Läraren 19 2020

kolumnen Lyssna, ställ frågor om källan, diskutera vikten av källkritik. Ю r sidan 10

3.12.2020 • Nr 19 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Digitala hjälpmedel ger sämre läranderesultat Det individuella lärandet fungerar inte som det skall, konstaterade Aino Saarinen, vars doktorsavhandling ledde till ett ramaskri.

Ю r läs mera på sidorna 4–5

Om man ger mycket ansvar åt unga elever så innebär det i medeltal sämre läranderesultat, säger Aino Saarinen, trefaldig doktor. foto: mattias fagerholm

Julfest på gården

Hanna Rönnbloms första julfest som rektor för Svartå skola sker utomhus. Ю r sidan 9

Föreningar som vinterbadar och provar öl

Mångfald är en styrka för alla

Vi har föreningar som badar bastu, spökvandrar, provar öl, vinterbadar och naturvandrar. Vi har föreningar som tar medlemmar på konserter, teater, utställningar och resor. Alla de aktiviteter ni föreningar presenterat för mig boostar lärarskapet.

En ny webbsida ger verktyg för lärarna att skapa undervisning om likhet och olikhet. Webbsidan heter ”O.lika – styrka i mångfald ” och har utvecklats av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi för att utveckla kompetensen i kulturell mångfald i den grundläggande utbildningen.

INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Ю r sidan 8

2

3.12.2020 • Nr 19

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Lärare och rektorer i coronalimbo Det här skall ses som en övning. Så lät det i våras när man återgick till närundervisning de två sista skolveckorna i maj. Dessvärre kan man konstatera att vårens generalrepetition med distansundervisning kom till nytta. Sommarens coronasiffror var hoppingivande, men precis som befarat slog den andra vågen till med kraft.

Under hela hösten har lärarkåren fått vara på tå för vad som komma skall.

Ständiga påminnelser om handtvätt, specialarrangemang under skolluncher och raster, lärare och elever försatta i karantän, en diskussion om alternativa undervisningsformer och strömmade lektioner. Så har hösten sett ut, och det var bara upptakten.

I oktober slog pandemin till i Vasa sjukvårdsdistrikt. Vasa hade vid ett skede bland de högsta incidenstalen i hela Europa. Man drog i nödbromsen och övergick till distansundervisning även inom den grundläggande utbildningen.

I november eskalerade smittspridningen i huvudstadsregionen. Frågan om vårens beredskapslag återigen skulle tas i bruk blev aktuell. Än så länge har dock linjen varit att eleverna inom den grundläggande utbildningen bedriver närstudier så långt som möjligt. På andra stadiet

har dock direktiven varit något vacklade. I Helsingfors var exempelvis först budet att en årskurs åt gången skulle verka på distans. Några dagar senare var beskedet distansundervisning.

Pandemins framfart är vansklig att förutspå och givetvis bör skolorna dra sitt strå till stacken för att undvika spridning. Men sedan mars har man i skolorna jobbat i exceptionella förhållanden och det är helt uppenbart att arbetsbelastningen har nått nya höjder.

Det kan man även konstatera i den färska rektorsbarometern, som visar på alarmerande siffror beträffande rektorernas arbetsutmattning.

Redan för ett år sedan, d.v.s. före coronan, var oroväckande många skolledare nära bristningsgränsen. Vårens kraftansträngning har ytterligare förvärrat situationen. Och värt att notera är att barometern genomfördes i våras, dvs höstens vedermödor syns inte i kartläggningen.

Det coronastöd på 70 miljoner euro som Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat för att lappa de kunskapsluckor som uppstod under våren är välkommet. I bästa fall har det resulterat i fler vuxna på skolan. Med tanke på intensiteten i skolorna just nu gör varje arbetsgivare klokt i att funderna på hur man kan lindra belastningen. Mätarna visar redan på rött.

Pandemins framfart är vansklig att förutspå och givetvis bör skolorna dra sitt strå till stacken för att undvika spridning.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vi har skärpt datasäkerheten – uppdatera ditt lösenord till medlemssidorna och få en rabattkod till Finlayson Vi vill uppmana alla FSL-medlemmar att ändra sitt lösenord till ett nytt och säkrare vid inloggningen till våra elektroniska medlemssidor. När du loggar in med det nya lösenordet hittar du en ny flik, ”Övrigt”, där vi lagt in en rabattkod på 25 rabatt till Finlaysons nätbutik.

En guide för hur du går till väga hittar du på www.fsl.fi. Samtidigt som du är inloggad ber vi dig kolla att infon om till exempel kontaktuppgifter, arbetsgivare, arbetsplats, är korrekt. Kontakta info@fsl.fi om du har frågor kring bytet av lösenordet eller annat på din medlemssida.

Det gamla lösenordet kopplat till ditt personsignum är inte längre i bruk. Vi på FSL har sett över datasäkerheten och en åtgärd är att uppdatera lösenorden till våra medlemssidor. Vi hoppas att så många som möjligt skapar ett nytt lösenord nu, det tar bara några minuter.

Rabatten till Finlayson Rabatten på 25 procent till Finlaysons nätbutik hittar du alltså på medlemssidan: www.koodata.net/fsl_j Rabatten som OAJ har förhandlat fram till sina medlemmar är i kraft 15.11–24.12.2020 (gäller inte ansiktsmasker), trevlig shopping!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

3.12.2020 • Nr 19

Coronan fick rektorerna på knä Rektorsbarometer visar på minskad entusiasm och ökad trötthet Coronapandemin ökade rektorernas stress och minskade deras arbetsmotivation.

Det visar den färska rektorsbarometern. Rektorernas välbefinnande försämrades märkbart under coronatiden. Det är alarmerande men viktiga resultat som kommer fram i undersökningen, säger Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby och styrelsemedlem i Finlands rektorer.

Det praktiska ansvaret för att hålla skolvardagen rullande vilar långt på rektorernas axlar. Deras roll som garant för hela arbetsoch skolgemenskapens välbefinnande har ökat under coronapandemin. Och det har satt sina spår i yrkeskåren. Enligt den nya rektorsbarometern sviktar både rektorernas ork och entusiasm.

36 procent av rektorerna uppger att de är entusiastiska. Motsvarande siffra var 55 procent i rektorsbarometern från år 2019.

64 procent av rektorerna är utbrända eller löper risk för att drabbas av arbetsutmattning. År 2019 var andelen 45 procent.

– Energinivån är inte den samma som den brukar vara. Däremot känner jag att mitt jobb är mer betydelsefullt än någonsin förr, att jag gör skillnad, säger Mia Förars-Pöytäniemi, rektor för Västersundoms skola och Dickursby skola i Vanda.

– Jag tycker att den senaste perioden har varit belastande rent psykiskt. Först fick vi besked om att en årskurs skulle undervisas på distans och vi fick lägga om planerna för att kunna genomföra provperioden. Sedan fick vi ett nytt besked om att det blir distansundervisning för hela skolan, vilket g jorde att vi fick ändra på planerna igen, säger Marina Sjöholm, rektor för Tölö gymnasium.

inger damlin Förbundsordförande

Även det inofficiella samtalet i kassakön gör skillnad

 Katariina Salmela-Aro, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet är en av forskarna bakom rektorsbarometern.

Rektorsbarometern i korthet ○ 644 rektorer medverkade varav 11 var svenska. ○ 59 % kvinnor och 41 % män. ○ Undersökningen genomfördes i april–juni 2020. ○ I snitt hade respondenterna verkat som rektor i 11,8 år. ○ 203 rektorer medverkade i barometern 2019 och 2020. ○ 64 % utmattade eller löper risk för att drabbas av arbetsutmattning. (45 % år 2019) ○ 36 % var entusiastiska i sitt arbete. (55 % år 2019)

Veckopendlaren kör hemåt mot vidderna. Samtalar med en klok föreningsordförande om hans uppgiftstyngda skolvardag. Han avslutar samtalet med orden ”Tack för samtalet men vet du, jag sku aldrig ha ringt dig om jag inte känt dig!”.

Som ny ordförande har jag i alla sammanhang betonat vikten av att skapa en stark vi-känsla och låga trösklar i vårt förbund. Orden föreningsordföranden sa åt mig snurrar kvar, han har ju så rätt!

Väl hemkommen sätter jag mig ner och e-postar våra föreningsordförande och ber om en halvtimmes ”speed date med Inger”. Det visade sig vara början på en för mig oerhört fin resa genom vårt Svenskfinland. En resa som bjöd på mera än att bara lära känna ordförande och förening, som också gav mig en verklig bild av det medlemsfält vi som förbund representerar.

För att kunna leva upp till devisen ”vi visar vägen ” är förbundet beroende av interaktion med medlemmar och nätverket omkring skolan. Snart kommer du FSL:are att få en inbjudan till en chat med mig kring de frågor som är viktiga för dig. Jag hoppas att just du skriver till mig!

○ Uppskattningen för rektorernas arbete har ökat. ○ Undersökningen har gjorts av Katariina Salmela-Aro och Minna Huotilainen.

”Alarmerande resultat” Rektorsbarometern utreder de finländska rektorernas välbefinnande och hälsa och är en del av det internationella forskningsprojektet Principal Health and Wellbeing. I Finland ansvarar Katariina Salmela-Aro, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, och hjärnforskaren Minna Huotilainen för undersökningen. Den första rektorsbarometern gjordes för ett år sedan på initiativ av Finlands rektorer rf.

– Det är alarmerande men viktiga resultat som kommer fram i undersökningen, säger Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby och styrelsemedlem i Finlands rektorer.

Ur barometern framgår att behovet att utveckla modeller för bi-

ordförord

trädande rektorer är stort. Rektorerna hinner inte utföra alla uppgifter, än mindre upprätthålla sitt eget kunnande. Salmela-Aro påtalade i en intervju för tidningen Läraren i samband med rektorsbarometern ifjol att rektorsutbildningen släpar efter.

Rekryteringen av rektorer är inte alltid så lätt och undersökningens resultat vittnar om att något måste göras för att höja yrkets dragningskraft.

– Rektorerna är i nyckelposition när det gäller skolans verksamhet, säger Holmbäck.

Coronan skapar ovisshet Ansvaret för eleverna och studerandena och osäkerheten kring hur skolvardagen kan arrangeras

på bästa möjliga sätt, är det som tär mest på krafterna just nu.

– Vi har ett bra arbetsklimat men det är stressigt. Tanken på att vi nu går in för distansundervisning på obestämd tid skapar en osäkerhet. Alla lärare försöker stödja de studerande så gott det går men vi kanske inte lyckas nå alla, säger Sjöholm.

Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor vid Oxhamns skola i Jakobstad, kommenterar de rådande omständigheterna i lätt sarkastiskt tonfall på Twitter.

– Skulle gärna läsa rektorsbarometern noggrannare men hinner inte för jag måste beställa och distribuera handsprit, visir och pappershanddukar, skriver Höglund-Snellman.

Som ordförande kan jag inte i något skede luta mig tillbaka på min breda lärarerfarenhet och uttala mig utgående från hur det var då jag var lärare. Varje sådant uttalande är en skymf för lärares och rektorers vardag. Det gäller att lyssna och andas nutid där ute i våra skolenheter. Förtroendevalda, ordförande, referensgrupper och spontana kontakter – ni är alla oerhört värdefulla i det påverkansarbete FSL gör för lärares och rektorers bästa.

FSL har levande föreningar som andas engagemang.

Vi har föreningar som badar bastu, spökvandrar, provar öl, vinterbadar och naturvandrar. Vi har föreningar som tar medlemmar på konserter, teater, utställningar och resor. Alla de aktiviteter ni föreningar presenterat för mig boostar lärarskapet. Ett starkt lärarskap ger ork i vardagen och är en styrka i tunga tider.

Varje förening omges av en verksamhetskultur som är unik och påverkansarbetet ser olika ut. All typ av påverkansarbete spelar en roll, även det inofficiella samtalet i kassakön gör skillnad.

För att kunna leva upp till devisen ”vi visar vägen ” är förbundet beroende av interaktion med medlemmar och nätverket omkring skolan. Snart kommer du FSL:are att få en inbjudan till en chat med mig kring de frågor som är viktiga för dig. Jag hoppas att just du skriver till mig!

FSL är du och jag, det är vi.

4

3.12.2020 • Nr 19

Självständigt och individuellt lärande är inte rätt väg att gå för den finländska skolan. Självstyrt lärande ger nämligen sämre läranderesultat. Inte heller de digitala lärmiljöerna är någon frälsning. Det slår Aino Saarinen fast i sin pinfärska doktorsavhandling. Tidningen Läraren har träffat forskaren som ruskade om det finska skolsamfundet innan avhandlingens ens var klar.

Färsk doktorsavhandling: Hjärnan är inte redo för allt för mycket ansvar för tidigt

Självständigt lärande ger sämre läranderesultat

S

ällan har en doktorsavhandling i pedagogik fått så mycket uppmärksamhet som Aino Saarinens. Hon kan stoltsera med tittarrekord på Zoom under sin disputation. Hon hann inte ens lägga fram den innan diskussionens vågor gick höga på sociala medier.

Redan för två år sedan, dvs långt innan av-

handlingen var klar, ifrågasattes slutsatserna. År 2018 var den nya läroplanen från 2016 föremål för diskussion. Där betonas självständigt och individuellt lärande. Eleverna skall i allt större utsträckning staka ut sina egna mål, definiera sina tidtabeller och platsen för lärande.

– Ser man på finländsk och internationell forskning visar den att om man ger

mycket ansvar åt unga elever så innebär det i medeltal sämre läranderesultat, speciellt i riskgrupperna. Det skapar större klyftor mellan eleverna, säger Saarinen.

Självständigt lärande – ett exempel Aino Saarinen ger ett exempel på vad hon avser med ogynnsam lärandemiljö och där det individuella lärandet inte fungerar som

det skall: Det finns många skolor i Finland där man har alla elever i åk 1 i ett och samma utrymme. Det kan röra sig om 80–90 elever. De har inte tilldelats någon specifik lärare eller grupp. På måndag får eleverna en mapp med uppgifter som skall vara gjorda på fredag, ingen övrig tidsram har definierats. Inga riktlinjer i stil med: Jobba en timme med den här uppgiften, eller gör det

5

3.12.2020 • Nr 19

Hög motivation ger bättre läranderesultat. Men i Finland har vi en lite felaktig bild av att motivationen kommer först, sedan lärandet. I själva verket är det tvärtom.

AINO SAARINEN

Aino Saarinens avhandling i ett nötskal ○ Equality in cognitive learning outcomes: the roles of educational practices ○ Materialet består av över 5000 elevers Pisa-resultat från åren 2012 och 2015. ○ Lärarledd undervisning ger bättre undervisningsresultat. ○ Självständigt och individuellt lärande, men också digitala inlärningsmiljöer, ger sämre läranderesultat. ○ Småbarnspedagogikens betydelse för läranderesultaten är inte så stor.  Trefaldiga doktorn Aino Saarinen rör om i den finländska skolvärlden med sin senaste avhandling som till exempel gör gällande att digitala lärandemiljöer ger sämre läranderesultat.

här på tisdag. Eleverna bestämmer själv i vilken takt de jobbar. Det har resulterat i att på torsdag kväll hjälper föräldrarna med uppgifterna.

– Bland yngre elever, i synnerhet på lågstadiet, så är läranderesultaten bättre om det finns rutiner och tydliga strukturer. Förhållandet mellan lärare och elev är synnerligen viktigt med tanke på inlärningen. Om eleven på morgonen inte vet vilken lärare hen möter visar forskningen att inlärningsresultaten är sämre.

Varför sjunker läranderesultaten när eleverna ges eget ansvar?

– En orsak är att föräldrarnas ansvar ökar. Om man minskar på lärarnas roll ökar föräldrarnas. Då hänger lärandet på hurudana föräldrar man har. Är de välutbildade?

Jobbar de i skift? Har de tid att hjälpa?

– En annan sak som spelar en roll är potentiella kunskapsluckor. Eleverna gör kanske sina uppgifter, men de vet inte i vilken ordning de skall ta sig an dem. Kunskapen blir inte strukturerad – först basuppgifter, sedan tillämpningsuppgifter.

Hur allmänt är det här?

– Individuellt lärande betonas i läroplanen från 2016. Men i själva verket också redan före det, i början av 2010 talet talade man om det här. Men det har accelererat i och med den nya läroplanen.

Saarinen konstaterar att det inte är någonting nytt med självstudier och att eleverna lägger upp sina egna mål. Men förändringen ligger i att tidigare har den arbetsmetoden använts i tillämpningsfasen.

Först såg läraren till att grundkunskaperna fanns. Men nu lärs även baskunskaper ut på det här sättet.

Vad beror förändringen på?

– Det undrar jag också. Forskningen stöder inte den här utvecklingen.

– Min uppfattning är att tankesättet har införts i lärarutbildningen, men det har jag inte belägg för. Är det inte bra att eleverna får lära sig att ta ansvar?

– De här arbetsmetoderna ger sämre läranderesultat, men ger högre skoltrivsel och skapar positiva känslor. Dessvärre ger trivseln inte utslag i bättre läranderesultat.

Vilken är skolan uppgift? Att skapa tillfällig skoltrivsel eller goda läranderesultat?

Påverkas inte lärandet i positiv bemärkelse med högre skoltrivsel?

– Inte alltid. Hög motivation ger bättre läranderesultat. Men i Finland har vi en lite felaktig bild av att motivationen kommer först, sedan lärandet. I själva verket är det tvärtom. När ett barn lär sig och märker att hen kan, så väcks motivationen.

Hjärnan inte mogen Aino Saarinen är ingen akademisk novis.

Hon har även doktorerat inom psykologi och medicin. Och när hon tar på sig de andra doktorshattarna konstaterar hon att förmågan att arbeta självständigt hänger ihop med hur hjärnan utvecklas. Ju mer utvecklad hjärnans frontallob är desto större förmåga till självständigt arbete har eleven.

– Det är ett obestridligt faktum att frontalloben utvecklas först vid 20 års ålder.

Arvets betydelse stor Den tyngsta faktorn ifråga om ett barns kapacitet till självstyrt lärande hänger ändå ihop med de genetiska faktorerna. Arvets betydelse ligger på upp emot 80–90 procent.

För utomstående faktorer, så som skolmiljön, återstår med andra ord 10–20 procent.

Genetiken och hjärnans mognad kan man inte göra mycket åt, men nog lärandemiljön.

I vilken miljö gör eleverna störst fram-

steg?

– I skolor med rutiner. Med ett bra förhållande till läraren, i en stabil grupp och i en trygg miljö utvecklas elevernas förmåga att självständigt ta ansvar mest. I miljöer där det finns så lite ”störande” element som möjligt. Det här är inte min åsikt, jag upprepar bara vad forskningen visar.

Digitala lärandemiljöer överskattade En annan het potatis i Saarinens avhandling är användningen av digitala hjälpmedel i undervisningen. Inte heller det är någon nyckel till bättre läranderesultat.

– Ju mer de användes desto sämre blev läranderesultaten på alla områden, säger Saarinen. Även när det gäller digitala lärandemiljöer är de speciellt negativa för elever som befinner sig i en riskgrupp, till exempel elever med inlärningssvårigheter.

– Elever med låg förmåga till självstudier, dåliga bakgrundskunskaper, från lågutbildade familjer eller med den typen av riskfaktorer i bagaget använder de digitala hjälpmedlen på ett annat sätt än högpresterande elever. Deras strategi är helt annorlunda. De reagerar mer impulsivt på irritationsmoment. Elever som har det bättre förspänt kan lättare kontrollera sina impulser, och hålla ett tydligare fokus.

Saarinen har stött på en del mothugg när de gäller kritiken av de digitala arbetssätten. I sin undersökning har hon tittat på Pisaresultaten från åren 2012 och 2015. Man har frågat sig om digitala slutsatser är gångbara år 2020. Saarinen är inte kategoriskt emot digitala lösningar i skolvärlden, men menar att man alltid skall fråga sig vilket mervärde det ger. Man skall inte använda digitala arbetsmetoder om det inte ger ett mervärde

– Inte flyttar man automatiskt kunskap till elevens hjärna med digitala arbetsmetoder. Man måste gå igenom samma lärandeprocess som alltid.

Välkomnar kritiken Alla har inte svalt Saarinens teser med hull och hår. Bland andra Pisa-forskaren Juhani Rautapuro säger att man inte kan dra slutsatsen att självstudier leder till sämre utbildningsresultat. Det skulle kräva betydligt mer omfattande forskning, menar han.

Kirsti Lonka, professor i utbildningspsykologi, skriver för sin del på Twitter att slutsatserna i Saarinens avhandling är ganska vilda.

– Jag är glad över varje text där man talar om vårt utbildningssystem oberoende av om man attackerar mig eller berömmer mig, säger Saarinen.

– Jag har förundrats över att man på vissa håll har vänt helt upp och ner på den finska skolan och ingen talar om det. Ingen lyfter fram utmaningarna eller riskerna. Ingen verkar bry sig över att OECD har klassat Finland som ett land med permanent sjunkande läranderesultat. Man bara skryter hur bra vi är. Jag är glad över att ett tabu nu är borta.

– Om någon tycker att min forskning är felaktig så kan vi för min del slänga min avhandling i roskisen. För det finns så mycket forskning på området. Som enskild forskare kan jag alltid göra misstag, men att hundratals forskare gör misstag, till på köpet i samma riktning, ser jag som osannolikt.

– Det handlar inte om mig mot någon annan. Det är fråga om forskning mot magkänsla.

text och foto: mattias fagerholm

6

3.12.2020 • Nr 19

Många flickor lever i en bubbla a Det kanske inte är några katastrofala visioner som målas upp i Magmas senaste ungdomsbarometer, men faktum är ändå att de finlandssvenska unga mår allt sämre.

Nästan alla kurvor pekar neråt, och det är sämre ställt med flickorna än med pojkarna. Mest har flickornas uppfattning om sitt utseende gått neråt, från medelskolvitsordet 7,8 i barometern från år 2018 till 7,5 nu. Pojkarnas missnöje med sitt utseende går också neråt, men inte lika mycket som för flickorna och de visar också ett högre medelvitsord; 8,2 för sitt utseende.

Det allt sämre måendet visar sig också i uppfattningen om den egna psykiska hälsan. Flickorna ger sin psykiska hälsa vitsordet 7,7 och pojkarna 8,4. För bägge grupperna är medelvitsordet sämre än för två år sedan.

Fallet från år 2018 till 2020 är störst för pojkarna då det gäller frågan om livet i det stora hela, från 8,8 till 8,4.

Inställningen till livet verkar ha fått sig en törn sedan 2018. Allt färre upplever att de klarar sig i livet, känner sig värdefulla eller upplever att livet har ett mål och en mening.

93 procent av de tillfrågade upplever nog att de har vänner som betyder mycket för dem.

Dessvärre känner sig många ändå ensamma. Hela 36 procent av flickorna håller helt eller delvis med om att de ofta känner sig ensamma. Motsvarande siffra för pojkarna är 15 procent.

Forskarna på Magma ser det inte som omöjligt att coronaviruset ligger bakom den nedåtgående trenden, speciellt som undersökningen utfördes i april–juni i våras, under brinnande coronakris.

Oro över att välja fel bransch Bland de svenskspråkiga unga är gymnasium ett betydligt populärare val än yrkesskola. Av grund-

skoleeleverna kunde 78 procent tänka sig att fortsätta till gymnasiet och 27 procent till yrkesskola.

Avståndet till skolan verkar påverka val av gymnasium mer än val av yrkesskola. För en klar majoritet var det viktigt att få studera på svenska.

Språket spelar en roll även med tanke på arbetslivet. Tre av fyra uppger att det är viktigt för dem att få jobba på svenska i framtiden.

Tre av fyra unga vet mer eller mindre vad de vill studera efter sina nuvarande studier. Däremot är hela 72 procent av de svenskspråkiga unga rädda för att fatta fel beslut gällande sin utbildning.

– Det här är en hög siffra, och den är ungefär lika hög nationellt, säger Magmas samhällsanalytiker Kaisa Kepsu.

I den nationella ungdomsbarometern 2017 blev motsvarande siffra betydligt lägre, 44 procent.

Både den nationella och den svenskspråkiga barometern visar att flickor oroar sig betydligt mer

än pojkar för att fatta fel beslut gällande sina studier och för att börja jobba inom fel bransch.

Läraryrket får flest röster När det gäller branscher eller yrken i framtiden är det de traditionella yrkena populära också bland de svenskspråkiga ungdomarna.

Det är social- och hälsovård och pedagogik som lockar mest.

– Varje respondent fick välja tre yrken, utan rangordning sinsemellan, säger Magmas samhällsanalytiker Lia Markelin.

I undersökningen finns en överrepresentation av flickor och österbottningar och eftersom svaren gällande framtida yrken inte har viktats kan det påverka resultatet.

Det är i alla händelser läraryrket som drar hem de allra flesta omnämnandena i undersökningen, hela 105 personer (av 545) svarade att ”lärare” är ett yrke de kunde tänka sig att utöva i framtiden.

– Det var väldigt många som sade sig vilja bli lärare. Men där syntes en överrepresentation av

svar från Österbotten, berättar Lia Markelin.

Nästan hälften uppger att de kan tänka sig arbeta som lärare inom småbarnspedagogiken.

Internet viktig relationsskapare Matilda Wrede-Jäntti är universitetslektor i socialt arbete vid Helsingfors universitet.

– Ur en ungdomsforskares synvinkel är resultaten förväntade.

Finska och finlandssvenska ungdomar mår ungefär lika och på det stora hela mår de ganska gott.

– Vi hittar inte förklaringar till resultaten om det psykiska måendet i ungdomarnas bakgrund, föräldrarnas utbildning eller regioner. Framför allt ser vi en skillnad mellan könen, säger Wrede-Jäntti.

Det blir tydligt att pojkarna, då de själva skall uppge hur de mår, konsekvent ger högre vitsord än flickorna.

– Det här är inte ett finlandssvenskt fenomen utan forskarna har sett detta i alla nordiska länder en längre tid.

3.12.2020 • Nr 19

Magmas barometer ○ Tankesmedjan Magmas ungdomsbarometer utges nu för andra gången. Första gången utfördes den år 2018. ○ En motsvarande nationell ungdomsbarometer vänder sig till både finsk- och svenskspråkiga unga och sänds till ungefär 6 procent svenskspråkiga. ○ Utförd i april–juni 2020 av Magmas samhällsanalytiker Lia Markelin och Kaisa Kepsu i samarbete med bland andra Finlands svenska skolungdomsförbund FSS. ○ Magma gör sin ungdomsbarometer för att få en klarare bild av hur enkannerligen de svenskspråkiga unga upplever sin situation. ○ Opinionsundersökningen besvarades av 545 svenskregistrerade unga i ålder 15–19 år. Detta motsvarar 3,5 procent av hela ålderspopulationen. ○ Finansieras av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

Om en elev mår dåligt, känner sig ensam eller inte trivs i skolan spelar det ju ingen roll om det är en pojke eller flicka.

ANN-BRITT BONNS Rektor vid Grundskolan Norsen i Helsingfors

av ensamhet När de vuxna talar om en oro för marginalisering och utslagning bland unga tänker vi ofta i termer av utbildning, sysselsättning och försörjning.

– Ungdomarna själva pratar om att ha vänner och ingå i en gemenskap. De ser avsaknaden av sociala kontakter som en specifikt varnande signal för att bli marginaliserad, säger Matilda Wrede-Jäntti.

Nätet är en viktig faktor i det här sammanhanget, säger hon.

– Internet är stort och det kan användas felaktigt och barn kan bli ruskigt utnyttjade. Vår omsorg över barnens välfärd kan dock ha gjort att vi inte tagit in vilken otrolig betydelse nätet kan ha för ungdomarna. Det syns i flera nationella och internationella studier, och det syns också i Magmas ungdomsbarometer.

– Majoriteten av ungdomarna uppger att de fått nya bekantskaper via nätet, både flickor och pojkar.

– Vi ser också att andelen ungdomar som svarat att de har kon-

Tidigare satsningar på barnen efterlyses Resultaten i Magmas ungdomsbarometer är inga nyheter, tycker Ann-Britt Bonns, rektor vid Grundskolan Norsen, en enhetsskola i Helsingfors. Rapporten Hälsa i skolan som utgavs i fjol visade samma tendenser. Men varför görs alltid skillnad mellan flickor och pojkar?

Ann-Britt Bonns har reagerat på att undersökningar av det här slaget ofta inleds med könsbestämning av den som svarar.

– Då utgår man från flickor och pojkar. Om en elev mår dåligt, känner sig ensam eller inte trivs i skolan spelar det ju ingen roll om det är en pojke eller flicka, säger Bonns.

– Vi borde alltså prata mera om elever som mår dåligt än om de är flickor eller pojkar.

Råkar en elev som inte trivs i skolan vara pojke är det konstigt för honom att märka att pojkar uppvisar större trivsel i allmänhet.

När skall vi frigöra oss från de här stereotypierna, frågar sig Bonns, som medger att hon inte har några definitiva svar.

Rapporten Hälsa i skolan som utförs regelbundet visade i fjol samma trender som Magmas färska ungdomsbarometer.

Enligt de skolvisa resultaten av den rapporten trivdes pojkarna i Grundskolan Norsen bäst i skolan

i jämförelse med alla elever i hela landet. Detta påtalade rektorn i sitt nyårstal för eleverna i fjol och möttes av gapskratt.

– Inte kunde de ju begripa det!

En komisk passage, men i förlängningen betyder ju dessa uppgifter att flickorna inte trivs lika bra.

– De var inte alls i topp, säger Ann-Britt Bonns.

När uppstår den skillnaden som gör att pojkar svarar mera positivt än flickorna? Handlar det faktiskt om att det finns en skillnad på hur de trivs i skolan?

– Vi vet ju att det finns många pojkar som inte trivs i skolan, men som statistisk grupp hamnar de ändå bland dem som trivs bäst.

– Vi vet också att unga män i åldern 20–25 år är de med den största risken för marginalisering och utslagning i framtiden, säger Bonns och hänvisar till en paneldebatt hon tagit del av där deltagarna var nordiska skolforskare.

Hur syns de nedåtgående trivselkurvorna här i Grundskolan Norsen?

– Jag har varit lärare i trettio år, säger Ann-Britt Bonns.

– Visst kan man säga att det är oroligare vissa år än andra, men jag kan inte säga att jag märker att skolan nu har större problem med elever som mår sämre.

– Det finns ju fruktansvärda historier om vantrivsel från förr i

7

världen. Knappast har livet blivit sämre. Kanske ungdomarna idag bättre än förr kan ge uttryck för att saker inte känns bra.

Ungdomar känner sig ändå mera ensamma idag än för till exempel två år sedan, visar Ungdomsbarometern.

– Jag tror att större satsningar borde göras på de allra yngsta barnen och deras familjer, redan inom småbarnspedagogiken.

De problem som finns i årskurs 1 följer med genom skoltiden. Det är svårt att bryta den trenden, säger Bonns.

– Till våra stödåtgärder hör att jobba aktivt med elevernas sociala och emotionella kompetenser i alla årskurser 1–9. För åk 7–9 har skolcoachen och kuratorn byggt upp ett program där eleverna varje vecka tar del av gemensamma övningar som stärker den sociala kompetensen och ökar kommunikationen.

– I klassrummen har eleverna en sittordning så att ingen blir sittande utanför. Likaså bestäms gruppernas sammansättning av läraren då eleverna har grupparbete, berättar Ann-Britt Bonns som ser det som viktigt att eliminera de cementerade grupperingarna som kan utelämna vissa elever. text och foto: tom ahlfors

takt över nätet med personer de fysiskt aldrig har träffat är mycket hög!

Nästan varannan pojke och var tredje flicka har stiftat nya bekantskaper över nätet. Trots det är det rätt få som uppger att de utsattas för till exempel näthat, noterar Wrede-Jäntti.

Bara 15 procent har upplevt nätmobbning och bara en procent av dessa säger att det skett ofta.

Visst är en av sex personer en hel del, säger Matilda Wrede-Jäntti och tar nog uppgiften på allvar.

– Men jämfört med vad ungdomar säger sig uppleva i skolan är andelen som upplevt mobbning på nätet lika stor.

Internets betydelse för ungdomarnas känsla av att ingå i ett sammanhang och vara betydelsefulla är stor, säger Wrede-Jäntti. text: tom ahlfors illustration: sebastian dahlström

 Ann-Britt Bonns, som är rektor vid Grundskolan Norsen, tror att ett öppnare diskussionsklimat kan ha lett till att ungdomar vågar medge att de känner sig ensamma eller vantrivs i skolan.

8

3.12.2020 • Nr 19

Det finns en styrka i mångfalden Exempel på kulturell mångfald ○ Språk ○ Nationalitet ○ Etnicitet ○ Livstolkning ○ Religion ○ Kön & sexuell läggning ○ Ålder ○ Funktionsvariation

Bakom webbplatsen O.lika - Styrka i mångfald står Linda Ahlbäck (t.v.), John Henriksson, Evelina Lindahl, Roland Träskelin och Sofia Mickelsson. Foto: Evelina Lindahl

En webbplats som ger verktyg för lärare i åk 4–9 att bedriva mångfaldsarbete i klassen antingen som en längre process eller som kortare temahelheter låter väl bra? Det har Centret för livslångt lärande arbetat fram under de två senaste åren.

Webbplatsen har nu öppnats och finns tillgänglig för alla på adressen www.o-lika.fi.

B

akgrunden för den här webbplatsen som heter O.lika – styrka i mångfald är ett statsunderstöd som Utbildningsstyrelsen utlyste redan år 2018 ”för att utveckla kompetensen i kulturell mångfald i den grundläggande utbildningen”. 10 ansökningar kom in från olika håll i landet, de godkändes och fick dela på 2,3 miljoner euro. CLL fick drygt 150 000 euro av potten.

– Vi ville lansera vår webbplats redan nu på hösten trots att vi har projekttid kvar till slutet av året.

Den 16 november var den internationella dagen för tolerans. Vår webbplats kan vara ett stöd för lärare som vill uppmärksamma och jobba med frågor om tolerans, sade Linda Ahlbäck vid en presskonferens för några veckor sedan.

För de pengarna har en arbetsgrupp bestående av utbildningsplanerare Linda Ahlbäck, Evelina Lindahl, Roland Träskelin, Sofia Mickelsson och John Henriksson nu skapat undervisningsmateri-

al. Anna Jakobsson och Jennie Ekholm deltog också i arbetet.

Syftet med O.lika – styrka i mångfald är att ge eleverna stöd och nycklar till att granska kulturella och åskådningsmässiga likheter och skillnader och få dem att medvetandegöra och reflektera över egna attityder, värderingar och fördomar. Man vill också bidra till att öka elevernas förmåga att möta och leva i kulturell mångfald.

– Med punkten mellan ”O” och ”lika” vill vi framhålla att trots att det finns skillnader mellan våra sexuella läggningar och färgerna på våra skinn och våra trosuppfattningar ändå är mest lika. Samma hjärta slår i oss allihopa, sade Ahlbäck.

Webbsidan är uppbyggd kring fyra teman; Identitet, Språk och kultur, Allas lika värde, Respekt.

Fyra rutor med dessa ord möter den som öppnar sidan. Ett klick på någon av rutorna öppnar temat och leder till en eller flera videosnuttar.

För vart och ett av de fyra temana finns undervisningsmaterial

och övningar kategoriserade i tre grupper; reflektera, undersöka och skapa. Varje övning har en rekommendation för tidsåtgång, som underlättar planeringen för läraren.

Förutom de fyra övergripande temana som är basen för webbplatsens uppbyggnad finns också annat material, bland annat en kalender för ”Mångfald året runt” där olika högtider från olika länder och temadagar presenteras.

Bland annat får vi veta att detta blads utgivningsdatum den 3 december är den internationella dagen för handikappade. Det noteras att dagen kallas även internationella dagen för funktionsnedsättningar och är instiftad av Förenta Nationerna år 1992.

– Begreppet handikapp anses numera föråldrat och används inte mera i forskning och vetenskapliga texter, noterar Rut Nordlund-Spiby, expert på THL, Institutet för hälsa och välfärd i en bloggtext.

– Det engelska ordet ”handicap” används som bekant i sportsammanhang för att kompensera mindre framgångsrika tävlande, t.ex. i golf. Eftersom handikapp kan härledas till att en person skulle vara sämre än andra, är det ett begrepp som bör undvikas.

Nya begrepp inom detta område är funktionsvariation och funktionsrätt, som nu har stor genomslagskraft i Sverige.

Ett par frågor om hur samhället kan göras mera tillgängligt för

Vi har skapat ett smörgåsbord med övningar som finlandssvenska lärare har möjlighet att ta del av och välja de övningar som passar in i den egna klassen.

ROLAND TRÄSKELIN

alla ger möjlighet till diskussion i klassen om detta.

Roland Träskelin som ansvarat för att bygga upp webbplatsen säger att det är viktigt att lärarna snabbt kommer åt material att jobba med.

– Tid är en bristvara i skolan.

Som lärare vill man gärna ha material som är genomtänkt och anpassat för skolan, säger Träskelin

som själv är klasslärare till sin utbildning.

– Vi har skapat ett smörgåsbord med övningar som finlandssvenska lärare har möjlighet att ta del av och välja de övningar som passar in i den egna klassen, säger Träskelin. tom ahlfors

 Alla olika, alla lika. Det finns en styrka i mångfalden.

9

3.12.2020 • Nr 19

 Svartå skolas rektor Hanna Rönnblom sitter på trappan som kommer att tjä’nstgöra som scen på skolans julfest. Där skall både sånger och skådespel framföras, men bara inför skolans elever, inga föräldrar får delta i julfesten det här året.

Julskådespelet framförs i år på skoltrappan När coronakrisen bröt ut i mars jobbade Hanna Rönnblom ännu som klasslärare i Granhultsskolan i Grankulla. Nu har hon sedan augusti varit rektor vid Svartå skola i Raseborg med 31 elever fördelade på årskurserna 1–6. Coronaläget är fortsättningsvis högst akut men i en tvålärarskola inte så påtagligt som i en stor skola. Julfesten kommer dock att äga rum på skolgården.

– I den här skolan har jag inte upplevt distansundervisning alls, säger Hanna.

Lärarna har dock förberett sina elever på att det snabbt kan bli fråga om distansundervisning igen.

I skolan händer det att fyra årskurser har undervisning tillsammans, i samma utrymme.

– Vi kan inte alltid ha eleverna skilt, eftersom vi inte har vuxna som övervakar dem.

– Men åk 1–2 har inte blandats med åk 5–6. Därför uppträder åk 1–2 med sånger, åk 3–4 med antingen luciatåg eller något annat och åk 5–6 med ett julskådespel, berättar Hanna.

Det blir Hannas första fest i Svartå skola. Hela hösten har Hanna varit medveten om att julfesten blir annorlunda i år. Också föräld-

ramötena har hållits på distans, så alla har varit inställda på det.

– Jag saknar nog föräldrakontakten. Som ny lärare och rektor hade jag gärna träffat alla, säger Hanna och berättar att hon är klasslärare för åk 4–6 och till de elevernas föräldrar ringde hon och pratade per telefon.

Julfesten äger rum på skolgården den sista skoldagen för höstterminen och som scen fungerar trappan upp till huvudingången.

– Tyvärr får inga föräldrar delta, säger Hanna.

– I ett skede tänkte vi att de nog kan delta, men nu har coronaläget förvärrats igen, så vi vågar inte ta risken, inte ens utomhus.

Programmet filmas dock så att föräldrarna kan se det senare.

Efter julfesten blir det traditio-

nell betygsutdelning och något läckert att äta i form av nybakt.

Också skolans luciatåg som arrangeras av åk 3–4 sker utomhus, utan föräldrar. Publiken består av skolans elever plus barnen i det daghem som finns i samband med skolhuset.

Folk tar det ganska bra och har förståelse för situationen. Undantagstillstånd kräver undantagsåtgärder.

– Alla skolor i Raseborg följer samma direktiv. Dessutom vill ju ingen bli smittad till jul, säger Hanna.

Hur kändes det ur coronasynpunkt att komma från en stor skola i Grankulla till en mycket litet på landet i Svartå?

– Lugnare. Vi är ju färre barn och familjer och en mindre personal. Å andra sidan är tillvaron skör i en så här liten skola. Blir en av oss lärare smittad sitter väl alla i karantän.

– Vi försöker hålla avstånd och sköta handhygienen. Vi äter i tre olika matturer. Men vi har inte skilda rastområden, så som vissa andra skolor har.

Till den undervisande personalen hör förutom Hanna och hen-

 Svartå skola finns inte kvar mera år 2022. Då har ett skolcentrum uppförts där den svenskspråkiga och den finskspråkiga skolan samsas.

nes kollega en timlärare i huvudsyssla och en speciallärare, som är på plats en dag i veckan.

Om ett par år finns det här skolhuset inte längre kvar. Ett skolcentrum skall om två år uppföras på en tomt i närheten och kommer att inhysa den svenska och den finska skolan, båda daghemmen och ungdomsgården.

Hur känns det att om två år börja jobba under samma tak som den finskspråkiga skolan?

– Det är en positiv utmaning.

Det var faktiskt en av orsakerna till att jag sökte det här jobbet.

Den nya byggnadens ritningar var redan färdiga då Hanna bör-

jade jobba i Svartå skola, men tillsammans med sin kollega i den finskspråkiga skolan kan hon nu planera inredning och verksamhet. Exempelvis lärarrummet blir gemensamt, liksom också matsalen och mattiderna.

– Vi sitter regelbundet tillsammans med daghemsföreståndarna och planerar, vilket är mycket givande.

I Svartå är eleverna antingen svenskspråkiga eller finskspråkiga, förutom de tvåspråkiga som finns.

– Vi jobbar för att få kulturerna att mötas, säger Hanna. text och foto: tom ahlfors

10

3.12.2020 • Nr 19

kolumnen Jens Berg Företagare och publicist.

Sociala medier och bloggar som primär nyhetskälla Jag föreläste häromveckan för tutorlärare från hela Svenskfinland. Ämnet för föreläsningen var den förändrade medieterrängen. En av deltagarna berättade att han nyligen hörde en rödkindad elev ivrigt referera till en ny hisnande teori om varför fartyget Estonia hade sjunkit. Läraren hade nyfiket lyssnat på teorin och sedan diskuterat källor och källkritik med eleven.

En annan tutorlärare frågade: Hur kan vi lärare, med alla nya mindre digitala mediekällor, veta vilka “småmedier” som är trovärdiga och vilka som enbart sprider lögner? Frågan är både befogad och svårbesvarad.

Det vi vet är att ålder korrelerar med antalet internationella mediekällor. Ju yngre finländare desto större är sannolikheten att hen konsumerar globala digitala medier.

Det vi också vet är att den primära nyhetskällan korrelerar med ålder. Bland finländare under 35 år har kategorin “sociala medier och bloggar” som primär nyhetskälla vuxit kraftigt under de senaste åren. År 2014 var det enbart två procent av yngre finländare som uppgav att sociala medier och bloggar var deras primära nyhetskälla. År 2019 var den siffran uppe i 23 procent.

Finländarna är internationellt kända för att lita på de traditionella inhemska kvalitetsmedierna. När vi söker nyheter digitalt går vi ofta direkt till de traditionella mediernas webbplatser.

Men bland finländare under 24 år är det lika vanligt att vägen fram till nyheterna går via sociala medier.

Bland finländare under 35 år har kategorin “sociala medier och bloggar” som primär nyhetskälla vuxit kraftigt under de senaste åren. År 2014 var det enbart två procent av yngre finländare som uppgav att sociala medier och bloggar var deras primära nyhetskälla.

Den snabbt växlande medieterrängen blir ännu snårigare nu när de stora sociala medieaktörerna delvis har tagit på sig publicisthatten och börjat flagga för innehåll som inte är trovärdigt.

Problemet är självfallet att de stora jättarna inte har någon möjlighet alls att hålla koll på de mindre aktörernas inlägg. Till exempel Facebook har över 2 miljarder aktiva användare. Avsaknaden av en flagga betyder med andra ord inte per automatik att en uppgift är sann.

Frågeställningen blir ännu mera komplicerad när man adderar att traditionella medier i dag ofta använder sociala medier och bloggar som källor för sina “riktiga nyheter”. Om ett mediebolag hittar en nyhet i ett inlägg – och självfallet kollar upp den – så uppges bloggen eller det sociala mediet som källa.

Det här leder till ett korsdrag där en ovan mediekonsument lätt blir förvirrad. Det växande antalet digitala publicister leder också till att de här små aktörerna ibland kan vara först med riktigt stora nyheter. Så potentiellt kunde eleven med den nya teorin om Estonia ha ramlat över ett scoop. Men som lärare kan man i dylika situationer inte göra annat än det tutorläraren gjorde. Lyssna, ställ frågor om källan, diskutera vikten av källkritik och be eleven följa med om de stora medieaktörerna också uppmärksammar nyheten.

Elevens upplevelse av matte påverkas av gruppens sammansättning Svaga elever i högpresterande matematikklasser, i synnerhet pojkar, känner mera skam jämfört med elever som går i lågpresterande matematikklasser.

De starkare eleverna känner sig i sin tur mer uttråkade och njuter mindre av matematiken i högpresterande matematikklasser, visar en ny studie.

Forskare vid Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Åbo universitet har undersökt om den så kallade Big fish, little pond-effekten (BFLP) kan förklara sambandet mellan känslor och matema-

tikprestationer samt elevernas kön. BFLP bygger på att eleven jämför sig mot den genomsnittliga förmågan i en grupp. Om en elev alltså har bättre förmåga än genomsnittet ökar hens akademiska självbild, och tvärtom minskar den om eleven upplever sig vara på en kunskapsnivå under gruppens genomsnitt.

Det här är den första studien som visar att BFLP-effekten påverkar känslor av stolthet och skam i större utsträckning bland elever med svagare kunskaper i matematik än bland elever med starka mattekunskaper. I studien

deltog 1 322 finländska elever i åldern 14–15 år, totalt 77 grupper.

– Vi kunde konstatera att i grupper där flera elever är starka inom matematik är effekten på stoltheten kring det egna kunnandet ofta negativ. Denna effekt var speciellt framträdande bland elever med svaga kunskaper i matematik. Ett intressant resultat var att pojkar upplevde mer skam i högpresterande matematikklasser medan flickor inte gjorde det, säger Johan Korhonen, biträdande professor i pedagogisk psykologi vid Åbo Akademi.

Läraren-kolumnist på ny post Läscentrum har utsett Camilla Lindberg till ny svensk redaktör för sin tvåspråkiga nättidning, kritikerforumet Kiiltomato-Lysmasken. Lindberg som också fungerat som kolumnist i tidningen Läraren, tillträder i början av december.

Kiiltomato-Lysmasken är Finlands mest lästa forum för litteraturkritik. Tidningen recenserar inhemsk skönlitteratur på svenska och finska, översättningslitteratur samt faktaböcker som behandlar litterära frågor. Lysmaskens unika arkiv omfattar ca 4000 recensioner, ungefär en tredjedel av dem är skrivna på svenska.

– De finlandssvenska plattformarna för gedigen kulturkritik har krympt under de senaste åren.

Ur ett minoritetsperspektiv är det extra besvärligt när rösterna inom kulturjournalistiken blir färre. Det är därför viktigare än någonsin att utveckla och ta hand om den kul-

 Kulturkritik står Camilla Lindberg nära. foto: magnus lindberg

turkritik som finns kvar, säger Camilla Lindberg.

Lindberg har en bred och gedigen erfarenhet av litteraturkritik och kulturjournalistik; hon har arbetat länge som ansvarig kulturredaktör för tidningen Västra Nyland och som huvudredaktör för den prisbelönta nordiska kultur-

tidskriften Horisont.

Till sin grundutbildning är Camilla Lindberg klasslärare och hon har tidigare medverkat i tidningen Läraren som kolumnist i flera år. tom ahlfors

Vitt mot rött i Jeppis Jakobstadsbibliotekarien Monica Borg-Sunabacka, gav för ett år sedan ut barnboken”Hanna 1918” som handlar om en 10-årig flicka i Jakobstad under inbördeskriget. Boken fick goda recensioner och det är nu dags för den andra upplagan.

Händelserna tar avstamp i januari år 1918, då Hanna för första gången varseblir indelningen i vita skyddkårister och de med röd armbindel från arbetarföreningen. Hanna saknar sin pappa som åkt till Sverige för att få jobb.

Livet går ändå sin gilla gång, med besök i biblioteket och vanligt skolliv. Ända tills den dagen kommer då de ryska soldaterna

som finns i Jakobstad avväpnas i slutet av januari. Den 2 mars avrättar de ”vita” sju ”röda” män mot tobaksfabrikens vägg. Den röda galenskapen och den vita terrorn hade fått sin början. Barnens värld kantas av både glädjeämnen såsom att åka kälke och de vuxnas oro och rädsla. Slöjdlärare Berg är vit och utsätts för en attack med isiga snöbollar efter att ha misshandlat en av sina elever Berättelsen är medryckande utan att skriva läsaren på näsan vare sig det ena eller det andra.

Boken torde passa utmärkt för läsning och diskussion i undervisningen i lämplig årskurs. text och foto: tom ahlfors

 Hanna 1918, med illustrationer av Terese Bast.

11

3.12.2020 • Nr 19

Flera studieplatser löser inte bristen på lärare inom småbarnspedagogik Att öka antalet studieplatser är ingen universalmedicin för att lösa bristen på behörig personal inom småbarnspedagogiken i Helsingforsregionen. Det krävs insatser för att höja på yrkets status. Det slås fast i en färsk Magma-rapport.

Tankesmedjan Magma tar sig an en långkörare inom det finlandssvenska utbildningsfältet, bristen på behöriga lärare inom småbarnspedagogik i huvudstadsregionen. Redan på 1990-talet uttryckte Sydkustens landskapsförbund en oro över brist på svenskspråkig personal. Och nu, drygt 20 år senare, står man inför fullbordat faktum.

Kulmen nåddes i december 2019 då Helsingfors stad hänvisade ungefär hälften av de familjer som ansökt om svensk dagvårdsplats till den finska småbarnspedagogiken. Händelsen blev upptakten till en finlandssvensk mobilisering som bland annat utmynnade i den nu aktuella Magma-rapporten.

– Det är ur småbarnspedagogiken som nya generationer svenskspråkiga växer fram, konstaterar Lia Markelin, samhällsanalytiker på Magma, i rapportens förord.

Utbildning i söder efter politisk dragkamp Under 2000-talet arrangerade Åbo Akademi utlokaliserade barnträdgårdslärarutbildningar i Helsingfors. En permanent svensk utbildning startade 2011 efter en del utbildnings- och regionalpolitisk armbrytning. Utbildningen var ett samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet. ÅA drog sig är 2016 ur samarbetet och flyttade sin egen utbildning från Jakobstad till Vasa. Den permanenta utbildningen har ändå inte underlättat personalbristen i så stor utsträckning som man kanske hade hoppats.

Nybörjarplatserna fylls inte I rapporten konstateras att flere utbildningsplatser för lärare inom småbarnspedagogik ofta erbjuds

som ett universalrecept för att lösa bristen på behörig personal.

På svenskt håll verkar det ändå inte vara lösningen. År 2020 sökte 94 personer till Helsingfors universitets svenska utbildning för lärare inom småbarnspedagogik. Av dessa hade endast 18 utbildningen som sitt förstahandsval. Universitetet hade ursprungligen 30 nybörjarplatser men fick genom regeringens beslut 10 tilläggsplatser. Men endast 25 platser fylldes. Till Åbo Akademis utbildning i Vasa sökte sammanlagt 114 personer av vilka 33 hade utbildningen som förstahandsval. ÅA erbjöd 60 nybörjarplatser och 36 studerande antogs.

Varken Åbo Akademi eller Helsingfors universitet har med andra ord lyckats fylla sina nybörjarplatser år 2020.

Helsingfors: Utbilda i söder, inte i Vasa I Helsingforsregionen flaggar man ändå för fler utbildningsplatser. Bristen på lärare inom småbarnspedagogik är alarmerade säger huvudstadsregionens ansvariga tjänstemän unisont. I februari 2020 var 20 procent av de finska tjänsterna och nästan 29 procent av de svenska besatta med obehörig personal. De 1000 nybörjarplatser som skapas 2018–2021 räcker inte till, menar man i söder.

Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten fostran och utbildning i Helsingfors, säger att orsaken till personalbristen är att det utbildas för få lärare i Svenskfinland allmänhet och i södra Finland i synnerhet. Antagningsmängderna till utbildningarna borde höjas.

– Söktrycket har varit svagt men inte så svagt. Man skulle säkert ha kunnat fylla de platser som finns. Det handlar om marknadsföring och förankring till andra stadiets utbildning. Vi vet att den geografiska rörelsen är ganska liten och enligt mig finns det för många platser i Vasa. Det borde vara fler platser här i södra Finland och man borde öka intagningen här. Det är här som beho-

lediga jobb

vet finns, säger Grönholm i rapporten.

Inte nog med att intresset för att söka sig till småbarnspedagogiken är svagt, så finns uppenbarligen ett påtagligt intresse för att byta bransch. Enligt en utredning från 2017 uppger över 31 procent av de över 13 000 anställda inom småbarnspedagogiken att de har planer på att byta bransch inom de närmaste tio åren. Som orsaker uppges bland annat den låga lönen, bristen på uppskattning och avsaknaden av karriärmöjligheter.

Åtgärdsförslag: Satsa på arbetsförhållandet Problemen är bekanta sedan årtionden tillbaka. Vilka åtgärdsförslag lyfts fram i rapporten? Lön och arbetsförhållanden är återkommande teman. I en OECD rapport konstateras att personalens arbetsförhållanden och utbildningsmöjligheter inte ligger på den nivå som de borde i förhållande till vilken betydelse småbarnspedagogiken har i den politiska diskussionen.

I Magma-rapporten föreslås en nationell plan som successivt skall höja lönen med minst 500 euro i månaden. Tanken på en klädpeng åt personalen, som är ute i ur och skur, kastas fram. När det gäller personaldimensioneringen borde den justeras så att personalstyrkan ökar i daghemmen.

Vidare föreslås att utbildningen av speciallärare i småbarnspedagogik borde utvidgas. Också facken kunde dra sitt strå till stacken. Småbarnspedagogerna är splittrade på flera fackförbund och en gemensam satsning på småbarnspedagogiken efterlyses. Rapporten slår också ett slag för minskad könssegregation inom småbarnspedagogiken. Över 95 procent av personalen utgörs av kvinnor.

En inblick i bristen på behörig personal inom den svenska småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen har skrivits av journalisten Lina Laurent. mattias fagerholm

Vasa övningsskola söker lärare Läs mera på www.abo.fi/jobb

abo.fi

Annonsera i

TA VÄRLDEN TILL SKOLAN! Röda Korsets läromaterial har flyttat till en ny tjänst.

Du får tillgång till det förnyade läromaterialet på en digital plattform helt gratis – och allt på samma ställe!

Ta materialet i bruk på adressen sproppimateriaalit.fi.

Ny bas för FSLF Vid sitt höstmöte valde Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF ny styrelse.

Marie Lövholm studerar till klasslärare i Vasa och blev vald till ordförande för år 2021.

Förutom Marie Lövholm sitter följande personer med i FSLF:s

styrelse : Alex Rautanen (studerar till klasslärare i Vasa), Emelina Alenius (speciallärare, Vasa), Oscar Ryynänen (klasslärare, Vasa), Amanda Irmola (klasslärare, Vasa), Christa Borgman, (klasslärare, Vasa), Sylva Seligson, (klasslärare, Vasa), Pia Enberg (klasslärare, Vasa), Johan-

na Österholm (klasslärare, Vasa) och Carl-Ivar Back, (ämneslärare, engelska, Åbo).

FSLF, som är FSL:s enda studerandeförening har tre ledamöter i förbundsfullmäktige. Föreningen har över 400 medlemmar. tom ahlfors

GLOBAL FOSTRAN • FÖRSTA HJÄLPEN OCH HÄLSA VÄNSKAP • JÄMSTÄLLDHET • KRIGETS REGLER MORGONSAMLINGAR • KAMPANJER OCH TEMADAGAR

12

3.12.2020 • Nr 19

Finlands lärare prisas för sina insatser under coronavåren ”Lärarna är landets hjältar för allt man gjort för barnen i år.”

Finlands lärarkår får priset ”Lapsitekopalkinto 2020” (fritt översatt: Pris för årets gärning till förmån barnen). Förbundet Unga Örnar ger varje år utmärkelsen till en aktör som har främjat barns och ungas välmående. Priset tillfaller alltså detta år alla Finlands lärare.

I prismotiveringen betonas den snabba och smidiga övergången från närundervisning till distansundervisning under coronavåren.

– Det hade inte varit möjligt utan lärarnas starka engagemang, sade Unga Örnars ordförande Marko Piirainen, när han under OAJ:s styrelsemöte (17.11) överräckte priset till ordförande Olli Luukkainen.

– Det är fint att lärarna får erkänsla för sitt arbete. Småbarnspedagogiken och skolan har hållit hela Finland igång, tackade Luukkainen.

Utmärkelsen har delats ut sedan år 1991. Priset har bland annat

Illustration: sebastian dahlström

gått till projektet KiVa-skola och författaren Mauri Kunnas. År 2019 premierades youtubern Roni Bäck.

Unga Örnar är en ungdomsorganisation med koppling till socialdemokraterna.

Också Österbottens handels-

kammare uppmärksammar lärarkåren. Handelskammaren ger priset Årets digitala språng 2020 till lärarna i Österbotten och Mellersta Österbotten.

– Lärarna gjorde ett enormt jobb på våren då de övergick till distansundervisning på oerhört

kort tid. Det fanns inte mycket tid att reagera och förbereda sig, och inga vanliga planeringsperioder eller riktade resurser fanns tillgängliga.

– Lärarna uppvisade en otrolig krisberedskap, säger Österbottens handelskammares direktör Pau-

la Erkkilä.

Utmärkelsen går vanligtvis till ett företag som har gjort digitala framsteg men i år frångick Österbottens handelskammare den praxisen. mattias fagerholm

Nu skall studiehandledningen stärkas och utvecklas Regeringen förnyar elevhandledningen inom den grundläggande utbildningen genom en ny modell för personlig elevhandledning.

de utbildningen, gymnasiet, yrkesutbildningen och utbildningar i övergångsskedet stärks.

Reformen sammanhänger med utvidgningen av läroplikten som ska träda i ikraft hösten 2021.

Enligt förslaget kan intensifierad personlig elevhandledning riktas till elever i åk 8–9 som är i behov av den. Via ett separat utvecklingsprogram för studiehandledning utlyses 3 miljoner euro i understöd för utveckling av elevhandledningen inom den grundläggande utbildningen.

I samband med utvidgningen av läroplikten stärks resurserna för studiehandledningen med ca 20 miljoner euro i permanent finansiering.

– Reformen innebär att man framför allt stärker ställningen för de svagare eleverna inom den grundläggande utbildningen, som t.ex. för elever vars studier fördröjts på grund av att de har ett främmande språk som modersmål eller fördröjts på grund av frånvaro, konstaterar undervisningsminister Li Andersson.

– Via undersökningar vet vi att handledning som är personlig och baserar sig på den enskilda elevens behov är ett effektivt sätt att göra övergången från ett utbildningsstadium till nästa smidigareIntensifierad personlig hand-

I och med utvidgningen av läroplikten stärks elev- och studiehandledningen avsevärt. Genom den föreslagna reformen stärks handledningen och stödet för unga under 18 år. Utbildningsanordnarnas förutsättningar att genomföra elev- och studiehandledning inom den grundläggan-

Permanent stöd på 20 miljoner

ledning inom den grundläggande utbildningen kommer att bli en verksamhetsmodell med permanent finansiering som delas ut via statsandelar.

Statsunderstöd för utveckling av studiehandledning Under denna regerings mandatperiod utvecklas dessutom studiehandledningen i form av ett separat utvecklingsprogram för studiehandledning inom den grundläggande utbildningen och andra stadiet och inom ramen för programmet Utbildning för alla. Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst statsunderstöd för utveckling av studiehandledning för åren 2021–2022.

Ansökan öppnades den 23 november.

Understöd kan sökas till ett belopp av sammanlagt 3 miljoner euro för åren 2021–2022. Ansökningstiden går ut den 29 januari 2021.

 Ett lokalt och regionalt samarbete kan ge elevhandledningen genomslagskraft, tror undervisningsminister Li Andersson. arkivfoto: jakke nikkarinen

Statsunderstödet kan användas till att utveckla och förnya arbetssätten i elevhandledningen i den grundläggande utbildningen

samt till att stärka den regionala samordningen och effekten.

Målet är att främja övergången till studier på andra stadiet för elever med invandrarbakgrund samt undanröja orsakerna till en ökande ojämlikhet inom utbildningen och i samhället i stort.

Det statliga specialunderstödet för utvecklingsverksamhet kan sökas för samverkan i regionala utvecklingsnätverk som består av minst fyra utbildningsanordnare.

– Genom att stärka elevhandledningen inom den grundläggande utbildningen synliggör vi möjligheterna i den framtida arbetslivet och gör dem tillgängliga för alla elever. En effektiv elevhandledning stärker jämlikheten inom utbildningen och förebygger segregering.

– Samarbeten på lokal och regional nivå bidrar till att ge elevhandledningen genomslagskraft, understryker minister Li Andersson.