Hemab redovisning

OM HEMAB Ett magasin från Härnösand Energi & Miljö AB

Vårt 2010 i ord och siffror

3 tekniska

Engagemanget för Härnösand ökar varje år!

Häng med på jobb till Lungön!

Härnösand har länets lägsta fjärrvärmepris för villor!

projektledare utvecklar HEMAB

Vindkraftsbygget startar sommaren 2011!

Innehåller även Årsredovisning för 2010

TEXT: MATS WIGARDT FOTO: KENNETH ZETTERLUND

Hemabs utveckling under 2010 Ingemar Forzelius, VD för HEMAB, är inte den som tar till onödiga överord när fjolåret ska sammanfattas.

Men budskapet är positivt: Det har gått bra för HEMAB. Och lika bra, om inte bättre, ska det gå under 2011.

som smakar allt bättre.

– Förutom att ge våra kunder bra service är målet att erbjuda länets lägsta priser, förtydligar Forzelius.

Ett VD-ord som inte lyfter fram företagets viktigaste resurs, de anställda, vore emellertid Ingemar Forzelius främmande.

– Vi har genomfört omfattande utbildningsinsatser i medarbetarskap, ledarskap, attityder och kundbemötande som väckt många tankar.

Samtidigt har vi hälsat flera nya medarbetare välkomna.

Ett annat mål för HEMAB är

– Vi uppfyller med god marginal ägarens krav på avkastning och soliditet, summerar han.

Men viktigare än så: Den primära uppdragsgivaren, alla vi som är bosatta i Härnösands kommun, kan konstatera att HEMABs sätt att sköta sitt uppdrag; att prioritera låga priser och samhällsnytta före vinst, givit resultat.

Här finns ett elnät i gott skick, en effektiv och miljövänlig fjärrvärme, väl fungerande renhållning och återvinning och ett vatten

att vara aktiv och synlig på den lokala arenan. Detta har uttryckts genom deltagande i så vitt skilda engagemang som inrättande av nya energiutbildningar, skapandet av Härnösands Energipark och olika lokala sport- och festivalarrangemang.

– Jag tycker att vi står oss väl i konkurrensen med andra kommunala energibolag, konstaterar Ingemar Forzelius.

Och visst går det att ana en antydan till stolthet i rösten…

KONCERNENS EKONOMISKA UTVECKLING I SAMMANDRAG Resultat efter finansiella poster 17 000

Tkr

15 000

Budget Utfall

13 000 11 000

9 000

-06

-07

-08

-09

-10

Soliditet, inklusive Kraftvärmeverk %

Avkastningskrav på eget kapital % 15

30

10

Avkastning

25

Soliditet %

Ägarkrav

20

Ägarkrav

5 15 0

-06

-07

-08

-09

10

-10

Koncernen Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning inkl Kraftvärmeverket, tkr Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Soliditet inkl Kraftvärmeverket, % Soliditet exkl Kraftvärmeverket, % Antal anställda, st

-06

-07

-08

-09

-10

2006

2007

2008

2009

2010

257 994 18 570 664 146 5,2 14,0 19,9 24,1 134

253 194 14 464 663 568 4,5 10,6 20,7 24,8 135

274 866 10 243 640 607 4,0 7,2 22,2 26,6 133

282 433 16 908 658 604 4,7 10,7 24,0 28,3 129

288 502 15 458 692 384 4,2 9,1 24,5 28,4 128

–2–

››› forts sid 27

INNEHÅLL

15 Fjärrvärme skapar ett bättre liv med familjen Nu har Anna Norberg och Tommy Forslund haft fjärrvärme i 10 år.

Familjen tycker att det är enkelt, smidigt, lättskött och billigt.

– Dessutom fick vi ett helt rum över när vi bytte till fjärrvärme.

7 HEMAB fixar strömmen på Lungön med skoter

12 HEMAB 2015:

Generationsskifte på agendan!

24 HEMAB satsar på socialt engagemang och samhällsnytta

Produktion: Alltid Marknadsbyrå 2011 Tryck: Hemströms Tryckeri Ansvarig utgivare: Andreas Einarsson. Om HEMAB är tryckt i 14.000 exemplar Omslag: Eleonor Öberg och dottern Elsa vid HEMABs och Brännans Alpinas familjedag på Vårdkasen

–3–

Nu grönskar Högslättens fotbollsplan

4

Första etableringen i Härnösands Energipark

4

Klubböverlämning

5

Fjärrvärme till Stenhammar

5

HEMAB, elbranschen och tre universitet i unikt samarbete

6

Rening av jord ger vinst

10

HEMAB 2015

14

Aktuellt

14

HEMAB och lokala lantbruket utreder biogassamarbete

18

Mot högre höjder med tydliga framtidsmål

19

Miljö är en hjärtefråga för oss!

22

HEMABs årsredovisning 2010

27

Nu grönskar Högslättens fotbollsplan n Under det nya konstgräset på Högslättens idrottsplats finns fjärrvärme framdraget. Med en enkel knapptryckning kan planen grönska redan i mars.

– Tack vare fjärrvärmen förlängs säsongen avsevärt för de föreningar som vill nyttja planen, säger

Bertil Ericsson, fritidschef på Härnösands kommun.

– Just nu har vi många lag i Härnösand med sportsliga framgångar, vilket medför ökad efterfrågan på ytor för utövande. I det sammanhanget är det välkommet med en förlängd säsong uppe på Högslättens fotbollsplan.

Lördag 4 september 2010

Måndag den 28 februari startades värmen för att tina bort snön som traktorer inte lyckats skotta undan.

Värmeeffekten är väl anpassad och på några dagar var planen spelklar.

invigdes det nya konstgräset på Högslättens idrottsplats under högtidliga former.

I samband med ombyggnationen drogs fjärrvärme fram för att kunna värma vattnet i de rör som placerats under fotbollsplanen.

Första etableringen i Härnösands Energipark n Nu är kontraktet med Absolicon formellt undertecknat. Våren 2011 ska solenergianläggningen vara klar och överlämnas till HEMAB. – Det känns jätteroligt att vi är i hamn med projektet och det ska bli spännande att se vilken nästa etable-

ring blir, säger projektledare Pär Marklund.

Fundament är på plats och solpaneler levereras i april.

I funktionsbyggnaden inryms anslutningspunkter och mätutrustning.

Från maj 2011 får HEMABs fjärrvärmekunder i Härnösand en del av sin

uppvärmning från solen.

– Det är en viktig milstolpe i fjärrvärmens utveckling både i Härnösand och i Sverige, säger Pär Marklund.

Till Energiparken välkomnas uppfinnare, bostadsrättsföreningar med flera att uppföra småskalig värmeoch elproduktion.

–4–

Absolicons Solenergianläggning X10 i HEMABs Energipark: Värmefakta: Effekt, 100 kW. Energi, 55 000 kWh per år (värme in i fjärrvärmenätet) Elfakta: Effekt, 20 kW. Energi, 14 000 kWh per år (el som matas ut på elnätet)

Klubböverlämning! n Ingvar Wiklund tar över

ordförandeklubban efter Lennart Bolander vid HEMABs årsstämma den 31 mars.

Ingvar Wiklund tycker att det känns stimulerande att ta över.

– Det är många spännande projekt på gång. Bland annat vindkraftssatsningen på Vård-

Fjärrvärme till Stenhammar

Med start 2011 kommer fjärrvärme att erbjudas till hela övre Stenhammar.

Nyetableringen kommer att slutföras 2012.

– Vi har redan fått in många beställningar och märker att intresset är stort, säger affärsområdeschef Marcus Tärnvik. n Tack vare investeringen i nya distributionspumpar vid Kraftvärmeverket under 2010 har HEMAB nu kapacitet att fortsätta utbyggnaden av ledningsnätet ända upp till övre Stenhammar där samtliga husägare nu får erbjudande om att installera fjärrvärme.

– Vi installerade fjärrvärme hos kunder längs Sidensvansvägen i slutet av 2010 och det känns glädjande

att vi nu kan erbjuda hela Stenhammar fjärrvärme, säger affärsområdeschef Marcus Tärnvik. HEMAB har Västernorrlands lägsta pris för fjärrvärme till villor.

Dessutom är fjärrvärme i Härnösand enkelt, bekvämt och miljöanpassat. Det bidrog till att HEMAB kunde välkomna så många som 109 nya kunder under 2010, främst villaägare.

–5–

kasen och behandlingen av förorenad jord i Älandsbro är spännande områden som jag ska ta tag i nu när jag blir ordförande, säger Ingvar Wiklund Lennart Bolander lämnar över klubban med stolthet.

– Vetskapen om att jag överlämnar ordförandeklubban i ett välmående och lönsamt företag känns bra, säger Lennart Bolander.

HEMAB, elbranschen och tre universitet i unikt samarbete Nu startar en ny distansutbildning för att leverera högskoleutbildade elkraftingenjörer i Sverige. HEMAB är en av finansiärerna och Mittuniversitetet får en viktig roll. n Samarbetet är en del i att trygga kompetensbehovet inom elkraftbranschen kommande år.

Höstterminen 2011 startar den gemensamt anordnade distansutbildningen med elkraftinriktning vid Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet.

– Denna satsning ligger rätt i tiden. För oss känns det själv-

klart att vara med även i detta sammanhang, säger Ingemar Forzelius, VD Härnösand Energi & Miljö AB. Samarbetet är av unik karaktär.

Elkraftutbildningen görs möjlig tack vare insatserna från 13 norrländska elföretag, branschföreningen Svensk Energi och den gemensamma viljan hos de tre universiteten.

–6–

– Elbranschen rycker fram starkt som en spännande bransch för yngre att jobba inom. Det visar en undersökning som Synovate nyligen gjort. Det finns också ett ökat behov av högskoleingenjörer med 180 poäng hos elföretagen, säger Svensk Energis VD Kjell Jansson.

Andreas från Elnät:

Uppdrag på Lungön!

–7–

Andreas Birgersson Gör: Elmontör Ålder: 34 år Bor: Eriksdal Familj: Sambon Josefin och bebis på väg

–8–

TEXT: LINDA SALTIN FOTO: KENNETH ZETTERLUND & LINDA SALTIN

Äventyrligt, annorlunda och spännande – så ter sig elmontören Andreas Birgerssons jobb denna soliga vårdag med tinande snö och is.

Han ska till Lungön med skoter.

– Vi har kontrollerat att isen håller och det är helt okej att köra ut till Lungön idag, säger Andreas. n Lungöborna är i HEMABs händer.

I dag har en säkring gått i 3G-masten. Om elmontörerna inte åtgärdar felet inom några timmar riskerar öborna att tappa kontakten med omvärlden.

– 3G-masten har batteribackup. Vi ska byta en säkring till en lågspänningskabel i masten, säger HEMABs elmontör Andreas Birgersson och tar fram klätterselen ur bilen och gör sig redo för en skotertur från Hemsön till Lungön för att kunna åtgärda felet.

113 sommarhushåll finns det på Lungön – att jämföra med endast tre bofasta under vinterhalvåret.

– Våra året-runt-boende kunder på Lungön måste ju få samma service som våra övriga kunder. Det ger mig samtidigt möjlighet att ha ett kul och omväxlande arbete.

Att vara elmontör innebär vanligtvis ett enmansjobb. Men vissa jobb får man inte göra själv – och det här är ett sådant.

– Kör man skoter ute på isen ska

man inte åka själv, då är det bra att vara två – ur säkerhetssynpunkt, säger Andreas som jobbar med Krister Nordin i dag.

– Det är spännande att arbeta med det här, säger Andreas innan han gasar i väg på arbetsskotern från Lynx.

Det händer ofta att elmontörerna kör skoter på jobbet under vintertid inte bara för att ta sig till Lungön.

– När vi behöver ta oss ut i terrängen är det ofta skoter vi använder. Det kan vara överallt där vi har ledningar, inne i skogen och efter ledningsgator till exempel.

På sommaren har de bytt ut skotrarna mot sexhjulingar istället.

Med hjälp av den tar de sig fram nästan överallt.

– En sexhjuling är som en fyrhjuling, fast med sex hjul och den har ett flak där bak där man kan lasta grejor.

Andreas är en av 13 elmontörer som arbetar med att underhålla och bygga Härnösands elnät. I jobbet ingår beredskapsjobb vissa veckor.

Då turas vi om att ha beredskap i tvåmannalag veckovis hela dygnet.

Sommartid orsakar åskan mycket problem och på hösten kan det vara träd som faller ner över friledningar, då rycker vi ut.

Till sommaren blir det ett stort jobb för Andreas och Krister på sträckan Berge-Solum. Friledning ska ersättas med kabel.

– Allt ska grävas ner – både högspänning och lågspänning, säger Andreas samtidigt som säkringen är bytt, uppdraget slutfört och Lungöborna kan andas ut.

Andreas sätter sig på skotern och lämnar Lungön för den här gången.

Ljudet från tvåtaktaren som kör i väg över isen blir svagare och svagare och dör sakta ut.

Affärsområde

ELNÄT

• Trygg och pålitlig elförsörjning – dygnet runt, året om.

Härnösand Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Härnösand Energi & Miljö AB med uppgift att transportera el till hushåll och företag inom Härnösands kommun.

• Målet är att uppnå ett så driftsäkert elnät som möjligt.

Härnösand Elnät AB ansvarar för drift och övervakning av elnätet, underhåll, ny- och ombyggnad av elnätet och förrådoch serviceverksamhet.

• Elnät ansvarar också för drift och underhåll av Trafikverkets vägbelysningsanläggningar inom Härnösands kommun.

• Elnät har cirka 13 750 an-

slutna elnätkunder och överför årligen cirka 290 miljoner kWh elenergi i det 156 mil långa elnätet.

• Ska du gräva i marken så ges information om var ledningarna finns. Visning av var ledningarna finns i marken är kostnadsfri.

Ny- och ombyggnadsprojekt 2011 Landsbygd

Centrum

• Antjärn Södra

• Nätstationer: ICA Maxi, Kusthöjden, Hagagatan, Lotsvägen,

• Skabäcken (Älandsbro) • Ramsås Snickarforsen (Älandsbro) • Hälledal - Högberg (Ramvik) • Östersjäland S (Högsvedjan Älandsbro) • Nätstationer: Svartvik och Smitingen

–9–

• Elmatning till Vindkraft Vårdkasen från station Geresta (2x2,5 MW)

Rening av jord ger vinst Förorenad jord är guld värd för HEMAB. Jorden renas och används sedan som täckmaterial till sluttäckningen av deponin i Älandsbro.

– Den närmaste anläggningen av det här slaget finns i Umeå, säger Peter Häggström, affärsområdeschef Renhållning.

Ett faktum som innebär att åtskilliga ton förorenad jord varje år skickas till just Älandsbro. En verksamhet som både är bra för miljön och genererar betydande intäkter.

– 10 –

TEXT: OLOF WIGREN FOTO: FRIDA SJÖGREN

n I slutet av 2008 inleddes reningen av förorenad jord i Älandsbro. Arbetet sker i samarbete med miljöföretaget SAKAB, på en yta av 6 000 kvadratmeter på avfallsanläggningen. Kapaciteten på 20 000 ton jord per år är dimensionerad för att klara hela länets behov.

Men hit kommer också förorenad jord från Jämtland. Anläggningen har också tillstånd för hantering av 40 000 ton avfall per år.

I samband med E4-bygget och den nya bron i Sundsvall, ett projekt som pågår till 2015, beräknas beläggningen öka markant.

– Jorden som fraktas hit kommer från bland annat industrimark, bensinstationer och liknande där den förorenats av miljöfarliga ämnen. Vi renar den på olika sätt, antingen genom att tillsätta en speciell bakteriekultur som bryter ned gifterna till ofarliga beståndsdelar, genom att tvätta jorden eller genom kemisk urlakning, säger Peter Häggström.

Jorden som är behandlad och renad används till att fram till år 2020 sluttäcka den första etappen av deponin.

– Att vi är självförsörjande på jord ger betydande kostnadsbesparingar men också fördelar för miljön.

Den här hanteringen ger alltså många fördelar. Överhuvudtaget är Älands avfallsanläggning mycket modern och uppbyggd för att ge så liten påverkan på miljön som möjligt. Klimatsmart är rätt ord i sammanhanget.

Avfall som kommer till anläggningen – det handlar om exempelvis metall, träavfall, glas, möbler och elektronik – tas omhand på bästa sätt. Det sorteras, deponiresterna förvaras på området och det som ska brännas transporteras till Korstaverken i Sundsvall.

– Härnösandsborna är generellt sett ganska duktiga på att bidra till en effektiv och för miljön gynnsam hantering av avfall, genom att källsortera bra, säger Peter Häggström. Älands Avfallsanläggning inledde under fjolåret ett försök med ny syresättning av lakvattnet från området.

Man investerade i en ny luftningsmaskin som hittills visat på flera positiva effekter.

– Dels ger den upp till 30 procent högre syresättning av vattnet, vilket i sin tur gör att livet i bäcken blir mycket bättre. Dels drar den nya pumpen mycket mindre energi än de tidigare.

Den nya pumpen förbrukar 0,5 kW jämfört med 3,2 kW för den gamla.

Dessutom är den effektivare. Den har samma kapacitet som tre av de gamla.

– Allt talar för att vi fortsätter köra med den nya luftaren och skaffar in en till som back-up, säger Peter Häggström.

En annan ny investering är den av en traktor med 18 tons lyftkapacitet, med lastkapacitet per skopa på upp till 14 kubikmeter, som främst används i hanteringen av jordmassor och vid sluttäckningen.

Marie Örjestål Gör: Arbetsledare Återvinning/Deponi Ålder: 55 år Bor: Geresta Familj: Man, två barn och barnbarn

Affärsområde

RENHÅLLNING • Sortering och återvinning av avfall kan beskrivas som en växande folkrörelse som gynnar miljön och samhället. HEMAB ser till att så mycket som möjligt återvinns och så lite som möjligt deponeras.

• Härnösandsborna är miljömedvetna, vilket de ökade volymerna av återvinningsmaterial och ökade antalet besök vid

HEMABs återvinningscentraler vittnar om.

• Fastighetsrenhållning är ett kommunalt ansvar som HEMAB utför på uppdrag av Härnösands kommun. I detta uppdrag ingår insamling, transport och behandling av hushållsavfall och jämförligt avfall.

• Vid Älands avfallsanläggning tas bland annat förorenad jord

omhand och farliga ämnen bryts ned till ofarliga beståndsdelar.

• Efter behandlingen kan jorden återanvändas för sluttäckning av deponin, vilket blir ekonomiskt fördelaktigt samtidigt som det hushållas med naturens resurser. Marken där den förorenade jorden fanns kan återställas på ett bra sätt.

– 11 –

Aktuella projekt 2011 • Sluttäckning del av gamla deponin

• Förberedelser för ny deponietapp

• Förbättrad luftning av lakvatten

• Insamling av matavfall

• Energieffektivisering i lokaler

• Samarbete med jordbrukare om framställning av biogas

• Effektivare logistik

• Latrinkompostering

• Ny två-facks sopbil

• Förändrad deponering av aska

• Förbättrad arbetsmiljö vid insamling

HEMAB

Jan Lundgren Gör: Affärsområdeschef Vatten Ålder: 64 år (i maj) Bor: På landet på Härnön Familj: Fru, fyra barn. fem barnbarn och ett sjätte på väg!

Fakta HEMAB 2015 – Strategiska framtidssatsningar

Projektet består av olika delar: Utbildning/kompetensutveckling, medarbetarskap, generationsskifte och utredningar om ny energi. Ett gemensamt mål är ny energi (i dubbel bemärkelse) för medarbetare, HEMAB och för Härnösand.

– 12 –

Tobias Sjöstrand Gör: Ny affärsområdeschef Vatten Ålder: 37 år (i maj) Bor: Murberget Familj: Fru och två barn

TEXT: LINDA SALTIN FOTO: FRIDA SJÖGREN

satsar inför framtiden Det pågår en planerad generationsväxling på HEMAB. 30-40 medarbetare, av totalt cirka 130, går i pension de närmaste åren.

De senaste månaderna har flera nya HEMAB-medarbetare anställts.

En av dem är Tobias Sjöstrand som ska ta över som affärsområdeschef inom område Vatten efter Jan Lundgren. n HEMAB-flaggan är i topp, det blåser en stark sidvind utanför Vattenverket.

Här pumpas ungefär 8000 kubikmeter vatten ut genom ledningarna och vidare till hushållen varje dygn. Vattnet kommer från Bondsjön och behandlas här för att få den kvalité Livsmedelsverket kräver.

– I den här byggnaden behandlas och tillverkas livsmedel. Därför råder det vissa hygieniska bestämmelser i bassänghallen, förklarar affärsområdeschef Jan Lundgren samtidigt som han och efterträdaren Tobias Sjöstrand tar på sig vita rockar och blå skoskydd i plast.

– Jag ser fram emot att börja jobba och att få grepp om vad det handlar om mer i detalj, säger Tobias som är inne vid vattenbassängerna för första gången.

Tobias har i grunden en civilingenjörutbildning med inriktning teknisk miljövård, vilket omfattar vatten. I elva år har han arbetat som miljökonsult.

– Det känns spännande att prova en annan yrkesroll och att få ta sig an den här uppgiften.

HEMAB är mitt i en stor generationsväxling och det möter företaget upp genom att rekrytera ett flertal nya medarbetare.

– Vi arbetar medvetet med en planerad generationsväxling för att inte hamna i situationen ”Oj då, nu var det några som slutade, vad ska vi göra nu?”.

Tobias och jag kommer att få en ganska lång tid tillsammans innan jag slutar.

Det är det som är grejen, säger Jan. Det blir ökade lönekostnader ett tag framöver, men det är något som HEMAB får igen i kompetens hos sina nya medarbetare.

– Övergripande kan man säga att vi försöker att skapa ett ännu bättre HEMAB fram till 2015. Vi försöker nu lägga grunden för det genom flera olika åtgärder – bland annat genom att rekrytera nya medarbetare som Tobias innan

vi gamla går i pension, säger Jan. Jan och Tobias kommer att ha sina arbetsrum nära varandra och även ha närhet till de övriga 20 medarbetarna i organisationen. I närmare ett år kommer de att gå parallellt med varandra.

Under den tiden ska Jan förmedla de kunskaper han har samlat på sig under de senaste 25 åren i rollen som affärområdeschef.

– Rollen ser lite annorlunda ut nu än för 25 år sedan. Tobias har ett mer modernt sätt att jobba tror jag. Jag har jobbat på ett sätt och Tobias måste finna sitt sätt och bestämma själv hur operativ och övergripande han ska vara. Jag vill inte styra honom för mycket utan hjälpa honom med det jag kan, säger Jan ödmjukt.

– Vi har väldigt mycket framför oss.

Vi får hitta formerna för det, det tror jag inte blir några problem, fyller Tobias i och blickar ut över bassängerna.

Affärsområde

VATTEN

• Varje dag levereras 8 000 000 liter rent och klart vatten till ungefär 25 000 Härnösandsbor.

I verksamheten finns 7 vattenverk, 9 avloppsreningsverk, cirka 470 kilometer ledningar och cirka 50 pumpstationer.

• Vattenkvaliteten kontrolleras varje dag vid Vattenverket genom provtagning. En gång per vecka skickas prover till ett

ackrediterat laboratorium.

• Råvattnet behandlas först i en sil där grövre föremål avskiljs.

Därefter sker kemisk fällning och sedimentering innan vattnet filtrerar genom en sandbädd.

Slutligen desinficeras vattnet med UV-ljus och kloramin.

• HEMAB har nio olika avloppsreningsverk. Efter reningen behandlas en del av avlopps-

slammet genom stabilisering med tillsats av kalk och erbjuds som biomull.

• Biomullen är ett uppskattat gödningsmedel som är lämpligt som gödning till rabatter, bärbuskar och fruktträd samt vid anläggande av gräsmattor.

Ny- och ombyggnadsprojekt 2011 Vattenverk

Ledningsnät

• Byte kolsyradosering

• Hammarvägen Älandsbro

• Arbete med vattenskyddsområden

• Rönngatan

Avloppsverk

• Del av Marinvägen

• Upprustning slamavvattning Kattastrand • Upprustning Byåkers slammottagning • Energieffektiviseringar

– 13 –

• Del av Säbråvägen

Strategiska framtidssatsningar Ett stort framtidsinriktat projekt bedrivs vid företaget; HEMAB 2015 – Strategiska framtidssatsningar. Projektet har flera olika syften varav ett är att skapa förändringskraft och öppen kultur.

Efter ett inledande förstudiearbete om vilka behov av förändringar och utveckling vi har internt avseende organisation, utbildning samt attityder och synsätt startades 2010 ett omfattande utvecklingsprogram. Alla medarbetare har medverkat och under 2011 då det cirka 18 månader långa utvecklingsprogrammet avslutas har alla medarbetare deltagit i minst 6 olika sammankoms-

ter. För ledare och chefer har ett ledarskapsprogram pågått parallellt med syfte att tydliggöra och utveckla ledarskapet på HEMAB. Deltagarna i ledarskapsprogrammet har medverkat ytterligare minst 13 dagar plus eget arbete varje vecka.

I föreläsningar och övningar har alla arbetat med begreppen intern och extern kund samt HEMABs medarbetarskap och ledarskap. Utvecklingsprogrammet ska ge bättre individuell förståelse och en ökad samsyn inom företaget.

Ett annat av syftena i projektet HEMAB 2015 - Strategiska framtidssatsningar är planerad

generationsväxling. Under de senaste 18 månaderna har drygt 10 nya medarbetare börjat på HEMAB och något fler än så har lämnat oss. Den intensiva kompetensöverföringen och det planerade generationsskiftet fortsätter de närmaste åren.

• Arbetet har påbörjats med den nya förhandsregleringsmodellen för elnät. 2011 ska vi lämna in ett förslag till intäktsram till Energimarknadsinspektionen enligt den nya förhandsregleringen av elnätpriserna. Den nya regleringsmodellen innebär att

vår intäktsram kommer att bestämmas i förväg för en period av 4 år där den första perioden kommer att avse 2012-2015.

Aktuellt • Vi utreder ombyggnation av våra två återvinningscentraler; Miljöcentralen vid Jaktstigen samt den vid Älands avfallsanläggning. Motiven bakom en ombyggnation är förbättrad service till kunderna, men även ökad trafiksäkerhet, bättre arbetsmiljö och rationellare hantering.

• Arbete med att ta fram ett nytt miljötillstånd för Kattastrands reningsverk har påbörjats. Det gamla tillståndet är från 1981 och miljölagstiftningen har utvecklats på ett sådant sätt att vi i samråd med Länsstyrelsen har beslutat att starta processen med en ny tillståndsprövning. Arbetet inleds med ett samråd som vi bjuder in till under 2011.

• Vi fortsätter att utbilda personal för att kunna erbjuda underhållsavtal till ägare av vindkraftverk i närområdet, vilket vi bedömer är ett utvecklingsområde.

• Utveckling av Elinorr samarbetet genom bildande av ett gemensamt samriskföretag utreds vidare.

Syftet är att effektivt kunna dela på kompetens och resurser, men även att möjliggöra vissa gemensamma projekt där ett gemensamägt företag förenklar projektens genomförande.

Elinorr är ett samarbete mellan 15 kommunägda elnätföretag i mellersta norrland, från Gävle i söder till Örnsköldsvik i norr.

• HEMAB deltar i Härnösands kommuns projekt för utveckling av södra Härnön, delen från Nickebostrand till Solumshamn. Va-försörjningen är en viktig fråga i detta projekt.

– 14 –

”Fjärrvärme är det bästa som hänt oss” – 15 –

Med fjärrvärme är allt enklare. I familjen Norbergs/Forslunds hus är det alltid varmt och det finns alltid varmvatten och golvvärme.

– En av de bästa sakerna vi har gjort är att byta till fjärrvärme, säger Anna Norberg n Nu har Anna Norberg och Tommy Forslund haft fjärrvärme i 10 år.

– Vi fick ett helt rum över när vi bytte till fjärrvärme. När vi hade pannan och oljetankten tog de upp hela rummet. Nu behöver vi bara ett litet skåp där fjärrvärmen kommer in.

Utrymmet som blev över använder de som förvaringsrum av bland annat kläder och skor.

– Det är otroligt platsbesparande med fjärrvärme.

De valde mellan berg- och fjärrvärme. Att borra för bergvärme kostar mellan 130 000 och 140 000, valet föll till slut på det billigare fjärrvärmealternativet.

– Det var en billig installation och den gick snabbt. Vi betalade 36 500 kronor. Det tog tre år att tjäna in installationen. Det finns en enda nackdel med fjärrvärme säger Anna skämtsamt.

– Mina tonårsdöttrar kan stå och duscha i trettio minuter utan att det blir kallvatten i kra-

– 16 –

nen, säger Anna och skrattar.

Fördelarna med fjärrvärmen är desto fler. Att det är enkelt, smidigt, lättskött och billigt är några aspekter som familjen tar upp.

– Det funkar alltid. Det är aldrig något bekymmer. Kraftvärmeverket levererar fjärrvärmen utan problem. Dessutom behöver jag inte hugga ved eller kolla de bästa oljepriserna. Jag kan lägga min tid på att åka till Thailand. Det tycker jag är mycket roligare, säger Anna och skrattar.

Familjen Norberg/Forslund Består av: Tommy Forslund 43 år, Anna Norberg 41 år, Lisa 6 år, Johan 8 år, Victoria 16 år och Louise 18 år .

Bor: På Frideborgsgatan Gör: Tommy arbetar som svetsare och Anna med trädgårdsarbete på Wedins trädgård

– En mäklare var här och gjorde en värdering av huset och utbrast ”Å, har ni fjärrvärme”. Det höjer tydligen värdet på huset, säger Anna.

Familjen har en kamin som de gärna eldar i när de vill ha lite mysig stämning.

– Jag gillar att elda, men jag behöver inte tokelda – utan eldar

bara för att höja mysfaktorn, säger Anna.

Att det är miljövänligt med fjärrvärme är det viktigaste för familjen med tanke på barnens framtid.

– Vi äger inte jorden, vi har bara fått den till låns av våra barn, säger Anna. Är det någon som är funder-

sam och står i valet och kvalet ska man definitivt dra in fjärrvärme tycker Anna.

– Till och med jag klarar av att sköta fjärrvärmen, det är inget klater. Det är bara att kolla att mätaren snurrar nere i skåpet.

Och att höja och sänka gradantalet gör man enkelt genom några knapptryckningar.

Affärsområde

FJÄRRVÄRME • Fjärrvärme i Härnösand är ett mycket bra alternativ både miljömässigt och ekonomiskt.

HEMAB strävar efter att hålla låga priser och använda miljöanpassade bränslen till fjärrvärmeproduktionen.

• Fjärrvärme ersätter ofta olja eller el vilket gör luften renare.

El- och värmeproduktion i kraftvärmeverket sparar miljön genom lokal försörjning av

förnyelsebara bränslen. I mars 2011 är 1 739 kunder anslutna och ledningsnätet omfattar drygt tio mil markförlagd ledning.

• Utbyggnaden av fjärrvärme sker i huvudsak till hus i områden där fjärrvärme redan finns, men ibland även i nya områden, exempelvis Stenhammar.

• För närvarande har vi länets lägsta fjärrvärmepriser till villor

vilket bidrar till hög efterfrågan i villaområden. From 2007 är vi anslutna till Reko fjärrvärme, Svensk Fjärrvärmes kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.

• Reko fjärrvärme syftar till att stärka och trygga kundernas ställning och att utveckla relationerna mellan leverantörer och kunder med fokus på öppenhet, jämförbarhet och förtroende.

– 17 –

Ny- och ombyggnadsprojekt 2011 • Turbinrevision • Distributionspumpar • Styrning och övervakning av yttre anläggningar • Bränslehantering • Ny huvudledning Varvsallén

• Utbyggnad fjärrvärme till Stenhammar • Utbyggnad fjärrvärme i befintliga områden • Reinvestering i kammare och ledningar

HEMAB och lokala lantbruket utreder biogassamarbete Nu ska de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för biogasproduktion i Härnösand utredas.

– Det här blir en fördjupning av en tidigare förstudie vi gjort kring lokala alternativ för produktion och användning av biogas, säger HEMABs projektledare Pär Marklund. n Projektet är ett samarbete mellan HEMAB, lokala lantbrukare och Lantbrukarnas Riksförbund. HEMABs investeringar i biogasteknik kommer att ske på Älands avfallsanläggning om de blir aktuella.

– HEMABs mål att ge Härnösand länets lägsta priser på våra tjänster är en viktig tanke även i våra framtidsprojekt, säger HEMABs VD Ingemar Forzelius.

Tidigare har fokus legat på att studera rötning av avloppsslam och matavfall som HEMAB redan har tillgång till.

Initiativet till utredningen

kommer från lantbrukarna och ska ge svar på om man genom samarbete kan få tillräckliga mängder flytgödsel och andra jordbruksrester för att uppnå den storskalighet som krävs för att bygga en biogasanläggning lokalt.

– Det som tillverkas kan vara drivmedel, el, värme och gödsel men varierar med val av teknik, säger Pär Marklund.

För lantbrukarna skulle en lokal biogasanläggning kunna bli ytterligare en inkomstkälla och gödseltransporter skulle kunna ge samordningsfördelar. Att

Fakta biogas

sprida rötrest på åkrarna istället för orötad gödsel ger fördelar.

– Rötad gödsel är lättare att sprida jämt och växterna kan lättare ta upp den. Dessutom luktar den mindre än obehandlad gödsel, säger Pär Marklund.

En eventuell biogassatsning är bra för miljön och bidrar till lokal utveckling.

– Det är viktigt att frågan blir ordentligt utredd då det är många parametrar som påverkar omfattningen av en eventuell satsning, säger HEMABs VD Ingemar Forzelius.

består främst av metan och koldioxid och bildas när organiskt avfall bryts ned av mikroorganismer i syrefri miljö.

• Biogas I naturen bildas biogas exempelvis i vommen hos kor, i sumpmarker och i sjösediment.

• Biogasteknik innebär att avfall omvandlas till förnybar energi i form av metan.

• I processen frigörs ämnena kväve och fosfor som är värdefulla gödningsmedel till åkrar eller skog.

• Redan idag tas biogas tillvara ur soptippen i Älandsbro. Gasen blir fjärrvärme i Härnösand.

•

– 18 –

Mot högre höjder med tydliga framtidsmål – 19 –

Framtiden för HEMAB, hur ser den ut?

Det finns en plan. Rätt tajmad och klar i detalj, men det viktigaste arbetet inför framtiden sker faktiskt i den löpande processen av utveckling, idéer och personalengagemang. Allt samlat under projektet HEMAB 2015 – strategiska framtidssatsningar. n För att nå målen krävs framför allt ett ännu större personligt ansvar hos varje medarbetare, att tänka i nya banor och förverkliga goda idéer, vara lyhörd för kundernas behov och önskemål och ännu tydligare visa på den lokala närvaron genom större samverkan.

Kundnyttan ska stå i fokus, likaså satsningar på förnyelsebar energi- och kraftproduktion och större affärsmässighet.

Inom loppet av fem år, från 2010 till 2015, går ungefär en tredjedel av HEMABs personal i pension. Den omfattande generationsväxlingen ställer krav på bra planering – och en sådan finns. Bland annat har unga och relativt nyanställda projektledare ansvaret för att HEMAB ska lyftas upp till ännu högre nivå.

Vindkraft och ny energi är viktiga framtidsfrågor. Pär Marklund tillträdde som projektledare för energiteknik i oktober 2009 och har på sitt bord flertalet högintressanta projekt. Inte minst planeringen och upphandlingen av två nya vindkraftverk på Vårdkasen, som ska börja byggas till hösten och lämnas över till HEMAB vid årsskiftet.

– Våra förhoppningar är att vi på sikt ska kunna bygga ännu

fler vindkraftverk och vi undersöker hela tiden vilka platser som skulle kunna vara lämpliga.

Sedan tar det alltid tid att söka och få tillstånd.

Pär berättar att vid det nya vindkraftbygget på Vårdkasen tillförs stadens föreningar medel motsvarande 1 procent av investeringskostnaden, som via Samhällsförvaltningen ska gå till att utveckla friluftsområdet. Sedan tillförs det också årligen en summa motsvarande 1 procent av bruttointäkterna från vindkraftanläggningen.

gianläggning från Absolicon i Härnösand, som består av 200 kvadratmeter solfångare med integrerade solceller. Den ska ge 14 000 kWh el och 55 000 kWh värmeenergi per år när den är i bruk. Värmen matar vi ut i fjärrvärmesystemet, säger Pär.

Det här ska utgöra starten på en mer omfattande verksamhet i energiparken av småskalig energiproduktion med olika metoder, och här vill HEMAB locka till sig till exempel företag, entreprenörer och andra kommunala bolag som medaktörer.

Andra energitekniska projekt som finns på planeringsstadiet är bland annat en ny biogasanläggning på Älands Avfallsanläggning.

Men närmare i tiden är Härnösands Energipark som ska byggas upp intill HEMABs kontor på Västra Ringvägen.

– Vi har köpt in en solener-

Örjan Fahlén är projektledare för områdena vatten/avlopp och renhållning.

– Jag kom till HEMAB i början av året från VA-Ingenjörerna och det jag ägnat mig åt den senaste tiden är att skaffa mig en god uppfattning om verksamheterna och vara ute på fältet så mycket som möjligt för att lära känna personalen. Jag tycker att vi har en mycket bra grund att utgå ifrån och nu ska vi tillsammans se till att förbättra olika delar utifrån behovsläget.

Ett av de pågående projekten är att uppdatera avloppsreningsverket på Kattastrand.

– Den anläggning vi har nu togs i bruk på 70-talet och bygg-

– 20 –

Örjan Fahlén

Therese Larsson

Pär Marklund

Gör: Projektledare VA/Renhållning

Gör: Projektledare GIS

Gör: Projektledare energiteknik

Ålder: 44 år

Ålder: 30 år

Ålder: 36 år

Bor: Öje

Bor: Norra Brännan

Bor: Geresta

Familj: Sambo

Familj: Sambo.

Familj: Fru och tre barn

des delvis om i mitten av 80-talet och sedan dess har det hänt en hel del. Det har tillkommit nya regler i Miljöbalken, det ställs helt enkelt nya krav på anläggningen och vi måste förnya den.

Där kommer också åsikter från de boende i närområdet att inhämtas, genom så kallat samråd.

– Det här arbetet kommer att pågå även in på 2012, säger Örjan.

Han berättar också om den nya rötanläggning som HEMAB vill bygga.

– Här pratar vi om en lång period innan någonting kan ske.

Det ska sökas tillstånd, utredas vilken placering som är bäst.

Ytterst krävs också ett politiskt beslut. Min gissning är att det här ligger några år bort i tiden.

Ett alternativ för placering är vid Älands avfallsanläggning.

– Ingen ska ju behöva beröras av lukt från anläggningen, sam-

tidigt som den ska vara så bra belägen som möjligt ur logistisk synvinkel. Då är Äland intressant.

När det gäller renhållning pågår bland annat en översyn av miljöstationerna på Jaktstigen och i Äland, där HEMAB vill skapa säkrare miljö.

– För närvarande trafikeras anläggningarna av både privatpersoner och yrkestrafik. Vi ska göra studiebesök på andra platser och se hur vi kan få till säkrare anläggningar, säger Örjan.

Therese Larsson är GIS-ingenjör – GIS står för geografiska informationssystem – hon började på HEMAB i mitten av september 2009.

– Allt arbete som görs av oss underlättas av att vi vet var allting finns och hur systemen är uppbyggda. Det gäller till exempel ledningar och nät, men

– 21 –

även renhållningens objekt som sopkärl, slambrunnar och återvinningsstationer.

– Den information som fanns tidigare var långt ifrån komplett och nu är ett av målen att göra den komplett, säger Therese.

Ett problem är att olika delar i verksamheten har kommit olika långt.

– Vi strävar efter att kunna få och ge rätt information vid rätt tidpunkt, för att fatta bättre och enklare beslut. Det gynnar både oss och våra kunder ur ett kortare och längre, strategiskt perspektiv.

I princip all personal på fältet involveras. Allt som görs, alla förändringar i näten, ska föras in i våra system för att informationen ska vara aktuell och fullständig.

– Det här kommer att leda till stor, ökad kundnytta, säger Therese.

Miljö är en

Linda Johansson Gör: Administrativ chef Ålder: 34 år Bor: Bondsjöstaden Familj: Man och dotter

– 22 –

TEXT: OLOF WIGREN FOTO: KENNETH ZETTERLUND

hjärtefråga för oss!

Ett brett och välutvecklat miljöprogram är en självklarhet för ett företag som HEMAB. Att engagemanget är stort för miljöfrågor råder det heller ingen tvekan om.

– Vi är ofta bättre på det än vad många av oss tror, säger Linda Johansson, administrativ chef och ansvarig för HEMABs miljö- och kvalitetssystem. n Linda kom till HEMAB från Sundsvall Energi i maj i fjol. Från en liknande verksamhet som HEMAB men med nya ögon. Och ett förhållningssätt till frågorna som gör dem till möjligheter och inte till problem.

– Det går att ta sig an frågeställningar och projekt på olika sätt. Till exempel genom att peka på problemen eller att lyfta fram det som är bra och få allt annat att bli lika bra. Jag tror att positiva attityder främjar en god utveckling och vi på HEMAB har mycket som är positivt.

– Vi gör redan idag massor av saker som visar vårt stora engagemang och ansvarstagande för miljön.

Hon nämner behandlingen av förorenad jord, uppförandet av två nya vindkraftverk och satsningen på den nya energiparken med möjlighet att testa ny miljöanpassad teknik.

– Noterbart är även att

vi vida överskred våra egna mål för antalet nya fjärrvärmekunder under 2010.

Vi hade satt 50 som mål men fick 109 som anslöt sig till fjärrvärmenätet. Att få fler kunder att byta till fjärrvärme från till exempel el- eller oljeuppvärmning är en av våra viktigaste miljöåtgärder.

Linda pratar om miljön som en naturlig del av alla anställdas arbete varje dag, men hur viktigt det är att öka medvetenheten också hos HEMABs kunder.

– Vi kan alla hjälpa till att förbättra situationen genom att ändra vanor och tänka till hur vi gör i vår vardag.

Källsortera, stänga av TV och annan elektronik i stället för att ha dem stand by och andra sådana saker.

Det kan tyckas som smått men i det stora hela är det viktiga åtgärder som gör stor skillnad.

HEMAB har ett ledningssystem där miljöfrågorna är

högt prioriterade.

Under 2011 ska miljöfrågorna och miljöarbetet får ännu mera plats.

– Internt vill vi verka för att ytterligare göra vår personal medveten om vad de kan bidra med. Det här är förresten inte bara en angelägenhet för enbart HEMAB utan för hela kommunen.

Såväl kommuner som landsting ska bli föredömen för övriga delar av samhället genom att minska sin energiförbrukning väsentligt fram till år 2020.

– Vi tar fram en energieffektiviseringsstrategi inom kommunen för hur vi ska klara vår del i det här och vi tar fram åtgärder som ska ge de effekter som krävs.

Det är en ständig process.

Hur mycket som än slås fast är det i slutändan ändå mycket en fråga om att lägga om beteenden och förstå hur viktigt det är med alla små saker som kan göras, säger Linda.

– 23 –

Några av de mål som satts upp är:

1. Öka antalet fjärrvärmekunder med minst 50 per år.

2. Minska energiförbrukningen vid vattenproduktionen.

3. Minska hjälpkraften som behövs vid produktionen av fjärrvärme och el.

Som ett led i det har HEMAB haft en utbildning för delar av personalen för att lyfta fram hur man kan spara energi på sin arbetsplats.

– Innan utbildningen mätte vi energiförbrukningen på avdelningen. En ny mätning ska göras inom kort och på samma avdelning. Det ska bli intressant att se om och i vilken omfattning mätresultaten skiljer sig. Erfarenheter från andra mätningar och arbetsplatser visar att skillnaderna varit ganska stora, säger Linda.

FOTNOT: Sedan 2008 är HEMAB certifierat för kvalitet, miljö och arbetsmiljö enligt ISO 9001, ISO 14001 samt AFS 2001:1.

HEMAB återinvestera

– 24 –

FOTO: LINA LANDELL, FRIDA SJÖGREN, KENNETH ZETTERLUND

ar i Härnösands framtid För HEMAB är trendord som samhällsansvar och socialt engagemang inga nya företeelser.

Det har företaget arbetat med länge.

Nya är däremot vissa av prioriteringarna. n Istället för att maximera vinsten har HEMAB valt en strategi att hålla låga priser för sina tjänster.

Och detta ska ske utan avkall på hög kvalitet och med en strävan efter störningsfrihet samtidigt som de ekonomiska avkastningskraven på bolaget ska klaras av.

Lokal närvaro är också högt prioriterad.

Målsättningen att ge Härnösand länets lägsta priser för alla tjänster är ett av de viktigaste målen, framför allt långsiktigt.

Idén är enkel: mer pengar kvar i kundernas plånböcker som kan användas till annat.

Det är bra både för dig som kund, för HEMAB som företag

och för hela Härnösand.

– Vi arbetar strategiskt och över tid och ser till att göra nytta lokalt i Härnösand, säger Andreas Einarsson. Förutom att våra verksamheter ska fungera på det sätt som förväntas av kunderna ska vi även bidra till synliga och positiva effekter på ett bredare och kanske inte lika fullt verksamhetsnära håll. Det är en smått unik företagsidé vi har faktiskt.

Om HEMAB ska frodas måste även samhället där företaget är verksamt leva, växa och utvecklas.

Den lokala närvaron är nyckeln till HEMABs framgångar i

många avseenden.

Långsiktighet och lokal närvaro blir dessutom mer än tomma ord när företagsledningen går på samma fotbollsmatch som sina kunder. Eller när medarbetarna dagligen möter kunderna i mataffären eller på skolgården.

Förankringen i vardagen är betydelsefull.

– Vi delar våra kunders vardag och vi är självständiga att lokalt fatta beslut kring allt som berör våra kunder och vad vi vill uppnå, säger Andreas.

– Kundärenden och andra beslut kan hanteras på andra sätt än hos större bolag, där allt bollas vidare till något huvudkontor

HEMAB har sponsrat Härnösands Stadsfest ända sedan starten 2006.

HEMABs hoppborg vid Stora Härnösandsdagen 21 juli var uppskattad. Fotbollslaget FC Refaghat hjälpte till.

Södra Sundet i Härnösand erbjuder utflykter och trivsel året runt. Andreas med sin son.

– 25 –

Härnösands Dansbandsfestival arrangerades för första gången på Mellanholmen under tre julidagar. HEMAB lottade ut entrépass och hoppas på en lika lyckad festival 2011.

eller kundservice på annan ort.

Bara denna till synes lilla sak gör en fantastiskt stor skillnad.

Huvudbudskapet i HEMABs vision är att ”… företaget ska bidra aktivt genom sin verksamhet till att göra Härnösand attraktivt samt skapar förutsättningar för en positiv utveckling med inflyttning och nya företag i kommunen.”

– Vi finns nära våra kunder, oftast bara ett telefonsamtal bort.

Att träffa en ansvarig person hos

Den spektakulära Härnösands Beach Fotbollscup arrangerades för tredje året av Härnösands FF på Torsvik. HEMAB deltog.

oss är enkelt, säger Andreas. Vi försöker alltid att vara smidiga i hanteringen av kunders särskilda önskemål, även om vi självklart har rutiner vi måste följa.

Under 2010 var det sammanlagda uppskattade värdet av HEMABs låga priser ca 26 miljoner kronor*, om man jämför med den genomsnittliga prissättningen i Västernorrland.

Med andra ord sparade varje hushåll i Härnösand i genomsnitt 2 000 kronor på att bo här,

jämfört med en kommun med länsgenomsnittliga priser för elnät, värme, renhållning och vatten/avlopp. Besparingen är naturligtvis olika stor för exempelvis lägenheter och villor, men ger ändå en fingervisning.

– Det är siffror som tydligt visar att vi lever upp till våra mål om att ge våra kunder mycket för pengarna och det ska vi fortsätta att göra, avslutar Andreas Einarsson.

Uppskattat värde av HEMABs låga priser i Härnösand 30 000 000

”Målet med låga priser bidrar till att hålla kvar och förstärka köpkraften i Härnösand genom att pengar stannar kvar i våra kunders plånböcker”

25 000 000

20 000 000

15 000 000

10 000 000

5 000 000

0 Kr

2010

2009

2008

*Prisjämförelse mot genomsnittligt pris bland Västernorrlands kommuner. Antal villa- och lägenhetshushåll enligt Posten.

I beräkningen har antalet lägenheter i Härnösand översatts till motsvarande mängd typhus enligt den nationella Nils Holgersson-undersökningen. För att jämföra prissättningen för villor har Villaägarnas prisjämförelser och motsvarande använts.

Vi har antagit att samtliga hus i kommunen har HEMABs tjänster för renhållning, vatten och avlopp, elnät samt fjärrvärme.

Företag och fritidshushåll ingår inte i beräkningen. Om de inkluderats i beräkningen hade det ökat resultatet. Som motvikt till detta har vi som beskrivits ovan i beräkningen av förenklingsskäl fjärrvärme med för samtliga villor vilket bidrar till ett högre resultat. Vi är medvetna om att beräkningen bygger på ett antal antaganden och därför bara ger en indikation. Priserna är baserade på pris inkl moms. Vi reserverar oss för eventuella felberäkningar.

– 26 –

Andreas Einarsson Gör: Marknads- och informationschef Ålder: 37 år Bor: Norra Fällöudden Familj: Elliot 5 år, Leonora 7 år.

HEMABs Ă…rsredovisning 2010

Årsredovisning 10

Förslag till vinstdisposition: Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets vinst

5 883 976 292 444 Kronor 6 176 420

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: till aktieägarna utdelas 6 000 000 i ny räkning överföres 176 420

Kronor 6 176 420 Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

Investeringar i Mkr Koncernen Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 75,3 Mkr (53,4) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning: Koncernen

Bruttoinv.

2010

Byggnader och mark Maskiner och anläggningar Inventarier Pågående anläggningar Summa

18,9 43,4 16,9 - 3,9 75,3

Bruttoinv.

2009 3,4 40,8 11,7 - 2,5 53,4

Moderbolaget Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 47,8 Mkr (32,9) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning: Moderbolaget

Bruttoinv.

2010

Byggnader och mark Maskiner och anläggningar Inventarier Pågående anläggningar Summa

18,4 17,7 14,9 - 3,2 47,8

Bruttoinv.

2009 2,0 21,6 8,8 0,5 32,9

– 28 –

Årsredovisning 10 Resultaträkning

Not

Koncernen 2010 2009

Nettoomsättning 2,3 288 502 282 433 Aktiverat arbete för egen räkning 2 143 2 037 Övriga rörelseintäkter 7 047 11 919

297 692 296 389 Rörelsens kostnader: Råkraft, bränslen och förnödenheter - 76 663 - 67 221 Övriga externa kostnader 3, 4, 5 - 83 100 - 90 380 Personalkostnader 6,7 - 71 722 - 71 167 Av- och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar - 41 996 - 42 103 - 273 481 - 270 871

Rörelseresultat 2 24 211 Resultat från finansiella investeringar: Resultat från andelar intresseföretag 8 434 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 9 419 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 10 240 Räntekostnader och liknande resultatposter - 9 846

- 8 753

25 518 372

228 904 487 14 945 244 336

222 555 552 13 231 236 338

- 59 879 - 82 712 - 54 505

- 50 615 - 85 624 - 54 375

- 26 087 - 223 183

- 25 149 - 215 763

21 153

0

20 575

419 195 - 9 225 - 8 611

216 - 8 408 - 6 253

12 542

14 322

- 12 250

- 14 300

292

22

0

0

292

22

Resultat efter finansiella poster

Bokslutsdispositioner

15 458 0

0

Resultat före skatt

15 458

16 908

Skatt på årets resultat

- 3 876

- 1 242

11 582

15 666

11, 12

Årets resultat

– 29 –

0 261 - 9 243 - 8 610 16 908

Moderbolaget 2010 2009

1 939

Årsredovisning 10 Balansräkning

Koncernen Moderbolaget

Not 2010 2009 2010 2009 Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Nyttjanderätter

13 0 195 0 195

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark

14 75 679 60 875 30 148 13 328 Maskiner och andra tekniska anläggningar

15 364 384 349 940 272 712 272 909 Inventarier, verktyg och installationer

16 51 962 46 471 31 532 25 692 Pågående nyanläggningar

17 4 233 8 172 4 226 7 510 Summa materiella anläggningstillgångar

496 258 465 458 338 618 319 439 Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag

29 90 000 90 000 Andelar i intresseföretag

18 4 279 3 845 3 500 3 500 Fordringar hos intresseföretag

1 350 1 350 Andra långfristiga värdepappersinnehav

19 979 1 128 978 1 128 Fordringar hos koncernföretag

16 337 16 845 Summa finansiella anläggningstillgångar

6 608 4 973 112 165 111 473 Summa anläggningstillgångar

502 866 470 626 450 783 431 107

Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter

20 5 025 5 031 3 528 2 981 Pågående arbete för annans räkning 21 0 6 887 0 6 887 Summa varulager

5 025 11 918 3 528 9 868

Kortfristiga fordringar Kundfordringar

57 917 49 023 57 631 50 135 Fordringar hos intressebolag

33 302 33 302 Aktuella skattefordringar

373 940 190 197 Övriga kortfristiga fordringar

1 315 2 171 711 1 172 Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter 22 1 813 1 862 1 550 1 537 Summa kortfristiga fordringar

61 451 54 298 60 115 53 343

Kassa och bank

27 158 21 106 15 201 20 328 Summa omsättningstillgångar

93 634 87 322 78 844 Summa tillgångar

596 500 557 948 529 627

Eget kapital och skulder

Eget kapital

23

Aktiekapital

40 100 40 100 40 100 Bundna reserver

145 598 136 135 0 Reservfond

0 0 10 000 Balanserad vinst

0 0 5 884 Fria reserver/Balanserat resultat

- 27 731 - 33 934 0 Årets resultat

11 582 15 666 292 Summa eget kapital

169 549 157 967 56 276

83 539 514 646

40 100 0 10 000 5 862 0 22 55 984

30

182 929

170 679

Avsättningar Avsättningar för pensioner

24 27 044 28 140 Uppskjutna skatter

12 64 357 60 484 Övriga avsättningar

19 505 14 952 Summa avsättningar

110 906 103 576

17 740 0 19 505 37 245

18 569 0 14 952 33 521

Långfristiga skulder

25 Skulder till kreditinstitut

42 650 57 450 40 000 Skulder till koncernföretag

121 126 121 126 121 126 Övriga långfristiga skulder

643 643 643 Summa långfristiga skulder

164 419 179 219 161 769

54 400 121 126 643 176 169

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

25 25 000 30 000 Förskott från kunder

0 5 185 Leverantörsskulder

40 907 28 455 Skulder till koncernföretag

25 60 000 20 000 Övriga långfristiga skulder

7 742 12 585 Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter 26 17 977 20 961 Summa kortfristiga skulder

151 626 117 186 Summa eget kapital och skulder

596 500 557 948

20 100 5 184 22 725 243 12 066 17 974 78 293 514 646

Obeskattade reserver

14 600 0 32 493 22 067 6 549 15 699 91 408 529 627

Poster inom linjen

Ställda säkerheter

27 0 30 000 0 Ansvarsförbindelser

0 0 0

– 30 –

30 000 0

Årsredovisning 10 Kassaflödesanalys

Koncernen

Moderbolaget

2010 2009

2010 2009 Den löpande verksamheten

Rörelseresultat före finansiella poster 24 211 25 518

21 153 20 575 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 28 45 453 38 752

29 811 23 677 Resultat från andelar i intressebolag 434

Resultat från övriga värdepapper 419

Erhållen ränta 240

Erlagd ränta - 9 846

Betald inkomstskatt - 3

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 60 908

372 0 261 - 9 234 - 185

0 419 195 - 9 225 0

1 939 0 216 - 8 408 0

55 475

42 353

37 999

Förändring i rörelsekapital

Ökning / minskning av varulager 6 893 - 1 035

6 340 Ökning / minskning av kundfordringar - 8 894 - 6 418

- 7 496 Ökning / minskning av kortfristiga fordringar 1 741 3 293

724 Ökning / minskning av leverantörsskulder 12 452 - 5 233

9 768 Ökning / minskning av kortfristiga skulder 21 988 38 981

3 347 Kassaflöde från den löpande verksamheten 95 088 85 063

55 036

- 195 - 4 788 - 3 715 - 2 850 33 075 59 526

- 47 788 2 716 - 691 - 45 763

- 32 944 0 2 436 - 30 508

- 14 400 0 - 14 400

- 88 080 70 000 - 18 080

Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 75

Försäljning av inventarier 2

Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar -1

Kassaflöde från investeringsverksamheten - 74

317 - 53 456 716 0 635 3 495 236 - 49 961

Finansieringsverksamheten

Amortering - 14 800 - 97 980

Ny upplåning 0 73 450

Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 14 800 - 24 530

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början

6 052 21 106

10 572 10 534

- 5 127 20 328

10 938 9 390

Likvida medel vid årets slut

27 158

21 106

15 201

20 328

– 31 –

Årsredovisning 10 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag av BFNAR 2008:1 Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver.

Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

Utländska valutor Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs.

Intäkter Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, samt andel i intressebolags skatt.

Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket.

Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen.

Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna.

Immateriella tillgångar Nyttjanderätter Utgifter för förvärvade nyttjanderätter balanseras och skrivs av linjärt över dess avtalsreglerade nyttjandetid, normalt högst 20 år.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.

– 32 –

Årsredovisning 10 Linjär avskrivningsmetod används för de flesta typer av materiella tillgångar. Undantaget görs på deponiyta som skrivs av i takt med att den nyttjas vilket är beräknat till ca 10 år. Fr o m 2010 års investeringar på elledningar så har avskrivningstiden ökat från 15 år till 30 år för att anpassas till den nya regleringsmodellen.

El-ledningar

15-30 år

Mottagnings- och fördelningsstationer

15 år

Transformatorer

15 år

Fjärrvärmeledningar

20 år

Maskiner i Hetvattencentral

15 år

Gasanläggning

15 år

Gasledningar

25 år

Byggnader, markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer

25-50 år 10 år 3-5 år

Statliga stöd Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statligt stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera.

Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar har reducerat tillgångens redovisade värde.

Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Avsättningar Avsättningar redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför ineller utbetalningar.

Elcertifikat Lagerförda elcertifikat värderas till anskaffningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2010-12-31. Värdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet cirka 17,8 (10,5) Mkr.

Not 2 Nettoomsättningens och rörelseresultatets fördelning på affärsområde Koncernen Moderbolaget

Nettoomsättning Rörelseresultat

Nettoomsättning

Rörelseresultat

2010 2009 2010 2009

2010 2009 2010 2009

142 392 126 373 12 705 10 971 Fjärrvärme 141 631 125 741 12 705 10 971 40 948 39 870 2 465 3 262 Renhållning 40 794 39 738 2 465 3 262 45 564 45 108 6 087 5 866 Vatten o. Gator/Vägar 45 497 45 053 6 087 5 866 0 11 204 - 104 999 Stadsnät 0 11 030 - 104 999 0 0 0 0 Elnät 60 580 60 871 3 058 4 943

Avsättning/nedskrivning 0 0 0 0 - 523 stadsnät / Bandsjölänken 0 0 - 523 228 904 222 555 21 153 20 575 Summa 288 502 282 433 24 211 25 518

– 33 –

Årsredovisning 10 Not 3 Transaktioner med närstående Inköp och försäljning mellan koncernföretag Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernföretag.

Inköp, (%) Försäljning, (%)

2010 15,0 4,5

2009 9,9 7,6

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Not 4 Ersättning till revisorerna

Revision Ernst & Young AB Andra uppdrag än revisionsuppdraget Ernst & Young AB Summa

Koncernen 2010 2009

Moderbolaget 2010 2009

53

177

23

111

36 89

77 254

36 42 59 153

Not 5 Operationella leasingkostnader Hyresavtal leasing maskiner och inventarier har ingåtts enligt följande: Leasingavgifterna enligt ovanstående kontrakt beräknas enligt följande:

Koncern 2010 2009

Moderbolag 2010 2009

Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år.

Leasingkostnaderna för året har uppgått till:

1 190

1 623

986

1 391

1 059 1 654

2 249 2 153

1 013 1 417

1 999 1 814

Hyresavtal har ingåtts avseende utrustning i ett biobränsleeldat kraftvärmeverk Leasingtiden startade 2002-12-31 och slutar 2027-12-31.

Anskaffningskostnaden för i kontraktet ingående objekt uppgår till 120 Mkr och kommunal borgen har erhållits för motsvarande belopp. Leasingkostnaden kostnadsförs linjärt under hela leasingperioden.

Leasingavgiften utgår med fast basavgift och rörlig tilläggsavgift. Tilläggsavgiften beräknas utifrån en räntebas, varpå appliceras en marginal. Marginalen under leasingkontraktets första femton år är fast och marginalen för år 16-20 respektive år 21-25 fastställs definitivt före utgången av närmast föregående period med beaktande av marknadsräntor. Leastagaren har möjlighet att binda leasingavgiften till en fast ränta vid valfri tidpunkt. Utnyttjas denna möjlighet gäller fast ränta fram till nästa brytpunkt.

Räntebasen under leasingperiodens första femton år utgöras av genomsnitt för 90 dagars STIBOR. För år 16-20 respektive år 21-25 fastställs räntebasen slutgiltigt före utgången av närmast föregående period. Räntebasen skall omräknas enligt ränteberäkningsregeln 360/360.

Leasetagaren har rätt att efter 15 respektive 20 år anvisa köpare av leasingobjektet, vilken kan vara leasetagaren. I avtalet finns fastställt hur stor köpeskillingen skall vara vid respektive tidpunkt.

Leasingavgifterna enligt ovanstående kontrakt beräknas enligt följande:

Koncern 2010 2009

Moderbolag 2010 2009

Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år.

Förfaller till betalning senare än 5 år Leasingkostnaderna för året har uppgått till:

6 863

6 772

6 863

6 772

28 442 75 876 5 609

28 039 83 142 5 958

28 442 75 876 5 609

28 039 83 142 5 958

– 34 –

Årsredovisning 10 Not 6 Anställningsavtal VD VD är enligt avtal 2005-06-21 tillsvidareanställd från och med 2005-08-01 och undantas från bestämmerlserna i lagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställningsvillkor i övrigt tillämpas bestämmerlserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande PA-KFS. VD äger rätt att, för kostnad motsvarande PA-KFS-premien, utnyttja den så kallade alternativregeln i PA-KFS. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställningens upphörande en engångsersättning till VD motsvarande totalt 12 månadslöner.

Not 7 Personal

Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt

Koncernen 2010 2009 20 108 128

Moderbolaget 2010 2009

20 109 129

17 80 97

17 82 99

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören 1 201 1 207 Löner och ersättningar till övriga anställda 44 788 44 847 Summa löner och ersättningar 45 989 46 054

1 201 34 644 35 845

1 207 34 159 35 366

Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda

15 179

16 500

12 174

12 674

309 5 760

304 6 189

309 4 100

304 4 672

Totalt

67 237

69 047

52 428

53 016

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Män 9 Totalt 9

9 9

9 9

9 9

2 2

2 2

2 2

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Män Totalt

2 2

Från och med 1997-01-01 omfattas bolagets anställda av PA-KFS, ett så kallat nettopensionssystem med försäkringslösning via KPA, där de anställda garanteras en förmånsbaserad pension där nivån av slutlön är: 10% i skiktet 0-7,5 basbelopp, 65% i skiktet 7,5-20 basbelopp och 32,5% i skiktet 21-30 basbelopp. Även en årlig premieavsättning om 1% av årslönen görs. Premier för intjänande tjänstepensioner betalas månatligen till KPA. Pensionstagare, förmånstagare och personal som slutat sin anställning men som ännu ej uppbär pension omfattas av PA-KL. Kostnaderna för detta motsvaras av faktiskt utbetalda pensioner, vilka utbetalas av KPA somfakturerar bolaget. Fram till 199612-31 motsvarades tjänstepensionsåtagandena för samtliga anställda av kontoavsättning i bolagets balansräkning.

Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro% - långtidssjukfrånvaro *% - sjukfrånvaro för män% - sjukfrånvaro för kvinnor% - anställda - 29 år% - anställda 30 - 49 år% - anställda 50 år -%

Koncernen 2010 2009 2,1 0,6 2,1 2,0 0,2 1,9 2,5

3,1 1,4 3,4 1,4 1,0 1,3 4,8

* Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

– 35 –

Moderbolaget 2010 2009 1,9 0,2 1,8 2,1 0,2 2,2 1,7

2,5 0,8 2,7 1,4 1,0 1,4 3,6

Årsredovisning 10 Not 8 Resultat från andelar i intresseföretag

Reavinstförsäljning aktier i Härnösand Elförsäljning AB Resultatandel ServaNet AB Resultatandel Kommunbränsle i Ådalen AB

Koncernen 2010 2009 0 44 390 434

156 0 216 372

Not 9 R esultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Realisationsresultat vid försäljningar Summa

Koncernen 2010 2009 419 - 419 0

Moderbolaget 2010 2009 419 419 0

Not 10 Ö vriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Utdelningar Ränteintäkter Summa

Koncernen 2010 2009 10 0 230 261 240 261

Not 11 Skatt på årets resultat

Aktuell skatt för året Uppskjuten skatt Summa

Koncernen 2010 2009 3 186 3 873 1 056 3 876 1 242

Moderbolaget 2010 2009 10 0 185 216 195 216

Skillnaden mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats består av följandekomponenter:

Moderbolaget Redovisat resultat före skatt 292 22 Skatt enligt gällande skattesats 76 6 Skatteeffekt av kostnader/intäkter som inte utgör underlag vid skatteberäkningen: Utdelning Skattefria intäkter Skattefria reavinst aktier i intressebolag Ej avdragsgilla kostnader Återföring bandsjölänken Avsättning bandsjölänken Förlustavdrag Summa Not 12 Uppskjuten skatt

- 3 0 0 53 - 71 0 - 55 0

0 -2 - 510 60 0 138 308 0

Koncernen 2010 2009 64 357 60 484

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver Not 13 Nyttjanderätter

Ingående anskaffningsvärden Erhållna bidrag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde enligt plan

Koncernen 2010 2009 10 048 10 048 - 3 000 - 3 000 7 048 7 048 - 4 942 - 4 747 - 195 - 195 - 5 137 - 4 942 - 1 911 - 1 911 - 1 911 - 1 911 0 195

– 36 –

Moderbolaget 2010 2009 10 048 10 048 - 3 000 - 3 000 7 048 7 048 - 4 942 - 4 747 - 195 - 195 - 5 137 - 4 942 - 1 911 - 1 911 - 1 911 - 1 911 0 195

Årsredovisning 10 Not 14 Byggnader och mark

Koncernen 2010 2009

Ingående anskaffningsvärden 129 092 Inköp 18 913 Erhållna bidrag - 16 435 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 131 570 Ingående avskrivningar - 51 782 Årets avskrivningar - 4 109 Utgående ackumulerade avskrivningar - 55 891 Utgående restvärde enligt plan 75 679

125 636 3 456 - 16 435 112 657 - 48 828 - 2 954 - 51 782 60 875

Moderbolaget 2010 2009 28 423 26 376 18 442 2 047 - 12 600 - 12 600 34 265 15 823 - 2 495 - 2 057 - 1 622 - 438 - 4 117 - 2 495 30 148 13 328

Bokfört värde byggnader Bokfört värde mark

39 808 35 871

36 179 24 696

9 642 20 506

4 588 8 740

Taxeringsvärden Byggnader Mark

38 117 1 951

36 203 1 972

2 791 -

2 791 -

Not 15 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Koncernen 2010 2009

Ingående anskaffningsvärden 840 273 779 480 Inköp 43 480 40 793 Erhållna bidrag - 31 419 - 31 419 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 852 334 808 854 Ingående avskrivningar - 448 914 - 419 190 Årets avskrivningar - 29 036 - 29 724 Utgående ackumulerade avskrivningar - 477 950 - 448 914 Ingående nedskrivningar - 10 000 - 10 000 Utgående ackumulerade nedskrivningar - 10 000 - 10 000 Utgående restvärde enligt plan 364 384 349 940

Moderbolaget 2010 2009 441 807 420 193 17 747 21 614 - 31 419 - 31 419 428 135 410 388 - 127 480 - 109 918 - 17 943 - 17 562 - 145 423 - 127 480 - 10 000 - 10 000 - 10 000 - 10 000 272 712 272 908

Koncernen och moderbolaget VA-anläggningar har övertagits från Härnösands Kommun, som utgör tillbehör till fastigheter som kommunen behåller, till ett värde av 87 644 957 kronor. Ledningarna ägs civilrättsligt av Härnösand Energi & Miljö AB och för att trygga rätten till ledningarna har a) nyttjanderättsavtal tecknats för gatumark mm b) servitutsavtal tecknats för övrig mark Not 16 Inventarier, verktyg och installationer

Koncernen

2010 2009 Ingående anskaffningsvärden 145 784 134 426 Inköp 16 899 11 664 Försäljning och utrangering - 16 227 - 306 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 146 456 145 784 Ingående avskrivningar - 99 313 - 90 437 Årets avskrivningar - 8 656 - 9 230 Försäljning och utrangering 13 475 354 Utgående ackumulerade avskrivningar - 94 494 - 99 313 Utgående restvärde enligt plan 51 962 46 471

Moderbolaget 2010 2009 99 254 90 629 14 884 8 792 - 15 758 - 167 98 380 99 254 - 73 562 - 66 775 - 6 328 - 6 954 13 042 167 - 66 848 - 73 562 31 532 25 692

Not 17 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader

Koncernen 2010 2009 8 172 10 678 14 781 13 780 - 18 720 - 16 286 4 233 8 172

– 37 –

Moderbolaget 2010 2009 7 509 7 021 15 444 6 530 - 18 727 - 6 042 4 226 7 509

Årsredovisning 10 Not 18 Andelar i intresseföretag

Kommunbränsle i Ådalen AB Org nr: 556220-6200 Säte: Härnösand Kapitalandel: 40% Rösträttsandel: 40% ServaNet AB Org nr: 556765-9296 Säte: Sundsvall Kapitalandel: 20% Rösträttsandel: 20%

Koncernen 2010 2009

Moderbolaget 2010 2009

3435

3 045

2 700

2 700

844

800

800

800

4 279

3 845

3 500

3 500

Not 19 Övriga långfristiga värdepappersinnehav

Koncernen 2010 2009

Moderbolaget 2010 2009

Ingående anskaffningsvärden Tillkommande värdepapper Avgående värdepapper SEB Utgående redovisat värde, totalt Varav noterade aktier Redovisat värde Börsvärde eller motsvarande

1 128 1 - 150 979

1 056 72 0 1 128

1 128 - - 150 978

1 056 72 0 1 128

0 0

150 463

0 0

150 463

Bokfört värde 88 1 890 979

Börsvärde 0 0 0 0

Värdepapper Nordsvenska kraft Elinorr Norrsken AB Summa Not 20 Varulager

Värderat till anskaffningsvärde Olja Bränsle Material, reservdelar och förnödenehter Summa

Koncernen 2010 2009

Moderbolaget 2010 2009

1 430 1 986 1 609 5 025

1 430 1 921 177 3 528

1 187 1 595 2 249 5 031

1 187 1 513 280 2 981

Not 21 Pågående arbeten för annans räkning

Nedlagda kostnader Summa

Koncernen 2010 2009 0 0

– 38 –

6 887 6 887

Moderbolaget 2010 2009 0 0

6 887 6 887

Årsredovisning 10 Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader övrigt Summa

Koncernen 2010 2009 1 813 1 813

1 862 1 862

Moderbolaget 2010 2009 1 550 1 550

1 537 1 537

Not 23 Förändring av eget kapital Koncernen eget kapital Eget kapital 2010-01-01 Förskjutningar mellan bundna och fria reserver Årets resultat Eget kapital 2010-12-31

Aktiekapital

Bundna reserv

Fria reserv/årets res

40 100

136 135

- 18 268

157 967

- - 40 100

- 22 835 - 113 300

22 835 11 582 16 149

11 582 169 549

Moderbolaget eget kapital Eget kapital 2010-01-01 Årets resultat Eget kapital 2010-12-31

Aktiekapital

Reservfond

Fritt eget kapital

40 100 - 40 100

10 000 - 10 000

5 884 292 6 176

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde á 100 kronor.

Not 24 Avsättningar

Avsättningar för pensioner Avsättning vid periodens ingång Pensionsskuldens förändring Avsättning vid periodens utgång Not 25 Långfristiga skulder

Räntebärande skulder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till aktieägare Övriga skulder Summa Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till aktieägare Summa Summa räntebärande skulder

Koncernen 2010 2009 28 140 - 1 096 27 044

28 624 - 484 28 140

Koncernen 2010 2009 42 650 57 450 121 126 121 126 643 643 164 419 179 219 25 000 60 000 85 000

30 000 20 000 50 000

249 419 229 219

Moderbolaget 2010 2009 18 569 - 829 17 740

18 652 - 83 18 569

Moderbolaget 2010 2009 40 000 54 400 121 126 121 126 643 643 161 769 176 169 14 600 22 067 36 667

20 100 243 20 343

198 436 196 512

Förfallotider Den del av skulderna som förfaller till betalning mellan år ett till år fem.

Skulder till kreditinstitut Skulder till aktieägare Övriga skulder Summa

41 600 121 126 643 163 369

44 800 0 643 45 443

40 000 121 126 643 161 769

43 200 0 643 43 843

Den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut Skulder till aktieägare Summa

1 050 12 650 - 121 126 164 419 179 219

– 39 –

0 11 200 0 121 126 161 769 176 169

Summa

Summa 55 984 292 56 276

Årsredovisning 10 Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen 2010 2009

Upplupna semesterlöner Upplupen komptid Upplupna sociala avgifter Upplupna kostnader KVV Upplupna räntor Förutbetald intäkt Ådalsbanan Övriga poster Summa

2 552 442 759 8 544 5 0 5 675 17 977

2 591 480 993 8 544 387 370 7 596 20 961

Moderbolaget 2010 2000 1 947 343 734 8 777 5 - 3 893 15 699

2 040 409 794 8 544 334 5 853 17 974

Not 27 Ställda säkerheter

För egna avsättningar och skulder Avseende Skulder till kreditinstitut Företagsinteckningar Summa ställda säkerheter

Not 28

Koncernen 2010 2009 0 0

Moderbolaget 2010 2009

30 000 30 000

0 0

30 000 30 000

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.

Avskrivningar Avsättningar Summa

Koncernen 2010 2009 41 996 3 457 45 453

Moderbolaget 2010 2009

42 103 - 3 351 38 752

26 087 3 724 29 811

25 149 - 1 472 23 677

Not 29 Andelar i dotterföretag Moderbolaget

Kapital- andel % Härnösand Elnät AB 100 Org nr: 556133-3328 Säte: Härnösand

Rösträtts- andel % 100

Antal aktier Bokfört värde 101231 180 000

90 000

Not 30 Obeskattade reserver

Ingående värde ackumulerad avskrivning utöver plan Årets förändring Utgående värde ackumulerad avskrivning utöver plan

– 40 –

2010-12-31 170 679 12 250 182 929

2009-12-31 156 379 14 300 170 679

Eget kapital 101231 22 146

Årsredovisning 10 Härnösand den 14 mars 2011

Lennart Bolander Ordförande

Ingvar Johansson

Ingvar Viklund

Karl-Ejnar Björner

Lars-Gunnar Hultin

Christer Berglund

Sören Nyström

Rolf Byström Arbetstagarrepresentant

Hans-Åke Johansson Arbetstagarrepresentant

Ingemar Forzelius Verkställande direktör

– 41 –

Årsredovisning 10 Revisionsberättelse Till årsstämman i Härnösand Energi & Miljö AB Org.nr 556526-3745 Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Härnösand Energi & Miljö AB för räkenskapsåret 2010-01-01 - 2010-12-31.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen.

Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Härnösand den 14 mars 2011 Ernst & Young AB Bengt Söderström Auktoriserad Revisor

Granskningsrapport för år 2010 Vi av fullmäktige i Härnösands kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Härnösand Energi & Miljö ABs verksamhet. Vi har biträtts av Ernst & Young i vår granskning.

Styrelsen och verkställande direktören svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.

Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges uppdrag.

Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning.

Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att bolagets interna kontroll varit tillräcklig.

Härnösand den 25 mars 2011

Rolf Andersson Lekmannarevisor

Hans Sonesson Lekmannarevisor

– 42 –

Årsredovisning 10 FLERÅRSJÄMFÖRELSE Koncernen och moderbolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.

Koncernen Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, % Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, %

2006 257 994 18 570 550 229 134 24,1 5,2 14,0

2007 253 194 14 464 553 902 135 24,8 4,5 10,6

2008 274 866 10 243 535 359 133 26,6 4,0 7,2

2009 282 433 16 908 557 948 129 28,3 4,7 10,7

2010 288 502 15 458 596 500 128 28,4 4,2 9,1

Moderbolaget Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, % Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, %

2006 200 387 18 372 520 230 96 30,2 5,4 11,7

2007 194 437 13 412 525 891 97 31,0 4,4 8,2

2008 222 498 9 413 509 407 97 33,1 3,9 5,6

2009 222 555 14 322 514 646 99 34,0 4,3 7,9

2010 228 904 12 542 529 627 97 36,1 4,1 6,6

Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

KÄNSLIGHETSANALYS

HEMAB:s resultat påverkas av ett antal olika faktorer. En del av dessa faktorer har vi begränsade möjligheter att påverka.

Det kan t.ex vara priset på den el vi säljer som styrs av den nordiska elmarknaden Nordpool.

Vi har nedan gjort en bedömning av de faktorer i HEMAB:s verksamhet som är utsatta för prisvariationer.

Förändringen ligger i det intervall som vi bedömmer som en rimlig avvikelse under ett verksamhetsår.

Riskslag Förändring Effekt på årsresultat % av årsresultat Elinköp 5 öre/kwh 1,6 Mkr 13 % Elförsäljning 10 öre/kwh 4,2 Mkr 33 % Elcertifikat 30 kr/certifikat 1,6 Mkr 13 % Utsläppsrätter 30 kr/rättighet 0,4 Mkr 3 % Räntor 0,5 %-enheter 1,6 Mkr 13 %

– 43 –

FJÄR RVÄR M E | VATTE N | E LNÄT | R E N HÅLLN I NG | GATOR & VÄGAR

Ett av HEMABs viktigaste mål är att ge dig Länets Lägsta Priser.

Det är bra både för dig som kund, för HEMAB som företag och för hela Härnösand.

Målet gäller våra tjänster fjärrvärme, renhållning, elnät samt vatten- och avlopp. Målet är långsiktigt och vi följer upp att vi är på väg åt rätt håll.

Läs mer på www.lanetslagstapriser.se

www.hemab.se