Läraren 19 2018

infallet Lärare gör nämligen skillnad. Och lärare lämnar spår. ЮЮ r sidan 11

29.11.2018 • Nr 19 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Samma lön för samma arbete Lärarnas arbetstids- och lönesystem diskuterades flitigt på FSL:s fullmäktigesammanträde.

– Dagens usk-system är oacceptabelt, konstaterade Nancy Bäck, fullmäktigeledamot från Karleby. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget Nancy Bäck representerar Karleby svenska lärarförening i FSL:s nya fullmäktige, som hade sitt första sammanträde i mitten av november.

Ny dirigent för fonden – Kulturfonden strör inte ut pengar till höger och vänster, inskärper fondens nye VD, Sören Lillkung. ЮЮ r sidan 9

foto: tom ahlfors

Skymning råder Frågan är om det inte ändå varit skymning i vårt land i över tre år redan. Regeringens skuggor har fallit som skarprättarens bila under mörk medeltid. En vän till mig inom vårdbranschen har gjort en lista på regeringens yxhugg, och den är lång som ett nödår.

MIKAEL PIETILÄ Kolumnen

ЮЮ r sidan 10

Nya betygskriterier från nästa läsår Utbildningsstyrelsen har beslutat att kriterier ska definieras för vitsorden 5, 7 och 9 utöver de nuvarande kriterierna för vitsordet 8. ЮЮ r sidan 10

2

29.11.2018 • Nr 19

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Ständigt denna arbetstid!

Jag slukade alla böcker om Ture Sventon i min barndom. Denne durkdrivne detektiv, som stundom hade svårigheter att uttala bokstaven s, hade en ärkefiende, som bar namnet Ville Vessla. Han var en riktig skurk, som inte alla gånger hade koll på sina spetsiga lackskor.

Skorna förrådde honom, eftersom de stack ut under gardinerna. ”Ständigt denna Vessla”, kunde alltså Sventon regelbundet utbrista då han utredde diverse skurkstreck.

Jag står i beråd att avrunda min långvariga tjänstgöring som chefredaktör för Läraren. De personliga reflektionerna sparar jag till nästa nummer, som blir det allra sista numret för egen del.

Mycket har ändrats, men en fråga har följt mig under alla dessa tre decennier. ”Ständigt detta arbetstid”, kan jag alltså utbrista, även om det vore förmätet att hävda att jag har ens ett uns av det skarpsinne Ture Sventon besitter.

Redan på 1980-talet var frågan om en reform av systemet med undervisningsskyldighet en het fråga. FSL visade aktivitet bl.a. så att två arbetsgrupper synade frågan och framlade rapporter om tänkbara åtgärder.

Den bärande tanken var att lärare utför många arbetsuppgifter, som inte ses tillräckligt i löne- och arbetstidssystemet. Grundbulten i systemet är ju uttryckligen undervisning, som definieras volymmässigt på veckonivå. Resten, alltså olika tillägg, kan ses som lappri.

Frågan om orättvisorna i usk-systemet var inte lika aktuell då. Det beror åtminstone delvis på att man då levde i en tid av tillväxt och hög

inflation. Avtalsrörelser kunde landa i uppgörelser, där kostnadseffekten var tvåsiffrig. Tanken var att lönerna, och då också undervisningsskyldigheterna, successivt skulle utjämnas med tiden.

I bakgrunden fanns också en optimistisk förhoppning om att kommunarbetsgivarna skulle sätta fräscha lönepengar på bordet, vilket skulle underlätta ett systemskifte. Det upplevdes som rimligt att sätta en prislapp på en reform, som innebär att lärarna avstår från en del frihet i användningen av sin arbetstid.

Men så kom det brutala 1990-talet och tankarna om en reform av systemet tynade bort i takt med att det fackliga svängrummet blev allt mindre.

2000-talet var inte mycket bättre i detta avseende.

Nu skriver vi år 2018 och diskussionerna om löneorättvisorna och arbetstiderna går igen heta.

Det är uppenbart att det finns en djup frustration inom många lärargrupper och lika uppenbart är att problemen pockar på en lösning. Via årsarbetstid eller på annat sätt.

Det finns belägg för en försiktig optimism, eftersom man i OAJ och för all del också FSL idag påtalar de problem, som åtföljer dagens system. En orsak är den nya tekniken och då framförallt de sociala medierna, som har fört med sig en viss genomskinlighet.

Till sist: facket är inget beläte, utan en levande organism. Medlemmarna har möjlighet att påverka de beslut som tas – inte minst i fråga om de lönepolitiska avgörandena.

Det är uppenbart att det finns en djup frustration inom många lärargrupper och lika uppenbart är att problemen pockar på en lösning.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR, Carl-Erik Rusk, tfn 050-5160675, e-post carl-erik.rusk[at] fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen

Fokus på Educa 2019 Välkommen på Finlands största utbildningsmässa den 25-26 januari 2019! I Hörnan i Mässcentret satsar vi lite extra på temat Välbefinnande den här gången.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm

> Skolans roll i digitaliseringen Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och forskare i ungas närvaro på nätet

Fre kl. 14.00 och Lö kl. 10.30

PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

> Att stödja psykiskt välmående i skolan FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Fre kl. 13.00

> Läsning och välbefinnande Lö kl. 14.00

#educa2019 #hörnan2019

Fre kl. 16.00

> Riksdagsvalsdebatt

Inträdet till Educamässan är gratis. Du behöver bara registrera dig som besökare via nätet eller vid entrén till Mässcentret. Om du registrerar dig på förhand måste du ta med dig en utskrift på Educa-namnskylten.

Mer info och hela programmet i Hörnan: www.fsl.fi/pa-gang/educa-2019

3

29.11.2018 • Nr 19

Ministern säger ifrån:

Vikarieförbud strider mot lagen – Det centrala är att man omedelbart börjar leta efter en vikarie när arbetsgivaren har fått kännedom om vikariebehovet. Att en lärare tar hand om en annan klass vid sidan av sitt eget arbete kan inte ses som en etablerad metod.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) inskärpte i sitt svar på ett skriftligt spörsmål i riksdagen att eleverna har rätt att få undervisning enligt läroplanen under varje arbetsdag.

– Undervisningsanordnaren, i praktiken skolans rektor, har det övergripande ansvaret för undervisningsarrangemang i särskilda situationer. Rektorn ska se till att undervisningsarrangemangen överensstämmer med lagen i alla situationer, fastslog Grahn-Laasonen.

Det var riksdagsledamot Satu Taavitsainen (SDP) som hade for-

mulerat det skriftliga spörsmålet, som besvarades av minister Grahn-Laasonen den 5 november.

Taavitsainen ville veta hur man i kommunerna tryggar elevernas rätt till läroplansenlig undervisning när en klass saknar en egen lärare och det inte har anlitats en lärarvikarie. I vissa situationer är klasslärare tvungna att undervisa en annan klass samtidigt som den egna klassen.

Grahn-Laasonen noterade i sitt svar ett avgörande från år 2017 av arbetsdomstolen. I detta definierades riktlinjer, enligt vilka det är möjligt att vid behov kräva att en lärare vid sidan av sitt eget arbete undervisar en annan klass om man inte hittar en vikarie till klassens lärare som plötsligt och överraskande blir frånvarande, tills det ordnas en vikarie.

– Undervisnings- och kulturministeriet understryker dock att

ordförord detta förfarande ska begränsas till överraskande och plötsliga situationer, fastslog Grahn-Laasonen.

I andra situationer bör sökandet av vikarier inledas omedelbart.

Lärarfacket OAJ välkomnar svaret. I en del kommuner finns en praxis om vikarieförbud, som i första hand syftar till att spara pengar.

OAJ anser att liknande arrangemang är det samma som att medvetet missköta utbildningsanordnarnas ålägganden.

– Ofta informeras om vikarieförbudet endast muntligt. Rektorerna bör kräva svart på vitt, så att man kan klarlägga ansvarsfrågor ifall något olyckligt inträffar. Skolledarna bör ha verkliga möjligheter att fullgöra sina ålägganden på ett lagenligt sätt, säger utvecklingschef Niku Tuomisto i en kommentar till tidningen Opettaja. c-e rusk

Akava tar itu med klimatfrågor Klimatförändringen utgjorde ett centralt tema vid Akavas förbundsmöte i mitten av november. På mötet diskuterades vad som krävs av samhället, organisationerna och allmänheten för att reagera på klimatförändringen.

Ordförande Sture Fjäder föreslog att Akava och förbunden inleder ett gemensamt klimatarbete.

– Vi måste erkänna att våra åtgärder i klimatfrågor är otillräckliga. Nu inleder vi ett omfattande arbete tillsammans med våra förbund för att utreda vilka åtgärder som krävs i klimatarbetet och klimatanpassningen ur det finländska arbetslivets och samhällets

synvinkel, konstaterade ordförande Sture Fjäder.

Klimatförändringen påverkar framtidens arbetsliv i hög grad.

Arbetssätten förändras och de beslut som fattas på arbetsplatsen inverkar också på klimatförändringen.

– Medlemmarna i våra förbund arbetar som sakkunniga och chefer. De har stora möjligheter att påverka klimatförändringen i sitt arbete. Vi lyssnar noga till dem och tar tillvara deras kompetens, fortsätter Fjäder.

Klimatarbetet förutsätter ekonomiska incitament och skapar nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen som kräver kompetens.

– Grundprincipen är att vår verksamhet för att motarbeta klimatförändringen ska basera sig på vetenskaplig information. Tillsammans med förbunden drar vi upp riktlinjer för vilka konkreta åtgärder vi ska vidta i klimatfrågor, säger Fjäder.

Akava kommer att ställa upp långsiktiga klimatpolitiska mål och utarbeta sina egna riktlinjer och åtgärder.

– Jag hoppas att organisationerna med sina medlemmar kommer med i det gemensamma arbetet för klimatanpassningen och motarbetandet av klimatförändringen, säger Fjäder.

FOSU, som har lärarfacket OAJ som största medlemsorganisation, beslöt på förbundsmötet den 19 november att vid behov agera samfällt i en konfliktsituation.

Hittills har de 36 FOSU-förbunden agerat på egen hand eller på sektornivå.

FOSU-ordföranden Olli Luukkainen motiverar förfarandet med arbetsgivarnas strävanden att försämra arbetstagarnas ställning.

– Stabiliteten och förutsägbarheten på arbetsmarknaden har försämras speciellt på grund av det politiska beslutfattandet och Finlands näringsliv EK:s beslut att avstå från centrala uppgörelser, säger Luukkainen.

FOSU-förbund med medlemmar vid universiteten kastades i vintras in i en strejk.

– Strejken måste genomföras så att vi kunde avvärja strävandena att försämra lönesystemet.

Vi jobbade för att också universitetsanställda får löneförhöjningar, som motsvarar nivån inom andra

Den gyllene medelvägen Debatten har gått het gällande bland annat gällande läroplansgrunderna inom den grundläggande utbildningen, digitalisering och fenomenbaserad undervisning. I denna debatt möts ytterligheter där den som vågar ifrågasätta ofta kallas bakåtsträvare, medan de som är för ofta anklagas för att göra skolan till en flumskola.

Glädjande i denna debatt är att Utbildningsstyrelsen rätt snabbt kom ut med en webbnyhet där de tydliggjorde vad läroplansgrunderna egentligen normerar. Det som däremot gör mig gör mig orolig är UBS-lyftet om de lokala läroplanerna. Min oro grundar sig i att kommunernas självbestämmanderätt har lett till att grunderna tolkas och tillämpas väldigt olika. Detta leder automatiskt till en ojämlikhet mellan olika utbildningsanordnare, vilket definitivt inte borde vara syftet med läroplansgrunderna. Orättvisor förstärks då kommunerna har olika ekonomiska förutsättningar att satsa på utbildning.

Fenomenbaserad undervisning och digitalisering är inte i sig ett problem enligt mig. Faran ligger i hur man tolkar dessa två element. En grundförutsättning för att fenomenbaserad undervisning och digitalisering ska fungera är att det finns tid för läraren att undervisa, handleda och stöda eleven i tillräcklig omfattning. Storleken på undervisningsgrupperna bör därför vara hanterbara, utrustningen tillgänglig och utrymmena optimala. Detta är inte fallet i dagens skola.

Fenomenbaserad undervisning är ett ämnesöverskridande och mer forskningsbaserat arbetssätt. Ett arbetssätt som måste ses som ett av många arbetssätt i skolorna. I förnyelseivern glömmer man lätt bort den lärarledda undervisningens styrkor och letar efter fel i beprövade metoder.

Katederundervisning har varit och är alltjämt en pålitlig metod för att trygga jämlik utbildning i våra skolor. De socioekonomiska skillnaderna lyser igenom då eleven själv tvingas ta ett allt för stort ansvar för sitt lärande i ett allt för tidigt skede, i en allt för stor grupp och med allt för lite lärartid.

Fenomenbaserad undervisning ställer krav som vi inte kan förbise. Ute i skolorna måste man göra metodval framförallt utgående från de resurser som finns tillgängliga. Metodvalen måste naturligtvis vara forskningsbaserade, vilket de ofta är, men man måste också granska realismen i verkställandet av dem.

Katederundervisning har varit och är alltjämt en pålitlig metod för att trygga jämlik utbildning i våra skolor.

c-e rusk

FOSU bildar facklig front Förhandlingsorganisationen FOSU sluter sina led inför nästa avtalsrörelse.

Christer Holmlund Förbundsordförande

områden, säger Luukkainen.

Konflikter är och har aldrig varit ett självändamål för FOSU. – Vi satsar på förhandlingar och avtal. Men som det sista medlet kan vi tillgripa lagliga påtryckningsåtgärder, såvida detta är motiverat. Strejkrätten har fått en allt för negativ klang i den allmänna debatten. Genom att utveckla våra principer för konflikter vill vi säkerställa att de offentligt anställda löntagarna inte hamnar i underläge, säger Luukkainen. c-e rusk

Digitalisering är en självklarhet i dagens värld, men digitalisering i sig har inget egenvärde. De digitutorer som ges möjlighet att verkligen jobba med digitalisering stöder lärarna i arbetet, men får alla det stödet?

För att digitaliseringen ska fungera väl är det viktigt att vi kommer ihåg att det sist och slutligen är läraren som ska leverera. En lärare som känner osäkerhet och kämpar med otillräcklig och ickefungerande utrustning ges inte reella möjligheter att utföra sitt uppdrag. Det tär på lärarens ork och försätter läraren i ett korsdrag – vill nog men kan inte leverera.

Framtidens färdigheter kan inte jämföras med de färdigheter jag lärde mig i grundskolan och gymnasiet. Framtidens färdigheter ser annorlunda ut, men för att lärande ska kunna ske krävs tillräckliga resurser.

Jag höjer ett varningens finger igen och säger: Stopp - det går inte att utveckla genom att skära i vare sig timresurs eller gymnasieresurs. Utveckling och förnyelse behöver rätt attityd, rätt verktyg och tid för att få den önskade genomslagskraften.

4

29.11.2018 • Nr 19

Digitalisering bov i dramat? Är vägvalet felaktigt? Utgör digitaliseringen och det fenomenbaserade lärandet i grundskolan i själva verket hinder för lärandet?

Helsingin Sanomat HS publicerade den 18 november en artikel, som har slagit ner som en bomb i den finländska skolvärlden. HS hade fått tillgång till uppgifter om en än så länge opublicerad undersökning vid Helsingfors universitet.

Undersökningen gör gällande att de finländska elevernas kräftgång i internationella undersökningar till stor del förklaras av en överdriven digitaliseringsiver och misslyckade vägval i den senaste läroplansreformen.

– Ännu i början av 2000-talet var PISA-resultaten jämna. Familjebakgrunden påverkade inte resultaten i nämnvärd grad, säger Aino Saarinen, doktor i psykologi.

Hon står bakom undersökningen.

I undersökningen, som tar fasta på PISA-resultaten år 2012 och 2015, anges att den ökade digitaliseringen utgör en central orsak till att resultaten har försämrats. I undersökningen deltog över 5 000 15-åriga flickor och pojkar.

Saarinen anför att eleverna borde få fokusera på saker och processa dessa i arbetsminnet, så att de blir begripbara helheter.

– Om detta skede förhindras flyttas den nya kunskapen inte till långtidsminnet.

Därmed sker inget lärande, säger Saari-

nen. Hon anser att elevernas koncentration splittras, då datorer och tablettdatorer används för flitigt.

Saarinen vill för all del inte helt och hållet förkasta digitaliseringen, men användningen av digitala hjälpmedel bör noggrant övervägas. Användningen av dessa får inte bli ett mål i sig självt, utan endast som något som bidrar till ett bättre lärande.

Undersökningen kommer också fram till att det fenomenbaserade lärandet har en koppling till de sämre resultaten.

– Som ett motiv för bruket av fenomentänkandet har angetts att den jämnar ut skillnaderna i elevernas familjebakgrund.

Undersökningen visar att utvecklingen har gått tvärtom, säger Saarinen till HS. Många elever klarar inte av att lära sig på egen hand, utan behöver handfast stöd av lärarna.

Kari Uusikylä, frejdad skoldebattör och professor emeritus i pedagogik, stöttar resonemangen i undersökningen.

– Skolan i vårt land har börjat producera bra och dåliga elever. Pojkar, fattiga och invandrare hör till riskgrupperna. Barn till välbärgade och utbildade föräldrar får stöd och handledning hemma, vilket avspeglas i resultaten.

 Olli-Pekka Heinonen, generaldirektör vid Utbildningsstyrelsen, tar inte till sig kritiken om att barnen har lämnats ensamma med sitt lärande. arkivfoto: tom ahlfors

Han säger att det digitala lärandet och fenomenlärandet har gått till överdrift.

– Hjärnforskare och t.o.m. ikt-experter

har varnat för riskerna med skärmstirrandet. Den långsiktiga förmågan att koncentrera sig lider i detta ymniga flöde av intryck i form av bilder, ljud och rörelse. Också de bästa elevernas resultat lider, skriver Uusikylä.

Olli-Pekka Heinonen, generaldirektör vid Utbildningsstyrelsen, förundrar sig över konklusionerna i undersökningen, som alltså ännu inte har offentliggjorts.

– Jag identifierar inte de hotbilder, som målas upp gällande sammanhanget mellan de sämre resultaten kontra digitaliseringen och fenomenbaserat lärandet, säger Heinonen till HS den 19 november. Han säger sig inte finna sådana hotbilder i de gällande läroplansgrunderna.

Digitaliseringen är här och nu, vare sig man vill det eller inte.

– Var annanstans än i skolan kan man på ett bättre sätt lära sig om ansvarsfrågor och säkerhet, då man använder digitala hjälpmedel, frågar Heinonen.

Han säger också att det fenomenbaserade lärandet är endast ett sätt bland många att lära sig. Han tar inte till sig kritiken om att barnen har lämnats ensamma med sitt lärande. c-e rusk

Små kommuner Fem obligatoriska studentprov kramar sina gymnasier Gymnasieutbildningen stöder kommunernas livskraft.

Därför satsar även små kommuner på sina gymnasier då den lagstadgade finansieringen inte räcker till.

en i kommuner som har mindre än 20 000 invånare. Stora kommuner kan dra nytta av regionala synergifördelar, då de bildar nätverk och samarbetar med andra utbildningsnivåer och aktörer.

Rapporten från forskningsprogrammet ARTTU2 som koordineras av Kommunförbundet, kartlägger kommunernas ekonomiska satsningar på den gymnasieutbildning de ordnar, samt vilka effekter detta har på den lokala ekonomin. Undersökningen omfattar de 40 kommuner som ingår i forskningsprogrammet ARTTU2.

Tvåspråkiga kommuner som ingår är Raseborg, Kimitoön, Vasa, Vörå, Karleby, Korsholm, Vanda, Esbo, Sibbo och Åbo.

Finansieringen ses över

Ekonomiskt utmanande I rapporten utreddes de kommunala gymnasiernas ekonomi genom en granskning av den finansiering som kommunerna fått, priset per enhet för gymnasieutbildningen och kommunernas nettokostnader för gymnasieutbildningen.

Dyrast är gymnasieutbildning-

Enligt undersökningen borde kommunerna istället för att diskutera minskad service satsa på utveckla bildningstjänsterna allt modigare och i en riktning som bättre motsvarar kommunens och lokalbefolkningens specifika behov.

Men hur ska gymnasierna finansieras i framtiden? En arbetsgrupp har tillsatts för att bena ut olika modeller och deadline har satts till juni 2019.

Projektchef Tiina Silander vid undervisnings- och kulturministeriet är ordförande, medan överdirektör Tapio Kosunen vid ministeriet är vice ordförande i tjänstemannagruppen.

Olika intressegrupper har getts säte i arbetsgruppen, där specialsakkunnige Olavi Arra representerar lärarfacket OAJ. c-e rusk

Studentexamen ses över. Antalet obligatoriska prov blir fem mot dagens fyra. Studentexamen på engelska introduceras. Regeringen avlät lagpropositionen till riksdagen den 15 november.

Examensstrukturen ändras så att examinanden avlägger fem prov, till vilka hör provet i modersmål och litteratur samt enligt examinandens eget val tre prov av en grupp som består av provet i matematik, provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk och provet i realämnena. Examinander bestämmer själv vilket det femte provet är, t.ex. ett andra realprov eller ett främmande språk.

– På så sätt bildas en mer balanserad helhet där man på ett bättre sätt kan mäta hur examinanden tagit till sig gymnasiestudierna, resonerar regeringen.

Studentexamen kommer framöver även att innehålla ämnesövergripande uppgifter.

– Studentexamens nya struktur stöder ett kunnande som överskrider läroämnesgränserna. Möjligheten att avlägga examen på engelska gör Finland attraktivt för internationella förmågor, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).

 Möjligheten att avlägga examen på engelska gör Finland attraktivt för internationella förmågor, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen. arkivfoto: tom ahlfors

Också på engelska I och med lagändringen kommer det att bli möjligt att avlägga studentexamen på engelska. Studentexamen ska kunna avläggas på engelska av studerande som har genomfört lärokursen för gymnasieutbildningen eller en yrkesexamen huvudsakligen på engelska.

I den engelskspråkiga studentexamen avläggs samma prov som i den finsk- eller svenskspråkiga examen. I reformen har man beaktat nationalspråkens ställning som en obligatorisk del av examen så att det även i den engelskspråkiga examen ingår ett prov i finska eller svenska.

Avsikten är att studentexamenslagen träder i kraft tillsammans med gymnasielagen den 1 augusti 2019.

Men studerandena knotar, dock främst i fråga om introduktionen av ett femte obligatoriskt prov. Finska studerandeorganisationen Suomen Lukiolaisten Liitto (SLL) välkomnar reformen i övrigt.

– Jag känner framförallt bekymmer för den signal detta ger till gymnasiestuderandena som upplever stress redan nu, säger Alvar Euro, ordförande för SLL. Ändringen berör i praktiken en femtedel av studerandena. Majoriteten skriver minst fem ämnen i dag.

Bland kombistuderandena, som bedriver samtidiga yrkes- och gymnasiestudier, är det rätt allmänt att studentexamen endast omfattar fyra prov. c-e rusk

5

29.11.2018 • Nr 19

 – FSL har en positiv inställning till försök med årsarbetstid, sade Annika Norrgård inför OAJ-fge.

 Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (Centern) framförde statsmaktens hälsning till OAJ-fge.

– Osäkerhet har blivit den nya normen, reflekterade Saarikko.

Nya lönepolitiska vindar i OAJ – FSL talar för en konstruktiv debatt och respekt för olika åsikter, reflekterade Annika Norrgård, då lärarfacket OAJ:s fullmäktige diskuterade lönepolitik. FSL är positivt inställd till arbetstidsförsök.

Debattens vågor lär ha gått höga, när de allmänbildande lärarnas grupp (YSI) diskuterade lönepolitiska frågor och då särskilt försöken med årsarbetstid för ett par veckor sedan. YSI-gruppen har majoritet i OAJ-fullmäktige med sina 93 av sammanlagt 150 ledamöter, så diskussionerna i YSI berör i hög grad hela OAJ. FSL:s sju ledamöter i OAJ-fullmäktige hör till YSI-gruppen.

Det var alltså väntat att lönepolitiken skulle dyka upp som ett hett tema också på OAJ-fullmäktiges sammanträde i Helsingfors den 21–22 november.

Försök synas noga Den lönepolitiska diskussionen har fått fart, sedan ett försök rörande årsarbetstid körde igång i en handfull grundskolor (åk 1–6) i Helsingfors, Lahtis och Vanda denna höst. Det treåriga försöket berör ca 300 lärare.

Försöket, som knappt har kommit igång, synas noggrant och det finns en grupp lärare, som idogt ifrågasätter såväl försöket som tanken om årsarbetstid. Dessa lärare medverkar bl.a. i en Facebook-grupp som har etablerats av OAJ och som syftar till att fungera som debattplank rörande just årsarbetstiden. En del inlägg i

denna diskussion kan lugnt kal�las hätska, även om diskussionen överlag är rätt måttfull.

OAJ-fullmäktige beställde i våras en utredning om hur grundskollärarnas arbetstider är upplagda i andra europeiska länder Beställningen effektuerades av förhandlingsdirektör Petri Lindroos, som tog särskilt fasta på situationen i våra nordiska grannländer. Också lärarnas arbetstid i centraleuropeiska länder synades i korthet av Lindroos.

Finland ensam om usk Konklusionen blev att bilden är väldigt blandad. Varje land har valt sin egen väg, men samtidigt kan noteras att Finland är det enda nordiska landet där systemet i huvudsak är baserat på en undervisningsskyldighet. I de andra nordiska länderna, förutom Danmark, tillämpas en årsarbetstid.

– Danmark må stå som ett avskräckande exempel på hur det kan gå när politikerna blandar sig i lärarnas arbetstider, sade Lindroos. De danska lärarna påtvingades en lagstiftning, som i princip binder lärarna till arbetsplatserna närmare 40 timmar i veckan.

Nu pågår alltså ett begränsat

försök i några grundskolor, men tidigare har uppgetts att också gymnasier kan beröras av försök. Petri Lindroos kunde nu upplysa fullmäktige att det är för tidigt att tala om försök på gymnasienivå. Överläggningar med KT har för all del ägt rum, men några konkreta resultat finns inte.

Däremot pågår som bäst en arbetstidsuppföljning, som berör lärare i tio gymnasier i fem kommuner. Mera än så finns inte att förtälja i detta skede.

Den lönepolitiska diskussionen, som fördes av fullmäktige, var sist och slutligen rätt hovsam.

Dock kan ur vissa inlägg utläsas att det finns en frustration med djupa rötter.

Respekt för åsikter Annika Norrgård, som representerar FSL, manade till sans. Hon förmedlade hälsningar från FSL:s fullmäktige, som sammanträdde veckan innan. Också i FSL dryftades lönepolitiska spörsmål bl.a. utgående från ett seminarium där Norrgård medverkade.

Inom ramen för detta seminarium ombads ledamöterna i FSL-fullmäktige att ge sin syn på behovet av försök med årsarbetstid.

– Enkäten visade att 27 ledamöter kunde tänka sig att delta i ett försök. Två sade nej och nio var osäkra, rapporterade Norrgård.

Norrgård omtalade att FSLfge diskuterade frågan på ett sakligt sätt.

– Det är viktigt med en konstruktiv debatt och respekt för oli-

ka åsikter, konkluderade Norrgård.

Norrgård, som också har säte i FSL:s styrelse, uttalade att FSL är positiv till fortsatta försök med årsarbetstid. FSL talar också för en reform av arbetstidssystemet. Åsikterna om behovet av en reform av lärarnas arbetstids- och lönesystem är delade. Debatten i OAJ-fullmäktige visade detta med all önskvärd tydlighet.

Lamt intresse?

Juho Vehviläinen, Helsingfors, är djupt kritisk till försök med årsarbetstid. Han anser också att informationen om försöken och problematiken är vinklad. Som ett exempel nämnde han tidningen Opettajas rapportering i våras.

– I en artikel gjordes gällande att många skolor och kommuner är väldigt sugna på delta i försök med årsarbetstid. Det stämmer inte! I Helsingfors fanns det 12 skolor, som var aktuella i sammanhanget. Fem sade direkt nej, medan sju var försiktigt positiva. Sist och slutligen var det endast två skolor som inledde försöken. Jag kan inte påstå att skolorna var väldigt sugna, sade Vehviläinen.

Hans lanserade en tes om att OAJ inte får bli Kommunarbetsgivarna KT:s dörrmatta.

– Fackförbund ska bevaka sina medlemmars intresse och inte driva ämneslärare i fördärvet, manade Vehviläinen, som är lärare i modersmålet och litteratur.

Jämna ut skillnader!

Mikko Löyttyniemi, Esbo, är klass-

lärare. Han påminde om att diskussionen ingalunda handlar om endast inställningen till försök med årsarbetstid.

– Målet bör vara att jämna ut löneskillnaderna mellan olika lärargrupper! Vi kan inte vänta på en eventuell årsarbetstid, utan agera nu. En magister bör ha en magisters lön, sade Löyttyniemi.

Då pekade han på klasslärarnas låga löner. Hans recept är att OAJ går in för en lösning, där man successivt höjer klasslärarnas löner till motsvarande nivå som ämneslärarnas löner.

Diskussionerna berörde också många andra lönepolitiska aspekter.

FSL vill ha prislapp Sebastian Lindqvist framförde på FSL-ledamöternas vägnar att OAJ måtte arbeta för att utveckla kommunala undervisningssektorns avtal UKTA, så att i avtalet definieras och prissätts begreppet samplaneringstimme så att lärare skulle kunna ersättas för den tid som överstiger den maximala gränsen på 126 h i grundskolan.

– Avtalet känner inte till begreppet ”samplaneringstimme”. Det behövs klara ramar för samplaneringen, så att begreppen också ger möjligheter till ersättning för övertid, föreslog Lindqvist.

Lindqvists förslag väckte diskussion och fick understöd. Fullmäktige beslöt att detaljen förs till vidare beredning. text och foto: c-e rusk

6

29.11.2018 • Nr 19

 Trion (fr.v.) Anna Nylund, Johanna Räihä-Jungar och Annika Lindgren hade flera ändringsförslag vid genomgången av förbundets verksamhetsplan. foto: tom ahlfors

Målet är ett rättvisare lönesystem Jämlikhet, välmående, vårens riksdagsval och ett rättvist lönesystem. Se där centrala punkter i FSL:s verksamhet under år 2019.

Förbundsfullmäktige, som sammanträdde i Tammerfors den 14–15 november, godkände en verksamhetsplan med ovan nämnda tyngdpunkter.

Styrelsen framlade i normal ordning ett förslag till verksamhetsplan för år 2019. Planen presenterades för fullmäktige av styrelsens vice ordförande Sune Alén.

Verksamhetsplanen är diger och omspänner olika delar av förbundets arbete. Dock lyfte styrelsen fram tre centrala punkter i sitt förslag. Då handlar det om en jämlik utbildning, yrkeskårens arbetshälsa och välmående samt riksdagsvalet 2019.

– Andra viktiga frågor är utarbetandet av en ny kommunikationsstrategi och nya kriterier för beviljandet av bidrag till de lokala lärarföreningarna, nämnde Sune Alén.

Var blev rättvisan?

Johanna Räihä-Jungar, Vasa svenska lf, var dock inte nöjd med styrelsens förslag till verksamhetsplan.

– Var blev arbetet för ett rättvist lönesystem, frågade Johanna Räihä-Jungar. Hon ville lyfta in detta som en fjärde central punkt.

Utgångspunkten bör vara samma lön för samma arbetsuppgifter, resonerade hon.

Fullmäktige var med på noterna och landade i en formulering om att förbundet arbetar för ett rättvisare lönesystemet. Den högaktuella frågan om en reform av arbetstids- och lönesystemet får

alltså stor dignitet i FSL:s arbete.

I verksamhetsplanen anges att förbundet följer noggrant med, både på kansli- och styrelsenivå, hur försöken med årsarbetstid inom grundskolan framskrider. ”Vi informerar föreningarna och medlemmarna i samband med kurser och möten. Försök med årsarbetstid kan även bli aktuellt i gymnasiet under verksamhetsåret. Om försök inleds så kommunicerar FSL aktivt om försökets ramar och villkor”, anges i planen.

Oacceptabelt usk-system Frågan om arbetstids- och lönesystem var inte i skymundan under fullmäktiges sammanträde.

Nancy Bäck, Karleby svenska lf, fastslog att dagens usk-system är oacceptabelt. Hon frågade sig varför ärendet inte har avancerat.

Förbundsordförande Christer Holmlund sade att det handlar om ett synnerligt komplext problem.

Holmlund är förstås luttrad, eftersom han har deltagit i otaliga diskussioner rörande arbetstidspro-

Var blev arbetet för ett rättvist lönesystem?

JOHANNA RÄIHÄ-JUNGAR Fullmäktigeledamot, Vasa svenska lärarförening

blematiken inom såväl OAJ som FSL. – Vi tar frågan till grundlig diskussion i styrelsen och tar upp den under fullmäktiges vårmöte 2019, lovade Holmlund.

Styrelsens förslag till verksamhetsplan godkändes med smärre ändringar. Anna Nylund, Korsholms svenska lf, förde fram en oro för att nya lärares introduktion till arbetet ligger för fäfot.

– Det finns stora brister, sade Nylund och lyckades få in en formulering om att FSL arbetar för att utveckla olika program för in-

troduktion till yrket och mentorskap för nya lärare.

Fullmäktige undfägnades även arbete i seminarieform. FSL:s representanter i OAJ:s styrelse och fullmäktige tog fasta på arbetstidsfrågor och särskilt då det pågående försöket med årsarbetstid i en handfull grundskolor.

Lärarläget utreds Fullmäktige godkände styrelsens förslag till budget för år 2019. Som en nyhet kan nämnas att FSL låter utföra en grundlig utredning av den verkliga lärarsituationen i Svenskfinland nästa år. I budgeten har reserverats ett anslag, som möjliggör att en praktikant anställs under våren 2019 för att utföra detta uppdrag.

Förbundets ekonomi står på en stadig grund. Medlemsavgifterna bibehålls på nuvarande nivå, alltså 1,1 procent av den skattepliktiga månadsinkomsten för yrkesaktiva medlemmar. c-e rusk

7

29.11.2018 • Nr 19

Sourander och Romar tar över Christoffer Sourander, Kimitobygdens lärarförening, leder arbetet i FSL:s förbundsfullmäktige under de två kommande åren. Sourander besegrade motkandidaten Ann-Britt Romar, Kyrkslätts lf, med rösterna 20–19 i valet av fullmäktigeordförande.

Förbundskongressen i somras valde fullmäktige för perioden 2018– 22. Nya fullmäktige sammanträdde för första gången den 14–15 november i Tammerfors. En av de allra första uppgifterna var att utse presidium för fullmäktige. Presidiet består av ordförande jämte en vice ordförande.

Det handlar om tunga poster, eftersom fullmäktige är FSL:s högsta beslutande organ. Fullmäktiges presidium har dessutom närvaro- och yttranderätt vid styrelsens möten.

Kerstin Ollandt, Nykarleby lf, har fungerat som fullmäktigeordförande under flera mandatperioder, men sitter inte längre i fullmäktige.

Jämn omröstning Nu nominerades två kandidater för uppgiften. Såväl Sourander som Romar är erfarna i sammanhanget. Sourander är ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen, medan Romar är klasslärare.

FSL:s styrelse 2019–2020

Omröstningen blev jämn och Sourander utsågs till ordförande efter en omröstning som slöt 20–19.

Romar ställde sig till förfogande även för posten som vice ordförande. Hennes motkandidat var klassläraren och specialläraren Camilla Hellström, Ålands lf.

Romar valdes till vice ordförande efter en omröstning som slöt 33–6.

7/8 är kvinnor Fullmäktige valde styrelse för perioden 2019–20. Sammanlagt nominerades tio kandidater, medan styrelsen består av åtta ledamöter.

Styrelsens arbete leds av förbundets ordförande Christer Holmlund. Även Linda Molander-Finell och Henry Gustafsson nominerades som kandidater för styrelseposter, men fullmäktige fastslog efter omröstning nedanstående sammansättning. (se ruta nedan) Kvinnorna är i majoritet, eftersom sju ledamöter är kvinnor. Om-

 Fullmäktiges vice ordförande Ann-Britt Romar delar upp punkterna på sammanträdets föredragninglista mellan sig och fullmäktiges ordförande Christoffer Sourander. Benäget bistånd får de av FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström (i mitten).

kring tre av fyra FSL-medlemmar är av kvinnligt kön.

Dock är ledningsuppgifterna för tillfället starkt förankrade i männens händer. Förbundet

leds av Christer Holmlund, medan Sune Alén, Ålands lf, är vice ordförande i styrelsen. Fullmäktige leds av Christoffer Sourander.

Styrelsen tillträder vid års-

Sune Alén, hs, Åland (Camilla Hellström) Linda Felixson, ls, Korsholm (Jenny Teir)

Klasslärarnas kompetens i farozonen

Annika Norrgård, ls, Väståboland (Petra Örn)

Marina Räfsbäck, ls Närpes (Tomas Söderlund) Pamela Leka, ls, Esbo-Grankulla (Annette Lundström) Anna WahrenCederberg (ny), hs, Borgå (Pernilla Granlund) Malin Höglund-Snellman (ny), hs, Jakobstad (Linda Molander-Finell)

text: c-e rusk foto: tom ahlfors

Begränsad möjlighet till biämnen oroar – Vi upplever att vi inte blir hörda och behöver hjälp av lärarförbundet, sade fullmäktigeledamot Julia Liewendahl som presenterade en motion som inlämnats av Finlands svenska lärarstuderandes förening. Ämnet för motionen var nedskärningarna i möjligheterna att läsa biämnen vid klasslärarutbildningen vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV) vid Åbo Akademi i Vasa. Det är inte längre möjligt att som biämne välja exempelvis biologi, fysik eller kemi, utan endast några biämnen såsom specialpedagogik och gymnastik. Detta på grund av sparkrav som drab-

Sabina Lindholm-Järvinen, hs och gy, Tammerfors (suppleant Monika Malm-Granberg)

skiftet och sammanträder första gången i januari 2019.

Mångsidigheten inom de finlandssvenska klasslärarutbildningarna har minskat och kompetensen bland framtida lärare är i fara.

Sparkraven riktade mot universiteten får negativa följder för de svenskspråkiga lärarstuderandena. FSL:s fullmäktige uppmanar lärarutbildningarna att värna om sin grunduppgift, att utbilda kompetenta klasslärare.

FSL:s förening för lärarstuderande, FSLF, är bekymrad över den negativa utvecklingen inom klasslärarutbildningen både vid Åbo Akademi och Helsingfors univer-

bat FPV. – Det behövs inte 80 nya klasslärare årligen som har gymnastik som biämne, tillspetsade Liewendahl.

– Klasslärarutbildningen kommer att förlora sin mångsidiga karaktär, menade FSLF i sin motion.

Fullmäktige noterade att FSL har begränsade möjligheter att påverka universitetens ekonomi, men kan exempelvis initiera träffar med dekanus för lärarutbildningen inom både Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Dessutom kan förbundet föra fram sin oro över den framtid som utmålas i motionen, konsta-

sitet. FSL:s fullmäktige skriver under oron. Sparkraven och det faktum att de finlandssvenska lärarstuderandena nu delas upp på två enheter, begränsar möjligheten till biämnesstudier.

Vid Åbo Akademi i Vasa kan studerandena välja mellan allt färre biämnen och vid Helsingfors universitet erbjuds långt ifrån alla kurser på svenska och man måste konkurrera om kursplatser med de finskspråkiga studerandena.

Vi behöver klasslärare med en bred ämneskompetens efter-

terade fullmäktige och godkände motionen. (Se uttalandet nedan.)

Nytt för detta fullmäktigesammanträde var att det var möjligt att inlämna initiativ. Till fullmäktige hade inkommit tre initiativ. Ett av dem fokuserade på att skolan bör fostra lyckliga individer med förmåga att njuta av livets alla nyanser i stället för tekniskt kunniga, men empatilösa människor. Fullmäktige konstaterade att varje lärares strävan är och bör vara att eleverna blir lyckliga och empatiska, samtidigt som de är tekniskt kunniga.

Ett annat initiativ tog upp frå-

som det har en direkt inverkan på kvaliteten på undervisningen i vår grundskola. Klasslärare kan undervisa i 16 olika ämnen och för att garantera kunskaper i dessa måste universiteten erbjuda en bred palett av biämnesstudier.

Tyngdpunkten i de biämneshelheter som erbjuds får inte förskjutas från fördjupade ämneskunskaper till studier i pedagogiska metoder och ledarskap. FSL:s fullmäktige anser att det finns orsak att se upp för att yrkeskåren inte blir för homogen.

gan om våld som riktas mot lärare och efterlyste en öppen diskussion för att hjälpa dem som far och farit illa. En angelägen fråga noterade fullmäktige som på sitt sammanträde godkände förbundets verksamhetsplan för 2019 där yrkeskårens arbetshälsa och välmående är ett centralt tema.

Ett tredje initiativ uttryckte oro över ojämlikhet mellan skolors tillgång på digital apparatur. Det är svårt för en lärare att hänga med i den tekniska utvecklingen om de rätta verktygen saknas. tom ahlfors

Studerandena måste också garanteras understöd för studier utöver miniminivån på 300 studiepoäng, för att sporra till fördjupning. Här behöver finansieringen till universiteten korrigeras.

Under fullmäktiges höstmöte i Tammerfors den 14–15 november 2018 godkändes en motion, inskickad av lärarstuderandenas förening FSLF, som yrkar på att förbundet konkret ska ta itu med den negativa utvecklingen inom lärarutbildningen och värna om kompetensen bland framtidens lärare.

8

29.11.2018 • Nr 19

Sören Lillkung, VD för Kulturfonden, varnar för övergödning och tror på arbete över språkgränserna.

Verkligheten är idag flerspråkig. foto: laura mendelin

Sören Lillkung i ny roll Sören Lillkung har landat i sin roll som verkställande direktör för Svenska kulturfonden.

Han har en mångsidig bakgrund främst inom musikens och teaterns värld, men han har också hunnit med mycket annat. Inom musikteatern har han haft ca 70 roller.

I Uppslagsverket Finland, som producerades av Svenska folkskolans vänner, kallas han sångare (baryton) och skolman. Känner du igen dig i benämningen ”skolman”?

– Står det verkligen så? Nog kan det stämma delvis då jag ju faktiskt har jobbat med utbildning av olika slag och på olika nivåer i snart 30 år, säger Sören Lillkung.

Det hampar sig som så att vi träffas den 6 november, alltså Svenska dagen. Det är ett kul sammanträffande, för Kulturfonden är ju en av de stora aktörerna när det gäller att backa upp och även initiera satsningar som stärker finlandssvenskheten.

Bekant miljö Rätt långt handlar det förstås om pengar. Kulturfonden delar i år ut ca 38 miljoner euro och därmed är fonden störst, då man ser till de finlandssvenska fonderna och stiftelserna. Kulturfondens kapital ägs och förvaltas av Svenska litteratursällskapet, som enligt uppgift förfogar över en större förmögenhet än Nobelstiftelsen i Sverige.

Men Kulturfonden strör inte ut pengar till höger och vänster, inskärper Sören Lillkung. Han efterträdde i våras Leif Jakobsson som VD för Kulturfonden, en fond som inte är en ny bekantskap för honom.

– Jag jobbade på kulturfonden som projektombudsman år 2009–12.

Tog projektet slut?

– I själva verket avslutade jag tjänstgöringen litet i förtid, för jag hade så många uppdrag inom musikteatern, säger Lillkung.

Det är uppenbart att kärleken till mu-

siken och musikteatern, och närmare bestämt sången och körsången, har gått som en röd tråd i hans liv. För den stora publiken är han mest känd för sin gestaltning av den inbitne lagväktaren Javert i musikalen Les Miserables.

Denna huvudroll har handhaft i uppsättningar på svenska i Åbo och på finska i Helsingfors och Tammerfors. År 2013 sedan märkte Sören Lillkung att det blev litet för mycket av det goda. På dagarna skötte han sitt uppdrag som enhetschef vid yrkeshögskolan Novias kulturenhet i Jakobstad och efter jobbet bar det i väg till Tampereen Teatteri, där han var medverkade i Les Miserables.

– Jag ställde väldigt stora krav på mig själv. Jag tänkte att i kväll ska jag sjunga och agera ännu bättre än under förra föreställningen. Belastningen blev för stor och därtill insåg jag att jag lockades allt mera av att utveckla musik-, konst och scenkonstutbildningarna i Jakobstad, berättar Sören Lillkung.

Sångarkarriären är för tillfället lagd på is.

– Nu sjunger jag endast för nöjes skull.

Mitt jobb på Kulturfonden är så pass krävande att det inte finns utrymme för andra engagemang, säger Lillkung.

Läsningen högt i kurs Alla yrkesmänniskor har rätt och kanske till och med en skyldighet att sätta sin prägel på jobbet. Musiken och teatern är en del av Lillkungs personlighetspalett, men också läsningen finns med.

Nyligen deltog jag i ett PISA-seminarium, som öppnades av Sören Lillkung som tog fasta på läsningen och förmedlade en bild av VD som ung.

Han lyfte speciellt fram bokserien med Tvillingdetektiverna, där Klas och Göran Bergendahl råkade ut för ett och annat. I en text i den färska finlandssvenska bokkatalogen lyfter Lillkung fram läsningen i närmast lyriska ordalag.

Kommer läsningen att synas i Kulturfondens verksamhet?

– Självklart! Vi har många projekt, som lyfter fram läsningen. För vi talar ju om en grundläggande sak, säger Lillkung.

Vilken roll har Tvillingdetektiverna haft för dig?

– Jag växte upp i Jakobstad och det var genom läsningen av bl.a. just Tvillingdetektiverna som jag lärde mig att uttrycka mig.

Jag lärde mig att bli förstådd, säger Lillkung.

Tvillingdetektiverna må stå som ett exempel, för det visar sig snabbt att han också är väl insatt i andra bokserier i B. Wahlströms bokförlag.

Måste kunna skriva Läsningen och skrivningen hör förstås ihop. Det märkte Lillkung senast då han sökte sig till Åbo Akademi för att idka studier i statsvetenskap.

– Om du inte kan skriva är du körd! Läsningen ger också en grund för skrivningen, som bygger på att man komprimerar en stor mängd text till en egen, kortare text, säger Lillkung.

Kulturfonden har sina fingrar med i många spel. Aktiviteterna har ökat i takt med att fonden har allt mera pengar, som kan fördelas.

Där som fonden länge har var en strikt finlandssvensk angelägenhet är det inte längre så. Idag stöder fonden många projekt och verksamheter, som överskrider språkgränsen. Eller snarare språkgränserna. Idag är det förlegat att tala om tvåspråkighet, utan nu handlar det om en flerspråkig verklighet.

Över språkgränserna Fondens strategiska program Hallå! är ett gott exempel på de nya vindarna. Programmet, som sträcker sig över åren 2018– 21, syftar till att främja lusten att kommunicera på svenska eller finska. Sammanlagt satsar fonden sex miljoner euro på Hallå!.

– Det var första gången som det var möjligt att inlämna en ansökan på finska, säger Sören Lillkung.

Intresset visade sig vara överväldigande

stort. Sammanlagt inlämnades i våras 285 ansökningar och sammanlagt ansöktes om 48 miljoner euro!

VD Sören Lillkung upplever att vägvalet är korrekt.

– Vi bör vara försiktiga med att bygga upp illusioner om den egna förträffligheten, säger han och motar därmed ett inskränkt reservatstänkande.

– Vi bör vara öppna åt alla håll, säger Lillkung.

Varnar för övergödning Han talar själv om risken för övergödning, som emellertid inte är överhängande då det gäller barn.

– Vi satsar mycket pengar på kulturverksamhet för unga. Kultur i skolan, Kulturkarnevalen och Skolmusik är exempel på detta. Det handlar om inkluderande verksamhet, där alla får vara med, säger Lillkung.

Men när gäller verksamhet i vuxen ålder gäller andra regler. Och då kommer övergödningen med i bilden.

– Då handlar det om konkurrens med andra. Det får inte vara för lätt att få bidrag för t.ex. professionell, konstnärlig verksamhet, som i värsta fall inte håller måttet, säger Lillkung.

För några år sedan fördes en diskussion om just detta fenomen i teatervärlden.

– Konstutövare måste ställa sig frågor såsom ”Behövs det jag gör?” och ”För vem gör jag detta? För mig själv eller för publiken?”.

Bidragen får inte leda till att frågorna inte ställs, säger Lillkung.

Grunden heter bildning Kommer bildningen alltjämt förbli ett bärande element i Kulturfondens verksamhet?

– Svaret är ja. Bildningen är en grundsten och bildning utgör en väg till en sund självkänsla, säger Lillkung.

Hur annars? Identitet och självkänsla är besläktade begrepp. c-e rusk

9

29.11.2018 • Nr 19

Kvevlax satsar på kreativa lärmiljöer

I

över två år har det planerats, rivits, byggts och flyttats. Men nu är etapp ett av Kvevlax lärcenter äntligen klar.

– Det har varit en hektisk period men samtidigt också mycket givande.

Och vi gillar verkligen våra nya utrymmen som kommer att betjäna oss väl i framtiden, säger Ulrica Nyström, rektor för Kvevlax skola.

Ifjol inleddes byggandet av Kvevlax lärcenter, som när det står helt klart nästa år kommer att inhysa närmare trehundra elever. Då stänger skolorna i Petsmo, Hankmo, Veikars och Kuni-Vassor och eleverna flyttar över till det nya lärcentret i Kvevlax. Vid centret finns också förskolan som blir gemensam för barn från de olika byarna.

Konkreta lärstigar Som bäst renoveras skolbyggnaden byggd 1980 där Kvevlax skola och Kvevlax konst- och hantverksindustriskola hade sina utrymmen. De är just nu helt utblåsta och renoveras från grunden.

Det här läsåret har vi tillfälliga lösningar och alla klasser är nu inhysta i den nybyggda delen.

– Vi tränger ihop oss nu men det går eftersom vi har aningen färre elever nu än vanligt, kring 130 stycken. Förra året höll hela skolan till i byggnaden från 1980, berättar Nyström.

I lärcentret finns en tanke om att elevernas väg i byggnaden går längs en lärstig. Lärstigen symboliseras av att golvet har ränder som växlar i olika färger beroende på var på stigen man befinner sig.

I nybyggnaden finns utrymmen för förskolan, årskurserna 1–3 och elevvårdsutrymmen.

– Elevvården har en egen sidokorridor med utrymmen för speciallärarna, kurator och hälsovårdare. Dessa utrymmen kommer sedan mitt i hjärtat av lärcentret, så att alla har nära till dem. Åk 4–6 får plats i den del som nu renoveras. Där blir också utrymmen för färdighetsämnen som musik och slöjd samt matsal och kommunens

Vi tränger ihop oss nu men det går eftersom vi har aningen färre elever nu än vanligt ULRICA NYSTRÖM Rektor för Kvevlax skola

I höstas flyttade Kvevlax skola in i den första delen av det nya lärcentret. Toppmoderna utrymmen med flexibla och kreativa lärmiljöer. Nu byggs den andra delen och nästa läsår inleder drygt 290 elever sin skolgång i Kvevlax.

bibliotek. Skolan är planerad för 18 basgrupper.

Alkover för läsning I lärcentret finns öppna aulor och korridorerna utanför klassrummen kan nästan inte beskrivas som traditionella korridorer. Utanför ett av klassrummen finns en läsalkov med bänkar i två rader där några elever ligger och läser.

Den här vrån är ett exempel på en annorlunda lärmiljö som ritades in av arkitekten.

– Det har diskuterats mycket kring lärmiljöer och de finns med i läroplanen. Vår tanke har varit att det överallt i skolan ska finnas lärmiljöer som ger eleverna möjligheter att vara aktiva och använda varierande arbetssätt, förklarar Nyström. Eleverna har också getts möjlighet att rita och berätta hurudana miljöer de skulle vilja jobba i.

Ett exempel på en annan liten lärmiljö är några mjuka bänkar utanför ett klassrum där två pojkar sitter och läser.

– Vi har flera olika typer av sittgrupper och soffor både i klassrummen och i aulorna.

I anslutning till varje årskurs finns också ett mindre grupprum.

I de här rummen kan grupper på 6–8 elever utföra sitt arbete.

Väggen kan öppnas I ett klassrum har årskurs 6a undervisning. I det andra rummet bredvid sitter parallellklassen 6b.

Väggen mellan de båda klassrummen är i själva verket en vikvägg som kan öppnas så att de båda klasserna kan ha gemensam undervisning.

– Den här lösningen kommer att kunna genomföras i alla årskurser för 2 grupper. När mellanväggen öppnas kan lärarna vara kompanjonlärare och undervisa två grupper tillsammans. Årskurs 2 har i år också den här möjligheten, men de jobbar fortfarande mest skilt. När det är möjligt öppnas väggarna och de får prova på att ha gemensam undervisning, säger hon.

Och fortsätter: – Allt handlar om hur väl grup-

 Så här kan det se ut i ett av Kvevlax lärcenter grupprum. Rektor Ulrica Nyström berättar att utgångspunkten med den nya skolan har varit kreativa lärmiljöer. Det här är ett exempel på en lösning, säger hon.

pen klarar av öppnare lärmiljöer.

Lärcentret ger möjligheter till varierande arbetssätt och det är nu möjligt att på ett helt annat sätt att hitta exempelvis en lugn vrå att sitta eller ligga och jobba. Men vi måste följa med och se hur det kommer att fungera i praktiken. Öppna lärmiljöer passar nämligen inte alla elever, säger Nyström.

Tyst i skolan!

Något som också har beaktats är akustiken. I de öppnare miljöerna finns ljudisolerande material som akustikskivor i tak och på delar av väggytor, heltäckningsmatta på en del av golvet och som inredningsdetaljer mobila tavlor, som samtidigt dämpar ljudet.

– Man märker att det är ganska tyst här. Jag är mycket nöjd över hur akustiken fungerar. Utrymmena är också ljusa och trivsamma.

I klassrummen finns också möjligheter att snabbt göra nya möbleringar.

Ungefär hälften av möblerna är nya nu i första skedet. Det här ger oss möjlighet att under innevarande läsår pröva på vilka typer av möbler som fungerar för våra elever, berättar Nyström.

– Vi har valt bord med hjul som nya möbler, vilka gör att man enkelt kan möblera om. På det här viset går det också att skapa flexibla lösningar eftersom behoven varierar från år till år.

Lärarna aktivt med I egenskap av rektor har Ulrica Nyström varit mycket aktivt med i planeringen och förverkligandet av projektet. Hon har också varit lärarnas representant i kommunens byggarbetsgrupp.

– Jag har hela tiden bollat tankar tillbaka till lärarna och arkitekten har varit lyhörd för våra

önskemål. Det är vi lärare som ska arbeta här och arkitekten har försökt förverkliga detaljer och helheter utgående från våra funderingar. I inredningsplaneringen har representanter från alla berörda byskolor medverkat.

Trots att byggandet och planeringen av det nya lärcentret tagit mycket tid är Nyström glad över att få vara delaktig i att bygga upp någonting nytt.

– Det har varit spännande och lärorikt att få vara med i en dylik process. Det händer kanske bara en gång under ens lärarkarriär och för eleverna är det också mycket ovanligt att få flytta in i en ny skola. Så försöker jag tänka när det har varit mycket att ta ställning till – det gäller att se möjligheterna och det positiva, säger hon. text och foto: christoffer thomasfolk

10

29.11.2018 • Nr 19

kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

När vemodet rullar in November. ”Det är då det stora vemodet rullar in.” för att inledningsvis citera vispoeten Ted Ströms mästerverk från 1980-talet. Mest känd är låten med Monica Törnell, och de kalla syntharna i ljudmattan och basgången som hanteras med gummifingrar. Utanför mitt skrivrumsfönster grinar gråsvarta plogtiltor tandlöst i potatislandet mot en lika gråsvart duggregnshimmel, och det skymmer mot kvällen, innan det ens blivit ljust på morgonen.

Frågan är om det inte ändå varit skymning i vårt land i över tre år redan. Regeringens skuggor har fallit som skarprättarens bila under mörk medeltid. En vän till mig inom vårdbranschen har gjort en lista på regeringens yxhugg, och den är lång som ett nödår. Här kommer några plock ur den barkbrödskorgen: Längden på den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen minskades med 100 dagar, och villkoren för alterneringsledighet skärptes. Den subjektiva rätten till dagvård begränsades, och vuxenutbildningsstödet förkortades. Studiepenningens andel av studiestödet sänktes, och aktiveringsmodellen skar ner arbetslöshetsskyddet.

Anslagen för yrkesutbildning skars ner med 190 miljoner euro. En vård- och landskapsreform får kosta vad den vill blott vissa får bestämma. För de offentligt anställda minskades semesterpenningen med 30 procent under tre år, och arbetstiden förlängdes med 24 timmar.

Kanske är det novembermörkret som förblindar mig, men jag kan inte se att vi haft någon som helst löneutveckling på snart femton år, utan snarare bara avveckling.

Rent konkret betyder det att enbart den bortklippta semesterpenningen gör att jag personligen betalar 2 654 euro netto åt regeringen på mina många gånger surt förvärvade inkomster, samtidigt som jag i finländsk press läser om att statsministerns privata firmor och dotterbolag får miljoner i statsstöd, och att var tionde grundskoleelev går i tillfälliga utrymmen såsom baracker och andra trånga prång.

Kanske är det novembermörkret som förblindar mig, men jag kan inte se att vi haft någon som helst löneutveckling på snart femton år, utan snarare bara avveckling. Mat, värme, boende, varor och tjänster stiger med långt högre procentenheter än vad som finns i lönekuvertet. Den tiden då läraren på landsbygden fick potatisland, mulbete och en ko som löneförmån må väl snarast återkomma.

Men innan dess är väl frågan om vi borde sala ihop till ännu en flygresa till Bryssel där de politiska elefanternas kyrkogård växer så det knakar.

I över 400 år har rikskansler, greve Axel Oxenstiernas bevingade citat hållit sträck: ”Vet du inte med hur lite förstånd världen styrs?”. Han var drottning Kristinas förmyndare efter det 30-åriga kriget då Gustav II Adolf stupade vid Lützen den sjätte november. ”Böja, men inte bräcka” är ett annat citat som tillskrivs statsmannen ”herr Axel”, som han kallade sig själv. Nu är det november igen, så inte undra på att det stora vemodet rullar in. Vi kanske böjs, men inte bräcks vi, för i april lyser nog solen igen.

Kriterier för 5,7 och 9 ska öka likvärdigheten Utbildningsstyrelsen eftersträvar en mer likvärdig slutbedömning inom den grundläggande utbildningen genom att fastställa kriterier också för vitsorden 5, 7 och 9.

I kriterierna beskrivs vad eleven ska kunna för att uppnå det ifrågavarande vitsordet. För närvarande definieras kunskaper endast för vitsordet 8. Likvärdigheten i bedömningen och jämförbarheten av vitsord har väckt oro både bland sakkunniga inom utbildning och i familjer.

I juni inledde Utbildningsstyrelsen arbetet med att definiera mer exakta och nationellt bindande kriterier för slutbedömningen fram till våren 2020.

Som stöd för arbetet med kriterierna har Utbildningsstyrelsen tillsatt en expertgrupp som utgående från forskningsdata ska utarbeta ett underlag för att definiera kriterier för de olika läroämnena.

Utbildningsstyrelsen har i enlighet med expertgruppens förslag beslutat att kriterierna ska utarbetas för vitsorden 5, 7 och 9 utöver de nuvarande kriterierna för vitsordet 8.

Utbildningsstyrelsen bjuder in

Tidtabellen är planerad så att de nya kriterierna kan tas i bruk under läsåret som inleds 1.8.2019. bland annat utbildningsanordnare, lärare, ämnesföreningar och lärarutbildare till flera rundabordsdiskussioner om bedömning. Vid diskussionerna presenteras hur arbetet framskrider och arbetet med att definiera kriterierna främjas i brett samarbete.

Lärare, elever och vårdnadshavare har haft möjlighet att utrycka sina åsikter i en tankesmedja på webben om bedömningen och behovet av bedömningskriterier. Totalt deltog över 13 000 personer. Både lärarna, eleverna och vårdnadshavarna

betonade vikten av att öka likvärdigheten.

Enhetlig praxis, jämställdhet och samarbete lyftes fram som viktiga teman. De svarande ser det som viktigt att beskriva kunskapsnivån speciellt för vitsordet 5.

Eleverna anser att rättvis bedömning innebär att det finns flera sätt att påvisa sitt kunnande och alla elever bemöts jämlikt.

Utbildningsstyrelsen samlade också in kriterier som utarbetats lokalt i kommuner eller skolor.

Flera exempel från olika delar av Finland erhölls. I de flesta fall har man utarbetat kriterier för vitsorden 5 och 6.

De nya riktlinjerna för slutbedömningen träder i kraft 2020.

Utbildningsstyrelsen utarbetar de ändringar som behöver göras i läroplansgrunderna i och med kriterierna för slutbedömningen. Ändringarna i läroplansgrunderna görs så att de kräver så lite lokalt läroplansarbete som möjligt.

Arbetet med att utarbeta kriterierna inleds med att definiera den kunskapsnivå som krävs för vitsordet 5.

Tidtabellen är planerad så att de nya kriterierna kan tas i bruk under läsåret som inleds 1.8.2019.

Ännu hinner du satsa på Topelius!

Topeliusåret lider snart mot sitt slut, men aktuell och rolig att jobba med är och förblir han, Zacharias.

Den 26 november publicerar barnredaktionen vid Svenska Yle en fartfylld och lätt dramatiserad Topeliusdokumentär på Yle arenan: Det var här det hände – Topelius och de osynliga barnen.

Dokumentären är femton minuter lång och kan om man vill kombineras med det Topeliusmaterial som Yles Vetamix-redaktion publicerade på svenska.yle redan till Topelius 200-årsdag i februari.

Programmet är en del i en satsning på historia för barn, och bygger på en form av platspedagogik – därav namnet: Det var här det hände.

Tidigare har en del som behandlade Finlands självständighet publicerats. Programmen ligger på arenan under en obegränsad tid och får gärna användas i undervisningen. monica vikström-jokela

11

29.11.2018 • Nr 19

Snabbdonationer öronmärks för kultur

lediga jobb Vi söker en rektor från och med 1.8.2019 Kotka Svenska Samskola, med fortgående anor från 1885, är en privat enhetsskola med åk 1–9 i grundskolan och gymnasiet. Vi ansvarar för den svenskspråkiga undervisningen i Kotka och Kymmenedalen. I år är vi totalt 130 elever och studerande och vi är 23 anställda varav 15 heltidsanställda lärare.

Som rektor för Kotka Svenska Samskola förväntas du leda det pedagogiska och det administrativa arbetet samt se till att enheten arbetar mot gemensamma mål under stimulerande samverkansformer. Du arbetar tillsammans med medarbetarna i förändrings- och utvecklingsarbete och är lyhörd för idéer och förslag.

Du arbetar aktivt i ett delat ledarskap och utvecklar visioner och tydliga mål för verksamheten i dialog med medarbetarna samt leder det systematiska kvalitetsarbetet och ansvarar för att verksamheten kontinuerligt följs upp och utvärderas.

Som rektor för Kotka Svenska Samskola har du ett helhetsansvar för den svenskspråkiga utbildningen i regionen och är rapporteringsskyldig till Garantiföreningen för Samskolan.

Mera information på skolans hemsida www.kotkasamskola.com.

Behörighetskrav och lön enligt privata undervisningssektorns kollektivavtal.

DIALOG 2019 7 - 8 februari i Mariehamn Välkommen på seminarium och mässa till Åland!

Dialog 2019 har fokus på delaktighet och hålls på Alandica kultur och kongress. Seminariet vänder sig till lärare, skolledare, tjänstemän och politiker.

Vi bjuder på föreläsningar om: • Lärares lärande Helhetsskapande undervisning Könsroller Läsning i ett digitalt samhälle Programmering och gamification i skolan

• • • •

Ett axplock bland våra föreläsare: Jenny Edvardsson, Fredrik Zimmermann, Katarina Graffman, Bengt Wahlström och Rolf Sundqvist Program och anmälan uppdateras fortlöpande på

http://www.utbildning.ax/fortbildning/seminarier/dialog-2019.

Utbildnings- och kulturavdelningen

Ansökningarna skickas till rektor@kotkasamskola.com eller Kotka Svenska Samskolas Garantiförening r.f., Keisarinmajantie 9, 48230 Kotka senast tisdag 15.1.2019 kl. 12.00.

Svenska kulturfonden har under cirka tio år gett bidrag till skolor, daghem, bibliotek och vårdenheter som vill engagera en konstnär eller kulturarbetare. Kulturpaketen är populära – det finns ett tydligt behov av kulturupplevelser på svenska.

Kulturfonden gör det nu lätt att göra en donation för att fler barn, unga och vårdenheters klienter ska få uppleva kultur på svenska, i sin vardag. Idag öppnas kampanjen ”Något att tala med” och webbplatsen donation. kulturfonden.fi. Här kan alla med en – större eller mindre – donation lämna sitt avtryck på svenska i Finland.

Kulturfonden har från tidigare ungefär 480 donationer – många över hundra år gamla.

På webbplatsen donation.kulturfonden.fi kan Kulturfondens nya donatorer välja ändamålet för sin donation (Kultur i skolan, Kultur i dagis, Kultur på bibban eller Kultur i vården), storleken på bidraget (20, 50, 100, 250, 500 eller 1 000 euro) och till vilken region i Svenskfinland bidraget går.

Om du vill veta mera om tjänsten ta kontakt med Garantiföreningens ordförande Johan Bardy 0400 486060, rektor Anders Nordström 0440 555 290 eller vik. verksamhetsledare Jaana Stenberg-Pousi 05 2190 820.

infallet STADEN JAKOBSTAD Staden Jakobstad rekryterar

REKTOR FÖR KYRKOSTRANDS SKOLA Ansökan senast 10.12.2018 kl. 15:00 via www.kuntarekry.fi

FSS prioriterar klimatet Klimatförändringen och avgiftsfri utbildning på andra stadiet är de viktigaste målen för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS inför vårens riksdagsval.

Klimatförändringen är vår tids största hot. FSS anser att politikerna måste ta ansvar nu, innan det är för sent. Beslutsfattarna ska möjliggöra och uppmuntra till klimatsmart konsumtion, och utbildningssystemet ska fostra miljömedvetna medborgare, manar studerandena.

– Det krävs mindre prat och mer åtgärder, och det är upp till makthavarna att göra det möjligt att rädda klimatet, säger förbundsordförande Bicca Olin.

FSS jobbar för att utbildningen på andra stadiet ska vara tillgäng-

lig och avgiftsfri. Att fortsätta studera efter grundskolan ska inte vara en kostnadsfråga och ingen ska behöva välja bort ett studiealternativ på grund av sin ekonomiska situation.

– Ingen 15-åring ska tvingas fatta beslut om sin framtid utgående från sin socioekonomiska bakgrund, säger Olin.

FSS förutsätter att alla ska få vara med och välja våra beslutsfattare. Skolan ska ha aktiv roll i att stöda förstagångsväljare att avlägga sin röst. Det första steget i den riktningen är att utöka rösträtten.

– Vi kräver att rösträttsåldern ska sänkas till 16 år i alla val, säger Olin. c-e rusk

Räta på ryggen, lärare!

För en tid sedan hade jag möjlighet att prata med en lärare, som var rejält överraskad. Han var på väg hemåt från jobbet, då han fick ett samtal från en blomsterförmedling rörande en leverans.

Ingen födelsedag var aktuell liksom inte heller någon bröllopsdag. Så kanske det handlar om ett skämt, tänkte läraren.

Väl hemma konstaterade han att försändelsen bestod av ett stort fång långskaftade vita rosor, som åtföljdes av ett brev. En tidigare elev, som vid det här laget nalkades 40-årsstrecket med god fart, kom ihåg sin tidigare lärare i grundskolan med ett rejält blomsterfång.

Sagda elev hade som ung gått igenom en jobbig period och upplevde att speciellt en lärare fungerade som ett pålitligt stöd när det kändes som allra jobbigast. Tack för det, löd det centrala budskapet.

Läraren var förstås hedrad av utmärkelsen och mycket riktigt kom han ihåg denna elev. Precis som många lärare kommer ihåg sina elever, när de långt senare

träffar dem som vuxna.

Alla har vi gått i skola och alla kommer vi ihåg våra lärare. Minnena är förstås som blandade karameller, men det finns alltid profiler som vi minns med välbehag.

Profiler som har sagt eller gjort precis det rätta i olika situationer.

Lärare gör nämligen skillnad.

Och lärare lämnar spår. Alla får inte fång med vita rosor, men alla har gjort en insats för framtiden.

Tidigare i höst firades den internationella världslärardagen, som vid det här laget är en inarbetad och årligen återkommande händelse.

OAJ ordnade den 5 oktober en tillställning i Helsingfors, där man passade på att offentliggöra lärarfackets mål inför vårens riksdagsval. Listan över mål och strävanden är lång och omständlig, men så har ju också OAJ sina fingrar med i många spel.

Det är inte värt att på denna plats återge alla dessa mål, utan jag väljer att återge OAJ-ordföranden Olli Luukkainens reflektioner

rörande lärarrollen.

Han förmedlade i en intervju en bild av sin egen bildningsresa.

Han berättade om hur hans jordbrukarföräldrar var skeptiska till den unge Ollis planer på gymnasiestudier och därifrån vidare till lärarstudier.

Han har aldrig ångrat sitt yrkesval, som senare ledde till en facklig karriär på toppnivå.

Måhända han är rätt person att ge svaret på vad som driver lärare i deras yrkesgärning?

– En uppriktig vilja att hjälpa eleverna och studerandena, säger Luukkainen.

Vilken egenskap är viktig?

– Jag förespråkar naiv optimism! Lärare måste alltid tro på en bättre framtid.

I många länder förundrar man sig över det stora söktrycket till lärarutbildning i vårt land. Kanske det bottnar i att många unga vill göra skillnad och sätta spår? I namnet av naiv optimism. c-e rusk

12

29.11.2018 • Nr 19

Ingen vinner i detta spel Frustration kan ta sig olika uttryck. Mikko Tähkänen, lärare i matematik vid yrkessutbildningscentret Salpaus i Lahtis, har inte gett upp. Han ger igen.

Tähkänen ogillar regeringens återkommande och drastiska nedskärningar, som har genomförts trots vallöften om att utbildningens resurser inte rörs.

Vida spridda är ju fotografierna där de dåvarande partiordförandena Juha Sipilä (Centern) och Alexander Stubb (Samlingspartiet) inför förra riksdagsvalet håller upp skyltar där de ger utfästelser om att utbildningen får vara i fred.

I dagens läge vet vi att hela utbildningskedjan har utsatts för otaliga attacker. Tähkänen angriper regeringen på sitt lilla sätt. Han har gjort ett sarkastiskt brädspel om svikna löften och rådbråkade drömmar.

Det är ett spel, där det inte finns vinnare. Endast små och stora förlorare.

Ursprungligen gjorde Mikko Tähkänen spelet Koulutuslupaus – Koulutusleikkaus ( ung. Utbildningslöfte – Nedskärningar) som en avskedspresent till två kollegor. En fick sparken och den andra var visstidsanställd. Liknande händelser har utspelat sig i otaliga läroanstalter speciellt inom yrkesutbildningen.

Yle omtalar att Tähkänen har låtit trycka upp 500 spel. Han säljer dem själv, men också en del butiker tillhandhåller dem.

I grunden handlar det om ett spel med kort och spelpjäser. Studerandena och lärarna har inga egna kort, utan de har reducerats till spelpjäser.

Det behöver knappast sägas att i spelet talas inte om nedskärningar, utan om reformer. För så heter det

på det nyspråk, som politiker och andra koryféer gärna svänger sig med.

Sipilä-korten lovar inget gott. Ett exempel: Vi rör inte resurserna för undervisningen, utan drar endast ner på onödig service. Kommunerna må själva bestämma om hur pengarna används, anges i ett Sipilä-kort.

Konsekvensen är att spelaren ger sparken åt två speciallärare från valfritt stadium och för över dessa till arbets- och näringsbyrån. Två studerande överförs till högen med utslagna.

Sarkastiskt? Javisst! Sarkasmen och besvikelsen över regeringens agerande går som röd tråd genom spelet.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) behandlas föga nådigt i detta illustra spel. Hon reduceras till en nickedocka.

Ministern har för all del egna kort, men samtliga Sanni-kort inleds med frasen: Statsministern har talat.

Reformerna (läs: nedskärningarna) inriktar sig på olika områden inom utbildningen, men motiven är ständigt de samma: Så här har Sanni beslutat!

Mikko Tähkänen lär ha sänt spel till såväl Sipilä som Grahn-Laasonen, men han har enligt uppgift dock inte mottagit något tackbrev. text: c-e rusk foto: tom ahlfors

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) behandlas föga nådigt i detta illustra spel. Hon reduceras till en nickedocka.

Ministern har för all del egna kort, men samtliga Sanni-kort inleds med frasen: Statsministern har talat.

bakbrädet Artificiell intelligens lockar många. Nätkursen Elements of AI har visat sig vara den allra populäraste kursen genom tiderna i Helsingsfors universitet HU. Kursen, som ordnas i samarbete med teknologiföretaget Reaktor, är avgiftsfri och öppen för alla.

Omkring 100 000 personer har registrerat sig för kursen och av dessa har över 9 000 slutfört den, omtalar Helsingin Sanomat den 8 november.

Kursen ger två studiepoäng.

Nu satsar HU också på att erbjuda den i finsk version i namnet av demokratisering.

Omkring hälften av kursdeltagarna är finländare.

Premierad företagsamhet. Som enda finländska skola premierades Kristinestads högstadieskola med den europeiska utnämningen Årets entreprenöriella skola

i Wien, omtalar Syd-Österbotten den 15 november.

– Nu gäller det bara att vi hittar en lämplig plats för diplom och statyett, så alla kan se vad vi lyckats med, säger läraren i företagsfostran Margita Engelholm som tillsammans med bildningsdirektör Maarit Söderlund hämtade priset.

Det var Ung Företagsamhets rf:s europeiska takorganisation, JA (Junior Achievement) Europe som delade ut utnämningen för fjärde året i rad.

Totalt premierades 17 skolor från lika många länder.

Musikal med gemensamma krafter. Abiturienter vid Björneborgs svenska samskola och Vasa övningsskola har i år samarbetat kring en musikalproduktion. Syftet var att stärka svenskan via konstnärliga lärprocesser och

autentisk kommunikation. Initiativtagare och finansiär är Svenska Kulturfonden i Björneborg (SKiB). Musikalen DÖMD hade premiär den 16 november i Vasa och den 7 december i Björneborg.

Projektet har bestått av två delar, en som fokuserat på läskompetens, och en mer produktiv del där de studerande skrivit en musikal.

Svenska kulturfonden i Björneborg har i samarbete med Åbo Akademi i Vasa igångsatt ett tvåårigt interventionsprogram kallat Case BSS, vars syfte är att stärka svenskan i hela utbildningskedjan. ”Jag är mitt eget lärarlag”. Allt är inte stort i Sverige. Skolvärlden nr 9/18 berättar om Ammarsnäs skola, som torde vara den minsta skolan i Sverige. Skolan finns i Storsele kommun i Västerbotten

och har för tillfället sju elever.

– Jag kan inte luta mig tillbaka i ett arbetslag. Jag är mitt eget arbetslag, säger Jenny Sjöström, som är skolans enda lärare.

När hon kom till Ammarsnäs år 1996 hade skolan 22 elever och två lärare.

Wentzel gör skillnad.

Svenska Teaterns stipendie- och fördelningsnämnd utdelar i höst för första gången någonsin teaterpriset Skillnaden.

Priset tilldelas en person, som gjort en skillnad på det svenska scenkonstfältet i Finland. Prissumman är 10 000 euro.

Det första priset tillfaller Carl Gustaf Wentzel (bilden) , som grundade Teater Taimine år 2002.

Han har oförtrutet sedan dess fört ut nyskriven finlandssvensk dramatik till daghem och skolor i hela landet.

Wentzel drivs av en handfast idealism och utför storverk i det tysta varje dag, anges i prismotiveringarna.

Teater Taimine är en turnéteater för barn och ungdom grundad år 2002. Taimine turnérar i daghem, lågstadier, högstadier och gymnasier. Taimine producerar nyskriven finlandssvensk dramatik för barn och ungdom som lever i den finländska verkligheten.