Läraren 11 2020

kolumnen Det är när jag hittar barnens gamla teckningar som de första tårarna kommer. Ю r sidan 10

13.8.2020 • Nr 11 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Lagändring möjliggör lokala lösningar

PM för läsåret PM:et för läsåret 2020-21 sammanställs på FSL:s kansli och återfinns i mitten av denna tidning.

Den 1 augusti trädde en temporär ändring av grundskolelagen i kraft. En ändring som innebär att skolor beroende på situationen med coronaviruset kan växla mellan när- och distansstudier. Rektorer varnar för en kombination av bägge samtidigt. Ю r läs mera på sidan 4

Ю r sidorna 5-8

Lärare som stöder lärare Superkraften, att vara starka tillsammans, får vi ta till vara nu i höst då vi behöver den mera än någonsin. Vi lever i ovisshetens tid kring coronakrisen och får försöka täppa till kunskapsluckor parallellt med en försämrad kommunalekonomi.

INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Prioritera lärandet!

En lärare kan inte sköta närundervisning och distansundervisning samtidigt, säger Inger Nabb, rektor i Vikinga skola i Vasa. foto: christoffer thomasfolk

Efter en turbulent coronavår och distansundervisning varvat med närundervisning hoppas lärarfacket OAJ på en lugnare hösttermin. Dock hopas mörka moln över skolor och lärare i form av planerade permitteringar.

– Permitteringar räddar aldrig kommunekonomin, säger Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ. Ю r sidan 3

2

13.8.2020 • Nr 11

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Ingen skola utan elever I dagarna har omkring 60 000 förstaklassister inlett sin skolgång.

Det är omkring tusen färre jämfört med fjolåret. De allt mindre årskullarna gör sig med andra ord påminda. Ser man till antalet elever och framför allt skolor så är prognosen brant nedåtgående. År 2018 fanns det ca 550 000 elever inom den grundläggande utbildningen, men enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer antalet elever att minska drastiskt. År 2040 beräknas det finnas ungefär 425 000 elever i grundskoleålder.

Under hela 2000-talet har antalet grundskolor minskat stadigt. Och med ett sjunkande elevunderlag kommer trenden att bestå. Enligt Utbildningsstyrelsens prognos kan grundskolornas antal i värsta fall nästan halveras före utgången av 2040. Det säger sig självt att det sviktande elevunderlaget och den låga nativiteten är ett av de största orosmolnen på den utbildningspolitiska himlen.

Sedan 2010 har fruktsamhetstalet, d.v.s. antalet barn en kvinna i genomsnitt föder sjunkit från 1,87 till 1,35. Ser man till Svenskfinland följer kurvan den nedåtgående trenden, dock så att sifforna är aningen ljusa-

re. Men trots det finns det skäl till oro. Då de svenska volymerna är små krävs det inte stora förändringar för att skapa sprickor i den sköra infrastrukturen.

Tankesmedjan Magma och Svenska Finlands Folkting gjorde på våren en prognos över den svenskspråkiga befolkningens utveckling i Finland fram till år 2040. Ur rapporten framgår bland annat att den svenskspråkiga befolkningen i exempelvis Hangö förväntas minska med 26 procent. I Kristinestad med 16 procent, Lovisa 13 procent, Kimitoön 12 procent och Raseborg med 12 procent bara för att nämna några exempel. Det är inte långsökt att orter i en sådan nedåtgående spiral tvingas se över sitt skolnät.

Med nedåtgående elevprognoser påminns man om vikten av att den finlandssvenska skolan är attraktiv och konkurrenskraftig. I regioner som är starkt tvåspråkiga kan familjers val av skolspråk bli helt avgörande med tanke på ett heltäckande finlandssvenskt skolnät. Därför måste vi slå vakt om att ortens svenska skola alltid utgör ett reellt alternativ i den tvåspråkiga familjen.

a ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Under hela 2000-talet har antalet grundskolor minskat stadigt.

Och med ett sjunkande elevunderlag kommer trenden att bestå.

FSL inFormerar

Välkommen tillbaka - du är efterlängtad!

I turbulenta tider står skolan och utbildningen för trygghet och kontinuitet, under vårterminen blev det tydligare än någonsin förr. Ni lärare och rektorer hyllades för era insatser och vi hoppas ni bär med er känslan av uppskattning nu i höst - ni gör ett fantastiskt jobb!

Vi följer naturligtvis med myndigheternas rekommendationer och håller er informerade om eventuella förändringar. Vi strävar efter att boka extra stora konferensrum och i mån av möjlighet vara flexibla kring övernattning och resor. Den senaste infon hittar ni på vår webbsida.

FSL viktigaste uppdrag är att trygga våra medlemmars rättigheter i alla arbetssituationer och i höst blir det förstås mycket fokus på coronasituationen. Följ oss på sociala medier och läs det senaste på: www.fsl.fi/corona.

Den 20 augusti håller våra rådgivare ett webbinarium med information om det nya avtalet - våra förtroendemän får en inbjudan per e-post så håll utikik!

Höstens kurser Vårt kursutbud för hösten hittar ni på www.fsl.fi/pa-gang/kurser-och-moeten.

Har du flyttat eller bytt jobb?

Inled gärna terminen med att logga in på våra elektroniska medlemssidor och kontrollera att vi har rätt kontaktuppgifter och information om din anställning. Du loggar in på: www.koodata.net/fsl_j Tack på förhand!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

13.8.2020 • Nr 11

Permitteringshot kastar en skugga över skolstarten Det finns alla förutsättningar för ett lyckat läsår trots coronakrisen och en oviss framtid. Att främja och stödja lärandet måste prioriteras efter den exceptionella våren, framhåller OAJ:s ordförande Olli Luukkainen inför läsårsstarten.

inger damlin Förbundsordförande

Att vara starka tillsammans är en superkraft

– Nu skall vi koncentrera oss på lärandet, säger Luukkainen.

Efter en turbulent coronavår och distansundervisning varvat med närundervisning hoppas lärarfacket OAJ på en lugnare hösttermin.

– Utsikterna för utbildningen och småbarnspedagogiken är ljusare än i våras, även om coronahotet inte har skingrats. Regeringen anvisade i tilläggsbudgeten i juni närmare 160 miljoner euro för utbildning och småbarnspedagogik. Alla utbildningsstadier får til�läggsfinansiering.

– Beslut om stöd för utbildningen bör också tas vid budgetmanglingen i september, eftersom det kunskapsunderskott som uppstod under vårens undantagsförhållanden och vid tidigare resursnedskärningar inte korrigeras på ett eller två år, säger Olli Luukkainen.

Lappa kunskapsluckorna Det finns användning för pengarna ute i kommunerna. Också om distansundervisningen överlag förlöpte väl är det uppenbart att det också finns kunskapsluckor som skall kartläggas och korrigeras under det kommande läsåret.

OAJ kartlade genom en webbenkät på senvåren 2020 lärarnas erfarenheter av de avvikande undervisningsarrangemangen. Över 1600 lärare och rektorer deltog i undersökningen. Resultatet ger vid handen att en fjärdedel uppskattar att distansperioden påverkat elevernas inlärning negativt.

70% av respondenterna anser att följderna var skadliga för enskilda elever.

– Under hösten behövs stöd för lärandet, till exempel mindre undervisningsgrupper och mera individuellt stöd, säger Luukkainen.

90-talet ringde och ville ha permitteringarna tillbaka Men det utökade behovet av stödåtgärder är svårt att sammanjämka med den krassa ekonomiska verkligheten i kommunerna.

Coronakrisen beräknas ha skapat ett hål på en halv miljard euro i kommunernas ekonomi. Många kommuner har till följd av detta varslat om permitteringar. Enligt OAJ:s uppgifter ämnar 55 kommuner antingen permittera lärare, säga upp eller överföra dem till deltidsanställning.

ordförord

 Permitteringar räddar aldrig kommunekonomin, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

– Tyvärr hopas mörka moln över skolor och daghem i tiotals kommuner. Lärarpermitteringar har inte planerats i samma utsträckning sedan recessionen på 1990-talet. De kommunala beslutsfattarna borde inse att de inbesparingar av engångsnatur som eftersträvas inte står i rimlig proportion till den skada man åsamkar lärandet. Permitteringar räddar aldrig kommunekonomin, säger Luukkainen.

Enligt nuvarande uppgifter kommer 24 kommuner att permittera personalen under höstterminen.

Undervisningsministern vädjar: Permittera inte Också undervisningsminister Li Andersson vädjar till kommunerna att inte permittera sin personal.

– Prioritera barn och ungas rätt till undervisning. Nu om någonsin behövs yrkeskunniga människor på jobb inom småbarnspedagogiken och inom den övriga utbildningen, säger Andersson till Yle. Andersson påminner om att en kommun som permitterar undervisningspersonal inte samtidigt kan få statligt stöd till följd av coronakrisen.

Undervisningsministern får flankstöd av Finlands svenska lärarförbund.

– Kommunala beslutsfattare kan inte ta emot statsbidrag med ena handen och permittera med andra handen. Det är inte rätt väg att låta barn och ungdomar betala coronaskulden, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

Kommunförbundet: Kvalitativ undervisning ändå Vid Kommunförbundet säger man

att också i de kommuner som permitterar kommer undervisningen att vara kvalitativ och man kommer också att kunna lappa de kunskapsluckor som uppstått under distansundervisningen.

– Permitteringarna är ofta väldigt korta, sällan längre än en vecka. De kan till exempel genomföras under lärarnas planeringsdagar. Då påverkas inte undervisningen. Och undervisningen pågår ju också om lärarna är permitterade, så inverkan är inte nödvändigtvis så stor, förtydligar Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio för tidningen Läraren Vid lärarfacket ger man inte mycket för Tainios uttalande. OAJ hävdar att permitteringar under planeringsdagarna är snudd på olagligt.

– Lagstadgad undervisning uppstår inte utan att man planerar den, säger OAJ:s utvecklingschef Niku Tuomisto.

Inger Damlin är bekymrad över Kommunförbundets verklighetsfrämmande inställning.

– Det är helt uppenbart att undervisningen lider om lärarna är permitterade. När grupperna är överstora fungerar inte undervisningen, utan skolan blir närmast en förvaringsplats. Lärandet stagnerar oberoende av när lärare permitteras.

– Är nästa steg att stödfunktionerna drabbas? Att skolpsykologer och -kuratorer permitteras?

Vilka blir följderna då? Vi som har direkt insyn i skolan vet att permitteringar sätter långvariga spår i barn och ungas lärande och välmående, säger Damlin. text och foto: mattias fagerholm

Sommarlovet är slut och terminsstarten är här. Just då lärare, rektorer och elever står i beråd att starta upp ett nytt läsår infinner sig pirret. Den där fantastiska känslan av att igen kunna vara tillsammans och dela skolvardagen.

I år är det speciellt viktigt att komma ihåg att basen för allt lärande är trygghet och hälsa. En bas som vi aldrig får tumma på. OAJ gjorde en omfattande undersökning kring vårens återgång till närundervisning. De erfarenheter som undersökningen ger tar vi med oss in i framtiden, också om en eventuell ny coronavåg kommer.

Föga överraskande var att undersökningen påvisade att lärarna, eleverna och vårdnadshavarna var tröttare än vanligt.

Denna aspekt bör analyseras för fungerande lösningar framöver.

Lärarnas insats var massiv men trots det kommer vi inte ifrån att vårens distansperiod har haft inverkan på lärandet.

Lärare såg att många elevers skolgång missgynnades, trots att man även kunde skönja positiva faktorer för framtidens lärande.

Otydliga instruktionerna från Utbildningsstyrelsen kring återgången till närundervisning upplevdes av lärare som betungande, medan de allra flesta lärare var mycket tacksamma över det stöd de fått av sina chefer. Hatten av för rektorernas arbetsinsats, ni är fantastiska! Under hög arbetsbelastning, med förändring efter förändring och en ovisshet om framtiden som vardag klarade ni mer än enbart det praktiska. Ni rektorer visade även förståelse för och omtanke om lärarna, den omtanken boostar också lärarkraften för kommande läsår.

Lärare som stöder lärare är en styrka som vi skall bygga vidare på som en framgångsfaktor i världens bästa finlandssvenska skola.

Det största stödet upplevde lärarna trots allt att de fick av varandra. Det kollegiala stödet var en superkraft under den tuffa våren och den kraften föddes inifrån. Det kollegiala stödet omfattade allt från spontana digitala kaffemöten till plattformar med delat material, handledning och peptalk. Lärare som stöder lärare är en styrka som vi skall bygga vidare på som en framgångsfaktor i världens bästa finlandssvenska skola.

Superkraften, att vara starka tillsammans, får vi ta till vara nu i höst då vi behöver den mera än någonsin. Vi lever i ovisshetens tid kring coronakrisen och får försöka täppa till kunskapsluckor parallellt med en försämrad kommunalekonomi.

Skolan är mera än kunskap. Skolan är en trygghet för växande barn och unga. Vi lärare och rektorer har ett viktigt uppdrag. Då skolan öppnar sina dörrar är vi beredda att leverera.

Föräldrar kan känna sig trygga då de vid terminsstarten sänder sina barn till skolan. Vi är beredda att göra det vi är proffs på. Lyssna till oss då vi säger: Ge oss förutsättningarna så ger vi järnet!

4

13.8.2020 • Nr 11

Närundervisning och distansundervisning samtidigt går inte för sig Det är bra om samhället kan fatta lokala beslut om eventuella stängningar av skolor om läget så kräver under den kommande höstterminen. Men att kombinera både när- och distansstudier är inte att föredra. Så kommenterar några rektorer den temporära ändringen av grundskolelagen.

D

en här temporära lagändringen innebär en stor förändring jämfört med i våras. Nu kan skolor agera utgående från situationen mera lokalt och det gör det lättare att styra, säger Mikael Fröjdö, rektor för Zachariasskolan i Nykarleby.

Den 1 augusti trädde en temporär ändring av grundskolelagen i kraft. En ändring som innebär att skolor beroende på situationen med coronaviruset kan växla mellan när- och distansstudier. Besluten ska kunna fattas på ett lokalt plan jämfört med när beredskapslagen gällde i våras.

– Att vi i och med lagändringen kan gå in för lokala lösningar under höstterminen är betydligt bättre än i våras när alla skolor oavsett situationen med smittspridning var tvungna att stänga. Nu blir det mera behovsprövat om spridningen av coronaviruset skulle öka regionalt eller lokalt, säger Martin Ahlskog, rektor för Sursik skola i Pedersöre.

Inger Nabb, rektor för Vikinga skola för årskurs 1–6 med knappt 230 elever, håller också med om att den temporära lagändringen är bra just ur det perspektivet.

– Det är bra att vi inte behöver göra lika över allt i landet utan utbildningsanordnarna kan agera utgående från situationen med smittspridningen. På så sätt behöver inte de områden som inte har någon smitta drabbas, säger hon.

vi kan fortsätta höstterminen med närundervisning.

I våras bedrev skolor för årskurs 1–6 både när- och distansundervisning men det blev tungt för lärarna, menar Nabb.

– Visst hittade lärarna fungerande system, men belastningen blev för stor. Jag vill undvika en situation med båda och det måste vara antingen när- eller distansundervisning som gäller.

I slutet av förra året när grundskolorna återgick till närstudier införde många skolor indelningar av årskurser och till och med klasser i olika avdelningar och zoner. Även lunchtiderna ändrades så att trycket på matsalen inte var lika stort som tidigare.

blandas. Då ställer jag mig frågan om vi kan ha läroplansenlig undervisning. Det finns en del frågor jag vill ha svar på för riktlinjerna är lättare än i våras men aningen luddiga.

– Vi har beredskap för att ordna verksamheten på samma sätt som i våras men nu vill jag ha svar från Vasa stad för vad som egentligen gäller, säger Nabb.

Ahlskog fortsätter: – Vi fick en något klarare bild av vad som gäller av myndigheterna. För oss blir den största utmaningen att ordna med lunchtider så att trycket inte blir för stort men vi har nu en vecka på oss att hitta en optimal lösning, säger han.

Zachariasskolan kommer inte att ha ett upplägg där samma lärare har en grupp konstant under hela skoldagen som i våras.

– Det är inte hållbart eftersom en lärare inte kan ha ett konstant övervakande öga över eleverna. Lärarna behöver förberedelsetid och pauser. På den punkten kommer vi att ha ett normalare upplägg gällande logistiken, säger Mikael Fröjdö.

Anvisningarna luddiga

Svårare att sprida ut sig

Nu gäller inte beredskapslagen längre och rekommendationerna från THL och andra myndigheter är aningen luddiga, anser Nabb.

– I de senaste dokumenten från myndigheterna framgår att grupper inte ska få

Att sprida ut sig för att kunna hålla tillräcklig distans var dessutom lättare för eleverna i många skolor i våras eftersom gymnasiernas utrymmen kunde utnyttjas. Så är fallet inte nu när också gymnasieeleverna är tillbaka vid skolbänken.

– Det försvårar våra möjligheter sprida ut oss. Klassrummen som vi har räcker inte till och vi är redan nu trångbodda. Därför blir det svårt att ordna så att alla har egna hemklasser men vi ska försöka så gott vi kan använda varje kvadratcentimeter, säger Martin Ahlskog.

Zachariasskolan har en något lättare situation eftersom en ny skolbyggnad är under konstruktion och under tiden används både den gamla byggnaden, delar av den nya samt baracker.

– Årskurserna 7–9 finns nu i tre olika fastigheter som används tills den nya byggnaden är klar. Barackerna är dessutom avskilda från varandra med egna ingångar så vi har goda möjligheter att dela in oss sektioner och sprida ut oss, vilket är positiv, säger Fröjdö.

Smittspridningen av coronaviruset har varit mycket liten i Österbotten och endast ett fåtal fall har konstaterats under sommaren. Men nu är trenden den att antalet fall ökar och Ahlskog hoppas att alla följer rekommendationerna under hösten.

– Jag är lite rädd för höstlovet och eventuella resor. Det är viktigt att vi alla är försiktiga och tar i beaktande att vi är inne i en pandemi. Läget kan förändras snabbt, säger han. text och foto: christoffer thomasfolk

Antingen eller Fröjdö och hans kolleger är beredda på att situationen kan förändras snabbt under höstterminen. Men om så sker hoppas han att det inte blir en kombination av när- och distansundervisning samtidigt.

– Att ha en situation där en årskurs eller ett helt stadium ska stanna hemma medan resten är i skolan är inte att föredra. Att bedriva både när- och distansundervisning är något som vi verkligen vill undvika. Vi har planer för det men i dagsläget har vi inte en färdigt utmejslad modell. Det blir för tungt för lärarna att bedriva bägge undervisningsformerna samtidigt, säger han.

Martin Ahlskog fortsätter: – Att lärare ska bedriva både när- och distansundervisning skulle inte vara någon lyckad lösning. Det är en stor utmaning för en ämneslärare att ha vissa grupper i skolan och andra hemma. Den temporära lagen möjliggör det men vi håller alla tummarna för att det inte blir så. Vi hoppas att

 Höstterminen inleds med en temporär ändring av grundskolelagen. Inger Nabb, rektor för Vikinga skola i Vasa, ställer sig positiv till att beslut om eventuella skolstängningar nu kan fattas lokalt. Däremot vill hon och några andra rektorer som Läraren pratat med inte växla mellan när och distansundervisning. Det måste vara antingen eller, säger de.

5

13.8.2020 • Nr 11

PM för läsåret 2020-2021 Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

LOVTIDER Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

Läsåret 2020-2021 har 189 arbetsdagar. Självständighetsdagen infaller på en söndag och 1 maj är en lördag medan trettondagen detta läsår infaller på en onsdag.

Självständighetsdagen 6.12.2020 Trettondagen 6.1.2021 Påsken 2.4-5.4.2021 Första maj 1.5.2021 Kristi himmelsfärd 13.5.2021 Vårterminens avslutning 5.6.2021 De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

Tjänstledighet och lön Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul, sport- eller påsklov), har läraren INTE rätt till lön under ferierna.

Avsikten med bestämmelsen är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna.

Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet

borde alltså inte bli utan lön för jullovet.

Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur paragrafen tilllämpas. Tillämpningen kan variera från kommun till kommun men i flera kommuner tillämpas paragrafen så att en tjänsteinnehavare som är tjänstledig 8 kalenderdagar före ferien blir utan lön för ferien. Om du är osäker kan du kontrollera med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet.

Klassföreståndare och grupphandledare Ersättning för klassföreståndaruppgifter betalas till lärare i åk 6 till 9.

Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersättningen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6.

Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna.

Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/ klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en

veckoövertimme för klasslärare enligt följande: klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar och klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme.

Lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli

utgående från gällande lagar och kollektivavtal.

Du som jobbar vid en läroanstalt som inte omfattas av den här informationen är välkommen att kontakta din förtroendeman eller FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.

Lärararbetsdagar (FBA-dagar) En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studieoch planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa pass. Lärararbetsdagar kan placeras utanför läsårets arbetsdagar, men då i direkt anslutning till läsårets första och/eller sista arbetsdag. Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den ovan nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet. Denna kan vara högst två dagar (högst 12 timmar sammanlagt) per läsår.

Arbetstiden ska förläggas under läsåret, men kan även ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av läs-

året. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna.

För utvecklingsdagar (6 timmar) betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen månaden efter denna arbetsdag. De två nya FBA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas.

Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren.

Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i lärardagarna

utöver de tre avtalade eller om en del av kommunens lärare ska delta eller bara en del av lärarna i någon skola.

För lärare anställda tillsvidare eller anställda minst för läsårets arbetstid och timlärare i huvudsyssla kan arbetsgivaren förordna två timmar för studie- och planeringsarbete. Dessa två timmar kan användas senast den 31.8.2020 och måste användas som ett tillfälle på en elevarbetsdag.

Från och med 1.8.2020 blir det möjligt att byta upp till 24 timmar undervisning till utvecklingsarbete. Den nya avtalsparagrafen gör det möjligt för en enskild lärare att tillsammans med rektor komma överens om byte av undervisningstimmar till utvecklingsarbete. Antalet undervisningstimmar som byts multipliceras med 1,5 som ger antalet timmar utvecklingsarbete.

Läraren och rektorn kommer överens om till vilken typ av utvecklingsuppgifter som arbetstiden används till.

Arbetstiden kan även användas för till exempel utveckling av lärarens eget kunnande eller till verksamhet som stöder välbefinnandet.

Samplanering Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras.

Samplaneringen bör vara målinriktad.

I sin bästa form är samplaneringen en skapande verksamhet fri från olika bindningar och kan verka utjämnande på eventuella inre konflikter i skolan, förbättra vi-andan, skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö och öka möjligheterna till produktivt arbete. Samplaneringen är bl.a. skolutveckling som sker utanför lärarnas undervisningstimmar. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.

Följande arbetsuppgifter är exempel på samplanering: • Samarbete med elevernas vårdnadshavare • Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t. ex. fester och resor • Samarbete med skolpsykologen, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna och studerandena • Planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare • Samplaneringen utgör en viktig del av verksamheten i skolorna. Betydelsen

av samplanering ökar med skolans storlek. Rådplägningen kan gälla integrering, gemensamma prov, tidsplanering, gruppering och behandling av lärostoff, läromedelsfrågor samt undervisningsmetoder och olika arbetssätt. Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier eller utveckling av samarbete med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även ensam utföra utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten. Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering, inte heller arbete som utförs på en rast eller annan avlönad tid kan räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av samplaneringsart.

Platsen för planeringen och förberedelserna behöver inte vara liktydig med arbetsplatsen. Även om man har reserverat plats i läsordningen för gemensam samplaneringstid bör man undvika onödiga gemensamma möten.

Skolans rektor har ett likartat uppföljningsansvar för samplaneringstiden som för t.ex. vård av samlingar och skötsel av AV-apparatur.

Samplaneringen ska vara effektivt

använd tid, inte bara möten. Samplaneringstiden består dels av bunden arbetstid och icke bunden arbetstid. FSL anser att man i skolorna bör undvika att binda för stor del av samplaneringstiden. Rektor beslutar om samplaneringstiden, men med tanke på delaktighet och effektivitet rekommenderar FSL att varje kollegium diskuterar hur tiden används.

Samplaneringstiden består av en årlig mängd timmar. Timmarna ska så långt som det är möjligt användas jämnt under hela läsårets arbetstid vilket bör tas i beaktande när samplaneringstidens användning planeras. När användningen av samplaneringstiden planeras skall det beaktas att arbetstiden ska räcka till de planerade uppgifterna. Planeringsarbetet får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.

För tillsvidare anställda i kommunala grundskolor är samplaneringen högst 120 timmar. För lärare i kommunala gymnasier är den årliga mängden timmar för samplanering högst 101 timmar. För en lärare i en privatskola är arbetstiden inom ramen för samplanering 45–100 timmar per läsår och arbetstiden bör planeras och följas upp. För lärarna i övningsskolorna är den tid som ska reserveras för samplanering 69-107 timmar.

6

13.8.2020 • Nr 11

UKTA - Löner

Individuellt tillägg, bedömning av arbetsprestation

Ordinarie lön En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar: •

•

•

•

uppgiftsrelaterad lön, årsbunden del av det individuella tillägget individuellt tillägg, fjärrortstillägg och u-områdestillägg för allmänbildande skolor. tilläggsuppgifter i enskilda skolor och läroanstalter och ersättning för konst- och färdighetsämnen övergångstillägg/individuellt lönetillägg

Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg, som hör till den ordinarie lönen och grundar sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat.

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.

1. Allmänna principer för beviljande av individuellt tillägg Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (t.ex. yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på arbetsplatsen och inte bara i det egna undervisningsarbetet, samt samar-

Eventuella övertimmar är inte en del av den ordinarie lönen.

För noggrannare information om uppgiftsrelaterade löner och lönebelopp - se våra tillägg på www.fsl.fi.

Årsbundet tillägg för tjänsteinnehavare Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönesättningspunkten och de tidigare årsbundna delarna.

Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen. För de tjänsteinnehavare vars lön bestäms inom en löneskala avses med grundlön den nedre gränsen i skalan i lönesättningspunkten.

Anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Enligt huvudregeln räknas som anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år haft en anställning som betraktas som huvudsyssla hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i lärar- eller rektorsuppgifter. Sammanlagt kan högst fem år räknas tillgodo.

Anställning ska grunda sig på arbetsavtal eller tjänsteförhållande.

Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska man vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iaktta de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet. Anställ-

ning i andra uppgifter än läraruppgifter betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar.

Anställningstid före 1.1.1990 betraktas som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.

Minimilängd på anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Vid sammanräkningen av flera anställningsperioder för den årsbundna delen beaktas endast hela månader. Även en tjänstgöring som fortgått oavbrutet i 30 dagar betraktas som en månad.

Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget När man räknar ut den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/tiden i arbete varit avbrutet.

Avdragen räknas i kalenderdagar, 30 dagar utgör en månad. Om den tid som avdras är exempelvis två dagar, senareläggs tiden för tillägget med två dagar. När avdraget görs räknar man ihop alla dagar som avdras för de olika anställningarna.

Till anställningstiden räknas semestertid och tjänst- eller arbetsledighet om tjänsteinehavaren har: • haft löneförmåner under moderskapsledighet/sjukledighet • har lyft dagpenning enligt sjukför-

Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen: Rektorer och biträdande rektorer

•

•

•

säkringslagen eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning lyft olycksfallsersättning eller annan ersättning för sådan tid under vilken tjänsteinnehavaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön, fullgjort sin värnplikt eller civiltjänst och återvänt till tjänsteutövningen eller arbetet inom lagstadgad tid Utbildnings- eller studietid beaktas till den del som tiden inte sammanlagt överskrider 30 dagar under ett kalenderår.

Ansökan om årsbundet tillägg Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att tillägget söks skriftligt och senast inom två år från det att rätten till tillägget uppkommit. Om ansökan har framställts senare, beviljas det årsbundna tillägget retroaktivt för ett år räknat från det datum då ansökan lades fram. Den behöriga myndigheten kan besluta att tillägget beviljas utan ansökan om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen.

Rätten till tillägget börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till tillägget blivit uppfylld.

Det är den sökandes skyldighet att framlägga en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare som man gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till årsbundet tillägg.

5 år 8 år 10 år 15 år 20 år -

-

5%

5%

10%

Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan

4%

4%

6%

6%

6%

Tjänsteinnehavare som är lektorer i elevhandledning i grundskolan

2%

3%

5%

11 %

-

Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla

6%

3%

9%

6%

6%

Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/ vuxengymnasium

6%

2%

10 %

4%

6%

Studiehandledare vid gymnasium

2%

3%

5%

11 %

-

betsförmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (t.ex. egna initiativ), utvecklingsvilja och arbetsetik (t.ex. pålitlighet, ansvarskänsla). Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg.

2. Bedömning av arbetsprestationen som styrinstrument

betsprestation. Syftet är att grunden för beviljande av det individuella tilllägget årligen ses över vid samtalet mellan chefen och den anställde. Då bör man utvärdera arbetsprestationen och måluppfyllelsen, bestämma hur uppgifterna ska prioriteras under det kommande året och definiera individuella mål. En systematisk utvärdering hjälper rektorerna att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential.

Utvärdering av arbetsprestationen och yrkesskickligheten är redskap för styrning av den anställdes ar-

Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/ Ersättning för konst- och färdighetsämnen/ Demonstrationstillägg Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en särskilt angiven uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt

betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från tabellen nedan:

Grundskolan, månatliga belopp, räknas ut per skola: Antal lönegrundsBelopp, €/mån. Belopp, €/mån. grupper Skola med Skola med årskursårskurs 1-6 grupper 7-9 eller specialskola 6–8 9–16 17–21 22–25 26–29 30–33 34–

– 289,57 434,37 434,37 579,15 723,93 868,72

289,57 579,15 723,93 1013,52 1303,11 1447,86 1592,67

Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.

Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola: Elevantal Belopp, €/mån.

100–200 201–400 401–600 601–

198,01 296,99 395,98 494,98

Konst- och färdighetsämnen Till innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning enligt tabellen här uppe till höger, om det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genom-

snitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren.

Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9 Belopp, €/mån.

1–2 3–8 9–

198,20 396,37 594,57

Timmar för förberedelse av demonstrationer Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till

undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/ specialklasslärartjänst som under-

7

13.8.2020 • Nr 11

visar i årskurs 7–9.Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervis-

Grundskolor och gymnasier Klasstimmar i fysik och kemi

ningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som

Demonstrationstimmar

2,50–7,49 7,50–12,49 12,50–17,49 17,50–22,49

1 2 3 4 osv.

Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier Klasstimmar i biologi (ej geografi) Demonstrationstimmar 10–29,99 30–

1 2

Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten.

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt: Den uppgiftsrelaterade lönen X 0,83 Undervisningsskyldigheten i tjänsten Övertimarvodet (resultatet av uträkningen) avrundas med en cents noggrannhet. Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken tjänsteinnehavarens årsbundna tillägg, andra individuella tillägg eller andra lönefaktorer. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits.

Grundläggande utbildningen Undervisningsskyldighet för lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning i förskollärartjänst i klasslärartjänst i speciallärartjänst i specialklasslärartjänst

23 24 24 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare

Övertimarvode Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

UKTA - Arbetstid och usk

Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.

Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga

Gymnasier För de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten betalas en lärartjänsteinnehavare övertimarvode. Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt eller övriga individuella tillägg.

Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning. Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön och/eller en vägd undervisningsskyldighet.

Du vet väl att du i vår mobilapp Lärarrummet bland annat kan räkna ut ditt övertimarvode, följa upp samplaneringstiden och läsa FSL:s senaste nyheter och uttalanden!?

Modersmålet och litteraturm (också finska/svenska som andra språk) 18 Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) 20 Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik 21 Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi 23 Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel samt elevhandledning 24 Övriga ämnen

23

Annan minskning av undervisningsskyldigheten Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera enheter och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan enheterna minskas undervisningsskyldigheten med en veckotimme.

Om läraren enligt arbetsplanen under dagen förflyttar sig till en annan enhet i genomsnitt minst tre gånger per vecka, är minskningen en och en halv veckotimme; om läraren förflyttar

En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1221 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 7 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår.

Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilket ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar.

Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd undervisningsskyldighet.

Om en lärartjänstinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning, beräknas en vägd undervisningsskyldighet.

skolor med årskurs 1-6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

Lönegrundsgrupper i skolan 1–2 3 4-5 6-7 8 9-12 13-

Timantal/ vecka 1 2 3 6 7 9 12

Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms undervisningsskyldigheten enligt ovanstående tabell separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan.

Om en eller flera skolor med årskurs 1–6 har gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver det som nämns ovan.

Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flere

sig i genomsnitt minst fem gånger är minskningen två årsveckotimmar, och om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst åtta gånger, är minskningen två och en halv årsveckotimme. Alternativt om läraren på grund av undervisningstimmarna blir tvungen att från sin bostad eller den enhet som är belägen närmast bostaden resa till en annan eller flera andra enheter sammanlagt minst 30 kilometer per vecka, räknat längs den kortaste möjliga rutten, minskar undervisningsskyldigheten med en veckotimme, och dessutom en halv

årsveckotimme för varje följande antal av 50 kilometer som beräknats på samma sätt.

Lärartjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet minskas inte om avståndet mellan enheterna är kortare än en kilometer. Om båda minskningsgrunderna kommer i fråga för en och samma lärare, räknas minskningen separat för de båda alternativen och fastställs enligt det alternativ som är fördelaktigare för läraren. Texten ovan tillämpas inte på timlärare.

Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten Skötsel av bibliotek En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret,en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet

öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.

minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 3 500, och en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är

veckoövertimme.

Skötsel av samlingar En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en

Ordnande av musikframträdande En innehavare av ämnes-lärartjänst som ordnar skolans gemensamma

musikframträdandenfår en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Elevkårshandledning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsva-

8

13.8.2020 • Nr 11

rande en halv veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor.

Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift.

Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter.

Lärarhandledning För en timme lärarhandledning betalas ersättning enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning: Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta, beaktas också gymnasiets lönegrundsgrupper. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund, och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning motsvarande två veckotimmar.

Skola med åk 7–9 1–11 lönegrundsgrupper 12 eller fler lönegrundsgrupper

1 årsveckotimme 1,5 årsveckotimmar

Skola med åk 1–6 och specialskola under 12 lönegrundsgrupper 12–19 lönegrundsgrupper 20 eller fler lönegrundsgrupper

0,5 årsveckotimmar 1 årsveckotimme 1,5 årsveckotimmar

Läs vårt tillägg till PM:et på www.fsl.fi för fler arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten.

Frågor?

Börja alltid med att vända dig till din förtroendeman om du har en fråga eller ett problem gällande din lön eller anställning.

På FSL:s förbundskansli finns också sakkunniga som kan hjälpa dig, tveka inte att ta kontakt med oss om det är något du undrar över!

Gymnasiet

ningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia och samhällslära 21

Ämneslärare/ timlärare Samplanering I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras, beroende på systemet i skolan högst 101 timmar under läsåret. Man kan inte med samplaneringstid öka antalet lärararbetsdagar per läsår.

Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen: modersmålet och litteratur

16

det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik 19 matematik, fysik, kemi, bildkonst och musik 20 religion, filosofi, psykologi, livsåskåd

Rektorer i grundskolan På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som utförs på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret. Arbetstiden avviker till denna del från byråarbetstid. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När timmarna fastställs ska skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas.

Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.

studiehandledning, specialundervisning, huslig ekonomi, textilslöjd och teknisk slöjd 22

innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter.

gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs) 23

Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten

Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2-språk (finska/ svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan.

Undervisningsskyldigheten, minskningen av denna och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar i både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas den vägda undervisningsskyldigheten ut som timmar per år.

För studiehandledare eller speciallärare med årsarbetstid är den årliga arbetsmängden 1600 timmar. 400 timmar är sådana som läraren få bestämma tid och plats för arbetet.

Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till uundervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer, arbetstid för ambulerande lärare och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

Koefficienttimmar Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10.

Med klassundervisningstimmar avses klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i

Undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6: Lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar/vecka 12–17 18–23 24–29 30–35 36–41 42–

10–12 9–11 6–9 4–6 3–5 –2

Undervisningstimmar/vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9: Lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar/vecka 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31–

9-11 7-9 5-7 4-6 2-4 –2

Undervisningstimmar/ vecka för en rektor vid en specialskola: Lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar/vecka 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31– Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.

Till en rektor kan också förordnas två undervisningstimmar färre än det antal timmar som lönegrundsgruppernas antal visar, om mängden administrativt arbete i skolan är stort. Mängden administrativt arbete påverkas av t.ex. storleken på den övriga personalen. Rektorns undervisningstimmar måste inte vara del

elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer. Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10.

Gymnasieresurstimmar För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 14 veckotimmar per gymnasium och 0,17 veckotimmar per studerande.

Man besluter om gymnasieresursens användning besluter ett läsår i taget.

Om gymnasieresursen inte används till sin helhet för uppgifter utom klass ska det oanvända antalet timar användas till undervisningsarbete. Av gymnasieresursen bör största delen användas till uppgifter utanför klass. För det här arbetet och de här uppgifterna som bestäms av rektor är undervisningsskyldigheten 19.

11–13 9–11 7–9 6–8 4–6 2–4 av den schemalagda undervisningen.

Rektorns undervisningsskyldighet ska inte ändra på grund av mindre förändringar i lönegrundsgrupperna, om rektorns helhetsbelastning är oförändrad.

Till en rektor kan förordnas högst två undervisningstimmar mera än det antal timmar som lönegrundsgruppernas antal visar. I ett sådant fall ska det administrativa arbetet minska i motsvarande grad. Den högre mängden undervisning bör motiveras med undantagstillstånd gällande ordnandet av undervisningen.

Rektorer i gymnasiet En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till högst 418 timmar per år. Rektorn kan dock förordnas högst 456 timmar per år. Då kan det i läroanstalten finnas högst 100 studerande och till rektorns tjänsteutövningsskyldighet får inte höra rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen eller så bör det till det större antalet undervisningstimmar finnas en annan grundad anledning.

Då man fastställer antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, antalet verksamhetställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden.

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Rektorers semester bestäms enligt AKTA kapitel IV.

9

13.8.2020 • Nr 11

 Klasslärare Martina Hannulas pro gradu ”Tillsammans är vi starkare än ensamma” blev prisbelönt. foto: sandra hannula

Ti arbeit ilaag Martina Hannula jobbar i Gumbostrands skola i Sibbo som klasslärare. I höstas fick hon Svenska litteratursällskapets pris (Lars och Bojen Huldéns pro gradu-pris i språkvetenskap) för sin pro gradu-avhandling vid namn ”Tillsammans är vi starkare än ensamma”. Avhandlingen är en kvalitativ studie om gränsöverskridande samarbete i samlokaliserad skola, alltså en finsk och en svensk skola arbetar under samma tak.

Hannula var överraskad över priset hon tilldelades.

– Ämnet är ju intressant, men mitt största mål med gradun var att få den skriven och bli färdig klasslärare. Jag har jobbat som obehörig timlärare och klasslärare i tio år, men i och med att klasslärarutbildningen startade vid Helsingfors universitet för några år sedan hakade jag på den.

Martina Hannula är en av de första som dimitteras som klasslärare från den nya svenskspråkiga utbildningen i Helsingfors.

– Det har varit intressant att studera och ta del av forskningsresultat med en viss livs- och arbetserfarenhet i bagaget.

Två språk i samma byggnad Det finns idag 40–60 samlokaliserade grundskolor runt om i Finland och fler byggs hela tiden.

Finlands modell med två språk i

samma byggnad men med egen administration, ekonomi och skolledning, är inte känd på annat håll.

Den senaste tiden har de samlokaliserade skolorna diskuterats i medierna en hel del. Nya skolor är ofta samlokaliserade, antingen i samma byggnad eller i nära anslutning till varandra. Detta väckte Martina Hannulas intresse. Hennes forskningsfrågor gällde hur lärarna medlar och överför kunskap över språkgränserna.

– Ofta var det språket som var i fokus i diskussionen. Man undrade över hur finskan inverkar på det svenska språket i en samlokaliserad skola. Jag ville hitta en annan vinkling och ville undersöka om det finns en annan nytta med att samlokalisera skolor än en rent ekonomisk.

Vad svarar du nu på den frågan?

– Jag har iakttagit frågan från de svenskspråkiga lärarna synvinkel. De har en vilja och intresse att utveckla ett fungerande samarbete där man kan utbyta kunskap och erfarenheter, tankar och idéer med varandra. I de skolor jag undersökte ser man nog en samlokalisering som en styrka.

Förutom pedagogiska fördelar fanns också ekonomiska fördelar. Lärarna i de svenskspråkiga skolorna upplevde att de hade en ekonomisk och pedagogisk nytta då utrymmen kunde vara gemensamma liksom också vissa anskaffningar.

Gemensamma utrymmen är till exempel gymnastiksalen, slöjdsalarna och musikutrymmen.

Vissa skolor har också gemensamma lärarrum.

– De skolor som hade det tyckte i min avhandling att det var en positiv sak. Då fick de den vardagliga kontakten till varandra.

Rektorerna har avgörande roll Det visade sig att det mesta samarbetet mellan eleverna i de olika skolorna skedde i årskurs 1 och 2. De lärare som undervisade åk 5 och 6 hade inte mycket samarbete med motsvarande årskurser i den finskspråkiga skolan.

– Det var lättare att planera verksamhet över språkgränserna för de yngre eleverna. Jag under-

sökte inte orsakerna till detta, men jag tror att yngre elever kanske är öppnare och mera frimodiga.

Uttalade någon av lärarna en språklig aspekt på samarbetet?

– Det framgick att lärarna var viktiga förebilder då det gällde att sudda ut fördomar gentemot det andra språket. Samarbetet ledde också till att man blev bekant med varandras kulturer.

Vilka fyra skolor som deltog i Martina Hannulas undersökning nämns inte, men de finns i södra Finland, berättar hon.

Det har tidigare visat sig och visade sig också i Hannulas avhandling att rektorerna spelar en avgörande roll i hur samarbetet fungerar. Rektorns roll är viktig då det gäller att sporra till samarbete och pedagogisk diskussion över språkgränsen.

Också gemensamma lärarmöten De samarbetsformer som togs upp av dem Martina Hannula intervjuade för sin avhandling var bland annat gemensamma lärarmöten som togs upp av nästan alla som en viktig del av samarbetet. Ett samarbete då enskilda lärare kom överens om något gemensamt gränsöverskridande projekt med sina elever förekom egentligen inte, förutom i de lägsta årskurserna.

– Min forskning är inriktad på

frågan om hur kunskapen överförs mellan de samlokaliserade skolorna. Eleverna hade inte en så stor roll.

Hur beskrevs de gemensamma lärarmötena?

– De flesta skolor hade en klar överenskommelse om att alla alltid har rätt att använda sitt modersmål. Visst förekom det att de svenska lärarna använde finska, men det var inget tvång.

– Vissa skolor hade mindre grupper med ansvar för något område, exempelvis anskaffning av material för gymnastiken. Det var i dessa små grupper som lärarna från de olika skolorna kom varandra närmast, visade det sig.

Kontentan av avhandlingen var att lärarna upplevde att samarbetet över skolgränserna var något positivt.

– Ett stort intresse och en känsla av att det är en styrka att samarbeta framkom tydligt i de svar jag fick, säger Martina Hannula. tom ahlfors

Fotnot: Som en hommage till Lars Huldén, vars pris Martina Hannula tilldelades, används titeln på en dikt av honom i rubriken. På standardsvenska lyder raden ”Att arbeta tillsammans”.

10

13.8.2020 • Nr 11

kolumnen Jens Berg Företagare och publicist

En helt ny termin, men samma sol Det är när jag hittar barnens gamla teckningar som de första tårarna kommer. Minnena sköljer över mig. En dödsskalle där det står “böter 50 zent” om någon klättrar upp i hans övre bädd. Ett stilleben av färggranna frukter som är utmanande att artbestämma.

Köket går lättare att tömma. Mekaniskt virar jag in våra gamla koppar och kärl i tidningspapper. Jag bär ut låda efter låda.

Den andra vågen av tårar kommer på min favoritklippa. Där vi satt och åt frukost. Jag minns att solen sken hela tiden. Minnen tenderar att förändras. Jag minns havsörnarna och barnens första gäddor. Just i dag är det myggfritt och solen skiner som vanligt från en klarblå himmel.

Jag trodde att det skulle vara enklare. Jag hade ju logiskt tänkt igenom det här och redan bestämt mig för flera år sedan.

Men så fel jag hade. Hjärnan och hjärtat var inte synkroniserade.

Jag säljer vårt sommarställe.

Stugan som byggdes av min pappa. Marken som i generationer tillhört min mammas släkt. Stället där jag tillbringade min barndoms somrar. Stället där jag lärde mig att simma.

Stället där våra barn lärde sig att simma. Här var jag över 40 somrar i rad.

Jag säljer vårt sommarställe. Stugan som byggdes av min pappa. Marken som i generationer tillhört min mammas släkt.

Stället där jag tillbringade min barndoms somrar. Stället där jag lärde mig att simma. Stället där våra barn lärde sig att simma.

Här var jag över 40 somrar i rad. Men under de senaste somrarna kom vi oss inte iväg längre. Barnen blev äldre tonåringar och de 450 kilometrarna kändes plötsligt som betydligt fler. Stället höll på att förfalla. Jag valde att sälja.

Mitt i packandet kommer köparna på besök. Den nya familjen tittar in för att vi ska gå igenom en del praktiskt. Hur man får upp det krånglande spjället i bastun och hur man bäst använder komposttoaletten. Till familjen hör två små flickor. Den äldre klättrar bums upp i våningssängen och säger att den här bädden minsann är hennes. Jag hade tänkt fråga om det blir böter på 50 zent om systern klättrar upp dit, men klumpen i halsen är för stor. Men klumpen känns då inte längre som en enbart sorgsen klump. Den känns som en konstig klump. En sorts vemodigt glad klump. Ungefär som när jag hör Den blomstertid nu kommer efter ett avslutat läsår.

På vägen hem från försäljningsresan bestämmer jag mig för vad jag vill använda pengarna till. Lika länge som jag hade funderat på att sälja sommarstället hade jag drömt om att investera i solpaneler. Jag slår till och köper solpaneler till vårt hus.

Nu följer jag med hur solen producerar en del av den el vi konsumerar. Det hela känns mera rätt för varje dag som går. Det känns på ett märkligt sätt som om jag tog med mig solen från favoritklippan. Och en dag kommer jag kanske att minnas att solen sken hela tiden den sommar jag skaffade våra solpaneler.

Sjöbergs i skären för hundra år sedan Vet du hur man använder en skrublo? Varför är vekarin bra att ha när man rör sig ute på isen? Och hur är det nu man gör gammaldags fil?

Svaren på dessa (och många andra) frågor står att finna i det digitala skärgårdsmuseet Skären – ett museum på nätet (https://skarenmuseum.fi) I Skären får tittaren bekanta sig med den fiktiva familjen Sjöberg som lever i den österbottniska skärgården i början av 1900-talet. Genom att följa med familjens vardagsliv får man lära sig mer om bland annat fiske, säljakt, båtbygge och barnens liv. Museet består av fem teman som lyfter fram livet i skärgården genom

föremål, berättelser, bilder och filmer. I museet rör man sig genom olika rum eller scener, uppbyggda som 360°-bilder. I varje rum finns föremål att klicka på och läsa mer om. Det finns också korta filmsnuttar som visar hur olika föremål har använts. I anslutning till varje tema finns dessutom en materialbank med arkivmaterial – fotografier, filmer och ljudinspelningar – för den som vill fördjupa sig ytterligare i temat.

Museisamarbete Skären är ett samarbete mellan den regionala kulturenheten KulturÖsterbottens projekt Museilotsen och tre museiföreningar: Bosund båt-, fiske- och

jaktmuseum, Replot skärgårds hembygdsförening och Malax museiförening.

Skären är ett helt nytt virtuellt museum bestående av föremål och miljöer från de deltagande museerna samt arkivmaterial som kan knytas till de teman som lyfts fram i museet, som är tillgängligt på tre språk: svenska, finska och engelska och riktar sig till en bred målgrupp, men fokus ligger på barn och ungdomar i åldern 12–13.

I anslutning till webbsidan finns ett pedagogiskt material (på svenska) som är framtaget i samarbete med Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. Materialet består av en online quiz samt arbetsblad av printkvalitet.

möten och kurser ○ Lovisanejdens lärarförening rf håller vårmöte torsdagen den 27.8 kl. 18.30 i Lovisavikens skola. Kaffe serveras under kvällens möte. Ingen förhandsanmälan behövs. Välkommen!

FORTBILDNINGSPROGRAM OM MATEMATIKUNDERVISNING Lärare inom småbarnspedagogik, den grundläggande utbildningen och på andra stadiet ANMÄL DIG TILL EN GRATIS NÄTUTBILDNING NU! LUMATIKKA.LUMA.FI/SV

@LUMATIKKA #LUMATIKKA

11

13.8.2020 • Nr 11

Allt glesare skolnät att vänta

Prognos förutspår en kraftig minskning av antalet grundskolor Om skolnätet utvecklas i samma riktning som i nuläget kommer antalet skolor att minska med närapå hälften före utgången av år 2040. Det slår Utbildningsstyrelsen fast i en färsk prognos. Med nationella och regionala åtgärder kan utvecklingen bromsas något, men också då kommer över en tredjedel av skolorna att försvinna.

Grundskolornas antal i Finland fortsätter minska under de kommande åren. Det här framgår av Utbildningsstyrelsens utredning om skolnätet där man granskar grundskolornas antal och storlek med hjälp av tre olika beräkningar.

Minskning med närapå hälften Enligt den beräkning som innebär den största förändringen skulle antalet grundskolor minska med nästan hälften före år 2040. Skolornas antal skulle minska från nuvarande 2 300 till knappa 1 300 skolor (46 %). Samtidigt skulle det genomsnittliga elevantalet i sko-

lorna öka från 236 elever till 336 elever. I beräkningen utgår man från att skolornas genomsnittliga elevantal skulle utvecklas ungefär som tidigare fram till år 2040.

I den andra beräkningen förutspås att man strävar efter att kontrollera minskningen av antalet skolor med olika åtgärder, antingen lokalt eller regionalt. Då skulle det genomsnittliga elevantalet år 2040 vara aningen lägre än i den föregående prognosen, dvs 288 elever, och skolorna skulle vara aningen fler, 1 500. Det skulle betyda en minskning på en dryg tredjedel (37 procent).

I det tredje scenariot utgår man från att det genomsnittliga elevantalet i skolorna förblir på ungefär samma nivå som år 2018, dvs 236 elever. I det här fallet är förändringen i förhållande till det nuvarande skolnätet klart mindre än i de två andra beräkningarna. Det skulle betyda att det år 2040 skulle finnas ungefär 1 800 skolor, vilket är 23 procent färre än i dagens läge.

– Beräkningarna visar tydligt i

 Alla barn och unga har rätt till en jämlik och högklassig grundläggande utbildning, oberoende av var de bor, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

vilken riktning utvecklingen är på väg: i framtiden minskar antalet grundskolor och skolornas elevantal ökar. Å andra sidan finns det alltid möjlighet att det förekommer fel i den här typen av prog-

noser. Den beräkning som skulle innebära den mildaste förändringen känns ändå inte realistisk, eftersom skolornas antal sannolikt fortsätter minska åtminstone i den nära framtiden. Alternativet där skolornas antal minskar med hälften känns också rätt så drastiskt. Det mest sannolika alternativet av dessa beräkningar verkar vara det som ligger mitt emellan de två andra säger undervisningsråd Kari Nyyssölä från Utbildningsstyrelsen.

– Prognostisering går ut på att reflektera över framtida scenarier.

Till prognostiseringen hör också att vi definierar vad det är som vi vill uppnå i framtiden, och att vi anpassar vår verksamhet efter det. Det är bra att komma ihåg att alla barn och unga har rätt till en jämlik och högklassig grundläggande utbildning, oberoende av var de bor, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Antalet grundskolor har minskat betydligt under det pågående årtusendet. År 2018 hade anta-

let skolor minskat med 1 676 stycken (42 procent) och antalet specialskolor på grundskolenivå med 184 stycken (74 procent) i förhållande till nivån år 2000

er i Svenskfinland. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan svenskspråkiga elever och svenskfinskt tvåspråkiga elever som började i svensk skola.

I de svenska skolorna kunde ungefär två tredjedelar redan läsa och tolka ord i början av årskurs 1.

En separat analys av en del elevers skrivförmåga visade att alla deltagande svenska elever kunde skriva åtminstone någon bokstav, vanligen versaler. Det framkom en mycket liten skillnad mellan könen i hela uppgiftsserien i modersmålet, till flickornas fördel.

I matematik kunde eleverna koppla samman siffror med rätt antal samt ordna antal och siffror i ordningsföljd inom talområdet 1−9. Vid skolstarten kunde också många räkna i huvudet med tal som inte var högre än nio. I matematik hade pojkarna ett bättre utgångsläge än flickorna.

hobby särskilt i familjer med högre utbildning. Bland vårdnadshavare med universitetsutbildning sysslade 77 procentmed läsning, medan 52 procent sysslade med läsning i familjer med yrkesutbildning eller grundskoleutbildning. Motsvarande procenttal i svenska skolor var 74 procent och 46 procent. Även antalet fritidsintressen och deras mångsidighet hade samband med kunskaperna. De elever som hade åtminstone en hobby nådde en högre utgångsnivå oberoende av vårdnadshavarnas utbildning än de elever som inte hade någon ledd fritidssysselsättning.

Den inledande mätningen gav alltså information om elevernas utgångsnivå i början av den grundläggande utbildningen.

Den inledde en longitudinell studie av lärresultat, där NCU följer upp utvecklingen av kunskaper och färdigheter i matematik samt modersmål och litteratur under grundskolan. Samma elevers kunskaper kommer att utvärderas då eleverna börjat i årskurs 3 i september 2020. Då får NCU information om hur mycket skolan bidrar till kunskapsförändringen under nybörjarundervisningen.

Byskolan snart ett minne blott?

Utvecklingen mot ett glesare skolnät har särskilt berört mindre skolor med färre än 50 elever. Skolor med färre än 50 elever utgjorde ungefär 20 procent av alla skolor år 2018. Motsvarande andel år 2000 var ungefär 40 procent.

Enhetsskolor som omfattar ett stort antal elever har däremot ökat, i synnerhet från och med 2010-talet. År 2018 fanns det ungefär 550 000 elever inom den grundläggande utbildningen. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos sker det en påtaglig minskning i antalet elever. År 2040 skulle det enligt prognosen finnas ungefär 425 000 elever i grundskoleålder (7–15 år). mattias fagerholm

Stora individuella skillnader i utgångsläge för nybörjare Bakomliggande orsaker till skillnaderna i nybörjarnas kunskaper har för första gången utretts nationellt. Hemmet och språket har samband med utgångsläget. Även födelsemånaden och fritidsintressen har betydelse.

Hösten 2018 utvärderade Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) vilka kunskaper och färdigheter elever har då de börjar i årskurs ett.

Enligt resultaten var kunskapsnivån jämn i olika delar av Finland och det fanns i stort sett inga skillnader mellan könen, regioner eller skolor med olika undervisningsspråk. Men den individuella variationen var stor. Det genomsnittliga poängtalet var 500 poäng. Cirka 68 procent av eleverna låg i intervallet 400–600 poäng. Av de fördjupade analyserna framgick fem riskfaktorer som presenteras i den nya rapporten.

Vilka är riskfaktorerna?

Både i matematik och modersmål fanns på en nationell nivå fem riskfaktorer som hade samband med ett svagare utgångsläge i årskurs 1: ett beslut om intensifierat eller särskilt stöd som fattats före skolstarten, lärokursen finska el-

ler svenska som andraspråk (S2), inlärningssvårigheter i närmaste släkten, lågutbildade vårdnadshavare och födelsedatum under årets sista månader.

– Elever födda i januari fick i medeltal 67 poäng mer än elever födda i december. Skillnaden kan anses motsvara den skillnad som uppstår under ett år. Andra skillnader kan jämföras med det här poängantalet. Vi hoppas förstås att skillnaden minskar under den grundläggande utbildningen, säger projektledaren Annette Ukkola.

En tiondel av de förstaklassister som ingick i det nationella materialet hade fått ett beslut om intensifierat eller särskilt stöd före skolstarten. Dessa låg i genomsnitt cirka 100 poäng under övriga elevers genomsnitt i uppgifterna i modersmål och matematik. En stor del av elever med beslut om stöd låg ändå på samma genomsnittsnivå som hela samplet eller till och med högre. Av de elever som började i svensk skola hade 5 procent ett beslut om intensifierat eller särskilt stöd.

Utgångsläget för elever med S2-lärokurs var omkring 80 poäng lägre än bland dem som studerade finska eller svenska som modersmål. En nära släkting med in-

lärningssvårigheter inverkade på barnets kunskaper och färdigheter med omkring 30 poäng och två sådana nära släktingar med omkring 50 poäng. Svenska som andraspråk utgjorde inte en riskfaktor i det finlandssvenska materialet, men antalet elever som läste svenska som andraspråk var över huvud taget litet.

Också vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund hade betydelse för elevernas utgångsläge. Vårdnadshavare med universitetsutbildning gav eleverna ett försprång på 77 poäng jämfört med vårdnadshavare med yrkesutbildning. Högutbildade vårdnadshavare verkade vara till nytta särskilt för pojkar – speciellt de som var födda sent på året.

Utgångsläget för elever i svenska skolor I de 53 deltagande svenska skolorna var variationen i de 868 elevernas utgångsläge liknande som på nationellt håll. Eleverna utgjorde en fjärdedel av dem som började i årskurs 1 år 2018. Elevernas utgångsläge var i genomsnitt lika bra oberoende om de började i svensk- eller finskspråkig skola. Det fanns stora individuella skillnader också mellan elev-

Läsning vanligare i högutbildade familjer Läsning som hobby hade det starkaste sambandet med barnens utgångsläge vid skolstarten. Hit räknades både att barnet läser själv och att man läser högt för barnet.

Enligt resultaten av vårdnadshavarenkäten är läsning en vanlig

12

13.8.2020 • Nr 11

60 000 ettagluttare denna höst talet studerande på gymnasiernas IB-linjer har stigit från ungefär 1 600 år 2016 till nästan 1 800 i fjol.

En halv miljon grundskolelever, hundratusen gymnasister och över tvåhundratusen studerande vid yrkesskolor inleder ett nytt skolår i höst.

Omkring 60 000 förstaklassister beräknas inleda sin skolgång i höst. Detta är omkring tusen färre än förra året, eftersom årskullarna som börjar skolan är på nedgång. Samtidigt ökar antalet elever som börjar högstadiet något, och i augusti i år börjar omkring 61 700 elever i årskurs 7, meddelar Utbildningsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Finlands knappt 2 300 grundskolor har sammanlagt över en halv miljon eller 560 000 elever. Antalet verksamma skolor har minskat, även om det totala antalet elever i grundskolan har ökat lite under de senaste åren.

Av alla elever i grundskolan studerar sex procent (35 600 år 2019) vid en svenskspråkig läroanstalt. Andelen som studerar på svenska har förblivit oförändrad.

Dessutom studerar en procent av eleverna (3 500 år 2019) vid en läroanstalt där undervisningsspråket är något annat än finska eller svenska. Det vanligaste övriga undervisningsspråket är engelska. Statistiken visar att antalet grundskolelever som studerar på

Antalet studerande inom yrkesutbildning har förblivit på samma nivå

ett annat språk har ökat, men att deras andel av det totala antalet elever har förblivit oförändrad.

Gymnasiet blir populärare Enligt statistiken verkar antalet studerande som inleder gymnasieutbildning vara på uppgång.

Förra året ökade antalet nya gymnasiestuderande med sex procent jämfört med året innan. 37 500 nya studerande började i gymnasiet förra året. Den verkliga ökningen av antalet studerande är inte hela orsaken till ökningen, utan även ett byte av datakälla ligger bakom. Statistikcentralen övergick år 2019 till att använda Utbildningsstyrelsens informationsresurs Koski, och siffrorna är därför inte till alla delar jämförbara med tidigare år.

Sammanlagt omkring 105 000 studerande studerade inom gymnasieutbildningen förra året. Precis som tidigare år studerade sex procent (ca 6 700) av alla gymnasiestuderande vid svenskspråkiga läroanstalter.

Antalet gymnasister med andra modersmål än finska, svens-

 60 000 barn börjar sin skolgång den här hösten. Av alla elever i grundskolan i Finland går ca sex procent i en svenskspråkig skola.

ka eller samiska har ökat under de senaste åren. År 2016 var antalet gymnasister med främmande språk som modersmål knappt

6000, men förra året hade det ökat till 7 500. Den internationella examen International Baccalaureate (IB) blir också allt populärare. An-

Denna vår hade yrkesutbildningarna omkring 225 000 studerande, vilket är nästan lika många som våren 2019. Nedgången jämfört med föregående år var bara tre procent. Antalet studerande inom grundläggande yrkesexamina var nästan 166 000, och antalet studerande som avlade yrkes- och specialyrkesexamina var omkring 54 500. Nedgången i antalet studerande inom yrkesutbildningar förklaras nästan helt av nedgången i antalet studerande inom yrkes- och specialyrkesexamina, medan antalet studerande inom grundexamina har förblivit oförändrat.

Antalet studerande har ökat något inom det lilla naturvetenskapliga området, där antalet är omkring 1 000 per år. Våren 2020 var antalet sex procent högre än året innan. Inom ICT-branschen var ökningen fyra procent, och antalet studerande denna vår var drygt 9 000. Inom övriga områden har studerandeantalen förblivit på ungefär samma nivå.

UNICEF-RUNDAN

2020 2021

Motions- och temadag för ett bra ändamål!

Anmäl din skola senast 3 veckor före evenemangsdagen unicef.fi/unicef-rundan eller 09 584 501 • Lätt att ordna: välj dag, anmäl dig och utnyttja kostnadsfria evenemangsmaterial • Stilen är fri – temadag, vintersportdag, aktivitetsbana, läsprojekt eller något annat • Människorättsfostran och global fostran enligt LP • Skräddarsydda inlärningsmaterial och videor för lågstadiet och högstadiet • Genom att delta främjar ni kvalitetsutbildning i Myanmar, ett av de fattigaste länderna i Asien

Vandringsmästartävling.

Den skola som rört på sig mest vinner ett överraskningspris.

BILD: © UNICEF / SUOMI 2018 / MULARI

Under UNICEF-rundan står vi tillsammans på barnens sida.

Välkommen med!

unicef.fi/unicef-rundan #unicefrundan

BILD: © UNICEF / MYANMAR 2020 / MARTTINEN

UNICEF Rundan 2020 Läraren 255x170 mm.indd 1

25.6.2020 15.21