Läraren 7 2019 by Tom Ahlfors

kolumnen Klyftorna mellan rika och fattiga tillåts bli större inte bara i vårt land, utan i hela vår arma värld. ЮЮ r sidan 10

18.4.2019 • Nr 7 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Överfullt i Sundom

Sundom skola i Vasa svämmar över av elever. Användningsprocenten är för hög och situationen förvärras ytterligare de kommande åren. – Vi kan inte undervisa enligt läroplanen i de här utrymmena, säger de uppgivna klasslärarna. ЮЮ r läs mera på sidan 6

Trängseln i Sundom skola frustrerar klassläraren Gunilla Tikkala (längst till vänster), specialläraren Mikaela Svanbäck, rektor Annika Snickars och klassläraren Tone Grankull. foto: christoffer thomasfolk

Kom-ihåg-lista

Tio punkter att tänka på för att utfärden eller lägerskolan skall bli så lyckad som möjligt för alla. Läs också om Ingåskolornas skogsdag i Skarpkulla. ЮЮ r sidorna 8 och 10 arkivfoto: tom ahlfors

Material och mentorering Till höstens fullmäktigesammanträde den 24–25 april har inom utsatt tid inkommit två motioner. Karleby svenska lärarförening vill att FSL skrider till åtgärder för att undervisningsmaterial som utgivits på finska snabbare och i större utsträckning än nu måtte översättas till svenska och finnas tillgängligt för de finlandssvenska lärarna och deras elever. Korsholms svenska lärarförening slår ett slag för introduktionen till läraryrket och vill att förbundet utreder vilka program och metoder som finns för detta mentorskap i Svenskfinland. Föreningen vill också att behovet av mentorer synliggörs för arbetsgivare. Läraren rapporterar från sammanträdet i nästa nummer.

Elever som har det svårt De elever som inte förmår komma till skolan på grund av ångest eller depression och de elever som på grund av beteendestörningar helt enkelt inte klarar av att gå i en vanlig klass, har också rätt till undervisning. Läs om ett stödsystem i Esbo för de så kallade hemmasittarna och sjukhusundervisningen i samma stad.

ЮЮ r sidorna 4 och 5

18.4.2019 • Nr 7

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Ljusning på utbildningsfronten? Vad innebär resultatet i riksdagsvalet med tanke på hur utbildningspolitiken kommer att formas de närmaste fyra åren? Är det nu slut på åtta år av nedskärningar? Regeringssonderaren Antti Rinne (SDP) har ännu inte ens påbörjat sitt uppdrag men svaret på den senare frågan bör ändå vara: rimligtvis. Med den knappa segermarginalen är utgångsläget är inte tacksamt för Rinne, men det troliga är en SDP-ledd regering. Och ser man på det program som partiet gick till val men är utbildningen högt i kurs. Valsegraren De Gröna är en sannolik regeringskumpan. Partiet är om man granskar valprogrammen det kanske mest utbildningsvänliga partiet. I synnerhet under Ville Niinistös partiledarskap profilerade man sig som en ettrig försvarare av bildningen. Också efterträdaren Pekka Haavisto har i valrörelsen lyft fram utbildningens betydelse. ”Jag lovar göra allt för att mera pengar satsas på utbildning på alla stadier” sade Haavisto i tidningen Läraren. Och mycket riktigt lovar De Gröna i sitt valprogram mera pengar till utbildningen över hela linjen. Det är inte osökt att Rinne i sitt sonderande söker stöd på vänsterflanken. Vänsterförbundets ordförande Li Andersson har varit De Grönas vapendragare när det gäller att kritisera regeringens utbildningsnedskärningar. ”Jag lovar att vi inte kommer att fortsätta på nedskärningslinjen” var Anderssons entydiga budskap i Läraren inför valet. Så är guld och gröna skogar att vänta? Så enkelt är det knappast.

ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,35 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

Rinne behöver också något av de stora partierna. Centern som fick storstryk får troligen slicka såren i opposition. Sannfinländarna är troligen inte intresserade av regeringsansvar. Då återstår Samlingspartiet. Partiet har inte gjort sig känt som särdeles utbildningsvänligt. Samtliga regeringspartier har medverkat till de senaste åtta årens nedskärningarna inom utbildningen, men Samlingspartiet är det enda partiet som suttit med i de två senaste regeringarna. Och en blick i partiets valprogram ger vid handen att ingen tilläggsfinansiering är att vänta. I de kommande regeringsförhandlingarna kommer Samlingspartiet sannolikt att tala för en strikt finanspolitik. Behovet att strama till den offentliga ekonomin kommer att driva fram kompromisser. Flera av partiernas vallöften är dessutom förknippade med att sysselsättningsgraden stiger. Om det inte lyckas är löftena svåra att infria. De Gröna har satt mycket prestige i att profilera sig i utbildningsfrågor. Hur mycket är de beredda att kompromissa för att nå regeringsmakten? SFP kan mycket väl komma att behövas i följande regering. Partiets har sällat sig till kritikerna när det gäller nedskärningarna inom utbildningen. Att se till det finlandssvenska utbildningsväsendets särbehov är en viktig nisch för SFP i regeringen. Mikaela Nylander trillade på målrakan ut ur riksdagen. Hon har under åren profilerat sig i utbildningsfrågor. Vem i den svenska riksdagsgruppen fyller det tomrummet?

Att se till det finlandssvenska utbildningsväsendets särbehov är en viktig nisch för SFP i regeringen.

Drick kaffe med oss på karnevalen!

Maj månad betyder Stafettkarneval! I år slår FSL upp tältet i Esbo - karnevalen går av stapeln på Alberga stadion den 17 och 18 maj. Kaffekokaren puttrar från morgon till kväll båda dagarna. Ta en välförtjänt paus, njut av lite nackmassage och drick en varm kopp kaffe eller te! Kanslipersonalen är på plats så du kan också passa på att ställa dina frågor om till exempel lön och arbetstid.

Vi ses i Esbo! FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Finlands Svenska Lärarförbund FSL

18.4.2019 • Nr 7

Rekordmånga sökande till de svenska klasslärarutbildningarna Söktrycket till de finlandssvenska klasslärarutbildningarna är stort. Både Åbo Akademis och Helsingfors universitets klasslärarutbildning har fått fler sökande jämfört med fjolåret. I ljuset av vårens siffror har de båda utbildningarna inte ätit studerande av varandra. När vårens ansökningstid gick ut (3.4.2019) stod det klart att den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet har lockat 200 sökande. Det är en ökning med 4,7 procent jämfört med 2018. 40 studerande antas till utbildningen. – Kunskapen om den svenska klasslärarutbildningen i Helsingfors har spridit sig. Det börjar finnas kunskap om utbildningen i gymnasier och bland studiehandledare. Siffran vittnar också om att lärarutbildningen fortsättningsvis åtnjuter uppskattning i vårt samhälle och att läraryrket är ett attraktivt yrke för många, säger Erika Löfström, som ansvarar för den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

 Professor Erika Löfström (t.v.) samt utbildningsplanerarna Emilia Juslin (i mitten) och Christa Koski konstaterar att HU:s klasslärarutbildning lockat fler sökande jämfört med fjolåret.

Åbo Akademi: 300 sökande Också Åbo Akademis klasslärarutbildning är populär. Utbildningen lockade 239 sökande vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2018. Adderar man ytterligare de 61 ansökningarna till att bli språkbadsklasslärare vid ÅA till detta landar vi på totalt 300 sökande år 2019. 70 studerande antas. Ca 15 platser är öronmärkta för språkbadsklasslärare. Ser man till både HU och ÅA lockade de båda universiteten totalt 500 ansökningar. – Det är rekord, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik och dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. – Så här många sökande har

Ansökningar till HU:s finska klasslärarutbildning (120 studieplatser) ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○

2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013

1127 1366 1449 1700 1807 2371 2283

 Dekanus Fritjof Sahlström vid FPV och Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik, gläder sig åt totalt 300 ansökningar till ÅA:s klasslärar- och språkbadsutbildning.

det inte varit under den tid som det fanns en svenskspråkig klasslärarutbildning och inte heller under den tid som det funnits två. – Siffrorna visar tydligt att det finns ett starkt intresse bland de unga att bli klasslärare. Det tycker jag att är väldigt glädjande. Varför lockar utbildningen? – Det är en tydlig professionsutbildning. Yrket upplevt som intressant, roligt och spännande och har ett anseende i samhället som känns attraktivt när man är i 18års åldern och funderar vad man ska ta sig till i livet. Det är inte krångligare än så.

Svalare intresse på finskt håll En intressant detalj i sammanhanget är att intresset för den finska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet har sval-

nat en aning. I år hade man 1127 ansökningar jämför med 1366 år 2018. En minskning på 17,5%. Det är en trend fortgått i några år. Samtidigt är det skäl att påminna att det rör som om 120 studieplatser, vilket gör att söktrycket fortfarande är enormt. – Man har många sökande i förhållande till platserna. Det är fortfarande en väldigt attraktiv utbildning, säger Fritjof Sahlström.

Hälften färre sökande Ser man på söktrycket till den finska klasslärarutbildningen vid HU på lite längre sikt är ändå nedgången anmärkningsvärd. År 2014 fick man nämligen 2371 ansökningar, vilket är mer än dubbelt fler än i vår. text och foto: mattias fagerholm

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Tydligare direktiv för bedömningen Det nationella centret för utbildningsutvärdering Karvi släppte förra veckan en rapport om bedömningen i grundskolan och gymnasiet. Att en så pass omfattande rapport inte har översatts till svenska, att man inte ens har bemödat sig göra en sammanfattning av rapporten gör mig oerhört bekymrad. Det positiva med rapporten att vi äntligen får en diskussion kring bedömningen och hur den tolkats i de nu gällande läroplansgrunderna. Det är inte bara Karvi utan även Utbildningsstyrelsen som fått upp ögonen för att bedömningen inte fungerar och att kapitel sex i läroplansgrunderna för grundläggande utbildning inte lett till en jämlikhet elever emellan. Då läroplansgrunderna utarbetades senast hade jag möjlighet att representera förbundet i styrgruppen. I styrelsen fördes diskussioner kring kapitlet, vi samarbetade också med bland annat OAJ. Det var viktigt att kapitlet skulle vara tillräckligt tydligt och inte avvika från tidigare läroplaner eller orsaka extra arbete för lärarna. Något gick ändå fel på vägen, eftersom vi nu får ta del av rapporter om att allt inte fungerar i praktiken och att bedömningen har lett till en hel del extra arbete för den stora majoriteten av lärare.

Då det gäller jämlikhet kan vi inte ge kommunerna alltför lösa ramar för bedömningen. Vi behöver konkreta, tydliga och begränsande kriterier för bedömningen. Kriterier som stöder lärare i det utmanande arbetet med bedömningen. Utbildningsstyrelsen har redan hösten 2018 inlett arbetet med att förtydliga kriterierna för slutbedömningen och för att granska hela bedömningskapitlet genom att tillsätta en styrgrupp. Också i den här styrgruppen har FSL en representant och en möjlighet att påverka arbetet med bedömningsgrunderna. Nu gäller det att vara alert och lyhörd för medlemmarnas åsikter. Det gäller också att skynda långsamt för att få till en tydligare bedömning. Bedömningen får inte ge extra arbete eller bli ett arbetsmoment som får en större betydelse än själva undervisningen. Den ska ge elever och studerande en realistisk bild av det som bedöms samt ge eleven feedback kring hur hen kan komma framåt i sitt lärande. Då det gäller jämlikhet kan vi inte ge kommunerna alltför lösa ramar för bedömningen. Vi behöver konkreta, tydliga och begränsande kriterier för bedömningen. Kriterier som stöder lärare i det utmanande arbetet med bedömningen. Avslutningsvis några ord om valet. Valresultatet lovar gott för framtidens utbildning i landet. Det som gläder är att de partier som gått mest framåt är de partier som lovat stå upp för utbildningen. Det här ger stora förhoppningar för landets utbildning under de kommande fyra åren. Må varje parti hålla sitt utbildningslöfte ända fram.

18.4.2019 • Nr 7

Ångesten gör att man stannar hemma Speciallärarna Daniel Albrecht och Anton Ekström i Esbo jobbar med ett stödsystem som utvecklats för elever med hög skolfrånvaro. De elever som stödsystemet tar sig an är främst de så kallade hemmasittarna, elever som befinner sig hemma om dagarna på grund av ångest, inte de sporadiska skolkarna som hänger i köpcenter. Målet är att eleven skall kunna återgå till sin skola.

– Vi har ingen uttalad frånvarogräns för när vi börjar jobba med en elev utan det beror på individen och hur akut läget bedöms vara och på hur många elevplatser vi för tillfället har lediga. – Tar vi emot för många elever kan vi inte jobba effektivt och då fungerar ju inte stödet heller som det ska. Då får vi lov att sätta gränsen högre och jobba med de mest akuta fallen. – När man i skolan märker en tendens att någon elev är mera frånvarande än tidigare sätter skolan in sitt eget åtgärdsprogram. Om hemskolan inte hittar en lösning kontaktar de oss, säger Anton Ekström. Skolfrånvaroproblematik är det allmänna begreppet och gäller all frånvaro som försvårar vardagen och skolgången oberoende av orsak.. Hemmasittarna är de som fastnar hemma av orsaker som ofta är anknutna till ångest och depression. – Det är inte lätt att avgöra de bakomliggande orsakerna. Vi försöker gå på djupet och reda ut vad det egentligen handlar om, säger Anton Ekström. Elever som på grund av en längre behandling av sjukdom är frånvarande hör inte till Daniels och Antons område. De hör till sjukhusundervisningen, som presenteras här invid.

Neutral plats kan vara bra Stödsystemet som betjänar alla svenska grundskolor i Esbo handlar främst om stödundervisning och Daniel Albrecht och Anton Ekström jobbar ambulerande men har sin bas i Finno skola, där de har kansli och ett undervisningsutrymme i en gårdsbyggnad vid behov. – I de flesta fallen åker vi till elevens skola, eller en neutral plats som ett bibliotek eller så, säger Anton Ekström. Inledningsvis skedde stödsystemets arbete i elevens hemskola. – Tanken var aldrig att eleven på heltid skulle tas ur sin skola, utan vi hjälpte på ort och ställe i form av enskilda stödlektioner. Det visade sig att det fanns elever som helt enkelt inte klarade av att gå i sin egen klass, varför stödsystemet fick ett eget utrymme. – I stället för att stanna hemma fick de alternativet att få sin undervisning här. För tillfället har vi dagligen undervisning här

mellan klockan 9 och 13, säger Anton Ekström. Då Daniel och Anton börjar jobba med en elev gör de först en gedigen kartläggning, både med eleven, föräldrarna och med hemskolan. Sedan sammanställer de kartläggningen och kan ofta redan då se var skon klämmer. När de träffar eleven är det önskvärt att föräldrarna inte är med. – Det är viktigt att eleven kan prata öppet utan att skydda någon. Samarbetet med hemskolornas elevvårdsteam, föräldrarna och socialvården och ibland sjukvården är aktivt och viktigt. Daniel och Anton pratar en hel del med skolornas elevvårdspersonal och lärare om vikten av att i tid upptäcka mönster och vara noggrann med hur frånvaron följs med. Just nu har de tolv elever samt några som de tidigare jobbat med, men som nu återgått till sin hemskola, men ändå kräver stödsystemets beredskap, ifall frånvaroproblematiken återkommer.

Ta tag i ångesten Orsakerna till att vissa elever upplever att de inte kan gå i sin egen skola är mycket komplexa, berättar Daniel. – Det kan handla om ångest inför skolprestationer såsom prov eller muntlig framställning. Det kan också gälla ångest som är relaterad till sociala situationer. I bakgrunden kan också finnas mobbning, berättar Daniel. – Det kan också gälla akademiska svårigheter som inte kommit fram, vilket kan sätta igång ett mönster av upplevelser av att inte lyckas i skolan. Målet för en ung människa med ångest är att få ångesten att ta slut och det gör man genom att nolla sin stressnivå. Det är inte rätt sätt, säger Daniel Albrecht. – Det gäller att hjälpa eleven att ta tag i sin ångest och ju tidigare det sker desto bättre klarar eleven av att hantera den, vilket gör att den minskar, säger Anton. En långvarig ångest kan övergå i depression och då kan en medicinering kan vara det enda sättet att komma vidare.

 Anton Ekström och Daniel Albrecht utanför gårdsbyggnaden vid Finno skola där de har sitt utrymme.

Inga sympatibetyg Anton talar om tröskelfenomenet som handlar om att tröskeln är hög att komma till skolan på grund av de ovan nämnda svårigheterna och samtidigt är tröskeln väldigt låg för att stanna hemma utan att något händer. Det kan nämligen dröja länge vid hög frånvaro innan skolan reagerar med exempelvis sänkta vitsord. – Vi brukar säga att vitsorden gärna får leva i realtid. Om en elev plötsligt inte presterar eller är på plats så skall vitsorden inte frysas, säger Anton. Om en elev fått sympativitsord under sin frånvaro och sedan återvänder till skolan och upplever att vitsorden sjunker, kan den eleven tänka att jag klarar mig bättre hemma än i skolan. – En hög frånvaro har i allmänhet inga konsekvenser om inte vitsorden sjunker.

Risk för ökad isolation De vill båda poängtera att hemmasittandet är ett mönster som långsamt etableras hos

Lyckas en elev komma tillbaka till sin klass är det eleven själv som har lyckats, inte vi.

eleven. – Det blir en problemlösning som är effektiv för att råda bot på stress och ångest, men den är destruktiv då det gäller att ta tag i de svårigheter som man ställs inför i skolan. Att stanna hemma och spela datorspel kan vara en tillflyktsplats för de här eleverna och ett sätt att komma bort från den upplevda ångesten. Detta kan leda till ökad isolation. – Spelandet i sig är sällan den primära svårigheten, men kan bli ett problem som gör det svårare att komma tillbaka till sin skola. Målet för Daniel och Anton är alltid att

eleven skall återvända till skolan, till det normala livets strukturer. – Det gäller att lära sig att klara av litet stress, och den förmågan kan byggas upp stegvis. Hur man gör för att bygga upp stresstålighet och arbeta sig tillbaka är en uppgift för andra professionella, inte för Daniel och Anton, som ju är i första hand lärare och vill se sina elever återvända till sina skolor. – Och lyckas en elev komma tillbaka till sin klass är det eleven själv som har lyckats, inte vi. text och foto: tom ahlfors

18.4.2019 • Nr 7

I Esbo sker sjukhusundervisningen på svenska i Finno skolas sjukhusundervisningsgrupp i Keinumäen koulu som ligger invid Jorvs sjukhus. Där jobbar Andreas Siemssen och Tomas Sun, båda speciallärare, som innehar specialklasslärartjänster. – Att jobba i en sjukhusundervisningsgrupp är ett specialklasslärarjobb.

 Tomas Sun (t.v.) och Andreas Siemssen sköter den svenskspråkiga sjukhusundervisningen i Esbo, men kan ha elever också från andra kommuner i Nyland.

Elevernas humör avgör hur dagen blir För tillfället tar drygt tio elever på åk 4–9 del av sjukhusundervisningen på svenska i Esbo. Det har sin förklaring att de yngre eleverna inte ingår i gruppen. – Man har blivit bättre på att hitta och hantera inlärningssvårigheter och beteendestörningar hos yngre elever i vanliga skolor. Yngre elever kan också ingå i sjukhusundervisningen om de har grava beteendestörningar i vilka ingår ett fysiskt aggressivt utagerande eller ett svårt utmanande/trotsigt beteende. För att överföras till sjukhusundervisningen räcker det med att eleven har en remiss från skolans elevvård till barn- eller ungdomspsykiatrisk utredning. Då är det Finno skolas rektor som i samråd med lärarna avgör om eleven kan dra nytta av sjukhusundervisningsgruppen, istället för att gå kvar i sin egen hemskola. – Vi kan på det sättet vara förebyggande och hjälpa till på vårt sätt, säger Anderas Siemssen. Skoldagarna för eleverna i sjukhusundervisningsgruppen skräddarsys enligt elevernas kapacitet för stunden. De flesta har skoldag kl. 9–14, vilket nog betyder en hel skoldag. – Dessa elever klarar ofta av att gå i skolan enligt allmän läroplan. Symptomen hos eleverna är olika. – Alla människor är individer och har sin egen historia och sin egen psykiska och psykosomatiska bakgrund, även om de har likadana diagnoser inom till exempel autismspektret, säger Andreas Siemssen. – Många av våra elever har ing-

en diagnos. De kan ha en vårdkontakt, men vägrar kanske att träffa sin läkare eller terapeut. I sådana fall kan vi ibland åstadkomma mera än vården om eleven har varit här i skolan och gjort skolarbete eftersom vi ofta hinner diskutera deras vardag och bekymmer. Allra mest är det psykiatriska patienter inom öppen vården som undervisas inom sjukhusundervisningen. Somatiska patienter är för det mesta hemma och är de intagna på en avdelning är det bara för ett par dagar. – Det händer att vi besöker en elev på någon somatisk avdelning bara för att konstatera att hen blir utskriven följande dag. Då hinner vi inte ens komma igång. Alla människor är olika, säger Anderas Siemssen och Tomas Sun. Också dagarna är olika. – Vi gör en grovplanering för följande dag. Morgonen därpå måste vi först kolla vem som är här och på vilket humör de är. Det händer oerhört mycket i våra tonåringars liv. Man ska inte ta det så hårt att det man planerat inte blir gjort, säger Tomas Sun. – Det gäller att vara förlåtande mot sig själv.

Humorn är viktig Det är elevernas humör som avgör hur dagen ser ut. Någon kan vara trött, en annan sur och en tredje känna djup ångest. Men humorn går som en röd tråd genom verksamheten. Utan humor klarar man sig inte, säger både Andreas och Tomas. Någon koppling till det stödsystem som presenteras i repor-

taget här invid har sjukhusundervisningen inte, även om någon elev därifrån av någon orsak kan komma att ingå i sjukhusundervisningen. – Om någon av de eleverna kommer hit har den eleven kommit ganska långt vad gäller grupptillhörighet, eftersom vi är en åldersintegrerad undervisningsgrupp. Visst spjälkar vi i vissa situationer upp gruppen i hög- och lågklasser, men vi kan också jobba tillsammans, till exempel inom gymnastik. Det finns även en viss möjlighet att sitta och arbeta helt ensam, vilket någon av eleverna kan föredra. Den kortaste tiden en elev undervisas inom sjukhusundervisningsgruppen är ca 6 veckor, berättar Tomas Sun. Som längst kan en elev gå ca tre år i gruppen, men tiden är inte definierad. – Vi har haft elever som vi har varit i kontakt med i olika repriser under nästan hela deras grundskoletid. Ibland kan också dramatiska situationer uppstå i sjukhusundervisningsgruppen. Andreas Siemssen visar ett litet klassrum som även kan fungera som ett tillfälligt rum för fasthållning. – I princip så kan vi ha fasthållning i nästan varje klassrum eftersom en madrass för fasthållningssituationer finns i varje klassrum. Det handlar då om att fysiskt begränsa en elev som löper risk att fysiskt skada sig själv eller andra. En fasthållning kräver utbildning och flera lärare skall närvara. Ett annat alternativ att hantera ett aggressivt utagerande är ett så kallat lågaffektivt bemötan-

Vi är en liten del av elevernas liv men försöker hjälpa till så gott vi kan och vara goda medmänniskor. ANDREAS SIEMSSEN Specialklasslärare

de som kan hjälpa det frustrerade barnet att återfå självkontrollen. Hela personalen är även utbildad i ART-metoden (Aggression Replacement Training) där grundtanken är att barn och ungdomar som har ett dåligt beteendemönster även då med hjälp av vuxet stöd och träning kan lära sig att bete sig på ett bättre sätt i olika sociala situationer. De kan även lära sig att hantera sina utbrott med hjälp av ilskekontroll. – Vi föredrar att förebygga och undvika fasthållningssituationer så mycket vi kan. Generellt är det barnen inom autismspektret som får de känslomässiga utbrotten, då något låser sig. Nästan alla elever i sjukhusundervisningen har någon form av medicinering, men Andreas och Tomas har inget ansvar för den. Eleverna eller vårdnadshavarna sköter medicineringen själva. Någon väl fungerande kontakt till sjukvården har lärarna inte heller. Andreas som varit med länge kan sakna det. Det förekommer en del fungerande nätverksmöten,

men de ordnas allt för sällan nuförtiden. – Tidigare hade vi mera kontakt med sjukvårdspersonalen och då gjorde vi bättre resultat på kortare tid. Nu är öppenvården frivillig för ungdomar och allt är väldigt diffust, säger han. A och O är föräldrakontakten, som ofta sköts per telefon. Det har visat sig vara effektivt. Ibland måste samtalen göras på kvällen. Hur sätter lärarna gränser för sitt jobb? – Jag anser att samtalen ingår i mitt arbete och att de är förebyggande. Ju mera jag fixar på förhand, desto lugnare slutar läsåret, säger Andreas. Och det är förstås undervisningen under läsåret som är Andreas och Tomas huvuduppgift. De jobbar med varsin grupp, men dörren mellan utrymmena är öppen och ibland pågår undervisning i samma ämne samtidigt. Och ibland kan eleverna i åk 9 under samma lektion hålla på med sinsemellan olika ämnen som de behöver få godkänt i för att få avgångsbetyg från grundskolan, vilket sker i samarbete med elevens hemskola. Andreas och Tomas har inte förutbestämt med vilka elever de jobbar utan har ofta kompanjonundervisning och även hjälp av en elevassistent. Elevernas problem tar ju ingalunda slut bara för att de lämnar åk 9 och sjukhusundervisningen. – Vi är en liten del elevernas liv men försöker hjälpa till så gott vi kan och vara goda medmänniskor, säger Andreas Siemssen. text och foto: tom ahlfors

18.4.2019 • Nr 7

Överfull Sundom skola hämmar de pedagogiska möjligheterna

 Mikaela Svanbäck är speciallärare i Sundom skola. Hon bedriver undervisning i ett förråd som är litet på grund av utrymmesbrist. Att ge fullgod specialundervisning är en utmaning för henne. Som det är nu kämpar lärarna med att lösa logistiska utmaningar i stället för pedagogiska.

På utsidan ser det ut som en modern och ändamålsenlig skola. Men öppnar man dörren och går in till Sundom lärcenter för årskurs 1–6 är verkligheten en annan. Upphängda utomhuskläder finns överallt, ljudnivån är hög och lärarna ser uppgivna ut. lugn och ro och därför har jag försökt skapa en liten hörna åt dem. Men det har gjort resten av rummet så litet att jag måste flytta på stolarna för att ta mig runt det. Som det är nu styr inte barnens behov undervisningen utan det är miljön som styr, säger Svanbäck. – Dessutom har vi barnrådgivningens mottagning i närheten och ibland sitter det spädbarn och gråter utanför när jag ska försöka undervisa elever som från tidigare har svårt att koncentrera sig. Det är så klart inte deras fel, men vissa gånger är jag helt slut när jag kommer hem och vill bara vara ifred. Svanbäck är inte ensam om att känna uppgivenhet. – I ett lärcenter ska det få finnas folk, men nu vill vi bara ha bort alla som vi upplever som utomstående. Den känslan har vi på grund av att det är för trångt, inflikar klassläraren Tone Grankull.

Elevvårdsutrymmen saknas

 Användningsprocenten är mycket hög i Sundom skola. En stor del av tiden går åt till att få logistiken att fungera. Det är frustrerande säger klassläraren Gunilla Tikkala.

ag vet och känner att vi har så mycket mer att ge åt våra elever, men vi saknar möjligheter att göra det. Utrymmesbristen hindrar oss från det och det är minst sagt frustrerande, säger klassläraren Gunilla Tikkala. Sundom skola lider av utrymmesbrist och användningsprocenten är den högsta i Vasa. Det maximala antalet elevplatser är 210 men det här läsåret har skolan 228 elever och i höst stiger antalet till 247. – På grund av den här situationen har vi blivit experter på logis-

tik. Schemat uppgörs helt utgående från logistiken och det är inte riktigt meningsfullt, säger Annika Snickars, som blev rektor för skolan för tre år sedan. – Som förman är jag mellan barken och trädet. Jag känner behoven underifrån och för dem vidare men det finns ingen helhetslösning på lång sikt, fortsätter hon.

Renoveringen inte tillräcklig År 2009 genomgick skolan en grundlig renovering och utvidgades med nya utrymmen. Men redan då varnade lärarna i skolan

om att Vasa stads insats inte kommer att vara tillräcklig. – Jag arbetade här när skolan renoverades. Vi fick bara ett speciallärarrum trots att vi redan då var två speciallärare. Det var en besvikelse. Redan då började många av oss inse att utbyggnaden inte var tillräcklig, säger speciallärare Mikaela Svanbäck. Hon undervisar i dag i ett utrymme som till en början var planerad som ett förråd. Ett rum som är alldeles för litet för att kunna bedriva ändamålsenlig specialundervisning i. – Vissa av mina elever behöver

De berättar också att elevvårdsutrymmen saknas och att kuratorn och kansliet är förvisade till läkarmottagningen. Musiksalen i sin tur har flyttats till ett bombskydd och specialutrymmen för textilslöjd, musik och bildkonst har blivit vanliga klassrum för att råda bot på utrymmesbristen. – Senast i dag var jag tvungen att plocka bort grejer för att kunna ta in följande klass till textilslöjden. Det är saker överallt och så här blir det när det inte finns förvaringsutrymmen. Det blir en ond cirkel och alla förflyttningar stressar, säger Grankull. Det är absolut inget fel på arbetsmoralen i den här skolan. Den är hög men kommer i konflikt med förutsättningarna, konstaterar de. – Vi har alla höga ambitioner men som det är nu kan vi inte för-

verkliga den undervisning och pedagogik som vi önskar. Enligt läroplanen ska undervisningen vara flexibel och temadagar ska ordnas men som det är nu är det en utmaning att uppfylla läroplanen, säger Tikkala uppgivet.

Experter på logistik De återkommer till logistiken – något som de blivit experter på. – I dag använder vi alla ut- och ingångar som till en början inte var planerade för det. Vi fyller på med klädförvaring i korridorer för att lösa den biten. Det går hela tiden åt enorma mängder energi åt logistiken för att vi ska klara av att förflytta oss. När det är utrymmesbrist handlar allt om logistik. – Våra lärarmöten handlar också främst om i vilken vrå vi ska tränga in våra elever nästa år i stället för att diskutera pedagogisk utveckling, förklarar Tikkala. Utrymmesbristen gör också att en del klasser väljer att äta i klassrummet i stället för matsalen, som ofta är överfull. – Fyra gånger i veckan äter min klass i klassrummet. De vill hellre äta här för det är lugnare på grund av dålig akustik i matsalen, säger Tikkala.

Oviss framtid Några permanenta lösningar finns inte i dagsläget och först till nästa vårtermin har staden ordnat baracker på gården. – Förhoppningen är att vi ska ha en permanent lösning inom 3–5 år. Men i dagsläget är inget klart. Det är de besked vi har fått från stadens ledning men vi för ständigt diskussioner och hoppas på en lösning på sikt, säger Snickars. text och foto: christoffer thomasfolk

18.4.2019 • Nr 7

Lärarskuggningarna fick känslorna att svalla i Pargas Mikael Holmberg (SFP) från Pargas hade bespetsat sig på att delta i kampanjen ”Skugga en lärare” som FSL arrangerade inför riksdagsvalet. Det fick han inte. Tanken var att ge kandidaterna en möjlighet att under några timma följa en lärare för att få en insikt i hur dagens skola fungerar. Holmberg anmälde sitt intresse för att besöka sin gamla skola, Pargas gymnasium. – Första mottagandet var väldigt positivt, men sedan blev det plötsligt tvärstopp, säger Mikael Holmberg. Orsaken till helomvändningen var att Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och Samlingspartiet i Pargas gjorde gemensam sak och anklagade SFP för att låta eleverna agera valreklamskanaler till hemmen. Något som SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff avfärdade. SFP:s kandidater har varken diskuterat partipolitik eller delat ut valreklam till eleverna, sade Guseff.

Utbildningschefen: ”Tidpunkten inte lämplig” De upprörda politiska känslorna fick utbildningschef Ulrika Lundberg att reagera och hon uppmanade skolorna att inte arrangera lärarskuggningar med hänvisning till att tidpunkten var olycklig. Hon säger att situationen inför valet var annorlunda, då SFP undantagsvis gick till val på egen lista och inte i valförbund så som i tidigare riksdagsval. Det resulterade i en intensiv valkampanj med många kandidater från orten. – Det är en strålande idé att

skugga lärare. Jag är inte alls emot det. Men med den situation vi har lokalt, så blev det fel. Det motverkade det goda syftet. Det blev upprörda känslor och jag blåste av det då jag märkte vart det barkade, säger Lundberg. Alla är välkomna att skugga, men inte inför ett val. Skulle det inte just inför ett val vara relevant? – Ja och nej. Det är i huvudsak de som ska verka på Arkadiabacken som behöver veta hur det är att jobba som lärare. Alla är välkomna efter valet. Men skolan är ju öppen och undervisningen offentlig? – Skolan är öppen men tidpunkten var inte lämplig. Vi har inte förbjudit lärarskuggningar. Inte kan vi neka någon att komma till skolan. Är det inte precis det som har skett? – Om jag märker att hela syftet äventyras och det ställer till med motsättningar och misstro så reagerar jag. Det har väl inte varit någons avsikt att skapa upprörda känslor?

Ingen politik i skolan FSL:s ordförande Christer Holmlund framhåller att lärarskuggningarna inte har några politiska förtecken. Samtliga partier har fått inbjudan att medverka. – FSL har välkomnat alla, oberoende av partitillhörighet, att bekanta sig med skolvardagen. Men

 Mikael Holmberg har själv gått i Pargas gymnasium och ville skugga en lärare där, men det gick inte för sig.

Offentlighet i skolan ○ ○ Huvudregeln är att undervisningen är offentlig. ○ ○ Offentligheten kan begränsas för att skydda elever med speciella behov. Det kan till exempel handla om elever i specialskolor eller elever med specialbehov integrerade i vanlig klass och som det finns sekretessbelagd information kring. ○ ○ Utrymmesbrist eller misstanke om att den som följer undervisningen kommer att störa undervisningen kan vara ett argument för att begränsa offentligheten. ○ ○ De ovan nämnda begränsningarna skall ändå ses som undantagssituationer.

vi har uppmanat kandidaterna att lämna valbroschyrerna hemma, säger Holmlund. – Frågan som riktades till mig var om man får föra kampanj i skolan, och nej, det får man inte, säger Ulrika Lundberg. Det var ju inte fråga om att göra kampanj utan att bekanta

sig med skolan? – Det uppfattades som kampanj. Och om det uppfattas att man för politik i skolan så säger vi nej, säger Lundberg. – Det var lite harmset, säger Mikael Holmberg. Vi var alla lite fundersamma. Den enda förklaringen som jag fick var att det inte

skall vara politik i skolan, men inte hade jag tänkt politisera. Men vad kan man göra? Om man inte är välkommen så är man inte välkommen. Då blir man utanför. Synd att det slutade innan det hann börja. mattias fagerholm

FSL:S LÄRARSKUGGNINGAR ○ FSL erbjöd alla riksdagskandidater en möjlighet att skugga en lärare. ○ Tanken var att ge kandidaterna en inblick i hur skolvardagen ser ut. ○ Samtliga partier har fått inbjudan att medverka. ○ Tidningen Läraren har tidigare denna vår rapporterat om Sean Bergenheims besök i Vindängens skola i Esbo. ○ Också Lärarnas tidning, som ges ut av Lärarförbundet i Sverige, har rapporterat om FSL:s lärarskuggningar. ○ FSL har arrangerat lärarskuggningar inför flera val, både kommunalval och riksdagsval. ○ Intresset för skuggningarna har varit stort i alla delar av Svenskfinland.

 En skärmdump från FSL:s Instagramkonto visar hur Elin Blomqvist-Valtonen (i mitten) skuggade Anna Wahren-Cederberg (till vänster) och Pernilla Granlund i Lyceiparkens skola i Borgå.

18.4.2019 • Nr 7

Skogen är grön också då det regnar Det var kallt och rått, lerigt och vått i Skarpkulla i Pojo, då fyra skolor från Ingå samlades där för en gemensam skogsdag förra veckan. När man väl kom ut i skogen visade det sig att skogen bibehåller sin gröna färgskrud också då vädret är grått. Platsen är Skarpkulla museum som ägs och upprätthålls av Pojo hembygdsförening och besökare är den här gången elever och lärare från Degerby skola, Kyrkfjärdens skola, Västankvarn skola och Merituulen koulu i Ingå. Skolorna har mötts tillsammans också tidigare för att eleverna skall få bekanta sig med varandra över skol- och språkgränserna. Den här gången är det årskurserna 3 och 4 som skall ha en skogsdag tillsammans och bekanta sig med olika träd och deras användningsområden, få veta hur en ung skog gallras, ta del av Naturskolan Utterns program om vad man kan finna i skog och mark samt leka litet grann och ta en tur på Skarpkulla museum. Kåre Pihlström som äger den omkringliggande skogen och bland annat odlar julgranar, tar med den första gruppen på en vandring bland träden. Björkstockar ligger sorterade enligt storlek och skall bli virke och papper medan grenar och kvistar som ligger i stora högar används som bränsle. – Hur gammal tror ni att den här granen år, frågar Kåre och ställer sig bredvid en blivande julgran som når honom ungefär till bröstkorgen. En miljon år? Femhundra år? Försiktiga gissningar mumlas fram. – Den är ungefär lika gammal som ni, alltså tio år, berättar Kåre. Gruppen får också veta att Kåre odlar sälg i sin skog, eftersom sälgen blommar tidigt och utgör föda för de humlor som övervintrat då de vaknar på våren. I en vårtbjörk hänger en plastflaska som fångar upp saven som droppar från en kapad gren.

Djurbajs under lupp Längre in i skogen står naturskollärare Julia Scheinin och tar emot gruppen. Hon representerar naturskolan Uttern, som upprätthålls av Natur och Miljö. Hon börjar med att dela ut föremål till eleverna som står med händer

 Varm jacka, stövlar och till och med paraply behövdes då skogsdagen började.

 Alf Wikström synar blad av harsyra (Oxalis acetosella) genom sin lupp.

PLANERAR NI KLASSRESA ELLER LÄGERSKOLA?

 Klasslärare Cecilia Boström från Kyrkfjärdens skola är nöjd med utfärden till Skarpkulla.

bakom ryggen och tar emot det hon plockat ihop. Det är kottar, mossa, kvistar och pinnar. En del av eleverna kan identifiera sina föremål galant, andra tycker rentav de känns litet äckliga. Så grupperar sig eleverna enligt de föremål de fått i sina händer och skall härnäst samla ihop saker och ting de hittar i skogen. Därefter får de varsin lupp för att noggrannare kunna studera det de hittat. Alf Wikström, åk 3, har med sin kompis kommit på den förträffliga idén att samla ihop bajs från olika djur och de har turen att också hitta någon sorts svamp på en stubbe, som de kan beskåda genom sin lupp.

Mångkulturellt och berikande Alfs lärare Cecilia Boström från Kyrkfjärdens skola står och följer med och är nöjd med det hon ser. – Den här dagen har förlöpt mycket smidigt. Det är roligt med så många kunniga personer som

undervisar eleverna. De får ut mycket av den här dagen och får bekanta sig med olika skogstyper och bekanta sig med artrikedomen i en skog. Dessutom blir det ju mångkulturellt och berikande då det är både svenska och finska elever med. Inför skogsutfärden fick klädseln planeras nogsamt eftersom väderleken kan vara skiftande i april. Och med tanke på hur blött det var inledningsvis var det säkert en god idé att redan i förväg mota Olle i grind för att undvika nerkylda och våta fötter. Så förlöper skogsdagen i Skarpkulla. Skarpkulla museum består av sju olika byggnader med sammanlagt över 3000 föremål. På området finns gamla torp och loft, gamla herrgårdsvagnar och motorsågar samt en diger samling av föremål med anknytning till jordbruk och skogsbruk samt livet förr i Pojotrakten. text och foto: tom ahlfors

ZACH ARIA S TO PE LI US KU DD NÄ S ÖPPET 15.5.–31.8 NYKARLEBY KULTUR & FRITID

WWW.NYKARLEBY.FI/KUDDNAS GRUPPBOKNINGAR: kuddnas@nykarleby.fi / 06 785 6111

MUSIKTEATER MED STOR SKÅDESPELARENSEMBLE, DANSANDE DOCKFIGURER, MÄNNISKOR SOM SLITS ITU OCH EN MASSA LINGON.

PREMIÄR 19.9.2019

ABOSVENSKATEATER.FI 02-277 7377

18.4.2019 • Nr 7

Lägerskolor och utflykter○Lägerskolor och utflykter○Lägerskolor och utflykter På det här uppslaget publiceras annonser i vilka olika företag erbjuder sina tjänster för skolklasser som planerar åka på lägerskola eller utfärd.

En spännande utflykt i pengarnas värld!

FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden. Boka gratis studiebesök för din klass! Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 010-831 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi

Lägerskola i Västerbottens skärgård

Läger vid hav och sandstrand!

Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD tel. 0500 369 690, info@porkenas.net • www.porkenas.net

Teambuilding för skolklasser Höghöjdsbana • Klättring • Paddling • Samarbete och Äventyr på Norrbyskär

www.kfum.nu

Ska ni på utfärd med klassen eller hela skolan? Kom då till

Sagalunds Museum – ett mångsidigt friluftsmuseum mitt på Kimitoön. Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar för just din skola! Vi har program för alla åldrar. Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt på vår egen sida www.sagalund.fi

18.4.2019 • Nr 7

kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

Kom-ihåg-lista för en trygg utfärd

Molltung ödessymfoni Den röda självutnämnda ”generalen” Heikki Kaljunen i Terijoki var en illa fruktad upprorsledare och sadist under inbördeskriget 1918. Han hatade tjänstemän och lärare. Som många andra fördes kyrkbyns skolföreståndare till hans kansli att förhöras om samröre med de vita. Förhöret verkställdes med en skarpladdad revolver mot tinningen. Kaljunen förklarade att det var lärarnas fel att folket var fattigt. Detta var något den rakryggade pedagogen inte alls skrev under. Då avfyrades revolvern. Det första skottet svedde hårfästet, men det andra gick rakt in i bröstet vid hjärttrakten, och skolföreståndaren segnade döende ner på golvet. ”Ett vådaskott” var Kaljunens lakoniska kommentar över det skedda. I slutet av april 1918 lyckades han fly undan rättvisan och en trolig dödsdom med ett pansartåg till Sovjetunionen där han faktiskt sedan kom att verka som direktör för ett statligt företag som tillverkade idrottskläder i Moskva. Han var de facto skräddare ursprungligen, men försvann spårlöst från det offentliga bordet med Stalins utrensningar 1938. Något osökt, eller så inte, så kom jag att tänka på historien om Kaljunen då jag läste FSL:s pamflett inför riksdagsvalet i år, och läraryrkets attraktionskraft. Där konstateras bl.a. att vi måste värna om läraryrkets status, locka studerande och undvika hjärnflykt till Sverige och andra branscher. Vidare skrivs att vi behöver attraktiva anställningsvillkor och konkurrenskraftig lön, liksom arbetsro och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för lärare och rektorer.

1. Ansvar Lärarens ansvar för eleverna är odelat. Läraren ansvarar för alla sina elever under hela utfärden. Läraren ska ha med sig en mobiltelefon av arbetsgivaren så att hen vid behov kan kontakta rektorn, vårdnadshavare och andra som behövs under utfärden.

2 Skolans verksamhet Klassutfärden utgör en del av skolans verksamhet. Det här förutsätter att den antecknas i årsplanen. Utfärder som görs på fritiden och veckoslut och som inte har antecknats i årsplanen räknas inte till skolans verksamhet. Det här ska alla tydligt informeras om. Dylika utfärder är inte lärararbete, utan läraren deltar i dem på sig egen fritid. Som gruppledare är läraren ändå ansvarig, men om olyckan är framme är arbetsgivaren inte den som i första hand är ersättningsskyldig så som är fallet i utfärder och resor som har införts i årsplanen.

3 Utfärdsmålet Resmålet ska väljas så att utfärden kan genomföras tryggt för eleverna. Undvik resmål där riskerna är uppenbara och övervakningen svår, såsom exempelvis badanläggningar.

4 Spelregler

Åtminstone i lärarkåren är sammanhållningen viktigare än någonsin nu. Inte minst just då det gäller ”anställningsvillkor, trygghet och en konkurrenskraftig lön”.

Planera utfärden noggrant och i god tid. Var i förväg medveten om riskerna så att du kan behärska situationen. Gör upp anvisningar för en eventuell kris; hur agera om någon insjuknar eller råkar ut för en olycka, om någon är påverkad, det sker en stöld eller ifall en elev måste skickas hem från resan osv. Förklara och gå genom reglerna och planen i god tid med eleverna och informera också föräldrarna om spelreglerna.

5 Föräldrarna Under de två senaste regeringarna har utbildningen åderlåtits på ett sällan skådat sett. Svinnet börjar faktiskt vara i miljardklassen efter alla nedskärningar och frusna index. Allt detta medan penningströmmar tillåts sippra ut ur landet i en stor grå flod till skatteparadisöar, europeiska bankkriser med bankirer i vita handskar och aktiespekulanter medan klyftorna mellan rika och fattiga tillåts bli större inte bara i vårt land, utan i hela vår arma värld. Reformer med diverse påklistrade byråkratiska noter har dessutom varit ledmotiv i den allt mera molltunga statliga ödessymfonin. Ett samhälle utan historiska reflexioner är ett sårbart samhälle, och nu blir det verkligen spännande att se hur kommande regering tacklar utbildningen. Vallöften har det minsann inte rått någon brist på igen. Åtminstone i lärarkåren är sammanhållningen viktigare än någonsin nu. Inte minst just då det gäller ”anställningsvillkor, trygghet och en konkurrenskraftig lön”. Stövlarna har stampat på stället länge nog. Hjärnflykten från yrket tycker jag mig ha sett i decennier redan, och självutnämnda ”generaler” lurar alltid bakom knuten. Inte minst i det kommunala fögderiet.

Det är viktigt att föräldrarna är medvetna om utfärdens eller resans detaljer. Föräldrarna måste också ge skriftligt tillstånd till att deras barn får delta i utfärden och att de godkänner de avtalade reglerna och resplanen. Reglerna och resplanen ska vara skriftliga och bifogas tillståndet. Det här garanterar också att föräldern förstår att hon eller han förbinder sig till att exempelvis stå för extra kostnader ifall eleven av någon orsak måste skickas hem. Då finns det också en plan för hur man gör med insamlade pengar ifall en elev exempelvis inte deltar i utfärden. Man ska också skriftligen fråga av föräldrarna om barnet har några begränsningar, sjukdomar eller annat som måste beaktas. En förälder kan också delta i utfärden men det här minskar inte lärarens ansvar.

6 Försäkringarna Försäkringarna måste vara i skick. Har skolan försäkrat eleverna även för klassutflykten? Om svaret är nej, behövs en skild försäkring. Ta med försäkringsbolagets kontaktnummer som svarar dygnet runt, så att du genast kan få råd ifall något händer. De fritidsförsäkringar som OAJ har tagit för sina medlemmar gäller inte under en tjänsteresa så som lägerskola eller klassresa. Läraren bör kolla med både arbetsgivaren och sitt eget försäkringsbolag att försäkringsskyddet täcker alla eventuella olyckor och sjukdomsfall under resan.

7 Pengar För att kunna fara på en klassutflykt eller lägerskola behövs vanligen pengar som klassen samlat in. En lärare har ingen skyldighet att delta i penninginsamling eller att ansvara för färdkassan. Läraren och rektorn måste ändå veta vem av föräldrarna som har utsetts till de ansvariga, hur pengarna samlas in och hur mycket pengar det finns. Innan man börjar samla in pengar måsta man avtala om precisa detaljer om insamlingen och om hur pengarna ska användas. I avtalet måste det framgå hur pengarna ska användas eller fördelas om resan eller utfärden inte blir av. Och hur ska man göra ifall en elev inte deltar i resan?

8 Genomförandet Det är viktigt med noggranna förberedelser för en lyckad och trygg klassutflykt. Då finns det inga luckor i övervakningen och risken för att någon skadar sig är liten. Men även om läraren har gjort sitt yttersta kan en olycka hända.

9 Frivilligt Man kan inte ålägga en lärare att ordna utfärder eller lägerskola. Det här är bara ett alternativ inom skolans verksamhet. Läraren kan med hänvisning till ansvaret och säkerhetsfaktorerna konstatera att det inte går att ordna klassutflykt eller lägerskola. En sådan här åsikt måste respekteras och tillsammans ska man då söka andra alternativ.

10 Ersättningar En utfärd eller lägerskola som finns i årsplanen utgör en tjänsteresa för läraren och ersättningar betalas enligt tjänstekollektivavtalet.

Texten är hämtad från OAJ:s svenskspråkiga webbplats www.oaj.fi/sv och är skriven av arbetsmarknadsjurist Eija Mali.

18.4.2019 • Nr 7

SKOLIDROTTEN INFORMERAR

SKOLMÄSTERSKAP I BADMINTON

Välkommen med och njut av två oförglömliga dagar i Alberga, Esbo!

Skolmästerskap i badminton (spelas först under hösten 2019, mera information på www.skolidrott.fi

Det kommer att vara spring i benen veckoslutet 17.-18.5.2019. Anmälningstiden för laganmälningar börjar på tisdag 2.4.2019. Anmälningen av lag och beställningen av mat och logi bör ske senast på torsdag 18.4.2019.

www.stafettkarnevalen.fi

ÅRETS SKOLA I RÖRELSE På idrottsfesten den 14.2.2019 delades priset Årets skola i rörelse ut för andra gången. Den här gången var det Tegengrenskolan årskurs 7-9 som tog hem priset och pengarna. På vår webbplats kan man läsa motiveringen till priset.

STIPENDIER ATT SÖKA Carl-Olaf Homéns Ungdomsidrottsfond har som ändamål att stöda skolornas Stafettkarneval, Solvalla idrottsinstitut och Arcada. Av fondens avkastning kommer våren 2019 stipendier att utdelas till sådana elever, vilka gjort en fin ledarinsats för idrotten i sin skola. Premierade kan sådana elever bli som framgångsrikt lett sin skolas idrottsförening, varit ledare för sin skolas lag eller t.ex. lett förberedelserna för Stafettkarnevalen. Skicka in förslag på vilka elever i just er skola som kunde få vårt stipendium.

SOMMARLÄGER I BORGÅ OCH EKENÄS I JUNI 2019 Skolidrottsförbundet arrangerar i samarbete med Finlands Svenska Idrott ett sportläger för alla barn i åldrarna 7-10 år. Lägret ordnas alla vardagar mellan kl. 9-14 i anslutning till Hälsokällarens lokal i Ekenäs samt i Vårberga skola i Borgå. Vi tar emot 15 barn per läger/vecka. För lägret uppbärs en avgift på 50 euro per vecka, i priset ingår lunch. Man kan delta en, två, tre eller fyra veckor i juni (4-29.6) i Ekenäs och mellan 10-20.6 i Borgå.

LÄRARE! Vi vill ha förslag på goda kandidater som kunde belönas med en lärarpokal för sitt arbete med barn och unga i idrottens tecken.

RESEBIDRAG ATT SÖKA! Skolor som har elever med specialbehov kan anhålla om resebidrag ur Carl-Olaf Homéns Ungdomsidrottsfond för deltagande i Stafettkarnevalen i Alberga. Alla ansökningar riktas till Svenska Finlands Skolidrottsförbund, Kite Lundström per e-post kite@idrott.fi. Senast den 26 april 2019 behöver vi ha dem.

WWW.SKOLIDROTT.FI

idrott.fi

skolidrott.fi

facebook.com/idrottfi

instagram.com/idrottfi

twitter.com/idrottfi

18.4.2019 • Nr 7

Elevoperan också till er skola? Huvudtemat för Finlands nationaloperas nya elevopera är den här gången människans förhållande till djuren. Vår planet är djurens och människornas, vi har alla rätt att leva här – men hur mycket får vi bestämma om andras liv? Vad kunde vi människor lära oss av djuren? Var och en av oss är värdefull, och sist och slutligen vill vi bli hörda och sedda. Djurens planet, som tonsatts av Cecilia Damström och skrivits av Monica Vikström-Jokela, är Finlands första svenskspråkiga elevopera! Synopsisen och librettot till Djurens planet baserar sig på en workshop som hölls i Åshöjdens skola i mars 2018, där elever i musikklasserna 3–6 fick berätta om sina tankar, känslor och önskemål beträffande temat för den kommande operan. Att öva inför elevoperan och framföra den har varit givande och på många sätt en oförglömlig upplevelse. I elevoperan framför elever i klasserna 3–6 verket för er skola tillsammans med tre professionella sångare och två musiker. Föreställningens språk är svenska. Den elektroniska anmälan är öppen fram till den 23 april 2019. Läs mer om projektet och anmäl er nu för höstterminen 2019 på adressen www.oopperabaletti.fi/sv/djurens-planet

bakbrädet Bastubad är kulturarv. Undervisnings- och kulturministeriet föreslår att det finländska bastubadandet tas med i Unescos förteckning över mänsklighetens immateriella kulturarv. Förslaget ”Bastukulturen i Finland” har beretts av Museiverket i samarbete med bastusamfunden. Kulturminister Sampo Terho undertecknade Finlands förslag. Beslutet fattas i december 2020. Bastubadandet valdes redan 2017 tillsammans med 52 andra traditioner till Nationella förteckningen över det levande kulturarvet, som drivs av Museiverket. Från den här listan kan man söka vidare till Unescos förteckningar. Nästa förslag som är under beredning gäller fioltraditionen i Kaustby. I förslaget är bastukulturen i Finland erkänd och definierad enligt kriterierna i konventionen för det immateriella kulturarvet. Bastukulturen är en stark och livskraftig tradition i Finland och har en stor utbredning. Hårt språkklimat. När SFP:s Anna-Maja Henriksson var gäst i finska Yles utfrågning av partiledarna frågade reportrarna vad hon tycker om tvåspråkiga skolor. Henriksson ville veta vad man egentligen avser: Är det två skolor

under samma tak, är det undervisning i vissa ämnen på finska och andra på svenska eller något annat, återger chefredaktör Mats Ekman i Sydösterbotten. ”Men hon fick inget svar, möjligen av den enkla anledningen att reportrarna och researchteamet inte själv hade koll på begreppen. De var dåligt pålästa. Men de byggde envist vidare på frågeställningen och sedan kommenterades partiledarens svar ungefär i stil med att hon slingrade sig. Tv-publiken blev inte heller denna gång klok på vad som avsågs. Skattefinansierade Yle med alla sina resurser borde kunna prestera bättre än så”, tycker Mats Ekman. Majoriteten för skilda skolor. Tankesmedjan Agendas senaste rapport ”Som att åka rulltrappa åt fel håll” konstaterar att för- och nackdelar med tvåspråkiga skolor under de senaste åren diskuterats flitigt i finlandssvenska medier, inklusive sociala medier. På seminarier och konferenser har tvåspråkiga skolor ventilerats ur olika perspektiv. Enkätsvaren på frågan om tvåspråkiga skolor kunde vara ett sätt att organisera grundutbildningen i Finland speglar mycket åskådligt hur komplicerad frågan är och

hur argumenten bryts mot varandra beroende på den språkliga miljö man lever i eller tänker på, konstateras i rapporten. En majoritet är för skilda skolor. Yngre, kvinnor, österbottningar och de som lever i två- och finskdominerade hushåll förespråkar oftare tvåspråkiga skolor. En viktig fråga är dock: Vad avses med en tvåspråkig skola? Är det en skolbyggnad för svenskoch finskspråkiga, är det en skola me tvåspråkiga klasser eller partiell tvåspråkig undervisning, eller är det skolhus med språkbad för vardera språkgruppen? Eller finns det andra modeller? Ett av svaren lyder ”För det första måste begreppet ”tvåspråkig skola” definieras entydigt. För det andra vet jag som pensionerad lärare att en skola där majoritetsspråket finska talas, blir mindre svensk efter hand.” Att det finns en utbredd förvirring är uppenbart. Kring 13 procent vill inte, förmodligen av denna anledning, ta ställning till frågan. Svalt intresse för fotolinje. I maj avgörs vad som händer med vildmark- och fotolinjen vid Ålands folkhögskola. De fem senaste åren har skolan sett en nedgång i antalet sökande och det här läsåret är

bara tre av åtta platser fyllda. – Har vi inte tillräckligt med sökande till hösten måste vi våga ta ett aktivt beslut och börja utveckla något annat, säger rektor Maria Säll-Öfverström. Ljusnar det för skolan i Sottunga? För en tid sedan efterlyste tidningen Läraren den minsta skolan i Svenskfinland. Några hörde av sig, och den skola som nog får anses vara den minsta är Sottunga skola (bilden) som den här terminen har två elever två dagar i veckan. Framtidsutsikterna är dystra, eftersom båda eleverna går på åk 9. – Dessvärre har vi inga flera elever på kommande, så skolan stänger efter vårterminens slut. Jag har inga förhoppningar om nya elever, sade Kerstin Lindström till Läraren i februari. Lindström fungerar både som skolans föreståndare och som skoldirektör i Sottunga. Nu kan tidningen Nya Åland emellertid rapportera om en ljusning. En barnfamilj i Ekenäs har nämligen sålt sitt hus och ämnar flytta till Sottunga. Och de försö-

ker dessutom locka med sig en annan familj från Sverige. – Vi har redan sålt vårt hus i Ekenäs och är på väg att flytta till Åland där vi bott tidigare, berättar Lotta Spennert för Nya Åland. Familjen vill helst av allt bosätta sig i Sottunga. – Så blir det om vi får med oss en till barnfamilj med åtminstone ett barn i skolåldern. Vi vill inte flytta till en ö där vårt barn är det enda barnet, men om eleverna blir åtminstone två i skolan så räcker det för vår del eftersom vi jättegärna vill bo på ön, säger Spennert. Hon har haft kontakt med en familj som nu bor i Sverige och som också är intresserad av en flytt till Sottunga. Spennert hoppas nu på att också andra barnfamiljer som är nyfikna på att bo i skärgården nappar. Men det är bråttom, före slutet av april måste kommunen veta om det finns elever till hösten eller inte och om man ska anställa lärare eller låta bli.