Läraren 16 2020 by Tom Ahlfors

kolumnen Det som är för åldern förväntat på det logiska planet blir en elev med hög begåvning sällan utmanad av. Ю r sidan 10

22.10.2020 • Nr 16 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

När Bennäs skola stängdes Då en av skolans lärare smittades av corona stängdes hela Bennäs skola för en dag och lärarna försattes i karantän. Bara Lillemor Andersson-Kanckos fick jobba kvar. Coronaviruset breder ut sig i Österbotten.

Ю r läs mera på sidorna 4–5

För ett par veckor sedan måste Bennäs skola stängas på grund av ett konstaterat fall av coronaviruset. Skolan var stängd i en dag och dagen därpå återkom årskurserna 1–2 för närundervisning. Klassläraren Lillemor Andersson-Kanckos var den enda som inte försattes i karantän. foto: christoffer thomasfolk

”Ett bakslag för jämställdheten” Mats Nyman som är verksamhetsledare för Akavaförbundet YTY är kritisk till Skogsindustrins besked att lämna de allmänna kollektivavtalen. Han är inte ensam; undervisingsminister Li Andersson (VF) säger att Skogsindustrin endast vill försämra arbetsvillkoren. Ю r mittuppslaget

Bittert värre När Vasa stad kungjorde resultatet från samarbetsförhandlingarna var det ett beskt besked för rektorerna. Två veckors permittering var tacken för väl utfört arbete. I nuvarande tillspetsade situation då rektorernas arbetsbelastning blir snudd på orimlig känns beslutet orimligt. MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

Ю r sidan 2

Handbok för att förebygga mobbning Utbildningsstyrelsens handbok är den första nationella anvisningen för det mobbningsförebyggande arbetet i skolorna inom den grundläggande utbildningen och läroanstalterna på andra stadiet. Ю r sidan 10

22.10.2020 • Nr 16

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Bäska Droppar Den som är en vän av kräftskivor och även av de drycker som ofta förknippas med gästabudet har kanske stiftat bekantskap med Svenska Nubbar. Den som inte är så förtjust i snaps i allmänhet eller akvavit i synnerhet kan upplysas om att det är fråga om ett urval av de populäraste svenska snapssorterna. En kul grej om man vill testa på olika sorter som man kanske inte skulle komma sig för att införskaffa. Men bland urvalet på tio snapsar finns också en riktig nitlott. Precis som det i alla godisblandningar alltid finns en sort som blir kvar i bottnen på påsen och inte riktigt vill gå åt. I det här fallet är det fråga om Bäska Droppar. Ett kraftfullt och bittert malörtsbrännvin som skapades vid sekelskiftet men fick sitt nuvarande namn 1917. Enligt produktbeskrivningen utmanas smaklökarna lite extra och lämnar inte någon likgiltig. Namnet på drycken är synnerligen välvalt med tanke på smaken. Beskt och bittert. De beska dropparna är alternativet man tar till när inget annat finns kvar. Precis som Vasa stad säger sig göra när man permitterar sina lärare i tre dagar och rektorerna i två veckor. Det fanns inga andra alternativ. Så lyder retoriken ofta i permitteringssammanhang. I själva verket är permitteringar alltid ett val, inte ett måste.

Att permitteringen av rektorerna kommer att bli en utmaning med tanke på skolvardagen är säkert de flesta medvetna om. Men knappast var det någon som såg framför sig att Vasa efter att permitteringsbeslutet hade fattats skulle få den föga smickrande titeln Finlands coronahuvudstad. Hela Vasaregionen drabbas nu hårt av pandemin. Skolorna utgör givetvis inget undantag. Covid-19 fall bland både elever och personal har tvingat undervisningssektorn att igen gå in för distansundervisning. Den kraftansträngning som skolorna gjorde i våras får en repris i Vasa. På vems bord låg det huvudsakliga ansvaret att få till stånd en fungerade distansundervisning i mars? På rektorernas. Och nu får rektorerna i Vasa igen styra upp distansundervisningen i ett läge som med tanke på det eskalerande pandemiläget är ännu mer utmanande. När Vasa stad kungjorde resultatet från samarbetsförhandlingarna var det ett beskt besked för rektorerna. Två veckors permittering var tacken för väl utfört arbete. I nuvarande tillspetsade situation då rektorernas arbetsbelastning blir snudd på orimlig känns beslutet orimligt. Det är både beskt och bittert.

De beska dropparna är alternativet man tar till när inget annat finns kvar. Precis som Vasa stad säger sig göra när man permitterar sina lärare i tre dagar och rektorerna i två veckor.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,45 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

På vår webb: Må bra på jobbet På adressen www.fsl.fi/mabra samlar vi alla våra artiklar kring arbetshälsa och välmående. Där hittar du bland annat en aktuell 30 minuters föreläsning där coachen Amanda Backholm ger konkreta tips på hur du upprätthåller ett hållbart arbetsliv, speciellt nu i coronatider. Visste du att sömnen är det allra viktigaste för återhämtningen och att det lönar sig att medvetet gå långsamt i skolkorrioderna för att varva ner? På vår Må bra-sida finns mycket nyttig information om bland annat sömn, mikropauser och återhämtning under arbetsdagen.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vi listar också olika belastningsfaktorer på arbetsplatsen som det är viktigt att se upp med. Hur har ni det med jämställdheten till exempel, behandlas alla arbetstagare likvärdigt? Arbetarskyddet finns till för dig Det är arbetsgivarens plikt att garantera säkerhet, jämställdhet och välbefinnande på arbetsplatsen. Det är viktigt att du som anställd anmäler sådant som kan påverka din eller en kollegas säkerhet eller välbefinnande, läs mer på vår webb om hur du går till väga. Din arbetshälsa och ditt välmående är viktigt för oss, ta gärna kontakt om du har frågor och funderingar!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

22.10.2020 • Nr 16

Det är upp till de kommunala beslutsfattarna om vi har världens bästa skola Finland har världens bästa lärare och i varje kommun ges världens bästa undervisning, om de kommunala beslutsfattarna så vill.

Samarbete över kommungränserna Att nativiteten är kraftigt nedåtgående kommer att få konsekvenser också inom utbildningssektorn. Redan nu finns det drygt 60 kommuner som endast har en skola. Det säger sig självt att samarbete över kommungränserna kommer att bli aktuellt i allt större utsträckning. Därmed kommer samkommunernas betydelse sannolikt att bli större. Olli Luukkainen betonade i det sammanhanget vikten av att efter kommunalvalet välja in personer med intresse för och kunskap om utbildning i samkommunernas beslutande organ. – Det skall inte vara Svarte Petter eller det sista kortet i det här sammanhanget, sade Luukkainen.

inger damlin Förbundsordförande

Kommunpolitiken behöver rätt folk på rätt plats

Det slog Undervisningssektorns fackorganisation OAJ fast när man på världslärardagen presenterade sina målsättningar inför vårens kommunalval. En kvalitativ skola är med andra ord långt i händerna på de som väljs in i kommunernas beslutande organ. OAJ betonar att en kunnig och välmående undervisningspersonal tryggar tjänsternas kvalitet. Högklassig undervisning är möjlig endast i tillräckligt små grupper och därför har OAJ utarbetat rekommendationer om lärartätheten på de olika utbildningsstadierna. – Det talas ofta som om utbildningen är en ekonomisk belastning. Så är det inte. På lång sikt är satsningar på utbildning en klok investering, sade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

ordförord

 Resurserna skall användas för tjänster inte för kommunal byråkrati, säger OAJ:s Olli Luukkainen.

Pulsen på beslutsfattarna I samband med att OAJ presenterade sina målsättningar inför kommunalvalet passade man också på att ta pulsen på ett antal beslutsfattare från Helsingfors. Panelen fick ta ställning till vilken fråga de anser att är viktigast att åtgärda inom utbildningssektorn i Helsingfors just nu. – Jag är orolig för att elevvården skall flytta till landskapen i samband med sote-reformen. Inom den svenska sidan har vi lyckats bygga upp en modell för hur våra yngsta elever skall får kurators- och psykologtjänster. Om de flyttas över till landskapen är det illa, sade Silja Borgarsdóttir Sandelin (SFP). – Det som är mest akut just nu med tanke på trycket inom den kommunala ekonomin är hur vi lyckas trygga pengarna till utbildningen i nästa års budget, sade Laura Rissanen (Saml). – Under hösten måste vi nå alla de elever som hade det utmanande under perioden av distansundervisning, sade Dan Koivulaakso

(VF). Hur skall de luckor som vårens distansundervisning förorsakade lappas, ville panelens moderator Pauliina Viitamies veta. – Det oroar mig om det är vi beslutsfattare som skall lösa det. Det är undervisningspersonalen som har den kompetensen. Vår uppgift är att se till att resurserna finns, sade Hannu Oskala (Gröna). Oskala lyfte också fram de möjligheter som distansundervisning för med sig. – I Helsingfors kunde vi till exempel bredda språkutbudet i skolorna, sade Oskala. – När vi analyserar vårens digiskutt så verkar det som om Finland är det enda landet i världen som inte har tappat en enda skoldag. I alla andra länder har det varit det strul när man övergick till distansundervisning. En ofattbar prestation, sade Pilvi Torsti (SDP).

text och foto: mattias fagerholm

OAJ:s förslag till lärardimensionering

OAJ:s kommunalvalsteser

○ Förskoleundervisning: 1 lärare per 13 elever. ○ Grundläggande utbildning: 1:18 i åk 1–2 och 1:20 i åk 3–9. ○ Andra stadiet: 1:20 ○ Elev- och studiehandledare: 1:200

○ Kunnig och välmående personal tryggar kvaliteteten. ○ Investeringar i utbildning är för kommuninvånarnas bästa. ○ En framgångsrik kommun samarbetar. ○ Delaktighet skapar välbefinnande. ○ En livskraftig kommun byggs på fostran, utbildning och forskning.

Kommunalvalet arrangeras 18.4.2021. OAJ:s slogan är” Viktiga beslut tas nära dig.”

Hej, du FSL:are ute på fältet! Vi behöver dig när skolfrågorna debatteras i kommunen! Kommunalvalet nästa vår blir ett utbildningsval, det vet vi redan nu. Kommunens uppdrag kommer att omformuleras i och med att social- och hälsovården flyttas över till landskapen. Därför behöver vi mer än någonsin kandidater i kommunalvalet som kan skola, har nätverk och är öppna för dialog med förbundet på alla nivåer. Vi har världens bästa lärare och om beslutsfattarna så vill, har vi också världens bästa skola i våra städer och kommuner. Kommunens satsningar på skolan är välinvesterade pengar för invånarnas bästa. Utbildning främjar kommunens livskraft och satsningar på utbildning ger på sikt inbesparingar inom kommunens andra verksamhetsområden. En bra skola ökar kommuners anseende och lockar nya invånare, företag och kunnig arbetskraft. I framtiden kommer det att vara helt avgörande för kommunerna att de får

Ett gott och sporrande ledarskap inverkar positivt på hela skolsamfundet. Elevernas skolgång, lärarnas ork och allas välbefinnande ökar. Rektorer behöver därför ges verkliga möjligheter att leda arbetet och tid för att stöda lärare i vardagen. Ett kontinuerligt arbete för rektorers kompetensutveckling måste stödjas. kompetent arbetskraft till såväl den offentliga som den privata sektorn. Tillräckligt små undervisningsgrupper är en grundförutsättning för en kvalitativt god undervisning. Lärartätheten på de olika utbildningsstadierna är avgörande för varje barns och ungdoms lärande och mående. Behöriga lärare tryggar en högklassig utbildning. Kommunerna får motiverade och engagerade lärare genom vettiga fortbildningsmöjligheter och ett helt års lön för ett helt års arbete. Ett gott och sporrande ledarskap inverkar positivt på hela skolsamfundet. Elevernas skolgång, lärarnas ork och allas välbefinnande ökar. Rektorer behöver därför ges verkliga möjligheter att leda arbetet och tid för att stöda lärare i vardagen. Ett kontinuerligt arbete för rektorers kompetensutveckling måste stödjas. Så hallå, lärare och rektorer! Vi vet att just du känner skolvardagen som din egen ficka och därför är du så viktig. Kommunpolitiken behöver rätt folk på rätt plats som kan bidra med erfarenhet, kreativitet och framtidstänkande som omfattar en längre tid än ett budgetår. Våra kommuner behöver dig som förstår utbildningssatsningarnas betydelse. Just du kan se till att valrörelsen faktiskt diskuterar och tar ställning till de relevanta frågorna, frågorna som bygger en välmående bildningskommun.

22.10.2020 • Nr 16

 Lillemor Andersson-Kanckos var den enda klassläraren som inte försattes i karantän när Bennäs skola tvingades stänga en dag för ett par veckor sedan på grund av ett coronavirusfall i personalen. – Man blir skärrad när man råkar ut för en sådan här händelse. Allt gick så hastigt, säger hon.

Bennäs skola tvingades stänga dörrarna på grund av coronasmitta Coronaviruset har spridits snabbt i Österbotten de senaste veckorna. Och allt kan vända på kort tid när ett fall uppdagas. Så gick det för Bennäs skola för två veckor sedan när en i personalen konstaterades smittad och skolan tvingades stänga dörrarna för en dag. – Jag har nästan minnesluckor från dagarna efter. Att råka ut för coronaviruset medför otroligt mycket press och stress. Det har onekligen varit en omvälvande tid för oss alla, säger Maria Östberg, rektor för Bennäs skola. Det var sent på kvällen tisdagen den 6 oktober som Östberg fick beskedet att en i personalen var smittad av coronaviruset. I samråd med regionens smittskyddsläkare och bildningsdirektör beslöt de att stänga skolan dagen därpå.

– Vi var tvungna att reda ut vilka som hade blivit exponerade och därför stängde vi skolan på onsdagen. Den dagen kartlades vilka som hade blivit utsatta och måste hamna i karantän. På torsdagen återgick förskolan, som finns i samma byggnad, och årskurserna 1-2 till närundervisning. På måndagen välkomnades årskurserna 3-4 till närundervisning medan årskurserna 5-6 var i karantän fram till den 15 oktober – Alla beslut om vilka som fick återgå till närundervisning fatta-

des av smittskyddsläkaren, säger Östberg.

Nästan alla lärare i karantän Östberg hamnade tillsammans med nästan alla lärare i karantän på grund av att de hade exponerats. Den enda i kollegiet som inte var på plats samtidigt som den smittade var klassläraren Lillemor Andersson-Kanckos, som därmed var den enda läraren som fick vara på plats på torsdag och fredag. – Det var en konstig upplevelse att vara här ensam när alla andra var i karantän. Vi var ju tvungna att plocka ihop allt material i påsar, skriva namn på och lägga det utanför dörren så att föräldrarna kunde hämta. – Det kändes inte roligt att vara här och personligen tycker jag att skolan kunde ha varit stängd hela den veckan, säger hon.

Mycket stressande På torsdagen undervisade hon årskurs 1 medan en timlärare, som enbart jobbar just den veckodagen i skolan, hade årskurs 2. På fredagen fick hon hjälp av en vikarie som undervisade årskurs 2. – Som lärare blir man skärrad när man råkar ut för en sådan här händelse. Allt kom så hastigt och man tänker att det inte kan drabba oss, men så sker det ändå! Det har varit mycket stressande, säger Andersson-Kanckos. Hon får medhåll av Maria Östberg som beskriver kvällen när beskedet kom som smått kaotisk. – Vi hade virtuellt möte med lärarna och efter klockan 22 gick meddelandet ut till föräldrarna via Wilma. Följande dag tidigt på morgonen tog alla klasslärare kontakt med de föräldrar som inte

hade läst meddelandet. Och hela onsdagen ringde telefonen konstant och det var många meddelanden som skickades den dagen, berättar hon.

Arga telefonsamtal Hon berömmer också kollegernas och sin chefs inställning och handlade. – Alla har jobbat mycket hårt och jag förstår att många säkert har känt en stor stress. Det har krävt mycket av hela personalen och mig att organisera den här perioden. Tur i oturen var att vi hade en lärare och en timlärare som kunde vara i skolan förra veckan samt att vi också nu har tillgång till några övriga timlärare och en vikarie utifrån eftersom nästan alla av oss är i karantän. En smitta av ett potentiellt dödligt virus med efterföljande beslut

22.10.2020 • Nr 16 om att stänga en skola och försätta lärarna i karantän blir också en mycket stor sak för en liten ort som Bennäs. Skolan har 68 elever och de flesta känner varandra och det gör att en del kan agera i affekt. – Det förekommer mycket rädsla när något sådant här sker. De flesta föräldrarna har tackat för att vi har gett ut saklig information men andra har varit upprörda och oroliga över att smittan fanns i skolan. Det har blivit en del arga telefonsamtal och det har varit jobbigt, säger Östberg. Men hon poängterar att det som rektor och lärare är viktigt att vara medveten om att ett sådant här fall hamnar under smittskyddslagen. – Det innebär att vi inte får ge ut viss information trots att en del kanske kräver det. För mig är det olagligt att ge ut information om vem som är smittad, vilket är viktigt att komma ihåg.

Bättre förberedda Efter höstlovet, när också årskurserna 5–6 återigen kommer tillbaka, hoppas Andersson-Kanckos och Östberg att Bennäs skola kan återgå till normal närundervisning. Men de är också medvetna om att det på grund av den stora spridningen av corona i Österbotten kan bli aktuellt med nya fall. Skillnaden nu är att de känner sig bättre förberedda. – Den här händelsen har gett nya insikter. Som exempel har vi lärare nu ändrat rutiner så att vi inte alla dricker kaffe samtidigt. Trots att vi är fysiskt i skolan håller vi möten virtuellt. Vi måste helt enkelt vara bättre förberedda, säger Andersson-Kanckos. – Vi är bättre förberedda nu och ska nu försöka återgå till en normal skolvardag. Det är också viktigt att inte peka finger och döma varandra. Ingen får känna sig utsatt, fortsätter Östberg. Hon har också skrivit ner råd om hur rektorer kan förfara vid plötsliga utbrott som hon ska delge andra rektorer i regionen. Östberg anser också att en rektor bör befrias från undervisning när smitta konstateras i en skola. – Det är så mycket praktiskt som måste ordnas och därför hinner man som rektor inte med undervisning de kommande dagarna efter en sådan här händelse. Det är min åsikt. Tills vidare har ingen annan skola inom den grundläggande utbildningen i denna region tvingats stänga tillfälligt. Sursik skola har haft ett fall av covid-19 men det påverkade inte undervisningen på grund av höstlovet och karantänstiden för de som berörts löpte ut i söndags. text och foto: christoffer thomasfolk

Vasa växlar mellan distans- och närundervisning I Vasa med omnejd eskalerade coronapandemin med rasande takt. Därför övergick årskurserna 4–9 inom den grundläggande utbildningen till distansundervisning. Nu då det värsta ser ut att vara över och antalet smittade sjunker återgår årskurserna 4–6 till skolbänken. I Vasa har incidenstalet, dvs antal fall per 100 000 invånare under 14 dagar, varit bland de högsta i världen. Att smittan eskalerat innebar för skolornas del distansundervisning för årskurserna 4–9 från och med måndag 12.10. Nu är lågstadieeleverna tillbaka i skolan. – Vasa är ett område där smitttonivån har nått den graden att vi har stor förståelse för att man går in för distansundervisning, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

Höstlov i grevens tid Med tanke på smittläget i Österbotten kan man konstatera att höstlovet kom lägligt. För eleverna innebar det distansundervisning i två dagar och därefter höstlov i tre dagar. Måndagen efter höstlovet var även en distansdag. För eleverna i årskurserna 7–9 pågår distansundervisningen en vecka längre, fram till den 25.10. – Jag hoppas att man kan ta med sig erfarenheterna från våren och tillsammans med elever, studerande och vårdnadshavare göra det bästa av den här situationen, säger Damlin.

Smitta bland personalen i Vikinga skola Vid Vikinga skola i Vasa har en anställd testat positivt för coronaviruset. 20 personer exponerades för smittan och försattes omedelbart i karantän. – Det har förstås lett till mycket extra jobb. Nu är det bara att hoppas på att det inte blir flera fall. Jag tycker att både personal och föräldrar reagerat sunt. Ingen panik har uppstått, säger Inger Nabb, rektor vid Vikinga skola. En elev vid Sundom skola har konstaterats ha coronavirussmitta. En lärare och 14 elever har försatts i karantän.

Distans också vid Övis... Också vid Vasa Övningsskola följde man samma kutym som de övriga skolorna i Vasa. Övis är som bekant inte en kommunal skola, och därmed är beslutet att övergå till distansundervisning i praktiken på ledande rektor Bernt Klockars bord. Vasa Övningsskola hade i motsats till de kommunala skolorna höstlov hela vecka 42 och därmed var det i praktiken endast en dag som eleverna i åk 4–6 verkade på distans. Eleverna i åk 7–9 var däremot på distans hela veckan efter höstlovet. Vid Vasa övningsskolas gymnasium konsta-

 I Vasa har åk 4–6 återgått till närundervisning.

terades nyligen ett andra falla av corona och där är hela gymnasiet på distans. – Vi har balanserat fram och tillbaka. På ett sätt är det skönt att vi nu har ett beslut. Smittspridningen är oroväckande, säger Bernt Klockars. Var det ett svårt beslut att övergå till distansundervisning? – Nej, när vi väl har kommit så här långt var beslutet lätt att fatta.

...och i Korsholm Vid Korsholms högstadium övergick till distansundervisning fredag 9.10 efter ett bekräftat fall av corona inom skolans personal. Efter ytterligare ett fall inom personalen stod det klart att skolan är stängd åtminstone fram till den 26 oktober. – Det är en stor omställning trots att vi var mer eller mindre inställda på att den här dagen skulle komma. Jämfört med i våras var det lättare nu då vi har en plan att följa, men nog är det enormt jobb att övergå till distans, trots det. Skolan är ett stort maskineri och vi har jobbat intensivt med att få ut information till alla berörda, säger biträdande rektor Camilla Lillås. – Det var väl väntat att det skulle ske förr eller senare. Förhoppningsvis får man bukt på smittspridningen. Vi får avvakta och se hur det blir med övriga skolor i kommunen, säger Linda Felixson, huvudförtroendeman i Korsholm. En person vid Kvevlax lärcenter har smittats av covid-19. Man har inte övergått till distansundervisning men i Korsholm stänger dörrarna i kommunens lokaler för externt bruk

 Tiden får utvisa hur coronavintern fortsätter.

under hela oktober. Inger Damlin berömmer det arbete som smittskyddsmyndigheterna utför i samarbete med skolorna i Korsholm. – Ett gott samarbete är en förutsättning för att skolan skall kunna reagera och vidta de åtgärder som krävs. text: mattias fagerholm foto: johan hagström

22.10.2020 • Nr 16

Turbulens på arbetsmarknaden – skogsindustrin lämnar kollektiva Mats Nyman: ”Ett bakslag för jämställdheten.”

Skogsindustrins besked att lämna de allmänna kollektivavtalen var kanske i viss mån väntat, men det slog ändå ner som en bomb på arbetsmarknaden. Vägvalet saknar motstycke i finländsk arbetsmarknadshistoria. Mats Nyman, med ett långt förflutet inom Akava, förutspår kaos på många arbetsplatser.

 Utmarscherna och strejkerna kommer att bli fler då skogsindustrin lämnar kollektivavtalen, tror Mats Nyman, verksamhetsledare vid YTY.

början av oktober meddelade skogsindustrin att man inte längre kommer att förhandla om ett övergripande tjänstekollektivavtal. Istället går man in för att varje företag lokalt gör upp ett avtal med sina arbetstagare. – Det är lättare att tillfredsställa olika aktörers behov inom branschen om alla kan sluta sina egna avtal, uppger Skogsindustrins styrelseordförande Ilkka Härmälä i ett pressmeddelande.

Det har legat i luften Beslutet är historiskt, och kan komma att få konsekvenser för hela den finländska arbetsmarknaden. Att ta avstånd från allmänna kollektivavtal är att betrakta som radikalt, men ändå inte helt överraskande. Mats Nyman hade väntat att det skulle ske redan år 2016 då skogsindustrin lämnade Finlands Näringsliv EK och meddelade att man vill göra egna avtal.

Nyman är verksamhetsledare vid intressebevakningsorganisationen YTY, det vill säga Privatsektorns chefer och specialister. YTY är ett medlemsförbund inom centralorganisationen Akava, där Nyman även har verkat som chef för samhällsrelationer. – Det skedde inte 2016, men det sker nu. Och jag är rädd för att det inte slutar här. Vi kommer att få se det samma i branscher som är lite liknande, dvs sådana som har några företag som är tydliga ledare och fungerar som vägvisare. Jag tänker i första hand på bank- och finanssektorn, säger Nyman.

Lokala avtal ledstjärnan Behovet av lokala avtal har blivit något av ett mantra inom arbetsmarknadspolitiken. I de förbundsvisa avtalsrundorna har man inte lyckats med målsättningen att justera lönerna i enlighet med den branschvisa konkurrenskraften. Nu försöker man genom att ta steget från avtal på förbundsni-

vå till företagsnivå. Det finns ca 150 bolag inom skogsindustrin. Mats Nyman befarar att endast de stora skogsbolagen har kompetensen att hantera den nya situationen. I många mindre företag kommer problem att uppstå. – Vi tror inte att de kommer att klara av det. Alltid när arbetsgivarna har gjort drastiska förändringar så har vi på löntagarsidan märkt att det är svårt för dem. De har ett allt för starkt ideologiskt patos som är svårt att hantera. Ideologiskt patos? – De har en stark ideologisk vilja att ändra vår nuvarande avtalsmodell. Som om den inte skulle fungera. Men visst har den fungerat. Stundvis ligger vi lite efter i konkurrenskraft men i det långa loppet har vi lyckats göra helhetslösningar som tex Kiky, förbundsvisa avtal som täcker alla branscher och krislagstiftning. Det hade aldrig lyckats utan breda kollektivavtal. Det fungerar om det finns ett förtroende och om man li-

tar på att motparten vet vad den gör. Men nu kan vi inte riktigt utgå från det. Den första bolagsvisa rundan kommer att bli ett enda kaos. På vilket sätt kaos? – Arbetskonflikter sköts bäst när motparterna känner varandra och har erfarenhet av varandra. När man har principer och kutymer att falla tillbaka på. Nu när vi kommer ner på en lokal nivå så saknas det här. På arbetsplatsnivå finns inga gamla spelregler. Det finns inga garantier för att de här konflikterna inte exploderar till ohanterliga proportioner. Varför driver skogsindustrin det här då? – Det är ett ideologiskt val. Marknadspriset på arbete ska definieras av produktens marknadspris. Men när man inte lyckades definiera ett varierande marknadspris på arbete i förra förbundsrundan så finns inget som talar för att man kommer att lyckas nu.

22.10.2020 • Nr 16

”Ett historiskt beslut”

avtalen

Röster om skogsindustrins besked.

Alltid när arbetsgivarna har gjort drastiska förändringar så har vi på löntagarsidan märkt att det är svårt för dem. MATS NYMAN Verksamhetsledare vid YTY

Jag hoppades att vi hade hittat en äkta sammanhållning tillsammans för fosterlandet mitt i en kris. Skogsindustrins besked ger en helt annan signal.  Petri Lindroos är förhandlingsdirektör på OAJ. foto: leena koskela

YTY i korthet ○ Privatsektorns chefer och specialister. ○ 11 000 medlemmar. ○ Medlemskåren består till ca 60 procent av sakkunniga och 40 procent chefer. ○ Intressebevakningsorganisation inom Akava. ○ Mats Nyman fungerar som verksamhetsledare.

Jämställdheten på undantag Något man inte kanske tänker på är att förmåner så som semesterpeng, ersättning för vård av sjukt barn eller föräldrapeng endast till en viss grad är lagstadgade förmåner. Det mesta som vi uppfattar som standardförmåner är de facto stipulerade i kollektivavtalen. Och när man i bolagen vill pressa ner kostnadsnivån finns även dessa förmåner i vågskålen. – Då bryts en vägg sönder i vår jämställdhetspolitik. Med tiden kommer det att leda till ett ramaskri att alla inte har samma rättigheter. Då försöker man kompensera det här genom lagstiftning och så flyttar vi över arbetsgivarnas utgifter till skattebetalarna. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det här en jättedålig nyhet, säger Mats Nyman.

text och foto: mattias fagerholm

SANNA MARIN Statsminister

Skogsindustrins besked påverkar knappast kommunsektorn

Skogsindustrin vill försämra arbetsvillkoren, ingenting annat.

Skogsindustrins besked är oroväckande men vilka konsekvenserna blir på arbetsmarknaden är svårt att säga i det här skedet. Det säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos. Han tror inte att det kommer att innebära några stora förändringar inom undervisningssektorn och påminner om att det i nuvarande avtalsmodell finns utrymme för lokala lösningar.

MIKAEL PENTIKÄINEN Vd, Företagarna i Finland

Hur ser du på skogsindustrins spelöppning? – Det är oroväckande. Det luckrar upp den långvariga balans som vi har haft mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsgivaren och en enskild arbetstagare är som på två skilda planeter om vi ser på deras position i en förhandlingssituation. Den förlorande parten i den nya situationen är knappast arbetsgivaren. Om biffen här är att främja lokala avtal så tömmer skogsindustrin nu bordet. Regeringen har nyss gett arbetsmarknadsparterna i uppdrag att lösa den här frågan. Vilka blir konsekvenserna? – Svårt att säga i det här skedet. Jag gissar att parterna inte har sagt det sista ordet i den här frågan ännu. Konfliktåtgärder är med andra ord att vänta och det skulle verkligen inte Corona-Finland behöva just nu. – Skogsindustrins medlemsföretag är väldigt olika till storleken. I de små förtagen finns inte den avtalskunskap som behövs. Och det behöver inte heller finnas i nuvarande system. Man kan i stället kon-

centrera sig på det väsentliga, dvs affärerna. Kommer det är på sikt att förändra arbetsmarknaden? – De nuvarande avtalen är i kraft de följande två åren. Mycket hänger på om teknologiindustrin slår in på samma linje. Hur påverkar det här lärarna och undervisningssektorn? – Inte speciellt mycket, är min bedömning. Åtta av tio av OAJ:s medlemskår jobbar inom kommunsektorn. Och jag ser ingen orsak till att avvika från den nuvarande modellen där. Kommunerna behöver förutsägbarhet med tanke på verksamheten och de nuvarande avtalen ger rätt väl utrymme för lokala lösningar. Det görs en hel del lokala avtal. Det samma gäller den statliga sidan. – Inom den privata undervisningssektorn (Sivista), som är en del av Näringslivet EK, kan det finnas ett tryck. Men tillsammans med Sivista har vi redan kunnat konstatera att de nuvarande avtalen ger tillräckliga möjligheter för lokala avtal. Kommunarbetsgivarna KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen framhåller att behovet av lokala avtal gäller alla branscher. Vad säger du till det? – Jag stöder lokala avtal om båda parterna gynnas av det, om det är en win-win situation. Det finns frågor som man känner till bättre lokalt än på central nivå. Men olika sorters sparavtal ger jag inte ett dyft för. mattias fagerholm

LI ANDERSSON Undervisningsminister, ordförande för Vänsterförbundet

Rätt och modigt beslut.

Vår arbetsmarknadskultur hotar vittra sönder. MARIA LÖFGREN Verksamhetsledare, FOSU.

Ett historiskt beslut. Om det är bra eller dåligt få framtiden utvisa. PETRI VANHALA Ordförande för Pappersförbundet

Man slår med storsläggan mot avtalssamhällets grundfundament. MIKA HELANDER Arbetsmarknadsforskare

Skogsindustrins beslut är historiskt. Behovet att främja lokala avtal finns inom alla branscher. MARKKU JALONEN Arbetsmarknadsdirektör, KT Kommunarbetsgivarna

22.10.2020 • Nr 16

 I en video delar Alfred Backa med sig av sina bästa tips för att bygga upp en handling som bär från början till slut. foto: folktinget/linus lindholm

Dramaturgisk båge och annat svängigt Svenska veckan firas med digert program, också för skolorna. Mycket har pusslats om på grund av pandemin. Till nyheterna hör komikern Alfred Backas video om storytelling.

n katt som tar sig till sin matskål. Det är handlingen i ett nötskal i den drygt halvtimme långa video som komikern Alfred Backa producerar för Svenska veckan, i första hand för visning i årskurserna 7–9 i grundskolan och inom andra stadiets utbildning. Temat för filmen är storytelling, närmare bestämt hur man bygger upp en berättelse som bär från början till slut. Nu behöver ingen vara orolig för att det blir en långdragen halvtimme, trots den till synes väldigt enkla handlingen. Den som sett, hört eller läst komikern och författaren Backa vet att det kommer att förhålla sig precis tvärtom. Det som utlovas är en färgsprakande presentation. Under sin makliga gång mot matskålen kommer katten att möta en rad utmaningar. – Jag tror ingen tidigare har sett en föreläsning som den här. Allt jag kan om ämnet finns med, svarar Alfred Backa på frågan varför det lönar sig att se på filmen

som kommer att vara tillgänglig på nätet.

Alla format Han lovar bjuda på sina bästa tips. – Jag kommer att ta exempel från bland annat mina böcker. Allt kretsar kring hur man skapar en huvudkaraktär som håller genom hela historien. Videon i sig kommer att vara ett exempel på hur tittaren, lyssnaren och läsaren hålls uppmärksam från början till slut. Tipsen som ges är gångbara för alla typer av berättelser: – Det kan gälla vilket format som helst – ett tal, en Tiktok-video, en tecknad serie. Det handlar om att bygga upp en berättelse som har en god dramaturgisk kurva.

Kvällar, utomhus Videon är ett exempel på de nya grepp som arrangörerna och artisterna bakom Svenska veckan fått ta till i år i samråd med Folktinget, som håller i trådarna för evenemanget. Backa var liksom flera andra konstutövare inbokad för att tala i

skolor, men då många av skolorna tackat nej till besök på grund av pandemin har man fått tänka om. Också daghem har gått in för striktare rutiner. – Mycket av programmet är flyttat till kvällar i stället, säger Maria Larma som är projektansvarig för Svenska veckan. Hon säger att arrangörerna också uppmuntrats att i så hög grad som möjligt hålla sina evenemang utomhus.

Finlandspremiär Maria Larma berättar att ett 100tal program redan var inplanerade i våras när pandemin började ta ett rejält grepp om samhället. I grova drag 70 procent av repertoaren kunde ändå hållas kvar i sin tilltänka form. De övriga inslagen har bakats om eller helt ändrat form. – En stor del har vi försökt göra digitala i stället, säger Maria Larma och berättar att Svenska veckan i alla händelser hade tänkt satsa mer också på virtuella inslag.

Animerad film Bland utbudet på nätet i år kan nämnas den 40 minuter långa animerade filmen Arne Alligator – sjung med. Den kommer att kunna ses under hela Svenska veckan, och det här programmet rekommenderar Maria Larma inte minst

för daghemmen. I samarbete med Marthaförbundet görs sju stycken tio minuter långa filmsnuttar – en för var dag under veckan – som handlar om tillredning av mat gjord på närproducerade produkter. Folktinget har också producerat en poddserie med namnet Finlands nästmesta språk. – Det fina med de digitala programmen är att de kan användas när det passar bäst under veckan. Inslagen blir också kvar i vår materialbank.

Även tv-sändning I skrivande stund, några veckor innan själva Svenska veckan, är över 160 program planerade på 17 olika orter. När det gäller skolor och dag-

hem är det bland annat olika föreställningar som vankas. Teater Fabel, Teater Taimine, teatergruppen Stjärnfall och Unga Scenkompaniet hör till de ensembler som kommer att uppträda. Folktingets planerade Svenska dagenfester i Karleby och Åbo har flyttats fram till nästa år. Nytt för i år är i stället en drygt två timmar lång sändning på Yle Fem under själva Svenska dagen, den 6 november, klockan 19.55–22. Svenska veckan fyller 20 år, vilket sker under speciella omständigheter. Programtablån som kan läsas på nätet lever hela tiden. Fram till att veckan inleds går det att meddela om fler evenemang. niclas erlin

Barn och unga i fokus ○ Svenska veckan firas den 2–8 november. I år deltar 17 orter och regioner med egna program. ○ Det är Svenska Finlands folkting som håller i trådarna för evenemanget, som firar 20 år. ○ Den främsta målgruppen är barn och unga, men i repertoaren finns program för alla åldrar. Evenemanget ska bland annat fungera som en länk mellan svenskspråkiga och finskspråkiga på de olika orterna. ○ Mer om programmet hittas på adressen svenskaveckan.fi

22.10.2020 • Nr 16

Läsväskan tar steget ut i Svenskfinland Från och med i höst är den digitala lärmiljön Läsväskan som skapats av en grupp pedagoger i Pargas tillgänglig för alla klassrum i Svenskfinland. Läsväskan föddes ur en önskan att bättre känna elevernas läshistoria.

Det var när Lotta Dammert funderade på hur hon skulle kunna lära känna nya elever bättre som hon fick idén till en digital läsdagbok. – Det kan vara ganska svårt att få en uppfattning om hurudana läsare eleverna är när de kommer till högstadiet. Där har jag oftast bara en chans att pricka rätt med ett boktips vid terminsstarten, säger hon. Eftersom Dammert och hennes kollegor inte lyckades hitta något lämpligt verktyg på marknaden beslöt de att bygga ett verktyg själva. I arbetsgruppen ingick en grupp entusiastiska lärare, it-experter och en bibliotekarie som utvecklade verktyget på sin fritid. Och så föddes Läsväskan. Namnet Läsväskan är en avsiktlig anspelning på ordet resväska, och resande. – Att läsa är att resa. Det ger nya upplevelser och erfarenheter, och är nyckeln till lärande, säger Dammert. I Läsväskan kan lärare, elever och föräldrar enkelt se vilken läshistoria eleverna bär med sig ända från årskurs ett. I verktyget ingår dessutom en mängd läsfrämjande til�läggsmaterial. – Det är en digital plattform för allt som har med läsning att göra, säger Susanne Båge, klasslärare i Malms skola i Pargas och en av eldsjälarna bakom Läsväskan. – I plattformen är eleven läsenär, här bokför eleven sin läsning. Här finns också en boksäck med boktips och recensioner från andra läsare, här finns hållplatser med uppgifter och här finns läsebyrån som är bibliotekets sida, räknar hon upp. – Eleverna kan också dela sin läsväska med så kallade medläsenärer, föräldrar el-

○ Läsväskan är en läsfrämjande digital lärmiljö för elever från årskurs 1–9. ○ Läsväskan dokumenterar elevernas läshistoria, och samlar därtill en mängd läsfrämjande material att utnyttja i undervisningen. ○ Verktyget är gratis att använda för finlandssvenska kommuner. ○ Verktyget kan tas i användning genom att kommunerna först registrerar sig på Läsväskan. Därefter kan skolorna logga in i verktyget.

– Läsning som aktivitet är väldigt tålamodskrävande och svår att synliggöra. Med hjälp av Läsväskan kan vi synliggöra framstegen hos ett lästränande barn, säger Lotta Dammert, lektor i modersmål och litteratur och t.f. rektor i Sarlinska skolan i Pargas. Dammert beskriver Läsväskan som en nytänkande lärmiljö som möter eleven i elevens värld. – Barn är vana att få direkta belöningar. Deras liv kretsar mycket kring att dokumentera, spela, stämpla av, samla poäng. Det vill vi ta fasta på med Läsväskan. När eleverna ser sin samlade läshistoria, mäter sin läsfeber och når nya läsnivåer hoppas vi sporra dem att läsa vidare, säger hon. I Läsväskan finns totalt 85 läsnivåer. Med femtio sidors intervall får läsaren en ny titel, från nybörjarläsare till megaläsare på 110 000 sidor. – Vi får väl se om nån elev kommer så långt, säger Dammert.

Att läsa är att resa

Läsväskan är gratis

○ Under hösten ordnas utbildningar för lärare som är intresserade av att börja använda Läsväskan. ○ Läsväskan finansieras av Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Lisi Wahls stiftelse. ○ Läs mera på adressen www.lasvaskan.fi

 – Vi är själva lärare, och tyckte att de behövdes ett sådant här verktyg. Eftersom ingen ännu hade uppfunnit det fick vi göra det själva, säger Lotta Dammert (t.v.) och Susanne Båge, två av grundarna till Läsväskan.

ler andra vuxna som får följa med sitt barns framsteg på läsresan, säger Båge.

Flygande start Plattformen har använts i Pargasskolorna i tre år, och har väckt en del nyfikenhet också utanför staden. För några veckor sedan släpptes en förnyad version av Läsväskan som är tillgänglig för alla finlandssvenska kommuner. – Det är intresset från fältet som har sporrat oss att ta steget ut ur Pargas, säger Båge. Och det går bra för den nya Läsväskan. Hittills har 26 kommuner registrerat sig i verktyget, och fler registreringar trillar in. Tack vare fondfinansiering kostar det ingenting för kommunerna att ta i bruk Läsväskan. – Det har varit viktigt oss för att Läsväskan är en kostnadsfri lärmiljö som alla kan ta del av på jämlika grunder, oberoende av ekonomi, framhåller Båge. – Det är superroligt att intresset för Läsväskan har varit så pass stort. Vi tror ju på verktyget, vi har använt det själva i vår egen undervisning, vi vet att det fungerar och fyller sin funktion. Men det är ändå spännande att se hur skolorna tar emot det, säger hon. Arbetet med att utveckla Läsväskan pågår kontinuerligt. Tack vare fondstöd behöver grundarna till Läsväskan inte längre sätta kvällar och veckoslut på projektet. Sedan september jobbar Jens Eriksson, tidi-

gare it-stöd vid Pargas skolor, på heltid med att uppdatera och utveckla verktyget. En delmodul som fortfarande är under arbete är en gemensam materialbank för lärare som använder Läsväskan. Avsikten är att lärare i fortsättningen enkelt kan dela idéer och samarbeta kring läsrelaterade projekt via Läsväskan. – Vi har åkt runt och föreläst med Läsväskan i Svenskfinland under några år och har sett jättefina läsfrämjande projekt i många klassrum. Genom att samla allt material på en plattform kan vi bättre synliggöra det arbetet, säger Lotta Dammert. – Vi hoppas ju att många passar på och tar vara på den här möjligheten och delar med sig av idéer via Läsväskan, säger hon. Under hösten ordnas utbildningsdagar för lärare som är intresserade av att börja använda Läsväskan i sin skola eller förskola. – Inom några år hoppas vi att Läsväskan finnas i alla finlandssvenska skolor och så småningom kanske också i de finska skolorna, säger Dammert. – Framför allt hoppas vi att alla elever ska inse att de är läsare. Oberoende om de läser pappersböcker eller ljudböcker eller får böcker upplästa för sig, är de läsare hela bunten. Om Läsväskan kan hjälpa dem att se på sig själva som läsare, då har vi lyckats, säger Susanne Båge. text och foto: pamela friström

Barn är vana att få direkta belöningar. Deras liv kretsar mycket kring att dokumentera, spela, stämpla av, samla poäng. Det vill vi ta fasta på med Läsväskan.

Det är intresset från fältet som har sporrat oss att ta steget ut ur Pargas.

Inom några år hoppas vi att Läsväskan finnas i alla finlandssvenska skolor och så småningom kanske också i de finska skolorna.

22.10.2020 • Nr 16

kolumnen pia rehn bergander Verksamhetsstödjare i specialpedagogiska frågor, Botkyrka utbildningsförvaltning.

Att själv vara en paradox man inte förstår sig på Astrid ska på en tre dagar lång biltur till Kiruna. Enkel väg är det 173 kilometer. Bilen drar 1,2 l/mil och bensinen kostar 8,75/l. Hon planerar att sova borta två nätter. Boendet kostar 420 kr/natt och hennes matkostnad kommer att bli 120 kr/dygn. Astrid har 1300 kr att använda. Kommer pengarna att räcka? Den uppgiften var väldigt svår för en 12-åring som annars ansågs ha en påtaglig fallenhet för bland annat matematik. Ojämnheten i elevens förmågor förbryllade skolan. Var det ändå uträkningarna som gjorde just den här så svår? De många parametrarna? Läsförståelsen? Ingetdera, skulle det visa sig, men om man inte hör en tystlåten elevs tankar är det lätt att tro att de förmågor den är tänkt att träna eller pröva brister. Kanske sitter eleven bara där, utan att komma igång och utan att be om hjälp.

Det som är för åldern förväntat på det logiska planet blir en elev med hög begåvning sällan utmanad av. Däremot kan den intellektuellt allra starkaste eleven i klassen samtidigt vara den som har svårast att få ner sina tankar i skrift. Den som resonerar långt över förväntad nivå i samhälleliga frågor kanske av oklar orsak inte klarar hela skoldagar. För eleven i sin tur känns sådana situationer antagligen välbekanta, och kanske även förknippade med att ställa ”onödiga” frågor. Det kan vara obehagligt att fråga, för det kan ju hända att man är den enda som inte har förstått något uppenbart den här gången heller. ”Hur kan bensinen vara så billig?” ”Hur mycket bensin hade Astrid från början? Tanken var väl inte helt tom?!” ”Den tredje dagen kommer hon ju hem, så då kan hon äta hemma… eller vänta, är det dygn eller dagar de menar? Jag fattar inte. Det står ju olika.” Det som är för åldern förväntat på det logiska planet blir en elev med hög begåvning sällan utmanad av. Däremot kan den intellektuellt allra starkaste eleven i klassen samtidigt vara den som har svårast att få ner sina tankar i skrift. Den som resonerar långt över förväntad nivå i samhälleliga frågor kanske av oklar orsak inte klarar hela skoldagar. Samma elev kanske också i tysthet överanalyserar uppgifter som är avsedda att vara raka i sin utformning, och då kan slutsatsen bli som vid exemplet ovan: ”Den här frågan är helt omöjlig, för allt beror ju på.” Det är svårt att vara en paradox man inte ens själv förstår sig på, men de kallas dubbelt exceptionella (2E) i alla fall, eleverna som kan så mycket mer än de klarar.

Ubs ger ut handbok för att förebygga mobbning i skolan Utbildningsstyrelsen har publicerat en handbok i att förebygga och hantera mobbning i skolor och läroanstalter. I handboken klarläggs vilka roller och skyldigheter personalen har. Handboken innehåller också anvisningar för hur skolorna ska gå till väga i mobbningssituationer, samtidigt som den tar fasta på elevernas och vårdnadshavarnas perspektiv. Utbildningsstyrelsens handbok är den första nationella anvisningen för det mobbningsförebyggande arbetet i skolorna inom den grundläggande utbildningen och läroanstalterna på andra stadiet. Utgångspunkten för handboken är att varje elev som hör till skolgemenskapen och varje vuxen som arbetar där ska känna igen mobbning och dess olika former samt känna till skolans praxis för

hur man ingriper i situationer där det förekommer mobbning. I handboken behandlas agerandet i en mobbningssituation som en process som sträcker sig från tidig upptäckt till olika sätt att ingripa. Därtill presenteras bland annat utbildningsanordnarens, rektorns, lärarens samt elev- och studerandevårdens ansvar och skyldigheter, den centrala lagstiftningen samt samarbetet med olika myndigheter. I handboken beskrivs också vilka skyldigheter och rättigheter eleverna och de studerande samt vårdnadshavarna har i mobbningssituationer. Det allvarliga våldsdådet som skedde i en skola i Vanda då en sjätteklassare misshandlades med slag och sparkar av jämnåriga skolkamrater har väckt en omfattande och viktig debatt om mobbning och våld i skolan, konstaterar

Utbildningsstyrelsen. I handboken beskrivs även i vilka situationer det inte längre är frågan om mobbning, utan ett brottmål, och den tar även fasta på mobbning som sker på nätet. – Varje barn och ung person har en ovillkorlig rätt till en trygg studiemiljö. Alla som arbetar med eleverna och de studerande har skyldighet att ingripa i och förebygga mobbning och våld. Det handlar om att inom skol- och studiegemenskapen bygga upp och långsiktigt främja en gemensam och hållbar kultur som förebygger mobbning, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen. Handboken och tillhörande material översätts och handboken utkommer inom kort även som en svenskspråkig nätpublikation med namnet Antimobbningsarbete i skolor och läroanstalter.

Höstmöte i det fria Styrelsen för Sibbo lärarförening r.f beslöt redan tidigt på hösten att årets höstmöte ska ordnas som vanligt men platsen ska vara en sådan att alla som vill kan delta på plats och ställe. I Sibbo finns många fina möjligheter till friluftsliv: skärgården, Sibbo storskog och kommunens allmänna simstrand vid Molnträsk. På styrelsens planeringsmöte inför mötet beslöt man enhälligt att höstmötet ska hållas vid Molnträsk och att medlemmarna ska ges möjlighet att röra på sig och få något annat att tänka på än detta coronaelände. Under mötet kom en hel del olika förslag fram om vad vi kunde erbjuda medlemmarna. Till sist enades styrelsen om att vi börjar med friluftsaktivitet, efter det blir det mat och medan vi äter håller vi mötet. I Sibbo har man som en av de första kommunerna i Finland börjat med konceptet “Hälsoskog”. Vi tog kontakt med Alli Liljeström som har erfarenhet av konceptet och hon var villig att hålla en workshop.

Kanoter och svamp Scoutkåren Åfararna i Sibbo är ivriga kanotister så av dem fick vi hyra kanoter och eftersom sekreteraren Irene Raphanel är scout fick hon vara ledare för den programpunkten. I år har skogarna varit fulla med svamp av olika slag och

 Av scoutkåren Åfararna fick Sibbo lärarförening hyra kanoter.

många har plockat en hel del svamp. Vi var i kontakt med Elisabeth Eriksson från Marthaförbundet som är sakkunnig på området mat från naturen. Oktoberkvällarna börjar mörkna ganska snabbt och tisdagen den 6 oktober var dessutom en ganska mulen dag, så det blev lite utmanade att hitta svamp då

klockan började närma sig 17. Då mötet avslutades vid 18-tiden verkade alla mötesdeltagare eniga om att det här ar ett lyckat koncept och att föreningen gärna kan fortsätta med det. text och foto: maria udd

22.10.2020 • Nr 16

Sänkning av dagisavgifterna ökar sysselsättningen Sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik höjer sysselsättningen och ökar deltagandet i småbarnspedagogiken. Beredningen av regeringens proposition med förslag till en sänkning av avgifterna för småbarnspedagogik har inletts. Enligt förslaget ska inkomstgränserna höjas med 31 procent. Samtidigt föreslås att maximiavgiften för det andra barnet sänks från 50 procent till 40 procent. I praktiken kommer reformen att underlätta familjernas vardag genom att nya familjer överförs till en lägre avgiftsklass eller får nollavgift. Av-

lägerskolor och utflykter En spännande utflykt i pengarnas värld!

FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM  Sänkta dagisavgifter gör att flera barn tar del av småbarnspedagogik.

sikten är att lagförslaget ska lämnas till riksdagen före utgången av oktober. De sänkta avgifterna ska höja

VI ERBJUDER STÖD I SKOLVARDAGEN

Valteri center för lärande och kompetens fungerar i hela landet och är en del av Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde. Valteri stöder närskolprincipen genom att erbjuda mångsidiga tjänster för behoven inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Valteri ebjuder elever, deras familjer, lärare och medarbetare stöd för lärande och skolgång. Tjänster som Valteri erbjuder är bland andra handledning, stödperioder och fortbildning för att möjliggöra närskolprincipen för elever med syn-och hörselnedsättning, AST, skoltrötthet. Läs mer på vår hemsida.

Besök oss på valteri.fi/sv

deltagandet i småbarnspedagogiken när incitamenten för att ta emot arbete ökar. Sysselsättningseffekten beräknas vara 2500–3700 arbetsplatser. En höjning av sysselsättningen har en stärkande effekt på de offentliga finanserna bland annat via skatteintäkter och inbesparingar som hänför sig till den sociala tryggheten. Den föreslagna sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik beräknas öka sysselsättningen med cirka 2900 personer. – En sänkning av avgiften underlättar familjernas vardag och bidrar till att nya barn får ta del av lärandet inom småbarnspedagogiken, samtidigt som sysselsättningen höjs. Det är således frågan om en åtgärd som stöder välfärden på bred front. I många familjer drar man säkert en suck av lättnad över att småbarnspedagogiken kommer att ta en mindre andel av familjens disponibla inkomster i anspråk, säger undervisningsminister Li Andersson. Den föreslagna sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och den därav följande ökningen av sysselsättningen påverkar också efterfrågan på småbarnspedagogik. Enligt finansministeriets uppskattning är den årliga kostnaden per heldagsvårdsplats 10 800–18 900 euro beroende på barnets ålder.

möten och kurser ○ Nykarleby lärarförening kallar till höstmöte onsdag 4.11 kl. 17.30. Stadgeenliga ärenden. Ett förslag till nya stadgar för föreningen kommer att läggas fram. Efter mötet blir det program med Inger Damlin kring aktuella fackliga frågor. Mötet hålls om möjligt i Zachariasskolans matsal. Vid behov finns det möjlighet till deltagande på distans. Anmälan till ditt skolombud eller sekreterare Ulrika Sjöberg. ○ Nytt datum för höstmötet i Lovisa! Lovisanejdens lärarförening rf håller stadgeenligt höstmöte i Lovisavikens skola onsdagen den 18.11 kl. 16.15. Förutom stadgeenliga ärenden behandlas föreningens stadgeändringar. Dessutom deltar Inger Damlin och Jens Mattfolk från FSL i höstmötet med videokontakt. Alla föreningsmedlemmar kommer att få en länk till sin e-post och har på så vis även möjlighet att delta i höstmötet på distans. Ingen förhandsanmälan krävs. Hjärtligt välkommen!

presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden. Boka gratis studiebesök för din klass! Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 09-183 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi

KLASSRESA TILL ÅLAND! Från 65 €/person I priset ingår båtresor Åbo–Mariehamn t/r, hotell, frukost & middag. Kontakta oss så hjälper vi er med allt; båtresorna, måltiderna och ett minnesvärt program.

+358 1815 555 • info@alandhotels.fi • ålandhotels.fi

Tidningen Läraren utkommer med fyra nummer till detta år. Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20

5.11 19.11 3.12 17.12

År 2021 utkommer det första numret av Läraren den 14 januari, med deadline onsdagen den 7 januari 2021.

22.10.2020 • Nr 16

Försök med tvåårig förskola Undervisnings- och kulturministeriet inleder ett försök med tvåårig förskoleundervisning åren 2021–2024. Regeringen lämnade en regeringsproposition om detta måndagen den 5 oktober. Försöket är avsett för barn födda 2016 och 2017. Kommunerna och verksamhetsställena som deltar i försöket väljs slumpmässigt. Målet är att 10 000 barn ska omfattas av den tvååriga förskoleundervisningen. För försöket utarbetas en egen läroplan. I samband med försöket genomförs ett forskningsprojekt som utvärderar genomförandet av försöket och dess genomslag.

Värdefull information för belutsfattandet Syftet med försöket är att stärka jämlikheten i utbildningen och att utveckla förskoleundervisningens kvalitet och genomslag. Genom försöket utreds därtill kontinuiteten mellan förskoleundervisningen och den inledande

undervisningen och familjernas serviceval. Målet är att få information om den tvååriga förskoleundervisningens inverkan på barns förutsättningar för utveckling och lärande, sociala färdigheter och utveckling av en sund självkänsla. – Det här försöket tar fram värdefull information till stöd för beslutsfattandet i utvecklingen av övergångsskedena i småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, säger undervisningsminister Li Andersson. De kommuner som deltar i försöket ersätts med statsunderstöd enligt antalet barn som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen för de tilläggskostnader som orsakas av försökets första år

 Kommunerna och verksamhetsställena som deltar i försöket med tvåårig förskoleundervisning väljs slumpmässigt.

på basis av kommunens genomsnittliga kostnader för förskoleun-

dervisning och bortfallet av avgifter för småbarnspedagogik.

Avsikten är att försöket ska börja den 1 augusti 2021.

Helsinki Education Week Workshoppar och föreläsningar, diskussioner och nätverkande: Delta i den virtuella inlärningsfesten! helsinkieducationweek.com

2.–6.11.2020