Läraren 16 2019

ledaren Att flirta med väljare utanför den egna valkretsen ger inga tilläggsröster. ЮЮ r sidan 2

24.10.2019 • Nr 16 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Svenskfinland är så här litet Undervisningsminister Li Andersson tycker att vi inte har råd med regionalpolitiska motsättningar i lilla Svenskfinland. Vi måste hitta lösningar tillsammans. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

 Simon Ekstrand är huvudförtroendeman i Nykarleby. foto: mattias fagerholm

Svårt i Nykarleby Permittering av lärare i fjorton dagar seglade tidigare i höst upp som ett inbesparingsalternativ i Nykarleby.

Efter förhandlingar nåddes enighet om ett kompromissförslag där staden uppmanar lärare att ta tjänstledighet utan lön i sex dagar.

FSL godkänner inte sparavtal av detta slag. Men fackets linje och medlemmarnas vilja möts inte alltid, säger huvudförtroendeman Simon Ekstrand. ЮЮ r sidan 3

Andra stadiets utmaningar Sedan digitaliseringen har man inom gymnasiet lyckas klämma in två nya läroplaner, en ny gymnasielag och planer på att göra andra stadiet obligatoriskt.

CHRISTOFFER SOURANDER Insändare

ЮЮ r sidan 6

Minska belastningen Undervisningsminister Li Andersson vill satsa på en modell med utomstående professionella i skolan från till exempel social- och hälsovårdssektorn. foto: jakke nikkarinen

I sin kolumn skriver förbundsordförande Christer Holmlund att skolan gott kan ta hjälp av andra sektorer för att kunna koncentrera sig på sitt egentliga uppdrag att utbilda och ge en god framtid för våra unga. ЮЮ r sidan 3

2

24.10.2019 • Nr 16

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Lyft blicken över kommungränsen Avsnittet Vassor–Kärklax på Riksåttan får 11 miljoner. Lillholmens bro i Pargas får 8,3 miljoner. Stamväg 51 får 1,4 miljoner. När nästa års statsbudget var spikad var de finlandssvenska riksdagsledamöterna måna om att meddela den egna regionen om de positiva utfallen i budgeten.

Det fungerar som en bekräftelse, ett kvitto, på att det lönar sig att ha bygdens egen man eller kvinna vid det bord där besluten fattas. Systemet med valkretsar gör att den egna regionens väl och ve blir avgörande med tanke på ett möjligt återval. Att flirta med väljare utanför den egna valkretsen ger inga tilläggsröster. Att visa på infrastruktursatsningar i den egna regionen är däremot en investering med tanke på kommande val. Alla är sig själv närmast.

De regionalpolitiska förtecknen blir ändå problematiska när vi kommer in på utbildningspolitiken. Jag tycker inte att vi har råd med regionalpolitiska motsättningar i Svenskfinland, säger undervisningsminister Li Andersson i en intervju i denna tidning. Det är lätt att hålla med om det. Samtidigt är det just i utbildningsfrågorna som revirtänket är

påtagligt. Klasslärarutbildningen har i årtionden skapat ett inflammerat diskussionsklimat mellan Österbotten och södra Finland, den planerade sammanslagningen av yrkeshögskolorna Arcada och Novia gick i stöpet och i Jakobstad hade man svårt att smälta att Åbo Akademi flyttade barnträdgårdslärarutbildningen till Vasa. Bara för att nämna några exempel.

Alla talar sig gärna varma för utbildningssatsningar, men när det kryper ner på en regional nivå och vi talar om lokalisering brukar tonläget förändras.

När det gäller utbildningsfrågor borde man inom Svenskfinland klara av att förbise de regionalpolitiska aspekterna. Det är kanske inte realistiskt att tänka sig att beslutsfattare på kommunal nivå skall se längre än kommungränsen. Men som regional- och i synnerhet rikspolitiker måste man ha kapacitet att lyfta blicken och se lite längre än sin egen valkrets. En kvalitativ utbildning från småbarnspedagogik till högskola är såpass viktig för lilla Svenskfinland att lokalpatriotiska argument inte kan vara det som blir tongivande i debatten.

När det gäller utbildningsfrågor borde man inom Svenskfinland klara av att förbise de regionalpolitiska aspekterna.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Skriv ett initiativ till Fullmäktige!

Du som vill påverka Fullmäktige kan göra det genom att skriva ett initiativ, som är enklare än en motion och som inte kräver att den som väcker initiativet presenterar ett förslag på beslut.

Initiativet kan gälla en fråga som en medlemsförening eller enskild medlem önskar ta upp till behandling. Initiativ måste lämnas in senast en vecka innan Fullmäktigemötet, d.v.s. senast den 30 oktober.

Enklare än en motion Ett initiativ kan beröra samma frågor som motionerna men är en enklare modell och behöver inte vara lika omfattande. Tröskeln för att skriva ett initiativ ska vara låg och den enskilda

medlemmen eller lärarföreningen behöver inte presentera förslag på beslut eller yrkande. Syftet med ett initiativ är att väcka diskussion och debatt och säkerställa att frågor som är viktiga för medlemmarna tas upp under fullmäktige- och styrelsemöten.

Initiativen sänds per e-post till förbundssekreterare jan-mikael. wikstrom@fsl.fi.

3

24.10.2019 • Nr 16

Pest eller kolera i Nykarleby

ordförord

Lärarna i Nykarleby ställs efter avslutade samarbetsförhandlingar inför valet att vara tjänstlediga i sex dagar utan lön eller att löpa risk att permitteras i sju dagar. Det är som att välja mellan pest och kolera, konstaterade FSL:s förtroendemän då de nyligen samlades till kurs i Tammerfors.

Lotta Kåll, specialklasslärare vid Zachariasskolan, hör till de lärare som inte tänker ta oavlönad tjänstledighet.

– Det faller på ansvarsfrågan.

Om jag är tjänstledig så är det mitt ansvar. Då lägger jag mina elever på mina kolleger och de har ingen möjlighet att säga nej, säger Kåll.

Så du tar risken att bli permitterad?

– Ja, för då är det inte mitt ansvar. Jag väljer inte att lämna mina elever åt sitt öde. Jag vill inte frivilligt gå med på att göra skolan rörig.

Christer Holmlund Förbundsordförande

Skolan behöver fungerande elevvård  Lotta Kåll tänker inte ta oavlönad tjänstledighet.

– Jag vill inte frivilligt gå med på att göra skolan rörig, säger hon.

Pälsnäringen på nedåtgående Nykarleby tvingades ta till samarbetsförhandlingar då stadens ekonomi gått på minus de senaste åren. Orsaken till det beror i korthet på en nedgång för stadens viktigaste näring, nämligen pälsnäringen. Det budgeterade överskottet på en miljon euro hade i april förvandlats till ett minus på 1,3 miljoner. I augusti kallade man till samarbetsförhandlingar. Sparmålet låg på totalt 800 000 euro.

Förslag: 14 dagars permittering Permitteringar seglade upp som ett förslag från stadens sida. En permittering på 14 dagar hade gett en inbesparing på ca 500.000.

Kompromissförslaget blev slutligen att staden uppmanar personalen att ta tjänstledighet utan lön i 6 dagar före 31.7.2019. Gör man inte det förbehåller sig arbetsgivaren rätten att permittera lärarna i sju dagar.

– Frivillig tjänstledighet utan lön var nog en svår sak, säger huvudförtroendeman Simon Ekstrand.

– Vi hade aldrig kommit ur det här utan någon inbesparing på personalen. Men det här är arbetsgivarens förslag och man säljer in det med frivillighet som måttstock.

Hur har medlemmarna tagit emot det här?

– Förtroendet för arbetsgivaren har naggats i kanterna. Trots att det sker på frivillig basis ser man det som arbetsgivarens sätt att spara. Det kommer att skapa stor oreda i skolan i och med att vi också har vikariestopp.

Rond ett avklarad De nyss avslutade samarbetsförhandlingarna var bara första ronden. Nykarleby stad har avise-

 Att hitta en lösning där du håller ryggen fri mot facket och samtidigt är en pålitlig samarbetspartner med staden i fortsättningen var jättesvårt, säger huvudförtroendeman Simon Ekstrand i Nykarleby.

rat nya samarbetsförhandlingar i samband med budgetmanglingen i december. Vad det för med sig är ännu oklart.

– Bildningsdirektörens budgetförslag ligger 4 procent över ramen. Så åtstramningar i timresursen kan bli aktuella, säger Ekstrand.

Hur har du upplevt den här situationen?

– Det har nog varit påfrestande. Fackets linje och medlemmarnas vilja möts inte alltid. Att hitta en lösning där du håller ryggen fri mot facket och samtidigt är en pålitlig samarbetspartner med staden i fortsättningen var jättesvårt.

Hur navigerar man där? Det kommer nya förhandlingar. Vilka

broar skall man bränna och vilka skall man hålla kvar?

Facket: Nej till sparavtal FSL säger entydigt nej till sparavtal. Ett spararavtal är nämligen en överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren där båda parterna har ett lika stort ansvar för slutresultatet. En permittering är däremot ett ensidigt beslut av arbetsgivaren, som därmed även ensam bär ansvaret för följderna.

– De som producerar servicen ska inte behöva bekosta den, säger Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare vid FSL. text och foto: mattias fagerholm

Förtroendet för arbetsgivaren har naggats i kanterna. Trots att det sker på frivillig basis ser man det som arbetsgivarens sätt att spara. Det kommer att skapa stor oreda i skolan i och med att vi också har vikariestopp.

SIMON EKSTRAND Huvudförtroendeman i Nykarleby

Läser med glädje det som vår undervisningsminister för fram om elevvård, och den satsning regeringen valt att göra på elev- och studerandevården.

Det handlar om 29 miljoner euro som stegvis fram till 2023 kommer att läggas på att göra elevvården jämlikare genom att bland annat satsa på skolpsykologs- och kuratorstjänster.

Dessa pengar ser jag som ett tillägg till skolan även om våra medlemmar inte direkt får ta del av dessa pengar, trots att det även finns hål inom vårt primära intresseområde som gott delvis kunde täckas med 29 miljoner euro.

I artiklarna jag läst lyfter ministern fram psykiskt illamående och mobbning som teman som regeringen vill komma åt med sin satsning. Och även om det gjorts en hel del för antimobbningen är vi inte i mål än, vilket gör att resurserna är välkomna. Samtidigt mår allt flera barn och unga psykiskt allt sämre, en trend som måste brytas och där både personella och ekonomiska satsningar tacksamt ska tas emot.

Idag då arbetsbilden för rektorer och lärare blivit mer omfattande, i en tid då arbetsbelastningsfaktorer blivit allt mera uppenbara, anser jag att vi måste ta hjälp av andra sektorer för att klara det viktiga uppdrag vår skola har att utbilda och ge en god framtid för våra unga.

Idag hör jag alltför ofta från både lärare och rektorer om en icke-fungerande elevvård. Jag läser in en maktlöshet där skolan får ta ett alltför stort ansvar för elevens välbefinnande då det inte finns tillräckligt med stödtjänster. Jag har fått höra berättelser om hur elever som mått psykiskt riktigt illa inte fått plats inom ungdomspsykiatrin trots att det funnits uppenbart behov av det. Jag har hört historier om hur det inte funnits möjlighet att skicka en elev till kurator eller psykolog eftersom det inte funnits tillgång till dem eller så har de inte haft tid att ta emot eleven. Jag har hört om fall där elever varit hotfulla mot andra elever och blivit hemskickade för resten av dagen, men som återigen funnits i skolan dagen efter, utan att före det fått träffa någon annan än rektor.

Så här kan vi inte ha det i ett välfärdssamhälle där alla ska få utvecklas till samhällsdugliga vuxna och där alla som går i skolan ska kunna känna sig trygga. Vi kan heller inte ha skolan som en förvaringsplats för barn och unga som borde få vård och behandlas någon annanstans än i skolan.

Idag då arbetsbilden för rektorer och lärare blivit mer omfattande, i en tid då arbetsbelastningsfaktorer blivit allt mera uppenbara anser jag att vi måste ta hjälp av andra sektorer för att klara det viktiga uppdrag vår skola har att utbilda och ge en god framtid för våra unga.

Läraren bär ansvar för undervisning, men kan inte ensam bära hela ansvaret.

4

24.10.2019 • Nr 16

Undervisningsminister Li Andersson (VF) har sitt drömjobb.

Hon ser nämligen utbildningen som grunden för det mesta, både på individ- och samhällsnivå.

Andersson vill slå vakt om den grundläggande utbildningen och bena ut vad en tvåspråkig pedagogik riktigt innebär.

När det gäller utbildningsfrågor hoppas hon på mindre regionalpolitik i Svenskfinland.

”Vi har inte råd med regionalpolitiska motsättningar i lilla Svenskfinland” Vad vill du åstadkomma som undervisningsminister?

– Jag vill stärka de strukturer som fungerar. Det har varit reform på reform och många vill koncentrera sig på att genomföra reformerna innan det blir en ny förändringsprocess. Jag talar för arbetsro.

Vad innebär att stärka strukturerna?

– Det betyder, om vi tar dagvården som exempel, att vi minskar gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken. Då förbättrar vi arbetsmöjligheterna för de som arbetar där.

– Vi kommer också att jobba med ett projekt som skall stärka kvaliteten och jämlikheten inom den grundläggande utbildningen. Det handlar till exempel om att använde de redskap man redan har, så som positiv särbehandling. Att man kan stärka resurserna i skolor i sådana områden där det behövs.

Mycket fokus i utbildningsdebatten ligger nu på småbarnspedagogiken och den förlängda läroplikten. Det känns som att den grundläggande utbildningen kommer lite i skymundan.

– Jag håller med. Det är lite synd, för det är ändå grundskolan som det finländska utbildningsundret står och faller på.

Det är ganska stora frågor som lärarna inom den grundläggande utbildningen tampas med, i fråga om tex trestegsstödet.

Jag hoppas att den här valperioden skulle vara en period när vi diskuterar grundskolan mera. Nya Pisa-resultat kommer i december. Debatten om den grundläggande utbildningen kommer igång senast i det skedet.

På tal om Pisa; alla indikatorer pekar på en nedåtgående trend. Hur ser du på det?

– Man skall inte enbart tänka på utbildningen utgående från hur vi klarar oss i internationella jämförelser. Pisa mäter vissa saker och så finns det många saker som inte mäts. Det är tex också viktigt hur eleverna trivs i skolan.

– Trenden med växande klyftor i inlärningsresultat är jätte oroväckande. Det är ett tecken på att när samhället förändras

så har vi inte lyckats ge lärarna tillräckligt med redskap för att kunna undervisa i den nya situation som man är i.

Hur skall man råda bot på de växande inlärningsklyftorna?

– Genom att satsa mer på de tidiga åren och höja deltagandet i småbarnspedagogiken. Grundskolans resurser måste stärkas och lärarnas fortbildning utvecklas så att de får de redskap de behöver för att svara på de växande skillnaderna i inlärningsresultat.

– En modell som är intressant är ett mångprofessionellt samarbete, d.v.s. man försöker svara på de behov eleverna har genom att hämta utomstående professionella från till exempel social- och hälsovårdssektorn till skolan. Det är en modell vi borde satsa mera på och fundera om det finns ”best practices” som man kan sprida i hela landet.

En hurudan Pisa-diskussion hoppas du på?

– Jag hoppas på en diskussion om hur vi kan stärka den finländska grundskolan.

Hur vill du utveckla grundskolan?

– Jag vill satsa på finansiering för de skolor som är i störst behov av det samt se till att till exempel trestegsstödet fungerar bättre än det gör nu.

Hur skall det gå till?

– På ministeriet funderar vi om vi måste ändra på lagstiftningen. Vi har en konstig situation där man har lagstadgat om ett ganska tydligt system för hur stödet skall fungera. Men samtidigt har vi varit i den situationen de senaste tio åren att kommunerna har sparat. Det märks i att man inte har tillräckligt med resurser för specialundervisning. Det vi nu funderar på är om vi måste skärpa lagstiftningen för att styra utvecklingen bättre.

Alltså lagstifta vad kommunerna bör göra?

– Ja, till exempel skärpa lagstiftningen vad gäller elevers rätt till undervisning i mindre grupper.

Kommer det att tillföras resurser för trestegsstödet?

– Problemet är att det är en resursfråga för kommunerna. Regeringen kommer att öka anslagen för psykolog- och kuratorstjänster med 29 miljoner. Så en sådan til�läggsresurs kommer att ges. Men vad gäller de direkta resurserna för trestegsstödet så är det en fråga där också kommunerna måste bära sitt ansvar.

Enligt regeringsprogrammet skall det göras en utredning om den finlandssvenska skolans särart och behov. Hur framskrider det?

– Utredningen kommer att göras under nästa år så att de slutsatser man drar kan tas i beaktande i den utbildningspolitiska redogörelsen som vi kommer at ge till riksdagen i slutet av nästa år.

Vem gör undersökningen?

– Det kan jag inte svara på ännu. Vi utreder olika alternativ.

Vad vill du att man tittar på i undersökningen?

– Det är många saker jag vill titta på. Vi behöver en klar bild av hur den finlandssvenska utbildningen ser ut för tillfället.

Hur ser det ut med behöriga lärare? Vilket är behovet av mera arbetskraft i framtiden?

Det är en akut fråga inom småbarnspedagogiken där det finns en skriande brist på svenska behöriga småbarnspedagoger.

– En annan fråga har att göra med tvåspråkig pedagogik och samarbete mellan finsk- och svenskspråkiga skolor. Vi måste se till att de elever som studerar på svenska orter får en tillräckligt god kunskap i finska. Och vice versa måste undervisningen i det andra inhemska för de finskspråkiga eleverna utvecklas så att det blir mera motiverande.

– Så vill jag titta på den finlandssvenska verklighet som vi exempelvis har min hemstad Åbo, där det finns många tvåspråkiga barn i de svenska skolorna. Där vill tjänstemännen ha gemensamma fastighetsprojekt för den svenska och finska småbarnspedagogiken. Man tänker att det blir billigare att ha alla tillsamman. Men jag tycker inte att man kan fatta detta som ett enskilt beslut utan man måste tänka på vad en tvåspråkig pedagogik är så att det inte går så att vi har en växande grupp tvåspråkiga barn med två svaga språk.

Vad är tvåspråkig pedagogik?

– Det är just det som är frågan. Det mås-

5

24.10.2019 • Nr 16

skolvärldens profiler

te man fundera på mycket noggrannare än man har gjort hittills. Är tvåspråkig pedagogik tvåspråkiga skolor?

– Nej, det tror jag inte. Det är just det som är min poäng. Man kan inte fatta beslut om tvåspråkiga lösningar utan att ha en uppfattning om vad tvåspråkig pedagogik är.

Du nämnde behovet av arbetskraft. När får vi ett slut på diskussionen om lärarbrist i södra Finland?

– Bra fråga. Det är också en högskolefråga. Jag hoppas att man inom Svenskfinland skulle förstå att det är en gemensam fråga.

Jag tycker inte att vi har råd med regionalpolitiska motsättningar inom det lilla område som Svenskfinland är. Vi måste hitta lösningar tillsammans. Är det för mycket regionalpolitik i utbildningsfrågorna?

– Det är nog en bidragande orsak till att den här frågan har diskuterats så här länge.

På finskt håll larmar man om att allt färre söker till lärarutbildningarna. Hur ser du på det?

– Det är en oroväckande trend. Lärarna är helt centrala för det finländska utbildningssystemet. Att läraryrket är attraktivt och att vi har välutbildade lärare är det som i utredning på utredning har lyfts fram som den mest centrala orsaken till att Finland har klarat sig så bra. Vi har just satt igång en utredning kring varför intresset har minskat.

– Det är en påminnelse om hur viktigt det är att löner och arbetsvillkor är i skick.

Men all utbildningspolitisk debatt som förs kan inte heller vara krisprat. Det är viktigt att diskutera de problem som finns men det får inte vara vår helhetsbild av utbildningen.

Mycket tyder på att den globala ekonomin är på nedåtgående. Hur går det med regeringens planerade utbildningssatsningar med en recession på kommande?

– Tittar man på den bit av budgeten som jag ansvarar för så kommer den största reformen och de största utgifterna i slutet av valperioden, d.v.s. den förlängda läroplikten.

Jag har väldigt svårt att tro att man skulle låta bli att genomföra reformen på grund av att det ekonomiska läget skulle försämras.

Reformen av läroplikten har ju också att göra med att utveckla vår arbetsmarknad och vårt utbildningssystem på lång sikt.

Det är kanske en av de viktigaste sysselsättningsåtgärderna också om effekterna inte syns så snabbt. Är det kiva att vara undervisningsminister?

– Det är jättekiva. Det är mycket roligare att fundera på vad vi ska göra, jämfört med att sitta i opposition och säga vad vi inte skall göra. text: mattias fagerholm foto: jakke nikkarinen

Man skall inte enbart tänka på utbildningen utgående från hur vi klarar oss i internationella jämförelser. Pisa mäter vissa saker och så finns det många saker som inte mäts.

Det är tex också viktigt hur eleverna trivs i skolan.

LI ANDERSSON Undervisningsminister

6

24.10.2019 • Nr 16

debatt

kolumnen sören lillkung Kulturfondens VD

Tala så att jag får se dig Lärande har präglat hela mitt liv. Pappa är pensionerad folkskollärare, min syster är klasslärare och min egen pedagogiska verksamhet har bestått av körledning, sångundervisning och ledarskap. Ändå har jag först under senare år insett att utbildning i alla dess former, från småbarnspedagogik och grundutbildning till högskola, faktiskt är en förutsättning för en hållbar värld och en grundrättighet för varje mänska.

Jag är lycklig och tacksam för min egen studiestig.

Jag har haft förmånen att ha fantastiska lärare – från barnträdgård, via grundskola och grundläggande konstundervisning till gymnasium och högskola. Visst har jag också upplevt ett par undantag där jag känt mig rädd, otillräcklig och omotiverad. Men det goda har ändå alltid vunnit.

Vad har präglat de goda lärarna? Jo, de har haft förmågan att övertyga och förstått att lärandet är och ska vara en dialog. Själva ordet dialogos föddes under antiken när Grekland övergick till demokrati. Dia betyder genom medan logos betyder ord eller mening. Sokrates sade det vackert: ”Tala så att jag får se dig”.

De gånger jag lyckats beror det på att jag har orkat ta ansvar för att dialogen blivit levande och frigörande. För att orka behöver jag ny kunskap, nya fakta och nya metoder för att hålla passionen vid liv. Logos behöver ethos som behöver pathos om dialogen skall ha effekt.

Fortbildning och rekreation är svaret för mig.

Enligt Aristoteles bygger all dialog och annan kommunikation på begreppen logos, ethos och pathos. Logos står för förnuft och logik, men också statistik, fakta och kunskap. Ethos är trovärdighet, etik och moral medan pathos är känslor och passion.

Lärande är i bästa fall en dialog som innehåller just de här elementen – kunskap, etik och passion. En sådan dialog skapade de lärare som haft avgörande betydelse för min utveckling från känsligt barn till kännande vuxen. En sådan dialog har jag själv försökt bygga min egen lärargärning på och ibland har jag lyckats bättre, ibland sämre. De gånger jag lyckats beror det på att jag har orkat ta ansvar för att dialogen blivit levande och frigörande. För att orka behöver jag ny kunskap, nya fakta och nya metoder för att hålla passionen vid liv. Logos behöver ethos som behöver pathos om dialogen skall ha effekt. Fortbildning och rekreation är svaret för mig. Jag behöver möjlighet att dra andan och samla ny kunskap för att hålla glöden och värmen vid liv.

Svenska kulturfonden och andra privata finansiärer har här en viktig uppgift. Vi kan stödja er lärare på alla utbildningsnivåer genom att tillsammans med stat och kommun erbjuda er fortbildningsmöjligheter och möjligheter till andrum. Därför behöver vi föra dialog med er – vi behöver tala så att alla blir och kan bli sedda.

Vägen tillbaka till utbildningseliten Det ser åtminstone ut som om vår nya regering är villig att ge tillbaka lite av den finansiering som tagits från bildningen de åtta senaste åren, vilket ju är en positiv utveckling då man är i den branschen.

Det som är lite oroande är att man inte verkar inse att detta ekonomiska tillskott behövs just för att lappa brister som uppstått inom den finska utbildningssektorn till följd av tidigare inbesparingar.

Nu tänker man i stället satsa majoriteten av dessa resurser på att skapa ett obligatoriskt avgiftsfritt andra stadium, trots varningar från andra nordiska länder där just detta lett till en sänkning av materialkvaliteten och undervisningsnivån.

Det känns som om dessa pengar kunde satsas på att återskapa och stärka landets grundskolor och därigenom ge ungdomar den tryggheten och det stöd de behöver för att må bra och kunna välja fortsatta studier utan att behöva tvingas till det.

Andra stadiet har alldeles tillräckligt med utmaningar utan att igen behöva fundera på nya förändringar.

Digitaliseringen av utbildningen är ett oundvikligt måste och är på god väg också om vi ännu är långt ifrån våra mål.

Man har även insett att den-

Vi saknar alltså fortfarande gemensamma digitala riktlinjer i landet som skulle möjliggöra en likvärdig utvärdering av elevernas digitala färdigheter. na förändring varit något förhastad då vi i dagens Finland har ungefär lika många olika digitala skolmiljöer och undervisningsprogram som vi har skolor. Vi saknar alltså fortfarande gemensamma digitala riktlinjer i landet som skulle möjliggöra en likvärdig utvärdering av elevernas digitala färdigheter.

Vad har man lärt sig av detta?

Tydligen att det går att köra hur många reformer som helst parallellt utan någon större uppföljning eller utvärdering. Sedan digitaliseringen har man inom gymnasiet lyckas klämma in två nya läroplaner, en ny gymnasielag och planer på att göra andra stadiet obligatoriskt.

Inom grundskolan utarbetas också en ny läroplan med nya bedömningskriterier o.s.v. Allt detta innan digitaliseringen fått en ge-

mensam röd tråd eller skolan fått den finansieringen som krävs innan vi är tillbaka på en ekonomisk nivå som kunde ge förutsättningarna för lyckade reformer.

Vårt grannland Sverige varnar oss för ett för högt reformtempo men det är säkert bäst att inte lyssna, vi kan ju ha tur.

Ingen inom läraryrket är emot förnyelse eller utveckling men alla inom branschen vet att lyckade resultat uppnås genom långsiktigt arbete och utvärdering.

Kanske beslutsfattarna också borde göra upp sina mål och utvärderas kontinuerligt och formativt under vägen mot sina högt satta mål och få lite stöd då det behövs.

Detta är trots allt vad vi kräver av alla elever ända från grundskolan.

CHRISTOFFER SOURANDER FSL:s fullmäktigeordförande

Världens största föräldramöte Hur tar vi hänsyn till varandra hemma och i skolan? Hur uppmuntrar man sitt barns skolgång? Hurudana spelregler behövs för den tid som barn och ungar tillbringar vid skärmen? Världens största föräldrakväll direktsänds på nätet den 12 november.

Temat för årets föräldrakväll på webben är en bättre kommunikation. Föräldrakvällen bjuder på diskussionsinlägg och reflektioner kring hur föräldrarna bättre kan stödja sina barns skolgång.

Också hemmets och skolans gemensamma uppgift att förbereda barn och unga för mötet med många olika slags situationer både i skolan och på nätet diskuteras. De unga berättar hur

de upplever kommunikationen i exempelvis sociala meder och i nätspel.

I diskussionen deltar också Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Föräldrarnas och vårdnadshavarnas roll i sina barns skolgång är viktig. Också de unga som i fjol deltog i världens största föräldrakväll var av samma åsikt. Med hjälp av den riksomfattande diskussionen vill arrangörerna inspirera alla Finlands föräldrar att komma med och diskutera fenomenen som sker i skolan och den omgivande världen. Följ direktsändningen tisdagen den 12 november kl. 18-19.30. Kvällens konferencier är Ulla Siimes, verksamhetsledare för Finlands Föräldraförbund.

Diskussionen kan följas på föräldrakvällens webbsida som också tillhandahåller mera informati0on om hur skolorna anmäler sig till föräldrakvällen, www.maailmansuurinvanhempainilta.fi/se/.

Det går också att delta i webbdiskussionen under kvällen, hashtaggen på svenska är #världensstörstaföräldrakväll. År 2018 deltog närmare 600 föräldrar och kring 120 skolor runt om i Finland.

Utbildningsstyrelsen koordinerar evenemanget. Föräldrakvällen ordnas i samarbete mellan bl.a.

Undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Föräldraförbund rf och Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf. tom ahlfors

7

24.10.2019 • Nr 16

möten och kurser ○ ○ Sibbo Lärarförening rf. håller sitt höstmöte måndag 28.10 klockan 16.00 på bagericafé Navetta i Gumbo. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och efter mötet får vi njuta av en liten matbit. Deltagande och eventuella matbegränsningar anmäls till sekreteraren Irene (irene.raphanel@sipoo.fi) senast 25.10. ○ ○ Vörå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte tisdag 29.10 kl. 16.00 på Tesses café. Förhandsanmälning (för serveringens skull) till skolombuden senast 25.10. Välkomna!

 En bokhylla i ett skolbibliotek anno 2009. arkivfoto: tom ahlfors

Prata bok på mässan Våren 2018 tillsatte dåvarande undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) ett nationellt läskunnighetsforum för att ta fram lösningar som ska förbättra läskunnigheten bland barn och unga och väcka deras läslust. Det här resulterade i Läsrörelsen och riktlinjer för att utveckla läskunnigheten.

Under bokmässan i Helsingfors den 24–27 oktober kommer Läsrörelsen att satsa på skolor, elever och studerande. I samarbete med Svenska litteratursällskapet och Svenska modersmålslärarföreningen SMLF tar Läsrörel-

sens projekt ”Prata bok!” plats på Bokmässans svenska scener. Då får skolelever från hela Svenskfinland möjlighet att besöka bokmässan med sin klass och samtala med en rad författare på scenen.

Elever från Pedersöre i norr till Hangö i söder deltar i mäs�san. Tio olika klasser från tio olika skolor (åk 4–gymnasiet) ansvarar för programinslagen. Bland annat skall elever från åk 4 i Zachariasskolan i Nykarleby visualisera karaktärerna i Karin Erlandssons Legenden om ögonstenen. Återstår att se om författaren själv kan känna igen sina

karaktärer. En grupp elever från Vasa övningsskolas gymnasium diskuterar tillsammans med Linda Bondestam med flera hur man kan illustrera sin egen text, medan elever från åk 8 i Sursik skola i Pedersöre intervjuar Kaj Korkea-aho och Ted Forsström.

Deltagarna från skolorna har fått öva sig inför framträdandet genom att på Svenska teatern få lite träning i att uppträda inför publik och lära sig ställa frågor.

Framträdandena sker på torsdag och fredag, den 24 och 25 oktober mellan kl. 11 och 15.30. tom ahlfors

ÅA fick ny professur i småbarnspedagogik FD Mia Heikkilä har valts till biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi. Professuren är ny och har finansierats av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne med anledning av stiftelsens 100-årsjubileum 2018.

Mia Heikkilä är utbildad klasslärare från ÅA i Vasa. Hon är också magister i musikpedagogik från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och har doktorerat i pedagogik vid Uppsala universitet. Hon har arbetat med jämställdhetsfrågor vid bland annat svenska Försvarshögskolan och Skolverket, och som docent och lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola i Västerås. Det senaste året har Heikkilä fungerat som forskningsledare i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi i Vasa.

– Jag ser mycket fram emot att kunna fortsätta utveckla undervisningen och forskningen inom småbarnspedagogiken, säger hon.

I sin forskning har Heikkilä intresserat sig för en lång rad frågeställningar.

inte bara inom småbarnspedagogiken utan genom hela skolsystemet, eftersom flickor och pojkar i lek och lärande i praktiken ges olika villkor, säger Heikkilä.

Högaktuell samhällsfråga

 Biträdande professor Mia Heikkilä. foto: elisabeth ohlson wallin

– Jag har intresserat mig för hur barns röster tydligare kan komma till uttryck i skolsystemet, inklusive hur små barns idéer och funderingar ska bli tagna på allvar. Av den anledningen har jag studerat villkor för barns lek, eftersom leken är en plats där barns egna idéer och tankar verkligen borde få utrymme.

– Jag har också ett intresse för jämställdhets- och genusfrågor,

Fritjof Sahlström, dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, berättar att småbarnspedagogik är en högaktuell samhällsfråga just nu.

– Småbarnspedagogiken är ett av de områden där det sker störst pedagogisk utveckling just nu, både nationellt och internationellt. Det kommer starka signaler både från lagstiftningshåll och från den allmänna opinionen att det inte räcker med enbart vård och omsorg i småbarnsfostran utan att det behövs satsningar på lärande och utveckling också bland de allra yngsta.

– För det här ska ske behövs forskning, forskningsbaserad utbildning, och vetenskapliga ledare som driver på utvecklingsarbetet inom småbarnspedagogiken, framhåller Sahlström.

○ ○ Pedersöre lärarförening r.f. välkomnar sina medlemmar till höstmötet onsdag 30.10 kl. 17.30. Efter mötet fortsätter vi på på mingelafton. Platsen är Sursik skolas auditorium. Meddela om ditt deltagande till eva-maria.with@pedersore.fi, senast måndag 28.10. Välkommen! ○ ○ Nykarleby lärarförening rf och Jakobstad-Larsmo lärare rf kallar till ordinarie höstmöte onsdagen den 13 november kl 17.30 i Zachariasskolan, Nykarleby. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet blir det matservering, diskussion kring aktuella frågor i lärarföreningarna och kvällen avslutas med en rundvandring i nya Zachariasskolan. ○ ○ Malax-Korsnäs lärarförening inbjuder sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 14 november 2019 kl. 17.30 i Korsnäs kyrkoby skola (Kyrkobyvägen 126). Anmälningar tas emot av respektive skolombud eller föreningens sekreterare (britt.soderman@malax.fi) senast den 7 november. Varmt välkomna! ○ ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. ordinarie höstmöte går av stapeln fredag 15.11.2019 klockan 18.00 på Grankulla FBK, adress Brandkårsvägen 9–11 02700 Grankulla. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. En ny styrelse väljs och skolombuden fastställs. ○ ○ Korsholms Svenska Lärarförening, KSLF, kallar sina medlemmar till höstmöte 20.11.2019 kl. 18.00, i Smedsby-Böle skola. Stadgeenliga ärenden behandlas. Annat på agendan den kvällen: information om Turvas försäkringar, aktuellt med Linda Felixson och Inger Damlin, workshop kring föreningens framtid. Vi önskar att du anmäler dig på förhand. Anmälningslänken skickas ut via skolombuden. Varmt välkommen! ○ ○ Kronoby lärarförening r.f. håller höstmöte fredag 22.11.2019 kl 18.30 vid Torgare. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuder föreningen på julinspirerad buffe’ samt underhållning. Anmäl om deltagande till skolombuden senast 15.11. ○ ○ Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF håller höstmöte den 25 november kl. 16.30 i Havtornen, Inre hamnen 2 i Vasa. Alla medlemmar i FSLF välkomnas att delta. Stadgeenliga ärenden behandlas; verksamhetsplanen och budgeten för 2020 godkänns och en ny styrelse för FSLF väljs. I Åbo hålls höstmötet för utskottet den 14 november. Mera info finns på föreningens sociala medier. Vid frågor ta kontakt med styrelsen på fslf@abo.fi. ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 5.11.2019 i Tammerfors ○ ○ FSL:s fullmäktige sammanträder 6–7.11.2019 i Tammerfors.

Tidningen Läraren utkommer med fyra nummer till detta år.

Nr 17 7.11 (deadline 30.10) Nr 18 21.11 (deadline 13.11) Nr 19 5.12 (deadline 27.11) Nr 20 19.12 (deadline 11.12)

8

24.10.2019 • Nr 16

Svårt att minska mobbning trots åtgärdsprogram Två relaterade fenomen – vardagsvåld och skolmobbning – är föremål för PeM Paula Larssons doktorsavhandling som framläggs till offentlig granskning fredag 25.10.2019 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Avhandlingens övergripande syfte är att utveckla kunskap om vardagsvåld och mobbning i skolan.

Syftet med avhandlingen är också att utveckla kunskap om planläggning och intervention som metoder för att motverka mobbning i en lokal kontext.

Mot denna bakgrund formulerar Larsson tre forskningsfrågor som svarar mot avhandlingens syfte: Hur kan vardagsvåld göras begripligt och förstås? Vilka förändringar kan ses i skolans inre arbete när en lokalt anpassad anti-mobbningsmodell införts i skolans verksamhet? Vilka förändringar i förekomsten av mobbning kan ses i skolorna i en kommun där en lokalt anpassad anti-mobbningsmodell implementeras för att förebygga mobbning?

Avhandlingen syftar till en förståelse av vardagsvåld och mobbning utifrån ett socialekologiskt perspektiv. Det socialekologiska perspektivet används som en inramning för att studera såväl vardagsvåld som mobbning. Socialekologins utgångspunkt är håll-

barheten i de mänskliga resurserna såsom den ekologiska tanken bygger på hållbarhet med jordens resurser. Perspektivet brukas till att beskriva vardagsvåld och mobbning som på olika sätt påverkar skolan.

Den plats där flest individer minns att de upplevt våldshändelser är skolgården och skolomgivningen.

Slag är den vanligaste definitionen av våld Avhandlingen visar att den vanligaste kategorin av våldsdefinition är slag. Fastän det är den vanligaste definitionskategorin är det samtidigt den minst använda bland vuxna. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur olika grupper beroende på ålder definierar våld.

Resultatet visar också att det finns en stor könsskillnad mellan individers minnen av våldshändelser och att den plats där flest individer minns att de upplevt våldshändelser är skolgården och skolomgivningen.

När en modell mot mobbning implementeras börjar skolorna arbeta utifrån den och den kartläggning som tillhandahålls till eleverna. Paula Larssons undersökning visar att trots att skolorna implementerar en modell är det svårt att förebygga mobbning.

Kränkande behandling är vardagsvåld Avhandlingen visar på vikten av mera forskning kring elevers ut-

 Paula Larsson är född i Chile och avlade PeM-examen vid Uppsala universitet i Sverige.

övande av vardagsvåld och interventioner mot vardagsvåld, samtidigt som det ger skolan och personal på skolan en förståelse för att kränkande behandling upplevs som vardagsvåld, oavsett vad det

står i styrdokumenten. Avhandlingens pedagogiska bidrag är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag. Bidraget är således

viktigt för skola och utbildning och framförallt forstransuppdraget i skolan som syftar till att bland annat förebygga mobbning.

digheter samt lindrar stress och förbättrar välbefinnandet.

Svenska i Finland. Nu är den digra bokserien ”Svenskan i Finland – i dag och i går” färdig i och med att de två sista volymerna utkommit. Dessa följer den finländska svenskan från medeltiden fram till 2010-talet. Här grunnar skribenter på frågor som: Vem var den första författaren på svenska? Spelade 1809 någon roll för svenskans utveckling i Finland? När började finlandssvenskarna använda du som tilltal?

Bokserien som varit under arbete sedan år 2015 ger en heltäckande bild av bland annat finlandssvenska dialekter och småstadsspråk, nutida skrift- och talspråk, finlandssvenskans historia under flera sekel och inte minst växelverkan mellan språket och det omgivande samhället. ”Svenskan i Finland – i dag och i går” är uppbyggd av sex delar av vilka en bär titeln Språk i skola och samhälle med uppsatser av bland andra Rune Skogberg, Anna Slotte, Liselott Forsman och Monica Äikäs. Redaktör för ”Svenskan i Finland – i dag och i går” är Marika Tandelfelt.

tom ahlfors

bakbrädet Gympa i det fria. I Raseborg saknar två av skolorna funktionsduglig gymnastiksal, berättar Västra Nyland. I Österby skola genomgår köket och matsalen en renovering varför eleverna äter lunch i gymnastiksalen, som därför inte kan nyttjas för sitt ursprungliga ändamål.

Rektor Klas Dahlqvist är dock inte skärrad utan säger att renoveringen inte var någon överraskning och att man har kunnat planerat hur undervisningen skall ske på annat sätt. Tills vidare har gymnastikundervisningen skett utomhus och under december månad ämnar man förlägga gymnastiken till simhallen i Ekenäs. Meningen är att gymnastiksalen skall kunna tas i bruk igen i januari, skriver VN. Seminarieskolan i Ekenäs cen-

trum kämpar också med gymnastikundervisningen. Där genomgår gymnastiksalen en reparation på grund av att det i mars uppdagades att taket hotar rasa in. All verksamhet i utrymmet förbjöds omgående. Eleverna också i Seminarieskolan har vistats mycket utomhus under gymnastiklektionerna nu på hösten, berättar rektor Mia Haglund för VN. Bildningsdirektör i Raseborg, Tina Nordman, tror att Seminarieskolan kan ta sin gymnastiksal i bruk under nästa vår.

Läs under lovet. Den här veckan är det ledigt i många skolor, så nu finns det tid för läsning, hälsar projektet Läscentrum, som tillsammans med många andra aktörer på det litterära fältet utlyst höstlovet till ett läslov. Syftet med läslovet är att barn, ungdomar och

vuxna tillsammans kan bege sig på en läsresa med en bok.

Bakom kampanjen står olika organisationer på det litterära fältet i Finland. Kampanjen stöds av vetenskaps- och kulturminister Hanna Kosonen.

Läslovet är en del av Utbildningsstyrelsens Läsrörelse, som stöder barns, ungdomars och vuxnas läsning och läsglädje. Höstlovet firas vid olika tidpunkter i olika skolor i slutet av oktober.

Läscentrum vill också uppmärksamma några fakta kring läsandet. Bland annat meddelas att det finns 750 miljoner analfabeter i världen, medan Finland är världsledande i läskunnighet. Det egna modersmålet är grund för all slags läskunnighet och läsning förbättrar empatin och sociala fär-