Läraren 17 2018

ledaren De anställda ska inte behöva suga på ramarna, utan de är värda skäliga löner. ЮЮ r sidan 2

25.10.2018 • Nr 17 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Vädret blir extremt – är skolan redo?

Havsvattennivåerna stiger, glaciärerna smälter och vädret blir mer extremt. Den ökade växthuseffekten är högaktuell och alla kan dra sitt strå till stacken för att bidra till en bättre framtid. Bättre dock att ingjuta hopp än att skapa oro bland eleverna. ЮЮ r läs mera på sidan 5

Rickard Munsterhjelm (t.v.) och Jesper Nyvall i Övernäs högstadieskola i Mariehamn upplever tt det går bra att hitta relevant och faktabaserad information om klimatförändringen. foto: helena forsgård

Närpes fick Gulin tillbaka

Johan Gulin tog sitt pick och pack och flyttade med familjen från Grankulla till Närpes. Läs om läraren i historia och samhällslära som återvände till sina gamla hemtrakter. ЮЮ r sidan 6

Spindeln i nätet ”Man kan säga att jag är en spindel i nätet, en länk mellan eleven och lärarna och mellan skolan och föräldrarna samt mellan skolan och övriga instanser inom t.ex. psykiatri, ungdomsarbetet och olika föreningar. Alla kan kontakta mig och jag för informationen vidare.”

KARIN BJÖRKLÖF Skolkurator i Raseborg

ЮЮ r sidan 9

Rörigt värre i gymnasiet FSL har undersökt hur 166 gymnasielärare inom förbundet ser på sin arbetstid just nu. Över 70 procent upplever att tiden inte räcker till.

Mest tidskrävande upplever man att digitaliseringen, Abitti och tillverkningen av läromedel är.

ЮЮ r sidan 10

2

25.10.2018 • Nr 17

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Utsikt från en bro För den brittiska läraren Lucy Crehan räckte det inte att läsa om hur skolsystemen i länder med goda resultat fungerar. Hon ville se själv. Alltså besökte hon Finland, Kanada, Japan, Shanghai och Singapore och sammanfattade sina intryck i en bok, som i svensk version heter Cleverlands – vad skapar utbildning i världsklass?

Det är ju knappast nytt att utländska observatörer gärna kollar in vad Finland har att erbjuda inom utbildningen, så Crehans bok lär nog inte bli en kioskvältare hos oss. Men det oaktat finns det ett intresse i att kolla vad Crehan har kommit fram till, även om hennes analys bygger på ett utifrån-perspektiv.

Finland får många positiva omnämnanden, omtalar skolvarlden.se.

Sidan publicerar en intervju med Crehan, som lyfter fram den högkvalitativa och breda förskolan i vårt land. Så här låter det när hon jämför småbarnspedagogiken för de yngre barnen: – I England börjar barnen i skolan när de är fyra eller fem år gamla, och det ställs ganska höga akademiska krav på dem redan från början.

I Finland å andra sidan har de en högkvalitativ förskola med en mycket bredare läroplan som handlar om att utveckla barnen som individer, deras sociala färdigheter och andra förakademiska färdigheter de kommer att behöva längre fram, anger Crehan.

Utbildningens marknadsmånglare i vårt land måtte klappa i händerna av förtjusning, när de tar del av Crehans resonemang. För just så här vill man sälja in bilden av den finländska utbildningen.

Småbarnspedagogiken ses av många koryféer som ett präktigt palats och som en stabil grund för barnets fortsatta strävanden. Men i

praktiken är palatset ett rangligt skjul, som nödtorftigt lappas då det behövs.

Systemet är förnuftigt, men alla system behöver operatörer. I detta fall lärare inom småbarnspedagogik, som tidigare benämndes barnträdgårdslärare. Utbildningen av dessa håller för all del måttet, men det stora problemet är bristen på bristen på behörig personal som beror på de låga lönerna.

Personalbristen leder till att lagens bokstav om personaltätheten förblir endast en bokstav, men inte verklighet. I kölvattnet följer för personalens del återkommande sjukledigheter, utmattning och branschbyte.

Kommunerna i huvudstadsregionen har tvingats öppna sina börsar och höjer lönerna för lärarna inom småbarnspedagogiken. Vanda var först ut med sitt besked om löneförhöjningar och andra har följt exemplet. I runda tal har förhöjningarna handlat om summor kring 200 euro per månad.

Delvis handlar det om avtalsenliga förhöjningar, men kommunerna pumpar också in egna pengar.

Det är viktigt att diskutera ramarna för småbarnspedagogiken, men minst lika viktigt är att lyfta fram människorna som ser till att systemet fungerar.

De anställda ska inte behöva suga på ramarna, utan de är värda skäliga löner. De nu aktuella löneförhöjningarna är inte slutet på en process, men nog en bra början på uppvärderingen av lönerna inom den kommunala sektorn.

De nu aktuella löneförhöjningarna är inte slutet på en process, men nog en bra början på uppvärderingen av lönerna inom den kommunala sektorn.

ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

Inbjudan Informell mottagning för att avtacka Lärarens långvarige chefredaktör Carl-Erik Rusk

Välkommen på

Onsdagen den 12 december 2018 i Akavahuset i Helsingfors, med start klockan 14.30.

Hjärtligt välkommen!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vår långvarige chefredaktör Carl-Erik Rusk går i pension och förbundet vill med anledning av detta bjuda till en informell mottagning 12.12.2018 kl. 14.30-17.00. Platsen är ”Valopiha” i Akavahuset, Järnvägsmannagatan 6 i Helsingfors. Ingen förhandsanmälan behövs.

3

25.10.2018 • Nr 17

Mångsidigheten i trångmål

ordförord

Mångsidigheten är i fara i lärarutbildningen, varnar Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF. I en motion, som behandlas av FSL:s förbundsfullmäktige, yrkar studerandena på att förbundet måtte arbeta för en mångsidig klasslärarutbildning vid universiteten.

I motionen anges att fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi ( FPV) har tvingats till stora nedskärningar av Åbo Akademis styrelse. Eftersom ledningen inte vill skära ner på personalkostnaderna har man skurit ner på grundutbildningen. ”Inom klasslärarutbildningen är det inte längre möjligt att välja t.ex. musik, biologi, bildkonst eller fysik/kemi. I stället finns ett fåtal biämnen som till exempel gymnastik och specialpedagogik”, anges motionen.

Som en konsekvens av denna nedskärning kommer klasslärarutbildningen av förlora sin mångsidiga karaktär, befarar FSLF, som kräver ett mångsidigt utbud av biämnen.

FSL får ny styrelse Förbundsfullmäktige sammanträ-

Christer Holmlund Förbundsordförande

 På fullmäktigesammanträdet i våras möttes Robert Grönroos och Marcus Mohlin. arkivfoto: tom ahlfors

der till ordinarie höstmöte i Tammerfors den 14–15 november Förbundskongressen valde fullmäktige i somras, så församlingen sammanträder nu för första gången.

I fullmäktige sitter 42 ledamöter, vilka representerar de lokala lärarföreningarna. Efter en längre paus bestrider också studerandeföreningen FSLF tre platser i fullmäktige.

Fullmäktige fastställer förbundets budget och verksamhetsplan för år 2019. Styrelsen föreslår att medlemsavgiften för yrkesaktiva medlemmar förblir den samma som i år.

Fullmäktige väljer styrelse för

förbundet för år 2019–20. I styrelsen sitter åtta ledamöter plus styrelsens ordförande, som även benämns förbundsordförande.

Christer Holmlund omvaldes som ordförande för en fyraårsperiod i somras av förbundskongressen.

Ytterligare utser fullmäktige inom sig ett presidium. Fullmäktiges ordförande och vice ordförande har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens möten.

I enlighet med förbundets stadgar, som förnyades av förbundskongressen, handhar fullmäktige den högsta beslutande makten inom förbundet. c-e rusk

Problem med inneluft tas inte på allvar Utkastet till ett nationellt inneluft- och hälsoprogram tillfredsställer inte lärarfacket OAJ och en del andra fackförbund. Facken skjuter ner utkastet, som har uppgjorts av institutet för hälsa och välfärd THL, och anser att det bygger på bristfälliga fakta och tolkningar.

OAJ har sällskap av bl.a. hälsofacken SuPer och Tehy i sin kritik av THL-utkastet. Inneluftproblem har konstaterats i många byggnader, där verksamhet drivs med offentliga medel. Det är fråga om bl.a. daghem, skolor och sjukhus.

Utkastet identifierar för all

del många centrala problem rörande inneluften, men de föreslagna åtgärderna är allt för snäva. Facken anser dessutom att inställningen till personer som dras med symptom, som beror på problem med inneluften, är nedvärderande.

Berörda organisationer har beretts möjlighet att yttre sig om det planerade programmet, men fackens åsikter har inte beaktats.

Fackförbunden har bl.a. krävt att inneluften erkänns som en orsak till sjukdomar och att myndigheterna skrider till åtgärder för att förbättra det preventiva arbetet, vården och rehabiliteringen

för de drabbade.

I utkastet undervärderas problemen i vårt land. Bl.a. nämns i utkastet att problemen i vårt land är mindre omfattande än i Europa i genomsnitt. ”Uppgiften stämmer inte, eftersom det i Finland finns exceptionellt många hälso- och trivselproblem i gamla offentliga byggnader som är i dåligt skick. I nya byggnader finns fukt- och mögelskador, som beror på planeringsfel och problem rörande byggkvaliteten”, fastslår facken, som kräver att utkastet till program rättas till.

Lönelinjen utformades enligt den s.k. allmänna linjen, som definierades utgående från löneuppgörelserna inom den privata sektorn.

”Trovärdig spelöppning” Tidigare diskuterades den s.k. finländska linjen, som skulle innebära att parterna på arbetsmarknaderna samfällt skulle uppgöra spelregler för lönepolitiken. Dock nåddes ingen enighet om spelreglerna.

Piekkala ser det som oväsentligt vilken instans som definierar den allmänna linjen. Hon ser det

Min erfarenhet av facklig verksamhet börjar från början av 1990-talet. Den situation vi fått uppleva under Sipiläs regeringstid motsvarar inget av det som varit en facklig vardag förr.

Jag har ingen tidigare erfarenhet av politiska strejker.

Att regera med stöd av minimal majoritet i riksdagen har lett till ett sällan skådat skådespel, där åtminstone min tro på regeringens vilja att göra det bästa för alla i vårt land definitivt fått sig en stor törn.

Två exempel på att riksdagspartierna styrs med järnhand är hur frågan om omfattande jour för Vasa centralsjukhus behandlats och det andra minst lika förunderliga förfarandet då regeringspartierna enhälligt stödde Soini i abortfrågan.

Lätt och populistiskt är det att i sociala medier klandra facken för de politiska strejker som utlysts, men det innebär samtidigt att de som ropar högst gärna ser att regeringens tankar och planer ska förverkligas.

För mig är det olyckligt att vi är i det läge vi är, men att backa innebär att situationen för den redan svagare, det vill säga arbetstagaren, försämras när det kommer till anställningstryggheten. Att lita på att grundlagsutskottet, som är politiskt sammansatt, skulle komma till en annan slutsats är att se blåögt på politik. Tron på grundlagsutskottet for senast då språket inte hade någon betydelse för val av ort för centralsjukhus och vaga löften om svenspråkig vård räckte.

Visst kan man som lärare ifrågasätta vad lärarfacket har med denna konflikt att göra, eftersom konflikten inte berör den stora massan medlemmar. Jag anser att vi bör tänka på de medlemmar som berörs och även analysera om huruvida detta lagförslag skulle gälla alla, vilket statsministern låtit påstå i stridens hetta.

Det verkar som om inget skulle räcka för regeringen och företagarorganisationen. Att skälla på att facken dogmatiskt håller fast vi sitt är nog att frånse fakta.

c-e rusk

Piekkala binder upp sig Riksförlikningsman (oj, vilken uråldrig titel!) Vuokko Piekkala ämnar krama den s.k. allmänna arbetsmarknadslinjen i sitt uppdrag.

Piekkala, som tillträdde som riksförlikningsman i augusti, säger i en intervju i Kuntatyönantaja att hon anser att denna linje också ger möjligheter att lösa problem på branschnivå.

De centrala uppgörelsernas tid verkar vara förbi i vårt land. I avtalsrörelsen i början av året användes en modell, där uppgörelserna görs på bransch- eller förbundsnivå.

Facklig verksamhet handlar om solidaritet

som viktigare att avtalens nivå är vettiga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Hon lyfter fram begreppet ”trovärdig spelöppningslinje”. Med spelöppning avses här en avtalsuppgörelse som görs inom ett område med betydelse och stor volym. Inverkan på den internationella konkurrenskraften måste också beaktas.

Hon påminner om att Finland är beroende av exporten, vilkets avspeglas i hennes uppdrag. c-e rusk

Det verkar som om inget skulle räcka för regeringen och företagarorganisationen. Att skälla på att facken dogmatiskt håller fast vid sitt är nog att frånse fakta. Under de senaste åren har vi bland annat godkänt konkurrensavtalet (som var extra svårt att omfatta för kommunalt anställda), utökat prövotiden inom privata sektorn till sex månader och försämrat utkomstskyddet via aktivitetsmodellen.

Nu har vi dessutom hamnat i ett helt nytt läge då konkurrenskraftsavtalet sagts upp inom en del avtalsområden av Industrifacket. Många frågar sig säkert vad detta innebär för lärarna och rektorerna då följande avtal ska förhandlas fram.

Vår verksamhet bygger på ett solidaritetstänk där vi företräder arbetstagaren som oftast är den svagare parten på arbetsmarknaden. Vågar vi inte stå upp för de svaga och målmedvetet arbeta för att göra det bättre för våra medlemmar kommer både arbetsgivarna och regeringar att ytterligare försämra våra villkor.

Vi har en strategi, godkänd av kongressen 2018, som ska visa vägen för en bättre yrkesvardag för våra medlemmar.

4

25.10.2018 • Nr 17

Synligt lärande stärker jämlikheten Att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap var temat på årets finlandssvenska utbildningskonferens som ordnades i Helsingfors i slutet av september. Över 200 pedagoger och sakkunniga inom utbildning och småbarnspedagogik från olika delar av Svenskfinland deltog.

Dagarna bjöd på många möten och inspiration och idéer för det dagliga arbetet.

– Att synliggöra lärandet och

stärka motivationen och lusten att lära är ett viktigt tema som berör all verksamhet i skola och småbarnspedagogik och som även kan användas som konkret verktyg för att uppnå en kvalitativ och jämlik grundskola i framtidens Finland, säger Gun OkerBlom, direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik vid Utbildningsstyrelsen (UBS).

Under den första dagen tala-

de James Nottingham, pedagogisk utvecklare och författare om utmanande lärande (Challenging Learning). Deltagarna fick diskutera frågor bland annat om hur man kan stöda barn och unga att anta utmaningar och få dem att gå utanför sin bekvämlighetszon. Hur får man barnen att tänka att det de redan kan är tråkigt medan det som de inte kan är spännande? Hurdan feedback och handledning funkar? Hur ut-

manar och stöder man dem som redan presterar bra men inte gör framsteg?

Den andra dagen inleddes med Keith Krueger, VD för Consortium for School Networking i USA, som berättade om smarta maskiner och framtiden för utbildningsdesign. Efter det ordnades olika parallellprogram i mindre grupper, bland annat fick deltagarna fördjupa sig i kraften i kollegialt lärande, demokratididak-

tik, formativa arbetssätt samt pedagogisk dokumentation och digital portfolio i småbarnspedagogiken.

Konferensen avslutades med skådespelaren Tom Pöystis berättelser om nyfikenhet och att leka på allvar.

Den finlandssvenska utbildningskonferensen ordnas årligen av Utbildningsstyrelsens avdelning för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik.

 Gun Oker-Blom. foto: stella lausamo

 James Nottingham. foto: stella lausamo

Felixson har koll på lönefrågor Årsarbetstiden och de därtill anslutna försöken utgör en röd tråd i arbetet i OAJ:s lönepolitiska kommitté.

– Försöken har tagits till diskussion på alla höstens möten, sade Linda Felixson, ledamot i lönepolitiska kommittén, då hon redogjorde för kommitténs arbete vid FSL/ FOSU:s förtroendemannakurs i Tammerfors i början av oktober.

Felixson var på hemmaplan. Hon är huvudförtroendeman i Korsholm och hon har även säte i FSL:s styrelse.

Kampen om attraktiva poster i OAJ är tuff. Intressebevakningen är ett kärnområde och följaktligen är platserna i lönepolitiska kommittén eftertraktade. Det handlar om ett organ, vars viktigaste uppgift är att bereda ärenden, som berör den lönepolitiska intressebevakningen, för OAJ-styrelsen.

Förutom ordföranden sitter i kommittén 14 ledamöter, vilka representerar hela medlemsfältet i OAJ. Här samsas grundskol- och gymnasielärare med bl.a. representanter för Barnträdgårdslärarförbundet och yrkeslärarna OAJ. FSL kammade efter en längre paus hem en plats i den lönepolitiska kommittén år 2018–2020 och denna plats bestrids av Linda Felixson, som har många strängar på sin

 Linda Felixson följer och påverkar OAJ:s lönepolitik.

lyra. Hon är också en av sju FSL-representanter i OAJ:s högsta beslutande organ fullmäktige.

Felixson vet och kan inte allt.

– Jag lär mig ständigt nya saker, reflekterade Felixson om arbetet i den lönepolitiska kommittén.

Lärandet är en dryg uppgift. Kommittén sammanträder en gång i månaden och ärendelistan åtföljs av en del bilagor.

– Det har hittills rört sig om tiotals bila-

gor med sammanlagt kanske 100 sidor per möte, berättade Felixson, som självfallet fokuserar på ärenden som tangerar de allmänbildande lärarna i första hand.

Lönepolitiska kommittén är inte en stat i staten. Bevakningen av lärarnas intressen är ett omfattande fält och därför bedrivs samarbete med andra kommittéer. Då närmast den utbildningspolitiska kommittén, där Martin Ahlskog representerar FSL.

– Jag jobbar uttryckligen inte isolerat, utan i samarbete med FSL-styrelsen och förbundskansliet. Och förstås också med andra FSL-representanter i OAJ-organ, sade Felixson.

Felixson påminde om att intressebevakning inte handlar endast om euro och cent.

– Frågor rörande arbetsbelastningen och trivseln är högaktuella och lyftes särskilt fram vid OAJ:s fullmäktigemöte i våras, berättade Felixson. Fullmäktige ville att just dessa aspekter ska genomsyra arbetet i OAJ överlag.

Försök med årsarbetstid kom denna höst i gång i en handfull grundskolor (åk 1–6). Det handlar om ett treårigt försök och OAJ håller dörren öppen för att fler skolor kan delta.

Alla lokala försöksavtal synas av lönepolitiska kommittén, som också har pejling på var förhandlingar sker. Kommittén har koll på vad som sker i försöksskolorna.

– De första signalerna har berättat om en del problem med uppföljningen av arbetstiden, berättade Felixson.

OAJ-fullmäktige, som sammanträder i slutet av november, torde diskutera de första erfarenheterna av försöken. text och foto: c-e rusk

5

25.10.2018 • Nr 17 – Bättre att försöka skapa hopp istället för ångest och oro och diskutera vad man som enskild individ kan göra.

Det säger lärarna Rickard Munsterhjelm till vänster och Jesper Nyvall när den globala uppvärmningen står på schemat.

Sommaren var rekordvarm på våra breddgrader med dåliga skördar som en följd av torkan och med ännu mer rikliga algblomningar än tidigare år i haven.

Frågan för dagen lyder därför – märks det i undervisningen? Har det blivit mer fokus på den globala uppvärmningen som påverkar jordens temperatur och väder?

Kalla fakta att det blivit varmare Lärarna Rickard Muns-

terhjelm och Jesper Nyvall vid Övernäs högstadieskola i Mariehamn undervisar i biologi och geografi respektive i matematik, fysik och kemi.

De säger att många frågor, som hör till det komplexa ämnesområdet, finns med i läroplanen och dyker upp under åren i högstadiet i alla de ämnen som de undervisar i, undantaget matematik. Sedan är det, precis som i alla andra ämnen, upp till varje lärare om han eller hon vill ta upp ännu mer än det som finns i läromedlen och komma med egna fördjupningar.

– Det är klart att det märks om man som lärare är speciellt intresserad av en viss frågeställning, men det handlar alltid om balans och prioriteringar. När ska vi gå in mer på djupet, när ska vi skrapa på ytan? Det är mycket som ska hinnas med, säger de.

Har accelererat Den naturliga växthuseffekten, som behövs för att vi ska kunna leva på jorden, tas självfallet upp och mekanismerna bakom den beskrivs.

– Men vi tar också upp följderna av den ökade växthuseffekten; följder som forskarna förutspått redan länge och som accelererat under de senaste åren som att havsvattennivåerna stiger, att

glaciärerna smälter och vädret blir mer extremt, säger Rickard Munsterhjelm.

I det fallet räcker läromedlen inte alltid till.

– De kan inte vara up to date eftersom utvecklingen går så snabbt och mycket har blivit så oförutsägbart, säger han.

Det gäller därför att skaffa fram eget undervisningsmaterial och här finns många möjligheter.

– Jag upplever det inte som ett problem att hitta relevant och faktabaserad information. Jag är intresserad och följer med vetenskapliga nyheter ur seriösa källor, säger han.

Olika energikällor Enligt FN:s klimatpanel är vår livsstil med höga utsläpp av bland annat koldioxid en stor orsak till den globala uppvärmningen eller den ökade växthuseffekten.

– I fysiken tar vi bland annat upp för- och nackdelar med olika energikällor och här kommer givetvis användningen av fossila bränslen in och alternativ till dem.

Vi pratar om solceller och elbilar men också om batteritillverkningen som inte är helt problemfri.

Jag försöker även ta ner frågorna på lokal nivå. Hur ser det ut där eleverna bor? Finns det till exempel hus med solceller? säger Jes-

per Nyvall.

På tal om solceller så verkar Övernäs högstadieskola i helrenoverade och delvis tillbyggda lokaler som invigdes 2016. I något skede av byggnadsplaneringen väcktes frågan: Borde vi inte ha solceller på taket för att kunna producera egen elenergi? Tanken förverkligades, även om anläggningen enligt stadens driftsingenjör är rätt liten i förhållande till byggnadens storlek, men å andra sidan – ”allt som produceras lokalt är hemåt”.

I en av rasthallarna hänger en tevemonitor där eleverna skulle kunna följa med hur mycket el som produceras i nutid, alltså ett sätt att väcka deras intresse för den fossilfria produktionen. Problemet är dock att skärmen ofta är mörk på grund av tekniska problem.

I alla utrymmen finns dessutom sensorer som läser av om någon rör sig där. Om ingen är där släcks automatiskt de lampor som eventuellt lyser.

Tid för diskussion Även om den globala uppvärmningen är en existentiell fråga är det precis som i alla andra ämnen när det kommer till elevernas intresse och engagemang – en del är intresserade, vissa till och med

oroliga, medan andra gör det som dom förväntas göra utan större åthävor. En del bryr sig inte nämnvärt eller verkar åtminstone inte bry sig. Det är inte alltid lätt att veta vad som rör sig bakom pannbenet även om de verkar oengagerade. Få verkar dock vara klimatskeptiker, åtminstone numera när det är kalla fakta att det blivit varmare.

De båda lärarna är överens om vikten att reservera tid för diskussion i klasserna. Hur kan man som enskild individ hantera effekterna av den globala uppvärmningen? Allt för att fokusera på hopp och förbättring i stället för på ångest och oro.

– Ingenting blir bättre om man går omkring och oroar sig för framtiden så till den grad att man förlorar nattsömnen och får ont i magen på kuppen. Det är betydligt bättre att uppmana eleverna att försöka dra sitt strå till stacken på något sätt. Det kan till exempel handla om att cykla så mycket man kan istället för att kräva att bli skjutsad hit och dit. Man kan försöka spara på el, konsumera mindre av det mesta och satsa på lokalproducerat.

– Vi lyfter också fram exempel som visar på positiva förändringar. Till exempel ozonhålet som har krympt och havsörnsstammen

som har ökat efter att användningen av DDT minskat.

Långa flygresor?

– Vi pratar också om resevanor. Är det faktiskt nödvändigt att åka till Thailand varje år? Om man absolut ska flyga – räcker det inte med ett resmål som ligger lite närmare? Det brukar jag uppmana eleverna att diskutera hemma, säger Rickard Munsterhjelm.

– Jag brukar poängtera att vi inte kan vänta med olika åtgärder tills alla börjar samtidigt. Vi måste börja här och nu på individnivå, säger Jesper Nyvall och han fortsätter: – Kommer vi att ändra vår livsstil eller är det nya tekniska lösningar som ska bromsa effekterna av den globala uppvärmningen?

Det är en frågeställning jag brukar ta upp vid lämpligt tillfälle under fysiklektionerna.

Den årliga overshoot-dagen – dagen då mänskligheten enligt organisationen Global Footprint Network förbrukat årets andel av förnybara resurser – inföll i år rekordtidigt eller den 1 augusti.

– Också den dagen ger oss tillfälle att ta upp och försöka belysa de här frågorna på ett begripligt sätt. text och foto: helena forsgård

6

25.10.2018 • Nr 17

Cirkeln är sluten Johan Gulin har hittat hem. Han är lärare i historia och samhällslära i Närpes högstadieskola efter flera år som gymnasielärare i Grankulla.

– Det kändes rätt att återvända, fast jag medger att det kändes aningen spännande. Jag känner ju många föräldrar till eleverna och visste inte hur jag skulle bli mottagen. Men det har känts riktigt bra. Både elever och föräldrar har tagit emot mig med öppna armar. Kollegorna och administrationen har också från början varit väldigt positivt inställda, säger Johan Gulin, som själv har varit elev i skolan.

Ingen är profet i sin hemstad, sägs det. Men det känns inte riktigt så i Närpes, där påfallande många återvänder hem efter studier och jobb på annan ort.

Närpesborna verkar ha sina rötter djupt i den sydösterbottniska myllan. Eller kanske det också är den mustiga och särpräglade dialekten som fungerar som ett lockbete?

 – Närpes är en trygg uppväxtmiljö för barn, resonerar Johan Gulin. Detta och flera andra faktorer bidrog till att han valde att återvända hem till Närpes.

Trygg miljö för barn I Johan Gulins fall fanns det flera orsaker till att flyttlasset åkte hem till Närpes i fjol. Också hans hustru Linda har utbildat sig till lärare och jobbade som klasslärare i Esbo, medan Johan själv jobbade som lärare i historia gymnasiet Grankulla samskola. Bägge är uppvuxna i Närpes.

– Allra viktigast är att vi har två barn, som är två och sex år. Jag märkte att jag hade möjlighet att söka en ledig tjänst i högstadiet i Närpes och det kändes rätt att söka jobbet. Det känns tryggt och rätt att fostra barnen här i Närpes, säger Johan Gulin.

Bitarna har fallit på plats. Lärartjänster är eftertraktade i Närpes. Johan fick fast jobb i högstadiet, medan hans hustru fick ett vikariat. Sedermera har också hon fått ett fast jobb.

Här kan inskjutas att Närpes och Grankulla, som i en del avseenden utgör varandra motpoler, har åtminstone en sak gemensamt: bägge kommunerna räknas som skolvänliga. Utbildningen ses som viktig och kommunerna snålar inte med resurserna.

Denna tes bekräftas av Gulin, som säger att åren i Grankulla var synnerligen lärorika.

– Jag trivdes utmärkt och utvecklades som lärare. Skolan gick framåt och blev ett allt mera attraktivt gymnasieval i regionen.

Rektorn Niklas Wahlström var framåtsträvande och andan i kol-

En del elever siktar för all del på högre studier, men många elever satsar på att komma ut i yrkeslivet så snabbt som möjligt. Ofta via yrkesstudier. Jag känner mina elever väl. legiet var god, säger Gulin.

Svindyrt boende Det är faktiskt andra gången som vi träffas. Förra gången handlade det om ett reportage om gymnasienätverket GNet, där gymnasiet i Grankulla var en viktig aktör.

Och det passade Gulin riktigt bra, för han utnyttjar gärna moderna pedagogiska redskap i undervisningen.

Familjen bodde i ett radhusområde i Sundsberg i Kyrkslätt. Härifrån är det kort väg till järnvägshållplatsen i Masaby och en likaledes kort tågresa till Grankulla.

Kyrkslätt är ju grannkommun till Esbo, så också hustruns arbetsresa var kort. Åtminstone om man ser till huvudstadsregionen.

– Men det är dyrt att bo i huvudstadsregionen! I ett skede räknade vi att familjens boendekostnader var till ca 2 500 euro i månaden, berättar Johan Gulin.

För tydlighetens skull kan här nämnas att Kyrkslätt ingalunda ligger i topp i regionen, vad gäller bostadspriser och hyror.

Många drömmer om ett eget hus, så ock familjen Gulin.

– Vi kollade tomtpriser i Sundsberg. Gaffeln var 140– 660 000 euro

bara för tomten!

Idag väntar familjen på att flytta in i ett egnahemshus i Närpes, som snart står färdigt. Det behöver knappast omnämnas att tomtpriserna i Närpes är en bråkdel av ovan nämnda summor.

Lärarnas löner motsvarar varandra i Närpes och Grankulla, men levnadskostnaderna är väldigt olika.

Skyddsnät på plats Sedan har vi förstås också detta med skyddsnät, som ju minsann är viktiga för barnfamiljer.

– Vi hade förstås byggt upp en krets av vänner och bekanta i huvudstadsregionen, men det är ju inte riktigt samma sak som att ha mor- och farföräldrar som bor på nära håll. De rycker gärna in som barnvakter eller vid sjukdom, säger Johan Gulin.

En annan faktor, som åtminstone i en del fall är avgörande är förstås språket. Närpes är dominant svenskspråkigt och det finskspråkiga bakgrundsbruset lyser med sin frånvaro. Så är situationen inte i samhället eller i skolor i Nyland.

– Nej, det var nog inte någon avgörande faktor. Finskan är inget problem för mig. Jag har lätt

att anpassa mig och jag har faktiskt också hunnit jobba ett par år i Björneborg, där finskan är dominerande. Jag pratar finska hellre än bra, säger Johan Gulin med ett leende.

Han bekräftar att såväl Grankulla som Närpes är skolvänliga. Staden satsade rundhänt på undervisning och digitalisering i Grankulla. Närpes tar också väl hand om sina barn och unga.

– Undervisningsgrupperna är hanterbara och eleverna erbjuds både stöd- och specialundervisning när det behövs, säger Johan Gulin.

Fick elevkomplimang Men förmår du få kontakt med högstadieelever, som ju ofta upplevs som stökiga?

– Det tror jag! Jag råkade höra en elevkommentar, som gick ut på att ”det är nästan bättre att gå på Gulins timmar än att ha en håltimme!”. Vilken komplimang, alltså, säger Johan Gulin.

Omgivningen är väldigt olika i Grankulla och Närpes. Grankulla är en urban kommun, där föräldrarnas utbildningsnivå är hög. Servicesektorn sysselsätter många, men många pendlar in till Helsing-

fors. Närpes är en rural kommun, där utbildningsnivån är lägre. Närpesborna är ett företagsamt folk och växthusnäringen, jordbruket och metallindustrin sysselsätter många.

– Omgivningen påverkar lärarjobbet. En del elever siktar för all del på högre studier, men många elever satsar på att komma ut i yrkeslivet så snabbt som möjligt.

Ofta via yrkesstudier. Jag känner mina elever väl, säger Gulin.

Vad innebär det?

– Jag har märkt att jag är rätt grundlig i undervisningen och förklarar gärna saker utförligt, säger Gulin, som vill att alla ska hänga med.

Trivs i högstadiet Och i Grankulla?

– Situationen är annorlunda där. De allra flesta av studerandena siktar på högt i studentexamen och vidare till studier på universitetsnivå, så jag anpassade förstås min undervisning till det. Studerandena jobbade hårt och målinriktat, berättar Johan Gulin.

Du har erfarenhet av att undervisa på gymnasienivå och i grundskolan. Var trivs du bäst?

– Jag gillar verkligen att undervisa i högstadiet. Jag tycker om det nya läroplanstänkandet i grundskolan, medan jag däremot inte gillar gymnasiets nya läroplan. Jag anser att kurserna i historia är för magra, säger Johan Gulin. text och foto: c-e rusk

7

25.10.2018 • Nr 17

”Vi testar inte, vi kartlägger”

Det handlar inte om att alla elever ska prestera lika, men alla ska ha möjlighet att göra sitt bästa utgående från sina egna förutsättningar, säger specialläraren Ann-Sofie Selin som jobbar mycket med kartläggning av nybörjare.

Det finns elever i ettan som knappt känner igen sin egen bokstav, och så finns det elever som läser Harry Potter.

Därför är kartläggningen av förstaklassare så viktig, så att vi vet var vi tar avstamp i inlärningsprocessen, säger specialläraren Ann-Sofie Selin.

Det är en varm eftermiddag i september när vi besöker Cygnaeus skola i Åbo. Uppe på tredje våningen i det gamla skolhuset från 1910 ligger speciallärarens rum.

– Jag har gått mycket i trappor i dag. Det blir många turer mellan klassrummen på första våningen och mitt rum på tredje våningen under en dag. Senare lär sig eleverna att hitta själva, men i början måste jag hämta dem, berättar Ann-Sofie Selin som är speciallärare.

Under de första veckorna efter skolstarten jobbar Selin och hennes kolleger med att kartlägga kunskaperna bland skolans förstaklassare. I Cygnaeus skola är det i år 92 elever i årskurs ett.

– Forskningen säger och praktiken visar att det kan vara 5–6 års skillnad mellan de starkaste och svagaste eleverna i en klass. Det är enormt mycket. Och därför är kartläggningen så viktig, så att vi vet var vi tar avstamp i inlärningsprocessen, säger Selin.

Centralt för läsinlärningen Hon är mån om att betona att eleverna inte testas, utan att man kartlägger.

– Sedan ska det sägas att klasslärarna oftast känner sina elever ganska väl. Men genom kartläggningen får vi fram lite mer specifik information.

I praktiken går kartläggningen tillväga så att speciallärarna träffar eleverna, dels i halvklass, dels individuellt, för att kartlägga fyra delområden, berättar Selin. Man kartlägger den fonologiska medvetenheten och därtill bokstavskännedom samt eventuell läsnivå. Sedan tittar man ännu på hur eleverna har kommit igång med de matematiska begreppen.

Till sist utförs en uppgift i grupp där man observerar hur eleverna kan ta till sig gruppinstruktioner och klarar av att foku-

sera på sitt eget arbete.

– Fonologisk medvetenhet innebär en medvetenhet om språkets minsta delar, det vill säga språkljud eller fonem. Där fokuserar vi på att identifiera de olika språkljuden, dela upp dem och sammanljuda dem. Fonologisk medvetenhet har en väldigt stor betydelse för den tidiga läsinlärningen, säger Selin.

Kunskapen om bokstavsljud och bokstäver hör också till de mest centrala förutsättningarna för läsinlärningen, och bokstavskännedomen kan variera ganska mycket bland eleverna då de börjar skolan.

– Då gör vi till exempel så att eleverna får peka på olika bokstäver, och berätta för oss vilka bokstäver de känner igen och hur bokstäverna låter. Sedan får eleverna också försöka sig på att läsa, både enklare och svårare ord så att vi får en uppfattning om läsnivån, säger hon.

– Alltsammans, förutom matematiken som tar lite längre tid, gör vi inom två veckor efter att skolan har börjat. När vi har kommit så långt vet vi redan ganska väl var vi har våra elever, säger Selin.

Stärka grunderna Kartläggningen görs alltså i augusti, och därefter arbetar speciallärarna individuellt eller i par med de elever som behöver stöd för läsinlärningens grunder. Senast i oktober görs en ny kartläggning av de elever som fått specialundervisning, och därefter en gång till i januari.

– I februari träffar jag alla förstaklassare igen. Ibland är det nämligen så att det verkar som om allt är som det ska vid den första kartläggningen, men att det inte har skett så stor utveckling efter det, och då är det viktigt att fundera på varför och vad vi kan göra åt det, säger Selin.

Hon plockar fram en enkel lista över skolans ettor. Hon döljer namnen, men visar hur resultaten av kartläggningen av respektive elev har antecknats och hur eleverna har utvecklats. Ibland räcker två eller tre träffar med specialläraren för att överbrygga ett glapp, ibland får man jobba längre och mer målmedvetet.

– Det handlar inte om att alla elever ska prestera lika, men alla ska ha möjlighet att göra sitt bästa utgående från sina egna förutsättningar. Där kan vi hjälpa till att stärka grunderna för inlärningen, säger Selin.

Hon framhåller att resultaten av kartläggningen är uppgifter som aldrig används till att betygsätta elever.

Uppgifterna skickas inte hem, och ges inte ens som helhet till klasslärarna.

– I stället diskuterar jag resultaten med klasslärarna och vid behov med föräldrar. Annars är det här grundinformation som helt

enkelt behöver finnas för att vi ska kunna undervisa så bra som möjligt, säger hon.

Grunden för allt lärande Ann-Sofie Selin har jobbat med kartläggning av nybörjare i snart 30 år.

Kan man se några trender i kartläggningsresultaten?

– Om jag tittar på årets ettor var det ett tjugotal elever som hade ett läsflyt redan när skolan började. Tittar jag på motsvarande resultat för de elever som nu går i sexan var det dubbelt så många som läste flytande vid skolstarten för sex år sedan. Det är naturligtvis bara en lokal jämförelse, men lite intressant är det, säger Selin.

– När samma sexor gick i ettan berättade de allra flesta också att mamma eller pappa läser högt för dem. När jag frågade årets ettor, var det snarare ett undantag att någon läser högt för dem hemma. Återigen gäller det här bara de här två grupperna, men visst känns

det som om familjelivet och samhället håller på att förändras.

Hur är det med skillnader i pojkars och flickors läsning?

– Jag känner till forskningen om pojkars läsmotivation, men tycker inte att jag kan skönja några större skillnader ännu i de lägre klasserna. De flesta barn är väldigt ivriga när de börjar skolan, och vill lära sig. Problemen uppstår någonstans under vägen.

Selin understryker att undervisningen i läsning, skrivning och räkning är skolans allra viktigaste uppdrag, och att man borde sätta mycket krut på just det.

– Samtidigt som det finns underbara satsningar på konst och naturvetenskaper och skolan i rörelse och så vidare, hör jag till dem som kan vara lite tråkig ibland och tycka att vi ska ha skola i stället.

Vi får inte glömma det som specifikt är skolans uppgift, som ingen annan tar hand om, säger Selin. text och foto: pamela friström

8

Möts i musikens tecken – Det är verkligen bra för oss att Musik & Talang ordnas. Det är en viktig tillställning för oss musiklärare eftersom vi får en inblick i vad som händer på branschsidan.

Dessutom ordnas utbildningsdagar samtidigt och det finns hur mycket som helst att ta in. Det är verkligen inspirerande, säger Peik Holländer, musiklärare i Karis högstadium och gymnasium samt styrelsemedlem i föreningen DUNK. Han var på plats i Vasa den 20–22 september när DUNK – De ungas musikförbund i Svenskfinland – ordnade kongressen Musik & Talang. Kongressen ordnades för åttonde och var större än någonsin.

– Det ordnas föreläsningar, workshops och livekonserter runt om i Vasa. Den här gången har vi byggt ett koncept där också utbildningsaktörer från hela Svenskfinland är med. Cirka 400 delegater är på plats så det här är den största kongressen hittills, berättar Martin Enroth, verksamhetsledare för DUNK. Varför slår ni på stora trumman nu?

– Vi har haft tydligare marknadsföring och har också ett mål att vara mer inkluderande och transparent. Det har nämligen funnits en uppfattning att Musik & Talang är en talangtävling för några utvalda – men det är precis tvärtom, svarar Enroth.

25.10.2018 • Nr 17

Det här är ett perfekt ställe för Musik & Talang eftersom deltagarna inte smiter i väg utan de stannar kvar, umgås och minglar och träffas på de otaliga konserter som ordnas runt om i staden.

Kongressen Musik & Talang i Vasa betyder mycket för de finlandssvenska musiklärarna. Förutom att de träffar likasinnade får de inspiration, nya idéer och fortbildning.

 I slutet av september ordnades kongressen Musik & Talang i Vasa. En tillställning som är viktig för musiklärarna i Svenskfinland genom att den samlar hela branschen. Här kan man knyta nya kontakter, få inspiration och träffa likasinnade säger DUNK:s verksamhetsledare Martin Enroth till vänster. Bredvid honom styrelseordförande Hanna Kronqvist, Peter Roos och Peik Holländer.

Ordnade lärarfortbildning Nytt för i år var också att finlandssvenska konst- och musikutbildningsdagarna ordnades samtidigt.

– Vi har över 80 musiklärare anmälda till utbildningarna, som kan beskrivas som lärarfortbildning. Samtidigt slår vi ett extra slag för musik- och småbarnspedagogik och ordnar olika seminarier kring det. Det fungerar eftersom hela fältet är representerat den här gången, fortsätter han.

Att Musik & Talang blivit större och mera öppet har en direkt koppling till föreningen DUNK:s mål. Föreningens styrelseordförande Hanna Kronqvist berättar att DUNK strävar efter att bli en samlande kraft för många olika riktningar på musikfältet i Svenskfinland.

– DUNK startade som en förening för musiklärare men utvidgat samarbetet för att hitta synergier med andra instanser. Målet är att vi ska vara ett stöd för alla typer av musicerande. I och med att vi i år också har med småbarnspedagogiken når vi ut från dem till grundskolan, instituten och yrkesutbildningen.

– Genom Musik & Talang kan vi nå aktiva band och unga musiker som vill komma vidare i sin musikutövning, säger hon.

Skapar nätverk Peter Roos, rektor för Jakobstadsnejdens musikinstitut, tycker att DUNK:s mål är

bra.

– Det här är ett utmärkt evenemang där våra lärare får träffa kolleger från andra skolor och institut och sprida information och utbyta tankar och lära av varandra. Vi ordnar inget program själv utan jag är endast med som lärare på utbildningsdagarna och fortbildningarna, säger han.

Eftersom musiklärarna i landets högstadier ofta är relativt ensamma om sitt ämne är det också mycket bra med dylika tillställningar.

– Det är alltid hälsosamt att få träffa andra lärare och bolla idéer eller dela med sig av varandras arbetssätt. För det kan faktiskt bli lite ensamt som enda musiklärare i ett högstadium, säger Holländer.

Hur mår musikundervisningen i dag?

– Den mår faktiskt bättre än tidigare.

Innan den nya läroplanen hade vi i årskurs 7 bara en veckotimme musik som var obligatorisk. Nu har vi i stället två veckotimmar. Hur veckotimmen fördelas varieras beroende på skola men musiken får helt klart större utrymme i undervisningen. Och det tycker jag som musiklärare är väldigt positivt, säger han.

Roos lyfter också fram det faktum att det i dag sker ett mera omfattande samarbete mellan den grundläggande utbildningen och musik- och konstskolor på institutnivå.

– Det här är ett högaktuellt ämne som

vi kommer att diskutera under kongressen.

Det blir vanligare att grundskolor har ett samarbete kring konst, teater och musik. I vår region i Jakobstad är det redan ganska vanligt, men traditionellt har det inte varit det i många andra delar av landet, konstaterar han.

Har du exempel på samarbete från Jakobstad?

– Som exempel har jag varit med och startat upp ett samarbete där musikinstitutet hade hand om musikundervisningen i årskurs 1 i en skola, säger Roos.

Men variationerna mellan skolor kan vara stor. Det framkom av en avhandling som en studerande skrev vid Åbo Akademi i fjol.

– Den bekräftade att det finns ojämlikheter gällande musikundervisningen. Vi är mycket tacksamma för den här typen av studier och stöder studerande som vill bedriva dylik forskning, säger Enroth.

Mingel och möten Årets Musik & Talang bjöd på ett gediget program för delegaterna. Fokus låg på entreprenörskap och att ge verktyg för unga musiker att kunna ta sig vidare i karriären.

– Vi har försökt sy ihop ett så omfattande program som möjligt och har flera organisationer på plats. Bland annat Musik-

förbundet, Teosto, Gramex och bokningsarrangören LiveNation är här. Vi har också ett bredare samarbete med staden än vanligt och ordnar tillsammans öppna föreläsningar i vilka vem som helst kan delta, berättar Enroth.

Han tycker Vasa som placeringsort för kongressen är mycket bra.

– Det här är ett perfekt ställe för Musik & Talang eftersom deltagarna inte smiter i väg utan de stannar kvar, umgås och minglar och träffas på de otaliga konserter som ordnas runt om i staden. Vasa är varken för stort eller för litet för den här typen av evenemang.

Musik & Talang fick den här gången in över fyrtio anmälningar från band och musikgrupper som ville uppträda. Att musiklivet i Svenskfinland mår bra och att evenemanget har lotsat många av de unga musikerna framåt är fint att se, konstaterar Enroth.

– Det är roligt att se att många av medlemmarna i de här banden har varit med i olika evenemang som DUNK har ordnat genom åren. De växer, utbildar sig inom musiken och kommer tillbaka som artister här.

Vi har flera gamla lägerungdomar som står på scen den här helgen. Det är väldigt givande att se. text och foto: christoffer thomasfolk

9

25.10.2018 • Nr 17

Skolkurator Karin Björklöf i Raseborg sitter inte i sitt mottagningsrum med låst dörr, utan vill gärna röra sig i skolan.

Skolkuratorn jobbar förebyggande De finlandssvenska flickorna i åldern 15–19 år ger sig själva ett sämre vitsord för bland annat utseende och psykisk hälsa än övriga finländska unga i samma ålder noteras i en nypublicerad ungdomsbarometer.

Flickorna stressar mera, bekräftar skolkurator Karin Björklöf i Raseborg.

Raseborg har inom det svenska utbildningsväsendet sex stycken skolkuratorer fördelade på olika skolor och stadier. Karin Björklöf jobbar som skolkurator i Katarinaskolan (åk 1–6), Karis högstadieskola och Svartå skola (åk 1–6) och har gjort det i åtta år.

– Man kan säga att jag är en spindel i nätet, en länk mellan eleven och lärarna och mellan skolan och föräldrarna samt mellan skolan och övriga instanser inom t.ex. psykiatri, ungdomsarbetet och olika föreningar. Alla kan kontakta mig och jag för informationen vidare.

Det kan handla om att vidarebefordra till tjänstemännen inom ungdomsarbetet vilka önskemål som eleverna har framfört om sysselsättning på fritiden, på ungdomsgården till exempel.

Skolkuratorns arbete är ett förebyggande arbete. Ibland kan någon akut händelse inträffa som kräver kuratorns närvaro.

– Men jag jobbar i tre sko-

lor och brukar säga att jag alltid är på fel plats. Å andra sidan är det inte mycket jag kan göra i en akut situation som inte de andra vuxna i skolan kan göra, säger Karin Björklöf och tillägger att hon inte har några speciella befogenheter.

– Det är inte heller skolkuratorn som utreder mobbningsfall, utan det sköts av skolans antimobbningsteam. Jag tar mera hand om efterarbetet.

Ett mobbningsfall utlöser ofta känslor hos alla parter, både hos den som blivit mobbad och den som utpekats för att ha mobbat.

Från förr härstammar bilden av hur elever i början av läsåret kal�las in en och en för ett samtal hos skolkuratorn, men den bilden upplever Karin Björklöf som förlegad. Man kan tro att ett besök hos skolkuratorn förändrar stämningen i klassrummet, men det gör det sällan.

– Dagens elever har inget behov av den sortens verksamhet överlag, men naturligtvis skall jag finnas till hands för samtalsstöd för den som vill.

– Jag sitter dock sällan bakom min låsta dörr utan rör mig mycket i skolan.

Kung och drottning Just nu pågår ett projekt i Katarinaskolan där Karin sitter med i klasserna under en vecka i taget.

Just nu är hon med åk 2, som i Katarinaskolan består av fyra grupper.

– Jag sitter längst bak i klassen för att observera. Eleverna brukar glömma att jag är där efter bara några minuter. Då kanske jag ser saker som lärarna inte ser och kan iaktta vem som sitter tyst och vem som är mera utagerande.

– När veckan har gått har jag, lärarna och elevassistenterna tillsammans diskuterat det jag har sett.

Vad brukar du se?

– Rätt fort märker jag vilka elever som syns och hörs mest och som får mest uppmärksamhet och vilka som blir på sidan om. I varje grupp finns också en maktstruktur. Vi brukar tala om en ”king” och en ”queen” i hierarkin i klassen.

– Det är svårt att säga varför en del av eleverna har högre maktstatus än andra.

En stark ledare kan inverka både positivt och negativt på gruppen.

Om det i klassen verkar finnas en stark ledare som har negativ inverkan på gruppen kan Karin Björklöf diskutera enskilt med den eleven.

– När det gäller de yngre eleverna är det inte så stor idé att prata enskilt med en elev, eftersom de faller in i samma mönster då de kommer tillbaka till klassen. Då

är det viktigt att också jag är med i klassen och kan påminna eleven om det vi pratat om på tumanhand.

Av den här anledningen talar Karin Björklöf varmt för den förebyggande verksamheten och bygga upp de goda mekanismerna i stället för att reagera först då de mindre goda visar sig.

Höga krav på hög standard Ungdomar av idag upplever i många fall att det ställs höga krav på dem gällande många olika områden; utseende, kläder, beteende… Vem som ställer dessa krav är en svår fråga för eleverna att besvara.

– Det är inga uttalade krav, men många krav kommer från samhället överlag. Flickorna stressar mera och tar ett större ansvar för saker och ting. Pojkarna tar mera en dag i taget. Kanske det inte går så bra alla gånger, men livet är ändå okej.

Sociala medier har ju sin betydelse förstås. Det gäller att ge en bild av sig själv som lever upp till förväntningarna. Vem är jag? Duger jag? Är jag tillräckligt vacker och smal? Har jag tillräckligt fina kläder?

– På sociala medier kan man ge den bild av sig själv som man vill och hoppas på att den vägen få bekräftelse.

För att få höra till gruppen måste man vara på ett visst sätt.

Det blir tungt att balansera mellan olika förväntningar.

Karin Björklöf säger att det verkar som om det nästan blivit normaliserat att gå åt andra på sociala medier.

– Det är ju en form av våld, men då det eskalerar blir det normaliserat i de ungas värld.

Det finns de som kan kommentera trakasserier med att säga att så gör ju alla. Och det finns de som tar väldigt illa upp, men som sorglöst kan trakassera själva i sin tur.

Inte sällan handlar konflikterna om rena rama missförstånd som kan redas ut i samtal med skolkuratorn.

– Vid riktigt grova påhopp brukar jag uppmuntra föräldrarna att göra en polisanmälan.

Att demonisera telefonen eller datorn är en för enkel väg att gå, tycker Karin Björklöf.

– Det kan för all del vara enklare att mobba någon genom att skriva på sociala medier än genom att säga det direkt.

Karin drar paralleller till sin egen uppväxt i Ekenäs, och jag själv kan känna igen resonemangen från min.

– I grunden handlar det om hur vi beter oss mot varandra och sedan vi människor började kommunicera med varandra har vi haft behov av att trycka ner varandra. text och foto: tom ahlfors

10

25.10.2018 • Nr 17

Virrvarr i gymnasiet kolumnen amanda audas-kass Modersmålslärare och författare

När mindre ger mer Alla lärare har dem ibland. De fostrande samtalen. De samtal som gör att stämningen i klassen för en stund blir lite eller mycket obekväm. De samtal som kretsar mer kring livskunskap än ämneskunskap. De samtal som ingår i arbetsbeskrivningen för alla oss som tar hand om andras barn på dagarna.

Dessa fostrande samtal tar ofta avstamp i något som har hänt i klassen. Eller i något som borde ha hänt men som inte hänt. Det blir samtal om vikten av att hålla deadlines och överenskommelser. Om att bete sig som folk i teatersalonger och på muséer. Om att anstränga sig lite mer för att resultatet ska bli mycket bättre.

Och allt det där är sant och viktigt och rätt. Men ofta lyssnar fel elever och då blir det bara fel. De som redan anstränger sig till bristningsgränsen suger i sig varje ord om att höja ribban och satsa mera. De som satt tysta under teaterföreställningen men kollade telefonen tio sekunder innan ljuset slocknade undrar om det är deras dåliga beteende som läraren syftar på. De som läraren egentligen talar till slutade lyssna fem sekunder efter att de insåg vart samtalet var på väg eller frågar sig varför läraren är på så fruktansvärt dåligt humör i dag.

Kanske ditt mål kunde vara att få högst en åtta i den här kursen, föreslog jag i fostrande enskilt samtal med en duktig flicka.

Hon stirrade på mig som om jag sagt något helt befängt, men något lite trotsigt glittrade till i hennes blick. Hon klarade inte sitt mål. Hon fick ”bara” en nia.

Jag tror väldigt mycket på fostrande samtal, men jag tror inte längre på att hålla dem i helklass. Det finns nämligen elever som alltid tror att de borde vara mer och göra mer och de kommer att tro att att du pratar om just precis dem också om du pratar om alla andra förutom just precis dem.

De är de ständigt duktiga och ständigt otillräckliga.

De är inte alltid flickor, men de är ofta flickor. Tidigare i höst kunde vi läsa om hur den finlandssvenska ungdomsbarometern visar att flickor mår sämre, upplever större krav och har mer ångest inför framtiden än pojkar. Medicinen blir att jobba hårdare, satsa mer och prestera bättre.

Det finns så kallade duktiga flickor i varje klassrum och vi som får vistas där med dem behöver vara medvetna. Det är ju inte illvilja eller ens nonchalans som förvärrar läget, men nog oförsiktighet och okunskap.

Olika elever stavar till mål på så olika sätt.

– Kanske ditt mål kunde vara att få högst en åtta i den här kursen, föreslog jag i fostrande enskilt samtal med en duktig flicka.

Hon stirrade på mig som om jag sagt något helt befängt, men något lite trotsigt glittrade till i hennes blick. Hon klarade inte sitt mål. Hon fick ”bara” en nia. Men det var ett gott försök och hon kanske klarar det nästa gång. Vi jobbar på det. Genom att jobba mindre.

Allt för många förändringar på allt för kort tid har skapat en villrådighet inom gymnasieutbildningen och det är energikrävande för lärarna, anger FSL i ett pressmeddelande.

– Det finns en osäkerhet kring hur man ska prioritera i undervisningen, lärarna vill ju studerandenas bästa och jobbar därför väldigt hårt, säger Christoffer Sourander, lektor vid Kimitoöns gymnasium och fullmäktigeledamot i FSL. FSL har undersökt hur 166 gymnasielärare inom förbundet ser på sin arbetstid just nu. Över 70 procent upplever att tiden inte räcker till. Mest tidskrävande upplever man att digitaliseringen, Abitti och tillverkning av läromedel är.

Christoffer Sourander, lektor vid Kimitoöns gymnasium och fullmäktigeledamot i FSL, är inte förvånad. Han efterlyser en röd tråd inom gymnasiet, framför allt kring digitaliseringen.

– Det behövs riktlinjer kring vilka program det lönar sig att gå in för. Nu finns det lika många satsningar som skolor i Svenskfinland och både lärare och elever känner sig osäkra. En gemensam linje skulle spara tid och ge lärarna en vettig chans att ta till sig digitala verktyg.

 Christoffer Sourander efterlyser en röd tråd i gymnasieutbildningen. arkivfoto: tom ahlfors

Sourander tycker att gymnasieutbildningen har fått ta emot alldeles för många förändringar på samma gång.

– Det är en rörig period just nu. Jag tycker man borde fokusera mera på att ge studerandena en stabil och allmänbildande grund att stå på.

Att känna sig tillfreds med sitt arbete är viktigt för arbetsmotivationen- och orken. FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund säger att gymnasieutbildningen är en mättad lösning just nu.

– Lärarna måste kunna känna att de räcker till för studerandena, vilket många inte gör. Tryggheten

i lärarrollen är satt i gungning.

Holmlund konstaterar att man inte beaktar behovet av arbetsro och långsiktighet när man beslutar sig för att förnya gymnasielagen och uppdatera läroplanen igen, åtgärder som innebär ännu mera förändringar för gymnasierna de kommande åren.

– Vi på facket kommer att göra allt vi kan för att se till att förändringarna medför så lite merarbete som möjligt för lärarna och rektorerna i gymnasiet. Vi behöver arbetsro och en möjlighet att reflektera över tidigare förändringar tillsammans med studerandena, säger Holmlund.

Vinstregn över friskolor ses inte i lärarlöner Privatiseringen av skolverksamheten i Sverige har inte gett lärarna lönemässiga förmåner.

Tvärtom får lärarna i friskolor sämre betalt än de kommunalt anställda lärarna.

Skolvärlden, organ för Lärarnas riksförbund, har tittat närmare på lönestatistik och andra relevanta uppgifter rörande den privata undervisningsverksamheten. I motsats till många andra länder har inte Sverige begränsat vinstuttaget från skolverksamhet.

Idag drivs friskolorna i väldigt många fall av koncerner, som tar ut stora vinster.

De kommersiella skolorna har visat sig vara en ekonomisk succé. Under de senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor ( ca 287 miljoner euro) i vinst, omtalar Skolvärlden.

Men kronorna rullar inte in på lärarnas lönekonton.

Lärarna på flera av friskolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Ett exempel på en kommersiellt framgångsrik skolkoncern är Internationella engelska skolan

(IES) som under perioden 2014– 2017 gick med cirka 649 miljoner kronor (ca 62 miljoner euro) i vinst och som numera finns på börsen.

Koncernens policy är att 30 procent av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna. Undantag kan göras om det uppkommer möjligheter att göra attraktiva förvärv som ”kan skapa mervärde för aktieägarna”.

Pontus Bäckström, utredare vid Lärarnas Riksförbunds kansli i Stockholm, har jämfört lönerna (2017) för kommunalt anställda lärare som är LR-medlemmar med vad motsvarande friskolelärare tjänar.

Granskningen visar bland annat: Lärare i friskolor har i genomsnitt 1 000 kronor lägre månadslön än vad deras kommunalt anställda kollegor har.

Behöriga lärare på ovan nämnda Internationella engelska skolan tjänar i genomsnitt 3 000 kronor mindre i månaden än vad motsvarande kommunala lärare gör.

Under ett 30-årigt yrkesliv (mellan 35 och 65 år) beräknas en genomsnittlig lärare på Internationella engelska skolan (IES) tjäna drygt 1,5 miljoner kronor min-

dre än en kommunalt anställd kollega (se exempel på nästa sida).

När IES-läraren går i pension får hen räkna med att få ett par tusen kronor mindre i månaden i pension än om hen varit kommunalt anställd.

Verksamhetsåret 2016/2017 delade IES ut 45,7 miljoner kronor till sina ägare.

– De behöriga lärarna på Internationella engelska skolan tjänar i genomsnitt cirka 3 000 kronor mindre i månaden än sina kommunala kollegor. Att höja deras löner till kommunal nivå skulle kosta mindre än hälften av den senaste aktieutdelningen, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

I Finland är det svårt att få tillstånd och därtill anslutna statliga bidrag för privat skolverksamhet i grundskolan och gymnasiet.

Lagstiftningen anger att verksamheten inte får vara vinstdrivande.

Utbildningen i skolor, som bedrivs i privat regi, bör vara avgiftsfri.

Det finns omkring 80 privata skolor i Finland med ca 20 000 elever och över 1 000 lärare. c-e rusk

11

25.10.2018 • Nr 17

I väntan på hjulen

Skärgårdskamp, men också ösregn, stod på programmet då 40-talet lärare från Kimitoön, Åbo samt Pargas sammanstrålade lördagen den 15 september för att tillbringa en rekreationsdag med fackligt innehåll ute på det gamla fiskarhemmanet på Brännskär i Nagu.

En del av dagen var vikt för fackliga frågor

och resten av tiden för umgänge och rekre-

möten och kurser ○ ○ Helsingfors svenska lärarförening kallar sina medlemmar till höstmöte 7.11 kl. 18 till Grundskolan Norsen, Unionsgatan 2. Stadgeenliga ärenden behandlas. I samband med mötet bjuds förhandsanmälda medlemmar på mat och dryck. Efter mötet finns även möjlighet att på föreningens bekostnad gå till Allas Sea Pool och ta sig ett dopp. Anmälningar görs via adressen hsl.blankett.fi. Lösenord: Hostmote. Välkommen! ○ ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. ordinarie höstmöte går av stapeln torsdag 8.11.2018 klockan 18 på restaurang Henricus i Esbo centrum. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

En ny styrelse väljs och skolombuden fastställs. Information om anmälningar fås av skolombuden. ○ ○ Jakobstad-Larsmo lärare håller höstmöte fredagen den 9 november 2018 klockan 18 på Oxhamns skola i Jakobstad. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. ○ ○ Nykarleby lärarförening rf kallar till ordinarie höstmöte tisdagen den 13 november kl 17.30 i Zachariasskolan, Amfiteatern. Stadgeenliga ärenden. Efter höstmötet bjuder föreningen på mat och diskussion med nya bildningsdirektören Teresia Tötterman-Engström. Anmälan till ditt skolombud eller sekreterare Lotta Kåll senast onsdagen 7 november. ○ ○ Väståbolands lärarförening rf. håller höstmöte 19.11.2018 kl. 18 på Axxell i Pargas. Stadgeenliga ärenden. Val av nya styrelsemedlemmar. Föreningen bjuder på lite tilltugg. Anmälan via länk i inbjudan. Varmt välkomna!

insänt Vill intervjua lärare Jag heter Freya Illman och studerar till klasslärare vid Åbo Akademi i Vasa och skriver som bäst min pro gradu-avhandling.

Min handledare på FPV, Åbo Akademi är Katri Hansell, katri.hansell@abo.fi I min avhandling vill jag ta reda på hur elevers inlärning i engelska påverkas av byte av skola och hur detta eventuellt beaktas i den nya skolan. Jag är intresserad av situationer där undervisningen i engelska i

den tidigare skolan börjat på en annan årskurs än i den nya skolan.

För min undersökning önskar jag kunna intervjua lärare som har erfarenheter av sådana elever som bytt skola och som inlett sina studier i engelska vid en annan tidpunkt än den övriga klassen.

Om Du har erfarenheter om detta ber jag Dig kontakta mig, Freya Illman per e-post på adressen fillman@abo.fi.

Tidningen Läraren utkommer med tre nummer till detta år.

År 2019 utkommer det första numret av Läraren den 17 januari, med deadline onsdagen den 9 januari 2017.

Under år 2019 utkommer Läraren med 10 nummer på vårterminen och 10 på höstterminen.

○ ○ Nr 18 15.11 ○ ○ Nr 19 29.11 ○ ○ Nr 20 13.12

ation.

Morgonen började med ösregn men ju längre ut i skärgården vi färdades desto vackrare blev vädret. Några valde att stiga på i Nagu eller att ta egen båt till Brännskär.

Vi passade på att njuta av vackra skärgårdsvyer under den ca 20 minuter långa och rätt så blåsiga färden ut till ön.

FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström berättade om innehållet i det nya avtalet. Han berättade även om fackligt aktuella ärenden som debatteras i samhället just nu.

Skärgårdskampen stod sedan på schemat. Där var det samarbetsövningar av olika slag som gällde. Vi blev indelade i grupper som på ett lekfullt sätt tävlade mot varandra. Vi fick testa på bågskytte, yx-

kastning, nålblåsning, pilkastning, problemlösning och “traktordäckspulling” . Roligt hade vi och skratten avlöste varandra under dagen.

Värdarna på Brännskär presenterade också verksamheten och framtidsplanerna på ön. Verksamheten går under namnet Living Archipelago och på deras hemsida kan få information om all den verksamhet som bedrivs på ön. Än en gång kunde vi konstatera hur viktigt det är att få träffa andra lärare och ventilera våra tankar på ett angenämt sätt mitt i den stressiga skolvardagen. tove nylund-blomqvist annika norrgård Väståbolands lärarförening

Dualmodellen i farozonen Dualmodellen, som innebär att universiteten och yrkeshögskolorna har separat lagstiftning och skilda uppgifter, är i fara, anser lärarfacket OAJ. OAJ reagerar med anledning av en färsk rapport, som har beställts av undervisnings- och kulturministeriet och som har uppgjorts av OwalGroup.

OAJ konkluderar att dualmodellen är utsatt för erosion, trots att modellen utgör ett bärande element i regeringens vision för forskningen och den högre utbildningen fram till år 2030.

Den färska rapporten gör gällande att den separata lagstiftningen för universiteten och yrkeshögskolorna utgör en broms

för utvecklingen.

– Vi förvånas av denna tolkning, säger Hannele Louhelainen, specialsakkunnig vid OAJ. Hon hänvisar till visionen för forskning och högre utbildning, som blev klar i fjol. Här anges att universiteten och yrkeshögskolorna utgör starka institutioner, som medborgarna och arbetslivet kan förlita sig på.

OAJ försvarar dualmodellen.

– Den möjliggör en dynamisk utveckling av universiteten och yrkeshögskolorna. Den erbjuder ramar för samarbete mellan högskolor och även specialisering i fråga om utbildning, forskning och innovationer, säger Louhelainen till oaj.fi. c-e rusk

Norge överväger åk 11 Allt fler elever i Norge som går ut grundskolan klarar inte av studier på andra stadiet, i norsk version videregående skole.

– Dags att införa åk 11 i grundskolan, resonerar kunskapsminister Jan Tore Sanner (Höyre).

Omkring 60 000 unga slutför årligen sina grundskolelever och uppskattningsvis 8 000 av dessa uppges ha så pass svaga betyg och kunskaper att de upplever stora svårigheter i gymnasie- eller yrkesstudier. Ungdomarna har för all del rätt till vidare studier, men omkring 5 500 av dessa fullföljer inte studierna.

Kunskapsminister Sanner föreslår att fylkeskommunene, som i stora drag motsvarar våra landskap, får ett större ansvar för unga i åldern 16-24 år. Det är fylkeskommunene som upprätthåller studierna på andra stadiet.

Grundskolan blev tioårig i Norge år 1997, då skolstarten flyttades neråt så att den berör sexåringar.

Samtidigt med diskussionen om att införa åk 11 förs en diskussion om att göra skolstarten mera flexibel. Möjligheten att tidigare- eller senarelägga skolstarten har för all del funnits sedan reformen år 1997, men få vårdnadshavare har ansökt om och ännu färre har fått ja till en sådan operation.

Nu har det konstaterats att allt fler barn inte är mogna för en skolstart i en ålder av sex år. Föräldrarnas och skolans värdering borde väga tyngre i bedömningen av huruvida ett barn kan senarelägga starten, anser många bedömare. c-e rusk

12

25.10.2018 • Nr 17

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110

bakbrädet Misslyckad välfärd. Det visade sig vara misslyckat att slå samman bildnings-och fritidsfrågor med vård och omsorg i Kristinestad.

Staden tog i bruk en ny nämndstruktur år 2017, då bildnings- och fritidsnämnden slogs ihop med vård- och omsorgsnämnden. Det nya namnet blev välfärdsnämnden.

Arbetsbelastningen blev för stor, omtalar Syd-Österbotten den 6 oktober. Nu föreslås en ny modell med en nämnd för vård- och omsorg och en välfärdsnämnd.

Den nya välfärdsnämnden får hand om fritidsverksamheten jämte bildningssektorn. Nämnden får bl.a. hand om Lappfjärds folkhögskola, som får Kristinestad som huvudman vid årsskiftet.

Mobilfritt i Mariehamn. Under fyra månader, mellan höstlov och sportlov, ska Mariehamns högstadieskolor prova på att ha mobil-

fritt under skoldagen. Det innebär att eleverna inte har tillgång till sina privata mobiltelefoner från det att de kommer till skolan och tills de går hem. Bildningsnämnden fattade beslut om detta i juni efter en motion från socialdemokraterna, omtalar Ålands radio.

Bildningschef Kjell Nilsson säger att elever och personal har tillfrågats och att det finns delade åsikter. Nackdelar med mobilförbudet är att man inte kan ha kontakt med hemmet eller kompisar i andra skolor och att ensamma elever inte kan gömma sig bakom sin mobiltelefon.

– Å andra sidan är det mycket bättre om man kan åtgärda den här ensamheten och hitta saker som man kan göra tillsammans på rasterna istället, säger Kjell Nilsson.

Låg ribba. 19 studerande med resultaten 0,05 i högskoleprovet

kom in på lärarutbildning i Sverige denna höst. Mer än var fjärde studerande kommer in på ett resultat på 0,5 eller lägre, omtalar Sveriges tv SVT. Johan Prytz undervisar kommande låg- och mellanstadielärare i matematik och han menar att många av eleverna har bristande förkunskaper.

– Vi har stödinsatser och räknestugor för att hjälpa eleverna med matematiken, men det hjälper inte så mycket, säger han.

Lärarnas riksförbunds ordförande, Åsa Fahlén, menar att så låga betyg sänker statusen på läraryrket.

– De som kommer in med låga betyg eller resultat på högskoleprovet hoppar i störst utsträckning av. Det är ett slöseri med både tid och resurser och sänker ytterligare statusen på läraryrket, säger hon.

113 år med Julstjärnan. Skolornas jultidning Julstjärnan är redan inne på sin 113:de årgång. I år får Julstjärnans läsare bekanta sig med spännande hobbyer som virtual reality och kaninhoppning. Här berättas om Jennifer Käld, Kronobytjejen som blivit känd över hela världen med sina musikvideor, och om hur barn på olika håll i Norden firar sin jul. Pyssel, recept och tävlingar ingår som vanligt, och dessutom en nyskriven julberättelse av författaren Karin Erlandsson (bilden), som har visat sig vara en mångsidig och produktiv författare.

Jultidningen utges enligt över-

enskommelse med Finlands Svenska Lärarförbund. Tidningen utges av Fontana Media.

Pris för videopoesi. PeD Heidi Höglund beviljades ett forskarpris om 5 000 euro i samband med Åbo Akademis läsårsöppning i september.

Höglund var en av sammanlagt tre forskare som fick 5 000 euro ur Harry Elvings legat. Hon fick priset för sin doktorsavhandling i pedagogik. I avhandlingen Video poetry: Negotiating literary interpretations. Students’ multimodal designing in response to literature. I avhandlingen undersöker Höglund elevernas tolkning av litterära texter.