Läraren 12 2020

Page 1

kolumnen Från och med då hade hon alltid en egen deadline. Den var tajt. Ю  r sidan 10

27.8.2020 • Nr 12 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

New kid in town

En känsla av lättnad! Så beskriver Ville Arponen hur han kände det då han skulle börja jobba efter studierna; höga förväntningar inför äventyret med klass 4D i Winellska skolan i Kyrkslätt.

Lägerskolor i Pedersöre, men inte på andra håll i Ö:botten Ю  r sidan 9

Ю  r läs mera på mittuppslaget

Framtiden är oviss Den coronavåg som omger oss kräver respekt. De anvisningar vi fått kring till exempel handhygien, avstånd och munskydd måste absolut följas. Vi kan bli tvungna att övergå till distansundervisning även under denna våg, vi måste leva med det INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю  r sidan 3

Permitteringar förvånar I Lappträsk permitteras lärarna denna höst, vilket förvånar och irriterar rektor Ann-Mari Koivula och klasslärare Peter Kähärä i Kapellby skola. Ю  r sidorna 4–5

På Ville Arponens arbetsplats tilldelas varje ny lärare en mentor som ger råd om praktiska angelägenheter. Dessutom fungerar ett årskursteam som stöd. foto: tom ahlfors


2

27.8.2020 • Nr 12

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Stor börda på klena axlar 65 kommuner har fattat beslut om att permittera sin undervisningspersonal. Siffran kan komma att stiga ytterligare då samarbetsförhandlingar pågår i en handfull kommuner. Redan före ordet corona riktigt fanns i vår vokabulär talades det om kommunkris och till exempel kommunarbetsgivarnas Markku Jalonen sade att läget historiskt sett aldrig varit så dåligt. Så slog pandemin till och illa blev ännu sämre. För många kommuner blev coronan det som fick bägaren att rinna över och resulterade rätt omgående i samarbetsförhandlingar på många håll. Och det är ett gissel som vi kommer att få se mer av. Kommunförbundet uppskattar att kommunekonomin försämras med 1,7 miljarder euro nästa år. På kommunfältet har man visserligen tagit som vana att alltid beklaga sig över brist på pengar, men den här gången är ropen på hjälp från statsmakten högre än på länge. Och visst har staten också kommit till kommunernas undsättning. Beträffande de så kallade coronastöden för utbildningssektorn har Undervisnings- och kulturministeriet med minister Li Andersson i spetsen gjort en välkommen markering. Kommuner som permitterar sin personal tvingas betala tillbaka beviljat stöd.

På grund av coronapandemin lever vi i ett slags undantagstillstånd för tillfället. Men krisen har påvisat behovet av strukturella förändringar på kommunfältet. Det mest uppenbara, men också sorglustiga, exemplet är den omtalade social- och hälsovårdsreformen som stötts och blötts utan att man kommit till skott. Allt medan kommunernas ekonomi har urholkats. Kommunernas lagstadgade uppgifter har skjutit i höjden. Vilka uppgifter skall en kommun sköta? Hur många kommuner skall vi ha? Behövs bredare axlar och större muskler? Det finns vid sidan av Sote-reformen frågor som är politiskt eldfängda och svåra att driva igenom. Ett av de största orosmomenten just nu är ändå att coronakrisen har förvärrat sysselsättningsläget. I juli låg sysselsättningsgraden på 73,7 procent. Regeringens målsättning är att nå en sysselsättning på 75 procent. Finlands Näringsliv EK hävdar för sin del att vi behöver en sysselsättningsgrad på 78 procent för att kunna upprätthålla välfärdssamhället. En procentenhet högre sysselsättning innebär ungefär en miljard i statsbudgeten. Men tanke på kommunernas ekonomiska kräftgång är med andra ord sysselsättningsläget helt avgörande i framtiden.

För många kommuner blev coronan det som fick bägaren att rinna över och resulterade rätt omgående i samarbetsförhandlingar på många håll.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Nya medlemmar, se hit! I samband med skolstart har vi alltid glädjen att hälsa många nya medlemmar välkomna med i förbundet! Vi på FSL:s kansli hoppas att du ska känna dig hemma hos oss. FSL är en viktig aktör inom det svenskspråkiga utbildningsfältet och vi upprätthåller våra runt 5000 medlemmars yrkesstatus och jobbar för en lön som motsvarar nivån av utbildning, kompetens och arbetsinsats. Bra att veta Som FSL-medlem har du en rese- och olyckfallsförsäkring i bolaget Turva. Ditt medlemskort är också ditt försäkringskort.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

På vår webbsida har vi samlat information om alla dina medlemsförmåner, missa till exempel inte erbjudandet om en gratis

bok, vilket går ut 31.8! www.fsl.fi/medlem/ medlemsfoermaner Följ oss på sociala medier för att få en daglig dos facklig information i ditt flöde. Ungefär en gång i månaden skickar vi ett nyhetsbrev till din mejl också. Din medlemsavgift Dubbelkolla gärna att medlemsavgiften dras av från din lön. Avgiften är 1,1 procent av bruttolönen och ska synas på lönespecifikationen. Studerandemedlem? Våra studerandemedlemmar är också försäkrade via förbundet. Mer information om till exempel din möjlighet att skriva in dig i A-kassan till ett mycket förmånligt pris, hittar du på vår webbsida.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!


3

27.8.2020 • Nr 12

ordförord inger damlin Förbundsordförande

När samhället gungar står skolan för trygghet

 Under en tvåårsperiod representerar Linda Felixson FSL i OAJ:s styrelse.

Linda Felixson FSL:s röst i OAJ:s styrelse Linda Felixson är FSL:s representant i lärarfacket OAJ:s styrelse. Det klarnade då OAJ:s fullmäktige valde ny styrelse för följande tvåårsperiod. Felixson tar över efter Inger Damlin. – Det känns jättebra. Det är roligt att ha fått förtroende att sköta det här uppdraget. Jag ser fram emot att lära mig nytt. Det är alltid bra med nya utmaningar, säger Felixson. Hur ser du på uppdraget? – Efter våren har vi lärt oss att vi inte vet hur framtiden ser ut. Viktigt är nu att vi hänger med i utvecklingen. Jag hoppas att få jobba med att utveckla organisationen, både vad gäller OAJ men också FSL. Hur möter vi de krav på snabb information och förnyelse som finns? I fackförbunden är beslutsgången ganska långsam

medan tempot i världen i världen ökar. Vi måste våga tänka nytt. Hur borde lärarfacket ta sig an den föränderliga världen? – Vi måste bli bättre på att påverka. Och då uttryckligen att påverka besluten före de fattas. Att vi inte bara kommer in och gnäller i efterhand. Jag vill inte vara den där gnällaren. Vi skall vara en trovärdig samarbetspart. Hur ser du på FSL:s roll i OAJ? – FSL är en del av YSI (de allmänbildande lärarna) och där har vi en viktig roll. Där kan vi föra fram våra ärenden. Och om vi har YSI-gruppen med oss så har vi också en stor tyngd i OAJ:s styrelse. Den vägen får vi FSL:s röst hörd. Så det gäller ta en aktiv roll både i YSI och i styrelsen. Jag upplever att man inom OAJ ser FSL som en trovärdig röst. – Och jag brukar inte ha svårt

Linda Felixson ○ 39 år, bosatt i Vasa. ○ Utbildad klasslärare. ○ Huvudförtroendeman i Korsholm. ○ Vice rektor i Smedsby-Böle skola. ○ Varit aktiv fackligt både lokalt och regionalt. ○ Vice ordförande i FSL:s styrelse.

att få min röst hörd, skrattar Linda Felixson. FSL besitter en plats i OAJ:s styrelse. Sebastian Lindqvist från Borgå är Lindas suppleant. Totalt består styrelsen av 20 personer. text och foto: mattias fagerholm

”Det här ser ut som en stor operationssal” Munskydd och handsprit. Där de två viktigaste komponenterna när OAJ coronan till trots samlades till fullmäktigemöte i Helsingfors. Det här ser ut som en stor operationssal, konstaterade arbetsminister Tuula Haatainen då hon framförde statsmaktens hälsning på mötet. OAJ:s fullmäktige samlades till vårmöte 17–19.8. Ja, vårmöte trots att vi stavar augusti. I maj gick nämligen mötet i stöpet på grund av coronapandemin. Och det var med darr på ribban som mötet kunde arrangeras nu då en andra våg nu då en andra våg av epidemin knackar på dörren. Samtliga 150 fullmäktigeledamöter

hade ändå försetts med munskydd och handsprit samt spridits ut så mycket som möjligt i mötessalen. Tuula Haatainen framförde ett tack till lärarna i kampen mot Covid 19. Hon konstaterade att den autonoma ställning och höga utbildningsnivå som lärarna har i Finland var en av nyckelfaktorerna till att utbildningsväsendet hanterade den första virusvågen så väl. – Ett oerhört ansvar lades på er. Här gav lärarna prov på sin yrkeskunskap, sade Haatainen. OAJ:s ordförande Olli Luukainen betonade när han öppnade mötet att det nu är dags att kartlägga och korrigera de konskapshål som uppstått under perioden av

distansundervisning. Luukkainen uttryckte därför sitt missnöje med att 22 kommuner trots det permitterade sina lärare vid läsårsstarten. I skrivande stund har OAJ listat 65 kommuner som tar till olika åtgärder visavi personalen.

Ny FSL-bemanning – Kimmo in Kimmo Mattsson från Åland blir ordinarie fullmäktigemedlem. Han träder in från suppleantplats i och med att Inger Damlin valts till FSL:s ordförande. FSL besitter 7 platser i OAJ:s fullmäktige. Anna Renfors, modersmålslärare från Tammerfors, valdes till ordförande för OAJ:s fullmäktige. mattias fagerholm

En morgon i augusti besökte jag Tegengrenskolan i Vörå, skolan där jag som nyutexaminerad lärare fick mitt första jobb. Tegengren och Koskeby skola har byggts samman till en skolhelhet. Kommunen har satsat och förstått vikten av frisk skola och stimulerande lärmiljöer. Jag möttes av en fräsch nybyggd skola som andades nutid. En skola med iver och förväntan inför ett nytt läsår fyllt med lärande. En skola där lugnet omfamnar. Det lugn som samhället behöver just nu, som eleverna behöver – som vi lärare och rektorer behöver i en tid av coronaovisshet. Vi kan inte förbise barns och ungdomars mående i den situation vi lever i. Lärare och rektorer ser hur viktig närundervisningen är just nu. Interaktionen mellan elever och lärare, trygga rutiner i vardagen och fina kompisrelationer ger den trygghet och de ramar som barn och unga behöver för att kunna uppleva glädjen i lärandet. Erfarenheterna från specialarrangemangen i våras visar vikten av skolan som institution i samhället, den plats där man lär sig och får stöd. Den coronavåg som omger oss kräver respekt. De anvisningar vi fått kring till exempel handhygien, avstånd och munskydd måste absolut följas. Vi kan bli tvungna att övergå till distansundervisning även under denna våg, vi måste leva med det. Men vi måste också våga se vilka konsekvenserna av ett nerstängt samhälle blir och modigt satsa på barn och ungdomar. Ett ökat antal barnskyddsärenden, omhändertagningar och fall av ungdomsbrottslighet är produkten av ett otryggt samhälle. Det kostar och det sätter spår.

Ett ökat antal barnskyddsärenden, omhändertagningar och fall av ungdomsbrottslighet är produkten av ett otryggt samhälle. Det kostar och det sätter spår.

I pressen uppviglas vi till en osund oro med tankar kring hur det i värsta fall kan bli. Tryggheten för lärare och rektorer är nu närundervisningen och det faktum att beslut om specialarrangemang i skola eller klass inte kan fattas lättvindigt utan kräver att situationen är tillräckligt allvarlig. Speciarrangemang är ingen förebyggande åtgärd som kan vidtas utifall att. Myndigheter måste våga vara tillräckligt tydliga med anvisningar då samhället är i gungning. Trafikljustänk kring coronaläget kunde med fördel tas i bruk för att ge omgivningen den exakta information som behövs, skapa trygghet i skolvärlden och därmed i samhället. Då lärarna och rektorerna känner sig trygga och lugna kan de förmedla det lugn som dagens barn och ungdomar behöver. Låt oss ta ett steg i taget, låt oss visa respekt och förståelse – det ska höstterminen 2020 handla om.


4

27.8.2020 • Nr 12

Samarbetsförhandlingarna duggar tätt i Svenskfinland Coronapandemin sätter sina spår i den kommunala ekonomin. Enligt Kommunförbundets prognos kommer kommunernas ekonomi att försämras med totalt 1,7 miljarder euro under år 2021. De kärva tiderna har redan gjort sig påminda i de tvåspråkiga kommunerna. Läraren har gjort en kartläggning över läget i Svenskfinland. Den ger vid handen att få lärare inom den grundläggande utbildningen tillsvidare har drabbats av permitteringar. För lärarna inom småbarnspedagogik är läget kärvare. Österbotten Karleby: Lärarna inom småbarnspedagogik och assistenter permitterade på våren. Kronoby: Samarbetsförhandlingarna avslutade, inga åtgärder. Pedersöre: Hela personalen (förutom lärarna) permitterade 1 vecka. Jakobstad: Permitteringar 1-2 veckor för lärare inom småbarnspedagogik. Nykarleby: Inga samarbetsförhandlingar men arbetsgivaren uppmanar att ledigt på egen bekostnad. Korsholm: Lärare inom småbarnspedagogik permitterade i 1–3 dagar. Vasa: Samarbetsförhandlingar pågår, resultatet ännu oklart. Malax: Samarbetsförhandlingar inleds 8.9. Berör troligen lärare i medborgarinstitut och småbarnspedagogik Kristinestad: Samarbetsförhandlingarna ledde inte till några åtgärder. Närpes: Inga samarbetsförhandlingar 2020.

Nyland Esbo: Inga samarbetsförhandlingar 2020. Helsingfors: Inga samarbetsförhandlingar 2020. Sibbo: Inga samarbetsförhandlingar 2020. Grankulla: Inga samarbetsförhandlingar 2020. Däremot finns ett sparkrav på 900.000 år 2021 för utbildningens del. Kyrkslätt: Samarbetsförhandlingarna avslutade utan åtgärder. Däremot är sparåtgärderna omfattande. Lovisa: Samarbetsförhandlingar pågår. Raseborg: Samarbetsförhandlingarna avslutade. Inga åtgärder.

Åboland Kimitoön: De avslutade förhandlingarna medförde inga åtgärder. De pågående förhandlingarna hänför sig till en strukturutredning kommunens servicenät. Pargas: Samarbetsförhandlingarna avslutade utan åtgärder. Åbo: Inga samarbetsförhandlingar 2020.

 Ann-Mari Koivula, rektor och förtroendeman Peter Kähärä, klasslärare i Kållby skola i Lappträsk har lätt för att hålla sig för skratt då det blir tal om lärarpermitteringarna i kommunen.

Lappträsk permitterar sina lärare Coronapandemin slår hårt mot kommunekonomin. I Lappträsk i Östnyland permitteras hela kommunens personal, även lärarna. Inbesparingen är ändå rätt blygsam och många magra år är att vänta. Ingen kommun vill permittera sin personal, säger kommundirektören.

I

nte är det bra. Det är aldrig bra att permittera lärare som har ett stort ansvar. Och nu har vi p.g.a. coronan rekommendationer att man inte skall blanda undervisningsgrupper. Det gör situationen ännu mer utmanande, säger Ann-Mari Koivula. Koivula är rektor för Kapellby skola, som är kommunens enda svenskspråkiga skola. Skolan rymmer 65 elever inklusive förskolan. På finskt håll finns två skolor.

tera personalen men glad över att det är en rätt kort tid. Jag vet att det här inte är lätt, säger kommundirektör Tiina Heikka. Inbesparingen man gör genom permitteringen är rätt blygsam medger Heikka. Det rör sig om ca 70–80 000 euro. Är det då värt att permittera? – Alla förstår att det här är något vi måste göra. Vi har ingen annan möjlighet, säger Heikka. Ingen kommun permitterar för skojs skull.

Coronan tog knäcken på ekonomi

Lappträsk har beviljats så kallat statligt coronastöd. Lite smolk i Lappträskbägaren är att man från Undervisningsministeriet har signalerat att stödet kan strypas för de kommuner som tar till permitteringsvapnet, att beviljat stöd måste betalas tillbaka. Vad det innebär för Lappträsk är ännu oklart. – Vi vet inte ännu hur mycket pengar det gäller, säger Heikka. Enligt kommundirektören är det inte omöjligt att permitteringsbeslutet kan komma att omvärderas i och med att det får konsekvenser med tanke på coronastödet.

Lappträsk med sina ca 2600 invånare har haft en knackig ekonomi men coronapandemin fick slutligen kommunen på knä. Lappträsk klassas som en kriskommun av Finansministeriet. Underskottet ligger på cirka 3 miljoner euro. Vårens samarbetsförhandlingar resulterade i att hela personalen permitteras i två veckor. Lärarna kommer lite lindrigare undan, för deras del är det en veckas permittering i september som gäller. – Jag är ledsen över att vi måste permit-

Statsbidraget torkar in

För Kapelby skolas del kommer permitteringarna sannolikt ändå att genomföras med start den 3.9.

Lappa luckor? Inför skolstarten talades det mycket om att det nu är dags att lappa de eventuella kunskapsluckor som uppstod under vårens period av distansundervisning. – Med tanke på det rimmar nog permitteringarna illa, säger Peter Kähärä som är klasslärare i Kapellby skola men också förtroendeman i kommunen. – Nog finns det luckor att lappa, säger Ann-Mari Koivula. Hur lappar man kunskapsluckor när lärarna är permitterade? – Säg det. Det är nog en svår ekvation, säger Kouvula Hur ser ni på framtiden? – Man ser tyvärr inget mål. Skulle man veta att allt är över i mars nästa år så skulle det vara lättare. Men så är det inte, säger Peter Kähärä. – Jag hoppas att vi inte behöver permittera igen men jag tror nog att vi måste göra förändringar i serviceproduktionen och då måste vi samarbetsförhandla, säger Tiina Heikka. – Man ser nog inget ljus i tunneln, säger Ann-Mari Koivula. text och foto: mattias fagerholm


5

27.8.2020 • Nr 12

Jakobstad e Samarbetsförhandlingar avslutade.

"Oroar mig nog för att det blir samarbetsförhandlingar på nytt eftersom ekonomin är trängd i staden."

Hur är läget angående samarbetsförhandlingar i din kommun/utbildningsanordnare just nu? 15% Samarbetsförhandlingar är eventuellt på kommande.

53% Samarbetsför­ handlingar avslutade.

12% Samarbetsför­ handlingar pågår.

Vörå e Samarbetsförhandlingar avslutade. e Samarbetsförhandlingar är eventuellt på kommande.

"Klara besked från stats­ makten vore till fördel nu."

38% Inga samar­ betsförhandlingar aktuella i år.

Vasa e Samarbetsförhandlingar pågår.

"Vasa avslutade i maj vårens samarbetsförhandlingar då det beslöts att inte permittera lärare, men i juni inleddes nya förhandlingar."

Om förhandlingarna är avslutade, vilket var resultatet av förhandlingarna? 18% Permitteringar. 62% Inga åtgärder. 3% Uppsägningar.

Kristinestad e Samarbetsförhandlingar avslutade.

"För tillfället är det lugnt men eventuellt kan samarbetsförhandlingar igen bli aktuella om kommunens ekonomi försämras."

24% Andra åtgärder med personal­ konsekvenser.

Lovisa Lojo e Samarbetsförhandlingar avslutade.

"Inbesparingsobjekt sökes med ljus och lykta och som följd av detta ligger timresursen på en rätt låg nivå"

Åland e Samarbetsförhandlingar avslutade.

"Vi kunde avstyra permitteringar."

Grankulla e Inga samarbetsförhandlingar *aktuella i år.

"… år 2021 ser mycket dystrare ut och sparkraven är uttalade."

e Samarbetsförhandlingar avslutade. e Samarbetsförhandlingar pågår. e Samarbetsförhandlingar är eventuellt på kommande.

"Läget i Lovisa är ytterst pressat så vi kommer att vara tvungna att spara på många olika plan. Nu just så gås det hårt åt timresursen."


6

27.8.2020 • Nr 12

Jag träffade Ville Arponen under sommaren då han i sitt sommarjobb som försäljare på Alko kunde rekommendera en utsökt Crémant, som visade sig passa ypperligt till snittarna inför sommarens första kräftskiva. Han berättade att han jobbar fram till den sista juli och övergår därefter till sitt första fasta lärarjobb, i Winellska skolan i Kyrkslätt. Där möts vi nu, en vecka efter att skolan har börjat.

Äntligen börjar ävent

V

eckoslutet innan jobbet skulle börja upplevde Ville mera spänning än nervositet, berättar han där vi sitter i hans klassrum för 4D med nitton elever. – Jag upplevde mera en känsla av lättnad; äntligen får jag börja jobba, nu börjar äventyret! Skolan började i mitten av augusti. Eleverna hade varit borta länge, sedan mars, också om skolan återupptog närundervisningen ett par veckor i maj. – Eleverna var nog taggade och såg fram emot att börja med vanlig skolgång igen och få träffa sina kompisar. – Jag träffade mina blivande elever en kort stund på våren och nu är det roligt att få ansikten på sina elever och lära känna dem. Man lär känna eleverna i den egna klassen ganska bra rätt fort och kan se vilka som jobbar bra ihop och vem som behöver mera stöd. Är det här något som lärarutbildningen

ger en grund för? – Till en viss del, men mest är det ju erfarenheten av det man gjort tidigare. Jag har vikarierat en hel del vid sidan av studierna. Det finns nog mycket praktik under lärarutbildningen också men det är ändå en ganska liten del av allt.

Mentor och årskursteam De två första veckorna planerade Ville sin undervisning och kollade vilka läroböcker eleverna skulle använda. Ensam behövde han inte vara, alla nya lärare i Winellska skolan har tilldelats en mentor. Det finns också en handbok för skolan som tar upp vad var och en bör känna till gällande praktiska saker. – I boken finns information från fostrande samtal till hur e-posten fungerar. I skolan fungerar också årskursteam som är ett stort stöd, upplever Ville Arponen. – Det stödet är mera konkret och kan handla om hur undervisningen planeras.

Denna samplanering sker en gång i veckan, men också på rasterna kan vi diskutera enskilda frågor. Mentorn i skolan hjälper med de praktiska frågorna och i årskursteamet ligger fokus för det mesta på att planera undervisningen. De mera djupsinniga känslomässiga funderingarna som lärarjobbet kan ge upphov till kräver måhända ett annat slag av mentorskap. – Det finns ett mentorskapsprogram som Kohur (Komepetensutveckling inom huvudstadsregionens svenska utbildningsväsen) ordnar. Det skulle jag vilja ta del av. – Trots kollegerna är man rätt ensam i det här jobbet. Det vore bra att få diskutera erfarenheter och få veta att man inte är ensam om bekymmer. Hur detta mentorskap ter sig under rådande coronasituation är tills vidare oklart.

Saknar det fackliga studielivet En kollega knackar på dörren och ger en

mobiltelefon till Ville, den så kallade årskurstelefonen. – Vi har en arbetstelefon per årskurs, vi är fyra lärare som delar på den. Idag har jag lovat sköta den. Min egen mobiltelefon använder jag inte i jobbet. Ville Arponen må vara nyutexaminerad pedagogie magister, men hans fackliga erfarenhet är ändå diger. Han var en av de tre första studerande som fick en ordinarie plats i FSL:s fullmäktige. Som färdigt utbildad sitter han dock inte längre på en av studerandeföreningen FSLF:s fullmäktigeplatser, utan en suppleant tar hans plats. Själv har Ville bytt förening och är nu inskriven i Kyrkslätts svenska lärarförening. – Jag kommer att sakna det fackligt studiesociala som FSLF har satsat stort på de senaste åren! Jag hoppas att det arbete vi gjort kommer att synas i medlemsstatistiken och engagemanget. Inom facket har det pratats mycket om vikten av att kunna begränsa sitt arbete, precis så som Ville gör. Det är lätt hänt att


7

27.8.2020 • Nr 12

Ville Arponen gillar att börja jobba, men han saknar studielivets fackliga bit. Han var en av de första lärarstuderande som fick en ordniarie plats i FSL:s fullmäktige.

Mera struktur i mentorskapet I Sverige har Skolverket strikt stipulerat hur introduktionen av nya lärare skall ske. I Finland förekommer några allmänna skrivningar i Arbetarskyddslagen, men det finns inget specifikt för nya lärare. FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström ser behovet av en grundlig introduktion.

 Förbundsekreterare Jan-Mikael Wikström förespråkar ett mentorskap i våra skolor.

tyret! jobbet slukar en stor del av dygnet annars. Han ger exempelvis inte ut sitt privata telefonnummer till sina elevers vårdnadshavare. – Jag vill inte ta med mig jobbet hem. Jag vet att det är svårt att sätta gränser för sitt jobbande, men jag försöker att göra så. Wilma-appen har Ville inte ens laddat ner i sin privata telefon. – Jag vill inte se notifikationerna då meddelanden kommer. Jag vet av erfarenhet att jag annars öppnar alla meddelanden som kommer. Frånvaroanmälningar och dylikt ser Ville i Wilma eller som meddelande i telefonen då han kommer på jobb på morgonen. – Och är någon borta utan att något meddelande kommit måste jag sedan ta kontakt med hemmet.

Viktig föräldrakontakt Kontakten till elevernas föräldrar är inget som tas upp i utbildningen i någon större utsträckning och många nya lärare upp-

Under årens lopp har flera motioner inkommit till FSL:s fullmäktige gällande nyanställda lärares introduktion. Senast var det Korsholms svenska lärarförening som våren 2019 yrkade på att förbundet måtte utreda hurdana program och metoder som finns för introduktion till yrket i Svenskfinland och att synliggöra behovet av mentorer för arbetsgivarna samt ge lärarföreningarna vägkost att sluta lokala avtal. Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström anser att det finns ett behov av en möjlighet för nyanställda lärare att diskutera och få stöd av en mentor. – Det gäller kanske inte främst innehållet i undervisningen utan snarare frågor som gäller välbefinnandet i lärarjobbet. – Nyanställda lärare kan till exempel behöva stöd för att kunna begränsa sin arbetsmängd eller hjälp med en stökig klass. – Vi borde utveckla det här slaget av mentorskap i Finland. Det är inte ovanligt att unga lärare bara efter ett par år i arbetslivet är helt slutkörda.

Vi borde utveckla det här slaget av mentorskap i Finland. Det är inte ovanligt att unga lärare bara efter ett par år i arbetslivet är helt slutkörda. JAN-MIKAEL WIKSTRÖM Förbundssekreterare, FSL

Ett strukturerat mentorskap kostar självfallet pengar, säger Wikström. – Men det kostar också att en utbildad lärare inte kan fortsätta jobba för att han eller hon är slutkörd och gått in i väggen. Wikström talar om en modell där de yngre lärarna och de äldre lärarna möts i ett

mentorskap. Och inte bara de yngre, mentorskap kan behövas också för en lärare som redan jobbat en tid. – Det finns ju lärare som mot slutet av sin karriär inte skulle orka undervisa så mycket som deras undervisningsskyldighet förutsätter och det finns de yngre lärarna som löper risk att bli slutkörda. Det här är en ”match made in heaven” säger Wikström. – Mot slutet av sin karriär kunde någon äldre lärare ha nedsatt undervisningsskyldighet liksom också de nyanställda, unga lärarna. Då kunde de under arbetstid ha möjlighet att diskutera frågor som dykt upp. – Mentorn kunde också följa med den yngre lärarens lektioner och diskutera dem efteråt. Det skulle vara ett slags kompanjonundervisning. Om detta kunde stipuleras i ett lokala avtal, säger Jan-Mikael Wikström.

tom ahlfors

lever den som besvärlig. Hur känner du inför föräldramöten? – Det är litet nervöst. Å andra sidan vet jag hur viktig föräldrakontakten är. Om samarbetet fungerar löper informationen mellan skola och hem bättre. Ville Arponen skrev faktiskt sin pro gradu-avhandling om vårdnadshavarnas delaktighet i barnets lärande. – Jag fick en djupare insyn i vårdnadshavarnas perspektiv på skolan och skolgången. Nu har terminen precis inletts efter en tung coronavår och den andra vågen av viruset knackar på dörren. I Winellska skolan har man förberett eleverna på en eventuell distansperiod. – Den värsta situationen skulle vara att skolan stänger nu då jag bara bekantat mig med mina elever en kort tid. Det är svårt att på distans undervisa elever som man inte känner, säger Ville Arponen. text och foto: tom ahlfors

 Ville Arponen har 19 elever i sin klass 4D i Winellska skolan i Kyrkslätt.


8

27.8.2020 • Nr 12

Aptit på matematik

Att skaka av matematiken stämpeln av tråkigt läroämne är ingen omöjlig ekvation, tvärtom. Det krävs bara en veckotimme i månaden för att väcka elevernas intresse. Det hävdar Sebastian Holsti. Han är den svenska rösten i projekt Mattehunger.  Matematikundervisningen är för bokcentrerad tycker Sebastian Holsti, klasslärare vid Finno skola och aktiv i programmet Mattehunger.

Bilden av matematik är en skäggig gammal gubbe i någon skrubb.

Det skall sägas direkt. I Finland är lärarna bra på att lära ut matematik. Vi har högpresterande elever och klarar oss alldeles utmärkt i internationell jämförelse. Men medaljen har också en baksida. – Det har visat sig att en ganska stor del av de som går ut ur grundskolan tycker väldigt illa om ämnet. Många är duktiga men har samtidigt utvecklat negativa känslor mot matematiken. Och det gäller inte bara de svaga eleverna utan också de högpresterande, säger Sebastian Holsti. Holsti är klasslärare vid Finno skola i Esbo och aktiv i ett projekt som går under namnet Mattehunger. Visionen är kort och gott att skapa ett positivt förhållningssätt till matematiken. – Vi är mig veterligen de enda i hela världen som enbart fokuserar på intresseutvecklingen och elevernas engagemang för ämnet, säger Holsti.

1216 lektioner – till vilken nytta? På Mattehunger vill man säkerställa att all den goda undervisning som ges också kommer till nytta, menar Holsti. I grundskolan har man minst 1216 lektioner matematik och det skall man inte låta rinna ut i sanden. – Teknologiindustrin påpekar hela tiden att det inte finns tillräckligt med arbetskraft i de matematiska branscherna. Här kan vi göra en insats.

– Vi vill att elever ska tycka att matte är den bästa lektionen. Ibland säger lärare då det är lite stökigt i klassen: Nu tar vi fram matteboken. Matematiken blir nästan som ett straff. Vi skulle gärna komma till det stadiet att alla säger: Yess, vi kollar matteläxan. Kanon!

En lektion i månaden för att väcka intresset Tusendollarsfrågan i sammanhanget blir då hur man skall väcka elevernas mattehunger. Ekvationen är inte svårlöst enligt Holsti. – Det räcker med att viga en lektion i månaden för intresseutvecklingen. Det innebär 5 procent av undervisningen. Det kunde man ägna åt öppen kollaborativ problemlösning. – Jämför med hur vi lär ut modersmål. Den stora bilden av hur vi lär ut matematik är jämförbart med att vi enbart skulle ha grammatik på modersmålstimmarna. Det blir väldigt tråkigt. Hur skall man då göra så att det inte är tråkigt? – Åtminstone ibland måste matematiken också väcka känslor. Man kan bland annat få eleverna engagerade genom att erbjuda påståenden som är motstridiga. Jag ställde exempelvis frågan: Vad är världens största siffra? Det blev grym debatt. Någon kom upp med ett enormt tal, en annan konstaterade att det är ett tal, inte en

siffra och en tredje hävdade att talet inte var fysiskt speciellt stort. Svaret är egentligen oväsentligt, utan det viktiga är att alla är engagerade. – Matematik borde i större utsträckning vara en delad konstruktion. Vem sitter inne med svaret? Är det läraren som måste ge det? Man borde undersöka mera. – Jag flaggar för en inkluderande undervisning. De uppgifter vi erbjuder är så kallade ”low ceiling high roof” uppgifter, dvs du har uppgifter som är enkla att gå in i och kan lösas av vem som helst men de erbjuder ett obegränsat utrymme att utvecklas matematiskt. – Poängen är att få igång alla. Se hur det funkar i ett normalt klassrum. Du har matematikboken och för de elever som kan stoffet i boken är det jättelätt men också jättetråkigt. Kan du det inte så kan du inte göra någonting med boken och det är också väldigt tråkigt. Varför har det blivit så att matematiken upplevs som tråkig? – Bilden av matematik är en skäggig gammal gubbe i någon skrubb. Det är rätt så osexigt. Vi är väldigt bokcentrerade i undervisningen. Lärarna är trygga med läroboken och upplever den som sitt främsta undervisningsmedel. Inget fel på det, det ger resultat men lektionerna ser rätt lika ut. Efter

1200 timmar har du kanske blivit lite uttråkad. – Vi har starkt inpräntat att matematik handlar om rätt och fel. Matematikboken blir någon form av kontrollredskap. Se hur andra läroämnen utvecklats i en utforskande riktning men matematikundervisningen ser precis likadan ut idag som när jag gick i skola. Vi är 7:e bäst i välden på matematik – behövs då mer mattehunger? – Vi behöver inte vara oroli-

ga över inlärningsresultaten. Vi är bevisligen bra på det. Men det är trist att det finns duktiga elever som inte tycker att de är så duktiga som de är, eller upplever obehag för ett ämne. – Ur ett samhällsperspektiv är det slöseri om vi är 7:e bäst i världen om det inte bär vidare efter skolan. Varför vara 7:e bäst och inte utnyttja det? text och foto: mattias fagerholm

Vad är Mattehunger? ○ Grundat av Laura Tuohilampi, som i sin doktorsavhandling konstaterar att våra elever är duktiga på matematik men många hyser agg mot ämnet. Tuohilampi menar att man kan få till stånd en stor förändring med en liten insats. Alla människor i världen kan bli mattehungriga om det serveras på rätt sätt. ○ Fyra personer jobbar med projektet. Sebastian Holsti ansvarar för den svenska verksamheten. Holsti är klasslärare vid Finno skola i Esbo. ○ Material och fortbildningar för lärare erbjuds. Från och med i höst kan man bli så kallad Mattehunger-skola. Då jobbar hela skolan med att öka engagemanget för matematik. ○ Målsättningen är inte att lära ut matematik utan att väcka intresset.


9

27.8.2020 • Nr 12

 I Pedersöreregionen finns ingen konstaterad spridning av covid-19. Därför är det fortfarande grönt ljus för lägerskolor i kommunen. Det meddelade kommunen förra veckan och det innebar att en klass i Ytteresse skola den här veckan kunde genomföra sin lägerskola. Det är positivt, säger Linda Molander-Finell, huvudförtroendeman och klasslärare i Ytteresse skola.

Fortfarande grönt ljus för lägerskolor i Pedersöre De flesta kommuner i Österbotten tillåter inte att lägerskolor ordnas under hösten. Men i Pedersöre är det – än så länge – grönt ljus. Läget kan ändras snabbt, säger skoldirektör Rolf Sundqvist. Förra veckan hördes ett litet jubel bland eleverna i en klass i Ytteresse skola. Då meddelade kommunens bildningsenhet att den planerade lägerskolan den här veckan kan genomföras. Ännu förra veckan var läget oklart. – Då tog jag kontakt med skoldirektören som återkom och meddelade att det var grönt ljus för klassen att åka på lägerskola. Huruvida en lägerskola kan ordnas ska inte lärarna avgöra utan riktlinjer behövs – och det fick vi nu, säger Linda Molander-Finell, klasslärare i Ytteresse skola och huvudförtroendeman i Pedersöre kommun. Utbildningsstyrelsen har tidigare rekommenderat att lägerskolor inte bör ordnas under hösten. Och merparten av kommunerna i Österbotten som Läraren har kontaktat har beslutat att lägga dem på is på grund av coronaviruspandemin. – Vi har beslutat att inga lägerskolor ordnas under hösten och ett nytt beslut tas senare för vårterminen. Lägerskolor behövs inte för att eleverna ska kunna genomföra sin grundläggande utbildning och kan därför inte just nu anses vara rätt sak att satsa på då flera av våra skolor bokat in sig till ställen där även andra skolor från andra re-

gioner kommer att vara samtidigt, säger Åsa Snickars, bildningsdirektör i Närpes. – Om smittskyddsläget är bättre i vår kan man säkert åka, men just nu känns det tryggast att eleverna är i sina skolor.

Tryggast stanna hemma Conny Vikars, rektor för Pörtom skola i Närpes, tycker kommunens beslut är bra. – Jag tycket det är bra att skjuta höstens lägerskolor på framtiden. Nu under hösten skulle vi ha åkt till ett ungdomscenter i Piispala där det normalt pågår 5–10 lägerskolor samtidigt. Det känns i nuläget inte vettigt att åka dit, säger han. Inte heller i Korsholm, Vörå eller Vasa ordnas några lägerskolor i höst. Men i Pedersöre har man gått in för en annorlunda linje. Skoldirektör Rolf Sundqvist berättar att han under hösten fört diskussioner med rektorerna och slutsatsen är att lägerskolor kan ordnas utifrån vissa kriterier. – Lägerskolorna ska bedömas från fall till fall och de kan ordnas om rekommendationerna kan följas. Lägerskolor får inte heller ordnas på annat håll än i närregionen och planerade lägerskolor till Lappland är nu förbjudna. Samtidigt måste föräldrarna också höras och om läget är osäkert måste de skjutas upp till ett senare tillfälle, förklarar Sundqvist.

Ingen övernattning Eftersom klassen i Ytteresse skulle på lägerskola till Karleby – ett avstånd på cirka 40 kilometer – bedömdes den vara i närregionen. Man ändrade också planerna på övernattning så att eleverna åker hem med buss

på kvällen och tillbaka följande morgon. – Orsaken till att klassen valde bort övernattningen är ett sätt att minska riskerna. En del elever har föräldrar i riskgruppen för covid-19 och därför gjorde vi så här. När lärarna fick riktlinjer från kommunen fattade de beslutet i samråd med föräldrar och elever om att lägerskolan kan ordnas, säger Molander-Finell. Hon är glad över att lärarna i Pedersöre nu har riktlinjer att följa och att lägerskolan kan ordnas. – Det har under hösten varit en aning oklart hur läget är, men nu vet vi. Och jag tycker det var bra att lägerskolan kan genomföras för besvikelsen var stor när den inhiberades i våras. Eleverna har kämpat och sparat pengar och utifrån situationen här tycker jag det är bra att den blir av. THL:s rekommendationer kan följas, resans upplägg ändrades och alla var överens, konstaterar hon. Också i Jakobstad har man ett liknande upplägg. Lägerskolor som ordnas utanför Jakobstad har skjutits på framtiden. Men enligt bildningsdirektör Jan Levander är det grönt ljus för lägerskolor som ordnas inom ramen för Utis – som är ett projekt kring utomhuspedagogik i staden.

Ingen smittspridning En bidragande orsak till att kommunerna ifråga inte i nuläget säger bestämt nej till lägerskolor är att inga nya coronavirusfall har konstaterats i regionen sedan våren. – Situationen varierar mellan olika regioner. Vi har den uppfattningen att myndigheterna har gett regionerna rätt att fatta

egna beslut utgående från smittläget. I vår region har vi ingen smittspridning och därför anser vi att en del lägerskolor kan ordnas, förklarar Sundqvist. Men han poängterar att läget snabbt kan förändras. Skulle smittspridningen i regionen ta fart igen – vilket är fallet nu i många andra regioner i landet – måste ståndpunkten omvärderas. – Vi följer med läget och fattar beslut efterhand. Vårt mål är att hålla skolan och verksamheterna så öppna som möjligt trots att gränsdragningen från myndigheterna kan kännas en aning luddiga. Men jag uppskattar att regionerna har fått rätten att göra egna bedömningar. Han berättar också att kommunen som bäst utarbetar en handlingsplan som til�lägg till läsårsplanen på grund av coronaviruspandemin. – Där diskuteras också lägerskolorna i kommunen. Tar ni kontakt nästa vecka kan det hända att vi har ändrat linje. Men just nu har vi gjort så här, säger Sundqvist. FSL litar på att smittskyddsansvariga i kommuner där skolor ordnar lägerskolor har gjort bedömningen att det är i sin ordning. – THL:s rekommendationer bör i varje fall uppfyllas för att säkerställa en trygg skoldag för såväl lärare som elever, säger FSL:s ordförande Inger Damlin. text och foto: christoffer thomasfolk


10

27.8.2020 • Nr 12

kolumnen Pia Rehn Bergander Verksamhetsstödjare i specialpedagogiska frågor, Botkyrka utbildningsförvaltning.

Om bara världen kunde förstå Det tog mig ganska lång tid att förstå varför min tydliga struktur inte räckte för att just hon skulle göra sin läxa. Även om jag lade en hand på hennes axel och en annan på planeringen gång på gång kom hon slokande till nästa lektion med ogjort arbete. Jag funderade på det en hel del. Hon hade lätt för att lära och ville så mycket, och vi hade dessutom den där varma relationen som gör det ännu svårare att säga att man har glömt. Jag kunde nästan fysiskt känna skammen och förhöll mig därefter, men undrade ofta och prövade tankar. Var läxorna jag gav ändå för svåra på något sätt? Behövde hon mer tid? – När ska jag vara klar med läxan, frågade hon en ny måndag. Så långt inget nytt. – På torsdag, svarade jag. Så långt inget nytt. Hon vägde lite från sin ena fot till den andra. – Jamen jag menar… när ikväll…? Där kom det. ”När ikväll?” Från och med då hade hon alltid en egen deadline. Den var tajt. Samma kväll skulle läxan vara klar, och om den var det vet jag inte, men den var i alla fall alltid klar på torsdagar. Hon verkade stolt, och jag var glad för hennes skull utan att fullt ut förstå.

Nu, många år senare, vet jag att vissa av oss människor har korta tidsrymder. Har man adhd är de särskilt mycket kortare än andras, och saker som inte görs genast tenderar därför att slukas av det svarta hål som tar vid några timmar eller dagar från nuet. Saker bara försvinner, och kommer de tillbaka så sker det förmodligen i spöktimmen med de vildaste draghästarna, ångest och panik. Nu, många år senare, vet jag att vissa av oss människor har korta tidsrymder. Har man adhd är de särskilt mycket kortare än andras, och saker som inte görs genast tenderar därför att slukas av det svarta hål som tar vid några timmar eller dagar från nuet. Saker bara försvinner, och kommer de tillbaka så sker det förmodligen i spöktimmen med de vildaste draghästarna, ångest och panik. Inget av det beror på nonchalans, bekvämlighet eller oförmåga att förstå. Lika lite som en impulsiv elev saknar information om vad som är rätt och fel saknar någon vilja att lyckas i skolan. Det finns sannolikt få saker elever med adhd hellre skulle önska än att kunna lyssna lika länge som de andra och sedan omsätta sin förståelse i praktik. Om bara motorn kunde starta när man behöver den, då skulle det gå. Om bara bromsarna fungerade när man är på fel väg, då skulle det gå. Om bara lyktorna kunde lysa i rätt riktning, då skulle det gå. Om bara… Om bara världen kunde förstå.

Högre skatt hellre än permittering av lärare Staten måste fortsätta stöda kommunerna, så att de kan satsa på barn och unga, och på barnfamiljer. Välj hellre höjda skatter än permitteringar, säger Esa Iivonen vid Mannerheims barnskyddsförbund.

 Kapellby skola ligger i Lappträsk, som permitterar lärare.

– Vårens beslut om distansundervisning i skolorna, och rekommendation om att hålla barn hemma från daghemmen, ledde till ett välfärdsunderskott, säger Esa Iivonen, ledande sakkunnig vid Mannerheims barnskyddsförbund och ordförande för en arbetsgrupp som granskat hur coronaepidemin drabbat barn och unga. Underskottet har ackumulerats, inte bara för att skolorna övergick till distansundervisning, utan också för att en rad andra tjänster och verksamheter föll bort. Barns och ungas hobbyer – som har en viktig social funktion – begränsades, och tjänster inom social- och hälsovården, till exempel elevvården, blev underutnyttjade eller föll bort helt och hållet. –För barn och unga med funktionsvariation eller med långtidssjukdomar är det här speciellt problematiskt. Men också sociala problem, till exempel familjevåld, som även annars är ett undangömt problem, blev mera svåråtkomligt när barnen inte var på daghem, skola eller inom socialtjänsternas räckvidd, och när föräldrarna inte var på jobbet på grund av permitteringar eller uppsägningar. Ekonomiska problem för med sig sociala utmaningar, säger Esa Iivonen i en artikel på kommuntorget. fi skriven av Dan Lolax. Har krisen gjort att barnfamiljer, som under normala förhållanden inte har problem, nu hör till riskgrupper? – Det varierar. Det finns familjer som inte kunnat förutse coronakrisens inverkningar. De har jobbat inom till exempel hotell- och restaurangbranschen, och klarat sig bra, och det ekonomiska bortfallet har varit en överraskning. Samtidigt har många familjer inte drabbats. Människor har olika förutsättningar, och utanförskap och ojämlikhet växer om samhället inte ingriper. Under våren var samhällets stödstrukturer på undantag, vilket hade konsekvenser.

Ungdomsarbetslösheten oroar Iivonen säger att de mest sårbara är barnfamiljer som drabbats av långsiktiga inkomstbortfall och är beroende av utkomststöd. Men också barn och unga som är i behov av olika tjänster — på grund

foto: mattias fagerholm

av funktionshinder, sjukdomar eller sociala problem — är utsatta. Barnskyddet kunde inte erbjuda sina normala tjänster under våren, och det stöd som gavs på distans nådde inte alla barn. Unga som är på väg in i arbetslivet utgör en speciellt sårbar grupp, säger Iivonen och hänvisar till att en tredjedel av sommarjobben försvann i coronavågen och till att ungdomsarbetslösheten fördubblats. – Den ekonomiska krisen är speciellt de ungas kris, de som vill in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten inom den gruppen ökar mest, för de har ingen arbetserfarenhet. Om epidemiläget inte förbättras står vi inför en långsiktig ungdomsarbetslöshetskris, en generationskris där ungas svårigheter att komma in på arbetsmarknaden ökar utanförskapet, leder till en ojämlik inkomstfördelning och försämrar en sedan tidigare sjunkande nativitet. Det här kan få stora regionala och kommunala konsekvenser. Kan de långsiktiga konsekvenserna jämföras med recessionen på 1990-talet eller är riskerna till och med större? – De är åtminstone lika stor, men vi vet inte hur epidemin utvecklas och om den pågår länge så kan konsekvenserna bli värre än av 1990-talets recession. Om situationen nu under hösten blir som den på våren kan läget bli svårt för unga som söker jobb, för det är en känslig fas av livet. Handlar det om ett långt avbrott, om det tar flera år att komma in på arbetsmarknaden, kan det bli svårt att längre fram överbrygga den klyfta som uppstår.

Flera lärare, inte färre Skolans roll som en institution som inte bara ansvarar för barn och ungas utbildning, men också stödjer deras hälsa och sociala kontakter, har understrukits under vårens distansundervisning. Iivonen delar den uppfattningen, men vill inte att lärare och rektorer bär ansvaret ensamma. — Man ska komma ihåg att förändringen skedde väldigt snabbt. Internationellt sett klarade Finland övergången till distansunder-

visning bra, och för det ska skolorna och kommunerna ha ett stort tack. Klart det finns saker som kan förbättras. Om en liknande situation uppstår på hösten tror jag att vårens lärdomar är till stor hjälp. Problemet är att coronasituationen ledde till att andra social- och hälsovårdstjänster drogs in, och skapade ett välmåendeunderskott, trots att behovet för dem som behöver stöd ökade. Det är klart att nyheterna om lärare och assistenter som permitteras oroar. Det behövs fler av dem, inte färre.

Höj skatterna, spara inte Iivonen säger att beredskapen att hantera situationen varier stort i kommunerna, mycket beroende på kommunens ekonomi. Han förespråkar skattehöjningar som en bättre tillfällig åtgärd än att skära i skolor och i socialoch hälsovårdstjänster, och hänvisar till forskning som visar att de kommuner som sparade på dessa under 1990-talets dåliga år fick betala dyrt på lång sikt. Kommunerna borde mera långsiktigt bedöma konsekvenserna av deras åtgärder, säger Iivonen. Kan man alltså påstå att i en del kommuner så är barnens rättigheter just nu i ett trängt läge? — Så kan man säga, speciellt om man ser på de uppgifter om kommunernas permitteringsplaner som lärarfacket OAJ presenterade förra veckan. Sådana åtgärder orsakar ett riskabelt underskott i utbildningen och välfärden som det kan bli svårt att balansera. Det sker inte i en handvändning, säger Esa Iivonen i intervjun på kommuntorget.fi. Vad ska alltså staten och kommunerna göra för att situationen inte blir värre? – Vad gäller staten hoppas jag att satsningen på barn och familjer i årets fjärde tilläggsbudget får en fortsättning i budgeten för nästa år och i eventuella til�läggsbudgeter. Kommunerna bör se till barn och ungas behov och göra bedömningar av sociala och ekonomiska påverkningar på lång sikt. De här går hand i hand. Drar man in servicen ökar utanförskapet och behovet av servicen.


11

27.8.2020 • Nr 12

Uppföljningen av hur studierna framskrider lindras temporärt Statsrådets förordning om studiestöd ändras temporärt. Hösten 2020 lindras kravet på studieprestationer för läsåret 2019–2020 vid uppföljningen av hur högskolestuderandenas studier framskrider. Under våren 2020 kan högskolestuderandenas studier tillfälligt ha framskridit långsammare och antalet studieprestationer ha blivit mindre än planerat på grund av begränsningarna till följd av covid-19-epidemin och de exceptionella undervisningsarrangemangen. Vid uppföljningen av studiernas framskridande som görs på hösten beaktas alla studieprestationer hos den studerande, men antalet studieprestationer granskas i förhållande till ett sådant antal stödmånader som

är två månader lägre än det antal stödmånader som den studerande använt under uppföljningsåret. Lindringen görs som en engångsföreteelse i uppföljningen år 2020. Ändringen beräknas minska antalet onödiga begäranden om utredning som gäller uppföljningen av studiernas framskridande och antalet utredningar i anknytning till detta under hösten 2020. Förordningen träder i kraft den 1 september 2020 och gäller till den 31 juli 2021.

UNDERSTÖD FÖR SVENSKA DAGHEM I HELSINGFORSREGIONEN samt till NYLÄNDSKA LÄRARSTUDERANDE Pro Juventute Nostra är en stiftelse, vars ändamål är att stödja svenskspråkig utbildningsverksamhet i Helsingforsregionen. Hösten 2020 lediganslår Stiftelsen Pro Juventute Nostra  Understöd att sökas för projekt och anskaffningar som syftar till att höja utbildningsnivån och trivseln i

svenska daghem i Helsingforsregionen  Stipendier att sökas av nyländska lärarauskultanter och nyländska lärarstuderande

Ansökan kan göras elektroniskt under perioden 1.9–30.9.2020 på vår hemsida www.projuventute.com. Endast en ansökan per instans tas emot. Ansökningar som gäller skolor och fortbildning av lärare görs i mars 2021.

möten och kurser ○ Lovisanejdens lärarförening rf håller vårmöte torsdag 27.8 kl. 16.15 i Lovisavikens skola. Kaffe serveras under kvällens möte. Ingen förhandsanmälan behövs. Välkommen! ○ Pedersöre lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte tisdag 8.9 kl 18 vid Sursik skola. Meddela om deltagande till peter.kotkamaa@ pedersore.fi, senast torsdag 3.9.

Agentäventyret –energispartävlingen för 2.-klassister 2.–13.11.2020

Det medeltida Österbotten nu på Youtube Nu lanseras en filmserie om det Österbotten som började växa fram för 600 år sedan. KulturÖsterbotten, kulturenheten vid Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, har under de senaste åren drivit projekt med anknytning till medeltiden och regionens äldre historia. Vårvintern 2020 lanserades fem animerade kortfilmer om österbottnisk medeltid. Sedan början av februari har filmerna varit fritt tillgängliga på svenska, finska och engelska via Youtube-kanalen Medeltidens Österbotten. Direktlänkar hittas på KulturÖsterbottens hemsida, kulturosterbotten.fi.

Filmberättelserna är fiktiva, men händelserna bygger på originaldokument som berättar om de första kända österbottningarna. Dessa dokument förvaras i arkiv i bl.a. Stockholm och Köpenhamn, vilket på sätt och vis speglar vår starka nordiska tillhörighet under medeltiden.

Gudmund från Närpes Filmserien är en upptäcktsfärd i det Österbotten som började växa fram för 600 år sedan, med Helena från Karlaby, Tobbe från Tjöck, Gudmund från Närpes och den osedlige prästen Andreas i huvudrollerna – sjörövarna på Korsholms slott inte att förglömma!

Filmerna riktar sig primärt till unga som läser om medeltiden i skolan och deras lärare. Även om historierna har anknytning till Österbotten, berör de medeltidens Finland på ett bredare plan och lärare och elever även i andra regioner än Österbotten kan ha glädje av dem. Filmerna har producerats inom Leader-projektet Vandring genom medeltidens Österbotten. Projektet är en fortsättning på Medeltid i samtid under åren 2016–2018. Projektet Vandring genom medeltidens Österbotten synliggör hösten 2020 österbottniska spår från medeltiden – eller berättelser om sådana – i samarbete med lokala hembygdskännare.

Under tävlingen lär vi oss på ett roligt sätt om hållbar utveckling och om sparandet av naturresurser.

Anmäl din klass med senast den 30.10. på adressen:

www.agenttiseikkailu.fi/sv/ Bland alla deltagande klasser lottar vi ut ett Pop-Up Heureka -skolbesök.

Läraren lehti 2008_2020 ilmoitus Motiva_final.indd 1

19.8.2020 12.53.56


12

9.4.2020 • Nr 7

Barnen tar in coronan i sina lekar För att förstå och hantera den samhällskris och den nya vardag coronapandemin fört med sig behövs forskning och nya perspektiv. Det har nu visat sig att barn både är medvetna och vetgiriga om coronan. Forskare i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Örebro universitet och Umeå universitet har studerat hur barn som vistades på daghem i början av pandemin uppfattade och berördes av coronautbrottet. – Forskning visar att negativa livserfarenheter såsom pandemier påverkar barns välmående på kort och lång sikt, och att barn är extra sårbara i kriser. Därför är det viktigt att beakta hur coronapandemin förstås och uttrycks i sammanhang där barn befinner sig, säger Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi, som har lett forskarteamet.

Stärk barnens kapacitet att hantera motgångar Heikkilä framhåller att barn är aktiva, deltagande varelser som med funderingar och handlingar själva kan medverka i hanterandet av kriser om de ges möjlighet till det. – Att stärka barns resiliens, alltså deras kapacitet att hantera motgångar, är viktigt

både under och efter en samhällskris som coronapandemin. Tidigare forskning har visat att stödjande relationer mellan vuxna och barn, och barns möjlighet till aktivt deltagande är betydelsefulla i det här avseendet. Här har småbarnspedagogiken givetvis en nyckelroll, säger Ann-Christin Furu, forskare vid Åbo Akademi, tidigare vid Helsingfors universitet.

Enkätundersökning Studien gjordes i form av en enkätundersökning som riktades till daghems- eller förskolepersonal i Finland och Sverige. Resultaten visar att barn uttrycker sig på mångfacetterade sätt om den nya, okända och ofta kraftigt förändrade vardag som de, deras föräldrar, släktingar, vänner och personal befinner sig i. Barnens uttryck och deltagande gällande coronautbrottet omfattar fyra teman. Det första temat gäller hälsa, och här märks att barn både har kunskap och vill veta mera om själva viruset och hur man kan skydda sig mot det, berättar forskarna. Tema två i barns uttryck gäller oro och omsorg om andra i barnens närhet, till exempel vänner, föräldrar eller äldre släktingar, och tema tre gäller hur man kan hantera förändrade rutiner i vardagen.

Skapande och humor Det fjärde temat handlar om hur barns lek, skapande och humor blir sätt att hantera si-

 Biträdande professor i smmåbarnspedagogik vid ÅA, Mia Heikkilä (t.v.) och forskaren vid ÅA, Ann-Christin Furu, har studerat hur barn som vistades på daghem i början av pandemin uppfattade och berördes av coronautbrottet.

tuationen. Barnen leker till exempel ”coronatafatt” och sjukhuslekar eller ritar, ramsar och sjunger egna alster om corona, förklarar Ann-Christin Furu. – De här uttrycken kan för personal, och kanske också i viss mån för vårdnadshavare, fungera som sätt att förstå vad barn lyfter fram när det gäller corona. Det kan vara ett sätt att checka av gällande sin egen barngrupp och också kanske skapa situationer där barn får uttrycka sig om corona, säger Furu. – Det rika material vi fick in på väldigt

kort tid visar på att barn har väldigt många och olika uttryck och funderingar kring coronapandemin. Det behöver vi vuxna veta och agera efter, och många barn behöver stöd i att hantera och förstå situationen. Småbarnspedagogiken behöver ta en tydlig roll i att utveckla pedagogiska närmandesätt som ger utrymme för barns olika uttryck, och erbjuda redskap som stöder barnens förmåga att möta utmaningar, säger Mia Heikkilä.

bakbrädet Ingen studentfest i Esbo. Studentfesten den 29 augusti ordnas inte i Esbos gymnasier. Studentfesten skulle ordnas för de studerande som avlagt sin examen våren 2020, men på grund av den rådande coronavirussituationen har gymnasieutbildningens ledningsgrupp på Esbo stad beslutat att ställa in festen. Tredje årets studerande i Esbogymnasierna övergår i regel till distansundervisning från och med 1.9.2020. Första periodens utvärderingsvecka i slutet av september planerar man ändå att ordna som närundervisning. Med dessa arrangemang vill man säkerställa att abiturienterna på ett tryggt sätt kan förbereda sig för studentskrivningarna. Dessutom har gymnasierna möjlighet att ordna undervisningen mer utspritt i sina lokaler för de studerande som finns kvar i närtundervisning. Klassens drottning på Taimine. Turnéteater Taimines pjäs för den här terminen heter Klassens drottning och är skriven av Monica Vik-

ström-Jokela som debuterade som pjäsförfattare med Skolans kung, som också framfördes av Teater Taimine för ett par år sedan. Klassens drottning handlar om April som kommer till en ny skola och är rädd för att bli lämnad utanför. Pjäsen riktar sig till elever i lågstadieåldern och sägs vara en uppriktig pjäs om längtan efter att bli accepterad. Premiär blir det den 16 september förutsatt att coronaläget tillåter det. Positiva studenter. Studenter över hela världen har tvingats till distansundervisning på grund av coronapandemin. Nu visar forskning att fyra av fem studenter vid europeiska lärosäten är nöjda med att arbeta på distans. – Men många upplever begränsningar i tekniken, säger Sirajul Islam, docent i informatik vid Örebro universitet, som genomfört en undersökning om effekterna av självstudier och distansarbete efter att världens lärosäten stängde sina byggnader i mitten av mars. Drygt 1 700 studenter från oli-

ka lärosäten i Europa har svarat på Örebroforskarnas frågor. Undersökningen, som bestod av 90 frågor, gick att svara på via ett webbformulär under drygt 20 dagar i slutet av maj och början av juni. – 85 procent av studenterna uppger att studierna går bra, och att de känner sig trygga med att studera via nätet. Men var tredje student rapporterar också att det finns tekniska hinder. Det handlar bland annat om långsamt internet, och brist på arbetsutrustning, säger Sirajul Islam. Undersökningen visar också att 95 procent av studenterna anser att situationen kommer att bli bra i framtiden. Skrivande skola kör igång. Skrivande skola är en treårig satsning på skrivpedagogiken i de finlandssvenska skolorna, som Läraren presenterade mera utförligt i nr 8 2020. Genom kompetensutveckling och kollegialt lärande får hela lärarkollegier redskap att stärka, medvetandegöra och samarbeta kring skrivandet i skolan.

I första hand riktar sig projektet till årkurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen. Av närmare tjugo intresseanmälningar har åtta fokusskolor valts ut för att delta i en treårig kollegial kompetensutveckling i skrivpedagogik. Donnerska skolan, Karleby, Skärgårdshavets skola, Korpo, Kyrkbackens skola, Nagu, Lovisavikens skola, Lovisa, Kristinestads högstadieskola, Kristinestad, Åshöjdens grundskola, Helsingfors, Lyceiparkens skola, Borgå och Övernäs skola, Mariehamn.Därtill tillkommer enhetsskolan i Nykarleby som är pilotskola och redan har inlett genrepedagogiskt samarbete med Topeliusgymnasiet i Nykarleby. Jääskeläinen överdirektör vid UKM. Statsrådet har utnämnt Atte Jääskeläinen (bilden) till ett tidsbundet tjänsteförhållan-

de som överdirektör vid undervisnings- och kulturministeriet för perioden 1.10.2020-30.9.2025. Överdirektören fungerar som chef för ministeriets högskole- och forskningspolitiska avdelning. Till högskole- och forskningspolitiska avdelningens ansvarsområde hör universitetsundervisning, yrkeshögskoleundervisning, vetenskap och forskning samt arkivväsendet. Tidigare har Jääskeläinen bland annat arbetat som direktör och som ansvarig chefredaktör för nyhets- och aktualitetsverksamheten vid Rundradion, som verkställande direktör och chefredaktör för STT samt i chefsuppgifter och som redaktör vid Helsingin Sanomats redaktioner.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.