Läraren 15 2018

Page 1

ledaren Ett bärande element i alla diskussioner om arbetstid bör vara att lärarna och rektorerna ges möjligheter att kraftfullt påverka i vilken riktning utvecklingen går. ЮЮ r sidan 2

27.9.2018 • Nr 15 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Usk vs årsarbetstid Det är oerhört svårt att jämföra usk-systemet med årsarbetstid, eftersom usken är synnerligen spretig och upplevs av många som orättvis. ЮЮ r läs mera på sidan 4

Grejar varje dag Systrarna Daniela Strandberg (t.h. på bilden) och Linda Strandberg-Lehtonen har infört den pedagogiska metoden Grej Of The Day i Malms skola i Pargas. Med gott resultat. ЮЮ r sidan 6

Trakasserade för sitt modersmål

Move! inte pedagogiskt försvarbart Gymnastiken ska, i likhet med andra ämnen, fokusera på elevens lärstig – elevens väg till en hållbar livsstil. Det är således synnerligen märkligt att Move!-testet fick plats som en del av LP 2016. CHRISTER HOLMLUND Ord för ord-kolumnen

ЮЮ r sidan 3

42 procent av finlandssvenska ungdomar i åldern 15–19 år upplever att de blivit illa behandlade på grund av att de talar svenska. Över hälften av dem har fått höra glåpord. Detta framgår av en ungdomsbarometer som forskaren Matilda Wrede-Jäntti gjort för tankesmedjan Magma.

ЮЮ r sidan 7


2

27.9.2018 • Nr 15

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

På lärarnas villkor Är ramen verkligen avgörande eller är den sekundär? Den otvetydigt största utmaningen för lärarna just nu är den nuvarande arbetsbelastningen. Blir belastningen mindre om det nuvarande arbetstidssystemet, som i huvudsak bygger på en definierad undervisningsskyldighet per vecka, skrotas till förmån för en årsarbetstid? Det finns inget entydigt svar på frågorna ovan. Däremot är det en given sanning att det nuvarande systemet är orättvist och även föråldrat såtillvida att det inte speglar lärarnas alla arbetsuppgifter. Samtidigt är systemet en styrka såtillvida att taket för undervisningen, som ju under alla omständigheter måste ses som kärnan i lärarnas uppdrag, är tydligt definierat. Det finns många varianter av det som kallas årsarbetstid för lärare. Ett gemensamt drag är att det uttryckligen inte handlar om att lärarna ska bindas av en s.k. kanslitid, så att lärarna förväntas vara på plats i skolan mellan exempelvis 8.30–16.00. Sådana modeller har överhuvudtaget inte funnits på förhandlingsborden. Grundbulten är att årsarbetstiden (i det nu aktuella försöket i utvalda grundskolor 1 520 timmar) är definierad på årsnivå med stöd av överläggningar mellan enskilda lärare och skolledaren. Uppehållen i arbetet förblir som tidigare. Lärare förväntas alltså inte jobba under sommaren eller under påsken. I försöken, som självfallet är välkomna, finns bunden tid, som arbetsgivaren bestämmer över och som huvudsakligen används för undervisning. Den obundna arbetstiden, även benämnd förtroendearbetstiden,

uppgår till 25–40 procent av totala årsarbetstiden. Ett bärande element i alla diskussioner om arbetstid bör vara att lärarna och rektorerna ges möjligheter att kraftfullt påverka i vilken riktning utvecklingen går. Det är helt otänkbart att arbetsgivarna – eller för all del andra instanser – dikterar villkoren, så att lärarna plötsligt konstaterar att de har hamnat i en vådlig malström utan utväg. Så har skett i Danmark, där övermaga politiker år 2013 tog tag i och även definierade lärarnas anställningsvillkor via lagstiftning. Det blev inget politiskt genombrott, men nog ett rejält haveri. Arbetet med att få bukt med eländet pågår alltjämt. Samtidigt har många lärare flytt skolan samtidigt och läraryrkets attraktionskraft har minskat betänkligt. Nyligen genomförde FSL en informell nätförfrågan, som syftade till att belysa smärtpunkterna i gymnasielärarnas arbete. Svaren berättar om en utbredd skepsis rörande en övergång till årsarbetstid, vilket är förståeligt. Det är utmanande att uttala sig om ett system, som än så länge framstår som en diffus drömbild. Mera belysande än siffrorna rörande inställningen till arbetstidssystemet är de många influtna öppna svaren. Här finns nämligen pudelns kärna. Ur svaren framgår föga överraskande att lärare vill i första hand undervisa. Ingen klagar över att undervisningen är för betungande, men alla klagar över att de övriga arbetsuppgifterna kräver för mycket tid och energi.

Ingen klagar över att undervisningen är för betungande, men alla klagar över att de övriga arbetsuppgifterna kräver för mycket tid och energi.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Fullmäktige kallas till möte Alla nyvalda fullmäktigeledamöter kallas till ordinarie möte i Tammerfors den 14–15 november 2018. Möteshandlingarna finns på FSL:s Intra senast i slutet av vecka 43. Mötet hålls på hotell Scandic City, Hämeenkatu 1 i Tammerfors. Mötet börjar klockan 10.30 på onsdagen och avslutas senast klockan 13.45 på torsdagen. Under mötet behandlas stadegeenliga ärenden och övriga ärenden. Mötet innehåller även en seminariedel.

inte kommer själv utan sänder sin suppleant, bör kontakta förbundskansliet senast 26.10 (anita.stark@fsl.fi /020 749 54 64).

Förbundskansliet har bokat rum för samtliga ledamöter (dubbelrum) på hotellet. Den som inte övernattar på hotellet och den som

För ledamöter som inte tidigare använt Intran kommer inloggningsrättigheter och allmän information per e-post inom kort.

Mötesdeltagarna arrangerar sina resor själva. Information om hur man går till väga finns på Intran.


3

27.9.2018 • Nr 15

Fagerholm tar över PeM Mattias Fagerholm, 47, har av styrelsen för Finlands svenska lärarförbund FSL valts till ny chefredaktör för tidningen Läraren. Fagerholm, som bor i Kyrkslätt, tillträder befattningen vid årsskiftet. Fagerholm jobbade som klasslärare i fem års tid innan han sökte sig till journalistikens värld. Han har jobbat vid Yle i 15 års tid. Senast har han fungerat som verksamhetsledare vid tankesmedjan Agenda, som utgör en del av Svenska Bildningsförbundet. Vad lockar dig tillbaka till journalistiken och till Läraren? – Ränderna går väl aldrig ur. Det var de facto som kolumnist på tidningen Läraren som min journalistiska karriär började. I det här jobbet kan jag fullt ut utnyttja hela paletten av erfarenhet som jag samlat på mig: lärarbehörigheten och tiden bakom katedern, 15 år som journalist, men också erfarenheten av kommunikation och opinionsbildning från tankesmedjan Agenda. Framför allt så är jag en skrivande människa, och den sidan kommer jag att få bejaka i det här jobbet, säger Mattias Fagerholm. Vad har du i bagaget?

– Jag har en klasslärarutbildning och lärarerfarenhet som bas. Största delen av min yrkeskarriär har jag ändå jobbat som journalist på Yle. Jag har huvudsakligen jobbat med nyheter och aktualiteter och i de flesta roller man kan tänka sig på en nyhetsredaktion. Allt från nyhetsuppläsare till producent för presidentvalsdebatter. Och närmast kommer jag från Agenda, där jag som verksamhetsledare haft uppdraget att starta upp och driva verksamheten vid tankesmedjan. Har du konkreta åsikter om hur Läraren kan utvecklas? – En tidning som utkommer 20 gånger per år har svårt att nyhetsmässigt konkurrera med dagspressen i en digital värld. Däremot finns det ett allt större behov av fördjupande material, och det är en viktig nisch som Läraren kan fylla när det kommer till arbetsmarknads- och utbildningspolitik samt pedagogiska frågor. Jag vill att Läraren skall ge en betydligt mer nyanserad bild av de här frågorna än vad dagspressen kan. Fördjupande reportage, analys och bakgrund är nyckelord. Läraren skall ha ett mervärde också för dem som är väl insatta i skolvärlden.

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

120 000 tester – till vilken nytta?  Mattias Fagerholm.

Fagerholm efterträder Carl-Erik Rusk, som har varit chefredaktör för Läraren sedan år 1987. Läraren utges av Finlands svenska lärarförbund FSL. Redaktionen består av två heltidsanställda journalister. Den tryckta upplagan uppgår till 5 600 exemplar. Läraren är en av de allra äldsta facktidskrifterna i vårt land. Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utges år 1894. Namnet Läraren togs i bruk på 1970-talet, då de svenskspråkiga folkskol- och läroverkslärarna gick samman och bildade en organisation som idag heter FSL. c-e rusk

FSL sätter tummen ner för studentexamen på engelska – Finland internationaliseras och efterfrågan på engelskspråkig gymnasieutbildning ökar. Därför behövs möjligheten att avlägga studentexamen också på engelska. Så resonerade undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen(saml), då hon i slutet av fjolåret tillsatte en utredning. Syftet var att utreda hur en studentexamen med engelska som examensspråk skulle ordnas och vilka kostnader det skulle föranleda. Utredarna var föga överraskande på samma linje som ministern. Utredarna tyckte att examen på engelska är en utmärkt idé, som dessutom främjar utbildningsexporten, fastslogs i utredningen som offentliggjordes i mars. Regeringen skred till verket och svarvade ihop en proposition rörande förnyandet av gymnasielagen, så att studentexamen också kunde avläggas på engelska. Propositionen sändes på remiss i juni. OAJ säger i sitt yttrande att man i princip är positivt inställd till examen på engelska. Dock får inte examen på eng-

FSL anser att nationella prov borde hållas på nationalspråken. elska bli en konkurrent till examen på de inhemska språken, så att alla intresserade kan ordna examensprov på engelska. Detta bör begränsas att det bör föreligga tydliga skäl för detta; skäl som baserar sig på befolkningsstrukturen i området jämte utbildningsbehovet, resonerar OAJ. FSL ger däremot uttryck för en djup skepsis i sitt yttrande. FSL påminner om tidigare yttranden, där man har i flera utlåtanden lyft bland annat frågan om vilken status nationalspråken får, då engelskan får en starkare status inom gymnasieutbildningen. ”Studentexamen är slutprov som bygger på en nationell utbildning där språket och kulturen hör nära samman i undervisningen och även vid uppgörandet av

studentproven. En utmaning med tanke på proven är även översättningarna då de nu måste bli korrekt översatta och vara identiska på tre språk”, anger FSL. FSL anser att nationella prov borde hållas på nationalspråken och därför bör konsekvenserna av ett nytt studentexamensprov granskas brett och bygga på en omfattande konsekvensanalys med tanke på gymnasieutbildningen som helhet. I dagens läge finns redan en internationell examen (IB) som kunde utnyttjas och utvecklas för de eventuella behov som finns, antecknar FSL. Det finns en uppenbar risk i att lyfta engelskan som examenspråk med tanke på högskole- och universitetsstudierna, eftersom engelskan redan nu har stark position inom forskningen. FSL anser att förslaget till engelskspråkig studentexamen inte får leda till att finskan och svenskan marginaliseras som vetenskapliga språk inom forskningen och den undervisning som ges vid högskolor och universitet. c-e rusk

Det är mycket beklagligt att diskussionen kring Move! startar först då en elev dör. Jag vill börja med att rikta ett djupt deltagande till familjen och varma tankar till skolan och personalen där. Move!-testet kom in som det enda namngivna programmet (inte Wilma eller Kiva Skola till exempel) i vår senaste revidering av läroplanen. Förfarandet följde inte normal tågordning via lag och förordning, utan kom in via ett samarbete med bland annat social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Move! ett mätinstrument som byggts utgående från hälsovårdens (THL) behov av att mäta fysisk kondition hos eleven. Resultaten från testen kan inte användas som en del av den formativa bedömningen, Move! är alltså helt isolerat från den läroplansenliga undervisningen. Testets syfte är inte pedagogiskt, utan det är folkhälsan som testet är tänkt att betjäna. Enligt läroplansgrunderna får gymnastikundervisningen i dag inte vara tävlingsinriktad, inga andra tester förutom Move! finns inskrivna. Gymnastiken ska, i likhet med andra ämnen, fokusera på elevens lärstig – elevens väg till en hållbar livsstil. Det är således synnerligen märkligt att Move!-testet fick plats som en del av LP 2016. FSL påpekade redan då att det innebär merarbete för lärarna och skolorna, vilket vi håller fast vid. Jag har svårt att förstå att skolan ska bära ansvaret för genomförandet och bokförandet av testen, dessutom med en stram tidtabell, utan egentlig koppling till den övriga undervisningen. Enligt den information jag har deltar hälsovården på inget sätt i genomförandet av testen, utan resultaten serveras hälsovården i färdig form.

Idag görs i våra skolor cirka 120 000 tester; tester som vårt utbildningssystem inte kan dra nytta av eller kan garantera öka våra ungdomars intresse för motion. Skolans och lärarnas uppgifter bör och måste vara pedagogiskt försvarbara. Det tragiska fallet för även fram ett annat dilemma, det vill säga avsaknaden av informationsgång mellan skolan och hälsovården. Enligt instruktionerna för Move! ligger det på lärarens ansvar att bedöma om en elev kan delta eller inte. Det är att ge lärarna ett alltför stort ansvar med tanke på deras utbildning och det visar även hur svårt det är att få information överförd mellan social- och hälsovårdssektorn och skolan i dagsläget. Läget är väldigt komplicerat, då skolan utför hälsovårdens tester utan nödvändiga bakgrundsuppgifter. Dessutom handlar det om att göra ett arbete för en helt annan sektor utan kompensation.. Frågor som väl kan ställas är: Hur motiverande är testerna för dagens ungdomar? Hur väcker man ett livslångt motionsintresse? Idag görs i våra skolor cirka 120 000 tester; tester som vårt utbildningssystem inte kan dra nytta av eller kan garantera öka våra ungdomars intresse för motion. Skolans och lärarnas uppgifter bör och måste vara pedagogiskt försvarbara. Vi hamnar på villospår om skolan uppdrag även ska innefatta testfunktioner vars syfte är att höja folkhälsan. PS. Tråkigt att ta del av Utbildningsstyrelsen pressmeddelande (21.9) där de försvarar testen.


4

27.9.2018 • Nr 15

En sänkning av usk med 1 timme för klasslärarna skulle kosta arbetsgivarna ca 1,6 miljoner euro i månaden.

Tankar om usk och årsarbetstid Dagens arbetstidssystem är föråldrat och beaktar inte de förändringar som har ägt rum. Ett system som bygger på en undervisningsskyldighet samt övertimmar beaktar inte de många övriga arbetsuppgifterna för lärare. Så löd retoriken redan på 1980-talet och i början av 1990-talet, då arbetstidsfrågan var aktuell inom såväl FSL som OAJ. Intresset var så pass stort att FSL de facto tillsatte två arbetsgrupper som synade problematiken. Diskussionerna rann ut i sanden och sedan dess har en del smärre försök ägt rum i grundskolan. Dock så att inga stora ändringar har ägt rum i UKTA, alltså kommunala undervisningssektorns avtal. Det är OAJ och motparten Kommunarbetsgivarna KT som förhandlar om avtalsändringar och även försöksverksamhet. Samhället och lärarnas arbetsbild har förändrats en hel del sedan 1980-talet, men retoriken gällande arbetstiden är alltså i stora drag oförändrad.

Komplex problematik Under de senaste åren har intresset för ett paradigmskifte rörande arbetstiden ökat. Inom den kommunala yrkesutbildningen genomfördes först försök med årsarbetstid, som sedan i våras resulterade i ett avtal som en övergång från tidigare arbetstidssystem till årsarbetstid. Efter flera år av förhandlingar nådde OAJ och KT även en enighet om villkoren för ett treårigt försök med årsarbetstid i en handfull grundskolor (åk 1–6) i Helsingfors, Lahtis och Vanda. Försöken knyckte igång denna höst och det är möjligt att skaran av försöksskolor utvidgas. Samtidigt har OAJ och KT uttalat att i höst inleds förhandlingar om försöksverksamhet även i utvalda gymnasier. Problematiken är synnerligen komplex, vilket sågs på OAJ-fullmäktiges vårmöte i

maj. Det var fråga om den nya fullmäktigeförsamlingens första möte och arbetstidsarrangemangen togs till diskussion. Stundtals hettade det till, även om det för grundskolans del handlar om försök som endast var i planeringsskedet.

Mera pengar, tack! Vissa ledamöter var heta på gröten. Pekka Lempäinen från Helsingfors gick i bräschen för kritiken mot försöken. – Om man verkligen vill synliggöra alla arbetsuppgifter behövs mera pengar! Nu flyttar man pengar från en lärares ficka till en annan lärares ficka. I praktiken ett nollsummespel, yttrade Lempiäinen. Christer Holmlund, ordförande för FSL, uttalade sig i samma riktning i en intervju i Läraren nr 13/18. – En övergång innebär att innebär att lärarna ger ifrån sig ett visst mått frihet och det förutsätter en lönemässig kompensation, sade Christer Holmlund som samtidigt uttalade ett starkt ja till försök med årsarbetstid. I diskussionerna i OAJ-fullmäktige tangerades även möjligheten att utveckla usk-systemet. Här kommer vi in på pudelns kärna. Det är oerhört svårt att jämföra usk-systemet med årsarbetstid, eftersom usken är synnerligen spretig och upplevs av många som orättvis. I grundskolan finns klasslärare och speciallärare som har en rätt hög undervisningsskyldighet i relation till många ämneslärare i grundskolan. Också ämneslärarna har sinsemellan väldigt olika undervisningsskyldigheter. Hur kan detta beaktas i ett system med årsarbetstid? Bör detta beaktas i en årsarbetstid?

Cementerad usk En lösning är förstås att utjämna skillnaderna i usk i samband med lösningar på central nivå. Kruxet är att det är en väldigt dyr lösning. Om man dessutom ser på de uppgörelser, som har slutits under 2000-talet har det inte funnits ens teoretiska möjligheter att genomdriva t.ex. en sänkning av

klasslärarnas usk med 1 timme. Jukka Sarpila, som sitter i styrelsen för OAJ, presenterade nyligen i FB-gruppen Opettajat ja vuosityöaika – mitä, missä, milloin ja miksi? ( ung. Lärarna och årsarbetstid – vad, var, när och varför?) en kalkyl, som har beräknats av OAJ-förhandlare. En sänkning av usk med 1 timme för klasslärarna skulle kosta arbetsgivarna ca 1,6 miljoner euro i månaden. Om man ser till hela lönesumman i kommunala undervisningssektorns avtalsområde UKTA lär den uppgå till ca 190 miljoner euro i månaden. Kalkylen ovan innebär att en liknande operation, där klasslärarnas usk sänks med 1 timme, skulle grovt taget sluka 0,83 procent av kostnadseffekten i en uppgörelse på central nivå. Det betyder att utrymmet för allmänna förhöjningar och lokala potter, vilka favoriseras av arbetsgivarna, skulle krympa avsevärt. Det säger sig självt att andra lärargrupper knappast skulle svälja en sådan lösning, som snarast kan ses som en spekulativ och teoretisk fingerövning. Knappast mera än så. Den rimliga utgångspunkten för alla resonemang om lärarnas arbetstider bör vara att arbetsgivarparten i första hand vill få ut så mycket undervisning som möjligt av lärarna. Usk-systemet är för all del föråldrat och orättvist, men dock bygger systemet på en klart definierad volym av undervisning. Om volymen, alltså usken, överskrids har lärarna rätt till extra ersättning, alltså betalt för övertimmar.

Se på Finland! Löser en övergång till årsarbetstid problemen med arbetsbelastningen? Tja, svårt att säga. Det beror på väldigt många faktorer. Dags att släppa in författaren och skoldebattören Per Kornhall på arenan. Han står bakom en text, som bär den talande rubriken ”Återinför usken”. Texten är publicerad i Skolvärlden, som är organ för Lärarnas riksförbund. Hans inlägg härstammar från slutet av augusti i år. ”Gång på gång stöter jag på dem. Lärarna

som kommer ihåg hur det var att jobba på den tiden lärare hade makt över sin arbetstid och då undervisning var det centrala i deras arbete. Gång på gång stöter jag också på arbetsgivarrepresentanter som säger att de vill ha mer makt över lärares arbetstid”, inleder Kornhall sin text. Undervisningsskyldigheten (usk) avskaffades i Sverige år 1995, då lärarna i stället fick årsarbetstid. Här kan tilläggas att då slopades också de svenska lärarnas lönetariffer, vilket också är en intressant historia. Dock fokuserar såväl Kornhalls resonemang som denna uppsats på arbetstidsfrågan. Kornhalls resonemang är glasklart: övergången var misslyckad. Han anknyter till Finland. ”I Finland har lärarna i dag ett avtal liknande det som fanns förr i Sverige. I det finska avtalet regleras undervisningsskyldighet, fortbildning och andra uppgifter och ger bl.a. möjlighet till övertimmar. Till finska lärare betalas övertimsarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Detta gäller också lärare som ger extra undervisning åt en behövande elev”, skriver Kornhall.

Usk+Kuusk? Han ser det som sannolikt att anställningsvillkoren för finska lärare bidrar till att läraryrket i Finland är mer attraktivt än i Sverige, vilket bl.a. leder till stort söktryck till finländska lärarutbildningar. Återinför usken, manar alltså Kornhall, som emellertid vill utveckla det gamla systemet. ”Stipulera att lärare också har en skyldighet/rättighet att kollegialt tillsammans utveckla undervisning. Lägg till två timmar Kuusk (Kollegial undervisningsutvecklingsskyldighet) i veckan”, resonerar Kornhall. I Finland används begreppet samplanering. c-e rusk Problematiken belyses även på ledarplats i detta nummer.


5

27.9.2018 • Nr 15

Grundskolan i trångmål Trots att utbildningsnivån har stigit betydligt under de senaste årtiondena gynnas inte alla av utbildningen i samma utsträckning. I Finland tjänar kvinnor jämte personer som är födda utomlands klart mindre än personer med samma utbildning som är födda i Finland. Föräldrarnas utbildning, kön, invandrarbakgrund och vilket land man är född i påverkar individens utbildning och sysselsättning. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har publicerat sin indikatorpublikation Education at a Glance 2018. Publikationen som jämför nationella utbildningssystem ges ut årligen. Uppgifterna i Education at a Glance 2018 gäller åren 2015–2017, vilka representerar den färskaste statistiken från de olika ämnesområdena.

Nationellt nödprogram Lärarstuderandenas sammanslutning SOOL har tittat närmare på uppgifterna om finansieringen av utbildning och kommer fram till att Finland släpar efter. I jämförelse med de övriga nordiska län-

derna fattas i vårt land en miljard euro. Och då gäller det den grundläggande utbildningen. SOOL anser att övriga Norden är en rimlig referensram i detta avseende. Tilläggsfinansiering behövs för att trygga den pedagogiska kvaliteten i undervisningen, tillräckligt små undervisningsgrupper och stöd, som motsvarar elevernas behov. SOOL vill inte ha temporära plåster på såren, utan efterlyser ett nationellt program för utvecklandet av finansieringen av utvecklandet av grundskolan. Programmet borde sträcka sig över flera regeringsperioder. SOOL kräver också att grundskolan prioriteras i kommunernas ekonomiska planering. Helsingin Sanomat har grävt i den digra rapporten, som omfattar över 460 sidor. HS omtalar den 12 september att Finland år 2015 satsade 10,5 procent av de offentliga utgifterna på utbildning. Genomsnittet i OECD låg på 11,1 procent. Jämförelser är svåra att göra mellan länderna, eftersom systemen för finansieringen är väldigt olika. I Finland finansieras t.ex. den högre utbildningen i stor grad

via offentliga medel, medan den högre utbildningen i många länder finansieras av privata medel. Det avspeglas bl.a. så att terminsoch läsårsavgifterna är stora.

Lärare bär upp bygget Vidare finns det skäl att notera att jämförelsen tar fasta på de offentliga utgifterna, vilket i sin tur innebär att det finns en tydlig koppling till de ekonomiska konjunkturerna. Utbildningen i vårt land har trots allt rett sig skäligen väl, trots att de två senaste regeringarna har skurit ner resurserna drastiskt. Hur kommer det sig? HS var i kontakt med undervisningsrådet Kristiina Volmari vid Utbildningsstyrelsen. – Gruppstorlekarna i grundskolan verkar inte ha blivit större och särskilda anslag har ju beviljats för detta. Vi har dessutom engagerade lärare och andra anställda, som har sett till att huset har stått sig också under dåliga tider, säger Volmari.

Låsta positioner Utbildningen fördelas ojämnt, vilket också leder till löneskillnader. Personer med föräldrar som har

en låg utbildningsnivå (vilket ses som en indikator för en låg socioekonomisk ställning) deltar mer sällan i småbarnspedagogik, utexamineras mindre sannolikt från en utbildning på andra stadiet och fortsätter mindre sannolikt till högre utbildning än personer som har åtminstone en förälder med en högskoleexamen. Kvinnors inkomster i OECD-länderna var i genomsnitt 26 procent mindre än männens. Inkomstskillnaderna har ändå minskat under de senaste tio åren. Finland placerar sig med sina 77 procent nära OECD-ländernas genomsnitt (74 procent). I OECD-länderna är sysselsättningsgraden bland kvinnor med högre examen lägre än männens. Personer som är födda utomlands tjänar mindre än personer med samma utbildningsnivå i åldern 25–64 som är födda i Finland. Särskilt personer med en högre examen som är födda utomlands har sämre inkomster. De tjänar 24 procent mindre än personer som är födda i Finland. Skillnaderna är mindre för personer med lägre utbildning. c-e rusk

Lärarförbundet vill binda medlemskap till behörighet Obehöriga lärare ska inte få bli medlemmar i Lärarförbundet i Sverige. Så lyder ett omstritt förslag, som behandlas vid Lärarförbundets kongress i oktober. Styrelsen vill göra Lärarförbundet till ett professionsförbund, vilket förutsätter att medlemskapet binds till behörigheten. Konkurrenten Lärarnas Riksförbund LR har redan tidigare bundit medlemskapet till behörigheten, medan Lärarförbundet har förfäktat att alla som undervisar i skolan är välkomna som medlemmar. Nu föreslås alltså en linjeändring. LR är vidare ett renodlat lärarförbund, som

inte har skolledare som medlemmar. Lärarförbundet organiserar också skolledare. I Finland följer såväl OAJ som FSL principen att också obehöriga, som jobbar med undervisning, är välkomna som medlemmar. Likaså organiserar OAJ och FSL såväl lärare som skolledare. Styrelsens linjedragningar i Lärarförbundet tillfredsställer emellertid inte alla, rapporterar Lärarnas tidning. En remissrunda i våras till landets lokalavdelningar visade att meningarna är delade om huruvida förbundet ska fortsätta att vara ett yrkesförbund för alla som undervisar i skolan eller om inriktningen ska

ändras till att enbart organisera lärare med relevant utbildning. Förbundsstyrelsen anser att stärkandet av professionen är avgörande för att höja statusen. En ändring av kriterierna för medlemskap värnar om kärnuppdraget och säkerställer att lärare och skolledare väljer Lärarförbundet i framtiden. För att förbundsstyrelsen ska få igenom sitt förslag måste stadgarna ändras och för det krävs att två tredjedelar av kongressen röstar för förslaget. c-e rusk

Utbildning säljer som smör Finländska utbildningstjänster och -produkter exporterades i fjol till ett värde av 310 miljoner euro. Tillväxten på ett år var 16 procent och under året skapades 150 nya jobb. Regeringsprogrammets målsättning på 350 miljoner euro i omsättning uppnås sannolikt i år. Tillväxtprogrammet för utbildningsexport Education Finland utredde läget inom utbildningsexporten genom en förfrågan till sina medlemmar. Enligt utredningen var värdet på utbildningsexporten år 2017 totalt 310 miljoner euro, medan det år 2016 var 256 miljoner euro. Tillväxten var störst inom arbetslivets utbildningstjänster som utnytt-

jar digitala möjligheter. Utvecklandet av den grundläggande utbildningen och koncept för läroanstalter var den enda sektorn vars omsättning inte ökade. Trots det genererade sektorn 11,3 miljoner euro. Utbildningsexportens målmarknader i Persiska viken, Kina, Sydostasien och Latinamerika stod för cirka 54 procent av utbildningsexportens omsättning i fjol. I år uppskattar man att cirka 60 procent av omsättningen kommer från dessa områden. Finländska utbildningstjänster och -produkter exporteras också till Skandinavien, Spanien, Portugal, Grekland, Malta, Tyskland, Stor-

britannien, Ryssland, Östeuropa och USA. I år väntas verksamheten också rikta sig till Afrika, bland annat Egypten, Sydafrika, Namibia, Tanzania, Ghana och Etiopien. Tillväxtprogrammets medlemmar använde nästan 500 årsverken för utbildningsexport. I företagen ingicks sammanlagt 91 nya, långsiktiga arbetsförhållanden på över ett år. 59 personer blev anställda för kontrakt som var kortare än ett år. Nya arbetstillfällen uppstod främst inom försäljnings- och expertuppgifter. Dessutom rekryterades finländska lärare och barnträdgårdslärare för undervisningsuppdrag i målländerna.

Triumvirat för ledarskapet i Pedersöre Martin Ahlskog, rektor för grundskolan Sursik skola, får hand om också rektorskapet för Pedersöre gymnasium. Österbottens tidning berättar den 1 september om hur Pedersöre har lagt om ledarskapsfunktionerna. Sursik skola har verkat i drygt 50 år och har i dag cirka 500 elever, vilket gör den till en av de allra största finlandssvenska skolorna. Pedersöre gymnasium är ungefär tio år yngre och har ungefär 160 studerande. Skolorna finns på Sursikbacken i Pedersöre. – I princip har ledningsfunktionerna och organiseringen av enheterna på Sursikbacken varit oförändrade sedan starten. Skolorna har utvecklats och utmaningarna och förutsättningarna för det vardagliga arbetet är i dag helt annat än för 50 år sedan, säger utbildningsdirektör Rolf Sundqvist. Därför omstruktureras ledningen vid Sursik och PG i en samfälld riktning. Den nya ledningsmodellen testas först i ett år och utvärderas därefter. Omstruktureringen innebär också att drygt 20 fler rektorstimmar i veckan tillkommer. Fram till i våras var Ahlskog bara rektor för Sursik skola, men för att ledningsarbetet ska löpa smidigare har ledningen strukturerats om. Från och med i höst är han även rektor för Pedersöre gymnasium. Monica Eklund-Laurila är biträdande rektor på gymnasiet och Carola Sjöblom fortsätter som biträdande rektor i Sursik. Tillsammans bildar de en gemensam ledningsgrupp för de båda skolorna. – Det finns många orsaker att samarbeta. Bland annat har vi ungefär tjugo gemensamma lärare. För dem har det varit svårt att veta vem de ska kontakta om vad. Även för oss har det ofta varit oklart vem som har ansvaret, säger Ahlskog till ÖT. c-e rusk

 Martin Ahlskog.


6

27.9.2018 • Nr 15

Dagens grej väcker nyfikenhet Det börjar med en ledtråd. Följande dag får eleverna veta vad som döljer sig bakom ledtråden – vad som är dagens grej – och en mikrolektion med faktainnehåll ger dem mera kött på benen. Senare skall de hemma repetera genom att berätta om grejen. Detta är Grej Of The Day i ett nötskal. Vi befinner oss i Malms skola i Pargas, i lilla klassen. I slutet av den lektion som börjar kl. 11 har specialklassläraren Daniela Strandberg den här dagen planerat in en GOTD, Grej Of The Day. Det rör sig om en undervisningsmetod, en mikrolektion på ca tio minuter som går ut på att eleverna dagen innan fått en ledtråd om det som skall behandlas. Ledtråden för idag var ”Larmcentral i cerebrum” och nu skall gåtan få sin lösning och dagens grej skall avslöjas och presenteras. Eleverna har uppenbarligen redan hemma tagit reda på att cerebrum är en del av hjärnan för alla skriver genast ner ordet ”hjärna” på sina små whiteboardtavlor.

Därefter tar Daniela fram en tavla där alfabetets alla bokstäver har sina motsvarigheter av en pil i någon riktning. Då eleverna är överens om hur pilkombinationen ser ut är det dags att försöka öppna kombinationslåset till en kista. Det lyckas och inne i kistan ligger en handfull mandlar. Mandlar? Vad har de med hjärnan att skaffa? Medan Albin, Artur, Nosipho och Oskar smakar på mandlarna berättar Daniela om larmcentralen i hjärnan som är dagens grej, nämligen amygdala. – Mandlarna fanns i kistan för att forskare som studerat amygdala tycker att de liknar mandelkärnor. Det är små delar i hjärnan som finns i tinningen på båda sid-

orna. Amygdala reagerar då man blir rädd, förbannad eller skräckslagen. – Amygdala växer och blir aktiv och stor och blir ett larmsystem som kopplas in och som pumpar in adrenalin i kroppen som gör att vi blir färdiga att slåss eller fly då en fara hotar. – Om amygdala blir överaktiverat kan hela hjärnan kidnappas och förhindra inlärning. Man kan bli så frustrerad och så ilsken eller ledsen att man bara börjar gråta och kan inte ta till sig något annat alls. Då ska man försöka ta det lugnt och kanske skratta och komma av sig i sin frustration. Kanske man behöver gå åt sidan och sitta för sig själv en stund eller äta något. Att känna till det här är viktigt då man är tillsammans, berättar Daniela. – Om någon ser ut att vara rädd, ledsen eller jättearg, behöver den personen lugna ner sig. Vad kan jag då göra för att hjälpa henne eller honom?

Till läxa får eleverna att berätta om amygdala hemma, vilket är ett av de pedagogiska elementen i GOTD. Alltså; en ledtråd dagen före, sedan en mikrolektion om dagens grej och därefter repetition genom att berätta hemma om det som var grejen för idag. Lektionen avslutas med att ledtråden för följande gångs Grej Of The Day presenteras.

Huller om buller – Allt jag använder som Grej Of The Day kommer från läroplanen, men jag tar det huller om buller. Vi behandlar medeltiden just nu och vissa delar har jag redan haft som grej, vilket gör att eleverna kan koppla undervisningen till det och märka att det är bekant. Orsaken till att Grej Of The Day är en mikrolektion på bara ca tio minuter är främst att eleverna då kan vara fullt fokuserade. – De kan plocka med sig förvånansvärt många detaljer då de vet att jag inte håller på mera än en kort stund. – I ”lilla klassen” är vinning-

en kanske ännu större än i en stor klass. När Daniela fick nys om GOTD som introducerades av Umeåläraren Micke Hermansson i slutet av september 2009, ville hon genast testa det. – Jag tyckte det lät för bra för att vara sant, men så höll jag en grej i min klass och fick genast frågan när jag har nästa. I början pressade Daniela in för mycket fakta i sin mikrolektion, men har nu skalat bort det som inte är det mest väsentliga. Numera har hon en grej per dag, ibland två, i olika ämnen. Det här leder till att vissa elever får två grejer i veckan, andra får sex stycken. I Malms skola förekommer också en version av GOTD som gäller alla 333 elever i skolan, nämligen ett plakat som varje morgon hängs upp vid ingången. – Under sommaren gjorde jag nästan 90 grejer i A3-format, en för höstterminens alla skoldagar. I slutet av månaden gör jag ett Quiz där eleverna kan testa och repete-


7

27.9.2018 • Nr 15

Magmas ungdomsbarometer: På en skärm utanför skolans matsal sätter jag upp en ny grej varje morgon kl 8. En bild, max tre punkter och till sist en ledtråd inför morgondagens grej. Det första många elever gör då de kommer in i skolan på morgonen är att flockas kring skärmen. DANIELA STRANDBERG Malms skola, Pargas

 Albin, Artur och Nosipho jämför sina tolkningar av den ledtråd som hör ihop med dagens Grej Of The Day. I bakgrunden gör sig Daniela Strandberg redo att gå vidare med mikrolektionen.

ra vad de lärt sig, skrev Daniela på GOTD-gruppen på Facebook i början av september. – På en skärm utanför skolans matsal sätter jag upp en ny grej varje morgon kl 8. En bild, max tre punkter och till sist en ledtråd inför morgondagens grej. Det första många elever gör då de kommer in i skolan på morgonen är att flockas kring skärmen. ”Yes, jag gissade rätt”, kan någon då säga. Inlägget fick väldigt stor respons och många ville ta del av hennes material. Det får de, men bara det som redan använts i skolan. Resten är tills vidare hemligt.

En bit av Berlinmuren Danielas syster Linda Strandberg-Lehtinen använder också GOTD i sin undervisning, i en större klass. Hon är klasslärare för en av årskurserna 6 i Malms skola. – Och vi har en lektion i veckan tillsammans då jag går in med mina elever i Lindas stora klass, säger Daniela. Men då grejar de inte båda.

– Den ena gör och den andra njuter, skrattar Linda. Hon hade själv en gång en grej om Berlinmuren. Enligt en överenskommelse skulle eleverna kommentera grejen först efter mikrolektionen. – Jag såg att en kille satt som på nålar och ville säga något. Sedan sade han: ”Min pappa har en bit av Berlinmuren hemma!” – Följande dag hade han biten med sig och hans klasskamrater fick beundra den. Det blev en stor wow-effekt. GOTD har nått en spridning inom Svenskfinland, men används inte än i någon större utsträckning på finskt håll. Det skulle gälla att hitta på en bra översättning av Grej Of The Day. – Päivän juttu kanske inte känns så inspirerande, säger Linda. I Holland och Schweiz använder man sig faktiskt av just det ursprungliga namnet på undervisningsmetoden. text och foto: tom ahlfors

De flesta unga mår bra Våra 15–19-åriga ungdomar mår bra och ser positivt på sin framtid. De uppskattar också att höra till en finlandssvensk gemenskap. Det slår universitetslektorn Matilda Wrede-Jäntti fast då hon presenterar Magmas undersökning Den svenskspråkiga Ungdomsbarometern 2018. En del av resultaten tyder dock på att vissa orosmoln finns. – De som mår sämst är flickorna, men överlag mår alla rätt bra. Det finns könsskillnader; flickorna är mera ansvarstagande och pojkarna lever ohälsosammare, men kompenserar detta med att vara litet nöjdare, säger Wrede-Jäntti inte utan glimten i ögat. Tråkigt nog visar en jämförelse med den nationella ungdomsbarometern att de finlandssvenska flickorna mår sämre än de finskspråkiga flickorna. Relationen till andra, den psykiska hälsan, den fysiska konditionen, utseendet och livet i stort – alla kategorier får det sämsta vitsordet av de finlandssvenska flickorna. Ändå är vitsorden inte katastrofalt urusla, utan rör sig i medeltal mellan skolbetygen 7,8 och 8,3. (Se diagrammet) Och 92 procent av de finlandssvenska 15–19-åringarna känner sig värdefulla, i jämförelse med den finskspråkiga ungdomsbarometern från år 2015, där andelen var 90 procent.

Trakasserier förekommer tyvärr Sexuella trakasserier är enligt undersökningen nedslående vanliga. 26 procent av ungdomarna meddelar att de råkat ut för dylika; 6 procent av pojkarna och nästan hälften (43 procent) av flickorna. Det visade sig att det är både jämnåriga och vuxna som trakasserar. Trakasserier förekommer också då det gäller ungdomarnas modersmål. I medeltal upplever 42 procent att de blivit illa behandlade på grund av att de talat svenska. Över hälften har fått höra glåpord. Sju av tio ungdomar säger att flera invandrare är välkomna till Finland, och en större andel är flickor, i likhet med andra studier. 95 procent av alla anser att en kompis hudfärg saknar betydelse.

Bild 2.

7,2

7,4

7,6

7,8

8,0

8,2

8,4 8,3 8,4

8,6

7,8

Fysisk

7,8

Utseende

8,1

9,0

8,2

8,1 8,3 8,3

Livet i stort

8,4

8,4 8,7

Svenskspråkiga 2018 Flickor Svenskspråkiga 2018 Pojkar

9,2

8,6 8,6 8,6

8,0

9,0

8,5

7,9

Psykisk hälsa

8,8

8,8

Hela befolkningen 2015 Flickor Hela befolkningen 2015 Pojkar

 Laila Andersson är rektor för Mattlidens skola. Snart tillträder hon som VD och rektor för yrkesinstitutet Prakticum. arkivfoto. tom ahlfors

Laila Andersson som är rektor för Mattlidens skola i Esbo, men senare på hösten tillträder som VD och rektor för yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors, säger sig känna igen resultaten i barometern. – Också eleverna i min skola är positivt inställda till de nyanlända finländarna. Men de har inte mycket med dem att göra. Finlandssvenska skolor är homogena. Det finns de i Sverige som säger att det inte finns så svenska skolor som i Svenskfinland någon annanstans, säger Andersson och til�lägger att hon önskar sig mera integrering av nyanlända också i de svenska skolorna i vårt land. Att flickorna mår dåligt är också bekant för Laila Andersson. Hon berättar att man i skolan frågat flickorna om detta illamående och fått svaret att det finns stora förväntningar och ställs höga krav på flickor. – Vi frågar då vem det är som ställer dessa krav och får svaret att det känns så att alla förväntar sig att det skall gå bra. Pojkarna känner inte samma krav. Det är flera flickor som behöver – och får – hjälp av skolkuratorn.

Inga Pippipoäng Också det faktum att finlands-

svenska flickor i ungdomsbarometern ger sitt utseende ett dåligt betyg kan Laila Andersson känna igen bland sina elever. – Det har också att göra med krav och förväntningar. Flickornas utrymme är mycket trångt i jämförelse med pojkarnas. Flickor skall vara duktiga, skötsamma och vara ödmjuka och inte ta för mycket plats. – De får inga Pippipoäng, men många Rambopoäng delas ut! Detta är en förenkling av verkligheten och man jobbar hårt med detta i skolan. Utbildningssystemet ställer höga krav på ungdomarna, säger Laila Andersson. – Också studentexamen ställer krav eftersom det är en väg till vidareutbildning. Det leder till en hög stressnivå där alla måste prestera bra. Det gäller att få laudatur för att komma in dit man vill. – Hur mycket har vi tänkt på hur välmående barn vi får då vi byggt upp vårt utbildningssystem? Magmas kommande studie skall enligt uppgift handla om ungdomaras relation till språk och medier. tom ahlfors


8

27.9.2018 • Nr 15

Nya vindar i ÅA i Vasa:

Språkbadslärare i egen regi Turerna kring utbildningen av språkbadslärare på svenska har varit många. Men sedan denna höst ordnas den i Åbo Akademis regi. Nyligen inledde femton nya blivande klasslärare sina språkbadsstudier i Vasa. Men vad är det som lockar studerande till att bli just språkbadslärare?

Det är onsdag morgon och snart är det dags för den första föreläsningen för blivande klasslärare i svenskt språkbad vid Åbo Akademi i Vasa. Siv Björklund, professor i språkbad, väntar på de femton nya studerandena som ska inleda sina studier. – Det ska bli spännande. Det blir första gången som jag får träffa de nya studerandena, säger Björklund. Björklund har sysslat med språkbad sedan slutet av 1980-talet och har bred erfarenhet av såväl språkbadsforskning som utbildning för språkbadsundervisning. Men det som är nytt för i år är att utbildningen av språkbadslärare på svenska för första gången helt sker i Åbo Akademis regi. – ÅA har ett nationellt ansvar för att utbilda lärare på svenska. Men nu har vi ett nytt område eftersom vi nu också har ansvar för att se till att det finns behöriga språkbadsklasslärare på svenska i finska skolor. Målgruppen som vi har försökt nå är med andra ord finsk- och tvåspråkiga studerande. De som väljer den här utbildningen har ett intresse av att lära sig svenska så att de kan använda det som undervisningsspråk, säger hon.

Nya marknader Det kom in sextio ansökningar och antalet studieplatser uppgår till tjugo. Kvoten blev inte helt fylld eftersom det var femton studerande som nu inleder sina studier. – Vi är rätt nöjda med att vi fick ihop en årskull på femton studerande. Det här är nya marknadsföringsområden för oss och nu planerar vi redan stärka närvaron i finska gymnasier. Att vi jobbar så här språköverskridande är unikt för ÅA.

Nyligen inledde Gabriella Bergvall till höger och Salla Rudnäs studierna till språkbadsklasslärare vid Åbo Akademi i Vasa. Båda vill hjälpa finskspråkiga elever lära sig svenska i skolan i framtiden. En liknande bakgrund har de själva. Därför vill vi hjälpa till, säger de. Siv Björklund (i mitten), professor i språkbad, tror att utbildningen kommer locka många studerande i framtiden. I år inledde femton studerande sina studier i Vasa.

Största delen av de som antagits har haft finska som bildningsspråk medan några av dem kan beskrivas som tvåspråkiga. Gabriella Bergvall från Åbo är en av dem. – Jag växte upp i Sverige men flyttade som liten till Åbo. Då började jag i finsk skola och förstod till en början ungefär vartannat ord. Jag ville egentligen bli klasslärare, men så fick jag nys om den här utbildningen som lockade mig. Nu kan jag utbilda mig till språkbadslärare och hjälpa barn och unga som har haft samma språkliga utmaningar som jag, säger Bergvall. Studiekompisen Salla Rudnäs från Jakobstad har en liknande historia. – Jag är finskspråkig men gick i språkbadsskola i Jakobstad där jag lärde mig svenska. Det har fungerat mycket bra att lära sig svenska på det här viset och eftersom mina erfarenheter är goda vill jag själv börja arbeta som språkbadslärare i framtiden. Språkbad är ett mycket effektivt sätt att lära sig nya språk, säger hon. Språkbadsutbildningen skiljer sig inte mycket från den vanliga klasslärarutbildningen. Den största skillnaden för att bli behörig språkbadslärare är att de finsk- eller tvåspråkiga studerande måste ha minst 80 studiepoäng i svenska. – När de har 80 studiepoäng i

svenska har de blivande språkbadslärarna rätt att använda svenska som undervisningsspråk inom den grundläggande utbildningen, förklarar Björklund.

Arbetar språkstöttande Det som genomsyrar hela språkbadslärarinriktningen är att studerandena ska lära sig svenska vid sidan av pedagogikstudierna. Kunskap om språkbad och språktillägnande är inbyggda i undervisningen i svenska. – Utbildningen fungerar med andra ord nästan på samma sätt som ett språkbad i en skola. Våra lärare stöttar de som har finska som modersmål medvetet. Allt sker på svenska och de får hela tiden språkstöd av lärarna, berättar Björklund. Inom ramen för de 80 studiepoängen i svenska språket finns inbakat färdigheter i svenska, flerspråkighetsdidaktik och undervisning för elever med svenska som andraspråk. Också övriga kurser i pedagogik och biämnen ska genomsyras av kontinuerligt språkstöd. – Svenska är andraspråk för både våra studerande inom utbildningen och för eleverna i språkbad. Men det är inte bara i språkbad som svenska utgör ett andraspråk för eleverna och samtidigt deras undervisningsspråk. Flerspråkighet blir allt vanligare och i många skolor kan det numera finnas 5–6 olika språk. Gruppen

med elever som har svenska som andraspråk i de finlandssvenska skolorna kommer att växa på sikt, menar Björklund. Behov av språkbadslärare på svenska finns på ett tjugotal orter från Karleby i norr till Borgå i öst. Språkbadsskolorna har etablerat sig, men inte ökat i antal under senare år. Men enligt Björklund finns ett stort behov av fler utbildade språkbadslärare. – I nationalspråksstrategin från 2012 rekommenderas att språkbad borde växa. Resultaten är också mycket goda men de har inte kunnat växa på grund av bristen på språkbadslärare på svenska. ÅA ska i första hand tillgodose behovet av lärare på svenska men har även de språkliga förutsättningarna att hjälpa svenskan att bli en del av de finska skolorna i synnerhet som rummen för svenskan i finska samhället inte direkt har vuxit under de senast åren.

Synergieffekter Björklund ser också många fördelar med att lärarutbildningen för småbarnspedagogik från och med i höst finns i Vasa. Till den utbildningen finns också tjugo platser för studerande med språkbadsinriktning. – Nu fick vi bara en handfull sökande till den inriktningen inom småbarnspedagogiken. Så där ska vi absolut stärka marknadsföringen. Att utbildning-

en nu finns i Vasa gynnar språkbadet eftersom vi kan ordna gemensamma kurser. Det blir en bra helhet att kunna erbjuda det här alternativet för både klasslärar- och barnträdgårdslärarstuderande. Synergieffekterna är många. Turerna kring språkbadsutbildningen har varit många. Mellan åren 2014 och 2016 togs det in studerande till en gemensam språkbadsutbildning mellan Vasa universitet och Åbo Akademi. Men för ett par år sedan kom beskedet att alla språkenheter vid Vasa universitet ska övergå till universitetet i Jyväskylä. – Beskedet kom som en stor överraskning för personalen vid Vasa universitet. Men till slut blev det så att ÅA tog på sig ansvaret ensamt för utbildningen för språkbad i svenska. Beslutet är bra eftersom det finns ett naturligt område här med utbredd svenska för de finskspråkiga studerandena. I Jyväskylä tycker jag inte att de språkliga förutsättningarna finns. Att också studerandena som inledde språkbadsstudier 2014 vid Vasa universitet valt att stanna i Vasa tyder också på det. – Ingen av de som påbörjade utbildningen har sökt sig till Jyväskylä. Så alla de slutför nu också sin utbildning i Vasa. text och foto: christoffer thomasfolk


9

27.9.2018 • Nr 15

Lauri, Valtteri, Osmo, Emilia och Daniel trivs bland träden och bergklackarna på Merituulen koulus skolgård.

Datorer och naturen lika viktiga Skolklasserna är små, det är nära till naturen och varje elev får en pekdator redan i första klass. Dessutom kommunicerar barnen glatt över språkgränserna. Ingå har hittat ett framgångsrecept i skolorna som uppskattas av både elever och lärare. Det är spännande tider för Osmo. Den här hösten började han i förskolan i Merituulen koulu. På frågan om hur det känns svarar han: – Helt okej. Det bästa med att börja förskolan är att det snart blir sommar igen – och efter det får jag börja i första klass! Osmo ser så mycket fram emot att börja i skolan att han helst av allt vill snabbspola förbi det kommande året. Det är inget dåligt betyg för Ingåskolorna.

Pekdatorer åt alla Mest av allt ser Osmo fram emot att få en pekdator. Ingå är en pionjär när det kommer till att implementera teknik i skolorna och har redan i några års tid delat ut individuella pekdatorer till samtliga elever i kommunen. – Ingå har varit tidigt ute i de här frågorna. Mycket är vår tidigare kommundirektör Jarl Boströms

förtjänst, eftersom han ansåg att det var viktigt att se framåt. Det blir hela tiden allt vanligare med pekdatorer i skolorna men få kommuner ger varje elev en egen pekdator redan i första klass, säger bildningschef Merja Olkinuora. Jessika Elfving, tf. rektor för Kyrkfjärden skola, uppskattar kommunens framåtanda och vad den innebär för undervisningen. – Jag är jätteglad över att vi hänger med i tiden, säger Elfving. – Tack var pekdatorerna kan vi använda innovativa appar och QR-koder i undervisningen. Eleverna kan gå igenom vad de har lärt sig under en lektion genom att avslutningsvis svara på en frågesport. Dessutom betyder det här att varje elev till på köpet har en bra kamera. Det har gjort att vi har kunnat ordna kurser i fotografering och bildbehandling.

Djupa skogar och öppna fält Det är inte bara tekniken som gör att Ingås elever trivs i sina skolor. Minst lika viktigt är teknikens motpol: naturen. Trots sin närhet till huvudstadsregionen består Ingå av djupa skogar, en vidsträckt skärgård och böljande, öppna fält. Naturen är också ett viktigt element på skolgårdarna. På en mossbelupen bergklack under en gran leker tvillingarna Emilia och Daniel. De är nya förstaklassare i Merituulen koulu

den här hösten, precis som deras kompisar Valtteri och Lauri. De älskar att leka utomhus under rasterna. – Här finns en massa grejer man kan göra. Vi har en rutschbana, klätterställningar och i skogen kan man leka roliga lekar. Det är skojigt, säger Emilia. Genom att naturen hela tiden finns närvarande kommer viljan att röra sig fysiskt naturligt till eleverna. Det konstaterar Satu Suonpää, rektor vid Merituulen koulu. – Vi pratar mycket om att man ska röra sig i skolan, och har även skapat möjligheter för det inomhus. Men tack vare att vi har en så fantastisk natur i Ingå – och en skolgård där den får ta plats – behöver du bara öppna dörren för att barnen självmant ska aktivera sig. Hennes kollega i Kyrkfjärden skola, Jessika Elfving, håller med. – Vi har en supermiljö här, med den Åparken utanför fönstret. Vi kan göra en massa saker utomhus. Åparken är en aktivitetspark med utomhusgym, skejtpark och volleyplan. Allt är uppbyggt intill vackra Ingå å, som ringlar fram omgiven av lummig lövträd och strandvegetation som för tankarna till Amazonas regnskogar.

Ingen blir bortglömd En annan fördel med att vara en liten kommun är att skolklasser-

na är små. Eller som bildningschef Merja Olkinuora uttrycker saken: – De är otroligt små. Jag arbetade tidigare i olika kommuner i Stockholms län i Sverige och skillnaden är märkbar. En normalstor klass i Ingå ligger kring 15 elever. Tack vare det här kan lärare och rektorer lära sig alla elevers namn. Ingen riskerar att bli bortglömd. – Vi har ett holistiskt ansvar i Ingå. Det betyder att vi även bryr oss om hur eleven har det på ett socialt plan, säger Jessika Elfving. I Ingå ordnas förskolan inte på daghemmen utan i skolorna. Det gör att huset, lärarna och de äldre kamraterna är bekanta för barnen när de börjar i första klass, vilket ytterligare bidrar till en känsla av trygghet och sammanhang. Dessutom finns det en stabilitet bland personalen. – Det här skapar i sin tur en stabilitet i skolorna. Vi har även haft bra tillgång på behöriga lärare och skolgångshandledare, säger bildningschef Olkinuora.

Familjevänlighet i fokus Ingå är en familjevänlig kommun där barnets bästa alltid kommer i första hand. Både Suonpää och Elfving framhåller att både kommunens förtroendevalda och ledande tjänstemän aktivt arbetar för att barnen i kommunen ska ha det så bra som möjligt. Både i skolorna och daghemmen, men också

på fritiden. – Våra politiker tittar alltid på vad som är bäst för barnen. Det är lätt att samarbeta och ta snabba beslut, konstaterar Merja Olkinuora. Också resurserna är bra. Ingå kommun gjorde under 2017 ett resultat som landade på 400 000 euro plus. Det här märks inte minst i skolorna. – Med tanke på att jag har jobbat i rika Sverige, som ofta lyfts fram som ett exempel på ett land där många saker är bättre, kan jag lugnt säga: Ingå har ingenting att skämmas för, säger Merja Olkinuora. Något Ingåborna i stället kan vara stolta över är kommunens tvåspråkighet. Under sommaren ordnade kommunen ett tvåspråkigt sommarläger för barn från alla Ingås skolor, säger Satu Suonpää. – En finskspråkig förälder berättade senare att denne hade blivit rejält förvånad när barnet i familjen glatt hälsade på ett främmande barn i matbutiken. Barnet hade nämligen svarat på svenska. Förklaringen var att de hade träffats på lägret och blivit vänner över språkgränserna. – Tvåspråkigheten är en rikedom och det är skolans uppgift att förvalta den, säger Suonpää. text och foto: benjamin lundin


10

27.9.2018 • Nr 15

kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

Kulhålen finns kvar – Håll dig i ledet eller så skjuter vi! Jag har alltid läst mycket, och i år har jag slukat allt jag kommit över om året 1918 i Finland. Det är dyster läsning, och jag lyfter på min simpla arbetarhatt åt våra finlandssvenska författare som Kjell Westö och inte minst Ekenäslektorn Sture Lindholm som vågat öppna massgravarna från inbördeskriget. ”Spöken försvinner först när man tittar dem rakt i ögonen” är ett av Väinö Linnas bevingade uttryck. Den grymhet som kriget medförde med röd terror, och de vita segrarnas massavrättningar och fångläger är en svart och allt för illa dold epok i vår historia. Hundra år är inte mera än tre generationer tillbaka i tiden, och de fysiska geografiska platserna för blodbaden finns ju fortfarande kvar. Kulhålen i de gamla stenväggarna i Tammerfors, där jag många gånger strövat på nattliga eskapader mellan musikpubarna under mina fackliga verksamhetsår, har fått sin förklaring. De kan vara från kulsprutan som sköttes av hamnarbetaren Vilen och den ryske matrosen Kurdsoff, eller från jägarpremiärlöjtnant Melins kompanis språngmarsch genom staden till Näsilinna. Det polariserade hatet i vår unga, då nyfödda nation är skrämmande. T.ex. kvinnor i byxor som misstänktes tillhöra kvinnokompanier i röda gardet avrättades utan pardon och rättegång av de vita segrarna. Då det finns tillräckligt stora klyftor i ett samhälle, så föreligger alltid risken att hatets våndor rullar ner för branten för att begravas av svart jord och aska. Min salig gymnasierektor, som jag hade ett gott förhållande till, sade alltid: ”Demokrati är inget fullständigt system, men det bästa vi ändå någonsin haft.” Han var historiker och en sann och påläst, rakryggad humanist. Vasabladets tidigare chefredaktör Dennis Rundt har i en tredelad artikelserie i nämnda tidning i år i augusti konstaterat att kampen för demokrati har tacklat av, och ersatts av en medveten och omedveten manipulation av makthavarna.

Då det finns tillräckligt stora klyftor i ett samhälle, så föreligger alltid risken att hatets våndor rullar ner för branten för att begravas av svart jord och aska. Min salig gymnasierektor, som jag hade ett gott förhållande till, sade alltid: ”Demokrati är inget fullständigt system, men det bästa vi ändå någonsin haft.” Sedan 1990-talets depression har funderingar kring politik och demokrati trängts undan av föreställningen om att vi måste undvika konflikter som kan hota vår trygghet, säkerhet och medborgerliga lycka. Konflikter hotar samhällslugnet i en tid då statens nedskärningar många gånger åstadkommer osäkerhet, förvirring och vilsenhet. Tysta ska vi bara följa den enda ”rätta” vägen. Nu har vi 2018. Få är de som sticker upp huvudet ovanför värnet, fastän brödköerna ringlar långa genom staden och utbildningarna beskärs. Social- och hälsovård görs till krass vinstmatematik för spekulanter och de som inga krämpor har. Vi håller oss bara stilla i ledet...

Move duglig metod för friska barn men kommunikationen bör förbättras Kommunikationen måste förbättras. Det behövs en nära dialog mellan hälsovården, eleverna och vårdnadshavare samt skolan rörande elevernas hälsotillstånd. Men överlag är elevernas Move-mätningar trygga, anser Utbildningsstyrelsen (UBS) som i snabb ordning har utrett olika frågor i anslutning till systemet. Är mätningarna verkligen genomtänkta och trygga? löd frågan, sedan en elev i åk 8 i grundskolan Tiistilän koulu i Esbo avled i samband med en skyttellöpning. Det handlar om en del av av Move-helheten. Nu fastslår UBS att skyttellöpningen är ett tryggt mätinstrument. Systemet är bra, men det finns problemområden vilka ringas in i utredningarna. Avsikten med Move-mätningarna för elever i årskurserna 5 och 8 inom den grundläggande utbildningen är att inspirera barn och unga att röra på sig och att samla information om deras fysiska funktionsförmåga som stöd för skolhälsovården. Systemet togs i bruk år 2016.

Kommuner tog paus Det tragiska dödsfallet till trots fortsätter skolornas Move-mätningar och tidtabellen för den riksomfattande informationsinsamlingen har förlängts till den 12 oktober 2018. Det är påkallat av att många kommuner fick kalla fötter och tog en paus i mätningarna. I Move mäts uthållighet och rörelseförmåga med skyttellöpning på 20 meter. Man mäter hur länge eleven kan ta sig fram i ett ökande tempo enligt ljudsignalerna som spelas upp. De första avstånden joggar man i lugnt tempo. Läraren meddelar att mätningen är avslutad då eleven inte längre kan hålla takten. Eleven kan också avbryta mätningen själv. Urho Kujala, professor i idrottsmedicin vid Jyväskylä universitet, har varit med om att utforma Move. Han försvarar bruket av

skyttellöpning. – Metoden ingår praktiskt taget i alla betydande testbatterier som internationellt används för att mäta skolelevers fysiska kondition, säger Kujala. I sammanhanget har också dryftats huruvida skyttellöpningen är för intensiv och krävande. – Denna löpning är inte mera intensiv än många bollsporter, säger Kujala. UBS ordnade den 21 september en presskonferens, där Kujala medverkade tillsammans med andra specialexperter.

Inga komplikationer Kujala omtalade att han har varit i e-postkontakt med utländska forskare i syfte att utreda huruvida det har konstaterats ”allvarliga komplikationer” i anslutning till just skyttellöpningen. – Svaret blev att det inte finns uppgifter om att skyttellöpning skulle ha framprovocerat plötsliga dödsfall, omtalade Kujala. Hans konklusion blir att det inte finns någon orsak att begränsa friska och symptomfria barns och ungas deltagande i gymnastik eller Move-mätningar. – Däremot borde barnen uppmuntras till motion som främjar hälsa och välbefinnande. Forskning visar att en god uthållighetskondition har ett samband med bättre inlärning, arbetsförmåga och lägre risk för kroniska sjukdomar. Utbildningsstyrelsen bad UKK-institutet, som inte varit med i att utarbeta Move-systemet, om en opartisk bedömning. Institutet anser att omständigheterna för mätningarna är trygga och att instruktionerna i lärarhandledningen är tillräckliga.

Sekretess inger bekymmer Men det finns gråzoner. Mätningarna är dugliga för friska barn och unga, men det finns också dolda sjukdomar och åkommor, vilka utgör en hälsorisk vid mätningen.

– Läraren borde få tillgång till elevens hälsouppgifter som är av betydelse med tanke på säkerheten då man idrottar. Det här förutsätter en nära dialog mellan hälsovården, eleverna och vårdnadshavare samt skolan, säger direktör Tommi Vasankari vid UKK-institutet. I utredningarna betonas alltså vikten av en fungerande informationsgång mellan hälsovården och skolan, men också mellan skolan och vårdnadshavarna. Här handlar om en gråzon, eftersom hälsouppgifter är sekretessbelagd information och kan inte överlämnas utan samtycke av den berörda.

Meddela om problem – Det är viktigt att skolorna ber vårdnadshavarna meddela om sådana hälsoaspekter hos eleven som kan ha en inverkan på att tryggt kunna utföra Move-mätningarna. Utbildningsanordnarna ska också se till att lärarna som utför mätningarna känner till anvisningarna om Move och följer dem, säger direktör Matti Lahtinen vid Utbildningsstyrelsen. Han inskärper att informationsgången i skolgemenskapen är viktig med tanke på elevernas trygghet. Tommi Vasankari efterlyser den samhällelig diskussion om sekretessbestämmelserna i situationer där t.ex. en vårdnadshavare vill hemlighålla hälsouppgifterna för minderåriga barn. Lagstiftningen om den grundläggande utbildningen möjliggör också att till exempel skolläkare eller -hälsovårdare överlämnar sekretessbelagd information till lärare även utan vårdnadshavarens eller elevens samtycke, då informationen är nödvändig med tanke på att kunna ordna ändamålsenlig undervisning. Hittills har cirka 100 000 elever deltagit i Move-mätningarna. c-e rusk

möten och kurser ○ ○ Höstmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening r.f. onsdag 10.10 kl 15.30 i Lappfjärd skola. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuds medlemmarna på mat och möjlighet att delta i ett skönt pass av träningsformen Garuda. Anmälningar till skolombuden senast 5.10, med tanke på maten. Välkomna! ○ ○ Korsholms svenska lärarförening r.f. håller stadgeenligt höstmöte den 23 oktober 2018 kl. 18 i Kvevlax lärcenter. Val av ordförande och tre styrelsemedlemmar samt suppleanter. Kari Nieminen berättar om regionföreningen. Anmälan till länken ni får av skolombuden! Välkomna! ○ ○ Kyrkslätts lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte fredag 26.10 klockan 16.30 på Villa Patrons i Porkala. Efter mötet bjuder föreningen på mat och bastu. För dem som önskar ordnas transport från Winellska skolan klockan 16, retur klockan 22 från Patrons. Meddela eventuell specialdiet och skjutsbehov i samaband med anmälan. Bindande anmälan senast 22.10 till maria.holmstrom@kirkkonummi. fi.


11

27.9.2018 • Nr 15

På flykt med elever TIU står för Teater i Undervisningen (Theatre in Education). Det är ingen slump att premiären ordnas just i denna skola, eftersom det handlar om en uppsättning som är inspirerad av Zacharias Topelius. Inspirerad av hans gärning och människosyn i allmänhet och hans berättelse Björken och stjärnan i synnerhet. Lina Teir är en mångsysslare inom konstens område. Musik, berättarkonst, drama och teater är bekanta områden för henne. Hon är också känd som en modig förkämpe för flyktingarnas rättigheter. Hon har också profilerat sig som en kritiker av regeringen Sipiläs linjedragningar rörande invandring. Lina Teir står som regissör och manusförfattare till uppsättningen Världen är så stor. Vårt samtal äger rum samma vecka, som premiären går av stapeln. Lina Teir medger att det känns spännande, även om de första informella föreställningarna har förlöpt väl. Wasa Teater WT står bakom produktionen och WT uppges vara den allra första institutionsteatern i vårt land som förverkligar ett TIU-projekt. Arbetssättet bygger på att publiken är medverkande, inte enbart åskådare.

Gränslöst drama Det finns ingen klart definierad gräns mellan skådespelare och publik i ett TIU-program. Genom att vara en del av berättelsen får eleverna möjlighet att uttrycka åsikter och känslor samt reflektera kring problematiken i TIU-programmet. Projektet görs som ett samarbete mellan Wasa Teater, Vasa övningsskola och forskarstuderande vid Åbo Akademi. TIU-programmet har skapats i samarbete med referensgrupper från Vasa övningsskola, medan forskarstuderande har följt elever genom processen. – Det handlar bl.a. om upplevelsebaserat lärande och spelifiering, säger Lina Teir. Spelifiering? Vad är det? Wikipedia omtalar att med spelifiering avses användandet av spelelement inom verksamheter som traditionellt inte hör samman med spelande, såsom just undervisning och utbildning. Lina Teir berättar att Wasa Teater tog kontakt med henne rörande en eventuell produktion, som skulle ta fasta på Zacharias Topelius gärning. I år firas ju 200-årsjubiléet med anledning av hans födelse. Alltså fördjupade sig Lina i To-

– Föreställningen är inte färdig! I själva verket blir den aldrig färdig! Lina Teir är mitt uppe i packningsbestyr men ger sig tid att berätta om produktionen Världen är så stor, som är ett ambulerande TIU-projekt. Urpremiären ägde rum i Zachariasskolan i Nykarleby den 14 september.

pelius och slogs av hur pass progressiv Topelius var som journalist, skriftställare, författare och historiker. – Jag fick fria händer och fängslades speciellt av sagan Björken och stjärnan. Jag slogs av hur aktuell den är än idag, berättar Lina. Sagan handlar om två barn som i krigstid blir bortförda till främmande land, men som efter många strapatser kommer lyckligt hem igen till mor och far i Finland. Syskonen förlitar sig på Guds vägvisning och minnesbilden av en stor björk på föräldrarnas gård. ”Och jag minns, sa flickan. Att om kvällarna lyser en stjärna där genom björkens löv.” Skådespelaren Nina Dahl-Tallgren. foto: wasa teater/linus

Dystopi från år 2015 I den aktuella föreställningen skriver vi år 2025. Samhällsutvecklingen har gått i en negativ riktning. Läget är eländigt. Finländska flyktingbarn har anlänt till ett nytt land på grund av den rådande situationen i hemlandet. Med sig har de sin ryggsäck, och saker de fick med sig i flykten. Pojken heter Lasse och flickan Rosa. De har varit ute i världen i många år, men fortfarande påminns de om bilderna hemifrån – björken, stjärnan, mamma och pappa. Precis som barnen i Björken och Stjärnan, får eleverna lämna det bekanta bakom sig och möta en ny värld där de måste lära sig att ta sig fram på egen hand. Föreställningen är interaktiv. Eleverna, alltså publiken, registreras och blir flyktingar. De möter Vakterna, Chefen och Volontären. – Publiken förväntas delta i fiktionen. Den här föreställningen ses inte utifrån utan upplevs inifrån. Alla som deltar påverkar förloppet, berättar Lina Teir. Scenariot låter onekligen utmanande, men här kommer det professionella kunnandet med i bilden. – I teamet har vi förberett oss för olika scenarion och strategier, försäkrar Lina Teir. Hennes egen grundutbildning som klass- och dramalärare har kommit väl till pass. Föreställningens bärande tema har en tydlig förankring till vår tid. Det nyligen förrättade riksdagsvalet i Sverige ger en fingervisning om hur invandringsfrågor och flyktingproblematiken delar folks åsikter. – Nu handlar det ju faktiskt om en framtid, där finländska barn måste fly sitt hemland, säger Lina

lindholm

Johan Aspelin med elever. foto: wasa teater/linus lindholm

Teir.

Alla reaktioner välkomna Föreställningens tematik handlar om att använda språket för att påverka och att göra din röst hörd och ta ställning. – Det som är relevant är de frågeställningar eleverna ställs inför i roll som flyktingar och det har inget att göra med politiska frågor, eftersom en flykting inte har någon makt över såna frågor. Det är mera konkreta frågor om vad var och en ska göra som flykting och medmänniska som kommer upp. – Då tar vi i föreställningen fasta på detta genom diskussioner och resonemang. Vi förmedlar inte politiska ställningstaganden i föreställningen. Men däremot tar vi ställning för barn och

människor. De får inte reduceras till siffror, säger Lina Teir. Hon inskärper att teamet inte vill veta av censur. Alla reaktioner och åsikter är välkomna. – Men yttrandefrihet och ansvar hör ihop, inskärper Lina Teir. Kort sagt handlar det inte om teater för en publik, utan om teater med en publik. Eftersom det inte handlar om en prinsessa som somnar i en buske eller trenne glada rövare från Kamomilla stad syftar Världen är så stor till att utgöra en del av en djupare process. Alltså tillhandahåller Wasa Teater ett studiematerial, som innehåller ett för- och efterarbete som sker i klassrummet med läraren. För- och efterarbetet kan laddas ner via Wasa Teaters hemsi-

da, liksom filmklipp som berättar om TIU som metod och där medverkande elever berättar om sina upplevelser. Målgrupp är elever från åk 4 och uppåt. Föreställningen kan spelas upp till gymnasiet och kan bokas till hela Svenskfinland. c-e rusk Fotnot: Topelius verk är ju också kända i finsk översättning. Begreppet Björken och stjärnan som en stark symbol för hemkomst är känt också på finska sidan. Detta exemplifieras t.ex. av att Eagles-slagdängan Hotel California bär det talande namnet Koivu ja Tähti i finsk tappning. Seppo Närhi spelade in sagda låt år 1975.


12

27.9.2018 • Nr 15

Skolans kung möter den “goda” fén Cheese har krönt sig själv till skolans kung och Pernilla och Måsse till skolans narrar och losers. Allt går bra ända tills den finurliga Toleransfén gör entré och utmanar Cheese med ett svårt uppdrag: Att vara snäll. Teater Taimines nya pjäs Skolans kung hade premiär den 20 september.

Cheese (Oskar Silén, de övriga rollerna spelas av CG Wentzel) är en hårding som genom en kort serie breakdancerörelser och några karateslag i luften samt genom att ständigt förlöjliga och mobba andra sprider skräckblandad beundran i skolkorridorerna. Måsse är pojken som gärna vill vara som Cheese, men som olyckligtvis har som hobby att dansa balett. Han försöker sig på att dansa breakdance, men får av Cheese höra att det mest liknar ”nå’n mommosjumppa”. Det dröjer inte länge förrän Måsse har sina danstrikåer nertryckta över ansiktet. Pernilla är en försiktig flicka som helst läser ur Det osynliga barnet tillsammans med sin mormor, vilket ju Cheese upplever som oerhört löjligt. Han rimmar ”Pernilla” med ”byxor som luktar illa”. Då dyker Toleransfén upp och styr och ställer med vissa fula knep så att Cheese blir tvungen att omvärdera sig själv. När det sedan kommer fram att han de facto endast behärskar sin ena korta serie breakdancerörelse och sina få karateslag är det bäddat för att hans position som kung hotas.

Fort ändrar också publiken uppfattning. Lyckligtvis är både Pernilla och Måsse av annat skrot och korn än Cheese så då vi lämnar pjäsens figurer finns det hopp om att allt löser sig till det bästa. Nämnas kan att premiärpubliken verkade uppskatta föreställningen.

Komplicerad värld Regissören Mikael Strömberg är en av teaterns skådespelare, men står inte på scenen i Skolans kung och har därför tid att prata en stund före premiären i Finno skola i Esbo, där elever från främst åk 1–6 satt i publiken. – Det är viktigt att barnen känner igen sig i våra pjäser, säger han. – De skall kunna läsa våra föreställningar så bra att det efteråt uppstår spontana diskussioner. – Berättelsen är viktigast och skådespelarna berättar den för barnen. Vi vill vara på barnens sida i vår ganska komplicerade värld, säger Strömberg. Pjäsen Skolans kung är skriven av Monica Vikström-Jokela, som är redaktör för de svenska barnprogrammen vid Yle och som nu

 CG Wentzel och Oskar Silén i Skolans kung. foto: tryggve rentola

samarbetar med teater Taimine för första gången. Skolans kung riktar sig till elever i åk 1–6 och speltiden är ca 40 minuter. Teater Taimine är en turnéteater för barn och ungdom som turnerar i daghem, lågstadier, högstadier och gymnasier. Teatern producerar endast nyskriven finlandssvensk dramatik och vill värna om de ungas perspektiv och verklighet. Taimine tar upp svåra ämnen, men på ett lättförståeligt och varför inte lättsamt sätt. tom ahlfors

Material för skolorna I det pedagogiska materialet som teater Taimine tagit fram finns olika övningar som kan göras i klassen. Materialet ger också förslag på ämnen som kan diskuteras innan klassen ser föreställningen och efteråt. Man kan exempelvis före teaterupplevelsen ta reda på vad ordet tolerans betyder och ställa sig frågan Är det viktigt att andra tycker att jag är cool? Efter föreställningen kan eleverna tillsammans med läraren diskutera om man känner igen sig på

något sätt i pjäsen. Varför månne Måsse vill vara vän med Cheese trots att denne bara bråkar med honom? Vad lär sig Cheese i pjäsen? Synnerligen viktiga frågor som presenteras i det pedagogiska materialet är frågan om alla människor är lika mycket värda och vad det är som gör att en människa blir sämre behandlad än någon annan.

han kunde komma in i salen och säga hej till gänget. Det gjorde han jättegärna och han fick stora applåder. Själv tänkte jag att det här ögonblicket kommer jag aldrig att lyckas toppa, det var bara för häftigt.”, antecknar Loo. Allt fler vill utomlands. Antalet studerande som beger sig från Finland utomlands för att avlägga en högre examen har vuxit snabbare än i många andra länder under 2013–2016, omtalas i OECD-rapporten Education at a Glance 2018. Trots att antalet studerande som beger sig utomlands för att studera har ökat kraftigt är deras andel av alla finländska högskolestuderanden dock endast fyra procent, vilket är något över OECD-genomsnittet (2 procent) och lika mycket som i t.ex. Sverige. T.ex. i Estland är andelen högskolestuderande som studerar utomlands åtta procent. Paus i projektpolkan. Undervis-

ningsminister Sanni Grahn-Laasonen är entusiastisk i sin kolumn i Opettaja nr 15/18. Rubriken är talande: Budgetmanglingen sprider ljus. I kolumnen finns ett löfte, som säkerligen sprider en viss glädje i lärar- och speciellt skolledarkretsar i grundskolan. Såväl OAJ som FSL har förmedlat önskemål om att stoppa den splittrade finansieringen, så att olika projekt följer på varandra. Satsa hellre på grundfinansieringen, har lärarfacken önskat. Nu lovar ministern att ”hankehumppa” (projektpolkan, Lärarens övers.) nedtonas. ”Lindring utlovas för den projektpolka, som har belastat grundskolan. Utbildningsstyrelsen förbereder en ny modell, där bidrag som riktas till skolorna sammanställs så att bidrag kan ansökas en gång i början av året”, antecknar Grahn-Laasonen.

tom ahlfors

bakbrädet Skolan behöver skyltfönster? Vi behöver ett upplevelsecenter, som presenterar den finländska utbildningen. Ärendet bör utredas i anslutning till att man grubblar på ett supermuseum i Helsingfors. Det är Pilvi Torsti, socialdemokratisk riksdagsledamot, som står bakom dessa tankar. – Den finländska utbildningen är känd runt om i världen. Vi kan skapa en helhet, Finnish education experience centre, som kunde fungera som dragplåster för utomstående och även som betjäna utvecklandet av utbildningen, säger Torsti. Centret kunde fungera som skyltfönster för den finländska ut-

bildningen. Gärna så att centret kunde sammankopplas till ett durabelt arkitektur och designmuseum i Helsingfors. Lillkung gillar Tvillingdetektiverna. Sören Lillkung (bilden), ny vd för Svenska kulturfonden, avslöjade sina läsvanor, då han öppnade ett Pisa-seminarium den 10 september. I likhet med så många andra känner han bekymmer för pojkarnas allt sämre läsförståelse, som har en naturlig koppling till att pojkarna faktiskt läser mindre än tidigare. – Som pojke älskade jag Sivar Ahlruds bokserie om tvillingdetektiverna Klas och Göran. Och förstås deras kusin Hubert. Nyligen märkte jag att mitt skrivande alltjämt påverkas av Sivar Ahlrud,

omtalade Sören Lillkung. Lärarens bägge redaktörer känner stor sympati för Lillkungs fäbless för dessa äventyrsböcker. Sivar Ahlrud var för övrigt en pseudonym för duon Ivar Ahlstedt och Sid Roland Rommerud. Holm hoppade in. Ann-Sofi Loo var en av föreläsarna, då Regionförvaltningsverket i början av hösten ordnade en kurs om särskilt begåvade elever. Hon delar med dig av en speciell händelse i samband med detta i en bloggtext. En av föreläsarna ville exemplifiera detta med medfödd kontra inövad talang och använde svenska höjdhopparen Stefan Holm, OS-guldmedaljör i Aten 2004, som exempel på en stor begåvning inom idrottsvärlden. ”Döm om vår förvåning då vi under vår paus hittar honom sittande i hotellobbyn utanför föreläsningssalen. Jag kunde inte låta tillfället passera utan frågade om


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.