Läraren 10 2020

kolumnen Lärande har nämligen aldrig varit det svåra, för N:s hjärna lär effektivt. Ю r sidan 10

11.6.2020 • Nr 10 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Inger Damlin är FSL:s nya ordförande Ю r läs mera på sidorna 4 och 5

Glad sommar!

Tidningen Lärarens redaktion önskar alla läsare en glad och god sommar!

Läraren utkommer med höstens första nummer den 13 augusti.

Läget i Karis?

FSL mot framtiden Reser mig på skakiga ben och går mot talarstolen. En känsla av overklighet sköljer över mig. Får gåshud då jag tänker på er alla som gett mig förtroende att leda Finlands Svenska Lärarförbund mot framtiden.

INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Rektor Aje Hollsten i Karis högstadium berättar den här gången om hur det gick då skolorna öppnade igen i mitten av maj och vilken sorts avslutning skolan hade. Ю r sidan 9

2

11.6.2020 • Nr 10

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Vårdfacken böjde sig i blåsig avtalsvår Vårdfacket Tehys ordförande Millarikka Rytkönen fick under de kommunala avtalsförhandlingarna stämpeln av att vara kärringen mot strömmen. Under hela våren gav vårdfacken signaler att man inte riktigt var intresserade av att sluta ett avtal, utan att man hellre skjutit lösningen till hösten. Coronapademin hade nämligen avväpnat vårdfacken. Att ta till strejkvapnet var uteslutet under rådande förhållanden.

Tehy spände ändå bågen genom att på valborg skjuta ner riksförlikningsman Vuokko Piekkalas medlingsbud. De andra fackförbunden hade godkänt budet, men Rytkönen kallade det för uselt.

Efter några veckor fick ändå Tehy krypa till korset. Troligen blev realismen över den ekonomiska situationen påtaglig. Sannolikt är också att leden inte riktigt höll inom vårdfackens förhandlingsorganisation Sote. Vårdfacket Super flaggade uppenbarligen för en lösning. Därmed godkändes det bud som arbetsgivaren KT lade fram i medlet av maj.

Paradoxalt nog var kostnadseffekten i Piekkalas bud och KT:s bud exakt den samma. Nivån på löneförhöjningarna följer i båda alternativen den allmänna linjen. Vårdfacken fick nu ett eget avtalsområde som

man eftersträvat, men det hade man också fått genom att godkänna Piekkalas bud. Kiky-timmarna försvann i båda alternativen, dock något tidigare i det nu godkända avtalet. Men vi talar om hårfina nyansskillnader. Om sanningen skall fram så godkände Tehy i stort sett samma avtal som man med smällande dörrar förkastat några veckor tidigare.

En avtalslösning med samma kostnadseffekt som i de branscher som slöt avtal före coronakrisen måste ändå ses som en delseger. De kommunala avtalsförhandlingarna förutspåddes bli utmanande långt före coronan nådde våra breddgrader. Pandemin tvingade ändå Tehy att böja sig i sina krav på en löneförhöjning på 1,8 procent utöver den allmänna linjen i tio års tid. Detta för att jämna ut den växande löneskillnaden mellan offentlig och privat sektor. Kravet är legitimt och gäller i allra högsta grad även personalen inom undervisningssektorn. Det här är ändå ingenting som man korrigerar i en handvändning och därför har också lärarfacket OAJ flaggat för ett löneprogram som sträcker sig över flera avtalsperioder. Den målsättningen lyckades man inte ro i land i denna avtalsrunda. En möjlig öppning är dock den arbetsgrupp som skall titta närmare på den här biten. Det ligger i allas intresse att den offentliga sektorn inte halkar efter i löneutvecklingen.

Om sanningen skall fram så godkände Tehy i stort sett samma avtal som man med smällande dörrar förkastat några veckor tidigare.

a ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FSL inFormerar

Sommarens infopaket Läs mer detaljer på www.fsl.fi. Vi önskar er alla en riktigt skön sommar!

Gratis bok i sommar Förlaget, Siltala och Teos bjuder på en gratis valfri bok till alla medlemmar denna sommar.

Du betalar endast för portot på 3,90 euro.

Rabattkoder hittar du på webben!

Du är försäkrad Som FSL-medlem har du en reseförsäkring i bolaget Turva. Försäkringen gäller också för resor i hemlandet, så länge de är minst 50 km från den egna bostaden, arbetsplatsen, studieorten eller fritidsbostaden. Ditt medlemskort är ditt reseförsäkringskort så kom ihåg att ta med det!

Arbetslös i sommar?

Du som är eller blir arbetslös under sommaravbrottet kan ansöka om inkomstrelaterad dagpenning från Lärarnas A-kassa. Den ersättningen är betydligt större än den som Fpa betalar ut.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Anmäl dig som arbetssökande till TE-byrån senast den första dagen som du är arbetslös.

Sjuk under sommaren?

Om du insjuknar under den så kallade kalkylerade semestern (börjar den 16 juni och är olika lång bland annat beroende på antalet tjänsteår), har du rätt att få både lön och sjukdagpenning under sjukdomsperioden.

Kalendern kommer i augusti Lärarkalendern kommer lite senare än vanligt det här året, den torde dimpa ner i postlådan i början av augusti.

Kansliets öppethållningstider Mellan den 22 juni och 2 augusti är kansliet stängt men vi betjänar dig som har ett akut ärende. På vår webbsida hittar du information om vem du kan ringa under sommarpausen. I ärenden som inte är brådskande, återkommer vi gärna till dig i augusti.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

11.6.2020 • Nr 10

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Stödpaket bör träffa rätt

Det nya avtalet ger alla lärare en löneförhöjning på 1,59 procent. Förutom detta finns en lokal justeringspott på 0,8 procent och klasslärare utan dubbel behörighet får en nivåjustering på 0,57 procent.

Vit rök från Kommunernas hus

Lärarna har ett nytt tjänstekollektivavtal Förhandlingsresultatet inom de kommunala avtalsförhandlingarna kunde godkännas av samtliga avtalsparter. Lönerna stiger i enlighet med den allmänna linjen.

De segslitna kommunala avtalsförhandlingarna har förts i mål.

Samtliga avtalsparter har godkänt förhandlingsresultatet. Parterna är FOSU (som bland annat företräder lärarna), Sote rf, (vårdfackens förhandlingsorganisation), JAU (Julkisen alan unioni) samt Kommunarbetsgivarna KT. Avtalet omfattar ca 420 000 kommunalt anställda.

Löneförhöjning enligt den allmänna linjen Avtalet ger en löneförhöjning som följer den så kallade allmänna linjen. Bland annat ingår två allmänna löneförhöjningar och en justeringspott. I grundskolan och gymnasiet är de allmänna löneförhöjningarna 0,87 procent 1.8.2020 och 0,72 procent 1.4.2021. En lokal justeringspott på 0,8 procent betalas ut 1.4.2021.

Klasslärare som saknar dubbel behörighet får en nivåjustering på 0,57 procent.

– Vi får lov att vara nöjda med resultatet, förhandlingarna har varit långa och svåra med många vändningar. Vi lyckades få löneförhöjningar enligt den allmänna linjen trots att coronakrisen slår

hårt mot den kommunala ekonomin, säger Linda Felixson vice ordförande för Finlands svenska lärarförbund, FSL. Avtalet träder ikraft retroaktivt från 1.4.2020 och sträcker sig till 28.2.2022. Avtalslängden är därmed 23 månader.

Kiky timmarnas öde Bestämmelserna om arbetstidsförlängningen, de så kallade kiky-timmarna försvinner ur det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonalen UKTA från och med den 31.8.2020.

Under augusti månad har arbetsgivaren rätt att utnyttja två kiky-timmar.

Samplaneringstiden minskar från nuvarande 126 timmar till 120 timmar. När kiky-timmarna infördes utökades sampaneringstiden med 12 timmar. Begreppet kiky förpassas till historien i och med avtalet. I alla branscher finns dock spår av den förlängda arbetstiden, även inom den kommunala sektorn.

Lärarna inom småbarnspedagogik till UKTA En av huvudmålsättningarna för lärarfacket OAJ inför årets förhandlingar var att flytta lärarna inom småbarnspedagogik från det allmänna avtalet AKTA till lärarnas avtalsområde UKTA.

Lärarna inom småbarnspedagogik byter avtal till UKTA från och med 1.9.2021.

– Överföringen av lärarna inom småbarnspedagogik till lärarnas avtal har varit oerhört arbetsam och besvärlig, även om frågan borde ha varit given redan länge. FOSU var till en början ensam i frågan också i den här avtalsrörelsen, men vi lyckades ändå förhandla oss fram till ett historiskt beslut, säger OAJ:s och FOSU:s ordförande Olli Luukkainen.

Också vårdfackens strävan att få ett eget avtalsområde förverkligas. Sote-avtalsområdet följer samma tidtabell som flytten av lärarna inom småbarnspedagogiken till UKTA. Flytten av lärarna inom småbarnspedagogik är permanent.

Däremot är Sotes avtalsområde tidsbundet, dvs från 1.9.2021– 28.2.2022 (avtalsperioden till slut).

Arbetsgrupp kring löneprogram Lärarfacket OAJ har efterlyst ett löneprogram som sträcker sig över flera avtalsperioder. Detta för att råda bot på det växande lönegapet mellan den offentliga och privata sektorn. Något löneprogram finns inte i avtalet, däremot grundas en arbetsgrupp som skall dryfta frågan.

mattias fagerholm

”Vi har en ordförande”! Orden klingar ut i salen och jag inser att det är jag som valts till uppdraget.

Reser mig på skakiga ben och går mot talarstolen. En känsla av overklighet sköljer över mig. Får gåshud då jag tänker på er alla som gett mig förtroende att leda Finlands Svenska Lärarförbund mot framtiden.

Sedan den stunden har jag gått omkring med ett leende på läpparna och med en iver att börja jobba på. Det är fantastiskt att tillsammans med styrelse, kansli, fullmäktige och er alla, få inleda jobbet för lärarnas bästa.

Våren har varit exceptionell på många sätt. Coronaeffekterna syns överallt bland annat som försämrad ekonomi ute i kommunerna, men även som kunskapsluckor och vilsenhet bland barn och ungdomar i våra skolor. Tiden har ändå på ett positivt sätt fört skolan och hemmet närmare varandra. Det som vi inte trodde var möjligt, var möjligt med lärarnas starka insats och rektorernas lugn trots den enorm arbetsbördan.

Samma dag jag valdes, och levde i ordförandeglädjen, offentliggjordes också regeringens tilläggsbudget. En tilläggsbudget som andas utbildning och skola. Ett välkommet åtgärdspaket för barn och ungdom!

Paketets grundskoledel är tänkt att överlappa kunskapsluckor som uppkommit under coronatiden och samtidigt skapa goda förutsättningar för lärande. De förutsättningarna skapas enbart genom att få hanterbara grupper där läraren hinner se eleverna samt en resurs som riktas så att de verkliga luckorna kan täppas till.

Det är viktigt att inte förtränga att coronaviruset även satt spår i gymnasierna. Behovet av handledning och eventuella repetitionskurser kommer vi att se ganska snart.

Nu är det nödvändigt att stödpaketet träffar rätt, ingenting annat kan vi som förbund acceptera.

Coronaeffekterna syns överallt bland annat som försämrad ekonomi ute i kommunerna, men även som kunskapsluckor och vilsenhet bland barn och ungdomar i våra skolor.

Tiden har ändå på ett positivt sätt fört skolan och hemmet närmare varandra.

Jag inledde min fackliga bana för omkring 20 år sedan under rådande ”lama” med permitteringar och minskad resurs. De spår som ”laman” satte bland barn och ungdomar syntes länge och var dyra att reparera. Jag önskar innerligt att vi inte gör om de misstagen, utan låter stödpaketet för barn och ungdomar faktiskt vara ett stödpaket för barn och ungdomars lärostigar mot ett livslångt lärande.

Jag hoppas att ni lärare ligger i hängmattan och vilar när ni läser min första kolumn. Hoppas att ni rektorer lämnat era skrivbord och andas sommar. Själv tänker jag njuta lite extra av den här sommaren för att vara verkligt laddad då ordförandeuppdraget på riktigt tar vid.

Med önskan om grönska under fötterna, sand mellan tårna och en riktigt skön ledighet!

4

11.6.2020 • Nr 10

 Fotot på Inger Damlin togs bara någon sekund efter att klubban hade fallit och hon hade valts till FSL:s nya ordförande.

”Jag lovar att göra mitt yttersta” FSL:s nya ordförande Inger Damlin är mån om att slå vakt om lärarkraften. Hon vill inte schabbla bort den styrka som finns i Svenskfinland genom att prata regionalpolitik. Och hon är tacksam över det förtroende som hon har fått. Jag kunde inte föreställa mig känslan att få mandat att få leda de finlandssvenska lärarna, sade Damlin.

Inger Damlin (51) valdes av FSL:s fullmäktige på mötet den 3.6. Motkandidaterna Jens Mattfolk, Pamela Leka och Jeanette Lindroos fick se sig besegrade med rätt klara siffror.

I den första valomgången fick Damlin 22 röster, Mattfolk 9, Leka 8 och Lindroos 3 röster.

Därmed behövdes inte flera omgångar.

– Jag är tacksam över det uppdrag ni har gett mig. Jag lovar göra mitt yttersta. Jag vill tacka alla er som har trott på mig. Jag har aldrig stått ensam, sade Inger Damlin i sitt tacktal.

Hon tackade de övriga ordförandekandidaterna och sade att de tillsammans bildat ett bra lag där alla hade lite olikartade profiler.

– Ett lag skall ha lagstrumpor.

Jag har stickat strumpor åt er. De ligger i min väska.

– E je in lycko ti fo arbeit ilag me tem an hör ihåop me, sade Damlin på Vörådialekt.

”Vi var lite rädda för dig” Anna Nylund från Korsholms svenska lärarförening förde fram Damlin som ordförandekandidat.

Nylund drog sig till minnes sin aktiva tid inom Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF. – Vi var lite rädda för dig då, sade Nylund. Du var en auktoritet.

Nylund lyfte fram Inger Damlins kontakter och nätverk som värdefulla för FSL. – Inger Damlin har en förmåga att engagera sig själv och andra.

FSL behöver en driven ledare, sade Anna Nylund.

Mycket att bita i Lärarkåren, och därmed även lärarfacket, har en intensiv vår bak-

om sig. FSL:s nya ordförande har alltså många frågor att ta itu med.

Efter många om och men kunde ett nytt tjänstekollektivavtal ros iland. Det skall kommuniceras ut till medlemmarna. Och coronan kommer att sätta sina spår i skolorna långt in på hösten inte minst på grund av det hål som pandemin gjort i kommunernas ekonomi, – Vi har en våg av permitteringar och samarbetsförhandlingar som rullar in. Men att spara på lärare är en kortsiktig inbesparing.

I längden förlorar vi på det, slog Damlin fast.

En utmaning i coronans kölvatten är överarbetade lärare. Lärarnas ork i arbetet har varit på tapeteten och kommer där att förbli. Damlin vill slå vakt om vad hon kallar lärarkraften.

– Vi måste skapa sådana arbetsförhållanden så att lärarna har lärarkraften kvar.

Hur ser FSL:s framtid ut under din ledning?

– Vi har en hög anslutningsprocent och vi skall jobba på att fortsättningsvis vara attraktiva. Vi är ansedda inom utbildningspolitiken i Svenskfinland. Vi ska jobba stenhårt för att förbli det. Vi har ett dynamiskt kansli och jag hoppas att vi utvecklar den service vi

ger våra medlemmar.

Svenskfinland – en region Symptomatiskt för Svenskfinland när det gäller och utbildningspolitik är att diskussionen ofta får regionalpolitiska förtecken. Det är något som Damlin tar avstånd ifrån.

– Svenskfinland har en outnyttjad superkraft. En outnyttjad kraft som vi vill slå sönder genom att börja prata regionalpolitik. Svenskfinland är för mig en region. Jag råkar vara från Vörå och det är jag stolt över, men det har inget med den fackliga Inger att göra.

Kvinna vid rodret FSL får efter en lång paus en kvinnlig ordförande. 1998 efterträdde Dan Johansson Lilly Hollstén på posten. Och efter Johansson tog Christer Holmlund över.

– Det känns fint. Vi har många kvinnliga medlemmar. Jag är en kombination av bred facklig erfarenhet och kvinnligt ledarskap.

Inga kramar – bara armbågar Ursprungligen var det tänkt att FSL skulle välja ny ordförande i slutet av april, men coronapandemin satte käppar i hjulet då ing-

et fullmäktigemöte kunde arrangeras under de rådande omständigheterna. Först i början av juni kunde fullmäktige samlas. Coronan satte ändå sin prägel på mötet i och med att ca hälften av fullmäktigeledamöterna deltog på distans och omröstningen skedde elektroniskt. Lite sordin på stämningen satte coronan måhända då det var tunnsått med gratulationskramar.

– Jag skulle vilja ge dig en riktig ”karakram”, sade fullmäktigeordförande Christoffer Sourander till Christer Holmlund, som också avtackades på mötet.

Någon ”karakram” fick han inte.

Däremot stötte de försiktigt armbågarna mot varandra.

Nytt val 2022 Inger Damlin valdes till FSL-ordförande till slutet av år 2022 eftersom Christer Holmlund klev av mitt i mandatperioden för att bli generalsekreterare för Nordiska lärarorganisationers samråd NLS. Därmed kommer FSL:s fullmäktige att på nytt välja ordförande hösten 2022. Då är det fråga om en fyraårsperiod.

Inger Damlin tillträder snarast möjligt. text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors

11.6.2020 • Nr 10

Kanske början på något nytt?

– Det här fullmäktigemötet kommer att bli annorlunda. Vem vet kanske det här är början på något nytt, noterade FSL:s avgående ordförande Christer Holmlund då han öppnade fullmäktigesammanträdet den 3 juni i Helsingfors.

Av de 43 ordinarie fullmäktigeledamöterna satt flera än hälften hemma och följde med och deltog i mötet per skärm på distans.

Efter Holmlund tog vice ordförande Linda Felixson vid. Hon har lett förbundet en tid eftersom Holmlund redan i maj övergick till sitt nya jobb som generalsekreterare vid nordiska lärarorganisationers samråd NLS. – Vårterminen har präglats av många olika utmaningar. För första gången i Finlands historia övergick vi till distansundervisning för största delen av Finlands skolelever och studerande. Nästan över en natt skulle vi ändra allt i vår och elevernas vardag, noterade Felixson.

Undantagssituationen visade också att vår skola dessvärre inte är jämlik. Tillgången på apparater och datorprogram ser väldigt olika ut i olika delar av vårt land.

Också lärarnas kunskaper var på väldigt olika nivå, konstaterade Felixson.

– Lärarkåren tog ett enormt kliv framåt i utveckling medan distansundervisningen pågick.

FSL:s enkät som utfördes un-

der våren visade att belastningen och arbetsmängden ökade under coronakrisen, men också att lärarna upplevde att de lärde sig något på vägen.

Vi vet inte hur framtiden ser ut, men det finns frågor som måste lyftas fram och bevakas, sade Felixson.

– Vi behöver strukturer som är hållbara. Vi ska inte köra slut på våra lärare och rektorer.

– Det får inte vara undervisningspersonalen som skall sköta matutdelningen i undantagssituationer. Samarbete med de andra sektorerna inom den offentliga sektorn är viktigt för att få skolvardagen att fungera.

Veckan före fullmäktigesammanträdet roddes lärarnas avtal i land.

– En hel del av våra målsättningar uppfylldes, men det kunde alltid vara bättre.

Felixson uttryckte en oro för att FSL:s medlemmar kommer att få känna av den sämre ekonomiska situationer i sina kommuner och uppleva betydande försämringar till exempel i form av permitteringar, nedskärningar av timresursen och ökade gruppstorlekar. Betydelsen av den lokala påverkan som görs av förtroendemän och lokala föreningar i samarbete med FSL:s kansli är stor.

– Tillsammans kan vi påverka!

5

 Styrelseledamöterna Sabina Lindholm-Järvinen från Tammerfors och Anna Wahren från Borgå förevigade sig i en selfie, kanske för att komma ihåg fullmäktigesammanträdet mitt under rådande coronakris.

text och foto: tom ahlfors

 Flera fullmäktigeledamöter valde att delta i sammanträdet på distans. De syntes på skärmar under mötets gång. De som var närvarande tog plats på behörigt avstånd från varandra.  Monika Eriksson och Patrik Bengtfolks från Raseborgs lärarförening satt fysiskt i sammanträdesutrymmet i Akavahuset i Helsingfors.

6

11.6.2020 • Nr 10

Lärare så in i Norden Nordiska lärarorganisationers samråd NLS är en samarbetsorganisation för de nordiska lärarorganisationerna. 17 lärarförbund och totalt ca 600 000 lärare finns under NLS paraply. Det största förbundet har 230 000 medlemmar och det minsta endast 200.

Generalsekreterare Anders Rusk har i tio års tid varit spindeln i nätet som fört samman dessa olikartade världar. Erfarenhetsutbytet är det väsentliga, menar han. Vi kan lära av varandra.

A

nders Rusk har gjort en lång facklig karriär inom både FSL och OAJ. Först som förtroendevald men sedan 1995 som anställd på OAJ. Nu avgår han med pension från posten som NLS generalsekreterare.

– Det har varit mycket intressant. Det var en dröm i tiderna att få jobba nordiskt. Och det här är väl det bästa tänkbara om man vill göra det.

”Erfarenhetsutbytet är kittet som håller ihop NLS” NLS sysslar i huvudsak med erfarenhetsutbyte.

– Jag har hela tiden sett att det är det vi behöver. Vi lär av varandra. Det har visat sig vara en bra väg. Det är ett arbetssätt som alla kan delta i.

– Erfarenhetsutbytet är kittet som håller ihop NLS. Vi utgår från ordförandelandets frågor och så kan de andra länderna spegla sig i dem.

Gränsöverskridande fackligt samarbete viktigt Man kan säga att de nordiska lärarorganisationerna måste samarbeta. Det gör man nämligen på arbetsgivarhåll och ministernivå också.

– Alla har ett erfarenhetsutbyte och både goda och dåliga idéer har hämtats från de andra länderna. Då måste facken vara alerta. Ta nu till exempel lärarpermitteringarna i Finland. De har inte gått vidare till de andra nordiska länderna eftersom det har ett lite annorlunda system. Men risken finns att de inspireras av modellen.

Man kan också lära av de andra förhandlingssystemen i Norden. Vad har fungerat bra? Danmark har de högsta lärarlöner-

na i Norden. Vilka är exempelvis deras framgångsrecept i löneförhandlingarna? I Sverige har man rent lönemässigt kunnat dra nytta av den enorma lärarbrist som finns i landet. Och i Norge har man redan i många år uppnått samma löneförhöjningar som den privata sektorn. Där har löneutvecklingen bättre än i Finland hållit samma steg som på den privata sidan. Men det har krävt upprepade strejker de senaste åren.

– I Finland sackar vi efter eftersom vi inte har några löneglidningar.

Finland har inte haft en lärarstrejk sedan 1984. Inte heller i Sverige har man strejkat. Priset för de högre lönerna i Norge och Danmark har varit en betydligt större oro på arbetsmarknaden. Strejker i Norge och i Danmark drabbades lärarna av lock out 2013. Då var arbetsgivarens nypor hårda och efter fyra veckors lock out ingrep riksdagen och skrev in lärarnas arbetstid i lagen.

– Erfarenhetsutbyte i de här frågorna är otroligt viktigt för ett fackförbund. Hur gick det i Danmark? Det fanns finska politiker som sneglade på Danmark 2013.

Kommer vi att få se lärarstrejker i Finland de närmaste åren?

– Det tror jag. Lärarna kommer i något skede att få nog.

Konsensus = tandlöst?

Det är medlemsförbunden som har mandatet i NLS. Man kan enas i gemensamma frågor och till exempel rikta ett brev till alla ministrar i Norden. Men det förutsätter att alla förbund skall godkänna det.

– Under min tid har vi sänt några brev till ministrarna, och vi har sänt ett till FN:s generalsekreterare.

Hur svårt är det att hitta en gemensam samsyn?

– Det är svårt. Fast vi är så lika

 Erfarenhetsutbytet är kittet som håller ihop NLS, säger avgående generalsekreteraren Anders Rusk.

i Norden så är vi ändå väldigt olika. Och djävulen sitter i detaljerna. Ofta är det så att när vi börjar med ett projekt i Norden så är luntan väldigt tjock. Men när man har plockat bort de saker man inte kan komma överens om så finns det till slut väldigt lite kvar.

Och då är det så allmänt att det är tandlöst. Är inte det frustrerande?

– Ibland kan det vara jäkla frustrerande. Jag fick till exempel i uppgift att skriva ett demokratipapper. Det gick inte vidare, alla kunde inte omfatta det. Det finns inte en gemensam syn på demokrati i Norden.

Men visst går de också att hitta en nordisk samsyn i exempelvis

internationella frågor Också när det gäller synen på lärarprofessionen är man ganska eniga i Norden.

Man är överens om att forskningens betydelse är stor när det gäller lärarprofessionen.

– Där har Finland en stark ställning i och med att vi har en lärarutbildning på magisternivå. Den pedagogiska forskningen står på en stark bas hos oss. Den vägen kan man höja på lärarprofessionens status och därmed också lönerna.

”FSL är mitt fackliga hem” Vägen till NLS fick sin start i FSL. Anders Rusk har bland annat varit ordförande för Esbo-Grankulla lärarförening och Helsingfors

svenska lärarförening. Han aspirerade också på att bli FSL:s ordförande, men det bar inte hela vägen den gången.

– FSL är mitt fackliga hem. FSL:s självständighet är otroligt viktig. Jag tror på den taxellska paradoxen. FSL har också en viktig nordisk roll. Vi finlandssvenskar måste ta hand om det nordiska. Vi måste ta fram det goda i det nordiska samarbetet.

Vilka hjärtefrågor har du haft i det nordiska samarbetet?

– Likvärdighet. Norden förändras fullständigt om vi avstår från likvärdigheten i utbildningen. text och foto: mattias fagerholm

7

11.6.2020 • Nr 10

grafik: sebastian dahlström

NLS

Nordiska lärarorganisationers samråd

Norge

- 17 medlemsförbund.

Utdanningsförbundet Medlemsantal: 182 000 Ordförande: Steffen Handal

- Organiserar ca 600 000 lärare.

Steffen Handal fungerar även som ordförande för NLS år 2020.

Ordförandeskapet roterar mellan länderna.

2021 tar Island över ordförandeskapet.

- 36 medlemmar i styrelsen. De stora länderna (Sverige, Norge, Finland, Danmark) har 7 platser i styrelsen.

- Utöver styrelsen finns tre sektorer (förskola och fritidshem, grundskola och gymnasieoch yrkesutbildning).

Skolenes landsforbund SL Medlemsantal: 5000 Ordförande: Anne Finborudin Ett förbund under centralorganisationen LO (motsvarar vårt FFC).

Utöver Utdanningsförbundet och SL finns två lärarorganisationer i Norge, men de är inte NLS-medlemmar.

Det är Norsk Lektorlag och Musikkpedagogene Norge.

Finland

-NLS generalsekreterare leder och koordinerar verksamheten. Anders Rusk avgår med pension och har efterträtts av FSL:s tidigare ordförande Christer Holmlund.

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ Medlemsantal: 120 000 Ordförande: Olli Luukkainen OAJ samlar alla lärarkategorier under ett och samma tak.

Finlands svenska lärarförbund FSL Medlemsantal: 5 000 Ordförande: Inger Damlin De finlandssvenska lärarna hör i regel till FSL. Medlemskåren består till största delen av lärare inom den grundläggande utbildningen samt gymnasiet.

FSL har en plats i NLS styrelse.

Island

Sverige

Kennarasamband Islands Medlemsantal: 10 000 Ordförande: Ragnar Þór Pétursson Island bestrider tre platser i NLS styrelse. På Island bygger man upp ett system där alla lärare får samma lön. Det har bland annat inneburit kännbara löneförhöjningar för lärare inom småbarnspedagogiken.

Lärarförbundet Medlemsantal: 234 000 Ordförande: Johanna Jaara-Åstrand Lärarnas Riksförbund Medlemsantal: 92 000 Ordförande: Åsa Fahlén

Grönland På Grönland finns två lärarförbund och därmed har Grönland även två styrelseplatser.

Totalt handlar det om ca 2000 medlemmar.

Danmark Danmarks lärarförening DLF Medlemsantal: 84 000 Ordförande: Anders Bondo Christiansen Organiserar i huvudsak grundskollärare

Färöarna Det finns tre lärarförbund på Färöarna.

Ett för lärare inom småbarnspedagogik, ett för grundskolelärare och ett för gymnasie- och yrkesutbildande lärare.

Varje förbund har en plats i NLS styrelse.

Sammanlagt ca 2400 lärare.

PROFIL - ANDERS RUSK - Klasslärare från PF 1979.

- Strejkledare i Esbo-Grankulla 1984.

- Rektor för Cygnaeus lågstadieskola 1985.

- Styrelsemedlem i FSL och OAJ 1985-1990.

- Utmanade Lilly Hollstén i FSL:s ordförandeval 1990.

- Studerade till ped mag 1992.

- Undervisningsrådstitel 2010.

- Började som ombudsman på OAJ 1995.

Jobbat där i olika roller. Blev direktör 2005.

- NLS generalsekreterare 2010-2020.

Både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund är professionsförbund, dvs organiserar endast behöriga lärare.

Förbunden konkurrerar delvis om medlemmar och på senare tid har ett utökat samarbete, eller en samgång aktualiserats.

Gymnasieskolornas lärarförening GL Medlemsantal: 15 000 Ordförande: Tomas Kepler Barn och ungdomspedagogernas landsförbund BUPL Medlemsantal: 60 000 Ordförande: Elisa Rimpler Organiserarar bland annat lärarna inom småbarnspedagogiken samt fritidspedagoger.

Uddannelsesforbundet Medlemsantal: 10 000 Ordförande: Hanne Pontoppidan Organiserar språklärare på språkcenter och yrkesutbildningen.

Frie skolers lärarförening FSL Medlemsantal: 10 000 Ordförande: Uffe Rostrup Organiserar privata skolors lärare.

Det har funnits betydligt fler lärarförbund i Danmark, men man har gått samman och lärarna organiserar sig numera i fem fackförbund. Samarbetet är tätt och fyra förbund har en gemensam samorganisation.

Man undviker att gå in på varandras tomter.

Fast vi är så lika i Norden så är vi ändå väldigt olika. Och djävulen sitter i detaljerna. Ofta är det så att när vi börjar med ett projekt i Norden så är luntan väldigt tjock. Men när man har plockat bort de saker man inte kan komma överens om så finns det till slut väldigt lite kvar. Och då är det så allmänt att det är tandlöst.

8

11.6.2020 • Nr 10

Språköskolorna har specifika utmaningar HYVINGE Svenska skolan i Hyvinge • ungefär 50 elever • tre sammansatta klasser: åk 1–2, åk 3–4 och åk 5–6.

KOUVOLA (KUUSANKOSKI) Kuusankoski svenska skola, • 17 elever • årskurserna 1–6.

TAVASTEHUS Seminaarin koulu, de svenskspråkiga klasserna • årskurserna 1–6 • svenska klasser i finsk skola.

JYVÄSKYLÄ Kuokkala svenska skola • ungefär 30 elever • årskurserna 1–9.

LAHTIS Svenska enhetsskolan • 103 elever • årskurserna 0–9.

TUSBY Klemetskog skola • 48 elever • tre sammansatta klasser: förskolan, åk 1–2, åk 3–4 och åk 5–6.

KERVO Svenskbacka skola • 46 elever • årskurserna 1–6.

Samarbetet mellan språköskolorna, det vill säga de kommunala svenskspråkiga skolorna på finskspråkiga orter, började som en ideell verksamhet.

– Vi kände att vi behövde varandra, berättar rektorn för Svenska skolan i Lahtis, Karin Ihalainen.

– Först hette vi Vi5 och sedan Vi7, Vi9 och slutligen Vi10.

Nu är skolorna nio till antalet och samarbetet går nu under namnet Språkönätverket.

E

fter en tid hade nätverket en möjlighet att söka om statliga projektpengar. Det första projektet som fick finansiering var Kunnig-projektet.

Senare fick också andra projekt finansiering från undervisningsoch kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen varför man kunde anställa en projektkoordinator för nätverket, Veronica Hertzberg.

Också Svenska folkskolans vänner deltog i finansieringen, men då projektfinansieringen tog slut grundade man 2017 en förening, Språkönätverket r.f. där Karin Ihalainen är ordförande. Någon anställd finns inte längre.

– Vi anhåller om pengar för vår verksamhet och jag har denna vår fått veta att Kulturfonden stöder oss så vi har tryggat verksamheten för ett års igen, berättar Karin Ihalainen.

I föreningen Språkönätverket är nu åtta skolor med. Eller egentligen åtta språköar, eftersom föreningens verksamhet inte gäller bara skolorna, utan också småbarnspedagogiken.

Språköskolorna är: Svenska skolan i Hyvinge, Kuokkala svenska skola i Jyväskylä, Svenskbacka skola i Kervo, Vendlaskolan som finns i Nurmijärvi i Klaukkala, Svenska enhetsskolan i Lahtis, (åk 7–9 i Tiirismaan koulu), Klemetskog skola i Tusby och Nummela skola i Vichtis. I Tavastehus finns svenskspråkiga åk 1–6 i Seminaarin koulu.

Kuusankoski svenska skola i Kouvola fungerar men är inte längre med i Språkönätverket.

Den svenska skolan och det svenska daghemmet i Varkaus stängdes i fjol.

NURMIJÄRVI

Verksamhet på tre nivåer

Vendlaskolan • 40 elever • tre sammansatta klasser: förskolan, åk 1–2, åk 3–4 och åk 5–6.

Föreningen Språkönätverket har tre nivåer av verksamhet, berättar Karin Ihalainen.

– För det första vill vi erbjuda eleverna ett pedagogiskt utbyte. Ofta är språköskolorna små och tillhör det finska kommunala skolväsendet på orten och får väldigt litet på sitt eget skolspråk. Därför är det viktigt att ordna evenemang där eleverna får träffa sina jämlikar från andra språköskolor.

Föreningen Språkönätverket ordnar varje år en kulturdag och en sportdag och

VICHTIS Nummela skola • 45 elever • årskurserna 1–6.

 Karin Ihalainen är rektor för svenska skolan i Lahtis och ordförande för Språkönätverket.

skolorna turas om att vara arrangör.

– Då kan vi vara ungefär 350 personer på plats, säger Karin Ihalainen.

Sammanlagt har språköskolorna ungefär 400 elever.

– Vanligtvis kommer alla med. Skolorna vill satsa på det här utbytet. För lärarna är en stor del är detta oavlönat och ideellt arbete.

Förutom kultur- och sportdagarna förekommer andra former av pedagogiskt utbyte mellan språköskolorna. Bland annat har man gjort gemensamma tidningar och nätpublikationer.

Alltid behöver inte verksamheten ske med alla skolor närvarande, utan gemensamma projekt kan också förekomma mellan bara några skolor, tvärsamarbete inom nätverket, så att säga.

– Hyvinge, Tavastehus, Nurmijärvi och Kervo ligger ganska nära varandra och de kan exempelvis arrangera gemensam transport till en teaterföreställning.

Språkönätverket vill visa eleverna att det finns andra elever som går i skola under samma omständigheter.

En aspekt är att sammanföra elever för att umgås på svenska för ett kulturellt utbyte.

– Då kan vi fokusera på det vi tycker är väsentligt i den svenskspråkiga kulturen, Visst har vi ett fint kulturprogram i Lahtis

som vi deltar i, men det går ju helt på finska, berättar Karin Ihalainen.

Det kollegiala utbytet är den andra nivån av föreningens verksamhet. Utbyte sker dels mellan pedagoger, dels mellan skolledarna.

– Skolledarna är ju förstås också pedagoger. Språköskolorna har några klasslärare och en av de klasslärarna är skolledare.

Den gemensamma nämnaren för språköskolorna är ensamheten.

– Vi jobbar ensamt och det finns bara en lärare i skolan som undervisar i till exempel åk 1 och 2. Man har ingen kollega att diskutera med. Därför upplever språkölärarna att det är viktigt att träffa varandra.

– Vi har helt specifika utmaningar, både språkligt sett och hur undervisningen är arrangerad och tillgången på material och så vidare.

Två gånger per år ordnar Språkönätverket fortbildning för lärarna. Den här våren skulle Lahtis stå värd för en lärarfortbildning om positiv pedagogik, men på grund av undantagstillståndet blev därav intet.

– När vi ordnar fortbildning är det viktigt att inte ha ett så späckat program så att lärarna skall hinna träffas och utbyta erfarenheter.

– Det finns de som upplever att föreningens sammankomster är ett gemensamt lärarrum.

Också projekt med virtuellt lärarrum har förekommit, men Karin Ihalainen betonar att det inte är samma sak som att träffas.

– Det är specifikt för oss som jobbar med människor, vi behöver få se varandra och prata med varandra.

Den tredje nivån av verksamhet är att verka för drägliga arbetsförhållanden för dem som jobbar inom grundskolan på en språkö.

– När man jobbar i en kommunal språköskola är administrationen finskspråkig och den svenska skolverksamheten faller lätt i glömska, det sker hela tiden inom alla områden. Det här gör arbetet tungt för skolledaren för språköskolan, som ansvarar för den svenspråkiga undervisningen på sin ort.

Språkönätverket vill hitta en form för att få tillstånd något slags instans eller befattning som ansvarar för att språköskolorna inte glöms bort och som har ett mandat att göra det.

Hur det praktiskt skulle se ut återstår att se.

Nyligen grundades en arbetsgrupp i vilken ingår förutom Språkönätverket också Sydkustens landskapsförbund, Folktinget och Kommunernas förbund.

Arbetet fortsätter då coronakrisen är förbi och saker och ting återgår till det som brukar kallas det nya normala. text: tom ahlfors grafik: chribbe aarnio

9

11.6.2020 • Nr 10

Också Karis högstadium slog upp sina dörrar för terminens två sista veckor.

Mopederna har återvänt till skolgården Det är vackert väder och vi skriver onsdagen den 27 maj 2020. Karis högstadium kantas av parkerade mopeder, främst skotrar, i prydliga rader. På bollplanen är en match i gång och vid en sittgrupp har en trio placerat sig i solskenet.

De tre flickorna på bänkarna är alla överens om att det är bra att skolan nu igen öppnat sina dörrar efter en lång tid av distansundervisning. Det kändes ensamt i längden att umgås bara via skärm. Och skolarbetet har förlöpt ”vanligt” sedan de fick komma tillbaka till skolhuset vid Torggatan.

Och dörrarna till Karis högstadium i Raseborg är öppna inte bara i symbolisk mening utan de står på vid gavel.

På detta sätt vill man förhindra trängsel, säger skolans rektor Aje Hollsten som än en gång får berätta för tidningen Lärarens läsare om hur vardagen ter sig i skolan för tillfället. I mitten av mars

intervjuades han samma dag som skolorna stängdes och den förra intervjun en månad senare handlade om hur distansarbetet hade kommit i gång och fungerade då en tid hade gått.

– Jag är inte besviken, men nog litet överraskad att man öppnade upp skolorna för de här sista två veckorna av läsåret, framför allt med tanke på de direktiv och riktlinjer som gavs.

– Det var betydligt tyngre att nu återgå till skolarbetet i skolhuset än då vi började jobba på distans i mars, säger Aje Hollsten.

Eleverna förflyttar sig i skolan Stämningen är ändå rätt lugn just nu i Karis högstadium. Rektorerna för åk 7–9 runtom i Svenskfinland har i en chatgrupp diskuterat olika alternativ att styra upp undervisningen. Regionalt varierar det mycket.

I kollegiet har man diskuterat hur undervisningen kan vara så normal som möjligt de här två veckorna. Var placeras eleverna och var placeras lärarna?

– Vi valde att göra så att eleverna byter klassrum och ämneslärarna har sina rum dit eleverna kommer. Dessutom satsar vi

mycket på hygienen och städningen har intensifierats, säger Aje. Det sägs att ungdomar inte sprider coronasmitta i samma utsträckning som vuxna, varför det är bättre att det är eleverna som förflyttar sig i skolan och inte lärarna.

Och att skolorna får öppna sina dörrar gör ju att rädslan i samhället inte är lika stark som tidigare.

– Det är en stark markering som säger att saker och ting är under kontroll, säger Aje. Personalutrymmena är dock stängda i skolan och Aje i sitt rum med stängd dörr. Lärarmötena hålls på distans.

Fyra kring varje matbord Beträffande serveringen av lunch har man det rätt bra i Karis högstadium.

– Vi har en matsal med över 200 platser och har nu reducerat dem till 90 platser. Lektionstiderna har justerats så att högst fyra klasser äter samtidigt, vilket betyder omkring 80 elever, berättar Aje. Man sitter nu fyra elever kring ett bord som vanligen rymmer 8 personer.

För tillfället är det skolgångshandledarna och ungdomsarbe-

tarna som hjälper till att portionera ut maten.

– Alla gör nu vad de kan för att allt skall gå så bra som möjligt, – Men signalerna från fältet gör nog gällande att om situationen fortsätter så här på hösten bör nog rektorerna och undervisningspersonalen få sköta sitt och de som ansvarar för städning och kosthåll sköta sitt för att alla skall orka med sitt arbete.

Allt detta får ju utvärderas inför höstterminen. Ingen vet hur coronaläget ser ut då.

Dubbla budskap Direktiv från myndigheterna inför skolöppningen har varit tvetydig.

Undervisnings- och kulturministeriet har talat om att sänka ribban och fokusera på den sociala biten medan Utbildningsstyrelsen efterlyst en fullkomlig läroplansenlig undervisning.

– Vi ska satsa på den sociala biten men får ändå inte kringgå timfördelning eller årsveckotimmar alls. Det blir litet dubbla budskap.

En tredjedel av eleverna i Karis högstadium åker buss till skolan.

Där sitter de som packade sillar.

– Hur viktigt är då det vi gör i skolan för att hålla avståndet mel-

lan eleverna?

Annorlunda avslutning Nyligen publicerades siffror som gjorde gällande att i medeltal 88 procent av eleverna i grundutbildningen i Finland hade återvänt till närundervisningen. Denna siffra stämmer faktiskt exakt in på situationen i Karis högstadium. 12 procent har anhållit om lovlig frånvaro, varav största delen har en närstående som befinner sig i riskgruppen eller som jobbar med människor som är i riskgruppen.

Den dagliga frånvaron är dock större än 12 procent, eftersom elever kan drabbas av förkylningssymtom som gör att de inte skall komma till skolan.

Den sista skoldagen för läsåret inföll lördagen den 30 maj. Karis högstadium ordnade en annorlunda avslutning i år.

– Eleverna hölls i sina klassrum tillsammans med sin klassföreståndare. Där följde de en strömmad sändning med program såsom tal och årsberättelse från musiksalen där jag och musikläraren uppträdde med musik, berättar Aje. text och foto: tom ahlfors

10

11.6.2020 • Nr 10

kolumnen debatt

Pia Rehn Bergander Verksamhetsstödjare i specialpedagogiska frågor, Botkyrka utbildningsförvaltning.

Diagnosen är inte poängen ”Jag är rädd för alla interaktioner”, sa N. ”Och då menar jag inte bara interaktioner med människor, utan med allt som finns i ett rum.”

Lustigt, tänkte jag, hur den unge människan framför mig utstrålade integritet, skärpa, klarsynthet, vidsynthet. Det mesta utom just rädsla.

N nämnde vännerna i klassen, och tillade att de egentligen inte längre är vänner, eftersom de inte interagerar utöver ett hej ibland. De som avsågs har valt andra umgängen sedan ett par år tillbaka, och så är det med det. ”Jag kan inte avgöra om människor hatar mig eller älskar mig. Det är omöjligt. De flesta menar dessutom inte vad de säger…” ”…och säger inte vad de menar”, lade jag till. ”Precis!”

N hötte med ett finger, som för att understryka det som hade sagts. ”Jag förstod det där, så under ganska lång tid testade jag. Jag ljög. Jag ljög hela tiden om en massa saker, men det kändes inte bra. Jag har berättat om det för mina psykologer, men inte en enda av dem har tagit det på allvar.” ”Hur kändes det när du fick veta att du har autism?” frågade jag. ”Var det mest positivt, mest negativt eller var det neutralt för dig?”

Några sekunder blev tysta. ”Det var väl mest positivt, eftersom det gör att jag lättare kan söka specifik information när det är nånting som jag undrar över. Typ ”… + autism”. Men sen irriterar jag mig på om det plötsligt blir så att ALLT beror på att jag har autism, för vissa saker handlar ju faktiskt bara om min personlighet.”

’Hur kändes det när du fick veta att du har autism’, frågade jag. ’Var det mest positivt, mest negativt eller var det neutralt för dig?’

Det går inte att göra ungdomar rättvisa i text. Inte ens genom att i det här fallet citera det sagda om sinnens känslighet, om politik, främlingsfientlighet och könsidentitet. Om värdet i att veta på förhand vad som händer, om det svåra med för vida frågor och om hur hjärnan verkar tänka via handen. Om att varken förstå andra eller bli förstådd av dem. Genom att berätta om att man kan känna sig annorlunda och kanske faktiskt vara annorlunda – och egentligen okej med det om det bara var okej för alla – kan jag göra N lika mycket rättvisa som genom att försöka beskriva hur en så fantastisk, ung person kan må så dåligt att man skär sig själv tills man inte orkar det längre.

N fyllde fjorton i vintras, och vi har setts ett par gånger. Nu hoppas jag att han kan få skynda lite för att komma vidare till livet bortom grundskolan något tidigare än tänkt. Lärande har nämligen aldrig varit det svåra, för N:s hjärna lär effektivt. Det är bara det att den är programmerad på ett sätt som inte är som majoritetens. N upplever världen på ett annat sätt än klasskamraterna, vilket kan komma att bli en enorm tillgång på rätt plats.

N har autism, men det är inte min poäng. Min poäng är att det finns många liknande ungdomar som har svårt att hitta rätt i den skola vi erbjuder dem. Det räcker åtminstone en liten, liten bit på vägen att vi kommer ihåg det.

Allt har sin tid Vi förväntar oss att lyckas med vårt liv, att vara framgångsrika i arbetet och att finna kärleken. Det finns en klyfta mellan vår potential och förverkligandet av den. Det är lätt att ge upp när det inte blir som vi tänkt oss eller att inte ens försöka då vi är rädda för att misslyckas. När vi håller oss inom vår bekvämlighetszon blir vi inte utmanade och sällan lär vi oss då något nytt.

Ordförandevalet har varit inspirerande och utmanande. Med ödmjukhet har jag fokuserat på kampen om klubban och varit realistisk angående mina kunskapers omfattning. Jag har inte varit fackligt fullärd, utan det jag inte vetat har jag tagit reda på. Det har krävts arbete, men ansträngningen har varit värd det. Jag står för mina åsikter, vilka jag öppet debatterat. Med åsikter kommer det läger, som kan upplevas och upp-

fattas olika.

Inför valet antyddes det en varm önskan om debatt i förbundet. Den enda frågan som det ens blivit lite mera diskussion kring är FSL i OAJ. Framförallt frågan hur FSL:s roll säkerställs då OAJ vill förenkla sin organisationsstruktur har lyfts upp.

Jag är bekymrad över vart vi är på väg då det känns som om endast vissa åsikter och tolkningar är tillåtna gällande FSL i OAJ. Den polemik som kunde skönjas förvånar mig. Vi ska jobba framåt, vi ska fortsätta med det goda samarbetet med OAJ, men även ta i beaktande åsikter som finns på fältet och våga dryfta dessa. Enligt min mening ska FSL bli en facklig framtidstänkare, vi ska ha visioner och inspirera våra medlemmar.

Jag är glad och tacksam för att ha deltagit i ordförandevalet. Var-

je människa jag mött har gett mig något värdefullt. Motgången, att jag inte blev vald till ordförande, gör mig inte modfälld. Jag gjorde det bästa utgående från de förutsättningar jag hade. Till sist vill jag tacka mina underbara vänner och familj, vilka tålmodigt svarat på mina frågor och uppmuntrat mig.

Ni vet vilka ni är. Ni är guld värda.

Tack även till alla som stöttat mig.

Ett varmt tack till alla kandidater i ordförandevalet, tillsammans fixade vi en intressant kamp om klubban. Lycka och glädje önskas Inger Damlin, FSL:s nya ordförande, med det fackliga arbetet i det nya normala. Allt har sin tid, nu är det dags för mig att gå vidare med andra mål i livet. Lev ditt liv och njut av sommaren. Var stolt över dig själv, du klarar av mera än du tror.

JEANETTE LINDROOS

Gnistan har inte slocknat Jag vill rikta ett stort tack till alla som stött, uppmuntrat och röstat på mig i FSL:s ordförandeval.

Det har varit en lång kampanj men under den har jag lärt mig mycket nytt både om mig själv men också om förbundet. Tack

också till alla medkandidater i valprocessen. Det har varit givande diskusssioner och jag hoppas att debatten inom förbundet fortsätter.

Nu är det dags att blicka framåt och att fortsätta med de upp-

drag jag har just nu. Det fackliga engagemanget och gnistan för det fackliga har inte slocknat.

Tack!

PAMELA LEKA

Kampanjen skapade uppfriskande diskussion Jag vill även på insändarplats tacka de fullmäktigeledamöter och FSL-medlemmar som stödde mig i min ordförandekampanj.

Ett tack går även till de övriga kandidaterna för den tid som vi gjorde kampanj med avsikten att bli FSL:s nästa ordförande.

Endast en kunde segra och jag

gratulerar FSL:s nya ordförande.

På ett annat plan var även förbundet en vinnare. Kampanjen i sig och det faktum att det var fyra personer som kandiderade skapade i alla fall enligt mig en uppfriskande diskussion om FSL, vår verksamhet och vilken riktning vi ska ha med tanke på fram-

tiden.

Det gemensamma arbetet fortsätter för bättre villkor och ett ännu bättre FSL. Med dessa ord, tack för mig och vi ses i höst ute på FSL fältet.

JENS MATTFOLK

PM för läsåret på hösten På grund av att lärarnas avtal kunde godkännas så sent denna försommar kommer det PM för läs-

året som brukar ingå i vårterminens sista nummer av tidningen Läraren att publiceras först i nå-

got av höstens första nummer, det vill säga i augusti.

11

11.6.2020 • Nr 10

 I medeltal återgick 88 procent av eleverna i grundskolan till närundervisning då skolorna öpnade efter coronastängingen.

En stor del av eleverna återgick till skolorna då de öppnades Regionförvaltningsverket och undervisnings- och kulturministeriet har gjort gemensam sak och utförde vecka 20 (som började måndagen den 11 maj) en enkät bland kommunerna som visade att i medeltal 88 procent av grundskolans elever deltog i närundervisningen då skolorna igen öppnade.

– Återgången till närundervisning verkar ha gått bra, säger direktör Esko Lukkarinen vid Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk.

– Kommunerna och skolorna har under exceptionella omständigheter i god tid planerat för praktikaliteter med betoning på lärande, välmående i skolan och hälsan. Nu går det bra att fortsätta terminen ut mot ett nytt läsår, säger Lukkarinen.

Skillnader mellan landskapen Enligt enkäten förekom skillnader mellan landskapen gällande deltagandet i den grundläggande utbildningen. Över 90 procent av eleverna i Österbotten, Mellersta Finland, Satakunta och Nyland

deltog i undervisningen medan motsvarande andel i Södra Karelen var bara 66 procent.

För den kommunala småbarnspedagogiken var deltagandet litet blygsammare då medeltalet för deltagande i verksamheten låg på 56 procent jämfört med normalläget, vilket innebär en ökning med 24 procentenheter jämfört med situationen veckan innan (vecka 19) enkäten gjordes. I förskoleundervisningen deltog i medeltal 70 procent av landets förskolebarn. tom ahlfors

Närundervisning varvat med distansundervisning kan vara höstens melodi

möten och kurser ○ Nykarleby lärarförening kallar till ordinarie vårmöte tisdagen den 11 augusti kl 18:00 vid Restaurang FAF. Stadgeenliga ärenden. Efter vårmötet finns möjlighet till samvaro och mat. Meddela ulrika@ein.fi om deltagande senast 7.8.

Temporär lagförändring möjliggör alternering Regeringen föreslår en temporär ändring i grundskolelagen som skall göra det möjligt att växla mellan när- och distansundervisning i höst om coronaläget så kräver. Undervisningsminister Li Andersson betonar ändå att närundervisning bör vara det främsta alternativet.

Samma dag som Undervisningsministeriet informerar om lagförändringen konstaterar Institutet för hälsa och välfärd att inga nya bekräftade coronafall har noterats under det senaste dygnet. Ändå vill regeringen vara beredd på en

eventuell andra smittovåg.

– Det är oklart hur epidemiläget ser ut i höst. Sannolikt kommer vi att ha specialarrangemang kring avstånd och hygien, säger Li Andersson.

Tanken med lagförändringen är att beredskapslagen inte längre skall behövas. Däremot skall det genom lagförändringen bli möjligt att exempelvis vid behov stänga en enskild skola. Det skall dock inte ske lättvindigt, utan endast om det är nödvändigt. Det skall också bli möjligt att växla mellan när- och distansundervisning.

Distansundervisningsperioder-

na skall ändå vara så korta som möjligt och specialarrangemangen får endast vara i kraft en månad i taget.

Undervisningsministern lyfter fram två situationer när lagen kan tillämpas och distansundervisning kan bli aktuell. För det första om smittoskyddsmyndigheten i kommunen ser det som nödvändigt, och för det andra om kommunen inte har möjlighet att til�lämpa de förordningar som Undervisnings- och kulturministeriet och THL ger i fråga om hur närundervisningen skall arrangeras för att ses som trygg.

– Jag ser absolut närundervisning som det främsta alternativet och det är utgångsläget för hur undervisningen skall ordnas på hösten. Det här är möjliggörande lagstiftning. Kriterierna är ändå strikt begränsade till de här situationerna, dvs vi vill inte införa distansundervisning permanent som lösning, säger Li Andersson.

Precis som under den tidigare distansundervisningsperioden är småbarnspedagogiken, årskurserna 1–3 och elever med särskilt stöd undantagna.

En orsak till att regeringen vill

driva igenom lagförändringen i rask takt är att andra stadiet fortsatte med distansundervisning vårterminen till slut, men tanken är att man skall återgå till närundervisning när höstterminen inleds. Då finns inte utrymmen som man på vissa håll kunnat utnyttja inom den grundläggande utbildningen längre till förfogande.

Lagen skall vara ikraft 1.8.202031.12.2020. mattias fagerholm

12

11.6.2020 • Nr 10

 Vi skall ha likvärdig undervisning för alla elever i alla ämnen, också religion, säger Sune Alén.

Åland går in för konfessionslös religionsundervisning Sune Alén: ”Det är berikande”

Sune Alén höll sin första religionslektion i Mariehamn år 1977. Nu är den sista timmen avklarad och han avgår med pension. Lärarbanan rymmer en lång facklig karriär inom Finlands svenska lärarförbund. Något som speciellt värmer religionslärarens hjärta är att Åland går in för konfessionslös religionsundervisning.

Enligt den nu rådande kutymen både på Åland och på fastlandet deltar man i religionsundervisningen om man tillhör majoritetstron, dvs den lutherska kyrkan. Tillhör man inte den kyrkan erbjuds eleven livsåskådning, eller så kan man ordna med undervisning i den tro som eleven har.

Konfessionslös religionsundervisning innebär att alla elever deltar i undervisningen oberoende av vilken kyrka de tillhör och också oberoende av om de hör till kyrkan eller inte. Det går man in för på Åland i och med den nya åländska grundskollagen som träder i kraft vid årsskiftet 2021.

– På det här sättet blir religionsundervisningen likvärdig, precis som alla andra ämnen. Vi skall ha likvärdig undervisning för alla elever i alla ämnen, säger Sune Alén.

Redan nu skall ju religionsundervisningen var konfessionslös,

det vill säga den skall inte utgå från en viss tro. Så var klämmer skon?

– Problemet är att du kan välja om du deltar i den religionsundervisning som skolan ger. Inte får man till exempel heller välja bort biologin. Alla elever går på biologilektionerna utan att blinka. Ändå står det i läroplanen att biologin bygger på darwinismen. Men om jag är kreationist och inte tror på darwinismen? Inte kan en vårdnadshavare trots det kräva en undervisning som inte bygger på evolutionsteorin.

– Vi skall inte ha en smygvalbarhet. Det skall vi inte hålla på med, grundskolan skall ge grunderna.

I och med den konfessionslösa religionsundervisningen kommer man att frångå undervisningen i livsåskådning. Sune har även undervisat i livsåskådning, men är nöjd med att ämnet försvinner.

– Man har fått vara synnerligen aktsam att kristendomen inte kommer in i undervisningen. Det är också lite konstigt då vi lever i ett samhälle som genomsyras av kristna värderingar.

Religionsfrihet inget argument Alén har varit en pådrivande kraft för att göra religionsundervisningen konfessionslös, och nu är tiden mogen att ta det steget på Åland.

En bidragande orsak är att landskapet har blivit betydligt mer mångkulturellt sedan den föregående läroplanen skrevs.

Sune konstaterar att en uppsjö av alternativa läroplaner har utvecklats på grund av olika religionstillhörighet. Det har han ingen förståelse för.

– Många säger att det handlar om religionsfrihet. Men för mig är religionsfrihet att man inte skall vara rädd för vad andra tänker och tycker. När jag vet hur det förhåller sig för andra människor kan jag uppnå en riktig frihet. Jag tycker att vi skall inkludera, inte exkludera.

– Om man utgående från den konfession man har får en egen läroplan så är det för mycket fokus på tro. Det vill vi komma bort ifrån.

Har religionsundervisningen

av idag för starka inslag av kristendom?

– Nej, det tycker jag inte. Jag och mina kolleger poängterar inte kristendomen.

Dagens undervisning i religion är i den meningen redan konfessionslös. Hur kommer undervisningen att förändras på Åland?

– Vi kommer att få mera inslag av hur andra religioner, andra grupper, andra människor från olika kulturer tänker. Vi kommer att jämföra mera. Ett av de viktigaste orden idag är förståelse. Vi lever i en värld där religionsundervisningen måste ge verktyg för förståelse.

Berikande – inte urvattnat Sune Alén ser ingen risk i att den konfessionslösa religionsundervisningen skall bli urvattnad då man eventuellt får plocka bort element som kan upplevas som stötande för elever tillhörande vissa trossamfund.

– Det blir flera plantor att vattna. Det finns flera växter som behöver näring. Nu fokuserar vi inte längre på en enda stor blomma.

Det finns andra växter i världen också. Undervisningen blir inte urvattnad, den blir berikande. text och foto: mattias fagerholm

Jag och mina kolleger poängterar inte kristendomen.

Sune Alén ○ Studerat teologi och religionsvetenskap vid Åbo Akademi. ○ Lärare i religion och livsåskådning vid Övernäs skola i Mariehamn. ○ Ledamot i FSL:s styrelse i 2001–2020. ○ Ordförande för förhandlingsorganisationen Akava-Åland. ○ Varit ordförande för Ålands lärarförening. ○ Medverkar i läroplansarbetet för den konfessionslösa religionsundervisningen.