Läraren 18 2019 by Tom Ahlfors

ledaren Lärarbrist? Testa med att locka med högre lön. Ю r sidan 2

21.11.2019 • Nr 18 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Hur behöriga är vi?

Var femte klasslärare i Nyland är obehörig medan andelen behöriga klasslärare i Österbotten är närapå 100 procent. Detta framgår ur en unik rapport som Finlands svenska lärarförbund har låtit göra. Ю r läs mera på mittuppslaget

illustration: sebastian dahlström

Fullmäktige diskuterade strejk och skolombud Ю r sidorna 4-5

Gul flagg i Billnäs

Svårt att få uppgifter om lärarläget FSL har gjort ett försök att få reda på hur lärarläget ser ut, men det visade sig vara svårt att få in uppgifter... Att låta bli att svara på grund av att det krävs stora personresurser är inte acceptabelt, då detta borde vara grundfakta för utbildningsanordnarna att bygga sin verksamhet på.

Billnäs skola i Raseborg flaggar både med grön och gul flagg. Den sistnämnda symboliserar en socialt hållbar tillvaro. –Ledstjärnan för oss är elevdelaktighet och att fokusera på elevernas styrkor, säger rektor Susanna Ojala. I Billnäs används också kamratmedling som handlar om att utbildade elever löser tillfälliga gräl och konflikter elever emellan.

CHRISTER HOLMLUND Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Ю r sidan 8

21.11.2019 • Nr 18

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Lärarbrist? Testa med att locka med högre lön Det råder fortsatt klasslärarbrist i södra Finland. När det gäller specialklasslärare är situationen etter värre. På ämneslärarsidan slår mätaren på rött då vi ser till lärare i matematik, fysik och kemi. I Österbotten är däremot klasslärarmarknaden mättad. Där i korthet den kartläggning över lärarsituationen i Svenskfinland som FSL har låtit göra. Rapporten beskriver för klasslärarnas del väl den situation som har präglat Svenskfinland i decennier. Att läget är utmanande i Nyland är ingen nyhet. I Helsingforsregionen försvåras rekryteringen av lärare ytterligare på grund av de höga boendekostnaderna. Inte heller det är någon nyhet. Lärarfacket har därför upprepade gånger talat för höjda löner i huvudstadsregionen. Kommunerna har dock kategoriskt blundat för möjligheten att locka lärare med konkurrenskraftiga löner. Av någon outgrundlig orsak har detta setts som en omöjlighet. Det råder också en skriande brist på lärare inom småbarnspedagogiken. I det fallet har kommunerna inte bara i Helsingforsregionen, utan

ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.lararen.fi NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,35 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

också på många håll i övriga Nyland, gått in för att höja lönerna i akt och mening att locka till sig behörig personal. I till exempel Esbo och Grankulla ligger den uppgiftsrelaterade lönen på omkring 2600 euro i månaden. Helsingfors höjer lönen för småbarnspedagogerna med 50 euro i månaden från och med årsskiftet, vilket gör att även de når en lönenivå på över 2600 euro. Vi talar alltså som summor som i stort sett ligger på samma nivå som grundlönen för en klasslärare. När det gäller lärare inom småbarnpedagogiken har kommunerna gjort det som lärarfacket har efterlyst i många år, d.v.s. gjort sig mera attraktiva som arbetsgivare. Och för tydlighetens skull: Småbarnspedagogerna är värda varje cent och euro. Det som är aningen besynnerligt är dock att när det gäller exempelvis klasslärare så har det varit omöjligt för kommunerna att höja lönerna för att locka till sig behörig personal. Ser man till lärarna inom småbarnspedagogiken går det bevisligen.

Att läget är utmanande i Nyland är ingen nyhet. I Helsingforsregionen försvåras rekryteringen av lärare ytterligare på grund av de höga boendekostnaderna. Inte heller det är någon nyhet.

Kolla dina medlemsuppgifter Kom ihåg att du själv kan uppdatera dina medlemsuppgifter i FSL:s medlemsregister via vår webbsida. Meddela oss också din privata e-postadress och telefonnummer. Detta är viktigt nu inför avtalsförhandlingarna. Lättast ändrar du dina uppgifter genom att logga in i FSL:s medlemsregister. Medlemsregistret hittar du via www.fsl.fi eller på adressen https://www.koodata.net/fsl/. Då du loggar in i registret behöver du ditt medlemsnummer (finns på OAJ/ FSL-medlemskortet) och slutdelen i din personbeteckning.

Har du bytt arbetsgivare? Om du har ny arbetsgivare, ska

du dessutom lämna in en ny fullmakt till din arbetsgivare. Också fullmakten kan du fylla i via vårt medlemsregister. Fullmakten vidarebefordras till din nya arbetsgivare, som sedan kan dra av medlemsavgiften direkt från lönen. Om du har en ny arbetsgivare, kanske du också måste byta lärarförening. Kolla med ditt skolombud eller via www.fsl.fi.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

21.11.2019 • Nr 18

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Hur svårt kan det vara?

”Strejkhotet är verkligt” En reform av organisationen samt förberedelser inför en eventuell arbetskonflikt. Bland annat det stod på agendan när lärarfacket OAJ:s fullmäktige sammanstrålade till höstmöte. – Snart är vi mitt uppe i en av de senaste decenniernas svåraste avtalsrundor, konstaterade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen i sitt öppningsanförande. Den stundande avtalsrörelsen innebär att man vässar beredskapen inom organisationen. Bland annat har OAJ:s fullmäktige gett OAJ:s styrelse fullmakt att fatta beslut om stridsåtgärder som gäller högst fem procent av medlemmarna. Om förhandlingsläget kräver det kan det också bli aktuellt med extra insatta fullmäktigemöten under våren.

Enklare organisation – tid för påverkansarbete, inte möten Också OAJ:s aningen snåriga organisation var under lupp på fullmäktigemötet.

– Organisationsstrukturen har i sin nuvarande form kommit till vägs ände. För den enskilda medlemmen är påverkansvägarna för krokiga och långa. Verksamheten kan kännas främmande eller omodern och många medlemmar upplever att de inte blir hörda – eller kanske att ingen vill lyssna. Tron på ett invecklat representativt beslutsfattande vacklar. Och nu går en massa tid och energi till en stor mötesrumba istället för till påverkansarbete, sade Olli Luukkainen

Li Anderssons nyckeltal Undervisningsminister Li Anders-

son framförde statsmaktens hälsning till OAJ:s fullmäktige. Hon sammanfattade utbildningens utmaningar med tre nyckeltal: 15. – 15% av årskullarna blir utan andra stadiets utbildning. 40. – Sysselsättningsgraden bland de som saknar andra stadiets utbildning ligger på 40%. 80. – I framtiden förutspås 80% av arbetsplatserna kräva en högskoleutbildning. – De här siffrorna upprepar jag i alla sammanhang, sade Andersson. mattias fagerholm

Läraren i ny tappning Tidningen Läraren fyller i år 125 år. Föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utges redan år 1894. Det gör Läraren till en av de äldsta facktidskrifterna i vårt land. Jubileumsåret till ära har Läraren förnyat sin webbplats. Tanken är att i större utsträckning än tidigare publicera redaktionellt material även i digital form. Tidningen Läraren kommer även framöver att ges ut på papper. År 2020 utkommer tidningen med 20 nummer. – Nya digitala landvinningar står inte i ett motsatsförhållande till en välgjord papperstidning, konstaterar chefredaktör Mattias Fagerholm.

Den som vill ha nyheter direkt i mobilen kan kostnadsfritt ladda ner FSL:s app Lärarrummet. Även där publiceras nyheter från Lärarens webb. Läraren har, som ett led i 125års firandet, vidtalat en handfull namnstarka personer att medverka med en kolumn. Kolumnerna publiceras också på Lärarens webbplats. I detta nummer har turen kommit till Tim Sparv, lagkapten för det finska fotbollslandslaget. Titta gärna in på www.lararen.fi/. Där kan du bland annat ge dina synpunkter på den nya webbplatsen. Läraren är den enda svenska tidningen i vårt land som är fokuserad på utbildningsfrågor.

 Tidningen Läraren, nu på en skärm nära dig.

Ibland känns det som ingenting händer och allt står stilla, även om jag och många andra ser behov av stödstrukturer kring vår utbildning. Sent ska jag glömma det samtal jag som ny ordförande för FSL fick från HBL hösten 2014. Journalisten ville ha siffror kring lärarutbildningen och undrade varför vi som organisation inte understödde en utvidgning av klasslärarutbildningen. Då samma diskussion dök upp igen under försommaren 2015 hade förbundet samlat ett bredare material för argumentation och kunde ge svar på tal och hänvisa till den undersökning som gjorts av Kari Nissinen och Jouni Välijärvi 2011 (Opettaja- ja opettajankoulutustarpeiden ennakoinnin tuloksia), där de gör en grundlig analys av läget 2011 och utgående från det skissar upp en plan över antagningen av lärarstuderande med tanke på det behov av lärare vi kommer att ha år 2025. Utbildningsstyrelsen har sedan 1999 med tre års mellanrum gjort undersökningar som heter ”Lärare i Finland” och numera ”Lärare och rektorer i Finland”. Tyvärr är den undersökningen endast riktgivande då svarsprocenten år 2016 låg på ca 66 procent, en andel som sjunkit betydligt från föregående undersökning 2013 då den var 89 procent. Också om svarsprocenten varit högre tidigare har den ändå aldrig varit heltäckande.

Varför kan vi i dagens digitaliserade värld inte ha en databas där vi kan snabbt och effektivt kan hitta information om lärarsituationen? Vi behöver registret för att veta hur många lärare som finns inom de olika lärarkategorierna. FSL har gjort ett försök att få reda på hur läget är, men det visade sig vara svårt att få in uppgifter som vi tycker borde vara lättillgängliga och något som utbildningsanordnarna borde ha stenkoll på, i synnerhet de som har obehöriga lärare. Att låta bli att svara på grund av att det krävs stora personresurser är inte acceptabelt, då detta borde vara grundfakta för utbildningsanordnarna att bygga sin verksamhet på. I och för sig fick vi oss berättat hur svårt det tidigare varit för Michaela Lithén via Åbo Akademi att samla in uppgifter då hon tidigare gjort det. Idag får jag ödmjukt konstatera att hon hade rätt. Det är oroväckande att utbildningsanordnarna eller våra utbildningsmyndigheter inte har bättre kontroll över lärarsituationen. En självklar följdfråga är: varför kan vi i dagens digitaliserade värld inte ha en databas där vi kan snabbt och effektivt kan hitta information om lärarsituationen? Vi behöver registret för att veta hur många lärare som finns inom de olika lärarkategorierna. Det finns en hel del register för många yrken, men inte för lärare. Vi har en lag om att det ska finnas ett riksomfattande register (Koski) där studieprestations- och examensuppgifter om den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen framgår. Nu måste vi göra något åt avsaknaden av tillförlitliga uppgifter om lärarsituationen. Vi har inte råd att vare sig överutbilda eller utbilda fel i det rådande ekonomiska läget. Nu måste vi genast inleda arbetet med att grunda ett lärarregister.

21.11.2019 • Nr 18

 Kent Ketomäki och Pia Pujol, båda från Helsingfors svenska lärarförening, var av samma åsikt på FSL:s fullmäktigesammanträde.

Jag är beredd att strejka! I stort sett alla FSL:s fullmäktigeledamöter är beredda att strejka. Det stod klart då fullmäktige samlades till höstmöte i Tammerfors. Bland annat den kommande avtalsrundan och förbundets verksamhetsplan och budget för år 2020 stod på agendan.

Det var OAJ:arna som tog FSL:s fullmäktigeledamöter på pulsen vad avtalsrörelsen gäller. Med OAJ:are avses FSL:s representanter i OAJ:s fullmäktige. Ett epitet som Inger Damlin protesterade mot. – Jag är FSL:are i OAJ, sade Damlin som sitter på FSL:s mandat i OAJ:s styrelse. Är du beredd att strejka för en löneförhöjning på 100 euro i månaden, ville FSL:arna i OAJ veta. Men ingen var beredd att ställa sig bakom det budet. Smärtgränsen gick någonstans vid 300 euro.

Solidaritet? Är du bered att strejka för andra lärargrupper? Den frågan fick genklang i FSL:s fullmäktige. Det var något som så gott som hela församlingen kunde ställa sig bakom.

– Vi är solidariska idag, konstaterade Petra Örn, ordförande för Åbo lärarförening. Fast hur är det med solidariteten när det kommer till kritan? När fullmäktige skulle ta ställning till om de hellre ser en allmän löneförhöjning eller en lokal eller central justeringspott så ställde sig de flesta bakom en allmän förhöjning. Något som tenderar att bibehålla de löneorättvisor som finns mellan olika lärarkategorier.

borde aldrig ha kommit till. Inte ökar ju exporten fast vi är i skolan 24 timmar i dygnet, sade Anders Johansson från Kustvägens lärarförening. Annika Norrgård, Väståbolands lärarförening, var för sin del inte nöjd med någondera svarsalternativet. – Jag vill ha bort kiky och få en löneförhöjning, sade Norrgård.

Mindre jobb eller mera lön? Vill du ha en lättare arbetsbörda eller mera lön? Fullmäktige nådde inte konsensus i den frågan utan nöjde sig med att konstatera att arbetsbelastningen är betydande. – Om en ny lärare går i väggen efter bara några år är det tydligt att bördan är för stor, sade fullmäktigeordförande Christoffer Sourander.

Nej till kiky

FSL år 2020

Enligt arbetsgivaren motsvarar de så kallade kiky-timmarna en löneförhöjning på 1,5 procent. Fullmäktige fick frågan om de hellre ser att man håller kvar de 24 kiky-timmarna och får en löneförhöjning på 1,5 procent alternativt att kiky-timmarna slopas. – Kiky-timmarna skall bort. De

På fullmäktigemötet klubbades även riktlinjerna för FSL:s verksamhet år 2020 igenom. Tidigare har de studerande inom FSL (FSLF) lyft fram svårigheten klasslärarstuderande att avlägga ett så kallat långt biämne, vilket ger dubbel behörighet och därmed även högre lön. Ville Arpo-

nen, FSLF-representant i fullmäktige ville veta hur frågan framskrider. – Universiteten är suveräna och vi kan inte påverka deras finansiering, svarade förbundsordförande Christer Holmlund. – Vi har träffat både ÅA och HU och de tycker att det funkar. De verktyg som vi har i verktygsbacken räcker inte. Vi behöver en slägga men har en pincett.

Kiky-timmarna skall bort. De borde aldrig ha kommit till. Inte ökar ju exporten fast vi är i skolan 24 timmar i dygnet.

Tvåspråkiga skolor?

ANDERS JOHANSSON Kustvägens lärarförening

Debatten om tvåspråkiga skolor seglar upp med jämna mellanrum. Senast i samband med Helsingfors planer på en nordisk skola. Johanna Räihä-Jungar fäste sig vid formuleringen ”förbundet är proaktivt i debatten om tvåspråkiga skolor” och ville veta vad det innebär. – Vi är proaktiva på det sättet att varje gång vi träffat beslutsfattare så säger vi nej till blandgrupper. Vi är emot språkexperiment och vill inte öppna lagstiftningen, förtydligade Holmlund. – Man ska rädda byskolor på andra sätt än att göra dem till språklaboratorier.

lärarförening, tackade styrelsen för att man i verksamhetsplanen lyfter fram de förändringar som präglar gymnasieutbildningen i form av läroplansarbete och ny gymnasielag. – Ni ser vår arbetsbörda, sade Lindgren. Hon fick flankstöd av Christoffer Sourander, som också är FSL:s representant i gruppen för den digitala utvecklingen av studentexamen. – Det här är ett akut problem. Gymnasiesoppan behöver en lösning, sade Sourander.

Gymnasiesoppan Annika Lindgren, Vasa svenska

text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors

21.11.2019 • Nr 18

Hur skall medlemmarna aktiveras i föreningarna?

Styrkan är aktiva medlemmar

Vi känner en allmän oro över medlemmarnas minskade aktivitet i föreningens verksamhet. Hur ska vi erbjuda sådana evenemang och aktiviteter som intresserar dem, dryftade fullmäktige vid sitt sammanträde.

– Ett förbunds livskraft ligger i att vi har medlemmar som verkligen bryr sig om att vi som förbund inte stampar på stället, utan att vi är i en ständig utvecklingsfas mot att göra vardagen bättre för våra medlemmar, sade FSL:s ordförande Christer Holmlund då han öppnade höstens fullmäktigesammanträde i Tammerfors i november.

Det är svårt att aktivera föreningsmedlemmar för olika uppgifter inom föreningen, noterar Vasa svenska lärarförening i ett initiativ. Det kan verka som om folk tycker att föreningsaktiviteten tangerar arbete mera än fritid. – Jag upplever att allt flera ser det på det sättet, säger Johanna Räihä-Jungar, viceordförande i Vasa svenska lf. – I Vasa har vi funderat på hur vi skall hitta personer som är intresserade av att ta sig an fackliga förtroendeuppdrag, allt från styrelsearbete i föreningen till att fungera som skolombud och i OAJ:s regionala föreningar. Det är inget nytt att medlemsaktiviteten är låg, trenden har funnit redan en tid, säger Johanna. Det har också visat sig vara svårt att locka stadens drygt tio svenska skolombud till föreningens styrelsemöten, trots två försök. – Styrelsen hade ingen diger agenda för de mötena, utan vi ville bara träffa skolombuden och erbjuda dem en möjlighet att få veta vad som är aktuellt just nu i styrelsens arbete. En del av skolombuden har också styrelsepost i föreningen och de var nog närvarande.

Besvärliga styrelseposter – Det kan dock vara besvärligt med dubbla poster, säger Johanna som själv innehar tre synliga poster inom Vasa svenska lf. Hon är viceordförande i styrelsen för föreningen, skolombud och fullmäktigeledamot i FSL. – Jag kan vara orolig för att andra känner att de inte får tillträde till de poster som jag besitter. Å andra sidan har det visat sig att det inte finns intresserade då de posterna bjuds ut. Den bristande aktiviteten på lokalplanet dryftades också i fullmäktiges utskott. En tanke framkastades om att styrelserepresentanter kunde besöka skolorna och presentera förningens verksamhet både för medlemmar och i rekryteringssyfte. Johanna Räihä-Jungar satt själv i informationsutskottet och kan bekräfta att problemet verkar vara allmänt förekommande inom FSL:s lärarföreningar. – Därför är jag glad att vår förening lyfte fram detta, också om vi inte inledningsvis tyckte att det är

 Johanna Räihä-Jungar, viceordförande för Vasa svenska lärarförening, har upplevt att det är svårt att engagera medlemmarna i föreningens verksamhet.

en så stor sak. I förebyggande syfte är det bra att diskutera det här, innan förbundet står inför en nedåtgående trend vad gäller medlemsrekryteringen. Vad gör man i styrelsen för att råda bot på det bristande intresset? Det är svårt att få folk till alla poster inom föreningen. – Vi har försökt ha en representant per skola i styrelsen för Vasa svenska lärarförening, berättar Johanna Räihä Jungar. Det betyder att den som vill eller skall avgå själv skall vidtala någon i kollegiet för uppdraget, vilket kan vara nog så svårt. – Om det inte finns vidtalade personer i förväg hittas det nog inte frivilliga på årsmötet som ställer upp. Tills vidare har spridningen emellertid varit ganska god. Ett särdrag för just Vasa svenska lärarförening är att så många lärarkategorier ingår. Akademilektorer, övningsskollärare, och grundskolornas och gymnasiernas lärare. Det här syns i aktiviteten. – Det är grundskolans och gymnasiernas lärare som är mest aktiva, säger Johanna Räihä-Jungar.

Klasslärarnas grundlön En geografiskt spridd trio bestående av ordförandena för lärarföreningarna i Kyrkslätt, Närpes-Kaskö och Väståboland yrkade i sin motion på att FSL måtte arbeta för att OAJ i kommande löneförhandlingar beaktar klasslärarnas grundlön som behöver en ordentlig lönejustering för att bättre motsvara utbildningsnivån samt den ökade arbetsmängden. Åbo lärarförening yrkade i sin motion på att FSL ska arbeta för att arbetsgivarnas rätt att bestäm-

ma om fördelningen av lokala justeringspotter ändras så att pengarna ifall samförstånd i förhandlingarna inte nås, fördelas jämt mellan samtliga av arbetsgivaren anställda lärare. Fullmäktige godkände bägge motionerna.

Lokala förhandlingar I vilka frågor i lokala förhandlingar finns det eller finns det inte ett förhandlingsutrymme, undrade Nykarleby lf i sitt initiativ. Nykarleby inledde nyligen samarbetsförhandlingar då stadens ekonomi gått på minus de senaste åren. Kompromissförslaget blev slutligen att staden uppmanar personalen att ta tjänstledighet utan lön i 6 dagar före 31.7.2020. Gör man inte det förbehåller sig arbetsgivaren rätten att permittera lärarna i sju dagar. Det finns fall där medlemmar skulle föredra ett sparavtal i stället för permittering, konstaterade föreningens fullmäktigeledamot Gun-May Liljedahl. FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström välkomnade initiativet och framhöll att förbundet vill stöda sina förtroendemän och huvudförtroendemän. – Det vore bra att ha klara förhandlingsramar kring spelrummet i förhandlingarna. FSL säger dock nej till sparavtal med frivillig tjänstledighet utan lön, som är en överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren där båda parterna har ett lika stort ansvar för slutresultatet. En permittering är däremot ett ensidigt beslut av arbetsgivaren, som därmed även ensam bär ansvaret för följderna. text och foto: tom ahlfors

Styrkan och utmaningen i förbundet är aktiva medlemmar, skolombud och föreningar. – Ett litet led i det är att införa tidsenliga föreningsstadgar nästa år, men den stora utmaningen är att få en facklig låga att brinna på alla nivåer. – Vi lever i en tid där vi har många bollar i luften och det är en utmaning för oss alla att fånga just rätt boll för att kasta upp den i luften igen. Samtidigt måste vi ibland släppa en del bollar då de är mindre viktiga just nu för att sedan igen plocka upp dem för att aktivt jobba med ärenden som kanske legat i skymundan en tid, sade Holmlund. – Vi bör forma noggranna åsikter, riktlinjer och planer för förbundet. Tydlig vägkost frånfullmäktige underlättar styrelsens och förbundskansliets arbete med

Vi bör forma noggranna åsikter, riktlinjer och planer för förbundet. CHRISTER HOLMLUND

att verkställa det som beslutats här. Under de kommande förhandlingarna kommer vi inte att få se inkomstpolitiska helhetsuppgörelser, sade Holmlund. – Förhandlingarna förs i ett försämrat ekonomiskt läge där den allmänna opinionen är att det inte nu heller finns rum för att ge de offentligt anställda en lön de är förtjänta av. Ett kommunalt löneprogram kunde bibehålla attraktionskraften i lärarjobbet så att lärarna väljer att jobba kvar inom den offentliga sektorn. I samband med de kommande förhandlingar skall FSL se över sin organisationsberedskap, ett arbete som redan är inlett men som kommer att synas mera konkret inom en snar framtid, utlovade Christer Holmlund.

Nu måste lärarna få sitt! För att bibehålla läraryrkets attraktionskraft ska lärarnas löner vara konkurrenskraftiga, vilket bör prägla de kommande löneförhandlingarna, konstaterade FSL:s fullmäktige vid sitt höstsammanträde. Antalet sökande till de finskspråkiga lärarutbildningarna i Finland minskade märkbart i år, vilket ännu inte syntes vid de svenskspråkiga utbildningarna. Det är således inte för sent för en lönepolitisk satsning som garanterar läraryrkets attraktionskraft. Många kommuner har höjt lönen rejält för lärare inom småbarnspedagogik för att råda bot på lärarbristen inom småbarnspedagogiken. FSL:s förbundsfullmäktige anser att samma princip även ska tillämpas för att råda bot på bristen på lärare. Fullmäktige förvånar sig över att man inte fört fram löneförhöjningar som en lösning på lärarbristen. Förbundsfullmäktige kräver att de arbetstimmar som konkurrensavtalet förde med sig bör slopas eller kompenseras utan att detta

 Styrelseledamot Sune Alén, Ålands lf, slår ett slag för höjda lärarlöner. foto: tom ahlfors

avspeglar sig på övriga förhandlingsresultat. Ett löneprogram för att minska löneskillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn är ett klart mål som FSL:s förbundsfullmäktige sätter för förhandlingarna. Den offentliga sektorn skall inte alltid ge avkall på sina krav. Nu måste även lärarna få sitt!

21.11.2019 • Nr 18

Artikelns vinjett ligger inte på topp, utan på 83 % av spalthöjden – samma som andelen behöriga av den aktiva finlandssvenska lärarkåren.

lärarläget 2019 ÖSTERBOTTEN 98% behöriga klasslärare

Lärarbristen består i södra Finland Var femte klasslärare i Nyland är obehörig. Ser man till antalet behöriga specialklasslärare i regionen är statistiken ännu dystrare. Det visar den kartläggning över lärarsituationen i Svenskfinland som Finlands svenska lärarförbund har låtit göra. I Österbotten är däremot andelen behöriga klasslärare närapå 100 procent.

92% behöriga ämneslärare

94% behöriga speciallärare

93% behöriga specialklasslärare

EGENTLIGA FINLAND 86% behöriga klasslärare

84% behöriga ämneslärare

83% behöriga speciallärare

Johanna Heidemann-Poynton har för FSL:s räkning genom en enkät våren 2019 samlat in uppgifter om lärarbehörigheten i de finlandssvenska skolorna. Vid tidpunkten fanns det 309 svenskspråkiga skolor i Finland. Av dessa svarade 245 på undersökningen. Totalt finns uppgifter på 2362 lärare. Värt att notera i sammanhanget är att det saknas, eller finns sparsamt med uppgifter från vissa kommuner. Bakgrunden till kartläggningen är den lärarbrist som i många år gjort sig påmind i södra Finland och som har resulterat i en diskussion om dimensioneringen av lärarutbildningen och det verkliga behovet av lärare i Svenskfinland. Tillförlitliga uppgifter har varit en bristvara i debatten.

Klasslärare fortsatt bristvara i söder 50% behöriga specialklasslärare

NYLAND 83% behöriga klasslärare

88% behöriga ämneslärare

70% behöriga speciallärare

58% behöriga specialklasslärare

ÖVRIGA FINLAND 92% behöriga klasslärare

87% behöriga ämneslärare

90% behöriga speciallärare

80% behöriga specialklasslärare

undersökningens fyra geografiska kategorier är Nyland, Egentliga Finland, Österbotten och övriga Finland (alla svenskspråkiga skolor utanför de förstnämnda områdena samt Åland).

Totalt 885 klasslärare medverkar i undersökningen. Av dessa är 788 (89%) behöriga. Som det många gånger tidigare har konstaterats är det i södra Finland som bristen på behöriga klasslärare är störst. Av de 400 klasslärare som besvarade enkäten i Nyland var 323 (81%) behöriga. Det innebär att 4 av 5 klasslärare har formell behörighet. Att hitta behöriga klasslärarvikarier är följaktligen även knepigt i Nyland. 61% av vikarierna är obehöriga. Enligt kartläggningen skulle det behövas 77 klasslärare för att täcka behovet. I den siffran inbegrips även vikariaten.

Snudd på full pott i Österbotten I Österbotten deltog 372 klasslärare i undersökningen Av dessa var 364 behöriga vilket innebär en behörighetsprocent på 98. Också det österbottniska vikariebehovet fylls långt med behöriga krafter. 81% av vikarierna är behöriga. I praktiken är marknaden mättad och behovet av ytterligare behöriga klasslärare i Österbotten är obefintligt.

Hyfsat i Åboland och övriga Finland Enligt kartläggningen är 55 av 63 klasslärare behöriga i Egentliga Finland. Tillgång på behöriga vikarier är ändå något som är påtagligt i regionen. I gruppen övriga Finland hittar vi de lärare som undervisar i skolor utanför de regioner som nämnts ovan, inklusive Åland. I denna kategori är 46 av 50 klasslärare behöriga. Undersökningen ger vid handen att totalt behövs det 97 klasslärare i Svenskfin-

Undersökningen ger vid handen att det totalt behövs 97 klasslärare i Svenskfinland för att fylla det tjänste- och vikariebehov som finns.

land för att fylla det tjänste- och vikariebehov som finns.

9 av 10 ämneslärare behöriga 1175 ämneslärare omfattas av kartläggningen. Av dessa har 1054 formell behörighet. Undersökningen visar att i Nyland, om man även ser till vikariebehovet, skulle det behövas ytterligare 66 ämneslärare. Motsvarande siffra i Österbotten är 30. Totalt beräknas behovet i Svenskfinland uppgå till 121 ämneslärare.

Problemområden: matematik, färdighetsämnen och elevhandledning Ser man till ämneslärarna är det lärare i matematik, kemi och fysik, lärare i färdighetsämnen (bla textilslöjd, teknisk slöjd, huslig ekonomi, bildkonst) samt studie- och elevhandledare som är de mest problematiska. Exempelvis beräknas behovet av lärare som undervisar i matematik, fysik och kemi uppgå till 31 lärare. När det gäller modersmålslärare är det däremot väl förspänt. 96% av lärarna i modersmål och litteratur är nämligen behöriga.

21.11.2019 • Nr 18

Så gjordes undersökningen ○ Undersökningens material och data samlades in med hjälp av en enkät. ○ Enkäten skickades ut till svenskspråkiga skolor i Finland och Åland våren 2019. ○ Enkäten besvarades av en ansvarig i skolorna; det var alltså inte lärarnas enskilda ansvar att fylla i sina egna uppgifter. ○ Enkäten samlade in information om lärarnas arbetsbeskrivning, deras behörighet för arbetsuppgiften, om lärarens anställning är tillsvidare eller tidsbunden, om anställningen är ett vikariat, samt om lärarna hade timlärartjänst eller inte. ○ Undersökningentäcker endast de svenskspråkiga skolorna i Finland och Åland från årskurs 1 till gymnasiet. ○ Materialet indelas i fyra geografiska kategorier: Nyland, Egentliga Finland, Österbotten och Övriga Finland (till vilken hör alla svenskspråkiga skolor utanför de förstnämnda områdena samt Åland).

Drygt 70% av speciallärarna behöriga i Nyland Av de knappt 200 speciallärare som medverkar i undersökningen är 85% behöriga. Ser men endast till Nyland sjunker behörighetsgraden dock till ca 70%. Också vad gäller speciallärarna är Österbotten i en klass för sig, med hela 95% behöriga.

Alarmerande siffror för specialklasslärarna Ser man till specialklasslärarsituationen är siffrorna dystra. Bara 63% är behöriga i Nyland. Och tittar man lite närmare på siffrorna kan man konstatera att den situationsrelaterade siffran är 58%. Med situationsrelaterad avses den faktiska situationen, dvs man ser inte till tjänsteinnehavare utan till vem som de facto står bakom katedern. Motsvarande siffra i Österbotten är 93%. I Egentliga Finland är specialklasslärarna så få till antalet att det lätt blir missvisande om man uppger antalet i procent, men ca hälften av lärarna saknar behörighet. Enligt kartläggningen skulle det finnas behov av 30 speciallärare och lika många specialklasslärare i Svenskfinland. text:mattias fagerholm grafik: christian aarnio illustration: sebastian dahlström

 – Vi har alla klasslärartjänster besatta med behöriga och vi har till och med behöriga lärare på några ettårsvikariat. Sett till hur det var för några år sedan är vi på väg åt rätt håll, säger Borgås utbildningsdirektör Rikard Lindström.

Utbildningsdirektören i Borgå:

”Jag är inte överraskad” Östnyland är en av de regioner i Svenskfinland som under många år har brottats med lärarbrist. Borgås utbildningsdirektör Rikard Lindström är därmed föga överraskad av de siffror på lärarbehörighet som FSL presenterar. De stämmer väl överens med den lägesbild som han själv har.

– Det är inte bra om en av fem klasslärare är obehörig. Vikarierna kan vara bra men den långsiktiga planeringen blir svår då du inte riktigt vet vem du har på plats nästa läsår.

nera fortbildningsutbudet eller leda ett projekt kring skola i rörelse. Lärare kan den vägen dyka in i sådant som de är intresserade av.

Bättre än för några år sedan

Specialklasslärare hårdvaluta på arbetsmarknaden

För Borgås del ser Lindström ändå en ljusning. – Det har det blivit klart bättre. Vi har alla klasslärartjänster besatta med behöriga och vi har till och med behöriga lärare på några ettårsvikariat. Sett till hur det var för några år sedan är vi på väg åt rätt håll. Vad har ni gjort? – Antalet skolor och klasslärartjänster har minskat. Redan det gör situationen bättre. Samarbetet med Åbo Akademi fungerar bra. Men den främsta orsaken är kanske ändå att våra rektorer vill skapa en stämning av att det är roligt att vara på jobb hos oss. Var vi än rör oss håller vi flaggan högt. – Vi har också en klar tanke om att erbjuda klasslärare utvecklingsprojekt. Intresserade lärare får pröva på att tex pla-

När det gäller speciallärare och i synnerhet specialklasslärare sjunker behörighetsgraden konstateras i rapporten. Inte heller det är någon överraskning för Lindström. Precis så ser det ut i Borgå, konstaterar han. –Jag tror att det blir bättre. Nu utbildas ju specialklasslärare. Det finns de som direkt har den behörigheten då de kommer ut från Åbo Akademi. Men det som gör att det tar tid innan det märks på fältet är att hoppet från att vara studerande till att vara specialklasslärare är utmanade. Det är kanske inte heller den bästa lösningen. Många väljer att börja som klasslärare och med mera erfarenhet kan man ta sig an större utmaningar, som det ändå innebär att vara specialklasslärare.

När det gäller ämneslärare är lärare som undervisar i matematik, fysik och kemi en bristvara. Något som man har fått erfara även i Borgå. – Backar vi några år hade vi problem. Nu har vi lyckats rekrytera, men om vi söker vikarier är det svårt. Ett annat dilemma då vi talar om ämneslärare är olika ämneskombinationer på högstadiet. – Det blir kanske lite timmar i huslig ekonomi, lite i matematik och så kanske en finskagrupp. Det är i vissa fall omöjligt att få en behörighet på 100 procent.

Lärarutbildningen vid Helsingfors universitet välkommen Rikhard Lindström ser positivt på klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet som så småningom börjar förse de finlandssvenska skolorna med arbetskraft. – Jag är väldigt glad över att det finns två instanser som utbildar lärare. Konkurrens är alltid bra. Det kommer att få en stor inverkan när det gäller behörigheten i den här regionen. Vad står på utbildningsdirektörens önskelista då det gäller rekrytering? – Specialklasslärare är väldigt efterfrågade. De har en specialkunskap som vi värderar högt. text och foto: mattias fagerholm

21.11.2019 • Nr 18

 – Ledstjärnan för oss är elevdelaktighet och att fokusera på elevernas styrkor, säger Susanna Ojala, här avbildad i matsalen i Billnäs skola.

Kamratmedling och Gul flagg i Billnäs I lärarrummet i Billnäs skola hänger en inplastad skylt där det står ”Medling behövs”. När någon av de elever som är utbildade kamratmedlare ser att skylten är uppe kommer de in i lärarrummet och fyller i en blankett, ett kamratmedlingsavtal, tillsammans med den elev eller de elever som bett om medlingen. – Om du och jag hamnar i en konflikt kan någon av oss fylla i en blankett och berätta att vi vill ha medling och någon av de utbildade kamratmedlarna får ta hand om fallet, säger rektorn för Billnäs skola, Susanna Ojala. Själva medlingssamtalen äger alltid rum i det så kallade gröna rummet. Just nu har kamratmedlarna emellertid inte så mycket jobb, berättar Susanna. En del av de utbildade kamratmedlarna har redan gått ut den här skolan och studerar nu i högstadiet, men några utbildade finns kvar, så programmet är i fullt bruk. Dessutom utbildades nya elever för bara någon vecka sedan tillsammans med en lärare, vilket resulterade i nya kamratmedlare i Billnäs skola. Förutom detta hade lärarna en skild utbildning senare på eftermiddagen samma dag. Fortbildningen ordnades tillsammans med skolorna i Snappertuna och Pojo. Som utbildare fungerade Jens Gellin, som förutom att ha lett kamratmedlingsutbildningar sedan år 2001 också fung-

erar som grannskapsmedlare. Fortbildning för lärare och annan skolpersonal inom kamratmedling ordnas också av CLL som beskriver medlingen såhär: ”Metoden ger eleverna ett alternativt sätt att lösa konflikter i skolan, där positiva lösningar betonas. Problem och skyldigheter samt konflikträdsla och straffutdelning saknas. Fokus ligger i elevernas delaktighet i konfliktlösningen och ansvarstagandet. Målsättningen är att minska funktionsstörningar i skolan genom att befrämja elevernas livshanteringsförmåga och växelverkan. Med kamratmedling kan man förebygga våld i ett tidigt skede. Strävan är att öka säkerheten och arbetsron i skolan.”

Inte renodlad antimobbning Susanna Ojala vill inte kalla kamratmedlingen ett utpräglat antimobbningsprogram utan det handlar mera om att lösa tillfälliga gräl och konflikter elever emellan. Medlingen är ett fredligt och lösningsfokuserat och opartiskt sätt att lösa en tvist som uppstått

mellan elever i skolvardagen och den är alltid frivillig för de inblandade. Kamratmedlingen, som på finska bär namnet Verso, från finskans vertaissovittelu, är i Billnäs skola en del av handlingsprogrammet för social kompetens, Gul flagg. Man kan säga att Gul flagg är för den sociala hållbarheten vad Grön flagg är för en hållbar miljö. Tillsammans alltså en ekosocial hållbarhet, om man så vill. Idén med Gul flagg är hämtad från Irland av Charlotta Allamo, tidigare rektor för Billnäs skola. Tillsammans med tre andra skolor i regionen; Snappertuna skola, Västerby skola och Pojo kyrkoby skola – alla också Grön flagg-skolor – förankrades Gul flagg i skolvardagen under läsåret 2015–16. Kamratmedlingen togs in något år senare. En Gul flagg-skola kännetecknas av glädje, respekt och omtanke. Man delar inte heller ut stipendier i slutet av läsåret för enskilda insatser. Stipendiepengar som riktas till skolan används i stället för allas glädje, exempelvis till ett gemensamt biobesök. – Ledstjärnan för oss är elevdelaktighet och att fokusera på elevernas styrkor, säger Susanna Ojala. Skillnaden mellan Grön flagg och Gul flagg är enligt Susanna Ojala att programmet Grön flagg kräver mycket byråkrati, bland annat en omfattande handlingsplan. Gul flagg är något skolan väljer att gå in för.

Elevernas lämnas inte ensamma mot sin vilja Tillbaka till kamratmedlingen i Billnäs. Eleverna lämnas inte ensamma i medlingen mot sin vilja, det finns alltid någon vuxen som känner till att medling pågår. Också vårdnadshavarna är medvetna om medlingen. Kamratmedlingen sker enligt ett givet mönster och då en överenskommelse nås undertecknas avtalet av alla parter. En uppföljning hålls en vecka efter det första medlingsmötet. Om resultatet är gott kan medlingen avslutas. Om inte ett önskat resultat nåtts går ärendet vidare till lärare och elevvårdspersonal. – De elever som är utbildade medlare får sköta medlingen utan att vuxna är närvarande om alla tror och tycker att de klarar av det. Går det inte, så kan en lärare som gått medlarutbildningen komma med i medlingen, berättar Susanna Ojala. Tills vidare fungerar kamratmedlingen utmärkt. Faktiskt så bra att det verkar som om den gjort sig själv överflödig, eftersom medlingarna nu är få. – Men det är ju nog en bra sak, säger Susanna Ojala. text och foto: tom ahlfors

21.11.2019 • Nr 18

Unga på Åland mår sämst i landet

Skolvärdar på yrkesgymnasiet gör skillnad för många Flera resultat för Ålands del i den senaste Hälsa i skolan-undersökningen ger anledning till stor oro. Ålands yrkesgymnasium har dessutom gjort en egen undersökning och resultaten i den pekar åt samma negativa håll. Många studerande är ensamma, känner sig otrygga och har ingen att prata med. I början av september, ett par veckor efter terminsstarten, lät Ålands yrkesgymnasium, ÅYG, utföra en egen hälsoundersökning i samarbete med Folkhälsan bland samtliga studerande – nästan 300 – på årskurs ett och två. Det var första gången en sådan gjordes. Gitte Holmström, rektor vid ÅYG, har bland annat reagerat på att 7 procent av de kvinnliga eleverna uppger att de inte känner sig trygga i skolan. – Det är helt klart en för hög siffra, säger hon. 5 procent uppger att de inte har någon alls att prata med. – Det är en liten stapel i diagrammet men en mycket allvarlig sådan. De här två resultaten kan också hänga ihop – de som är ensamma känner sig också mest otrygga, säger Gitte Holmström och fortsätter: – Vi måste ta dessa siffror på största allvar. Vi måste prata, lyssna och tro på varandra för att få till stånd en förändring. Tiden i gymnasiet är oerhört viktig i en ung människas liv. Vi som skola har krav på oss att förmedla kunskap och att se till att våra studerande blir förberedda för vuxenlivet. Men för att de ska vara mottagliga måste de må bra, säger Gitte Holmström.

Relationsbygge Vid Ålands yrkesgymnasium har man förstärkt vuxennärvaron i skolan som ett sätt att förbättra elevernas välbefinnande. Här arbetar i dag fyra skolvärdar; Cecilia Jansson, Mona Verho, Lena Nyman och Matilda Fagerström. Utbildningsprogrammet inom sjöfart har haft en fast anställd värd i många år. Vid övriga program är de relativt nya och har inga fasta

 Cecilia Jansson, som har en bakgrund som ungdomsledare, säger att skolvärdarna många gånger kan förebygga att små problem blir stora och svårare att hantera genom att prata om dem i tid. Till vänster Emma Gustavsson som ska bli kock och som går tredje året på Ålands yrkesgymnasium.

Sämre trivsel och hälsa Åland ligger under riksgenomsnittet på många punkter vad gäller ungdomars hälsa och inställning till skolgången. Det visar resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2019 utförd av Institutet för hälsa och välfärd, THL. På gymnasiet har en femtedel av åländska kvinnliga studerande upplevt sexuellt våld under året mot en tiondedel i medeltal i hela landet. I Nyland är andelen 12,6 procent och i Mellersta Österbotten 6,3 procent. Tendensen är den samma i årskurserna 8 och 9. Där ligger Åland också i topp med 7,7 procent mot 4 procent för hela landet. 50,8 procent av de åländska eleverna på årskurserna 8 och 9 tycker om att gå i skola mot 60 procent i hela landet. 26,7 procent av de åländska eleverna upplever sitt hälsotillstånd som måttligt eller dåligt mot 20,9 procent för hela landet. Siffran för Nyland är 21,3 procent och för Södra Österbotten 18,2 procent. På Åland uppger 15,6 procent av eleverna att de lider av måttlig eller svår ångest. För hela landet är siffran 12,9 procent, för Nyland 14,5 och för Södra Österbotten 10,1 procent.

tjänster utan går på ettåriga kontrakt. Värden är kort sagt en vuxen i skolan som finns till hands hela skoldagen men som varken undervisar eller bedömer. – Vi rör oss bland de studerande, försöker lära känna dem och

bygga upp en relation och ett förtroende, säger de fyra. Det är också bra att följa med dem på sociala medier. Skolvärdarna kan också sitta med på lektioner för att se hur personkemin fungerar – både mellan elever och mellan elev och lä-

rare – och de sitter med som en resurs i elevvårdsgrupperna. – Det pågår så mycket runt omkring de unga och allt som händer på fritiden och i hemmen återspeglas i skolvärlden. Vi märker om en elev mår dåligt. Det kan exempelvis märkas på sämre närvaro eller på att eleven drar sig undan sitt vanliga umgänge, säger Cecilia Jansson. – Jag märker direkt om det hänt något speciellt under helgen. Då är det viktigt att våga fråga och visa att man bryr sig. Är det något du vill prata om? Ibland får man inte svar direkt men kanske efter en tid, säger Lena Nyman.

Gör skillnad Det finns ingen universallösning på alla problem som blottläggs. En del kan lösas inom skolan, i andra fall kan utomstående expertis kopplas in. – Vi vet att vi gör skillnad. Det är kanske inte alltid mätbart här och nu men om vi bidrar till att en ung person går ut i vuxenlivet med avklarad examen och med en sund självkänsla är det i sig en stor investering, säger Lena Nyman. Gitte Holmström hoppas att alla tjänster som skolvärdar per-

manentas; att man inför varje budgetbehandling slipper oroa sig för att de stryks. Hon hoppas också att ÅYG kan genomföra en ny egen undersökning nästa hösttermin för att bland annat få svar på om dagens ettor mår bättre när de börjar i tvåan. – Undersökningen ger oss också en bas att stå på – gör vi rätt saker? Elevvårdsarbetet blir aldrig färdigt utan måste pågå hela tiden.

Hög andel sexuellt våld I den stora THL-undersökningen ställdes frågan om elever och studerande upplevt sexuellt våld under året. Bland flickorna på andra stadiet på Åland har över 20,6 procent gjort det. Siffran blir ännu högre om man räknar resultaten för ÅYG skilt för sig. Vad det här beror på har diskuterats i åländska medier. En tolkning, som ofta förts fram, är att Åland drogs med i den aktiva Metoo-debatten i Sverige och att åländska unga därmed blev mer medvetna om vilka handlingar som inte är okej utan som kan klassas som sexuellt våld. text och foto: helena forsgård

21.11.2019 • Nr 18

kolumnen tim sparv Lagkapten för Finlands fotbollslandslag

Sunda värderingar går aldrig ur tiden Den nya generationen fotbollsspelare har aldrig haft bättre teknik eller löpt snabbare. De har aldrig varit mera taktiskt skolade eller haft tillgång till en större tränarstab. I takt med att träningsmiljön professionaliserats så har även spelarnas nivå höjts, men trots att den moderna fotbollen fört med sig väldigt mycket positivt så är det något som skaver i mig. Det känns nämligen som att vissa saker nedprioriterats när det kommer till att utbilda unga fotbollstalanger. De ungdomar som befinner sig i min klubb, FC Midtjylland, har det bra. Förutom att de har tillgång till utmärkta faciliteter och kompetenta tränare så finns det även ett hav av olika experter och moderna manicker till hands för att ungdomarna skall kunna utvecklas. Vi har allt från sömnexperter och frisparksspecialister till kostrådgivare och inkasttränare. En drönare flyger över planen och filmar våra träningar. Jakten på framgång har gjort att klubbar ute i världen gör allt för att vara först med det senaste för att på så sätt uppnå konkurrensfördelar. I en konservativ bransch har det blivit trendigt att vara nytänkande. Även om jag tycker att det är otroligt inspirerande att vara i en miljö där man hela tiden tänjer på gränserna så tycker jag heller inte att man ska glömma de sunda värderingar som behövs hos varje individ.

När vi arbetar med ungdomar tror jag att vi fortfarande bör ha fokus på, och det här gäller inte enbart fotbollsungdomar, att lära dem vikten av de basala färdigheter som idag kanske glömts bort en smula i samband med innovationshetsen. Jag vill se unga som växer upp med båda fötterna stabilt på jorden. Jag vill se unga som är nyfikna, toleranta och samarbetsvilliga. Jag vill se unga som blir stryktåliga och som får en förståelse för att ingenting i världen serveras på silverfat. Just nu känns det som att det är viktigare att kunna dribbla som Messi eller att posta en cool bild på Instagram i stället för att reflektera över vad det innebär att vara en god (lag) kamrat. Det är svårt att förutspå hur världen och arbetsmarknaden ser ut om 20 år, men sunda värderingar och grundläggande färdigheter går aldrig ur tiden. Oavsett om våra unga vill bli fotbollsproffs, läkare eller musiker så ska vi äldre komma ihåg att först bygga en stabil grund för dem innan vi funderar på nästa steg. Självklart ska vi sträva efter att optimera tränings- och skolmiljön, men vi får aldrig bli så upphetsade av allt det nya och moderna att vi glömmer de mänskliga egenskaper som varje ung individ behöver när de förbereder sig för vuxenlivet.

Peettää eettää peppaakaakkoo I sin färska doktorsavhandling ”Svenskan i Helsingfors. Uppfattningar, perception och variation.” undersöker Sarah Wikner den talade svenskan i Helsingfors på 2010-talet ur olika perspektiv. I avhandlingen undersöks hur personer från Helsingfors med omnejd och från andra områden i Svenskfinland uppfattar svenskan i Helsingfors och vilka eventuella språkdrag de förknippar med den. De språkdrag som människor tenderar att förknippa med Helsingfors undersöks i sin tur i faktiskt språkbruk, i syfte att ta reda på hur uppfattningar och faktiskt språkbruk förhåller sig till varandra. Materialet består av intervjuer, lyssnartest och inspelningar av vardagssamtal. Avhandlingen visar att svenskan i Helsingfors varken är eller uppfattas som homogen. Det finns inte en Helsingforssvenska, utan den svenska som talas i Helsingfors varierar. På basis av resulta-

 Sarah Wikner.

ten kan man urskilja tre sätt att tala svenska på, tre sociala stilar, men det förekommer sannolikt också andra sätt. De sociala stilarna kan snarast kopplas till den enskilda individens identitet och personliga erfarenheter. Avhandlingen visar emellertid

också att det finns språkdrag som undantagslöst kopplas ihop med Helsingfors och aldrig med något annat område. De fungerar alltså som platsindex för Helsingfors. Språkdragen är förlängda konsonanter (t.ex. ”baakka”, ”leetta”), bortfall av finalt -r och samtidig vokalförlängning i verbens presensändelser och substantivens pluraländelser (t.ex. ”jag talaa”, ”två bussaa”), knarr och nasalitet. Sällan görs dock enbart en koppling mellan språkdrag och geografisk plats, utan oftast indikerar språkdragen också olika sociala betydelser. Vilka sociala kopplingar som görs varierar från individ till individ och beror på personliga erfarenheter. Avhandlingen visar t.ex. att förlängda konsonanter kan indikera prestige och hög bildningsnivå för en del (äldre) människor, men snarast frambringa negativa attityder bland andra. Det sistnämnda antyder i sin tur att synen på förlängda konsonanter som prestigedrag håller på att förändras.

Program för ungas sommarjobb fortsätter Arbetsgivarna drog sig ur samarbetet Löntagarcentralorganisationerna FFC, Akava och STTK fortsätter med programmet”Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant” som ger unga en möjlighet att bekanta sig med arbetslivet genom sommarjobb. Programmet är en modell för sommarjobb som är avsedd för unga i grundskolan, tionde klassen och gymnasiet. Centralorganisationerna har ingått ett avtal kring modellen, där de rekommenderar företagen att anställa unga sommarjobbare. Centralorganisationerna, alltså både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer har hittills haft en gemensam syn på att sommarjobb är en viktig möjlighet för unga att få erfarenhet av arbetslivet, och en möjlighet för företagen att visa upp sina branscher och jobb. Finlands näringsliv EK har dock meddelat att organisationen inte förlänger avtalet mellan centralorganisationerna. I ett gemensamt pressmeddelande konstaterar arbetatagaraorganisationerna FFC, STTK och AKAVA att möjligheterna för unga att bekanta sig med arbetslivet får inte försvinna på grund av att organisationerna inte kan avtala om saken. Avtalet har slagit fast en minimiersättning för praktiken samt vilka spelregler som gäller. Till spelreglerna hör att praktiken inte får ersätta vanligt sommarjobb, att praktiken ska ske under skolelevernas sommarlov samt att det är förbjudet att stapla arbetsavtal. Det nuvarande treåriga avtalet om en rekommendation löper ut vid årsskiftet och EK skulle vilja

 Praktikprogrammet ger de unga en chans att bekanta sig med arbetslivet, säger AKAVA:s ordförande Sture Fjäder.

mjuka upp överenskommelsen så att den endast blir en rekommendation utan avtal. – Dagens sommarjobbare är morgondagens utbildade yrkesproffs. Därför är det kortsiktigt och beklagligt att vi inte kunde uppnå en heltäckande rekommendation på centralorganisationsnivå, säger STTK:s ordförande Antti Palola. Förbunden inom FFC, STTK och Akava har beslutat att de själva försöker uppnå avtal på förbundsnivå, så att modellen Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en

slant kan fortsätta. – I FFC:s förtroendemannaenkät har vi frågat hur modellen används, och den verkar vara i bruk på ungefär var femte arbetsplats. Också med tanke på det här skulle det vara nödvändigt att förnya rekommendationen så att modellen kan sprida sig, berättar FFC:s ordförande Jarkko Eloranta. – Praktikprogrammet har allmänt ansetts vara viktigt, eftersom det ger också de allra yngsta en möjlighet att bekanta sig med arbetslivet, betonar Akavas ordförande Sture Fjäder.

21.11.2019 • Nr 18

BTLF är nu SLF Vid Barnträdgårdslärarförbundets fullmäktigesammanträde i slutet av oktober beslöts om nytt namn för förbundet. Lagen om småbarnspedagogik talar nu om lärare inom småbarnspedagogik varför namnet Barnträdgårdslärarförbundet ansågs otidsenligt. Det nya namnet är Småbarnspedagogikens Lärarförbund, SLF. På finska heter förbundet nu Varhaiskasvatuksen Opettajien Liitto, VOL. Förbundet har ca 14 500 medlemmar som är verksamma inom

småbarnspedagogiken, specialsmåbarnspedagogiken och förskoleundervisningen samt inom förmanna- och expertuppgifter inom kommuner eller privata sektorn. SLF är utgivare av den småbarnspedagogiska bransch- och organisationstidningen Lastentarha. För tillfället har SLF fem svenskspråkiga barnträdgårdslärarföreningar. De kommer att byta namn inom kort. tom ahlfors

Nordplus programmen möjliggör ett flertal olika aktiviteter allt från utveckling av småbarnspedagogik till högskolesamarbete. De stöder mobilitet för elever, studerande och undervisningspersonal samt nätverks- och projektsamarbete. De finansierade projekten har över 10 000 deltagare årligen.

Nordplus programmen 2018–2022 • Nordplus Horisontal • Nordplus Nordens Språk

Ansökningstiden utgår den 3.2.2020.

nordplusonline.org | oph.fi/nordplus

gjorda av Terese Bast.

Vuxna känner sig osäkra på barnens frågor om sex och kropp

Nordplus stöder utbildningssamarbete i Norden och Baltikum

• Nordplus Junior • Nordplus Högre utbildning • Nordplus Vuxen

Illustrationerna i Snippelisnopp är

Många vuxna tycker att det är svårt att veta hur de ska ta upp ämnet sex med barn, vilka ord de ska använda och hur de kan tala om känsliga frågor på en åldersenlig nivå. För att ge konkreta tips och redskap har Folkhälsan i samarbetet med föreningen Nectaria skapat ”Snippelisnopp – enkel sexualundervisning för årskurs 1–6”.

Läs mer

Materialet fungerar som ett svar på efterfrågan från fältet, efter-

som det är mycket tunnsått med material för den målgruppen. Snippelisnopp består av 20 lektionsunderlag med olika övningar och enkla instruktioner. Utöver lektionsunderlagen finns bland annat tips på hur man kan tala om sexualitet på ett bra sätt med eleverna, hur man kan jobba med sig själv för att utvecklas som sexualfostrare samt information om varför man behöver tala om sexualitet med barn. Materialet på nästan 90 sidor är kostnadsfritt och finns tillgängligt för alla på webbsidan www. folkhalsan.fi/snippelisnopp. Det riktar sig i första hand till skolpersonal, men även föräldrar, ungdomsledare och övriga vuxna i barns närhet kan ha nytta av det. – Barn vill ofta tala om frågor

Delta med din skola eller ditt daghem i programmet Erasmus +! Internationell erfarenhet med inverkan samt nya idéer för utveckling av eget arbete Fortbildningsprojekten ökar personalens kompetens och stärker den europeiska dimensionen i din skola. Projekt som uppstår ur skolans egna behov kan innehålla flera olika typer av inlärningsperioder som sker utomlands. Ansökningstiden går ut 5.2.2020 kl. 12 (CET).

kring kropp och sexualitet med vuxna, medan vuxna i många fall känner sig osäkra och kanske undviker ämnet. – För att stödja barn att få en sund inställning till sexualitet och för att tackla det faktum att allt fler barn redan i de första klasserna stöter på porr, och för att förebygga sexuellt utnyttjande och trakasserier, behöver vuxna få redskap att diskutera sexualitet med barnen, säger Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa på Folkhälsan. Snippelisnopp-materialet finns också på finska under namnet Pi(m)ppelipom – simppeliä seksuaalikasvatusta 1–6-luokkalaisille, utgivet av Nektaria rf. Författare är Susanna Ruuhilahti och Suss Åhman.

Tidningen Läraren utkommer med två nummer till detta år.

Europeiska skolors samarbetsprojekt öppnar en unik möjlighet för elever och skolans personal att få internationella inlärningserfarenheter. Dessutom utvecklar projekten skolor som organisationer och ökar förmågan att arbeta i internationella nätverk. Ansökningstiden går ut 24.3.2020 kl. 12 (CET).

Nr 19 5.12 Nr 20 19.12

Europeiska strategiska partnerskapsprojekt utvecklar utbildningen övergripande och erbjuder deltagarna nya verksamhetsmöjligheter och samarbetsformer. Skolor eller andra aktörer inom utbildningsområdet, såsom högskolor, företag eller organisationer, kan delta i projekten. Ansökningstiden går ut i 24.3.2020 kl. 12 (CET).

År 2020 utkommer det första numret av Läraren den 16 januari, med deadline onsdagen den 8 januari 2020.

Mer information och ansökningsanvisningar: oph.fi/sv/erasmusallmanbildande Kontrollera samtidigt ansökningsinformationsmötenas tidpunkter på evenemangsidan! Kontakta oss: comenius@oph.fi, tfn 0295 338 652

21.11.2019 • Nr 18

Mobbning undersöks av ÅA med hjälp av app Tonåringars dagliga interaktioner i skolmiljö undersöks med hjälp av en mobilapplikation vid Åbo Akademi i Vasa. Särskilt fokus läggs på mobbning och utanförskap. Målet är att utveckla ett eget verktyg för mobbningsprevention. För att göra det digitaliserar forskarna en datainsamlingsmetod som går ut på att respondenten kontinuerligt svarar på schemalagda frågor under en viss tid och relaterar svaren till sin upplevelse för stunden. – För att skapa effektivare antimobbningsverktyg krävs större fokus på individuella faktorer och unika omständigheter. Att samla in realtidsdata är ett försök att förbättra förståelsen för hur den sociala interaktionen mellan unga i skolmiljö fungerar, säger projektledare Patrik Söderberg, universitetslärare i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi. – Detta är i sin tur avgörande för nästa steg, det vill säga utformningen av precisa screeningverktyg och skräddarsydda interventioner för att motverka mobbning och utfrysning bland tonåringar.

Appen testades i Övis En teststudie med den nuvarande appen genomfördes på Övningsskolans gymnasium våren 2019 med nio deltagare. Nästa studie genomförs i början av vårterminen 2020, med fokus på högstadiet. För denna studie har projektet som mål att rekrytera minst 120 sjundeklassister i samarbete med skolorna i närområdet. Rekryteringsprocessen pågår under hösten. Appen bygger på en metod som kallas Experience Sampling Methodology som utvecklades på 80-talet, och innebär en me-

tod för att samla in erfarenheter. Genom att kombinera metoden med mobil datainsamling kan forskarna få en mer nyanserad bild av respondentens upplevelsevärld än vad som är möjligt via traditionella enkäter, då det senare vanligen genererar en förenklad bild av det studerade fenomenet.

Att mobbning kan ske via mobiltelefoner är känt sedan länge. Nu använder forskare mobilapplikationer för att utveckla mobbningsprevention. illustration: sebastian

Vanlig enkät inte helt objektiv

dahlström

En annan nackdel med att använda enkätdata är att informationen kan vara utsatt för minnesförvrängning, eftersom frågorna i en enkät oftast gäller något som skett i förfluten tid. – Minnet tenderar att förvränga information eller trycka ihop information från olika upplevelser över tid i en och samma minnesbild. Informationen som samlats in är därmed inte helt objektiv, säger Söderberg. Något som också skär ned på objektiviteten är så kallad subjektiv bias. Människor har en tendens att beskriva verkligheten på ett sätt som passar deras egen speciella syn på sig själva och omvärlden, speciellt om ämnet är känsligt. – Fram till nyligen var det pappersdagböcker som gällde om man ville samla in data i realtid. Detta är dock ett mycket mer omständligt och därför dyrare sätt att samla in data på jämfört med att dela ut blanketter. Därför har forskarna vanligen använt enkäter, säger Alexandra Wasberg som är projektkoordinator och forskningsassistent i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi. – Idag ser situationen dock helt annorlunda ut. De allra flesta bär smarttelefoner på sig i så gott som alla sammanhang och är likaså ständigt uppkopplade till internet. Projektet Re-assessment of Bullying and Ostracism among Ostrobotnian Teenagers, REBOOT, finansieras av Högskolestiftelsen i Österbotten.

bakbrädet Gun Oker-Blom utreder. Gun Oker-Blom (bilden) har av undervisnings- och kulturministeriet fått i uppdrag att utreda särdragen, utmaningarna och utvecklingsbehoven i fråga om den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och utbildningen. Hon skall också utarbeta ett åtgärdsprogram utifrån de utvecklingsbehov som framkommer i utredningen. – Jag är glad över förtroendet. Det är ett viktigt uppdrag, säger Oker-Blom till tidningen Läraren.

I regeringsprogrammet slogs det fast att en utredning kring den svenska skolans särart och utmaningar skall göras. Utredningsarbetet görs eftersom det inte tidigare har skapats någon helhetsbild av den svenskspråkiga utbildningen. Oker-Blom inleder sitt nya uppdrag 1.1.2020. Hon överlämnar sin rapport till undervisnings- och kulturministeriet i slutet av år 2020. Oker-Blom gick nyligen i pensi-

on från tjänsten som direktör för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen. Sanning, godhet och skönhet. I en färsk broschyr som Utbildningsstyrelsen publicerat i elektronisk form på sin svenskspråkiga webbplats www.oph.fi/sv presenteras grunderna för gymnasiets nya läroplan i ett nötskal. Broschyren tar upp de mest väsentliga förändringarna, såsom hur de nationella studierna indelas i moduler och hur studieavsnittens omfattning definieras med studiepoäng i stället för kurser. Gymnasieutbildningen stärker den mångsidiga kompetensen, konstateras i broschyren. ”Målet är en god, harmonisk och bildad

människa.” Rådande är en strävan efter sanning, godhet och skönhet. ”Den gemensamma verksamhetskulturen i gymnasiet och kontakterna till den omgivande världen ger mångsidiga färdigheter för att bygga upp ett gott liv.”, noteras i publikationen. Bra debatt på kommande. HSS Medias tidningar och sajter slår nu ett slag för en bra debatt. De ansvariga utgivarna för VBL, ÖT och Sydin säger i ett ställningstagande att tidningarna ”vill bidra till en livlig, mångsidig och respektfull debatt”. Som ett led i det tas en ny kommentarfunktion i bruk på webbplatserna i samarbete med det svenska företaget Ifrågasätt, be-

rättar Vasabladet. Tidigare har man kommenterat artiklar med en inloggning via Facebook. Det systemet har fått kritik, eftersom alla inte har ett Facebook-konto. Det krävs en inloggning för den nya kommentarsfunktionen också, men nu skapar man ett konto på Ifrågasätt med sina bankkoder. Och när det väl är gjort hålls man inloggad om man är aktiv åtminstone en gång i månaden. Annars är det bara att logga in på nytt. Företaget Ifrågasätt är en etablerad aktör på det svenska mediefältet. Bland annat Dagens Nyheter använder sig av deras tjänster. HSS Media blir företagets första kund i Finland, berättar Vbl.