Läraren 17 2020

Page 1

ord för ord FSL behöver en styrelse som modigt tar sig an påverkansarbete med framtidens skola för ögonen. Ю  r sidan 3

5.11.2020 • Nr 17 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Aha-upplevelse om skolan Nytt projekt vill synliggöra skolvardagen för vårdnadshavare. Ю  r läs mera på sidan 4

Längre läroplikt

Undervisningsminister Li Andersson (bilden) vill utvidga läroplikten så att en utbildning på andra stadiet blir kostnadfri. Hennes förslag har kritiserats. Ю  r mittuppslaget

Vad är det för fel på allmänbildning? Vad är det för fel på att också ge ungdomarna en allmänbildning? Att lära ut fakta och förståelse i en process där läraren trots allt har en central position? Att till och med en föreläsning (som i bästa fall är som en fascinerande berättelse för åhöraren) kan ha ett värde i sig. JONAS FORSMAN Kolumnen

Ю  r sidan 10

Lägre behörighetsnivå på finlandssvenskt håll Jenny Teir (till vänster), Eva Åstrand och Evelina Lindahl är involverade i CLL-projektet Hållbar kommunikation. foto: christoffer thomasfolk

Behörigheten bland dem som arbetar inom den svenskspråkiga utbildningen ligger på en lite lägre nivå än hos de finskspråkiga kollegerna visar Utbildningsstyrelsens datainsamling Lärarna och rektorerna i Finland 2019. Ю  r sidan 3


2

5.11.2020 • Nr 17

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Lagom är inte tillräckligt Undervisningsminister Li Andersson vill i den intervju som publiceras i denna tidning inte närmare gå in på en problematik som Finlands svenska lärarförbund har lyft fram. Bristen på elev- och studiehandledare är stor redan nu och kommer ytterligare att förvärras då den utvidgade läroplikten träder ikraft. Reformen för nämligen med sig ett utökat handledaransvar. Hur skall man råda bot på bristen, vill FSL alldeles befogat veta. Andersson vill inte föregå den kartläggning om det finlandssvenska utbildningsfältet som under Gun Oker-Bloms ledning pågår. Undervisningsministern vill invänta rapporten och fatta beslut om eventuella åtgärder på basis av den. Det måste betraktas som en godtagbar orsak också om man kan tycka att det börjar bli bråttom med eventuella åtgärder. Förslaget är att den utvidgade läroplikten skall träda i kraft 1.8.2021 och därmed skall de elever som nu går på årskurs 9 blir den första årskullen att ta steget in i reformen. Utredningen som tar fasta på den finlandssvenska skolans särart och behov beräknas bli klar i början av nästa år. Ser man på åtgärder som borde vidtas med tanke på den utvidgade läroplikten är tidsramarna minst sagt snäva. Oker-Bloms rapport är en del av en större helhet. Den ingår som en del av den utbildningspolitiska redogörelse som skall göras under 2021.

Där skall man se på långsiktiga strategiska målsättningar för utbildningens del. Målsättningar som sträcker sig över flera valperioder. På så sätt kunde man förhoppningsvis framöver undvika att finansieringen slinker än hit, än dit. De två tidigare regeringarna har kraftigt skurit ner i utbildningsanslagen, och Sanna Marins regering gör nu någon form av korrigeringsrörelse. Utbildningen gör sig betjänt av långsiktighet och dylika sågningsrörelser fram och tillbaka motverkas i bästa fall. En utbildningspolitisk redogörelse är inte vardagsmat. Den senaste gjordes 2006. Och att man som en del av redogörelsen gör en ”helhetsutredning över den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov och skapar ett åtgärdsprogram för att garantera likvärdigheten” är anmärkningsvärt. Det bör ses som ett gyllene läge för den finlandssvenska utbildningssektorn. Det är lätt att bygga upp stora, och kanske orealistiska, förväntningar på rapporten. Varje hänvisning att beslut fattas utgående från den ökar trycket. I Svenskfinland är det viktigt att hitta en gemensam utbildningsmelodi och rapporten kan bli ett dokument som vi kan samlas kring och fungera som en vägvisare för framtiden. För en minoritet räcker inte lagom när vi talar om skolan. Vi måste vara betydligt bättre än så.

För en minoritet räcker inte lagom när vi talar om skolan. Vi måste vara betydligt bättre än så.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

FSL vill synas ute i skolorna Höstmörket är här men som tur har vi tryckt upp nya reflexvästar med vår logo och texten “Jag är lärare” på ryggen. Västarna är tänkta för er lärare när ni kustodierar, är på utflykt med klassen eller annars bara behöver synas. Relfexvästarna är gratis och för att en lämplig uppsättning ska landa ute i skolorna uppmanar vi alla lärarföreningar att kontakta vår avdelningssekreterare Anita Stark, anita.stark@ fsl.fi, med er beställning.

Vi delar ut västarna i vårt lager enligt principen “först till kvarn”. Vi på FSL:s kansli vill passa på att påminna alla våra medlemmar om att logga in på www.koodata.net/fsl och dubbelkolla att vi har rätt medlemsinformation om till exempel er anställning, behörighet och era kontaktuppgifter. Vi påminner gärna också våra lärarföreningarna om att meddela oss ifall det sker byten av förtroendevalda i er styrelse.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!


3

5.11.2020 • Nr 17

Behörigheten bland finlandssvenska lärare är lägre än på finskt håll Den finländska lärarkårens profil är nästan oförändrad: lärarna uppfyller fortfarande mycket väl behörighetsvillkoren för sina uppgifter, de är ungefär i medelåldern och utgör en väldigt kvinnodominerad grupp. Det här framgår av Utbildningsstyrelsens datainsamling Lärarna och rektorerna i Finland 2019, vars första resultat nu har publicerats. Behörighetsgraden bland lärarna och rektorerna i Finland har redan länge varit på en utmärkt nivå och har enligt de senaste uppgifterna till och med ökat en aning. Behörigheten bland dem som arbetar inom den svenskspråkiga utbildningen ligger på en lite lägre nivå än hos de finskspråkiga kollegerna. Bland den grundläggande utbildningens rektorer och lärare som deltog i insamlingen hade 95 procent formell behörighet för sina uppgifter. Motsvarande andel i de svenskspråkiga skolorna var 91 procent. Rektorerna uppfyllde kraven på behörighet bäst och av dem var sammanlagt 98 procent behöriga för sin uppgift. Lägst var behörighetsgraden bland timlärarna i bisyssla; 73 procent av lärarna inom den finskspråkiga och 63 procent inom den svenskspråkiga utbildningen hade behörighet. Bland rektorerna och alla lärare i gymnasierna uppfyllde 97 procent behörighetskraven. Av rektorerna och bland lärarna i huvudsyssla var 98 procent behöriga i de finskspråkiga gymnasierna och 93 procent i de svenskspråkiga. Siff-

rorna har sjunkit en aning sedan den föregående datainsamlingen. Även inom gymnasieutbildningen var behörigheten högst bland rektorerna, av vilka 99 procent var behöriga.

Kvinnodominerad bransch Den finländska lärarkåren är väldigt kvinnodominerad och situationen har förblivit så gott som oförändrad under de senaste åren. Den mest kvinnodominerade gruppen bland deltagarna i utredningen utgjorde lärarna inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Av dem var 78 procent kvinnor. I de finskspråkiga gymnasierna utgjorde de kvinnliga lärarnas andel 69 procent och i de svenskspråkiga gymnasierna 66 procent. Bland lärarkårens yrkesgrupper är rektorerna den grupp där kvinnornas andel i relation till antalet män är lägst: 52 procent av rektorerna inom den grundläggande utbildningen var kvinnor. I de finskspråkiga gymnasierna var 43 procent av rektorerna kvinnor och i de svenskspråkiga gymnasierna 56 procent. Allmänt taget är situationen den

att det fortfarande är klart fler män än kvinnor som blir valda till ledarskapsuppdrag även om deras utbildningsbakgrund är densamma.

Finlandssvenska lärare yngre än sina finska kolleger Lärarna inom den allmänbildande utbildningen är i genomsnitt de yngsta inom lärarkåren: bland lärarna som deltog i utredningen hade 41 procent av lärarna inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen och 44 procent av lärarna inom gymnasieutbildningen fyllt 50 år. Genomsnittsåldern var högst bland rektorerna. Av rektorerna i den grundläggande utbildningen hade 62 procent fyllt 50 år och i gymnasierna 65 procent. Lärarna i de svenskspråkiga skolorna vara i medeltal en aning yngre än sina finskspråkiga kollegor. Yngst var lärarna inom den svenskspråkiga förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Endast 36 procent av lärarna hade fyllt 50 år.

Grupperna blev mindre i åk 1–6, större i åk 7–9 En undervisningsgrupp i årskurserna 1–6 består i genomsnitt av 18,9 elever. Om man räknar med grupperna inom förskoleundervisning och sammansatta klasser var gruppstorleken i snitt 18,6 elever. I årskurserna 7–9 hade en undervisningsgrupp i medeltal 16,9 elever. I jämförelse med år 2016 har gruppstorlekarna minskat med 1,2 elever i årskurserna 1–6 och ökat med en elev i årskurserna 7–9.

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Ska FSL ha regional representation i styrelsen? Den här veckan har vi firat Svenska veckan och druckit kaffe tillsammans på svenska. Vi har lärt oss att det går bra att dricka kaffe tillsammans även om vi arbetar på distans. Svenska veckan är inte enbart en identitetsförstärkande vecka för oss finlandssvenskar utan även en sammanförande länk mellan den svenskspråkiga och den finskspråkiga befolkningen. Finlands svenska lärarförbund är en betydande aktör inom bildning på svenska. Jag vågar nästan påstå att vi är en av grundpelarna i den finlandssvenska utbildningsvärlden. Det känns extra fint att lyfta den dimensionen nu då vi står inför ett styrelseval. Förbund av i dag behöver en engagerad styrelse som tar sig an utbildningsfrågor ur ett finlandssvenskt perspektiv. En styrelse som bevakar lärarnas intressen och arbetsvillkor. En styrelse som analyserar reformer för lärares och rektorers bästa, men även för hela den svenskspråkiga befolkningens bästa. Den utbildningsframtid som vi kan ana i horisonten är full av förändringar. En framtid som kan karaktäriseras som oviss vad skolnät, reformer och ekonomi beträffar. En utbildningsframtid över vilken det vilar oro. FSL behöver en styrelse som modigt tar sig an påverkansarbete med framtidens skola för ögonen, en kvalitativt god skola nu och i framtiden.

Finlands svenska lärarförbund är en betydande aktör inom bildning på svenska. Jag vågar nästan påstå att vi är en av grundpelarna i den finlandssvenska utbildningsvärlden. Det känns extra fint att lyfta den dimensionen nu då vi står inför ett styrelseval.

Ett lärarförbund måste alltid våga ta ett steg bakåt och granska om den egna verksamheten ger de ringar på vattnet som man önskar. Vill vi ha det som vi alltid haft det eller vågar vi utmana? Vill vi ha regional representation? Vill vi ha regioner som är delade i regioner? Eller vill vi beakta kön på något vis? Vill vi fokusera på engagemang? Eller vill vi ha representanter för alla lärarkategorier? Vill vi ha fler förtroendemän? Eller ska ålder och erfarenhet spela roll? Vill vi ha ett riktigt val i fullmäktige eller vill vi ha konsensuskandidater? Frågorna kan ses som provokativa, men vågar vi aldrig utmana riskerar vi tappa greppet. Utan diskussion riskerar vi tappa möjligheten att kunna visa vägen.

 Den finländska lärarkåren är väldigt kvinnodominerad och situationen har förblivit så gott som oförändrad under de senaste åren.


4

5.11.2020 • Nr 17

 Projektet Hållbar kommunikation, som CLL vid Åbo Akademi i Vasa startade i våras, vill öka insynen i skolvardagen. Bland annat ska man göra en poddserie och en kortfilm som kan användas i skolorna och av andra, säger Jenny Teir (till vänster), Eva Åstrand och Evelina Lindahl.

Ge föräldrarna insyn i skolvardagen! De flesta vet att den finländska skolan håller absolut världsklass. Men vad innebär det i praktiken? Genom ett nytt projekt vill CCL vid Åbo Akademi öka föräldrarnas insyn i skolvardagen och därmed kan också kommunikationen mellan hemmen och skola stärkas. Poddar och filmer. Utbildning av kommunikationsmentorer och utveckling av välbefinnandet i skolan. Det är mycket som ryms inom ramen för Centret för livslångt lärande (CCL) vid Åbo Akademis utvecklingsprojekt Hållbar kommunikation som startade i våras. – Målsättningen med det här projektet är att öka förståelsen för den grundläggande utbildningens uppdrag och mål, samt för skolornas verksamhetskultur. Och det gör vi genom att ha flera olika delar och lyfta fram mycket av det fina arbete som görs i våra skolor, säger Eva Åstrand, projektets koordinator och utbildningsplanerare vid CLL. Lärarna vet vilket fint arbete som de gör i skolan men enligt Åstrand behöver inte så vara fallet för utomstående och i synnerhet

vårdnadshavarna. – Skolan har förändrats mycket sedan dagens vårdnadshavare själva gick i skolan. I dag har skolan så många olika verktyg och en enorm förståelse för hur eleven ska bemötas, hur lärandet kan främjas och samtidigt fortbildar sig personalen kontinuerligt. – Men de grupper som inte kommer i kontakt med skolan vet inte om det här. Det här projektet vill väcka ett engagemang och nyfikenhet bland vårdnadshavarna och visa hur vi jobbar inom dagens skola. Förhoppningen är att ge en aha-upplevelse och skapa en bättre relation mellan hem och skola, förklarar Åstrand.

Kortfilm och podd Trots coronavirusepidemin pågår nu arbetet med att skapa olika typer av material som lärarna sedan ska kunna använda sig av till exempel i samband med föräldramöten. Ett exempel är filmen ”Se mig, hör mig”, som Evelina Lindahl är projektledare för. – Jag gör en kortfilm som handlar om en flickas skoldag. Förutom flickan följer vi nyckelpersoner som hennes pappa, lärare, kurator och en skolmormor. Målet är att filmen ska vara interaktiv så att tittarna blir delaktiga och blir aktiva när de ser filmen, som också kan användas på föräldramöten och öppna upp för diskussion, för-

klarar Evelina Lindahl. Jenny Teir är projektledare för det andra målet som är att skapa en poddserie med sju avsnitt. Allt från experter inom skolvärlden till kändiskocken Michael Björklund ska medverka. – I poddserien diskuterar vi kring skolframgång, frånvaro och välbefinnande. Specialpedagogik och Hem och skolas verksamhet är andra teman och vi kommer också att ha en panel med lärare och elever så att också deras tankar hörs, berättar Teir. Podden kommer att finnas på CLL:s och HSS Medias webbplatser. Vasabladet och Österbottens Tidning kommer också att följa upp med artiklar om de olika temana. – Vi har ett nära samarbete med HSS Media och via deras plattform får vi synlighet och kan lättare nå ut till vår målgrupp som är vårdnadshavare, säger hon. Utöver det samarbetar projektet med Hem och Skola och Ulrica Taylor, som är pedagogisk planerare på Korsholms kommun. Här är målet att utbilda kommunikationsmentorer. – Här ska lärare som vill jobba speciellt med att stärka kontakten till hemmen få profilera sig och bli bättre kommunikatörer. Från ett tidigare projekt vet vi att vårdnadshavare önskar tätare kontakt med skolan. Ibland tror jag lärare och föräldrar pratar olika språk

Skolan har förändrats mycket sedan dagens vårdnadshavare själva gick i skolan. I dag har skolan så många olika verktyg och en enorm förståelse för hur eleven ska bemötas, hur lärandet kan främjas och samtidigt fortbildar sig personalen kontinuerligt. Men de grupper som inte kommer i kontakt med skolan vet inte om det här. EVA ÅSTRAND Koordinator för Hållbar kommunikation

och inte alltid förstår varandra. – Genom den här satsningen vill vi förbättra kommunikationen, konstaterar Åstrand.

Stärker skolans varumärke Vid sidan av det sker också ett samarbete med Kiti Lindén, som är projektansvarig i Jakobstadsregionen, som utifrån elevers tankar ska utveckla arbetet med välbefinnande i skolan. – Vi samarbetar också med de österbottniska kommunerna och pilotskolor som är intresserade av hur välbefinnandet i den egna skolan kan utvecklas kan vara med. Och det fina här är att det är eleverna själva som ska höras. Det är elevernas perspektiv som ska komma fram, förklarar Åstrand. Projektets röda tråd är således

att synliggöra hur dagens moderna skola fungerar i praktiken och synliggöra med exempel. Hur tar digitaliseringen sig uttryck, hur jobbar skolan med självutvärdering, är frågor som Åstrand lyfter upp. – Inom skolan arbetar vi med begrepp som många föräldrar kanske inte förstår. Projektets stora mål är att väcka ett intresse för skolvardagen och stärka skolans varumärke. Tanken är också att översätta materialet till andra språk så att informationen kan spridas också utanför hemmen, säger hon. Och fortsätter: – Det här ska inte resultera i mer jobb för lärarna utan tvärtom underlätta deras vardag. text och foto: christoffer thomasfolk


5

5.11.2020 • Nr 17

Alla bör behandlas respektfullt i skolan

 Ellinor Hellman är rektor för Storängens skola i Esbo som har en jämställdhets- och likabehandlingsplan, också om coronaläget satt käppar i hjulen för en uppdatering. foto: pia lindroth

Storängens skola i Esbo har en jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras vart tredje år. Alla skolor i Esbo har samma botten för sina planer, men de är specifika för varje skola och bygger på en kartläggning bland skolans elever, berättar rektor Ellinor Hellman. – Våren 2016 gjordes en kartläggning i vår skola som ledde till den plan som fortfarande gäller. En ny kartläggning gjordes våren 2019. Tanken var att planen skulle uppdateras i samarbete med eleverna under hösten och sedan färdigställas. Sedan kom coronan som gjorde att vi inte blev färdiga med den. Nu ligger jämställdhets- och likabehandlingsplanen hos ett lärarteam som gör uppdateringen det här året i stället, i samarbete med eleverna.. – Kartläggningen inför varje uppdatering görs för att kolla hur eleverna uppfattar sin skola och hur miljön känns för dem då det gäller jämställdhet och likabehandling. Sedan väljer eleverna mål för vårt gemensamma arbete. Skolan har ordnat program för att uppnå målen i planen och utvärderar också de åtgärder som skett. Målen i planen har i stort sett varit desamma sedan den första planen 2017. Målen i planen är bl.a. att alla oberoende av kön och andra faktorer skall behandlas respektfullt av skolan personal. Det skall kännas rättvist för eleverna oberoende av om man är flicka eller pojke. – Läsåret 2016–17 pratade vi inte så mycket om att en elev känner sig som något an-

nat än pojke eller flicka. Men det har förändrats mycket under de senaste åren. Inte heller nu har ärendet uttryckligen lyfts fram, men Ellinor Hellman påpekar att då man tidigare fyllde i exempelvis en enkät fick man frågan om man är man eller kvinna, medan det nuförtiden finns flera alternativ såsom ”annat” eller ”ingendera” eller ”vill inte uppge”.

Minoriteter uppmärksammas Andra saker som eleverna i kartläggningen upplevde som viktiga var att inte heller de får behandla varandra respektlöst. En annan målsättning var att eleverna skall förstå att ord som är benämningar på sexuella minoriteter inte får användas som skällsord. I Storängens skola har det funnits rätt få elever med annan kulturell bakgrund än finländsk, varför skällsord som har med folkslag och nationalitet att göra inte har tagits upp i elevernas målsättningar. – Vi lever i en rätt så homogen bubbla, som förhoppningsvis ändrar karaktär i framtiden. Jag ser det som problematiskt att våra elever växer upp i en så likformig vardag. Överhuvudtaget har de svenska skolorna i huvudstadsregionen länge haft betydligt färre elever med annan kulturell bakgrund än de finskspråkiga skolorna, säger Hellman. Under detta läsår vill skolan gärna ha en temavecka eller motsvarande som lyfter fram minoriteter. – Det här gäller förutom kulturella skillnader och sexualitet också olika funktionsvariationer. Det handlar om att befinna sig i en minoritetssituation i relation till andra. Den här tankeövningen är väldigt viktig. Storängens skola öppnade då Sökövikens högstadium och Mårtensbro skola slogs ihop år 2015. Då blev också Ellinor

Hellman utsedd till rektor. Årets därpå gjorde den första jämställdhets- och likabehandlingsplanen upp. – Vi hade från början aktivt program om genusfrågor i åk 7–9 och grupparbeten bland föräldrarna kring jämställdhetsplanen på föräldramöten och vi har i samarbete med Folkhälsan arbetat för att lyfta fram allas individuella styrkor inom ett projekt om positiv pedagogik.

Mellanväggar i duschutrymmet I det sammanhanget diskuterades också mera praktiska angelägenheter, såsom elevtoaletter och omklädningsrum. – Just nu är wc:na en icke-fråga för de är sedan i maj fördelade enligt klass eller årskurs. –Att våra wc-utrymmen tidigare varit könsspecifika beror på att det stod F och P på dörrarna när skolhuset stod färdigt, vilket ju är helt onödigt. Att ha skilda toaletter för flickor och pojkar är något som hänger kvar sedan gammalt, säger Ellinor Hellman. Frågan om möjligheten att nyttja duschutrymmen och omklädningsrum i enrum är svårare, rent praktiskt. – Om enskilda duschutrymmen dyker upp som ett behov funderar vi nog ut något men egentligen borde duschutrymmena byggas om i så fall, säger Ellinor Hellman. – Om du frågar eleverna så tror jag nog att de flesta skulle vilja duscha ensamma. Det gäller väl oss alla! När man bygger nya skolor eller planerar om duschutrymmen i gamla skolor borde man åtminstone placera in mellanväggar mellan duscharna, tycker Ellinor Hellman. – Utan mellanväggar har man nog inget ”privatliv” alls. tom ahlfors

Lagen förutsätter plan för jämställdhet Det finns fortfarande behov av utveckling när det gäller det jämställdhetsfrämjande arbetet i skolorna. Det här framgår av en enkätundersökning som Utbildningsstyrelsen genomfört för att utreda hur planeringen av arbetet för att främja jämställdhet förverkligas i den grundläggande utbildningen. Lagen förutsätter att skolorna gör upp planer för att främja jämställdheten och likabehandlingen i den grundläggande utbildningen. Planen ska utarbetas specifikt för varje skola – att använda en plan som gjorts upp av utbildningsanordnaren, kommunen eller en annan skola uppfyller inte kraven som ställs i lagen. Det förekommer brister i en stor del av skolornas jämställdhetsplaner. Endast drygt hälften av deltagarna i enkäten hade en plan som utarbetats för den egna skolan. Ungefär 40 procent av respondenterna uppgav att de följer kommunens eller regionens plan, att det inte finns någon plan eller att utarbetandet av en plan är på hälft. – Resultatet tyder på att det i skolorna finns brister i kännedomen om skyldigheterna kring planeringen som föreskrivs i lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor. Skolorna behöver mera handledning och råd för att det jämställdhetsfrämjande arbetet ska kunna genomföras med hänsyn till skolans särdrag och behov, säger undervisningsrådet Satu Honkala. Syftet med lagen om jämställdhet är att förhindra diskriminering som grundar sig på kön och att främja jämställdheten mellan män och kvinnor. Diskrimineringslagen främjar likvärdigheten i utbildningen och förbjuder diskriminering på grund av till exempel ålder, nationalitet, språk, religion, övertygelse, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Enligt resultatet förblir skolornas mål som berör jämställdhet ofta på en rätt så allmän nivå och skulle behöva formuleras mer konkret. I planerna hade man ofta tagit hänsyn till åtgärder för att förebygga och få slut på sexuella trakasserier (69 %) och trakasserier som grundar sig på kön (64 %). Därtill hade man fastställt åtgärder för att uppmuntra till läroämnes- och kursval som inte styrs av könsstereotypier (54 %), för att minska på inlärningsskillnaderna mellan könen (45 %) och för att främja genussensitiv undervisning (42 %). Mångfalden av kön har också tagits i beaktande i synnerhet i skolornas lokallösningar, till exempel gällande wc-utrymmen.


6

5.11.2020 • Nr 17

 I Finland korrelerar utbildningsnivån starkare med sysselsättningen är den gör i många andra länder, säger undervisningsminster Li Andersson som vill utvidga läroplikten.

Li Andersson om kritiken mot den utvidgade läroplikten:

”Jag har gång på gång frågat: Vilka punktinsatser hade varit bättre?” Undervisningsminister Li Andersson avfärdar den kritik mot den utvidgade läroplikten där man hävdar att punktinsatser för de elever som är i riskgrupper hade varit att föredra framom att satsa på hela årskullar. Man har ropat efter punktinsatser men inte kunnat svara på hur de borde se ut, menar Andersson.

Det är dags att uppdatera läroplikten så att den uppfyller 2020-talets krav. Så marknadsförde undervisningsminister Li Andersson reformen när hon överlämnade regeringspropositionen om utvidgad läroplikt till riksdagen i medlet av oktober. Det är fråga om en av regeringens större utbildningspolitiska

satsningar som i korthet innebär att läropliktsåldern höjs till 18 år och att andra stadiet blir avgiftsfritt. I och med reformen skall alla ungdomar få en andra stadiets utbildning. Förslaget är att den utvidgade läroplikten träder ikraft 1.8.2021 så att en årskull i taget omfattas av läroplikten. Den permanenta kostanden uppskattas lan-

da på 129 miljoner euro på årsbasis.

Högre utbildningsnivå = högre sysselsättningsgrad Målsättningen är att höja utbildningsnivån, men reformen har också sysselsättningspolitiska förtecken. Sysselsättningsgraden för de som endast har grundskoleut-


7

5.11.2020 • Nr 17

Det känns lite konstigt att de partier som har varit med om att skära ner i grundfinansieringen under förra valperioden nu är väldigt oroliga för finansieringen. LI ANDERSSON Undervisningsminister

Fakta om den utvidgade läroplikten ○ ○ ○ ○ ○ ○

Föreslås träda i kraft 1.8.2021. Alla skall få en andra stadiets utbildning. Läropliktsåldern höjs till 18 år. Andra stadiet blir avgiftsfritt. Målet är att höja sysselsättnings- och utbildningsnivån. Sysselsättningen bland dem som endast har grundskoleutbildning är 43 procent. ○ 16 procent blir utan andra stadiets utbildning.

bildning ligger på ca 43 procent, men är över 70 procent med en andra stadiets utbildning. – Skillnaden är så stor att det ger en bra riktning i fråga om vilken storleksklass det handlar om. Det bästa sättet att höja produktiviteten är att se till att vi har så högt utbildade arbetstagare som möjligt. På den punkten får Li Andersson flankstöd av en rad namnstarka ekonomer. Arbetslivsprofessor Vesa Vihrilä ledde i våras en arbetsgrupp där nobelpristagaren Bengt Holmström, ekonomigurun Sixten Korkman och professor Roope Uusitalo ingick. Gruppens uppdrag var att peka på ekonomiska åtgärder som kan hjälpa Finland ur coronakrisen. Utvidgad läroplikt var ett av botemedlen. Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har uppskattat att reformen på grund av sysselsättningseffekterna på sikt kommer att vara neutral, eller rent av ett plus i den offentliga ekonomin. – I Finland korrelerar utbildningsnivån starkare med sysselsättningen är den gör i många andra länder eftersom vi saknar den del av arbetsmarknaden som finns i många mellaneuropeiska länder. Där finns en hel del lågavlönade arbeten inom servicesektorn som inte kräver så hög utbildning. Den biten saknas hos oss, vilket är ganska typiskt för nordiska välfärdsstater. Det gör att vi måste vara noga med att se till att folk har tillräckligt hög utbildningsnivå när de kommer in på arbetsmarknaden.

Stora håven för de små fiskarna? Reformen har också väckt en del kritik. Bland annat har man ifrå-

gasatt att man tar till den stora håven för att fånga de små fiskarna. Med det avses de ca 700 eleverna per årskull inte går vidare till studier på andra stadiet och ca 4000 eleverna som avbryter sina studier. Inga hisnande siffror till antalet menar kritikerna. – Tittar man på andelen av åldersgruppen så är det många. 1516 procent blir utan examen på andra stadiet. Där ingår också de som avbryter studierna. Vi har ca 300 000 personer på arbetsmarknaden utan utbildning efter grundskolan. Det är ganska mycket. Oppositionen har kritiserat reformen och sagt att istället för att satsa krutet på hela årskullar borde man istället gå in för punktinsatser för de elever som riskerar att falla emellan. – Jag har gång på gång frågat: Vilka punktinsatser? Vilka punktinsatser för 129 miljoner skall man göra där man tror att man med större sannolikhet kan nå de målsättningar vi nu har ställt upp? Det har de inte svarat på. Ingenting av det som de har sagt konkretiserar vilken enskild reform eller punktinsats som skulle fungera som ett alternativ till en förlängd läroplikt. – Om man ser på de unga, vars liv kommer att förändras mest i samband med att läroplikten utvidgas, så är det uttryckligen de som annars skulle falla utanför vårt utbildningssystem. De minderåriga som skulle trilla ut ur systemet helt och hållet hålls nu kvar inom vårt offentligt finansierade utbildningssystem. Det är en helhet med elevvårdstjänster, elevhandledning, lärare, pedagoger, ungdomsarbetare och med alla andra tjänster som existerar

 Li Andersson vill inte föregå den utredning om den finlandssvenska utbildningens särdrag som är under arbete.

inom utbildningssystemet. Det är den största skillnaden och därför förstår jag inte argumentationen att pengarna inte skulle riktas rätt.

Räcker fyrken? ”Skall du införa utvidgad läroplikt skall du banne mig ha fyrk att sätta på det också.” Så sade Mikala Nylander efter avslutade regeringsförhandlingar. Hon representerade SFP i den arbetsgrupp som skissade på utbildningspolitiken i allmänhet och läroplikten i synnerhet. Redan då hystes farhågor om att finansieringen är otillräcklig. Och kritiken har varit närvarande under hela beredningens gång, inte minst från kommunfältet. – Vi har haft ett gott samarbete med Kommunförbundet. Skillnaden mellan ministeriets och kommunförbundets kostnadsuppskattningar har hela tiden minskat. Den är nu ungefär 10 miljoner. När det gäller kostnaden för yrkesutbildningsreformen var skillnaden 272 miljoner. Så vi har gjort ett gott arbete när det gäller den utvidgade läroplikten. – Ett större problem är att vi har ett underskott i fråga om pengar i hela vårt utbildningssystem. Det är nog det som spökar i den här debatten. Det känns lite konstigt att de partier som har varit med om att skära ner i grundfinansieringen under förra valperioden nu är väldigt oroliga för finansieringen. – Inom ramen för den utbildningspolitiska redogörelsen skall vi lyfta upp frågan vilken linje partierna är beredda att förbinda sig till ifråga om hur man skall stärka helhetsfinansieringen för utbildningssystemet. Hur garanterar man att pengar

går till läroplikten? De är ju inte öronmärkta på något sätt. – Den risken finns alltid när man gör en reform. Men jag förstår inte varför kommunerna skulle ha ett intresse av att pumpa in pengarna någon annanstans. Det finns en konflikt i att de säger att pengarna inte räcker till men ändå använder dem till något annat. De förpliktelser som reformen för med sig för kommunerna är så tydliga. De kan till exempel inte låta bli att skaffa läromedel nästa höst. Regeringen har sagt att kommunerna skall kompenseras fullt ut. Vad gör man om fyrken inte räcker? – Det finns alltid mekanismer i fråga om tilläggsbudgetar som man i krissituationer kan ge kommunerna. Men vi har utgått från att ramarna skall hålla.

Finlandssvenskt dilemma: brist på elev- och studiehandledare En ledstjärna i reformen är utökad elevhandledning inom den grundläggande utbildningen, i brytningsskedet mellan stadierna samt på andra stadiet. På finlandssvenskt håll råder det redan nu brist på elev- och studiehandledare. Hur skall man råda bot på det? Li Andersson vill inte föregå den utredning om den finlandssvenska utbildningens särdrag som är under arbete. – Jag väntar på Gun OkerBloms utredning. Vi behöver en helhetsbild. Sen kan vi fundera vad vi gör till exempel med utbildningsutbudet eller andra åtgärder. Elev- och studiehandledare, men också psykologer och kuratorer, har lyfts fram på finlandssvenskt håll. Det finns en brist på behörig arbetskraft. Jag har förstått att de

har ”highlightat” de här frågorna i utredningen. Vi fattar beslut på basis av den. Det har talats om en bindande dimensionering inom elevvården. Hurudana gränsvärden är det fråga om? – Det kommer att finnas gränsvärden, men i och med att frågan ännu bereds kan jag inte ännu säga vilka de är. Men vi kommer i princip att använda alla de 29 miljoner som vi har budgeterat för elevvården och lägga gränsvärdet enligt det. Så kan gränsvärdet alltid ändras i framtiden om regeringen är beredd att lägga in mera pengar. Blir det en dimensionering inom elev och studiehandledning också? – Vi kommer att göra en utredning gällande en dimensionering av elev- och studiehandledningen. Vi kommer att utreda vad det skulle kosta och hur det skulle fungera. Min primära oro gäller yrkesutbildningen. De siffror jag har sett pekar på att det är betydligt större andel elever per studiehandledare än det är på något annat utbildningsstadium. Flaggar du själv för en dimensionering? – Det här hör till de grejer jag gärna skulle göra om jag hade en oändlig mängd pengar. Vad säger du då om en lärardimensionering? – Det är en fråga där kostnaderna lätt blir hundratals miljoner. Det är tyvärr inte aktuellt. Men det är bra om vi börjar med elevvården och efter det utreder handledningen. text: mattias fagerholm foto: jakke nikkarinen


8

5.11.2020 • Nr 17

Med en yrkesexamen kan man alltså inte ansöka via betygsantagningen, utan då måste man delta i urvalsprovet. MIKAELA MATTILA Ansökningsservicen vid Helsingfors universitet

 Alla sökande som är behöriga att söka in kan bli antagna till Åbo Akademi på basis av urvalsprovsresultat, men bara de med studentexamen kan bli antagna på basis av sina poäng. foto: åbo akademis bildbank/ rolf niskanen

Från yrkesskola till universitet – bara en dröm? Enligt universitetslagen är den som har finländsk studentexamen eller yrkesexamen på andra stadiet behörig att ansöka om en studieplats på tredje stadiet, det vill säga universitet eller högskola. De har alla likvärdig rätt att söka inträde men själva antagningen sker inte på jämbördiga grunder.

D

en är behörig att söka till kandidat- och magisterutbildning som ingår i gemensam ansökan som har avlagt någon av följande examina: finländsk studentexamen, International Baccalaureate-examen (IB), European Baccalaureate-examen (EB), den tyska Reifeprüfung-examen eller Deutsche Internationale Abitur (RP/DIA), en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller spe-

cialyrkesexamen eller någon utländsk utbildning, som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Antagningen kan efter antagningsreformen i fjol ske genom den gemensamma antagningen enligt grundpoäng eller urvalsprov. Några undantag finns, till exempel kan antagning också ske på basis av studier vid den öppna högskoleutbildningen, men det alternativet är inte gratis eftersom kurserna vid öppna högskolan är avgiftsbelagda. Det som gör antagningen ojämlik är att det endast är de med studentexamen som kan antas till universitetet på basis av sina poäng, den möjligheten finns inte för sökande med yrkesexamen. Däremot nog för studerande med IB, EB eller RP/DIA-examen, vars poäng räknas om för att motsvara studentexamen. Alla med yrkesexamen som vill söka in till något universitet, Åbo akademi eller Handelshögskolan är automatiskt hänvisade till urvalsproven. – Från och med våren 2020 kan man bli antagen till universitetet antingen på basis av poängen från

studentexamen, alltså betygsantagningen, eller på basis av urvalsprov eller motsvarande. I betygsantagningen kan man bli antagen om man har avlagt en finländsk studentexamen, IB- eller EB-examen eller en RP- eller DIA-examen i Finland, meddelar Mikaela Mattila vid ansökningsservicen vid Helsingfors universitet. – Med en yrkesexamen kan man alltså inte ansöka via betygsantagningen, utan då måste man delta i urvalsprovet.

Flest poäng för lång matte – också för språkstudier Då det gäller att få en studieplats vid Helsingfors universitet har resultaten i studentexamen litet olika värde beroende på vilken av fakulteterna man ansöker till, Vid vissa studieinriktningar förekommer också så kallade tröskelkriterier. För exempelvis farmaci gäller det vid ansökan till HU att ha godkänt vitsord i lång eller kort matematik och kemi. Av dem som antas till utbildningsområdet farmaci tas 70 procent in på basis av sina betyg i studentexamen. Vid betygsantagningen ger lång matematik de högsta poängen till

de flesta utbildningsområden. Ett laudatur ger 36,1 poäng vid ansökan till studier i farmaci och hela 39,7 poäng vid ansökan till medicinska utbildningsområdet. Som jämförelse kan nämnas att ett laudatur i samhällslära ger 16 poäng. Vill man studera kommunikationsvetenskaper eller samhällsvetenskaper gäller det också att ha högt vitsord i lång matematik, ett laudatur ger 36,1 poäng. L i modersmål och samhällslära ger 33 respektive 20 (!) poäng, vilket väl får anses vara litet överraskande. Den som vill studera engelska får hela 34 poäng för laudatur i lång engelska, men också till detta utbildningsprogram ger ett laudatur i lång matematik flest poäng, 36,1. Reformen har kritiserats för att en studerande redan under sitt första år i gymnasiet måste välja sina kurser med tanke på studier på tredje stadiet.

Bara förstagångssökande antas på basis av betyg till Hanken Också antagningen till Åbo Akademi fungerar på samma sätt som vid HU. – Till en del av våra utbildning-

ar är det också möjligt att bli antagen på basis av betyg från en nordisk studentexamen. Andra sätt att bli antagen till en utbildningslinje är genom de så kallade öpu-lederna, där sökande antas på basis av avlagda studier vid öppna universitetet, säger Rebecca Mattbäck som är studiesekreterare vid Studentexpeditionen vid Åbo Akademi. – Alla sökande som är behöriga att söka in kan bli antagna på basis av urvalsprovsresultat, säger Mattbäck. Det finns kvoter för förstagångssökande och för hur stor andel studerande som antas på basis av betyg (40–70 procent) och hur stor andel som antas på basis av urvalsprov. Svenska Handelshögskolan i Helsingfors och Vasa följer samma antagningskriterier som de övriga universiteten. – Då det gäller antagning till Hankens kandidatutbildning på basis av inträdesprovet finns det enbart en kvot för förstagångssökande, sökandes utbildningsbakgrund från andra stadiet spelar ej in utan där är alla på samma linje. Däremot måste man ha avlagt fin-


9

5.11.2020 • Nr 17

Språkstudier inom yrkesutbildningen minskar år för år Ger yrkesutbildning på andra stadiet tillräckliga färdigheter att studera vidare? Statistiken över främmande språk visar stora skillnader mellan språkstudierna i gymnasier och yrkesskolor, noterar Språklärarförbundet i Finland SUKOL. Yrkesskolornas mål är att ge en god yrkesutbildning men också möjlighet att via betygsbaserad antagning eller inträdesprov söka in till yrkeshögskola eller universitet. Enligt Amisbarometri 2019 (ett nationellt ministeriefinansierat forskningsinstrument) tänker 37 procent fortsätta studera efter yrkesskolan, de flesta i yrkeshög-

 Lilian Sjöberg är ledande studiekoordinator vid yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors, som har kvoter för antagning på basis av poäng också för dem med yrkesexamen.

ländsk studentexamen (eller IB/ EB/RP/DIA-examen) och vara förstagångssökande för att kunna beaktas i betygsantagningen, berättar antagningsplanerare Hanna Engblom. – Någon statistik över utbildningsbakgrunden för dem som antagits på basis av inträdesprovet finns inte, men allmänt kan sägas att en överväldigande majoritet av dem som antas har någon form av studentexamen, antingen finländsk eller internationell, säger Engblom.

YH en lösning för dem med yrkesexamen Vägarna till en studieplats på universitetet är alltså färre för den som har en andra stadiets yrkesexamen i stället för en studentexamen trots att bägge grupperna är likvärdigt behöriga för studier. Inom yrkeshögskolornas antagning ser det annorlunda ut. – Universiteten har i allmänhet ingen betygsantagning för yrkesinriktad grundexamen. Detta är den största skillnaden mellan yrkeshögskolor och universitet. Den andra stora skillnaden är att yrkeshögskolorna har utvecklat ett gemensamt branschöverskridande digitalt urvalsprov, säger Lilian Sjöberg, som är ledande studiekoordinator vid yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. – I den betygsbaserade antagningen finns det två separata kvoter för sökanden med studentexamen (inklusive de internationella studentexamina IB, EB, RP

och DIA) respektive yrkesinriktad grundexamen. Studentexamen poängsätts så att Studieinfo får studentexamensvitsorden direkt från studentexamensnämnden och räknar ut den kombination av vitsord som ger de högsta totalpoängen åt sökanden. Sökande med en internationell studentexamen ska själv ange sina vitsord när de ansöker och bifoga en bilaga över dem, varefter yrkeshögskolornas personal kontrollerar att de stämmer. Sökande med yrkesinriktad grundexamen får poäng för det viktade medeltalet samt vitsord för de tre gemensamma examensdelarna, kunnande i kommunikation och interaktion, kunnande i matematik och naturvetenskap samt kunnande om samhälle och arbetsliv. – Den betygsbaserade antagningen utvecklades inom ramarna för Utvecklingsprojektet för studentantagning till yrkeshögskolor, men där glömde man tyvärr bort dem som avlagt en examen vid Ålands yrkesgymnasium. Arcada och Novia jobbade tillsammans hårt för att även inkludera dessa sökanden in betygsantagningen och lyckades till slut genomföra processen i gott samarbete med yrkesgymnasiet, berättar Lilian Sjöberg. YH-urvalsprovet är likadant för alla sökande, oberoende av skolbakgrund, säger Sjöberg. – YH-urvalsprovet mäter sökandenas allmänna förutsättningar för yrkeshögskolestudier.

skola. Studerandena inom andra stadiets yrkesutbildning läser i huvudsak (86,7 procent) två främmande språk, engelska och svenska. Endast 3,4 procent studerade tre eller fler språk. Av gymnasiestuderandena läser 61 procent två språk medan 38 procent läser tre eller flera språk. Andelen studerande som läst svenska inom andra stadiets yrkesutbildning är 86,4 procent, på gymnasiet är motsvarande siffra 91,8 procent. Det vanligaste främmande språket utöver engelska är ryska, som studeras av 1,2 procent av yrkesskolstuderandena. Antalet studerande har minskat under de senaste åren. Även an-

delen studerande som läser spanska har minskat till skillnad från antalet studerande i grundskolan och gymnasiet. 0,6 procent av yrkesstuderandena läste franska eller tyska. I dessa ämnen har antalet studerande minskat med häften sedan 2014. – I ljuset av statistiken är det lätt att vara av samma åsikt som Miika Sahamies, sakkunnig på Akava. Han lyfte år 2018 fram att jämställdheten mellan studerande i gymnasier och inom yrkesutbildningen borde förbättras. Enligt Sahamies borde det speciellt fokuseras på de gemensamma studiernas innehåll, så som språkstudiernas kvalitet, säger SUKOL:s ordförande Outi Vilkuna.

Över hälften av alla sökande ska nu antas på basis av betyg Undervisnings och kulturministeriet motiverar antagningsreformen med att endast en av tre studenter i allmänhet tidigare fortsatt sina studier omedelbart efter avläggandet av studentexamen. Enligt OECD-rapporten Education at a Glance 2019 fanns det stora skillnader mellan länderna i fråga om hur stor andel av de sökande som kommer in ett enskilt år. I Finland blev tidigare årligen två tredjedelar av de sökande utan plats på högskolan. Procentuellt var andelen den högsta bland de jämförda länderna. Genom reformen slopas en dyr

och tungrodd modell där nästan alla sökande behöver delta i något av de hundratals olika urvalsprov som anordnas. Modellen avviker också internationellt och leder delvis till oönskade mellanår som fördröjer studiestarten. Många unga beger sig också utomlands för att studera eftersom antagningen är enklare i många länder. Enligt lagen ger dels studentexamen, dels olika yrkesinriktade examina behörighet för högskolestudier. Studieframgången på andra stadiet ger en bra uppfattning om förutsättningarna att bedriva högskolestudier. Enligt lagen är det högskolorna som antar studerande och beslu-

tar om antagningsgrunderna. Högskolorna och undervisnings- och kulturministeriet har dock avtalat om att utveckla antagningen. Man har enats om en ram för utvecklingen: huvuddelen, det vill säga över hälften av alla sökande, ska från och med 2020 antas på basis av betyg, antagningen på basis av totalpoäng slopas och urvalsproven förblir ett viktigt antagningssätt. Högskolorna beslutar självständigt om betygsvärderingen, till exempel poängsättningen av vitsord i studentexamen och detaljerna i urvalsprov.

YH-urvalsprovet består av olika delar, varav beslutsfattande, undervisningsspråket (svenska och/ eller finska) och engelska skrivs av alla sökanden. Alla delar avläggs på en och samma gång. På det viset behöver sökanden delta i YH-urvalsprovet endast en gång per gemensam ansökan. Hur ser kvotfördelningen ut för de olika grupperna som antas? – Yrkeshögskolorna bestämmer själva hur platserna fördelas mellan de olika urvalsmetoderna, vilket innebär att det finns variationer. Yrkeshögskolorna har dock förbundit sig till att anta en majoritet av de nya studerandena på basis av betyg. I högskolornas andra gemensamma ansökan våren 2020 strävade Arcada efter att fyl-

la 60 procent av platserna på basis av betyg på de ansökningsmål som överhuvudtaget tillämpade betygsbaserad antagning. Dessa platser var ytterligare fördelade på två skilda kvoter, en för sökande med studentexamen (inklusive de internationella studentexamina IB, EB, RP och DIA) och en för sökande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen från och med 1.8.2015. Arcada reserverade 70–90 procent av platserna i den betygsbaserade antagningen för sökande med studentexamen. Beslutet baserades på tidigare års statistik över sökandes skolbakgrund samt det faktum att kvoten för yrkesinriktad grundexamen omfattar endast dem som avlagt examen inom de senaste åren. Exempelvis antog Aracada i vå-

ras till sin tradenomutbildning (företagsekonomi) alltså 60 procent på basis av betyg. Av dessa antogs 90 procent på basis av studentbetyg och 10 procent på basis av yrkesinriktad grundexamen. 40 procent antogs på basis av det nationella YH-urvalsprovet. Yrkeshögskolan Novia, som utbildar tradenomer i Åbo och Vasa, antog 70 procent på basis av betyg (40 procent studentbetyg och 30 procent yrkesinriktad grundexamen. 30 procent antogs på basis av urvalsprov. Intressant nog skiljer sig antagning på basis av betyg för sökande med yrkesinriktad grundexamen ganska mycket mellan Novia och Arcada. tom ahlfors


10

5.11.2020 • Nr 17

debatt

kolumnen jonas forsman Lärare i historia och samhällslära vid Brändö gymnasium.

Också en föreläsning kan ha ett värde För tillfället förs igen en diskussion om vad skolans roll skall vara i framtiden och vad undervisningen skall gå ut på. Väl så. Den diskussionen behövs med jämna mellanrum. Ännu för ett antal år sedan fick alla vurmare för en total digitalisering av skolan och distansundervisningens underbara värld, ostört med god hjälp av lobbare från företagsvärlden föra fram sitt välsignade budskap. Om inte annat så har coronaepidemin visat hur skört detta tankesystem är och vad det på riktigt innebär för elever (och lärare) att inte träffas, att inte mötas i äkta dialog och diskussion och hur svagare elever lider av detta. Men flera kritiska röster har också börjat höras och mantran om att eleven på egen hand skall göra det mesta (på nätet och digitalt) och “ta reda på” svar på livets stora gåtor har lite mattats av. Stark har också diskursen om skolans “avkastning” varit. Hur mycket samhället gagnas (främst ekonomiskt) av vad som lärs ut eller ej. Då kommer vi också automatiskt in i diskussionen om själva undervisningens väsen. Skall allt bara handla om olika så kallade kompetenser som skall matas ut och få eleverna till självlärda robotar som anpassar sig till alla situationer med en knapptryckning? Nyckelord är “kreativ”, “anpassningsbar” och “flexibel”. Orden är det i sig inget fel på och de låter bra. Det finns en hel del röster inom företagsvärlden som just lyfter fram detta med hur vi måste utveckla dessa kompetenser.

Skall allt bara handla om olika så kallade kompetenser som skall matas ut och få eleverna till självlärda robotar som anpassar sig till alla situationer med en knapptryckning?

Men är det så vi vill ha det? Är det arbetsmarknaden och främst de ekonomiska premisserna som styr utvecklingen i skolvärlden? Som Rutger Bregman (holländsk historiker och samhällsdebattör) säger, “vilka kunskaper och färdigheter vill vi att barn skall ha år 2030?”. Han menar ytterligare att tyngdpunkten borde ligga vid att styra och skapa, inte på att förutse och anpassa oss till en marknadsekonomisk modell i all oändlighet. Vad är det för fel på att också ge ungdomarna en allmänbildning? Att lära ut fakta och förståelse i en process där läraren trots allt har en central position? Att till och med en föreläsning (som i bästa fall är som en fascinerande berättelse för åhöraren) kan ha ett värde i sig. Hur långt skall vi riktigt gå i vår roll som enbart facilitatorer? Det är i sig inget fel på att jobba mot ett gemensamt mål och ge tyngd åt processen, men finns det tillräckligt utrymme för att “enbart” lära ut ett ämne där elever till exempel helt enkelt lär sig hur ett matematiskt problem skall lösas, varför industrialiseringen kom igång eller hur en sats är konstruerad? Sedan har vi den lilla frågan om vilka ideal vi vill lära ut och vad vi önskar oss på riktigt? Återkommer gärna ännu till denna fråga. Klassrummet är, och det tror jag vi alla kan hålla med om, i särklass den bästa platsen att bygga upp en bra och till och med bättre värld.

Lärarnas yttrandefrihet får inte begränsas För några år sedan bistod jag, i egenskap av huvudförtroendeman, en kollega som anklagades för att i nedvärderande ordalag ha informerat en klass om en politisk fraktions valmanifest. Företrädare för nämnda fraktion ansåg att läraren skall vara objektiv och inte torgföra sina egna värderingar. I Paris blev nyligen en lärare utsatt för ett bestialiskt dåd med dödlig utgång. Läraren hade i sin undervisning, för att lyfta fram yttrandefriheten, använt sig av de teckningar som satirtidskriften Charlie Hebdo publicerade som sedermera resulterade i attentatet mot dess redaktion. Även detta med dödlig utgång. De båda ovan nämnda exemplen är till synes rätt olika och kanske också malplacerade och

inte jämförbara fullt ut. Den samstämmighet som dock finns är en lärares agerande samt hur det externt uppfattas. Viktiga frågor aktualiseras. Att en lärare skall agera objektivt och neutralt är självklart. Lärandet är och skall vara i absolut fokus. Lärarens yrkesetik är här odiskutabel. Så långt ter sig frågan rätt enkel. Vid närmare genomgång blottläggs ändå svåra frågor. Vilka exempel har man rätt att använda? Borde något lämnas bort för att inte väcka anstöt? Kanske ett helt avsnitt? Skall tidpunkten vara avgörande? Bör en lärares yttrandefrihet vara begränsad? Vem avgör? En synnerligen viktig princip i vårt samhälle är just yttrandefriheten. Alltför många områ-

den i vår värld tar till maktmedel för att begränsa den. Nyheter klassas som falska. Media kontrolleras. Skolor tvingas in i beslutsfattarnas ideologiska fålla. Annars stängs de. Lärare avskedas. Fanatiska extremister tar sig rätten att agera. Både i makro- och i mikrosamhället. Jag är medveten om att frågorna är många och svåra. Det betyder inte att de inte skall ställas. Att våga lyfta fram problemet är att ta ett första steg. Den yrkesetik som varje lärare har är färskvara. Inte bara för den enskilda läraren utan för hela kollegiet. För hela yrkesgruppen och för den organisation som företräder lärarna. SUNE ALÉN ledamot av förbundsstyrelsen

Strömmad undervisning är inte läroplansenlig ”Hen är hemma med snorig näsa, kan hen följa med din undervisning via Teams eller Meet?” En fråga som säkert en och annan av oss fått. Och den gäller förkylda elever lika väl som dem som är i karantän… Nej, ingen kan förhindras att strömma, även i grundskolan. Men vad är det vi egentligen går med på som lärare? Och vad är det vi egentligen går med på att ansvara för som rektorer? Knäpper vi på och har utrustning som är tillräckligt bra, så kan eleven följa undervisningen. Därmed har vi frångått läroplanens skrivningar om lärstigar och handledande undervisning och övergått till katederundervisning där eleven lyssnar och lär sig på egen hand. Under perioder av närundervisning förbereder läraren i grundskolan lektioner som genomförs som seriös, handledande närundervisning. Den typen av lektion är enligt LP 2016 ingen föreläsning, den är en bit av lärande där eleven har rätt till handledning och stöd för lärande. Närundervisning i grundskolan lämpar sig inte som strömmad undervisning i sann föreläsningsanda, dagens undervisning ser inte ut så här. I panik glömmer vi begrepp som en trygg studiemiljö. En trygg

studiemiljö i närundervisningen måste rimligtvis kunna garanteras. Då bör varje elevs mående i klassrummen beaktas. Det finns ingen garanti för att inte en ständig streaming triggar illamåendet i klassrummet för enskild elev. Redan nu vet vi att allt för många elever känner sig otrygga, känner press då de muntligt ska framföra eller uttala sig i klass. En ”kamera på” är mera än bara en kamera på för dessa elever som bär på ett illamående. Coronaperioden borde rimligtvis generera i ett enormt stort behov av stödundervisning efter att elever varit i karantän eller varit sjuka. Varpå diskussionen borde fokusera på hur lärare ska orka ge all stödundervisning som ska täppa till de färskaste kunskapsluckorna. Eventuellt kunde man tro att lärarfackets uppgift hade varit att påtala behovet av mera resurs för stödundervisning för att täppa till de eventuella luckor som uppstått nu under våren och hösten och hur man på bästa sätt tillgodoser elevers rätt till stödundervisning. Kan bara tänka att någonting gick fel på vägen då fokus i coronadansen nu ligger på strömma-strömma-strömma bort din sura min… I vårt land har vi närundervisning i grundskolan där elever har

rätt till stöd genast då behov uppstår, till exempel stödundervisning eller specialundervisning. Utöver det har vi planerad distansundervisning i de kommuner där smittskyddsmyndighet anser det vara nödvändigt att stänga ner. Då planerar lärare sin undervisning så att den lämpar sig för distansundervisning. Men någon blandning av dessa ska vi inte gå med på. Dessutom ska sjuka elever få vara sjuka. Då ska de inte delta på distans. Vi måste också tänka framåt. Börjar vi nu erbjuda strömmad undervisning är det svårt att om en månad eller två säga att det är slut på den här servicen. Vi gräver en grop åt oss själva. Vi ska helt plötsligt räcka till för alla i klassen och för dem som är hemma av olika orsaker. Hur ska läraren orka? Strömmad undervisning är ingen läroplansenlig undervisning. Inte ens i coronatider kan man gömma sig och tro att man garanterar elever en läroplansenlig undervisning den vägen. Låt oss lägga fokus på grunden. Låt elevernas bästa styra. Låt lärarna ge kvalitativt god undervisning som varje elev har rätt att få och som följer läroplanen. LINDA FELIXSON Vice ordförande för FSL, styrelseledamot i OAJ


11

5.11.2020 • Nr 17

möten och kurser ○ Vörå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte onsdag 18.11.2020 kl. 16.30. Förutom stadgeenliga ärenden kommer ett förslag till nya stadgar för föreningen att läggas fram. Inger Damlin från FSL deltar i mötet som hålls på distans via Zoom. Om du inte har möjlighet att delta via Zoom så är den alternativa mötesplatsen Koskeby skola. Förhandsanmälning till camilla.lonngren@edu.vora.fi senast 17.11.2020. Länk till mötet sänds per e-post den 18.11.2020, före mötet. Välkomna! ○ Jakobstad-Larsmo lärare håller höstmöte torsdagen den 19 november 2020 klockan 16.00. På grund av det rådande läget i regionen hålls mötet på distans via Meet. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Anmäl ert deltagande till föreningens ordförande Malin Höglund-Snellman (malin.hoglund-snellman@jeppis.fi) senast måndag 16 november.

 Statsepidemiologen i Sverige, Anders Tegnell, hoppas att arbetsgivarna gör det så enkelt som möjligt för arbetstagarna att distansarbeta. foto: folkhälsomyndigheten

Lärare i Sverige tvingas delta i möten på arbetsplatsen En majoritet av lärarna i Sveriges skolor och daghem får inte arbeta på distans trots att de utför arbetsuppgifter som inte kräver att de är på arbetsplatsen framkommer i en rapport som Lärarförbundet i Sverige offentliggjort. Folkhälsomyndigheten i Sverige rekommenderar att så många som möjligt arbetar hemifrån även under hösten. Denna rekommendation gäller fram till 31 december 2020. Liksom tidigare gäller att arbete hemifrån ska väljas i samförstånd med arbetsgivaren så att inte verksamheten drabbas av negativa effekter. För arbetsgivaren

är det viktigt att arbete hemifrån genomförs med arbetsmiljöaspekter i åtanke, säger folkhälsomyndigheten på sin webbsida. Vid en presskonferens i torsdags som sändes på direkt på Youtube betonade Anders Tegnell vikten av att jobba hemma. Tegnell är statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och chef för avdelningen för folkhälsoanalys och datautveckling. – Det är väldigt, väldigt viktigt om arbetet tillåter det och vi ber nu både arbetstagare och arbetsgivare att försöka göra det så enkelt som möjligt att distansarbeta sade Tegnell. Trots denna rekommendation är det väldigt få lärare i Sverige

Lärarförbundets krav ○ Staten måste ta huvudansvaret för förutsättningarna att efterleva rekommendationerna genom att säkerställa att kommunerna har tillräckliga resurser. ○ Huvudmän för skolor och förskolor måste i möjligaste mån hyra in extra lokaler för att möjliggöra tillräcklig fysisk distansering i verksamheten. ○ Folkhälsomyndighetens riktlinjer kring distansarbete gäller även för personal i förskolan, skolan och fritidshem. Möten ska därför ske digitalt och arbetsuppgifter som inte behöver genomföras på arbetsplatsen ska genomföras på distans. ○ Sjuka barn och elever ska inte vara på skolor, förskolor och fritidshem. Folkhälsomyndighetens riktlinjer måste vara tydliga på den punkten, det får inte lämnas utrymme för olika tolkningar. ○ Det behövs tydligare samordning mellan de regionala smittskydden och Folkhälsomyndigheten så att skolorna vet vilka riktlinjer de ska gå efter.

som helt fritt får välja var de ska delta i möten, visar Lärarförbundets rapport ”Inte ens en meter mellan eleverna” . Varannan lärare (48 procent) har fått ganska eller mycket dåliga förutsättningar att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Det är något vanligare inom gymnasieskolan och vuxenutbildning, där 18 procent respektive 37 procent helt fritt får välja var de ska delta i möten. Majoriteten av lärarna inom daghem, förskola och eftis svarar att de måste vara på arbetsplatsen på alla möten. Detta är mycket anmärkningsvärt då det i de allra flesta fall skulle gå att organisera möten på distans. – Skolans möten har inte ställts in. Vi sitter för många i samma rum under dem, säger en lärare i rapporten. Det är anmärkningsvärt att så många förskolor och skolor kringgår rekommendationen kring distansarbete. Majoriteten av lärare får inte arbeta på distans trots att de utför arbetsuppgifter som inte kräver att de är på arbetsplatsen. Många tvingas också vara på arbetsplatsen på möten. Resten av samhället har ställt om till distansarbete och det finns ingen rimlig förklaring varför detta inte ska gälla lärare, säger Lärarförbundet i sin rapport, som utmynnar i en kravlista från Lärarförbundets sida. tom ahlfors

○ Vasa svenska lärarförening rf. kallar till höstmöte fredag 20.11 kl. 17.00. Förutom stadgeenliga ärenden behandlas föreningens stadgeändringar. Val av ordförande och styrelseledamöter för perioden 2021-2022. Med stöd av Lag om temporär avvikelse från aktiebolagslagen, lagen om andelslag, föreningslagen och vissa andra sammanslutningslagar i syfte att begränsa spridningen av covid-19-epidemin (677/2020) 4§ 2 mom. har styrelsen beslutat tillåta deltagande i föreningens höstmöte genom datakommunikation. Deltagande på plats för den som inte kan delta på distans sker på Skärgårdsgatan 3 B 5 i Vasklot. Anmälan sker via webben: https://vasasvenskalararforening.fi/ . Efter anmälan sänds en möteslänk till Zoom till anmälda deltagare. Take away- servering samt ölprovning på distans efter höstmötet, mer info på webben. Hjärtligt välkomna! ○ Malax-Korsnäs lärarförening rf kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte onsdagen den 25 november 2020 kl. 15.30. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och föreningens stadgeändringar. Mötet hålls på distans (närmare information om mötesrum sänds åt anmälda deltagare). Om du inte har möjlighet att delta på distans är den alternativa mötesplatsen högstadiet i Petalax. Anmälan till britt.soderman@malax.fi senast den 20 november (ange då om du deltar på distans eller på plats i Petalax). Välkomna! ○ Kronoby lärarförening rf kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte onsdag 25.11 kl. 18. Mötet hålls på distans via Teams. Anmälan och eventuella motioner skickas till caroline.kero@kronoby.fi. ○ Ålands lärarförening kallar till höstmöte inklusive vårmöte torsdag 26.11 kl. 18.00. Förutom stadgeenliga ärenden kommer vi att lägga fram ett förslag till nya stadgar för föreningen. På grund av rådande pandemi kommer mötet att hållas digitalt. Alla medlemmar får allt material per e-post. Anmälning på ÅLF:s webbsida. Hjärtligt välkomna!

Röster i rapporten Spridningen ökar i vårat län. Då tvingar vår arbetsgivare oss att ha vårdnadshavarmöte och utvecklingssamtal med vårdnadshavare i skolans lokaler. Vi får inte erbjuda digitala möten. Interna möten görs i för små lokaler vi kan inte hålla avstånd, vi får inte delta digitalt i interna möten. Vi förväntas hålla avståndet när vi står i kö till maten men sen sitter vi ihop tätt i matsalen, flera hundra barn och vuxna samtidigt. Lektioner, raster et c. genomförs utan några säkerhetsavstånd. Vi förväntas själva städa våra klassrum för att bli coronasäkra. Skolan följer inte FHM:s föreskrifter gällande hemarbete då vi är tvungna att vara i skolan då vi planerar och rättar. Vi måste även vara i skolan när vi bedriver distansundervisning.


12

5.11.2020 • Nr 17

Med säkra steg mot GLP 2021 Vi förnyar våra läromedelsserier i tyska, psykologi, kemi och geografi inför gymnasiets nya läroplan. Dessutom utkommer splitternya serier i åtminstone engelska, biologi, fysik och filosofi. Otso är en applikation som ger studerande möjlighet att lyssna på ljudfiler till en tryckt bok, titta på videor och mycket annat. Otso stöder lärandet både i skolan och hemma. Som användare av Otavas tryckta läromedel får du tillgång till allt innehåll i Otso helt kostnadsfritt. otava.fi/otso_sv

LÄS MER om den nya läroplanen och våra läromedel inför GLP 2021 på vår hemsida: www.otava.fi/glp21

bakbrädet Övernaturliga väsen. Jättar, tomtar, spöken och andra övernaturliga väsen har huvudrollen när Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) publicerar över 3100 svenskspråkiga sägenuppteckningar från Finland och Estland på den digitala plattformen Sägenkartan. Sök ”Sägenkartan” på www. sls.fi. SLS vill synliggöra berättelserna och den svenska folktron i Finland i ett bredare perspektiv och i en kontext med svenskt och norskt material. Näcken, troll, mytiska djur, tomtar, spöken och många andra av folktrons varelser, men också föremål och platser med övernaturliga krafter, virvlar förbi i de spännande sägnerna. Sägnerna är ursprungligen upptecknade i slutet av 1800-talet och under de första decennierna av 1900-talet

i hela det svenska språkområdet i Finland, men även i Estlands svenskbygder. Krafttag i språkutbudet. Undervisnings- och kulturministeriet lät år 2017 göra en utredning med namnet ”Flerspråkighet som en resurs”, där man framförde förslag på åtgärder för att stärka Finlands språkreserv. Ett av de centrala förslagen i utredningen var tidigareläggandet av språkundervisningen till grundskolans årskurs ett, att börja med ett annat språk än engelska och strategisk planering av språkundervisningen. Av dessa har bara tidigareläggandet av språkundervisningen framskridit på nationell nivå, noterar Språklärarförbundet i Finland SUKOL. Antalet elever som läser engelska under de första åren i lågstadiet har fortsatt öka, främst för att inget annat erbjuds. Detta syns också i Statistikcentralens nyas-

te statistik, som visar att antalet elever i åk 1–6 som läser engelska ökat. Det är tydligt att den nationella språkundervisningspolitiken behöver krafttag. Åtgärder måste vidtas genast. Det går inte att lappa brister i språkreserven senare men det går att hejda den oändamålsenliga utvecklingen om åtgärder vidtas tillräckligt fort. Det effektivaste sättet att göra språkreserven mångsidigare är att utbildningsanordnarna skulle förpliktigas att ordna undervisning i även andra A1-språk än engelska. Denna skyldighet skulle kunna gälla kommuner med fler än 30 000 invånare. Att endast erbjuda flera språk räcker inte, utan gruppstorlekarna borde definieras så att det är möjligt att förverkliga undervisningen, menar SUKOL. Var är obligatoriska svenskan? När regeringen Rinne tillträdde i

juni 2019 uppfattades regeringsprogrammet av många som en språkpolitisk seger, skriver svenska.yle.fi. En av skrivningarna gällde språkundervisningen: “Det ska så snabbt som möjligt utarbetas ett program som främjar lärandet i det andra inhemska språket. Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.” Målet kändes enligt många bedömare som överraskande, men togs uppenbarligen på allvar inom Svenska folkpartiet. – Vem skulle ha trott att vi har ett regeringsprogram där det står att regeringen har som målsättning att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentskrivningarna? Inte många. Men nu står det! Jag litar på att vår nya undervis-

ningsminister kommer att se till att denna målsättning går framåt, sade partiordförande Anna-Maja Henriksson på SFP:s partidag i juni 2019, enligt svenska.yle.fi, som också bett undervisningsminister Li Andersson (VF) om en kommentar. Hon vill inte kommentera arbetet med programmet utan hänvisar till den ansvariga tjänstemannen. En ansvarig tjänsteman utses på kvällen samma dag som Svenska Yle ber om en intervju. Han heter Mika Tammilehto och är överdirektör vid avdelningen för gymnasie- och yrkesutbildning. – Ännu har vi inte fått någon vägkost från politiskt håll, säger Tammilehto till Yle. – Nu gör vi tjänstemän ett grundarbete och sedan ska vi diskutera med ministern om hur vi går vidare.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.