Läraren 18 2018

ledaren Regeringen agerar som en restaurang som vill ha fler kunder och i linje med detta anställer en hårdför utkastare. ЮЮ r sidan 2

15.11.2018 • Nr 18 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Hjärtat slår på två språk Nickby hjärta i Sibbo centrum inhyser två högstadier, ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt.

ЮЮ r läs mera på sidan 5

– De här cyklarna borde inte alls vara här, skrattar rektor Jouni Piippo då han poserar framför ingången till bildningscentret Nickby hjärta i Sibbo där Kungsvägens skola delar utrymme med Sipoonjoen koulu. foto: tom ahlfors

Kombi i Närpes

Yrkesademin och Närpes gymnasium samarbetar och har mellan tio och femton nya kombistuderande varje läsår, berättar YA:s Barbro Lepistö och gymnasiets rektor Michael Snickars (bilden). Också på Åland förekommer kombistudier, men litet på ett annat sätt. ЮЮ r mittuppslaget

Djupt orättvis usk "Klasslärarna är proletariatet, med högsta usken och sämsta lönen. Man behöver inte vara raketforskare för att räkna ut vad detta innebär i tid och pengar över tid.

Det inverkar ju också på allt övrigt: övertimmar, semesterpengen och inte minst pensionen."

BENITA KAVANDER i en insändare

ЮЮ r sidan 10

Bildningen står högt i kurs – Småskaligheten är förklaring till att bildningen värderas högt.

Skolorna och bildningen överlag är uttryckligen en närservice, som berör invånarna, säger Robert Nyman, ny kommundirektör i Ingå.

ЮЮ r sidan 9

2

15.11.2018 • Nr 18

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Märkvärdiga piruetter Det råder högkonjunktur i vårt land. Sysselsättningen har stadigt förbättrats och inom många branscher och regioner brottas man med en brist på arbetskraft. Företag, och för all del också offentliga arbetsplatser, sätter ner mycket tid och energi på rekryteringen av anställda. De mest framsynta satsar också på personalens välbefinnande. Den bärande idén är förstås att öka trivseln och se till att folk inte söker sig bort.

Vad gör regeringen? Svar: satsar på att försämra uppsägningsskyddet! Manövern är minst sagt egendomlig sett mot den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden. Regeringen agerar som en restaurang som vill ha fler kunder och i linje med detta anställer en hårdför utkastare.

I första skedet handlade det arbetsplatser med 20 eller färre anställda och som en kompromiss föreslogs senare en gräns om 10 anställda.

Det är lätt att konkretisera problematiken. Finlands svenska lärarförbund FSL har åtta anställda, medan moderorganisationen OAJ har långt över 100 anställda. Om regeringen skulle ha genomdrivit sin linje skulle en FSL-anställd ha ett sämre anställningsskydd än kollegan i OAJ. Varför?

Statsminister Juha Sipilä & co stångade pannan blodig mot den fackliga muren, men insåg dock i sinom tid att uppgiften var omöjlig.

Det finns inga segrare och förlorare i det ovärdiga spektaklet, som fick ett slags avslut då regeringen presenterade en kompromiss som de

protesterande fackförbunden kunde acceptera. Den allra viktigaste åtgärden var att samarbetet med arbetsgivarna och arbetstagarna åter gavs utrymme.

Sipilä genomförde innan detta en märkvärdig manöver, där han förde den halvfärdiga processen till riksdagen, som förstås gav regeringen sitt stöd. Det framstår som aningen diffust vad denna piruett egentligen syftade till.

Sipilä upprepade för all del mantrat att det uttryckligen är de folkvalda representanterna för folket, alltså riksdagen, som bör sköta om lagstiftningen. Inte fackrörelsen.

Då handlar det om att slå in öppna dörrar. Facken har uttryckligen inte försökt lägga beslag på den lagstiftande makten. Men såväl arbetsgivarna som arbetstagarna har för all del villigt deltagit i överläggningar med regeringen om lagstiftningen rörande arbetslivet. Det borde rimligen också ligga i regeringens intresse att utnyttja den kunskap om arbetsmarknaden som arbetsgivarna och arbetstagarna besitter.

Den samfällda beredningen av lagmotiveringarna är slutförd och nu råder åter fred på arbetsmarknaden.

Varför är just motiveringarna så viktiga? Lagstiftning överlag är tolkningsbar och domstolarna har som en uppgift att tolka innebörden i lagar. Motiveringarna styr ofta denna process och därför är de centrala.

Det borde rimligen också ligga i regeringens intresse att utnyttja den kunskap om arbetsmarknaden som arbetsgivarna och arbetstagarna besitter.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR, Carl-Erik Rusk, tfn 050-5160675, e-post carl-erik.rusk[at] fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

Har du en resa i sikte?

Kanske du har planerat att åka bort en vecka under årets mörkaste månader? Kom då ihåg din reseförsäkring i Turva - den gäller både dig och dina barn under 20 år.

Som medlem i FSL är du försäkrad i bolaget Turva.

Ta med ditt medlemskort när du åker på en resa, det fungerar som ditt försäkringskort. På baksidan av kortet finns ett SOS-nummer till en internationell larmcentral som kan hjälpa dig med att hitta en passande vårdinrättning om det skulle behövas. Larmcentralen har öppet dygnet runt, tveka inte att ta kontakt!

Försäkringen ersätter, utan övre gräns och utan självrisk, vårdkostnaderna förorsakade av en akut sjukdom eller olycksfall under resa.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Resegodset är försäkrat Försäkringen täcker också egendom som du tagit med dig på resan och med hemlösöret jämförbar egendom

som anskaffats under resan samt pass och resebiljetter.

Det kan handla om bagage som gått sönder eller stulits. Vid försenat bagage kan försäkringen ersätta kostnaderna för anskaffning av nödvändiga förnödenheter.

Gäller även när du reser inom landet Försäkringen gäller också för fritidsresor här hemma som sträcker sig minst 50 km från din bostad, arbetsplats, studieort eller fritidsbostad.

Mer detaljer: www.turva.fi/Undervisningssektorns-Fackorganisation-OAJ

3

15.11.2018 • Nr 18

OAJ till attack mot inneluftprogram Det riksomfattande programmet Inomhusluft och hälsa syftar till att på lång sikt i Finland minska de hälso- och välfärdsrisker som är förknippade med inomhusmiljöer.

Programmet som koordineras av Institutet för hälsa och välfärd THL lanserades den 31 oktober vid Miljöhälsodagarna i Tammerfors.

Lärarfacket OAJ anser att programmet nedvärderar sjukdomar och symptom som beror på undermålig inneluft.

Inom programmet är målet att bland annat: ○ utveckla skötseln av problemsituationer i byggnader, såsom skolor och daghem, ○ förbättra vårdstigar och rehabilitering för människor som insjuknat eller har symptom ○ utreda frågor som gäller social trygghet.

Facklig kritik Problemsituationer gällande inomhusluft är svåra och tidskrävande att utreda. Därför behövs det allt mera samarbete mellan olika sektorer och yrkesgrupper, antecknas i programmet.

– Åtgärder som gäller människor och byggnader ska grunda sig på evidensbaserad information och tillförlitlig bedömning av risker och konsekvenser.

Detta är viktigt både för individen och samhället, säger Juhani Eskola, direktör för Institutet för hälsa och välfärd.

Men förslagen i programmet står inte oemotsagda. Lärarfacket OAJ anser att programmet har en del skavanker.

OAJ anser att programmet inte godkänner att det finns olika många sätt, som bidrar till att undermålig inneluft gör arbetstagare sjuka.

– Symptom och sjukdomar som hör samman med undermålig inneluft har en långt större omfattning än vad som programmet gör gällande, säger Riina Länsikallio, arbetsmarknadsombudsman vid OAJ. Hon ser det som verkligen sorgligt att situationen för människor som lider av problem som beror på inneluften inte erbjuds effektiva och nationellt fastslagna lösningar.

Inbillningssjuka?

Länsikallio underkänner en del resonemang i programmet och säger att människor som lider av problem som hör samman med inneluften stämplas som inbillningssjuka.

– Sjukdomar som hör samman med inneluften reduceras till ett kommunikationsproblem: Folk blir inte sjuka om de får rätt in-

formation, säger Länsikallio i en kommentar till oaj.fi.

Också Förhandlingsorganistionen för offentligt anställda FOSU ställer sig frågande till programmet. Aino Kaitainen, förhandlingschef vid FOSU, meddelar i en blogg att hon själv har drabbats av sjukdomar som ansluter sig till undermålig inneluft. Hon anser att programmet inte tar problemen på allvar.

– Vi som har insjuknat av inneluften är inte värda att förringas. Att ge stämpeln inbillningssjuk botar inte sjukdomarna. Vi är i behov av vård, stöd och hälsosamma boende-, studie- och arbetsutrymmen, skriver Kaitainen.

Ingen åsiktsfråga THL har noterat kritiken, men underkänner emellertid denna.

– Forskningsevidensen, som ligger som grund för programmet, baserar sig på internationella och inhemska undersökningar. Värderingen av forskningsevidens är inte en åsiktsfråga utan denna bör skötas av vetenskapssamfundet, säger THL i en kommentar till OAJ:s utspel.

THL antecknar också att arbetet har först inletts. THL inbjuder alla aktörer att delta i arbetet. Inbjudan gäller också kritiker. c-e rusk

Professorer säger nej till engelsk examen Regeringen har sammanställt en proposition rörande förnyandet av gymnasielagen, så att studentexamen också kunde avläggas på engelska. FSL och en grupp professorer i Helsingfors skjuter ner tanken.

– Finland internationaliseras och efterfrågan på engelskspråkig gymnasieutbildning ökar. Därför behövs möjligheten att avlägga studentexamen också på engelska, har undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) motiverat propositionen.

Men alla är inte med på noterna. FSL vill inte veta av en liknande reform och också en grupp professorer i inhemska språk vid Helsingfors universitet skjuter ner förslaget, omtalar Helsingin sanomat den 29 oktober.

I likhet med FSL anser också professorerna att de förefintliga möjligheterna till IB-studier på

engelska är nog. Någon separat studentexamen på engelska behövs inte. ”Det är inte ändamålsenligt att styra en ung person, som nyligen har anlänt till Finland eller som har tillbringat en tid här, till en enspråkigt engelsk lärmiljö”, antecknar professorerna i en skrivelse som har publicerats i en HU-blogg.

Bakom skrivelsen står bl.a.

Hanna Lehti-Eklund, professor i nordiska språk.

Tidigare har FSL gett uttryck för en djup skepsis i sitt yttrande. FSL påminner om tidigare yttranden, där man har i flera utlåtanden lyft bland annat frågan om vilken status nationalspråken får då engelskan får en starkare status inom gymnasieutbildningen. ”Studentexamen är slutprov som bygger på en nationell utbildning där språket och kulturen hör nära samman i undervisning-

en och även vid uppgörandet av studentproven. En utmaning med tanke på proven är även översättningarna då de nu måste bli korrekt översatta och vara identiska på tre språk”, anger FSL. Det finns en uppenbar risk i att lyfta engelskan som examenspråk med tanke på högskole- och universitetsstudierna, eftersom engelskan redan nu har stark position inom forskningen, anger förbundet vidare.

Lärarfacket OAJ är försiktigt positiv till examen på engelska, men antecknar i sitt yttrande att den inte får bli en konkurrent till studentexamen på svenska och finska.

Rätt att anordna examen bör begränsas så att det bör finnas tydliga skäl, vilka baserar sig på områdets befolkningsstruktur och utbildningsbehovet, resonerar OAJ. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Ta vara på debatten om arbetstid!

Förra veckans seminarium för allmänbildande lärare inom OAJ fick oss deltagare att på djupet reflektera över en av de mest centrala frågorna i vår verksamhet – nämligen vårt arbetstidssystem. Under seminariet fokuserade vi på vårt system med undervisningsskyldighet, men även årsarbetstidsförsök debatterades och andra möjliga arbetstidssystem ventilerades och analyserades. Ur diskussionerna kunde man skönja att det centrala nu är att skapa ett arbetssystem som skulle ge ramar för arbetet och således möta frågorna kring den ökade arbetsbelastningen.

Många tog upp orättvisorna i det nuvarande systemet med usk och det faktum att arbetsbilden förändrats sedan den tid då undervisningsskyldigheterna fått sin grund. Att man i detta sammanhang konstaterar att det är oklart när och på vilken grund vårt nuvarande avlöningssystem har uppkommit, är tragikomiskt och gör diskussionen ännu mera komplicerad.

En annan intensiv diskussion som fördes under seminariet kretsade kring försöket med årsarbetstid inom den grundläggande utbildningen. Det var en hätsk diskussion där jag personligen upplever att en del missat poängen med försöken. Tanken med försöken är att få information om det försöksavtal som kunde ligga som grund för ett nytt arbetstidssystem, och därigenom ge ramar för arbetet. I förlängningen kunde man se på lärarjobbet som en helhet innehållande det verkliga lärararbetet – där inte nuvarande undervisningsskyldigheter skulle finnas tydligt utskrivna.

Det är glädjande att debatten kring arbetstid aktualiserats igen – vi ska ta vara på den och hålla den i liv. Att tyst acceptera att inget kan göras åt vårt avlöningssystem – att inget går att ändra – får inte bli vårt rättesnöre.

Då vi granskar detta, det vill säga dessa begränsade försök, vill jag ändå understryka att vi ska granska dem kritiskt och våga debattera. Men även en kritisk debatt kan föras i en konstruktiv anda, där respekt för varandras åsikt är ett rättesnöre. Här tycker jag OAJ kunde ta exempel av oss, vi kan vara av olika åsikt men ändå hålla debatten på en saklig nivå.

Det är glädjande att debatten kring arbetstid aktualiserats igen – vi ska ta vara på den och hålla den i liv. Att tyst acceptera att inget kan göras åt vårt avlöningssystem – att inget går att ändra – får inte bli vårt rättesnöre. Därmed inte sagt att vi i blindo, utan med grundlig analys kan gå inför något nytt.

Jag kryddar veckans tankar med ett par stänk av positiv pedagogik på vägen mot utvecklandet av lärarnas arbetstidssystem och uppmanar alla (lärare, rektorer – ja, vem som helst) att granska sitt arbete. Låt förväntningarna på den egna arbetsinsatsen och arbetstiden vara sådana att det även finns tid för en meningsfull fritid.

Ta hand om dig själv och se till att du mår bra!

4

15.11.2018 • Nr 18

Rektorer behöver uppföljning och utjämning av arbetstiden – Uppföljningen av rektorernas arbetstid är en ständigt aktuell fråga. Också denna gång diskuterade vi arbetstiderna, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid FSL. En grupp rektorer från hela Svenskfinland möttes i FSL-kansliet i början av november.

FSL månar om rektorernas väl och ve och därför samlas rektorer då och då för att diskutera aktuella frågor.

De svenskspråkiga rektorsföreningarna i Österbotten och Nyland utser deltagare . Denna gång var också en åländsk rektor med.

Som koordinator fungerar ombudsman Jens Mattfolk, som även fungerar som en länk till OAJ i sin egenskap av medlem i det ledarskapsteam som har startats upp vid OAJ-kansliet. I det senare fallet handlar det om ombudsmän, jurister och andra OAJ-anställda som dryftar frågor som uttryckligen gäller skolledare. FSL-kansliet har en representant i detta team, som samlas månatligen.

– Det finns ingen given dagordning för träffen med de FSL-anslutna rektorerna.

Agendan avgörs av vad som är aktuellt just då, säger Jens Mattfolk.

I fackliga sammanhang är det ofta så att samma frågor dyker upp regelbundet. Det gäller också rektorsträffarna. Då talar vi om

 I FSL:s rektorsträff deltog fr.v. Annika Norrgård, Joakim Häggström, Andreas Hollsten, Inger Nabb, Kaj Holmbäck och Andreas Wiklund. foto: mirjam heir-lindström

t.ex. rektorernas arbetstid och samplaneringen.

– Den här gången diskuterades också samplaneringen ur rektorernas synvinkel, säger Jens Mattfolk.

Arbetstiden är ett ständigt aktuellt tema för lärare, men också för skolledare. Rektorerna har för all del andra arbetstidsarrangemang än lärarna, men också för rektorerna gäller det att ha koll på arbetstiden och

Lärarförbundet tar timeout med kriterier för medlemskap ”Du som är lärare, skolledare, studieoch yrkesvägledare eller lärarstuderande får vara medlem i förbundet.” Så lyder en central formulering i Lärarförbundets stadga, som antogs av förbundets kongress i slutet av oktober.

Styrelsen för Lärarförbundet i Sverige har förfäktat en linje, som innebär att förbundet ska bli ett fackligt professionsförbund.

Beslutet genomförs 1/1 2020.

Beslutet har föregåtts av en livfull debatt. En remissrunda i våras till landets lokalavdelningar visade att meningarna är delade om huruvida förbundet ska fortsätta att vara ett yrkesförbund för alla som undervisar i skolan eller om inriktningen ska ändras till att enbart organisera lärare med relevant utbildning.

Exakt hur den nya stadgan kommer tolkas är det nu alltså upp till förbundsrådet att diskutera och fatta beslut om, anges på Lärarförbundets hemsida Förbundsrådet, som i grova drag motsvarar fullmäktige i finländska fackliga sammanhang, gavs nu i uppdrag att diskutera och fatta beslut om hur stadgan ska tolkas.

Vad avses med ”är lärare”?

En tolkning är att förbundet inte accepterar obehöriga lärare.

Kommer reglerna för att bli medlem att bli striktare än idag?

– Det är troligt. Riktningen i förbundet är att gå mot ett professionsförbund för lärare och skolledare, Lärarförbundet behöver vara professionens tydliga röst och driva på för en mer tillitsbaserad styrning av skolan, säger Jaara Åstrand.

Johanna Jaara Åstrand fortsätter som ordförande för Lärarförbundet i Sverige.

Hon är till utbildningen grundskollärare och kommer från Örnsköldsvik.

Jaara Åstrand valdes första gången till ordförande år 2014. Ordförandens mandatperiod omfattar fyra år och Lärarförbundets kongress i Stockholm gav henne nytt förtroende för perioden 2014–18.

Konkurrenten Lärarnas Riksförbund LR har redan tidigare bundit medlemskapet till behörigheten, medan Lärarförbundet tidigare har ansett att alla som undervisar i skolan är välkomna som medlemmar. Nu föreslås alltså en linjeändring.

LR är vidare ett renodlat lärarförbund, som inte har skolledare som medlemmar.

Lärarförbundet organiserar också skolledare.

I Finland följer såväl OAJ som FSL principen att också obehöriga, som jobbar med undervisning, är välkomna som medlemmar. Likaså organiserar OAJ och FSL såväl lärare som skolledare. c-e rusk

-bördan.

Såväl OAJ som FSL har uppmanat rektorerna till arbetstidsuppföljning, men det finns stora variationer i fråga om uppföljningen men också gällande arbetsbördan.

Rektorerna följer en byråarbetstid åtminstone i teorin, men i praktiken tenderar många arbetsdagar att bli rätt långa.

Och då gäller det att se till att det sker en

utjämning för det finns inga övertidsarrangemang, så att den överskridande arbetstiden skulle kompenseras i form av pengar.

– Utjämningen är ett bekymmer. Här finns nämligen stora variationer mellan kommunerna. En del kommuner förutsätter att rektorerna är ständigt anträffbara, medan andra kommuner accepterar att rektorerna tar ut lediga dagar och på så sätt utjämnar topparna i arbetstiden.

Rektorsträffarna bidrar också till att hålla FSL ajour med det som är aktuellt inom skolledarnas område. Också bland förbundets aktiva inom såväl FSL som OAJ finns flera rektorer, som för sin del ser till att kontakten fungerar.

Ombudsman Jens Mattfolk håller också i trådarna för FSL:s kursverksamhet. I den kursplan, som föreläggs förbundsfullmäktige i Tammerfors den 14–15 november har också skolledarna uppmärksammats.

Efter en paus om några år torde FSL ordna en facklig tvådagarskurs för rektorer år 2019.

– FSL finns till också för rektorerna. Vi ser gärna att rektorer tar kontakt med oss på kansliet när det gäller frågor som dyker upp i vardagen, säger Jens Mattfolk. c-e rusk

Postnummer styr resultat Skillnaderna i barns akademiska färdigheter börjar utvecklas redan i tioårsåldern och skillnaderna blir större med åren, anges i en färsk OECD-rapport. I många länder utgör en elevs eller skolas postnummer den bästa grunden för en prognos rörande kvaliteten i utbildningen.

Rapporten, som är benämnd Equity in Education: Breaking down barriers to social mobility (ung. Likvärdighet i utbildningen: bryt ner murarna för att öka den sociala mobiliteten), anger att det finns en stark koppling mellan en skolas socio-ekonomiska profil och elevers prestationer. Elever i skolor med en förmånlig socio-ekonomisk profil presterar bättre resultat i PISA-tester.

Trots att insatser har satts in för att stärka likvärdigheten har inte nämnvärt resultat nåtts i detta avseende under det senaste decenniet.

Om man ser till genomsnittet i OECD-länderna når elever i gynnade skolor 78 poäng mera än elever i missgynnade skolor vilket motsvarar 2,5 års skolgång.

Skolornas socio-ekonomiska profil har den starkaste kopplingen till resultaten i bl.a. Belgien, Bulgarien, Frankrike och Nederländerna. Det finns dock undantag. I Finland, Norge och Polen når elever med olika social bakgrund goda resultat.

– För få framsteg har nåtts i arbetet med att bryta ner barriärerna för att åstadkomma social mobilitet och ge alla elever likvärdiga möjligheter till framgång, säger Andreas Schleicher, OECD-direktör för utbildning och färdigheter.

Han kallas även ”Mister PISA”.

Schleicher efterlyser mera investeringar som hjälper missgynnade elever.

Schleicher vill också fokusera på lärarnas viktiga roll i sammanhanget.

OECD:s resonemang är att lärarna är i behov av mera stöd så att de kan identifiera eleverna behov och behärska mångfalden i klassrummen. Lärarna ska också knyta band till föräldrarna och uppmuntra dessa till aktivitet i barnens utbildning.

Likvärdigheten mår alltså rätt väl i vårt land, när man jämför med andra länder. Men rapporten omtalar emellertid att den socioekonomiska bakgrundens inverkan på elevernas resultat ökar också hos oss. Jämfört med år 2006 har inverkan ökat med 1,8 procentenheter.

– Forskning visar att externa faktorer påverkar elevernas liv allt mera, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).

Regeringen har fördubblat den öronmärkta finansieringen av likvärdighetssträvanden i grundskolan. I praktiken har skolor i utsatta områden fått extra pengar. c-e rusk

5

15.11.2018 • Nr 18

Inredningen i klassrummen är klassisk och fin, men rektor Jouni Piippo förespråkar modernare lärmiljöer. Lyckligtvis kan dessa utrymmen enkelt byggas om.

Nickby hjärta i Sibbo

Pulserande tvåspråkigt skolliv – Här börjar det nya bygget, säger Jouni Piippo och pekar mot utsikten från fönstret i sitt arbetsrum.

Det handlar om det andra byggnadsskedet i Nickby hjärta, bildningscentret i Sibbo som togs i bruk för två år sedan. Arbetet skulle enligt planerna börja i dessa tider, men kommer att förskjutas med ett år.

I Nickby hjärta jobbar för tillfället två skolor, Kungsvägens skola åk 7–9, som Jouni Piippo är rektor för, och finskspråkiga Sipoonjoen koulu. Skolorna fungerar som två skilda skolor, och kollegierna har varsitt lärarrum. När det andra skedets byggnader tas i bruk finns det ett gemensamt lärarrum för lärarna i bägge skolorna. Sipoonjoen koulu utvidgas och blir en enhetsskola åk 1–9.

– Lärarrummet blir modernt.

Bland annat skall där finnas ljudisolerade utrymmen och andra mindre ”tysta” arbetsutrymmen.

Det blir inte ett traditionellt lärarrum med ett stort bord i mitten där lärarna sitter och arbetar.

De två skolor som nu verkar i Nickby hjärta har egna och gemensamma utrymmen i form av flyglar. Skolorna kan också låna utrymmen av varandra om det behövs.

Kungsvägens skola blir inte i detta skede en enhetsskola, utan får vänta. Faktum är, berättar Jouni Piippo, att antalet svenska elever enligt statistiska kalkyler beräknas hållas ganska konstant under de närmaste åren, medan antalet finskspråkiga elever ökar.

Det är alltså inte sagt att Kungsvägens skola alls blir en enhetsskola, utan troligt är att de svenskspråkiga eleverna i framtiden går i de lågstadieskolor som redan finns.

Till exempel Kyrkoby skola ligger strax invid Nickby hjärta.

– De nya skolor som byggs kommer nog att vara finskspråkiga.

Samarbetet smärtfritt Jouni Piippo började jobba som rektor i Kungsvägens skola för ett drygt år sedan, då Nickby hjärta redan fungerat i ett år.

– När jag kom var det största kaoset förbi. Saker och ting började då finna sina platser. Vi har nu fått koncentrerar oss på skolverksamheten.

Det satsades mycket på att samarbetet mellan de två skolorna, en finsk och en svensk, skulle löpa smärtfritt från första början.

– När jag kom upplevde jag det

 När det andra byggnadsskedet av Nickby hjärta börjar byggs bildningscentret ut precis från fönstret i Jouni Piippos kansli. Då försvinner utsikten och rektorns arbetsrum placeras de nya utrymmena.

som litet konstigt att eleverna från de båda skolorna under skoldagen håller sig helt för sig själva inom sina egna flyglar, men när skoldagen är slut spelar de till exempel fotboll tillsammans. Vad kan det bero på? Kanske det hör ihop med åldern, att hålla sig till ”de egna”.

– Någon sade att eleverna inte heller umgås över klassgränserna, 8A håller sig för sig och 8C för sig, man söker sig till en trygg grupp.

På fritiden är de huller om buller, småler Jouni.

Tvåspråkigt tandemprojekt Skolorna har gemensam matsal och eleverna intar sin lunch årskursvis, inte skolvis.

Undervisningen är naturligtvis i grunden enspråkig. Gällande gemensam undervisning finns Tandemprojektet som går ut på att lektionerna i svenska i Sipoonjoen koulu och i finska i Kungsvägens skola går samtidigt. Då har man gemensamma projekt och gör utflykter tillsammans. Detta sker periodvis eftersom antalet lektioner i svenska är färre än lektionerna i finska.

– Idén är ju inte bara att ha tvåspråkiga lektioner utan att eleverna träffar varandra och umgås och blir bekanta.

Det finns också språkbadsklasser i båda skolorna. Också elevkårerna samarbetar och driver bland annat sin kiosk tillsammans.

I Sibbo är de svenskspråkiga i klar minoritet (32 procent i fjol).

Jouni Piippo säger att kommunen är en landsbygdskommun och skolan har elever från skärgårdsområdena, där det inte förekommer så stor kontakt till det finska.

– Fast vi befinner oss så nära huvudstadsregionen så har vi nog elever som inte kan finska. Fast det hade vi i Norsen i Helsingfors centrum också, tillägger Jouni om sin tidigare arbetsplats där han jobbade som lektor i finska.

Klassiska klassrum Jouni Piippo förespråkar moderna pedagogiska utrymmen och undervisning utanför klassrummet.

– Jag var förvånad över hur traditionella klassrummen var, trots att Nickby hjärta ser så modernt ut utanpå, säger han då vi kommer in i ett av klassrummen, som består av enskilda bord och stolar för eleverna. Modernt, jo, men klassiskt.

Klassrummen är dock byggda så att de kan byggas om till nya lärmiljöer genom att fälla mellanväggar och dylikt.

Både i Kungsvägens skola och i Sipoonjoen koulu har man uttryckt en önskan om att så skall ske i samband med de kommande byggnadsarbetena. text och foto: tom ahlfors

6

15.11.2018 • Nr 18

Vi har ett fint samarbete mellan skolorna, säger Barbro Lepistö från YA:s enhet i Närpes och Mikael Snickars, rektor för Närpes gymnasium.

Många vill kombinera i Närpes Att kombinera yrkesexamen med studentexamen är populärt vid Yrkesakademin YA i Österbotten. I år har alla enheter över 180 kombistuderande. För att underlätta arbetet för studerande har YA och gymnasiet i Närpes ett nära och fungerande samarbete. År 1995 möjliggjorde en ny läroplan samarbete mellan yrkesutbildningen och gymnasier. Då kunde yrkesstuderande kombinera gymnasiestudier och avlägga studentexamen samtidigt som de fick en yrkesinriktad grundexamen.

Sedan dess har tusentals studerande runt om i landet avlagt både yrkes- och studentexamen men under senare år har det här alternativet gradvis hamnat i skymundan nationellt. Närpes verkar vara ett undantag.

– I Närpes blev kombistudier möjliga redan innan läroplanen trädde i kraft. Sedan dess har ungefär intresset växt och i dagsläget har ungefär var femte yrkesstuderande under 21 år valt kombistudier inom hela YA, det vill säga i Närpes mellan tio och femton nya studerande varje läsår, berättar Barbro Lepistö, studiehandledare vid Yrkesakademin i Österbottens (YA) enhet i Närpes.

Inom hela YA, som har enheter på flera orter i landskapet, finns bara i år över 180 kombistuderande.

– Jag har den uppfattningen

att kombistudier inte är lika vanliga på finskt håll. Men här i Österbotten har kombistudier alltid varit populära och vi hanterar stora mängder studerande som vill studera på det här viset, säger hon.

Gott rykte På årskurs 9 väljer eleverna i samband med den gemensamma elevantagningen var de vill studera.

I det skedet kan de sökande fylla i att de vill kombistudera. I Närpes har YA en egen inriktning som kallas för kombistigen – en stig som aktivt marknadsförs i samband med antagningen av studerande.

– Jag tror att kombistudier har ett bra rykte här i Närpes. Vi har så många studerande som genomfört den stigen så alla nior som vill ha en yrkesinriktad grundexamen men också studentexamen vet att det här är ett alternativ som fungerar. Budskapet har spridits väl, menar Lepistö.

Hon får medhåll av Mikael Snickars, som är rektor för Närpes Gymnasium.

– Från gymnasiets sida har vi också mycket positiva erfarenheter av det här samarbetet. Ett samarbete som initierades redan 1994 av yrkesskolans dåvarande Rainer Böling och gymnasiets rektor Johan Bergkull. Det arvet har vi på bästa sätt försökt förvalta sedan dess och jag tycker vi har lyckats bra, säger Snickars.

I praktiken innebär kombistu-

dier att yrkesstuderanden avlägger fyra ämnen i gymnasiet och avlägger studentexamen i de ämnena. Det enda obligatoriska ämnet är modersmål men utöver det har studerandena valt finska, engelska samt matematik.

– De här ämnena har valts med tanke på deras fortsatta studier.

De flesta av våra kombistuderande väljer att utbilda sig till bland annat ingenjörer och därför är det viktigt att de avlägger studentexamen i språken och matematik, förklarar Snickars.

Väl förankrat schema Schemat är uppgjort så att en kombistuderande ska kunna avlägga båda examen inom loppet av tre år. Kurserna i yrkesutbildningen görs på yrkesskolan medan de vandrar över till gymnasiet när de tar kurserna i de ämnen som ska avläggas i studentexamen.

– Schemat, som har utarbetats under många år, är gjort så att studierna inte ska överlappa varandra. Kombistuderandena deltar i gymnasiets kurser i fyra hela perioder under sina yrkesskoltid.

Då studerar de enligt gymnasiets schema med fyra ämnen och fem kurser per period som de är i gymnasiet, berättar Lepistö.

Snickars fortsätter: – När de börjar studera har vi också en kurs med modersmål och finska i början av första terminen så att studerandena får avgöra om kombistudier är deras grej eller inte. Det är först i period fem som

de har fyra kurser och studerar då enbart på gymnasiet.

Fysiken ryms inte Ett studentexamensämne som har efterfrågats är fysik eftersom det är användbart i ingenjörsstudier.

– Tyvärr är schemat fullt nu och vi har inte lyckats få in fysiken. Vi skulle gärna vilja få in exempelvis fysik men som det är nu är det inte förenligt med schemat.

Om någon vill ta extra kurser i ett ämne är det möjligt att göra det på distans. Då betalar de själva en kursavgift. Annars är det yrkesskolan som betalar kurserna i de ämnen som avläggs i studentexamen, förklarar Snickars. Är det många som inte orkar kombistudera och ger upp?

– Vi har alltid någon eller några som inte orkar. Men därför är det här också ett bra system eftersom de får prova på i början. Om de inser att det är för tungt eller att de inte är tillräckligt motiverade kan de sluta i ett tidigt skede. För det krävs en ordentlig insats att klara det här, säger Lepistö.

Vet vad de vill Men en övervägande majoritet klarar av det. En orsak till det – förutom ett utarbetat schema – är att de flesta som söker till kombistigen vet vad de vill. En av dem är Oscar Björklund som studerar tredje året vid YA i Närpes.

– Jag tycker om att jobba med praktiska saker och gillar att svetsa och meka med bilar. Sam-

tidigt har jag en plan att studera vidare på yrkeshögskola och tänkte därför att det är bra med matematikkunskaper. Därför valde jag kombi, säger Björklund som har studier inom maskinoch produktionsekonomi i sikte nästa år.

I höst skriver han tre ämnen i studentexamen och sparar det fjärde till våren.

– Snart ska jag skriva finska, engelska och matematik och skriver modersmål i vår.

Quynh Dinh, som utexaminerades i våras och som nu studerar produktionsekonomi vid YH Novia i Vasa, valde däremot kombistudier av en annan anledning.

– Jag visste inte vad jag ville göra efter grundskolan och därför tänkte jag att det är bra att också ha studentexamen i bagaget oberoende av vad jag väljer att studera. Jag ångrar definitivt inte att jag kombistuderade och jag skulle till och med rekommendera det till andra – i synnerhet till de som inte vet vad de vill studera sen, säger Dinh.

Hon förnekar inte att det stundtals var tufft att skaffa sig två examina.

– I synnerhet under studentskrivningarna var det ganska mycket. Men överlag var schemat bra upplagt så att jag klarade av att kombinera de två studieinriktningarna, säger hon. text och foto: christoffer thomasfolk

7

15.11.2018 • Nr 18

○ ○ 2011 sjösattes en stor utbildningsreform på Åland. ○ ○ Myndigheten Ålands gymnasium, som leds av en förvaltningschef, bildades. ○ ○ Myndigheten styr två skolor – Ålands lyceum med studieförberedande undervisning och Ålands yrkesgymnasium med yrkesutbildning inom bland annat vård, hotell- och restaurangbranschen, sjöfart, bygg-, el- och fordonsteknik och ekonomi.

 Studiehandledarna Jenny Polviander vid Ålands lyceum till vänster och Brita Enroth-Lindén vid Ålands yrkesgymnasium, säger att samarbetet kring de studerande, som tar HUTH-paketet, fungerar bra.

Åland valde egen väg för kombistudier Studerande vid Ålands yrkesgymnasium kan läsa allmänna ämnen enligt Ålands lyceums läroplan för att bli behöriga att söka till högskolestudier utanför Åland. Det är det mest synliga samarbetet mellan de två åländska skolorna på andra stadiet.

A

nsvariga efterlyser mer samarbete även ”åt andra hållet” – att lyceets studerande kan ta kurser vid yrkesgymnasiet.

Samarbetet kring det så kallade HUTH-paketet, som står för högskoleförberedande utbildningshelhet, har hittat en fungerande form efter ett visst experimenterande under de första åren efter att Ålands gymnasium bildats.

Väljer väg HUTH innebär att studerande vid yrkesgymnasiet kan läsa allmänna ämnen enligt lyceets läroplan – i paketet ingår svenska, engelska, kort matematik, kemi, fysik, geografi och samhällskunskap. I praktiken innebär det att ”HUTH-arna” studerar vid Ålands lyceum under totalt fem perioder à åtta veckor vardera under de tre studieåren.

Brita Enroth-Lindén har som studiehandledare vid Ålands yrkesgymnasium kontakt med HUTH-arna och Jenny Polviander är studiehandledare och planerar och schemalägger HUTH-modulerna.

– Under de fem perioderna läser de, som inte valt HUTH, samma ämnen men enligt yrkesgymnasiets krav där undervisningen är mer yrkesinfärgad, säger de och fortsätter: – Klart att man som HUTH-are väljer väg. De förkovrar sig mer teoretiskt och ibland på bekostnad av fördjupande kurser i det egna yrket eftersom man inte kan

välja precis allt som erbjuds.

Hälften hoppar av Det blir, säger studiehandledarna, betydligt tuffare att välja HUTH-paketet. Det märks också i praktiken. Årligen väljer runt 40 studerande från olika yrkesprogram HUTH och omkring hälften hoppar av.

– En orsak kan vara att föräldrarna varit mest aktiva bakom valet eftersom de inser att HUTH ger mer möjligheter i framtiden i och med att man kan studera vidare på en högre nivå. Men man måste vara motiverad och beredd att satsa seriöst för att klara av det, säger studiehandledarna.

– De som fixar det är positiva, tillägger de.

HUTH-arna bildar en eller två egna grupper vid lyceet – de blandas inte med lyceets egna studerande ¬– men de undervisas av lärare vid Ålands lyceum. Det är en fördel enligt lyceets rektor Marcus Koskinen-Hagman.

– Det blir en garanti för att man håller samma nivå och samma bedömningsgrund.

Med sikte på Sverige Han poängterar att HUTH-studier enligt åländsk modell och kombistudier, som finns på fastlandet, inte är jämförbara.

– HUTH är ett betydligt större paket med fler kurser. Man läser allmänna ämnen enligt givna krav för att få behörighet att söka till högskolor, främst i Sverige, där eventuella studentexamensbetyg

○ ○ Yrkesutbildningen gavs tidigare i fem självständiga skolor. ○ ○ Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium har varsin rektor. Skolorna verkar i sina forna skolbyggnader, inget nytt har byggts, men både lärare och studerande kan ha undervisning i flera olika byggnader.

 ”Kunskapens träd” har målats av en studerande på en vägg i Ålands gymnasiums förvaltningsbyggnad. Här arbetar bland andra förvaltningschefen Katarina Sundberg till vänster och Gitte Holmström, rektor för Ålands yrkesgymnasium.

inte beaktas vid antagningen, säger han.

Utöver HUTH-paketet finns få samarbeten på pedagogisk nivå mellan skolorna på gymnasialstadiet som andra stadiet heter på Åland.

– Vi har fått hjälp av yrkesgymnasiets lärare i finska, som tagit någon kurs hos oss, och vår it-lärare har i enstaka fall undervisat vid yrkesgymnasiet, men i praktiken är det knepigt eftersom vi följer olika scheman. Vi har vårt balksystem med 75 minuters lektioner, medan lektionerna i allmänna ämnen i yrkesgymnasiet är 45 minuter. Våra studerande kan göra väldigt många individuella val och det i sig gör vår egen schemaläggning till en komplicerad process.

Om vi dessutom ska samarbeta mellan skolorna krävs oerhört god planering i mycket god tid, säger Marcus Koskinen-Hagman.

Vettiga lösningar söks Både han och studiehandledarna hoppas dock att man på sikt ska få till ett utökat samarbete som innebär att lyceets studerande kan ta kurser vid yrkesgymnasiet.

– Lyceets studerande är ofta duktiga på språk och eftertraktade som sommarpersonal inom hotell- och restaurangbranschen. Det vore vettigt om de kunde ta kurser inom det området hos oss, säger studiehandledaren Brita Enroth-Lindén som ett exempel.

Katarina Sundberg, förvaltningschef vid Ålands gymnasium, säger att myndigheten bland

annat ordnar gemensam fortbildning för lärarkårerna.

– En aktuell fråga i dag, som berör alla, är undervisningen i svenska som andra språk. Dessutom sköts städning och matlagning centralt. På kommande är ett centralkök som ska laga all mat som sedan serveras i flera matsalar.

It-avdelningen är också gemensam och all upphandling sköts av myndigheten.

Gymnasiereformen var en stor munsbit att sjösätta, inte minst för de fem yrkesskolorna som slogs ihop.

– Det blev svårt för små enheter att hänga med i allt. Nu kan resurserna användas mer samlat och det bäddar för bättre och jämnare kvalitet på alla utbildningsprogram, säger hon.

Lärarlett ska det vara Gitte Holmström började som rektor vid Ålands yrkesgymnasium i augusti i år och kom från en tjänst som projektkoordinator vid Axxell. Avstånden på Åland – både geografiskt och till beslutsfattare och till rektorskollegan på lyceet – är korta och det uppskattas.

Man får också vara med och styra utvecklingen i stället för att enbart följa givna direktiv.

På fastlandet har finansieringen av yrkesutbildningen skurits ner rejält vilket bland annat lett till minskad närundervisning.

– Jämfört med det är det jättebra på Åland, vi har mer resurser för lärarledd undervisning.

Det är förstås bra att samarbeta

○ ○ Ålands gymnasium har cirka 1000 studerande och 200 anställda.

med näringslivet också. Det är viktigt att våra studerande kommer ut i verkligheten och på riktigt får se vad yrket går ut på. Det ger ett mervärde som man inte kan förmedla på skolbänken, men samtidigt handlar det om balans. På en arbetsplats har man inte alltid tid att lära ut olika moment och man har inte heller den pedagogiska kunskap som yrkeslärare har, säger Gitte Holmström.

Lärarna vid Ålands gymnasium har numera årsarbetstid. Om man drar ner på deras undervisningstimmar måste man i så fall hitta andra arbetsuppgifter för att fylla tiden. Man kan förstås teoretiskt tänka sig att minska på antalet lärare för att spara pengar men det är inte aktuellt i dagsläget: – Vi vill ha kvalitet i undervisningen.

Kartlägger missnöje Gitte Holmström som ny rektor har lagt en del krut på att utreda hur både personal och studerande uppfattar Ålands yrkesgymnasium. Om man är missnöjd – vad är det som irriterar? Vad kan man göra bättre?

– Det missnöje som hittills framkommit gäller i första hand schemaläggningen. Det blir fortfarande en del luckor och en ojämn fördelning av lektioner under perioderna. Det är något vi ska försöka göra ännu bättre till nästa läsår, säger hon. text och foto: helena forsgård

8

15.11.2018 • Nr 18

Till nytta för nyanlända

Litteraturen kan kopplas till vardagsdialogen ”Du är välkommen till vårt samhälle, men du ska anpassa dig till våra värderingar och vårt sätt att leva. Du får bo här, men du får inte störa oss.” Låter det bekant? Det är inte bara i Finland, som många har den här attityden. Den finns överallt i världen: ”Stör oss inte. Låt oss leva vidare som vi alltid gjort. Vi vill inte förändras.”

Så inleds ett stycke i Brokiga boken, som är skriven av Sabira Ståhlberg, författare och forskare och utbildare i kulturell kompetens.

Brokiga boken innehåller intressanta och annorlunda synvinklar på mångkulturella frågor, kommunikation och hur man anpassar och integrerar sig i ett nytt samhälle.

Texterna vill uppmuntra både finländare och invandrare till eftertanke och analys av de egna erfarenheterna. Efter varje text finns frågor och uppgifter som man kan svara på eller diskutera i grupp.

Frågorna som den ovanstående texten väcker är till exempel: Upplever du, att du eller någon annan ”stör” familjen, släkten eller samhället med dina värderingar och ditt sätt att leva? På vilket sätt ”stör” du? Hur reagerar de andra eller samhället på dig? Har du varit med om kulturella kollisioner?

På bokmässan i Helsingfors diskuterade Ståhlberg tillsammans med forskaren och litteraturvetaren Sissel Korpisalo och Alexander Foy som är ordförande för svenska.fi, en förening ”för och av

dem som väljer att integrera sig på svenska i det finländska samhället.”

Deras samtal handlade om hur litteraturen kan göra en integreringsprocess enklare och friktionsfriare.

– Då man integrerar sig jämför man hela tiden sig själv med andra. En dialog i litteraturen kan då ge en förståelse för koder i olika kulturer, säger Foy, som kom till Finland från Ryssland blott för några år sedan, men som nu talar en god svenska. Han valde själv att integrera sig på svenska.

Han deltog inledningsvis i en skrivarverkstad.

– Vi skulle lära oss när man ska skriva puss, med vänlig hälsning och bästa hälsningar, berättade han.

Litteraturen ger mera än man kan tro, sade han.

Också audiovisuellt Sissel Korpisalo har tidigare deltagit i ett vägledningsprojekt på Luckan i samarbete med folkhögskolan Akan i Borgå där man testade nya kreativa medel för att främja delaktighet, lärande av språk och inkludering i samhället, vilket stöder deltagarna när de söker sig vidare till utbildning och arbetsliv.

Alexander Foy medger att den svenskspråkiga litteraturen inte spelat så stor roll för hans inkludering.

– Jag har inte fördjupat mig i litteraturen. Jag är mera visuell och jag tycker att litteratur också kan vara audiovisuell. Mest har jag läst vetenskaplig text på svens-

 Sabira Ståhlberg (i mitten) samtalade med Sissel Korpisalo och Alexander Foy på bokmässan i Helsingfors i slutet av oktober.

ka, också nu då jag studerar på Arcada. Vetenskapliga artiklar från 1900-talet ger mig en inblick i hur ni tänkte då.

Foy har deltagit i en workshop som leddes av Sabira Ståhlberg och konstaterar att det då var svårt för honom att uttrycka vad han kände.

– Men jag kunde nog redogöra för skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet, på svenska, vilket överraskade mig, sade han.

Förstå normer i kulturen För en lyckad integrering är det

viktigt att kunna språk och att känna sig delaktig, sade Sissel Korpisalo.

– Att använda språket och hitta rätt ord ger en aha-upplevelse.

Litteraturen ger läsaren en chans att gå in i andra upplevelsevärldar och ta del av andras upplevelser.

Den vägen kan man lära sig förstå exempelvis normer i en viss kultur, sade Korpisalo.

Hon betonar att en gruppdiskussion öppnar upp ännu mera, inte bara för integreringen utan för alla grupper.

Alexander Foy håller med.

Speciellt dialogen i litteraturen kan göra att man förstår hur man ska relatera till någon händelse.

Sabira Ståhlberg noterade att det handlar om att reflektera över det man möter och upptäcker i den nya kulturen.

– Ett bra sätt att komma in i en kultur är att läsa litteraturen. Reflektionen föder också självreflektion över vilka tolkningar man gör, till exempel i sociala situationer, sade Korpisalo. text och foto: tom ahlfors

Kritisk syn på kroppsideal tema för segrande kolumn Erica Neuman från Topeliusgymnasiet i Nykarleby har segrat i årets ”Argh? – en kolumntävling för dig som har något på hjärtat”.

Heidi Rönnblad från Ekenäs gymnasium fick andra pris och Kajsa Österback från Korsholms gymnasium tredje pris. Prisutdelningen ägde rum i anslutning till bokmässan i Helsingfors i oktober.

I årets tävling, som riktade sig till studerande på andra stadiet, deltog över hundra skribenter, vilket är rekord i sammanhanget.

Tävlingsjuryn bestod av journalisten Jeanette Björkqvist, författaren Johanna Holmström samt Petter Wallenius, lektor i historia och samhällskunskap.

Juryn noterade att många olika frågor engagerar unga. Förutom unga kvinnors kroppsuppfattning och prestationsångest, behandlade många skribenter också lässvårigheter, plastproblemet i världen

 Erica Neuman skrev en berörande och känslig kolumn, som belönades med första pris.

och trosfrågor.

– Den språkliga nivån på bidragen varierade en hel del, säger Petter Wallenius, som i sin egenskap av lärare är välbekant med fenomenet.

Vad kännetecknar då en bra ko-

lumn?

– Att skriva en kolumn där både rytm och tematik hänger ihop är svårt, noterar tävlingens projektledare Annette Kronholm-Cederberg, ordförande för Svenska modersmålslärarföreningen i Finland.

– Att få pris i tävlingen är en erkänsla för det egna skrivandet, en signal om att skrivandet är på väg någonstans. Den här typen av bekräftelse kan vara avgörande för en ung människa, betydligt större än att skriva egen blogg eller annars publicera innehåll på sociala medier, sade Kronholm-Cederberg.

Föga överraskande visar det sig att Erica Neuman har utvecklats som skribent genom ett enkelt knep.

– Jag läser mycket, säger Erica Neuman.

Första pris bestod av en resa för två personer till en valfri nordisk stad.

Hur är det, Erica Neuman? Bär det av till Jakobstad eller Kristinestad?

– Jag har snarare tänkt mig en resa till Norge eller Island, säger Erica Neuman, som har Kronholm-Cederberg som modersmålslärare.

Men det är en slump. Bidragen hade anonymiserats, så att juryn kände inte till vare sig skribenternas namn eller kön.

Det segrande bidraget bär namnet ”Att jämföra blommor med månsken”. ”Med ett rikt, vackert och personligt språk tar sig skribenten an ett svårt tema; omöjliga kroppsideal. Texten är berörande, känslig och rytmiskt välskriven. Den blottar både stilistiskt och tematiskt det sköra i att vara ung och får också läsaren att känna klumpen i halsen då barnet upplever att det inte duger som det är”, anges i juryns prismotiveringar.

Svenska modersmålslärarföreningen i Finland arrangerar kolumntävlingen Argh? med bidrag från Svenska kulturfonden. Tävlingen ordnades för sjunde gången. text och foto: c-e rusk

9

15.11.2018 • Nr 18

Vård- och landskapsreformen är på kommande. Är kommunerna redo?

Robert Nyman fick en försmak av det som är på kommande redan år 2008. Då var han bildningschef i Ingå och efter kommunvalet befolkades bildningsnämnden bl.a. av en handfull ledamöter i kommunstyrelsen.

– Kommunstyrelsens ordförande var en vanlig ledamot i bildningsnämnden, berättar Robert Nyman.

Hur var detta möjligt? Bildningsnämnden brukar inte i regel vara den mest attraktiva nämnden, när platser fördelas efter kommunval!

Drevs politikerna i Ingå av en sällsynt iver att påverka bildningsfrågorna?

Jag träffar Robert Nyman, som sedan i våras är kommundirektör i Ingå, för att diskutera kommunernas situation om och när vård- och landskapsreformen genomförs. Det är inte värt att dryfta när den omstridda reformen genomförs och hur den kommer att gestalta sig. Men en sak torde stå klar: reformen är på kommande, vilket ändrar på konstellationerna i kommunerna.

Ingå tidigt ute Den tunga social- och hälsovården flyttas bort från kommunerna och det betyder med stor sannolikhet att bildningssektorn blir den tyngsta kommunala sektorn. Politikernas intresse för bildningssektorn kommer därmed att öka betydligt.

Men Ingå har upplevt en liknande situation för ca 10 år sedan.

Ingå år 2008 präglades nämligen av förberedelser för LOST-samarbetet. År 2009 bildade Lojo, Sjundeå, Ingå i och Karislojo nämligen Lojo samarbetsområde för social- och hälsovården, som gick under förkortningen LOST. Plötsligt blev bildningen den allra viktigaste angelägenheten i kommunens egna händer. Det förklarar ledande politikers intresse för bildningsfrågor och -nämnden.

Några år senare upphörde LOST-samarbetet. Men idag samarbetar Ingå inom många områden med andra aktörer, så att ser-

Ingå ○ ○ Omkring 5 600 invånare ○ ○ Ca 40 minuterts bilväg till Helsingfors ○ ○ Tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk (ca 53 procent)

 Robert Nyman basar över Ingå, där bildningen är en närservice.

Bildningen får ny tyngd då kommuner får ny roll Du ser ju själv! Kommunens centrum finns vid havet och man får mycket mera för pengarna här i Ingå än t.ex. i kommunerna i huvudstadsregionen. Här finns bostäder och hus till överkomliga priser.

Och på en halvtimme är du mera än halvvägs till Helsingfors.

ROBERT NYMAN Kommundirektör, Ingå

vicen inom flera kommunala sektorer har upphandlats. Det gäller sociala servicen, fastighetsunderhållet, underhållet av uteområden, ekonomiförvaltningen med mera.

– Vi sköter själva bildningssektorn, äldreomsorgen och hälsovårdstjänsterna, säger Robert Nyman.

Småskalighet gynnar bildning Han intygar att bildningssektorn står högt i kurs i kommunen. Idag finns tre svenska och en finsk grundskola (åk 1–6) i kommunen.

Därtill kommer annan verksamhet inom kulturen och bildningen.

Som en kuriositet kan nämnas att Ingå bedriver kommunal biografverksamhet.

– Småskaligheten är förklaring till att bildningen värderas högt.

Skolorna och bildningen överlag är uttryckligen en närservice, som berör invånarna, säger Robert Nyman.

Han säger att Ingå inte räds en

framtid, när social- och hälsovården inte längre hör till kommunens kompetensområde. Tvärtom ser han många möjligheter i detta.

Då halkar vi in på detta med livskvalitet och förändringar i arbetslivet. Det blir en lång och snårig diskussion, men Nyman konkluderar att Ingå kommer att reda sig väl.

– Du ser ju själv! Kommunens centrum finns vid havet och man får mycket mera för pengarna här i Ingå än t.ex. i kommunerna i huvudstadsregionen. Här finns bostäder och hus till överkomliga priser. Och på en halvtimme är du mera än halvvägs till Helsingfors, säger Nyman.

Allmän utpendling Han verkar kunna det här säljsnacket rätt väl. Men det är ju faktiskt så att Ingå är en utpendlingsort för arbetspendlare. Kommunen är inte självförsörjande vad gäller arbetsplatser. Nyman säger att omkring tusen Ingåbor jobbar i Helsingfors, Esbo och andra kommuner i huvudstadsregionen. Ett par hundra jobbar i Raseborg och ett hundratal Ingåbor jobbar i Lojotrakten.

– Men vi brottas med samma problem som andra kommuner i regionen. Antalet barn sjunker, vilket påverkar åldersstrukturen i kommunen. Vi arbetar för att locka barnfamiljer till kommunen, säger Robert Nyman.

Då gäller det att se att bildningen börjande från småbarnspedagogiken är i skick.

Också Ingå har såsom många andra kommuner haft sitt mått av problem med skolbyggnaderna.

Kanske inte i lika stort mått som mången annan kommun, men klart är i alla fall att kommunen

står inför en stor investering.

Stor skolinvestering Då gäller det kommunens största svenskspråkiga skola Kyrkfjärdens skola. Här finns en del fuktproblem, men trångboddheten är det största problemet.

Någonting måste göras. Som ett alternativ har nämnts en helt ny skolbyggnad. I sammanhanget har också nämnts en tillbyggnad och sanering av den nuvarande skolbyggnaden.

Utbildningen är viktig inte endast för nationen, men också för individen. Men hur pass viktiga är skolorna och daghemmen egentligen för en familj, som överväger att slå sig ner t.ex. i Ingå?

– Jag ser det som en stor helhet, som består av många delar.

De två viktigaste faktorerna när en människa flyttar är ju av tradition jobb eller kärlek. Men sedan finns det förstås många andra faktorer. En del uppskattar närhet till naturen och småskalighet. En del vill bo i en storstad. Tillgången till service och dessutom på det egna språket är förstås också viktig i sammanhanget. Skolorna och daghemmen utgör viktiga serviceformer, säger Robert Nyman.

Du har jobbat med bildningsfrågor länge. Har du en fördel i att du kan just dessa frågor väl tack vare din bakgrund som bildningsdirektör?

– Nja, en viss nytta finns förstås men inte i avgörande grad. I rollen som kommundirektör gäller det att ha kunskaper inom många områden. Som kommundirektör i en liten kommun gäller det att vara nyfiken och ta tag i många olika frågor, säger Robert Nyman. text och foto: c-e rusk

○ ○ I kommunens fyra skolor (tre svenskspråkiga och en finskspråkig) ges undervisning i grundskolans åk 1–6.

Efter klass 6 fortsätter Ingåeleverna i högstadierna i Virkby, i Källhagens skola eller Järnefeltin koulu, beroende på elevens språk. ○ ○ Har ett eget medborgarinstitut. Inom ramarna för medborgarinstitutet jobbar Bildkonstskolan, som ger grundundervisning i bildkonst för barn i åldern 5–12 år. Musikinstitutet Raseborg ger individuell instrumentundervisning och möjlighet att spela i grupp.

Robert Nyman ○ ○ 45 år ○ ○ Hustrun Ulrika jobbar som rektor i Esbo, två pojkar i skolåldern ○ ○ Till utbildningen gymnastiklärare från Jyväskylä universitet ○ ○ Har jobbat bl.a. jobbat som lektor vid yrkeshögskolan Sydväst och rektor för Solvalla idrottsinstitut ○ ○ Bildningschef i Ingå år 2008 ○ ○ Bildningsdirektör i Raseborg år 2012 ○ ○ Kommundirektör i Ingå år 2018

10

15.11.2018 • Nr 18

Varför bedömer läraren? kolumnen Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Funkofobi är inte okej Under den senaste tidens halloweenhysteri har kostymer, peruker och masker passerat revy i bildflödet. Någon zombiemask kan försöka efterlikna ett ansikte med nekrotiserande fasciit, ett livshotande tillstånd. Andra förklädnader kan i all enkelhet bestå av löjeväckande glasögon och anletsdrag som ser tassiga ut.

Det här med de löjeväckande glasögonen förekommer ofta också i de filter som kan appliceras på ett fotografi inom en del sociala medier. Då kan man också få sig själv att se gammal ut, eller få ett gravt överbett, en vanlig bettavvikelse bland oss människor. Allt det här är tillstånd som finns på riktigt, men som är normbrytande och därför står utanför det allmänt godkända.

Att glasögon används i förlöjligande syfte är en funktionalitetsappropriering, ett ord som jag själv kommit på enkom för denna kolumn. Kulturell appropriering däremot används mycket och beskriver hur någon detalj ur en kultur används av någon som inte företräder den kulturen. Att på en maskerad bära en peruk med afrofrisyr kan vara exempel på detta.

Tidigare kunde man säga att någon var handikappad (här reagerar mitt skrivprogram och säger att jag skall överväga ordvalet) eller invalid. Sedan kom uttryck som personer med funktionshinder och funktionsnedsättning. Enligt socialstyrelsen i Sverige skall funktionshinder användas då man vill beskriva den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

När det gäller normer och ideal, enkannerligen skönhetsideal, står ju inte glasögon högt i kurs. Därför talar jag gärna om normbrytande funktionalitet, då det gäller min närsynthet.

Så är det också med mig och min närsynthet. Den är ingen funktionsnedsättning i sig, utan hindrar mig bara i relation till omgivningen, om jag vill se något som normerna säger att jag borde se.

Den hindrar mig inte från att till exempel sova eller lyssna på musik.

När det gäller normer och ideal, enkannerligen skönhetsideal, står ju inte glasögon högt i kurs. Därför talar jag gärna om normbrytande funktionalitet, då det gäller min närsynthet. Funktionsnormen är ju den norm som förväntar sig att människor inte har någon funktionsnedsättning.

Begreppet kan osökt kopplas till HBTQ-terminologin, som också upptar normer. Ordet normsamverkan innebär till exempel att olika normer hänger ihop och påverkar varandra.

När någon behandlas dåligt på grund av sin funktionsnedsättning kallas det funkofobi, säger funkisprojektet.se. Att använda diagnoser som glåpord är funkofobi och inte okej. Jävla cp är bara ett exempel. Själv vill jag tillägga glasögonorm.

Den pedagogiska metoden för att skapa mer jämlikhet i samhället kallas normkritik. Det handlar om ett skifte av fokus från individer och det som anses bryta mot normer till att kolla på strukturer och det som anses vara ”normalt”. Synliggör och ifrågasätt normerna! (funkisprojektet.se, igen) Därför är det viktigt att inte bara tolerera oss som har en normbrytande funktionalitet, utan helt fullt och fast acceptera oss, för dem vi är, utan fel och brister. Det enda vi gör, vi ickebinära, vi med cerebral pares och glasögon, är att vi ofrivilligt bryter normerna och därigenom går miste om en mängd fördelar i samhället.

Grundskolans nya läroplan gör att verksamhetskulturen i grundskolan lever i en tid av förändring. Förnyandet av skolans bedömningskultur kräver en uppfräschning och uppdatering av lärarnas bedömningskunnande.

Då vi formar skolans bedömningskultur och dess praxis behöver vi hålla i minnet en tydlig bild av bedömningens utgångspunkter: Varför, hur och för vem bedömer vi? Samtidigt behöver vi tydligt känna till grunden i den lagstiftning och i de normer som styr verkställandet av bedömning av och för lärande.

De finländska övningsskolorna har tillsammans inom nätverket eNorssi satsat på att implementera läroplanen och att ordna fortbildningar för lärare. Under de senaste åren har det förts djupgående diskussioner om förändringar och tillvägagångssätt i bedömningstänket. I samarbete med Regionförvaltningsverken ordnar Övningsskolnätverket under 2018–2019 en avgiftsfri fortbildning för främst lärare inom den grundläggande utbildningen kring bedömning av lärande.

Fortbildningen består av tre närstudiedagar i Vasa under hösten 2018, våren 2019 och hösten 2019. Det första tillfället hålls enbart i Vasa men de två andra tillfällena hålls både i både Vasa och i Helsingfors. Fortbildningen stöder färdigheterna i bedömning bland personal inom den grundläggande utbildningen och stärker bedömningskunnande regionalt och ökar jämlikheten i skolorna. Enligt utvärderingar

och publikationer finns det brister i elevernas likabehandling och jämlikhet när det gäller bedömning av elevernas lärande.

Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen och deltagandet är avgiftsfritt. Övriga samarbetspartners är Regionförvaltningsverken, Utbildningsstyrelsen, NCU och universitetens övningsskolor. Anmäl dig före 20.11.2018. Mer information om fortbildningen hittar du i Regionförvaltningsverkets fortbildningskalender https://www.avi.fi/sv/web/avi/ koulutukset-ja-tapahtumat/kalenteri Inför fortbildningen sammanställde och publicerade övningsskolorna ett material som innehåller diskussioner om bedömningsgrunder och grundläggande begrepp, utarbetade blanketter för lärare och elever, stödmaterial till bedömningsdiskussioner av olika karaktär samt bedömningsmaterial vid etappmål och för mångvetenskapliga lärområden. Publikationen är delvis tvåspråkig. Alla bidrag inleds med en kort beskrivning på finska och svenska, medan själva materialen är skrivna på författarnas modersmål.

Det sammanställda materialet är tillgängligt för alla i en elektronisk publikation och kan bearbetas eller användas som sådant. Materialet finns på adressen http://www.enorssi.fi/arviointijulkaisu/mobile/index.html#p=1 Elisabet Backlund-Kärjenmäki Annika Lassus

debatt

Klasslärarna ett proletariat Hoppas alla lärare, kategori som kategori, tar del av värderade Sture Lindholms insändare i HBL 3.11 betitlad ”Vilket hyckleri av Akava”.

Lindholm kritiserar med rätta facket för att hävda principen lika lön för lika arbete samtidigt som vi alla vet att detta är en djup osanning, då usken ser ut som den ser ut och utfallet är som det är. Det är inte bara usken som är djupt orättvis, utan också löneskillnaden mellan lärarna i den grundläggande utbildningen 1–9, som enligt lagen är ett sammanhållet stadium med samma behörighetskrav.

Klasslärarna är proletariatet, med högsta usken och sämsta lönen. Man behöver inte vara raketforskare för att räkna ut vad detta innebär i tid och pengar över tid.

Det inverkar ju också på allt övrigt: övertimmar, semesterpengen och inte minst pensionen.

Under mina aktiva år vad detta en av de frågor jag kämpade mest för, utan resultat. Jag kan inte begripa att ni lärare fortsättningsvis, utan till synes större knot, åser och går med på denna orättvisa.

Som en parentes är det ju rätt märkligt att begreppet UNDERVISNINGSskyldighet ännu an-

vänds, då det enligt nya läroplanen väl är det som lärarna ska göra minst av allt, att undervisa...

Ja, ja säger benita kavander tack och lov i pension

Svar Inleder detta svar på Benita Kavanders insändare med att citera tidigare förbundsordföranden Dan Johansson: ”Facket, det är vi!”

Kavander har såtillvida rätt i att hon tidigare, även i sin egenskap av tidigare vice ordförande i förbundet, lyft frågan under sin aktiva karriär. Diskussioner kring klasslärarnas lönefrågor och undervisningsskyldighet som helhet har varit och är en del av den debatt vi för inom förbundet. Hittills har ingen konsensus nåtts varken inom FSL eller OAJ, även om debatten inom FSL ofta varit konstruktiv och målinriktad.

Utmaningen i att nå konsensus kommer väl fram i det Kavander skriver om den kamp hon fört under sin tid som aktiv.

Ger ett konkret exempel från den kommunala sektorn om vad en nedsättning av undervisnings-

skyldigheten med en timme för klasslärare innebär: Priset är 0,84 procent av lönesumman för anställda inom det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet UKTA. Alltså ett avtal med en central justeringspott på 0,84 procent som riktas till klasslärare.

Detta innebär att alla andra skulle bli utan motsvarande förhöjning.

En ytterligare svårighetsfaktor är att vi inte har en samsyn med arbetsgivarna om hur undervisningsskyldigheterna ska åtgärdas och till vilket pris. Dessutom har Kommunarbetsgivarna KT visat föga intresse för att avtala om något som skulle innebära förändringar i nuvarande undervisningsskyldigheter.

Var står vi idag? Vi har ett beslut som innebär förhandlingar för att utveckla det nuvarande arbetstidssystemet och ett annat beslut om försök med årsarbetstid, där en bärande tanke är att undervisningsskyldigheten i sin nuvarande form inte längre skulle finnas inskriven.

Väsentligt i denna diskussion är inse att varje medlem kan påverka förbundets linjedragningar. christer holmlund Förbundsordförande

11

15.11.2018 • Nr 18

Vasa övningsskola upprätthålls av Åbo Akademi och hör till Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. I skolan får drygt 900 barn och unga sin utbildning inom förskola, grundläg-gande utbildning och gymnasieutbildning av en personal på ca 100 personer.

Vi söker medarbetare till Vasa övningsskola Rektor för grundläggande utbildning Rektor för gymnasiet

Fortbildningsprogram för matematikundervisning 2018-2019 Undervisningspersonal från småbarnspedagoger till lärare på andra stadiet

För tiden 1.8.2019-31.7.2025 Läs mera på www.abo.fi/jobb

www.abo.fi

Nordplus – 30 år av nordiskt samarbete och 10 år av nordiskt-baltiskt samarbete

ANMÄL DIG TILL EN GRATIS UTBILDNING NU LUMATIKKA.LUMA.FI/SV

@LUMATIKKA #LUMATIKKA

Nordplus programmen möjliggör ett flertal olika aktiviteter allt från utveckling av småbarnspedagogik till högskolesamarbete. De stöder mobilitet för elever, studerande och undervisningspersonal samt nätverks- och projektsamarbete. De finansierade projekten har över 10 000 deltagare årligen.

Nordplus programmen 2018–2022 • Nordplus Junior • Nordplus Högre utbildning • Nordplus Vuxen

• Nordplus Horisontal • Nordplus Nordens Språk

möten och kurser

Ansökningstiden utgår den 1.2.2019. www.nordplusonline.org | www.cimo.fi/nordplus

Läs mer

○ ○ Kronoby lärarförening r.f. håller stadgeenligt höstmöte fredag 16.11 2018 kl.18.30 på Torgare prästgård. Efter mötet bjuder föreningen på julmat. Anmäl deltagande senast 9.11 till skolombuden. Välkomna!

Delta i Erasmus+ med din skola!

Engagerande internationella erfarenheter och nya idéer för att utveckla det egna arbetet.

Fortbildningsprojekten utökar personalens kunskaper och förstärker skolans europeiska dimension. Projekten baserar sig på skolans egna behov och kan innehålla olika typer av lärandeperioder utomlands. Ansökningstiden slutar 5.2.2019 kl. 13.

Utbytesprojekt mellan europeiska skolor ger skolans elever och personal en unik möjlighet till internationella lärandeerfarenheter. Därtill utvecklar projekten skolorna som organisation och förbättrar förmågan att arbeta i internationella nätverk. Ansökningstiden slutar 21.3.2019 kl. 13.

Europeiska samarbetsprojekt utvecklar utbildningen på ett brett plan och ger deltagarna nya verksamhetsmöjligheter och samarbetsformer. Projekten kan omfatta skolor, aktörer inom allmänbildande utbildning eller andra utbildningssektorer. Ansökningstiden slutar 21.3.2019 kl. 13.

Ytterligare information och anvisningar för ansökan: cimo.fi/program/erasmusplus/allmanbildande_utbildning Där ser du också när det arrangeras ansökningsinfo om Erasmus+ i din region.

Kontakta oss: comenius@oph.fi, tfn 0295 338 652

Många besökte bokmässan Hela 85 600 personer besökte Bokmässan som ordnades i Helsingfors i slutet av oktober. Därmed slår man alla tiders besökarrekord. En uppfattning om kommersen får man av uppgiften om att varje deltagare i medeltal inhandlade sex böcker.

Programdirektör Ronja Salmi är tillfreds.

– Den här gången hade vi flera förstagångsbesökare än tidigare, vilket gör mig nöjd. Att få barn och unga att röra sig bland böcker är en viktig uppgift och om vi kan bidra med något gör vi det gärna, säger Salmi.

Bokmässan arrangerades nu för adertonde gången. Den här gången deltog 318 utställare. Programmet bestod av över 800 diskussioner och intervjuer med över 1000 deltagare.

12

15.11.2018 • Nr 18

Funktionellt ska det vara Det treåriga projektet ”Funktionella metoder som hjälpmedel i ämneslärarens vardag” är avslutat.

– Vi har sammanställt ett utbildningsmaterial i publikationsformat vilket nu finns tillgängligt för alla. Huvudmålgrupp är ämneslärarna på högstadierna, men materialet lämpar sig lika väl för andra målgrupper vilka jobbar med undervisning och handledning, berättar projektchef Kim Lindblad.

Kim Lindblad, som jobbar som lektor vid Humanistiska yrkeshögskolan Humak, vill tacka alla 1 400 svensk- och finskspråkiga lärare, från de över 50 högstadieskolor som deltog i projektet. Under projektet arrangerades workshopar gällande utnyttjandet av funktionella undervisningsmetoder på skolor runt om i hela landet.

– Under workshoparna delade vi med oss av goda idéer och positiva erfarenheter samt funderade på hur dessa kunde vidare utvecklas. Dessa idéer ligger nu som grund för det utbildningsmaterial vi nu publicerat, säger Kim.

Konkret och snabbt stöd Projektet ToiMeen! – Funktionella metoder som hjälp i ämneslärarens vardag, finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet och förverkligades av Humak.

– Under projektet lade vi märke till att även om det finns mycket

information om teorier och pedagogiskt utnyttjande av funktionella metoder så finns det ett behov av ett användarvänligt praktiskt material, fortsätter Kim och berättar att materialet är möjligt att utnyttja på egen hand under skolornas egna planerings- och utbildningsdagar.

I fall någon ser att det kunde fungera bättre med hjälp av en utomstående utbildare finns det möjlighet att få hjälp av projektets utbildare vilka alla jobbar på Humak.

Genom samarbetet med skolorna framgick det klart att en del lärare utnyttjat funktionella undervisningsmetoder i stor utsträckning, medan andra till en del avstår från dessa metoder. Därför strävade man att under workshoparna få lärarna att dela med sig av sina positiva erfarenheter och på så sätt uppmuntra varandra att börja utnyttja metoderna mer regelbun-

– Det har varit en stor glädje att få samarbeta med ämneslärare från både svensk- och finskspråkiga högstadier och att tillsammans få utveckla våra arbetsmetoder, sammanfattar lektorerna Hanna-Kaisa Hokkanen och Kim Lindblad.

det och på så vis skapa mångsidigare undervisningsmetoder och inlärningsmiljöer för eleverna. Även utnyttjandet av digitala hjälpmedel samt pausgymnastik och lekar som en naturlig del av skoldagen behandlades under

workshoparna.

Utbildningsmaterialet vilket utvecklades med hjälp av lärarnas tankar och idéer har publicerats som en e-publikation.

– Materialet innehåller funktionella aktiviteter med hjälp av

vilka deltagarna får möjlighet att dela med sig av och fundera kring funktionella undervisningsmetoder. Dessutom har vi valt ut konkreta exempel på metoder vilka lätt kan utnyttjas i olika ämnen. I en del av dessa utnyttjas digitala hjälpmedel medan andra inte kräver några som helst extra redskap eller material, berättar Kim Lindblad.

Funktionella metoder baserar sig på referensramen för ABL (activity based learning), där eleven ses som en aktiv deltagare i inlärningsprocessen. I funktionella metoder används många olika pedagogiska arbetssätt där teorier gällande upplevelsepedagogik och inlärningsmetoder vilka främjar delaktighet betonas. Autentiska inom- och utomhus inlärningsmiljöer som aktiverar eleven spelar en central roll i funktionella metoder.

Utbildningsmaterialet hittar du på: https://www.humak.fi/ wp-content/uploads/2018/09/toimeen-utbildningsmaterial-humak.pdf text: minna hult foto: maarit honkonen-seppälä Skribenten och fotografen arbetar båda som lektorer på Humanistiska yrkeshögskolan och har båda dragit ToiMeen! workshopar under projektåren.

bakbrädet Sparv donerade plan. Grusplanen vid Vasa övningsskola har blivit en konstgräsplan.. Fotbollspelaren Tim Sparv (bilden, foto: FC Midtjylland) har donerat en konstgräsplan till skolan, omtalar Vasabladet den 16 oktober. Donationen sker med stöd av samarbetspartners.

Sparv har tidigare donerat en konstgräsplan till Centrumskolan i Oravais, där han själv gått.

– Det är roligt att få vara med inspirera ungdomar till att röra på sig, med tanke på vilka effekter motion ger, säger Tim Sparv, som utgör en viktig pusselbit i Finlands fotbollslandslag. Landslaget

rider just nu på en våg av framgång.

Sparv spelar i FC Midtjylland i danska Superligan.

Fotbollsvän och lärare.

Rainer Svens, finsklärare och studiehandledare vid S:t Olofsskolan, har en udda hobby, omtalar Åbo underrättelser den 19 oktober. Han refererar nämligen fotboll och det har han gjort under fyra decennier. Det hela inleddes i Närpes år 1982 och när det blev dags för studier och jobb i Åbo blev det speakeruppgifter inom handboll och fotboll i Åboregionen. År 2001 blev han speaker vid ligalaget Inters matcher. Sedan några år sköter han uppgiften

också på svenska. Klubben i hans hjärta heter emellertid Närpes Kraft, som i nästa år spelar i div.3.

Höjdpunkten i hans karriär hittills härstammar från år 2008, då Inter tog hem guld i fotbollsligan.

Djup pessimism. Endast en av fyra som har besvarat en enkät tror sig jobba kvar på samma daghem om fem år, visar Yle Huvudstadsregionens enkät som besvarats av personalen på Helsingfors svenskspråkiga daghem. Personalen klagar på personalbrist, dålig lön och brister i ledarskapet, omtalar svenska.yle.fi den 22 oktober.

Enkäten besvarades av 85 anställda. Tidigare framkom att tjänstemän och chefer försökte lägga locket på och uppmanade anställda i daghemmen att inte besvara enkäten.

Digitala infödingar? Det finns brister rörande digitaliseringen av undervisningen i den norska lä-

rarutbildningen. Så resonerar doktoranden Elen Johanna Instefjord vid Universitetet i Stavanger, Utdanningsnytt.no omtalar att hon har utrett hur det är ställt med de digitala kunskaperna i 19 lärarutbildningar.

– Studerandena blir ofta kal�lade digitala infödingar. De är för all del duktiga tekniskt sett, men de behöver lära sig mera om en kritisk användning av digitala verktyg, resonerar Instefjord.

Korsholm satsar på idrott. Nästa höst får Korsholms högstadium en idrottsklass på sjuan. Då blir skolan en av 25 skolor som har idrottsklasser i högstadiet och ingår i ett nationellt pilotprojekt, omtalar Vasabladet den 29 oktober.

Projektet koordineras av Finlands olympiska kommitté och genomförs i samarbete med skolor, föreningar och grenförbund.

Målet är att utveckla en na-

tionell modell för idrottsklasser i högstadiet.

K:stad tar över LaFo. Det är klappat och klart att Kristinestad tar över driften av Lappfjärds folkhögskola. Syd-Österbotten omtalar den 26 oktober att undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) har signerat de nödvändiga dokumenten.

Kristinestad får tillstånd att driva Lappfjärds folkhögskola från 1 januari 2019. Staden övertar verksamheten av Axxell, som ägs av Svenska folkskolans vänner.

Initiativet om ett kommunalt övertagande av folkhögskolan i Lappfjärd fördes fram av SFV/Axxell utbildningar, som kontaktade staden i slutet av 2017.

Folkhögskolan i Lappfjärd har tre ettåriga linjer: musik, ljudteknik och musikproduktion. För tillfället har skolan drygt 20 studerande.