker utomlands.

SOS står också till tjänst i andra fall än nödsituationer. Du kan vända dig till SOS till exempel om du vill veta var närmaste pålitliga läkarstation finns eller om vårdinrättningen inte går med på att skicka räkningen till Turva.

Larmcentralen betjänar dygnet runt även på svenska. I nödfall kan du också vända dig till Finlands beskickningar.

Olycksfallsförsäkring för fritid Försäkrade Försäkrade är förbundets medlemmar, även studerandemedlemmar. Försäkringen gäller fram till den dag då medlemmen går i pension varaktigt, dock

högst fram till utgången av det år under vilket medlemmen fyller 68 år.

Försäkringen omfattar alla ovan nämnda personer som har sin stadigvarande bostad i Finland och som vistas huvudsakligen i landet. Med detta avses att medlemmen har en stadigvarande adress i Finland och vistas över hälften av året i landet. Försäkrade är också medlemmar som bor i Sverige och som arbetar i Finland.

Försäkringsskyddet är knutet till medlemskap i förbundet. Om medlemmen utträder eller utesluts ur förbundet upphör försäkringsskyddet omedelbart.

Giltighet Försäkringen gäller under fritid överallt i världen. För personer som inte står i anställningsförhållande och inte bedriver företagsverksamhet i förvärvssyfte gäller försäkringen på heltid.

Försäkringen gäller inte i samband med tävlingsidrott eller därtill anknuten träning eller vid utövande av i villkoren särskilt uteslutna idrottsgrenar eller hobbyer.

Olycksfall Med olycksfall avses en plötslig, yttre händelse som orsakar kroppsskada och som ofrivilligt drabbar den försäkrade. Med olycksfall avses också drunkning, gasförgiftning, värmeslag, solsting, förfrysning samt skada till följd av betydande växling i tryck, förutsatt att den försäkrade inte själv vållat dessa. Som olycksfall betraktas även försträckningsskada i muskel eller sena till följd av en plötslig rörelse eller kraftansträngning, förutsatt att skadan inte uppstått på grund av sjukdom eller kroppsskada hos den försäkrade. För ersättning förutsätts dessutom att läkarvården inleds inom 14 dygn från skadans uppkomst.

Om en omständighet utan samband med den skada som ersätts såsom olycksfall, till exempel en befintlig sjukdom, har bidragit till skadans uppkomst eller till att tillfrisknandet fördröjts, utbetalas ersättning endast till den del vården eller menet på medicinska grunder måste anses ha orsakats av den skada som ersätts såsom olycksfall. Bakom en olycksfallsskada kan till exempel ligga åldersrelaterade förslitningar eller degeneration som inte kan anses ha uppstått till följd av olycksfallet.

Vårdkostnader Vårdkostnader ersätts vid varje olycksfall högst upp till det försäkringsbelopp som gällde vid skadetidpunkten. Försäkringen har ingen självrisk. Efter att försäkringen har upphört ersätts vårdkostnader under högst ett år.

I försäkringsvillkoren finns en

fullständig förteckning över ersättningsgilla vårdkostnader och vårdkostnader som inte ersätts.

Bestående men till följd av olycksfall Med bestående men till följd av olycksfall avses ett medicinskt bedömt allmänt men som orsakas den försäkrade till följd av en skada. Menets omfattning bestäms enligt statsrådets förordning om invaliditetsklassificering. När menet fastställs beaktas skadans art men inte till exempel den försäkrades yrke eller fritidsintressen. Menet ska framkomma inom tre år från olycksfallet.

För fullständigt men utbetalas den menersättning som avtalats och för partiellt men en proportionerlig del av menersättningen. Ersättning för bestående men betalas när menet blivit bestående, dock tidigast när ett år har förflutit från olycksfallet.

Dödsfall genom olycksfall Om ett olycksfall lett till den försäkrades död utbetalas det försäkringsbelopp som avtalats. Förmånstagare vid dödsfall är alltid de anhöriga. Med anhöriga avses den försäkrades make och arvingar enligt ärvdabalken. Med make avses en person som vid tidpunkten för dödsfallet levde i äktenskap eller registrerat partnerskap med den försäkrade. Sambor betraktas inte som makar enligt förmånstagarförordnandet.

YTTERLIGARE INFORMATION Närmare information om medlemsförsäkringen och dess begränsningar ges i försäkringsvillkoren, som finns på Turvas skräddarsydda kundtjänstsidor för OAJ, www.turva.fi/ oajfslsvenska. Du kan också begära försäkringsvillkoren på något av Turvas kontor eller serviceställen eller på servicenumret 01019 5110.

OAJ har också tecknat en resgodsförsäkring för fritidsresor, en yrkesmässig ansvars- och rättsskyddsförsäkring samt organisationsförsäkring för organisationsuppgifter för sina medlemmar. Du kan läsa mer om dessa försäkringar på Turvas kundtjänstsidor www.turva.fi/ oajfslsvenska.

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva

asiakaspalvelu@turva.fi Servicenummer 01019 5110 Ersättningsservice 01019 5108

10

19.12.2019 • Nr 20

kolumnen merete mazzarella Författare

Kritiskt tänkande I den australiska staden Brisbane har jag lärt känna Deborah Brown vars föräldrar kom från norra England på femtiotalet där de båda hade vuxit upp i så fattiga förhållanden att den bästa måltid pappan mindes från sin barndom var den middag som serverades efter att han hittat en överkörd kanin.

Deborah Brown själv har gjort vad man i Sverige kallar en klassresa och är idag professor i filosofi vid The University of Queensland där hon leder det stora – och ständigt växande – The Critical Thinking Project, alltså ett projekt i kritisk tänkande.

Jag har länge varit skeptisk till termen “kritiskt tänkande” för genom åren har det tyckts mig att orden nog så okritiskt har skrivits in i det ena måldokumentet efter det andra men den synnerligen energiska och entusiasmerande Brown har fått mig att tänka om.

Projektet riktar sig till barn – framförallt barn som växer upp i underprivilegierade förhållanden, till exempel aboriginerbarn – och de får börja redan i fjärde klass. Grundidén är att de inte bara ska lära sig svara på frågor utan också lära sig ställa dem själva, att de inte bara ska få debattera utan också få en begreppsapparat som ska hjälpa dem att veta vad det är de gör, få dem att tänka kring sitt eget tänkande. De ska lära sig vad både argument och skäl är och hur man bedömer dem, de ska veta vad bias och förutfattade meningar är, de ska lära sig att tänka såväl induktivt som deduktivt.

Grundidén är att de inte bara ska lära sig svara på frågor utan också lära sig ställa dem själva, att de inte bara ska få debattera utan också få en begreppsapparat som ska hjälpa dem att veta vad det är de gör, få dem att tänka kring sitt eget tänkande. De ska lära sig vad både argument och skäl är och hur man bedömer dem, de ska veta vad bias och förutfattade meningar är, de ska lära sig att tänka såväl induktivt som deduktivt.

Australien är stort, befolkningen är utspridd så naturligt nog är en stor del av undervisningen nätbaserad men dels ordnar projektet kontinuerlig fortbildning för lärare i alla ämnen, dels ordnas det lägerskolor för skoleleverna så de en eller ett par gånger om året får besöka The University of Queensland. Idén här är att ungdomar från familjer som inte har nån som helst erfarenhet av högre utbildning ska få bekanta sig med en akademisk miljö och att de ska inse att en högre utbildning inte är något konstigt eller skrämmande utan tvärtom fullt tänkbart också för dem. Och för att deras familjer ska få samma insikt är även föräldrar välkomna till lägren.

Projektets resultat är utmärkta, har jag förstått, och då handlar det inte bara om att fler ungdomar börjar studera. Det viktigaste resultatet är att ungdomarna får bättre självkänsla, vågar tala, förmår göra sig hörda. Därmed finns det också förutsättningar om att de ska kunna förverkliga Deborah Browns egentliga förhoppning: att arbeta för social rättvisa.

Universiteten producerar också obekväma sanningar Åbo Akademis nya rektor Moira von Wright och Åbo universitets nya rektor Jukka Kola gav i en gemensam föreläsning härförleden sina synpunkter på Åbouniversitetens roll i dag och under 2020-talet.

I sitt inledande inlägg lyfte Moira von Wright bland annat fram universitetens kunskapsbärande roll, och behovet av att utåt kommunicera vetenskapsbaserad kunskap.

– Universiteten har en oerhört viktig roll som kunskapsproducenter, inte enbart i form av idéer och innovationer utan också i form av obekväma sanningar, sade hon.

– Vi måste komma ihåg att universiteten med sin kritiska blick och sitt kritiska tänkande inte alltid är alldeles lätta att omfatta, till exempel i politiken.

Jukka Kola framhöll för sin del att studier visar att en majoritet av finländarna värdesätter forskning och vetenskap, men frågade sig om beslutsfattarna tillräckligt utnyttjar den kunskap som högskolornas expertis erbjuder.

– Det finns beslutsfattare som är skeptiska till klimatkrisen, till exempel. Nedvärderande av vetenskaplig forskning är någonting som vi måste kämpa emot.

Universiteten har också en viktig roll att se till att informationen finns på rätt ställe och att beslutsfattarna kan dra nytta av den.

Rektorerna diskuterade också Åbouniversitetens breda samarbete.

Von Wright berättade att hon överraskats av hur naturligt och smidigt samarbetet mellan universiteten fungerar, och hur väl samverkan mellan de finsk- och svenskspråkiga grupperna löper.

– Vi kunde bli bättre på att göra samarbetet synligare utåt, till exempel gentemot utomstående finansiärer och intressenter för att visa på vår styrka, framhöll Kola.

– Vi kunde också bli bättre på att samarbeta med yrkeshögskolorna, sade han.

Rektorerna diskuterade vidare bland annat betydelsen av att utnyttja studerandes och alumners kunnande i universitetens verksamhet, konkurrensen mellan så kallade hårda och mjuka vetenskaper inom universiteten, och universitetens regionala och samhälleliga påverkan.

– Åbo Akademi är inte bara ett regionalt universitet, i Åbo och i Vasa. Det är hela Finlands svenskspråkiga universitet, poängterade von Wright. Vi vill påverka och utveckla städer och regioner där vi verkar, och likväl är hela världen vårt arbetsfält.

 Åbo Akademi är inte bara ett regionalt universitet, i Åbo och i Vasa. Det är hela Finlands svenskspråkiga universitet, framhåller ÅA:s rektor Moira von Wright. arkivfoto: jakke nikkarinen

Finska Vetenskaps-Societeten grundades år 1838 och är landets äldsta vetenskapsakademi.

Vetenskaps-Societeten delar årligen ut tre lärarpris. År 2020 ges prisen till en lärare i humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnen vid ett svenskspråkigt gymnasium, samt en lärare i humanistiska ämnen och en lärare i naturvetenskapliga ämnen vid ett finskspråkigt gymnasium. Nästa års pris delas ut på Vetenskaps-Societetens årshögtid den 29 april 2020 i Ständerhuset i Helsingfors.

Prissumman är 5000 euro. Dessutom får den prisbelönta lärarens skola ett anslag på 2000 euro att användas för att utveckla undervisningen i lärarens ämne.

Motiverade förslag på pristagare skickas till Vetenskaps-Societeten per e-post societas@scientiarum.fi före den 15 februari 2020. Förslag kan lämnas av enskilda personer, skolor och andra organisationer. Stimulerande lärare som lyckats få många av sina studenter att framgångsrikt fortsätta med universitetsstudier inom området är speciellt lämpliga pristagare.

Ytterligare upplysningar ger Vetenskaps-Societetens ständige sekreterare professor Mats Gyllenberg (tel. 050-4332920, e-post secretarius@scientiarum.fi).

11

19.12.2019 • Nr 20

debatt

Jag saknar kongressen!

Det gick fortare än jag trodde, det jag befarade!

FSL:s kongress begravde sig själv sommaren 2018.

Kongressen var en rätt stor händelse inom lärarfacket och Svenskfinland då en stor grupp fackligt aktiva lärare vart fjärde år samlades.

Kongressen nådde ibland till

och med över nyhetströskeln bland övriga finlandssvenska medier, inte bara tidningen Läraren.

Till kongressens viktigaste uppgifter hörde bland andra att dra upp riktlinjer för framtiden för FSL och att välja ordförande för förbundet.

Nu är vi där!

Christer Holmlund har valts till generalsekreterare för NLS (Grattis, Christer!) och avgår som förbundsordförande.

Hur göra nu?

Jo, en liten (mycket liten) inre krets, FSL:s styrelse, besluter om när och hur ordförande väljs och en litet större liten inre krets, FSL:s

fullmäktige på ca 35 personer väljer ordförande, antagligen på vårens fullmäktigesammanträde i april.

Att välja förbundsordförande inom en så liten krets ger inte det breda stöd och starka mandat en ledare för ett fackförbund borde ha.

FSL:s styrelse borde åtminstone

sammankalla till ett utvidgat fullmäktige vid val av ordförande så medlemmarnas åsikter bättre kunde höras och demokratin fungera.

Jag saknar redan kongressen! ulf-johan sunabacka Fackligt aktiv som arbetat för lärarnas bästa och facket sedan 1979

En avgiftsfri skola garanterar likvärdighet Varje barn har rätt till en avgiftsfri grundläggande utbildning. Det fastställde riksdagens biträdande justitieombudsman nyligen i tre avgöranden av klagomål som lämnats in av föräldrar gällande avgiftsbelagda verksamheter i skolan. Budskapet är entydigt, alla elever har rätt att delta i undervisningen utan tilläggsavgifter. Extra avgifter som direkt eller indirekt läggs på föräldrarna riskerar att bidra till en social orättvisa, vilket står i grov kontrast till den grundläggande undervisningens syfte.

Det är inte första gången justitieombudsmannen tagit emot klagomål när det gäller avgifter i skolan och det är oroväckande att lagen inte följs på denna punkt. Att ordna insamlingar till förmån för alla elever är inte förbjudet och många föräldraföreningar vill också bidra ekonomiskt för att erbjuda elever upplevelser utöver det som skolan kan erbjuda. Förbundet Hem och Skola vill ändå understryka att penninginsamlingar inte är eller får vara en föräldraförenings huvudsakliga uppgift.

Föräldraföreningarnas egentliga syfte är att stödja interaktionen och samarbetet mellan skolans föräldrar och personalen. Föreningarna ska jobba för en hälsosam och trygg uppväxtmiljö och välmående hos alla barn på den egna skolan. I det här ingår en strävan att få alla barn och deras familjer att känna sig inkluderade i skolgemenskapen. Det här kostar inte pengar men nog en medveten satsning på olika verksamhetsformer. Föreningarna kan också föra fram föräldrarnas åsikter kring fostran och lärande och vara ett forum för kamratstöd mellan barnens föräldrar. Då trycket att bidra ekonomiskt till skolans verksamhet ökar upplever föräldrar att det finns mindre tid och kraft att fokusera på det som tjänare det verkliga syftet.

Under träffar med föräldrar denna höst har det tydligt framkommit att föreningar ibland upplever ett tryck från skolans håll att bidra ekonomiskt. Hem och Skola ville kartlägga om detta är ett utbrett fenomen och bad sina medlemsföreningar svara på en enkät om i vilken utsträckning fören-

Tema: Välbefinnande i studierna, arbetet och livet.

Att ordna insamlingar till förmån för alla elever är inte förbjudet och många föräldraföreningar vill också bidra ekonomiskt för att erbjuda elever upplevelser utöver det som skolan kan erbjuda.

Förbundet Hem och Skola vill ändå understryka att penninginsamlingar inte är eller får vara en föräldraförenings huvudsakliga uppgift. ingarna bekostar verksamhet som skolan ordnar eller finansierar annat som entydigt hör till utbildningsanordnaren. Det visade sig att flera föreningar stått för sådana kostnader. Det har t.ex. handlat om direkta personalkostnader, material för undervisning, idrottsredskap och licenser för program som används i undervisningen. En fjärdedel upplevde att trycket på föreningarna att bekosta sådant som helt entydigt skall täckas av skolans driftsbudget har ökat under de senaste åren.

Varje föräldraförening är en självständig registrerad förening

Gymnas och yrke ieutbildn sutbild ing nin g

Finlands ledande utbildningsevenemang

24–25.1.2020

Messukeskus, Mässcentrum Helsingfors

Skriv in din kalender datumen för Educas 25-årsjubileum!

nde ägvgias n i n gi t t l d Firngsarbete un e r Grstund n d l i b n o k

Observera den längre öppettiden på fredag för att fira 25-årsjubileet!

Registrera dig som besökare och läs mer om programmet: educamessut.fi Öppettider: fredag 24.1 kl. 10–20, lördag 25.1 kl. 10–17

#educa2020

vars verksamhet utgår ifrån föreningslagen och föreningens stadgar. Föräldraföreningarnas resurser varierar men viljan att kunna erbjuda eleverna möjlighet att uppleva glädje och samhörighet i skolvardagen är en gemensam strävan. Det är glädjande att se hur många frivilliga föräldrar som idag är med och bidrar till att stärka samhörigheten bland elever, lärare och föräldrar. Det är en resurs som man inte kan sätta en prislapp på.

Det är oroväckande att många föreningar upplever en press på sig att bidra ekonomiskt till så-

Högs dläggande Grunutbildning Universikteotleutbildn k i ing Yrkeshöoch Småbarnspedagog gsko lor

la rskoVux ö F enutbildning

dant som egentligen är utbildningsanordnarens ansvar. Varje föreningsstyrelse ska i sista hand ta ställning till hur man vill utforma sin verksamhet men Förbundet Hem och Skola vill poängtera att den inte får styras utifrån och att föreningarna inte får användas till att täppa hål i kommunernas budgetar.

Förbundet Hem och Skola uppmuntrar alla föreningsstyrelser att tillsammans diskutera föreningens syfte och själva definiera vilken verksamhet som stödjer detta syfte.

Vi uppmanar också både kommunernas bildningsnämnder och rektorer att utifrån skolornas styrdokument fundera på hur föräldrar och föräldraföreningar på bästa sätt kan vara ett stöd och en samarbetspart som bidrar till skolornas kollektiva välmående. anders adlercreutz Ordförande micaela romantschuk Verksamhetsledare Förbundet Hem och skola

Detta är årets sista nummer av tidningen Läraren.

Läraren utkommer under vårterminen 2020 enligt följande tidtabell: Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10

16.1 30.1 13.2 27.2 12.3 26.3 9.4 30.4 14.5 11.6

12

19.12.2019 • Nr 20

Vi ses i Hörnan Hållbart lärande temat på Educa i januari I januari är det igen dags för utbildningsmässan Educa. Ett fantastiskt programutbud som är gratis och den svenska Hörnan är en värdefull mötesplats för dem som jobbar inom utbildningssektorn, säger Camilla Forsberg som håller i trådarna för det svenska programmet på Educa.

– Jag är glad över att vi har lyckats få undervisningsminister Li Andersson till mässan. Hon kommer att föra en diskussion kring hållbart lärande tillsammans med professor Mirjam Kalland från Helsingfors universitet och dekanus Fritjof Sahlström från Åbo Akademi, säger Forsberg.

Hållbart lärande är också det övergripande temat på svenska. Alla som deltar med program i Hörnan bör på något sätt tangera tematiken. Närmare 30 organisationer medverkar.

– Det är mer aktuellt än någonsin med hållbara modeller. Vi behöver hitta hållbara lärandeprocesser för våra studerande.

med Brita Maria Renlunds stiftelse arrangeras ett seminarium under rubriken Omsorg, lärande och undervisning, I diskussionen medverkar Bim Riddersporre, lektor vid Malmö universitet och Charlotta Rehn, specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelsen.

– Det är större bredd och mångsidighet i programmet än tidigare. Det finns något för var och en oberoende av inom vilken utbildningssektor man jobbar.

Hållbar ekonomi Finlands Svenska Marthaförbund finns också med på ett hörn i Hörnan. Marina Nygård, ekonomirådgivare vid förbundet, föreläser kring temat hållbar privatekonomi.

Marthaförbundets satsning En euro i taget, en privatekonomisk handbok, kommer under nästa år att delas ut bland ungdomar på andra stadiet. Undervisnings- och kulturministeriet har också beviljat anslag för undervisningspaket och ungdomsverkstäder under nästa år.

Nyhet: Småbarnspedagogerna med i år

FSL: Laganda i lärarrummet med Kaj Kunnas

En nyhet för årets Educa är att det nu också arrangeras program på svenska för personal inom småbarnspedagogiken. I samarbete

Finlands svenska lärarförbund är huvudarrangör för Educas svenskspråkiga område Hörnan. Idrottsprofilen Kaj Kunnas talar där om

 FSL:s ordförande Christer Holmlund diskuterar Educaprogrammet med CLL:s Camilla Forsberg.

vikten av teamwork och rätt attityd och varför det har betydelse även i lärarrummet och skolan.

Man kommer långt med talang, men endast talang räcker inte.

Utan rätt attityd når man inte sina mål, menar Kunnas.

kvällsbit och Kaj Kunnas föreläser också här. Tillställningen är gratis för FSL-medlemmar men förhandsanmälan krävs senast 16.1.

Du kan anmäla dig till Anita Stark (anita.stark@fsl.fi).

sökare.

I styrgruppen för Hörnan ingår FSL, Centret för livslångt lärande CLL, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Utbildningsstyrelsen. CLL har fått uppdraget att ta hand om programmet i Hörnan.

Kvällsmingel

Handfull finlandssvenska arrangörer

FSL arrangerar också en kvällsfest fredag 24.1 med start kl 18.45 i Akavahuset. Det bjuds på mingel och

Educa går av stapeln 24–25.1.2020 i Mässcentret i Helsingfors. År 2019 hade mässan drygt 18000 be-

text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors

som visar att contentbyrån oftare lyfter upp Lärarförbundets egna kampanjer och undersökningar som nyheter än granskar förbundets verksamhet kritiskt. ”I de sex nummer vi har tittat på med contentbyrån vid rodret hittar vi inga kritiska artiklar eller granskningar av någon av förbundets verksamheter. Vi hittar inte heller några kritiska frågor till förbundet i någon artikel”, skriver journalisten.se. Och fortsätter: ”I de sex nummer vi har slumpat fram med den gamla oberoende redaktionen är mönstret ett annat. Här hittar vi inga undersökningar eller kampanjer från Lärarförbundet som blivit en nyhetspuff på tidningsettan. Enda gången som förbundet förekommer på omslaget handlar det om bevakning av kongressen.

Antalet granskningar eller kritiska artiklar av förbundets verksamheter, eller artiklar innehållande någon kritisk fråga till förbundet är minst åtta stycken.”

Lärarförbundet har avböjt att kommentera Journalistens uppfattning. Chefredaktören för Lärarnas tidning, Michael Jonsson från Make your mark, väljer att inte ställa upp på en intervju, noterar journalisten.se.

Fortsatt test av konst. Projektet Konsttestarna har under åren 2017–2020 årligen erbjudit alla finländska åttondeklassare två högklassiga konstbesök. Det ena besöket görs i det egna landskapet och det andra till ett nationellt besöksmål, vanligtvis i huvudstadsregionen. Besöken erbjuds skolorna som kompletta helheter, som inkluderar förarbeten, det egentliga konstbesöket och relaterade efterarbeten och utvärderingar.

Suomen Kulttuurirahastos och Svenska kulturfondens propå har nu fått gensvar hos staten, och finansutskottet föreslår att Konsttestarna kan fortsätta, med statligt stöd, åtminstone ett år till. Hälften av finansieringen kommer från staten och hälften av finansiärer.

bakbrädet Banan går bra, men inte äpple. I fortsättningen får inte ens ett äpple eller en apelsin utan sundhetscertifikat föras in till Finland från ett land eller beställas från en nätbutik utanför EU, meddelar tullen.

Den nya växtskyddslagstiftningen begränsar resandeinförsel av växter och växtprodukter utan sundhetscertifikat från länder utanför Europeiska unionen. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 14 december.

Sundhetscertifikat behövs för bland annat plantor och krukväxter, grönväxter, fröer avsedda för sådd, snittblommor samt färska frukter, bär, grönsaker och rotfrukter.

Banan, dadlar, durian, ananas och kokos lämnas utanför kraven

på växters sundhet.

Detta kanske kan vara till glädje för den som från sin julresa i sydligare trakter mot förmodan önskar hämta hem en durian (bilden) med den minst sagt personliga odören och rätt originella smaken. Ett personligt tips: Låt bli!

Eftersom det är nästintill omöjligt för en privatperson att få ett sundhetscertifikat, så är det i praktiken omöjligt att föra in färska frukter, bär och grönsaker från områden utanför EU, säger tullöverinspektör Tiia Sulander-Seppänen.

Tullen övervakar resandeinförsel vid gränsövergångsställena.

Frivilligt överlåtande medför inga sanktioner. Upprepat eller allvarligt brott mot importförbudet är straffbart.

Kyrkoby skola i Pernå stängs.

En majoritet av Lovisafullmäk-

tige röstade mot att Pernå kyrkoby skola skulle få fortsätta sin verksamhet efter våren 2020, noteras i tidningen Östnyland. Detta kan tolkas som att en majoritet av fullmäktige vill att Kyrkoby skola dras in. Trots det krävs ändå ett skilt indragningsbeslut, som också det ska fattas av fullmäktige.

– Vi väntar först på indragningsbeslutet, efter det kan vi uttala oss, säger rektor Lotta Juslin vid Kyrkoby skola i Östnyland.

– Just nu vet vi ingenting, varken vad som ska hända med eleverna eller med oss lärare.

Kyrkoby skola är i dag en tvålärarskola, med trettio elever i åk F–6.

Lärarförbundets tidning okritisk.

Sedan produktionen av Lärarnas tidning (som utges av det svenska lärarförbundet LF) togs över av contentbyrån Make your mark har kvaliteten sjunkit drastiskt, menar kritiker. Det svenska journalistförbundets tidskrift Journalisten har gjort en granskning